När den som står dig nära dör

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "När den som står dig nära dör"

Transkript

1 My Persson är författare och journalist. I denna skrift samtalar hon med Lars Andersson, professor i socialgerontologi vid Linköpings Universitet, Göran Bergstrand, präst, psykoterapeut och författare och Tom Lundin, docent i psykiatri vid Akademiska Sjukhuset, Uppsala. De talar om de frågor många människor ställer sig i samband med förlust av en nära anhörig. My Persson När den som står dig nära dör Tankar kring förlust, sorg och hopp Produktion Alecta Tjänstepensionsföretaget Alecta förvaltar cirka 330 miljarder kronor och ger service till kundföretag och 1,6 miljoner försäkrade. På uppdrag av Svenskt Näringsliv och PTK hanterar vi huvuddelen 2 av tjänstepensionen ITP. 3

2 Solens röda segel får vi bara låna till båten en dag en enda dag om våren. Det måste återlämnas en kväll i solnedgången. När färden är slut. Om hösten. Tror ändå att glädjen och sorgen är två sidor av samma sak. Men att sorgen alls inte alltid är just frånsidan. Tvåsidigheten ur Ingivelser Helge Jedenberg Solens röda segel ur Lökar i november Ebba Lindquist 4 5

3 My Persson När den som står dig nära dör Tankar kring förlust, sorg och hopp 3

4 När den som står dig nära dör När man drabbas av dödsfall i sin nära omgivning, förändras både ens inre och yttre liv på många skilda sätt. Vi reagerar också olika på sorg och förlust beroende på vår personlighet. Vi känner ibland tveksamhet när vi möter en människa i sorg. Många frågor dyker upp. För att belysa en del av dessa frågor togs denna skrift fram redan för snart tjugo år sedan. Det har visat sig att den under åren varit till tröst för sörjande och att många fortfarande frågar efter den. Därför ger vi nu ut skriften på nytt i en något omarbetad version. I skriften samtalar My Persson med tre personer; Lars Andersson, Göran Bergstrand och Tom Lundin, som har stor erfarenhet av människor som drabbats av sorg. My Persson är författare och journalist och var tidigare producent vid Sveriges Television i Göteborg. Lars Andersson är professor i socialgerontologi vid Linköpings Universitet. Göran Bergstrand är präst, psykoterapeut och författare. Tom Lundin är docent i psykiatri vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala. I de första kapitlen kommer var och en av de tre till tals, i det fjärde samtalar alla fyra. Vi hoppas att denna skrift ska vara till en smula tröst, förståelse och stöd för dem som förlorat någon eller har sörjande i sin närhet. Stockholm i januari 2005 Alecta pensionsförsäkring, ömsesidigt Produktion: Alecta Redaktör Birgitta Femling Fotograf Susanna Dahl omslag och s 10 Utgivningsår 1986 Tredje omarbetade upplagan Tryck: Bromma Tryck AB, Stockholm, 2005 Tomas Nicolin Verkställande direktör Alecta pensionsförsäkring, ömsesidigt 4 5

5 My Persson samtalar med Tom Lundin, docent i psykiatri... sidan 9 My Persson samtalar med Göran Bergstrand, präst, psykoterapeut och författare... sidan 16 My Persson samtalar med Lars Andersson, professor i socialgerontologi... sidan 22 Att leva vidare... sidan

6 My Persson samtalar med Tom Lundin...jag kan liksom inte riktigt förstå det där att,... han skulle dö så där plötsligt... När man får ett bud om ett dödsfall, så reagerar man väl ofta som i det här citatet. Man råkar in i något sorts chocktillstånd. Vad händer egentligen med en människa i en sådan situation? Det första man upplever är att detta inte är sant. Det gäller inte mig, det var någon annan. Man förnekar det som inträffat. Det är ett försvar som är ändamålsenligt, under en kort period. Man orkar inte med all smärta och ångest. Det känns som om man håller på att bli galen. Man måste hålla det inträffade ifrån sig och sedan ta till sig verkligheten bit för bit. Det händer ibland att man stannar i ett förnekande, men det är inte bra, för verkligheten går inte att förneka på sikt. Alla dödsfall upplevs som plötsliga hur lång förberedelsetid man än har haft. Det är klart att om förlusten föregåtts av en längre sjukdomstid eller om det är någon som är mycket gammal som dör, så är man något förberedd. Det är därför inte lättare, men det är annorlunda än om förlusten kommer helt plötsligt eller oväntat. Det är ju också olika beroende på vem det är man har förlorat, om det är en gammal sjuk förälder, ens livspartner eller ett barn. Men sorgen går aldrig att gradera. Den smärta man känner när man förlorar en ung människa är kanske bland det allra svåraste att bära. Smärtan blir väl ännu svårare om den som avlidit själv valt att ta sitt liv? Både svårare och annorlunda. Inte minst beroende på att man som nära anhörig än mer anklagar sig själv för att man inte gjort vad man borde ha gjort. Det finns också många tabun kring självmordet. Den psykiska sjukdom som oftast har föregått ett 8 9

7 självmord, liksom relationsstörningar i familjen, kommer likaså att komplicera sorgen. En annan faktor är den moraliska och existentiella problematiken kring rätten att själv bestämma om avslutningen av sitt liv. Vad kan hjälpa mig när jag drabbas av akut sorg? Jag tror att ritualerna kring ett dödsfall kan vara till hjälp, till exempel seden att se den döde som död. Många är rädda för att göra det. Men det är viktigt att man gör det för att kunna förstå vad som skett. Men många är nog rädda för att de alltid ska ha bilden av den döde kvar och inte av den levande älskade människan de kände? Risken att man ska minnas honom som död är mycket liten på sikt. Naturligtvis kommer under den första tiden bilden av den döde som död att vara kvar på näthinnan. Sedan kommer alla andra dagar att överta alla de många år man känt den döde och det kommer att vara den tiden som dominerar minnesbilden. Man kommer inte att minnas honom som död utan som levande. Den korta period man är tillsammans med honom som död kommer att få sin rätta proportion i ett längre tidsperspektiv. Menar du då också att vi kanske genom att se den döde kan få hjälp mot den rädsla för döden, som vi väl alla har? Man kan kanske vänja sig vid tanken på döden, men aldrig helt acceptera den. Det har sagts att man måste se döden som något naturligt. Jag tror inte att man kan, eller kanske bör, komma dithän att döden uppfattas som något helt naturligt. Döden är ett mysterium som vi aldrig riktigt kommer att förstå. I och med att den är ett mysterium kommer den att vara hotande och skrämmande. Vi vet ju inte vad som händer sedan. Men genom att ta farväl av den döde, att tala om döden och våga erkänna alla motstridiga känslor inför detta mysterium, kan vi kanske även i vår kultur börja möta döden med mindre rädsla

