Tjust Släktforskarförening Nummer Årgång 29

Transkript

1 Wåra Rötter Tjust Släktforskarförening Nummer Årgång årsjubileum 2015 Bråda dagar mellan död och begravning SIDAN 3 Om skrönor, myter och muntlig tradition SIDAN 4 Känner du till Klara Sofia och Emil Kalle? SIDAN 5

2 Tjust Släktforskarförening Ordförande: Hans Wiberg tel: e-post: Sekreterare: Valdy Svensson Tel e-post: Kassör: Ann Persson Tel e-post: Föreningens adress: Tjust Släktforskarförening c/o Stadsbiblioteket Box Västervik Bankgiro: Föreningens org. nr: Medlemsavgift 150 kr./år Familjemedlem 50 kr./år 2 Internetadress: Redaktörer för Wåra Rötter: Hans Wilensjö Mobil: e-post: hasse@wilensjo.se Tel e-post: eva@evagun.se Tor Wiklund Tel e-post: torwiklund@gmail.com Layout: Bo Sandberg Tel e-post: sandberg.bo@telia.com Wåra Rötter nr kommer i september Wåra Rötter 2/2015 Material senast 15 augusti Omslagsbild: Förr lade man vid begravning ut granris i pilar med riktning mot kyrkan. Foto: Tor Wiklund. Upplaga: 600 exemplar Utgivning: 4 gånger per år Tryck: Östkustens Tryckeri AB, Västervik Ordföranden har ordet Nu har vi kommit en bit på året och förhoppningsvis lämnat en blåsig och kall vår och ser fram mot en solig och varm sommar. Det händer en hel del under sommaren även om vi inte träffas på månadsmöten eller pratkvällar då. Vi ska genomföra vår årliga kurs på Gamleby folkhögskola vecka 31. Sedan ser vi fram mot Släktforskardagarna i Nyköping sista veckan i augusti dit vi kommer att ordna en bussresa som ni kan anmäla er till, se annons i tidningen på sidan 12. Vi får besök i forskarlokalen ibland, även internationella besök, senast av två systrar från USA. Är det någon som har anor som härstammar från Dan Hallgren, skräddare från Hallingeberg, och båtsman Sven Asp? Då tycker jag att ni ska kontakta systrarna på e-post mepaterson@q. com. De har också en båtsman Jan Hjort Denna utgåva av Wåra Rötter är på 12 sidor och tunnare papper än vanligt, för att komma under den nya portogränsen och inte fördyra distributionskostnaden. Bibehållen tidning på 16 sidor och tjockare papper skulle inneburit ett porto på 13 kronor, en ökning på 6 kronor och 50 öre, per tidning. Om kostnadsökningen ska täckas av medlemmarna innebär det en ökning av medlemsavgiften med 26 kronor per år. Ett annat alternativ är övergång till digital tidning. Vad tycker du? Skicka ett mail till någon av oss i redaktionen. Några medlemmar har redan hört av sig efter förra numret, det tackar vi för. Redaktionen har ordet bakåt i släkten. Den som emigrerade i deras släkt var Carl August Enell från Västervik. Ett litet upprop: vi behöver fler som är intresserade av att leda grundkurser i släktforskning. Är ni intresserade av detta så så kontakta något av studieförbunden Vuxenskolan eller ABF, det går även bra att kontakta styrelsen. Som så många andra föreningar har vi bekymmer med att tillsätta styrelseplatser. Nu behöver vi någon som kan ta över ordförandeposten, så är det någon eller några som är intresserade, kontakta valberedningen som består av Ing-Marie Åkerö, Jan-Olof Pettersson, Anna-Maria Jakobsson och Gun-Britt Tjäder. Ha en bra sommar så ses vi i höst igen! Nya tidskrifter har kommit under våren, finns i forskarrummet och på hemsidan: tjustanor.com INNEHÅLL I DET HÄR NUMRET Hans Wiberg Sveriges Släktforskarförbund har fått svar från Post Nord där man bekräftar att det särskilda föreningsportot, som alltså tagits bort från årsskiftet, inte kommer att återinföras. Frågan om Wåra Rötters framtid ska utredas av styrelsen före nästa årsmöte. Så beslutades vid årsmötet i mars. I det här numret fortsätter vi att uppmärksamma föreningens 30-årsjubileum, i vilket vi kommer att återkomma till även i de två återstående tidningarna. Var med och fira jubileet den 9 oktober! Sid. 2 Ordförande har ordet. Redaktionen har ordet. Sid. 3 Årsmötet Bråda dagar mellan död och begravning. Sid. 4 Om skrönor, myter och muntlig tradition. Sid. 5 Vad släktforskar du om. Sid år med Wåra Rötter och 30 år med föreningen. Sid. 8 Släktforskardagarna i Nyköping. Sid. 9 Tjustmedlemmar på mässa i Ronneby. Nya medlemmar. Sid. 10 Boktips till släktforskare. Sid. 11 Arkiv Digital. Sommarforskning i Lofta. Folkräkningar 1910 klara. Sid. 12 Program våren Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera innehållet. Citat ur Wåra Rötter får göras om källan anges. För återgivande av signerade artiklar samt illustrationer krävs tillstånd av författaren/illustratören/fotografen. Författarna är själva ansvariga för innehållet i artiklarna. Redaktionen ansvarar inte för insänt material.

