hìêí=båäéêö= = píìçáéü~åçäéçåáåö=íáää= = = = = = bå=äêç== îéê=ã êâ~= î~ííéå= çã=ã ååáëâçê=ä~âçã=êìäêáâéêå~= ~î=
|
|
- Lennart Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 hìêíbåäéêö píìçáéü~åçäéçåáåöíáää båäêç îéêã êâ~ î~ííéå J çãã ååáëâçêä~âçãêìäêáâéêå~ ~î píáögçåëëçå^ååáâ~e~öëíê ã 1
2 Innehållsförteckning Studieanvisning 1. Ansikte mot ansikte med den svåra olyckan 2. Kristeamets möte med drabbade. 3. Omsorgen får ett mänskligt ansikte. 4. Att gå med dödsbud. 5. Sorgens olika ansikten. 6. Människosynen i den svåra olyckan. 7. Våga möta sanning och känslor. 8. Sorgearbetet som ritual. 9. Alla dessa närgångna frågor. 10. Hjälp till hjälparna. 11. Pressen och etiken. dêìåçäçâ ÒbåÄêç îéêã êâ~î~ííéåòemçåâéíf POMëáÇçê mêáëwsvwj c êä~öw`çêçá~ fp_kvnjtmurjpnujr ïïïkåçêçá~këé 2
3 Djupt berörd, ledsen men inte modlös, till och med glad, så känner jag mig efter att ha mött livsödena i En bro över mörka vatten. Reflexioner, samtal, frågor om hur vi med så skiftande erfarenheter kan gå vidare känns nu angeläget. Avsikten med studiehandledningen är att utveckla vår inlevelseförmåga, medkänsla, äkthet, kärlek och respekt för människovärdet. Min önskan är att ni ska få uppleva det jag har upplevt när ni studerar och arbetar med En bro över mörka vatten. Ett stort tack går till sjukhusdiakon Lennart Björklund, Borås, för sakkunniga synpunkter. Lycka till, önskar Kurt 3
4 Studieanvisning Studiematerialet 'En bro över mörka vatten", vänder sig till alla som arbetar inom räddningstjänsten, sjukvården, polisen, kyrkan, socialtjänsten m fl. Människor som vill bearbeta och söka förstå de olika mekanismer som sätts i rörelse när vi människor drabbas av oförutsedda händelser. Det kan vara händelser av större eller mindre omfattning och som påverkar både "hjälpare" och mottagare. Studiecirkeln är en arbetsform som bygger på deltagarnas kunskaper och erfarenheter som ni kan spegla i grundbokens och studiehandledningens synpunkter och frågeställningar. Förslag till arbetssätt Tänk dig studiehandledningen som ett dignande smörgåsbord. Det är knappt troligt att du orkar smaka på alla rättema. Det gäller att välja! En del rätter hoppar du över redan från början. Andra smakar du på och tar mer av. Och så finns det naturligtvis de som du aldrig kan få för mycket av. Med andra ord, avsnitten behöver inte läsas i följd. Välj arbetsgång efter gruppens behov och önskemål. Vissa avsnitt kanske ni inte hinner eller orkar med. Till andra kan ni behöva flera sammankomster för att komma igenom. Grundboken En bro över mörka vatten är innehållsrik, här finns mycket bröd att hämta. Här hittar ni mjuka personliga berättelser men även mer faktabetonat "hårt bröd". Tillsammans med egna erfarenheter och slutsatser får ni ett bra "pålägg". Resultatet blir viktiga argument att föra fram i samhällsdebatten. Ni kommer att upptäcka, att mycket av det ni samtalar om berör den offentliga sektorns verksamhet. Här finns många tankar om människan både i den hjälpande funktionen och som mottagare av hjälp. Tillsammans kan studiegruppen bli ett viktigt verktyg för en mer människovänlig offentlig sektor och ett mjukare samhälle. Studiematerial I studiecirkeln behöver varje deltagare ett exemplar av grundboken En bro över mörka vatten" samt denna studiehandledning. Alla sidhänvisningar utan källanvisningar i studiehandledningen gäller grundboken. Pocketupplaga Cordia.. 4
5 Första studiesammankomsten Om deltagarna i studiecirkeln inte känner varandra, bör ni ta ordentligt med tid till att lära känna varandra. Samtala om varför ni vill arbeta med En bro över mörka vatten". Tala om vilka förväntningar ni har på studiearbetet. Planera sammankomsternas uppläggning och innehåll med expertmedverkan och studiebesök. Fördela uppgifter inom gruppen så att all den kompetens som finns i gruppen får komma alla till del. En studiecirkel som består av minst tre personer som träffas under minst tre sammankomster och minst nio studietimmar. måste uppfylla följande bestämmelser: en studietimme omfattar 45 minuter maximalt tre sammankomster om fyra studietimmar per vecka rekommenderas högst tolv deltagare (undantag ska kunna motiveras pedagogiskt) cirkelledaren ska vara godkänd av studieförbundet 5
