Fängslande begravningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fängslande begravningar"

Transkript

1 Fängslande begravningar En studie av påmage-gravar på gravfälten på Gotland under vikingatiden Kandidatuppsats i Arkeologi Stockholms universitet HT 2012 Oscar Funegård Viberg Handledare: Torun Zachrisson

2 Innehållsförteckning 1. Introduktion Inledning Syfte Frågeställningar Metod 2 2. Gravfälten Översikt av gravfälten Bottarve Ire Bjärs Butter Bjärge Pejnarve Grodde Paviken Kopparsvik Tolkning Kontexten Bebyggelse Individerna Slutsats Sammanfattning Referenser 30 Abstract: This paper deals with the prone burials from the Viking Age on Gotland, Sweden. The conclusion to what kind of social status these individuals that were buried prone might have had was that anyone could have been buried prone. It did not matter if the individual had a higher or lower social status, if they were a man or a woman, old or young. Omslagsbild: Illustration av anläggning A52 på Bjärge gravfält på Gotland, gjord av Eric Östergren.

3 1. Introduktion 1.1 Inledning På Gotland finns det ett flertal gravfält som är daterade till vikingatid där en del av de döda gravlagts på mage, det finns gravfält som är placerade vid kusten och det finns de som är placerade i det centrala Gotland. Vissa av de som är gravlagda på gravfälten har flera saker gemensamt med människor begravda på andra gravfält på Gotland. En likhet mellan vissa av de begravda på olika gravfält är att flera människor som hade blivit gravlagda på mage också varit bundna vid lederna. Man kan se att benen hade varit bundna eftersom de låg i en onaturlig ställning, flera personer hade blivit gravlagda på mage och knäna låg tätt ihop med fötterna liggandes på varandra. Dessa gravfält som har individer påmage finns i socknarna Fleringe, Hellvi, Hejnum, Väskinde, Vallstena, Visby, Västergarn, Fröjel och Levide (Arcini 2010a). Dessa anomalier på de gravlagda förekommer inte bara på Gotland utan i flera olika delar av världen och inte heller bara under vikingatid. Den äldsta kända händelsen med en individ gravlagd på mage sträcker sig tillbaka år och hittades i Tjeckien (Arcini 2009a). Det finns många olika teorier om vilka dessa individer som blivit gravlagda på just detta sätt kan ha varit och varför de har blivit begravda på detta vis. Det finns teorier om att de kan ha varit brottslingar, krigsfångar, individer som begått självmord, individer som dog utomhus eller i sin sömn (Arcini 2009a), individer av lägre social status, levande begravda, individer med speciella krafter såsom schamaner, individer som inte blivit accepterade av det religiösa samhället (Arcini 2009b:32) eller helt enkelt människor som har kastats i gravarna och utan avsikt hamnat med mage ner (Carlsson 1999). Varför Gotland är värt att undersöka närmare är för att gravfältet Kopparsvik en bit utanför Visby har ett ovanligt stort antal gravlagda som placerats påmage, de utgör närmare 16 % av de gravlagda på gravfältet. Det är ungefär 330 begravda individer på det vikingatida gravfältet Kopparsvik och av dessa är ungefär 90% män och 10% kvinnor. Av de 330 gravlagda är 53 individer gravlagda på mage, de utgör 16%, varav 37 är män och 6 är kvinnor, det är osäkert vilka kön de resterande 8 individerna har. Av de individer som nämns i uppsatsen finns det de som ligger helt påmage och de som ligger till hälften påmage, jag anser att de som ligger till hälften påmage inte är en riktig påmage-grav men jag tar i vilket fall som helst med dem i redovisningen. Jag kommer i denna uppsats att jämföra och undersöka skillnader och likheter mellan de olika gravfälten på Gotland som individerna gravlagda påmage är placerade på samt jämföra undersöka de individer som blivit gravlagda påmage med köns- och sociala skillnader i fokus. 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att förstå sambanden och skillnaderna mellan de gravfält som har de individer som blivit gravlagda på mage samt att förstå samband och skillnader mellan just de gravlagda på mage för att se vilka dessa individer kan ha varit och vilken social status de kan ha haft på Gotland under vikingatiden. 1

4 1.3 Frågeställningar Vad är likheterna och skillnaderna mellan gravfälten på Gotland som har dessa gravlagda individer på mage? Vad är likheterna och skillnaderna mellan de gravlagda på mage på Gotland? Vilken social status, kön och ålder kan de individer som är gravlagda på mage ha haft? 1.4 Metod 1. Källkritik Den kvalitativa metoden källkritik går ut på att bevisa trovärdigheten i påståenden och att kritiskt granska källmaterial, med denna metod kan jag undersöka och bedöma den litteratur och de primära och sekundära källmaterial som finns till hands. Att kunna belysa de samband mellan olika källor och material för en möjlig röd tråd. 2. Statistik, sifferdata Den kvantitativa metoden statistik och sifferdata har hand om insamling, utvärdering och analys av information och data. Med denna metod ska jag kunna samla in den information och data jag anser vara viktig för uppsatsen, som till exempel litterära källor som handlar om de gravfält min uppsats kommer att beröra. Statistiken ska lyfta fram de likheter och skillnader mellan de gravlagda och mellan gravfälten. 3. Komparation Den kvalitativa metoden komparation går ut på att jämföra likartade objekt, denna metod kan jag ha stor användning för vid bedömningen av de olika gravfält och gravlagda med de tidigare nämnda anomalierna. Med metoden komparation ska jag kunna besvara frågeställningen angående liknelser och skillnader. Den typ av resultat jag vill uppnå med denna metod är att det inte ska vara för stora skillnader mellan gravfälten och de gravlagda utan istället större liknelser för att kunna dra en slutsats på en likartad och jämn grund. 4. Avgränsningar och definitioner Att avgränsa och definiera kommer användas mycket i uppsatsen, vad definitionen av en påmagegrav. Vad jag räknar som en påmage-grav och hur jag avgränsar det från materialet. Med denna metod vill jag uppnå ett resultat som innehåller enbart påmage-gravar och genom användningen av denna metod kommer jag att kunna avgränsa vilka som ligger påmage och vilka som inte gör det. Resultatet genom användningen av dessa metoder kan redovisas genom diagram över liknelser och skillnader, jämförande kartanalyser och en sammanfattande slutsats. 2

5 2. Gravfälten 2.1 Översikt av gravfälten De nio gravfält på Gotland som har dessa gravlagda individer på mage kommer jag att presentera och gå igenom detaljerat i detta kapitel. De gravfält som har en anslutning till kust och stränder är Bottarve (Fröjel), Grodde (Fleringe), Butter (Väskinde), Paviken (Västergarn) och Kopparsvik (Visby) (Thunmark-Nylén 2006:596). Gravfälten Ire (Hellvi), Bjärs (Hejnum), Bjärge (Vallstena) Pejnarve (Levide) ligger mer inåt land på Gotland. Figur 2. De röda prickarna och namnen i röd text markerar de socknar där gravfält med individer gravlagda på mage finns på Gotland. De blå kryssen markerar ungefär vart i socknarna som gravfälten ligger. Kartan är hämtad från gotland.net och vidare justerad av mig. Som man kan se på kartan så är de nio gravfälten inte centrerade runt en specifik punkt eller ett område utan några gravfält är närmare varandra än vad andra är. Notera frånvaron av gravfält med individer gravlagda på mage på den östra sidan av Gotland. 3

6 40 Antal påmage-gravar Fröjel (kusten) Västergar Väskinde n(kusten) (kusten) Hellvi (inland) Hejnum (inland) Fleringe (kusten) Vallstena (inland) Levide (inland) Visby (kusten) Män Kvinnor Osäkert 2 Figur 2. Antal män och kvinnor gravlagda på mage i de ovan uppräknade socknarna, diagrammet är sammanställt efter Arcinis uppräkning av samtliga fall av gravläggning på mage i världen, könsbestämningen är enligt en osteologisk bedömning (Arcini 2010b). Som man kan se på diagrammet ovan så utmärker sig gravfältet Kopparsvik till en stor del, medan de andra gravfälten har som högst 2 individer gravlagda på mage så har Kopparsvik 43 individer gravlagda på mage. Det utmärker sig inte enbart för just Gotland utan även för hela världen under just vikingatid. De individer som har blivit gravlagda på mage skiljer sig dock inte så mycket från andra gravar, vissa av de gravlagda har gravföremål och andra inte (Carlsson 1999:109), vissa ligger ovanpå varandra och andra ligger rakt på mage utan att kroppen ligger i onaturliga ställningar. Jag kommer huvudsakligen att använda mig av tabellen ovan som grund men även jämföra och analysera den med andra källor, en arkeologisk könsbedömning kommer att genomföras av mig med hjälp av Bo Petrés artikel om att bestämma en individs kön utifrån fynd och gravkonstruktion (Petré 1993). Jag kommer även att använda mig av ordet påmage för bestämningen av kroppställningarna. Mer om detta och detaljerade beskrivningar av de individer gravlagda på mage i gravarna och om själva gravarna i följande kapitel. 4