3 Ny styrelsemedlem vid årsmötet Tjust släktforskarförening höll årsmöte den 11 mars, med omkring 60 deltagare. Hans Ålund valdes till mötesordförande med Valdy Svensson som mötessekreterare. Efter en parentation för avlidna medlemmar inleddes årsmötet. Ur verksamhetsberättelsen går att utläsa en omfattande verksamhet kring släktforskning, som till stor del har redovisats i Wåra Rötter tidigare under året. Utöver detta har styrelsen haft åtta möten under året, Valdy Svensson har haft två studiecirklar i läsning av gammal skrivstil, Eva Johansson har lett en skrivarkurs, och Hans Wiberg och Hans Wilensjö har haft fyra nybörjarkurser i samarbete med Vuxenskolan. Medlemsantalet var den 31 december 571 betalande medlemmar. Föreningen har abonnemang på Arkiv Digital, Svar och Ancestry i forskarsalen. Till att leda föreningen under det kommande året utsågs i styrelsen Hans Wiberg, Ann Persson, Valdy Svensson, Kerstin Johansson och Jan Hansson, den senare ny i styrelsen som efterträdare till Karl-Axel Carlsson. Ny suppleant efter Jan Hansson blev Ingegerd Hammarqvist och Leif Pettersson omvaldes. Till revisorer omvaldes Kjell Johansson och Britt Börjesson. Den viktiga kaffekommittén omvaldes och består av Birgitta Carlsson, Ann-Britt Johansson och Ingegerd Rocén. Lotterikommittén består av Karina Gustavsson och Karl-Axel Carlsson. Redaktionen för Wåra Rötter omvaldes, se sidan 2. I valberedningen ingår Ing- Marie Åkerö, Jan-Olof Pettersson, Anna- Maria Jakobsson och Gun-Britt Tjäder. Jan-Peter Brinkby och Karl-Axel Karlsson. Foto: Hans Wilensjö. Vid årsmötet diskuterades medlemstidningens framtid, och beslutades att styrelsen under året ska utreda denna. Kvällens ordförande, avgående styrelsemedlemmen Karl-Axel Carlsson och andra förtroendevalda avtackades med blommor. Hans Wilensjö Bråda dagar mellan död och begravning Psalmboken lades under hakan och ett par mynt skulle täcka ögonen. Vita lakan hängdes runt dödsbädden. Nu gällde det att få bud till kyrkan om händelsen, beställa begravningsplats, gravgrävning och tid för begravningen. Från snickaren skulle kistan beställas. Så gick det till förr i tiden när en person dött i hemmet. Om gamla begravningsseder berättade Jan-Peter Brinkby efter årsmötet. Han är regionchef vid Fonus Öst i Västervik. De anhöriga släppte allt när någon dog, begravningen skulle helst ske inom en vecka. Det var bråda dagar. Sorgebrev och sorgebiljetter till släktingar och vänner skulle skrivas och tidningsannons skulle beställas. Dagen efter dödsfallet tvättades den döda och kläddes i fina kläder. Huset skurades och tvättades, gardiner och bordsdukar byttes. Maten till begravningen kunde ta flera dagar att förbereda. Granris Begravningsdagen inleddes med en kort morgonsamling kring den dödas kista med bön och sång, oftast ledd av prästen. Därefter skulle liket bäras ut till likvagnen. Förr var mycket skrock inblandat när det gällde döden. Benen på bockarna som kistan hade stått på skulle läggas utåt för att inga onda andar kunde komma in i huset. Över tröskeln skulle fotändan av kistan bäras ut först, så den döde inte skulle ha möjlighet att se dörren från utsidan och hitta tillbaka senare. Man har ju inte ögon i nacken. Karmen till ytterdörren kläddes med färskt granris och även gången ut till likvagnen. Utmed gången stod grannar och gäster, männen barhuvade medan kvinnorna hade sorgehattar, helst med svart flor. Den smyckade likvagnen drogs av de finaste hästarna, som absolut inte fick springa utan sakta gå mot kyrkan. Vägen med liktåget hade grannar och vänner smyckat med granris och det var noga att det visade en pil mot kyrkan. När liktåget kunde ses från kyrkan ringde kyrkklockorna oavbrutet tills kistan bars in. Kalas Efter begravningsceremonin återvände gästerna till den dödas hem för begravningsmiddagen. Det var en påkostad måltid till minne av den döda, med dignande matbord och gäster placerade i rangordning. Efter en paus var det åter dags att samlas för efterrätt med frukt och vin och kanske ostkaka från den egna gården. Alla långväga gäster skulle ha förning på hemresan som kunde knytas in i den stora snusnäsduken. Begravningskarameller, helst med guldtext på svart glänsande papper, delades ut och visade gårdens status. När begravningsgästerna dragit sig hemåt var det åter lugnt på gården till nästa stora händelse som kunde vara barndop, lysning eller bröllop, husförhör eller kanske en ny begravning. Hans Wilensjö Förr lade man vid begravning ut granris i pilar med riktning mot kyrkan. Foto: Tor Wiklund. Wåra Rötter 2/2015 3

