BL ADE T 02#2011. Bemöter negativa tankar med rollspel. j Motiverande samtal j Barn- och kvinnocentrum j Prioriteringar j Läkemedelsautomat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BL ADE T 02#2011. Bemöter negativa tankar med rollspel. j Motiverande samtal j Barn- och kvinnocentrum j Prioriteringar j Läkemedelsautomat"

Transkript

1 En personaltidning för oss i landstinget KronobErg BL ADE T 02#2011 Bemöter negativa tankar med rollspel sidan 16 j Motiverande samtal j Barn- och kvinnocentrum j Prioriteringar j Läkemedelsautomat j Kvalitetspris j ACT j Hjälpmedel på intraprenad j Aortascreening j Nellgård ny direktör j Hälsoveckan j Attraktiv arbetsgivare j Runt om j Överbeläggningsplan j Korsord BLADET NR 2 #

2 vad prioriterar du? Hur mycket vi än vill så kan vi inte göra allt. det gäller att anpassa sig efter den verkligheten. va?! Vad pratar de om? Jag vill göra allt! nästan Men denna bistra sanning skriver vi om på sidan 13. det handlar främst om vård, och om ett digitalt stöd för att underlätta prioriteringar i landstinget. självklart kan vi inte bara köpa och göra allt utan att väga det mot varandra. Genast undrar man ifall det går att bygga ut till privatlivet. Vi vill gärna verka lite vuxna, så hela familjen får fylla i sina önskemål. ska toalettstädning gå före gräsklippning, biltvätt före matlagning? det känns som att vi måste göra allt, fast kanske komma överens om i vilken ordning det ska göras. Och vem som ska göra vad. vem bestämmer då vad som är viktigast? Experter och strategigrupper kan yttra sig och förslagen riskerar inte att hamna mellan stolarna. Okej, kan jag vara enväldig expert? För jag är inte bara redaktör, jag är mamma också, och vet ju att sömn går före dataspel, att lagad mat går före chips, och nu hör jag att jag låter lika trist som ett dataprogram. Kalla mig gärna Platina! det måste finnas en del vi kan sluta göra därhemma. Men handla, laga mat och äta känns nödvändigt (och ganska lustfyllt emellanåt). när dammtussarna tar över måste vi städa. Trädgården kräver sitt. Och bilen. Man bör ju sova. ibland hålla igång. Och ibland bara vara, ha tid för sig själv. Och ha tid för andra (jag har fått för mig att träffas, fika, umgås, resa är själva meningen med livet ). i min familj har vi prioriterat bort aktivieter som att putsa fönster, jaga, campa, rida, gå i kyrkan till exempel. det man inte har något intresse för är ju enkelt att låta bli. Hur ska egentligen den tid man har prioriteras? Balans är det bästa, har jag hört. Halva tiden kanske ska vara sådant som måste göras det tråkiga, kraven och andra halvan sådant man vill göra det som ger lust och glädje? däremellan finns den tredje halvan (!), allt man borde göra ni vet, höra av sig till släktingar, stryka, sortera, allt som går att skjuta upp varför göra i dag det som kan göras i morgon? i vilken kategori arbetet kommer in beror på olika omständigheter och aktuell dagsform. Vissa stunder är det flow, andra svår bergsklättring, ibland når man toppen också. ännu svårare prioriteringar blir det när ekonomin blandas in. det finns som bekant ingen rättvisa i världen, så olika landsting och familjer har olika förutsättningar. Hemma behöver vi inte ta någon hänsyn till patient-/kundnytta, men ändå väga effekt kontra kostnad. Är det värt att gräva upp hela trädgården för att dränera, och dessutom betala dyrt? neeej Är det värt en månadslön för att flyga till värmen i vinter? Jaaa svårare än så behöver det kanske inte vara. Utan vidare jämförelser med vården! nu önskar jag alla en skön sommar och hoppas att vädergudarna prioriterar sol och värme i flera månader. KATARiNA LuNdquisT 2 BLADET NR 2 # 2011

3 Barn får öva på magnetröntgen 8 Måste acceptera för att kunna förändra 16 Nellgård ska leda utvecklingen Våga fråga samtal om patientens levnadsvanor Barn och kvinnor i centrum 13. Först med prioriteringsstöd 14. Automater för läkemedel 15. din tur att vinna kvalitetspris? Kurs gav nytt synsätt 20. Hjälpmedelscentralen på intraprenad BL ADE T Bladet är en personaltidning för anställda i Landstinget Kronoberg och kommer ut med fyra nummer om året. Bladet är en fri, partipolitiskt och fackligt neutral tidning. Redigering och nyhetsvärdering sker efter journalistiska principer, och följer de etiska regler som finns för press, radio och TV. ansvarig utgivare ingrid Persson adress: Bladet, Landstinget Kronoberg, Box 1223, Växjö E-post: Fax: redaktör Katarina Lundquist, redaktionskommitté ingrid Persson (ansvarig utgivare) Anita Åkesson (ledningsrepr) Mirtha Chabay (sktf) Rickard Johansson (KLL) Eva-Christin Nyblad (Kommunal) Anna Åberg (Vårdförbundet) Katarina Lundquist (redakör) omslagsfoto: Hans Runesson tryck: danagårds grafiska issn: Upplaga: ex distribution: Posten Nästa nummer kommer i september. Manusstopp fredagen den 2 september. detta nummer är presslagt den 31 maj. innehållet i tidningen får gärna citeras om källan anges. bladet finns också som taltidning. Vill du ha ett ex? E-posta till eller ring screening ska minska dödlighet i pulsåderbråck Nellgård ny hälso- och sjukvårdsdirektör Landstinget håller igång! Vårdval via 1177.se En arbetsplats att utvecklas på Runt om Budget i balans Kryss Tårtan! BLADET NR 2 #