7 2.2 Bottarve Gravfältet i Fröjel socken heter Bottarve och där har det hittats två individer gravlagda på mage. I boken Ridanäs beskriver Carlsson utförligt om de gravar som hittats och däribland även de individer som har blivit gravlagda på mage (Carlsson 1999). Bland de som medverkade i utgrävningarna var även dåvarande fil dr Berit Sigvallius och dåvarande fil mag Carola Liebe- Harkort (Carlsson 1999:111). Figur 3. Översiktsbild på strandförskjutningar och landhöjningar vid gravfältet Bottarve (markerat Bottarve 1:17), de två mörka fyrkanterna är de tydligaste spåren av hamnplatsen (Carlsson 1999:49). Gravfältet ligger nu en bra bit från kusten men det har beräknats att strandlinjen låg ca m över dagens havsnivå som man kan se på bilden. Detta innebär att Bottarve gravfält var under den tid då det användes som ett kustgravfält. Det hittades 8 skelettgravar varav 3 var dubbelgravar, av dessa 11 individer var 2 individer gravlagda på mage. Gravfältet har en ungefärlig utsträckning på 420x30-190m (N- S), varför det är ungefärligt är på grund av att gravfältet enbart blivit delundersökt. Den första individen ska enligt en osteologisk analys ha varit en kvinna i års ålder med huvudet i SSV, 155cm lång och haft ett kraftigt pannben (Carlsson 1999:128). Eftersom det inte fanns några fynd i graven kan jag inte göra en arkeologisk könsbedömning. Graven ska ha blivit skadad vid anläggandet av ett kraftigt stolphål. Carlsson tror att kvinnan mer eller mindre ska ha blivit nedslängd i graven eftersom kvinnans högra arm ska ha legat under magen, inga fynd som kunde knytas till graven hade hittats och det fanns ingen gravkonstruktion av något slag (Carlsson 1999:128). Den andra individen ska ha varit en kvinna i dubbelgrav där den andra individen ska ha varit en man. Kvinnan ska ha varit i års ålder, legat på mage med huvudet i V, haft sin vänstra arm under magen medan den högra armen ska ha varit vinklad åt höger. De fynd som ska ha legat i anknytning till kvinnan var en järnspets vid halsen, rester av någonting som tolkades som en börs där även tre delar av arabiska mynt ska ha hittats (dessa mynt daterades till 900 e Kr) och ett dosformigt spänne intill hennes huvud. Det dosformiga spännet daterades till vendeltid men nålen hade blivit utbytt på ett sådant sätt som var modernt under 900-talet (Carlsson 1999:146f). Utifrån de fynd som fanns i graven anser jag att individen ska ha varit en kvinna (Petré 1993:153). 5

8 Inga resta stenar, stenpackningar eller liknande som skulle vara i anslutning till dubbelgraven kunde hittas vilket Carlsson tolkar som att de båda individerna ska ha dött en våldsam död och blivit hastigt begravda. I Carlssons bok Ridanäs (Carlsson 1999) beskrivs två individer som kvinnor, den ena efter en osteologisk analys och den andra efter en arkeologisk analys. Dessa två kvinnor ska ha varit och års ålder enligt Carlsson men i gravrapporten beskrivs enbart en individ ligga på mage. Denna individ ska då ha varit en ung kvinna på år och denna analys var en osteologisk sådan. Carlsson ändrar även numreringssystemet i sin bok angående gravfältet Bottarve, t ex står det i gravrapporten om en grav där det finns en individ som ska vara en kvinna gravlagd på mage och den anläggningen har fått numreringen I boken Ridanäs skriver Carlsson om två individer gravlagda på mage på gravfältet Bottarve och där är anläggningarnas numrering 12/88 och 25/89, Carlsson har här ändrat på numreringssystemet och därmed orsakar det osäkerhet på vilka gravar respektive nummer tillhör och syftar på. Carlsson nämner inte i boken varför han har bytt numreringssystem utan beskriver alla gravar på detta sätt som jag tidigare har nämnt, själva numreringen som används i boken kan mena den ordning anläggningarna hittades och undersöktes under vilket år, som i detta fall kan anläggningen 12/88 vara den tolfte anläggningen som hittades och undersöktes år 1988 och likaså för 25/89. Arcini menar däremot att det finns två individer gravlagda på mage och att könsbestämning på de två individerna inte är möjlig (Arcini 2010b). Carlssons bok Ridanäs är från år 1999 medan Arcinis redovisning av alla kända fall av på-mage-gravar i världen är från år 2010, hon har i sådana fall kunnat ta del av mer uppdaterad information. Jag väljer i detta fall att förlita mig på det Arcini menar angående de två individerna på gravfältet Bottarve i Fröjel socken, att den osteologiska könsbestämningen inte är möjlig och att jag fortsätter att beskriva den som inte har några fynd i graven som en individ medan den som hade fynd i graven ska ha varit en kvinna. Detta på grund av att boken Ridanäs och gravrapporten från utgrävningen av gravfältet Bottarve inte överensstämmer. Det som dock överensstämmer till en viss del mellan gravrapporten och boken är de fynd som hittades i gravarna och utifrån detta har jag kunnat göra en arkeologisk könsbestämning. 2.3 Ire I Hellvi socken på Gotland finns det två gravfält som heter Lilla Ire och Stora Ire, på en av dessa gravfält finns det en individ som ska ha blivit gravlagd på mage och det är Lilla Ire. På detta gravfält ska det ha funnits uppemot gravar och av dessa ska enbart en individ ha blivit begravd på mage, gravfältet är 385x40-70m (NNV-SSO) stort. GF C 9285:51-62 Individen som ska ha blivit gravlagd på mage låg i ett stenröse som fick beskrivningen Grav 226, stenrösets topp var 50-60cm ovanför marken och diametern var ungefär 4-5m. På 60-70cm djup från rösets topp visade det sig att det var helt jordfritt. Stenmaterialet bestod av kullersten och kalksten, diametern på detta var 30-40cm uppifrån och ner, mellan dessa låg även skärvor av kullersten och kalksten. Under packningen av kullersten och kalksten fanns det stenfri sandjord som man tror kan vara den ursprungliga jorden och där hittades skelettdelar och diverse fynd, det fanns skelettdelar dels i det jordfria röset men huvudsakligen i sandjorden. De ben som hittades var relativt fullständiga fötter, handben, knäskålar och rörben samt delar av bäcken och halskotor. 6

9 Stenpackningen som fanns ovanför skelettdelarna fortsatte sedan neråt till ett djup på ungefär 80cm. Under detta lager av sten hittades kraniet, överkäken, underkäken och tänder, allt var deformerat genom stentrycket. Man hittade även lårben, skenben, fragment av bäckenbenet, minst en ländkota och fragment av revben (Blomberg 1941). Högst upp av de skelettdelar som fanns i röset låg fötterna så nära varandra att det inte var möjligt att kroppen hade uppnått skeletterad form innan den hade blivit gravlagd i röset utan kroppen måste ha blivit gravlagd och därefter ska huden, köttet och så vidare. förmultnat. Skelettet ska även sett ut att ha blivit förlängd eller utsträckt på magen med huvudet i VNV-riktning (Thunmark-Nylén 2000a:413). De fynd som hittades i graven var ett spjut och en yxa av järn vid individens vänstra axel på mage, tre ringfibulor av brons med pyramidformade knoppar varav en hade koncentriska kretsar som låg tillsammans till höger om bröstkorgen, tre pärlor där två var av glas vid midjan och en av bärnsten närmare bäckenet, ett bronsbeslag av tunn plåt, en sölja av brons, ett bronsstift, ett remändesbeslag av brons som låg under bäckenet, en 25cm lång kniv med doppsko av brons där knivens fäste ska ha varit av svarvat horn som låg tillsammans vid samma lår och ett bronsbleck (Thunmark-Nylén 2000a:412f). Utifrån de fynd som fanns i graven anser jag att individen ska ha varit en man (Petré 1993:152f). Enligt Arcini så ska denna individ ha varit en man medan både Blomberg, som har skrivit om graven och det som fanns kvar av individen, och Thunmark-Nylén inte ens skriver om vilket kön individen ska eller kan ha haft. Det enda Blomberg, som var amanuens vid den tiden, skriver om skelettet som kanske kan menas som en könsbestämning är ordet homo (Blomberg 1941) men detta innebär enbart att det är ett människoskelett. 2.4 Bjärs I Hejnum socken finns det ett gravfält vid namn Bjärs som är 165x50m (NNV-SSO) stort, på gravfältet finns det 30 fornlämningar varav 20 är stenrösen och 10 är stensättningar, av dessa finns det en individ som har blivit gravlagd på mage. Den individ som har blivit gravlagd på mage låg begravd i en stensättning med huvudet i S. Det finns inte så mycket beskrivet om den gravlagda individen förutom om de få fynd som fanns i graven. Det hittades ett bronsarmband i två delar över individens rygg och en kniv som var på det vänstra höftbenet. Det hittades även en något stor grön glaspärla men det har inte blivit fastställt vart i graven den hittades (Thunmark-Nylén 2000a:381). SHM 8569:67 Utifrån de fynd som fanns i graven anser jag att individen ska ha varit en kvinna (Petré 1993:153). Arcini menar att det finns enbart en individ som är gravlagd på mage på gravfältet Bjärs och att denna individ ska vara en man (Arcini 2010b). Thunmark-Nylén beskriver däremot en till individ som har blivit gravlagd på mage på gravfältet Bjärs, hon är dock osäker på om denna individ har blivit gravlagd på mage eller inte. Den andra graven där en individ som möjligen har blivit gravlagd på mage är en stensättning, skelettet är dåligt bevarat men huvudet ligger vänt åt Ö. En kniv hittades i graven och den låg i midjan på skelettet (Thunmark-Nylén 2000a:382). SHM 8569:78 Utifrån fyndet som fanns i graven kan jag inte ge en klar könsbedömning, detta på grund av att en kniv som gravfynd ansågs vara både manligt och kvinnligt under vikingatid (Petré 1993:152f). 7

