Kungsbacka här och nu, och imorgon

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kungsbacka här och nu, och imorgon"

Transkript

1 Kungsbacka här och nu, och imorgon Kommunutvecklarna 2011 Per Abrahamsson, Emma Lygnerud Boberg, Alexander Burwall, Henrietta Flodell, Charlotte Foureaux, Klara Gattbro, Evelina Hentilä, Tova Medby, Christoffer Nermark, Gustav Söderberg, Petter Åkerlund

2

3 Utges av Augusti 2011

4

5 Visionsdikt Vad är en perfekt kommun, kanske som en liten lagun? Med alla typer av växter och djur så när man bor här ser man mycket kultur. För här stängs ingen utanför, här är alla som snällt mjukt smör. Här är alla friska och krya och alla har en egen lya. Här kan alla åka buss, inte ett enda skolbarn behöver få skjuts, och ingen rädsla går att finna, för idioter som slår tills blodet börjar rinna. Vi är bäst på att lära och vi struntar i hur nära du har dina kära. Och vi struntar i siffran på ditt lönekuvert, allas rättigheter är samma affär. En av de bästa är vi i miljön och alla har ett jobb och lön. Sist skall också nämnas att våra åsikter inte ska lämnas utan att någon hör och bryr sig om även om det inte handlar om dom.

6 KOMMUNUTVECKLARNAS VISION Vi vill bo i en miljömedveten kommun med invånare som arbetar aktivt med att göra vår kommun till en av Sveriges ledande kommuner inom miljöfrågor. Vi vill bo i en mångkulturell och accepterande kommun där alla är lika mycket värda oavsett kön, sexuell läggning, etnicitet, med mera. Vi vill bo i en kommun med möjligheter till arbete för alla, och där arbetslösheten ligger på ett minimum. Vi vill bo i en kommun med bostäder som är anpassade efter olika samhällsgrupper. Det skall finnas bostäder som tar hänsyn till invånarnas olika ekonomiska situationer. Vi vill bo i en kommun där alla inte bara har rätt till att uttrycka sina åsikter, utan där deras åsikter faktiskt blir hörda och tagna på allvar. Vi vill bo i en kommun som motverkar våld; en kommun med minimal kriminalitet och orättvisor. Kommunen ska kännas trygg att bo i. Vi vill bo i en kommun med ett kollektivtrafiknät i världsklass. Kommunens invånare ska smidigt och utan problem kunna ta sig till önskad plats oavsett tid på dygnet. Vi vill bo i en hälsofrämjande kommun där hälsan sätts i första rummet, med sunda och välmående invånare. Vi vill bo i en kommun med rikets ledande skolor och lärare där alla får samma möjligheter till en god utbildning. Vi vill bo i en kommun där vi tar god hand om våra äldre och behandlar dem med den respekt de förtjänar.

7 Innehåll Innehåll Inledning Kungsbackaboxen Handlingsplanen- Förslagen Krossat glas Vår framtid i kras Den nya fritidsgården vad är det? Bygg bygger bänkar - Programinvolvering i Barbro får löneförhöjning! Passa på affischera i busskuren Vi gillar alla olika Vi bygger över 1000 bostäder men inte för unga Stress ungdomens död Alla ska med bussen Hjälp! Min lärare kränkte barnen! Va? Har jag rättigeter?! Sälja glass! Äldrevård! Klippa gräs! Passa Barn! Lagerarbete! Sommarjobb? Man ska väl inte behöva ha kontakter för att få jobb? Jobben som aldrig tar slut! Bio i sommarvärmen! En Cuba-Libre Virgin, tack! Ung & dum? Vadå barnets perspektiv? Ni frågade inte oss! Bussar den ultimata reklampelaren! Minskad stress för alla! Lärarna skolans frontlinje Musik ungdomens endorfin Mätta elever = glada elever Reflektion Avslutning

8 1 Inledning Under kommunutvecklarnas tre veckor långa undersökning av LUPP-enkäten för år 2010 sökte man efter uppseendeväckande statistik och problem för att sedan hitta lösningar. Tidigare år har kommunen inte utnyttjat LUPP-undersökningen tillräckligt, kommunutvecklarna är ett steg på vägen för att förbättra detta. För att få ett riktigt ungdomsperspektiv inom anställdes 11 ungdomar för att studera LUPP-enkäten och skapa en vision för hur kommunanställda och politiker kan arbeta vidare för att skapa en hälsosam kommun för barn att växa upp i. Under tre veckor har kommunutvecklarna fått föreläsningar för att tillgodose möjligheten att skapa lösningarna utifrån ett mångfalds- och genusneutralt perspektiv. Vi har fått information om kommunen ur alla möjliga aspekter. Efter föreläsningarna granskades enkäten grundligt och problemområden prioriterades. När problemområdena hade diskuterats livligt fann vi lösningar till dessa, både små och stora projekt som kan ge en långvarig, positiv effekt. Lösningarna skrevs ned mer utförligt den sista veckan och handlingsplanen skapades för att sedan överlämnas till samrådsgruppen för folkhälsa. Kommunutvecklarna fann de största problemområdena att vara: Brist på studieteknik vilket leder till stress och psykisk ohälsa. Debutåldern för ungdomars bruk av berusningsmedel. Ungdomars inflytande i samhället. Ungdomars okunskap om hur de kan påverka samhället. Trots nolltolerans sker kränkningar, mobbning och övriga sociala missförhållanden. För få sommarjobb. Främlingsfientligheten. Fritidsutbudet. Kungsbackas unga kommunutvecklare drömmer om en kommun fylld av acceptans, där allas behov blir sedda och besluten tas med hänsyn till miljön. Självklart, med tanke på kommunutvecklarnas egen ålder och LUPP-enkätens målgrupp, har lösningarna riktat sig till ungdomar och deras behov. Kommer förslagen vi har kommit fram till få gensvar kan mobbning, främlingsfientlighet och stress förhoppningsvis minska. Detta leder till lägre kostnader inom sjukvården i allmänhet, bättre närvaro i skolan och minskat bruk av berusningsmedel. Hälsosamma invånare 8

9 helt enkelt. Andra förslag kan leda till ökat inflytande av unga och en känsla av samhörighet till hemkommunen. Olika lösningar på de problem vi har sett: Bygg bygger bänkar: Kommunen kan ta hjälp av ungdomar på diverse gymnasieprogram för att utveckla kommunen. Musik ungdomens endorfin: Genom att hålla konserter utomhus lockas allt fler att delta av kommunens kulturutbud. Stress ungdomens död: Genom att utbilda lärare och elever i studieteknik och stresshantering kan den psykiska hälsan främjas. Ung och dum? Föreläsningar om mångfald och sexualkunskap med HBTQprofil, samt obligatorisk kurs i barnkonventionen ökar barnets möjligheter till inflytande och chansen att mobbning minskar genom att normer luckras upp. Vi bygger över tusen nya bostäder men inte till unga: Då de unga i kommunen överskrider antalet bostäder de har råd med flyttar de flesta unga från kommunen och vissa ålderskategorier försvinner. Va? Har jag rättigheter?! Att arbeta kontinuerligt med barnkonventionen lär sig barnen vilka rättigheter de har och möjligheter att påverka sitt samhälle upptäcks. Utbildningen ska främja alla punkter i barnkonventionen. Krossat glas Vår framtid i kras: Genom att visa vad man istället för reparationen av en krossad busskur kan satsa pengar på, kan vandalisering minska. Sälja glass! Äldrevård! Klippa gräs! Passa barn! Lagerarbete! Sommarjobb? Kommunen kan samarbeta med företag genom att betala halva lönen för att minska kostnaden samt att öka viljan hos företag att erbjuda sommarjobb. Vadå, barnets perspektiv? Ni frågade inte oss! I alla frågor som rör barnet ska enligt barnkonventionen barnet alltid tillfrågas. Genom enkelt enkät/frågesystem kan bättre beslut fattas. Bussar den ultimata reklampelaren: Som namnet antyder är bussar en fantasisk plats att marknadsföra diverse kommunala verksamheter eller aktiviteter. 9

