hìêí=båäéêö= = píìçáéü~åçäéçåáåö=íáää= = = = = = bå=äêç== îéê=ã êâ~= î~ííéå= çã=ã ååáëâçê=ä~âçã=êìäêáâéêå~= ~î=

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "hìêí=båäéêö= = píìçáéü~åçäéçåáåö=íáää= = = = = = bå=äêç== îéê=ã êâ~= î~ííéå= çã=ã ååáëâçê=ä~âçã=êìäêáâéêå~= ~î="

Transkript

1 hìêíbåäéêö píìçáéü~åçäéçåáåöíáää båäêç îéêã êâ~ î~ííéå J çãã ååáëâçêä~âçãêìäêáâéêå~ ~î píáögçåëëçå^ååáâ~e~öëíê ã 1

2 Innehållsförteckning Studieanvisning 1. Ansikte mot ansikte med den svåra olyckan 2. Kristeamets möte med drabbade. 3. Omsorgen får ett mänskligt ansikte. 4. Att gå med dödsbud. 5. Sorgens olika ansikten. 6. Människosynen i den svåra olyckan. 7. Våga möta sanning och känslor. 8. Sorgearbetet som ritual. 9. Alla dessa närgångna frågor. 10. Hjälp till hjälparna. 11. Pressen och etiken. dêìåçäçâ ÒbåÄêç îéêã êâ~î~ííéåòemçåâéíf POMëáÇçê mêáëwsvwj c êä~öw`çêçá~ fp_kvnjtmurjpnujr ïïïkåçêçá~këé 2

3 Djupt berörd, ledsen men inte modlös, till och med glad, så känner jag mig efter att ha mött livsödena i En bro över mörka vatten. Reflexioner, samtal, frågor om hur vi med så skiftande erfarenheter kan gå vidare känns nu angeläget. Avsikten med studiehandledningen är att utveckla vår inlevelseförmåga, medkänsla, äkthet, kärlek och respekt för människovärdet. Min önskan är att ni ska få uppleva det jag har upplevt när ni studerar och arbetar med En bro över mörka vatten. Ett stort tack går till sjukhusdiakon Lennart Björklund, Borås, för sakkunniga synpunkter. Lycka till, önskar Kurt 3

4 Studieanvisning Studiematerialet 'En bro över mörka vatten", vänder sig till alla som arbetar inom räddningstjänsten, sjukvården, polisen, kyrkan, socialtjänsten m fl. Människor som vill bearbeta och söka förstå de olika mekanismer som sätts i rörelse när vi människor drabbas av oförutsedda händelser. Det kan vara händelser av större eller mindre omfattning och som påverkar både "hjälpare" och mottagare. Studiecirkeln är en arbetsform som bygger på deltagarnas kunskaper och erfarenheter som ni kan spegla i grundbokens och studiehandledningens synpunkter och frågeställningar. Förslag till arbetssätt Tänk dig studiehandledningen som ett dignande smörgåsbord. Det är knappt troligt att du orkar smaka på alla rättema. Det gäller att välja! En del rätter hoppar du över redan från början. Andra smakar du på och tar mer av. Och så finns det naturligtvis de som du aldrig kan få för mycket av. Med andra ord, avsnitten behöver inte läsas i följd. Välj arbetsgång efter gruppens behov och önskemål. Vissa avsnitt kanske ni inte hinner eller orkar med. Till andra kan ni behöva flera sammankomster för att komma igenom. Grundboken En bro över mörka vatten är innehållsrik, här finns mycket bröd att hämta. Här hittar ni mjuka personliga berättelser men även mer faktabetonat "hårt bröd". Tillsammans med egna erfarenheter och slutsatser får ni ett bra "pålägg". Resultatet blir viktiga argument att föra fram i samhällsdebatten. Ni kommer att upptäcka, att mycket av det ni samtalar om berör den offentliga sektorns verksamhet. Här finns många tankar om människan både i den hjälpande funktionen och som mottagare av hjälp. Tillsammans kan studiegruppen bli ett viktigt verktyg för en mer människovänlig offentlig sektor och ett mjukare samhälle. Studiematerial I studiecirkeln behöver varje deltagare ett exemplar av grundboken En bro över mörka vatten" samt denna studiehandledning. Alla sidhänvisningar utan källanvisningar i studiehandledningen gäller grundboken. Pocketupplaga Cordia.. 4

5 Första studiesammankomsten Om deltagarna i studiecirkeln inte känner varandra, bör ni ta ordentligt med tid till att lära känna varandra. Samtala om varför ni vill arbeta med En bro över mörka vatten". Tala om vilka förväntningar ni har på studiearbetet. Planera sammankomsternas uppläggning och innehåll med expertmedverkan och studiebesök. Fördela uppgifter inom gruppen så att all den kompetens som finns i gruppen får komma alla till del. En studiecirkel som består av minst tre personer som träffas under minst tre sammankomster och minst nio studietimmar. måste uppfylla följande bestämmelser: en studietimme omfattar 45 minuter maximalt tre sammankomster om fyra studietimmar per vecka rekommenderas högst tolv deltagare (undantag ska kunna motiveras pedagogiskt) cirkelledaren ska vara godkänd av studieförbundet 5