10 Fig. 4 Karta över gravfältet Bjärs i Hejnum socken. Kartan är hämtad från riksantikvarieämbetets fornsök. Arcini har antagligen gått efter den information som tydligt och säkert visar att en individ ligger på mage, i detta fall finns det två individer där det är säkert i ett fall och osäkert i ett annat. Jag väljer att ta det säkra före det osäkra och räknar med individen som man vet med säkerhet är gravlagd på mage. 2.5 Butter I Väskinde socken finns det ett gravfält vid namn Butter, gravfältet har enbart 6 gravar varav en av dessa är en individ som blivit gravlagd på mage. År undersöktes gravfältet av antikvarien Ann-Marie Pettersson och den osteolog som könsbestämde de skelett som hittades var Berit Sigvallius (Thunmark-Nylén 2000b:705). Gravfältet är 80x20m (NO-SV) stort. Vad för slags gravkonstruktion individen gravlagd på mage låg i är inte beskrivet. Skelettet ska ha varit utsträckt på mage med huvudet i NNO, armarna och händerna ska ha legat under kroppen. Inga fynd hittades i graven. Individen ska ha varit en man och år gammal (Thunmark-Nylén 2000b:705). SHM 32426:1 Eftersom det inte fanns några fynd i graven kan jag inte göra en arkeologisk könsbedömning. Även på det här gravfältet finns det en till grav där individen möjligen är gravlagd på mage, i det här fallet finns det ingen osäkerhet angående om individen verkligen ligger på mage eftersom det gör den, till hälften. Skelettet ska ha legat i vikt läge med överkroppen liggandes på mage mot underkroppen, skallen låg avskild från kroppen med ansiktet vänt neråt vid bäckenet. Den högra underarmen ska ha varit under kroppen medan den vänstra armen ska ha legat över den främre delen av kroppen. Händerna, fötterna och den vänstra underarmen saknades. Kroppen låg i NNO-SSV-riktning. I benmaterialet hittades en fiskkota men i övrigt fanns inga fynd. Individen ska ha varit en man och år gammal enligt den osteologiska bedömningen (Thunmark-Nylén 2000b:706). SHM 32426:5 Eftersom det inte fanns några fynd i graven kan jag inte göra en arkeologisk könsbedömning. 8

11 2.6 Bjärge I Vallstena socken finns det ett gravfält vid namn Bjärge som är 165x35m (NNO-SSV) stort, gravfältet har blivit undersökt tidigare ett antal gånger då den första gången var år De år som undersökningar pågick vid gravfältet var 1875, 1879, 1924, 1933 och Det var år 1992 som två gravar utan några stenkonstruktioner blev utgrävda och då hittades två individer som var gravlagda på mage, ledaren för utgrävningen var Gunilla Wickman-Nydolf (Thunmark-Nylén 2000b:771). I den ena graven var individen i liggande position på mage i en gravgrop med kroppen i NO-SV. Huvudet ska ha varit separerat från kroppen innan själva gravläggningen men det fanns inga tecken på halshuggning, huvudet ska också ha legat vid bäckenet. Dock är det väldigt svårt att se tecken på halshuggning och om en förnyad undersökning av skelettet skulle ske kanske den skulle visa att individen ifråga blev halshuggen. Armarna låg utsträckta utmed benen där det vänstra över och underbenet låg på så sätt som om resten av kroppen skulle ha legat på rygg medan det högra benet låg rätt i förhållande till skelettet. Individen ska ha varit en man och ungefär 63 år gammal enligt den osteologiska bedömningen (Thunmark-Nylén 2000b:772). A52/1992 Fig. 5 Individ gravlagd påmage i anläggning A52 på gravfältet Bjärge. Foto av Gunilla Wickman-Nydolf. I denna grav hittade man en ansenligt stor mängd fynd tillsammans med skelettet och jag kommer nu att redogöra fynden och dess position i förhållande till skelettet. Ett ringspänne av brons med böjda ändar låg på det högra nyckelbenet, ett brutet järnringsspänne med bronsnål låg på höger axel och ett tredje spänne av järn med rullad och böjd rygg låg bredvid vänster ben. En kniv, ett stort skifferbryne, en nyckel och en kam låg vid bäckenet och under skallen. Ett lås låg på bäckenet, två knivar låg på den högra överarmen och fingrarna på den vänstra handen omgavs av en järnenhet med en pip, 47 arabiska mynt blev framgrävda vid olika punkter mellan benen i överkroppen varav 18 st. hittades vid rester av organiskt material som kan ha varit från en läderpung (Wickman-Nydolf 1999:37). På baksidan av skelettet fanns flera långa mot medelstora objekt: knivar, krumknivar, pilspetsar, rostiga järnrör, fragment från en järnkedja, en mindre stång, en nål av järn, U-formade böjda järnstänger, bandformade tenar och rundade järnstänger, olika rostiga järnfragment, krampa av järn och tygrester (Thunmark-Nylén 2000b:772). Denna grav är hittills den mest fyndrika påmage-grav jag har undersökt, det som står ut mest är antalet fynd i graven. Om man enbart ska bedöma mannens sociala ställning utifrån gravfynden så skulle han förmodligen haft en högre social ställning, men man måste även ta del av skelettets ställning och gravkonstruktionen när man bedömer en individs sociala ställning. Mannen låg på mage och bara det är anmärkningsvärt, huvudet är separerat från resten av kroppen och ligger vid bäckenet. Det finns inga tecken på att en halshuggning har inträffat men huvudet har blivit 9

12 separerat från kroppen redan innan mannen blev begravd. Sedan finns det ingen gravkonstruktion i form av stensättningar eller markeringar ovan jord som visar att det finns en grav. Det som fanns var en oregelbunden oval nedgrävning, man hittade skörbrända stenar på ungefär 10 cm och man har uppfattat det som att stenarna troligen är rester av en härd. Själva gravfyllningen utgjordes av sotig jord med inblandat grus (Wickman-Nydolf 1999:36). Utifrån de fynd som fanns i graven anser jag att individen ska ha varit en man (Petré 1993:152). Den andra graven med en individ gravlagd påmage har inte blivit beskriven av Arcini utan det är Thunmark-Nylén som skriver om den. Även denna grav har ingen stenkonstruktion och i jämförelse till den andra graven har denna grav ytterst få fynd, likheten med den andra graven är själva gravkonstruktionen. Det fanns en ovalformad nedgrävning och även här utgjordes gravfyllningen grusblandad jord (Wickman-Nydolf 1999:42). Skelettet ska ha legat utsträckt påmage i S riktning där huvudet normalt ska finnas, i detta fall saknas skallen, vänster överarm, delar av både underben och fötter. De fynd som hittades var 22 pärlor i närheten av halsen av bärnsten, glas och glasfluss av varierande form och storlek, en kniv låg precis ovanför den högra bäckendelen (Wickman-Nydolf 1999:42). Individen ska ha varit en kvinna och ungefär 27 år gammal enligt den osteologiska bedömningen (Thunmark-Nylén 2000b:773). A112/1992 Utifrån de fynd som fanns i graven anser jag att individen ska ha varit en kvinna (Petré 1993:153). Frågan här är varför Arcini (Arcini 2010b) inte har räknat med denna kvinna tillsammans med den äldre mannen som också blev gravlagd på mage. Thunmark-Nylén skriver inget om att det är osäkert att kvinnan är gravlagd på mage eller inte, dessutom är hela kroppen gravlagd på mage till skillnad från den äldre mannen som har sitt vänstra ben vänt på ett sådant sätt som om han skulle ha legat på rygg. 2.7 Pejnarve I Levide socken finns det ett gravfält vid namn Pejnarve som är 135x30m (NV-SO) stort, det finns 23 runda stensättningar varav en av dessa är en grav med en individ gravlagd på mage. Gravfältet blev undersökt i samband med grusutvinning av prof. Greta Arwidsson 1956 och fil. stud. Peter Manneke Denna grav med en individ gravlagd på mage är den mest fyndrika graven på hela gravfältet. SHM 26714:25 Den runda stensättningen ska förmodligen ursprungligen ha varit 6 m i diameter och mellan 0,1-0,4m högt, den norra delen av stensättningen ska ha varit förstörd av att ha rasat samman. Individen var grunt begravd i den sydöstra delen av stensättningen. Skelettet låg utsträckt på mage med huvudet i S, den vänstra underarmen var böjd och handen var tillbakaböjd in under bröstet. Högerarmen låg till vänster under halsen och baksidan av underarmen låg mot huvudet. Den vänstra foten låg över den högra foten. I graven fanns även ett ringspänne på vänster axel, en nål av järn under halsen nästan helt parallellt med axlarna och en bennål diagonalt över ringspännet. En armring av brons satt på vänstra underarmen halvt under bröstkorgen och en fingerring av brons låg på den vänstra sidan av bröstkorgen. Det hittades ca 40 pärlor under den vänstra delen av bröstkorgen, en kniv och ett rörformigt nålhus av ben låg tillsammans på den vänstra höften, två andra knivar hittades också men det står inte vart i graven. En liten klump av slagg hittades på vänstra höftbenet (Thunmark-Nylén 2000b:503). Utifrån de fynd som fanns i graven anser jag att individen ska ha varit en kvinna (Petré 1993:153). 10