6 1. Ansikte mot ansikte med den svåra olyckan Fyra lärdomar, sidan Natten jag aldrig glömmer sidan Möte med Stig, sidan "Det var så overkligt och ofattbart", säger Stig Jonsson om den första reaktionen när budet om olyckan i Måbödalen nådde honom den natten han aldrig glömmer. Samtala om känslor som väcks, när man på detta plötsliga sätt ställs ansikte mot ansikte med den svåra olyckan. Hur tror du att du skulle reagera? Finns erfarenhet i gruppen? Vad betyder egna erfarenheter av en hjälparroll i en svår situation då någon anhörig eller vän drabbats av olycka? På vilket sätt är det till hjälp eller skada att ha ett sådant "erfarenhetsärr? Vad har det för betydelse om "ärret" är nytt eller gammalt? Stig Jonsson hade en tydlig roll som präst och kyrkoherde Kista. Vad är det som är bra eller mindre bra med en tydlig yrkesroll när det gäller insatser vid svåra olyckor? Jämför egna och andras yrkesroller. Kan yrkesrollen bli som Annika Hagström uttrycker det - skydd och pansar? I så fall hur? Samtala om "Stålmanssyndromet". Stänger jag av mina känslor eller kontrollerar jag dem annorlunda, när jag har min "uniform" på? Många av oss har varken erfarenhet eller en klar yrkesroll att falla tillbaka på när det gäller hjälpinsatser vid olyckor. Men viljan att göra en insats finns. Hur kan vi på bästa sätt ta tillvara denna vilja? Vilka hjälparuppgifter är viktiga för den vanliga människan? När vi är chockade betyder självklart medmänskliga insatser mycket. Det krävs inga kloka psykologiska ord, bara närhet och omtanke. Så enkla medel behövs för att stötta och trösta en människa vid själva chocktillfället att vi lätt glömmer bort dem, säger Kristina Andersson, psykolog vid psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Alingsås. (Titti Thorsell, Alingsås Tidning ) Jämför citatet med råden på sidan Stämmer råden med dina tankar och erfarenheter? Samtala om hur yrkesrollen blir medmänsklig i en hjälpinsats. Om ni i studiegruppen känner varandra sedan tidigare, kan det vara lämpligt att tipsa om medmänskliga hjälparegenskaper som ni ser hos varandra. Skriv ner hur du skulle vilja fungera som hjälpare i en svår situation. Berätta sedan för varandra och sammanställ det ni kommer fram till. 6
7 2. Kristeamets möte med drabbade k~ííéåà~ö~äçêáööä ããéêiëáç~åntjpo cóê~ã íéåãéçëçêöéåiëáç~åprjqr I Stigs och Annikas skildringar möter vi människor som drabbats av en stor sorg och som fått en mötesplats i kyrkan i Kista. Olika yrkesgrupper organiserades spontant och fick stöd av frivilliga. Kyrkan blev en gemensam samlingsplats där alla hjälptes åt. I Norge finns sedan några år en organiserad beredskap med kristeam för stora olyckor och katastrofer. Denna trädde i aktion på ett mycket tydligt sätt vid den svåra bussolyckan. Genom insatser av olika yrkesgrupper, sattes hjälparbetet igång omedelbart och på en bred bas. I Sverige organiseras liknande beredskap med bl.a. psykosociala krisledningsgrupper (PKL-grupper). Kristeam på primärvårdsnivå är inte lika vanliga. Här har frivilliga möjlighet att göra en insats. Samtala om hur studiegruppen kan vara med och utveckla detta lokala arbete. Om arbetsuppgiften för kristeamet anslutet till Alingsås lasarett; "Vår uppgift är att stötta de anhöriga och hjälpa de drabbade vid chocktillstånd och andra efterreaktioner. Det arbetet utför vi tillsammans med barnpsyk, kuratorer från olika avdelningar, kyrkan och socialtjänsten, säger Kristina Andersson på öppenvårdsmottagningen. Hon har katastrof- och krispsykologi som specialitet" (Titti Thorsell, Alingsås Tidning) Samtala om fördelarna med att ha organiserade kristeam. Vilka lärdomar kan vi dra av att arbeta tillsammans som man gjorde i kristeamet i Kista. Kristeam organisationen på Haukelands sjukhus i Norge visade sig fungera bra. Samtala om vilka lärdomar det ger er. Vilken människosyn visar sig hos hjälparna på Haukelands sjukhus. Någon har sagt, "Där inte omsorgen fungerar vid vardagsolyckan, kan vi inte räkna med att den ska fungera vid den svåra olyckan". Hur fungerar vi när olyckan är framme? Hur borde vi fungera vid vardagsolyckan? Tänk er att ni tillsammans utgör ett lokalt kristeam. Planera insatser som telefonkontakter, besök, lokaler, information till anhöriga och kontakter med massmedia. 7
