NÖ Hälsinglands Vattenvårdsförening Arbetsrapport Årsrapport år

Transkript

1 NÖ Hälsinglands Vattenvårdsförening Arbetsrapport Årsrapport år Eurofins Environment AB, Box 95, Lidköping Pelagia Miljökonsult AB, Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, Umeå

2 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 28 Ansvarig utgivare: Torbjörn Johnson, Pelagia Miljökonsult AB Författare: Ola Renman, Pelagia Miljökonsult AB 2/49

3 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 29 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Provtagning och rapportsammanställning Material och metoder Fysikalisk kemisk provtagning Sjöar och vattendrag Kustvatten Resultat och diskussion Vattenföring, nederbörd och lufttemperatur Vattenkemi Sjöar och vattendrag Kust BILAGA BILAGA /49

4 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 28 Sammanfattning Eurofins Environment Sweden AB har av NÖ Hälsinglands Vattenvårdsförening fått i uppdrag att utföra det av Länsstyrelsen fastlagda kontrollprogrammet för NÖ Hälsinglands recipientvatten för 29. Pelagia Miljökonsult AB har som underkonsult till Eurofins Environment AB fått i uppdrag att sammanställa resultaten och skriva årsrapporten. Väder och nederbörd Nederbörden var ovanligt rik i framför allt juli, men även november och december fick rejäla överskott. April, maj och september fick istället betydligt mindre nederbörd än vanligt. Resterande månader fick normala nederbördsmängder. Temperaturen under 29 följde också ganska väl långtidsmedelvärdet. Undantag var februari och oktober som blev kallare samt januari och november som blev varmare än normalt. Vattenföringen i Harmångersån hade en markant topp under maj/april samt en till tydlig under november/december. Toppen i slutet på året låg klart över normalkurvan för de senaste 14 åren, annars följde flödet under 29 normalkurvan ganska väl. I Delångersån varierar flödet betydligt under året med två tydligare toppar, en i mars/april och en i november/december. Under perioderna april-juni och november/december var flödet mindre än vanligt. I övrigt var flödet ganska normalt. Vattenkemi Klassificeringar enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag, - Kust och hav (Naturvårdsverket 1999) anges med kursiv stil. Sjöar och vattendrag Fosfor- och kvävehalterna i vattendragen (årsmedelvärde) och sjöarna (medelvärde maj-oktober) var generellt låga till måttligt höga. De lokaler som skiljde sig var Duvnäsbäcken (D125) som hade höga fosforhalter och Hornån (Ho5, Ho6) som hade höga halter av både kväve och fosfor. Med undantag av Södra Dellen (D1) så hade samtliga sjöar och vattendrag lägre halter av kväve under 29 jämfört med långtidsmedelvärdet från Även när det gäller siktdjupet i sjöarna och färgtalet i sjöarna och vattendragen så låg samtliga värden under långtidsmedelvärdet. Siktdjupen varierade mellan litet till måttligt och färgtalen låg mellan svagt till betydligt färgat vatten. Hornån i Ho5 var den enda punkt som hade starkt färgat vatten. Halterna av organiskt material, TOC, var för de flesta lokalerna låga till måttliga. En sjöstation (Hasselasjön H43), och fem vattendragsstationer (Stömneån D95, Duvnäsbäcken D125, Hornån Ho5+Ho6, Gnarpsån G36) hade höga halter av TOC. Alla TOC- värden låg över långtidsmedelvärdet utom för D57 i Svågan. 4/49

5 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 29 Årslägsta syrevärdet i sjöarna minskade gentemot långtidsmedelvärdet för båda sjöarna som heter Storsjön (D228, H95) och för Hasselasjön i H48. I övriga punkter steg halten jämfört med det normala. En extrem förbättring av syrevärdena har skett till 29 i Hasselsjöns H43 som uppvisar det absolut högsta syrevärdet på minst 12 år. Hasselasjöns andra punkt, H48, har svagt syretillstånd och i D228 råder syrefattiga förhållanden. Klorofyllvärdena var måttliga till höga i samtliga sjöar. Samtliga sjöar och vattendrag låg lite högre jämfört med långtidsmedelvärdet vad gäller ph. De klassas alla som nära neutrala. Buffertförmågan, eller alkalinitet, som är ett mått på förmågan att motstå försurning, låg generellt sett ganska nära långtidsmedelvärdet för såväl vattendragen som för sjöarna och klassades som god till mycket god. Kust De fyra sydligaste kuststationerna, K283, K286, K288, K293, hade alla mycket låga kvävehalter under vintern. K158 hade hög halt. De övriga hade låga till medelhöga halter. Samtliga sommarhalter av kväve var betydligt lägre än långtidsmedelvärdet och klassades som mycket låga. Alla utom K288 visade dessutom det lägst uppmätta värdet under hela underökningsperioden Angående fosforvärdena så var även de betydligt lägre än långtidsmedelvärdena för både sommar som vinter. Undantagen är K19 under vintern och K283 under sommaren som båda ökade. All punkter klassas som mycket låga förutom K19 under vintern med mycket höga halter och K179 som under sommaren hade låga halter. Siktdjupen var medelstora till mycket små och minskade i samtliga punkter utom i K179 där det var oförändrat. Klorofyllahlterna minskade för samtliga stationer utom för K152. K179 hade hög halt medans de övriga punkterna hade mycket låga till medelhöga halter. Årslägsta syrehalterna klassas som mindre låga till höga för alla utom K152 och K286 som hade låga värden. K158 och K283 hade de lägsta värdena sedan /49

6 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 28 1 Inledning Eurofins Environment Sweden AB har av NÖ Hälsinglands Vattenvårdsförening fått i uppdrag att utföra vattenkemiundersökningar i det av Länsstyrelsen fastlagda kontrollprogrammet för NÖ Hälsinglands recipientvatten. Pelagia Miljökonsult AB har som underkonsult till Eurofins fått i uppdrag att genomföra sammanställningen av material och skriva årsrapporten år 29. Syftet med den samordnade recipientkontrollen är att få bättre information om tillstånd, påverkan och förändringar i vattenområdet än vad enskilda program kan ge. Samordningen medför många fördelar, bland annat att den sammanlagda kostnaden för provtagning, analyser och bearbetning blir billigare och effektivare. Samordningen ger en överskådlig information om den geografiska variationen inom hela avrinningsområdet samt information om variationer i tillstånd mellan olika årstider och år. Medlemmar i vattenvårdsföreningen år 29 var Nordanstigs kommun, Hudiksvalls kommun, MODO Iggesund paperboard AB, Plyfa Plywood AB, Holma Helsingland AB, Brodéns Lantbruk, Hedvigsfors Jordbruk, Brodéns Lantbruk och Ängebo vattenförening. 1.1 Provtagning och rapportsammanställning Provtagningen år 29 utfördes av Falma provtagning. Analyserna utfördes av Eurofins Environment Sweden AB och resultat- och rapportsammanställning har utförts av Pelagia Miljökonsult AB. 2 Material och metoder Provtagningar i undersökningsområdet utfördes i enlighet med kontrollprogrammet och följde gällande standard enligt Naturvårdsverkets metodanvisningar för recipientkontroll vatten (SNV 318), vattenkemi (BIN SR 11). Utvärdering har skett utifrån Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999) och Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Kust och hav (Naturvårdsverket 1999). Samtliga Provtagningspunkter presenteras i Figur 1. De parametrar som inte direkt ingår i kontrollprogrammet såsom lufttemperatur, månadsnederbörd och vattenföringsdata, som krävs vid utvärdering, har inhämtats från SMHI. Lufttemperatur och nederbörd gäller SMHI: s meteorologiska station i Hudiksvall. 6/49

7 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 29 D57 H43 H48 G36 Bergsjö D65 D7 H95 D78 D9 D125 D95 Delsbo D11 D1 D8 D213 D228 Ho6 D223 Ho5 Hudiksvall K152 D23 Iggesund K288 K179 K283 K293 K286 K158 H12 H11 K2 K19 Figur 1. Provtagningspunkternas fördelning i NÖ Hälsingland år Fysikalisk kemisk provtagning Sjöar och vattendrag Undersökningarna år 29 utfördes vid totalt 22 provtagningslokaler fördelat på 14 provpunkter i vattendrag och 8 i sjöar (Tabell 1). Vissa parametrar (temperatur och siktdjup) uppmättes direkt i fält. I Tabell 1 redovisas provtagningslokaler, provtagningsdjup, provtagningsfrekvens och analysvariabler. Parametrarna har valts ut för att de tillsammans ger information om bland annat tillgång av näringsämnen och syre i den fria vattenmassan. För att kunna bedöma eutrofieringssituationen görs både en avvikelseklassning och en tillståndsklassning för de olika parametrarna. Värden som ligger under rapporteringsgräns har ersatts med detektionsgränsen vid databearbetning. I Tabell 2 presenteras provtagningsfrekvens och i Tabell 3 analysvariabler och detektionsgränser. 7/49

8 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 28 Tabell 1. Provtagningslokaler för sjöar (S) och vattendrag (R). Provtagningsfrekvens och variabelförklaring redovisas även i Tabell 2 resp. Tabell 3. Punkt Koordinater Beteckning Typ Djupnivå Frekvens Variabler G36 X Gnarpsån R,5 6 G+TR+R Y15888 H43 X Hasselasjön S,5 och B-1 4 G+TS Y15477 H48 X Hasselasjön S,5 och B-1 4 G+TS Y H95 X Storsjön S,5, 15 4 G+TS Y och B-1 H11 X Harmångersåns utlopp R,5 3 K Y15845 H12 X Norrsjöns utlopp R,5 6 G+TR Y15845 Ho5 X68565 Hornån R,5 6 G+TR+R+EP Y Ho6 X15687 Hornån R,5 6 G+TR+R+EP Y68476 D57 X Svågan R,5 6 G+TR+R+Si Y D65 X68759 Svågan R,5 6 G+R Y D7 X68785 Dalån R,5 6 G+R Y D78 X68646 Svågan i Friggesund R,5 6 G+TR+R+Si Y15388 D8 X N Dellen S,5, 1, 3 4 G+TS Y15595 och B-1 D9 X68651 Norrboån R,5 4 G Y D95 X Stömneån R,5 6 G+TR+ Y EN +EN Klorofyll D1 X S Dellen S,5, 1 4 G+TS Y15465 och B-1 D11 X68568 S Dellen S,5, 1, 3 4 G+TS Y15475 och B-1 D125 X68585 Duvnäsbäcken R,5 6 G+TR+R+EP Y D213 X Rolfstaån R,5 6 G Y15575 D223 X Långsjön S,5, 5 4 G+TS Y15616 och B-1 D228 X Storsjön S,5, 5 4 G+TS D23 Y och B-1 X68393 Y Storsjöns utlopp i Ölsund R,5 6 G +EN G = grundvariabler, TR = Tillägg i rinnande vatten, TS = Tillägg sjö, Si = kisel, EP = extra fosfor, EN = extra kväve 8/49

9 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 29 Tabell 2. Årlig provtagningsfrekvens för vattenkemiska och biologiska variabler. Klorofyll tas endast på djupet,5. Frekvens Mars Maj 1 Juni Augusti September November 6 per år X X X X X X 4 per år X X X X 3 per år X X X Klorofyll X X X 1Majprovet tas under första hälften av månaden. Tabell 3. Analysvariabler för vattenkemisk provtagning i NÖ Hälsinglands inlandsvatten. Variabelnamn Enhet G TR TS R Si EP EN K Temperatur o C X Konduktivitet ms/m X X PH mekv/l X Ca mekv/l X Mg mekv/l X Na mekv/l X K mekv/l X Alkalinitet mekv/l X SO4 mekv/l X Cl mekv/l X NH 4-N µg/l X NO 2+NO 3-N µg/l X TOT-N µg/l X X PO 4-P µg/l X TOT-P µg/l X X TOC mg/l X X Färgtal/Abs Abs/5cm X Susp. Material mg/l X Syrgas mg/l X Klorofyll a µg/l X Siktdjup m X Si µg/l X G = grundvariabler, TR = Tillägg i rinnande vatten, TS = Tillägg sjö, Si = kisel, EP = extra fosfor, EN = extra kväve Kustvatten Undersökningarna år 29 utfördes vid totalt 9 provtagningslokaler längs NÖ Hälsinglands kustband. I Tabell 4 redovisas provtagningslokalerna, provtagningsdjup och provtagningsfrekvens. Värden som ligger under rapporteringsgräns har ersatts med rapporteringsgräns vid databearbetning. I Tabell 5 presenteras analysvariabler för kustvattnen. 9/49

10 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 28 Tabell 4. Provtagningslokaler, provtagningsdjup och frekvens för kustvatten i NÖ Hälsingland. Provtagningspunkt Koordinater Lat/Long Beteckning Provtagningsdjup Frekvens/ Månad (1-12) K Hudiksvallsfjärden,5 och B-, ,4-5,6,8,9,11 K Hudiksvallsfjärden,5 och B-, ,4-5,6,8,9,11 K Iggesundsfjärden,5 och B-, ,4-5,6,8,9,11 K Iggesundsfjärden,5 och B-, ,4-5,6,8,9,11 K Mellan H-valls och,5 och B-, Iggesundsfjärden 2-3,4-5,6,8,9,11 K Njutångersfjärden,5 och B-, ,4-5,6,8,9,11 K Mellan Njutånger-,5 och B-, Och Siviksfjärden 2-3,4-5,6,8,9,11 K Siviksfjärden,5 och B-, ,4-5,6,8,9,11 K Enångersfjärden,5 och B-, Tabell 5. Analysvariabler för NÖ Hälsingslands kustvatten. Variabel Enhet Tem peratur o C Salthalt PSU Syrgashalt m l/l Syrgasm ättnad % Vattendjup m Siktdjup m TO C m g/l TN m ol/l TP m ol/l Klorofyll-a g/l PO 4-P g/l N O 3-N g/l Parametrarna har valts ut för att de tillsammans ger information om tillgången av näringsämnen och syre i den fria vattenmassan. För att kunna bedöma eutrofieringssituationen görs både en avvikelseklassning och tillståndsklassning för de olika parametrarna. Enligt Naturvårdsverket (1999), menas med ytvattenprov provtagning i skiktet -1 m. De bedömningar som görs baseras på Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet Kust och hav (Naturvårdsverket 1999). 3 Resultat och diskussion Nedan redovisas resultaten från den samordnade recipientprovtagningen i NÖ Hälsingland Vattenföring, nederbörd och lufttemperatur Generellt sett för Sverige var 29 ett varmt år. Trots detta får väl årets mest uppmärksammade väderhändelse ändå anses vara den senare hälften av december som blev kall och snörik för i princip hela landet. Vissa områden från Värmland och 1/49

11 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 29 norrut drabbades även av rejält kraftiga regn i juli. Hudiksvall fick som exempel dubbelt så mycket nederbörd som normalt under juli (Figur 2). Under februari uppmättes den kallaste februaritemperaturen på 15 år på många platser i Norrland, och även i Hudiksvall hamnade månadsvärdet en bit under det normala (Figur 3). Under 29 uppmätte SMHI för första gången någonsin månadsmedeltemperaturer i Sverige på över 1 grader för april, så månaden var generellt sett ovanligt varm. Även i Hudiksvall var temperaturen över det normala i april trots att det får anses ligga ganska nära långtidsmedelvärdet (Figur 3). Hudiksvalls temperatur för oktober ligger en del under långtidsmedelvärdet (Figur 3). Detta gällde för hela Sverige under oktober, vilket varit ovanligt under senare år. November kompenserade med att istället bli något varmare än normalvärdet (Figur 3). Annars följer temperaturen för 29 ganska väl långtidsmedelkurvan (Figur 3). Förutom juli och december, som nämnts tidigare, så blev det mer nederbörd än normalt i november, och till viss del i juni, för Hudiksvalls del (Figur 2). April, maj och september var torra månader. Resten av året följde sedan normalkurvan för nederbörd ganska väl (Figur 2). mm Månadsnederbörd januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Figur 2. Månadsnederbörd år 29 i Hudiksvall. Månadsmedeltemperatur ºC januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Figur 3. Månadstemperatur år 29 i Hudiksvall. I början av 21 kom SMHI med en ny service (HOMER-WEB) där det går att ladda ner vattenföringsdata från webben. Tidigare år har vattenföringsdatat kommit från PULS- metoden. De nya HOMER- punkterna skiljer sig geografiskt från de gamla PULS- punkterna. I Figur 4 7 skiljer det sig för Hasselas del ca 2,5 km i NS riktning och med ca 1,5 km i ÖV riktning och för Rolfstas del ca 1,5 km i NS och,5 km i ÖV. Vattenföringsvärdena i den här rapporten är därför inte helt jämförbara med tidigare år. Dessutom baseras långtidsmedelvärdet i Figur 4 7 numera på 14 år istället för 3 som tidigare. Som underlag till den här rapporten går det dock lika bra med de nya HOMER- punkterna eftersom det intressanta är hur vattenfö- 11/49

12 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 28 ringen i området har varierat under året och skillnaderna gentemot långtidsmedelvärdet. Vattenföringen i Harmångersån följde långtidsmedelvärdet ganska väl (Figur 5). Det var ett överskott under november och december och det stämmer bra med nederbördskurvan i Figur 2. Vid en jämförelse mellan Figur 2 och 5 är det intressant att de stora regnmängderna i juli inte syns i vattenföringen. Detta kan bero på flera orsaker och det är svårt att utreda vilka. De kraftiga flödestopparna i april och maj hänger förmodligen ihop med snösmältningen. Det kraftiga överflödet som kan ses i Figur 5 under november och december kommer av den rikliga nederbörden under den tiden. Vattenföringen i Delångersån har ett helt annat flödesmönster än vad Harmångersån har. I Delångersån variera flödet mer oregelbundet med tre lite mer markanta toppar i början på året, i april och mot slutet av året (Figur 6). Den högsta toppen, i april, visar på vårfloden. Månadsmedelvärdena ligger konstant under långtidsmedelvärdet för Delångersån och visar inte heller på samma mönster (Figur 7). Precis som för Harmångersån så syns nederbörden under slutet av året i flödesfigurerna för Delångersån, men de kraftiga regnen under juni syns inte. m³/s Januari Vattenföring i Harmångersån, vid Hassela Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November Figur 4. Vattenföringen baserad på dygnsvärden i Harmångersån vid Hassela 29. Den röda linjen markerar medelflödet. December m³/s Vattenföring i Harmångersån, vid Hassela januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Figur 5. Vattenföringen baserad på månadsmedelvärden (staplar) och långtidsmedel (kurva) i Harmångersån vid Hassela /49

13 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 29 m³/s Vattenföring i Delångersån, vid Rolfsta m³/s Vattenföring i Delångersån, vid Rolfsta 14 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Figur 6. Vattenföringen baserad på dygnsvärden i Delångersån vid Rolfsta 29. Den röda linjen markerar medelflödet. januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Figur 7. Vattenföringen baserad på månadsmedelvärden (staplar) och långtidsmedel (kurva) i Delångersån vid Rolfsta Vattenkemi Bedömningarna av analysresultaten för sjöar och vattendrag följer Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999). Resultaten från kustundersökningarna följer Bedömningsgrunder för miljökvalitet Kust och hav (Naturvårdsverket 1999). I löpande text anges klassificeringar enligt dessa i kursiv stil. Klassificeringar och gränsvärden för de analyserade parametrarna presenteras i Bilaga 1. Samtliga analysvärden för vattenkemiska parametrar år 29 redovisas i Bilaga Sjöar och vattendrag Tillståndsklassificeringarna kan inte utföras helt enligt anvisningarna i bedömningsgrunderna då antalet provtagningar är för få. Halterna i bedömningsgrunderna avser medelvärde av månatliga mätningar under perioden maj-oktober för sjöar, samt månatliga mätningar under hela året för vattendrag. I programmet omfattar provtagningen endast 3-6 mätningar årligen. De klassificeringar som utförts kan därför vara något missvisande. Under databearbetningen har värden som avviker väldigt mycket (mer än tre standardavvikelser) från långtidsmedelvärdet tagits bort. Dessa så kallade outlayers har inte kunnat förklaras på något naturligt sätt och riskerar att ge ett felaktigt resultat. Ett fosforvärde på 18 mg/l från maj 1999 har tagits bort för H11. Ett fosforvärde på 91 mg/l och ett kvävevärde på 21 mg/l från juni 26 tagits bort för D95. D213 hade ett fosforvärde på 69 i maj 23 som tagits bort. Fosforvärdet för G36 på 14 mg/l under augusti 28 togs bort. Kvävevärdet för H95 på 2 mg/l i september 22 har också tagits bort. 13/49

14 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 28 Fosfor Även under 29 hade Hornån (Ho5) de högsta fosforhalterna av vattendragen (Figur 8). Halten var dock markant lägre än långtidsmedelvärdet. Hornån (Ho5, Ho 6) tillsammans med Duvnäsbäcken (D125) var de lokaler med höga halter av fosfor. Resterande punkter hade måttligt höga till låga halter. Sjöarna hade låga eller måttligt höga halter av fosfor (Figur 9). ug/l Totalfosfor rinnande Mycket höga halter Höga halter Måttligt höga halter Låga halter Figur 8. Medelvärde av fosforhalter i rinnande vattendrag i NÖ Hälsingland (ljusblå staplar) samt halter för 29 (svarta staplar). Felstaplarna anger högsta respektive lägsta fosforvärde för åren ug/l Totalfosfor sjö Höga halter Måttligt höga halter Låga halter D8 D1 D11 D223 D228 H43 H48 H95 D57 D65 D7 D78 D9 D95 D125 D213 D23 Ho5 Ho6 G36 H11 H12 Figur 9. Medelvärde av fosforhalter i sjöar (maj-oktober) i NÖ Hälsingland (ljusblå staplar) samt halter för 29 (svarta staplar). Felstaplarna anger max- respektive minvärden för åren /49

15 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 29 Kväve Hornån ligger högst även när det gäller kvävehalter (Figur 1). Båda punkterna, Ho 5 och Ho 6, visar på höga halter. I förhållande till långtidsmedelvärdet är de dock ganska låga. Resterande vattendragspunkter har måttligt höga till låga halter. Kvävehalterna i sjöarna (säsongsmedelvärde maj-oktober) ligger även de på måttligt höga till låga halter av kväve och de följer även långtidsmedelvärdet ganska väl (Figur 11). ug/l Totalkväve rinnande Mycket höga halter Höga halter Måttligt höga halter Låga halter D57 D65 D7 D78 D9 D95 D125 D213 D23 Ho5 Ho6 G36 H11 H12 Figur 1. Medelvärde av kvävehalter i vattendrag i NÖ Hälsingland (ljusblå staplar) samt halter för 29 (svarta staplar). Felstaplarna anger max- respektive minvärden för åren ug/l Totalkväve sjö Höga halter Måttligt höga halter Låga halter D8 D1 D11 D223 D228 H43 H48 H95 Figur 11. Medelvärde av kvävehalter i sjöar (maj-oktober) i NÖ Hälsingland (ljusblå staplar) samt halter för 29 (svarta staplar). Felstaplarna anger max- respektive minvärden för åren Siktdjup Vid samtliga stationer i sjöarna uppmättes även år 29 siktdjup som var lägre än långtidsmedelvärdet (figur 12). Siktdjupet klassificerades som litet i Hasselasjön 15/49

16 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 28 (H43, H48), Storsjön (H95, D228) samt Långsjön (D223). I Dellensjöarna (D8, D1, D11) klassificerades siktdjupet som måttligt. m Siktdjup Mycket stort Stort Måttligt Litet Mycket litet D8 D1 D11 D223 D228 H43 H48 H95 Figur 12. Medelvärde av siktdjup i NÖ Hälsinglands sjöar (säsongsmedelvärde majoktober) (ljusblå staplar) samt halter för 29 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta siktdjup under tidsperioden. Färgtal Samtliga sjöar och vattendrag visar på lägre färgtal 29 jämfört med långtidsmedelvärdet (Figur 13, 14). Av sjöarna fortsatte Hasselasjön (H43, H48) att visa på det högsta färgtalet med betydligt färgat vatten (Figur 13). Långsjön (D223) och Storsjön (H95) hade måttligt färgat vatten. Övriga sjöpunkter klassades som svagt färgade. mg Pt/l Färgtal Sjöar Starkt färgat Betydligt färgat Måttligt färgat Svagt färgat Obetydligt färgat D8 D1 D11 D223 D228 H43 H48 H95 Figur 13. Medelvärde av färgtal i NÖ Hälsinglands sjöar (säsongsmedelvärde majoktober) (ljusblå staplar) samt halter för 29 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta färgtal under tidsperioden. 16/49

17 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 29 Hornån hade starkt (Ho5) till betydligt (Ho6) färgat vatten (Figur 14). Stömneån (D95) och Duvnäsbäcken (D125) hade betydligt färgat vatten. Norrboån (D9), Rolfstaån (D213) och Storsjöns utlopp i Ölsund (D23) hade svagt färgat vatten. Resterande punkter hade måttligt färgat vatten. mg Pt/l Färgtal rinnande Starkt färgat Betydligt färgat Måttligt färgat Svagt färgat Obetydligt färgat D57 D65 D7 D78 D9 D95 D125 D213 D23 Ho5 Ho6 G36 H12 Figur 14. Medelvärde av färgtal i NÖ Hälsinglands vattendrag (ljusblå staplar) samt halter för 29 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta färgtal under tidsperioden. Organiskt material Halten organiskt material (TOC) under 29 ökade i samtliga sjöar och vattendrag gentemot långtidsmedelvärdet förutom i Svågan (D57) (Figur 15, 16). Hornån (Ho 5, Ho 6), Stömneån (D95), Duvnäsbäcken (D125) och Gnarpsån (G36) visade alla på hög halt av organiskt material (Figur 15). Vattendrag med måttligt hög halt var Svågan (D65, i Friggesund D78), Dalån (D7) och Norrsjöns utlopp (H12). Övriga vattendrag hade låga halter av organiskt material. mg/l TOC rinnande Mycket hög halt Hög halt Måttligt hög halt Låg halt Mycket låg halt D57 D65 D7 D78 D9 D95 D125 D213 D23 Ho5 Ho6 G36 H12 Figur 15. Halter av organiskt material, TOC, i NÖ Hälsinglands vattendrag (säsongsmedelvärde maj-oktober) (ljusblå staplar) samt halter för 29 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta TOC-halt under tidsperioden. 17/49

18 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 28 I Hasselasjön (H43, H48) ökade halten av organiskt material ganska kraftigt gentemot långtidsmedelvärdet (Figur 16) men även mot 28. Halten TOC i sjön klassades som måttligt hög till hög. Storsjön hade måttligt hög halt. Övriga sjöar hade låg halt av organiskt material. mg/l TOC Sjöar Mycket hög halt Hög halt Måttligt hög halt Låg halt Mycket låg halt D8 D1 D11 D223 D228 H43 H48 H95 Figur 16. Halter av organiskt material, TOC, i NÖ Hälsinglands sjöar (ljusblå staplar) samt halter för 29 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta TOC-halt under tidsperioden. Syrgas Syretillståndet i sjöar klassificeras utifrån lägst uppmätta syrehalt (vid botten) under året. Mest anmärkningsvärt med syreförhållandena i sjöarna under 29 var den markanta förändringen för Hasselasjön i punkt H43 (Figur 17). I denna punkt var årslägsta bottensyret under 29 drygt dubbelt så högt som det högst uppmäta under föregående 1- årsperiod. En möjlig förklaring kan vara att det kommit in syre i provet. Kommande år får utvisa om förhållandena har blivit påtagligt bättre i Hassaelasjön (H43). Mindre positivt var den kraftiga minskningen i Hasselasjöns andra punkt, H48, där halten istället nästan halverades gentemot långtidsmedelvärdet. Hasselasjöns syretillstånd klassades under 29 som svagt till måttligt syrerikt. Syretillståndet i Storsjön (D228) var syrefattigt. Övriga sjöpunkter anses ha måttligt syrerikt till syrerikt tillstånd. Klorofyll Långsjön (D223), Storsjön (D228) och Hasselasjön (H48) hamnade i klassen höga halter med avseende på klorfyll (Figur 18). Övriga sjöpunkter hamnade i klassen måttligt höga halter. 18/49

19 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 29 mg/l Årslägsta syrgas Syrerikt Måttligt syrerikt Svagt syre Syrefattigt Syrefritt D8 D1 D11 D223 D228 H43 H48 H95 Figur 17. Årslägsta värde för syrgas i NÖ Hälsinglands sjöar (ljusblå staplar) samt halter för 29 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta färgtal under tidsperioden. mg/l Klorofyll sjö Höga Måttligt höga Låga D8 D1 D11 D223 D228 H43 H48 H95 Figur 18. Medelvärde för halter av klorofyll i NÖ Hälsinglands sjöar (säsongsmedelvärde maj-oktober) (ljusblå staplar) samt halter för 29 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta halt under tidsperioden. Alkalinitet och ph Under databearbetningen togs två värden bort som outlayers, Storsjön (D228) den 14:e mars 26 (ph 1,8) samt Södra Dellen (D1) 27:e september 26 (9,1). Bortsett från dessa två mätningar har ph-värdena i sjöarna varit förhållandevis stabila (Figur 2). Även under 29 höll sig ph-värdet i samtliga sjöar och vattendrag över 6,8 vilket klassar dem som nära neutrala (Figur 19, 2). Bortsett från Hornån (Ho5), som vid tillfällen uppvisat mycket surt tillstånd (med ph-värden runt 4,5) ligger vattendragen genomgående över ph 6,1 under åren Gränsen för surt går vid 6,2. 19/49

20 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 28 9 ph Rinnande Nära neutralt Svagt surt Måttligt surt Surt Mycket surt D57 D65 D7 D78 D9 D95 D125 D213 D23 Ho5 Ho6 G36 H12 Figur 19. Medianvärde för ph-värde i NÖ Hälsinglands vattendrag (ljusblå staplar) samt halter för 29 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta phvärde under tidsperioden. 8,5 ph Sjöar 7,5 6,5 Nära neutralt Svagt surt Måttligt surt Surt Mycket surt ,5 D8 D1 D11 D223 D228 H43 H48 H95 Figur 2. Medianvärde för ph-värde i NÖ Hälsinglands sjöar (ljusblå staplar) samt halter för 29 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta ph-värde under tidsperioden. Buffertkapaciteten klassificeras, precis som ph, utifrån medianvärden över året. För samtliga sjöar och vattendrag klassificerades buffertkapaciteten som god eller mycket god år 29 (figur 21, figur 22). Ur figurerna kan det utläsas att buffertkapaciteten, framförallt i vattendragen, varierat kraftigt under den studerade tidsperioden ( ) och många stationer har vid något tillfälle nått gränsen för obetydlig buffertkapacitet. 2/49

21 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 29 mekv/l Alkalinitet Rinnande,6,5,4,3,2,1 Mycket god God Svag Mycket svag Obetydlig D57 D65 D7 D78 D9 D95 D125 D213 D23 Ho5 Ho6 G36 H12 Figur 21. Medianvärde för buffertkapacitet (alkalinitet) i NÖ Hälsinglands vattendrag (ljusblå staplar) samt halter för 29 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta alkalinitet under tidsperioden. mekv/l Alkalinitet Sjöar,6,5,4,3,2,1 Mycket god God Svag Mycket svag Obetydlig D8 D1 D11 D223 D228 H43 H48 H95 Figur 22. Medianvärde för buffertkapacitet (alkalinitet) i NÖ Hälsinglands sjöar (ljusblå staplar) samt halter för 29 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta alkalinitet under tidsperioden Kust Kväve Halterna av totalkväve under vintern (mars) var generellt sett låga till mycket låga i punkterna längs kusten (Figur 23). Undantagen var Hudiksvallsfjärden med medelhög (K152) till hög (K158) halt och en av Iggesundsfjärdens punkter (K19) med medelhög halt. Totalkvävehalten i K152 klassades som medelhög trots att det är det lägst uppmätta värdet på 11 år. Totalkvävehalten i Hudiksvallsfjärden har under flera vintrar överstigit 15 ug/l. Högsta värdet sedan 1999 (2 ug/l) uppmättes i mars 22. Precis som för 28 så visar några av stationerna under 29 det lägst uppmätta värdet jämfört med långtidsmedelvärdet som nu är mellan /49

22 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 28 ug/l Totalkväve Vinter Mycket hög Hög Medelhög Låg Mycket låg ug/l Totalkväve Sommar Mycket hög Hög Medelhög Låg Mycket låg K152 K158 K179 K19 K2 K283 K286 K288 K293 K152 K158 K179 K19 K2 K283 K286 K288 K293 Figur 23. Vintervärden (mars) för totalkväve vid kuststationer i NÖ Hälsingland (ljusblå staplar) samt halter för 29 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta värde under den studerade tidsperioden. Figur 24. Sommarvärde (augusti) för totalkväve vid kuststationer i NÖ Hälsingland (ljusblå staplar) samt halter för 29 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta värde under den studerade tidsperioden. Sommarhalterna (augusti) av totalkväve visar nästan genomgående på de lägsta under studieperioden (Figur 24). I samtliga provpunkter var halterna mycket låga. Halten av nitrat/nitritkväve mättes under augusti 29. Samtliga värden hamnade under den ackrediterade rapporteringsgränsen (1 ug/l). Detta innebär att samtliga värden klassificeras som låga eller mycket låga (ingen figur). Fosfor Totalfosforhalterna under vintern (mars) i kuststationerna klassificerades i samtliga punkter, utom en i Iggesundsfjärden (K19), som mycket låga (Figur 25). K19 klassades istället som mycket hög. Vid samtliga stationer har det vid ett eller flera tillfällen under den studerade tidsperioden ( ) uppmätts värden som klassificeras som mycket höga. Många av de höga totalfosforvärdena uppmättes under åren /49

23 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 29 ug/l Totalfosfor Vinter Mycket hög Hög Medelhög Låg Mycket låg K152 K158 K179 K19 K2 K283 K286 K288 K293 Figur 25. Vintervärden (mars) för totalfosfor vid kuststationer i NÖ Hälsingland (ljusblå staplar) samt halter för 29 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta värde under den studerade tidsperioden. ug/l Totalfosfor Sommar 4 2 Mycket hög Hög Medelhög Låg Mycket låg K152 K158 K179 K19 K2 K283 K286 K288 K293 Figur 26. Sommarvärden (augusti) för totalfosfor vid kuststationer i NÖ Hälsingland (ljusblå staplar) samt halter för 29 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta värde under den studerade tidsperioden. Totalfosforhalterna under sommaren (augusti) i kuststationerna klassificerades i samtliga punkter, utom en i Iggesundsfjärden (K179), som mycket låga (Figur 26 ). Halten i K179 klassades istället som låg. Ett fosforvärde på 11 ug/l i Hålsängesfjärden (K286) från augusti 26 har tagits bort som outlayer. Halterna av fosfatfosfor vid vinterprovtagningen i mars 29 klassificeras generellt som låga till mycket låga (Figur 27). Enda undantaget är station 158 i Hudiksvallsfjärden där värdet med nöd och näppe klassificeras som medelhögt. Även långtidsmedelvärdena ( ) klassificeras generellt som mycket låga och endast vid station 152 har det sedan år 1999 uppmätts värden som klassificeras som höga. 23/49

24 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 28 3 ug/l Fosfatfosfor Vinter Mycket hög Hög Medelhög Låg Mycket låg K152 K158 K179 K19 K2 K283 K286 K288 K293 Figur 27. Vintervärden (mars) för fosfatfosfor vid kuststationer i NÖ Hälsingland (ljusblå staplar) samt halter för 29 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta värde under den studerade tidsperioden. mg/l 1 TOC K152 K158 K179 K19 K2 K283 K286 K288 K293 Figur 28. Årsmedelvärden för TOC vid kuststationer i NÖ Hälsingland (ljusblå staplar) samt halter för 29 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta värde under den studerade tidsperioden. Organiskt material, TOC Årsmedelhalterna av organiskt material, TOC, för 29 låg i nivå med respektive långtidsmedelvärde med undantag för K2 och Njutångersfjärden (K283) som båda hade den högsta halten sedan 1999 (figur 28). Högst halt uppmättes även under 29 vid stationen i Gårdsfjärden (K179), den station som har det klart högsta långtidsmedelvärdet och utifrån salinitetsmätningarna (Figur 32) också den största inblandningen av sötvatten. Inga klassificeringar har gjorts då TOC saknas i bedömningsgrunderna Kust. Siktdjup Siktdjupen fortsätter även 29 att vara lägre än långtidsmedelvärdet i generellt sett samtliga kuststationer (Figur 29). I Iggesundsfjärden (K179, K19) och Enångersfjärden (K293) var siktdjupet mycket litet. Hudiksvallsfjärden (K152, K158) och Nju- 24/49

25 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 29 tångersfjärden (K283) hade ett litet siktdjup. Övriga stationer hade ett medelstort till stort siktdjup. Generellt sett varierar siktdjupen mycket på de olika kuststationerna mellan åren och flera av stationerna har klassificerats i hela spannet mellan mycket litet och mycket stort under den studerade tidsperioden ( ). m Siktdjup Mycket stort Stort Medelstort Litet Mycket litet K152 K158 K179 K19 K2 K283 K286 K288 K293 Figur 29. Siktdjup i augusti i kuststationer i NÖ Hälsingsland (ljusblå staplar) samt halter för 29 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta värde för respektive station. Klorofyll Klorofyllhalterna 29 var lägre än långtidsmedelvärdet i alla punkter med undantaget K152 i Hudiksvallsfjärden som låg precis över (Figur 3). Enångersfjärden (K293) är tillbaka nära långtidsmedelvärdet under 29 efter toppnoteringen året innan. Halterna är låga till mycket låga förutom i K152, K19 och K2 där halten var medelhög och i K179 där halten var hög. 28 års samband mellan parametrarna siktdjup och klorofyll, där låga siktdjup verkar korrelera mot höga klorofyllhalter, kan anas även under 29, om än inte lika tydligt. ug/l Klorofyll Mycket hög Hög Medelhög Låg Mycket låg K152 K158 K179 K19 K2 K283 K286 K288 K293 Figur 29. Klorofyllhalter vid augustiprovtagningen i kuststationer i NÖ Hälsingland år (ljusblå staplar) samt halter för 29 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta värde under tidsperioden. 25/49

26 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 28 Årslägsta syrgas Årslägsta syrevärdena var generellt sett höga i provpunkterna utanför kusten (Figur 31). Undantagen var Njutångersfjärden (K283) och Siviksfjärden (K288) som klassades mindre låga samt K152 i Hudiksvallsfjärden och K286 som klassades som mycket låga vad gäller årslägsta syrehalt. K158 i Hudiksvallsfjärden och K283 hade sina lägst uppmätta värden på 11 år under 29. mg/l 12 Årslägsta syrgas Hög Mindre låg Låg Mycket låg PSU Salinitet K152 K158 K179 K19 K2 K283 K286 K288 K293 K152 K158 K179 K19 K2 K283 K286 K288 K293 Figur 31. Årslägstavärden för syrgas i kuststationerna i NÖ Hälsingland (ljusblå staplar) samt halter för 29 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta värde under tidsperioden. Salinitet Halterna av löst salt, salinitet, i kuststationerna i NÖ Hälsingland varierar kraftigt mellan såväl stationer som år (figur 32). Saliniteten påverkas kraftigt av sötvattensinblandning från närliggande vattendrag, varför variationen blir stor under året. Störst sötvattensinblandning tycks det vara vid stationen i Gårdsfjärden (K179), men även Njutångersfjärden (K283), K286 och Enångersfjärden (K293) tycks variera kraftigt. Saliniteten under 29 längs kusten ligger annars väldigt nära långtidsmedelvärdet med undantag av ovan nämnda K179 som hade en ökning från året innan. Figur 32. Årsmedelvärden för salinitet vid kuststationer i NÖ Hälsingland (ljusblå staplar) samt halter för 29 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta värde under tidsperioden. 26/49

27 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 29 BILAGA 1 Klassificering av analysparametrar enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder: Rapport 4913 Rapport 4914 Rapport /49

28 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 28 Analysparametrar i kontrollprogrammet I denna bilaga presenteras ett flertal av de olika analysparametrarnas innebörd och klassindelningarna av uppmätta halter som i rapporten utförs enligt Bedömningsgrunder sjöar och vattendrag samt Bedömningsgrunder- kust och hav (Naturvårdsverket 1999). Kort sammanfattning av analyserade parametrar Temperatur Vattentemperaturen påverkar lösligheten av syre i vattnet, den mikrobiella omsättningshastigheten och även vattnets densitet påverkas. Vid lägre temperatur minskar den mikrobiella aktiviteten och syrets löslighet ökar. Vattentemperaturen mäts alltid i fält. Siktdjup Mätning av siktdjup kan uppskatta en ökad produktion av växtplankton orsakad av ökade mängder näringsämnen. Siktdjupet påverkas även av annan grumling som t.ex. humus och suspenderat slam. Salinitet Vattnets innehåll av löst salt påverkar tillgången på syre i vattnet. Vatten med hög salthalt är tyngre varför bottenvattnet generellt har högre salthalt. Om omblandningen är liten, dvs. syrerikt ytvatten inte blandas med bottenvattnet, ökar risken för syrefattiga bottnar. Grumlighet Grumlighet är ett mått på vattnets innehåll av organiska och oorganiska partiklar, och påverkar siktdjupet. Grumligheten är normalt låg i marin miljö men kan öka i samband med höga flöden. Syre Syrehalten anger mängden löst syre i vattnet. Bottenvattnet tillförs syre främst genom omblandning med syrerikt ytvatten. En hög produktion i vattenmassan ger en stor mängd organiskt material som sedimenterar. När det organiska materialet bryts ned åtgår stora mängder syre. I kombination med dålig cirkulation kan därför syrebrist uppstå vid botten. Syreförhållandena varierar och oftast är det lägst syrehalt i bottenvattnet. Låga syrgashalter kan dock uppträda under korta perioder och det är därför lätt att de årslägsta halterna inte upptäcks. TOC TOC, den totala mängden organiskt kol, är ett mått på mängden löst och partikulärt organiskt material i vattnet. När organiskt material bryts ned förbrukas syre varför höga halter TOC indikerar risk för syrebrist i vattnet. Kväve Kväve finns i vattnet både i löst form och uppbundet i partiklar och biomassa. 28/49

29 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 29 I löst form (ammoniumkväve, nitrat- + nitritkväve) har näringsämnena en tydlig årscykel där halterna sjunker under sommaren då näringsämnet binds till biomassan i vattnet. Under vintern ökar halterna p.g.a. den låga produktionen och under den tiden fungerar kväve i löst form som indikator på tillgången av närsalter och graden av eutrofiering. Fosfor Fosfor förekommer, liksom kväve, i vattnet både i löst form och uppbundet i partiklar och biomassa. I löst form (fosfat-fosfor) har näringsämnena en tydlig årscykel där halterna sjunker under sommaren då näringsämnet binds till biomassan i vattnet. Under vintern ökar halterna p.g.a. den låga produktionen och under den tiden fungerar fosfor i löst form, liksom kväve, som indikator på tillgången av närsalter och graden av eutrofiering. Klorofyll Halten klorofyll ger ett indirekt mått på mängden växtplanktonbiomassa. Variationen är stor beroende på ljusförhållanden, temperatur och tillgång av närsalter. Därför utförs grundligare bedömningar av klorofyllhalten under en så stabil period som möjligt (augusti). Surhet/försurning Vattnets surhet har stor betydelse för vattenlevande organismer och påverkar balansen mellan organismernas inre miljö och omgivning. Indirekt påverkar även surheten i vilken kemisk form exempelvis metaller uppträder i vattenmiljön. Detta gäller främst förekomsten av löst aluminium som under sura förhållanden förekommer i toxisk form. Surhetstillståndet kan bedömas utifrån alkalinitet och/eller ph-värde. Alkaliniteten utgör främst ett mått på försurningskänslighet medan ph-värdet anger den faktiska surheten. Under året uppvisar ph-värdet betydligt större skiftningar än alkaliniteten. Om bedömningen av ett vattendrag baseras på enstaka provtagningar är därför alkaliniteten att föredra framför ph-värdet vid tillståndsklassificering. Kust och hav Tillståndsklassning En bedömning av tillståndet i provtagningsområdet kan göras m.h.a. den tillståndsklassning som beskrivs i Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999). De gränsvärden som där anges grundar sig på mätningar åren (Tabell 7-9). Tillståndsklassningen visar hur områdets halter ligger i förhållande till övriga landet och görs för syrehalt, klorofyll, totalkväve och totalfosfor. Nedan presenteras gränsvärden vid tillståndsklassning enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999). Kväve och fosfor Enligt Naturvårdsverket (1999) skall tillståndsklassning av totalkväve- och totalfosforhalter ske i ytvattnet (-1 m) under augusti och för kväve och fosforfraktionerna i mars (Tabell 1). 29/49

30 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 28 Tabell 1. Gränsvärden för tillståndsklassning av totalkväve och totalfosfor i augusti och ammoniumkväve, nitrat+nitritkväve och fosfatfosfor. Klass Benämning Totalkväve (µg/l) Totalfosfor (µg/l) Ammoniumkväve (µg/l) Nitrat+nitritkväve (µg/l) Fosfatfosfor (µg/l) 1 Mycket låg halt < 252 < 14,88 <9,94 <77 <9,61 2 Låg halt ,88-18,6 9,94-16, ,2 9,61-16,74 3 Medelhög halt ,6-23,87 16,8-29,4 12, ,74-23,87 4 Hög halt , ,4-6, , Mycket hög halt > 448 >31 >6,2 >364 >31 Syre Tillståndsklassning för syrehalten görs för årsminimum i bottenvattnet (Tabell 2). Tabell 2. Gränsvärden för tillståndsklassning av syrehalt. Klass Benämning 1 Hög halt > 6 2 Mindre hög halt 4,-6, 3 Låg halt 2,-4, 4 Mycket låg halt -2, 5 Svavelväte H 2S Syrehalt (ml/l) Klorofyll För klorofyll används mätvärden från provtagningen i ytvattnet (-2 m) under augusti. Ett medelvärde tas på provet i ytvattnet och provet över språngskiktet i de fall det är ovan 2 meter (Tabell 3). Tabell 3. Gränsvärden för tillståndsklassning av klorofyll. Klass Benämning 1 Hög låg halt > 1,5 2 Låg halt 1,5-2,2 3 Medelhög halt 2,2-3,2 4 Hög halt 3,2-5, 5 Mycket hög halt > 5, Klorofyll (µg/l) Avvikelseklassning Hälsinglands kustområden tillhör Bottenhavet och är indelad i tre olika vattenomsättningsklasser (klass I, II och III). I Bedömningsgrunder för miljökvalitet kust och hav finns jämförvärden redovisade för de olika vattenomsättningsklasserna som används vid beräkning av avvikelser från jämförvärden. Avvikelseklassning av totalhalterna av kväve och fosfor utförs både på vintervärden (Tabell 4) och sommarvärden (Tabell 5) medan avvikelseklassning av lösta näringsämnen endast utförs på vintervärden. Avvikelseklassning utförs även av klorofyll i ytvattnet under augusti månad (Tabell 6). De avvikelseklassningar som utförs skall visa om och eventuellt 3/49

31 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 29 hur mycket områdets halter avviker från de bedömda naturliga halterna (Naturvårdsverket 1999). Tabell 4. Gränsvärden för avvikelseklassning av närsalter i ytvatten under vintern (mars). Uppmätt halt/jämförvärde. Klass Benämning Totalfosfor Totalkväve Ammonium-kväve Nitrat+nitritkväve 1 Ingen/obetydlig avvikelse < 1, < 1, < 1, < 1, < 1, Fosfat-fosfor 2 Liten avvikelse 1,-1,8 1,-1,8 1,-6,9 1,-2,2 1,-1,7 3 Tydlig avvikelse 1,8-2,6 1,8-2,7 6,9-13 2,2-3,3 1,7-2,5 4 Stor avvikelse 2,6-3,5 2,7-3, ,3-4,5 2,5-3,2 5 Mycket stor avvikelse > 3,5 > 3,5 >19 > 4,5 >3,2 Tabell 5. Gränsvärden för avvikelseklassning av totalfosfor och totalkväve i ytvatten under sommaren (augusti). Uppmätt halt/jämförvärde. Klass Benämning Totalfosfor Totalkväve 1 Ingen/obetydlig avvikelse < 1, < 1, 2 Liten avvikelse 1,-2,3 1,-1,6 3 Tydlig avvikelse 2,3-3,6 1,6-2,1 4 Stor avvikelse 3,6-4,9 2,1-2,7 5 Mycket stor avvikelse > 4,9 > 2,7 Tabell 6. Gränsvärden för avvikelseklassning av klorofyll i ytvatten under augusti (uppmätt halt/jämförvärde). Klass Benämning Klorofyll (µg/l) 1 Ingen/obetydlig avvikelse < 1, 2 Liten avvikelse 1,-1,9 3 Tydlig avvikelse 1,9-2,7 4 Stor avvikelse 2,7-3,6 5 Mycket stor avvikelse > 3,6 Sjöar och vattendrag Nedan presenteras gränsvärden för tillståndsklassning och avvikelseklassning i sjöar och vattendrag. Närsalter Tillståndet vad gäller närsalter bedöms utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för Miljökvalitet (1999a). När det gäller sjöar bedöms kväve och fosfor utifrån totalhalter. I vattendrag bedöms tillståndet utifrån arealspecifik förlust. Tillståndsbedömningen för kväve och fosfor utförs enligt Tabell 7-9. Tabell 7. Tillståndsbedömning av totalhalterna (µg/l) av kväve (N) och fosfor (P) i sjöar. Klass Bedömning 1 Låga halter 2 Måttligt höga halter 3 Höga halter Tot P (maj-okt) Tot P (aug) Tot N (maj-okt) < 12,5 12, < 12,5 < 3 12, /49

32 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND Mycket höga halter Extremt höga halter 5-1 > Ej def >5 Tabell 8. Tillstånd, arealspecifik förlust av totalkväve och totalfosfor i vattendrag (kg/ha och år). Klass Bedömning Totalkväve Totalfosfor 1 Mycket låga förluster 1,,4 2 Låga förluster 1,-2,,4-,8 3 Måttligt höga förluster 2,-4,,8-,16 4 Höga förluster 4,-16,16-,32 5 Mycket höga förluster >16 >,32 Tabell 9. Avvikelse från jämförvärde, arealspecifik förlust av totalkväve och totalfosfor i vattendrag (kg/ha och år). Klass Bedömning - Totalkväve Totalfosfor 1 Ingen eller obetydlig avvikelse 2,5 1,5 2 Tydlig avvikelse 2,5-5 1,5-3 3 Stor avvikelse Mycket stor avvikelse Extrem avvikelse >6 >12 Surhet/försurning Vattendragets tillstånd utifrån alkalinitet och ph-värde bedöms enligt Tabell 1 och 11. Som jämförvärde för alkalinitet utnyttjas en beräknad alkalinitet för förindustriell tid (Naturvårdsverket 1999) (Tabell 12). Denna beräkning kan även med relativt god noggrannhet översättas till en ph-differens (skillnad mellan nutida och förindustriellt ph-värde). Tabell 1. Tillståndsklassificering av alkalinitet (mekv/l). Klass Benämning Alkalinitet 1 Mycket god buffertkapacitet >,2 2 God buffertkapacitet,1-,2 3 Svag buffertkapacitet,5-,1 4 Mycket svag buffertkapacitet,2-,5 5 Ingen eller obetydlig buffertkapacitet <,2 Tabell 11. Tillståndsklassificering av ph-värde. Klass Benämning ph-värde 1 Nära neutralt >6,8 2 Svagt surt 6,5-6,8 3 Måttligt surt 6,2-6,5 4 Surt 5,6-6,2 5 Mycket surt <5,6 Tabell 12. Avvikelse från jämförvärde (förindustriellt värde) för alkalinitet. För beräkning av förindustriell alkalinitet se Naturvårdsverket (1999a). Klass Benämning Nutida alkalinitet /jämförvärde Motsvarande ph-skillnad 1 Obetydlig avvikelse >,75 <,1 2 Måttlig avvikelse,5-,75,1-,3 32/49

33 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 29 3 Stor avvikelse,25-,5,3-,6 4 Mycket stor avvikelse,1-,25,6-1, 5 Extremt stor avvikelse <,1 > 1, Tillståndsbedömning av syretärande ämnen (TOC) utförs enligt Tabell 8. Tabell 8. Tillståndsbedömning av organiskt material (mg/l) enligt Naturvårdsverket (1999a). Klass Benämning Halt som TOC eller COD 1 Mycket låg halt < 4 2 Låg halt Måttligt hög halt Hög halt Mycket hög halt > 16 33/49

34 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 28 34/49

35 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 29 BILAGA 2 Fysikaliska och kemiska analysresultat från NÖ Hälsingland år 29 35/49

36 Datum Journalnr Station Djup Temp Alk Ptot Färg Klorof Kond Ntot NO2-NO3 ph Siktdjup Syre Syre TOC C mekv/l ug/l mg Pt/l mg/m3 ms/m ug/l ug/l m mg/l % mg/l 9312 : VR D1,5,2,18 <5 37 4, , , : VR D1 1,8,18 <5 28 4, , , : VR D1 33 2,18 <5 21 4, , ,3 956 : VR D1,5 4,7, , ,3 11,9 93 5,9 956 : VR D1 1 4,6, , ,3 4 11,6 9 5,9 956 : VR D1 41 4,1, , ,2 6, : VR D1,5 19,1,18 <5 21 3,4 4, ,5 9,2 1 6, : VR D1 1 14,2,18 <5 21 4, ,3 4 8,9 87 6, : VR D1 4 7,8,18 <5 18 4, , , : VR173-9 D1,5 14,3,18 <5 3 <=3,2 4, ,3 9,5 93 6, : VR D1 2 14,3,18 <5 24 4, ,3 4 9,5 93 6, : VR D1 42 7,6,18 <5 19 4, ,9 87 5,8 Datum Journalnr Station Djup Temp Alk Ptot Färg Klorof Kond Ntot NO2-NO3 ph Siktdjup Syre Syre TOC C mekv/l ug/l mg Pt/l mg/m3 ms/m ug/l ug/l m mg/l % mg/l 9312 : VR D11,5,2,17 <5 36 4, , , : VR D11 1,8,18 <5 27 4, , , : VR D11 3 1,8,17 <5 23 4, , , : VR249-9 D ,9,18 <5 21 4, , ,2 956 : VR D11,5 4,1, , ,3 11,8 9 5,6 956 : VR D11 1 3,9,17 <5 18 4, ,3 11,7 89 5,5 956 : VR D11 3 3,9,17 <5 18 4, ,3 4,2 11,8 9 6,2 956 : VR D ,9,17 <5 17 4, ,3 11,7 89 5, : VR D11,5 18,7,18 <5 21 <=3,2 4, ,5 9,3 1 6, : VR D ,9,18 <5 2 4, ,4 9,4 91 6, : VR D11 3 7,7,19 <5 18 4, ,3 3, , : VR D11 5 7,5,18 <5 18 4, , , : VR D11,5 14,3,18 <5 23 3,2 4, ,3 9,1 89 6, : VR D ,3,18 <5 26 4, ,4 9,3 91 6, : VR D ,1,18 <5 41 4, ,3 4 9,3 87 6, : VR D11 5 7,2,18 <5 19 4, ,9 36/49