13 Eftersom individen ligger med armarna framför sig upp mot bröstet och halsen kan det troligtvis innebära att det var meningen att begrava denna individ påmage och att det inte har inträffat av en slump. Med tanke på att armarna och händerna ligger i just den positionen kan det även innebära att individen har blivit bunden och gravlagd påmage, dock har inga rester av rep eller liknande hittats vid halsen och bröstkorgen där händerna ska ha varit. 2.8 Grodde I Fleringe socken finns det ett gravfält vid namn Grodde, gravfältet är 70x30m (Ö-V) stort med 13 fornlämningar. År 1998 gjordes en förundersökning och undersökning av gravfältet Grodde i Fleringe socken av Peter Manneke. I denna rapport framgår det att två individer var gravlagda på mage vid detta gravfält (Manneke 1998), både Arcini och Thunmark-Nylén menar att det enbart finns en individ som är gravlagd på mage (Arcini 2010b, Thunmark-Nylén 2000a). Det anmärkningsvärda är att Arcini själv ska ha utfört den osteologiska analysen av individerna på gravfältet, att hon sedan inte räknar med den ena av de två individerna är oförståeligt. Den första graven har fått namnet Anläggning 15 och jag kommer framöver att kalla den A15. Anläggningen var utgjord av en nedgrävning med spår efter en träkista, det fanns inga spår eller rester av kalk- eller gråstenar. Skelettet låg på mage med huvudet i NV och fötterna i SO, kraniet var krossat och låg ungefär 0,26 m under markytan. Den vänstra överarmen låg utmed kroppen men underarmsbenen och den vänstra handen saknades, hela högerarmen och den högra handen saknades likaså. Bäckenhalvorna var något rubbade och högerbenet låg snett över det vänstra benet, fotbenen var även omrörda. Individen ska ha varit en kvinna på år enligt den osteologiska bedömningen (Manneke 1998:20). A15/1998 I graven fanns en dräktnål av brons som låg under vänster skulderblad och en till dräktnål av brons hittades bland de fragmenterade revbenen på vänster sida. Ett djurhuvudformat spänne, ett knivslidebeslag av brons och ett nålhus av ben med två järnnålar inuti låg nedanför dräktnålen som låg bland de fragmenterade revbenen. På höger bäckenhalva låg ett ringformigt spänne av brons och till vänster om bäckenet låg en kniv av järn (Manneke 1998:20). Utifrån de fynd som fanns i graven anser jag att individen ska ha varit en kvinna (Petré 1993:153). Den andra graven har fått namnet Anläggning 17 och jag kommer framöver att kalla den A17. Anläggningen var utgjord av en nedgrävning och i den södra delen av anläggningen fanns en täckande stenpackning kvar. Skelettet var utsträckt på mage med huvudet i SSV och fötterna i NNO, kraniet var krossat och ansiktet var riktat åt öster. Armarna låg utmed kroppen medan bäckenpartiet och lårbenens övre delar var helt förstörda på grund av att en telekabel hade blivit nedgrävd. De nedre delarna av underbenen och fötterna var krossade eller saknades till stor del på grund av en vägdikesgrävning. Individen ska ha varit en man enligt den osteologiska bedömningen (Manneke 1998:22). A17/1998 I graven hittades ett ringspänne av brons som satt fast i telekabalen ovanför skelettet. I kabeldiket hittades 5 viktlod, ändknoppen till ringspännet och 7 fragment av islamiska mynt (Manneke 1998:22f). Utifrån de fynd som fanns i graven anser jag att individen ska ha varit en man (Petré 1993:152). 11

14 2.9 Paviken I Västergarn socken finns det ett gravfält vid namn Paviken, gravfältet i sig är inte så stort utan det är hamnen som väcker störst intresse. Paviken anses vara den största handelshamnen innan Visby i jämförelse till Birka (Lundström 1983). På gravfältet Paviken finns det en individ som är gravlagd på mage, gravfältet är 60x30m (N-S) stort med 9 fornlämningar Kopparsvik Fig. 6 Individen gravlagd på mage på gravfältet Paviken (Lundström 1981:119). Det ska inte ha funnits någon stensättning eller stenpackning för denna grav utan skelettet låg utsträckt på mage i en grund gravgrop med huvudet i NO, skelettet ska ha varit täckt av ett tunt lager jord och brunt förkolnat trä som kan ha varit plankor eller brädor. Fingrarna på den vänstra handen var förkolnade, det högra lårbenet saknades och det fanns inga fynd i graven. En C14 analys ska ha gjorts och daterat skelettet till 995 e Kr (Thunmark-Nylén 2000b:726). GF o. Nr. (Paviken) Av de gravar jag hittills undersökt så är denna grav den fattigaste på fynd och en av de mer omarkerade gravarna. Thunmark-Nylén skriver ingenting om en könsbestämning medan Arcini menar att individen ska ha varit en man (Thunmark-Nylén 2000b:726, Arcini 2010b). Per Lundström nämner just den här graven i sin bok De kommo vida (Lundström 1981:120) och det han skriver om i boken stämmer överens med det Thunmark-Nylén har skrivit. Eftersom det inte fanns några fynd i graven kan jag inte göra en arkeologisk könsbedömning. I Visby socken finns ett större kustgravfält vid namn Kopparsvik, detta gravfält ligger cirka 800m söderut från staden Visby på Gotland och precis vid den gamla jurisdiktionsgränsen för Visby (Engeström 1988). Arkeologiska utgrävningar har skett vid flera tillfällen på detta gravfält, närmare bestämt fem gånger. År 1917 och 1918 var det O. W. Wennersten som undersökte gravfältet, år 1956 G. Arwidsson, år 1963 E. Nylén och år Hilkka Pettersson. Sammanlagt har 330 gravar blivit utgrävda Kopparsviks gravfält men troligen har det funnits mer än så. Gravfältet består av två delar, en nordlig och en sydlig del varav den nordliga delen breder ut sig på 120m längs stranden (Thunmark-Nylén 2000b:829f). Gravfältet ska ha varit 120x60m (N-S) stort och är nu borttaget. På detta gravfält finns 53 individer gravlagda på mage. Av dessa 53 individer är 44 av dem gravlagda helt på mage och 7 av dem gravlagda halvt på mage medan man är osäker på de 12

15 resterande 2 individerna kroppsställning. Här nedan följer beskrivningar av gravarna med de individer som var gravlagda på mage, jag kommer att redovisa dem i den ordning som deras nummer är och av vem som undersökte gravarna. Min egna arkeologiska könsbedömning av påmage-gravarna på gravfältet Kopparsvik kommer att redovisas i en sammanställningstabell. De första 6 individer gravlagda påmage undersöktes av Arwidsson år 1956, köns- och åldersbestämningar av dessa gravar har inte blivit fastställda. Grav 6/1956, GF C 10183:13 Denna grav hade inget stenröse och skelettet i graven var bara delvis utgrävt. Individen ska ha legat påmage med huvudet i SV, armarna var tillsammans med händerna böjda en bit utanför höften. Det vänstra benet var utsträckt och det högra underbenet saknades. En kniv hittades nedanför underkäken (Thunmark Nylén 2000b:831). Grav 8A-B/1956 GF C 10183:16 Detta var en dubbelgrav där den ena individen var gravlagd påmage medan den andra inte var det. Båda individerna låg under ett gemensamt stenröse och den ena individens ena ben låg över den andra individens ben. Individen med beteckningen 8A var gravlagd på mage med huvudet i riktning mot NO, individens högra arm var böjd och den högra handen låg på höften, dock saknades vänsterarmen och fötterna. Ett ringspänne av brons låg på den högra axeln (Thunmark Nylén 2000b:831). Grav 9A/1956 Individen låg halvt påmage och halvt på vänster sida med huvudet mot SSV utan något stenröse över sig. Högerarmen låg diagonalt uppböjd medan den vänstra armen låg under kroppen, det fanns inga fynd i graven (Thunmark Nylén 2000b:831). Grav 14/1956 Denna grav hade inget stenröse men den hade en kalkstenspackning som gravfyllning. Även denna individ låg till hälften påmage och till hälften på vänster sida, huvudet mot SSV. Båda armarna låg över kroppen varav en arm var böjd, det fanns inga fynd i graven (Thunmark Nylén 2000b:832). Grav 16/1956 Individen i denna grav låg påmage men skelettet var ofullständigt och graven hade inget stenröse. Huvudet saknades men den tidigare riktningen var mot NO. Båda armarna var böjda uppåt under bröstkorgen, båda benen låg längs varandra med fötterna tätt tillsammans, det fanns inga fynd i graven (Thunmark Nylén 2000b:832). Grav 18C/1956 Denna grav var en trippelgrav där enbart en av individerna var gravlagd påmage. Skelettet var dock ofullständigt och graven hade inget stenröse. Huvudet, det vänstra benet och båda fötterna saknades medan den högra armen var krossad. Den tidigare riktningen var mot NNO, det fanns inga fynd i graven (Thunmark Nylén 2000b:833). Resten av gravarna var undersökta av Mälarstedt år , nästan alla dessa individer har blivit osteologiskt köns- och åldersbedömda. 13

16 Grav 8, GF C 12675:8 Denna grav hade inget stenröse men var skadad av inlägg av hål som var 1,4m brett, den vänstra sidan skelettet var skadat. Individen låg utsträckt påmage med huvudet i NV, högra underarmen var vinklad något utåt och båda vristerna var korsade. Två nålar hittades på den vänstra axeln. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en kvinna (Thunmark Nylén 2000b:835). Gr , 26, GF C 12675:25-26 Detta var en dubbelgrav där två skelett låg utsträckta på mage med mindre kalkstenar i nivå med bäckenet, bägge skallarna låg i SSV. Det västra skelettet av de båda är nr 25 och det östra är nr 26. Enligt den osteologiska bedömningen ska båda individerna ha varit män. Båda armarna till nr 25 låg över nr 26 med högerarmen över halsen på nr 26. Benen på nr 25 var delvis förstörda, men enligt tecken på deras tidigare position ska den vänstra foten till nr 25 ha legat under den vänstra foten till nr 26. Till vänster om ryggraden till nr 25 hittades en nyckel (Thunmark Nylén 2000b:838). Gr. 39, GF C 12675:39 Denna grav hade inget stenröse utan det fanns några stenar på höger axel och en del på skallen. Skelettet låg påmage med huvudet i NNV, armarna och benen låg nästan rakt. Ett spänne hittades under det vänstra höftbenet. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man (Thunmark Nylén 2000b:839). Gr. 42, GF C 12675:42 Denna grav hade inget stenröse utan skelettet låg påmage i en oregelbunden stenpackning med huvudet i SV, armbågen var vinklad i sidled, händerna låg på höfterna och det högra benet låg över det vänstra benet. Det hittades ett spänne och två beslag som låg tillsammans på höger höft. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man (Thunmark Nylén 2000b:839). Gr. 48, GF C 12675:48 Denna grav hade inget stenröse och skelettet låg påmage i en vriden ställning med huvudet i NNO, den vänstra underarmen var kraftigt böjd och handen låg under bröstet, den högra armen låg snett över ryggen, fötterna låg nära varandra. Det hittades en kniv som låg utmed den högra underarmen och handleden utanför den vänstra höften. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man (Thunmark Nylén 2000b:840). Gr. 58, GF C 12675:58 Denna grav hade inget stenröse och skelettet låg påmage med huvudet i NNO, den vänstra armen var rak, högra armen var böjd in mot kroppen, benen var nästan raka. Det hittades en kniv på den högra höften och bronsbeslag strax ovanför det högra höftbenet. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man (Thunmark Nylén 2000b:841). Gr. 59, GF C 12675:59 Denna grav hade inget stenröse och skelettet låg påmage mot NO, skallen och fötterna saknades, både höger och vänster arm låg under kroppen, benen var nästan raka. Inga fynd hittades i graven. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man (Thunmark Nylén 2000b:841). 14