8 När man drabbas av en stor sorg precis som när man upplever en stor glädje väller det ju fram en mängd olika känslor. När det gäller sorgen är det väl ofta ilska, förbannelse, vrede varför skulle det här drabba just mig. Dessa känslor är ju inte riktigt fina och därför försöker vi ofta hålla dem inom oss själva. Vi vågar inte leva ut dem. Får man lov att ha alla de här känslorna? Vad ska man göra med dem? De finns och därför är de oundvikliga. Vad som då är viktigt är att man försöker ge ord åt vad man känner inte bara inför sig själv utan helst även inför någon annan. I den här situationen upplever man, att man inte kan besvära andra med allt det man känner. Men det är ju just det vi har våra medmänniskor till. Nästa gång är det ens egen tur att ställa upp för någon annan. Ibland har man inte den här möjligheten och då kan ett alternativ vara att söka upp någon professionell medmänniska. Man kan också skriva dagbok om sina känslor. För det viktiga är att man försöker formulera sig i ord. En känsla som man inte klär i ord blir diffus och svårhanterlig. Känslan måste ha sina uttryck. Du nämnde ilska och vrede. Det är något av en förbjuden känsla, vilket gör att man tränger bort den och då kan den omvandlas i skuldproblematik. Så ilskan och vreden måste man våga visa och erkänna. Men man ska vara medveten om att den kan ta sig många olika uttryck. Att till exempel ilskan går ut över den döde är inte något unikt eller något att bli rädd för eller skämmas över. En annan känsla som jag tror att man kan uppleva vid ett dödsfall är lättnad. Har man haft en kär anhörig som länge legat sjuk och som äntligen får sluta, så känner man nog lättnad både för den dödes skull, men också för sin egen skull. Är det onaturligt? En sådan känsla är helt naturlig. Den första reaktionen är ofta att man skäms över sin egen lättnad och befrielse, man får skuldkänslor. Man kan till och med tycka att det är som om jag hade önskat livet ur honom. För en del människor kan det upplevas så. Men det är viktigt att erkänna alla sidor av sin sorg för att både känslomässigt och intellektuellt kunna arbeta sig igenom den. När någon under kanske många år har vårdat och besökt en anhörig i hemmet eller på sjukhuset innebär dödsfallet också en följdförlust, som kan vara smärtsam. Man mister en uppgift i livet. Det är alltid svårt att ändra rutiner, att börja leva på ett annat sätt än man vant sig vid. Och är man äldre kan det vara mycket svårt. Kanske har det varit en vana att varje eftermiddag gå upp till en mamma eller pappa, man eller hustru, syster eller bror för att hjälpa till, sköta om, mata, lägga och säga godnatt. Så plötsligt ska man inte göra det här längre. Den förlusten att ha förlorat sin uppgift kan kännas mycket svår. Det finns många som därför en tid fortsätter att gå upp på vårdavdelningen för att hälsa på någon annan, som man lärt känna där. jag måste behärska mig, för jag vill inte gråta ut. Man blir alldeles förstörd Ibland kan man göra det, men inte när man måste träffa folk. Man känner det meningslöst att prata Man ska inte ge med sig så att man blir så deprimerad att man hamnar på sjukhuset.. De känslor vi har talat om, som man alltså ska försöka få utlopp för, kan ibland vara skrämmande. Man kan känna ett inre kaos och många upplever det som om de håller på att bli galna. Kan man bli psykiskt sjuk av att sörja? Det kan kännas så. Men det blir man inte. Däremot kan man på sikt få psykiska besvär, om man aktivt försöker hålla tillbaka sina känslor

9 Det betyder inte bara att vi får erkänna alla våra känslor, utan också att vi bör göra det? Det är som regel bra. Samtidigt ska man komma ihåg, att en del människor har svårt att visa sin sorg utåt. Mycket sker inom dem. Det man visar utåt beror på vilken person man är. Jag har mött många som kommer genom ett ändamålsenligt sorgearbete utan att egentligen visa så mycket. Man ska inte vara orolig om man har en annorlunda sorg? Nej, det ska man inte vara. Det blir inte värre av att man släpper loss de känslor man har inombords. Det kan i stället innebära en lättnad. Man överväldigas inte av dem och man blir inte psykiskt sjuk. Man kan till och med ha upplevelser som kan verka skrämmande. Man kan höra röster, höra den döde prata och tycka att man ser honom. Man kan uppleva sin vanliga omgivning på ett helt annorlunda sätt. Det kan vara skrämmande, men är inte någonting som leder till psykisk sjukdom. När man drabbas av sorg händer det inte så sällan att man också drabbas av kroppsliga symptom. Det är vanligt. Det är heller inte ovanligt att man tar över symptom som den döde hade och tycker sig uppleva samma sjukdomsbild. Det är i själva verket en sorts identifikation med den döde ett sätt att försöka hålla honom kvar genom att ta över hans sjukdom eller vanor. Man blir själv inte kroppsligt sjuk av en sådan reaktion. Man bör nog ändå söka någon att prata med för att få hjälp för sina symptom speciellt om man är äldre. Lika vanliga som psykiska symptom är psykosomatiska reaktioner i form av smärta, ont i bröstet, svårigheter att andas, darrningar och trötthet. Tröttheten är en effekt av sorgearbetet. Att bearbeta sorg är ett tröttande arbete. Återgår man till sitt förvärvsarbete omedelbart efter en förlust så är man faktiskt dubbelarbetande. Man har sitt vanliga arbete och man har sitt sorgearbete. Man bör därför tillåta sig att i sitt förvärvsarbete vara en något sämre arbetskraft under en tid. Ändå är det viktigt att relativt snart gå tillbaka ut i yrkeslivet för att inte bli isolerad och också för att få något annat att tänka på. Man kan inte sörja 24 timmar om dygnet. Man måste ibland tillåta sig att låta bli att tänka på det som hänt. Ibland kan det under en tid vara nödvändigt med sömnmedicin för att överhuvudtaget få sova. Blir man någonsin helt färdig med sitt sorgearbete? Det är individuellt både hur man kommer genom sin sorg, och hur lång tid det tar. Det centrala i sorgen och sorgearbetet är en separation från den döde. Men det ska vara en separation, som inte innebär att man tränger bort eller glömmer den man mist utan istället ett accepterande av att den man älskar är död. Sedan kommer förmågan och orken att själv leva vidare och finna en ny identitet. Och detta måste få ta sin tid. jaa, det har gått lättare än vad man trodde faktiskt att komma över det. Eller komma över det, det gör man ju aldrig, men leva med det, det är mycket lättare än vad man trodde det skulle vara 14 15