10 Den nya fritidsgården vad är det?: Ungdomarna vet inte om det nya systemet som ersatte de fasta fritidsgårdarna med mobila sådana. Genom marknadsföring kan detta ändras och engagemang från ungdomarna, vilket var hela idén med reformen, kan väckas. Man ska väl inte behöva ha kontakter för att få jobb? En obligatorisk CV-kurs grundskolan kan underlätta lika möjligheter för ungdomarna att söka jobb och sommarjobb. Jobben som aldrig tar slut: Göteborg har en lyckad idé där kultur ingick i valmöjligheterna för feriearbeten. Att göra samma sak i Kungsbacka erbjuder fler sommarjobb och kan öka turismen till kommunen. Barbro får lönehöjning: Barbrobetalar är ett viktigt forum för ungas inflytande och därför bör det marknadsföras ytterligare. LUPP visar att många inte vet hur de kan påverka och därför är detta viktigt. Passa på affischera i busskuren: Många ungdomar spenderar mycket tid i väntan på bussen och därför är busskuren det ultimata stället att marknadsföra kommunala verksamheter eller aktiviteter. Vi gillar olika: Genom att införa HBTQ-tänk i sexualundervisningen kan normer luckras upp och mobbning minska. Dessutom lär sig unga att tänka ett steg längre tills jämlikhet kan uppnås i samhället. Alla ska med...bussen: Ett av kommunens mål är att öka antalet resor med kollektivtrafiken. Ett sätt att uppfylla detta är att öka turerna till glesbygden så alla i kommunens orter har samma eller liknande möjligheter att ta sig dit de vill. Hjälp! Min lärare kränker barnen: Att anställa en elevombudsman vilken eleverna kan vända sig till när de kränks av elever eller lärare kan visa sig vara lyckosamt. Genom att motverka kränkningar uppfyller man dessutom kommunfullmäktiges mål att skolorna skall vara bland de bästa i landet samt att ett gott bemötande skall öka. Bio i sommarvärmen: Att erbjuda ytterligare en utomhusaktivitet inom kultur utomhusbio kan ögon öppnas till kommunens kulturutbud och befolkningen känna sig nöjda med kulturen i kommunen vilket är ett även det av målen. En Cuba Libre Virgin, tack! Genom att arbeta förebyggande och kontinuerligt med att förskjuta ungdomars debutålder av berusningsmedel 10

11 kan langning motverkas, narkotikaanvändning hämmas och kontakten mellan polis, vuxna och ungdomar främjas. Minskad stress för alla! Genom att hänga upp provscheman på samtliga skolor kan ungdomarna bättre hålla koll på sina plikter vilket leder till minskad stress och ökade studieresultat. Lärarna märker även om vissa perioder är stressigare än andra och kan bättre planera sin kurs. Lärarna skolans frontlinje: Utbilda lärare i att upptäcka sociala missförhållanden och dåligt beteende/mobbning bland elever. I fall detta lyckas kan den psykiska hälsan främjas och studieresultaten bli bättre. Dessutom kan alkoholkonsumtion minska då färre ungdomar känner behovet att ta till olaga medel för välbefinnande. Eleverna lär sig respekt och att tänka accepterande. Mätta elever = glada elever: Genom att erbjuda frukost eller mellanmål på de kommunala gymnasieskolorna i Kungsbacka kan koncentrationen öka och studieresultatet främjas. 11

12 2 Kungsbackaboxen Kungsbackaboxen är en låda med fyra rutor, som visar vad som är bra, vad som är dåligt, vad som kan bli större/mer och vad som man ska ta hand om. Här följer kommunutvecklarnas box utifrån Lupp-resultatet

13 3 Handlingsplanen- Förslagen 3.1 Krossat glas Vår framtid i kras - Vandalisering i Kungsbacka Förslaget rör busshållplatser, gatubelysning, tunnlar, alla områden som regelbundet eller ofta utsätts för vandalisering. Förslaget är endast informativt. Informationen ska i första hand spridas via affischer och annonsering. Annonseringen ska finnas tillgänglig på två områden; där vandaliseringen sker, och på områden där ungdomar som är benägna att vandalisera rör sig. Områden där dessa ungdomar rör sig är i huvudsak skolorna. Vid dessa områden ska skyltar/ lappar vara uppsatta. En sådan lapp kan se ut så här: Istället för en krossad glasbur kan kommunen rusta upp din fritidsgård.. En skylt vid en tunnel som ofta utsätts för graffiti kan se ut så här: Istället för att ta bort din tag kan fler ungdomar åka gratis i Kungsbacka.. Längst ner på sidan bör det stå något slags slagord, för att förtydliga affischens syfte, till exempel; Kungsbacka Mot Vandalisering. Målet är att denna information ska minska vandaliseringen i Kungsbacka. Vi vill genom förslaget väcka uppmärksamhet för konsekvenserna av vandalisering. Om ungdomarna inser att deras agerande påverkar dem själva och deras närmiljö negativt, tror vi att vandaliseringen kommer att minska. Syfte Trygghet är en faktor vars relevans för en kommuns välmående inte ska underskattas. En kommun där invånarna känner sig trygga ökar kommunens popularitet, och gör den mer attraktiv för barnfamiljer med mera som funderar att flytta till kommunen. Genom ökad trygghet blir Kungsbacka en mer välmående kommun. Trygghet är ett av Kommunfullmäktiges prioriterade mål. När vandaliseringen minskar, tror vi att tryggheten kommer öka för Kungsbackas invånare. Förslaget bör antas som ett steg för ökad trygghet och mot vandalisering i. Ansvar Affischer bör sättas upp på de två områden som nämnts ovan. Att anställa ungdomar eller ta hjälp av något gymnasieprogram för att designa affischerna rekommenderas, det viktiga är att budskapet framgår. Huvudansvarig för förslaget kan förslagsvis vara förvaltningen för Teknik, men det är viktigt med samarbete med andra förvaltningar. 13

14 Dessa kan hjälpa till med alternativen till vandaliseringen. Alltså, vad kommunen kan göra istället för att laga en sönderslagen busskur. Det är viktigt, tycker vi, att alternativen är sådana som rör ungdomar, till exempel gratis skolkort till fler unga. Kostnader Detta förslag kostar i princip ingenting att genomföra. Förslagsvis använder sig av Repro för att trycka upp affischerna. Bensinkostnader för utkörningen av affischerna får också räknas med. Konsekvensbedömning Vandalisering är ett stort problem för Kungsbacka och dess invånare. Om förslaget inte genomförs riskerar vandaliseringen att öka vilket kan leda till stora kostnader för kommunen. För varje reparation som måste genomföras, måste något annat prioriteras bort. För varje gång vi lyckas förhindra vandalism, ger vi möjligheter till något annat att växa. Vi ger möjligheter åt ungdomar att utvecklas i Kungsbacka. 14