4 Samtal om levnadsvanor och hälsa med patienter en möjlighet till hälsofrämjande information svenskarna har ändrat sina dryckesvanor och gått från kafferep till afterwork. samtidigt som fler blir överviktiga, jagar vi kalorier och matas med böcker som innehåller 75 dieter för att gå ned i vikt. MALiN PERssoN i mötet med varje patient finns en möjlighet att prata om hälsa och levnadsvanor. Ett viktigt ämne men som kan vara svårt att ta upp. det kan ju bli så fel och omtanken om patientens hälsa kan snabbt uppfattas som pekpinnar. Kanske är det därför endast 30 procent blir vi säger att vi ska prata om levnadsvanor, men hur och var börjar man? MALiN PERssoN Under en tvåårsperiod möter en vårdcentral 80 procent av sina listade patienter. det ger stora möjligheter att sprida kunskap och samtala om levnadsvanornas betydelse för hälsan. i Lenhovda och Åseda har vårdcentralernas medarbetare gått utbildningen i hur man kan samtala om hälsa och levnadsvanor. fokus på det friska Ett hälsofrämjande förhållningssätt är att fokusera på det friska och utveckla det. i grund och botten handlar det om att få patienten att reflektera över sin tillfrågade om levnadsvanor i mötet med vårdcentralen, enligt vårdbarometern. nationella riktlinjer visar vägen För ett drygt år sedan presenterade folkhälsoenheten ett utbildningserbjudande på en chefsdag tillika kick off för landstingets satsning på att vara ett hälsofrämjande landsting. syftet med utbildningarna är att underlätta för hälso- och sjukvårdspersonal att samtala om hälsa. Utbildningserbjudandet har visat sig komma i helt rätt tid. i höst tar socialstyrelsen beslut om nya nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. avsikten med riktlinjerna är att hitta effektiva metoder för att påverka just levnadsvanor. egen situation och hitta motivation att göra förändringar. Utgå alltid från patientens vilja och situation och hans eller hennes förutsättningar att göra en förändring, förklarar Eva Åkesson som tillsammans med Gunilla Eriksson och Jenny Folkesson håller i utbildningen. våga fråga! ibland kan det vara svårt att ställa frågorna. det måste kännas naturligt och bekvämt, menar en deltagare. därför är det viktigt att formulera frågorna så att de passar dig, att du känner dig bekväm med frågan, svarar Gunilla Eriksson. Vill inte patienten prata om det måste vi respektera det. Men det ska inte vara någon skillnad beroende på vem pa- Utbildningarnas innehåll går hand i hand med de preliminära riktlinjerna som presenterats, konstaterar sara Maripuu, processledare. Vi har funderat över vad riktlinjerna betyder för oss, plockat isär dem och försökt göra dem till något användbart i patientmötet. Förhoppningen är att det ska stärka medarbetarnas roll som hälsooch sjukvårdspersonal, fortsätter folkhälsochef Eva Pettersson Lindberg. Ett år efter att utbildningserbjudandet presenterades har närmare 500 medarbetare fått möjligheten att gå någon av utbildningarna. Men det finns alltid utrymme för fler! Besök gärna hemsidan folkhälsa det goda livet och läs mer om utbildnings erbjudandet under rubriken aktuellt. j åseda och lenhovda har börjat tienten får träffa alla måste åtminstone våga fråga, tycker en annan deltagare. guide UndErlättar mötet På utbildningen presenterade folkhälsoenheten också en guide i hur man kan samtala om hälsa. Guiden kan användas som ett verktyg i patientmötet. det är tryggt att veta att mina kollegor gör på samma sätt, säger en av deltagarna om guiden. när eftermiddagen går mot sitt slut kan deltagarna och kursledarna konstatera att utbildningen framför allt var en påminnelse och inspiration till att fortsätta prata om levnadsvanor. Tanken med guiden och hela utbildningen är att ge verktyg som är användbara redan i morgon, säger Jenny Folkesson. j 4 BLADET NR 2 # 2011

5 Folktandvården motiverar de små större godispåsar, mer läsk, söta mellanmål och en glass efter maten. det är egentligen inte så konstigt att små barn har fått fler hål i tänderna. MALiN PERssoN sötsaker finns överallt, det är ibland billigare än de nyttiga alternativen och för en del är kanske sötsaker förenat med status. Folktandvården såg en ökning av karies hos små barn. de bestämde sig för att möta det växande problemet och gör därför en extra satsning för de yngsta patienterna. Enbart information räcker inte. de flesta vet att man inte bör dricka läsk och äta godis varje dag, men gör det ändå. Vi insåg att vi behövde göra mer, berättar Veronica asp, utvecklingsstrateg. förändra attityder och beteenden svaret blev folkhälsoenhetens utbildning i motiverande samtal (Mi), som är en metod att använda i samtal om förändring. inom folktandvården har ett femtiotal tandsköterskor och tandhygienister utbildats och de som möter barn i åldern 0 2 år har fått företräde. Marie Lindgard är tandhygienist och en av dem på folktandvården norr som har gått utbildningen: Tekniken handlar om att upprepa det som barnet eller föräldern har sagt. På så vis får de en bekräftelse på att de är sedda och lyssnade till. delaktig blir aktiv Medarbetarna på folktandvården norr berättar att de lyssnar på barnet och föräldern, men styr samtalet genom öppna frågor. istället för att säga nu ska jag visa dig hur du ska borsta tänderna! frågar jag Vill du att jag ska visa dig hur du kan borsta tänderna?, berättar Carola Blom, tandsköterska. det är viktigt att beslutet ligger hos patienten. Han eller hon blir mer delaktig och aktiv, vilket gör att chansen att de tar till sig det vi säger blir större, fyller tandhygienist inger svensson i. självklart är det viktigt att barnen involveras, det är deras vanor som ska brytas. Men en del handlar också om att stötta föräldrar i hur de kan hjälpa sitt barn. det är ju trots allt inte många tvååringar som sköter familjens veckohandling utan föräldrarna som väljer vad som ska finnas hemma. j På folktandvården Norr har sex medarbetare gått utbildningen i motiverande samtal. BLADET NR 2 #

6 Annika Hull Laine, chef för barn- och kvinnocentrum: Under hösten kommer vi också att fokusera på patientsäkerhetsarbete. Vi har utsett två medarbetare, en läkare från kvinnokliniken och en sjuksköterska från barn- och ungdomskliniken, som kommer att samordna och utveckla centrumets och landstingets avvikelserapportering. Det är viktigt att vi arbetar förebyggande för att höja patientsäkerheten och att vi minskar risken för vårdskador. Vi ska samlas kring patienten det går bra för landstinget kronoberg och det går bra för barn- och kvinnocentrum. det ekonomiska läget ser ljust ut och produktionen är god. bland utmaningarna finns arbetet med barns och ungdomars psykiska hälsa, tillgängligheten och att driva arbetet så att hela landstinget arbetar efter barnkonventionens intentioner. text: carl mölstad foto: hans runesson Centrumchef annika Hull Laine vill gärna framhålla personalens insatser när det gäller det goda ekonomiska resultatet och att produktionssiffror och väntetider pekar åt rätt håll. goda resultat alla är kostnadsmedvetna och fokuserade på en budget i balans. det kan ändras fort, men just nu har vi ett strålande ekonomiskt resultat, säger annika. Även när det gäller väntetider ser det överlag bra ut. Kvinnokliniken har till exempel lyckats väl med ökad tillgänglighet. det är god framförhållning i planeringen och färre som 6 BLADET NR 2 # 2011