17 Gr. 60, GF C 12675:60 Denna grav hade inget stenröse och skelettet låg påmage med huvudet i NV, den högra underarmen låg nedanför magen, vänstra över- och underarmen var böjda uppåt så att handen var under den vänstra axeln, benen var nästan raka. Det hittades ett ringspänne vid det högra höftbenet, ett spänne vid midjan till höger om ryggraden, en hjorthornsspets på den vänstra lårbenshalsen. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man (Thunmark Nylén 2000b:841). Gr. 62, GF C 12675:62 15 Fig. 7 De fynd som hittades i grav 60 på Kopparsvik (Thunmark-Nylén 1995). Denna grav hade inget stenröse och skelettet låg påmage med huvudet i NNO, armarna och benen var något raka. Det hittades ett armband av brons på den vänstra handleden. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man (Thunmark Nylén 2000b:842). Gr. 65, GF C 12675:65 Denna grav hade inget stenröse och skelettet låg påmage med huvudet i SV, armarna och benen vara nästan raka. Inga fynd hittades i graven. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man (Thunmark Nylén 2000b:842). Gr. 70, GF C 12675:70 Denna grav hade inget stenröse och skelettet låg påmage mot SSV men var ofullständigt. Skallen, bröstet och det vänstra lårbenet saknades, armbenen var skadade. Inga fynd hittades i graven. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man (Thunmark Nylén 2000b:842). Gr. 72, GF C 12675:72 Denna grav hade inget stenröse och skelettet låg påmage med huvudet i NNO men var ofullständigt. En grävning av ett hål på 1 m hade utförts, underkroppen och de nedre extremiteterna var borta. Överarmarna var något vinklade från kroppen och underarmarna var skadade. Det hittades ett ringspänne på den vänstra armbågen och en kniv i armhålan. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man (Thunmark Nylén 2000b:842). Gr. 74, GF C 12675:74 Denna grav hade inget stenröse och skelettet låg påmage med huvudet i N, både vänster och höger arm var böjda så mycket att händerna kom att vila på axlarna. Inga fynd hittades i graven. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man (Thunmark Nylén 2000b:843).

18 Gr. 103, GF C 12675:103 Denna grav hade ett stenröse där ett dåligt bevarat skelett låg under. Skelettet låg till hälften påmage och till hälften på höger sida med huvudet i NO, armarna var böjda uppåt och benen var uppdragna. Inga fynd hittades i graven. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man (Thunmark Nylén 2000b:846). Gr. 105, GF C 12675:105 Denna grav hade inget stenröse utan skelettets huvud, knän och fötter var täckta av kalkstensplattor. Skelettet låg utsträckt påmage med huvudet i SSV, armbågarna var böjda och händerna låg vid sidan av höftlederna. Det hittades ett ringspänne av brons på halsen och en sölja på höger sida vid midjan. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man (Thunmark Nylén 2000b:846). Gr. 109, GF C 12675:109 Denna grav hade inget stenröse och skelettet låg påmage med huvudet i SSV. Armarna och benen var nästan raka, fötterna och ett halvt ben saknades. Det hittades en sölja av brons under bäckenet. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man (Thunmark Nylén 2000b:846). Gr. 115, GF C 12675:115 Denna grav hade inget stenröse utan skelettet låg påmage mot NO men det var ofullständigt i en oregelbunden stenpackning. Skallen saknades och detta förmodligen på grund av byggandet av ett tjänsthål som var beläget strax ovanför skelettet. Vissa skallben hittades på en högre nivå över bäckenregionen. Inga fynd hittades i graven. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man (Thunmark Nylén 2000b:847). Gr. 121, GF C 12675:121 Denna grav hade ett stort och oregelbundet stenröse på 2x3m. Mitt i stenröset låg skelettet till hälften påmage och till hälften på höger sida med böjd rygg med huvudet i OSO, armarna var utsträckta nedåt vid vänster sida och benen låg längs varandra. Det hittades ett ringspänne av brons vid ena handen, två bronsbeslag där det ena låg vid bäckenet och det andra låg en halv meter utanför fötterna. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man (Thunmark Nylén 2000b:848). Gr. 124, GF C 12675:124 Denna grav hade inget stenröse och skelettet låg till hälften påmage och till hälften på vänster sida med huvudet i SV. Vänsterarmen var böjd in under kroppen, högerarmen var nästan rak och benen var uppdragna. Inga fynd hittades i graven. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en kvinna (Thunmark Nylén 2000b:849). Gr. 126, GF C 12675:126 Denna grav hade inget stenröse och skelettet låg påmage med huvudet i SO. Armarna var raka, underbenen var böjda rakt bakåt (uppåt) och fötterna saknades. Det hittades ett ringspänne av brons på den högra underarmen precis nedanför armbågen. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man (Thunmark Nylén 2000b:849). Gr. 128, GF C 12675:128 Denna grav hade inget stenröse och skelettet låg utsträckt påmage med huvudet i NV. Armarna var utsträckta och låren var korsade vid knäna. Det hittades ett ringspänne av brons på den vänstra höften, en 16

19 nål längst upp till vänster på ryggraden. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en kvinna (Thunmark Nylén 2000b:849). Gr. 129, GF C 12675:129 Denna grav hade inget stenröse utan skelettet låg utsträckt påmage mot SV men det var ofullständigt. Skallen, högerarmen, högerbenet och båda fötterna saknades. Vänsterarm var utsträckt. Det hittades ett ringspänne av brons vid nacken. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man (Thunmark Nylén 2000b:849). Gr. 131, GF C 12675:131 Denna grav hade inget stenröse utan bäckenet och benen var täckta av kalkstensplattor, skelettet låg mot NV men var dock ofullständigt. Det hittades ett ringspänne och en nit som var ungefär en decimeter isär och ca 10 cm från det vänstra benet. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man (Thunmark Nylén 2000b:849f). Gr. 132, GF C 12675:132 Denna grav hade ett stenröse där skelettet låg påmage med huvudet i SV under den nedre högra delen. Båda armarna och benen var nästan raka. Det hittades ett stort ringspänne av brons bredvid den vänstra höften och ett mindre ringspänne av brons direkt under nacken. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man (Thunmark Nylén 2000b:850). Gr. 133, GF C 12675:133 Denna grav hade inget stenröse och skelettet låg utsträckt påmage med huvudet i N. Armbågarna låg intill sidorna och var böjda. Inga fynd hittades i graven. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man (Thunmark Nylén 2000b:850). Gr. 140, GF C 12675:140 Denna grav var en dubbelgrav och hade inget stenröse, i graven fanns nr 139 och nr 140 varav en av dem låg utsträckt påmage med huvudet i SVS, närmare bestämt nr 140. Högerarmen låg utsträckt upp på sidan av huvudet medan vänsterarmen låg i sidled med resten av kroppen. Underbenen låg nära varandra. Det hittades ett dosformigt spänne och ett djurhuvudformat spänne liggande tätt på det högra skulderbladet, ett annat djurhuvudformat spänne låg på bröstet precis ovanför armbågen. En nål med huvudet pekande uppåt hittades på den övre högra sidan av halsen. Pärlor och hängen låg samlade i ett utrymme under bröstet och halskotorna (det vill säga på framsidan av bröstkorgen). Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en kvinna (Thunmark Nylén 2000b:851). Gr. 146, GF C 12675:146 Denna grav hade inget stenröse och skelettet låg utsträckt påmage med huvudet i SV. Vänsterarmen var rak medan högerarmen var bara något rak. Inga fynd hittades i graven. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man (Thunmark Nylén 2000b:852). Gr , 159, GF C 12675: Denna grav var en dubbelgrav som hade en oregelbunden stenpackning där två skelett låg påmage mot SV. Det södra skelettet är nr 158 och det norra skelettet är nr 159. Skelett nr 158 saknade skalle och hade höger armbåge under bröstkorgen till nr 159 och med handen under dennes bäcken. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man. 17