10 My Persson samtalar med Göran Bergstrand Men nu var hans sorg inte längre hans... Men dagen därpå så gick han den väg han måste gå: den sörjandes väg vid en kista. Tom Lundin har talat om chocken i samband med ett sorgebud. Men när den väl har lagt sig, tar ju en mycket verksam tid vid. Många praktiska saker ska ordnas och dessutom får man under denna tid mycken medkänsla. Vad betyder det för den sörjande? Jag tror att chocken egentligen inte går över förrän efter begravningen. Men fram till dess har man en hjälp i allt det praktiska man ofta blir så upptagen av, att man inte riktigt fattar vad som har hänt. Man har en overklig känsla av att syssla med någonting, som man inte riktigt förstår. Samtidigt blir det också en sista omsorg om den döde. Man gör allt, så som man tror att den döde skulle ha velat ha det. På så vis kan man delvis under denna tid fortsätta någon sorts kommunikation med den man mist. Den sörjande blir också väldigt uppmärksammad under den här perioden; får blommor och brev som talar om vad den döde betytt och det känns som ett stort stöd under den här svåra tiden. Det gör ofta, tycker jag, att den sörjande håller sig uppe på ett märkligt sätt och det varar ofta ända fram till begravningen. Det kan rentav tyckas som om det är den närmast sörjande, som är den som tröstar de andra. Men han har helt enkelt inte kommit igång att gråta och sörja ännu. Han verkar just då stark och tröstande, men när begravningen väl är över kommer reaktionen. Du nämner begravningen. Ofta är människor rädda för den dagen det är något obekant som ska ske, något man känner obehag inför. Det är väl just det du säger vi är rädda för allt det vi är obekanta med. Men jag anser att det är viktigt att vara med på begravningen. Det är då man har möjlighet att ta avsked av den man mist och uttrycka sina känslor. Begravningen fyller den funktionen att hjälpa oss förstå, att nu är denna människa död. Men den ger också en möjlighet för oss som lever vidare att samlas och känna att vi kan stödja varandra. Så även om man är rädd innan, tror jag, att de flesta efter en begravning känner att det var bra att de var med. Deras ängslan gick över när de väl var där. Tänk förresten på hur det var förr i världen när man alltid gick byvis till begravningar. Det ingick i vardagen, man hade varit med om det från det man växte upp, hela byn följde den döde. Jag minns det väl från den tid när jag själv var präst på landet. Där minns jag inte att någon var särskilt rädd för en begravning, det var något som tillhörde det normala sociala livet. Men nu var hans sorg inte längre hans, den strömmade ur var bukett och krans, och byns alla kvinnor och män gick bakom att dela den. Döden är ju mycket mer anonym idag. Vi har svårt att umgås med tanken på sorg och död, vi försöker hålla den ifrån oss. Gör det att vi också har svårare att bära sorgen idag? Jag tror att vi är mindre förberedda idag. Sorg är för oss mer onaturligt än det var förr i tiden. Då var man från barndomen van vid att då man kom upp i åldrarna så dog man och det ingick i livet. Idag är vi mer obekanta med döden och har därför svårare att bära sorgen

