Tankar om begravningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tankar om begravningar"

Transkript

1 UV GAL, DOKUMENTATION AV FÄLTARBETSFASEN 2003:2 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Tankar om begravningar Under bronsålder och äldre järnålder Uppland, Tensta socken, Forsa 3:3, RAÄ 434 Dnr och Dnr: Håkan Aspeborg med bidrag av Thomas Eriksson, Berit Sigvallius och Katarina Appelgren.

2 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV GAL Portalgatan 2a Uppsala Tel Fax Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/ Riksantikvarieämbetet ISSN Utskrift Birger Gustafsson ab, Stockholm Tankar om begravningar - under bronsålderoch järnålder

3 Innehåll Inledning...4 Antikvarisk bakgrund...4 Fornlämningsmiljö...5 Mål...6 Prioriteringar...7 Metod...8 Resultat...8 Anläggningar...8 A1392 Hög...8 A2598 Stensättning...9 A2551 Röjningsröse...10 A200 Stensättning...10 Skålgropsblock...11 Fynd...11 Sten...11 Metall...12 Keramik och bränd lera...12 Analyser...12 Sammanfattning och tolkning...13 Materialets potential...14 Antalet gravlagda...15 Begravningsritual och gravskick...15 Gravplundringar...16 Gravar och vägar...17 Vidare bearbetningar...19 Referenser...19 Muntliga Källor...21 Administrativa uppgifter (2002 års undersökning)...22 Administrativa uppgifter (2003 års undersökning)...23 Bilagor...24 Figurer...24 Bilaga Bilaga Tankar om begravningar - under bronsålderoch järnålder 3

4 I samband med byggandet av den nya E4 motorvägen på sträckningen mellan Uppsala och Mehedeby undersöktes en hög och två stensättningar. Högen anlades under mitten av bronsåldern, men två av tre begravningar har skett vid övergången mellan yngre bronsålder och förromersk järnålder. I högen hade minst tre människor begravts möjligen flera. En gravlagd var obränd de övriga var kremerade. Skelettgraven var plundrad. I ytterligare en stensättning fanns brända ben. Huruvida någon blivit begravd i den andra stensättningen är oklart. Möjligen har konstruktionen fyllt någon rituell funktion i samband med begravningarna. Fynden var få. I högen påträffades med skelettet en keramikskål och en dräktnål av järn. I övrigt hittades flintföremål, en flintkärna och en eldslagningsflinta. Dessutom framkom i övriga anläggningar yxfragment av flinta, en skafthålsyxa och knackstenar av bergart. Den osteologiska analysen visar att bland de gravlagda funnits vuxna män. Genom pollenanalys har det varit möjligt att beskriva växligheten kring högen under dess brukningstid. Högen antas ha anlagts vid vägen mellan Björklinge- och Tensta bygden med avsikt att vara synlig för alla förbipasserande. Inledning Med anledning av att en ny E4 med motorvägstandard på sträckan Uppsala Mehedeby ska byggas utförde Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV, en undersökning av RAÄ 434, som är belägen inom Forsa 3:3, i Tensta socken. Undersökningen utfördes enligt beslut fattat av länsstyrelsen i Uppsala län (dnr ). Uppdragsgivare var Vägverket Region Mälardalen som också bekostade undersökningen. Håkan Aspeborg var ansvarig för fältarbete och rapport. Vid besiktning i april 2003 uppmärksammades en tidigare okänd stensättning strax väster om väg 700 och de under år 2002 undersökta fornlämningarna RAÄ 434. Vid ett möte på plats mellan Sverker Söderberg, Vägverket, Margareta Hasselmo, länsstyrelsen i Uppsala län samt Britta Rosborg och Katarina Appelgren RAÄ/UVE4 beslöts att den nyupptäckta stensättningen skulle dokumenteras, undersökas och tas bort snarast. Beslut fattat (dnr ). Undersökningen av stensättningen genomfördes under tiden maj Eftersom stensättningen inte varit känd tidigare har undersökningen bekostats av Riksantikvarieämbetet. Ansvarig för undersökning och rapport var Katarina Appelgren Antikvarisk bakgrund Tensta socken har en rik och varierad fornlämningsbild men är trots detta mest känd i arkeologiska kretsar för Gödåkergravfältet med sina rika fynd från romersk järnålder (Ekholm 1925, Häringe 1991). Förutom Gödåkergravfältet har gravar undersökts på två platser i socknen, Prästgården och Fasma (ATA). I övrigt har endast ett fåtal smärre undersökningar genomförts i Tensta socken under senare år (ATA). Den särskilda undersökningen har föregåtts av en arkeologisk utredning och förundersökning. Den aktuella fornlämningen hade inte uppmärksammats vid vare sig fornminnesinventeringen eller vid utredningens fältinventering (Aspeborg m fl 1995). Det skedde först vid förundersökningen av en närbelägen boplats, lokal 46 (Larsson & Åstrand 1996). Högen beskrevs då som 15 m i diameter och 1,5 m hög. Vid förundersökningen grävdes tre schakt i högens närmaste omgivning men inga ytterligare anläggningar påträffades. I själva högen grävdes med spade i syfte att studera högens fyllning och uppbyggnad. Någon utförlig undersökning var inte möjlig att utföra vid förundersökningstillfället. Gravar under flat mark i anslutning till synliga gravar är något som dock aldrig kan uteslutas och heller inte avfärdas efter en begränsad förundersökning. Förundersökningsresultaten antydde att högen var uppbyggd av jord samt var försedd med en kantkedja och möjligen med ett brätte, båda uppbyggda av 0,5-1,5 m stora stenar. På toppen av högen fanns en fördjupning som tolkades vara resultatet av en insjunkning i en inre gravkammare eller en plundringsgrop. 4 Tankar om begravningar - under bronsålderoch järnålder

5 Förundersökningen avslöjade vare sig högens inre gravkonstruktion eller gravskick. Den nypåträffade stensättningen syntes före avbaning som en ca 7 meter i diameter stor, intill 0,5 meter hög och till synes väl avgränsad av en i torven uppstickande gles kantkedja. Den har varit bevuxen av ett flertal träd. En specialinventering av Botark genomfördes i stensättningens närområde varvid ett block med sammanlagt sju skålgropar påträffades. Blocket låg ca 110 meter sydväst om stensättningen. Det beslöts i samråd med länsstyrelsen att skålgropsblocket ska omhändertas och placeras längs E4:an på lämplig plats. Fornlämningsmiljö Gravplatsen låg på en plan och tillsynes stenfri yta i skogen. På graven växte gran, tall, asp, en och björk. Den kringliggande skogsmarken utgörs av blockrika morän- och bergshöjder som breder ut sig mot både norr, öst och söder. Ett stycke söder om högen finns en mindre åkeryta där jordarten utgörs av glaciallera och ett stenkast nordost om högen vidtar Tenstaslättens odlingsbygd. Omedelbart nordväst om högen löper väg 700 i nordöstlig riktning genom skogsmarken. Fornlämningen ligger på en nivå strax över 30 m ö h (fig1-2). Två hålvägar (RAÄ 326) är belägna ca 200 meter sydväst om högen. Vägarna löper parallellt med dagens väg 700 och deras riktning pekar mot högen och vidare in i Tenstabygden. Sannolikt utgör hålvägarna spår efter äldre föregångare till väg 700 och har liksom denna förbundit bygden vid Tensta med den i Björklinge. I anslutning till den nordligast belägna av hålvägarna ligger en stensättningsliknande bildning, RAÄ173. Den äldre vägsträckningen låter sig även anas av runstenen U1043 som står där nuvarande väg 700 passerar Flotä gård. Detta bör vara nära dess ursprungliga plats. Gårdens namn torde betyda vägen över ett sankt eller ofta översvämmat område (Wessén & Jansson 1953 s. 299). Vägen finns med på 1700-talskartorna över området (Larsson, & Åstrand 1996, s.19). På kartan syns hur tre vägar från olika byar i Tenstabygden löper samman här strax innan högen. Inom Forsa bys ägor finns endast ett fåtal kända järnåldersgravar trots att den är häradets i särklass största by (Rahmqvist 1996, s. 76). Ramqvist har antagit att en omfattande bortodling skett i området vilket också antyds av att två stensättningar påträffades under flat mark vid förundersökningarna av boplatslämningar 1996 nordväst om högen (Larsson & Åstrand 1996, s. 12ff). Dybeck kommenterar endast runstenarna på Forsas ägor. Inte heller grannbyn, Onslundas, fornminnen förefaller ha gjort något större intryck på honom På Onslunda mycket vidsträckta ägor återstå äfven mycket spridda hednagrafar, såsom kullar och kretsar, men alla mer eller mindre skadade och föga märkliga (ATA Ur Dybecks reseberättelse 1864, s.15-16). Fornlämningsmiljön kring undersökningsytan avspeglar främst tidsperioderna senneolitikum och bronsålder med skärvstenshögar, rösen Tankar om begravningar - under bronsålderoch järnålder 5

