Mäktigt äventyr på Kandersteg. Så fixar du kommunikationen i kåren Kårmaskotar kommer i alla färger och former. Finlands Svenska Scouter r.f.

Transkript

1 Finlands Svenska Scouter r.f. NR s. 27 Mäktigt äventyr på Kandersteg Så fixar du kommunikationen i kåren Kårmaskotar kommer i alla färger och former

2 innehåll e-post: Utgivare Finlands Svenska Scouter r.f. Tölögatan 55, Helsingfors Tfn (09) Fax (09) Chefredaktör Mari Pennanen Kärnredaktion Mari Pennanen Emma Portin Erik Knutte Stenberg Redaktion Patricia Borgman Riina Lindroos Jannica Savander Redaktionssekreterare Kate Lönnberg tfn (09) e-post: Ombrytning Tuija Lahti Adressförändringar & prenumerationer din regionsekreterare eller Frida Lundberg tfn (09) e-post: Ditt som datt... 4 Adventskalenderförsäljningen börjar... 6 IGALOPPUSLUT... 7 Påverka scoutsituationen på din ort!... 7 En ny scoutavdelning i Tölby och Solf och i S:t Karins...11 Programgruppen...12 Kvalitet i förbundets verksamhet...12 En jubileumsresa till scoutcentret i Kandersteg och Paris...14 Kårmaskotar...18 Kommunicera mera!...20 Färska ändringar i Föreningslagen...21 ScoutSkaban Grishjärta och fasan som mat på överlevnadskurs...23 Ledarbrist, eller en möjlighet för vuxna att bli aktiva?...24 På besöksdygn på scoutlägret...25 Skjuta pilbåge och äta sushi på H2O-Scout...26 Både finska och svenska på Scoutledarperuskurssi...27 Minnesord...29 Vänbok...29 Händelsekalender...30 Tapto...31 Kontaktuppgifter till regionsekreterarna i FiSSc: Tryckeri Ekenäs Tryckeri AB, 2010 Upplaga Postgiro Sampo Pärmbildens foto Eric Jansson Scoutpostens utgivningstidtabell 2011 Nr Dl Ut v v.12 Helsingfors och östra Nyland Eva Carlson Tölögatan Helsingfors Tfn (09) eller e-post eva.carlson@scout.fi Åland och sydvästra Finland Sara Carlström Västerlånggatan Åbo Tfn e-post sara.carlstrom@scout.fi Västra Nyland Gunilla Edelmann Tölögatan Helsingfors Tfn (09) eller e-post gunilla.edelmann@scout.fi Österbotten Maj-Britt Mabbe Nyholm-Ehrström Fredsgatan Vasa Tfn e-post maj-britt.nyholm-ehrstrom@scout.fi 2

3 ledaren Aktiv scouthöst i Svenskfinland Scouthösten i Svenskfinland är aktiv, engagerande, rolig, spännande, lärorik, positiv, inspirerande... Listan på adjektiv kan fortsätta länge. Det är härligt att höra om olika evenemang, kurser och utfärder som varit lyckade och där deltagarna berättar om allt spännande de varit med om och ledarna ser nöjda ut för att allt gick enligt de noggrant uppgjorda planerna, alternativt räddades i sista stund på ett kreativt sätt. I detta nummer kan du bland annat läsa om en UTE 3-kurs där deltagarna upplevde stor lycka när de fick varsin kopp varm buljong (Oj, vad lite krävs ibland!) och om årets ScoutSkaba, där deltagarna fick hjälpa Ull-Britt. Ännu hinner man med en hel del denna höst. Sen kommer vintern och våren innan sommarens läger, seglatser, vandringar och resor. Det finns tid att planera och fundera, se framåt och förbereda sig. Läs om St. Simons Sjöfararnas resa till det internationella scoutcentret Kandersteg i detta nummer. Vad ska ni göra nästa sommar? En grej som jag denna höst blivit glad åt är nystartad svenskspråkig scoutverksamhet. En kväll då jag satt i soffan med datorn i famnen såg jag en verkligt fin statusuppdatering på Facebook. Speciellt roligt var det efter en dag då medierna igen tutat ut en massa om hur dåligt ställt det är med svenskan i Finland och olika politiker gett negativa uttalanden. Då läste jag att det startar svenskspråkig scoutverksamhet i S:t Karins. Tänk, de svenskspråkiga barn som bor där har nu möjlighet att bli scouter, på svenska! Läs mer om det och också om en nygrundad scoutavdelning i Solf i detta nummer. I år firar vi ett jubileumsår och då får man gärna också blicka bakåt. Scoutverksamheten har funnits i Finland redan i hundra år. Finlands Svenska Scouter, också känt som FiSSc, fyller i år 25 år. Visst känns det ganska fint att få vara en del av allt det? Mari Pennanen Scoutpostens chefredaktör Foto: Mirko Pennanen 3

4 Dags att söka utmärkelsetecken IT3 Lämna din julhälsning på webben! Snart är julen här och det är dags att minnas sina scoutkamrater med en julhälsning. Lämna din julhälsning på webben, och gläd en kompis! Häftet Scouternas utmärkelsetecken har uppdaterats och den nya versionen har postats till kårerna i kårposten. Följande deadline för ansökningar är då bl.a. ansökningar för Mannerheimspänne behandlas. Fundera inom kåren om ni har någon som uppfyller kriterierna för något av utmärkelsetecknen och skicka in en ansökan senast till FiSSc/Frida Lundberg, Tölögatan 55, Helsingfors. Mera information på Ny båt till Wasa Fyrvaktare Efter ett idogt arbete av flera olika aktörer har sjöscoutkåren Wasa Fyrvaktare/ Fissc fått en gammal dam som ny medlem! Hon lyder under namnet S/y Consensus och är Sjöscoutkåren Wasa Fyrvaktares första båt. Hon är av typen Kingscruicer, gjord av Åbo Båtvarf som havsgående/ Långfärdsbåt och sålts mest för Export. Finlands Svenska Ungdomsförbund (FSU) har startat upp ett projekt för att stöda och hjälpa finlandssvenska föreningar att utveckla sina färdigheter i användning av informationsteknik som stöd och verktyg i sin verksamhet. Projektet kommer att producera handledningsmaterial och manualer samt erbjuda rådgivning per telefon (tfn ), e-post och personliga besök. Telefonjouren är öppen också kvällstid tisdagar och onsdagar mellan kl och Projektet inleddes och pågår till Det understöds av Närings-, trafik och miljöcentralen, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Svenska kulturfonden och Svenska Folkskolans Vänner. Mer info hittar du på Hennes strategiska mått är: Längd: 29 fot Deplacement: 3000 kg Djupgående: 1,50 m Foto Olle Herrgård 4