4 Om skrönor, myter och muntlig tradition Sigrid Oldenburg från Kalmar samlar på gamla historier. Muntlig tradition var förr i tiden enda sättet att förmedla vad som hände då både radio, tv och framförallt riktigt lyse inte fanns. Om vi tänker oss tillbaka lite mer än hundra år så var det bara dagsljuset som gällde, och öppen eld eller talgljus. Vid månadsmötet den 15 april berättade hon för ett 50-tal medlemmar om muntligt berättade skrönor, myter och sägner från äldre tider i Småland. Hon kunde trollbinda en talrik publik med sina ofta kluriga berättelser som förr i tiden hördes under mörka kvällar vid elden i de små stugorna. Historierna om skogsrået var många och spreds vida omkring. Skogsrået lockade alla män till sig. Hur de än försökte hålla emot så segrade hon till slut, och fick de stackars männen att besöka hennes rede ute i skogen. Sigrid Oldenburg berättade om en skogsråskröna då en bonde fastnat i skogsråets garn och hur bondfrun med list lyckades ta kål på skogsrået och befria sin make. Flickan som togs av trollen En annan historia handlar om flickan i Kättilshult. Flickan var en mycket livlig och vacker ung mö. Hon såg de fina rökmolnen över den mörka skogen och hon und- rade så var röken kom ifrån. Då vandrade hon ut i skogen och kom till slut fram till några väldiga flyttblock, som hon måste krypa över och under. Till slut fann hon då en stor trave varma och gyllenbrunt gräddade pannkakor. De luktade förföriskt gott, så hungern efter den långa promenaden gjorde att hon inte tänkte sig för utan började knapra på den stora pannkakshögen. Det skulle hon inte gjort. Det var trollen som hade lagat de förföriska pannkakorna, för att det skulle ordnas med bröllop i den stora bergasalen och den unga mön hade lockats dit för att tas till brud. Historien slutar med att hon räddas genom rådigt ingripande av en dräng från hembyn. Den fattiga drängen och den befriade flickan levde sedan lyckliga i alla sina dagar. Småfolket och näcken Småfolket fanns det gott om ute i byarna förr, trodde man. Det gällde att hålla sig väl med dessa små knytt. De skulle vårdas ömt och fick under inga omständigheter kallas med elaka ord, eller bli utan mat. Särskilt viktigt var det den längsta natten på året, det vill säga julafton, för då skulle varm gröt serveras på farstubron. Sägnen om älvaleken handlar om spelmannen som med sin musik drog med sig allt folket. Han spelade så att alla i byn, gamla och unga, fattiga och rika, måste dansa allt vildare och till slut följa med honom ner i forsens djup. Ingen insåg faran för de var som besatta av dansen och musiken. Och ingen överlevde. Något som vi alla hört talas om är nog ättestupan, klippan eller berget där de gamla fick hoppa ner för att slå ihjäl sig när de blivit en belastning för familjen. Om det verkligen förekommit tvivlar nog de flesta, men myten lever i alla fall kvar än idag. Sigrid Oldenburg hade mycket intressant att berätta. En betydligt längre version av detta mötesreferat finns publicerat på vår hemsida Hans Wilensjö Spelmannen vid forsen, det vill säga näcken, spelar en viktig roll i den svenska folktron och de muntligt berättade historierna. Målning av Johan Tirén Sigrid Oldenburg tackades med en bukett tulpaner av ordföranden Hans Wiberg för en intressant kväll med berättelser och gamla skrönor. Foto: Hans Wilensjö. Sveriges dödbok på usb-minne Skogsrået var den vackra kvinnan från skogen som lockade med sig männen från hus och hem. Här är hon framställd med svans som tecken på att hon tillhör trollen. Målning av Per Daniel Holm Wåra Rötter 2/2015 Lagom till släktforskardagarna i Karlstad blev den senaste versionen av Sveriges dödbok klar. Den här gången finns den inte bara som cd-skiva utan även på usbminne, eftersom många nya datorer inte har cd-enhet. Här finns uppgifter om så gott som alla som avlidit i Sverige mellan 1901 och Dödboken säljs i Rötterbokhandeln. En annan nyhet i Rötterbokhandeln är cd-skivan Hammartingsskivan. Den innehåller protokoll från hammarting i Södermanland, Småland, Östergötland samt Nora och Linde bergslag. Det gäller mål mot smeder under tiden fram till omkring Den är utgiven av Föreningen för Smedsläktsforskning.

5 Känner du till Klara Sofia och Emil Kalle? Kenneth Davidsson i Ankarsrum undrar om någon av läsarna känner igen och vet mer om hans mormors släkt. Den kommer från Tjust och andra orter i närheten. Kenneth Davidssons mormors släkt bodde i början av 1700-talet på ett torp som heter Björnshult under Tuna gård. Så här skriver han i sin efterlysning: På min mormors sida härstammar vi från Frödinge, Björnshult, Locknevi, Vimmerby, Hjorted, med flera orter runt om här i Västervik och Kalmar län. Min mormors far bodde som barn i en stuga nära Hällerum Sandmon och de var nog 13 personer i huset. Mormors far blev sedan innehavare av ett mobilt sågverk och åkte runt till olika skogsägare i länet så mormor fick bo på många ställen. Jag tror att hennes far hade skrapat ihop en god slant innan de flyttade till Linköping. Där köpte han ett stycke land med två boningshus och byggde två hus på Parkgatan i Valla. Min mor och hennes syster bodde där också i familjen. I marken ingick också en bit av det som kallas Lektorshagen. Senare flyttade familjen till eget hus på Djurgårdsgatan 53 i Linköping. Ett stort hus med tre lägenheter på två våningar och en vindslägenhet. Tre generationer bodde där plus att man kunde hyra ut också. Emil Kalle Söderberg hette min morfars far. Nu undrar jag om någon i föreningen känner till något mer kring: Ryggåsstugan och Klara Sofia Jacobsdotter (se bild) och Emil Kalle från Söderköping med omnejd (se bild). Red anm: I folkräkningen 1900 finns en Klara Sofia Jakobsdotter född i Hjorted Har du något tips om detta eller svar på Kenneth Davidssons efterlysning så skicka det till någon i redaktionen (se sidan 2), gärna till eva@evagun.se. Ryggåsstugan där Kenneth Davidssons mormors mormor Klara Sofia Jacobsdotter bodde i mitten av 1800-talet. Huset ska hon ha köpt för en årslön på 12 kronor. Emil Kalle Söderberg från trakten kring Söderköping, som är Kenneth Davidssons morfars far. Vad släktforskar du om? I Wåra Rötters enkät får släktforskare svara på tre enkla frågor om sin släktforskning. Den här gången har vi bara en medverkande som svarar, släktforskaren Kristina Österlund. Vill du vara med och berätta om din släktforskning? Hör av dig till redaktionen. Frågorna: 1. Vad forskar du om? 2. Vad är din mest intressanta upptäckt? 