6 och lösfynd av enkla skafthålsyxor, även om förmodade järnåldersgravar i form av gravfält och enstaka högar och stensättningar förekommer t. ex. RAÄ 112, RAÄ 114 och RAÄ 115 (fig 2). Detta intryck förstärktes under arbetets gång då en tidigare okänd stenåldersboplats upptäcktes ett hundratal meter norrut (RAÄ 436) men även när ägaren till Flotä under pågående undersökning förevisade oss en på gårdens marker påträffad flintdolk (fig 3). Dolken var skadad i fästet men bör hänföras till Lomborgs typ VI och därmed dateras till bronsålderns period I eller II (Lomborg 1973, s. 20ff) (fig 3). I samband med utredning och förundersökning kunde omfattande boplatslämningar från neolitikum och bronsålder konstateras i ett vidsträckt område nordöst om underökningsytan. I åkermarken i samma vädersträck och endast 150 meter från underökningsytan påträffades dessutom två gravar vilka förmodligen bör dateras till romersk järnålder. Det är frestande att se ett samband mellan dessa gravar och högen på RAÄ 15. Möjligen rymmer området ett större överodlat gravfält. Mål Den primära frågeställningen inför undersökningen gällde högens datering. Flertalet högar i Uppland har visat sig vara anlagda under yngre järnålder. Det undanskymda läget och avståndet till den historiska bybebyggelsen talade dock mot en sådan datering. Istället laborerade vi med tankar på att graven antingen borde dateras till äldre järnålder eller perioden senneolitikum och äldre bronsålder. I den första hypotesen tänktes att högen hade samband med de två överodlade stensättningarna och gravarna vid RAÄ 115 som låg ca 150 m öster om densamma. Enligt denna tanke skulle högen utgöra en markör för ett större gravfält mestadels bestående av bortodlade gravar och flatmarksgravar. Avståndet till de kända gravarna var dock så stort att ett sådant samband inte ansågs vara troligt. Högen skulle även kunna vara ensamliggande. Detta talade mot en datering till äldre järnålder då dylika inte förknippas med tidsperioden. Mot en järnåldersdatering talade även det faktum att inga boplatslämningar från äldre järnålder påträffats i närheten vid förundersökningarna. Den andra hypotesen tog fasta på den omgivande senneolitiskt- eller bronsålderspräglade fornlämningsbilden med påvisade mesulahus, lösfynd av enkla skafthålsyxor, skärvstenshögar och rösen. En datering av högen till dessa tidsperioder med möjligheten att denna kunde rymma en hällkista ansågs vara ett uppseendeväckande om än rimligt antagande. Denna förmodan stärktes även av platsens närhet till Dragby i Skuttunge socken där en hällkista påträffats under ett röse (Jaanuson & Sillvén 1962) liksom det faktum att en hällkista under en hög tidigare har påträffats i Mälardalen (Jaanuson 1969). De följdfrågor som ställdes var naturligt nog beroende av gravens slutgiltiga datering. Ett antal av de frågor som undersökningen skulle försöka att besvara var: När anlades högen och hur länge användes den, d v s när skedde de olika begravningarna? Varför ligger graven där den gör, hur förhåller den sig till närbelägna boplatser, andra gravar eller kommunikationsstråk? 6 Tankar om begravningar - under bronsålderoch järnålder

7 Vad kan utläsas utifrån resultaten om begravningsritualen? Vilka har blivit begravda i högen och vad kan man utläsa om de gravlagdas kön, ålder, kroppslängd, hälsotillstånd, släktskap, sociala status etc? Går det att utifrån miljöarkeologiska analyser säga något om den omgivande miljö som graven anlagts i och har växter och ceralia använt som gravgåvor? Målsättningen med undersökningen av den nypåträffade stensättningen var att söka fastställa gravens datering och relation till de tidigare undersökta gravarna. Syftet var också att fastställa den gravlagdes kön och ålder och eventuella gravgåvor. Prioriteringar Inför undersökningen var frågan om vilka prioriteringar som skulle göras avhängig av vilken typ av grav som vi hade att göra med, d v s om det var en hällkista under hög eller en järnåldershög. Detta var avgörande för vilka metoder som vi skulle tillämpa och vilken arbetsinsats som skulle krävas. Inledningsvis torvades högen av med maskin och handrensades. Då högen snart visade sig innehålla få fynd och dessutom saknade komplicerad stratigrafi grävdes den därefter till största delen med hjälp av grävmaskin. Gravgömmorna grävdes för hand. Eftersom endast få fynd påträffades i högfyllningen medförde detta att endast begravningars två benlager, en bengrop, samt delar av skelettgraven sållades. Dessutom sållades jord kring ställen där enstaka brända ben framkom summariskt. Skelettgraven och bengropen undersöktes av en osteolog i fält för att viktiga iakttagelser rörande de gravlagda inte skulle missas. Därutöver erhölls även snabba resultat angående de gravlagda. Då gravar sällan ligger ensamma prioriterades avbaning av ett större kringliggande område runt den kända graven i syfte att se om flatmarkgravar fanns runt denna. Vi hoppades även kunna upptäcka ytterligare lämningar kring högen. Anläggningar som hade samband med denna, t ex spår av ritualer som skulle kunna bidra till en ökad förståelse av de handlingar som givit upphov till högen och utförts på och kring denna. Inledningsvis prioriterades undersökningen av högen framför undersökning av framkomna kringliggande gravlika strukturer och anläggningar. Alla utom en av dessa, förutom ett stolphål, kom dock slutligen att undersökas. Naturvetenskapliga analyser prioriterades för att erhålla vidare kunskap om de gravlagda, begravningsritual och den samtida naturmiljön. Härför insamlades flera jordprover och kolprover från de undersökta anläggningarna. För 14C-analysen från undersökningen har dock främst skelettmaterial utvalts. Detta för att det bäst besvarar den primära frågan om när de gravlagda dog. Efter samråd med länsstyrelsen grävdes ett provschakt inom åkermarken väster om högen för att kontrollera om där fanns boplatslämningar. Tankar om begravningar - under bronsålderoch järnålder 7

8 Metod Undersökningen inleddes med att en mängd topografipunkter mättes in på högen och i dess omgivning. Denna dokumentation gjordes i syfte att senare kunna visualisera ytan 3-dimensionellt digitalt. Efter detta vidtog en försiktig maskinavbaning av vegetationsskiktet på högen och stenigare omgivande partier medan övriga kringliggande ytor banades ned till alven. Vid avbaningen framkom flera gravliknande strukturer av vilka, stensättningen A2598 var den mest tydliga. Dessa och högen rensades för hand. Efter rensning lodfotograferades anläggningarna från en skylift. Högen och övriga strukturer grävdes därefter ut stratigrafiskt för hand. När omständigheterna så medgav övergick undersökningarna ånyo till skiktvis maskingrävning. Stenar av mansbördas storlek och därutöver togs bort med hjälp av grävmaskin försedd med stenlyft. Endast jorden från påträffade gravgömmor sållades i såll med en maskstorlek om 2 mm. Jordprover samlades in från högen och stensättning A2598. Syftet med dessa var dels att se om växter och säd lämnats som gravgåvor, dels att se huruvida en bild av vegetationen i närområdet vid gravens anläggande kunde erhållas genom pollenanalys. Schakt, anläggningar, prover, fynd och stenar lägesbestämdes och dokumenterades med totalstation. För digital bearbetning av mätdata har fältdokumentationssystemet Intrasis använts. Registrering och bearbetning fick huvudsakligen göras efter fältarbetet avslutats p g a avsaknad av elektricitet under fältarbetet. Den fortsatta undersökningen av gravar och gravliknade strukturer företogs omväxlande för hand och med maskin. De arkeologiska kontexterna dokumenterades i sektion som ritades i skala 1:20. Fältarbetet dokumenterades under arbetets gång även med digitalt foto. Den nypåträffade stensättningen (A200) banades av med hjälp av maskin, varefter den rensades för hand. Undersökningsområde och fynd mättes in med totalstation för bearbetning i GIS-miljö Stensättningen fotograferades digitalt och dokumenterades både i plan och profil i skala 1:50 respektive 1:20. Resultat Totalt avbanades ett ca 1660 m² stort område inom vilket en hög, en stensättning, ett röjningsröse och ett stolphål påträffades (fig 4). Samtliga anläggningar förutom stolphålet undersöktes. Jordarten bestod av ställvis blockig morän och siltig lera. Enstaka ytor var stenfattiga och föreföll vara stenröjda. Jorden var podsoliderad. I åkermarken väster om undersökningsytan fanns ingen antydan om att ytterligare fornlämningar skulle finnas. I högen framkom en skelettgrav, en bengrop, två benlager och spridda brända ben. Anläggningarna härrör från begravningar av minst tre individer. Anläggningar A1392 Hög Efter avbaning och rensning kunde det fastställas att graven var rund, 12 m i diameter och ca 1,2 m hög (fig. 5). Efter undersökningen kunde det 8 Tankar om begravningar - under bronsålderoch järnålder