15 3.2 Den nya fritidsgården vad är det? - Informera om de nya fritidsgårdarna Förslaget handlar om att ungdomar behöver informeras om det nya sättet som Kungsbackas fritidsgårdar fungerar på. Målet är att kommunens ungdomar ska förstå hur och varför det är såhär och att få dem att använda fritidsgårdarna som det är tänkt. Det som behöver göras för att uppnå detta är helt enkelt att lyckas sprida informationen till ungdomarna. Syfte Detta behöver göras eftersom majoriteten av kungsbackas ungdomar idag inte vet om hur det nya systemet fungerar eller att det ens finns. Och om folk bara förstod hur det fungerar så tror vi att många fler skulle utnyttja möjligheten som ges genom detta och fortsätta med det, eftersom de få som har gjort det har varit väldigt nöjda med resultatet. Det som kommunen kommer att vinna på detta är att fritidsgårdarna börja användas igen eftersom färre och färre personer besöker dem, vilket delvis var anledningen till att det nya systemet infördes, men om ingen får reda på hur det fungerar nu så kommer det inte att ske någon förändring. Ansvar Det bästa sättet att sprida informationen till ungdomar är troligen genom Internet och affischering på platser som ungdomar ofta besöker. Helst busshållplatser och bussar eftersom där har folk inget annat att göra än att läsa affischen istället för att ha dem någonstans i centrum där de flesta redan har något annat de ska göra och inte hinner eller orkar läsa. De ansvariga för projektet vore troligen fritidgårdsenheten som självklart är mest insatta i det, men även andra enheter och förvaltningar behövs eftersom affischering inte blir gratis. Fritidsledare kan också åka runt på skolorna och andra platser och berätta hur fritidsgårdarna fungerar. Kostnader Kostnaden för att sprida det på Internet är näst intill obefintlig eftersom det kan göras genom till exempel Facebook, men även kommunens hemsida, men troligen så använder fler ungdomar Facebook än vad de besöker kommunens hemsida. Affischering däremot kostar en hel del på bussar och liknande, det är även förbjudet att affischera på vissa busskurer men om man skulle kunna sätta upp 15

16 affischeringsplank vid större hållplatser skulle det vara möjligt att affischera även där, men det skulle också kosta en del pengar. Kostnaden beror även på hur länge det genomförs men troligen skulle det räcka med en månad eller två till en början för affischeringen medan Internet reklamen som ändå är näst intill gratis skulle kunna behållas för alltid. Men det är också viktigt att marknadsföringen fortsätter. Konsekvensbedömning Om inte förslaget genomförs så kommer troligen fritidsgårdarna inte att bli mer använda än dem är idag, vilket är väldigt lite. Och genom att få ungdomarna att använda fritidsgårdarna såhär så får de en bättre och mer aktiv fritid vilket många tycker saknas just nu. Till skillnad från nu så skulle troligen färre ungdomar dricka alkohol på friden ifall de skulle få fler alternativ som detta. 16

17 3.3 Bygg bygger bänkar - Programinvolvering i Förslaget handlar om att ta hjälp av ungdomar från olika gymnasieprogram för att göra Kungsbacka till en bättre stad. Detta genom att låta ungdomar arbeta med olika projekt rörande den egna utbildningen. Exempel på projekt kan vara att designa och bygga nya parkbänkar, pynta lyktstolpar, anordna musik- och teaterevenemang, skapa konst på stadens gator med mera. Syfte Genom att göra detta får kommunen gratis och villig arbetskraft, samtidigt som eleverna får arbeta med sitt område i praktiken och behöriga lärare får se elevernas potential inom det praktiska. Materialkostnaden kommer vara troligtvis inte öka mycket. Utöver detta blir även Kungsbacka en mer tilldragande samt nyskapande stad med influenser från stadens ungdomar. Ansvar Tanken med förslaget är att skolorna skapar ett samarbete inom Kungsbacka kommun där olika förvaltningar ger uppdragen och eleverna med viss handledning av lärare och annan behörig personal bestämmer hur dessa skall genomföras. Möten förvaltningar emellan kan ske en gång per år, där förslagsvis förvaltningen för Gymnasie- och Vuxenutbildningen är sammankallande. Viktigt är att detta sker kontinuerligt för att ett bra samarbete ska utvecklas. En pedagog på varje program bör vara ansvarig för att kommunikationen mellan elever och politiker/tjänstemän fungerar som den ska. Kommunikationen skall inte heller bara gå från politikerna/tjänstemännen till skolorna, utan även åt andra hållet. Kostnader Detta projekt behöver inga extra utgifter, eftersom berörda kan arbeta med detta inom sina tjänster. Det är viktigt att det är ett kontinuerligt arbete där stadens ungdomar kan utvecklas och hjälpa staden mot en mer attraktiv framtid. Konsekvensbedömning Eleverna får en enformig skolgång. Kungsbacka innerstad blir mindre och mindre attraktiv och människor, främst ungdomar, dras istället till Göteborg. Saker som på detta sätt kan bli gratis kommer istället att kosta mycket mer. 17

18 3.4 Barbro får löneförhöjning! - Ökat kapital för Barbrobetalars marknadsföring Barbrobetalar är ett viktigt forum för ungdomar att få fram sina idéer. Genom ökad marknadsföring ser ungdomar fler och enklare möjligheter där de kan få sina röster hörda och samspelet mellan politiker och unga ökar. LUPP-undersökningen visar att ungdomar inte tror att de kan påverka och att de inte vet hur de ska göra. Barbrobetalar öppnar upp möjligheten för unga att kunna påverka sin hemkommun. Kungsbackas vision säger att invånarna ska må bra på ett psykisk, fysiskt och socialt plan, och de prioriterade målen visar att inflytande är en viktig fråga. Utan medel eller kunskap om dessa medel för inflytande åt nutidens och framtidens hopp känner många sig hjälplösa och en minskad tillit till auktoriteter sker. Syfte Genom att öka kapitalet till Barbrobetalars marknadsföring och därmed öka ungdomars chanser till att vilja och kunna påverka sin hemkommun följer man Barnkonventionen. Det enklaste vore om fler förvaltningar skulle bidra till att öka kapitalet. I annat fall kan man se om möjligheten att få sponsring finns. Barbrobetalar kan med dessa pengar marknadsföra sig självt på fler offentliga platser, bussreklam, trycka upp material, TV-reklam på gymnasieskolorna (Aranäs och Lindälv har TV-apparater i foajén och det som visas sköts av skolpersonal) och finansiera fler skolturnéer, med fler personer, där unga lättare tar del av vad barbrobetalar är. Kostnader Det kostar cirka kr att ha reklam på bussar i två veckors tid. Tryckkostnader tillkommer i fall man skulle välja den formen av marknadsföring. Inblandade skulle kunna vara alla förvaltningar eftersom barbrobetalar sträcker sig inom alla förvaltningars områden. De senare kan vara lokala företag så det fortfarande gynnar Kungsbackas näringsliv. Konsekvensbedömning Ungdomarna fortsätter att famla runt i mörkret i inflytandets djungel och tappar till slut intresset för att påverka. Om endast ser perspektivet hos äldre kan hopplösheten kan infinna sig. 18

19 3.5 Passa på affischera i busskuren - Affischering på busshållplatser Att kommunen har svårt att locka ungdomar till dess evenemang vet vi. Vi upplever att problemet ligger i att ungdomarna inte vet om när, var eller om de saker kommunen arrangerar, snarare än att det inte finns något att göra. Förslaget handlar om att utnyttja kommunens busskurer för att kunna nå ut till unga och göra dem medvetna om vilka evenemang som anordnas i kommunen. Eftersom vi anser att busshållplatserna är ett perfekt ställe att marknadsföra olika saker, just av den anledningen att de flesta ungdomar åker buss och inte har något att göra på busshållplatsen. Målet är att på ett bättre sätt nå ut med sin marknadsföring till unga utan att det kostar allt för mycket. Det som bör göras är att sätta upp affischeringsplank eller marknadsföring bakom glas på busshållplatserna (bakom liknande tavlor som tidtabellerna). Syfte Det här är viktigt om man vill ha lyckliga medvetna ungdomar i kommunen som utnyttjar kommunens events. Det är ett lätt och billigt sätt att nå ut till unga. Ansvar Man kan sätta upp glastavlor på samtliga busshållplatser. Många förvaltningar har informatörer som jobbar med marknadsföring redan, därför tillkommer inga kostnader kring det. En möjlig samarbetspartner skulle kunna vara Västtrafik. Kostnader Inköp av glastavlor samt upptryckning av marknadsföring är vad som kommer att kosta. Detta projekt kommer inte att behöva någon nyanställning då det är relativt litet. Sedan är det även några arbetstimmar när marknadsföringen behöver uppdateras. Konsekvensbedömning Det finns risk för att kommunens evenemang står tomma eftersom unga inte är medvetna om dem. Att kommunen satsar en massa pengar på evenemang för ungdomar som inte utnyttjas till fullo, vilket vi tycker är synd då detta är en så pass enkel åtgärd. En enkel åtgärd som vi tror mycket på och tror kommer att göra en stor skillnad! 19