11 Dessutom tror jag att vi ofta är rädda för att visa våra känslor. Därför blir det ännu svårare för oss, när vi drabbas av sorg och verkligen skulle behöva leva ut alla de motstridiga känslor vi då känner. Så vi skulle må bättre om vi vågade gråta ut vår sorg? Ja, jag tror att det är en viktig punkt, när man kommer därhän att man kan gråta. Det är viktigt att man gör det. Det tillhör sorgen att få gråta och det måste alla som är kring en förstå. Många som drabbas av sorg känner kanske ilska eller lättnad. Är det viktigt för att kunna komma genom sin sorg att ge uttryck också åt sådana känslor? Jag tror det är väldigt viktigt. Det är också viktigt att när man är bland sörjande, försöka orka med att ta emot deras ilska och deras gråt. Den som sörjer måste få dela sorgen med någon, för annars går han in i sig själv och då finns risken att sorgen resulterar i en stelnad depression. Som medmänniska kan man visa att alla känslor han känner och ger utlopp för är naturliga och också att man själv till en del delar dem med honom. Vad du säger förutsätter att vi som är kring den sörjande verkligen deltar och lyssnar aktivt. Det är mycket viktigt. Ibland kan man möta inställningen du ska inte syssla så mycket med din sorg, du ska inte tänka så mycket på den döde. Det är inte alltid goda råd. Jag tror att den efterlevande behöver få berätta om den döde för andra under en relativt lång tid. För det som då händer är att han slår fast det minne, som han vill behålla av den döde. Det ska man ju sedan bära inom sig i framtiden, och därför behöver det formuleras i minnet, så att den bild han sedan bär med sig blir klar. Detta gör den sörjande genom att berätta väldigt mycket om den döde, dra upp konturerna, så att det fortfarande finns något att minnas, och därmed tar han bort litet av döden. Det mänskliga nätverket är oerhört viktigt för att den sörjande ska orka gå vidare. Kanske är det extra betydelsefullt för den som mist någon som tagit sitt eget liv. Denne ska ju bearbeta sin egen plötsliga sorg och sina oftast helt obefogade skuldkänslor. Men eftersom självmord fortfarande är tabubelagt, något vi inte gärna talar om, så riskerar man också att mista vänner, därför att de inte vågar eller tycker sig kunna tala med en sörjande i samband med självmord. Alltså är det viktigt att vi medmänniskor vågar och orkar finnas till för alla sörjande i vår närhet. När man drabbas av sorg är det väl rätt naturligt att man antingen som starkt troende eller mera ljum grips av vrede mot Gud, som har låtit det här onda hända just mig. Tycker du som är präst, att man får bli arg på Gud? Absolut och det blir man normalt också. Jag tror kanske inte att man kan säga att det gäller alla, men för väldigt många är det så. Man blir arg på Gud och jag tror att man ska bli arg på Gud, för det är det enda sättet att komma vidare. Den ilskan kan vara nyttig både ur psykisk och religiös synpunkt, för det här är något man måste göra upp med sig själv även religiöst. Man måste göra upp med sitt behov av att göra Gud till den som alltid ser till att man har kvar sina kära. Att Gud alltid kan beskydda oss från allt svårt, är en önskedröm vi har. Så är det ju inte. Alla utsätts vi för svårigheter och dem måste vi kunna arbeta oss igenom och lära oss acceptera. Ska vi kunna umgås med Gud i fortsättningen, så måste vi inse, att han inte är det perfekta beskyddet. Han håller oss inte ovanför det som är svårt och han tillåter att det som vi tycker oss inte orka med, sker. Men även om Gud handlar så mot oss, hjälper han oss att bära det som är svårt? Ja, för någonstans har man, medan man grälar med honom, en förnimmelse att han finns nära och tycker om en. Men tar man inte upp det här grälet med Gud, så tror jag att man senare inte riktigt vågar närma sig honom. Kanske hittar man då inte tillbaka till honom senare i livet

12 Du har sagt att förr levde hela släkten, ja hela byn med den efterlevande i hans sorg. Idag får den sörjande ofta istället lita till yrkessamtalare terapeuter. Är detta behov av terapi en välfärdssjukdom, som beror på att dagens människor inte orkar bry sig om varandra på rätt sätt? Jag tror att det är en ensamhetssjukdom. Den beror på att det vanliga sociala mönstret är stört, vi lever för isolerat från varandra idag. Därför fyller de krisgrupper som vuxit fram en stor uppgift. Att få hantera sin kris tillsammans med andra drabbade är viktigt till exempel efter en omfattande katastrof. Men lika viktigt kan det vara för en ensam sörjande att få bearbeta sin sorg i en mindre grupp. De samtalsgrupper som vuxit upp, bland annat inom kyrkans ram, för den som mist en anhörig är viktiga i detta sammanhang. Ändå borde det inte behövas någon terapi för sorg, utom i mycket speciella fall. Den bästa hjälpen är nog om några anhöriga, vänner eller arbetskamrater kan tala tillsammans. Det är bara de som delar minnet som kan hjälpa mig att teckna en bild av den döde och förstå min förtvivlan och speciella sorgereaktion. Du säger arbetskamrater och vänner - men ofta är vi vilsna och blyga i sådana här situationer. Vi vill inte tränga oss på och vi är rädda för att göra fel. Vi är väl också rädda för alla känslor hos den sörjande, som vi tror att vi inte vet hur vi ska hantera. Men kanske underskattar vi oss själva och den förmåga som varje människa har att trösta en medmänniska? Visst är det så. Vi människor tror att vi själva inte har någon kompetens att hjälpa varandra. Men det har vi. Detta gäller i hög grad sorgen. Ty sorg är inte sjukdom. Sorg är ett naturligt tillstånd som alla människor någon gång får kontakt med men som det finns en väg ut ur. Men dagen därpå så gick han den väg han måste gå: den sörjandes väg vid en kista. Men nu var hans sorg inte längre hans, den strömmade ur var bukett och krans, och byns alla kvinnor och män gick bakom att dela den. Och när solen plötsligt sken på, blev det underligt lätt att gå: så soligt och varmt och stilla. Men dagen därpå ur Fiskeläge Ebba Lindquist Och när solen plötsligt sken på, blev det underligt lätt att gå: så soligt och varmt och stilla