6 1. Ansikte mot ansikte med den svåra olyckan Fyra lärdomar, sidan Natten jag aldrig glömmer sidan Möte med Stig, sidan "Det var så overkligt och ofattbart", säger Stig Jonsson om den första reaktionen när budet om olyckan i Måbödalen nådde honom den natten han aldrig glömmer. Samtala om känslor som väcks, när man på detta plötsliga sätt ställs ansikte mot ansikte med den svåra olyckan. Hur tror du att du skulle reagera? Finns erfarenhet i gruppen? Vad betyder egna erfarenheter av en hjälparroll i en svår situation då någon anhörig eller vän drabbats av olycka? På vilket sätt är det till hjälp eller skada att ha ett sådant "erfarenhetsärr? Vad har det för betydelse om "ärret" är nytt eller gammalt? Stig Jonsson hade en tydlig roll som präst och kyrkoherde Kista. Vad är det som är bra eller mindre bra med en tydlig yrkesroll när det gäller insatser vid svåra olyckor? Jämför egna och andras yrkesroller. Kan yrkesrollen bli som Annika Hagström uttrycker det - skydd och pansar? I så fall hur? Samtala om "Stålmanssyndromet". Stänger jag av mina känslor eller kontrollerar jag dem annorlunda, när jag har min "uniform" på? Många av oss har varken erfarenhet eller en klar yrkesroll att falla tillbaka på när det gäller hjälpinsatser vid olyckor. Men viljan att göra en insats finns. Hur kan vi på bästa sätt ta tillvara denna vilja? Vilka hjälparuppgifter är viktiga för den vanliga människan? När vi är chockade betyder självklart medmänskliga insatser mycket. Det krävs inga kloka psykologiska ord, bara närhet och omtanke. Så enkla medel behövs för att stötta och trösta en människa vid själva chocktillfället att vi lätt glömmer bort dem, säger Kristina Andersson, psykolog vid psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Alingsås. (Titti Thorsell, Alingsås Tidning ) Jämför citatet med råden på sidan Stämmer råden med dina tankar och erfarenheter? Samtala om hur yrkesrollen blir medmänsklig i en hjälpinsats. Om ni i studiegruppen känner varandra sedan tidigare, kan det vara lämpligt att tipsa om medmänskliga hjälparegenskaper som ni ser hos varandra. Skriv ner hur du skulle vilja fungera som hjälpare i en svår situation. Berätta sedan för varandra och sammanställ det ni kommer fram till. 6

7 2. Kristeamets möte med drabbade k~ííéåà~ö~äçêáööä ããéêiëáç~åntjpo cóê~ã íéåãéçëçêöéåiëáç~åprjqr I Stigs och Annikas skildringar möter vi människor som drabbats av en stor sorg och som fått en mötesplats i kyrkan i Kista. Olika yrkesgrupper organiserades spontant och fick stöd av frivilliga. Kyrkan blev en gemensam samlingsplats där alla hjälptes åt. I Norge finns sedan några år en organiserad beredskap med kristeam för stora olyckor och katastrofer. Denna trädde i aktion på ett mycket tydligt sätt vid den svåra bussolyckan. Genom insatser av olika yrkesgrupper, sattes hjälparbetet igång omedelbart och på en bred bas. I Sverige organiseras liknande beredskap med bl.a. psykosociala krisledningsgrupper (PKL-grupper). Kristeam på primärvårdsnivå är inte lika vanliga. Här har frivilliga möjlighet att göra en insats. Samtala om hur studiegruppen kan vara med och utveckla detta lokala arbete. Om arbetsuppgiften för kristeamet anslutet till Alingsås lasarett; "Vår uppgift är att stötta de anhöriga och hjälpa de drabbade vid chocktillstånd och andra efterreaktioner. Det arbetet utför vi tillsammans med barnpsyk, kuratorer från olika avdelningar, kyrkan och socialtjänsten, säger Kristina Andersson på öppenvårdsmottagningen. Hon har katastrof- och krispsykologi som specialitet" (Titti Thorsell, Alingsås Tidning) Samtala om fördelarna med att ha organiserade kristeam. Vilka lärdomar kan vi dra av att arbeta tillsammans som man gjorde i kristeamet i Kista. Kristeam organisationen på Haukelands sjukhus i Norge visade sig fungera bra. Samtala om vilka lärdomar det ger er. Vilken människosyn visar sig hos hjälparna på Haukelands sjukhus. Någon har sagt, "Där inte omsorgen fungerar vid vardagsolyckan, kan vi inte räkna med att den ska fungera vid den svåra olyckan". Hur fungerar vi när olyckan är framme? Hur borde vi fungera vid vardagsolyckan? Tänk er att ni tillsammans utgör ett lokalt kristeam. Planera insatser som telefonkontakter, besök, lokaler, information till anhöriga och kontakter med massmedia. 7

8 3. Omsorgen får ett mänskligt ansikte Fyra möten med sorgen, sidan Han levde bara två dygn, sidan I ovanstående skildringar får vi ta del av vad det betyder att få prata om sin sorg. Att få vara "konstig" och att bli bemött av människor i vården som tar sig tid. Barbro fick prata och vara ledsen på sitt arbete på sjukhuset. "Numera talar Barbro med sina patienter på ett annat sätt. Hon delar med sig av sina egna känslor och hon ger patienterna andra svar på frågorna än tidigare." (Annika Hagström, sidan 41) Låter vi känslor och samtal få den tid de behöver på våra sjukhus och i vården? Samtala om det norska sjukhusets sätt att uppmuntra Barbro när det gällde visningen, "syningen" av hennes omkomne son. Stämmer det som Barbro säger att "t o m på ett sjukhus städar man undan döden? Liktransporter får aldrig förekomma i sjukhusets allmänna delar, utan måste ske i särskilda för ändamålet avsedda korridorer och hissar. Och bårhuset vet inte många var det ligger, för inga skyltar får visa vägen dit eller ens markera platsen. Det är såna saker som gör döden undangömd och osynlig för allmänheten och därav kommer tabut! Det är inte för mycket begärt att sjukvården kunde acceptera och behandla döden för vad den faktiskt är: en del av livet. (Hans Teke, sjukvårdsanställd, insändare i Expressen ) Är det fortfarande så? Göms döden undan och vad kan i så fall göras för att få den mer synlig? Både Barbro och Piglett tyckte att de betedde sig konstigt i sorgechocken. Samtala om vad som är konstigt utan att vara sjukt. Vad uppfattar ni som speciellt viktigt i bemötandet från Pigletts läkare och barnmorska? De flesta i vårt samhälle är säkert angelägna om att vården kommer så nära människan som möjligt. Många försök görs, men ofta frågar man inte dem som arbetar direkt med de vårdbehövande. Tala om hur ni skulle vilja bli bemötta. Ge vården ett mänskligt ansikte. 8