3. Hur länge har du släktforskat? 1. Började forska på min mans släkt. den visade sig ha rötter i Gtyt/S:t Anna. Det var spännande att se hur släkten växte och även förgrenat sig ner mot Västervik. Sannolikt finns det okända släktingar i vår närhet. Med karta i hand for vi i höstas iväg och letade upp det lilla torp som min mans farfar växte upp för ca år sedan. Det låg inte långt från vår sommarstuga! Det var en fröjd att se hur någon med varsam hand underhållit detta - välhållet och med gamla detaljer bevarade, såsom ytterdörr med originallås. Ingen bilväg nådde ända fram till stugan utan det fick bli promenad sista biten. Det kändes bokstavligen som att gå i förfäders fotspår. Nu har jag fortsatt forska på min mammas släkt som härstammar från Skåne, Blekinge och västra Småland. Den delen har jag inte haft någon kontakt med under min uppväxt. För att få en bild av min mammas barndom försöker jag komma ihåg vad hon berättade för oss om sin uppväxt och sina föräldrar och morföräldrar. De var alla döda långt innan jag föddes, så nu är jag i full gång med detta pussel. 2. I vår sommarstuga hittade vi en gammal bok. I den fanns några brev (inga kuvert) skrivna av Dorothea som emigrerade till Nordamerika i början av 1890-talet. I breven som hon skriver till sina fattiga föräldrar i Sverige beskriver hon hur mycket bättre liv hon fått där. Hon berättar om sin växande familj och om de djur och byggnader de utökar med. Jag bestämde mig för att försöka ta reda på vem hon och föräldrarna var?. Var de släkt med min man? Jag lyckades få fram vem hon var och förstår nu hur breven kommit i min ägo. 3. Det började med att jag i somras fick en inbjudan till Myheritage från en släkting jag träffat för cirka 40 år sedan. I höstas anmälde jag mig till grundkursen i släktforskning med Hans Wilensjö. Nu går jag en fortsättningskurs för att lära mig ännu mera bland annat hur man kan presentera sitt material för andra på ett intressant sätt. Jag har lärt mig mycket historia under dessa få månader - mycket mer än under hela min skoltid. Och detta är bara början - så intressant. Wåra Rötter 2/2015 5

6 28 år med Wåra Rötter och 30 år med föreningen I januari 1987 gjordes det första numret av Wåra Rötter, nästan två år efter att Tjust Släktforskarförening bildats. Föreningen hette först Västerviks Släktforskarförening men bytte snart namn och firar 30-årsjubileum i år. För att uppmärksamma jubileet bjuder vi här på några smakprov från en djupdykning i Wåra Rötter sedan starten. Tidningen har gått en lång väg från att vara ett handskrivet och kopierat, kanske till och med stencilerat, medlemsblad på några få sidor med enbart text till att vara en 16-sidg tryckt tidning med både bilder och text. Tyvärr är vi nu tvungna att minska ner tidningen, se sidan 2. Första numret av Wåra Rötter var handskrivet. Den fjärde utgåvan av Wåra Rötter kom ut i november Wåra Rötter 2/2015 Det allra första numret hade inte ens något riktigt namn, men ett namn efterlystes och redan från och med nummer två heter vår tidning Wåra Rötter. Tidningen har ändrat skepnad men namnet har bestått. På mikrokortens tid De första åren var utgivningen två gånger per år, sedan varierat tre och fyra men sedan 1999 är det alltid fyra nummer varje år. Omslaget har ändrats ett antal gånger, och säkert inte för sista gången. Wåra Rötter har alltid innehållit en hel del medlemsinformation, både av praktisk natur och om verksamheten. Vem sitter i styrelsen? När är det medlemsmöte? När är forskarsalen på biblioteket öppen? Vad finns i forskarsalen? Svaren fanns i tidningen, och finns här fortfarande. En hel del information och artiklar handlade om mikrokort och mikrofilm, som var det man använde under 1980och 1990-talet om man ville släktforska. En brytpunkt kom i början av 2000-talet när allt fler kyrkböcker blev tillgängliga på nätet. Det märktes också i tidningen. Följetonger Efterlysningar av anor har alltid varit en del av tidningens innehåll, i större eller mindre utsträckning. När Rötters Anbytarforum kom igång verkar sådana efterlysningar ha minskat. I dag har vi få efterlysningar. Tidningen har givetvis bjudit på en hel del släkt- och personberättelser under årens lopp, flera i följetongsversion. Till exempel om båtsman Humbla, skeppsgossen Pehr Holm, om Erik Axel Söder- När föreningen jubilerade 1995 fick tidningen nytt omslag. Efterlysningar om anor var mer vanliga förr. holm och om karolinens flykt från Ryssland i början av 1700-talet. Den första redaktionen bestod av AnnMarie Andersson, Inger Dahlqvist och Börje Hällmar. Andra året kom Monica Kanth, Karin Söderlund och Berit Svensson med. I mitten av 1990-talet var det Lars Oswald och Eduard Gortzak som utgjorde redaktionen. Lars Oswald innehade redaktörskapet ända till 2008, tillsammans med andra medlemmar. Den nuvarande redaktionen har varit intakt sedan Ett nytt årtusende och nytt omslag på första numret år 2000.

7 Systrarna Styrenius med två fäder Stenhuggarsläkten Styrenius är välkänd i Västervik. Den börjar med betjänten Johan Styrenius från Stockholm som kom till Törnsfalls socken något år in på 1800-talet. Betjäntens son Olof Magnus Styrenius kom att flytta till Västervik 1883 där han blev stenhuggare. I Wåra Rötter nummer 3 år 1988 skrev Ulla-Lena Johansson en kort artikel om upprinnelsen till släktens historia i våra trakter. Här följer Ulla-Lenas text: På Dröpshult i Törnsfall bodde under sista halvan av 1700-talet majoren Johan Philip Ehrenmark (en förfader hade adlats under 1600-talet). Han var född på Dröpshult 1757 och hans föräldrar hette Josua Edvard Ehrenmark och hustrun Susanna Drangel födde majorens 16 år yngre hushållerska, Stina Nilsdotter Törnlund, en oäkta dotter Anna Sophia, och 1801 ännu en oäkta dotter, Marjana. I födelseboken står fadren oangifven men i husförhörslängden har flickorna tillnamnet Philippi, alltså erkända av majoren, (som också har en syster med namnet Marjana). Cirka 1802 kom Johan Christian Styrenius till Dröpshult som herrskapsbetjänt. Han var född 1780 i Stockholm. Om tycke uppstod eller om majoren ville ha en far till sina döttrar framgår inte av böckerna, men vi får väl hoppas på det förstnämnda vigdes i alla fall Johan Christian och Stina. De flyttade till Hallingeberg, där de står som torpare i Änghult under Svärdssmörja. Nu står Anna Sophia Philippi och Marjana Philippi som barn till dem båda, alltså inte som annars alltid var brukligt: att prästen skrev hustruns oäkta. Majoren hade tydligen inflytande över prästerna i Törnsfall och i Hallingeberg fick Johan Christian en son, Georg Vilhelm, som dock bara blev 3 år gammal blev ett sorgens år för Johan Christian, först dog hustru Stina i vattusot och strax därefter sonen av magbesvär. När modern dött flyttade Anna Sophia tillbaka till Dröpshult där hon står som jungfru Anna Sophia Styrenius Philippi gifte Johan Christian om sig med Anna Lisa Olsdotter och de fick sedan sex barn (varav ett dog i hjertesprång ett år gammal) flyttade även Marjana Styrenius Philippi till Törnsfall, dock ej till Dröphult. Enligt Adelskalendern dog majoren i Ystad 1807 ogift, och eftersom han inte hade någon bror, så dog den adliga släkten Ehrenmark ut med honom. Johan Styrenius son Olof Magnus Styrenius och flera i hans familj är begravda tillsammans på Västerviks gamla kyrkogård. Foto:. Änkan stämde sitt barnbarn I nummer 3 år 1990 publicerades denna text om ett mål vid Tjust häradsrätt Händelsen utspelade sig i Lunds by där bondeståndets riksdagsman Per Olssons änka Elin Olofsdotter hade stämt ett barnbarn inför tinget. Leif Call från Lunds by hade skrivit notisen från Tjust härads dombok Här följer hans text: Per Olssons änka Elin Olofsdotter och hennes måg Jöns Gudmundsson hade instämt ynglingen Måns Gabrielsson (son till bruksskrivaren Gabriel Månsson Lom), vilken Måns visade sig vara änkans dotterson. En söndag kom denne Måns från kyrkan till Lund och ville ha brännvin, som han även fick. Sedan ville han se Sölfkannan, som hennes man Sahl: Pehr Olufsson fick af Wåhr nådige Konungh på Rijksdagen. Detta fick han och Elin lät honom till och med dricka öl därur. Sedan blev han oregerlig och stötte sin värja i både tak och bord. Då Jöns Gudmundsson ville hindra honom fick han värjstötar både här och där men räddade dock livet. Måns fick böta och även ersätta Jöns Gudmundsson. Dock ansåg nämnden att Måns borde ursäktas för sin ungdoms och livslusts skull och att Jöns borde dragit sig undan. Om detta skett på en söndag blev det dubbla böter firar Tjust Släktforskarförening 30 år Föreningen kommer för sina medlemmar med respektive att arrangera en jubileumsfest för att fira 30 år. Festligheterna kommer att äga rum fredagen den 9 oktober 2015 på Västerviks golfklubbs restaurang vid Ekhagen. Jubileumet kostar 350:-/person. Menyn består av fördrink, förrätt, varmrätt, kaffe och kaka. Föreningen arbetar med att hitta en föreläsare till kvällen. Anmäl dig/er via mail till Leif Pettersson eller på telefon senast söndagen 13 september. Betalningen gör du på bankgironummer (Tjust Släktforskarförening) efter bekräftelse på anmälan. Wåra Rötter 2/2015 7

8 Släktforskardagarna hålls i Nyköping i augusti Årets Släktforskardagar närmar sig. Den augusti samlas släktforskare från hela Sverige i Nyköping. Av de många föreläsarna är det minst tre som har anknytning till Tjust: Agneta Ulfsäter-Troell, Magnus Bäckmark och Ola Larsmo. Omkring 30 föreläsare är engagerade för lördagen och söndagen. Några av dem är Kalle Bäck, Stina Palmberg-Eriksson och Claes Westling som tidigare föreläst på våra föreningsmöten. Richard Tellström talar om mathistoria. Kathinka Lindhe är barnbarnsbarn till Sixten Sparre och ska berätta om sin välkända släkthistoria. Kari-Matti Piilahti orienterar oss i att släktforska i Finland. Årets tema är Ett gods en värld och flera av föreläsarna talar med anknytning till detta tema. I skrivande stund har det precis blivit klart att Ola Larsmo, som är uppväxt i Västervik, kommer att hålla ett föredrag om de bortglömda svenskarna i Swede Hollow i Minnesota, de som hamnade i slummen. Agneta Ulfsäter Troell Agneta Ulfsäter Troell är journalist och kanske