NÖ Hälsinglands Vattenvårdsförening Årsrapport recipientkontroll

Transkript

1 NÖ Hälsinglands Vattenvårdsförening Årsrapport recipientkontroll Eurofins Environment AB, Box 95, Lidköping Pelagia Miljökonsult AB, Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, Umeå

2 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 Ansvarig utgivare: Torbjörn Johnson, Pelagia Miljökonsult AB Författare: Björn Rydvall och Ola Renman, Pelagia Miljökonsult AB 2/42

3 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Provtagning och rapportsammanställning Material och metoder Fysikalisk kemisk provtagning Sjöar och vattendrag Kustvatten Resultat och diskussion Vattenföring, nederbörd och lufttemperatur Vattenkemi Sjöar och vattendrag Kust Referenser BILAGA BILAGA /42

4 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 Sammanfattning Eurofins Environment Sweden AB har av NÖ Hälsinglands Vattenvårdsförening fått i uppdrag att utföra det av Länsstyrelsen fastlagda kontrollprogrammet för NÖ Hälsinglands recipientvatten för 21. Pelagia Miljökonsult AB har som underkonsult till Eurofins Environment Sweden AB fått i uppdrag att sammanställa resultaten och skriva årsrapporten. Väder och nederbörd Vintern i Sverige år 21 var sträng med stora mängder snö och kyla. Något liknande har inte hänt i landet sedan vintern Hudiksvalls temperatur år 21 låg generellt i nivå med långtidsmedelvärdet, men med något kallare än normalt under vintermånaderna. För sjunde året i rad var det rikligt med regn, där främst all sommarnederbörd bidrog till den höga årsnederbörden. Hudiksvall fick som exempel mer än tre gånger så mycket nederbörd som normalt under juni. Förutom juni så blev det mer nederbörd än normalt i februari, augusti och december för Hudiksvalls del. Mars, april, juli, september och oktober var ovanligt torra månader medan resten av året följde normalkurvan för nederbörd ganska väl. Vattenföringen i Harmångersån varierade kraftigt under året med en tydlig topp i samband med vårfloden i april-maj. Största avvikelse från långtidsmedelvärdet sågs i november och december med markant lägre flöden än normalt. Vattenföringen i Delångersån hade ett helt annat flödesmönster än Harmångersån under 21 med klart högre flöde under januari-maj än resten av året. Flödet var högre än normalt under årets första tre månader och lägre än normalt under årets avslutande tre månader. Sjöar och vattendrag Fosfor- och kvävehalterna i vattendragen och sjöarna var generellt låga till måttligt höga. De lokaler som skiljde sig var Dalån (D7)) som hade höga fosforhalter, samt Hornån (Ho5, Ho6) och Duvnäsbäcken (D125 som hade höga halter av både kväve och fosfor. Halterna av kväve under 21 låg generellt i nivå med långtidsmedelvärdet från Fosforhalterna under 21 låg i flera fall markant över respektive långtidsmedelvärde. Siktdjupet i sjöarna och färgtalet i sjöarna och vattendragen underskred för samtliga provtagningspunkter långtidsmedelvärdet. Siktdjupen varierade mellan litet till måttligt och färgtalen generellt mellan svagt till betydligt färgat vatten. Hornån och Duvnäsbäcken hade starkt färgat vatten. Halten organiskt material (TOC) var för samtliga vattendrag år 21 högre än långtidsmedelvärdet. Duvnäsbäcken (D125) hade mycket hög halt organiskt material och 4/42

5 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 Stömneån (D95), Hornån (Ho6) och Gnarpsån (G36) hade hög halt av organiskt material. Övriga vattendrag hade måttligt höga eller låga halter av organiskt material. De lägsta årslägstavärdena för syrgas uppmättes i Långsjön (D223) och i Hasselasjöns punkt H43, båda klassificerades som syrefattigt. Syretillståndet i Storsjön (D228) var svagt, vilket är en förbättring från år 29. Övriga sjöpunkter ansågs ha måttligt syrerikt till syrerikt tillstånd. Klorofyllvärdena var måttligt höga till höga i samtliga sjöar. Samtliga sjöar och vattendrag låg lite över långtidsmedelvärdet vad gäller ph och klassificerades alla som nära neutrala. Buffertförmågan låg generellt sett nära långtidsmedelvärdet för både vattendragen och sjöarna och klassades som god till mycket god. Kust Vid provtagningen år 21 togs, på grund av dåliga isförhållanden, inga vinterprover vid kuststationerna. Sommarhalterna (augusti) av totalkväve år 21 underskred genomgående långtidsmedelvärdet. I samtliga provpunkter var halterna mycket låga. Totalfosforhalterna under sommaren (augusti) vid kuststationerna klassificerades i samtliga punkter, utom de två i Iggesundsfjärden (K179, K19), som mycket låga. Årsmedelhalterna av organiskt material (TOC) låg år 21 generellt i nivå eller något över respektive långtidsmedelvärde med undantag för Siviksfjärden (K288) som hade den högsta halten sedan år 2. Siktdjupen var år 21, precis som de två föregående åren, genomgående lägre än långtidsmedelvärdet i samtliga kuststationer. Siktdjupen varierar mycket mellan de olika kuststationerna, som klassificerats i spannet mellan stort och mycket litet siktdjup. Klorofyllhalterna år 21 var högre än långtidsmedelvärdet i alla punkter med undantaget K179 och K283, som låg precis under. Samtliga provpunkter klassificerades ha höga eller mycket höga klorofyllhalter. Årslägstavärdena för syrgas var generellt sett höga i kuststationerna och låg i nivå medeller något över respektive långtidsmedelvärde. 5/42

6 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 1 Inledning Eurofins Environment Sweden AB har av NÖ Hälsinglands Vattenvårdsförening fått i uppdrag att utföra vattenkemiundersökningar i det av Länsstyrelsen fastlagda kontrollprogrammet för NÖ Hälsinglands recipientvatten. Pelagia Miljökonsult AB har som underkonsult till Eurofins fått i uppdrag att genomföra sammanställningen av material och skriva årsrapporten år 21. Syftet med den samordnade recipientkontrollen är att få bättre information om tillstånd, påverkan och förändringar i vattenområdet än vad enskilda program kan ge. Samordningen medför många fördelar, bland annat att den sammanlagda kostnaden för provtagning, analyser och bearbetning blir billigare och effektivare. Samordningen ger en överskådlig information om den geografiska variationen inom hela avrinningsområdet samt information om variationer i tillstånd mellan olika årstider och år. Medlemmar i vattenvårdsföreningen år 21 var Nordanstig vatten, Hudiksvalls kommun, MODO Iggesund paperboard AB, Plyfa Plywood AB, Holma Helsingland AB, Brodéns Lantbruk, Hedvigsfors Jordbruk och Ängebo vattenförening. 1.1 Provtagning och rapportsammanställning Provtagningen år 21 utfördes av Falma provtagning. Analyserna utfördes av Eurofins Environment Sweden AB och resultat- och rapportsammanställning utfördes av Pelagia Miljökonsult AB. 2 Material och metoder Provtagningar i undersökningsområdet utfördes i enlighet med kontrollprogrammet och följde gällande standard enligt Naturvårdsverkets metodanvisningar för recipientkontroll vatten (SNV 318), vattenkemi (BIN SR 11). Utvärdering har skett utifrån Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999) och Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Kust och hav (Naturvårdsverket 1999). Samtliga Provtagningspunkter presenteras i Figur 1. De parametrar som inte direkt ingår i kontrollprogrammet såsom lufttemperatur, månadsnederbörd och vattenföringsdata och som krävs vid utvärdering, har inhämtats från SMHI. Lufttemperatur och nederbörd gäller SMHI: s meteorologiska station i Hudiksvall. 6/42