7 Barn- och kvinnocentrum Vårdkedjan mellan skola, socialtjänst, primärvården och barn- och vuxenpsykiatrin behöver tydliggöras. Vi ska inte dividera gränsdragningar, utan samlas runt patienten. Vi levererar redan bra kvalitet, men vi behöver samordna oss bättre. Det är vårt gemensamma ansvar att ge kronobergarna god hälso- och sjukvård. Det kan vi göra och det ska vi göra. Psykisk ohälsa har en tendens att öka, vårt absoluta fokus ligger på att kunna förebygga och lindra för fler. Detta är en av de viktigaste frågorna för oss. Annika Hull Laine, chef för barn- och kvinnocentrum väntar på behandling. Barn- och ungdomshabiliteringen har som alltid ett mycket bra resultat. barnens hus Centrumchef annika Hull Laines vision är ett samlat barnens hus, gemensamma lokaler för hela barn- och kvinnocentrum. Hon vill se barn- och ungdomshabilitering vägg i vägg med barn- och ungdomspsykiatrin och kvinnokliniken granne med barn- och ungdomskliniken. i Ljungby är det nästan så, men i Växjö är verksamheterna delvis spridda. Vi för diskussioner om våra lokaler och placering med planeringsavdelningen och landstingsfastigheter. Vi hoppas få till en bra lösning som stämmer med generalplanen för Centrallasarettet Växjö. Vinsten skulle vara att vi bättre kan samlas kring patienterna, att vi underlättar samarbetet mellan våra verksamheter. Flera av våra patienter har kontakt med mer än en klinik, för dem och oss skulle det betyda mycket om allt var samlat, säger annika Hull Laine, centrumchef. bar mycket med sin tillgänglighet, men det handlar i lika hög grad om att landstinget och kommunerna måste kunna erbjuda mer stöd på en annan vårdnivå. Vårdkedjan mellan skola, socialtjänst, primärvården och barn- och vuxenpsykiatrin behöver tydliggöras. Vi ska inte dividera gränsdragningar, utan samlas runt patienten. Vi levererar redan bra kvalitet, men vi behöver samordna oss bättre. det är vårt gemensamma ansvar att ge kronobergarna god hälso- och sjukvård. det kan vi göra och det ska vi göra. Psykisk ohälsa har en tendens att öka, vårt absoluta fokus ligger på att kunna förebygga och lindra för fler. detta är en av de viktigaste frågorna för oss, säger annika. alla barn har samma rättigheter och lika värde så står det i Fn:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), det är en ganska tydlig skrivning. Men vad innebär till exempel barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne, i mötet med vården? att implementera barnkonventionen i landstinget är ett stort och viktigt uppdrag. det finns redan goda exempel inom landstinget och i andra landsting. Men för att kunna ge god vård även ur barnens perspektiv måste grunderna sitta i ryggmärgen hos alla, det ska vara enkelt att göra rätt. Barnen ska ha samma rätt och få samma bemötande oavsett var de söker hjälp i landstinget. Vi kommer att hantera detta uppdrag tillsammans med bland andra folkhälsoenheten. För att få hela barn- och kvinnocentrum med i arbetet från start har vi anordnat centrumdagar för all personal där vi fokuserar på barnkonventionen. Vi ser det som startskottet för arbetet. j barn och Ungas psykiska hälsa i dag finns det förbättringsområden när det gäller stödet till barn och unga som har, eller riskerar att drabbas av, psykisk ohälsa. Tidigt stöd är viktigt och alla barn och unga får inte det i den utsträckning de behöver. att lösa den här frågan är ett av de prioriterade områdena i landstingets budget och i barn- och kvinnocentrums uppdrag. den här frågan präglar oss mycket, vi strävar efter att förbättra organisationen och se till att vården blir mer tydlig och lättillgänglig. Barn- och ungdomspsykiatrin jobbarn- och KvinnocEntrUm 470 medarbetare fördelade på barn- och ungdomshabiliteringen, barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, barn- och ungdomskliniken och kvinnokliniken. Varje år föds barn Genomför vi operationer i sluten vård Genomför vi läkarbesök ligger vår beläggning på 76 procent tar vi emot besök på akutmottagningen tar vi emot akuta/ oplanerade besök på annan enhet hanterar vi vårddagar i den somatiska slutenvården Är medelvårdtiden hos oss 3,92 dagar BLADET NR 2 #

8 Här blomstrar kreativiteten visst kan det verka omöjligt att få ett barn till att ligga blixt stilla i 45 minuter? men med hjälp av en uppfinningsrik tunnel kan barn som ska magnetröntgas tränas och förberedas på vad som ska hända. text: johanna melin foto: hans runesson när landstinget köpte in en ny magnetkamera märkte nina Heinrich som är barnsjuksköterska på barn- och ungdomskliniken att många barn inte klarade att ligga stilla den långa stunden. En röntgen tar mellan 30 och 45 minuter och det krävs att barnet ligger helt stilla hela tiden. den nya kameran låter väldigt högt, och det höga ljudet i kombination med det trånga utrymmet gör att barnen har svårt att slappna av, säger hon. nina fick låna en tunnel från lekterapin som hon monterade fast på en brits. i den får barnen som ska magnetröntgas öva innan det är dags för den riktiga röntgen. Barnen får en känsla för hur det kommer att kännas när det är på riktigt. barnen UtvEcKlar Men nina hade inte tänkt på riktigt allt. En liten pojke påpekade att själva röntgenmaskinen inte var så farlig men spolen han skulle ha över ansiktet var obehaglig. Genast Otroligt att små barn kan ligga still så länge, sa Viktor som tyckte att det var svårt. satte nina igång att tillverka en spole av en liten plastkorg som barnen få ha över huvudet i träningstunneln. Ett annat barn påpekade att det var blått i övningstunneln men vitt i den riktiga magnetkameran. det är viktigt att upplysa barnen om alla små detaljer för att de ska känna sig trygga, menar nina. därför har de också tagit fram en detaljerad beskrivning över vad som ska hända. En broschyr med bilder visar steg för steg. Viktor andersson är 15 år och ska göra en magnetröntgen av sitt huvud. Han ligger nu i övningstunneln för att känna på känslan. du ska få höra hur det låter också, säger nina och sätter på cd-spelaren. Ett högt ljud väller ut genom högtalarna, det låter som en skiva har hakat upp sig. Med en mask över huvudet ligger han nu inne i övningstunneln och lyssnar på det höga ljudet. Helhetsupplevelsen är tyvärr ingen höjdare, Viktor förstår att det kommer bli svårt och påfrestande. flera försök när Viktor kommer tillbaka från röntgen berättar han om upplevelsen. Vi fick göra om flera gånger för att jag rörde mig för mycket. det kändes som det kliade överallt, samtidigt visste jag att jag inte fick klia. det höga ljudet var inte heller så trevligt att lyssna på, jag blev rastlös. Han har svårt att förstå att mindre barn klarar att ligga still, Viktor själv tycker att det var svårt. En del barn ger vi en slags lugnande medicin, förklarar nina. så vissa sover under själva röntgenundersökningen. Men många är vakna. i de fall där det behövs kan en patient också bli sövd. Tidigare hade Växjö ingen teknisk utrustning för att kunna söva sina patienter vid en magnetröntgen men sedan en tid tillbaka är detta alltså möjligt. Även om vi vill försöka undvika att söva så är det en vinst att vi kan göra det. Tidigare fick vi skicka dessa patienter till Lund, vi sparar både tid och pengar, säger nina. Men den största vinsten är kanske ändå alla trygga barn. Lite kreativitet och uppfinningsrikedom sparar många tårar. j 8 BLADET NR 2 # 2011

9 Barn- och kvinnocentrum Viktor testar hur det känns att ligga i övningstunneln. Nina har tillverkat en spole av en plastkorg. Snart är det dags för magnetröntgen, fast nu på riktigt. BLADET NR 2 #