20 3.6 Vi gillar alla olika - HBTQ i sexualundervisningen I dagens läge är sexualkunskapen i skolundervisningen endast fokuserad på normen i samhället: heterosexualitet. Vi anser att sexualkunskapen även ska innefatta ting såsom sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Detta skulle i så fall bidra till ett mer accepterande och förstående samhälle. Syfte Att lärare får HBTQ-kunskap är oerhört viktigt, men det handlar inte främst om att använda sig av toleranspedagogik i form av att låta RFSL Ungdom komma och berätta om hur det är att vara HBTQ-person. Ett sådant sätt att berätta sätter inte fokus på det som är problemet: heteronormen. Istället måste vi utbilda lärare så att man ser till att lyfta fram olika sexualiteter, könsidentiteter, etniciteter med mera i all utbildning. Ett litet men enkelt exempel är att se över vad för typ av barnböcker som läses i skolan. Det är väldigt problematiskt att säga att "så här många procent är HBTQ-personer" därför att man inte kan veta sådant i ett samhälle där HBTQ är tabu. Först när samhället till fullo har ett normkritiskt perspektiv kan man veta hur många som är si eller så, tills dess går det bara att säga att minst så här många är HBTQ-personer. Nu till det stora problemet, i förslaget till ny lärarutbildning nämns inte sexualundervisning, jämställdhet eller HBTQ alls. Jan Björklund har hittills inte lagt någon vikt på att föra in detta i förslaget till ny lärarutbildning. Det är väldigt viktigt att detta förändras. Här kan Kungsbacka göra något bra och ta upp det själva! Det kan till exempel stå i förvaltningarnas egna handlingsplaner eller i kommunens policy för barnkonventionen. Ansvar Ett av problemen är att lärarna inte vet särskilt mycket om andra saker än heteronormen. Ofta pratar lärare om HBTQ-personer som de och heterosexuella som vi. Därför anser vi att vad man skall ta tag i först är just lärarna, och få dem att inse att alla har lika värde oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck, för att sedan arbeta mot det. Vi borde satsa på att utbilda och informera skolpersonalen så att de senare kan sprida vidare till eleverna. Kostnad I finns det både en genuspedagog och en person som arbetar med HBTQ. De kan jobba med ämnet genom att åka ut till skolor och utbilda både 20

21 skolpersonalen och elever. Men då behövs en plan för hur det ska gå till, så att det inte blir frivilligt för enskilda skolor. Konsekvensbedömning Ungdomarna är landets nutid och framtid. Ingenting händer om vi inte aktivt och medvetet arbetar med det, istället riskerar främlingsfientligheten att öka. 21

22 3.7 Vi bygger över 1000 bostäder men inte för unga - Unga bostäder Förslaget handlar om bristen på bostäder för ungdomar. Målet är att bygga billiga bostäder för ungdomar, som efter studenten vill flytta hemifrån utan att lämna kommunen. Att ungdomarna får chansen att stanna kvar i kommunen innebär att kommunen kan fortsätta växa långsiktigt, och i längden också tjäna mer pengar. Syfte Bristen på bostäder för ungdomar är kritisk, och ändå byggs det tusentals bostäder för barnfamiljer och nypensionerade. Dyra bostadsrätter som studenter inte har råd med. Att bygga ungdomsbostäder (billiga hyresrätter) är en långsiktig investering i både kommunens ekonomi och dess fortsatta tillväxt! Bostäderna skulle också innebära att ungdomarna får chansen att stanna i kommunen. Idag vill 50 % lämna kommunen efter gymnasiet, 35 % vet inte och för de resterande 15 % finns det inte särskilt mycket plats. Ska man inte ge de som vill stanna i vår vackra kommun chansen att göra det? Värt att tillägga är att det finns cirka 8000 ungdomar i Kungsbacka. Ansvar I kommunfullmäktiges prioriterade mål framgår det att det ska byggas 500 bostäder per år. Kanske om man skulle ta 20 % av dessa 500 bostäder och anpassa det till ungdomars behov. Det kan vara mycket enkla lägenheter med de mest nödvändiga saker. Kostnad Ett förslag som detta kostar givetvis en väldig massa pengar, men inte mer än vad det hade kostat med 100 familjebostäder. Priset skulle vara 100 billiga ettor! Det är en engångskostnad men med kostnad för underhåll. Konsekvensbedömning Kommunen behöver oss ungdomar för att fortsätta växa! En kommun utan ungdomar är väl en ganska tom kommun? Vi är en stor del i stadens ekonomi och vill fortsätta vara det! 3.8 Stress ungdomens död - Stresshantering och Studieteknik i skolan 22

23 Att stresshantering och studieteknik ska stå med i Kungsbackas planer för skolorna. Målet med detta är att färre elever ska känna av stress och i så fall veta hur man hanterar det. För att nå detta mål behöver lärare få utbildning inom det och därefter lära ut det till eleverna. Syfte Mellan 20 % och 25 % av skolungdomarna i årskurs 8 och 2:an på gymnasiet känner sig stressade flera gånger i veckan. Bland flickor i årskurs 2 på gymnasiet var siffran betydligt högre: 44 %, vilket är oacceptabelt. I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden angav år 1989, 9% av kvinnor i åldern år att de hade besvär av ängslan, oro eller ångest. Sexton år senare år 2005 är det tre gånger fler, 30%, som har sådana problem. Siffrorna visar tydligt på att stress är ett ökande problem i samhället. Vi måste göra allt vi kan för att förhindra ökningen av stressade ungdomar. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet Detta är artikel 3 från barnkonventionen, som Sveriges skrivit under. Ett sätt att förhindra denna ökning är just att utbilda eleverna inom hur de själva hanterar stressen, och eftersom skolan ofta är orsaken bakom stressen, anser vi att studieteknik och stresshanteringskurser är en viktig del. Ansvar För att kunna utbilda eleverna inom dessa områden behöver lärare och annan skolpersonal utbildas inom ämnena. Därefter bör ett kontinuerligt arbete införas där eleverna ständigt blir påminda och jobbar aktivt med det i praktiken. Nämnden för Förskola & Grundskola och nämnden för Gymnasie- & Vuxenutbildning kan förslagsvis vara ansvariga för att arbetet genomförs, och dessutom se till att alla skolor följer riktlinjerna. Kostnad 23

24 Den enda kostnaden som behövs är den för utbildning av skolpersonalen. I början då man får utbilda alla redan existerande lärare kommer kostnaden vara stor, men när arbetet väl kommit igång blir kostnaden per år mindre. Konsekvensbedömning Om inte detta genomförs så kommer fler och fler elever att känna sig stressade vilket påverkar deras psykiska hälsa och fysiska hälsa. Detta kan leda till mindre närvaro i skolan och därigenom får dem en sämre utbildning och andra långtgående konsekvenser. 24