7 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 D57 H43 H48 G36 Bergsjö D65 D7 H95 D78 D125 D95 Delsbo D9 D11 D1 D8 D213 D228 Ho5 Ho6 D223 Hudiksvall K152 K158 D23 Iggesund K2 K179 K19 K283 K288 K293 K286 H12 H11 Figur 1. Provtagningspunkternas fördelning i NÖ Hälsingland år Fysikalisk kemisk provtagning Sjöar och vattendrag Undersökningarna år 21 utfördes vid totalt 22 provtagningspunkter fördelat på 14 provpunkter i vattendrag och 8 i sjöar (Tabell 1). Vissa parametrar (temperatur och siktdjup) uppmättes direkt i fält. I Tabell 1 redovisas provtagningspunkter, provtagningsdjup, provtagningsfrekvens och analysvariabler. Parametrarna har valts ut för att de tillsammans ger information om bland annat tillgång av näringsämnen och syre i den fria vattenmassan. För att kunna bedöma eutrofieringssituationen gjordes en tillståndsklassning för de olika parametrarna. Värden som låg under rapporteringsgräns har ersatts med rapporteringsgränsen vid databearbetning. I Tabell 2 presenteras provtagningsfrekvens och i Tabell 3 analysvariabler. 7/42

8 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 Tabell 1. Provtagningslokaler för sjöar (S) och vattendrag (R). Provtagningsfrekvens och variabelförklaring redovisas även i Tabell 2 resp. Tabell 3. Punkt Koordinater Beteckning Typ Djupnivå Frekvens Variabler G36 X Gnarpsån R,5 6 G+TR+R Y15888 H43 X Hasselasjön S,5 och B-1 4 G+TS Y15477 H48 X Hasselasjön S,5 och B-1 4 G+TS Y H95 X Storsjön S,5, 15 4 G+TS Y och B-1 H11 X Harmångersåns utlopp R,5 3 K Y15845 H12 X Norrsjöns utlopp R,5 6 G+TR Y15845 Ho5 X68565 Hornån R,5 6 G+TR+R+EP Y Ho6 X15687 Hornån R,5 6 G+TR+R+EP Y68476 D57 X Svågan R,5 6 G+TR+R+Si Y D65 X68759 Svågan R,5 6 G+R Y D7 X68785 Dalån R,5 6 G+R Y D78 X68646 Svågan i Friggesund R,5 6 G+TR+R+Si Y15388 D8 X N Dellen S,5, 1, 3 4 G+TS Y15595 och B-1 D9 X68651 Norrboån R,5 4 G Y D95 X Stömneån R,5 6 G+TR+ Y EN +EN Klorofyll D1 X S Dellen S,5, 1 4 G+TS Y15465 och B-1 D11 X68568 S Dellen S,5, 1, 3 4 G+TS Y15475 och B-1 D125 X68585 Duvnäsbäcken R,5 6 G+TR+R+EP Y D213 X Rolfstaån R,5 6 G Y15575 D223 X Långsjön S,5, 5 4 G+TS Y15616 och B-1 D228 X Storsjön S,5, 5 4 G+TS D23 Y och B-1 X68393 Y Storsjöns utlopp i Ölsund R,5 6 G +EN G = grundvariabler, TR = Tillägg i rinnande vatten, TS = Tillägg sjö, Si = kisel, EP = extra fosfor, EN = extra kväve 8/42

9 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 Tabell 2. Årlig provtagningsfrekvens för vattenkemiska och biologiska variabler. Klorofyll tas endast på djupet,5. Frekvens Mars Maj 1 Juni Augusti September November 6 per år X X X X X X 4 per år X X X X 3 per år X X X Klorofyll X X X 1Majprovet tas under första hälften av månaden. Tabell 3. Analysvariabler för vattenkemisk provtagning i NÖ Hälsinglands inlandsvatten. Variabelnamn Enhet G TR TS R Si EP EN K Temperatur o C X Konduktivitet ms/m X X PH mekv/l X Ca mekv/l X Mg mekv/l X Na mekv/l X K mekv/l X Alkalinitet mekv/l X SO4 mekv/l X Cl mekv/l X NH 4-N g/l X NO 2+NO 3-N g/l X TOT-N g/l X X PO 4-P g/l X TOT-P g/l X X TOC mg/l X X Färgtal/Abs Abs/5cm X Susp. Material mg/l X Syrgas mg/l X Klorofyll a g/l X Siktdjup m X Si g/l X G = grundvariabler, TR = Tillägg i rinnande vatten, TS = Tillägg sjö, Si = kisel, EP = extra fosfor, EN = extra kväve I början av 21 kom SMHI med en ny tjänst, HOMER-WEB, där det går att ladda ner vattenföringsdata via webben (SMHI 21). Vattenföringsdata från HOMER- WEB användes i årsrapporten för år 29. Fram till årsrapporten för år 28 har vattenföringsdata erhållits som PULS- data som byggde på en annan beräkningsmodell. HOMER- punkterna och PULS- punkter skiljer sig åt geografiskt med allt från 1 m till 3 km. Vattenföringsvärdena i den här rapporten är därför inte helt jämförbara med rapporterna för år 28 och tidigare, däremot med rapporten för år 29. Långtidsmedelvärdena i den här rapporten baseras även de på HOMER- data. 9/42

10 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND Kustvatten Undersökningarna år 21 utfördes vid totalt 9 provtagningspunkter längs NÖ Hälsinglands kustband. I Tabell 4 redovisas provtagningspunkterna, provtagningsdjup och provtagningsfrekvens. Värden som ligger under rapporteringsgräns har ersatts med rapporteringsgräns vid databearbetning. I Tabell 5 presenteras analysvariabler för kustvattnen. Tabell 4. Provtagningslokaler, provtagningsdjup och frekvens för kustvatten i NÖ Hälsingland. Provtagningspunkt Koordinater Lat/Long Beteckning Provtagningsdjup Frekvens/ Månad (1-12) K Hudiksvallsfjärden,5 och B-, ,4-5,6,8,9,11 K Hudiksvallsfjärden,5 och B-, ,4-5,6,8,9,11 K Iggesundsfjärden,5 och B-, ,4-5,6,8,9,11 K Iggesundsfjärden,5 och B-, ,4-5,6,8,9,11 K Mellan H-valls och,5 och B-, Iggesundsfjärden 2-3,4-5,6,8,9,11 K Njutångersfjärden,5 och B-, ,4-5,6,8,9,11 K Mellan Njutånger-,5 och B-, Och Siviksfjärden 2-3,4-5,6,8,9,11 K Siviksfjärden,5 och B-, ,4-5,6,8,9,11 K Enångersfjärden,5 och B-, Tabell 5. Analysvariabler för NÖ Hälsingslands kustvatten. Variabel Enhet Temperatur o C Salthalt PSU Syrgashalt ml/l Syrgasmättnad % Vattendjup m Siktdjup m TOC mg/l TN μmol/l TP μmol/l Klorofyll-a μg/l PO 4 -P μg/l NO 3 -N μg/l Parametrarna har valts ut för att de tillsammans ger information om tillgången av näringsämnen och syre i den fria vattenmassan. För att kunna bedöma eutrofieringssituationen görs en tillståndsklassning för de olika parametrarna. Enligt Naturvårdsverket (1999) menas med ytvattenprov provtagning i skiktet -1 m. De bedömningar som görs baseras på Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet Kust och hav (Naturvårdsverket 1999). 1/42