20 Skelett nr 159 låg över 158 och vänstra armbågen och underarmen var kraftigt böjd till sitt eget huvud, högerarmen var ofullständig. Benen var utsträckta och korsades vid underbenen. Inga fynd hittades i graven. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man (Thunmark Nylén 2000b:853). Gr. 167, GF C 12675:167 Denna grav hade ett kraftigt stenröse vilket skelettet låg påmage med huvudet i SV under. Vänstra underarmen låg något inåt under kroppen medan högerarmen var böjd och handen låg under låret. Inga fynd hittades i graven. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man (Thunmark Nylén 2000b:854). Gr. 173, GF C 12675:173 Denna grav hade ett stenröse som var sammanslaget med gravarna 172 och 174. Skelettet låg påmage med huvudet i SSO, armarna var lätt böjda på sidorna, benen var nästan böjda. Det hittades ett ringspänne på den övre högra halvan av bröstet och ett annat spänne på den högra höftleden (det vill säga på baksidan av kroppen), det hittades även ett remändesbeslag på det högra låret. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man (Thunmark Nylén 2000b:854). Gr. 178, GF C 12675:178 Denna grav hade inget stenröse utan skelettet låg påmage i en gles stenpackning med huvudet i SSV. Den högra underarmen var kraftigt böjd uppåt till hakan och benen var nästan raka. Inga fynd hittades i graven. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man (Thunmark Nylén 2000b:855). Gr. 180, GF G C 12675:180 Denna grav hade inget stenröse och skelettet låg till hälften påmage och till hälften på vänster sida men huvudet i SV. Armarna och benen var nästan raka. Inga fynd hittades i graven. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man (Thunmark Nylén 2000b:855). Gr. 182, GF C 12675:182 Denna grav hade inget stenröse utan det fanns stenar på benen. Skelettet låg påmage med huvudet i S, vänsterarmen låg rakt medan högerarmen var förstörd, benen var tillbakaböjda. Det hittades ett spänne mellan låren strax under bäckenet och ett monteringsbeslag av brons som låg ca 10 cm från det högra lårbenet strax nedanför höfterna. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man (Thunmark Nylén 2000b:855). Gr. 183, GF C 12675:183 Denna grav hade inget stenröse och skelettet låg påmage med huvudet i SSV med armar och ben utsträckta längs kroppen. Ett benföremål låg med den avsmalnande spetsen på det vänstra knäet. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man (Thunmark Nylén 2000b:855). Gr. 185, GF C 12675:185 Denna grav hade en gemensam samling av sten tillsammans med grav nr 187. Skelettet var utsträckt påmage mot NV men var ofullständigt. Skallen och högra sidan av skelettet saknades (inklusive armen) medan vänsterarmen var rak. Inga fynd hittades i graven. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man (Thunmark Nylén 2000b:855). 18

21 Gr. 187, GF C 12675:187 Denna grav hade inget stenröse utan hade en gemensam samling av sten tillsammans med grav nr 185. Skelettet låg påmage med huvudet i SSV, armbågarna var vinklade mot sidorna händerna låg något under höfterna, benen och fötterna låg ovanför varandra. Det hittades en sölja på den vänstra höftleden, ett remändesbeslag på ryggraden vid midjan och två armband som satt nära varandra på den vänstra handleden. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man (Thunmark Nylén 2000b:856). Gr. 188, GF C 12675:188 Denna grav hade inget stenröse utan låg strax utanför den gemensamma samlingen av sten till gravarna 185 och 187. Skelettet låg utsträckt påmage med huvudet i SSV, underarmarna var starkt böjda in under kroppen och underbenen låg nära varandra. Förmodligen hade armarna och benen blivit tillrättade före begravningen. Det hittades ett ringspänne av brons vid anklarna, en kniv längs kroppen vid den vänstra höften och en nyckel låg under skelettet på höger sida av midjan. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man (Thunmark Nylén 2000b:856). Gr. 197, GF C 12675:197 Fig. 8 De fynd som hittades i grav 188 på Kopparsvik, kniven är inte avbildad (Thunmark-Nylén 1995). Denna grav hade inget stenröse och skelettet låg till hälften påmage och till hälften på höger sida med huvudet i SO. Högerarmen låg under kroppen medan vänsterarmen var kraftigt böjd uppåt, benen korsades vid underbenen. Det hittades en kniv som låg bakom det högra låret. Här har ingen osteologisk bedömning gjorts (Thunmark Nylén 2000b:857). Gr. 201, GF C 12675:201 Denna grav hade inget stenröse och skelettet låg påmage mot SSV men det var ofullständigt, skallen och den högra axeln saknades. Armarna och benen var nästan raka. Det hittades ett spänne och ett monteringsbeslag av brons bland bäckenbenen i midjehöjd, en kniv på lårbenshalsen. Enligt den osteologiska bedömningen ska individen ha varit en man (Thunmark Nylén 2000b:857). 19

Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke

Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke Stretcha nacke Övning 1 Stå upprätt som på bilden och rulla med huvudet från den ena sidan till den andra och känn hur du stretchar ut nacken. Stretcha

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

Övning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad

Övning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad 1 Styrketräningsprogram för axlarna i tre steg Basprogram I Övning 1. Hållningsträning/Axlar Ta ett djupt andetag och höj axlarna. Andas ut, sucka ut luften och sänk samtidigt axlarna. Övning 2. Hållningsträning/Skulderblad

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Enkelt att ta med på semestern! Övningarna framtagna av: Karin Jönsson, leg. Kiropraktor och Emilie Svedberg, lic Personlig

Läs mer

Temakväll - pausgympa

Temakväll - pausgympa Temakväll - pausgympa Pausgympa Ökad cirkulation/skakningar Spänn och andas in samtidigt som du spänner hela armen, andas ut och slappna av/skaka lätt på armen. Upprepa med andra armen och benen. Studsa

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

GRAVEN BERÄTTAR SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U. Malmö Museer N A M N

GRAVEN BERÄTTAR SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U. Malmö Museer N A M N GRAVEN BERÄTTAR N A M N SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U Malmö Museer Illustrationer Illustration sidan 1 & 3 Erik Lenders, ur Bevægeapparatets anatomi av Finn Bojsen-Møller, Munksgaard Danmark,

Läs mer

Bröstrygg och Skuldra

Bröstrygg och Skuldra Bröstrygg och Skuldra 2:1 Deltoideus. Armens starkaste lyftare. Sitter som en axelklaff från nyckelbenets yttre tredjedel, från skulderbladets övre utskott och dess bakre utskott och går ner till överarmens

Läs mer

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord Innehåll 4 Jaris förord 7 Jennies förord Expressträning träningskonceptet för dig 10 Expressmetoden 13 Expresstyrketräning 14 Expresskonditionsträning 15 Inför expressträningen Övningsbank 18 Ben: 20 lår

Läs mer

Skadeförebyggande övningar

Skadeförebyggande övningar Skadeförebyggande övningar Svenska Innebandyförbundet 2013 Framtaget av leg. naprapat Anna Lundeberg, leg. sjukgymnast Anna Wänerhag Original och tryck: Holmbergs i Malmö AB, 2013 SKADEFÖREBYGGANDE ÖVNINGAR

Läs mer

VIKTIGT! SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK Bär ditt barn trygt

VIKTIGT! SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK Bär ditt barn trygt VIKTIGT! SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK Bär ditt barn trygt Läs igenom instruktionerna innan du börjar använda din Caboo DX sjal. Vi ber deg speciellt om att läsa säkerhetsanvisningarna som är till för att du

Läs mer

Träningsprogram med fitness training ball

Träningsprogram med fitness training ball Träningsprogram med fitness training ball Instruktioner inför träningen Alla övningar bör påbörjas i den korrekta utgångsställning som beskrivs vid varje övning. Om det inte är möjligt bör du vänta med

Läs mer

Ryggträna 1b. Bålrotation

Ryggträna 1b. Bålrotation Ryggträna Detta ska du tänka på när du gör programmet. Gör programmet två gånger. Håll på med varje övning tills du blir trött. (10 20 upprepningar per övning) Tänk på att göra övningarna med god teknik.

Läs mer

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten

Läs mer

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29 TESTA MULTI- TRÄNING! Att styrketräna behöver inte betyda maskiner och tunga vikter. I månadens program testas kroppens funktionalitet. Och vi lovar du blir svettig! Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen

Läs mer

Tid på magen. Aktiviteter som hjälper dig att placera, bära, hålla och leka med din bebis. Varför behöver bebisar tid på magen?

Tid på magen. Aktiviteter som hjälper dig att placera, bära, hålla och leka med din bebis. Varför behöver bebisar tid på magen? Tid på magen Aktiviteter som hjälper dig att placera, bära, hålla och leka med din bebis Colleen Coulter, P.T., D.P.T., Ph.D., P.C.S., Dulcey Lima, C.O., O.T.R./L., Orthomerica Products Inc. Tid på magen-programmet

Läs mer

Om den skadade är medvetslös men andas, lägg honom/henne i stabilt sidoläge.

Om den skadade är medvetslös men andas, lägg honom/henne i stabilt sidoläge. Första hjälpen Om någon har brutit något, bränt sig, blöder kraftigt eller är medvetslös kalla på ambulans genom att ringa 112 på mobilen. Om det inte finns någon täckning för mobil där ni är måste du

Läs mer

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7 Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7 Dnr 423-1780-2003 Kart- och ritmaterial Maj-Lis Nilsson. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3.

Läs mer

HANDHAVANDEINSTRUKTION VETEK VIBRA SUPER 2

HANDHAVANDEINSTRUKTION VETEK VIBRA SUPER 2 HANDHAVANDEINSTRUKTION VETEK VIBRA SUPER 2 Innehåll: Säkerhetsinformation 1 Översikt 2 Uppackning 3 Montering 4-5 Tryckknappshantering 6 Övningar 7-12 Kopplingsschema. El stycklista. 13 Underhåll och felmeddelanden

Läs mer

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.

Läs mer

I form med mjuka viktbollar

I form med mjuka viktbollar I form med mjuka viktbollar O R I G INSISTERA PÅ I N A L E T Din professionella vägledning för daglig träning www.thera-band.se 1 Innehåll Inledning...1 Mjuka viktbollar...2 Material och egenskaper...2

Läs mer

Innan nicken. Nickteknik

Innan nicken. Nickteknik Innan nicken Titta upp före du får bollen så du ser alternativen för pass eller avslut Du ser hur och vart du ska nicka och vilken typ av nick du ska använda Vid nick mot mål ser du målvaktens position

Läs mer

Hemövningar. Grundprogram med utökat antal övningar

Hemövningar. Grundprogram med utökat antal övningar Hemövningar Grundprogram med utökat antal övningar Dessa övningar är framtagna för mina patienter och som en del av Svenska KINOpraktikskolans utbildningsmaterial. Om du fått detta av en diplomerad KINOpraktikterapeut

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Bålstabilitet Träning med balansboll

Bålstabilitet Träning med balansboll Bålstabilitet Träning med balansboll Träning med Balansboll Bålträning - bra för mycket Du får: ökad kroppskännedom bättre koordination starkare rygg hållbarare kroppminskad skaderisk bättre balans bättre

Läs mer

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning för dig med kotfraktur Du som har en eller flera kotfrakturer kommer att må mycket bättre om du börjar träna din rygg. Det

Läs mer

Lär dig Andas rätt Träningsprogram för dig som har astma. Övningarna är en hjälp till god andningsteknik,

Lär dig  Andas rätt  Träningsprogram för dig som har astma. Övningarna är en hjälp till god andningsteknik, Lär dig Andas rätt Träningsprogram för dig som har astma. Övningarna är en hjälp till god andningsteknik, ökad rörlighet och styrka i muskulaturen, bättre kondition och avslappning. ANDNINGSTEKNIK Övningar

Läs mer

Startprogram version 3

Startprogram version 3 Startprogram version 3 Så här kan du börja din träning i gymet. Du kan skriva ut sidorna och ha som stöd när du börjar träna. OBS!!: Börja med lägsta antalet rörelser och låg belastning. Ta det lätt de

Läs mer

Bilaga 6. Reviderad fyndlista från kulturlager utanför grottan Stora Förvar, (Hanna Sundeen 2006)

Bilaga 6. Reviderad fyndlista från kulturlager utanför grottan Stora Förvar, (Hanna Sundeen 2006) Bilaa 6. Reviderad fyndlista från kulturlaer utanför rottan Stora Förvar, (Hanna Sundeen 2006) REG. 1 3 AVSLAG FLINTA ÖSTRA HÖGEN 170/171 RÖRT LAGER, YTLAGER 159 119 2 117 KÄRL? KERAMIK VÄSTRA HÖGEN 170.50

Läs mer

Ut och gå. 30 60 minuter per dag!

Ut och gå. 30 60 minuter per dag! Ut och gå! Ut och gå Vi mår bra av dagliga raska promenader. Det är inte bara konditionen som blir bättre, också benstommen förstärks, lederna mjukas upp, muskelstyrkan i benen förbättras och balansen

Läs mer

Övningar utlagda september 2001 - juni 2005 på www.antigympa.nu Mer info: 08-583 520 02, 070-755 88 44, info@antigympa.nu

Övningar utlagda september 2001 - juni 2005 på www.antigympa.nu Mer info: 08-583 520 02, 070-755 88 44, info@antigympa.nu 1 Övningarna här nedan har presenterats på vår webbplats www.antigympa.nu under åren 2001 2005 och finns fortfarande där. Ibland kan det vara lättare att ha instruktioner på papper än att ha dem i datorn.

Läs mer

Ett 1700-talslager i Östhammar

Ett 1700-talslager i Östhammar Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk

Läs mer

Övningsprogram. för bröstopererade. Kirsten Rosenlund Tørsleff

Övningsprogram. för bröstopererade. Kirsten Rosenlund Tørsleff Övningsprogram för bröstopererade Kirsten Rosenlund Tørsleff 1 Innehållsförteckning Förord..... 3 Enkla målinriktade övningar för de första 4 dagarna efter operationen.. 4 Viloställning och andningsövning....

Läs mer

Träna med hantlar 1 RG

Träna med hantlar 1 RG Träna med hantlar 1 RG Hantlar med handtag är bra för tetraplegiker. Hantelträning är förmodligen en av de äldsta formerna av träning men också en av de mest effektiva om man snabbt vill utveckla styrka.

Läs mer

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion Ledvänlig motion MOTION KÄNNS BRA Människan är skapad för att röra på sig. Även om psoriasis ofta medför många olika ledsymptom, såsom stelhet och smärta i lederna, så kan och bör man ändå motionera. Anpassa

Läs mer

1. De första två övre huggen med hillebarden från vänster sida

1. De första två övre huggen med hillebarden från vänster sida Mairs Hillebard kapitel 1. De första två övre huggen med hillebarden från vänster sida I följande stycke gör du så här: ställ dig med vänster fot fram, och håll hillebarden över huvudet, kliv sedan fram

Läs mer

BALANSBOLL. Styrketräning. Ett urval övningar

BALANSBOLL. Styrketräning. Ett urval övningar BALANSBOLL Styrketräning Ett urval övningar Svettisdagarna 2002 Innehåll Gång på stället... 3 Höftlyft... 4 Sidorullning på rygg... 5 Ryggresning på knä... 6 Ryggresning på tå... 7 Crunches... 8 Svankpress...

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

SJUKGYMNASTEN, KVINNOKLINIKEN

SJUKGYMNASTEN, KVINNOKLINIKEN I Din hand håller Du ett informationshäfte, som utformats av sjukgymnaster på Kvinnokliniken. Häftet innehåller råd om hur Du skall träna Din bäckenbotten. Vi vill även ge Dig lite information om Din hållning,

Läs mer

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb Rapport 2008:55 Arkeologisk förundersökning Vagnhall vid Finspångs Golfklubb RAÄ 30 Viberga 4:4 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A

Läs mer

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning Nättraby 4:1 Nättraby socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:21 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Med anledning av ombyggnad av väg E22 (E66),

Läs mer

Grundläggande simning

Grundläggande simning Grundläggande simning En del av charmen med simning är den variation den erbjuder. I alla fyra simsätten gäller det att driva sig själv genom vattnet så effektivt som möjligt. Då är det inte överraskande

Läs mer

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken Till den nyförlösta mamman Sjukgymnastiken juni 2013 Bilderna i denna folder är hämtade från Mobilus. 8 1 Avslappning och viloställningar Det är viktigt att du unnar dig vila och avslappning så att du

Läs mer

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus 1 Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus Inrha Hobbyväxthus är lätta att montera upp med endast ett litet antal verktyg. Dessa instruktioner gäller alla modeller, en del instruktioner gäller bara

Läs mer

Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor

Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor Övningar att börja med Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor Avslappningssagor kan vara bra att börja med, eleverna får träna

Läs mer

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland

Läs mer

Rödeby. Varför styrketräna? 10 skäl att styrketräna

Rödeby. Varför styrketräna? 10 skäl att styrketräna 1 Rödeby Varför styrketräna? 10 skäl att styrketräna 2 1. Du minskar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, diabetes typ 2, fetma Alzeimers och flera andra allvarliga sjukdomar.

Läs mer

och muskler Hud, skelett

och muskler Hud, skelett Hud, skelett och muskler Mycket av det som du lägger märke till hos en annan människa har att göra med hud, skelett och muskler. Hela kroppen täcks ju av hud. Och det är skelettet och musklerna som ger

Läs mer

Ergonomi bedömningsexempel

Ergonomi bedömningsexempel Ergonomi bedömningsexempel Allmänt utan kommer till uttryck i olika fo. att delta. Nedan finner du de kunskapskrav i Idrott och hälsa 1 som är kopplade till ergonomi och arbetsmiljö. En kort förklaring

Läs mer

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska

Läs mer

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira)

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira) Grupp 5 FCI-nummer 189 Originalstandard 1996-11-16 SKKs Standardkommitté 2002-06-05 FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska

Läs mer

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:73 Rävsnäs Kabelschakt vid stensättningar Förundersökning i form av schaktningsövervakning Toresund 48:1, 376 och 380 Rävsnäs 3:8 Toresunds socken Strängnäs kommun

Läs mer

Mairs knölpåk 1. 1. Två slag ovanifrån med knölpåken

Mairs knölpåk 1. 1. Två slag ovanifrån med knölpåken Mairs knölpåk 1 1. Två slag ovanifrån med knölpåken Så här utför du detta stycke: ställ dig med vänster fot fram, och håll påken upplyft med båda händer i huvudhöjd till höger om dig. Gå sedan fram med

Läs mer

Vid många utgrävningar är ben den absolut

Vid många utgrävningar är ben den absolut Benen berättar susanna eklund Vid många utgrävningar är ben den absolut största fyndkategorin, oavsett om det är en gravplats eller en boplats som undersöks. Därför har osteologerna (os = latin för ben)

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

ëí~çëãìëéáñ êî~äíåáåöéåë= êáâíäáåàéê=ñ ê=íáääî~ê~j í~ö~åçé=~î=ã åëâäáö~= âî~êäéîçê=

ëí~çëãìëéáñ êî~äíåáåöéåë= êáâíäáåàéê=ñ ê=íáääî~ê~j í~ö~åçé=~î=ã åëâäáö~= âî~êäéîçê= Stadsmuseiförvaltningen ==páç=n=erf OMMSJMQJMS ëí~çëãìëéáñ êî~äíåáåöéåë= êáâíäáåàéê=ñ ê=íáääî~ê~j í~ö~åçé=~î=ã åëâäáö~= âî~êäéîçê= Bakgrund Frågan om hur mänskliga kvarlevor som framkommit i samband med

Läs mer

Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård

Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:50 Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 80:1 Bråfors 1:13 Norbergs socken Norbergs kommun Västmanland

Läs mer

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Arkeologisk förundersökning RAÄ 42, fastigheten Sjötullen 4, Norrtälje stad och kommun, Uppland Rapport PM 2008:6 Kjell Andersson Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

BYGG UPP DIN KROPP PÅ SEMESTERN!

BYGG UPP DIN KROPP PÅ SEMESTERN! BYGG UPP DIN KROPP PÅ SEMESTERN! Har du några veckors skön ledighet? Glöm sexpack och fettförbränning satsa istället på funktionalitet och rörlighet. Fitnessredaktionens PT Andreas Öhgren ger dig programmet

Läs mer

Den gamla muren tittar fram

Den gamla muren tittar fram Den gamla muren tittar fram Arkeologisk förundersökning 2009 Odengatan, Kalmar socken, Kalmar kommun Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:55 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Den

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

El till 3G-mast vid Fågelberg

El till 3G-mast vid Fågelberg Rapport 2013:51 Arkeologisk utredning etapp 2 El till 3G-mast vid Fågelberg Invid RAÄ 68 Fågelberg 1:4 Vikingstad socken Linköping kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S

Läs mer

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota.

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Pausgympa Rygg: Övning 1. Stå upp med fötterna en bit isär. Böj dig ner med armarna hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Övning 2. Sträck

Läs mer

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAPPORT 2015:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAÄ 156 M FL UVEDALSGATAN M FL LANDERYDS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Uvedalsgatan Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

Vi tar även upp vad som kännetecknar en bra teknik, att tänka på vid utlärning, olika metoder och korrektion av teknik.

Vi tar även upp vad som kännetecknar en bra teknik, att tänka på vid utlärning, olika metoder och korrektion av teknik. HT-2015 RW+AA Vad har vi för syfte? Denna teknik ska man som tränare i ÅBTK lära ut i alla våra olika träningsnivåer, generellt arbeta för vid korrektion och vid all teknikinlärning (grupp, individuellt

Läs mer

räkna med vasa övningar att genomföra i vasamuseet

räkna med vasa övningar att genomföra i vasamuseet räkna med vasa övningar att genomföra i vasamuseet lärarhandledning 2 (av 2) övningar att genomföra i vasamuseet Denna handledning riktar sig till läraren som i sin tur muntligt instruerar sina elever.

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

Begravningar vid Tyska kyrkan i Göteborg

Begravningar vid Tyska kyrkan i Göteborg UV RAPPORT 2014:72 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Begravningar vid Tyska kyrkan i Göteborg Västra Götalands län, Västergötland, Göteborg stad och socken, kvarteret Rådhuset (Tyska kyrkan), Göteborg 216 Viktor

Läs mer

Bankarts operation. Axelleden. Bankart-skada

Bankarts operation. Axelleden. Bankart-skada Bankarts operation Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst av fyra korta

Läs mer

15 Huden och våra rörelseorgan

15 Huden och våra rörelseorgan 15 Huden och våra rörelseorgan 15.1 1 Hudens delar 2 Olika fingeravtryck 3 Leta bov 4 Sola eller inte? OH1 Fingeravtryck 5 Dött eller levande? 6 Hår och naglar i mikroskop 7 Väderkänsligt hår 8 Kallt och

Läs mer

RAPPORT FRÅN ARKEOLOGISK UNDER- SÖKNING LINDE ANNEX 1:1, LINDE SOCKEN 2008 Delrapport III Lst. dnr. 431-4354-07

RAPPORT FRÅN ARKEOLOGISK UNDER- SÖKNING LINDE ANNEX 1:1, LINDE SOCKEN 2008 Delrapport III Lst. dnr. 431-4354-07 RAPPORT FRÅN ARKEOLOGISK UNDER- SÖKNING LINDE ANNEX 1:1, LINDE SOCKEN 2008 Delrapport III Lst. dnr. 431-4354-07 Utarbetad av Dan Carlsson med bidrag av Monica Enström och Christer Olsson. Osteologisk rapport

Läs mer

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. NYTT ISSN 2001-3493 Nr 6 Årgång 6 maj 2014 Text, bild, ansvarig utgivare: Leif Grönwall Broby

Läs mer

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra

Läs mer

Nattning och morgonbestyr

Nattning och morgonbestyr Pedagogiskt material för teckeninlärning Logopedprogrammet, 2009 Nattning och morgonbestyr Rebecca Wimnell Lotta Wistrand Instruktion till materialet. Materialet är tänkt att användas som en parlör för

Läs mer

Handy Glidcylinder, mod. 100, 110, 120

Handy Glidcylinder, mod. 100, 110, 120 Handy Glidcylinder, mod. 100, 110, 120 Bruksanvisning Svensk 7SV160188-02 Handy Glidcylinder Lång Handy Glidcylinder Kort Handy Glidcylinder Bred Produktöversikt Artikel Modell Art. nr. Storlek Mått (a

Läs mer

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 KÄLLARDRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:9 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt

Läs mer

Alla nya övningar skall värderas före tävlingen. De ska skickas till Gymnastikförbundet senast två månader före tävlingen.

Alla nya övningar skall värderas före tävlingen. De ska skickas till Gymnastikförbundet senast två månader före tävlingen. SVÅRIGHETSTABELL Övningar och symboler För att övningar ska räknas som olika ska de ha olika koder. Svårighetstabellen kommer att uppdateras kontinuerligt under tävlingssäsongen, varför vi rekommenderar

Läs mer

Axlar Prova första gången efter din första promenad eller cykeltur. Du måste vara varm i musklerna innan du stretchar.

Axlar Prova första gången efter din första promenad eller cykeltur. Du måste vara varm i musklerna innan du stretchar. Stretching Det är bindväven som omger muskeln som man stretchar. Det är den som har tendens att bli kort. Först när muskeln är helt avslappnad kan man stretcha bindväven. Det är därför nödvändigt att ha

Läs mer

Osteopaten. hittar orsaken till besvären

Osteopaten. hittar orsaken till besvären Osteopaten hittar orsaken till besvären Det är inte alltid självklart att besvärens ursprung finns just där det gör ont. Osteopater, är en yrkesgrupp som jobbar med att gå på djupet med klienternas problem,

Läs mer

Qi Gong och akupressur

Qi Gong och akupressur Qi Gong och akupressur Vad är Qi Gong? Qi Gong betyder helt enkelt "Qi-energi övning" och har utvecklats parallellt med den kinesiska medicinen under tusentals år. Det är alltså ett samlingsnamn på ett

Läs mer

Mellan Storgatan och Lilla torget

Mellan Storgatan och Lilla torget Rapport 2009:82 Arkeologisk förundersökning Mellan Storgatan och Lilla torget RAÄ 153 Repslagaregatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M

Läs mer

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt Rapport 2010:104 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt RAÄ 153 Apotekargatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta

Läs mer

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt

Läs mer

HÄLSA. Studiehandledning för Komplementärmedicin, 100 poäng Författare: Eva Björklund. Studiehandledningen omfattar massageövningar och DOIN-ÖVNINGAR.

HÄLSA. Studiehandledning för Komplementärmedicin, 100 poäng Författare: Eva Björklund. Studiehandledningen omfattar massageövningar och DOIN-ÖVNINGAR. Studiehandledning för, 100 poäng Studiehandledningen omfattar massageövningar och DOIN-ÖVNINGAR. Studiehandledningen får kopieras. HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap,

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Ergonomi - Uppgift 11

Ergonomi - Uppgift 11 Arbetsplatsanalys av min dataplats hemma Arbetsplatsanalys Efter renoveringar hemma har kontoret fått flytta ut i hallen. Kontorsplatsen är inte fullständig ännu för hyllorna, som skall vara ovanför bordet,

Läs mer

32 Brons Agraffknapp Defekt 0 1 Konserverad Liten, slät agraff 51689 51375 662324,32 6588791,56 20,52

32 Brons Agraffknapp Defekt 0 1 Konserverad Liten, slät agraff 51689 51375 662324,32 6588791,56 20,52 Bilaga 3. Fyndtabell, Järfälla 28:2 Fnr Material Sakord Typ Fragmenter Vikt, g Antal Fyndstatus Anmärkning Stratigraf Fyndenhet Ö_koordinat N_koordinat Högsta_Z 1 Järn Beslag Fragment 0 4 Konserverad Dåligt

Läs mer

Positionera med Curera Kuddar som ger stöd i alla lägen

Positionera med Curera Kuddar som ger stöd i alla lägen INNEHÅLL: Rygg och andningsfrämjande läge... 3... 4 Halvsidesläge... 5 Avlastning nacke och arm... 6 Viloläge, Hemiplegi... 7 Avlastning sacrum, knän och hälar... 8 Molly Hälskydd... 10 HANDBOK Positionera

Läs mer

STRETCHING AV MIKAEL DAHLSTRÖM. När man fått behandling är det mycket viktigt att man gör vissa hemuppgifter för att uppnå en smärtfri vardag.

STRETCHING AV MIKAEL DAHLSTRÖM. När man fått behandling är det mycket viktigt att man gör vissa hemuppgifter för att uppnå en smärtfri vardag. STRETCHING AV MIKAEL DAHLSTRÖM När man fått behandling är det mycket viktigt att man gör vissa hemuppgifter för att uppnå en smärtfri vardag. Ända sedan stretching blev ett begrepp har det tvistats om

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala

Läs mer

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 UNGA VUXNA

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 UNGA VUXNA HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 UNGA VUXNA 1 Detta frågeformulär innehåller frågor t.ex. om Era allergiska symptom och symptom i stöd- och rörelseorganen.

Läs mer

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...4 Tröghet...5 Tröghet och massa...6 Tyngdpunkt...6 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden

Läs mer

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad.

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad. UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda Kyrka Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland Dnr 422-603-2002 Karin Lindeblad UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda kyrka Heda

Läs mer

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard) Grupp 5 FCI-nummer - Interimistisk standard HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto

Läs mer