25 3.9 Alla ska med bussen - Kollektivtrafik i glesbygd Vi vill utöka antalet turer till glesbygden, främst i de östra delarna av kommunen, istället för bara basutbudet. Förslaget innebär att det bör finns någon buss senare på kvällen och någon mer på morgon och eftermiddag. Detta skulle innebära en utökning med cirka 3 turer utöver basutbudet. Det borde även finnas minst en fast tur på lördag och söndag. Syfte Göra glesbygdsområden i Kungsbacka mer attraktiva och lättillgängliga. Detta gör dessa delar mer centrala och många ungdomar kan röra sig friare och får mer kvalité av sin fritid. Detta enligt kommunfullmäktiges mål om att kommunens invånare skall vara nöjda med sin fritid. Fler personer kan troligtvis tänka sig att bo i de glesbyggda områdena om det görs mer centralt. En annan del är att inte bara de som bor i glesbygden påverkas positivt utan också de som har bekanta och/eller aktiviteter i dessa områden. Övriga vinster är minskade luftföroreningar, minskat parkeringsbehov, bättre hälsa och minskat vägslitage tack vare kollektivtrafiken. Utsläppet av kväveoxider utav vägtrafik i år 2006 var 544 ton. Ansvar Att låta kollektivstrategen kolla över turerna. Samarbetspartners bör vara Västtrafik. Kostnad - Konsekvensbedömning Miljöaspekt, folk väljer bilen framför att åka kollektivt när möjligheten inte finns. Folk besöker inte arrangemang i Kungsbacka när de inte har möjlighet att ta sig dit och kommunen förlorar då pengar när de satsar på arrangemang folk inte kan komma till. Förutom miljöaspekt kan även kommunfullmäktiges om att totalkonsumtionen av alkohol och tobak bland ungdomar ska minska, lättare uppnås då ungdomar väljer att gå till kommunens arrangemang istället för att vara fast i glesbygden utan något att göra. 25

26 3.10 Hjälp! Min lärare kränkte barnen! - Elevombudsman Att det ska finnas en elevombudsman i kommunen dit unga kan vända sig när de har problem med skola, elever, lärare eller rektor. Elevombudsmannen ska föra de ungas talan och detta stödjer även bland annat artikel 12 i barnkonventionen. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Syfte Detta för att elever ska må bättre och känna sig mer trygga och nöjda med sin skolgång. Målet stödjer även kommunfullmäktiges mål om att våra skolor ska vara bland de bästa i landet. Enligt Lupp-undersökningen tyckte hälften att inte skolan agerade om en lärare kränker en elev. Målet hjälper till att sänka dessa höga siffror! Också kommunfullmäktiges mål om att andelen av kommuninvånarna som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet ska öka, uppnås lättare med hjälp av detta mål. Ansvar De som tillsammans förslagsvis kan ansvara för detta är nämnderna för Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning, Individ och familjeomsorgen. Det bästa hade varit ett samarbete mellan alla nämnder. Detta skulle också vara ett praktiskt exempel på hur man kan jobba med policyn för barnkonventionen och handlingsplanen En dörr in. Kostnad Anställningen utav tjänstemannen, alternativt att man till en början söker pengar hos exempelvis Allmänna arvsfonden eller Ungdomsstyrelsen. Konsekvensbedömning. Det blir svårare att uppnå kommunfullmäktiges mål om att kommunens skolor ska vara bland de bästa i landet. Den psykiska hälsan hos unga kan fortsätta försämras. Fler unga kanske börjar skolka då de inte är nöjda eller inte mår bra i skolan. 26

27 3.11 Va? Har jag rättigeter?! - Undervisning om barnkonventionen Målet är att barn och ungdomar ska veta att de har rättigheter som skyddas av en internationell konvention och att alla är lika mycket värda. Det är viktigt att barn och unga blir medvetna om vilka rättigheter de har. Vi vill se att kommunen efterföljer barnkonventionen det ska gälla allt ifrån skolgång, rätt till vård och skydd mot våld till inflytande och diskriminering. Om barn och ungdomar blir medvetna om sina rättigheter kan de hävda dem för att bli rätt behandlade redan i tidig ålder. Syfte Barn och unga ska veta att de kan påverka sina liv. Att de får veta det kan nog göra att många fler unga röster kommer att höras och säga ifrån ifall de blir orättvist behandlade. Enligt artikel 12 har barn rätt till att påverka i alla frågor som berör dem. Om kommunen följer barnkonventionen, och unga blir tillfrågade i politiska beslut med chans att påverka, kan besluten som tas bli sedda ur barns och ungdomars perspektiv. Det gör att barn och ungas hälsa förbättras och framförallt att besluten blir ännu bättre. Barn och unga blir också medvetna om när de behandlas på fel sätt och kan använda sig av barnkonventionen för att styrka sin rätt till ett bra liv. Ansvar Genom att undervisa i skolan om barnkonventionen så kan man uppmärksamma barn och unga på deras rättigheter och möjligheter. Denna undervisning borde ske ganska tidigt i deras skolgång på en enkel nivå och ju äldre dem blir desto mer ingående information kan dem ta emot. Undervisning om barnkonventionen kan ske på alla lektioner, och det är viktigt att det sker kontinuerligt. Inte bara en gång per läsår. Det ingår i kursplanen att barnen ska få lära sig om allas lika rätt i samhället. Utdrag från Skolverkets kursplan för samhällskunskap: Utbildningen skall öppna för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram samt främja aktningen för varje människas egenvärde oavsett kön, klass och etnisk bakgrund. Pojkars och flickors, kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter skall aktivt och medvetet tydliggöras. Kommunen måste börja fråga barn och ungdomar om deras åsikter när ett viktigt beslut ska tas. När det gäller undervisningen så bör nämnden för Förskola & Grundskola, men också nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning vara ansvarig för att alla barn får ta del av informationen men när det ska fattas ett beslut så är det den nämnden som driver frågan som får se till att riktlinjerna och reglerna efterföljs. 27

28 Kostnad Eftersom det skulle ingå i ett redan existerande ämne så kommer det inte tillkomma några extra kostnader. Det som kommer kosta är att utbilda all skolpersonal i barnkonventionen, så att dem i sin tur kan utbilda eleverna. Konsekvensbedömning Om inte barnen får veta vad dem har för rättigheter och vad de innebär så kommer många ungdomar och barn vara missnöjda för att de tror att de inte kan förändra och påverka det omkring dem. Att man får reda på sina rättigheter är grundläggande för att må bra och för att kunna påverka både sitt egna liv och i samhället. Dessutom ska kommunen vända sig till den yngre generationen om deras åsikter. 28

29 3.12 Sälja glass! Äldrevård! Klippa gräs! Passa Barn! Lagerarbete! Sommarjobb? - Sommarjobb Alla ungdomar som vill ha ett sommarjobb ska ha möjlighet att få ett. Målet är att ungdomar ska kunna få ett sommarjobb på egen hand, och inte genom kontakter till familjen eller dylikt. Målet är att ska kunna erbjuda minst 500 sommarjobb per sommar inom två års tid. Exempel på sommarjobb kan vara: - Arrangera evenemang - Hushållsnära tjänster - Utföra uppdrag åt kommunen (utföra undersökningar, kommunutvecklare, kulturutvecklare med mera.) - Jobba på olika lokala företag med diverse uppgifter Syfte För att ungdomar skall komma ut i arbetslivet och därmed i framtiden ha lättare att få tag i ett jobb, helt enkelt arbetserfarenhet. Utifrån sett får folk en positiv uppfattning om Kungsbacka, genomförs förslaget visar det att Kungsbacka är en kommun som vill och kan utvecklas och jobbar för att unga ska komma in i arbetsmarkanden. Arbetslösheten skulle sjunka och Kungsbacka skulle anses som attraktiv kommun och expandera, både i folkmängd och näringsliv. Förslaget skulle också gynna företagen och näringslivet i Kungsbacka samtidigt som de får billig arbetskraft. Enligt LUPP-undersökningen 2011 får många sommarjobb genom kontakter. De unga som inte har kontakter eller föräldrar som i dagsläget inte arbetar hamnar lätt utanför och kanske inte har möjlighet till sommarjobb, genom detta förslag blir det mer jämlikt och rättvist och inte bara en grupp av unga som får sommarjobb. Detta stöds även av artikel 2 i barnkonventionen. Ansvar Tre olika typer av sommarjobb skulle kunna finnas; traditionella feriejobb¹, hushållsnära tjänster erbjudna av kommunen² samt jobb på företag³. Alla skulle ingå i feriejobben och få lön därefter. ¹I dags läget finns det 150 feriejobb, målet är att öka antalet till det dubbla det vill säga 300, inom de nästa två åren. Borås Stad erbjöd 850 feriejobb sommaren 2011 och tog hjälp av statliga bidrag för att finansiera skulle kunna göra detsamma. 29

30 ²I hushållsnära tjänster skulle sådant som gräsklippning, ogräsrensning med mera. kunna ingå. Privatpersonerna får höra av sig till kommunen som sedan fördelar vidare tjänsterna. De som får tjänster utförda för sig betalar sedan hela timlönen. ³Kommunen tar kontakt med företag, eller vice versa, för att hitta jobb på privata företag som ungdomar kan erbjudas. Företagen sköter själva intervjuer och dylikt, men kommunen är ansvarig för annonsering. Kommunen betalar sedan ena halvan av lönen och företaget den andra. De som huvudsakligen skulle vara ansvariga är dem som i dagsläget är ansvariga för feriearbeten. Kostnad Ferielönen ligger för närvarande på 59 kr per timma (under 18 år). Gällande de jobb som kommunen och företag skulle kunna vara gemensamt ansvariga för betalar kommunen och företaget för att ha en ungdom anställd en timma. Om hjälp med finansiering behövs kan man söka bidrag hos staten. Kungsbacka kommun borde ha som vision att alla ska kunna få ett sommarjobb! Konsekvensbedömning Alla unga får inte samma chans till arbetslivserfarenhet om förslaget inte genomförs. Det kommer vara fortsatt diskriminerade att enbart få jobb via kontakter. Ungdomar blir mer missnöjda med kommunen och fler flyttar i framtiden ifrån kommunen på grund av brist på arbeten. Näringslivet i Kungsbacka växer inte. 30

31 3.13 Man ska väl inte behöva ha kontakter för att få jobb? - CV-kurs En CV och personligtbrev- utbildning i årskurs 8 och 9 och på gymnasiet för att förbereda ungdomar inför arbetslivet. Utbildningen bör ingå i valfritt ämne (förslagsvis svenska), det är upp till skolan men utbildningen skall vara under minst ett tillfälle/läsår. Och det ska gälla för samtliga skolor. Syfte För att förbereda ungdomar för arbetsmarknaden och för att underlätta när man söker extrajobb eller sommarjobb behövs kurser tidigare än det är idag. I dagsläget lär sig ungdomar alldeles för sent hur man formulerar ett CV och personligt brev. Om förslaget genomförs minskar risken för arbetslöshet i framtiden. Lupp-undersökningen visade att de flesta ungdomar får jobb genom kontakter, detta förslag gör att fler kan och vågar söka jobb på egen hand med ett riktigt CV och personligt brev. Ansvar Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildningen och Förskola & Grundskola känns lämpliga för att ta fram utbildning och rekommenderat material till lärarna och skolorna som kan användas i undervisningen. Kostnad Ingenting, eventuellt kostnad för att ta fram en utbildning, att utbilda och tryckkostnader för materialet. Kostnad om man anställer någon som är professionell på hur man skriver CV och personligt brev, men lärare kan lika gärna lära ut. Konsekvensbedömning Unga får inga erfarenheter om arbetslivet och om hur man skaffar ett jobb om målet inte genomförs. Ungdomar flyttar ifrån Kungsbacka på grund av brist på jobb. Näringslivet i Kungsbacka växer inte. 31

32 3.14 Jobben som aldrig tar slut! - Jobb på lov & Kulturjobb Feriejobben borde även finnas på höstlov, jullov, sportlov och påsklov. Det bör också finnas kulturjobb där ungdomar kan arbeta med kulturen i Kungsbacka, hjälpa till med uppsättningar av teatrar och spelningar. Detta liknar det de gör i Göteborg, där ungdomar har kultursommarjobb. Syfte För att ungdomar skall komma ut i arbetslivet och därmed i framtiden ha lättare att få tag i ett jobb, helt enkelt arbetserfarenhet. Förslaget handlar också om att ta tillvara på ungas kompetens och erfarenhet på ett helt annat sätt än många av de mer traditionella feriejobben. Därför bör fler jobb liknande kommunutvecklarjobbet finnas, även kulturjobb, skolutvecklarjobb med mera finnas. Ansvar De som i dagsläget är ansvariga för feriearbeten. Kontakt bör exempelvis tas med samtliga förvaltningar, lokala företag och näringslivschefen i. Kostnad Lönerna utgör kostnaden. Och arbetstid för dem som ordnar. kan söka bidrag hos statliga myndigheter. Detta har Borås Stad för att finansiera sina sommarjobb. Ferielönen borde vara samma som idag, det vill säga. 59 kr/timme för dem under 18 år. Konsekvensbedömning Unga får inte chans till arbetslivserfarenhet om förslaget inte genomförs. Ungas kompetens och erfarenhet riskerar att inte tas tillvara. Näringslivet i Kungsbacka växer inte. 32

33 3.15 Bio i sommarvärmen! - Utomhusbio Vi föreslår en utomhusbio några/någon gång under juni-augusti på torget, tingbergsvallen eller gräsområdet bakom Aranäsgymnasiet. Syfte Bio är ett evenemang som passar de flesta målgrupper (också beroende på vilken film som visas). Detta gör att Kungsbacka utifrån ses som en mer kulturrik stad och det blir bättre gemenskap och folk samlas kring ett sådant här typ av event. Bion är ett bra tillfälle att visa reklam som företag kan sponsra. Intressegrupper från får också tillfälle att visa upp sig. Cirka 2000 personer kan titta på filmen. Förslaget stödjer också kommunfullmäktiges om att totalkonsumtionen av alkohol och tobak bland ungdomar ska minska. Då det är på offentlig plats får man inte heller dricka alkohol. Också kommunfullmäktiges mål om att andelen av kommunen invånare som är nöjda med sin fritid ska öka. Ansvar Ansvariga kan förslagsvis vara nämnden för Fritid, Kultur och Teknik. Samarbetspartners skulle kunna vara företaget ifocus som kan hyras av olika kommuner för att anordna bion. Falkenbergs och Jönköpings kommun har till exempel gjort detta. ifocus har tillgång till allt tekniskt och riggar upp bion och hjälper till att spela upp media utöver filmen (reklam). Se länk. Kostnad Cirka för ett tillfälle. Tar man inträde och har försäljning täcker intäkterna för detta lite av kostnaden. Även de intäkter som kommer in från sponsorer och reklam skulle täcka kostnaden. Konsekvensbedömning Invånarna blir inte lika nöjda med fritids- och kulturutbudet i Kungsbacka och gemenskapen i kommunen skulle inte stärkas. Man får inte samma chans att förhindra ungdomars alkoholkonsumtion. 33