5 Tips på lekar till mötet Slut på lekidéer inför mötet? Kolla in Finlands Svenska Idrotts nya Lekbank på nätet! Adressen är: På sidan finns en massa lekar inordnade under olika kategorier. För varje lek anges åldersrekommendation, antal deltagare, rekvisita, vad leken tränar (t.ex. motorik) och för en hurdan plats leken lämpar sig och så klart lekinstruktioner. Foto Alex Björkholm Korvkalkylatorn och andra finesser på evenemang.fi Ofta är de mest geniala idéerna ganska enkla och när någon kommer på dem undrar man varför ingen tänkt på det förut? Så är också fallet med evenemang.fi-sidan som finns till för att samla tjänster, kunnande och information kring ur man arrangerar evenemang. Sidan lanserades på Föreningsfestivalen i Helsingfors i september. Evenemang.fi-webbplatsen är till för dem som skall arrangera evenemang och det gör vi scouter ju ganska ofta. Kanske du skall vara med och planera en kurs, kårens jubileumsfest eller ett jippo för din åldersgrupp? Då lönar det sig absolut att kolla in sidan. Där kan du nämligen hitta både utrymmen och övriga nödvändiga tillbehör eller tjänster, exempelvis ljudteknik eller catering. Dessutom innehåller sidan information om evenemangstillstånd och praktiska tips för arrangörer. Du hittar bland annat arrangörens checklista och tips om marknadsföring, räddningsplan och ekonomisk planering. Det är alltså frågan om en mångsidig sammanställning som garanterat hjälper dig på vägen till ett lyckat evenemang. Hela Svenskfinland är med Den splitternya sidan är konstruerad av Svenska Österbottens Ungdomsförbund men tanken är att den skall tjäna hela Svenskfinland. För tillfället är det mest österbottningar som hittat sidan och matat in information men det kommer hela tiden fler annonsörer. Det är gratis att mata in information om utrymmen och andra tjänster som man erbjuder, så också scoutkårer kan få synlighet på sidan. Om kåren äger sin kårlokal eller scoutstuga och önskar hyra ut den ibland är detta ett ypperligt forum för sådan information. Dessutom kan kåren också erbjuda julgubbstjänst eller hyra ut sin soppkanon via sidan. Korvkalkylator Förutom sökmaskin för utrymmen och tjänster innehåller sidorna även en korvkalkylator. Det är en räknemaskin som hjälper vid planeringen av mat och dryck på ett evenemang. Här kan du få reda på hur många kilo kött du behöver när det skall kokas soppa åt 15 roverscouter och hur mycket ris 158 lägerdeltagare äter till kycklingsåsen. Det finns olika symboler och rullgardinsmenyer som underlättar sökningen av mat eller dryck och en senapstub med vilken du kan ställa in antalet hungriga magar eller törstiga strupar. Maskinen innehåller inte recept men den hjälper dig att uppskatta mängden råvaror som går åt då du skall tillreda mat för ett större antal personer. Den rutinerade lägerkocken har säkert redan en fingertoppskänsla för mängder men för förstagångsarrangören är korvkalkylatorn helt säkert till stor hjälp! Hedda Halonen 5

6 Frida Lundberg Adventskalenderförsäljningen Hur många adventskalendrar har du tänkt sälja i år? börjar Har din kår satt upp ett mål för er kalenderförsäljning? Har din grupp tänkt sälja tiotals kalendrar? Hur är det med kåren, ligger målet på hundratals kalendrar? Eller kanske du själv vill slå ditt gamla rekord i år och nu sälja mer kalendrar än någonsin tidigare? Adventskalenderförsäljningen ökar förvånansvärt mycket om kåren satt upp ett gemensamt mål för sin försäljning. Målet kan antigen vara en viss summa pengar eller ett visst antal sålda adventskalendrar. Utöver ett specifikt försäljningsresultat är det bra att inom kåren fundera till vad pengarna kommer att användas. Säljer ni kalendrar för att tjäna in lite extra pengar för sommarens kårläger? Eller gör ni det kanske för att kunna piffa upp kårlokalen. Kanske behöver kårens segelbåt ett nytt segel? Försäljningsmål kan mycket väl också vara lägre, t.ex. gruppvis. Patrullen, flocken eller gruppen kan till exempel ha som målsättning att samla in pengar för egna stormkök eller ett eget tält, berättar Finlands Scouters marknadsföringschef Aki Tuominen. Glöm inte köparen Då man sätter upp försäljningsmål för sig själv eller kåren är det viktigt att ställa realistiska mål. Fundera på hur många kalendrar kåren sålde förra året, hur många medlemmar kåren har och hur många kalendrar kåren på riktigt kan sälja. Det finns kårer av olika storlek, därför varierar också försäljningsmålen och -resultaten mellan kårerna mycket. Aki Tuominen vill påminna kårerna om att de alltid kan få goda råd och hjälp med sin målsättning från sitt eget kansli. Då kåren satt upp ett försäljningsmål bör alla kårmedlemmar informeras om detta. Dels är det lättare för scouterna att sälja kalendrar då de vet vad målet för försäljningen är, dels är det lättare att köpa en kalender då man vet vad kåren kommer att göra med de insamlade pengarna. Om försäljningsmålet är klart för köparen ökar även viljan att köpa. Det är betydligt trevligare att som kund köpa adventskalendern då man vet hur kåren kommer att använda pengarna, konstaterar Aki. Mera information: Adventskalendern finns på finska även på Facebook! Förra året skapades det en egen fangrupp på Facebook för alla som gillar adventskalendern. Redan 2000 fans har anslutit sig till gruppen. I år finns även en egen grupp på Facebook för kalenderombudsmännen. Som medlem i den gruppen kan kalenderombudsmän delge sina goda råd och tips och också få kontakt med andra som har samma uppdrag som en själv. Adventskalendergrupperna hittar du på Facebook med sökorden Partiolaisten adventtikalenteri ja Partiolaisten adventtikalentereiden myyjät. Elina Eskola Översättning Frida Lundberg FiSSc adventskalenderpristävlingen 2010 Även i år arrangerar FiSSc en adventskalenderpristävling med priser till alla ivriga försäljare. Kategorierna i årets pristävling är: Tomtemärket kan du sy fast på din skjorta. Alla som tar minst 5 kalendrar till försäljning får ett tomtemärke sålda kalendrar berättigar till en FoldAcup, vikkåsa med scouttryck sålda kalendrar be- rättigar till en Sparkler ledlampa 25 sålda eller mera berättigar till en pannlampa Alla kårens försäljare får således redan ett pris genom att ta minst 5 kalendrar till försäljning. Utöver tomtemärket kan var och en sätta sedan upp ett eget realistiskt försäljningsmål åt sig själv och sträva efter att vinna något av de fina priserna! Förutom personliga priser till försäljarna belönar FiSSc Vikkåsan går att vika på mitten så den knappt tar någon plats alls i packningen. Foto Kate Lönnberg Pannlampan har scouttryck. Foto Kate Lönnberg även den kår som sålt mest kalendrar i förhållande till medlemsantalet (per ). Den vinnande kåren får utgående från eget behov välja utrustning till kåren till ett värde av 100 euro. Fäst Sparklerlampan t.ex. på din tält- eller styrstång. Foto Gunilla Edelmann 6

7 Påverka scoutsituationen på din ort! 16 åringar får rösta i församlingsvalet i november IGALOPPUSLUT En decimerad Igalopp-lägerledning, utökad med ännu ett lägerchefsbarn, gjorde ett återbesök på vårt fina lägerområde för att titta om vi lämnat några bestående spår efter regionlägret sommaren Vi kunde konstatera att till och med Sidenvägen vuxit igen helt och hållet! De enda lämningarna som syns är där vi grävde större gropar som för latrinen. Vårt Igalopp-läger finns alltså numera kvar endast i våra minnen där det är för alltid bevarat. Tack till alla som bidrog till att vi har dessa fina minnen! Igaloppuslut Towertz sista låt innan comebacken! Det är två år sedan första mötet ren och historiens slut det ser vi inte än Allt som lägret gjorde för oss går ur minnet inte lätt loss Ja vi minns för inte så hemskt längesen För ett år sen drog vi ut på Igalopp Ingenting kunde på oss sätta stopp ej svinflunssor eller myggen Vi kan klappa oss i ryggen trots att regnet rann på oss som byggde opp Lägrets namn det var finurligt Igalopp noll och nio och sommarn var på topp Ledarna var förberedda också Johanna, Sara, Hedda regnet fyllde knappt en liten kaffekopp Igalopp lopp Iga Iga lopp Igalopp lopp Iga Iga lopp Igalopp lopp Iga Iga lopp lopp Iga Iga lopp lopp Iga Iga lopp Vår annons fick många svar sen vad det led Vi blev erbjudna ett lass med konstig ved som vi valde inte hämta då hade lågan inte flämta den fick ligga kvar på stället på en teg Lägerchefen med adjutant granskar stubbarna i Khotan (familjelägret). Foto Eric Jansson Sen kom scouterna med buller och med bång för några kändes lägertiden lång men de allra allra flesta hade roligt för det mesta gick och trallade på lägrets egen sång: Igalopp lopp... Vårat vatten fanns att hämta i en tank och om vatten varit pengar vi haft bank Scouter dricker mycket vätska annars blir de lätt så hätska och när tanken skulle hämtas, vägen sank Våra planer gjordes upp på många sätt Det blev inte alltid väldigt riktigt rätt Hoppa twist och lira gura fnatta runt bland gran och fura gjorde cheferna och allting blev rent lätt Igalopp lopp... Småningom var det dags att flytta bort ifrån Attus strand, oj, tiden gick så fort Vi fick solsken hela veckan utom under råddsträckan då var ingenting på någon längre torrt Lägret revs, det var för alla jättesvårt då var orken slut och dagen alltför kort vi fick kämpa, slita, köra lite gnäll fick alla höra Men vi fixa det för alla jobba hårt! Våra minnen lever kvar i många dar Ja, tills vissa blivit far och farfarsfar Towertz tackar alla scouter mördarbin och astronauter tills på nästa stora läger vi sen drar Igalopp lopp... Tove Hagström I november går ett historiskt val av stapeln. Det är val i församlingarna i Finland och i det valet får 16 åringar rösta för första gången. Det lönar sig för varje 16 år fylld scout som hör till en församling att rösta, för genom valet kan man påverka scoutsituationen på den egna orten. Vad är församlingsval? Varje församling styrs av förtroendevalda, d.v.s. personer som församlingsmedlemmarna väljer vart fjärde år. Det fungerar på lite liknande sätt som i kommunen där man väljer ett kommunfullmäktige som har högsta beslutanderätten kommunen. I församlingen väljer man församlingsråd eller kyrkofullmäktige. De som blir valda får fatta beslut om församlingens verksamhet, utrymmen, anställning av personal och många andra saker. Vem som är beslutsfattare i församlingen kan ha stor betydelse för scoutverksamheten på orten. Därför lönar det sig att gå och rösta. Rösta på personer som tycker att scouting är viktigt! Ta chansen att rösta i församlingsvalet, säger Anna Bäck, som är kårchef för Brobyggarna i Kronoby. Vår kår har ett bra samarbete med församlingen. Det är främst för att vi har en bra ungdomsarbetsledare som hjälper oss. Dessutom får vi vistas i församlingens utrymmen. De som nu väljs till beslutsfattare i församlingarna fattar beslut om vad församlingen ska satsa på i framtiden. De 7

8 väljer t.ex. vem som anställs som ungdomsarbetsledare. De förtroendevalda kan också påverka hur församlingens utrymmen används och utvecklas. Det har stor betydelse vem som sitter i församlingsråden. Om personerna som bestämmer är positivt inställda till scoutingen kan det påverka scoutingen på ett positivt sätt, säger Anna. Det kan avgöra hur scoutverksamheten på orten utvecklas. Kandidattest på nätet Kandidaterna för valet är redan klara. Församlingarna informerar om sina kandidater via lokaltidningar, men många har också lagt upp kandidatlistorna dem på sina webbplatser. Det finns ett riksomfattande kandidattest på adressen forsamlingsvalet.fi från slutet av oktober. Där kan man hitta och jämföra olika kandidater. När rösta? Valet hålls i november. Den 1-5 november är det förhandsröstning. Då kan man rösta på vilken förhandsröstningsplats som helst, platsen behöver inte vara på sin egen församlings område. Det kommer att finnas valplatser på centrala ställen i städer, i skolor, köpcenter osv. Den egentliga valdagen är på farsdag den 14 november. I vissa församlingar röstar man också den Då kan man bara rösta i sin egen församling, oftast i kyrkan eller församlingshemmet. Ta din kompis med dig när du går och rösta! Simon Lampenius jobbar på Kyrkans central för det svenska arbetet med bl.a. valinformationskampanjen Första gången. Mera information: forstagangen.fi forsamlingsvalet.fi Rösta i församlingsvalet! Det rådet ger kårchef Anna Bäck. Foto Martin Granö Finlands Svenska Flickscoutförbund utlyser för första gången stipendium att söka ur Irres Internationella Fond I enlighet med Irres testamente stöder förbundet nu och i framtiden flickscoutarbetet och internationell aktivitet. Ett stipendium anslås för en kvinnlig scoutledare i åldern att söka för vistelse på ett scouthem. Aktivt scoutledarskap och scoutledarfullmakt ses som meriter. Ansökan kan vara fri men en utförlig plan för resan/vistelsen ska framläggas. Summan för stipendium är maximalt euro. Referens av annan scoutledare bifogas ansökan. Ansökningstidpunkt: inom novembermånad före det år då resan går av stapeln. FSFSF:s styrelse utser stipendiaten senast den 15 december och beslutet delges stipendiaten senast därpå följande vardag. Beslutet delges även skriftligen. Stipendiet bör sökas före vistelsen. Försenade eller bristfälliga ansökningar behandlas inte. Efter resan skickas till FSFSF:s styrelsen en kort redogörelse över upplevelserna. Redogörelsen kan publiceras. Verksamhetsledare Jonna Sahala svarar på frågor, tfn eller jonna.sahala@scout.fi Irre ( ) Irene Irre Graevenitz, frivilligverksamhetens Grand old lady, föddes den 8 december 1907 i St Petersburg och dog den 8 april 2009 i Helsingfors vid en ålder av 101 år. Efter kriget anställdes Irre som förbundssekreterare för Finlands Svenska Flickscoutförbund. Irre gjorde ett livsverk inom scoutrörelsen. Hon har själv beskrivit sitt uppdrag med orden ledare, utbildare och springpojke. Hon utbildade flera generationer av scoutledare och var med om att leda otaliga nationella och internationella läger. En av hennes största bedrifter var hennes främjande av internationell fostran, speciellt scouthemmet Our Chalet låg Irres hjärta nära. Kamratskap och internationalitet två helheter som flyter in i varandra Irre är inte vilken scout som helst. Hon är Flickscouten. Från scoutideologin har jag lärt mig det viktigaste i mitt liv: Man ska tänka på andra, man ska arbeta för andra. Ett viktigt andra hem bortom Tölö och Kåtan är Our Chalet i Adelboden i Schweiz, Världsförbundets äldsta centrum. Här har hon varit omkring 50 gånger, senast i september 2007 som nästan hundraåring. Centret fyllde 75 år och Irre var rena rama sevärdheten på det stora evenemanget, såsom Scoutposten rapporterade: Festligheterna inleddes med en lunch varvid Irre var bland de populäraste besökarna, byborna flockade sig runt henne; ostmästaren, träsnidare, alphornblåsaren, den lokala pressen m.fl. Alla ville de träffa henne och utbyta några ord. För Irre har alltså scouting betytt vänner över hela världen, långt bortom språk-, kultur- och rasgränser. För många, både i och utanför scoutrörelsen, är det här med internationalitet kanske mest fina ord: En värld, ett löfte, och allt det där. Men här i bortre Tölö påminns jag en gång till om vad det kan betyda rent konkret. Eller fråga vilken scout som helst om vilka lägerminnen som är de starkaste. Visst, det egna kårlägret är det tryggaste, roligaste och bästa. Men ingen som varit utomlands på läger glömmer någonsin alla dessa mystiska språk, roliga sedvanor och allmänna konstigheter som tältet intill bjuder på. Att bo tält vid tält ute i naturen i mer än en vecka är en upplevelse för livet, och vidgar världsbilden och toleransen för en tolvåring nästan obegripligt mycket. Utdragen är ur den finlandssvenska scouthistoriken Över daggstänkta berg. Intervjun med Irre gjordes Författare: Magnus Londen. Boken finns att köpa på FiSSc:s kanslier. 8

9 9

10 Titti Edelmann En ny scoutavdelning i Tölby och Solf Efter en paus på tio-femton år finns det nu igen scoutverksamhet i Solf, denna gång i Scoutkåren Vasa Korsfarares regi. Det har också tidigare funnits scoutverksamhet på orten, men den torkade in för över tio år sedan. Antalet barnfamiljer i Solf har ökat de senaste åren och Lena Majors, kårchef i Scoutkåren Vasa Korsfarare, berättar att hon sedan hon flyttade till orten för några år sedan ett par gånger blivit tillfrågad om möjligheten till scoutverksamhet på orten igen. När det så i våras dök upp föräldrar som var villiga att binda sig till att hjälpa till med verksamheten i flera år framåt ansåg Korsfararna att det fanns tillräckliga ledarresurser för projektet. Den nya avdelningen kunde alltså köra igång med sin verksamhet nu i höst i grannbyarna Tölby och Solf. Avdelningen består för tillfället av 45 scouter fördelade på en vargungeflock i Tölby och två vargungeflockar och två äventyrsscoutlag i Solf. Två av de fyra ledarna är gamla scouter och de andra två föräldrar. Lena berättar att de för tillfället inte har planer på att utöka avdelningen med fler åldersgrupper förrän de nuvarande scouterna vuxit upp till nästa skede. Det är tänkt att den nya avdelningen deltar i kårens gemensamma program så som förläggningar, julfester och lä- ger, och ledarna deltar förstås på kårens ledarmöten. Desto mera har samarbetet inte ännu hunnit utvecklas eftersom avdelningen så nyligen kommit igång. Så mycket gemensamt avdelningsprogram inom den nya avdelningen finns inte heller ännu med i planerna eftersom ledarresurserna långt går åt till att hålla igång de olika gruppernas egna program. Mikaela Finne och Irene Särs är är ledare för scouterna (fr. v.) Jonas Aarnio, Victor Dalgren, Alexander Portman, Anton Asplund, Albin Söderholm, Karl Timmerbacka, Lukas Hyöty. Foto Lena Majors Ledarresurserna går långt åt till att hålla igång programmet. Foto Lena Majors 10

11 ... och i S:t Karins Mari Pennanen Den här hösten har en svenskspråkig scoutavdelning inlett sin verksamhet i S:t Karins. På orten finns sex finska kårer men svenskspråkiga har tidigare fått åka till grannstaden Åbo för att scouta på svenska. Jag har alltid haft det i bakhuvudet att det skulle vara en bra idé att starta scoutverksamhet på svenska i S:t Karins, säger Mikaela Mippe Toivonen, eldsjälen bakom den nya scoutavdelningen. Hon är uppvuxen i och bor även nu i S:t Karins. Hon är medlem i Flickscoutkåren Åbo Vildar, där hon är utbildningsansvarig och nu också avdelningschef för den nygrundade avdelningen i S:t Karins. Flickscoutkåren Åbo Vildar och Scoutkåren Pojkarna i Åbo har denna höst tillsammans startat en avdelning i S:t Karins, som ligger en bit utanför Åbo. Tidigare har svenskspråkiga barn åkt in till Åbo för att gå i skola och många har haft sina fritidsaktiviteter där. Men nu då det finns ett svenskspråkigt lågstadium (i år klasserna 1-4) i S:t Karins, så är det logiskt att man också kan gå med i scouterna där. Här gör scouterna närvarotabeller på sitt första möte i klubbutrymmena i S:t Karins kyrka där mötena hålls. Foto TG 101 kursdeltagarna Om man inte fångar barnen när de är små så kan det hända att de inte alls blir scouter, säger Mippe. Hon berättade om sin idé högt första gången förra hösten på ett regionevenemang. Samtidigt var det dags att anmäla sig till Treklöver-Gilwellutbildningen och att starta scoutverksamhet på svenska i S:t Karins blev sedan Mippes projekt i verksamhetsdelen av Treklöver-Gilwell-utbildningen. Föräldraföreningen i skolan är väldigt aktiv och det finns mycket svenskspråkig verksamhet, bl.a. kan man spela fotboll eller sjunga i kör, men det finns helt klart plats för scoutverksamheten, säger Mippe. Man valde att starta en ny avdelning istället för en helt ny kår av flera orsaker. Det hade krävt väldigt mycket mera resurser att starta en ny kår. Samtidigt är tanken att det är de yngsta åldersgrupperna i avdelningen i S:t Karins, för högstadiet finns ändå i Åbo så då kan man fortsätta där, förklarar Mippe. För tillfället fungerar det bra som en avdelning men framtiden får utvisa om det någon gång ska bli en egen kår. Det är ett samarbete mellan två kårer och det kan ju hända att man i något skede vill ha en egen kår men inte nu, säger Mippe. Mikaela Toivonen är eldsjälen bakom den nya avdelningen i S: t Karins. S:t Karins är en medelstor stad med ca invånare. S:t Karins är granne med Åbo. År 2009 firade S:t Karins 700- årsjubileum. Den var 3,6 procent av invånarna svenskspråkiga. Stort intresse Förutom Mippe är Idun Hellström, ursprungligen från Karis Flickorna, och Frans Sepponen från Scoutkårens Pojkarna med och leder verksamheten i avdelningen. De bor alla tre i S:t Karins. Vargungarna och äventyrsscouterna kommer åtminstone till en början att ha gemensamma möten med samma tema men på olika nivå. Verksamheten har börjat bra och intresset har varit stort. Åtminstone 15 barn är med i verksamheten. Avdelningen i S:t Karins deltar naturligtvis i olika kårevenemang, bl.a. Åbo Vildars och Scoutkåren Pojkarnas Vu-rumba som ordnas varje höst. Det svåraste med att komma igång var att hitta utrymmen men det löste sig. Det var väldigt intensivt i augusti att ordna allt så att verksamheten kunde köra igång men det känns fint att märka att det faktiskt blir något av en idé man haft och att det är många som vill vara med. De finskspråkiga kårerna på orten har också varit väldigt positivt inställda, säger Mippe. Kimspel tränar minnet. Foto TG 101 kursdeltagarna 11

12 Emma Portin Programgruppen Inom Finlands Svenska Scouter (FiSSc) jobbar många olika grupper på frivilligbasis för att den finlandssvenska scoutverksamheten skall fungera och erbjuda sina medlemmar den service de vill ha. Anna af Hällström är styrelsemedlem i FiSSc: s styrelse, samt ordförande för programgruppen. Så här beskriver hon programgruppens arbete och planer. Kort sagt funderar programgruppen på scoutprogrammet och hur det skall förverkligas i FiSSc. I kårerna ser man programgruppens arbete bl.a. genom olika materialpaket som erbjuds, t.ex. spejardagspaketet. Av de olika åldersgruppsansvariga som sitter med i programgruppen får man även råd och hjälp om man har konkreta frågor gällande de olika åldersgrupperna, berättar Anna. Som ordförande för gruppen koordinerar Anna gruppens arbete och leder dess möten. Till sin hjälp har hon en ansvarig per åldersgrupp samt ansvariga för den andliga fostran, internationell scouting, uteverksamhet och woomal. I höst har gruppen bland annat jobbat med verksamhetsplanen för åren som slogs fast på höstmötet i Hangö i oktober. I programgruppen kan ungefär 10 personer sitta och för tillfället är rätt många poster tomma. Intresse för scouting är det enda som behövs för att ta kontakt. För tillfället behövs det speciellt ansvariga för de äldre åldersgrupperna och någon som är intresserad av tävlingar Finlands Scouters höstmästerskapstävling som FiSSc ska ordna 2013 när- mar sig så småningom. Ifall du är intresserad av programgruppens verksamhet är det bara att ta kontakt med Anna, anna.af.hallstrom@ scout.fi eller tfn Man får också väldigt gärna skicka idéer och utvecklingsförslag till gruppen även om man inte sitter med i den! Så här ser programgruppen ut ordförande: Anna af Hällström programinstruktör (vargunge): Crista Åberg programinstruktör (spejarscout): Karin Ahlbäck andlig fostran: Anna Bäck internationellt: Johanna Nyman uteverksamhet: Lotta Bäck woomal: Ida Ringbom Theodora Nyberg Johanna Virkkula I Finlands Svenska Scouters (FiSSc) verksamhetsplan för åren lyfts kvalitet i verksamheten fram som en av huvudlinjerna som ska genomsyra verksamheten. Kvalitet vad menar FiSSc? Kvalitet i förbundets verksamhet Janina Lindgren, förbundsrådets ordförande, berättar att all verksamhet inom FiSSc ska vara av hög kvalitet och att tanken är att hel- Kårerna ska erbjudas högklassig utbildning oberoende var de finns i landet, säger Janina Lindgren, ordförande för förbundsrådet. Foto Jassi Skogman 12

13 heten ska fungera. Det ligger inget särskilt problem begravt någonstans som gör att just kvalitet tas upp så här starkt nu, säger Janina, det som vi strävar efter är att hela verksamheten ses över. FiSSc:s uppgift är ju att stöda kårerna, att se till att kårerna har tillgång till utbildning, stödmaterial och inspirerande evenemang som de behöver. FiSSc vill sprida best practices mellan kårerna och utveckla FiSSc:s utbildningar och evenemang enligt kårernas åsikter. Handledning är en viktig metod och ska spridas aktivt. Dessutom ligger scoutfärdigheter i fokus och det har bland annat lett till att det finns fler utekurser i planen än vanligt. Lyssna till kårerna En viktig grej i FiSSc:s kvalitetstänkande de följande två åren är att se över att utbudet är lika på olika håll i FiSSc, att kårer får samma, goda FiSSc-verksamhet oberoende av var de ligger geografiskt. Dessutom ska varje evenemang och utbildning uppnå en viss nivå, en kvalitativt god nivå, så att kårerna vet att deras medlemmar får en bra erfarenhet oberoende av vilken kurs eller vilket evenemang de skickas på, säger Janina. Kvalitet i kommunikationen mellan FiSSc-aktiva och mellan kårerna och FiSSc lyfts fram. Förbättrad kommunikation mellan t.ex. scoutledargrundkursstaber i form av feedback och utbildningsmaterial ska hjälpa till att göra kurserna bättre. Helheten viktigast Enligt gängse definitioner ska det som har god kvalitet svara mot och gärna överträffa de förväntningar som finns. Det goda med FiSSc är ju att scoutverksamhet har en klart definierad målsättning, så förväntningarna är i princip kända, så då är det ju bara att genomföra god verksamhet som svarar mot och överträffar förväntningarna. Trots att kårledarnas förväntningar i ärlighetens namn inte alltid fullständigt sammanfaller med scoutingens målsättning, så låter FiSSc:s kvalitetslyft som ett klart initiativ för både kårernas möjliga förväntningar och scoutingens formulerade målsättningar. Som avslutning sammanfattar jag Janinas ord: FiSSc ska stöda kårerna, visa på verktyg som finns, fungera väl och effektivt och helheten ska genomgående vara av hög kvalitet. Det är inte mycket som kan gå fel där. Scoutposten söker ny chefredaktör Som chefredaktör gör du tillsammans med redaktionsrådet upp en linje för Scoutposten, kort sagt bestämmer vad som ska finnas mellan pärmarna och hur det ska se ut. Du måste inte skriva hela tidningen själv, utan får jobba ihop med en grupp trevliga redaktörer. Din uppgift är att tillsammans med redaktionssekreteraren locka fram idéer och leda redaktionsarbetet. Du behöver inte ha erfarenhet av tidningsarbete men får gärna ha en längre scoutkarriär bakom dig och en vision för hur Scoutposten utvecklas i framtiden. Tveka inte, utan ta kontakt med kommunikationsgruppens ordförande på kati.leuschel@scout.fi eller ring om du är intresserad eller vill veta mera om uppdraget! Foto Kati Leuschel 13

14 Eric Jansson En jubileumsresa till scoutcentret i Kandersteg och Paris Under det gångna året har det varit många jubileer inom scoutingen. Scoutingen fyller hundra år och för vår del fyllde vår scoutkår, St. Simons Sjöfararna, femtio år. Egentligen firade vi redan 2009 men eftersom jubileet var på hösten 2009 var ännu denna sommar en del av firandet. Till vår kårs traditioner hör att åka på utlandsresor med några års mellanrum. Denna gång var målet dock inställt på ett annorlunda och väldigt scoutigt resmål Kandersteg International Scout Centre (KISC) i Schweiz. Jockum och Robin turistar framför Eiffeltornet. Foto Eric Jansson 14

15 På hemvägen var det tänkt att vi skulle besöka klostret i Taizé men tyvärr ville det sig inte och vi fick istället styra kosan mot Paris, vilket var minst lika uppskattat, även om det var lite mera turistigt. Måndagen den andra augusti begav sig 31 ivriga scouter mot Sverigebåten. Vi åkte med interrail-pass och skulle ta tåget från Stockholm via Köpenhamn, Basel och Spiez till Kandersteg. Bara tågresan ner var en upplevelse för sig: SJ med sina förseningar, det tyska nattåget med små couchetter för sex personer och en byråkratisk tysk restaurangvagnsservitör som serverade mikrougnsmat åt en kund i gången. För att inte tala om de punktliga tågen i Schweiz som erbjöd på fina vyer mellan Alperna. Under tågresan mötte vi också en förvånansvärt stor del scouter som reste antingen till eller från ett läger, eller bara var på interrail. Som i Sound of Music Väl framme i den lilla byn Kandersteg öppnade sig ett fantastiskt landskap framför oss. Byn på ca personer låg inklämd mellan branta alptoppar på alla sidor och solen sken på de snöbeklädda topparna som om vi varit en del av Sound of Music. När vi sedan vandrade in på KISC centret möttes vi av en bekant men ändå väldigt ovanlig miljö. Alla gick scoutklädda och hälsade glatt på alla, oberoende av nationalitet. Precis så som internationell scouting skall vara! Men kanske inte precis så som man är van vid från vår finländska kultur. Scoutcentret i Kandersteg är en imponerande organisation. Centret öppnade redan 1923 på initiativ av B-P som drömde om ett permanent mini-jamboree där scouter från Old Chalet, Kandersteg International Scout Centre. Foto Eric Jansson Över 900 scouter sjunger baby shark Foto Eric Jansson De rymliga sovhytterna för sex personer! Foto Eric Jansson Gossarnas försök att lära ut letkajenkka på scoutdiscot. Foto Eric Jansson 15

16 olika delar av världen kunde träffas. Idag tar centret emot ca scouter per år från ungefär 40 länder, under högsäsongen finns det ungefär scouter i KISC. Centret har endast en heltidsanställd person. Resten av personalen är scouter som jobbar på frivillig basis, allt från några veckor under högsäsong till 2-3 år, vanligaste tiden för pinkies är tre månader. Personalen kallas alltså pinkies av den enkla orsaken att de går klädda i ljusröda skjortor så att de skall vara lätta att känna igen. På scoutcentret fanns massor med aktiviteter man kunde delta i. Det kanske mest självklara då man kommer till en liten by i Alperna är väl att vandra i Alperna. Det fanns både arrangerade gruppvandringar med besök till ost- eller chokladtillverkare och massor av markerade rutter att vandra längs på egen hand. Vi valde att på egen hand gå längs med några av de utprickade vandringsrutterna. Scoutigt blev det då vi, hela gänget, hade bestämt oss för en gemensam vandring. Redan på morgonen verkade molnen hänga lågt ner på himlen. Kandersteg finns uppe på 1790 meters höjd över havet så väldigt låga moln var det väl inte. Vår vandring som enligt planen skulle vara kort och lätt förde upp oss in i molnen och in i kylan men visst var det värt mödan då man mitt i allt kom till en idyllisk, klarblå sjö inklämd högt uppe bland bergstopparna. Spännande aktiviteter Under resten av vistelsen fick alla i gruppen själva välja sitt program och det prövades på zip-wire, high ropes park, fallskärmshoppning, paragliding, forsränning och mycket mer. Ja, så deltog vi också alla i centrets internationella scoutdisco. Någon hade på förhand hittat videon på Youtube och visste att discot skulle vara lame t. Till en början såg det onekligen så ut då åringar sprang omkring och lekte. Men före kvällen var slut var stämningen på topp en liten ishall fullpackad med ungdomar som dansar Macarena, våra gossar som försökte lära ut letkajenkka: många, många nya bekantskaper skapades. Då vi alla viskande tassade hem genom byns gator (tystnad rådde i hela byn efter kl. 23) var det nog inte en enda som tyckte discot hade varit det minsta lame t! Internationellt lägerbål Vad är en scoutsamling utan ett lägerbål? KISC bjöd på ett klassiskt lägerbål där alla scoutgrupper fick bidra med eget program på amfiteaterns scen framför över 900 glada scouter. Igen kunde man känna hur mycket vi har gemensamt oberoende från vilket land vi kommer. Många av rörelsesångerna, sketcherna och lekarna kunde man känna igen eller hitta en liknande motsvarighet från våra egna lägerbål, så som Nu ska vi ut på lejonjakt och lägerflyget. När lägerbålet avslutades med att alla drygt 900 scouter ställde sig i syskonring och sjöng Cumba-yah tillsammans kände man scoutingens anda, värme och samhörighet ända in i benmärgen. Och som på alla andra lägerbål, var det ingen som ville gå då det var slut utan nästan alla stannade kvar och tävlade med sina hejarop eller annars bara umgicks. När vi sedan, fyra dagar efter vår ankomst, igen stod på tågstationen, hade vissa ännu adrenalin i blodet efter paraglidingturen en timme tidigare. Vi var alla överens om att hit kommer vi på nytt, på sätt eller annat! Flera av oss funderade också på att söka till KISC som pinkies. Vi gjorde en snabbvisit i Genève och åkte sedan med de franska snabbtågen in till Paris. Eftersom det redan var kväll märkte ingen att hastigheten låg kring 300 km/h. Turister i Paris Våra tre dagar i Paris var mera av en turistresa: guidad rundtur med buss, en del besökte Eiffeltornet, vandrade längs Champs Elysée, picknick nedanför Sacre Coeur ja allt som precis alla andra turister gör. Ett gäng hade i alla fall blivit så inspirerade av våra nya vänner pinkisarna att de köpte ljusröda t-skjortor, baskrar och baguetter och vandrade runt i Paris. Tänk er minen på säkerhetsvakten vid Eiffeltornet då tre killar klädda i ljusröda t- skjortor och baskrar öppnar sina väskor där det ligger endast en brödbaguett! På hemresan fick vi igen tränga in oss i de trånga hytterna på nattåget upp mot Köpenhamn men den här gången fanns det inte ens någon restaurangvagn med dyr micromat så vi fick klara oss med vad vi hade med oss. Stormkök hade ingen packat med så det blev nog mest smörgåsmat. SJ visade igen upp sin starka sida och tåget upp till Stockholm blev tre timmar försenat för att personalen inte lyckades stänga en dörr utan måste vända om och vända hela tåget! Som tur var ordna- Simoniterna samlade inför lägerbålet. Foto Eric Jansson 16

17 Forsränning Snacka om fin utsikt från lägerområdet! Foto Eric Jansson Anna hittade en kossa mitt inne i molnet. Foto Eric Jansson 17

18 de SJ efter mycket gnäll taxi åt oss så vi hann till båten. På båten samlades vi ännu alla i buffén till en gemensam middag och tackade vår alltid lika duktiga reseledare Henric Ama Schmidt! Han kontrade med att, igen, konstatera att det här nog var sista resan han ordnar, bara för att en stund senare fundera på nästa resa. Kanske blir det upp till svenska fjällen för att paddla i forsarna eller kanske pilgrimsvandring till Santiago de Compostela? Oberoende av vad det blir så är jag säker på att vi är lika ivriga på att resa då också. Men till Kandersteg skall vi nog på nytt, någon gång. Tack alla för en fantastisk resa, framförallt tusen tack till Ama som alltid planerar så lyckade resor en sista gång! Några av oss vandrade också upp på toppen First, 2548 möh. På bilden Mathias, Alexander, Calle. Foto Eric Jansson Kårmask tar Det finns en sak som många sammanslutningar, idrottslag, klubbar, band och även scoutkårer har gemensamt maskotar. Vetenskapligt kan maskotar beskrivas som en figur, ofta människo- eller djurliknande som symboliserar sportevenemang, företag eller idrottsförening. Ur föreningens, i det här fallet kårens synpunkt betyder maskoten nog något mycket mer än så. Maskoten får snabbt en egen personlighet i kåren, dess närvaro på alla evenemang blir nårapå självklar och sist och slutligen erhåller maskoten en nyckelroll för kårens vi-anda. Inte minst spelar en bra maskot en viktig roll i hur kåren profilerar sig utåt. Men hur skaffar kåren sig en maskot, behövs den verkligen och varför har inte alla en kårmaskot? För att ge lite svar på frågorna och några hjälpa er alla att stifta bekantskap med några av de trevliga kårmaskotar som finns ibland oss. Scoutkåren MuHö MuHös maskot är, ganska naturligt, en ko. Kossan har väl inget namn egentligen utan kallas helt enkelt MuHökossan. Den har funnits med i kåren sedan 1970-talet och har hunnit vara med om mycket. Den har varit med på så gott som alla läger (och har en hel del lägermärken fastsydda på sin egen kårtröja), har fungerat som hemlängtantröst och har agerat vandringspris i aktivitetstävlingar, för att nämna några saker. Den har ju MuHö:s kossa har älskats av flera generationer. Foto Gunilla Edelmann också varit ute på mer eller mindre frivilliga besök hos grannkårerna och alltid varit ännu lite mer älskad när den kommit tillbaka. En maskot är en kul grej som binder samman kårmedlemmarna och förstärker vi-an- 18

19 dan. En maskot i form av ett mjukisdjur fungerar också bra som tröst för scouter med hemlängtan det fanns en tid då kossan bodde i Första hjälpen-tältet på lägren och fungerade som uppiggare för folk som skadat sig. Det är också kul att kossan funnits med så länge. Kårkläder byts ju ut med jämna mellanrum när de gamla blivit omoderna eller man annars bara vill förnya sig men en maskot byter man inte ut. Flera generationer av muhöiter känner igen muhökossan, och det är ju kul! En maskot blir såklart med jämna mellanrum kidnappad, vilket ju kan vara lite genant, men också det bygger upp gemenskapskänslan. VI har blivit av med vår ko, vad ska VI göra för att få den tillbaka. Vad ska VI göra för att hämnas denna förnedrande stöld. Eftersom kossan funnits med ganska länge finns det ingen aktiv muhöit som i dagsläge vet hur den kom till kåren, åtminstone vet vi att den dök upp i samband med att kåren överlag gick in för sitt kossatema: kårblusen pryddes med en kossa, kossateckningar började dyka upp här och där i kårtidningen etc. Detta var ett svar på grannkårernas skämt om Mu och Hö och dessas kossa-anknytning. Varför bli sur och sårad när man istället kan slå över åt andra hållet och gå in helhjärtat för kossatema? När man skaffar en maskot ska den ju såklart gärna på ett eller annat sätt symbolisera kåren. För MuHö var det ju ganska lätt. Sen kan man ju gärna på något sätt göra en gemensam kårgrej av maskoten redan från början så att det blir hela kårens maskot, inte någon konstig grej som någon liten grupp i kåren tyckt att kunde vara kul. Gunilla Edelmann Dromedaren Örjan gifte sig på Tarus. saft och munk. Våra ungar älskar våra maskotar. Det är nästan magiskt hur snabbt hemlängtan kan försvinna om man får krama Örjan en stund. (Hjördis är hård, henne vill man inte krama.) Ofta är väl de mest lyckade maskotarna på något sätt fjantiga, liksom vår dromedar och våra kameler, Granis ljusröda häst, eller MuHö:s ko. Vargungarna måste tycka att maskoten är söt, annars finns det risk att maskoten bara blir flopp. Örjan fanns med redan då jag började som vargunge, så antagligen har våra gamyhler någon gång i tiderna tyckt att dromedarer hör hemma i Finland, och speciellt Södrik, där vi tidigare höll hus. Lilja Palmgren Grankulla Scoutkår Grani Scoutkårs maskot är en ljuvligt ljusröd häst vid namnet Brynolf. Brynolf gjorde sin entré i kåren under kårlägret Mombasa 2007 då vi på grund av en dubbelbokning råkade ha läger på samma område som Sailors. Denna dubbelbokning hade naturligtvis vissa oundvikliga följder. Efter att en gigantisk, uppblåsbar banan funnit sin väg upp i toppen på Sailors flaggstång råkade en av våra kanoter mystiskt hängas upp i vårt mattält en natt. Detta i sin tur tyckte vi pockade på en retur så efter att ha fastslagit att trädgårdstomtar inte fanns till salu i nejden beslöt vi oss för att inhandla det fulaste mjukisdjur som stod att fås för pengar, nämligen den ljusröda häst som skulle få namnet Brynolf. Meningen var att Brynolf likt bananen under småtimmarna skulle klättra upp i Sailors flaggstång men hur det än var fattade alla tycke för Brynolf och så kom han att stanna i kåren. Hos oss har Brynolf blivit alla scouters vän som följer med på både större och mindre evenemang. Främst är han just en kompis och allt-i-allo. Brynolf duger till allt från att vara kudde till att trösta när hemlängtan blir för stor. Som det framgår ovan är Brynolf något av ett misstag. Det är svårt att idéa fram en lyckad maskot ifall det inte verkligen är så att man är Scoutkåren Bävern och på så sätt har ett logiskt val. Men eftersom en maskot kan vara vad som helst (till exempel vår förra maskot: ett hundskinn vid namn Horror) är det inte så svårt att få fram en bara man håller ögonen öppna. Vilken som helst pryl som har en rolig historia bakom sig kan bli en maskot! Sammanställt av Erik Knutte Stenberg Södrik Stigfinnare (SöS) Dromedaren Örjan är SöS maskot. Han kom med först. Han finns alltså på vår mindre heraldiska logo. Senare kom Hjördis med. Hon är kamel. Örjan och Hjördis har sedermera fått barn tillsammans (ja, dromedarer och kameler kan få barn tillsammans). De är 2-3 st och alla kameler. Antagligen är genallelen för tvåpucklighet dominant. Ingen kommer väl någonsin ihåg vad barnen heter. Vi kallar dem barn eftersom det inte finns något ord för dromedar-kamelungar. Örjan och Hjördis har med åren fått egen utrustning. De har eget liggunderlag (OBS! Bara ett), egen ryggsäck, sovsäck och filt i kårens färger, och en massa annat nödvändigt. Det var på Tarus som Örjan och Hjördis gifte sig. Vi samlade hela kåren till ett reserverat utrymme (tält) och firade dagen med Brynolf skulle inte egentligen först få stanna hos Grankulla Scoutkår. Foto Erik Stenberg 19

20 scoutbook text: Hedda Halonen Kommunicera mera! Har ni testat Google talk? Det är gratis och fungerar lika bra som meddelanden. Ta en Scoutpostenredaktör som är sent ute och borde fixa ihop en gallup. Timmarna till deadline är inte många och istället för att hänga på Facebook och förbanna sig själv borde ifrågavarande redaktör ringa runt en massa scoutbekanta. Men ibland känns det jobbigt med direkt kommunikation, speciellt om man är sent ute. Då är det enklare att närma sig på ett lite mer okonventionellt sätt... Facebook är en bra infokanal när man vill informera om aktuella saker. Gilla FiSSc Partiolaisten adventtikalenteri Det är alltså onsdag kväll och det är nu det gäller om det alls ska bli någon gallup. Snart är det för sent att kontakta folk eller att sitta uppe och skriva när det är arbetsdag imorgon. Men ett löfte är ett löfte. I en lätt desperation slår det mig att jag kunde närma mig några potentiella intervjuoffer via Facebook-chatten. Bland alla inloggade bekanta ser jag nämligen direkt ett tiotal scouter. Låt ändamålet helga medlen, tänker jag och börjar skicka min fråga åt Emma, Linda, Titti, Stocka och många fler. Direkt får jag svar! Emma Storbacka skriver att hennes kår Grankulla Scoutkår kommunicerar mycket, men att de främst gör det per SMS och via just Facebook. Hon tycker att Facebook är är extra bra som planeringsverktyg eftersom det blir som en tråd som går att följa med. Dessutom konstaterar hon att t.ex. kårens explorerscouter verkar vara mer anträffbara just så här än per e-post. Linda Sointu från KFUM:s Scouter Kamraterna (Koffan) i Åbo är också av åsikten att Facebook fungerar bra, speciellt för att kommunicera med explorer- och roverscouter och eventuellt även med spejarscouter. För vargungar och äventyrsscouter kör kåren med dubbelinfo så att scouterna får informationslappar på mötena och dessutom e-post hem. Kommunikationen mellan ledarna sköts mest per telefon det går snabbt och är klart. Men så skriver Linda så här: Efter att ha fungerat som kårchef från Helsingfors en längre tid har jag börjat värdesätta face to face-kommunikation ännu mer än tidigare. Sätten är alltså många och Linda konstaterar att det är bra med ett klart system så att alla vet på vilket sätt de kan förvänta sig att få informationen. Det där med kommunikation ansikte mot ansikte är nog bäst skriver också Pia-Maria Grandell från Åbo Vildar. Samma menar Hanna Wassholm från Karis Flickorna och skriver vidare att nästa alternativ är att ringa, men det blir dyrt och tidskrävande om en person ska nå kårens alla tjugo ledare. Hanna tycker att e-post fungerade bättre förut, men lite yngre ledare reagerar inte riktigt lika bra på det som förr i tiden. Pia-Maria tycker att e-posten är bra om man vill nå många på samma gång och skriver vidare att Facebook också är praktiskt. Men då gäller det så klart att komma ihåg att alla inte är där. Robert Robi Laine från Sjöscoutkåren Sailors tycker att en e-postlista fungerar utmärkt mellan ledarna men för att nå explorerscouterna använder han SMS. Han skriver också det som många säkert konstaterat flera gånger när det gäller kommunikation inom en kår med medlemmar i olika åldrar och livssituationer: Det finns inget bästa sätt att kommunicera, i vissa fall (som nu) är Facebook bra, ibland e-post, ibland telefon, SMS, brev, eller sen helt face to face. Titti Edelmann, Sjöscoutkåren Stormfågeln, är inne på samma linje som Robi och menar att man med varje enskild person måste hitta det sätt som fungerar bäst. En del av hennes scoutbekanta läser och svarar flitigt på e-post, andra svarar bara på SMS och vissa alltid är tillgängliga just på Facebook-chatten. Hon skriver att kårens spejarlotsar kommit fram till att Facebook-meddelanden fungerar bra för att få ut information till spejarscouter, som tydligen inte läser e-post längre. Linda Uotila som är med i Scoutkåren Ålandsflickorna hör också till Facebook-anhängarna som tycker att det är ett bra sätt att hålla sig lite med på ett hörn. Niklas Stocka Stockmann från Sjöscoutkåren Vikingarna tycker också att Facebook och SMS tagit överhand inom kommunikationen, åtminstone bland ledarna. För kommunikation med scoutföräldrar är e-postlistor en vinnare och då ska det finnas olika listor för olika åldersgrupper. Finessen med e- post är att informationen når ut så snabbt, så det är inte så farligt om man är liiite sen med infon. Ansikte mot ansikte, e-post och Facebook verkar ha flest anhängare, men så ploppar det upp ett nytt förslag. Esbjörn EB Hägerstedt från Karis Gossarna hävdar att det bästa sättet att kommunicera definitivt är över Google talk på mobilen. Det gratis och lika bra som meddelanden. Alternativt skulle jag säga över Facebook-mail. EB klämmer ännu till med att han tycker det är 90-tal att tala i telefon. En annan som är för modernare kanaler är Kenneth Lundström från Scoutkåren Nybyggarna. Deras kår har försökt övergå till att informera om det mesta på webben och skär ner på papperslapparna. Han konstaterar ändå att det enda som tycks fungera riktigt bra är att säga på nytt och på nytt och på nytt. Vikingaflickan Mikaela Mecki Kolster är lite fundersam och tycker inte att något sätt är så väldigt bra, men e-posten är väl det som används mest. Så är det väl kanske ännu, men Facebook verkar nog som en värdig utmanare åtminstone om man ska tro de FiSScar som var på Facebook den här onsdagskvällen! 20