8 3. Omsorgen får ett mänskligt ansikte Fyra möten med sorgen, sidan Han levde bara två dygn, sidan I ovanstående skildringar får vi ta del av vad det betyder att få prata om sin sorg. Att få vara "konstig" och att bli bemött av människor i vården som tar sig tid. Barbro fick prata och vara ledsen på sitt arbete på sjukhuset. "Numera talar Barbro med sina patienter på ett annat sätt. Hon delar med sig av sina egna känslor och hon ger patienterna andra svar på frågorna än tidigare." (Annika Hagström, sidan 41) Låter vi känslor och samtal få den tid de behöver på våra sjukhus och i vården? Samtala om det norska sjukhusets sätt att uppmuntra Barbro när det gällde visningen, "syningen" av hennes omkomne son. Stämmer det som Barbro säger att "t o m på ett sjukhus städar man undan döden? Liktransporter får aldrig förekomma i sjukhusets allmänna delar, utan måste ske i särskilda för ändamålet avsedda korridorer och hissar. Och bårhuset vet inte många var det ligger, för inga skyltar får visa vägen dit eller ens markera platsen. Det är såna saker som gör döden undangömd och osynlig för allmänheten och därav kommer tabut! Det är inte för mycket begärt att sjukvården kunde acceptera och behandla döden för vad den faktiskt är: en del av livet. (Hans Teke, sjukvårdsanställd, insändare i Expressen ) Är det fortfarande så? Göms döden undan och vad kan i så fall göras för att få den mer synlig? Både Barbro och Piglett tyckte att de betedde sig konstigt i sorgechocken. Samtala om vad som är konstigt utan att vara sjukt. Vad uppfattar ni som speciellt viktigt i bemötandet från Pigletts läkare och barnmorska? De flesta i vårt samhälle är säkert angelägna om att vården kommer så nära människan som möjligt. Många försök görs, men ofta frågar man inte dem som arbetar direkt med de vårdbehövande. Tala om hur ni skulle vilja bli bemötta. Ge vården ett mänskligt ansikte. 8
9 4. Att gå med dödsbud Fyra möten med sorgen, sidan Natten jag aldrig glömmer, sidan Kanske känns det inte aktuellt för alla att gå med dödsbud. Trots det blir de flesta av oss tvungna att lämna svåra besked, en del på grund av sitt yrke. Hur det känns att ta emot dödsbud är också en viktig erfarenhet. Oavsett yrke och erfarenheter kan ett samtal kring dessa frågor öka förståelsen för känslor i samband med ett dödsbud. Några korta "kom ihåg" för förmedling av dödsbud, fritt återgett från Medmänniska i tragedin - En rapport om katastrofberedskap, kristeam och kyrkans roll. Kyrkans roll i katastrofberedskapen, dödsbud. J Polisen är ansvarig J Ibland anlitas andra lämpliga, präster, diakonissor m fl. J Uppgifterna måste kontrolleras noga. Inga falska dödsbud får ske. J Andlig och mental förberedelse är viktig, även om den bara blir några minuter. J Ämbetsdräkten utgör ett "identitetskort". J Det är viktigt att kontrollera att man pratar med rätt person. J Om man är obekant är presentation viktig innan man lämnar budet. Meddela sedan att det är en viktig underrättelse och be att få komma m. J Att lämna dödsbud tar tid. Var beredd att stanna upp till 2 3 timmar. J Man bör aldrig lämna den meddelade ensam, utan sällskap. Samtala om ovanstående kom ihåg. Finns det något du vill betona, lägga till eller kommentera på annat sätt? Samtala om vilka känslor ni får när ni tänker er in i rollen - att förmedla dödsbud - att ta emot dödsbud Vilka yrkesgrupper bör ha ansvaret att förmedla dödsbud? Tycker du att man kan förmedla dödsbud per telefon? 1 så fall när och hur? Efter ett olycksfall ville en polisman meddela de anhöriga snarast. Kollegan ville vänta till morgonen. De anhöriga väcktes på efternatten och reagerade med: "ni kunde väl ha väntat till morgonen". Polismannen kände att de handlade rätt som inte dröjde med besked till de anhöriga. Nu efteråt med de anhörigas reaktion kan man diskutera om det var rätt. Åtminstone visar detta hur känsligt och viktigt det är att förmedla dödsbud. Gjorde polismännen rätt eller skulle de ha väntat till morgonen? Vilka synpunkter har ni i gruppen? Till det här har ni kanske egna erfarenheter och exempel som kan lyftas fram. Dela dem med varandra. 9
10 RKpçêÖÉåëçäáâ~~åëáâíÉå cóê~ã íéåãéçëçêöéåiëéç~åprjpv ^ííñ êäçê~ëáííéåç~ä~êåiëáç~åtojtt héêëíáåääéîon êiëáç~åuvjnmt ^ííñ êäçê~ëáåüìëíêìiëáç~ånmujnnr pà äîãçêçéíiëáç~ånosjnpu dä ÇàÉíêçíëëçêÖIëáÇ~åOOQJOOT aéñäéëí~ëçêöéëáíì~íáçåéêîáã íéêápíáöëçåü^ååáâ~ëäéê ííéäëéêiü~åçä~ çãñ ê äçê~êëçã êäçê~íä~êåkfå Öê~Ñ~ääÜ~åÇä~êÇÉíçÅâë çã~ííñ êäçê~ëáåã~âééääéêã~â~kj åö~~î Ç ÇëÑ~ääÉå éä íëäáö~çåüçî åí~çéi~åçê~ãéêî åí~çék ê Ñ ê ^ííçéíñáååëöéãéåë~ãã~ã åëíéêáëçêöéåëçäáâ~ñ~ëéêíóåâëçéñäéëí~éñééêíéêî~ê~ îéêéåë çãkp~ãíáçáöíîéíîáiëçãpíáöëâêáîéêxòüà äééåã ëíéî~ê~áåçáîáçìéääí~åé~ëë~çòk^ää~êé~öéê~ê ìíáñê åëáåééêëçåäáöüéíiî~ê~ííäóñí~ñê~ãëáå~éöå~éêñ~êéåüéíéêçåüëáííë íí~ííë êà~é Kqî ééêëçåéêë êàéêáåíéé ë~ãã~ë ííi îéåçãëçêöéêé~âíáçåéêå~ü~êäéê êáåöëéìåâíéêlëáçktrj UOFK läáâüéíéêñáååëçåâë áä~êåëçåüîìñå~ëë íí~ííë êà~k _~êåçåüëçêöiëáç~ånnsjnor k êéííä~êåç êiëáç~åtujuu s~çëâéêáåçãñ~ãáäàéåiëáç~åumjuo s~ç êéåâêáë\ëáç~åotmjotp p~ãí~ä~áëã ÖêìééÉêçãçäáâ~ëçêÖÉëáíì~íáçåÉêÑê åpíáöëçåüléääéê^ååáâ~ëëâáäçêáåö~êk cìåçéê~âêáåöñ äà~åçéñê Öçê J sáäâ~â åëäçêçåüêé~âíáçåéê êöéãéåë~ãã~üçëë êà~åçé\ J s~ç êìåáâíáî~êçéê~ñ~ääéí\ J s~ç êëééåáéääíëî êíáêéëééâíáîéëáíì~íáçå\ J cáååëçéíäàìëéìåâíéê\ J eìê î~êîáä ëíî êéãé~íáiáåäéîéäëéñ êã Ö~IãÉÇÇÉÇê~ÄÄ~ÇÉáÇÉëë~ëéÉÅáÉää~ ëáíì~íáçåéê\ c êçéä~ñ~ääéåáçéåëíçê~öêìéééåë ~ííñäéê~çäáâ~ëçêöéëáíì~íáçåéêñáååëêééêéëéåíéê~çék p~ãí~ä~çãçåüë~ãã~åëí ääéê~áåëáâíéêáöêìéééå 10