9 4. Att gå med dödsbud Fyra möten med sorgen, sidan Natten jag aldrig glömmer, sidan Kanske känns det inte aktuellt för alla att gå med dödsbud. Trots det blir de flesta av oss tvungna att lämna svåra besked, en del på grund av sitt yrke. Hur det känns att ta emot dödsbud är också en viktig erfarenhet. Oavsett yrke och erfarenheter kan ett samtal kring dessa frågor öka förståelsen för känslor i samband med ett dödsbud. Några korta "kom ihåg" för förmedling av dödsbud, fritt återgett från Medmänniska i tragedin - En rapport om katastrofberedskap, kristeam och kyrkans roll. Kyrkans roll i katastrofberedskapen, dödsbud. J Polisen är ansvarig J Ibland anlitas andra lämpliga, präster, diakonissor m fl. J Uppgifterna måste kontrolleras noga. Inga falska dödsbud får ske. J Andlig och mental förberedelse är viktig, även om den bara blir några minuter. J Ämbetsdräkten utgör ett "identitetskort". J Det är viktigt att kontrollera att man pratar med rätt person. J Om man är obekant är presentation viktig innan man lämnar budet. Meddela sedan att det är en viktig underrättelse och be att få komma m. J Att lämna dödsbud tar tid. Var beredd att stanna upp till 2 3 timmar. J Man bör aldrig lämna den meddelade ensam, utan sällskap. Samtala om ovanstående kom ihåg. Finns det något du vill betona, lägga till eller kommentera på annat sätt? Samtala om vilka känslor ni får när ni tänker er in i rollen - att förmedla dödsbud - att ta emot dödsbud Vilka yrkesgrupper bör ha ansvaret att förmedla dödsbud? Tycker du att man kan förmedla dödsbud per telefon? 1 så fall när och hur? Efter ett olycksfall ville en polisman meddela de anhöriga snarast. Kollegan ville vänta till morgonen. De anhöriga väcktes på efternatten och reagerade med: "ni kunde väl ha väntat till morgonen". Polismannen kände att de handlade rätt som inte dröjde med besked till de anhöriga. Nu efteråt med de anhörigas reaktion kan man diskutera om det var rätt. Åtminstone visar detta hur känsligt och viktigt det är att förmedla dödsbud. Gjorde polismännen rätt eller skulle de ha väntat till morgonen? Vilka synpunkter har ni i gruppen? Till det här har ni kanske egna erfarenheter och exempel som kan lyftas fram. Dela dem med varandra. 9

10 RKpçêÖÉåëçäáâ~~åëáâíÉå cóê~ã íéåãéçëçêöéåiëéç~åprjpv ^ííñ êäçê~ëáííéåç~ä~êåiëáç~åtojtt héêëíáåääéîon êiëáç~åuvjnmt ^ííñ êäçê~ëáåüìëíêìiëáç~ånmujnnr pà äîãçêçéíiëáç~ånosjnpu dä ÇàÉíêçíëëçêÖIëáÇ~åOOQJOOT aéñäéëí~ëçêöéëáíì~íáçåéêîáã íéêápíáöëçåü^ååáâ~ëäéê ííéäëéêiü~åçä~ çãñ ê äçê~êëçã êäçê~íä~êåkfå Öê~Ñ~ääÜ~åÇä~êÇÉíçÅâë çã~ííñ êäçê~ëáåã~âééääéêã~â~kj åö~~î Ç ÇëÑ~ääÉå éä íëäáö~çåüçî åí~çéi~åçê~ãéêî åí~çék ê Ñ ê ^ííçéíñáååëöéãéåë~ãã~ã åëíéêáëçêöéåëçäáâ~ñ~ëéêíóåâëçéñäéëí~éñééêíéêî~ê~ îéêéåë çãkp~ãíáçáöíîéíîáiëçãpíáöëâêáîéêxòüà äééåã ëíéî~ê~áåçáîáçìéääí~åé~ëë~çòk^ää~êé~öéê~ê ìíáñê åëáåééêëçåäáöüéíiî~ê~ííäóñí~ñê~ãëáå~éöå~éêñ~êéåüéíéêçåüëáííë íí~ííë êà~é Kqî ééêëçåéêë êàéêáåíéé ë~ãã~ë ííi îéåçãëçêöéêé~âíáçåéêå~ü~êäéê êáåöëéìåâíéêlëáçktrj UOFK läáâüéíéêñáååëçåâë áä~êåëçåüîìñå~ëë íí~ííë êà~k _~êåçåüëçêöiëáç~ånnsjnor k êéííä~êåç êiëáç~åtujuu s~çëâéêáåçãñ~ãáäàéåiëáç~åumjuo s~ç êéåâêáë\ëáç~åotmjotp p~ãí~ä~áëã ÖêìééÉêçãçäáâ~ëçêÖÉëáíì~íáçåÉêÑê åpíáöëçåüléääéê^ååáâ~ëëâáäçêáåö~êk cìåçéê~âêáåöñ äà~åçéñê Öçê J sáäâ~â åëäçêçåüêé~âíáçåéê êöéãéåë~ãã~üçëë êà~åçé\ J s~ç êìåáâíáî~êçéê~ñ~ääéí\ J s~ç êëééåáéääíëî êíáêéëééâíáîéëáíì~íáçå\ J cáååëçéíäàìëéìåâíéê\ J eìê î~êîáä ëíî êéãé~íáiáåäéîéäëéñ êã Ö~IãÉÇÇÉÇê~ÄÄ~ÇÉáÇÉëë~ëéÉÅáÉää~ ëáíì~íáçåéê\ c êçéä~ñ~ääéåáçéåëíçê~öêìéééåë ~ííñäéê~çäáâ~ëçêöéëáíì~íáçåéêñáååëêééêéëéåíéê~çék p~ãí~ä~çãçåüë~ãã~åëí ääéê~áåëáâíéêáöêìéééå 10