9 konstateras att graven var anlagd på en naturlig moränkulle och att den av människohand uppförda konstruktionen endast var 0,7 m hög. Graven var uppbyggd av varierande material. Det påförda stenmaterialet varierade i storlek från småstenar till stenar av tredubbel mansbörda. Både rundade och skarpkantade stenar förekom i fyllningen. De mindre stenarna var vanligen skarpkantade. I övrigt bestod högfyllningen av såväl siltig lera som sand och grus. Några distinkta lager vilka kunde följas i plan påträffades inte. Variationen av fyllningen ska sannolikt mer ses som ett slumpmässigt uttryck för var i högens närhet man har tagit materialet från, än som uttryck för ett medvetet val. Möjligen ska det också tolkas som att högen har byggts under en kort period. Området kring graven var delvis stenröjt och material till högen har sannolikt tagits från dess omedelbara närhet. Norr om högen kunde en svagt sänka konstateras. Den silt och lera som fanns i fyllningen kan ha tagits härifrån. Yttre konstruktionsdetaljer: Graven var försedd med kantkedja i sydost och nordväst. Denna gav intryck av att vara slarvigt lagd med stenar av varierande stenstorlek. I kantkedjan har även markfasta block utnyttjats. Det innan undersökningen förmodade brättet bestod av enstaka lagda, eller från graven bortrensade stenar, men huvudsakligen kvarvarande stenar på ursprunglig plats. Centrum: I högens centrum fanns en plundringsgrop (A1415) vilken dels visade sig i form av en försänkning dels i att området var stenfritt. Dessutom bildade de bortkastade stenarna en låg vall kring gropen. Inre konstruktionsdetaljer: De inre konstruktionsdetaljerna var svåra att bedöma då graven var pundrad och demolerad. Den centrala skelettgraven har troligen haft någon form av begränsning i form av en stenskoning eller kanske en stenkista (A5360). I konstruktionen av denna har dock även naturliga markfasta block utnyttjats. Gravskick: I den centrala graven fanns en skelettbegravning (A200014). Graven var plundrad och mycket omrörd. Dessutom fanns, något förskjutet åt söder, en bengrop (A11646). Därtill påträffades en grav i högens norra ytterkant som utgjordes av två benkoncentrationer (A12082 och A11728). Begravningen här bestod av två benlager kring en sten av en mansbördas storlek. Lagren låg endast 0,2 meter från varandra och ben från de olika lagren visade sig härröra från samma individ. Troligen har benlagren utgjort ett sammanhängande lager vilket dock inte noterats vid undersökningen. Vidare framkom ett fåtal spridda brända ben i fyllningen (F5385, F10476, F10477, F10604, F10662, F10748; F109462, F11584, F11750, F11756). Plundringen av skelettgraven har medfört en omdeponering av artefakter och ben i högen. I vilken omfattning detta har skett är dock oklart. I högen påträffades en järnnål (F14) i skelettgraven och enstaka föremål av flinta i (F1, F8) i högfyllningen. Dessa beskrivs mer utförligt nedan. A2598 Stensättning Anläggningen påträffades på en jämn och i övrig stenfri och sannolikt röjd yta (fig. 4). Stensättningen var oval och 5,2 x 4,4 m stor och 0,6 m hög. Stensättningen var uppförd av 0,2 m till 0,6 m stora stenar. I västra delen fanns en tydlig kantkedja. Stenarna i kantkedjan var jämnstora. Innanför kantkedjan fanns såväl större som mindre sten. I den norra delen Tankar om begravningar - under bronsålderoch järnålder 9

10 fanns flata stenblock. I övrig bestod fyllningen av siltig lera med inslag av småsten. Centralt i anläggningen fanns en stenrad anlagd med smärre stenar. Söder om stenraden fanns såväl bränd lera som kol. Norr om densamma var fyllningen hårt packad och av lergolvskaraktär. Trots att endast ett bränt ben påträffades i anläggningen bör den tolkas som en grav. Möjligen kan anläggningen ha fyllt någon annan rituell funktion vilken skulle kunna ha samband med hanteringen av de döda innan begravningarna i högen. Anläggningen kan dock näppeligen betraktas som ett kulthus av stengrundstyp (jfr Victor 2002, s. 66). Fyndtomma stensättningar har även tolkats som altare vid vilka riter för återförande av livskraft till den sociala gemenskapen i samhället utförts (Kaliff 1997, s. 70). I anläggningen påträffades ett bränt ben, bränd lera samt två knackstenar. Anders Kaliff har tolkat förekomsten av knackstenar och löpare i äldre järnålderns gravar som redskap som använts för rituellt krossande av de brända benen. Syftet med detta föreslår han skulle kunna vara att man därigenom bryter ned den döda kroppen för att frigöra livskraft eller själsaspekter (Kaliff 1997, s. 88). Detta räcker dock inte som en förklaring till avsaknaden av ben anläggningen. Små brända ben torde trots den sura jordmånen på platsen ha bevarats. A2551 Röjningsröse Anläggningen låg i, och bestod till större delen av, stenig morän. Den kan närmast beskrivas som uppbyggd av markfasta block intill vilka stenar av varierande storlek, från små stenar till stenar upp till en mansbördas storlek, hade kastats (fig 4). Den var oregelbunden, ca 5 m stor och saknade tydlig avgränsning. Vid undersökningen framkom en knacksten, brända slipade avslag av flinta vilka visade sig vara yxfragment och en skadad skafthålsyxa av bergart. Endast nacken återstod (fig. 7). Då skadade yxor aldrig påträffas i gravar eller depåer (Lekberg 2002, s. 305) talar detta för att anläggningen snarare bör tolkas i ett boplats- eller aktivitetssamanhang. Eftersom inga boplatsanläggningar påträffades inom de kringliggande röjda ytorna så torde dessa ha brukats som odlingsmark. A200 Stensättning Undersökningen visade att stensättningen var närmast fyrsidig, ca 6 x 6 meter stor och 0,5 meter hög. I södra delen begränsades den av ett 1,3 meter stort block. Packningen var uppförd av ett blandat tätt packat stenmaterial, där större (0,5-0,7 meter) stenar återfanns framför allt i dess begränsning och därutöver av mindre stenar (0,2-0,3 m) mellan de större stenarna och i den centrala delen. Stenmaterialet var i huvudsak rundat men inslag av skarpkantade stenar fanns också. Inom den centrala delen saknades dock sten helt. Det stenfria området var närmast rektangulärt och1x1,5meterstort.stensättningenvarenskiktadochinnehöll sammanlagt 15 fragment brända ben till en vikt av 4,2 gram, varav några påträffades ytligt vid resning. Det inre gravskicket är svårt att avgöra men får närmast karaktäriseras som enstaka brända ben. Enligt den ostelogiska analysen kunde inget av de brända benen identifieras. Inga ytterligare fynd påträffades. 10 Tankar om begravningar - under bronsålderoch järnålder

11 Skålgropsblock Skålgropsblocket låg ca 110 meter sydväst om stensättningen. Blocket är 1,55 x 1,9 meter stort med en iögonenfallande flat ovansida. Det har en relativt hög vittringsgrad vilket medför att det exakta antalet skålgropar är svårt att fastställa. Sammanlagt kunde åtminstone åtta skålgropar konstateras, varav sju är runda och ca 3 centimeter i diameter och en ca 3 x 8 centimeter och mer avlång. Groparna har ojämna bottnar. Ett område avtorvades och undersöktes för hand ca 1 meter från blockets norra, västra och södra sidor och ca 0,1 meter djupt. Inga spår av förhistoriska aktiviteter påträffades, däremot framkom rester av en kakelugn samt en tegelsten. I skålgropsblocket närmiljö fanns ett flertal mindre block. Norr, öster och sydöst om skålgropsblocket fanns mindre förhöjningar i markytan som verkar vara naturliga. Fynd Fynden var få. Dessa har registrerats under 33 fyndenheter vilka sedan uppdelats i 74 fynd. För fyndens läge i plan hänvisas till planfigurerna av respektive anläggning. De vanligast förekommande fynden var ben varav alla som gick att bestämma härrörde från människa (bilaga 3). Det är sannolikt att även de övriga benen också gör det. Om djur funnits i materialet borde något av dessa ha kunnat bestämmas. Sten Totalt påträffades fyra fynd av flinta och fyra fynd av bergart. Flintorna har besiktigats och slitspårsanalyserats av Bo Knarrström vid UV Syd. Samtliga flintor skulle kunna härröra från brons- eller järnålder. I Sydskandinavien är en utpräglad bipolär teknik kännetecknade för järnåldern. I ett område som Uppland med en annan råvarutillgång än där kan dock flintorna från Forsa representera teknologi från både äldre och yngre perioder (Vänligt meddelande Bo Knarrström). En lansettformad parallellhuggen flintspets med trubbiga ändar (F1), påträffades i högfyllningen (fig. 8). Slitspårsanalysen visade att föremålet ursprungligen varit en skära som sedan omarbetats till en eldslagningssten under metalltid. Föremålet kan jämföras med eldslagningsstenar av obestimligt fladehugget flintblad och dateras till senneolitikum eller bronsålderns äldsta perioder I och II (Lomborg 1959, s.163 f). Lomborg påpekar dock även att eldslagningsstenar av olika form ofta påträffas i äldre järnålderns gravar. Fyndet tolkas som en medveten deposition och inte som ett lösfynd som av en slump råkat hamna med den övriga högfyllningen. Det är möjligt att det använts vid tändandet av gravbålet eller att den har lagts i högen för dess koppling till elden och dess transformerande egenskaper. I högen påträffades även ett mindre bipolärt flintavslag vilket av retuschen att döma har utgjort ett redskap (F7) och en mycket liten bipolär kärna (F8). Dessa kan vara slagna och medvetet nedlagda i samband med begravningarna. I röjningsröse A2551 framkom ett bränt, slipat och retuscherat avslag av flinta (F4). Fragmentet är slaget ur en neolitisk yxa. Inte långt från denna hittades dessutom en nacke till en sönderslagen skafthålsyxa i bergart (F3), (fig 7). Yxan har fyrsidigt tvärsnitt och tvär nacke och är således av en typ som tidigare Tankar om begravningar - under bronsålderoch järnålder 11