11 6. Människosynen i den svåra olyckan j ååáëâ~å êéåüéäüéíiëáç~ånqnjnqr "Människan är en helhet", hävdar Stig Jonsson. Som kontrast till det tänkandet säger han vidare: "Sjukvården idag är starkt specialiserad. Tid måste beställas hos olika experter för att vi skall få hjälp till hela vår person; ande, själ och kropp. Det är inte hela människan vi tar hand om utan bara sektorer hos henne." (sidan ) Håller ni med Stig om att "det kan vara förödande for den som är i akut behov av hjälp"? Vad kan göras för att motverka denna specialisering? Vad anser ni om Dr Forstr nens tankar att kombinera kunskap och teknisk utveckling med "likhet, närhet, gemenskap och trygghet"? (se sidan 143) Är sjukhuskyrkan en viktig länk i kedjan av omsorgspersonal? Motivera ditt svar. Ska kyrkan vara med i fler liknande sammanhang? FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna: Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla i en anda av broderskap. Artikel 2 Envar är berättigad till alla de fri- och rättigheter som uttalas i denna förklaring, utan åtskillnad av något slag såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller annan ställning i övrigt. Sätt er i grupper tre och tre och samtala om den människosyn som ligger till grund för FN:s deklaration. Vilken människosyn bygger bibelverserna nedan på? Vilka konsekvenser får vår människosyn... - i arbetet? - i vårt handlande i möten med människor i olika livsfaser? - i vår kontakt med människor överhuvudtaget? - i vår syn på kyrkans roll? Hur har svenskens syn på ett människoliv förändrats de senaste 20 åren? Vilka faktorer kan tänkas ligga bakom förändringen? Vilken människosyn bör styra omsorgen omhändertagandet vid en svår olycka? Formulera er i några punkter. Bibelverser ur Psaltaren: När jag ser din himmel, som dina fingrar format, månen och stjärnorna, du fäste där, vad är då en människa att du tänker på henne, en dödlig att 11
12 du tar dig an honom? Du gjorde honom nästan till en gud, med ära och härlighet krönte du honom. Ps 8: Våga möta sanning och känslor Fyra lärdomar, sidan Håller jag på att bli tokig, sidan Att söka efter svar, sidan Jag bara gråter, sidan Omsorg om sorg, sidan Möte med Stig, sidan "Ett naturligt försvar för en chockad människa är att avskärma sig från sina känslor och från verkligheten. Det betyder att man har svårt att ta emot den information som ges; därför måste den oftast upprepas många gånger." (Titti Thorsell, Alingsås Tidning ) Inte nog med att informationen måste upprepas, den måste vara sann också. "Att dölja verkligheten av barmhärtighetsskäl är det mest obarmhärtiga som kan ske." (Stig Jonsson, sidan 167) Är sanningen så viktig för en sund sorgereaktion? I så fall varför? Vi märker också hur viktigt det egna sökandet efter sanning är, att själv få ställas inför verkligheten, sanningen, genom att se den döde, besöka olycksplatsen m. m. Hur kan vi stödja detta? Vad utmärker informationen som gavs i Norge? Vem ska avgöra vad som ska meddelas i en katastrof situation? Berätta om egna erfarenheter av brist på information samband med sorg. Formulera hur du skulle ha velat ha det istället. Vilka tankar får ni, när ni läser om visningen av de döda Norge? Vad tror du styrde TV-aktuellts motiv att ställa in reportaget från jordfästningen i Kista kyrka? Omsorg om de sörjande, rädsla för egna känslor eller något annat? Hur ska vi gå tillväga för att hjälpa varandra att visa känslor i sorgen? Formulera era tankar tillsammans. Ger vi tillräckligt med tid i dagens samhälle för människors behov av att arbeta sig igenom sanningssökande och känsloutlevelse? 12