34 3.16 En Cuba-Libre Virgin, tack! - Förskjut debutåldern gällande tobak, alkohol och narkotika för unga Förslaget handlar om debuten för berusningsmedel som ständigt sjunker i. För att välbefinnandet i kommunen skall öka bör en förskjutning av debutåldern ske då bruk av berusningsmedel skadar unga, dels kropparna och psyket. Syfte LUPP-undersökningen visar att ungdomarna var 11 års ålder eller äldre när de först provade tobak (6 % för rökning, 1 % för snusning), alkohol (3 %) och narkotika (1 %). Detta är på tok för tidigt och att tidigt utsättas för destruktiva, men vanliga, berusningsmedel kan vara en anledning till att 3 % i åk. 8 och 15 % i åk. 2 på gymnasiet har testat hasch eller marijuana. Berusningsmedel kan visa sig vara ett steg mot skolk, kriminalitet och psykisk ohälsa ifall konsumtionen ökar. Genom att arbeta förebyggande mot droganvändning kan kommunens, sjukvårdens och psykiatrins kostnader lättas då användning av innannämnda medel ofta leder till skador och sjukdomar, samt att polisens arbete mot kriminalitet kan omprioriteras till mer förebyggande istället för åtgärder när skadan redan är gjord. I kommunfullmäktiges prioriterade mål finns hälsofrågan med, att minska tobak- och alkoholkomsumtionen bland unga och att många ska vara nöjda med fritidsutbudet. Alla dessa rör vårt förslag. I barnkonventionen kan man också läsa om skyldigheten att jobba för att barn och unga inte ska hamna i missbruk. Ansvar Arbete mot användning av berusningsmedel och tobak kan ske på många plan. Dels genom ÖPP/Effekt, där vuxna genom föräldrasamtal får kunskap om ungdomars drickande samt lära sig att sätta gemensamma regler kring alkohol. Målgruppen är högstadieelever, vilket är rimligt. Vårt förslag är att det borde vara ett krav att alla skolor arbetar kontinuerligt med ÖPP/Effekt. Vi anser också att alla skolor bör ha en ansvarig för dessa frågor. Andra åtgärder kan vara föreläsningar med till exempel X-Cons och KRIS till högstadie- och gymnasieelever. Ett samarbete mellan ungdomar, vuxna och polisen skulle hjälpa ungdomar att välja rätt. Polisen kan erbjuda fakta om konsekvenser och omfattning av användning av berusningsmedel. Vuxna kan ge erfarenheter och sätta tydliga gränser tillsammans med alla inblandade. Viktigt är att barnets röst blir hörd, så aktionen att bruka droger 34

35 inte blir till hämnd. Barn kan ge sin syn på saken, visa tydligt hur trenderna gestaltar sig i samhället nu och berätta om grupptrycket. Genom att polisen går ned på en nivå som passar de berörda kan ungdomarna tidigt lära sig respekt till polisen vilket gör det mer troligt att lyda lagen och vid berusning inte göra motstånd. Vi vill helt enkelt ha ett ordentligt samarbete med många i frågan. Här bör alla se en chans att arbeta förebyggande mot alkohol-, tobaks-, eller narkotikakonsumtion. Genom att minska behovet minskar även den olaga langningen i samhället, och polisens resurser kan gå till annat. BRÅ kan även delta. Kostnad Eftersom arbetet bör utökas kommer det kanske kosta mer än idag. Men det finns flera personer i kommunen som arbetar med frågan. Kostnad för föreläsning av organisationerna vilka var nämnda innan diskuteras via telefon eller . Eftersom behovet att samarbeta mellan diverse organ i kommunen är stort kan kostnaden hållas nere. Behovet bör vara större än viljan att få betalt som auktoritet i samarbetet Konsekvensbedömning Ungdomars debutålder fortsätter att sjunka och ett destruktivt beteende gällande konsumtion kan bli norm. Kommunen, sjukvården och psykiatrin lägger allt mer kapital på att behandla sjuka av alkohol-, tobaks-, eller narkotikaberoende och polisen lägger allt mer tid och pengar på att bekämpa användandet och langningen av droger. 35

36 3.17 Ung & dum? - Demokrati i skolan Då 20 % av eleverna i åttonde klass upplever mobbning som ett problem och att endast 50 % känner att skolar reagerar om en elev kränks av en lärare visar detta att några tydliga brister ligger i skolsystemet. Att så många unga inte vet att de kan påverka, eller hur är allvarligt. vill att en elev skall känna sig trygg med lärare, men kränkningar stjälper respekt och hämmar en fortsatt välfungerande utbildning. Eftersom detta är en så stor fråga krävs många insatser. I vårt förslag finns några exempel på saker vi tror kan stärka elever och demokratin i skolan. Syfte Att främlingsfientlighet (3 % av åk. 2 önskar mindre invandring trots så gott som icke-befintlig i Kungsbacka och 13 % i båda årskurserna anser att främlingsfientlighet är ett problem) samt sexuella kränkningar i form av ord och utnyttjande(2 % i åk. 8 har blivit sexuellt utnyttjade under det senaste halvåret och 12 % i åk. 8 vs. 5 % i åk. 2 tycker att sexuella trakasserier är ett problem) är problem kan kopplas till en skola som inte tillräckligt understryker vikten av en demokratisk och tolerant anda. I en demokratisk skola kan eleverna känna trygghet i sig själva och detta minskar enligt forskningen mobbning, även alkoholkonsumtionen kan minska då somliga använder alkohol som hjälpmedel för mod eller grupptryck. Eftersom s vision proklamerar en välmående kommun med framstående skolor är detta en bra idé för att förverkliga visionen. Känslan av att vara förbisedd och att inte kunna påverka sitt samhälle eller sin skolgång kan leda till missnöjdhet och är kränkande enligt barnkonventionen. Dessutom skriver kommunen att eleven ska ha inflytande över ditt lärande. Du ska ha en individuell utvecklingsplan och minst två utvecklingssamtal per läsår tillsammans med din/dina vårdnadshavare och din mentor eller ansvarspedagog. Minst fyra gånger per termin ska klassråd och elevråd genomföras där du har möjlighet till inflytande i skolan. Många svarar i LUPP-undersökningen att de anser att elevernas inflytande inte är prioriterat på skolorna och att de inte har något att säga till om. Dessutom vet många inte hur de kan påverka, eftersom elevråden inte anses tas på allvar av skolpersonal. Alltså bör åtgärder tilltas då siffrorna ger känslan av att mycket kan förbättras inom kommunens skola. 36

37 Ansvar För att möjliggöra en mer jämlik skola kan först och främst en obligatorisk kurs i barnkonventionen genomföras dels för lärare, för kommunens anställda och sedan för barnen från mellanstadiet och uppåt, årligen. Att utbilda de inblandade, alltså främst barnen, i deras rättigheter kan ge en ökad känsla av självsäkerhet och inflytande. Dessutom hjälps politiker att uppfylla kriterier vid nya beslut. För att elevråden skall upplevas som mer seriösa bör samtliga elevråd inom kommunen samlas en eller ett par gånger per termin tillsammans med villiga eller involverade politiker för att diskutera vad de har kommit fram till under mötena. Elevråden borde också få utbildning. Att eleverna får besvara enkäter, frågeformulär, i de ämnen kring eller till de beslut som rör barnen kan ge politiker och lärare en breddad kunskap över barnens åsikter och kunskaper. Ett annat förslag är att anställa en demokratiansvarig på varje skola som håller koll på att dels barnkonventionen och andra värdegrunder följs och att inga rättigheter kränks. För att hålla nere kostnader kan en person på varje skola få uppdraget och tid som en del av tjänsten. Föreläsningar av olika slag kan ge ökad förståelse, acceptans eller nyfikenhet till vilket ämnet än må vara. Att utbilda elever i anti-rasism/mångfald, jämlikhet, stresshantering, drogkonsumtion och konsekvenserna, sexualkunskap och samlevnad med HBTQ-profil, ses av kommunutvecklarna som klokt eftersom detta leder till ökad demokratiska tankebanor där människor oavsett yttre eller inre kvalitéer är lika värda. Detta kan ske under avsatta demokratidagar eller utspritt under läsåren. Dock är det viktigt att erbjuda information genom diverse läromedel om dessa ämnen frekvent så eleverna tar detta på allvar och börjar inse vikten av demokratiska principer. Kostnad Kostnaderna kommer dels att gå till utbildningen av personal och inhyrning av utomstående experter på de ämnen som ska behandlas. Det kommer därför inte kunna vara möjligt att sätta kostnaderna till ett valt tillfälle när detta är ett pågående arbete under flera år. Föreläsningar kan kosta mellan ingenting till kr. Det kan låta som mycket pengar men om kommunen inte anser sig ha råd skulle man kunna söka statliga bidrag, alternativt gå ihop med flera kommuner och starta en regional kampanj för att få ut mer av det. 37

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Dokumenttyp: Målprogram Ansvarig: Hållbarhetssamordnare Fastställd: Remiss Dnr:. Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Tingsryds kommuns Ungdomspolitiska program - att vara ung i Tingsryds kommun

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa Folkhälsoplan 2015-2018 Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Folkhälsoplanen 2015-2018 Folkhälsoplanens mål och därmed handlingsplan bygger

Läs mer

Alla inom utbildningsförvaltningen i Herrljunga tar bestämt avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling.