mest känd för sina böcker och sina filmer om Stormandebo i Ankarsrum och om sin morfar Arre Esséen som var stadsarkitekt i Västervik. Hon är själv uppväxt i Västervik, född 1941, men bor sedan länge i Skåne. Intresset för familjehistorien väcktes när hon fick överta ett släktarkiv från sin Ny handbok om mantalslängder Agneta Ulfsäter Troell. morfar, bland annat den brevsamling som filmen om honom bygger på. Även boken och TV-serien Famna livet från 1991 skildrar hennes morfars familj och livet i Julita socken i Sörmland på 1800-talet. På senare tid har filmen Maria Larssons eviga ögonblick av maken Jan Troell blivit en stor succé. Den bygger på Agneta Ulfsäter Troells bok Att människan levde som handlar om hennes fars släkt. I Nyköping ska hon berätta om sin släkthistoria vid ett föredrag på söndagen. Magnus Bäckmark Magnus Bäckmark kommer från Österåker norr om Stockholm men har en del av sina rötter i Hallingeberg, Odensvi, Gamleby och Dalhems socknar i Tjust. Om dessa har han tidigare berättat i ett par artiklar i Wåra Rötter. Han är född 1974 och ägnar sig åt släktforskning sedan 90-talet kom hans bok Genvägar, som är en praktisk handbok om DNA-forskning Magnus Bäckmark. och vilka resultat det kan ge. På Släktforskardagarna kommer han att berätta om släktforskning i mantalslängder utifrån sin nya handbok i ämnet (se nedan). I stället kommer Peter Sjölund att föreläsa om DNA-forskning, liksom Karin Bojs. Dessutom medverkar representanter för DNA-forskningsföretaget Family Tree DNA. Bussresa Arrangör för årets Släktforskardagar är Nyköping-Oxelösunds Släktforskarförening, med sin ordförande Barbro Stålheim som projektledare och utställningsansvarig. Hon var tidigare förbundsordförande, är medlem i Tjust släktforskarförening och har en del av sina rötter i Tjust. Mer information finns på hemsidan som uppdateras kontinuerligt. Den 29 augusti ordnar vår förening en bussresa till Nyköping. Läs mer på sidan 12. Magnus Bäckmark, med rötter i Tjust, har skrivit en ny släktforskningshandbok. Den är utgiven som nummer 8 i Släktforskarförbundets handboksserie och gavs ut i vår. 8 Wåra Rötter 2/2015 Forskning i mantalslängder kan vara till stor nytta för den släktforskare som inte kommer längre i kyrkböckerna, till exempel om kyrkböckerna brunnit eller förstörts på annat sätt, eller om det helt enkelt inte finns några bevarade i just den socken du forskar. Mantalslängder kan finnas från 1600-talet och framåt. I Kalmar län är de äldsta mantalslängderna som finns avfotograferade hos Riskarkivet/Svar och Arkiv Digital från 1640-talet. I den nya handboken berättar författaren om hur man kan använda mantalslängderna i sin forskning och tolka de uppgifter som finns. Vilka som bor i hushållet ett visst år, antal barn och vuxna, och delvis också deras levnadsvillkor. Vi kan få veta hur många fönster gårdens mangårdsbyggnad hade, hur många sidenplagg som fanns i familjen och hur många pannor brännvin, och om det fanns hund på gården, som exempel på vad en mantalslängd kan berätta. Dessa uppgifter finns framför allt i mantalslängderna från Har du ännu inte använt mantalslängder i din forskning kan den nya handboken vara ett bra stöd är det inte så svårt att läsa vad det står i mantalslängden från Västervik. Bild från Svar, källa: Länsstyrelsen i Kalmar län. Landskontorets arkiv, Mantalslängder, SE/ VALA/01987/E III c/1 (1745).

9 Tjustmedlemmar på mässa i Ronneby Lördagen 28 mars arrangerades Släktforskning i Sydost i Ron Kongresshall i Ronneby. Blekinge Släktforskarförening, Kronobergs Genealogiska Förening, Kalmar Läns Genealogiska Förening och PLF (Person- och Lokalhistoriskt Forskarcentrum från Oskarshamn) stod som arrangörer där mycket av det praktiska arbetet med att få ihop allting sköttes av styrelsen i Blekinge med dess kassör Guy Persson i spetsen. Det var en solig men lite kall lördag vilket nog bidrog till att det kom så mycket folk, runt tusen personer under de sex timmar mässan var öppen. En liten cafeteria fanns att tillgå så man behövde inte gå upp till Brunnshotellet för att äta. Vi var två medlemmar från Tjust Släktforskarförening som var med och ställde ut. Det vi hade med oss var broschyrer, tidningar, häftet Skriv för Din släkt och lite annat. Vi fick en del frågor, bland annat om var Tjust ligger, och vi lotsade några vidare till andra utställare. Sammanlagt var det 22 utställare. Bland andra Arkiv Digital, Svar, Familysearch, Dis Småland, Dis Syd, Landsarkivet i Lund, Soldatregistret, några hembygdsföreningar från Blekinge och Blekinge museum. Det var en givande dag som gav mersmak. Tanken från arrangörernas sida är att arrangemanget ska komma tillbaka, kanske då någon annanstans i Sydost. Ing-Marie Åkerö Ing-Marie Åkerö var med och representerade Tjust Släktforskarförening på släktforskarmässan i Ronneby den 28 mars. DNA-nätverk bildat Nätverket SSGG (Svenska Sällskapet för Genetisk Genealogi) bildades förra året. Sällskapets syfte är att stödja och utbilda släktforskare som vill använda DNA-test i sin släktforskning. Verksamheten sker i samarbete med Sveriges Släktforskarförbund. Willy Wernersson Barnhemsgatan Västervik Monica Biander & Tomas Olsson Stuverum, Solbacka Västervik Nya medlemmar Läs mer på hemsidan