13 8. Sorgearbetet som ritual Fyra lärdomar, sidan 14 Att söka efter svar, sidan Sommarlandet sidan Möte med Stig, sidan Journalisten Anne Johansson: "Fredagen den 28 april förlorade Marie-Louise sin man och två barn i en flygolycka." Vid hennes sida i sorgearbetet fanns läkaren Harriet Otterloo. Anne skriver vidare: "Harriet, som medger att hon tidigare varit skeptisk till alla ritualer som är förknippade med en begravning, tycker att det är en oerhört viktig ceremoni. Jag behövde vara med om en så stor begravning för att lära mig vad dessa traditioner egentligen betyder. Det behövs som hjälp för alla oss som är kvar... Vi får inte värja oss för att ceremonin kan vara uppslitande. Det är ju faktiskt det som är meningen, vid begravningen skall sorgesåret vara öppet för att sedan kunna läkas på rätt sätt." (Göteborgs-Posten ) Stämmer era erfarenheter med Harriets? Samtala om vad ritualer betyder för er. "Mitt i sorgen är kyrkan symbol bärare också för hoppet. Kyrkan är ett ställföreträdande hopp det hopp den drabbade själv inte kan känna finns ändå representerat i kyrkans närvaro. Kyrkan kan ibland också få rollen av en syndabock; någon som får stå till svara för alla frågor, all klagan och bitterhet' ("Diakonin i tragedin" under rubriken: Kyrkans roll i katastrofberedskapen, varför behövs kyrkan i katastrofberedskapen?) Samtala om vilka känslor ni har för kyrkan som symbolbärare? Berätta om minnesvärda begravningar ni varit med om. Vad utmärkte dessa stunder? Berätta om negativa erfarenheter från begravningar. Vad var fel? Tänk igenom din egen begravning. Såhär skulle jag vilja ha min begravning. (Formulär att fylla i, finns att hämta på begravningsbyråerna.) "En djupt gripande sorgeakt hölls av prosten Tor Gösta Hake från Oslo vid det eldhärjade skrovet Scandinavian Star i Köpenhamn på söndagsförmiddagen. Trehundra anhöriga till fartygskatastrofens offer fanns på plats. Ett kors i vita rosor och liljekonvalj symboliserade framtiden och hoppet." (Bild text, Lars Helgen, Göteborgs-Posten ) Hur uppfattar ni kyrkans engagemang med ritualer vid olycksbåtar, olycksplatser och liknande? Formulera och sammanställ hur ni ser p& kyrkans uppgift med ritualer vid dessa platser. Vilka tankar får ni när ni Läser om "sommarlandet"? 13
14 9. Alla dessa närgångna frågor Fyra möten med sorgen, sidan Han levde bara två dygn, sidan Religionens roll i krisen, sidan Frågan om mening, sidan Det finns ingen död, sidan Hopp och lidande, sidan "Frågan om livsåskådning blir särskilt aktuell i samband med stora händelser i livet, som sorger och glädjeämnen?' (Stig Jonsson, sidan 202) Trosfrågor blir extra ömtåliga i kriser, vid den svåra olyckan och katastrofen. Här kan vi inte klampa på hos den/de drabbade hur som helst. Stig bryter bort korset, den heligaste kristna symbolen, från den judiske mannens kistlock med motiveringen: "Kristus tvingar aldrig någon under sitt kors... jag visar gärna det som ger mig trygghet utan att tvinga på den sörjande min tro.., genom den respekt som visas uppstår en naturlig dialog om livsfrågorna" (sidan ) Hur uppfattar ni Stigs handlande när han som präst bryter bort korset? Är förankring och trygghet i egen tro viktig för att kunna möta människor med annan livsåskådning? Hur får vi denna förankring? Blir det alltid krystat när man ska tala om livsfrågor, eller finns det en naturlig dialog? Hur blir den dialogen naturlig? Cyndee Peters blev förbannad på Gud. (sidan 39) Känner ni igen er? På vilket sätt? Hur uppfattar Gud våra förbannelser? Läs hur bibelgestalten Job uttrycker sig: Då tog Job till orda och förbannade den dag han blev född. Han sade; Må den dag då jag föddes förintas, den natt då man sade: Ett gossebarn! Job 3:1 3 Piglett kände inte att hon ville förbanna Gud för det som hänt. Kan ni känna igen er i hennes känslor? På vilket sätt? Frågan varför" är vanlig vid svåra händelser. Vilka tankar får ni inför följande frågor: Varför drabbas snälla, vanliga människor? Varför är lidandet så orättvist fördelat? Varför drabbas unga som bara börjat livet? 14
15 Stig ger en beskrivning av Jobs väg fram till hopp och förtröstan. (sidan ). Samtala om hur vi kan känna igen oss i Job. Ska vi ge mer plats för livsåskådningsfrågor vid svåra olyckor och krissituationer över huvudtaget. I så fall hur? 10. Hjälp till hjälparna Natten jag aldrig glömmer, sidan 17 Hjälp till hjälparna, sidan "Det är psykiskt påfrestande att utföra ett effektivt arbete mitt i gråt och smärtfyllda skrik bland döda och svårt skadade." (Stig Jonsson, sidan 19) Uppföljningssamtalen bland yrkesmän sker spontant, men även organiserat under ledning av utbildad personal ("debriefing"). Brandmän efter Scandinavian Star-olyckan: "kamratstödet viktigast.. Det här med att bearbeta vad som har hänt sköter vi automatiskt... Det snacket brukar vi ta i bastun eller köket." Till skillnad från det spontana snacket är alla berörda med vid det organiserade mötet: Det finns alltid de som inte har lika lätt att prata av sig, och för dem är det viktigt att