13 My Persson samtalar med Lars Andersson Se det finns ingenting som trycker en människa så som ensamheten Sorgens förlängning är för många ensamheten eller kanske snarare det som den sörjande upplever som ensamhet. Lars, du har forskat mycket i detta. Kan du definiera den ensamheten? Att vara rent fysiskt ensam eller att bli ensamstående är en sak, att uppleva ensamhet är något annat. Det är alltså inte samma sak. Man kan ju till exempel känna sig väldigt ensam i ett äktenskap, i en folkmassa. Att bli ensam genom exempelvis en förlust, ett dödsfall är något annat som ökar risken för en ensamhetsupplevelse. Man ska komma ihåg att den upplevelsen inte är unik för en själv. Många människor drabbas varje år, tusentals människor. Men det är viktigt att betona ordet risk att uppleva ensamhet är inte något som automatiskt händer, när man blir änka eller änkling till exempel, utan det är risken som ökar. De allra flesta tar sig igenom det här på ett bra sätt, men för vissa kan det vara svårare. Så det väsentliga är, att detta inte är ett tillstånd som naturligt följer på en förlust det är en riskfaktor som man ska uppmärksamma. Är den riskfaktor för ensamhet som du talar om större när man lever i en kultur som vår? Vi anses ju sluta oss mer inom oss själva än människor från andra kulturer. Den jämförelsen är svår att göra. Men om man tar invandrare som exempel så kan ensamhetskänslan hos dem vara vanligare än bland andra svenskar. Det gäller speciellt äldre. De löper större risk att känna sig ensamma och utanför på grund av bristande kunskaper i det nya språket och bristande förståelse från den nya kultur som de lever i. När det gäller sorg så är ju deras uttryck ofta mer påtagliga och synliga. Ett problem kan vara att våga leva ut sin sorg på det sätt de är vana vid utan att det betraktas som onaturligt. När det gäller inställningen till död och sorgearbete så gäller det att vi alla visar respekt för de olika uttrycksformer som förekommer. Många har vittnat om att just i samband med dödsfallet kände de sig inte särskilt ensamma. Då hade de många människor omkring sig och också många praktiska bestyr att sköta. Ofta är det så, för just när ett dödsfall blir känt hör människor av sig. Det kan vara släktingar som man inte träffat på länge och bekanta av olika slag, och plötsligt finns alla där till hands. Det här kan, som du säger, ge upphov till en märklig effekt, på så sätt att direkt efter dödsfallet upplever du dig mindre ensam. Du själv har på något sätt blivit centralpunkten. I det dagliga livet tänker man kanske inte så mycket på alla människor som man i allmänhet har runt omkring sig. Men just vid en sådan här speciell händelse så samlas alla runt en och riktar sin uppmärksamhet mot en. Men den här perioden vi talat om är ju egentligen inte så lång. Den varar väl bara fram till begravningen? Ja, och det är under den här perioden, som det är bra att ha en nära vän eller förtrogen, som man kan tala med och våga leva ut sina känslor inför. Ofta kan man inte göra det inför andra, som är runt omkring en. De kan bli generade och inte riktigt veta hur de ska bete sig. Och då riskerar man att de kanske drar sig undan. Du menar att det finns en risk att omgivningen upplever en som besvärlig? Just det. Man kan tycka att den sörjande verkar irriterad eller inte särskilt intresserad eller tacksam när man hör av sig och erbjuder sin hjälp. Då ger man ofta upp efter ett tag och tänker att den sörjande klarar sig bra själv. Men så är det inte? Nej, oftast inte. Man ska veta att närmast efter dödsfallet är det svårt att ta till sig all hjälp, som människor vill ge en. Men då 22 23

14 man väl kommit igenom den tiden är de här kontakterna väldigt viktiga. Det är då som det yttre nätverket är av så stor betydelse. Så vi som är runt omkring den sörjande ska inte vara rädda för att fortsätta kontakten, även om vi inte känner något gensvar? Det är viktigt att vi försöker göra det. Vi som inte är så direkt involverade i sorgeprocessen, vi behövs senare. Hur svår är inte den första ensamma julen för den som förlorat någon som stått en nära. Eller sommarsemestern som man inte längre får uppleva tillsammans. Då måste man orka blicka framåt och få känna att man ingår som en del i ett större sammanhang. Och det är då som vi behövs. Så medan den nära vännen är viktig i krissituationer, om det så är dödsfall, skilsmässa eller ekonomisk konkurs, så är det alla vi andra människor, det sociala nätverket, som sedan hjälper den som har det svårt att orka leva vidare. Du har kartlagt vad änkor och änklingar upplever som svåra förändringar för dem i samband med förlusten. Kan du nämna något, som är gemensamt för många? I stort sett kan man säga att de flesta upplever saknad efter den tillvaro, som varit uppbyggd kring att man varit två. Frånvaron av någon att bry sig om och ge sin kärlek till känns svår. Likaså finns det inte längre någon att dela upplevelser och erfarenheter med. Bristen på fysisk kontakt och kanske ännu viktigare att få en återförsäkran om sitt eget värde är något som ofta nämns. Vad gäller allt detta tror jag, att vi människor runt den sörjande aktivt måste försöka ersätta den döde. Vänner och inte minst barnbarn kan här spela en viktig roll. På begravningens kväll höll de mig under armarna, kysste mig, också de annars icke kyssande. De stödde mig och frågade om jag behövde sömnmedel, uppiggande tabletter, en sherry eller sällskap för natten? Var kväll är en begravning men ingen håller mig under armarna. Ingen frågar sig hur det skall gå om jag behöver sällskap för natten, en sherry, en sömntablett? Det är bara en dag som andra som dött likt alla de övriga och var och en får väl klara sig bäst hon kan. Begravningen ur Under bar himmel Margareta Ekström Det blir så tyst hemma, säger många. Ja, det blir tyst hemma. Alla välbekanta ljud som har en positiv klang försvinner. Men också sådant, som kanske upplevts som störande tidigare, blir ljud som man nu saknar. Riktigt tyst blir det ju aldrig, men alla vardagsljud som man tidigare inte lagt märke till 24 25