11 6. Människosynen i den svåra olyckan j ååáëâ~å êéåüéäüéíiëáç~ånqnjnqr "Människan är en helhet", hävdar Stig Jonsson. Som kontrast till det tänkandet säger han vidare: "Sjukvården idag är starkt specialiserad. Tid måste beställas hos olika experter för att vi skall få hjälp till hela vår person; ande, själ och kropp. Det är inte hela människan vi tar hand om utan bara sektorer hos henne." (sidan ) Håller ni med Stig om att "det kan vara förödande for den som är i akut behov av hjälp"? Vad kan göras för att motverka denna specialisering? Vad anser ni om Dr Forstr nens tankar att kombinera kunskap och teknisk utveckling med "likhet, närhet, gemenskap och trygghet"? (se sidan 143) Är sjukhuskyrkan en viktig länk i kedjan av omsorgspersonal? Motivera ditt svar. Ska kyrkan vara med i fler liknande sammanhang? FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna: Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla i en anda av broderskap. Artikel 2 Envar är berättigad till alla de fri- och rättigheter som uttalas i denna förklaring, utan åtskillnad av något slag såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller annan ställning i övrigt. Sätt er i grupper tre och tre och samtala om den människosyn som ligger till grund för FN:s deklaration. Vilken människosyn bygger bibelverserna nedan på? Vilka konsekvenser får vår människosyn... - i arbetet? - i vårt handlande i möten med människor i olika livsfaser? - i vår kontakt med människor överhuvudtaget? - i vår syn på kyrkans roll? Hur har svenskens syn på ett människoliv förändrats de senaste 20 åren? Vilka faktorer kan tänkas ligga bakom förändringen? Vilken människosyn bör styra omsorgen omhändertagandet vid en svår olycka? Formulera er i några punkter. Bibelverser ur Psaltaren: När jag ser din himmel, som dina fingrar format, månen och stjärnorna, du fäste där, vad är då en människa att du tänker på henne, en dödlig att 11

12 du tar dig an honom? Du gjorde honom nästan till en gud, med ära och härlighet krönte du honom. Ps 8: Våga möta sanning och känslor Fyra lärdomar, sidan Håller jag på att bli tokig, sidan Att söka efter svar, sidan Jag bara gråter, sidan Omsorg om sorg, sidan Möte med Stig, sidan "Ett naturligt försvar för en chockad människa är att avskärma sig från sina känslor och från verkligheten. Det betyder att man har svårt att ta emot den information som ges; därför måste den oftast upprepas många gånger." (Titti Thorsell, Alingsås Tidning ) Inte nog med att informationen måste upprepas, den måste vara sann också. "Att dölja verkligheten av barmhärtighetsskäl är det mest obarmhärtiga som kan ske." (Stig Jonsson, sidan 167) Är sanningen så viktig för en sund sorgereaktion? I så fall varför? Vi märker också hur viktigt det egna sökandet efter sanning är, att själv få ställas inför verkligheten, sanningen, genom att se den döde, besöka olycksplatsen m. m. Hur kan vi stödja detta? Vad utmärker informationen som gavs i Norge? Vem ska avgöra vad som ska meddelas i en katastrof situation? Berätta om egna erfarenheter av brist på information samband med sorg. Formulera hur du skulle ha velat ha det istället. Vilka tankar får ni, när ni läser om visningen av de döda Norge? Vad tror du styrde TV-aktuellts motiv att ställa in reportaget från jordfästningen i Kista kyrka? Omsorg om de sörjande, rädsla för egna känslor eller något annat? Hur ska vi gå tillväga för att hjälpa varandra att visa känslor i sorgen? Formulera era tankar tillsammans. Ger vi tillräckligt med tid i dagens samhälle för människors behov av att arbeta sig igenom sanningssökande och känsloutlevelse? 12