det ges tillfällen där alla träffas. Det får inte bli så att ett gäng psykologer kastar sig över ett gäng oförberedda brandmän. Då fungerar det inte alls. Det ska fungera som ett kamratstöd, men med någon som är lite mer utbildad än de andra-" (Susanne Selin, Göteborgs-Posten ) Finns det likheter mellan den anhöriges sorgreaktioner och insatspersonalens känslor? I så fall vilka? Är den galghumor som förekommer bland räddnings- och hjälparpersonal bra eller dålig? Bör debriefing ledaren vara en av gänget eller utifrån? Hur ska eftersnacket organiseras för den frivillige hjälparen som saknar den professionelles stödorganisation? Vilka personliga egenskaper bör en bra debriefing ledare ha? Samtala om lyssnandets konst när det gäller eftersnack. "Skövde brandstation är först i landet med att ha egen präst. Den nye husprästen heter Clas T. Björnram. Hans uppgift är att ge stöd åt räddningspersonalen i deras arbete som många gånger innehåller svåra situationer." (Kerstin Svensson, Kyrkans Tidning nr 29/ ) Claes har en tjänst med fyra timmar i veckan på brandstationen. Är det en tjänst som normalt borde finnas hos dem som arbetar med räddningsarbete? 15
16 11. Pressen och etiken Pressen och etiken, sidan Möte med Stig, sidan Annika Hagström skriver om Stig Jonsson: Han fick mig att förstå att man aldrig kan lämna sin moral, sitt privata jag och gå in i en yrkesroll med andra normer. Men det är ju precis vad vi journalister gör. Vi ringer upp anhöriga till omkomna och ber om foto, vi går nära med kameran för att se en tår på kinden, vi ställer ut andra människors lidande till beskådande. (Sidan 304) Samtal om vilka krafter som styr journalisternas handlande Hur kan vi som mediakonsumenter påverka massmedia till en sundare journalistik? Hur balanserar vi yttrandefrihet och den enskildes integritet? Hur reagerar ni inför kvällstidningarnas rubriker och löpsedlar? Har ni själva drabbats av pressen? Samtala om era erfarenheter. Vilka etiska normer ska styra massmedia? Formulera era tankar. Tag kontakt med någon journalist och jämför med de etiska normer som denne fått i sin utbildning. 16
17 Anteckningar
Att ta avsked - handledning
Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser
Läs merHandlingsplan/ Krishantering
Handlingsplan/ Krishantering KATASTROFPLAN En dramatisk händelse, som en olycka eller ett dödsfall kan få stora konsekvenser för både den drabbade och hennes/hans omgivning. Därför är det viktigt att denna
Läs merOrdning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof
Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof När en minnesgudstjänst ordnas i samband med en olycka eller katastrof, har oftast en viss tid, timmar eller dygn, gått efter händelsen.
Läs merHandlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Krisgrupp. 5 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede.. 6 Information
Läs merDrogpolicy och Beredskapsplan
Drogpolicy och Beredskapsplan Drogpolicy Selånger FK är en ideell idrottsförening som arbetar för idrottande, gemenskap, kamratskap och social fostran. För oss är det viktigt att våra barn och ungdomar
Läs merSamtal med Hussein en lärare berättar:
Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar
Läs merRiktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.
Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...
Läs merRiktlinjer för första hjälpen och krishantering
2008-01-01 Definition Insatser som krävs vid en dramatisk händelse som en olycka, brand eller rån vilka kan få stora konsekvenser på arbetsplatsen eller verksamheten. Det omfattar även händelser i medarbetares
Läs merHjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Läs mer1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning
D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt
Läs merKan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare
Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED
Läs merHandlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER Små Hopp i Boden Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Hot och våld.. 5-6 Krisgrupp. 7 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede..
Läs merVÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!
VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,
Läs merKRISPLAN FÖR ECKERÖ SKOLA 2013-14
KRISPLAN FÖR ECKERÖ SKOLA 2013-14 Elev blir svårt skadad A. Ge medicinsk första hjälp! B. Ambulans och polis tillkallas. Lärarkåren underrättas. Lärare stannar hos barnet. C. Föreståndaren samlar stödgruppen.