15 blir nu hörbara. Till och med den egna kroppens ljud börjar man uppmärksamma. Och är man då ensam och ledsen, så uppförstorar man kanske alla dessa ljud och börjar tro att det är något fel på en. Det här handlar ju om att vänja sig vid den nya tystnaden. Många har radion ständigt på för att få någon form av mänskligt ljud, andra har en TV som står på utan att någon tittar. En del människor blir så rädda för denna nya ensamhet, att de försöker förändra väldigt mycket. De kanske byter våning eller flyttar från orten till barn och barnbarn. Är det en bra lösning? Ibland kan det vara det, men i allmänhet inte. Det kan vara ett sätt att försöka fly undan sorgearbetet. Men det går inte. Sorgearbetet är något man måste ta sig igenom. Att ge sig iväg är alltså ingen lösning. Det är ju den sociala ensamheten man ska övervinna. Att då flytta till barnen är inte någon lösning. De har sitt liv och den sörjande måste försöka hitta tillbaka till ett eget liv. Förutsättningen för att en sådan flyttning skulle kunna fungera, vore att man inte lever ett parallellt liv med barnen, utan tillsammans med barnen. Och det är inte särskilt vanligt i Sverige idag. Jag tror också att man har större möjligheter att komma in i en social gemenskap på den plats, där man redan tidigare har kontakter. Man känner sin omgivning och sina grannar och har kanske gamla kontakter i till exempel föreningslivet. Så i allmänhet är en flyttning i samband med en krissituation inte att rekommendera. Åtminstone ska man inte flytta så snabbt att man inte hunnit fatta rationella beslut eller hunnit fundera över hur det dagliga livet på sikt kan komma att fungera där man redan bor. Att vi alla efter en förlust drabbas av en känsla av ensamhet är naturligt. Den kan ta mycket lång tid att komma över. Är det ändå inte så att vi så småningom börjar närma oss livet igen? För de flesta människor är det ju så att när man gått igenom den här perioden, vilket ju en förkrossande majoritet gör på ett bra sätt, då kvarstår ingen smärtsam sorg. Då kommer ett slags uppvaknande och då har man möjlighet att ta initiativ, och det börjar man då också göra. Jag har ju mindre klinisk erfarenhet än Göran och Tom, men ett av de konkreta exempel jag har rör min mamma. Hon bodde i ett vanligt hyreshus, där alla flyttade in på 40-talet och sedan bott kvar och åldrats med något så när bra grannkontakt. Första tiden efter min pappas död var det närmast jag som var betydelsefull för min mamma. Men så småningom började mamma själv söka kontakt och då med de äldre kvinnorna, som bodde i huset. Detta byggde på en ömsesidighet - mamma kände att hon kunde ta kontakt utåt och likadant från andra hållet. Det sociala nätverket fungerade här. Grannarna fanns ju hela tiden någonstans i bakgrunden medan pappa levde, men hade egentligen ingen funktion i sorgens första fas. I och med att de bodde i samma hus fanns de till hands. De försvann inte efter en tid. Då tiden var mogen kunde kontakten etableras mellan min mamma och dem. Så man ska komma ihåg att det nästan alltid finns en naturlig väg ut ur ensamheten. Och mänskans spår skall visa en broder var hon bor, ty ingen är så ensam som han om hösten tror. Den första snön ur Dagsedlar Stig Dagerman 26 27

16 Samtal mellan My Persson, Göran Bergstrand, Tom Lundin och Lars Andersson. Att leva vidare När sorgen kommer, som när natten skymmer i vilda skogen, där en man går vill, vem tror på ljuset, som i fjärran rymmer, och sken som skymta fram och flämta till? På skämt de glimta och på skämt de flykta, vem tar en lyktman för en man med lykta? Nej, sörja sorgen ut, tills hjärnan domnar i trötthetsdvala, är den tröst vi fått det är som vandrarn, som går vill och somnar på mossans mjuka dun och sover gott. Och när han vaknar ur den skumma drömmen, ser morgonsolen in i skogens gömmen. Tröst ur Nya Dikter Gustaf Fröding Gustaf Frödings ord om uppvaknandet ur sorgen, känns för mig så hoppfulla: Och när han vaknar ur den skumma drömmen, ser morgonsolen in i skogens gömmen. Ni har alla tre poängterat att när man kommit igenom det svåra sorgearbetet, finns det en ny framtid. Vågar man rentav påstå att något gott kan komma ut ur sorgen? Göran: Det tror jag. Somliga fastnar i sin sorg, men det vanligaste är att man kan gå genom sorgen och med ny styrka gå ur sorgen också. Jag tror att döden kanske blivit mer realistisk för en, och tack vare det har man kanske också blivit mindre rädd för sin egen död. Men man måste ha blivit färdig med sin egen sorg? Ja, om man skjuter undan sorgen och inte vill ta i den, händer samma sak som när en troende människa inte vågar gräla med Gud Gud blir desto farligare och sorgen och döden likaså. Och så bygger man upp ett försvar gentemot allt som har med död att göra. Jag tror vi måste lära oss inse, att döden är en del av livet. Den möter oss vid olika tidpunkter i vårt liv, den drabbar människor omkring oss, den drabbar en gång mig - men den är en del av livet självt. Tom: Jag tror att sorgen kan ge ens liv en djupare dimension, man kan uppleva en större glädje och respekt för livet än tidigare. Är man själv ung när man förlorar någon, så kanske man kan glädjas åt sitt eget liv på ett annat sätt. En sorts tacksamhet över att få leva vidare och med det en större förmåga att ta vara på vad livet bjuder, att inte ta allt för givet

17 Lars: När man drabbas av sorg känner man ju ofta att allt stannar upp och man får tid att tänka efter. Normalt lever vi vårt liv rutinmässigt - vi ska äta frukost, se till att vi kommer till arbetet, skynda oss hem för att äta och sova. Det dagliga lever man med, detta att överleva för stunden. Så har det alltid varit och är fortfarande för den största delen av mänskligheten. Men i samband med sorgen kan man kanske stanna upp och för sig själv formulera alla de undermedvetna tankar som vi alla bär på. Fundera över vårt livs mening helt enkelt. Kanske kan vi då hitta svar, som hjälper oss att leva vidare i ett rikare liv både för oss själva och för andra. Tom: Ett rikare liv säger du. Ja, jag tror det kan stämma i så måtto att ens liv genom sorgen kan få just en ny dimension. Jag tror, att i och med att man så småningom får en ökad förmåga att känna glädje, så kan man också uppnå möjligheten att i sin nya identitet göra och uppleva saker, som man tidigare inte kunde eller ville. På längre sikt kan man få en annan kvalitet i livet, som inte är bättre eller sämre än förut, men som kan ge nya upplevelser. Man vet också att när man kommit igenom en sorgperiod så får man ofta en ökad kreativitet. Det finns mycket skrivet om detta både när det gäller det konstnärliga och det vetenskapliga området. Samma sak gäller säkert för många andra verksamheter. Lars: Varje upplevelse i livet som man lyckas ta sig igenom, ger ju en erfarenhet, som det kan komma något positivt ur. Man har lärt sig något och också bättre lärt känna sig själv och det tror jag gör att man mognar som människa - man får en större förståelse och reagerar mänskligare på problem. Men förutsättningen för allt detta ni nu sagt är att man sörjt färdigt först? Göran: Det är det viktigaste. Man måste sörja färdigt för att kunna gå vidare. När man väl sörjt färdigt, då först vet man att man är verkligt fri att gå vidare, kanske tillsammans med en annan människa - en människa som inte får bli en ersättning för den döde utan en ny relation. När man har kommit dithän, då kan man gå vidare, och då har man lärt sig någonting om livet och någonting om döden. Den lyckliga dagen kan vara den gången då allt du mist ty sorgen kan visa dig vägen till mognad och ro till sist. Den lyckliga dagen kan vara förunderligt svår att förstå men låt oss blott vara stilla - en mening har allt ändå. Den lyckliga dagen ur Längtans fågel Anna Halling Tom: Målet med ett sorgearbete är ju att det ska bli en integrerad del i ens livshistoria. Inte någonting som man satt en parentes omkring eller skjutit undan till glömskans vrår