Alla inom utbildningsförvaltningen i Herrljunga tar bestämt avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Lagen Trygghet, respekt och ansvar om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever 1 i skolan anger att varje verksamhet ska upprätta en likabehandlingsplan. Detta

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Ansvarig för planen Carina Hägglund, Nina Edgren och Rasha Karim Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Förskolan vilar på demokratins

Läs mer

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan 2014-01-09 Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan Transtenskolan arbetar utifrån fyra ledord, kunskap, lust, bemötande och respekt. Skolan har två uppdrag enligt läroplanen, ett demokratiuppdrag

Läs mer

Ung i kommunen. Kommunutvecklare Knivsta 2014

Ung i kommunen. Kommunutvecklare Knivsta 2014 Ung i kommunen Kommunutvecklare Knivsta 2014 Ung i kommunen Kommunutvecklare Som kommunutvecklare har vi fått chansen att under en period vara med och påverka Knivsta, så att kommunen kan bli en bättre

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och

Läs mer

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan Färsingaskolan Lokal arbetsplan för Färsingaskolan 2013 Inledning Från och med augusti 2013 har Sandbäcksskolan åk 4-9 flyttat till Färsingaskolan som nu är en 4-9 skola med ca 400 elever. Verksamheten

Läs mer

!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014

!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014 LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014 1 Fi Lund vill se en annan utveckling och en ny syn på politiken. Vår politik handlar om jämlikhet, mänskliga rättigheter och frihet från alla former av diskriminering. Vi vill

Läs mer

Skarsjö förskola. Plan som motverkar diskriminering och främjar likabehandling. 2016/2017

Skarsjö förskola. Plan som motverkar diskriminering och främjar likabehandling. 2016/2017 Skarsjö förskola Plan som motverkar diskriminering och främjar likabehandling. 2016/2017 Vision Vårt viktigaste uppdrag är att värna om människors okränkbarhet, individens frihet och integritet. Där alla

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem i det fortsatta arbetet med barnkonventionen, t ex i arbetslag, på arbetsplatsträffar. Bild

Läs mer

Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg

Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg 2015 Vuxenskolan, Likabehandlingsplan Sida 1 Innehållsförteckning Bakgrund och uppdrag... 3 Lagens syfte... 3 Vuxenskolans värdegrund... 3 Övergripande mål för

Läs mer

Montessoriförskolan Paletten

Montessoriförskolan Paletten Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Upprättad 16-01-15 1 Innehållsförteckning Mål

Läs mer

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen Inledning Onsdagen den 19 oktober 2011 genomfördes för andra gången En dag i demokratins tecken. Dagen var tänkt som en avslutning på Luppundersökningen

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för på förskolan Tjädern

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för på förskolan Tjädern Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för 2010-2011 på förskolan Tjädern Barn och alla som verkar inom förskolan har rätt att känna trygghet på sin arbetsplats. I lagstiftningen av 1 januari

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan. Mål och vision. Lagen

Likabehandlingsplan för förskolan. Mål och vision. Lagen 1 Likabehandlingsplan för förskolan 2013-08-05 Mål och vision Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt. Vi ska aktivt arbeta för att barnen ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012 Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan Gäller from 1 april 2012 Revideras 15 mars 2013 Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Sarianne Segersten och Titti Karlsson Förskolechef Lejla Sultanic Vår vision Arbetet

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola och fritidshem a för planen All personal på

Läs mer

Huddingegymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Huddingegymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling Huddingegymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola

Läs mer

GF Tempo Ledarguiden 2016

GF Tempo Ledarguiden 2016 GF Tempo Ledarguiden 2016 Förord Detta dokument är framtaget av ledare samt styrelsemedlemmar i GF Tempo. Dokumentet som kommer från riksidrottsförbundet (RF) bygger på ledarguiden som är utvecklat ifrån

Läs mer

Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola

Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola Uppdaterad 2015-03-10 Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola Mål vid Morups Friskola Ingen mobbning, trakasserier eller annan särbehandling på grund av

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Skärgårdens förskolor Dalarö Ornö Utö Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Bankgiro Box 94 Odinsvägen 31 Dalarö Växel: 08-50150416 137 70

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Kyrkskolan Linnéskolan 7-9 Röinge skola

LIKABEHANDLINGSPLAN Kyrkskolan Linnéskolan 7-9 Röinge skola Upprättad: 100101 Reviderad: 130227 LIKABEHANDLINGSPLAN Kyrkskolan Linnéskolan 7-9 Röinge skola Innehållsförteckning Sida 2 Innehållsförteckning 3 Vår vision Till dig som elev Till dig som vårdnadshavare

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015 Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201 Junibackens plan mot diskrimineri iminering ng och kränkande behandling 2015-201 2016 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun 1 (9) Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun Fastställd av referensgruppen, våren 2012 2 (9) Vision Vår vision En tobaksfri framtid i Mörbylånga kommun innebär att ingen av kommande generationer

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten

Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Syfte Inget barn ska ställas

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Ängavångens förskola Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 16/17 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Idrotts- och hälsocertifiering av Gräppås golfklubb (v. 2015-12)

Idrotts- och hälsocertifiering av Gräppås golfklubb (v. 2015-12) Idrotts- och hälsocertifiering av Gräppås golfklubb (v. 2015-12) Gräppås Golfklubb är en ideell förening och har som målsättning att låta alla medlemmar få spela golf på både motionsnivå och tävlingsnivå.

Läs mer

LUPP 2012 Vimmerby kommun

LUPP 2012 Vimmerby kommun LUPP 2012 Vimmerby kommun Under hösten 2012 genomfördes ännu en LUPP-undersökning i Vimmerby. Det var den fjärde i ordningen (De tidigare gjordes 2005, 2007 och 2009). I Vimmerby deltog 155 elever i årskurs

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skogomeskolan Skogomeskolans fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter: Skogomeskolan Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola och fritidshem Ansvarig

Läs mer

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Bikupans fritidshems likabehandlingsplan 2009-2010 Den 1 april 06 trädde en ny lag i kraft; Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen F-6 samt förberedelseklass och fritidshem Ansvariga för planen Rektor Marianne Henrikson

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2014-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Sunnanängs förskola Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Innehållsförteckning 1. Vision... 3 2. Sunnanängs långsiktiga mål... 3 3. Definitioner och begrepp... 3 4. Grunduppgifter...

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011

Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011 Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011 Ungas politiska intresse och engagemang väcks till liv genom diskussioner om politik och andra samhällsfrågor. Här spelar inte bara föreningslivet

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling D-skolan Oxelösunds kommun Datum 2016-11-02 Vår värdegrund Vi verkar för att ett tryggt klimat och en god stämning råder mellan

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Trygghetsplan för Hästens förskola

Trygghetsplan för Hästens förskola Förvaltning för livslångt lärande April 2015 Trygghetsplan för Hästens förskola 2015-16 Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets

Läs mer

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Balltorps förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, Diskrimineringslagen 2008:567 och Skollagen

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer