Is på vindkraftverk. Detektering, utbredning, personskaderiskminimering och produktionsbortfall. Elforsk rapport 09:06

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Is på vindkraftverk. Detektering, utbredning, personskaderiskminimering och produktionsbortfall. Elforsk rapport 09:06"

Transkript

1 Is på vindkraftverk Detektering, utbredning, personskaderiskminimering och produktionsbortfall Elforsk rapport 09:06 Rolf Westerlund, HoloOptics Februari 2009

2

3 Is på vindkraftverk Detektering, utbredning, personskaderiskminimering och produktionsbortfall Elforsk rapport 09:06 Rolf Westerlund, HoloOptics Februari 2009

4

5 Förord Vid storskalig utbyggnad av vindkraft i kallt klimat i Sverige kommer nedisning av rotorblad att utgöra en betydande utmaning. Förutom risker avseende personsäkerheten (allmänheten) påverkar nedisning prestanda, bulleralstring och lastspektra. Detta projekt har syftat till att vidareutveckla teknik för isdetektering, öka kunskapen om isens utbredning på vingbladen, vidareutveckla driftstrategier avseende personskaderisken (allmänheten) samt öka kunskapen om produktionsbortfall vid nedisningar. Projektet har genomförts inom ramen för vindkraftforskningsprogrammet Vindforsk-II som projektnummer V-153. Vindforsk-II finansieras av ABB Corporate Research, EBL-Kompetanse, E.ON Vind Sverige, E.ON Elnät, Falkenberg Energi, Göteborg Energi, Jämtkraft, Karlstad Energi, Luleå Energi Elnät, Lunds Energi, Skellefteå Kraft, Statens Energimyndighet, Svenska Kraftnät, Tekniska Verken i Linköping, Umeå Energi Elnät, Varberg Energi, Vattenfall och Öresundskraft. Projektet är därtill tilläggsfinansierat av Skellefteå Kraft AB, Härnösand Energi & Miljö AB (HEMAB) samt HoloOptics. Värdefulla synpunkter på arbetet har erhållits från projektets referensgrupp bestående av Göran Ronsten, Sveriges vindkooperativ, Kjell Johansson, Härnösand Energi & Miljö AB samt Fredrik Öhrwall, Skellefteå KraftAB Stockholm februari 2009 Anders Björck Programledare Vindforsk-II El- och värmeproduktion, Elforsk

6

7 Sammanfattning Projektet hade tre delmål att fastställa sambandet mellan indikeringar från en detektor utvecklad i ett tidigare Vindforskprojekt och faktisk utbredning av is på rotorblad att fastställa vid vilken nedisningsgrad operatören måste vidta åtgärder, främst avseende personskaderisken (allmänheten) att ge en uppfattning om hur stort produktionsbortfall nedisning kan medföra Som föremål för studien valdes ett kustnära högt beläget vindkraftverk i mellannorrland (Härnösand). Utrustning: Två isindikatorer, 12 st IceMakers, effektlogger på vindkraftverket samt vinddata från närbelägen mätmast (uppvärmda givare). Testperiod: Mars-december 2008 (varav 4 månader med reella förutsättningar för nedisning). Första delmålet har delvis uppnåtts. Vid reell 1 påisning har samtliga IceMakers täckts relativt simultant av en tillräckligt tjock ishinna (tiondelar av en millimeter) för att inte längre markera/reflektera fotoblixtens ljus. Däremot har indikeringarna gett begränsat stöd för bedömningen av när kraftigt adderad ispåväxt skett i bladframkant (inspektionsbesök krävdes). Likaså var sambandet indikering - nedisning osäkert när temperaturen vandrade runt nollstrecket. (Ibland avisades bladen utan att den ouppvärmda indikatorn hann avisa). Vidare försvårades verifiering av isutbredning under tider med nederbörd eller dimma eftersom blixtljuset i stället reflekterades mot vattendroppar och/eller snöflingor (ett problem främst under förvinterns väderleksförhållanden). Andra delmålet har uppfyllts så till vida att projektet bidragit till att utveckla strategier avseende personskaderisken såväl vid risk för nedisning som vid konstaterade nedisningar. Vid majoriteten av faktiska nedisningar har ispåläggningen bedömts vara alltför tunn för att utgöra fara/ha kraft i nedslaget. Vid ytterligare ett antal tillfällen har osäkerhet uppkommit huruvida fara för person förelegat eller ej. Förväntad besöksfrekvens, vind-/kastriktning och förväntad temperaturförändring har i flertalet sådana situationer avgjort beslutet drift eller driftstopp. Sammanlagt stoppades driften vid sju tillfällen, sex på vårvintern och ett på förvintern. De två kortaste stoppen varade 8 timmar, längsta stoppet fyra och ett halvt dygn. Vid två av dessa sju stopp tillämpades nattkörning med stöd av fördelaktig vind-/kastriktning (ej mot väg eller parkering), ringa/obefintlig besöksfre- 1 Indikatorerna i sig indikerade även vid tät dimma, regn eller nattfrostkondenseringar. Ofta krävdes lokal bedömning av skälet till indikeringarna (2008 års produktversion saknade signalbehandling/logik).

8 kvens samt förutsättningar för vandrande nattemperatur nära nollstrecket. (Driftens intensivare kontakt/värmeöverföring mellan luft och blad möjliggjorde relativt ofta avisning, trots enbart någon halvtimmes tötemp.) Ingen allvarlig nedisning jämsides med förväntad påtaglig besöksfrekvens inträffade under projekttiden. Sålunda genomfördes ingen inhägnad med varningsband av närområdet. Vid ett tillfälle (fyra dygn) sattes varningsband upp i det mest frekventerade passagen (25 m ifrån verket) för att, förutom varningsskyltarna, påminna besökaren om isrisken. Tredje delmålet, produktionsbortfallet, studerades framgångsrikt enbart under projekttidens två sista månader då separat logger för lagring av 10 minuters effektmedelvärden installerats. Under dessa två månader hann ett tydligt exempel på produktionsbortfall inträffa. Den gången med kraftigt adderad ispåväxt i bladframkant. Verkets effekt sjönk till hälften av förväntad inom några få timmar (period 33). Driften stoppades. Verkets rotorblad hade vid driftstoppet en massiv valk längs bladframkant, 4-10 cm bred och 2-4 cm tjock. I övrigt inträffade under projekttidens två sista månader 5-6 indikeringsperioder med marginell/lätt nedisning (och ca 15 indikeringsperioder till följd av regn eller tät dimma). Totalt, mars-december 2008, inträffade tre tillfällen med kraftigt adderad ispåväxt i bladframkant. Vid två tillfällen stoppades verket; ena gången (exemplet ovan) i väntan på töväder senare samma dag, andra gången i väntan på töväder fyra dagar senare. Tredje gången tillämpades framgångsrikt fortsatt drift, vilket innebar nattkörning i kombination med förutsättningar för vandrande temp enligt ovan. Sammanfattande omdöme om isdetektorutrustningen från verkets driftansvarige: Trots besväret med ofta obefogade indikeringar/sms har indikatorn varit ett stöd i driften av det publikt lättillgängliga verket. Dels ett stöd för när skärpt uppmärksamhet INTE behövs (inga eller få larm ), dels ett stöd i bedömningen av förhållandena när dimma, blötsnö eller busväder dolt såväl bergets topp som verket. Och dels, i takt med att erfarenheten växte om hur detektorerna indikerade, ett stöd i den allmänna bedömningen av aktuell nedisningsrisk.

9 Summary The project had three different objectives: To calibrate an icing sensor, developed with the support of Vindforsk, according to the amount of ice on the rotor blades. To determine at which degree of icing measures has to be taken to reduce the risk of public health hazards due to ice throws. To give a general indication of the performance losses due to icing In the study a costal shore based turbine (Vestas V44, situated close to Härnösand in the northern Sweden) was used as the test object, a turbine placed at 176 m above sea level and 4 km away from the open sea. The turbine is also close to an attractive alpine ski-slope. Due to this the plant is closed 2-3 weeks per year to reduce the risk of ice throw. In the study two ice sensors were used, one with automatic de-icing and one without de-icing. The icing signal was sent to the operator and HoloOptics via SMS. The SMS sender was also connected to a temperature sensor. Furthermore, 12 IceMarkers were mounted on one of the rotor blades to verify the distribution of ice. To log the output of the turbine a logger was installed. The logger measured the 10 minutes mean power output. Wind-speed, wind-direction and temperatures were available from a mast located at a distance of 400 m to the wind turbine. Study period: March-December 2008 of which, at this location, four month are prone to icing. By the use of the IceMarkers it was found that shortly after the icing began the whole blade was relatively simultaneous covered with, minimum, a thin layer of ice (maybe less than 0,1 mm in thickness). The distribution of ice on the blade was verified by the use of a flash and a camera. However it was found to be difficult to verify at times with fog or precipitation. When temperatures varied around zero C the relation between indication and actual icing was less obvious. Sometimes the blades became/were de-iced without any indication from the corresponding indicator. The indicators themselves, without any signal processing, were found to be too sensitive to rain and dense fog. At most of the indication periods the amount of ice was too little, too thin to be a reel public health issue. At a total the production was stopped seven times. The stops lasted between eight and one hundred hours. Simultaneously a total of three periods of moderate icing occurred. During these times massive ice-beams were found at the leading edge of the blades. However, the performance loss due to icing was only studied closely during the last two month of the project. During this period there was one case of moderate icing (period 33) and five or six cases of light icing.

10 During the period with moderate icing the average thickness of ice was likely to be 4-5 mm. However there was simultaneously a massive build-up of icebeams at the leading edge of the blades, after 4-5 hours 4-10 cm in width and 2-4 cm in thickness. By this time the production capacity was reduces to 50 % of expected. (By that time the operation of the turbine was stopped due to public health risks.) The management of the turbine summarised the use and the outcome of the tests in this way: In spite of the many false indications due to dense fog or rain, the indicator were at help in running the turbine during icing risky periods as they showed when ice NOT was an issue (none ore only a few indications).

11 Innehåll 1 Inledning 1 2 Använd utrustning 3 3 Definitioner och förklaringar 4 4 Tänkbart förhållande mellan ispåväxt och effektuttag 5 5 Vind-effektsamband för aktuellt verk 6 6 Inträffade indikeringar Första halvåret Andra halvåret Effektförlust på grund av nedisning 11 8 Användning av IceMarkers 12 9 Risk för iskast Slutsatser och diskussion Referenser 17 Bilaga 1 Signifikanta indikeringsperioder 19 Bilaga 2 Vind-effektsamband enligt tillverkaren 29

12

13 1 Inledning Bakgrund Vid en storskalig utbyggnad av vindkraft i, inte minst, inlandet och fjällen i mellersta och norra Sverige kommer nedisning av rotorblad att utgöra en betydande utmaning. Nedisning medför inte enbart produktionsförluster och/eller produktionsuppehåll. Nedisningen påverkar också lastspektra och leder till ökade drift, underhålls- och försäkringskostnader. Nedisningen ökar också bulleralstringen samt medför personskaderisker i närområdet. Problemen, inte minst de två förstnämnda, är detsamma för många planerade utbyggnadsområden för vindkraft på norra halvklotet. Aktuellt projekt Syftet med det här projektet har varit att vidareutveckla teknik för isdetektering, öka kunskapen om isens utbredning på vingbladen, vidareutveckla driftstrategier avseende personskaderisken inför/vid nedisningar (avseende allmänheten) samt öka kunskapen om produktionsbortfall vid nedisningar. Inom ramen för projektet har följande utrustning installerats två isindikatorer ett antal s k IceMarkers påklistrade på verkets ena rotorblad mobiltelefonmodul/sms-sändare med utetemperaturgivare utrustning för loggning av verkets medeleffekt (10 min. intervall) tillgång till vinddata från intilliggande mätmast (uppvärmda givare) Klimat: Som föremål för projektet valdes ett kustnära högt beläget vindkraftverk nära Höga Kusten området; verket på Vårdkasberget i Härnösand 177 m ö h och 4 km ifrån öppet hav (Vestas V44, navhöjd 40 m). Lokala förutsättningar: Verket är placerat nära en skidbacke, en parkeringsplats och två byggnader som är öppna för allmänheten. Närheten till dessa anläggningar gör att verket, under ogynnsamma förutsättningar, driftstoppas redan vid måttlig nedisning (främst ogynnsam vind-/kastriktning, icke obetydlig besöksfrekvens och/eller tötemp /islossning på gång). Sedan installationen 1996 har verket i genomsnitt driftstoppats 2-3 veckor per år pga isrisken. Isindikatorer: Två indikatorer installerades på nacellens tak tillsammans med utetemperaturgivaren. Målet var att kalibrera indikatorerna så att de skulle kunna användas för att varna för iskast. IceMakers : Utbredningen av is på rotorblad studerades med hjälp av s.k. IceMarkers. Markörerna gjorde det möjligt att, under gynnsamma förutsättningar och med blixtförsedd kamera, dokumentera hur stor del av det markörförsedda bladet som blivit täckt av, åtminstone, ett tunt lager is. (Fem av markörer var enbart känsliga för klaris.) 1

14 Produktionsbortfall: För att studera vind-effektsambandet vid olika nedisningstillfällen planerades befintlig registrering av timmedelvärden att nyttjas. Detta visade sig dock ge otillfredsställande upplösning/resultat varför separat logger med 10 minuters registrering av levererad medeleffekt installerades. Parallellt fanns tillgång till vinddata i navhöjd från närbelägen mätmast (400 m ifrån/uppvärmda givare). Som referens användes ibland väderdata från Sundsvall/Härnösands flygplats (ESNN), belägen kustnära i havsnivå 28 km sydväst om vindkraftverket. Projekttid: , varav 4 månader med reella förutsättningar för nedisning. 2

15 2 Använd utrustning Detektorer: Två HoloOptics indikatorer i T20 serien (T21 & T23), installerade på vindkraftverkets tak, Bild 1. När indikatorernas mät-/reflektoryta blev våt/nedisad indikerades ON. När mätytan åter var ren indikerades OFF. Ena indikatorn hade indikeringsstyrd automatisk uppvärmning av mätytan, den andra saknade sådan uppvärmning. Indikatorn med värme avisade vanligtvis inom 1-2 minuter och indikerade sålunda återkommande så länge ny is bildades. Antalet indikeringar per tidsenhet gav en uppfattning om nedisningsintensiteten. Summa antal indikeringar gav i sin tur en uppfattning om möjlig slutlig istjocklek. (Ouppvärmda indikerade så länge mätytan var belagd, oavsett mängd.) Indikeringarna sändes via SMS till driftansvarige och HoloOptics. SMS-modulen sände, i dåvarande utförande, varje indikering (råsignalen). Tidpunkt för varje indikering registrerades datamässigt av HoloOptics. IceMakers: Utbredningen av is på rotorbladen studerades med hjälp av s.k. IceMarkers på ena bladet. Markörer gjorde det möjligt att, under gynnsamma förutsättningar och med blixtförsedd kamera, dokumentera hur stor del av bladet som blivit täckt av, åtminstone, ett tunt lager is. Bild 2. Mätmast: Vinddata strax ovan navhöjd (10 min. medelvärden) erhölls från närbelägen (400 m) mätmast (uppvärmda givare, Vaisala WAA 252;). Levererad effekt: För att bättre kunna studera sambandet nedisning effektförlust installerades hösten 2008 utrustning och logger för 10-minuters registrering av verkets levererade medeleffekt. Bild 1 Monterade isindikatorer Bild 2 IceMarkers monteras 3

16 3 Definitioner och förklaringar Indikering När mätytan på isdetektorn beläggs med fukt eller is avges en signal; en indikering. Likaså när fukten eller isen har avgått. Indikeringsperiod En tidsperiod med återkommande och relativt sammanhängande indikeringar benämns indikeringsperiod (allt från någon halvtimme till hela dar). Nedisningsperiod Med nedisningsperiod avses hela perioden från första uppbyggnadsfasens början tills en reduktionsfas medför full avisning. Nedisning Klassificeringen av nedisningar är inte entydig. I olika sammanhang används olika klassificeringar anpassade för dito specifika förhållanden. I denna rapport används följande definitioner: Period med Lätt nedisning: Måttlig nedisning Svår nedisning <1 mm tjockt istäcke 1-5 mm >5 mm Klassificeringen utgår från största istjocklek under nedisningsperioden. Uppmätt effekt (levererad) Uppmätt effekt är verkets levererade effekt, 10 minuters medelvärden. Nominell effekt (förväntad) Nominell effekt är den effekt som verket förväntas ge vid rådande medelvind enligt tillverkarens vind-effektkurva, Bilaga 2. I här genomförd studie har förväntad nominell effekt beräknas via vinddata från intilliggande mätmast (10 minuters medelvärden). (I rapporten tas huvudsakligen ej hänsyn till varierande luftdensitet och turbulens.) Effektförlust pga nedisning Effektförlust pga nedisning anges såsom talet ett (1) minus kvoten mellan uppmätt effekt vid nedisningen och nominell effekt utan nedisning vid samma vindförhållanden. 4

17 4 Tänkbart förhållande mellan ispåväxt och effektuttag Ett vindkraftverk har en viss märkeffekt (P märk ) vilken uppnås vid en viss vindhastighet, märkvinden (V märk ). Verket ställs av om vindhastigheten underskrider ett visst minimum (V min ) eller överskrider ett visst maximum (V max ). Vid en given vind ger verket en specifik effekt om det är isfritt (P 0 ) och en annan om det är isbelagt (P i ). I Referens 4 visas att vid måttlig/svår nedisning är effektförlusten starkt vindberoende. Om vindhastigheten är mindre än märkvinden kan förhållandet P i /P o vara så lågt som 0,3 vid fortsatt drift. (I undersökningen användes HoloOptics T23 Clear Ice Indicator.) Om vinden däremot är större än märkvinden minskar förlusten avsevärt. Orsaken är troligen reglerteknisk. Vid vindar över märkvinden inträder reglermekanik som minskar verkningsgraden, spiller vind, så att P märk inte överskrids. Det kan göras genom att anfallsvinkeln minskas. En sådan tanke stöds av Figur 1, som visar att påverkan av nedisning vid reducerad anfallsvinkel är liten. Över en viss anfallsvinkel ökar inverkan markant. Populärvetenskapligt uttryckt: Om det finns ett tilltagande överskott av vindenergi att ta av närmar sig givetvis verkets levererade effekt maxeffekten trots nedisning så länge vingbladens verkningsgrad inte helt spolierats av nedisningen. Figur 1 Från Ice Accretions on Modern Airfoils Investigation, ref 6. 5

18 5 Vind-effektsamband för aktuellt verk I teorin är ett vindkraftverks effekt, inom för vindhastigheten givna gränser, i huvudsak beroende av vindstyrkan. Den uppmätta effekten som funktion av vindhastigheten uppvisar dock ett mer komplicerar samband, se Figur 2 Uppmätt effekt med och utan is mot vind (ingen hänsyn till luftens densitet, vindens riktning och variation) 700 Uppmätt effekt utan is (Po) Uppmätt effekt vid lätt is (Pi) Uppmätt effekt vid måttlig is (Pi) Effekt KW Vindhastighet m/s Figur 2 Uppmätt vind-effektsamband med och utan isbildning. Tillverkaren har tillhandahållit uppgifter om vind-effektsambandet för aktuellt verket (nominell effekt), Bilaga 2. (I bilaga 2 förutsätts 10 % turbulens.) Avvikelsen mellan nominell effekt och uppmätt effekt vid olika vindhastigheter redovisas i Figur 3. (En avvikelse på 100 % uppåt innebär att uppmätt effekt är dubbelt så stor som nominell effekt.) 6

19 Avvikelse mellan uppmätt och nominell effekt i % Medel effekt Po, nominell=240 kw Po uppmätt=228 kw vindhastighet m/s Figur 3 Avvikelse i % mellan uppmätt och nominell effekt utan nedisning. (I figuren ingår ej tidpunkter då verket var nedisat eller driftstoppat.) Sett över hela mätperioden är uppmätt effekt ca 5 % lägre än nominell effekt. Luftens densitet kan medföra att effekten är ±5 % vid given vind, om vindhastigheten är mindre än V märk. Hög densitet (låg temperatur och högt tryck) ger effekttillskott. (Luftens densitet vid signifikanta indikeringsperioder redovisas i Bilaga 1.) Andra möjliga orsaker till avvikelsen kan exempelvis vara smutsiga rotorblad (ca 7 år sedan de tvättades/vaxades) installerad effektmätaren ej korrekt kalibrerad andra turbulensförhållanden än enligt tillverkarens specifikation nollplaneförskjutningen runt intilliggande mätmast, relativt vindkraftverket, avvikande mätfel/svagheter i nacellens/verkets egen vindgivare brister i verkets reglersystem Analysen av effektförluster pga nedisning försvåras av att avvikelserna mellan uppmätt/förväntad effekt och nominell effekt redan i icke nedisat tillstånd är så pass stora. Avvikelserna hos aktuellt verk är dock inget exceptionellt. Samma förhållande har uppvisats på andra verk. 7

20 6 Inträffade indikeringar Detektorerna, SMS-utrustningen och IceMakers driftsattes 24 februari, Indikeringarna första halvåret (vårvintern) loggades fram till början av april. Figur 4 visar när under nämnda period indikeringar inträffade. Andra halvåret driftsattes utrustningen 30 oktober (och i drift året ut). Figur 5 redovisar indikeringarna andra halvåret; förvintern I figur 4 och 5 har varje period med indikering fått ett nummer som hänvisar till redovisning i tabell 1 och 2. De mer intressanta perioderna analyseras i detalj i Bilaga 1. Tidsredovisningen i figur 4 och 5 är antal timmar sedan respektive driftstart. Under hela mätperioden har endast 2-3 tillfällen med måttlig nedisning och 8-10 tillfällen med lätt nedisning inträffat. Period 4 och 33 är skolboksexempel på nedisningar. I period 33 kan man tydligt se uppkommen effektförlust pga nedisning (under hela den perioden var vindhastigheten relativt låg). Period 39 visar en nedisning på gränsen mellan lätt och måttlig. I början av perioden, då vindhastigheten var låg, kan man se en viss effektförlust. Vid slutet av perioden, då vindhastigheten översteg märkvind, uppkom igen effektförlust. 6.1 Första halvåret 2008 Nedan, Figur 4 och Tabell 1, redovisas de indikeringar som förekom under vårvintern 2008 (24 februari till 4 april). Indikeringar 1:a halvåret T23 T21 1* Data saknas Data saknas tim m ar sedan start * Period nr Figur 4 Indikeringar under första halvåret

21 Nr Längd T luft Antal indikeringar Anmärkningar Tim C T21 T23 kort 2 lång Indikator påslagen , , Snöblandat regn. Lätt isbildning > +1, Regn 3 7-0, , Snöblandat regn. Lätt isbildning. 4 ~40-1,0 --+2,0 0 1 ~60 Se detaljerad analys 5 1-1, Obetydlig ismängd 6 ~35-1, ,0 2 1 ~70 Se detaljerad analys 7 4-3, , Obetydlig ismängd , Regn eller obetydlig snömängd 9 ~ ,0 * 2 * Se detaljerad analys 10 ~75 +2, * 5 Se detaljerad analys Troligen som period Data Två indikeringar med 13 h sakna mellanrum 13 4 Data 0 1 s Obetydliga indikeringar saknas 1 1 Obetydliga indikeringar Obetydliga indikeringar 16 8 Data saknas 3 Obetydliga indikeringar Obetydliga indikeringar Tabell 1 Sammanställning indikeringsperioder vårvintern 2008 (*= fler än 80 indikeringar) Av de 17 indikeringsperioderna var endast fyra av en sådan omfattning att det finns anledning att analysera dem i detalj. Övriga perioder med indikering är antigen obetydliga eller orsakade av regn eller dimma. 2 Indikering från T21 som varar mindre än 30 minuter. 9

22 6.2 Andra halvåret 2008 I Figur 5 och Tabell 2 nedan redovisas de indikeringar som förekom under förvintern 2008 (30 oktober till 31 december). 2:a halvåret 2008 Ind T21 Ind T Data saknas /10 kl 08 timmar sedan start 31/12 kl 24 Figur 5 Indikeringar förvintern 2008 Per Längd T luft Antal indikeringar Anmärkningar nr Tim C T21 T23 kort lång Indikator påslagen Obetydlig indikering Se detaljerad analys Data Se detaljerad analys saknas Obetydlig indikering Obetydlig indikering Obetydlig indikering Se detaljerad analys * Se detaljerad analys ± ~300 Regn, snö ± Snö, 1 h underkyld dimma ± Data 142 Snö Saknas 32 Snö, underkyld dimma Snö, 2h iskristaller Snö ± Se detaljerad analys Se detaljerad analys ~300 Omgivet av dimma Omgivet av dimma Omgivet av dimma Obetydlig indikering Regn Se detaljerad analys :a halvåret avslutat Tabell 2 Sammanställning indikeringsperioder förvintern

23 7 Effektförlust på grund av nedisning Effektförlust pga nedisning kan beräknas såsom talet ett (1) minus kvoten mellan uppmätt effekt vid de tillfällen som nedisning skett (P i ) och nominell effekt (förväntad) utifrån den vindhastighet som rådde vid tillfället (P o ). I Bilaga 1 redovisas uppmätt och nominell effekt för ett antal intressanta indikeringsperioder. Sett som medelvärde är skillnaderna små, men för enskilda mätvärden kan skillnaderna vara stora. Samma förhållanden råder under perioder utan nedisning, se Figur 2 och 3 föregående sidor. Effektförlust pga nedisning (1-P i /P o ) Vind (V) Isförhållanden <V min V min <V<=V märk V märk <V<=V max V>V max Ingen isbildning Lätt isbildning 0 0,03-0, Måttlig isbildning 0 0,1-0,5 0-0,1 0 Svår isbildning 0 Data saknas Data saknas 0 Avställt pga. risk för iskast Tabell 3 Effektförlust under olika förhållanden Effektförlusten för kombinationen lätt/måttlig nedisning och V märk <V<=V max bygger på ett fåtal indikeringar. Det vi valt att klassa som svår nedisning inträffade ej under den tid mätningarna pågick (gränsfall; is bladframkant). (Det kan vara intressant att notera att vid flera tillfällen med kraftigt regn eller snöfall var uppmätt effekt högre än nominell effekt.) 11

24 8 Användning av IceMarkers 12 st IceMarkers monterades februari 2008, gråa till färgen, 50x50 mm. Detektering av isutbredning på rotorbladet via dessa fungerade relativt bra under vårvinterns väderleksförhållanden. Dokumentationsmetod: Kamera och blixt. (Inspektion via ficklampa även möjligt.) Fotograferingen fungerade dock ej om verket var omgivet av dimma, vid regn eller snöfall. Vid dessa tillfällen reflekterades blixtens (och ficklampans ljus) i stället mot luftens vattendroppar och/eller av snöflingor (sistnämnda vanliga väderleksförhållanden under förvintern och särskilt i samband med de perioder då dokumentation var önskvärd). Bild 3 Ingen is Bild 4 Delvis nedisad Bild 4 visar situationen vid början av en period med lätt nedisning, då isen var 0,2-0,3 mm tjock. Senare, när isen var ca 0,5 mm tjock, kunde inga IceMarkers observeras. Sålunda var rotorbladet, åtminstone i någon mån, nedisad längs hela sin längd redan vid lätt nedisning. 12

25 9 Risk för iskast Huruvida risk för iskast föreligger eller ej beror på en rad faktorer. Huruvida iskast (eller nedfallande is) sedan också innebär icke obetydlig risk för personskada beror i sin tur på en rad, delvis, andra faktorer. Bevakningsstrategi Utdrag ur den strategi som verkets ägare utvecklat, delvis med stöd av projektet (men utan att vid projekttidens slut ha infört hänvisningar till detektorutrustningens indikeringar): Riskperioder: Som stöd för bedömningen när icke obetydlig risk för nedisning föreligger håller driftansvarig/delegerad sig orienterad om förväntade temperaturer, väderleksfronter, vind- /kastriktningar* mm. Kontrollpunkter/lathund Temperatur i navhöjd Aktuell/förväntad kastriktning* (riskabel eller fördelaktig) Förväntad stabilitet i vind-/kastriktningen Aktuell/förväntad besöksfrekvens** Förväntad temperaturstabilitet och/eller förändring*** Typ av luftfuktighet * Kastriktning: Huvudsakligen den riktning bladen har när de passerar tornet och vänder uppåt (när tyngdkraften och den s k centrifugalkraften samverkar som mest). ** Besöksfrekvens; en rad faktorer att beakta (senhöst innan skidsäsong/ dag, natt, helg eller skollov/ sol eller busväder/ tänd eller släckt skidbacke/toppstuga ) ** Temperaturförändring: Förändring från minus till plus - i kombination med icke obetydlig nedisning och riskabel kastriktning - förutsätter driftstopp. Som bilaga till ovanstående lathund/del av bevakningsinstruktion har sedan ett antal specifika situationer beskrivits (Råd & anvisningar) som stöd för vilka aspekter som bör beaktas och vilka rutiner som kan vara lämpliga. Vissa råd & anvisningar är enbart aktuella för här specifikt verk (pga lokaliseringen/platsen). Andra är av mer generellt intresse. Kanske främst den under rubriken Nattkörning. Vid måttlig nedisning, fördelaktig kastriktning, släckt skidbacke och släckt toppstuga (inga kvällsarrangemang) är nattkörning ofta bästa riskminimeringen. Dels kan någon enstaka halvtimmes töväder inträffa i det luftskikt/på den höjd rotorn är, vilket under drift är tillräckligt för att tina loss isen (bättre kontakt/värmeöverföring mellan luft och blad). 13

26 Dels kan vindens bearbetning och tänjning av bladen bidra till att isen helt enkelt sprättar loss (is på den yttre delen av bladen). Dels kan, när luftfuktigheten är relativt låg (<80%), vindens bearbetning/driftläget påtagligt bidra till att isen successivt äts upp. Roterande rotor innebär visserligen en tilläggsrisk. Dock skall isen alltid ner någon gång. Kan man styra det skedet till natten är resultatet, de facto, en riskminimering. (Dagtid - när töväder, dagsmeja och sol kanske avgör avisningstidpunkt - kan aktiviteten på toppen vara stor samtidigt som inte alla, alltid, respekterar varningsskyltar, ev. varningsband etc.) Den i övrigt, ur personsäkerhetssynpunkt, viktigaste punkten i bevakningsstrategin är följande: Bevakning när isen lossnar: Störst risk för personskada, sedan verket väl har ställts av, råder under de timmar då den naturliga avisningen sker (riskgrupper: soldyrkare, skidåkare, nyfikna ). Bevakningen under pågående driftstopp skall därför, vid kombinationen påtaglig till svår nedisning och för utevistelse attraktiva dagar, koncentreras till de timmar dagtid/populär aktivitets-/utflyktstid när den naturliga avisningen väntas ske. 14

Kalibrering av givare som mäter istillväxt. Elforsk rapport 10:05

Kalibrering av givare som mäter istillväxt. Elforsk rapport 10:05 Kalibrering av givare som mäter istillväxt Elforsk rapport 10:05 Rolf Westerlund, HoloOptics oktober 2010 Kalibrering av givare som mäter istillväxt Elforsk rapport 10:05 Rolf Westerlund, HoloOptics oktober

Läs mer

Isens inverkan på vindkraftsvingar

Isens inverkan på vindkraftsvingar Datum (2012-03-16) Isens inverkan på vindkraftsvingar Elev: Fredrik Sjölund Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Detta arbete är gjort för att skapa en uppfattning om vilken betydelse is har på vindkraft

Läs mer

Slutrapport Bromma Flygplats

Slutrapport Bromma Flygplats RW 14-10-2005 A 1 (1) Slutrapport Bromma Flygplats Under tiden 8 december 2004 och 7 mars 2005 var fyra T23 Clear Ice Indicator beta version installerade på Bromma flygplats. De indikerar närvaro av atmosfärisk

Läs mer

Det finns alltså flera skäl till att motverka och förutse isbildning i det fall risk föreligger.

Det finns alltså flera skäl till att motverka och förutse isbildning i det fall risk föreligger. Bakgrund Länsstyrelsen i Uppsala län har i kompletteringsföreläggande för Vindpark Målarberget inkommit med följande begäran; Inge beräkning av sannolikheten att för personskada respektive dödsfall på

Läs mer

Ljudmätningar examensarbete

Ljudmätningar examensarbete Ljudmätningar examensarbete Stor-Rotliden Paul Appelqvist Senior Specialist ÅF Ljud & Vibrationer 2012-11-30 1 Bakgrund Examensarbete på ÅF i sammarbete med Vattenfall Vindkraft AB och KTH/MWL. Syfte Att

Läs mer

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i. MÖRTELEK med omnejd. i Uppvidinge kommun

SAMRÅDSHANDLING. Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i. MÖRTELEK med omnejd. i Uppvidinge kommun SAMRÅDSHANDLING Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i MÖRTELEK med omnejd i Uppvidinge kommun ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande: Billyvind AB Adress: Pistolvägen 10 226 49 LUND Telefon: 046-188 432

Läs mer

PILOTPROJEKT HAVSNÄS FÖRST AV DE STORA

PILOTPROJEKT HAVSNÄS FÖRST AV DE STORA PILOTPROJEKT HAVSNÄS FÖRST AV DE STORA ROLAND LORD PROJEKTCHEF 2010-02-04 1 VINDKRAFT I KALLT KLIMAT FÖRETAGET Helägt dotterbolag till RES Bildades 2002 Säte i Göteborg, lokalkontor i Östersund Cirka 30

Läs mer

DIGITALA PROJEKT Väderstation

DIGITALA PROJEKT Väderstation DIGITALA PROJEKT Väderstation Christian Lindquist, E03 Leonardo Bello, E03 Abstract Almost everybody has some kind of temperature measurement device in their home. The latest in this industry are more

Läs mer

www.pianoflygelservice.com

www.pianoflygelservice.com PRESENTERAR KLIMATANLÄGGNING FÖR PIANON OCH FLYGLAR. Varför blir ett piano eller en flygel ostämd? Det kan vara många orsaker, t.ex. hårdhänt bruk, flyttning av instrument, stora skillnader i luftfuktighet

Läs mer

Kapitel 8. Vindkraftarbete i kallt klimat

Kapitel 8. Vindkraftarbete i kallt klimat Kapitel 8. Vindkraftarbete i kallt klimat Isbildning och vindkraft I och med den allt mer nordliga exploateringen av vindkraft, då vindresurserna visat sig vara goda även i terräng med skog och kala fjällområden,

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta Sveriges målsättning 50 % av Sveriges totala energianvändning ska komma från förnybara energikällor till år 2020. Produktionen från förnyelsebara energikällor ska år 2020 vara 25 TWh. Det ska finnas planeringsförutsättningar

Läs mer

Erfarenheter med avisning Sjisjka och Kyrkberget vindpark. Stefan Stambej Power Väst 2013

Erfarenheter med avisning Sjisjka och Kyrkberget vindpark. Stefan Stambej Power Väst 2013 Erfarenheter med avisning Sjisjka och Kyrkberget vindpark Stefan Stambej Power Väst 2013 Agenda Ø Jämtkrafts målsättning Ø Teknisk lösning på Kyrkberget Ø Erfarenheter efter drift med avisning Ø Teknisk

Läs mer

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån Väder Weather Väder Statistisk årsbok 2012 2 Väder Weather Sida Page 2.1 Väder...23 Weather 2.2 Rekord i väder...24 Weather records 2.3 Klimat i förändring...25 A changing climate 2.4 Årsmedeltemperaturen

Läs mer

SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM

SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM Bilaga D har översatts från engelska till svenska. För det fall att versionerna avviker från varandra

Läs mer

SOLCELLSANLÄGGNINGARNA PÅ MATEMATIKGRÄND 9 OCH NYA GEOGRAFIGRÄND - ÅLIDHEM, UMEÅ. Utvärdering av driftperioden maj 2011 tom oktober 2012

SOLCELLSANLÄGGNINGARNA PÅ MATEMATIKGRÄND 9 OCH NYA GEOGRAFIGRÄND - ÅLIDHEM, UMEÅ. Utvärdering av driftperioden maj 2011 tom oktober 2012 SOLCELLSANLÄGGNINGARNA PÅ MATEMATIKGRÄND 9 OCH NYA GEOGRAFIGRÄND - ÅLIDHEM, UMEÅ Utvärdering av driftperioden maj 2011 tom oktober 2012 Energibanken i Jättendal AB, november 2012 2012-11-13 Energibanken

Läs mer

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Torbjörn Thiringer Juli 2005 STEM projektnummer: 21450-1 STEM diarienummer: 5210-2003-03864 Institutionen för Energi och Miljö, Chalmers

Läs mer

WindPRO version 2.7.448 feb 2010. SHADOW - Main Result. Calculation: inkl Halmstad SWT 2.3. Assumptions for shadow calculations. Shadow receptor-input

WindPRO version 2.7.448 feb 2010. SHADOW - Main Result. Calculation: inkl Halmstad SWT 2.3. Assumptions for shadow calculations. Shadow receptor-input SHADOW - Main Result Calculation: inkl Halmstad SWT 2.3 Assumptions for shadow calculations Maximum distance for influence Calculate only when more than 20 % of sun is covered by the blade Please look

Läs mer

Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002

Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002 Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 22 Vid konferensen VIND-22 i Malmö 6-7 november, 22 presenterade Julija Sveca resultatet av en studie om konsekvenserna

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

Ljudpåverkan vid nedisning av vindkraftverk Vindkraftsforskning i Fokus Uppsala 6-7 Oktober

Ljudpåverkan vid nedisning av vindkraftverk Vindkraftsforskning i Fokus Uppsala 6-7 Oktober Ljudpåverkan vid nedisning av vindkraftverk Vindkraftsforskning i Fokus Uppsala 6-7 Oktober Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-10-07 Forskningsprogram Vindkraft i kallt klimat Project

Läs mer

Att planera bort störningar

Att planera bort störningar ISRN-UTH-INGUTB-EX-B-2014/08-SE Examensarbete 15 hp Juni 2014 Att planera bort störningar Verktyg för smartare tidplanering inom grundläggning Louise Johansson ATT PLANERA BORT STÖRNINGAR Verktyg för smartare

Läs mer

Kompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun

Kompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB Ted Kransby 2010-05-10 Kompletterande samråd Till berörda fastighetsägare och boende i närområdet till Skäftesfall vindbruksanläggning

Läs mer

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Fredrik Dolff Noden för näringslivs- och affärsutveckling Västra Götalandsregionen, Miljösavdelningen 010-441 40 33 fredrik.dahlstrom.dolff@vgregion.se

Läs mer

SkillGuide. Bruksanvisning. Svenska

SkillGuide. Bruksanvisning. Svenska SkillGuide Bruksanvisning Svenska SkillGuide SkillGuide är en apparat utformad för att ge summativ återkoppling i realtid om hjärt- och lungräddning. www.laerdal.com Medföljande delar SkillGuide och bruksanvisning.

Läs mer

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-6186-13/SE 6.9.213 Funktionsprovning av luftvärmepumpen SCANVARM SVI12 + SVO12 vid låga uteluftstemperaturer och med en värmefaktor som inkluderar avfrostningsperioderna - maskinens

Läs mer

Mätprogram ljud under byggtiden Ögonfägnaden och Björkhöjden vindparker, Sollefteå, Strömsunds och Ragunda kommuner

Mätprogram ljud under byggtiden Ögonfägnaden och Björkhöjden vindparker, Sollefteå, Strömsunds och Ragunda kommuner Author Paul Appelqvist Phone +46 10 505 60 24 Mobile +46701845724 Paul.Appelqvist@afconsult.com Date 2014-11-20 Project ID 593868 Recipient Statkraft SCA Vind II AB Urban Blom Mätprogram ljud under byggtiden

Läs mer

Elanslutning Inom parkområdet: Markförlagda kablar Längs väg Anslutning till regionala elnätet Utreds

Elanslutning Inom parkområdet: Markförlagda kablar Längs väg Anslutning till regionala elnätet Utreds Transporter till vindparken Stora/långa/tunga transporter: Rotorblad upp till 60 m långa Maskinhus upp emot 100 ton Torndelar över 4 m diameter Transport från hamn på allmänna vägar med följebil Nära till

Läs mer

säkerhetsutrustning / SAFETY EQUIPMENT

säkerhetsutrustning / SAFETY EQUIPMENT säkerhetsutrustning / SAFETY EQUIPMENT Hastighetsvakt / Speed monitor Kellves hastighetsvakter används för att stoppa bandtransportören när dess hastighet sjunker under beräknade minimihastigheten. Kellve

Läs mer

Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft. Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB

Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft. Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB Innehåll 1.Förändringar i det Svenska energisystemet 2.Nuvarande förutsättningar 3.Internationella studier/erfarenheter

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Energimyndighetens arbete med vindkraft. Anders Björck och Fredrik Dahlström Energimyndigheten

Energimyndighetens arbete med vindkraft. Anders Björck och Fredrik Dahlström Energimyndigheten Energimyndighetens arbete med vindkraft Anders Björck och Fredrik Dahlström Energimyndigheten Vårt uppdrag Energimyndigheten ska som nationell expertmyndighet vara pådrivande i arbetet med att främja en

Läs mer

BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA

BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA Översikt DEN MEST EKONOMISKA LÖSNINGEN FÖR BÅDE ON- OCH OFF-GRID Den perfekta lösningen för sommarhusägaren som vill ha varmvatten och/eller el året runt:

Läs mer

Vindpark Grävlingkullarna Bilaga 10 PM Skuggor

Vindpark Grävlingkullarna Bilaga 10 PM Skuggor Vindpark Grävlingkullarna Bilaga 10 PM Skuggor MEDVERKANDE Sweco Energuide AB Stockholm Uppdragsledare: Magnus Bergman Utredare och text: Gabriella Nilsson GIS: Gabriella Nilsson Granskare: Johnny Carlberg,

Läs mer

Avrinning. Avrinning

Avrinning. Avrinning Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag

Läs mer

Samrådsunderlag - allmänheten. Hössna Vindkraftverk

Samrådsunderlag - allmänheten. Hössna Vindkraftverk Samrådsunderlag - allmänheten Hössna Vindkraftverk December 2010 2 Greenextreme AB planerar att bygga ett vindkraftverk vid Hössna i Ulricehamns kommun. Greenextreme AB kommer i den här informationsbroschyren

Läs mer

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele presenterat på Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele Esbjörn Olsson SMHI/Sundsvall Innehåll: Bakgrund Nuvarande produktion av isbildningsprognoser Prognosmetoder Prognosmodeller och deras begränsningar

Läs mer

Tima modellbaserad vattenbegjutning av timmer

Tima modellbaserad vattenbegjutning av timmer Tima modellbaserad vattenbegjutning av timmer Ventiler och ventilgrupper TIMA har stöd för upp till 16 ventiler som är placerade i två ventilgrupper. När vattning genomförs så vattnar alla ventiler i gruppen

Läs mer

HYDRAULIK Rörströmning IV

HYDRAULIK Rörströmning IV HYDRAULIK Rörströmning IV Rolf Larsson, Tekn Vattenresurslära För VVR145, 31mars, 2014 NASA/ Astronaut Photography of Earth - Quick View 24 mar VVR015 Hydraulik/ Rörströmning IV 31 mar 2014 / 2 Innehåll

Läs mer

2005:1. Föräldrapenning. att mäta hälften var ISSN 1652-9863

2005:1. Föräldrapenning. att mäta hälften var ISSN 1652-9863 2005:1 Föräldrapenning att mäta hälften var ISSN 1652-9863 Statistikrapport försäkringsstatistik Föräldrapenning att mäta hälften var Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten

Läs mer

Vad säger bl.a. vindkraftsbranschen själv om vindkraftverk i kallt/isigt klimat (extraordinär klimatzon)?

Vad säger bl.a. vindkraftsbranschen själv om vindkraftverk i kallt/isigt klimat (extraordinär klimatzon)? Vad säger bl.a. vindkraftsbranschen själv om vindkraftverk i kallt/isigt klimat (extraordinär klimatzon)? Utdrag bl.a. ur ett par presentationer vid Vintervinds konferens i Piteå 3-4 februari 2010. http://vintervind.se/index.php?q=node/9

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 2 1 (8) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 2 1 (8) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING 2 1 (8) Grupp A26 MILJÖPROVNING AV AMMUNITION Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING Denna standard omfattar metodbeskrivningar för provning av ammunition. Främst avses provning av säkerhet, men även

Läs mer

Ett fall där Miljöprövningsdelegationen (MPD) beslutat att ompröva ljudvillkoret trots mätningar som visar att 40 dba klaras med marginal

Ett fall där Miljöprövningsdelegationen (MPD) beslutat att ompröva ljudvillkoret trots mätningar som visar att 40 dba klaras med marginal Ett fall där Miljöprövningsdelegationen (MPD) beslutat att ompröva ljudvillkoret trots mätningar som visar att 40 dba klaras med marginal Göran Fagerström, handläggare 010-224 13 55, 076-800 23 17, goran.fagerstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Referenstest av utvändig isolering på 1½-plans hus Bakgrund Monier har lång internationell erfarenhet av att arbeta med olika metoder för att isolera tak.

Läs mer

Ang. Vindkraftverkens säkerhet och riskavstånd till väg och järnväg

Ang. Vindkraftverkens säkerhet och riskavstånd till väg och järnväg Ang. Vindkraftverkens säkerhet och riskavstånd till väg och järnväg Olika myndigheter föreskriver följande riskavstånd/skyddsavstånd från vindkraftverk till väg och järnväg vilket inneburit och innebär

Läs mer

Hittsjön. Vindkraftspark. Samrådsunderlag

Hittsjön. Vindkraftspark. Samrådsunderlag Hittsjön Vindkraftspark Samrådsunderlag Maj 2009 Lantmäteriverket,Gävle 2009. Medgivande MEDGIV-2009-20074. Karta: Terrängkartan Lantmäteriverket,Gävle 2009. Medgivande MEDGIV- 2009-20077. Karta:

Läs mer

ENKLAV utbildning 2016-03-21. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Projektet Varför bygger vi?

ENKLAV utbildning 2016-03-21. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Projektet Varför bygger vi? Vindkraftsutbildning ENKLAV utbildning Sven Ruin 2016-03-09/10 Gävle Projektet Varför bygger vi? Produktion Foto: Henrik 121 Wikimedia Vindkraftsutbildning Vindkraftsutbildning Processen Miljöpåverkan

Läs mer

Testrapport. 2016-02-08 Airwatergreen, FLEX

Testrapport. 2016-02-08 Airwatergreen, FLEX Nr. 01-1602 2016-02-08 Airwatergreen, FLEX Postadress Telefon Bankgiro Org. nr. E-post Box 1026 08-525 099 40 5801-6379 556302-7530 info@fvuab.se 101 38 Stockholm Telefax Internet Besöksadress 08-525 099

Läs mer

Vågkraft Ett framtida alternativ?

Vågkraft Ett framtida alternativ? Vågkraft Ett framtida alternativ? Per Holmberg, Vattenfall Research & Development AB Elforskdagen, 2010.10.28 Innehåll 1. Elforskprojektet 2. Varför vågkraft? 3. Vågresurser och vågkraftspotentialer 4.

Läs mer

Vertical Wind. Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk.

Vertical Wind. Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk. Vertical Wind Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk. Det första 12kW kraftverket startades i December 2006 vilket var startskottet för kommersialiseringen

Läs mer

Per-Olof Sjölander Vägverket Driftledare Dalarna

Per-Olof Sjölander Vägverket Driftledare Dalarna Per-Olof Sjölander Vägverket Driftledare Dalarna Projektidé Projektmålet är att utvärdera om informationsöverföringen från bil kombinerat med väderdata kan utgöra ett underlag för att öka trafiksäkerheten

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

Cargolog Impact Recorder System

Cargolog Impact Recorder System Cargolog Impact Recorder System MOBITRON Mobitron AB Box 241 561 23 Huskvarna, Sweden Tel +46 (0)36 512 25 Fax +46 (0)36 511 25 Att mäta är att veta Vi hjälper dig och dina kunder minska skador och underhållskostnader

Läs mer

INSTALLATIONS- och DRIFTSANVISNING

INSTALLATIONS- och DRIFTSANVISNING INSTALLATIONS- och DRIFTSANVISNING ARITERM Solstyrning RC-SolEx ARITERM Solstyrning RC-SolEx Innehållsförteckning Viktiga funktioner...2 Produktinformation...3 Tekniska data...4 Huvudmeny...5 Meny temperaturer...6

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04 Vindkraft Sara Fogelström 2011-05-04 Historik Vindkraft i världen (MW) 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 MW 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 I slutet på 2010

Läs mer

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo Hylte kommun Samhällsbyggnadskontoret Storgatan 8 314 80 Hyltebruk Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo 1 Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckningar: Sökande och byggherre: Kontaktperson:

Läs mer

ARBETSMILJÖVERKET. Ang. Begäran om marknadskontroll med stöd av MD:s skyddsklausul

ARBETSMILJÖVERKET. Ang. Begäran om marknadskontroll med stöd av MD:s skyddsklausul ARBETSMILJÖVERKET.... Ang. Begäran om marknadskontroll med stöd av MD:s skyddsklausul Det är minst sagt upprörande att Arbetsmiljöverket (AV) under alla dessa år sedan 1995-01-01 inte ansett/anser sig

Läs mer

Rev No. Magnetic gripper 3

Rev No. Magnetic gripper 3 Magnetic gripper 1 Magnetic gripper 2 Magnetic gripper 3 Magnetic gripper 4 Pneumatic switchable permanent magnet. A customized gripper designed to handle large objects in/out of press break/laser cutting

Läs mer

Bilaga 2 Synlighetszoner

Bilaga 2 Synlighetszoner Bilaga 2 Synlighetszoner Länsstyrelsen påpekade i sin begäran om kompletteringar att tabellen i avsnitt 8.4 är föråldrad (se tabell 2 nedan), och inte ger stöd för den slutsats sökanden drar. Att tabellen

Läs mer

Hinderbelysning. Stephanie Sales WSP Ljusdesign

Hinderbelysning. Stephanie Sales WSP Ljusdesign Hinderbelysning Stephanie Sales WSP LJUSDESIGN utför tjänster inom: Belysningsplanering Ljusgestaltning Belysningsteknik Visuell komfort Dagsljusplanering Energieffektivisering Ekonomi, livscykelkostnader

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Semesterväder vad säger statistiken

Semesterväder vad säger statistiken Semesterväder vad säger statistiken Juni är den ljusaste av de tre sommarmånaderna, och normalt sett är den också lite torrare och mindre molnig. Juli brukar vara den varmaste månaden men också den regnigaste.

Läs mer

Detektering av cykeltrafik

Detektering av cykeltrafik Vägverket Konsult Affärsområde Väg och Trafik Box 4107 17104 Solna Solna Strandväg 4 Texttelefon: 0243-750 90 Henrik Carlsson, Erik Fransson KVTn henrik-c.carlsson@vv.se, erik.fransson@vv.se Direkt: 08-445

Läs mer

Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling

Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling Slutrapport Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Summary... 2 Bakgrund...

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner

Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Sammanfattning fördelar med att inte koordinatsätta Energiutbytet blir så högt som möjligt i förhållande till omgivningspåverkan - Rätt vindkraftverk

Läs mer

Att fastställa krav. Annakarin Nyberg

Att fastställa krav. Annakarin Nyberg Att fastställa krav Annakarin Nyberg Disposition Del 1 Varför samla in krav? Typer av krav Interaktionsdesign och krav Del 2 Analys, tolkning och presentation Scenarios Use cases Task analysis Avslutning

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Bättre logistik och vindkraft i kallt klimat

Bättre logistik och vindkraft i kallt klimat Tests Bättre logistik och vindkraft i kallt klimat Power Väst, Centralhuset Göteborg 9 oktober 2013 Magnus Ingerby Project Management magnus.ingerby@enercon.de +46 702 91 10 17 Innehåll 1. ENERCON 2. Kallt

Läs mer

Röbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning

Röbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning Röbergsfjällets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING RÖBERGSFJÄLLET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver

Läs mer

Partiell Skuggning i solpaneler

Partiell Skuggning i solpaneler Partiell Skuggning i solpaneler Amir Baranzahi Solar Lab Sweden 60222 Norrköping Introduktion Spänningen över en solcell av kristallint kisel är cirka 0,5V (vid belastning) och cirka 0,6V i tomgång. För

Läs mer

Vindkraftsetablering på Granliden

Vindkraftsetablering på Granliden UMEÅ UNIVERSITET 2009-10-26 Tillämpad fysik och elektronik Vindkraftsteknik 7,5 hp Vindkraftsetablering på Granliden Miljökonsekvensbeskrivning Gustav Lundqvist, gustav.lu@hotmail.com Erik Abrahamsson,

Läs mer

Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012

Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012 Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012 SEK - Samhällsekonomisk kalkyl Beräkningen omfattas av verklig sysselsättning och dess ekonomiska effekter vid investering i Havsbaserad vindkraft Modell som använts:

Läs mer

SMHI Prognosstyrning. För lägre energiförbrukning och bättre inomhusklimat

SMHI Prognosstyrning. För lägre energiförbrukning och bättre inomhusklimat SMHI Prognosstyrning För lägre energiförbrukning och bättre inomhusklimat Prognosstyrning av byggnader Marsnatten är klar och kall. Värmen står på för fullt i huset. Några timmar senare strålar solen in

Läs mer

Metodprov för kontroll av svetsmutterförband Kontrollbestämmelse Method test for inspection of joints of weld nut Inspection specification

Metodprov för kontroll av svetsmutterförband Kontrollbestämmelse Method test for inspection of joints of weld nut Inspection specification Stämpel/Etikett Security stamp/lable Metodprov för kontroll av svetsmutterförband Kontrollbestämmelse Method test for inspection of joints of weld nut Inspection specification Granskad av Reviewed by Göran

Läs mer

Bruksanvisning för vattenläckagevarnaren

Bruksanvisning för vattenläckagevarnaren Bruksanvisning för vattenläckagevarnaren 1100 Rev. D Innehåll INLEDNING 4 SYSTEMÖVERSIKT 4 INSTALLATION 5 Installation av mätenheten 5 Installation av elektroniken 5 ANVÄNDNING 7 ALARM 7 BESKRIVNING AV

Läs mer

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad

Läs mer

Störande lukt från vedeldning i ett bostadsområde i Högdalen i Stockholms stad

Störande lukt från vedeldning i ett bostadsområde i Högdalen i Stockholms stad Miljöförvaltningen Hälsoskydd Tjänsteutlåtande Sida 1 (12) 2016-02-29 Handläggare Martin Holmstedt Telefon: 08-508 28971 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-03-15 p. 8 Störande lukt från vedeldning

Läs mer

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör)

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör) STORSEMINARIET 1 uppgift SS1.1 A 320 g block oscillates with an amplitude of 15 cm at the end of a spring, k =6Nm -1.Attimet = 0, the displacement x = 7.5 cm and the velocity is positive, v > 0. Write

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet 1 Michael Tjernström, 1 Peggy Achtert, 2 Barbara Brooks, 2 Ian Brooks, 3 Paul Johnston, 3 Matthew Shupe, 3 Ola Persson, 2 John Prytherch,

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

Vindkraft och Försvarets sensorer m.m.

Vindkraft och Försvarets sensorer m.m. Vindkraft och Försvarets sensorer m.m. Per Nordlöf FM frekvenshandläggning per.nordlof@mil.se Frekvenskontoret: smo@mil.se Peter Modigh - Försvarets Bildbyrå Lasse Sjögren - Försvarets Bildbyrå Försvarets

Läs mer

BROMSIDÉER FÖR VINDKRAFTVERK

BROMSIDÉER FÖR VINDKRAFTVERK BROMSIDÉER FÖR VINDKRAFTVERK Utvecklingen av ren energi fokuseras allt mer på vindkraftverk, vilket innebär att det blir allt viktigare att få ut största möjliga verkningsgrad av dessa. Mängden användbar

Läs mer

Mätning av vindkraftljud

Mätning av vindkraftljud Mätning av vindkraftljud Emission och immissionsmätning Jens Fredriksson, ÅF Fredriksson, 2011 11 24 1 Vad och Varför mäta? Emission Hur mycket låter vindkraftverket? Låter vindkraftverket mer eller mindre

Läs mer

Kan hagel bli hur stora som helst?

Kan hagel bli hur stora som helst? Lennart.wern@smhi.se 2010-03-12 Kan hagel bli hur stora som helst? Det dök upp ett ärende här på vår avdelning "Information och Statistik" på SMHI angående ett hagel som skulle ha vägt 600 gram och fallit

Läs mer

VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12

VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12 VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12 VINDAR OCH VINDENERGI VINDKRAFTVERK JBA VIND VINDKRAFTEN I VÄRLDEN VINDAR OCH VINDENERGI VAR KOMMER VINDEN FRÅN? HUR MYCKET BLÅSER DET? VINDEN VARIERAR

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Working paper no. 6:17 Sammanfattning I den nu genomförda undersökningen

Läs mer

Elförsörjning med hjälp av solceller

Elförsörjning med hjälp av solceller Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat

Läs mer

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft

Läs mer

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Feb- 98 Utgåva 2. Monteringsanvisning. för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler

Feb- 98 Utgåva 2. Monteringsanvisning. för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler Feb- 98 Utgåva 2 Monteringsanvisning för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler Förberedelser. Läs igenom hela denna monteringsanvisning innan du börjar lägga golvet. Montera spånskivorna i

Läs mer

Uppföljning av etiska krav

Uppföljning av etiska krav Uppföljning av etiska krav Uppföljning av stenprodukter i entreprenader Entreprenaderna upphandlade enligt LOU Inspektioner utförda under 2010 Fortsatt arbete under 2011 Samarbete Samarbete mellan Göteborg,

Läs mer