12 ofta erhöll en bronsåldersdatering. I senare forskning anses denna typ liksom övriga enkla skafthålsyxor ha en kronologisk hemvist i senneolitikum (Lekberg 2002, s. 85 f). I övrigt fanns knackstenar i såväl stensättningen (F5, F6) som röjningsröset (F2). Metall En 12 cm lång nål av järn med omvikt ände (F14) påträffades i skelettgraven (A200014) i högen (fig. 9). Nålen som fått spetsen avbruten är svårbestämd. Sannolikt är den antingen en ringnål från vikingatid, där ringen gått förlorad, eller en dräktnål från förromersk järnålder period I (Vänligt meddelande Kent Andersson). Vissa likheter mellan nålen och ringnålar av järn från Birka och Eketorp III finns (jfr Arbman , taf. 45:5; Borg 1998, s. 265; Thunmark-Nylén 1984, s. 6). Trots detta talar själva formen på öglan för att nålen bör dateras till bronsålder period VI eller förromersk järnålder period I (Vänligt meddelande Eva Hjärthner Holdar). Keramik och bränd lera Bränd lera fanns endast i stensättningen A2598. Den sammanlagda mängden uppgick endast till 4 g (F9-F11). Keramik framkom endast i högen. Sammanlagt påträffades 43 gram. Delar av en skål (F15) fanns i skelettgraven (fig. 10). Den sannolika orsaken till att kärlet har förstörts och inte var komplett är själva skelettbegravningen eller plundringen av densamma. Det är troligt att de övriga påträffade skärvorna som påträffades i högen härrör från samma kärl men att dessa spritts ut vid någon av de ovan föreslagna händelserna. Keramiken har analyserats av Thomas Eriksson vid SAU (bilaga 4). Han anser att kärlet liknar kärl från yngre bronsålder men att det även har likheter med skålar daterade till romersk järnålder från kontinenten. Analyser Två jordprover om en liter, ett från högen och ett från stensättningen analyserades med avseende på makrofossil i syfte att utröna om säd nedlagts som gravgåva eller använts i begravningsritualen. Resultatet visade att så inte var fallet. Endast enstaka recenta hallonfröer fanns i proven (Vänligt meddelande Håkan Ranheden). Rent källkritiskt är ett prov från en stor skelettgrav som denna för lite för att helt avfärda möjligheten att säd kan ha nedlagts som gravgåva. En pollenanalytisk undersökning av prov från högfyllningen utfördes för att erhålla information om vegetationen och markanvändningen på platsen när graven byggdes men också om blommor nedlagts i samband med begravningsritualen (jfr Lagerås 2000). Proven togs dels i vad som tolkades som den ursprungliga marknivån (id 11657) innan högens anlades, dels i skelettgraven (id 11656). Den sistnämnda kontexten är problematisk då den har öppnats vid två tillfällen dels vid själva gravläggningen, dels vid plundringen. Vilken fas det sista provet representerar eller om det utgör en blandning av båda är således oklart. Analysen utfördes av Björn Gedda vid UV Syd (bilaga 5). Resultatet från båda proverna antyder att den omgivande vegetationen kring högen, både innan graven anlades och under dess brukningstid, utgjorts av ett 12 Tankar om begravningar - under bronsålderoch järnålder

13 haglandskap med glesa bestånd av björk och hasselbuskar samt att en blandskog legat i närheten. Förutom att landskapet utnyttjats till bete kan man även tänka sig att man utnyttjat området som fodertäkt av både hö och löv. Den osteologiska analysen av benmaterialet utfördes av Berith Sigvallius vid UV Mitt (se bilaga 3). För 14C-analys utvaldes fem prover. Tre av dessa utgjordes av brända ben, 1 av obrända ben samt 1 av träkol. Tyvärr visade det sig att det obrända skelettet saknade collagen varför detta inte kunde dateras (Vänligt meddelande Ulf Strucke). Kolbiten har vedartsanalyserats av Ulf Strucke vid UV-Mitt som artbestämde den till björk (vänligt meddelande Ulf Strucke). De brända benen kom från bengropen (A11646), från benlagret (A12802) och från utkanten av stenkistan (A5360). Proven analyserades av Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet. Resultaten av 14C-analys av såväl brända ben som kol från bengropen visar att denna gravläggning skett någon gång i övergången mellan bronsålder och förromersk järnålder (Ua och Ua 26644). Dessa dateringar stämmer väl överens med vad man kunde förväntas sig med tanke på gravskicket. Dateringen av de spridda brända ben som påträffades i toppröset är däremot mycket tidig och därför överraskande. Den gravlagda personen har levat någon gång mellan 1300 f. Kr och 1010 f. Kr (Ua 26644). De brända benen i benkoncentrationen F12081 visade sig var lika gamla. Personen i fråga har dött någon gång mellan 1320 f. Kr. och 970 f. Kr. (Ua-26686). Det går inte att utesluta att dessa gamla ben härrör från en och samma individ. Sammanfattning och tolkning Oturligt nog gick inte alla föremål och gravlagda individer att datera. Mycket lite talar dock för att det obrända skelettet skulle vara från yngre järnålder. Tyvärr kunde inte heller tidpunkten för gravens plundring fastställas. Fasindelningen nedan av resultaten får därför anses som mycket hypotetisk. Fas 1 Under neolitikum röjdes området sannolikt för att utnyttjas som jordbruksmark, äng eller bete. I samband härmed gjordes depositioner av en stenyxa, liksom möjligen avslaget av flintyxan. Förmodligen betraktade de neolitiska människorna föremålen som besjälade och i analogi härmed begravde de sina uttjänta föremål. Det finns dock en liten möjligt att dessa liksom de övriga flintorna har deponerats under järnålder. Fas 2 Någon gång i övergången mellan äldre och yngre bronsålder, omkring 1300 f. Kr och 1000 f. Kr anläggs högen invid vägen till Björklingebygden och en eller flera begravningar äger rum. En eller flera individers brända ben sprids ut i fyllningen. Kanske gravläggs nu också en vuxen man obränd. Gravskicket talar för denna datering av skelettgraven men föremålen i graven talar för en senare datering. Även spridda flintor läggs i fyllningen under dessa riter. Tankar om begravningar - under bronsålderoch järnålder 13

14 Fas 3 Vid övergången mellan yngre bronsålder och förromersk järnålder, ca 500 f. Kr. sker ytterligare en gravläggning i högen. Denna gång begravs den döda obränd i en klädedräkt som hålls upp varit fästad med en järnnål. Med sig i graven får den döde en keramikskål. Strax därefter får ytterligare en individ sin sista vila i högen i form av en bengrop. Möjligen har stensättningen A2598 använts vid begravningsritualen i samband med dessa två begravningar. Högen är en eller flera gravar som ligger i ett stråk utmed vägen. Fler gravar anläggs utmed denna fram t o m romersk järnålder. Fas 4 Graven plundras sannolikt under förhistorisk tid. Vid utgrävningstillfället fanns rester av halskotpelaren kvar vid kraniet. Plundringen har följaktligen skett medan dessa fortfarande var fästade vid kraniet, vilket innebär att graven har plundrats relativt snart efter begravningen. Plundringen sker under förhistorisk tid, senast under folkvandringstid. Efter detta glöms graven snart bort. Eftersom både kol och daterande fynd saknades i den nypåträffade stensättningen kan någon närmare datering inte fastställas. På grund av det yttre och inre gravskicket kan den dock tidfästas till den äldre järnåldern. Stensättningen ingår förmodligen i samma grupp som de tidigare gravarna inom RAÄ 434 öster om väg 700. Ytterligare gravar kan därför också finnas under nuvarande väg 700. Materialets potential De målsättningar som ställdes inför undersökningen kan sägas huvudsakligen ha uppnåtts. När det gäller benmaterialet var det inte så väl bevarat att alla frågor gick att besvara. Ifråga om makrofossilproverna gav de ett negativt resultat vilket antyder att säd och växtmaterial inte lagts i skelettgraven som gravgåva. Resultaten från undersökningen väcker många frågor ehuru de inte var av den dignitet att de ensamma räcker för att besvara dessa. Stora kunskapsluckor finns beträffande fornlämningarna i lokalt perspektiv. Vi saknar för närvarande kännedom om var de gravlagda bodde. Om boplatsen påträffas ökar det vetenskapliga värdet av undersökningen. Under år 2003 och 2004 kommer undersökningar av närbelägna boplatser att genomföras inom ramen för E4 projektet. Resultaten från denna undersökning kan då läggas till resultaten för dessa och utnyttjas i en bred lokal analys av bebyggelseutveckling och markanvändning i området. Undersökningen av högen visade att den inte i sin helhet var byggd av människohänder. Utifrån gravens form bör den benämnas hög. Visserligen har den avsiktligt anlagts på en naturlig moränhöjd av järnåldersmänniskor för att se ut som en sådan trots att den enligt den gängse nomenklaturen bör betecknas som en stensättning. Utan att förta 14 Tankar om begravningar - under bronsålderoch järnålder

15 sig kunde de åstadkomma en monumental grav invid vägen in till bygden. Förfaringssättet kan tillskrivas den mänskliga lathetens natur och är inte på något sätt unikt. Även vid anläggandet av de tre kungshögarna i Gamla Uppsala har man utnyttjat den naturliga topografin för att få högarna att se mäktigare ut än vad de i själva verket är. Det är dock möjligt att människorna inför den första begravningen trott att den naturliga moränkullen var en gammal grav som man bestämde sig för att återanvända för att återknyta till någon mytisk förfader. Till skillnad från stensättningen så är det uppenbart att man önskat bygga en konstruktion som skulle ses. Gravhögen är på så sätt ett monument. Terje Gansum har föreslagit att högar kan ses som kollektivets gravgåva till den avlidne (Gansum 2002, s. 252). Antalet gravlagda Högen har fungerat som begravningsplats åt ett flertal individer. Hur många är oklart men de är som minst tre, sannolikt fler. De som begravdes förefaller ha varit vuxna och i de fall de har gått att könsbestämma så har de varit män. Huruvida stensättningen A2598 som endast innehöll ett obestämt ben ska bedömas utgöra en grav är mer osäkert. Detta är beroende av problematiken kring vad en grav är, hur begravningsritualen såg ut under den aktuella delen järnåldern liksom hur järnåldersmänniskorna föreställningar kring livet, döden och livet efter detta tedde sig (jfr Ericsson & Runcis 1995; Kaliff 1997). Vad järnåldersmänniskorna lade i begreppen och deras föreställningarna kring dessa fenomen är säkert skilda från våra. I stensättningen framkom två knackstenar som möjligen kan ha använts för att krossa de brända benen. Dessa borde dock trots isn ringa storlek ha upptäcktes vid undersökningen då brända ben är mycket motståndskraftiga mot nedbrytning. Det är dock mycket vanligt att brandgravar från äldre järnålder endast innehåller ett fåtal ben av en individ, vilket säkert innebär att resterande delar av de brända liken måste ha deponerats på någon annan plats (Andrén 2002, s. 310 anf litt). Någon slutgiltig tolkning av vad stensättningen representerar kan dock inte ges, förutom att vara en grav föreslås att den utgör en rituell konstruktion vilken använts i samband med begravningsritualen. Begravningsritual och gravskick Utifrån undersökningsresultaten är det svårt att säga något vederhäftigt om samtliga ritualer som förekommit i samband med de olika begravningarna. Anders Kaliff har sammanfattat några möjliga avsikter bakom utformningen av gravskick och ritual (Kaliff 1997, s.79): Att med ritual och även fysiska hinder förmå den döde att stanna i graven och inte gå igen. Att blidka den döde så att denne inte orsakar obehag för de efterlevande. I många fall finns en tro på att människan efter döden förvandlas till en ande vars välbefinnande är beroende av de efterlevandes offer och omsorger. Att frigöra den dödes själ och med rätt åtgärder underlätta dennes resa till ett dödsrike eller till en återfödelse. Tankar om begravningar - under bronsålderoch järnålder 15