13 8. Sorgearbetet som ritual Fyra lärdomar, sidan 14 Att söka efter svar, sidan Sommarlandet sidan Möte med Stig, sidan Journalisten Anne Johansson: "Fredagen den 28 april förlorade Marie-Louise sin man och två barn i en flygolycka." Vid hennes sida i sorgearbetet fanns läkaren Harriet Otterloo. Anne skriver vidare: "Harriet, som medger att hon tidigare varit skeptisk till alla ritualer som är förknippade med en begravning, tycker att det är en oerhört viktig ceremoni. Jag behövde vara med om en så stor begravning för att lära mig vad dessa traditioner egentligen betyder. Det behövs som hjälp för alla oss som är kvar... Vi får inte värja oss för att ceremonin kan vara uppslitande. Det är ju faktiskt det som är meningen, vid begravningen skall sorgesåret vara öppet för att sedan kunna läkas på rätt sätt." (Göteborgs-Posten ) Stämmer era erfarenheter med Harriets? Samtala om vad ritualer betyder för er. "Mitt i sorgen är kyrkan symbol bärare också för hoppet. Kyrkan är ett ställföreträdande hopp det hopp den drabbade själv inte kan känna finns ändå representerat i kyrkans närvaro. Kyrkan kan ibland också få rollen av en syndabock; någon som får stå till svara för alla frågor, all klagan och bitterhet' ("Diakonin i tragedin" under rubriken: Kyrkans roll i katastrofberedskapen, varför behövs kyrkan i katastrofberedskapen?) Samtala om vilka känslor ni har för kyrkan som symbolbärare? Berätta om minnesvärda begravningar ni varit med om. Vad utmärkte dessa stunder? Berätta om negativa erfarenheter från begravningar. Vad var fel? Tänk igenom din egen begravning. Såhär skulle jag vilja ha min begravning. (Formulär att fylla i, finns att hämta på begravningsbyråerna.) "En djupt gripande sorgeakt hölls av prosten Tor Gösta Hake från Oslo vid det eldhärjade skrovet Scandinavian Star i Köpenhamn på söndagsförmiddagen. Trehundra anhöriga till fartygskatastrofens offer fanns på plats. Ett kors i vita rosor och liljekonvalj symboliserade framtiden och hoppet." (Bild text, Lars Helgen, Göteborgs-Posten ) Hur uppfattar ni kyrkans engagemang med ritualer vid olycksbåtar, olycksplatser och liknande? Formulera och sammanställ hur ni ser p& kyrkans uppgift med ritualer vid dessa platser. Vilka tankar får ni när ni Läser om "sommarlandet"? 13

14 9. Alla dessa närgångna frågor Fyra möten med sorgen, sidan Han levde bara två dygn, sidan Religionens roll i krisen, sidan Frågan om mening, sidan Det finns ingen död, sidan Hopp och lidande, sidan "Frågan om livsåskådning blir särskilt aktuell i samband med stora händelser i livet, som sorger och glädjeämnen?' (Stig Jonsson, sidan 202) Trosfrågor blir extra ömtåliga i kriser, vid den svåra olyckan och katastrofen. Här kan vi inte klampa på hos den/de drabbade hur som helst. Stig bryter bort korset, den heligaste kristna symbolen, från den judiske mannens kistlock med motiveringen: "Kristus tvingar aldrig någon under sitt kors... jag visar gärna det som ger mig trygghet utan att tvinga på den sörjande min tro.., genom den respekt som visas uppstår en naturlig dialog om livsfrågorna" (sidan ) Hur uppfattar ni Stigs handlande när han som präst bryter bort korset? Är förankring och trygghet i egen tro viktig för att kunna möta människor med annan livsåskådning? Hur får vi denna förankring? Blir det alltid krystat när man ska tala om livsfrågor, eller finns det en naturlig dialog? Hur blir den dialogen naturlig? Cyndee Peters blev förbannad på Gud. (sidan 39) Känner ni igen er? På vilket sätt? Hur uppfattar Gud våra förbannelser? Läs hur bibelgestalten Job uttrycker sig: Då tog Job till orda och förbannade den dag han blev född. Han sade; Må den dag då jag föddes förintas, den natt då man sade: Ett gossebarn! Job 3:1 3 Piglett kände inte att hon ville förbanna Gud för det som hänt. Kan ni känna igen er i hennes känslor? På vilket sätt? Frågan varför" är vanlig vid svåra händelser. Vilka tankar får ni inför följande frågor: Varför drabbas snälla, vanliga människor? Varför är lidandet så orättvist fördelat? Varför drabbas unga som bara börjat livet? 14

15 Stig ger en beskrivning av Jobs väg fram till hopp och förtröstan. (sidan ). Samtala om hur vi kan känna igen oss i Job. Ska vi ge mer plats för livsåskådningsfrågor vid svåra olyckor och krissituationer över huvudtaget. I så fall hur? 10. Hjälp till hjälparna Natten jag aldrig glömmer, sidan 17 Hjälp till hjälparna, sidan "Det är psykiskt påfrestande att utföra ett effektivt arbete mitt i gråt och smärtfyllda skrik bland döda och svårt skadade." (Stig Jonsson, sidan 19) Uppföljningssamtalen bland yrkesmän sker spontant, men även organiserat under ledning av utbildad personal ("debriefing"). Brandmän efter Scandinavian Star-olyckan: "kamratstödet viktigast.. Det här med att bearbeta vad som har hänt sköter vi automatiskt... Det snacket brukar vi ta i bastun eller köket." Till skillnad från det spontana snacket är alla berörda med vid det organiserade mötet: Det finns alltid de som inte har lika lätt att prata av sig, och för dem är det viktigt att det ges tillfällen där alla träffas. Det får inte bli så att ett gäng psykologer kastar sig över ett gäng oförberedda brandmän. Då fungerar det inte alls. Det ska fungera som ett kamratstöd, men med någon som är lite mer utbildad än de andra-" (Susanne Selin, Göteborgs-Posten ) Finns det likheter mellan den anhöriges sorgreaktioner och insatspersonalens känslor? I så fall vilka? Är den galghumor som förekommer bland räddnings- och hjälparpersonal bra eller dålig? Bör debriefing ledaren vara en av gänget eller utifrån? Hur ska eftersnacket organiseras för den frivillige hjälparen som saknar den professionelles stödorganisation? Vilka personliga egenskaper bör en bra debriefing ledare ha? Samtala om lyssnandets konst när det gäller eftersnack. "Skövde brandstation är först i landet med att ha egen präst. Den nye husprästen heter Clas T. Björnram. Hans uppgift är att ge stöd åt räddningspersonalen i deras arbete som många gånger innehåller svåra situationer." (Kerstin Svensson, Kyrkans Tidning nr 29/ ) Claes har en tjänst med fyra timmar i veckan på brandstationen. Är det en tjänst som normalt borde finnas hos dem som arbetar med räddningsarbete? 15

16 11. Pressen och etiken Pressen och etiken, sidan Möte med Stig, sidan Annika Hagström skriver om Stig Jonsson: Han fick mig att förstå att man aldrig kan lämna sin moral, sitt privata jag och gå in i en yrkesroll med andra normer. Men det är ju precis vad vi journalister gör. Vi ringer upp anhöriga till omkomna och ber om foto, vi går nära med kameran för att se en tår på kinden, vi ställer ut andra människors lidande till beskådande. (Sidan 304) Samtal om vilka krafter som styr journalisternas handlande Hur kan vi som mediakonsumenter påverka massmedia till en sundare journalistik? Hur balanserar vi yttrandefrihet och den enskildes integritet? Hur reagerar ni inför kvällstidningarnas rubriker och löpsedlar? Har ni själva drabbats av pressen? Samtala om era erfarenheter. Vilka etiska normer ska styra massmedia? Formulera era tankar. Tag kontakt med någon journalist och jämför med de etiska normer som denne fått i sin utbildning. 16

17 Anteckningar

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

KRISHANTERING Handlingsplan vid olyckor, katastrofer, dödsfall

KRISHANTERING Handlingsplan vid olyckor, katastrofer, dödsfall KRISHANTERING Handlingsplan vid olyckor, katastrofer, dödsfall Ebersteinska gymnasiet Innehåll Telefonlista... 3 Krissituation handlingsplan... 4 Handlingsplan... 4 Information och kontakt med massmedia...

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER

BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER Reviderad 16 oktober 2014 Deltagare i Karlfeldtgymnasiets krisgrupp Rolf Engman Gymnasiechef Bo Larsson Mikael Andersson Utvecklingsledare Jan Vennberg Intendent Åsa

Läs mer

Riktlinjer för första hjälpen och krishantering

Riktlinjer för första hjälpen och krishantering 2008-01-01 Definition Insatser som krävs vid en dramatisk händelse som en olycka, brand eller rån vilka kan få stora konsekvenser på arbetsplatsen eller verksamheten. Det omfattar även händelser i medarbetares

Läs mer

Krisplan för Torsbergsgymnasiet 2010/11

Krisplan för Torsbergsgymnasiet 2010/11 2010-09-02 Krisplan för Torsbergsgymnasiet 2010/11 Mål Målen med krisplanen är att vid traumatiska händelser bland elever och anställda ge ett bra omhändertagande av drabbade och ge stöd åt de anställda

Läs mer

Dokument till kvalitetssystem Arbetsområde: Gällivare kommun. Reviderad senast: 2015-05-18

Dokument till kvalitetssystem Arbetsområde: Gällivare kommun. Reviderad senast: 2015-05-18 Sida 1 (8) Samverkansprogram Rutin vid suicid samt andra onaturliga dödsfall utanför sjukhuset inom Sida 2 (8) Rutin vid suicid samt andra onaturliga dödsfall utanför sjukhuset. Polis eller ambulans kallar

Läs mer

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling vår 2010 EKENÄS FÖRSAMLING mitt i livet keskellä elämää www.enksf.fi/ekenasforsamling k ev ä t 2 0 1 0 TAMMISAAREN SEURAKUNTA innehåll/sisältö 18 2 Kyrkoherdens spalt...3 Diakoni...4 Medarbetarnytt...6

Läs mer

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd I denna pärm finns riktlinjer för omhändertagande av anhöriga i samband med dödsfall liksom för uppföljning med efterlevande via telefonsamtal. Ett bra

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling.

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling. Begravning När en människa som står oss nära dör, drabbas vi av många blandade känslor. Men oavsett vad vi känner är det viktigt att få ta avsked på ett sätt som är rätt både för den döda och för oss efterlevande.

Läs mer

KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18

KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18 KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18 Krisgrupp vid Strandängsskolan 7-9 Namn tel. arbete hemtelefon mobiltelefon Andreas Karlsson 77137 0706 577 137 rektor Susanne Kaczmarek 77769 0709 500 469 bitr. rektor Anna

Läs mer

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Krishanteringsplan s.1 (5) Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Viktiga kontaktuppgifter vid en krissituation: Namn Funktion Telefonnummer Pia Eriksson huvudtränare 070-958

Läs mer

KRISPLAN Bergakottens förskola

KRISPLAN Bergakottens förskola KRISPLAN Bergakottens förskola Inledning Vid en akut kris kan man uppleva kraftig stress och det kan därför vara svårt att fatta rationella beslut. Avsikten med den här krisplanen är att underlätta hanteringen

Läs mer

Rev augusti 2014 Sida 1 av 16

Rev augusti 2014 Sida 1 av 16 Rev augusti 2014 Sida 1 av 16 KRISGRUPP Torbjörn Karlsson, gymn chef 070-5721446 0515-12488 Peter Ström, ersättare 070-6423587 0500-203413 Aida Dervisic 0515-886002 073-4619725 Vakant Harriet Nilsson 0730-482895

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal.

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Beredskapsplan Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Ansvariga för förskolans arbete med krisfrågor är krisgruppen. Gruppen

Läs mer

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 SORGEN...4 VAD ÄR DÅ SORGEN OCH SORGEPROCESSEN?...4 SORGEN TAR SIN TID...5 SORGENS 4 STEG...5 SVÅRT

Läs mer

Försäkra dig om: Viktig att tänka på för barn i kris

Försäkra dig om: Viktig att tänka på för barn i kris Försäkra dig om: - Att ambulans - polis - brandkår tillkallas. Larmnummer 112. - Att ge första hjälpen. - Att hålla obehöriga borta från olycksplatsen. - Att trösta och lugna. - Att rektorn meddelas omedelbart

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID OLYCKA/KRIS

HANDLINGSPLAN VID OLYCKA/KRIS HANDLINGSPLAN VID OLYCKA/KRIS 2 Innehållsförteckning: sid Handlingsplan vid olycka/kris Klara Gymnasium 3 - Akut omhändertagande - information till personal - information till elever - information till

Läs mer

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information Första hjälpen och krisstöd Planering Utbildning Information Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Första hjälpen Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste genom föras

Läs mer

BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER

BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER Reviderad 3 mars 2014 Karlfeldtgymnasiets krisplan Om en allvarlig olycka eller dödsfall inträffar där elev, lärare eller övrig personal på skolan är inblandad skall

Läs mer

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Innehåll 1. Inledning 2. Konkret handlingsplan 3. Åtgärder vid olika krissituationer 4. Handfasta råd vid sorgearbete 5. Definition av krisbegreppet samt dess olika

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA

KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA Kris och katastrofpärmen förvaras hos rektor Innehållsförteckning Krisberedskap på skolan Ansvarsfrågan Krisledningsgruppen på Södra Stockholms

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER Tänk på Pärm måste finnas tillgänglig med föräldrars aktuella telefonnummer både till hemmet och till arbetet. I pärmen ska även aktuell anhöriglista med telefonnummer

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Psykiskt och socialt omhändertagande Del 1 1(11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Värmdö kommuns krisledningsorganisation... 3 2.1 Krisledningsnämnd...

Läs mer

PTSD och Dissociation

PTSD och Dissociation PTSD och Dissociation { -Vård som inte kan anstå? Asylsökande vuxna Samma sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige asylsökande barn Papperslösa/gömda Hälsovård för asylsökande Gravida kvinnor Kvinnor

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER VID OLYCKSFALL, SVÅR SJUKDOM OCH DÖDSFALL HOS PERSONAL VID VÄSTERVIKS KOMMUN (HANDLEDNING VID KRIS) ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2009-05-13,

Läs mer

Höglandsskolans Krisplan from sept-12

Höglandsskolans Krisplan from sept-12 Höglandsskolans Krisplan from sept-12 Krisledningsgrupp: arb hem mobil Monika Warsén /rektor 50843204 376303 076-1243204 Isabel Rodriguez /bitr.rektor 50843202 070-7184391 Madeleine Reiser /bitr.rektor

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig?

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste vidtas direkt då en person skadats eller blivit akut sjuk. Det kan röra sig om att hålla

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka Att drabbas av en olycka Vi som arbetar på räddningstjänsten möter ofta människor som varit med om olyckor. Därför vet vi att när man just har

Läs mer

Församlingen / Vad då?

Församlingen / Vad då? Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om

Läs mer

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse När man varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka olika reaktioner man kan förvänta sig och som

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID AKUTA KRISER PÅ SKANDINAVISKA SKOLAN

HANDLINGSPLAN VID AKUTA KRISER PÅ SKANDINAVISKA SKOLAN HANDLINGSPLAN VID AKUTA KRISER PÅ SKANDINAVISKA SKOLAN Mål: Att skapa beredskap för hantering av kriser som berör elever, personal och anhöriga Innehållsförteckning Viktiga telefonnummer s 2 Handlingsplan

Läs mer

Krisberedskap och den enskildes ansvar hur går det ihop?

Krisberedskap och den enskildes ansvar hur går det ihop? MÖTESPLATS SO 2010 Krisberedskap och den enskildes ansvar hur går det ihop? Vilket ansvar har den enskilda människan för sin egen säkerhet och vilket ansvar kan vi förvänta oss att samhället tar? Det handlar

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd När någon avlidit till dig som närstående, information och praktiska råd I den här foldern kan du läsa om vad som sker i samband med att någon avlidit och vad du som närstående har ansvar för samt vart

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 REAKTIONER Akut reaktion Under den första tiden efter en allvarlig händelse har många en känsla av overklighet. Det som inträffat känns ofattbart. Vanligt

Läs mer

Kris och katastrof handlingsplan för Viktoriaskolan inkl. Pärlan

Kris och katastrof handlingsplan för Viktoriaskolan inkl. Pärlan Viktoriaskolan Kris och katastrof handlingsplan för Viktoriaskolan inkl. Pärlan reviderad Örebro hösten 2015 Vad är en kris? Ett psykiskt tillstånd man kan sägas befinna sig i då man hamnat i en sådan

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

1.Se till att skadade/berörda får hjälp. 2.Kontakta någon i skolans krisledningsgrupp (adresslista s.2)

1.Se till att skadade/berörda får hjälp. 2.Kontakta någon i skolans krisledningsgrupp (adresslista s.2) Leksands folkhögskola Augusti 2012 Beredskapsplan vid krissituationer Vid en krissituation: 1.Se till att skadade/berörda får hjälp 2.Kontakta någon i skolans krisledningsgrupp (adresslista s.2) 3.Skolans

Läs mer

Krisplan för Bele Barkarby Innebandy. Innehåll

Krisplan för Bele Barkarby Innebandy. Innehåll Krisplan för Bele Barkarby Innebandy Innehåll Inledning...2 Krisplanen syfte...2 Krisen kommer...2 Svårare olycka eller dödsfall...2 Första insatsen...2 Efter olycka / dödsfall... 2 Insatser efter olycka

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA

KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA Här hittar du sidnr. Olycksfall, du som kommer först till olycksplatsen 2 Krisgruppens arbete 2 Rutiner i händelse av förälders dödsfall 3 Bussolycka 3 Ett barn försvinner

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp

Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp Tidåtgång: 3 timmar (3*45 min) Grupp: cirka 15 personer Mål att ge grundkunskap om faktorer, som orsakar

Läs mer

"När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem...

När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem... Predikan vid sändningsmässan Daniel Brattgård "När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem..." Så var det vid

Läs mer

Krika Bygdeskola Krisberedskapsplan

Krika Bygdeskola Krisberedskapsplan Krika 2005-01-05 Krika Bygdeskola Krisberedskapsplan Katastrof Definition: En händelser där flera personer är drabbade och många blir påverkade, direkt eller indirekt, tex bussolyckor, branden i Göteborg,

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats F. Välsignelse av industrianläggning, kontorslokal eller annan arbetsplats En präst kan på begäran förrätta välsignelse av en industrianläggning, en kontorslokal eller en annan arbetsplats. Psalmer Följande

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa Lärgruppsplan för filmen Svensk idrott världens bästa Inom svensk idrott fi nns det i runda tal 600 000 idrottsledare som har olika typer av ledaruppdrag. Du är säkert en av dom. Många av er fi nns inom

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Krishanteringsplan vid:

Krishanteringsplan vid: Krishanteringsplan vid: Familjecentralen Långaveka förskola - Långavekaskolan Långåsskolan Långås förskola Morups förskola Ormvråkens förskola Skogstorpsskolan Solhagens förskola Smedjans förskola Vitklöverns

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl. Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.se Styrelsen har ordet... 1 Lavinartad spridning...1 Samkönat partnervåld... 1 Rockfesten... 2 HBT-filmtävlingen

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Förslag till upplägg av en studiecirkel Studiecirkeln är en grupp om minst tre personer med gemensamt intresse för det aktuella ämnet. Cirkelledaren håller

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Värdigt liv och välbefinnande

Värdigt liv och välbefinnande Värdigt liv och välbefinnande Om värdegrunden för äldreomsorgen Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Något om värdegrundens kulturella sammanhang Värderingsförändringar

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

KRISPLAN FÖR Kalknäs REKTORSOMRÅDE

KRISPLAN FÖR Kalknäs REKTORSOMRÅDE KRISPLAN FÖR Kalknäs REKTORSOMRÅDE KRISPLAN FÖR Kalknäs REKTORSOMRÅDE...1 KRISGRUPP Kalknäs REKTORSOMRÅDE...2 Krisplan för kalknäs rektorsområde:...2 Exempel på krissituationer:...3 Krisarbetets organisation:...3

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING

Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING samt riktlinjer vid plötsliga dödsfall i samband med idrottsutövning (Reviderad 2014-02-18) 1 Denna policy för olycksfall

Läs mer

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Utbildningen är öppen för i församling anställda pastorer, präster och diakoner samt personer med annan lämplig bakgrund som på volontärbasis arbetar i församling

Läs mer

KRISPLANER FÖR TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISKA FÖRENING

KRISPLANER FÖR TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISKA FÖRENING KRISPLANER FÖR TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISKA FÖRENING KRISPLANER FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN OCH FAMILJEDAGHEM TEG/BÖLEÄNG OMRÅDET För att den upprättade krisplanen skall fungera behövs vissa gemensamma förutsättningar.

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

Handlingsplan för krissituation gällande för Knappekullaenhetens förskole- och skolenheter.

Handlingsplan för krissituation gällande för Knappekullaenhetens förskole- och skolenheter. LERUM400, v 1.0, 2007-04-19 HANDLINGSPLAN I KRISSITUATION 1 (5) 2008-10-08 2011-10-19 rev Lärande Knappekullaenheten Handlingsplan för krissituation gällande för Knappekullaenhetens förskole- och skolenheter.

Läs mer

Policy och handlingsplan vid krishantering Omsorgsnämnden Torsby kommun

Policy och handlingsplan vid krishantering Omsorgsnämnden Torsby kommun Policy och handlingsplan vid krishantering Omsorgsnämnden Torsby kommun Antagen av Omsorgsnämnden 2006-03-10 37 2011-08-03 2 Innehållsförteckning: 1. Omsorgsnämndens policy Sida - Målsättning 3 - Risk-

Läs mer

Handlingsplan för krisarbete efter det akuta skedet

Handlingsplan för krisarbete efter det akuta skedet Handlingsplan för krisarbete efter det akuta skedet Central krisgrupp Titel Namn Jobb Mobil Bostad Rektor Geneskolan Malin Petersson 26 53 62 073-086 68 44 765 27 Rektor Geneskolan Nicklas Wästlund 26

Läs mer