Där finns information om hur man kan använda DNA i sin släktforskning och svar på de vanligaste frågorna, men också nyheter inom DNA-forskningen Inger Brännström Gröndalsgatan Västervik Sten Persson Södermalmsgatan Västervik Leif Eriksson kommer tillbaka Förre apotekaren Leif Eriksson från Norrköping var föredragshållare hos oss i oktober förra året. Då talade han om sjukdomar förr i tiden. Hans föredrag blev mycket uppskattat och nu återkommer han när han inleder mötessäsongen onsdagen den 16 september. Den här gången ska han tala om forna tiders mediciner. Leif Eriksson arbetade som apotekare och apotekschef från 1966 fram till sin pensionering, och kom då att intresseras sig för sjukdoms- och medicinhistoria. Barbro Wåtz Rutsbergsgatan Västervik Jessica Granberg Lindögatan Västervik Bitte Petersen Ankarströmsvägen Ankarsrum Stig Strömer Blåvingegatan Västervik Kristina Österlund Sjögrensgatan Västervik Inger Svensson Heda Gamleby Gun Utterström Malmabegsgatan 79 F Västerås Lena Sandahl Nejlikevägen Gamleby Marja Johansson Skogalundsvägen Örebro Peter Liendenborg Västra Storgatan Sölvesborg Leif Eriksson håller föredrag den 16 september. Wåra Rötter 2/2015 9

10 Boktips för släktforskare Socknarnas och gårdarnas historia berättas Boktips: Släktforskar du i Tjust kan du ha stor nytta av den här boken. I denna får vi veta mycket om de olika socknarna och gårdarna, från medeltiden och framåt. Författaren Claes-Göran Petersen från Gusum är en kunnig lokalhistoriker och med egen koppling till Tjustbygden. I flera decennier har han forskat om vår lokala historia och släktforskat här. Boken kom i början av 2000-talet men är ständigt aktuell. Lång historia Boken inleds med ett antal översiktskapitel om Tjust härad från förhistorisk tid och fram till 1800-talet, sedan följer ett kapitel för var och en av de 18 socknarna plus Västerviks stad. Han har utgått från mantalslängder och byggt på med uppgifter från den egna forskningen. Vi får veta hur gammal varje gård är och i många fall vilka som ägt den i äldre tid. Utöver varje sockens allmänna historia nämns många personer, liksom alla kända gårdar i socknarna från historisk tid. Detta är med andra ord ett mycket gediget historiskt verk. Tjust är ju herrgårdarnas och brukens härad, med sina många underlydande gårdar och torp. De stora godsen har ägts av olika namnkunniga personer, och köpts och sålts till stor del inom vissa släkter. Här kan vi följa dem i olika socknar. Men framför allt är det gårdarnas historia som berättas. Författare: Claes-Göran Petersen Titel: Socknar och gårdar i Tjust Förlag: Eget förlag Av socknarna på landsbygden kan Gärdserum vara äldst, den nämns Ändå är Gärdserum den socken som har sämst med kyrkböcker, den äldsta börjar 1702 och den första husförhörslängden skrevs Redan hundra år tidigare började prästen föra husförhörslängd i Östra Ed, som har den äldsta längden i Tjust. Sina namn fick socknarna som regel efter den gård på vars ägor den första kyrkan uppfördes, men flera undantag finns. Tre av socknarna är inte medeltida utan har tillkommit senare i historien, nämligen Loftahammar, Västrum och Östra Ed. De tre var i stället från början kapellag. Överum har aldrig varit en socken, det blev en egen församling De äldsta socknarna Vi får också veta mer om när socknarna uppstod och hur det gick till. Den äldsta förekomsten av ett sockennamn i Tjust är från 1275 då gamla Västervik nämns, sedermera Gamleby. Läs om Gotlandstrafiken I både text och bild berättar författaren historiska fakta om socknen, följt av en lista över äldre gårdar och yngre gårdar. Har du förfäder som arbetat på fartygen i trafik mellan Västervik och Gotland? Då finns ett par intressanta böcker där det går att läsa mer om detta. Christer Jansson har gett ut böckerna Över Östersjön till Gotland 1996 och Gotland och dess färjor Båda handlar om Gotlandstrafikens historia, fartygen och de som bemannade dessa. Den senare är rikt illustrerad, bland anat med flera bilder från Västervik, i den tidigare finns mer information. Här kan vi läsa om till exempel vinterpostfarten Västervik Visby med ångfartygen S/S Författare: Christer Jansson Titlar: Över Östersjön till Gotland och Gotland och dess färjor Förlag: Eget förlag och Teknik-Nostalgiska Förlaget Polhem och S/S Sofia, liksom om senare tiders trafik till Västervik. Gotlandstrafiken har haft stor betydelse för Västervik under flera sekel. Alla böcker som vi tipsar om här i Wåra Rötter går att få tag på, antingen i bokhandeln (pocket eller inbunden), som lån från vår forskarsal eller biblioteket, eller som begagnad bok på Bokbörsen på internet. 10 Wåra Rötter 2/2015