18 Citaten och dikterna i denna skrift är utvalda av My Persson och hämtade från: Solens röda segel ur Lökar i november Ebba Lindquist Andra omslagssidan Sorg och sorgereaktioner, En studie av vuxnas reaktioner efter plötsliga och oväntade dödsfall Tom Lundin Sidorna 9, 13 och 15 Men dagen därpå ur Fiskeläge Ebba Lindquist Sidan 21 Så blev mitt liv Lars Ulvenstam Sidan 22 Den första snön ur Dagsedlar Stig Dagerman Sidan 27 Tröst ur Nya Dikter Gustaf Fröding Sidan 28 Den lyckliga dagen ur Längtans fågel Anna Halling Sidan 31 Tvåsidigheten ur Ingivelser Helge Jedenberg Tredje omslagssidan Begravningen ur Under bar himmel Margareta Ekström Sidan

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 SORGEN...4 VAD ÄR DÅ SORGEN OCH SORGEPROCESSEN?...4 SORGEN TAR SIN TID...5 SORGENS 4 STEG...5 SVÅRT

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Tankar om. Foto: Bengt Nilsson. Döden Sorgen Den kristna tron

Tankar om. Foto: Bengt Nilsson. Döden Sorgen Den kristna tron Tankar om Foto: Bengt Nilsson Döden Sorgen Den kristna tron Sorgen - en process att ta fasta på. Något av det mest smärtsamma och svåra en människa går igenom är förlusten av en nära anhörig. Speciellt

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött.

Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött. Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött. För psykisk hälsa NÄR EN FÖRÄLDER DÖR...... så förändras ens liv. En dag händer det värsta, det som du varit så rädd

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö Min egen ö Tror du på gud? Han svarade inte genast. Fortsatte bara framåt i den djupa snön. Den var tung och blöt, som om den legat där i flera år och bara blivit tjockare. Säkert skulle det ta lång tid

Läs mer

Barns sorg. några råd till familj och vänner. av Atle Dyregrov och Elin Hordvik

Barns sorg. några råd till familj och vänner. av Atle Dyregrov och Elin Hordvik Barns sorg några råd till familj och vänner av Atle Dyregrov och Elin Hordvik Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Högkänslighet. Högkänsliga personer och skilsmässa

Högkänslighet. Högkänsliga personer och skilsmässa Högkänslighet Comfort Zone, november 2010 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 REAKTIONER Akut reaktion Under den första tiden efter en allvarlig händelse har många en känsla av overklighet. Det som inträffat känns ofattbart. Vanligt

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse När man varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka olika reaktioner man kan förvänta sig och som

Läs mer

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur Själviskt att dö Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur vedertagen eller skonad från livets smädelser och kärlekar. Men

Läs mer

KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18

KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18 KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18 Krisgrupp vid Strandängsskolan 7-9 Namn tel. arbete hemtelefon mobiltelefon Andreas Karlsson 77137 0706 577 137 rektor Susanne Kaczmarek 77769 0709 500 469 bitr. rektor Anna

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

krisplan ( del 2/2 )

krisplan ( del 2/2 ) Annelundsskolans krisplan ( del 2/2 ) 2012-09-25 KRISGRUPPEN SKALL: Ansvara för innehållet i skolans ceremonilåda. Ansvara för att uppdatera telefonlistor. Ansvara för att krisplanen utvärderas varje läsår

Läs mer

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord PSYKISK LIVRÄDDNING En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord Jan Beskow, Li Wikström ordförande respektiv medlem i Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, WNS Ge inte upp!

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal.

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Beredskapsplan Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Ansvariga för förskolans arbete med krisfrågor är krisgruppen. Gruppen

Läs mer

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Innehåll 1. Inledning 2. Konkret handlingsplan 3. Åtgärder vid olika krissituationer 4. Handfasta råd vid sorgearbete 5. Definition av krisbegreppet samt dess olika

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Vad är sorg? Vad kan orsaka sorg? Hur kan sorg påverka ditt liv? Hur bearbetar du din sorg idag? Så här kan du bearbeta din sorg i fortsättningen!

Vad är sorg? Vad kan orsaka sorg? Hur kan sorg påverka ditt liv? Hur bearbetar du din sorg idag? Så här kan du bearbeta din sorg i fortsättningen! Vad är sorg? Vad kan orsaka sorg? Hur kan sorg påverka ditt liv? Hur bearbetar du din sorg idag? Så här kan du bearbeta din sorg i fortsättningen! För ditt inre välbefinnande! Vad är sorg? Sorg är den

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd I denna pärm finns riktlinjer för omhändertagande av anhöriga i samband med dödsfall liksom för uppföljning med efterlevande via telefonsamtal. Ett bra

Läs mer

Jag gjorde slut med mina föräldrar

Jag gjorde slut med mina föräldrar Jag gjorde slut med mina föräldrar Skam, skuld och dåligt samvete. Så kände Marika så fort hon träffade sina föräldrar. Till sist bestämde hon sig för att bryta kontakten med dem. Det räddade deras relation.