16 Att skapa en kultplats eller förstärka en befintlig kultplats, genom att tillföra ben eller andra rester från den döde. Av Ibn Fadlans ögonvittnesskildring av en visserligen vikingatida begravning framgår, att ritualen var en långt utdragen och komplex historia: Det sades mig, att de med sina hövdingar har åtskilligt för sig vid deras bortgång, och det minsta är då likbränningen. Intressant i sammanhanget är bl. a. att liket först jordades för att sedan grävas upp och brännas (Wikander s. 65ff). Enligt Ibn Fadlan tog förberedelserna och ritualerna för begravningen ungefär 10 dagar vilket är ungefär lika lång tid som Trojanerna fick på sig att kremera och begrava Hektor enligt Iliaden (Homeros Iliaden 24, s ). Vi kan inte heller vara säkra på att samtliga ritualer har lämnat några arkeologiska spår eller att de har ägt rum inom undersökningsytan. Det förefaller som om det förkristna rituella rummet hade en vid utsträckning och flera av begravningsritualerna liksom skilda bendepositioner kan därför ha utförts även annorstädes på särskilda helgade platser i landskapet (Andrén 2002, s.317). Seden att jorda obrända lik har förekommit parallellt med brandgravskicket under hela förromersk järnålder (Nylén 1957). Vad skillnaderna i gravskick i högen betyder vet vi inte men det är inte osannolikt att det kan ha haft motsvarighet i skillnader i begravningsritualen som i sin tur har varit avhängiga av den avlidnes kön eller status. Det kan här erinras om att Ibn Fadlan konstaterar att slavarna hos Rus inte begravs utan får ligga tills de äts upp av hundar och fåglar och att de fattigare erhåller en enklare begravning (Wikander 1978, s.65f). Om tiden mellan begravningarna varit lång kan även religionen eller kulten ha förändrats och med den gravskicket. Högen är ett uttryck för sociala relationer - mellan de döda och begravna, mellan de höglagda och de levande samt mellan de levande och jorden (jfr Skree 1999, s. 204; Victor 2002, 54). Någon analys av ett eventuellt släktskap mellan de gravlagda, vilket aviserades i undersökningsplanen, lät sig dock inte göras utifrån det osteologiska materialet. Högen och begravningarna är dock ett uttryck för järnåldersmänniskornas känslor vid en förlust av någon närstående. Med gråt och klagan upphöra de snart, med sorg och saknad sent. Kvinnornas sak är att sörja, männens att minnas (Tacitus Germanerna kap 27). Högen har av flera forskare ansetts även utgöra en kultplats för förfädersdykan i dess egenskap av ett hem och bostad för den döde (Baudou 1991, s.72ff, Kaliff 1997, s.79). Gansum anser även att högen i sig utgör en konstruktion för kult, oavsett om begravningar ägt rum, vilket en mängd gravar där ingen gravlagd påträffats skulle visa (Gansum 2002, s.253ff). Den under 2003 års undersökning funna skålgropsstenen kan ha samband med fruktbarhetsriter knutna till gravmiljön. Gravplundringar Skelettgraven var plundrad. En central fråga i sammanhanget är när detta skedde. Enligt Berit Sigvallius iakttagelser och tolkning kan detta inte ha skett i modern tid (se bilaga 3) Gravar har varit utsatta för plundring under nära nog alla tider. Detta kan man bl. a. utläsa ur rättsprotokoll. I Gustav Wasas domböcker kan man exempelvis läsa om gravplundrare 16 Tankar om begravningar - under bronsålderoch järnålder

17 som ställs inför rätta år 1549 för att ha grävt i en hög i Kårsta socken (Edling 1944, s. 25). Från senare tid föregående sekel går att läsa om en ladugårdsman från Altomta i Tensta socken som ställdes inför rätta för att ha plundrat flera gravar (ATA). Plundringen av högen kan dock mycket väl ha utförts i förhistorisk tid. Den kan också skett strax efter det att området kristnats och den bakomliggande orsaken i sådant fall behöver inte vara vare sig girighet efter dyrbara gravgåvor eller skändning av den gravlagde. Det skulle tvärt om kunna röra sig om ett väl menat försök att flytta en gravlagd förfader för att återbegrava honom i vigd jord. Med tanke på de gravlagdas datering är denna förklaring osannolik i detta fall. Av detta framgår dock att orsaken till plundringen av gravar kan vara flera. Även om den man i första hand kommer att tänka på är ren skattjakt efter dyrbarheter. Som förklaring till de inte alldeles ovanliga plundringarna av gravar som har företagits kort tid efter begravningarna har även föreslagits att de har varit en del av begravningsritualen (Wikborg 1996, s. 111 anf. Litt.) eller att de har genomförts av efterlevande med syfte att hämta särskilda föremål av symbolisk karaktär som vapen och guldringar etc. Dessa föremål kunde legitimera arv och makt och måste tas från den döda (Steinland 2002, s. 95 anf. Litt.). En omfattande plundring av äldre gravar förefaller ha ägt rum under folkvandringstid (Stenberger 1971, s. 526f). Dessa plundringar har satts i samband med sociala omvälvningar och inre krigiska konflikter, med trosskiften och där medföljande uppluckring av sederna som lett tillförlorade respekt för äldre föreställningar. Stenberger föreslår även att de kan ha samband med de krigiska tilldragelser som ansågs ha ägt rum under denna ofärdstid (min kursiv.). Gravar och vägar Att gravarna inte ligger i anslutning till en boplats är efter samtliga genomförda undersökningar ställt utom allt tvivel. Det får anses som sannolikt att de har anlagts, särskilt högen, för att ses från vägen mellan Björklingebygden och Tenstabygden. Graven har utgjort ett tydligt riktmärke för de vägfarande som visat när de kommit in i eller lämnat Tenstabygden. Kanske har högen i den egenskapen fyllt judiciella funktioner. Den har visat vilka som hade rättigheter till marken genom blodsband till de begravda eller så har den varit en statussymbol. De gravlagda kan också ha fungerat som väktare av bygden eller gården. De kan ha varit skydd mot inkräktare som utmarkens krafter, väsen och andar liksom mot icke vänligt sinnade människor (jfr Zachrisson, 1998, s.196). Gravens placering kan också betraktas som en utgångspunkt för berättandet av bygdens myter, hur de kom dit, tog marken i besittning, genealogier, förklara maktrelationerna i bygden d v s människorna i bygdegemenskapens rättigheter och skyldigheter gentemot varandra etc. Fornlämningar över huvudtaget liksom byggnader och spektakulära naturformationer besitter narrativa kvalitéer som säkerligen alltid varit verksamma men där innehållet förändrats över tid (jfr Burström 1996; Burström & Zachrisson 1996). Att berättelserna kring dem även kan mista sin relevans vilket kan få till följd att fornlämningen glöms bort är högen ett tydligt exempel på. Det kan tänkas att graven mist sin kraft i samband med plundringen och att just detta varit syftet med denna. Tankar om begravningar - under bronsålderoch järnålder 17

18 Endast ett fåtal spår av förhistorisk vägar finns i Uppland. Dessa utgörs främst av hålvägar. Det finns flera exempel på hur gravar placerats utmed dessa. Ett av de praktfullaste exemplen är Kung Skutes hög vid det stora hålvägskomplexet vid Lövsta löt som tillsammans med andra gravar och gravfält ligger utmed ett äldre vägsystem på Uppsalaåsen. Av överlagringar att döma måste denna väg ha varit i bruk redan innan romersk järnålder (Biörnstad 1958). Gravars placering utmed vägstråk i Skåne har diskuterats av Elisabeth Rudebeck (Rudebeck 2001; Rudebeck 2002, s.183ff). Hon diskuterar flera källkritiska aspekter på problemet. Här ska endast nämnas problemet med tidsrelationen väg och grav. Vad anlades först och kan anses ha dragit den andra företeelsen till sig? Vägar och gravar som ligger bredvid varandra rumsligt torde dock ha ett samband även om detta ofta är omöjligt att föra i bevis då vanligtvis ingendera är daterade. Följande associationer anser hon kan ha påverkat lokaliseringen av gravar till vägar eller vice versa under perioden senneolitisk tid till äldre järnålder i Sydskandinavien (Rudebeck 2001, s. 107). Dessa skulle även kunna ha relevans för uppländska förhållanden. Kopplingen mellan gravplatser och liminala platser, d. v. s. platser som utgjorde övergångar i både rumslig och symbolisk mening mellan olika områden, världsliga och andliga Kopplingen mellan döden och resan till en annan värld (längs en väg) Associationer mellan förfäder och kosmologiska centra långt borta Önskan att hålla de döda borta från de levande på samma sätt som andra farliga företeelser och aktiviteter, t. ex sådana som involverat eld har placerats i utkanten av byn Att socialt viktiga ritualer i samband med begravningar kan ha inneburit att man färdades runt med den avlidna i trakten. Högarna som territorie- och statusmarkering, d v s att gravarna kunde ses av förbipasserande, som därmed kunde konstatera att här fanns människor och ledare sedan generationer tillbaka. Kopplingen mellan vägar och gravar kan också exemplifieras av några strofer ur Eddakvädet Havamál. En son är bättre fastän sent född, sedan faderns levnad är liden. Sällan bautastenar Man ser vid vägen, Om ej fränder dem rest. (Den Höges sång vers 72) 18 Tankar om begravningar - under bronsålderoch järnålder

19 Vidare bearbetningar Resultaten från undersökningen kommer att presenteras i ytterligare publikationer. Lokalen utgör en del av en större fornlämningsmiljö i västra delen av Tenstabygden, en del av Uppland som inte tidigare berörts av arkeologiska undersökningar i någon större omfattning. Under år 2003 kommer en neolitisk boplats och en större bronsåldersboplats att undersökas medan boplatslämningar öster om den aktuella undersökningen, preliminärt daterade till senneolitikum och bronsålder, kommer att företas under Efter dessa undersökningar torde tillräckligt med nya data finnas för att beskriva den lokala bebyggelseutvecklingen från mellanneolitikum till äldre järnålder. I projektprogrammet under temat kommunikationer och fornlämningar framhålles främst väglämningars, bebyggelse och gravars placering i förhållande till geografiska företeelser som intressanta aspekter för vidare studier. Frågor om företeelserna inbördes relation till varandra och om dessa förändras över tid är även de viktiga att ytterligare belysa i kommande arbeten inom ramen E4-projektet (Projektprogram 2002, Arkeologi i Tiundaland, Arkeologiska undersökningar för ny E4, s. 19) Keramikmaterialet var magert. Kärlet kommer dock att kunna ingå i Thomas Erikssons avhandlingsarbete om järnålderskeramiken i Uppland (Projektprogram 2002, Arkeologi i Tiundaland, Arkeologiska undersökningar för ny E4, s. 16). Flintmaterialet torde även komma att ingå i en större studie av stenverktygsanvändandet och stenteknologin under olika perioder i regionen (Projektprogram 2002, Arkeologi i Tiundaland, Arkeologiska undersökningar för ny E4, s. 16). Inom E4-projektet kommer ett flertal gravar och gravfält från järnålder att undersökas. Det är därför önskvärt att en syntes av undersökningsresultaten görs där variationen och förändringen av gravformer och gravseder under järnålder i regionen studeras. Gravarna är en utmärkta exponenter för tankar kring både det yttre och det inre gravskicks betydelse, det symboliskt laddade landskapet, begravningsritual, förfäderskult och religion. Referenser Aspeborg, H. Bodin, U. Frölund, P. Häringe Frisberg, K. & Larsson, L-I Arkeologisk utredning. Väg E4 sträckan Uppsala Mehedeby. Uppsala och Tierps kommuner, Uppsala län, Uppland. Riksantikvarieämbetet, UV Uppsala Rapport 1995:04. Andrén, A Platsernas betydelse. Norrön ritual och kultplatskontinuitet. I: Jennbert, K. Andrén, A & Raudvere, C. (Red.). Plats och praxis. Studier av nordisk förkristen ritual. Vägar till midgård 2. Lund. Antikvarisk-topografiska arkivet, ATA. Tankar om begravningar - under bronsålderoch järnålder 19

20 20 Tankar om begravningar - under bronsålderoch järnålder Arbman, H Birka I. Die Gräber. Tafeln & text. KVHAA. Uppsala. Baudou, E Helgedom, hus och hög. I: Lagerlöf, A. (Red.) Gravfältsundersökningar och gravarkeologi, rapport från riksantikvarieämbetets seminarium om Gravmaterialet som källa för kunskap om människans livsvillkor, religiösa och sociala värderingar oktober Forskning för kulturmiljövård 3. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Biörnstad, M En gammal färdväg. Fornvännen. Borg, K Ringnålar. I: Borg, K.(Red.). Eketorp-III. Den medeltida befästningen på Öland. Artefakterna. KVHAA. Stockholm. Burström, M Mångtydiga fornlämningar I. Burström, M. m. fl. Fornlämningar och folkminnen, Riksantikvarieämbetet. Burström,M&Zachrisson,T..I.Burström,M.m.Fl.Slutord. Fornlämningar och folkminnen, riksantikvarieämbetet. Edling, N., Gustav Vasa och fornfynden. UFÅ. Uppsala. Ekholm, G Gravfältet vid Gödåker. Fornvännen.. Stockholm. Ericsson, A & Runcis J Gravar utan begravning. Teoretisk diskussion påkallad av en arkeologisk undersökning inom RAÄ 40 vid Skallunda i Sköldinge sn, Södermanland. Riksantikvarieämbetet, arkeologiska undersökningar, Skrifter nr 8. Stockholm. Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet. Gansum, T Fra jord til handling. I: Jennbert, K. Andrén, A & Raudvere, C. (red.). Plats och praxis. Studier av nordisk förkristen ritual. Vägar till Midgård 2. Lund. Havamál: Homeros, Iliaden Från grekiskan av Erland Lagerlöf. Bearbetning och inledning av Gerhard Bendz. Finland. Häringe, K Gödåker ett uppländskt gravfält från romersk järnålder. C-uppsats. Uppsala. Jaanusson, H Hällkistan från Bjurhovda i Västerås, Fornvännen. Jaanuson, H. & Sillvén, U Undersökningen av Dragbyröset 88. TOR. Uppsala. Kaliff, A Grav och kultplats. Eskatologiska föreställningar under yngre bronsålder och äldre järnålder i Östergötland. AUN 24. Uppsala. Lagerås, P Gravgåvor från växtriket. Pollenanalytiska belägg från en senneolitisk hällkista i Hamneda. Lagerås, P. (red.). Arkeologi och paleoekologi i sydvästra Småland. Tio artiklar från Hamnedaprojektet. Riksantikvarieämbetet avdelningen för arkeologiska undersökningar Skrifter No 34. Larsson, L-I & Åstrand, J Arkeologisk förundersökning. Väg E4 sträckan Uppsala Mehedeby. Delobjekt 2: Fullerö Läby, delen Labbo-Läby. Tensta, Viksta och Vendels socknar, Uppsala län, Uppland. Riksantikvarieämbetet, UV Uppsala rapport 1996:04. Lekberg, P Yxors liv och människors landskap. En studie av kulturlandskap och samhälle i Mellansveriges senneolitikum. Uppsala. Lomborg, E Fladehuggede flintredskaber i gravfund fra ældre bronzealder. Aarbøger Lomborg, E Die Flintdolche Dänemarks; Studien über Chronologie und Kulturbeziehungen des südskandinavischen

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats UV MITT, RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats Uppland, Norrsunda och Husby-Ärlinghundra socknar, Norrsunda 1:1, RAÄ 158 i Norrsunda

Läs mer

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel Ramsjö 88:1 Antikvarisk kontroll Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland SAU rapport 2010:13 Pierre Vogel SAU rapporter 2010:13 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt

Läs mer

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:4 Nederby Vallby Schaktningsövervakning vid bytomt Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Vallby 104:1 och Nederby bytomt Nederby 1:15 Vallby

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana

Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana Arkeologisk rapport 2005:41 Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana Säve 388 och 389 Albatross golfbana, Trollered 1:1 Boplatser Förundersökning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Backanäset i Töcksmark socken

Backanäset i Töcksmark socken , Töcksmark, 2006, startsida Tre värmländska gravar och ett bröstvärn från 1905 Från mitten av augusti och fyra veckor framåt grävde vi ut tre gravar från forntiden på en bit utanför Töcksfors samhälle,

Läs mer

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka Närke; Tysslinge socken; Tysslinge 29:2 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning Nättraby 4:1 Nättraby socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:21 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Med anledning av ombyggnad av väg E22 (E66),

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Jordvärme vid Vreta kloster

Jordvärme vid Vreta kloster Rapport 2011:30 Arkeologisk förundersökning Jordvärme vid Vreta kloster Klostergården 1:8 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M A

Läs mer

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb Rapport 2008:55 Arkeologisk förundersökning Vagnhall vid Finspångs Golfklubb RAÄ 30 Viberga 4:4 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A

Läs mer

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

Hårnacka. Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland. sau rapport 2009:12. Emma Sjöling

Hårnacka. Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland. sau rapport 2009:12. Emma Sjöling Hårnacka Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland sau rapport 2009:12 Emma Sjöling Hårnacka Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Rapport 2013:25 En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Sigtuna stadslager RAÄ 195, Sigtuna socken och kommun, Uppland. Johan Runer

Läs mer

Ett 1700-talslager i Östhammar

Ett 1700-talslager i Östhammar Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk

Läs mer

Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan

Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan UV RAPPORT 2014:47 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTKONTROLL Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan Södermanlands län; Södermanland; Eskilstuna kommun; Eskilstuna stad, Eskilstuna 554:1 Katarina

Läs mer

Parkeringsplats, Helgö

Parkeringsplats, Helgö Parkeringsplats, Helgö Arkeologisk förundersökning RAÄ 119, fastigheten Helgö-Bona 4:45, Ekerö socken och och kommun, Uppland Rapport PM 2008:18 Göran Werthwein Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7 Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7 Dnr 423-1780-2003 Kart- och ritmaterial Maj-Lis Nilsson. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3.