Läs merKärlek nu och för alltid. Studiehäfte av Henrik Steen
Kärlek nu och för alltid Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 4 Helt älskad älska helt 5 1. Helt älskad älska helt / Synen 5 2. Smaken / Hörseln 7 3. Känseln / Lukten 9 Fördjupningsruta:
Läs merGUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.
Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh
Läs merTilla ggsrapport fo r barn och unga
Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad
Läs merKRISHANTERING Handlingsplan vid olyckor, katastrofer, dödsfall
KRISHANTERING Handlingsplan vid olyckor, katastrofer, dödsfall Ebersteinska gymnasiet Innehåll Telefonlista... 3 Krissituation handlingsplan... 4 Handlingsplan... 4 Information och kontakt med massmedia...
Läs merTÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista
ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merVittnesbörd om Jesus
Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade
Läs merHandlingsplan för krissituation
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för krissituation Rostaskolan Oktober 2015 orebro.se/rostaskolan Innehållsförteckning INLEDNING... 2 VIKTIGA TELEFONNUMMER... 3 BAKGRUND...
Läs merFÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)
FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer! (Joh 8:11) Det kommer ett starkt budskap från vår Herre
Läs merAtt leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
Läs merFrågor för reflektion och diskussion
Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merJesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn
Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet
Läs merTill dig som förlorat di barn
Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund
Läs merEtt smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se
10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det
Läs merInnehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25
Innehåll Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25 Vad innebär lagtexten om värdegrund för äldre personer? 31 för anhöriga? 37 för personal? 43 Hur kan du stötta dina medarbetare
Läs merFörsäkra dig om: Viktig att tänka på för barn i kris
Försäkra dig om: - Att ambulans - polis - brandkår tillkallas. Larmnummer 112. - Att ge första hjälpen. - Att hålla obehöriga borta från olycksplatsen. - Att trösta och lugna. - Att rektorn meddelas omedelbart
Läs merHandlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Hot och våld.. 5-6 Krisgrupp. 7 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut
Läs merTunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet
1 Tunadalskyrkan 150920 16 e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet Döden och Livet är temat för dagens texter i kyrkoåret. Ett tema som genom allt som händer i världen just nu blivit mer aktuellt än någonsin.
Läs merSTUDIEHANDLEDNING TILL. Må bra med eller utan läkemedel
STUDIEHANDLEDNING TILL Må bra med eller utan läkemedel Allmänt om studiecirkeln En studiecirkel består av deltagare som bestämt sig för att ge sin tid till att fördjupa sina kunskaper och dela med sig
Läs merBarn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS
Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.
Läs merETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun
ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt
Läs merJoel är död Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Den 9 maj förändras Linus liv. Linus är i skogen med mamma, pappa och storebror Joel. Linus ser upp till Joel och en dag vill han också vara stor
Läs merHelena Hammerström 1
Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen
Läs merAtt våga prioritera det existentiella samtalet
Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det
Läs merVår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje!
1 Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! Lärarhandledningen är gjord i mars 2014 av Lena Nilsson
Läs merHANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER
HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill
Läs merKays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012
Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merVet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig?
Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste vidtas direkt då en person skadats eller blivit akut sjuk. Det kan röra sig om att hålla
Läs merHandlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola
Handlingsplan vid krissituationer Bobygda skola Reviderad 2009-02-23 1 VIKTIGA TELEFONUMMER: Allmänt nödnummer 112 Hälsocentralen Delsbo 0653-714000 Hudiksvalls sjukhus 0650-92000 Sjukvårdsupplysningen
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER
HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER Tänk på Pärm måste finnas tillgänglig med föräldrars aktuella telefonnummer både till hemmet och till arbetet. I pärmen ska även aktuell anhöriglista med telefonnummer
Läs merOrdning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män
Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Inledningsmusik Gudstjänsten inleds med orgelmusik och vigselparet börjar sitt intåg. Annan instrumental- och/eller vokalmusik kan utföras.
Läs merBikt och bot Anvisningar
Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.
Läs merAtt skapa trygghet i mötet med brukaren
NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet
Läs merDITT AVTRYCK I VÄRLDEN. Om att testamentera till Hoppets Stjärna
DITT AVTRYCK I VÄRLDEN Om att testamentera till Hoppets Stjärna Ditt avtryck i världen Det vi gör i våra liv lämnar ett avtryck. För de flesta av oss handlar det kanske inte om historiska saker som nobelpris
Läs merRandiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst
Läs merArbetslös men inte värdelös
Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag
Läs merUnder några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde uttrycka mina känslor. Barbro Beyer
When it hurts Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde uttrycka mina känslor Barbro Beyer Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde
Läs merAtt vara facklig representant vid uppsägningar
Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller
Läs merKrisplan för Friskolan Mosaik Reviderad 151029
Krisplan för Friskolan Mosaik Reviderad 151029 Arbetsplaner Friskolan Mosaik: Arbetsplan för skolverksamheten Arbetsplan för fritidshemsverksamheten Arbetsplan för elevhälsan Likabehandlingsplan samt plan
Läs merPOSOM. psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer
POSOM psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer 2013-02-19 2013-02-19 1 (8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 2 1.1 Psykiskt och socialt omhändertagande... 2 1.2 Samarbetsorgan...