10 Mödra- och barnhälsovårdspsykologerna Fler och fler söker stöd mödra- och barnhälsovårdspsykologerna utgör första linjen för barn mellan 0 och 6 år och deras föräldrar i psykologiska och psykosociala frågeställningar. de hjälper även blivande föräldrar med stöd att hantera det kommande föräldraskapet. i deras uppdrag ingår också att handleda och ge konsultationsstöd till andra personalgrupper inom mödra- och barnhälsovård. fakta Mödra- och barnhälsovårdspsykologerna har sina lokaler på vårdcentralen Teleborg och på Lasarettet Ljungby, men arbetet är länsövergripande. organisatorisk tillhör verksamheten sedan 2010 barn- och ungdomskliniken. deras uppdrag handlar om att stötta barn och familjer och att handleda och ge konsultationer till bvcsjuksköterskor och barnmorskor inom mödrahälsovården. text: carl mölstad foto: hans runesson Bland patienterna finns barn som visar tecken på att inte må bra. det kan handla om sömnsvårigheter, oro, trots eller problem i samspelet med andra. För en del barn handlar det också om utvecklingsproblem, om att göra en basutredning för att se om det finns behov av fördjupad utredning eller aktiv behandling inom barn- och ungdomshabiliteringen eller psykiatrin. Vi kartlägger behov men sätter inga egentliga diagnoser här. En del av våra barn får senare diagnoser efter att ha gått igenom utredning inom till exempel barn- och ungdomspsykiatrin, men långt ifrån alla. i många fall räcker det att bedöma och ha samtal och rådgivning med familjen för att de ska bli hjälpta. andra behöver mer stöd, men många kan vi hjälpa på vår vårdnivå, säger anna sunér, som är en av landstingets sex mödra- barnhälsovårdspsykologer. stöd till föräldrar och familjer MBHV-psykologerna hjälper också föräldrar och familjer i relationen till barnet. anna menar att det finns många skäl till varför en familj vänder sig till MBHV-psykologerna eller får en remiss dit. Patienterna kan vara gravida kvinnor eller blivande pappor som är oroliga inför föräldraskapet. det kan också vara föräldrar som efter att barnet har fötts har svårt att anpassa sig till den nya livssituationen. de mår dåligt, och genom sin oro eller ångest riskerar de att påverka barnets tillvaro. stor föräldraoro är egentligen skäl nog att kontakta oss. Oavsett orsak är det viktigt att så tidigt som möjligt fånga upp dessa familjer och ge dem stöd så att inte barnet blir drabbat, säger anna. fler EgEnrEmissEr och remisser MBHV-psykologerna får fler och fler remisser, de flesta från barnavårdcentralerna och mödrahälsovården. Även egenremisserna ökar. En anledning till det ökande remissflödet tror anna är att tröskeln för att söka hjälp för psykologiska/psykosociala frågeställningar har blivit lägre. Fler tycker att det är helt naturligt och väldigt få tackar i dag nej till stöd av MBHV-psykologerna. Vi har länge varit en naturlig del av barnavårdscentralerna och sedan 2010 ingår även mödrahälsovården i vårt uppdrag. sjukvården och samhället har också blivit bättre på att identifiera barn som mår dåligt. Kunskapen har ökat. Tidigare togs inte signalerna hos barn under fyra år riktigt på allvar. nu kommer många fler barn som är betydligt yngre än så till oss, säger anna. förebyggande arbete Många familjer och barn som har behov av stöd identifieras av BVC-sköterskorna, andra fångas upp av barnmorskor redan inom mödrahälsovården. MBHV-psykologerna arbetar med handledning och konsultationer till dessa personalgrupper för att sprida psykologisk/psykosocial kunskap till basnivån i verksamheterna. Vi säger aldrig nej till en konsultation. Vårt uppdrag är att arbeta förebyggande. Handledning och konsultationer är en del i det arbetet. På individnivån är en annan del i det förebyggande arbetet kontakten med förskolor, dagis och specialpedagoger. Vi hoppas kunna jobba mer med förebyggande insatser i framtiden, säger anna. j 10 BLADET NR 2 # 2011

11 Barn- och kvinnocentrum Anna Sunér är en av landstingets sex mödra- barnhälsovårdspsykologer. BLADET NR 2 #

12 Barn- och kvinnocentrum Vår styrka är personalens kompetens och engagemang 12 majt abelson tillträdde som verksamhetschef på barn- och ungdomspsykiatriska kliniken den 1 april. Majt Abelson är ny verksamhetschef för barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Kronoberg. Hon är sjuksköterska i grunden. Innan hon kom till Kronoberg jobbade hon som områdeschef inom vuxenpsykiatrin i Helsingborg. BLADET NR 2 # 2011 CARL MÖLsTAd Vad är dina intryck så här långt av din arbetsplats och Landstinget Kronoberg? Jag har fått en positiv bild av Landstinget Kronoberg under den korta tid som jag varit här. Organisationen är i en spännande förändringsfas och det är tillfälle för mig att kunna vara med och påverka utvecklingen av barn- och ungdomspsykiatrins framtida verksamhet. det känns mycket stimulerande. Majt som lämnade Region skåne för Landstinget Kronoberg ser också fördelar i det lilla landstinget. Vardagsfrågorna blir mer greppbara i den mindre organisationen, med korta beslutsvägar och jag känner mig mer delaktig ur ett helhetsperspektiv. Jag ser också stora vinster i att barn- och kvinnosjukvården är samlat i ett gemensamt centrum. det blir enklare att hålla samman vårdkedjorna genom att alla har samma fokus och gemensamma mål för barnens bästa. Tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin är en aktuell fråga. Vad tror du är framgångsreceptet för att klara vårdoch behandlingsgarantin och medföljande krav för att få tillgång till kö-miljarden? styrkan hos barn- och ungdomspsykiatriska kliniken är kompetensen och engagemanget hos personalen. detta engagemang finns och det ska vi ta till vara på. Genom att också sätta tydliga mål för verksamhet och produktion, och ha en regelbunden uppföljning av dessa mål, är det min övertygelse att vi kommer att lyckas. Parallellt med detta får en översyn göras över hur arbetet organiseras och hur rutiner är utformade. Behov finns att ytterligare utveckla samarbetet inom barn- och kvinnocentrum och med första linjens sjukvård, till exempel primärvårdsenheterna, elevhälsan och socialtjänsten. På så sätt kan vi uppnå ett effektivare omhändertagande av barn och ungdomar som är i behov av ett psykiatriskt stöd i någon form. Fler barn och familjer borde kunna få ett initialt stöd därifrån. det handlar inte om att skapa gränssnitt, utan om att hitta samarbetsformer som gynnar alla. det pågår en översyn av landstingets vårdkedja gällande barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik som ska presenteras i slutet av maj. Vad hoppas du den ska leda fram till när det gäller barn- och ungdomssjukvården i länet? Jag vill inte föregå rapportens resultat, men ett syfte är att barn med neuropsykiatrisk problematik ska uppmärksammas tidigare och att de får stöd i ett tidigt skede. det kommer nog också att innebära ett utökat samarbete med barn- och ungdomshabiliteringen för att öka tillgängligheten för denna grupp. Barn och ungdomars psykiska hälsa är en av de prioriterade frågorna i landstingets budget. Hur ser du på din kliniks roll i det arbetet? det måste bli enklare för barn och dess familjer, som har ett problem, att få hjälp att lösa dessa. God tillgänglighet till vård är viktigt. Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken står för specialistkompetensen i länet när det gäller att ta hand om barn och ungdomars psykiska ohälsa. Jag är övertygad om att vi kan bidra med att stötta skolorna, vårdcentralerna och socialtjänsten med kompetens och handledning så att fler barn och ungdomar kan få hjälp närmare dem själva. Barn- och kvinnocentrum och landstinget har i uppdrag att tillämpa FNs barnkonvention och se till att barnets rättigheter beaktas. Vad ser du som den största utmaningen? när barn och föräldrar söker hjälp hos oss måste vi se det ur barnens perspektiv, familjen är viktig, men vi måste ha barnet i fokus. j

13 Prioritera prioriteringar Prioriteringar är redan en naturlig del av hälso- och sjukvården. Hur mycket vi än vill så kan vi inte göra allt. det gäller att anpassa sig efter den verkligheten. till hjälp i arbetet med prioriteringar finns nu Prioriteringsstödet som landstinget kronoberg är först i sverige med. Ja, äntligen, det har varit mycket fram och tillbaka men nu är det igång i skarpt läge, säger it-strategen Mona Lindqvist som arbetar på landstingets utvecklingsavdelning. Vi tog nästan för givet att något annat landsting hade något verktyg som vi kunde inspireras av men inget av de verktyg vi sett är lika omfattande som vårt. man lär sig av sina misstag senast det begav sig med prioriteringar uppdagades problem i hanteringen av förslagen. Med det nya prioriteringsstödet hoppas man dock på ordning och reda med en bättre hantering och tydliga förslag. Vi lärde oss mycket av förra omgången med prioriteringar, främst att det saknades administrativt stöd, menar chefläkare styrbjörn Östberg. ordning och reda Prioriteringsstödet bygger på den nationella prioriteringsmodellen med parametrar, eller om man så vill begrepp, som användes tobias skarpsvärd förra gången. skillnaden är att förslagen nu hamnar i ett ärendehanteringssystem. Förslag tappas inte bort, beslutsgången följer linjeorganisationen och dokument och filer kan bifogas för att få så bra underlag som möjligt. Eftersom förslagen följer en viss mall, och på sätt och vis blir stöpta i samma form, blir det nu möjligt att på ett bättre sätt värdera in- och utprioriteringar, hävdar Mona Lindqvist. systematiskt Prioriteringsstödet hjälper till att på ett systematiskt vis lotsa förslagen mellan rätt instanser. Experter och strategigrupper kan yttra sig och förslagen riskerar inte att hamna mellan stolarna. istället för att ha omgångar, eller rusher, med prioriteringar siktar vi nu på att få in prioriteringstänket som en naturlig del av verksamheten, säger styrbjörn. nya behandlingar och metoder väntar inte in några prioriteringsomgångar och vi kan inte vänta med inprioriteringar bara för att det inte är säsong för det. j läs mer/länkar Prioriteringsstödet hittar man under Program via webben > Platina (prioriteringsstöd) instruktionsfilmer och annat material om prioriteringsstödet hittar ni under om landstinget > utveckling och projekt > Process med öppna prioriteringar Oavsett om ett förslag berör medicinsk eller icke medicinsk verksamhet känns prioriteringsstödet igen. Obligatoriska boxar är märkta med rött och begreppen känns igen. BLADET NR 2 #

14 14 E-Kort i cosmic det praktiska arbetet med införandet av e-legitimationer (inloggning med e-tjänstekort) har tagit ett rejält kliv framåt. de första piloterna har börjat använda sina e-tjänstekort för att logga in i Cosmic. det är två vårdcentraler, en mottagning och kortservice som ingår i fältproven. under provperioden kommer bland annat inloggningar i vårdverksamheten att testas. På kortservice får man öva på hur det fungerar om någon tappar sitt kort, hur det fungerar mot olika it-system och hur manualer på webben kan tolkas. det är viktigt att användare får testa och utvärdera funktionen, säger Björn olausson it-utvecklare. det gäller så väl inloggning i Cosmic som det praktiska handhavandet. Efter utvärderingen av piloterna planeras ett införande för samtliga användare i Cosmic till hösten. sammanhållen journalföring hur fungerar det? det är viktigt att vi alla har kunskap om vad sammanhållen journalföring innebär och att vi är beredda att svara på frågor från patienter och hänvisa till rätt information. därför finns nu informationsmaterial för personal och patienter. fickfolder för personal med bland annat vanliga frågor och svar Posters till personalut- rymmen folder för patienter och medborgare med bland annat förkla- ring till vad sammanhållen journal innebär Posters till patientutrymme Materialet beställs via interna webben: Beställa och boka > Trycksaker fler vägar att få information På webbplatsen 1177.se kan du uppdatera dig om sammanhållen journalföring för dina patienter: 1177.se/kronoberg/sammanhallenjornalforing. du kan också läsa mer på interna webben. BLADET NR 2 # 2011 bättre koll med läkemedelsautomat visste du att vårdande personal inom landstinget handskas med ungefär olika läkemedel? troligen är svaret på den frågan nej. tobias skarpsvärd innan avregleringen av apoteksmarknaden var det faktiskt så att apoteket ibland hade bättre koll på landstingets läkemedelsanvändning än vad landstinget själv hade, säger Magnus Munge, apotekare och chef på läkemedelsenheten samt före detta apoteksanställd. i dag har landstinget via läkemedelsenheten arbetat fram en målbild för hur läkemedelsförsörjningen ska se ut. Efter att apoteksmarknaden avreglerats öppnades nämligen helt nya möjligheter att upphandla läkemedel och tjänster. det finns helt enkelt fler aktörer på marknaden vilket innebär riktiga besparingar om man drar nytta av konkurrensen som uppstår. Vi har helt enkelt frågat oss hur vi vill ha det och hur vi ska nå dit, säger Magnus. Vi har sett över lagerhållning, upphandlingar, leverantörer, importörer ja, hela kedjan och organisationen runt läkemedel i landstinget. En konkret sak som vi tror mycket på är läkemedelsautomater. Vad är en läkemedelsautomat? Man kan säga att de är vanliga godisautomater som innehåller läkemedel istället för choklad. de prototyper vi tittat på kan innehålla olika preparat. Jag har ehh en kompis som säger att man med hårda skakningar kan få ut godis ur godismaskiner utan att behöva betala för det, kommer det vara möjligt med de här automaterna? nja, automaterna som jag varit med och tittat på är väldigt robusta. de kommer dessutom vara placerade i avspärrade rum som kräver passerkort samt vara kopplade till datorer som kräver säker inloggning med exempelvis siths-kort. säkerheten kring Magnus Munge, chef på läkemedelsenheten. apparaterna är förstås oerhört viktigt eftersom vissa preparat är narkotikaklassade eller på annat sätt väldigt potenta. sjuksköterskan som plockar ut läkemedel måste kunna känna sig säker medan det görs samtidigt som man förstås inte ska kunna bryta sig in hur som helst. Men är inte detta egentligen en typisk vi-skaffar-detta-för-att-tekniken-finns-grej vad kommer apparaterna egentligen att fylla för syfte? Patientsäkerhet är det korta svaret på den frågan. i dag innebär läkemedelshantering mycket manuellt arbete för personalen. Man ska ta åtta tabletter och stoppa ner i en påse och sedan ge till patienten. Här tror vi att automaterna kan minimera riskerna med den mänskliga faktorn, att man exempelvis råkar ta nio tabletter istället för åtta. datorn som är ansluten till automaten är helt enkelt bättre på att räkna och ger bara tillgång till det antal tabletter man knappat in. det låter väldigt dyrt? det är klart att det inte är gratis men samtidigt så kommer ju automaterna att hålla koll på vårt lagersaldo. narkotiska preparat registreras direkt vid uttag. Personal kommer att ha tillgång till de vanligaste läkemedlen dygnet runt istället för att behöva ta kontakt med apoteket. Hanteringen med läkemedel tror vi blir mer rationell så här. j

15 Är det din tur i år? landstingsdirektören sprättade de guldtäckta kuverten, och vinnaren är MALiN PERssoN i november 2010 stod anestesikliniken och mikrobiologen som segrare och fick ta emot årets kvalitetspris respektive patientsäkerhetspris. Hur gick deras tankar och vad har hänt sen de promenerade ut från konserthuset med famnen full av glaskonst, checkar, rosor och diplom? Klamydia EgEnprovtagning visade prov på KvalitEt Jag var enormt stolt att bli uppkallad på scen och känna att vi gjort något som är så bra att vi faktiskt kan få ett pris för det, berättar Maaret Blomqvist som tillsammans med Rebecka Moding fick ta emot kvalitetspriset för sitt arbete med klamydia egenprovtagning. Vad har priset betytt för er? det är ett väldigt fint erkännande. inte bara för mig och Rebecka, utan för alla som jobbar med det. sen är det ju rätt trevligt när besökare från när och fjärran ser den stora checken och blir nyfikna på vad vi gjort, skrattar Maaret. arbetet fortsätter att UtvEcKlas Klamydia egenprovtagning rullar i dag på av egen kraft och Maaret berättar att en del landsting har hört av sig för att få veta mer om modellen. arbetet har fortsatt utvecklas genom att medborgare numera även kan beställa sitt klamydiatest via kronoberg. Modellen har dessutom fått ett hedersomnämnande av dagens Medicin. Jag tycker absolut att alla som gjort ett bra förbättringsarbete ska anmäla det till årets kvalitetspris och patientsäkerhetspris. det är som sagt en stor ära och glädje och det ger en slags inre tillfredsställelse med ett erkännande av detta slag! När landstingsdirektör Börje Lindqvist sprättade guldkuvert... förkortningar som leder till patientsäkerhet i vanliga fall är det bra att undvika förkortningar. Men på anestesikliniken är alert- MiG-MEWs-isBaR rena lyckodraget. det var jättekul att äntligen få skörda frukterna av arbetet som vi drivit under många år, säger Lena Persson. Varför tror ni att ni vann? En av anledningarna är säkert vårt goda resultat. Tack vare metoden kan vi upptäcka patienter i tid som riskerar att försämras och därmed kan vi sätta in behandling i ett tidigt skede, säger Kerstin Cesar. arbetet pågår för fullt med grundutbildningen och utbildning av instruktörer på varje avdelning. Till hösten hoppas man dessutom kunna sprida kunskapen till primärvården och hemsjukvården. Varför tycker ni att andra ska anmäla sitt förbättringsarbete till årets priser? För att få en kick och fortsätta göra ett bra jobb. det görs överallt i landstinget i dag, men ofta i det tysta, säger Lena. j... vann anestesiklinikens ALERT-MIG-MEWS-ISBAR patientsäkerhetspriset och mikrobiologens klamydiaprojekt vann kvalitetspriset. anmäl! Kanske är det din tur att kliva upp på scenen och ta emot något av priserna den 18 november 2011? Anmäl ditt förbättringsarbete redan i dag! Läs mer på se/kvalitetsveckan. BLADET NR 2 #

16 All förändring börjar med att man accepterar sin livssituation. Först då kan man gå vidare i önskad riktning. Det är en av grundtankarna i ACT Acceptance and Commitment Therapy. så här är det nu gör vi något åt det Psykologen och psykoterapeuten joanne dahl har under ett år utbildat landstingspersonal i metoden. i maj var det dags för examen. Det känns som en styrka att ha gått den här kursen. Vi har lärt oss att det inte är så farligt att prata om tankar och känslor. Så vi har blivit rätt vågade. Anna Ingvarsson, dietist TExt: anneli wirdenäs foto: hans runesson Först verkade det lite flummigt, men nu jobbar vi med act varje dag. Flera av dem som redovisar berättar hur de efterhand kommit till insikt om nyttan med det nya synsättet. Tanken med kursen har varit att prova metoden med patienter som måste hantera någon form av förändring i livet. Vi har plockat ut godisbitarna ur act och använder dem när vi är ute och informerar, förklarar gruppen av hälsoutvecklare som gått kursen. rollspel deras arbete handlar om att inspirera till friskvård och hälsa, ta reda på vad som är bra för varje arbetsplats och hur medarbetarna tänker. Genom act kan vi visa hur gamla tankar och föreställningar styr oss och hur vi kan göra annorlunda. då använder vi oss ofta av övningen bussen. de visar med rollspel hur de jobbar. En av dem agerar hälsoinspiratör/busschaufför, de andra spelar tankar och uppträder som besvärliga passagerare. de symboliserar olika motstånd till friskvård: Måste vi verkligen, Jag orkar inte vara med mina jobbarkompisar på kvällen också, Jag har inte tid, har väl andra intressen, Patienterna ligger i korridoren och så vill ni att vi ska jobba med friskvård. act-rollspelet lockar igenkännande skratt från kollegorna. Med den här övningen får man hjälp att fortsätta arbetet i den riktning man vill, trots de negativa tankarna. dem tränar vi på att bemöta. att vara i nuet när sedan Ulrika Berg och Marie alfengård från neonatal-avdelningen berättar om sitt arbete, blir det precis knäpptyst i rummet. Vi vill hitta en ny väg att möta föräldrar i kris, och att hjälpa våra medarbetare att se denna nya väg. Vi kan använda våra nya kunskaper på flera olika sätt, förklarar de. Ett sätt är att försöka visa vad olika beteenden står för och därmed lättare kunna hantera dem. det innebär alltid ett trauma att få ett barn som är för tidigt fött och kanske dessutom allvarligt sjukt. Om föräldrarna tidigt kan knyta an till barnet och acceptera sin situation, så är mycket vunnet. det måste vara riktningen för vårt arbete. i föräldrars kaos dyker det upp många känslor, som hjälplöshet, otrygghet, besvikelse, förklarar de. alla har vi olika sätt att hantera känslor och inre stress. det kommer till uttryck i olika beteenden; total kontroll, depression, frånvarande, ilska. Om man vet att beteendet i grunden handlar om känslor som väcks, är det lättare att finnas där tillsammans med föräldrarna och barnet, ge trygghet och tid utan att döma och ryckas med. Vi kan inte lösa problemen åt föräldrarna men vi kan stå kvar i ångesten, hjälpa dem att acceptera sin situation. För Ulrika Berg och Marie alfengård har act inneburit en struktur, en trygghet att stå i, förklarar de. Även privat. Känslor och viktnedgång dietisten anna ingvarsson och hennes kollega har fört in act i sitt arbete med viktgrupper. 16 BLADET NR 2 # 2011

17 det känns som en styrka att ha gått den här kursen. Vi har lärt oss att det inte är så farligt att prata om tankar och känslor. så vi har blivit rätt vågade, förklarar hon. i grupperna använder de sig av de olika metoder Joanne dahl presenterat. anna låter de närvarande vara en av hennes grupper. Hon leder in oss i avslappning, vi ska fokusera på området mellan nästipp och överläpp. sedan ska vi föreställa oss hur sirap sakta rinner ner över våra kroppar. Lita på att din kropp och livet självt bär dig, avslutar hon. sedan ber hon oss göra en livskompass. Livskompassen handlar om hur vi har det i olika områden i våra liv, som arbete, familj, hälsa, och hur vi önskar att det vore. Genom att gradera hur vi har det och hur vi vill ha det, kan vi tydligt se skillnaden. sedan gäller det att fundera över vilka steg vi ska gå som för oss i den önskvärda riktningen. Ulrika Berg och Marie Alfengård tycker att kursen gett dem trygghet och struktur i arbetet på neonatal. Motsträviga tankar får rollen som besvärliga passagerare i ACTövningen Bussen. Rollspelare är hälsoutvecklarna Susan Björk, Malin Wass, Annelie Lageson och Katarina Johansson. fakta act utbildningen i ACT, Acceptance and Commitment Therapy är en del av landstingets kompetensutveckling i hälsofrämjande arbete. Fokus har bland annat varit att överföra metoden till arbete som går ut på att hantera livsstilförändringar. de som gått kursen är personal som jobbar med friskvård och hälsa, med viktpatienter, smärtpatienter, FAR friskvård på recept, på neonatal, och rehab. Kursledare har varit JoAnne dahl, adjungerad professor i psykologi i uppsala och auktoritet på området. En gång i månaden har hon åkt till Växjö för att hålla utbildning med landstingsanställda. BLADET NR 2 #

18 Det kan vara svårt att ändra livsstil. Gunilla Ericsson hjälper patienten Monica Haraldsson att ändra riktning i livet för sin egen skull och inte bara för att läkaren har sagt det. sluta motarbeta Många människor med långvarig smärta kommer till psykologiska teamet på smärtrehab i Växjö. Under sju veckor jobbar de intensivt med olika strategier för att bättre klara sin smärta. Mindfulness och act ingår nu som delar av det arbetet. det finns mycket motstånd mot smärta, det är en kamp som yttrar sig på många olika sätt. Vi jobbar med att tydliggöra det motståndet, förklarar anna Wejlemark. arbetet i smärtgruppen går ut på att acceptera sin smärta och lära sig leva med den, istället för att arbeta mot den. anna Wejlemark och Maria Brodin ger exempel på hur de praktiskt arbetar med sina patienter genom att låta de närvarande få ta del av avslappningsövningar. Vi får höra peppande budskap som: acceptera din smärta, sluta grubbla, lev här och nu. inte kämpa emot. livet EftEr sjukdomen Många som drabbats av sjukdom är förvirrade, oroliga, aggressiva, eller deprimerade innan de kommit till insikt om vad som hänt dem. Psykolog Mariell Renfors arbetar bland annat med personer som har förvärvade hjärnskador. Hon förklarar de olika delarna i processen fram till vardagslivet, som det ter sig efter sjukdomen. Första steget är insikten om vad som har hänt. andra steget är acceptans, förklarar hon. därefter kommer insikt om konsekvenserna och en acceptans av konsekvenserna. Livskompassen har också blivit en viktig del i hennes arbete. fysisk aktivitet på recept Undvikande Ulla har inte alls gjort som det står i hennes recept, nämligen promenerat i 30 minuter, tre dagar i veckan. Hon skyller på en mängd orsaker, det kommer alltid något emellan. saker som tar en massa energi. Med hjälp av act går det att åskådliggöra hindren som ligger i vägen för hennes träning, och att ta steget från den trygga, slöa vägen in i ett nytt hälsosamt liv. För gruppen som jobbar med fysisk aktivitet på recept, har act inneburit nya sätt att jobba och bemöta människor. de visar hur de jobbar med riktning och rollspel för att närma sig kärnproblematiken. Vi vill ge dem en chans att lyckas, lära dem att känna glädje med sina aktiviteter. nu ska act-kursen utvärderas. Många av deltagarna efterfrågade uppföljningar med handledning och workshops framöver. j 18 BLADET NR 2 # 2011

19 Undvikande Ulla har en mängd undanflykter för att inte börja träna. Sari Jonsson och Tommy Pedersen visar genom rollspel hur man kan motivera patienterna. ACT ett sätt att hitta lust och motivation joann dahl är en av förgrundsgestalterna inom act, acceptance commitment therapy, och en ofta anlitad kursledare och föredragshållare. Hon har också skrivit flera böcker i ämnet. Hon kommer ursprungligen från Usa men har utbildat i sverige och är nu adjungerad professor vid Uppsala universitet. Joanne dahl har under flera år arbetat med act ihop med patienter som lider av epilepsi och smärta. dessutom har hon kunnat använda sig av metoden i sitt arbete med gatubarn i sierra-leone, f d barnsoldater. act är en gren inom KBT, kognitiv beteendeterapi. skillnaden är bland annat coachens roll. Med KBT ska man peppa och leda folk, medan act handlar om att folk själva ska hitta sin egen motivation. det gäller att locka fram lusten men det är inte coachen som ska göra jobbet. här och nu Mindfulness är en viktig del av act, att öva sig i att vara här och nu. För de drabbade handlar det om att komma loss, sluta kämpa emot sin smärta och istället acceptera den och börja leva igen. Genom att fokusera på här och nu blir livet genast rikare. Och smärtan minskar. j JoAnn Dahl, psykolog och psykoterapeut, har varit ledare för kursen Acceptance Commitment Therapy. BLADET NR 2 #

20 att vara en intraprenad innebär enkelt uttryckt att verksamheten får besluta mer själv. de ekonomiska ramarna styrs fortfarande av landstingsfullmäktige, men hjälpmedelscentralen har nu en annan möjlighet att påverka hur pengarna ska användas. Blir det en vinst har de rätt att behålla hälften av överskottet, för till exempel utbildning eller studieresor. Blir det minus i resultatet ska pengarna å andra sidan betalas tillbaka. det är ganska tuffa krav, och i vårt avtal med landstinget har vi dessutom ställt höga krav på oss själva när det gäller vad vi ska leverera och uppnå, berättar Yvonne Hellsten. Men vår självständighet och frihet har resulterat i en helt annan medvetenhet när det gäller vår budget. Medarbetarna tar stort ansvar. i samband med att intraprenaden startade har hjälpmedelscentralens budget för hjälpmedel också spridits ut på de verksamheter som förskriver hjälpmedel. Pengarna finns alltså där besluten tas. det kommer säkert att betyda att förskrivarna tar ett större ansvar ekonomiskt, tror Yvonne Hellsten. Tankarna på att bli en intraprenad började gro efter ett par utvecklingsdagar i Halmintraprenad ger frihet och ansvar från den 1 maj i år drivs hjälpmedelscentralen i landstinget kronoberg som en intraprenad. det innebär att vi får en större frihet att använda våra resurser som vi vill. medarbetarna har massor av idéer som vi vill kunna förverkliga utan att behöva vänta på beslut från andra, säger verksamhetschef yvonne Hellsten. stina JoRdEViK intraprenad En intraprenad är en avgränsad enhet med tydliga befogenheter och ansvar för verksamhet, ekonomi och personal. intraprenaden är inte självständig i juridisk mening, utan är en del av Landstinget Kronobergs samlade verksamhet och ska följa landstingets strategiska mål, grundläggande värdringar, policydokument och riktlinjer. lånar Ut fritidshjälpmedel Hjälpmedelscentralen i Landstinget Kronoberg är ensamma i landet om att erbjuda brukarna att prova fritidshjälpmedel gratis i två veckor. det kan vara möjligt även för den som har en funktionsnedsättning att till exempel cykla, spela boule, fiska, spela golf, fågelskåda eller spela tennis. Hjälpmedelscentralen har ett antal olika fritidshjälpmedel som man kan låna och prova under en begränsad tid. stad för tre år sedan. det bubblade av idéer, men kändes långt till besluten. Vi kände också att vi har en verksamhet som passar som intraprenad. Vi är ganska små, alla känner varandra, vi har en bra blandning av kompetenser och vi arbetar med tjänster åt andra, säger processledare siv Zethreus. dessutom finns det externa aktörer som behöver vår kunskap och köper den av oss, till exempel kommunerna och smaland airport i Växjö. roligare på jobbet Tankarna på en intraprenad utvecklades. Efter ännu ett par utvecklingsdagar lämnade hjälpmedelscentralen in sin ansökan, och blev godkända som intraprenad av landstingsfullmäktige. i samband med att intraprenaden startade gjorde hjälpmedelscentralen en mätning av vad brukare och hjälpmedelsförskrivare tycker om deras arbete, och hur medarbetarna uppfattar arbetsmiljön. när intraprenaden varit igång ett tag ska de göra om mätningen, för att se vad som utvecklats och om de nått sina mål. Yvonne och siv är säkra på att hjälpmedelscentralens brukare och samarbetsparter kommer att märka skillnad. det har de själva redan gjort. Yvonne Hellsten tycker att själva resan fram till att bli en intraprenad har varit det bästa av allt. Under planeringen och arbetet med vår ansökan har det vuxit fram en helt annan samhörighetskänsla och delaktighet bland medarbetarna. det har faktiskt blivit roligare att gå till jobbet! j det betyder att man kan prova sig fram till en fritidsaktivitet som passar just mig, eller låna ett hjälpmedel för till exempel semestern eller en kvällskurs, säger Niclas samuelsson, hjälpmedelstekniker på hjälpmedelscentralen. Fritiden är en så stor del av livet, och det betyder väldigt mycket för människor att kunna fortsätta leva ett gott liv trots funktionshinder. 20 BLADET NR 2 # 2011

Handledning till Lätta tips barn

Handledning till Lätta tips barn Handledning till Lätta tips barn Lätta tips är ett material riktat till familjer där ett eller flera barn har övervikt. Broschyren Lätta tips kan användas tillsammans med arbetsbladet Min dag samt övriga

Läs mer

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Trivas och växa Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Att vara här är lärorikt och har utvecklat mig som människa. Martina Eriksson, folkhälsoutvecklare som efter fem veckors praktik fick jobb i Landstinget

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning utbildning Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: Anna Franklin foto: teymor zarré Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Friskbladet Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Hej! Vi är många i länet som har bestämt oss för att ha koll på hur tänderna mår utan att det ger obehagliga överraskningar

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis

Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis Ditt skyddsombud Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis Ligger du vaken om nätterna och grubblar över hur skyddsombudet har det? Inte det? Byggnads vet i alla fall att många skyddsombud funderar

Läs mer

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64... Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.

Läs mer

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten. Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

ONLINETERAPI.NU PROJEKTPLAN

ONLINETERAPI.NU PROJEKTPLAN ONLINETERAPI.NU PROJEKTPLAN http://www.onlineterapi.nu BAKGRUND En av våra största utmaningar i samhället är att ge råd och stöd till personer som mår dåligt och lider av olika typer av psykologisk problematik.

Läs mer

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson Kort om act2lead Act2lead är ett samarbets-nätverk av konsulter i regionen. Vi vill med vår breda kompetens bidra till långsiktig hållbarhet hos organisationer, grupper och individer. Kort om Pernilla

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Lektion 4 Ditt inre kompass

Lektion 4 Ditt inre kompass Lektion 4 Ditt inre kompass Att sätta upp ett mål kan vem som helst göra. Men om du inte förstår värdet av att nå det målet du har satt upp, kommer du med stor sannolikhet inte kunna nå ditt mål. Värdet

Läs mer

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast!

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Unika utbildningsdagar! Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna.

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. hästfolk De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna hästfolk De helande hästarna The Joy of being

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2016 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2016. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Motiverande samtal - introduktion. BOJ konferensen den 19-20/11 Liria Ortiz Peter Wirbing

Motiverande samtal - introduktion. BOJ konferensen den 19-20/11 Liria Ortiz Peter Wirbing Motiverande samtal - introduktion BOJ konferensen den 19-20/11 Liria Ortiz Peter Wirbing Motiverande samtal en introduktion Liria Ortiz MI lärare (MINT), leg psykolog, leg psykoterapeut (KBT), lärare och

Läs mer

Vuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen.

Vuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen. BUP efterfrågar en regional utbildning med uppföljningar som ska vara obligatoriska för våra familjehem. Svar: Socialstyrelsen har under år 2013 anordnat en utbildning för familjehemsutbildare med utgångspunkt

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

Välkommen till BUP Kärnan

Välkommen till BUP Kärnan Välkommen till BUP Kärnan För barn i åldrarna 0-6 år och blivande föräldrar Barn- och föräldraverksamheten BUP Kärnan vänder sig till dig/er som snart ska få barn och till er föräldrar med barn i åldern

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen 3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-11 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa 103 33 Stockholm BRIS remissyttrande över förslag

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa.

För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa. För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa. Satsningar på barn och ungdomar i Uppsala kommun och landstinget. Satsningar på barn och ungdomar i Uppsala kommun. Ett Uppsala

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande Mot mindre tvång och begränsningar Foto: Robert Churchill, Getty Images 1 Introduktion lärande exempel Det här lärande

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna. Visby December 2011

Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna. Visby December 2011 Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna Visby December 2011 Vad vet vi om barns delaktighet? Vad visar forskning och kartläggningar om barns delaktighet i samhällstödet? (Stenhammar,2010) Lyssna

Läs mer

Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen

Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling 2008-11-20 Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist 1 (7) Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen Bakgrund Ungdomsmottagningar,

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Finn din inre styrka och bli ditt bästa jag Hur gör man?

Finn din inre styrka och bli ditt bästa jag Hur gör man? Finn din inre styrka och bli ditt bästa jag Hur gör man? Välbefinnande inifrån och ut Du är själv portvakten som har nyckeln till medvetandets dörr och dina obegränsade möjligheter Annika Karlsson Hälsoinspiratör

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Telefonrådgivning inom psykiatrin

Telefonrådgivning inom psykiatrin Gå 4 betala för 3! Telefonrådgivning inom psykiatrin Suicidriskbedömning hur fångar du upp patientens tankar och funderingar? Sekretess, anonymitet och dokumentation vilka lagar påverkar telefonrådgivningen?

Läs mer

Välkommen till avdelning 64

Välkommen till avdelning 64 Välkommen till avdelning 64 Praktisk information Din omvårdnadsansvariga sjuksköterska (OAS) är: Personalen i ditt team är: Morgonmöte hålls varje vardag kl. 08.30 Frukost serveras kl. 08.00 Mellanmål

Läs mer

Tillgänglighet för alla

Tillgänglighet för alla Tillgänglighet för alla Handikapplan för Region Skåne Foto: Christiaan Dirksen Det här är Region Skånes handikapplan Den kallas också för handikappolitiskt program. Den talar om hur Region Skåne ska arbeta

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism. Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner.

Läs mer