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Arkeologisk förundersökning RAÄ 42, fastigheten Sjötullen 4, Norrtälje stad och kommun, Uppland Rapport PM 2008:6 Kjell Andersson Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013 Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013

Läs mer

Boplatslämningar från äldre järnåldern

Boplatslämningar från äldre järnåldern Arkeologisk förundersökning Boplatslämningar från äldre järnåldern Inför byggandet av ny golfbana inom fastigheten Tornaryd 1:1 Bankeryds socken i Jönköpings kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Ny elkabel i Vänneberga

Ny elkabel i Vänneberga Rapport 2006:48 Arkeologisk utredning etapp 1 Ny elkabel i Vänneberga Kristbergs socken Motala kommun Östergötlands län Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R M I L J Ö A V

Läs mer

Gamla landsvägen vid Kungsängens kyrka Arkeologisk delundersökning av väglämning Raä 96b, Kyrkbyn, Kungsängens socken, Upplands-Bro kommun, Uppland Rapport 2000:16 Kjell Andersson STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Mellan Storgatan och Lilla torget

Mellan Storgatan och Lilla torget Rapport 2009:82 Arkeologisk förundersökning Mellan Storgatan och Lilla torget RAÄ 153 Repslagaregatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M

Läs mer

Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf

Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf UV VÄST RAPPORT 2003:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf Västergötland, Mölndals kn, Fässbergs sn, Alvered 1:8, 1:9, 1:18 och 1:5, RAÄ 116 och del av RAÄ 115

Läs mer

Torggatan/Västra Ringgatan

Torggatan/Västra Ringgatan Antikvarisk kontroll Torggatan/Västra Ringgatan Flyttning av dagvattenbrunn Raä 26 Torggatan och Västra Ringgatan Enköping Uppland Joakim Kjellberg 2005:09 Antikvarisk kontroll Torggatan/Västra Ringgatan

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

Skävesund. Intill gravfältet Glanshammar 4:1. Arkeologisk utredning. Skävesund 8:3 Glanshammar socken Örebro kommun Närke.

Skävesund. Intill gravfältet Glanshammar 4:1. Arkeologisk utredning. Skävesund 8:3 Glanshammar socken Örebro kommun Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:50 Skävesund Intill gravfältet Glanshammar 4:1 Arkeologisk utredning Skävesund 8:3 Glanshammar socken Örebro kommun Närke Jenny Holm Innehåll Sammanfattning... 1

Läs mer

El till 3G-mast vid Fågelberg

El till 3G-mast vid Fågelberg Rapport 2013:51 Arkeologisk utredning etapp 2 El till 3G-mast vid Fågelberg Invid RAÄ 68 Fågelberg 1:4 Vikingstad socken Linköping kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S

Läs mer

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt Rapport 2010:104 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt RAÄ 153 Apotekargatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T

Läs mer

Lundby 333, boplatslämningar

Lundby 333, boplatslämningar boplats, arkeologisk undersökning 2009, startsida Boplats undersöks när väg 155 byggs om på Hisingen i Göteborg Med anledning av att vägverket ska bygga om Väg 155, mellan Vädermotet och Syrhålamotet på

Läs mer

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland

Läs mer

FÖRRÅD I NYBO. Arkeologisk förundersökning. Nybo 2:2 RAÄ 31:2 Valbo socken Gävle kommun Gästrikland 2015. Inga Blennå

FÖRRÅD I NYBO. Arkeologisk förundersökning. Nybo 2:2 RAÄ 31:2 Valbo socken Gävle kommun Gästrikland 2015. Inga Blennå Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:14 FÖRRÅD I NYBO Arkeologisk förundersökning Nybo 2:2 RAÄ 31:2 Valbo socken Gävle kommun Gästrikland 2015 Inga Blennå FÖRRÅD I NYBO Arkeologisk förundersökning Nybo 2:2

Läs mer

Ramshäll 1:1. Östergötland Linköpings stad och kommun Ramshäll 1:1 Berga hage RAÄ 450, 451, 452 och 188. Dnr 422-00477-2010. Christina Helander

Ramshäll 1:1. Östergötland Linköpings stad och kommun Ramshäll 1:1 Berga hage RAÄ 450, 451, 452 och 188. Dnr 422-00477-2010. Christina Helander UV RAPPORT 2012:177 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Ramshäll 1:1 Östergötland Linköpings stad och kommun Ramshäll 1:1 Berga hage RAÄ 450, 451, 452 och 188 Dnr 422-00477-2010

Läs mer

ëí~çëãìëéáñ êî~äíåáåöéåë= êáâíäáåàéê=ñ ê=íáääî~ê~j í~ö~åçé=~î=ã åëâäáö~= âî~êäéîçê=

ëí~çëãìëéáñ êî~äíåáåöéåë= êáâíäáåàéê=ñ ê=íáääî~ê~j í~ö~åçé=~î=ã åëâäáö~= âî~êäéîçê= Stadsmuseiförvaltningen ==páç=n=erf OMMSJMQJMS ëí~çëãìëéáñ êî~äíåáåöéåë= êáâíäáåàéê=ñ ê=íáääî~ê~j í~ö~åçé=~î=ã åëâäáö~= âî~êäéîçê= Bakgrund Frågan om hur mänskliga kvarlevor som framkommit i samband med

Läs mer

Innehåll: Vad graven kan berätta, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad graven kan berätta

Innehåll: Vad graven kan berätta, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad graven kan berätta Orust förhistoria Innehåll: Vad graven kan berätta, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad graven kan berätta Vad händer efter döden? Det är en fråga som de flesta människor någon

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala

Läs mer

Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck

Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck Hur påverkas synen på det förflutna av våra metoder? Hur möjliggör metoder

Läs mer

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund Rapport 2009:26 Arkeologisk förundersökning Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund RAÄ 296 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Östra Rom. Arkeologisk förundersökning Östra Rom 2:12, Svarteborgs socken, Munkedals kommun Agneta Gustafsson Bohusläns museum Rapport 2010:11

Östra Rom. Arkeologisk förundersökning Östra Rom 2:12, Svarteborgs socken, Munkedals kommun Agneta Gustafsson Bohusläns museum Rapport 2010:11 Östra Rom Arkeologisk förundersökning Östra Rom 2:12, Svarteborgs socken, Munkedals kommun Agneta Gustafsson Bohusläns museum Rapport 2010:11 Östra Rom Enskild väg invid ny E6 Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015.

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Thomas Linderoth Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad

Läs mer

Bredband mellan Sya och Västra Harg

Bredband mellan Sya och Västra Harg Rapport 2013:85 Arkeologisk förundersökning Bredband mellan Sya och Västra Harg Längs väg 594 mellan Sya och Västra Harg Sya och Västra Hargs socknar Mjölby kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Anders

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43 Undersökning: Säve, Albatross golfbana Lst:s dnr: 220-907-96, 220-18406-2001 Ansvarig institution: Göteborgs Stadsmuseum Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

BILAGA 10 ARKEOLOGISK UTREDNING PÅ GOTLAND

BILAGA 10 ARKEOLOGISK UTREDNING PÅ GOTLAND BILAGA 10 ARKEOLOGISK UTREDNING PÅ GOTLAND AVDELNINGEN FÖR KULTURMILJÖ The Gotland Museum, Dept. of Cultural Heritage Management Gotlands Museum dnr: 2012-570-2 Arkeologisk utreding steg 2 i Västerhejde

Läs mer

UV RAPPORT 2013:69 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING 2012. Mossbystrand 10:25

UV RAPPORT 2013:69 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING 2012. Mossbystrand 10:25 UV RAPPORT 2013:69 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING 2012 Mossbystrand 10:25 Vendeltida bosättning vid Skånes sydkust Skåne, Skurups kommun, Västra Nöbbelövs socken, Mossbystrand 10:25, fornlämning 76 Adam Bolander

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

Den gamla muren tittar fram

Den gamla muren tittar fram Den gamla muren tittar fram Arkeologisk förundersökning 2009 Odengatan, Kalmar socken, Kalmar kommun Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:55 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Den

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

Lilla Nygatan. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Malmö stad RAÄ 20 Skåne län

Lilla Nygatan. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Malmö stad RAÄ 20 Skåne län Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007 Lilla Nygatan Schaktningsövervakning i samband med VA-arbeten Malmö stad RAÄ 20 Skåne län # Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport

Läs mer

En gravhög från bronsåldern, flintor från stenåldern och barnen från förskolan Barkassen

En gravhög från bronsåldern, flintor från stenåldern och barnen från förskolan Barkassen UV VÄST RAPPORT 2003:21 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING En gravhög från bronsåldern, flintor från stenåldern och barnen från förskolan Barkassen Halland, Kungsbacka kommun, Onsala socken, Lyngås 3:69, RAÄ 109

Läs mer

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012.