Läs merSå här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips
Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna
Läs merTill dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se
Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig
Läs merTunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9
Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9 Det händer nu och då att vi ställer oss frågan: Hur kunde det bli så i det och det sammanhanget. Vad var det som gjorde att det inte blev som vi tänkt
Läs merKrishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom
Krishanteringsplan s.1 (5) Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Viktiga kontaktuppgifter vid en krissituation: Namn Funktion Telefonnummer Pia Eriksson huvudtränare 070-958
Läs merPå Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.
Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning
Läs merVARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?
Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet
Läs merStudiehandledning till
Studieguide Studiehandledning till Glöd scouting på kristen grund Studieguiden är framtagen av equmenia och Studieförbundet Bilda för att scoutledare ska få hjälp att samtala och arbeta med innehållet
Läs merTunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13
1 Tunadalskyrkan 14 05 25 Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 Livet består av många ingredienser. Det är olika sidor men hänger ändå ihop med att vara människa. Vi möter sådant som skapar
Läs merTill dig. som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse När man varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka olika reaktioner man kan förvänta sig och som
Läs merDokument till kvalitetssystem Arbetsområde: Gällivare kommun. Reviderad senast: 2015-05-18
Sida 1 (8) Samverkansprogram Rutin vid suicid samt andra onaturliga dödsfall utanför sjukhuset inom Sida 2 (8) Rutin vid suicid samt andra onaturliga dödsfall utanför sjukhuset. Polis eller ambulans kallar
Läs merAtt hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern
Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap
Läs merLever du nära någon med psykisk ohälsa?
Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer
Läs merHubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert
Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är
Läs merKrisplan för Torsbergsgymnasiet 2010/11
2010-09-02 Krisplan för Torsbergsgymnasiet 2010/11 Mål Målen med krisplanen är att vid traumatiska händelser bland elever och anställda ge ett bra omhändertagande av drabbade och ge stöd åt de anställda
Läs merS:t Eskils Katolska församling
S:t Eskils Katolska församling Månadsbladet Maj 2010 Välkommen till S:t Eskils Katolska Församling Den heliga mässan firas i regel varje dag kl. 18.30, utom torsdagar, och fredagar firas mässan kl.12.00.
Läs merARBETSMARKNADSENHETEN
1(11) ARBETSMARKNADSENHETEN 2011-12-12 Krisplan 2012 2014 Arbetsmarknadsenheten Mål Målet med krisplanen är att vid traumatiska händelser bland personer inskrivna i verksamheterna och bland anställda,
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merEn helande Gud! Av: Johannes Djerf
En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,
Läs merKasta ut nätet på högra sidan
Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merKrishanteringsplan. Inledning. Syfte. Uppföljning av planen i organisationen
Krishanteringsplan Vid akuta situationer så som exempelvis, brand, olycksfall eller dödsfall är det viktigt att alla inom organisationen vet vad som ska göras och vem som gör vad. Denna krishanteringsplan
Läs merB. När en kyrka byggs
B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler
Läs merVälkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Läs merExistentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården
Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård
Läs merNu gör jag något nytt
Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område
Läs merEn kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke.
En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke. En kris och ett problem är inte samma sak. Denna plan är till för kriser. Problem bör självklart alltid hanteras,
Läs merLärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?
sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna
Läs merAtt arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre
Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Förslag till upplägg av en studiecirkel Studiecirkeln är en grupp om minst tre personer med gemensamt intresse för det aktuella ämnet. Cirkelledaren håller
Läs merÖvertorneå kommun. Krisplan. Förskola, grundskola och gymnasieskola
Övertorneå kommun Krisplan Förskola, grundskola och gymnasieskola 2013/2014 1 Innehållsförteckning Förklaringar 3 Stödgrupp vid olycka eller dödsfall 3 Åtgärder vid barns/elevs dödsfall 4 Åtgärder vid
Läs merA. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.
A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga
Läs merOlycksfall och krisstöd
Olofströms kommun 1 (5) Krishanteringsplan för Olofströms kommun I denna handlingsplan tar vi upp åtgärder som kan behövas vid olycksfall, akut sjukdom, brand m.m. Dessa åtgärder kan även appliceras vid
Läs mer[Titel på arbetsplan]
[Titel på arbetsplan] [Arbetsplan ämne] (Nedan en kort informationstext om studiecirkel och arbetsplan.) En studiecirkel kan läggas upp på många olika sätt, här är ett förslag på arbetsplan och upplägg,
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merIndividuell plan LSS
Individuell plan LSS Ett sätt för dig att påverka din situation Vad är en individuell plan? Du som har rätt att få insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har rätt
Läs merEfterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd
Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd I denna pärm finns riktlinjer för omhändertagande av anhöriga i samband med dödsfall liksom för uppföljning med efterlevande via telefonsamtal. Ett bra
Läs merJAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS
JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra
Läs merDen missförstådda sorgen
Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor
Läs merFörsamlingen / Vad då?
Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om
Läs merTill dig som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av
Läs merKrisplan för Bele Barkarby Innebandy. Innehåll
Krisplan för Bele Barkarby Innebandy Innehåll Inledning...2 Krisplanen syfte...2 Krisen kommer...2 Svårare olycka eller dödsfall...2 Första insatsen...2 Efter olycka / dödsfall... 2 Insatser efter olycka
Läs merJUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!
JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för
Läs merTill dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Läs merSupportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan
Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att
Läs mer