11 Beredskapshandlingar hos Arkiv Digital Många nya dokument har fotograferats i vår av Arkiv Digital. Nu tillkommer handlingar som till viss del inte är de traditionella för släktforskning men ändå mycket intressant material. Det senast tillkomna är vittnesmål och handlingar i flyghaveriutredningar åren Vill du få detaljerad information om en flygolycka under denna tid finns det här. Sök på flygstaben. Andra handlingar från tiden för andra världskriget är dokument från Beredskapsverket, den svenska militära försvarsberedskapens officiella militärhistoriska verk, som omfattar åren Här finns tidigare hemliga dokument med detaljerad information om försvaret under denna tid. Säkert intressant även för den som inte hade en inkallad släkting. Annat nytt är häradsskrivarnas mantalslängder från äldsta tid till och med år 1820 för Östergötlands län och uppgifter om krigsfångar under 1700-talets början. Bouppteckningarna från 1900-talets början har utökats, senast med Blekinge och Hallands län till och med För Stockholms län, utom Stockholms stad, är fotograferingen klar till och med För Borås finns bouppteckningar tillgäng- Sommarforskning i Lofta Vår förening kommer att ha släktforskande medlemmar på plats i Lofta hembygdsgård Råberga några gånger i sommar, precis som tidigare somrar. Det blir under fyra onsdagseftermiddagr i juli, den liga till och med år Dessutom finns numera många handlingar rörande barnhusbarn, både från Allmänna barnhuset i Stockholm och från Amiralitetsbarnhuset i Karlskrona. Det är bland annat rullor över barnhusbarnen, ofta med uppgifter om vilka föräldrarna var. Nu kan det berättas. De hemliga handlingarna från beredskapen under andra världskriget är inte längre hemliga. Beredskapsverket, Avdelning 1 A:20 ( ) Bild 590, Arkiv Digitial. 1/7, 8/7, 15/7 och den 22/7. Har du spörsmål om släktforskning i Lofta så passa på att besöka hembygdsgården då. Där finns också en servering. Stängt i forskarsalen Under sommaren har vi uppehåll på jouren i forskarsalen under stadsbiblioteket i Västervik. Jouren återupptas den 7 september. Mer information finns på föreningens hemsida Skulle du behöva använda forskarsalen i sommar går det bra att komma in genom att kontakta bibliotekspersonalen. Har du tur finns också någon erfaren föreningsmedlem där och kan hjälpa dig vid behov. På datorerna i forskarsalen finns abonnemang på Arkiv Digital, Svar och Ancestry och tillgång till många andra databaser. Folkräkningar 1910 klara Nu är folkräkningarna från 1910 inlagda i databasen hos Riksarkivet/Svar för samtliga län. Det innebär att det nu går att söka efter släktingar i alla folkräkningar från 1880 till Den stora nyttan av Riksarkivets digitalisering av dessa är sökbarheten. Har du tappat bort en person kan du med lite tur hitta honom eller henne i någon eller flera av folkräkningarna. I databasen finns uppgifter om födelseår och födelseförsamling, hemort och familj, yrke och civilstånd. Folkräkningarna gjordes vart tionde år, så om någon dog eller emigrerade finns personen inte med när nästa folkräkning gjordes. För de som bodde i Stockholms stad är Rotemansarkivet den bästa sökmetoden. Hos Svar finns numera också en samling dokument från kungliga arkiv, till exempel brevsamlingar och skrivelser. Dödregistren hos Svar har uppdaterats och nu finns dessa sökbara för Gotlands län, Jämtlands län, Jönköpings län och Västernorrlands län. Registrets uppgifter kommer från församlingarnas dödböcker. Skicka din e-post Släktforska i Lofta i sommar, på hembygdsgården Råberga. Foto: Hans Ålund. Är du medlem och har e-post? Skicka din e-post till oss, så att vi lättare och kostnadsfritt kan nå dig med information. Lättast gör du det genom att skicka ett mail till någon i redaktionen (se sidan 2) eller till vår kassör Ann Persson på adress: pesann@telia.com. Hör gärna också av dig med tips till redaktionen eller med en artikel för publicering i Wåra Rötter. Wåra Rötter 2/

12 Tjust Släktforskarförening c/o Stadsbiblioteket Box 342, Västervik Program hösten 2015 OBS! De nya tiderna för månadsmötena OBS! Onsdag 16 september Tid: Onsdag 30 september Tid: Onsdag 14 oktober Tid: Onsdag 28 oktober Tid: Onsdag 18 november Tid: Onsdag 25 november Tid: Onsdag 9 december Tid: Månadsmöte Läkemedel från förr till nu - Leif Eriksson f.d. apotekare. Pratkväll! Välkomna med frågor om ni har kört fast eller vill prata om dina egna erfarenheter inom släktforskning. Månadsmöte Haag, Tokyo, Helsingfors, Athen, Washington DC, Reykjavik, Mariehamn och Skedshult - intryck o erfarenheter av arbete i sex länder. - Bertil Jobéus Pratkväll! Välkomna med frågor om ni har kört fast eller vill prata om dina egna erfarenheter inom släktforskning. Månadsmöte Mars Makalös - Det marina 1500-talet och även om de 10 båtsmännen från Västervik som var med på skeppet under sjöslaget - Adam Norman från Västerviks Museum Pratkväll! Välkomna med frågor om ni har kört fast eller vill prata om dina egna erfarenheter inom släktforskning. Månadsmöte Hummelstad Byalag om Hummelstads historia och sjöfart. Luciakaffe. Vid varje träff: kaffe, lotterier och anbyten. Anteckna träffarna i din kalender. För ev. reservation om tider och plats se vår påminnelse om träffen i Västerviks-Tidningen under föreningar, lördagen före aktuell träff eller kontakta någon i styrelsen. Besök också vår hemsida: Bussresa anordnas till Nyköping 29 augusti för att besöka utställningen Ett gods - en värld som är temat på årets Släktforskardagar. Buss från Västervik och hemresan c:a Bussresa, entré och programblad ingår i priset som är 300:-/person och betalas till bankgiro efter bekräftelse på anmälan till Hans Wiberg tel: senast 10 augusti. Vad släktforskar du om? Skriv och berätta om din släktforskning i Wåra Rötter! Vi vill ha in fler bidrag från våra många medlemmar.