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:05 MAJAS I ÄNGA Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012 Inga Blennå MAJAS I ÄNGA Arkeologisk

Läs mer

Bronsålder och järnålder vid Ullbro

Bronsålder och järnålder vid Ullbro UV RAPPORT 2013:133 ARKEOLOGISK DOKUMENTATION Bronsålder och järnålder vid Ullbro Invid vägtunnel för väg E18 Uppland; Enköpings kommun; Tillinge socken, Ullbro 5:1; Tillinge 391 och 392 Niclas Björck

Läs mer

Blekinge museum rapport 2011:5

Blekinge museum rapport 2011:5 Siretorp, RAÄ 61 Siretorp 9:23, Mjällby socken Sölvesborgs kommun Arkeologisk förundersökning Blekinge museum rapport 2011:5 Åsa Alering 2 Innehåll Inledning s. 5 Bakgrund s. 5 Kunskapsläget s. 6 Syfte

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför golfbana i Alvered Balltorp

Arkeologisk förundersökning inför golfbana i Alvered Balltorp UV VÄST RAPPORT 2002:12 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning inför golfbana i Alvered Balltorp Västergötland, Mölndal socken, Alvered 1:8 m.fl., RAÄ 115 och RAÄ 116 Mats Lindqvist UV

Läs mer

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:57 Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 34 Soopiska gården 2, Fältskären 2 och 3 samt Storgatan Arboga stadsförsamling

Läs mer

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394 Kv. Eskil 20, Lund Arkeologisk förundersökning 2011 Aja Guldåker Kulturen, Lund 2011 Innehåll Inledning 2 Fornlämningsmiljö 2 Tidigare arkeologiska iakttagelser

Läs mer

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:9 Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Köping 148:1 Stora Kyrkogatan Köpings stadsförsamling Köpings kommun

Läs mer

kv Pilgrimen 3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning

kv Pilgrimen 3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning kv Pilgrimen 3 RAÄ 14 Söderköpings stad och kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I N G E N F Ö R

Läs mer

Fyra vindkraftverk vid Läppe

Fyra vindkraftverk vid Läppe Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:41 Fyra vindkraftverk vid Läppe Särskild utredning Blomsterhult 1:8 och Stavhälla 1:7 m.fl. Västra Vingåkers och Österåkers socken Vingåkers kommun Södermanland

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför markingrepp inom Örja kyrkogård, fastigheten Örja 32:1, RAÄ 9 i Örja socken och

Läs mer

Flundrarp 8:125. Boplatslämningar från äldre bronsålder Skåne, Brunnby socken, Brunnby RAÄ 302 Bo Friman UV RAPPORT 2013:1

Flundrarp 8:125. Boplatslämningar från äldre bronsålder Skåne, Brunnby socken, Brunnby RAÄ 302 Bo Friman UV RAPPORT 2013:1 UV RAPPORT 2013:1 ARKEOLOGISK FÖRUNERSÖKNING 2012 Flundrarp 8:125 Boplatslämningar från äldre bronsålder Skåne, Brunnby socken, Brunnby RAÄ 302 Bo Friman UV RAPPORT 2013:1 ARKEOLOGISK FÖRUNERSÖKNING 2012

Läs mer

Rapport 2013:11. Citadellstaden 2:1. Arkeologiska förundersökningar 2011. Joakim Frejd

Rapport 2013:11. Citadellstaden 2:1. Arkeologiska förundersökningar 2011. Joakim Frejd Rapport 2013:11 Citadellstaden 2:1 Arkeologiska förundersökningar 2011 Joakim Frejd Rapport 2013:11 Citadellstaden 2:1 Arkeologiska förundersökningar 2011 Joakim Frejd Fornlämningsnr: 8 Landskrona stad

Läs mer

Rapport 2014:5. Väktaren 4. Arkeologisk förundersökning 2013. Fredrik Grehn

Rapport 2014:5. Väktaren 4. Arkeologisk förundersökning 2013. Fredrik Grehn Rapport 2014:5 Väktaren 4 Arkeologisk förundersökning 2013 Fredrik Grehn Rapport 2014:5 Väktaren 4 Arkeologisk förundersökning 2013 Fredrik Grehn Fornlämningsnr: 20 Väktaren 4, Malmö stad Malmö kommun

Läs mer

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAÄ 31:1 OCH 32:1 ÖSTANÅ 6:1 SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN Genom dike och

Läs mer

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad A R K E O L O G I S K F Ö R U N D E R S Ö K N I N G 2 0 14 Fredrik Larsson Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad Halland, Halmstad stad, Kirsten Munk 1, Kv. Kirsten Munk,

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

Schaktövervakning intill RAÄ 419

Schaktövervakning intill RAÄ 419 Rapport 2013:74 Arkeologisk förundersökning Schaktövervakning intill RAÄ 419 Intill RAÄ 419 Vasastaden 1:1 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Gärdslätt Västergård 2:13

Gärdslätt Västergård 2:13 Rapport 2008:47 Arkeologisk förundersökning Gärdslätt Västergård 2:13 RAÄ 159 Rinna socken Boxholms kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L

Läs mer

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAPPORT 2015:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAÄ 156 M FL UVEDALSGATAN M FL LANDERYDS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Uvedalsgatan Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Gatubelysning i Skänninge

Gatubelysning i Skänninge Rapport 2010:84 Arkeologisk förundersökning Gatubelysning i Skänninge RAÄ 5 Bjälbogatan/Mjölbygatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E

Läs mer

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAPPORT 2015:36 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAÄ 182:1 TUNA KUNGSGÅRD RYSTAD SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN FREDRIK SAMUELSSON

Läs mer

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2014 Gärdslösa kyrka Kalmar

Läs mer

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2008 Östra Kurtin DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ 19:2 Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för

Läs mer

Vindkraftverket som behövde en elkabel

Vindkraftverket som behövde en elkabel Rapport 2008:34 Arkeologisk förundersökning Vindkraftverket som behövde en elkabel Invid bl a RAÄ 74 Hovgården 1:5 Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Fredrik Samuelsson Ö

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

Rapport 2011:19. Färlöv 19:3. Färlövs socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk utredning 2011. Joakim Frejd

Rapport 2011:19. Färlöv 19:3. Färlövs socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk utredning 2011. Joakim Frejd Rapport 2011:19 Färlöv 19:3 Färlövs socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk utredning 2011 Joakim Frejd Rapport 2011:19 Färlöv 19:3 Arkeologisk utredning 2011 Joakim Frejd Färlöv 19:3, Färlövs socken

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför vatten- och avloppsarbete inom fastigheterna Fulltofta 33:19, 36:1 och Osbyholm

Läs mer

GOteboigs stadsomseum. Rapport. over arkeologisk forundersokning i Goteborgs kommun 1992. Angereds socken nr 2 Hog GOTEBORGS STADSMUSEUM

GOteboigs stadsomseum. Rapport. over arkeologisk forundersokning i Goteborgs kommun 1992. Angereds socken nr 2 Hog GOTEBORGS STADSMUSEUM GOteboigs stadsomseum Nr Rapport over arkeologisk forundersokning i Goteborgs kommun 1992 Angereds socken nr 2 Hog GOTEBORGS STADSMUSEUM RAPPORT OVER ARKEOLOGISK FORUNDERSOKNING. HOG, AN 2. En mycket skadad

Läs mer

A1108. Fig. 62. a. A1108 profil ritad från väst. Skala 1:20. b. A1108 i plan fotograferad från norr. Foto: Markus Andersson.

A1108. Fig. 62. a. A1108 profil ritad från väst. Skala 1:20. b. A1108 i plan fotograferad från norr. Foto: Markus Andersson. N A1108 S Gråsvart mylla (torv) Mörkbrunt sandlager med kvarts Gulbrunt morängrus Stenar något framför profilen 0 1 m Fig. 62. a. A1108 profil ritad från väst. Skala 1:20. b. A1108 i plan fotograferad

Läs mer

Värpeby. Arkeologisk utredning etapp 2. RAÄ 386, 387 och 388 Värpeby 1:4 Kolbäcks socken Västmanland. Maud Emanuelsson

Värpeby. Arkeologisk utredning etapp 2. RAÄ 386, 387 och 388 Värpeby 1:4 Kolbäcks socken Västmanland. Maud Emanuelsson Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:19 Värpeby Arkeologisk utredning etapp 2 RAÄ 386, 387 och 388 Värpeby 1:4 Kolbäcks socken Västmanland Maud Emanuelsson Värpeby Arkeologisk utredning etapp 2 RAÄ

Läs mer

Medeltid vid Tidningshyttan

Medeltid vid Tidningshyttan Rapport 2008:68 Arkeologisk förundersökning Medeltid vid Tidningshyttan RAÄ 67 Tjällmo socken Motala kommun Östergötlands län iktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A D E L N

Läs mer

;ÃZ[SQTL ]\ZMLVQVO 4IOUIV[XIZSMV,MT I^ 4IOMZ[JMZO ".WZ[ [WKSMV -[SQT[\]VI SWUU]V ;ÕLMZUIVTIVL[ TÃV Ingeborg Svensson )ZSMWTWOQ[SI UMLLMTIVLMV "

;ÃZ[SQTL ]\ZMLVQVO 4IOUIV[XIZSMV,MT I^ 4IOMZ[JMZO .WZ[ [WKSMV -[SQT[\]VI SWUU]V ;ÕLMZUIVTIVL[ TÃV Ingeborg Svensson )ZSMWTWOQ[SI UMLLMTIVLMV Ingeborg Svensson Ingeborg Svensson Figur 1. Översiktskarta över Södermanlands län med kommuner, större orter, vägar och angränsande län. Utredningsområdets geografiska belägenhet är markerat med röd

Läs mer

Rapport 2010:5. Fosie kyrka. Arkeologisk förundersökning 2009. Per Sarnäs

Rapport 2010:5. Fosie kyrka. Arkeologisk förundersökning 2009. Per Sarnäs Rapport 2010:5 Fosie kyrka Arkeologisk förundersökning 2009 Per Sarnäs Rapport 2010:5 Fosie kyrka Arkeologisk förundersökning 2009 Per Sarnäs Fornlämningsnr: 95 Fosie 165:16, Fosie socken Malmö kommun

Läs mer

Holländaregatan i Marstrand

Holländaregatan i Marstrand UV VÄST RAPPORT 2000:13 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Holländaregatan i Marstrand en arkeologisk förundersökning i delar av Holländaregatan Kyrkogatan Bohuslän, Marstrand socken, RAÄ 32 Carina Bramstång

Läs mer

Skärvstenshögar i Borsökna

Skärvstenshögar i Borsökna RAORT 2015:58 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Skärvstenshögar i Borsökna Södermanlands län, Södermanland, Eskilstuna kommun, socken, Borsökna 1:300, 48:1 4 Louise Evanni RAORT 2015:58 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

Läs mer

Fröafall och Krokstorp

Fröafall och Krokstorp Fröafall och Krokstorp Arkeologisk utredning, etapp 1, inför bostadsbyggnation i Tranås stad, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:51 Ann-Marie Nordman Fröafall 2:1 och Krokstorp

Läs mer