11 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 3 Resultat och diskussion Nedan redovisas resultaten från den samordnade recipientprovtagningen i NÖ Hälsingland Vattenföring, nederbörd och lufttemperatur Vintern i Sverige år 21 var sträng med stora mängder snö och kyla. Något liknande har inte hänt i landet sedan vintern Januari var kall och snöig. Mest dramatik blev det dock i februari med mycket och omfattande snöfall. För sjunde året i rad var det rikligt med regn, där främst all sommarnederbörd bidrog till den höga årsnederbörden. Nederbörden för året fördelades tämligen jämnt över landet, med störst mängder i Östersjölandskapen jämfört med normalt. Hudiksvall fick som exempel mer än tre gånger så mycket nederbörd som normalt under juni (Figur 2). Hudiksvalls temperatur år 21 låg generellt i nivå med långtidsmedelvärdet, men med lite kallare än normalt under vintermånaderna (Figur 3). Förutom juni, som nämnts tidigare, så blev det mer nederbörd än normalt i februari, augusti och december för Hudiksvalls del (Figur 2). Mars, april, juli, september och oktober var däremot ovanligt torra månader. Resten av året följde sedan normalkurvan för nederbörd ganska väl (Figur 2). mm Månadsnederbörd ºC Månadsmedeltemperatur Figur 2. Månadsnederbörd år 21 i Hudiksvall Figur 3. Månadsmedeltemperatur år 21 i Hudiksvall. Årets flödesdata har, precis som för årsrapporten år 29, hämtats från HOMER web. Det innebär att punkterna för flödesmätning skiljer sig geografiskt från de Puls-mätningar som utfördes fram till årsrapporten för 28. I Figur 4 7 ligger årets punkt för Hasselas del knappt 3 km nedströms och Rolfstas punkt ca 3 m uppströms de punkter som använts före år 29. Vattenföringen i Harmångersån varierade kraftigt under året med en tydlig topp i samband med vårfloden i april-maj (Figur 4). Vattenföringen följde långtidsmedelvärdet ganska väl men låg generellt lite lägre än normalt under år 21 (Figur 5). Största avvikelsen från långtidsmedelvärdet sågs i november och december med 11/42

12 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 markant lägre flöden än normalt, vilket inte var förväntat med tanke på den rikliga nederbörden i framförallt december. Vattenföringen i Delångersån hade ett helt annat flödesmönster än Harmångersån under 21 med klart högre flöde under januari-maj än resten av året (Figur 6). Flödet var högre än normalt under årets första tre månader och lägre än normalt under årets avslutande tre månader (Figur 7). m³/s Vattenföring i Harmångersån, vid Hassela m³/s Vattenföring i Harmångersån vid Hassela Figur 4. Vattenföringen baserad på dygns- Figur 5. Vattenföringen baserad på månadsvärden i Harmångersån vid Hassela 21. medelvärden (staplar) och långtidsmedel (kurva) i Den röda linjen markerar medelflödet. Harmångersån vid Hassela 21. m³/s Vattenföring i Delångersån, vid Rolfsta m³/s Vattenföring i Delångersån vid Rolfsta Figur 6. Vattenföringen baserad på dygns- Figur 7. Vattenföringen baserad på månadsvärden i Delångersån vid Rolfsta 21. medelvärden (staplar) och långtidsmedel (kurva) i Den röda linjen markerar medelflödet. Delångersån vid Rolfsta /42

13 D57 D65 D7 D78 D9 D95 D125 D213 D23 Ho5 Ho6 G36 H11 H12 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND Vattenkemi Bedömningarna av analysresultaten för sjöar och vattendrag följer Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999). Resultaten från kustundersökningarna följer Bedömningsgrunder för miljökvalitet Kust och hav (Naturvårdsverket 1999). I löpande text anges klassificeringar enligt dessa i kursiv stil. Klassificeringar och gränsvärden för de analyserade parametrarna presenteras i Bilaga 1. Samtliga analysvärden för vattenkemiska parametrar år 21 redovisas i Bilaga Sjöar och vattendrag Tillståndsklassificeringarna kunde inte utföras helt enligt anvisningarna i bedömningsgrunderna då antalet provtagningar var för få. Halterna i bedömningsgrunderna avser medelvärde av månatliga mätningar under perioden maj-oktober för sjöar, samt månatliga mätningar under hela året för vattendrag. I programmet omfattar provtagningen endast 3-6 mätningar årligen. De klassificeringar som utförts kan därför vara något missvisande. Vid provtagningen år 21 togs, på grund av vanskliga isförhållanden, inga vinterprover i sjöarna. Fosfor Precis som under 28 och 29 så hade Hornån (Ho5) de högsta fosforhalterna av vattendragen även under 21. Halten år 21 var något högre än långtidsmedelvärdet. Hornån (Ho5, Ho 6) tillsammans med Dalån (D7) och Duvnäsbäcken (D125) hade år 21 höga halter av fosfor. Resterande punkter hade måttligt höga till låga halter (Figur 8). Sjöarna hade låga eller måttligt höga halter av fosfor (Figur 9). Majvärdet från Storsjön H95 (54 ug/l) år 21 avlägsnades som outlier då värdet avvek kraftigt från övriga resultat och bedömdes vara orimligt. ug/l 12 Totalfosfor rinnande Mycket höga halter Höga halter Måttligt höga halter Låga halter Figur 8. Medelvärde av fosforhalter i rinnande vattendrag i NÖ Hälsingland 2-29 (ljusblå staplar) samt halter för 21 (svarta staplar). Felstaplarna anger högsta respektive lägsta fosforvärde för åren /42

14 D57 D65 D7 D78 D9 D95 D125 D213 D23 Ho5 Ho6 G36 H11 H12 D8 D1 D11 D223 D228 H43 H48 H95 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 5 ug/l Totalfosfor sjö Höga halter Måttligt höga halter Låga halter Figur 9. Medelvärde av fosforhalter i sjöar (maj-oktober) i NÖ Hälsingland 2-29 (ljusblå staplar) samt halter för 21 (svarta staplar). Felstaplarna anger max- respektive minvärden för åren Kväve Hornån ligger högst även när det gäller kvävehalter (Figur 1). Båda punkterna, Ho 5 och Ho 6, visar på höga halter som låg i nivå med långtidsmedelvärdet. Även i Duvnäsbäcken (D125) uppmättes höga kvävehalter under 21. Resterande vattendragspunkter har låga till måttligt höga halter. Kvävehalterna i sjöarna (säsongsmedelvärde maj-oktober) ligger även de på måttligt höga till låga halter av kväve och de följer även långtidsmedelvärdet ganska väl (Figur 11). ug/l Totalkväve rinnande 36 Mycket höga halter Höga halter Måttligt höga halter Låga halter Figur 1. Medelvärde av kvävehalter i vattendrag i NÖ Hälsingland 2-29 (ljusblå staplar) samt halter för 21 (svarta staplar). Felstaplarna anger max- respektive minvärden för åren /42

15 D8 D1 D11 D223 D228 H43 H48 H95 D8 D1 D11 D223 D228 H43 H48 H95 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 ug/l Totalkväve sjö Höga halter Måttligt höga halter Låga halter Figur 11. Medelvärde av kvävehalter i sjöar (maj-oktober) i NÖ Hälsingland 2-29 (ljusblå staplar) samt halter för 21 (svarta staplar). Felstaplarna anger max- respektive minvärden för åren Siktdjup Precis som 28 och 29 så uppmättes även år 21 siktdjup vid samtliga stationer i sjöarna som var lägre än respektive långtidsmedelvärdet (Figur 12). Siktdjupet klassificerades som litet i Hasselasjön (H43, H48), Storsjön (H95, D228) samt Långsjön (D223). I Dellensjöarna (D8, D1, D11) klassificerades siktdjupet som måttligt. m Siktdjup Mycket stort Stort Måttligt Litet Mycket litet Figur 12. Medelvärde av siktdjup i NÖ Hälsinglands sjöar 2-29 (säsongsmedelvärde majoktober) (ljusblå staplar) samt halter för 21 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta siktdjup under tidsperioden. Färgtal Samtliga sjöar visar på lägre färgtal 21 jämfört med långtidsmedelvärdet (Figur 13). Hasselasjön (H43, H48) hade det högsta färgtalen med betydligt färgat vatten (Fi- 15/42

16 D57 D65 D7 D78 D9 D95 D125 D213 D23 Ho5 Ho6 G36 H12 D8 D1 D11 D223 D228 H43 H48 H95 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 gur 13). Storsjön (D228), Långsjön (D223) och Storsjön (H95) hade måttligt färgat vatten. Övriga sjöpunkter klassades som svagt färgade. mg Pt/l Färgtal Sjöar Starkt färgat Betydligt färgat Måttligt färgat Svagt färgat Obetydligt färgat Figur 13. Medelvärde av färgtal i NÖ Hälsinglands sjöar 2-29 (säsongsmedelvärde majoktober) (ljusblå staplar) samt halter för 21 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta färgtal under tidsperioden. Hornån (Ho5, Ho6) och Duvnäsbäcken (D125) hade starkt färgat vatten (Figur 14) år 21. Stömneån (D95), Dalån (D7) och Gnarpsån (G36) hade betydligt färgat vatten. Resterande punkter hade måttligt till svagt färgat vatten. 25 mg Pt/l Färgtal rinnande Starkt färgat Betydligt färgat Måttligt färgat Svagt färgat Obetydligt färgat Figur 14. Medelvärde av färgtal i NÖ Hälsinglands vattendrag 2-29 (ljusblå staplar) samt halter för 21 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta färgtal under tidsperioden. Organiskt material Halten organiskt material (TOC) var för samtliga vattendrag år 21 högre än långtidsmedelvärdet. Duvnäsbäcken (D125) hade mycket hög halt organiskt material och 16/42

17 D8 D1 D11 D223 D228 H43 H48 H95 D57 D65 D7 D78 D9 D95 D125 D213 D23 Ho5 Ho6 G36 H12 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 Stömneån (D95), Hornån (Ho6) och Gnarpsån (G36) hade hög halt av organiskt material (Figur 15). Övriga vattendrag hade måttligt höga eller låga halter av organiskt material. mg/l TOC rinnande Mycket hög halt Hög halt Måttligt hög halt Låg halt Mycket låg halt Figur 15. Halter av organiskt material, TOC, i NÖ Hälsinglands vattendrag (ljusblå staplar) samt halter för 21 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta TOC-halt under tidsperioden. I Hasselasjön (H43, H48) var halten av organiskt material betydligt lägre år 21 jämfört med år 29. Halten TOC i Hasselasjön klassades som måttligt hög. Även Storsjön (H95) hade måttligt hög halt. Övriga sjöar hade låg halt. Halten av organiskt material låg för samtliga provtagningspunkter i sjöarna i nivå med långtidsmedelvärdet (Figur 16). mg/l TOC Sjöar Mycket hög halt Hög halt Måttligt hög halt Låg halt Mycket låg halt Figur 16. Halter av organiskt material, TOC, i NÖ Hälsinglands sjöar 2-29 (ljusblå staplar) samt halter för 21 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta TOC-halt under tidsperioden. 17/42

18 D8 D1 D11 D223 D228 H43 H48 H95 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 Syrgas Syretillståndet i sjöar klassificeras utifrån lägst uppmätta syrehalt (vid botten) under året. De lägsta årslägstavärdena för syrgas uppmättes i Långsjön (D223) och i Hasselasjöns punkt H43, båda klassificerades som syrefattigt. Syrgasförhållandena i punkt H43 var år 29 drygt dubbelt så högt som det högst uppmäta under föregående 1- årsperiod. Ökningen i årslägsta för syrgas var så markant att det misstänktes kunna bero på att det kommit in syre i provet, något som nu känns mer sannolikt med tanke på den låga syrgashalten år 21. Syretillståndet i Storsjön (D228) var svagt, vilket är en förbättring från år 29. Övriga sjöpunkter anses ha måttligt syrerikt till syrerikt tillstånd (Figur 17). mg/l Årslägsta syrgas Syrerikt Måttligt syrerikt Svagt syre Syrefattigt Syrefritt Figur 17. Årslägsta värde för syrgas i NÖ Hälsinglands sjöar 2-29 (ljusblå staplar) samt halter för 21 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta syrgasvärde under tidsperioden. Klorofyll Högst klorofyllhalt uppmättes i Hasselasjöns punkt H43, vilken tillsammans med Hasselasjön punkt H48 samt Storsjön (H95) klassificerades som höga halter (Figur 18). Övriga sjöpunkter klassificerades som måttligt höga halter. 18/42

19 D57 D65 D7 D78 D9 D95 D125 D213 D23 Ho5 Ho6 G36 H12 D8 D1 D11 D223 D228 H43 H48 H95 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 mg/l 12 Klorofyll sjö Höga Måttligt höga Låga Figur 18. Medelvärde för halter av klorofyll i NÖ Hälsinglands sjöar 2-29 (säsongsmedelvärde maj-oktober) (ljusblå staplar) samt halter för 21 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta halt under tidsperioden. Alkalinitet och ph ph-värdet höll sig i samtliga sjöar och vattendrag över 6,8 vilket klassificerade dem som nära neutrala (Figur 19, 2). Bortsett från Hornån (Ho5), som vid tillfällen uppvisat mycket surt tillstånd (med ph-värden runt 4,5) ligger vattendragen genomgående över ph 6,1 under åren 2-21 (Figur 19). Gränsen för surt tillstånd går vid 6,2. 9 ph Rinnande Nära neutralt Svagt surt Måttligt surt Surt Mycket surt Figur 19. Medianvärde för ph i NÖ Hälsinglands vattendrag 2-29 (ljusblå staplar) samt halter för 21 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta ph-värde under tidsperioden. 19/42

20 D57 D65 D7 D78 D9 D95 D125 D213 D23 Ho5 Ho6 G36 H12 D8 D1 D11 D223 D228 H43 H48 H95 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 8,5 ph Sjöar 7,5 6,5 Nära neutralt Svagt surt Måttligt surt Surt Mycket surt ,5 Figur 2. Medianvärde för ph i NÖ Hälsinglands sjöar 2-29 (ljusblå staplar) samt halter för 21 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta ph-värde under tidsperioden. Buffertkapaciteten (alkalinitet) klassificeras, precis som ph, utifrån medianvärden. För samtliga sjöar och vattendrag klassificerades buffertkapaciteten som god eller mycket god år 21 (Figur 21, Figur 22). Ur figurerna kan det utläsas att buffertkapaciteten, framförallt i vattendragen, varierat kraftigt under den studerade tidsperioden (2-21) och många stationer har vid något tillfälle nått gränsen för obetydlig buffertkapacitet. mekv/l,8,7,6,5,4,3,2,1 Alkalinitet Rinnande,84 1,1 1,7 1,3 Mycket god God Svag Mycket svag Obetydlig Figur 21. Medianvärde för buffertkapacitet (alkalinitet) i NÖ Hälsinglands vattendrag 2-29 (ljusblå staplar) samt halter för 21 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta alkalinitet under tidsperioden. 2/42

21 K152 K158 K179 K19 K2 K283 K286 K288 K293 D8 D1 D11 D223 D228 H43 H48 H95 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 mekv/l,6 1,3 Alkalinitet Sjöar,5,4,3,2,1 Mycket god God Svag Mycket svag Obetydlig Figur 22. Medianvärde för buffertkapacitet (alkalinitet) i NÖ Hälsinglands sjöar 2-29 (ljusblå staplar) samt halter för 21 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta alkalinitet under tidsperioden Kust Vid provtagningen år 21 togs, på grund av dåliga isförhållanden, inga vinterprover vid kuststationerna. Kväve Sommarhalterna (augusti) av totalkväve år 21 understeg genomgående långtidsmedelvärdet år 2-29 (Figur 23). I samtliga provpunkter var halterna mycket låga. Vid provpunkterna K283 (Njutångersfjärden) och K288 (Siviksfjärden) uppmättes under år 21 de lägsta sommarvärdena för totalkväve sedan år 2. ug/l Totalkväve Sommar Mycket hög Hög Medelhög Låg Mycket låg Figur 23. Sommarvärde (augusti) för totalkväve vid kuststationer i NÖ Hälsingland 2-29 (ljusblå staplar) samt halter för 21 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta värde under den studerade tidsperioden. 21/42

22 K152 K158 K179 K19 K2 K283 K286 K288 K293 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 Fosfor Totalfosforhalterna under sommaren (augusti) vid kuststationerna klassificerades i samtliga punkter, utom de två i Iggesundsfjärden (K179, K19), som mycket låga (Figur 24 ). Halten i K179 klassades som medelhög och halten i K19 som låg. ug/l Totalfosfor Sommar 4 2 Mycket hög Hög Medelhög Låg Mycket låg Figur 24. Sommarvärden (augusti) för totalfosfor vid kuststationer i NÖ Hälsingland 2-29 (ljusblå staplar) samt halter för 21 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta värde under den studerade tidsperioden. Organiskt material, TOC Årsmedelhalterna av organiskt material (TOC) låg år 21 generellt i nivå eller något över respektive långtidsmedelvärde med undantag för Siviksfjärden (K288) som hade den högsta halten sedan år 2 (Figur 25). Som tidigare så uppmättes även under år 21 den högsta halten av TOC i Gårdsfjärden (K179). K179 var den station som har det klart högsta långtidsmedelvärdet av TOC, samt utifrån salinitetsmätningarna (Figur 29) även den största inblandningen av sötvatten. Inga klassificeringar har gjorts då TOC saknas i bedömningsgrunderna Kust. 22/42

23 K152 K158 K179 K19 K2 K283 K286 K288 K293 K152 K158 K179 K19 K2 K283 K286 K288 K293 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 mg/l 1 TOC Figur 25. Årsmedelvärden för TOC vid kuststationer i NÖ Hälsingland 2-29 (ljusblå staplar) samt halter för 21 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta värde under den studerade tidsperioden. Siktdjup Siktdjupen var år 21, precis som de två föregående åren, genomgående lägre än långtidsmedelvärdet i samtliga kuststationer (Figur 26). I Iggesundsfjärden (K179, K19, K2) och Enångersfjärden (K293) var siktdjupet mycket litet. Hudiksvallsfjärden (K152, K158) och Njutångersfjärden (K283, K286) hade ett litet siktdjup. Övriga stationer hade ett medelstort siktdjup. Generellt sett varierar siktdjupen mycket på de olika kuststationerna mellan åren och flera av stationerna har klassificerats i hela spannet mellan mycket litet och mycket stort under den studerade tidsperioden (år 2-21). m Siktdjup Mycket stort Stort Medelstort Litet Mycket litet Figur 26. Siktdjup i augusti i kuststationer i NÖ Hälsingsland 2-29 (ljusblå staplar) samt halter för 21 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta värd för respektive station. Klorofyll Klorofyllhalterna 21 var högre än långtidsmedelvärdet i alla punkter med undantaget K179 och K283 som låg precis under (Figur 27). Samtliga provpunkter klassi- 23/42

24 K152 K158 K179 K19 K2 K283 K286 K288 K293 K152 K158 K179 K19 K2 K283 K286 K288 K293 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 ficerades som höga eller mycket höga klorofyllhalter. Vid provpunkterna K19, K2 och K286 uppmättes de högsta klorofyllhalterna sedan år 2. ug/l Klorofyll Mycket hög Hög 8 Medelhög Låg 4 Mycket låg Figur 27. Klorofyllhalter vid augustiprovtagningen i kuststationer i NÖ Hälsingland år 2-29 (ljusblå staplar) samt halter för 21 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta värde under tidsperioden. Årslägsta syrgas Årslägstavärdena för syrgas var generellt sett höga vid kuststationerna (Figur 28) och i nivå eller lite över respektive långtidsmedelvärde. Undantagen var K152 i Hudiksvallsfjärden och K286 och K288 i Siviksfjärden som klassificerades som mindre låga. Vid station K288 uppmättes år 21 det lägsta värdet sedan år 2. mg/l Årslägsta syrgas Hög Mindre låg Låg Mycket låg Figur 28. Årslägstavärden för syrgas i kuststationerna i NÖ Hälsingland 2-29 (ljusblå staplar) samt halter för 21 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta värde under tidsperioden. Salinitet Halterna av löst salt, salinitet, vid kuststationerna i NÖ Hälsingland har varierat kraftigt under åren, men varierade år 21 ovanligt lite mellan de olika provtagningsstationerna (Figur 29). Saliniteten påverkas kraftigt av sötvattensinblandning från närliggande vattendrag, varför variationen blir stor under året. Saliniteten låg år 21 24/42

25 K152 K158 K179 K19 K2 K283 K286 K288 K293 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 nära långtidsmedelvärdet, med undantag för K179 som precis som år 29 låg i övre regionen av långtidsmedelvärdet. PSU Salinitet Figur 29. Årsmedelvärden för salinitet vid kuststationer i NÖ Hälsingland 2-29 (ljusblå staplar) samt halter för 21 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta värde under tidsperioden. 4 Referenser SMHI 21: 25/42

26 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 26/42

27 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 BILAGA 1 Klassificering av analysparametrar enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder: Rapport 4913 Rapport 4914 Rapport /42

28 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 Analysparametrar i kontrollprogrammet I denna bilaga presenteras ett flertal av de olika analysparametrarnas innebörd och klassindelningarna av uppmätta halter som i rapporten utförs enligt Bedömningsgrunder sjöar och vattendrag samt Bedömningsgrunder- kust och hav (Naturvårdsverket 1999). Kort sammanfattning av analyserade parametrar Temperatur Vattentemperaturen påverkar lösligheten av syre i vattnet, den mikrobiella omsättningshastigheten och även vattnets densitet påverkas. Vid lägre temperatur minskar den mikrobiella aktiviteten och syrets löslighet ökar. Vattentemperaturen mäts alltid i fält. Siktdjup Mätning av siktdjup kan uppskatta en ökad produktion av växtplankton orsakad av ökade mängder näringsämnen. Siktdjupet påverkas även av annan grumling som t.ex. humus och suspenderat slam. Salinitet Vattnets innehåll av löst salt påverkar tillgången på syre i vattnet. Vatten med hög salthalt är tyngre varför bottenvattnet generellt har högre salthalt. Om omblandningen är liten, dvs. syrerikt ytvatten inte blandas med bottenvattnet, ökar risken för syrefattiga bottnar. Grumlighet Grumlighet är ett mått på vattnets innehåll av organiska och oorganiska partiklar, och påverkar siktdjupet. Grumligheten är normalt låg i marin miljö men kan öka i samband med höga flöden. Syre Syrehalten anger mängden löst syre i vattnet. Bottenvattnet tillförs syre främst genom omblandning med syrerikt ytvatten. En hög produktion i vattenmassan ger en stor mängd organiskt material som sedimenterar. När det organiska materialet bryts ned åtgår stora mängder syre. I kombination med dålig cirkulation kan därför syrebrist uppstå vid botten. Syreförhållandena varierar och oftast är det lägst syrehalt i bottenvattnet. Låga syrgashalter kan dock uppträda under korta perioder och det är därför lätt att de årslägsta halterna inte upptäcks. TOC TOC, den totala mängden organiskt kol, är ett mått på mängden löst och partikulärt organiskt material i vattnet. När organiskt material bryts ned förbrukas syre varför höga halter TOC indikerar risk för syrebrist i vattnet. Kväve Kväve finns i vattnet både i löst form och uppbundet i partiklar och biomassa. 28/42

29 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 I löst form (ammoniumkväve, nitrat- + nitritkväve) har näringsämnena en tydlig årscykel där halterna sjunker under sommaren då näringsämnet binds till biomassan i vattnet. Under vintern ökar halterna p.g.a. den låga produktionen och under den tiden fungerar kväve i löst form som indikator på tillgången av närsalter och graden av eutrofiering. Fosfor Fosfor förekommer, liksom kväve, i vattnet både i löst form och uppbundet i partiklar och biomassa. I löst form (fosfat-fosfor) har näringsämnena en tydlig årscykel där halterna sjunker under sommaren då näringsämnet binds till biomassan i vattnet. Under vintern ökar halterna p.g.a. den låga produktionen och under den tiden fungerar fosfor i löst form, liksom kväve, som indikator på tillgången av närsalter och graden av eutrofiering. Klorofyll Halten klorofyll ger ett indirekt mått på mängden växtplanktonbiomassa. Variationen är stor beroende på ljusförhållanden, temperatur och tillgång av närsalter. Därför utförs grundligare bedömningar av klorofyllhalten under en så stabil period som möjligt (augusti). Surhet/försurning Vattnets surhet har stor betydelse för vattenlevande organismer och påverkar balansen mellan organismernas inre miljö och omgivning. Indirekt påverkar även surheten i vilken kemisk form exempelvis metaller uppträder i vattenmiljön. Detta gäller främst förekomsten av löst aluminium som under sura förhållanden förekommer i toxisk form. Surhetstillståndet kan bedömas utifrån alkalinitet och/eller ph-värde. Alkaliniteten utgör främst ett mått på försurningskänslighet medan ph-värdet anger den faktiska surheten. Under året uppvisar ph-värdet betydligt större skiftningar än alkaliniteten. Om bedömningen av ett vattendrag baseras på enstaka provtagningar är därför alkaliniteten att föredra framför ph-värdet vid tillståndsklassificering. Kust och hav Tillståndsklassning En bedömning av tillståndet i provtagningsområdet kan göras m.h.a. den tillståndsklassning som beskrivs i Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999). De gränsvärden som där anges grundar sig på mätningar åren (Tabell 7-9). Tillståndsklassningen visar hur områdets halter ligger i förhållande till övriga landet och görs för syrehalt, klorofyll, totalkväve och totalfosfor. Nedan presenteras gränsvärden vid tillståndsklassning enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999). Kväve och fosfor Enligt Naturvårdsverket (1999) skall tillståndsklassning av totalkväve- och totalfosforhalter ske i ytvattnet (-1 m) under augusti och för kväve och fosforfraktionerna i mars (Tabell 1). 29/42

30 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 Tabell 1. Gränsvärden för tillståndsklassning av totalkväve och totalfosfor i augusti och ammoniumkväve, nitrat+nitritkväve och fosfatfosfor. Klass Benämning Totalkväve (µg/l) Totalfosfor (µg/l) Ammoniumkväve (µg/l) Nitrat+nitritkväve (µg/l) Fosfatfosfor (µg/l) 1 Mycket låg halt < 252 < 14,88 <9,94 <77 <9,61 2 Låg halt ,88-18,6 9,94-16, ,2 9,61-16,74 3 Medelhög halt ,6-23,87 16,8-29,4 12, ,74-23,87 4 Hög halt , ,4-6, , Mycket hög halt > 448 >31 >6,2 >364 >31 Syre Tillståndsklassning för syrehalten görs för årsminimum i bottenvattnet (Tabell 2). Tabell 2. Gränsvärden för tillståndsklassning av syrehalt. Klass Benämning 1 Hög halt > 6 2 Mindre hög halt 4,-6, 3 Låg halt 2,-4, 4 Mycket låg halt -2, 5 Svavelväte H 2 S Syrehalt (ml/l) Klorofyll För klorofyll används mätvärden från provtagningen i ytvattnet (-2 m) under augusti. Ett medelvärde tas på provet i ytvattnet och provet över språngskiktet i de fall det är ovan 2 meter (Tabell 3). Tabell 3. Gränsvärden för tillståndsklassning av klorofyll. Klass Benämning 1 Hög låg halt > 1,5 2 Låg halt 1,5-2,2 3 Medelhög halt 2,2-3,2 4 Hög halt 3,2-5, 5 Mycket hög halt > 5, Klorofyll (µg/l) Avvikelseklassning Hälsinglands kustområden tillhör Bottenhavet och är indelad i tre olika vattenomsättningsklasser (klass I, II och III). I Bedömningsgrunder för miljökvalitet kust och hav finns jämförvärden redovisade för de olika vattenomsättningsklasserna som används vid beräkning av avvikelser från jämförvärden. Avvikelseklassning av totalhalterna av kväve och fosfor utförs både på vintervärden (Tabell 4) och sommarvärden (Tabell 5) medan avvikelseklassning av lösta näringsämnen endast utförs på vintervärden. Avvikelseklassning utförs även av klorofyll i ytvattnet under augusti månad (Tabell 6). De avvikelseklassningar som utförs skall visa om och eventuellt 3/42

31 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 hur mycket områdets halter avviker från de bedömda naturliga halterna (Naturvårdsverket 1999). Tabell 4. Gränsvärden för avvikelseklassning av närsalter i ytvatten under vintern (mars). Uppmätt halt/jämförvärde. Klass Benämning Totalfosfor Totalkväve Ammonium-kväve Nitrat+nitritkväve 1 Ingen/obetydlig avvikelse < 1, < 1, < 1, < 1, < 1, Fosfat-fosfor 2 Liten avvikelse 1,-1,8 1,-1,8 1,-6,9 1,-2,2 1,-1,7 3 Tydlig avvikelse 1,8-2,6 1,8-2,7 6,9-13 2,2-3,3 1,7-2,5 4 Stor avvikelse 2,6-3,5 2,7-3, ,3-4,5 2,5-3,2 5 Mycket stor avvikelse > 3,5 > 3,5 >19 > 4,5 >3,2 Tabell 5. Gränsvärden för avvikelseklassning av totalfosfor och totalkväve i ytvatten under sommaren (augusti). Uppmätt halt/jämförvärde. Klass Benämning Totalfosfor Totalkväve 1 Ingen/obetydlig avvikelse < 1, < 1, 2 Liten avvikelse 1,-2,3 1,-1,6 3 Tydlig avvikelse 2,3-3,6 1,6-2,1 4 Stor avvikelse 3,6-4,9 2,1-2,7 5 Mycket stor avvikelse > 4,9 > 2,7 Tabell 6. Gränsvärden för avvikelseklassning av klorofyll i ytvatten under augusti (uppmätt halt/jämförvärde). Klass Benämning Klorofyll (µg/l) 1 Ingen/obetydlig avvikelse < 1, 2 Liten avvikelse 1,-1,9 3 Tydlig avvikelse 1,9-2,7 4 Stor avvikelse 2,7-3,6 5 Mycket stor avvikelse > 3,6 Sjöar och vattendrag Nedan presenteras gränsvärden för tillståndsklassning och avvikelseklassning i sjöar och vattendrag. Närsalter Tillståndet vad gäller närsalter bedöms utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för Miljökvalitet (1999a). När det gäller sjöar bedöms kväve och fosfor utifrån totalhalter. I vattendrag bedöms tillståndet utifrån arealspecifik förlust. Tillståndsbedömningen för kväve och fosfor utförs enligt Tabell 7-9. Tabell 7. Tillståndsbedömning av totalhalterna ( g/l) av kväve (N) och fosfor (P) i sjöar. Klass Bedömning 1 Låga halter 2 Måttligt höga halter 3 Höga halter Tot P (maj-okt) Tot P (aug) Tot N (maj-okt) < 12,5 < 12,5 12, , < /42

32 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND Mycket höga halter Extremt höga halter 5-1 > Ej def >5 Tabell 8. Tillstånd, arealspecifik förlust av totalkväve och totalfosfor i vattendrag (kg/ha och år). Klass Bedömning Totalkväve Totalfosfor 1 Mycket låga förluster 1,,4 2 Låga förluster 1,-2,,4-,8 3 Måttligt höga förluster 2,-4,,8-,16 4 Höga förluster 4,-16,16-,32 5 Mycket höga förluster >16 >,32 Tabell 9. Avvikelse från jämförvärde, arealspecifik förlust av totalkväve och totalfosfor i vattendrag (kg/ha och år). Klass Bedömning - Totalkväve Totalfosfor 1 Ingen eller obetydlig avvikelse 2,5 1,5 2 Tydlig avvikelse 2,5-5 1,5-3 3 Stor avvikelse Mycket stor avvikelse Extrem avvikelse >6 >12 Surhet/försurning Vattendragets tillstånd utifrån alkalinitet och ph-värde bedöms enligt Tabell 1 och 11. Som jämförvärde för alkalinitet utnyttjas en beräknad alkalinitet för förindustriell tid (Naturvårdsverket 1999) (Tabell 12). Denna beräkning kan även med relativt god noggrannhet översättas till en ph-differens (skillnad mellan nutida och förindustriellt ph-värde). Tabell 1. Tillståndsklassificering av alkalinitet (mekv/l). Klass Benämning Alkalinitet 1 Mycket god buffertkapacitet >,2 2 God buffertkapacitet,1-,2 3 Svag buffertkapacitet,5-,1 4 Mycket svag buffertkapacitet,2-,5 5 Ingen eller obetydlig buffertkapacitet <,2 Tabell 11. Tillståndsklassificering av ph-värde. Klass Benämning ph-värde 1 Nära neutralt >6,8 2 Svagt surt 6,5-6,8 3 Måttligt surt 6,2-6,5 4 Surt 5,6-6,2 5 Mycket surt <5,6 Tabell 12. Avvikelse från jämförvärde (förindustriellt värde) för alkalinitet. För beräkning av förindustriell alkalinitet se Naturvårdsverket (1999a). Klass Benämning Nutida alkalinitet /jämförvärde Motsvarande ph-skillnad 1 Obetydlig avvikelse >,75 <,1 2 Måttlig avvikelse,5-,75,1-,3 32/42

33 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 3 Stor avvikelse,25-,5,3-,6 4 Mycket stor avvikelse,1-,25,6-1, 5 Extremt stor avvikelse <,1 > 1, Tillståndsbedömning av syretärande ämnen (TOC) utförs enligt Tabell 8. Tabell 8. Tillståndsbedömning av organiskt material (mg/l) enligt Naturvårdsverket (1999a). Klass Benämning Halt som TOC eller COD 1 Mycket låg halt < 4 2 Låg halt Måttligt hög halt Hög halt Mycket hög halt > 16 33/42

34 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 34/42

35 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 BILAGA 2 Fysikaliska och kemiska analysresultat från NÖ Hälsingland år 21 35/42

36 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 Provpunkt År Månad Dag Journalnr Temp Djup Fosfatfosfor Fosfor total Kväve total Nitrat-nitrogen Salinitet Syrehalt Syremättnad TOC Klorofyll Siktdjup m ug/l ug/l ug/l ug/l prom mg/l % mg/l mg/m3 m K VR ,6,5 <5 14 4,479 5,3 <=2,4 K VR , , ,5 3 K VR ,6, ,498 4,7?1,7 K VR , ,125 8,1 61 4,4 4 K VR ,4,5 < <1 4, ,1 K VR , <1 5, ,3 3 K VR ,1, ,53 4,2 <=3,3 K VR , ,122 5,4 43 3,7 2 K VR ,7, ,118 3,5 K VR , , ,4 3,5 K VR ,4, ,385 5,1 23 K VR , ,6 2,2 K VR ,5, ,723 4,8?2, K VR , ,26 6,3 47 4,3 3 K VR ,7,5 < ,812 7,6 4,7 K VR , <1 5, ,4 3 K VR ,1, ,76 4,4 4,9 K VR , ,29 5,3 44 3,9 3,5 K VR ,3, ,98 3,7 K VR , , ,8 3,5 K VR , ,647 5,1 11,8 K VR , , ,9 2,1 K VR , ,713 4,7?1,7 K VR , ,783 9,6 89 4,6 3,5 K VR ,6,5 < <1 4,842 6,1 3,8 K VR ,2 8 < <1 4,929 7,5 73 6,3 3 K VR ,7, ,713 4,1 3,7 K VR ,2 1, ,75 7,8 76 4,1 3 K VR ,3, ,129 3,8 K VR , , ,8 3,5 K VR ,9, <2 7,6 4,5 K VR , , ,5 1,8 36/42

37 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 Provpunkt År Månad Dag Journalnr Temp Djup Fosfatfosfor Fosfor total Kväve total Nitrat-nitrogen Salinitet Syrehalt Syremättnad TOC Klorofyll Siktdjup m ug/l ug/l ug/l ug/l prom mg/l % mg/l mg/m3 m K VR ,1, ,492 7,3 6,8 K VR , , ,5 2 K VR ,5 < <2 8,5 8,1 K VR ,8 8 < <1 4,731 8,1 78 7,7 1,5 K VR ,7, ,18 6,6 4,9 K VR , ,544 7,8 76 4,1 1,8 K VR ,5, ,47 4,9 K VR , , ,6 1,5 K VR ,3, ,559 6,7 5 K VR , , ,5 2,1 K VR ,5, ,377 4,7?2, K VR , ,757 9,5 77 4,3 3,5 K VR ,5 < <1 3,94 9,2 9,6 K VR ,8 19 < <1 4,892 9,6 93 7,7 2 K VR ,4, ,672 5,2 3,6 K VR ,4 18, ,721 7,5 73 3,9 2,5 K VR ,4, ,4 3,9 K VR , ,422 9,5 74 3,5 3,5 K VR , ,734 4,5 1,1 K VR , , ,5 3 K VR ,2, ,519 4,3?1,5 K VR ,873 9,6 77 4,2 3,5 K VR ,4,5 < <1 4,693 5,1 7,9 K VR ,2 11 < <1 4,994 7,4 69 4,5 2 K VR ,6, ,447 4,1 4,1 K VR , ,663 7,5 73 3,8 3 K VR ,3, ,13 3,8 K VR , ,13 9,3 72 4,3 3,5 K VR ,7, ,53 6,2 5,5 K VR , , ,9 1,8 K VR ,4, ,27 5,2?2, K VR , , ,3 2,5 37/42

38 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 Provpunkt År Månad Dag Journalnr Temp Djup Fosfatfosfor Fosfor total Kväve total Nitrat-nitrogen Salinitet Syrehalt Syremättnad TOC Klorofyll Siktdjup m ug/l ug/l ug/l ug/l prom mg/l % mg/l mg/m3 m K VR ,7,5 < <1 4,652 7,7 3,3 K VR ,3 9 < <1 4,933 9,3 89 7,3 3 K VR ,3, ,36 4,2 <=2,2 K VR , ,57 8,3 82 4,2 3 K VR ,8, ,925 4 K VR , , ,2 3,5 K VR , ,58 5,1 3,9 K VR , , ,6 3 K VR ,1, ,566 4,4?1,3 K VR , ,861 7,9 61 4,6 4 K VR ,8,5 < <1 4, ,4 K VR , <1 5,16 5, ,5 K VR ,1, ,581 4,4 4,2 K VR , ,689 7,8 77 4,1 2 K VR , ,251 3,4 K VR , , ,5 4 K VR ,3, ,262 6,5 <=3,7 K VR , , ,9 1,8 K VR ,1, ,52 5,2?2,3 K VR , , ,8 2,5 K VR ,1,5 < <1 4,814 9,1 3,8 K VR ,2 5 < <1 4,967 9,5 97 8,1 2 K VR ,1, ,327 4,6 4,8 K VR ,518 9,8 97 4,4 2 K VR ,8, ,89 4,7 K VR , , ,7 3 38/42

39 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 21 Punkt Månad Dag Journalnr Temp Alk NH4-N Djup PO4 P tot Färgtal Ca K Si Klorid Kond. N tot Mg Na NO23 ph S Susp Syre Syre % TOC Klorofyll Siktdjup C mekv/l ug/l m ug/l ug/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l mg/l ms/m ug/l mg/l mg/l ug/l mg/l mg/l mg/l % mg/l mg/l m D1 5 6 VR ,5,5 <5 23 4, , D1 5 6 VR ,5 1 <5 23 4, , ,2 D1 5 6 VR ,8 43 <5 3 4, , ,3 5 D VR ,1,19,5 < , ,2 3,8 D VR ,1,19 1 <5 19 4, ,4 8,6 84 4,7 3,5 D VR ,19 42 <5 19 4, ,4 9,3 77 4,6 D1 9 2 VR ,18, , ,4 9,2 91 5,8 <=2,7 D1 9 2 VR ,8,18 1 <5, 22 4, ,4 9,2 91 5,9 D1 9 2 VR ,1,18 4 <5, 23 4, ,3 9,7 8 5,5 4 D VR ,5,5 <5 24 4, , ,8 D VR ,3 1 <5 23 4, , D VR ,3 3 <5 23 4, , ,3 D VR37-1 3,3 5 <5 23 4, , ,4 5 D VR ,8,19,5 < ,5 8,5 93 4,4 3,5 D VR ,2,18 1 <5 3 4, ,4 8,6 84 4,6 D VR ,4,18 3 <5 2 4, , ,5 3,7 D VR ,2,19 49 <5 2 4, ,3 9,9 8 4,5 D VR ,2,18,5 <5, 22 4, ,4 9,2 92 5,7 <=2,5 D VR ,2,18 1 <5, 22 4, ,4 9,2 92 5,8 D VR ,6,18 3 <5, 22 4, , ,6 D VR ,2, , ,3 9,7 78 5,5 4 D VR1453-1,1,53,82, , , ,8 17 D VR ,9,31, ,2 9, ,4 7,5 28 7,3 22 8,1 17 D VR ,1,39,15, , , , D VR ,64,25, , , , D VR ,59,23, ,4 2, , ,7 1 3,2 2 D VR ,5,57,44, , , ,7 22 2,5 14 D VR1454-1,7,19,5 9,2 24 4, ,4 6,8 D VR ,5,5 <5 26 4, ,2 8,1 D VR ,5,18, , ,4 6,7 D VR ,4,18,5 <5 23 4, ,5 7,4 D VR ,19, , ,5 8,2 D VR ,9,18, , ,4 5,5 D VR , , , ,4 D VR ,3 5 <5 31 4, , ,7 D VR ,2 1 <5 3 4, , ,2 2,5 D VR ,2, , ,5 8,4 12 6,2 4,9 D VR ,9, , ,4 8,5 92 5,4 D VR ,4, , , ,3 2 D VR ,2,19,5 6,9 25 4, , ,7 4,2 D VR ,2,19 5 8,9 25 4, ,4 8,8 88 5,9 D VR ,9,19 1 9,2 25 4, ,4 8,8 87 5,9 2,5 D VR ,2, , , ,5 39/42