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Krisplan. - Studeranderelaterade situationer. Reviderad 27.8.2015. Krisgruppens kontaktuppgifter s. 2. Studerande - svår olycka s.

Krisplan. - Studeranderelaterade situationer. Reviderad 27.8.2015. Krisgruppens kontaktuppgifter s. 2. Studerande - svår olycka s. Krisplan - Studeranderelaterade situationer Reviderad 27.8.2015 Krisgruppens kontaktuppgifter s. 2 Studerande - svår olycka s. 3 Studerande - dödsfall s. 4 Personal - svår olycka s. 5 Personal dödsfall

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER VID OLYCKSFALL, SVÅR SJUKDOM OCH DÖDSFALL HOS PERSONAL VID VÄSTERVIKS KOMMUN (HANDLEDNING VID KRIS) ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2009-05-13,

Läs mer

Saker jag inte gör: mjölkar kor

Saker jag inte gör: mjölkar kor Saker jag inte gör: mjölkar kor Saker jag inte gör: Lever ett normalt liv som inte går ut på att ständigt försöka se honom, vara nära honom, prata med honom Tränar; andas in, andas ut, andas in, andas

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

KRISHANTERING Handlingsplan vid olyckor, katastrofer, dödsfall

KRISHANTERING Handlingsplan vid olyckor, katastrofer, dödsfall KRISHANTERING Handlingsplan vid olyckor, katastrofer, dödsfall Ebersteinska gymnasiet Innehåll Telefonlista... 3 Krissituation handlingsplan... 4 Handlingsplan... 4 Information och kontakt med massmedia...

Läs mer

VÄGLEDNING VID DÖDSFALL

VÄGLEDNING VID DÖDSFALL VÄGLEDNING VID DÖDSFALL 2001-05-22 Rektorsämbetet Universitetskaplan Christina Stendahl 2001-05-17 Vägledning vid en anställds dödsfall När en medarbetare och arbetskamrat dör efter en kortare eller längre

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

att lämna svåra besked

att lämna svåra besked att lämna svåra besked Jakob Carlander Liten lathund, checklista och komihåg Det finns några grundläggande punkter som bör gälla svåra besked i de flesta sammanhang. Se detta som en checklista du går igenom

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

Det goda åldrandet frisk också efter 85

Det goda åldrandet frisk också efter 85 Det goda åldrandet frisk också efter 85 Berit Lundman Universitetslektor, docent i omvårdnad Efter att vi hört en hel del om olika sjukdomstillstånd som är vanliga bland äldre och hur man kan förebygga

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

NÅGON man tycker mycket om HAR DÖTT

NÅGON man tycker mycket om HAR DÖTT NÅGON man tycker mycket om HAR DÖTT Alla blir vi ledsna när någon som vi tycker om har dött. Det är svårt att förstå vad döden innebär. Vi människor visar vår sorg på många olika sätt, och inget sätt är

Läs mer

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard.

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard. VERKTYGSLÅDA HEJ! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard. Blomma blad en miljard handlar om ett barn som heter Ollsi och en förälder som

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

EN liten bok OM SORG

EN liten bok OM SORG liten bok EN OM SORG J ag öppnar dörren som vanligt. Inne i mammas lägenhet är det öde och jag omges av tystnad. Hennes tröja hänger över stolsryggen, sängen är obäddad, på köksbordet står en odiskad

Läs mer

Läker tiden alla sår? Vi ger dig verktygen vid sorg, kris och förändringsprocesser för att möta och hjälpa andra eller för din egen del.

Läker tiden alla sår? Vi ger dig verktygen vid sorg, kris och förändringsprocesser för att möta och hjälpa andra eller för din egen del. Läker tiden alla sår? Vi ger dig verktygen vid sorg, kris och förändringsprocesser för att möta och hjälpa andra eller för din egen del. Möter du i ditt arbete eller privatliv människor i sorg, kris eller

Läs mer

Skilsmässor nu och då!

Skilsmässor nu och då! Sida 1 (6) Skilsmässor nu och då! Att skilja sig är att gå på okänd mark. I alla fall om man inte gjort det förr. För omgivningen ser det ut som det hänt över en natt för de inblandade har processen ofta

Läs mer

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf Helande En nyckel Av: Johannes Djerf Detta är min lilla nyckelknippa (visa), och här har jag bl.a. en nyckel till att öppna kyrkans dörrar med, en nyckel till expeditionen där jag jobbar, en nyckel till

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala

texterna till innan. under. efter samtliga skrivna av sandra vilppala texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala himlen och golvet och det jag är fattig utan dig urholkat pank och dessvärre mindre än jag trodde när du fattas du är som en cirkus

Läs mer

När du sörjer en närstående

När du sörjer en närstående När du sörjer en närstående HFS Text och foto: Jona Kristjánsdóttir Grafisk form: Marjo Brask Redigering och korrektur: Carolina Hawranek När du sörjer Sorg i olika kulturer Sorg verkar biologiskt sett

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

Önskelistan. Namn. Personnummer

Önskelistan. Namn. Personnummer Önskelistan Din guide till sånt som du bör tänka igenom kring din egen begravning. Och dessutom är den ett bra underlag att använda när du pratar med dina nära och kära om vad som är viktigt i livet. Namn

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

KRISPLANER FÖR TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISKA FÖRENING

KRISPLANER FÖR TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISKA FÖRENING KRISPLANER FÖR TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISKA FÖRENING KRISPLANER FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN OCH FAMILJEDAGHEM TEG/BÖLEÄNG OMRÅDET För att den upprättade krisplanen skall fungera behövs vissa gemensamma förutsättningar.

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer