Andreas Lundin, facklig förtroendeman: A- och B-lag på lärosäten som har skuggdoktorander. Bo Sundqvist-bok Diskussioner behövs tycker författaren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Andreas Lundin, facklig förtroendeman: A- och B-lag på lärosäten som har skuggdoktorander. Bo Sundqvist-bok Diskussioner behövs tycker författaren"

Transkript

1 niversitetsläraren 16/2010 Andreas Lundin, facklig förtroendeman: A- och B-lag på lärosäten som har skuggdoktorander sid 4 Jan Björklund Tretton lärosäten får ministerbesök sid 7 Bo Sundqvist-bok Diskussioner behövs tycker författaren sid 8 Nya innovationskontor Nyttig forskning ska uppmuntras sid 10

2 Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Telefon: växel. Telefax: e-postadress: Hemsida: Redaktion: Eva Rådahl chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , Layout: Global Reporting Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel , fax: , Produktannonser: Display, Andreas Lind tel Pris: Helår 450 kronor exkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås niversitetsläraren Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex LEDARE Fyra meningar Så kom då den stora dagen, efter några veckor av valdramatik, politisk förvirring och spekulationer om hur landet nu ska styras. Riksmötets högtidliga öppnande, med blåsmusik, folkdräkter och en färsk prins, men framför allt en regeringsförklaring och presentation av den regering som ska styra Sverige under de kommande fyra åren. Vad har då vi som arbetar inom högskolesektorn att se fram emot? När det gäller regeringsförklaringen var den tyvärr en besvikelse. Trots att den var osedvanligt lång 27 sidor ägnade statsministern endast fyra meningar av sitt tal åt högre utbildning och forskning: Vi vill att Sverige ska förbli en forskningsnation av högsta rang. Regeringens satsningar på forskning och innovation har redan inneburit det största resurstillskottet till svensk forskning någonsin. Nu fortsätter arbetet. En kvalitetssatsning genomförs på högre utbildning. Vi fick alltså inte veta stort mer än att Sverige ska förbli en ledande forskningsnation (ingenting om hur detta ska gå till) och att det ska göras en kvalitetssatsning på den högre utbildningen (ingenting om vad denna ska bestå i). Den nya regeringen då? Ja, den som tar över efter Tobias Krantz, som får lämna regeringen, blir Jan Björklund, som i huvudsak behåller sina tidigare ansvarsområden och också blir ny vice statsminister. Den högre utbildningen och forskningen kommer alltså under den kommande mandatperioden inte att ha någon egen minister. Låt oss hoppas att det inte betyder att högskolan inte kommer vara ett prioriterat område för den nya regeringen, utan att det istället innebär att man insett och vill markera de grundläggande samband som finns mellan skola och högskola. Under den föregående mandatperioden fanns anledning att tvivla på att så var fallet. Vid flera tillfällen de senaste åren har man kunnat förundras över den ideologiska klyfta som tycks finnas inom Utbildningsdepartementet. När den ene ministern (Björklund) pläderade för skärpta krav på lärarkompetensen i ungdomsskolan, drev den andre ministern på departementet (Krantz) igenom en autonomireform som innebär sänkta krav på universitetslärarnas kompetens. Och samtidigt som Björklund krävde en nationellt likvärdig ungdomsskola presenterade hans ministerkollega en reform som innebär en precis motsatt utveckling vad gäller landets universitet och högskolor. Kommer det faktum att en minister nu får ansvar för hela utbildningssystemet innebära en mer konsekvent utbildningspolitik? Regeringens eget globaliseringsråd och många andra instanser har pekat ut forskning och högre utbildning som nyckelområden för framtiden. Men det gäller inte bara att sträva efter att bli världsledande inom några få forskningsområden. Det behövs också en bred forskning av hög kvalitet så att vi i Sverige kan tillgodogöra oss och använda den forskning som bedrivs i resten av världen. För en fortsatt positiv utveckling av Sverige behövs dessutom en rejäl kvalitetssatsning på den högre utbildningen genom en resursförstärkning värd namnet som kan leda till att samtliga studenter får utveckla ett kritiskt, vetenskapligt tänkande i mötet med aktivt forskande lärare. Låt oss hoppas att regeringsförklaringens fyra meningar syftade på just detta. anna götlind FÖRBUNDSordförande I SULF 2 Universitetsläraren 16/2010

3 INNEHÅLL 16: Ledare: Fyra meningar 4 Skuggdoktorander och doktorander är A- och B-lag på institutionerna 6 Vilka får ge lärarutbildning? 7 Utbildningsministern börjar med tretton lärosäten 8 Vi behöver interna diskussioner 10 Åtta innovationskontor ska uppmuntra nyttig forskning Sid 4 foto: torbjörn zadig 12 Gyllene tider för akademiker DEBATT 14 Vetenskapligt skrivande tas inte på allvar 16 ForskarFredag firades femte gången 18 Förmåga att dra in forskningsmedel inte nödvändig 24 Gästkrönika: Att kommunicera med allmänheten niversitetsläraren 16/2010 Andreas Lundin, facklig förtroendeman: A- och B-lag på lärosäten som har skuggdoktorander Jan Björklund Tretton lärosäten får ministerbesök sid 7 Bo Sundqvist-bok Diskussioner behövs tycker författaren sid 8 sid 4 Nya innovationskontor Nyttig forskning ska uppmuntras sid 10 Omslaget: Andreas Lundin, facklig förtroendeman vid Lunds universitet. Foto: Torbjörn Zadig Sid 12 Professor i medierad kultur vid Tema Kultur och samhälle Till Tema Kultur och samhälle (Tema Q) vid Institutionen för s samhällsutveckling och kultur (ISAK) söker vi en professor me mot medierad kultur. PÅ GÅNG: 21 SULF kalendariet 22 SULF informerar Sid 16 Tema Q är Sveriges ledande miljö för tvärvetenskaplig forsk forskarutbildning om kulturliv, kulturarv, kulturproduktion kulturpolitik. Universitetsläraren nr 18/2010 har manus- och annonsstopp 29 oktober. Mer information finns på Sista ansökningsdag är 22 november 2010 foto: vetenskap&allmänhet Universitetsläraren 16/2010 3

4 Skuggdoktorander och dok är A- och B-lag på instituti Förekomsten av skuggdoktorander och stipendiefinansierade postdok delar upp akademin i ett A- och ett B-lag. Detta gränsar till diskriminering eftersom de med sämst villkor ofta kommer från utomeuropeiska länder och de negativa effekterna av stipendiesystemet i längden påverkar hela akademin. Det säger Andreas Lundin, facklig förtroendeman vid Lunds universitet. text: per-olof eliasson grundproblemet är att alla som går på stipendier har lägre säkerhet, arbetsrättsmässigt och försäkringsmässigt, säger Andreas Lundin. Han är sedan 1,5 år anställd av Lunds universitet för att sköta Saco-S-rådets kansli. Han är tjänstledig till 50 procent för att vara facklig förtroendeman och förhandlare. Han är också ombud från SULF/Lund vid SULF:s kongress november. Tidigare var Andreas Lundin under två år doktorandombudsman i Lunds universitets doktorandkår (LDK) och han har en doktorsavhandling i religionshistoria om vikingatiden som ligger på is eftersom han engagerades i det fackliga arbetet. När det gäller postdok finns en statusskillnad mellan de som har anställning och de som har finansiering via stipendier. De kan utföra samma arbetsuppgifter, kanske bredvid varandra i samma kontor eller labb. Det är ett A- och ett B-lag. Dessutom gränsar situationen till diskriminering. De som har anställning kommer i allmänhet från västländer medan stipendiaterna kommer från icke-västländer som Pakistan, Irak, Bangladesh och Kina. Stipendiaterna finansieras ofta av statliga stiftelser i sina hemländer men också av internationella och svenska stiftelser samt av svenska myndigheter som Sida och Svenska institutet. Man kan inte peka ut någon stiftelse som skyldig utan det är ett helt system. Villkoren för postdokstipendier är vanligen inte ekonomiskt katastrofala. De kan utföra samma arbetsuppgifter, kanske bredvid varandra i samma kontor eller labb. Det är ett A- och ett B-lag. Dessutom gränsar situationen till diskriminering. De som har anställning kommer i allmänhet från västländer medan stipendiaterna kommer från ickevästländer som Pakistan, Irak, Bangladesh och Kina. Andreas Lundin, facklig förtroendeman vid Lunds universitet foto: istockphoto 4 Universitetsläraren 16/2010

5 torander onerna De får oftast kronor i månaden men kan i enstaka fall få så låg ersättning som under kronor. Anställda postdok tjänar däremot kanske kronor i månaden och får ut cirka kronor efter skatt. Dessutom har de alla fördelar med hela trygghetssystemet som anställd i staten; sjukförsäkring, pension, möjlighet att få a-kassa och så vidare. Trots att en stipendiat oftast klarar sig på sina pengar så är stipendiesystemet ur facklig synpunkt oacceptabelt, säger Andreas Lundin. Många stipendievillkor innehåller också klausuler om att stipendiaten måste återvända till hemlandet efter stipendietiden. Ett argument för stipendiefinansiering av forskarstuderande och postdok från utomeuropeiska länder är ju att om de blir anställda av ett universitet i Sverige löper hemlandet större risk att de inte återvänder. Braindrain av den tredje världen är ett problem, men den fackliga ståndpunkten i Sverige kan bara vara att stipendiefinansiering av postdok inte ska vara tillåtet, säger Andreas Lundin. Vad ska man göra åt problemet? SULF centralt måste påverka riksdag, regering och departement med samtal, foto: torbjörn zadig uppvaktningar och debattartiklar. Man kan också vända sig till stipendiegivarna, men frågan är om det är universiteten eller de fackliga organisationerna som ska gå på dem. Andreas Lundin förespråkar också påverkan underifrån. Lokalt måste vi ta alla tillfällen att informera om situationen och skapa en rörelse underifrån. De negativa effekterna av stipendiesystemet och ett A- och ett B-lag påverkar i längden hela akademin på ett moraliskt plan. Han anser det är nödvändigt med en attitydförändring. Jag tror att en förändring är på väg, kanske är det en generationsfråga. Svenska postdoktorer är ofta illa berörda av situationen och känner sig obekväma att arbeta tillsammans med andra postdok som har sämre villkor än de själva. frågan om skuggdoktorander och deras osäkra tillvaro har engagerat Andreas Lundin sedan han var doktorandombudsman. Det är en kategori som inte hör hemma någonstans och som har svag rättslig status. De är varken studenter eller anställda och rättslösa i vissa avseenden. Det är helt bisarrt, säger han. Det finns ingen statistik över antalet skuggdoktorander och det är flera anledningar till att det saknas siffror. Dels vill forskargrupper, institutioner och fakulteter inte skylta med verksamheten. Dels finns det också en svårighet att administrera statistik då skuggdoktorander varken är anställda eller doktorander. SULF får kännedom om förekomsten när en skuggdoktorand som kommit i en svår knipa hör av sig. Det händer också att en medlem slår larm om ett labb där ingen är registrerad doktorand. Det är en grupp som inte vill göra något väsen av sig. En skuggdoktorand har en oerhörd beroendeställning till sin så kallade handledare. Om det kör ihop sig kan en skuggdoktorand råka riktigt illa ut och karriären kan vara över. Oftast kommer skuggdoktorander från ett annat land, i stor utsträckning från länder i Asien. Andreas Lundin säger att skuggdoktorander förekommer framförallt vid medicinsk fakultet, men det finns också exempel vid naturvetenskaplig och teknisk fakultet samt enstaka fall vid andra fakulteter. Det här sker ibland med fakultetens goda minne medan resten av universitetet hålls i ovetskap. Ibland skrivs de in som studenter på masterkurser vilket jag tycker är ett mycket fräckt sätt att kringgå reglerna. finansierar gör olika stiftelser, många gånger kommer stipendierna från hemlandet. Ofta tar professorn hit skuggdoktorander som ett slags provdoktorander under ett halvt till ett år. De har en beroendeställning som gör att de måste vara till lags. Om de vågar knysta kan de åka ut. Det är vanligt att skuggdoktoranderna inte är medvetna om att de är skuggdoktorander, professorn kallar dem doktorander och i korrespondensen med hemlandet benämns de doktorander, men de är inte registrerade som doktorander vid universitetet. Det här är absolut otillåtet, den som är vare sig student eller anställd får inte arbeta i ett labb på universitetet. Att skuggdoktoranderna är helt oförsäkrade löser man ibland med att teckna en försäkring genom Kammarkollegiet. Andreas Lundin påpekar att det i rättvisans namn ska sägas att Lunds universitet försöker göra något åt problemet och att vicerektor Ingalill Rahm Hallberg håller i en kartläggning. Lunds universitet håller på att försöka registrera alla som finansieras med stipendier skuggdoktorander, doktorander och postdok i lönesystemet. Andreas Lundin menar att kartläggningen är ett första steg. Men det avhjälper inte grundproblemet att alla som går på stipendier har sämre villkor och lägre trygghet än andra grupper, säger han. Studenttidningen Lundagård har i nummer 7/2010 ett stort reportage om skuggdoktoranders situation på Lunds universitet. Lundagård rapporterar också att man vid Lunds Tekniska Högskola ska hitta anställningar för tre eller fyra skuggdoktorander som man fått rapporter om. Ledningen för LTH och vi har samma syn på skuggdoktorander, att problemet måste åtgärdas och rätt åtgärd är att anställa dem. Problemet ligger i allmänhet inte på fakultetsnivå, utan ute i verksamheten. En del av problemet är att skuggdoktoranderna är osynliga för systemet i stort, kommenterar Andreas Lundin. l Universitetsläraren 16/2010 5

6 Vilka får ge lärarutbildning? Omfattande bedömningar på gång Kan bedömningen av examensrätten för lärarutbildning komma att kompletteras med politiska beslut? Kommer regeringen att överpröva Högskoleverkets beslut om det skulle visa sig att, exempelvis, en högskola där lärarutbildningen dominerar förlorar examensrätten? Hur blir det med regionalpolitiska hänsyn i den händelse möjligheterna till lärarutbildning helt skulle försvinna i någon del av Sverige? text: marielouise samuelsson foto: jann lipka Peter Honeth, statssekreterare vid Utbildningsdepartementet från utbildningsdepartementet kommer bestämt besked. Att regeringen skulle påverka besluten utifrån vad som kan tänkas ligga i nationens intresse avfärdar Peter Honeth, statssekreterare vid departementet, som rykten. Förordningen är kristallklar. Teoretiskt skulle det kunna bli så att inte någon enda högskola får examensrätt, men regeringen skulle ändå inte lägga sig i. Regeringens styrning finns i propositionen, nu är det Högskoleverkets bedömning och beslut som gäller. Just nu pågår alltså i högt tempo Högskoleverkets omprövning av befintlig och prövning av ny examensrätt för lärarutbildning, landets största högskoleutbildning. Lärosätena avlöser varandra hos HSV:s bedömargrupper. I sektorn har processen inte bara krävt omfattande arbetsinsatser utan också väckt frågor och osäkerhet. Att ansvaret för förändringen av landets största högskoleutbildning flyttades från högskoleminister Tobias Krantz till utbildningsminister Jan Björklund är en av de omständigheter som har bidragit till farhågor om att den otvivelaktigt offensiva politiken skulle märkas också när det gäller vem eller vilka som får examensrätt. marita hilliges, rektor vid Högskolan Dalarna, uppfattar det som att den snabba, pågående processen om examenstillstånd foto: Ulf Palm för lärarutbildning har medfört osäkerhet i sektorn. Kommer examensrätten att bygga enbart på en tillståndsgivande kvalitetsgranskning eller kommer det också att göras politiska avvägningar? Marita Hilliges, rektor vid Högskolan Dalarna Hon menar också att det finns en inbyggd inkonsekvens i hur alla examenstillstånd för lärarutbildning omprövas: I övrigt har ju regeringen betonat att man inte vill utvärdera utbildningars förutsättningar, utan istället mäta resultaten, men gällande den största högskoleutbildningen blir det alltså tvärtom. Hon ser det även som problematiskt med inslagen av politiskt driven iver när det gäller förändringar av lärarutbildningen. Förändringarna har inte hunnit få genomslag, innan det är dags för nya. den snabba processen har också skapat osäkerhet kring de konstnärliga högskolornas lärarutbildning, men Johannes Johansson, rektor för Kungliga musikhögskolan i Stockholm hyser dock tillförsikt för egna området. Tittar man på de generella lärarutbildningarna är det en stor och komplex omvandling som nu sker. Gällande lärar utbildningar inom mitt område tycker jag att propositionen behandlat ämnet musik med respekt och förståelse. foto: kg pressfoto Musiken har behållit sin starka ställning och jag är glad att det nu finns en särskild musikämneskombination, riktad mot de estetiska programmen, säger han. Det här är en process som har krävt att lärosätena arbetat i rasande takt med sina ansökningar. Jag har enorm beundran för mina medarbetare som bokstavligt talat har jobbat dag och natt med detta. också för högskoleverket har prövningen av examenstillstånd medfört stor arbetsbörda. Däremot ser inte nye universitetskanslern Lars Haikola något utrymme för politisk belastning av HSV:s pågående arbete och kommande beslut: Ur Högskoleverkets synpunkt är detta enkelt, beslut om examensrätt fattas efter den bedömningsprocess som pågår. Det är en bedömning efter kvalitet och ingenting annat. När processen är färdig är det antingen ja eller nej, svart eller vitt, säger Lars Haikola. Samtliga lärosäten som söker Lars Haikola, universitetskansler HSV foto: Ove Torstensson Johannes Johansson, rektor vid Kungliga Musikhögskolan lärarutbildning ska alltså prövas och han säger att arbetet med detta har blivit ungefär som han hade föreställt sig när han tillträdde som universitetskansler. Det vill 6 Universitetsläraren 16/2010

7 säga intensivt och resurskrävande. Under hela oktober kommer stora delegationer till Högskoleverket, det blir ungefär ett lärosäte per dag. Lars Haikola berättar att Högskoleverket har fått lägga en hel del energi på att se till att bedömargrupperna har tillräckliga kunskaper om svenska utbildningsstrukturer. Bedömargrupperna är sammansatta så att ungefär hälften kommer från Sverige och hälften från de andra nordiska länderna. Det innebär att samtliga läser svenska, men att det inte är givet att man vet hur svensk utbildning fungerar. Men vi måste ha den sammansättningen, om grupperna istället utgjordes av enbart företrädare för den svenska högskolesektorn skulle det uppstå för mycket jävsproblem. Haikola talar om en komprimerad process, men ser inga allvarliga problem med tidtabell eller resurser. I processen har det förekommit en del misshappenings, men i huvudsak lyckosamma möten. efter att bedömargrupperna har gjort sina överväganden ska dessa koordineras, vilket lär pågå under november. En deadline för när lärosätena ska få besked är satt till 15 december, det finns också inplanerat ett absolut sista beslutsmöte den 21 december. Lars Haikola är inte orolig för politisering av processen eller att andra hänsyn än kvalitet skulle finnas med. Det här är bedömningar peer rewiew, det är sektorn själv som bedömer och dessa grupper är knappast lätta att styra. Och statssekreterare Peter Honeth understryker alltså att inga andra hänsyn kommer att tas från Utbildningsdepartementets sida, än HSV:s bedömning. Tillstånd ges inte för högskolornas skull, utan för utbildningens, säger Peter Honeth. Till det som skapat osäkerhet är möjligheterna till samverkan mellan lärosätena, också gällande detta menar Peter Honeth att oron i sektorn är obefogad: Tvärtom, i propositionen lyfter vi fram möjligheterna till samverkan. Vilka högskolor som i fortsättningen får ge lärarutbildning kommer alltså att meddelas den 15 december. Hösten 2011 blir första terminen enligt den nya ordningen. l foto: jann lipka Utbildningsministern börjar med 13 lärosäten text: marielouise samuelsson jag kommer att ge högskole- och forskningsfrågorna högsta prioritet. Jag ska besöka tretton universitet och högskolor på åtta veckor, sade Jan Björklund strax efter regeringsombildningen, som innebär att han får ansvar för ytterligare ett stort politikområde. Utbildningsminister Björklund som hittills ansvarat för de lägre skolnivåerna tar alltså över det som under alliansens första mandatperiod har varit först Lars Leijonborgs och därefter Tobias Krantz ansvarsområde. Krantz avgår inte bara som minister, utan avstår också från sin riksdagsplats. Regeringsombildningen innebär att Utbildningsdepartementet blir större och att ministerportföljerna klyvs på ett nytt sätt, säger Jan Björklund. Mina ansvarsområden blir, som tidigare, grundskola och gymnasieskola, men jag tar också över högskola och forskning. Samtidigt lämnar jag ifrån mig ansvaret för förskola, vuxenutbildning och studiestöd till biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni. Alliansens nya ordning, med ett enda statsråd, avviker från vad som gällt för svenska regeringar de senaste decennierna. Många andra länder har ordningen att hela utbildningsväsendet ligger under samma minister, påpekar Jan Björklund. Frågorna hör samman, kvaliteten i högskolan är självfallet beroende av att grundskolan och gymnasieskolan kan fokusera på kunskap och se till att studenterna kommer väl förberedda för högre studier. Stor intevju med Jan Björklund i nästa nummer av Universitetsläraren som kummer ut 1:a november. De första reaktionerna från sektorn understryker utbildningsministerns utökade uppdrag, att även leda högskolepolitiken den mandatperioden blir en stor utmaning med en högskola i förändring, heter det i ett pressmeddelande från SFS ordförande Beatrice Högå. Sacos ordförande Anna Ekström vill gratulera till den tunga och viktiga portföljen och önska honom framgång. Blekinge Tekniska Högskolas rektor, Ursula Haas, ser också positivt på att utbildningsministern tar ett helhetsgrepp, från grundskolan upp till forskningsutbildningen och gör följande analys på BTH:s hemsida: Att man gör det beror på att man vill bli ännu tydligare med att skolfrågorna hänger ihop, ska vi säkerställa att vi får högkvalitativ utbildning, goda forskare och excellent forskning i slutändan måste vi se hela skolgången som viktig, d.v.s. hur man lägger grunderna redan i grundskolan för att möjliggöra för vidare studier på högskole- och forskningsnivå. För vår del ser jag detta som både positivt och nödvändigt. Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet påpekar på sin blogg att Jan Björklund inte som Tobias Krantz har erfarenhet från sitt nya ansvarsområde och förmodar att kontinuiteten och kompetensen representeras av Peter Honeth, som blir kvar som statssekreterare. Bremer noterar vidare att området högre utbildning och forskning endast ägnades fyra av 473 meningar i regeringsförklaringen, men hoppas att utnämningen av Björklund till vice statsminister kan hjälpa till att stärka förståelsen för vår sektor i regeringen som helhet. SULF tog i en första kommentar upp regeringsförklaringen om en kvalitetssatsning på den högre utbildning. SULF:s förbundsordförande Anna Götlind hoppas på snabbt besked från utbildningsminister Jan Björklund. l Se även ledaren på sidan 2 Tretton lärosäten som får besök: Jan Björklund inledde med besök på Stockholms universitet och besöker Uppsala universitet 19 okt, KTH 20 okt, Mälardalens högskola 27 okt, Karolinska Institutet 4 nov, Lunds universitet 5 nov, Karlstads universitet 8 nov, Linköpings universitet 15 nov, Högskolan Dalarna 23 nov, Göteborgs universitet och Högskolan Väst 24 nov, Chalmers 8 dec samt Umeå universitet, datum ej bestämt. Universitetsläraren 16/2010 7

8 Vi behöver interna diskussioner Satsa eventuella nya medel till grundutbildningen på masternivån och fördela forskningsanslagen på färre forskare! Det är ett par av Bo Sundqvists förslag för att höja kvaliteten på verksamheterna inom universitet och högskolor som han presenterar i en ny bok. text: per-olof eliasson Det är inte svårt att se problemen med det traditionella kollegiala styret. Men ska man ha kvalitet är det kollegiala styrelsesättet för de akademiska frågorna det enda som garanterar kvalitet. Det gäller att finna ledare som kan kombinera kollegialitet med administrativ ordning och reda. som rektor kände jag med åren en växande frustration över att det var så lite reflektion och diskussion om högre utbildning och forskning, både bland politiker och inom akademin, säger Bo Sundqvist. Han har nu skrivit boken Svenska universitet lärdomsborgar eller politiska instrument? som är en sammanfattning av erfarenheter från en lång karriär inom akademin började Bo Sundqvist studera vid Uppsala universitet. Han disputerade 1974 med en avhandling i kärnfysik, blev professor 1991 och fick därefter en lång rad ledningsuppdrag och var bland annat Uppsala universitets rektor var han också ordförande i SUHF. Utbildning och forskning är för Bo Sundqvist huvuduppgifterna för akademin och därför är kvaliteten i dessa verksamheter helt avgörande för hur nyttiga lärosätena på sikt är för samhället. Hans analys är att den kraftiga expansionen av studenter och forskare inom svensk högre utbildning och forskning har lett till en uttunning av resurser per capita och till en sänkning av kvaliteten inom både utbildning och forskning. Men så som universitetssystemet fungerar idag är det inte alls säkert att mer resurser skulle säkra kvaliteten på sikt. Han anser att det är förvånansvärt hur lite motstånd mot åtstramningarna som bjudits från universitetshåll. I praktiken har man överlåtit till politikerna att besluta vad som är kvalitet i utbildningen genom att år efter år ta emot och be om flera studieplatser med ständigt minskande ersättningar per student. Vi har gjort som vi blivit tillsagda och akademin har därmed i praktiken gett upp kraven på kvalitet i grundutbildningen. Det är en farlig utveckling. Bo Sundqvist anser att det inte är realistiskt att tro att samhället, staten, har möjlighet att tillföra resurser som kan uppväga urholkningen för hela grundutbildningsområdet. Därför diskuterar han om det skulle vara möjligt att uppnå högre kvalitet med mindre satsningar. Han menar att det finns potential till en kraftig förbättring av kvaliteten genom att koncentrera resurserna. En möjlighet är att acceptera den nuvarande resursnivån för den grundläggande utbildningen och organisera den i gymnasieliknande former, men fortfarande förlägga den till högskolor och universitet. Eventuella nya resurser koncentreras till masternivån där vetenskaplig anknytning och begynnande inskolning i forskningsverksamhet skulle vara realistiskt att uppnå. Det skulle även vara ett snävare urval till masternivån, bara de mest framgångsrika studenterna på den grundläggande nivån skulle få tillträde. liknande problem med för små resurser per capita finns inom forskningen, en utveckling till vilken forskarna i viss mån bidrar själva. Antalet doktorander har ökat med en faktor två till tre sedan början av 90-talet. Jag förstår inte riktigt drivkrafterna till denna utveckling men det har spelat en viss roll att staten satt upp produktionsmål för lärosätena, fastän utan särskilda resurstillskott. Bo Sundqvist Bo Sundqvist anser att det är ett systemfel att det till största delen är doktorander som utför forskningshantverket och att de seniora forskarnas tid upptas av anslagsansökningar. Man borde hålla tillbaka antalet forskarstuderande och istället öppna forskargrupperna för flera postdoktorer, det vill säga utbildade unga gästforskare. Bland disputerade forskare sprids medlen ut alltför mycket genom forskningsrådens försorg (det vill säga forskarna själva) så att många forskare har underkritiska resurser. Detta sammantaget får troligen i längden den effekten att forskningens kvalitet sjunker och därmed minskar möjligheten att konkurrera internationellt. Den kvantitativa explosionen av studenter, forskare och lärare samt utspädningen av resurser bäddar för en nedgång i kvaliteten men det har ännu inte slagit igenom fullt ut. Ledtiderna är långa; att formulera ansökan, få den godkänd, bygga upp forskargrupp, genomföra forskningen, bli bedömd i peer review-förfarande, publicera resultaten och bli citerad tar ofta år. Istället för att sprida ut resurserna på så många forskare borde universiteten mera energiskt identifiera de bästa forskarna och ge dem resurser. Forskning är en elitisk verksamhet, en undersökning i områden där bibliometri är tillämpbart visar att tio procent foto: tommy westberg 8 Universitetsläraren 16/2010

9 av de svenska forskarna står för över 60 procent av publiceringarna. Bo Sundqvist anser även att forskningen bör koncentreras till ett mindre antal internationellt gångbara forskningsuniversitet. Det är också önskvärt med en mera autonom ställning för universiteten så de kan ta nödvändiga beslut för att kunna hävda sig internationellt och framför allt stimuleras att ta ansvar för kvaliteten. Med kvalitet avses inte något ytligt indikatorsystem utan handfasta utvärderingar som bygger på internationella kollegers professionella omdömen. Han förespråkar också en uppvärdering och förnyelse av det kollegiala systemet. Det är inte svårt att se problemen med det traditionella kollegiala styret. Men ska man ha kvalitet är det kollegiala styrelsesättet för de akademiska frågorna det enda som garanterar kvalitet. Det gäller att finna ledare som kan kombinera kollegialitet med administrativ ordning och reda. Han hävdar vidare att orsaken till den svenska paradoxen att så lite forskning leder till färdiga produkter beror på att i Sverige förväntas universiteten ta hand om hela innovationskedjan. Istället ska universiteten koncentrera sig på utbildning och forskning och sedan ska bland annat professionella innovatörer, riskkapitalister och företag ta hand om resten. Han ser en stor fara i att politikerna vill använda universiteten för politiska ändamål och menar att risken är stor att universiteten älskas ihjäl. Det politiska inflytandet har expanderat och med det synen att universiteten ska vara huvudaktörer i att stärka den ekonomiska tillväxten i samhället. I Lissabonagendan är det universiteten som ska utveckla en europeisk kunskapsekonomi. Det är en gigantisk metastyrning mot att universiteten i första hand ska vara nyttiga. Bo Sundqvist anser tvärtom att universitetens viktigaste uppgift är att frigöra människans intellektuella skaparkraft och inte lägga ett strikt kortsiktigt nyttoperspektiv på verksamheten. Han efterlyser en diskussion om en långsiktigt hållbar strategi för svensk högre utbildning och forskning. Vi behöver interna diskussioner inom akademin. Att få igång sådana är ett syfte med boken och det ser lovande ut. Jag har fått mycket respons sedan den kom ut i somras och en from förhoppning är att boken leder till en omfattande diskussion, säger Bo Sundqvist. l Sammanslagen högskola får rektor från 1 januari Bo-Erik Gyberg föreslås bli rektor för Stockholms dramatiska högskola från 1 januari Högskolan är resultatet av sammanslagningen mellan Teaterhögskolan i Stockholm och Dramatiska institutet i Stockholm. Förslaget kommer från organisationskommittén för den nya högskolan. Bo-Erik Gyberg har i många år varit aktiv i filmbranschen, som fotograf, regissör och producent. Han har bland annat också varit rektor för Filmhögskolan vid Göteborgs universitet, samt rektor för Högskolan för Design och Konstverk vid Göteborgs universitet. Sedan 2006 är han rektor för Nyckelviksskolan i Stockholm. foto: magnus svensson Nyhet inom projektledning! För att leda projekt till framgång krävs kunskap om såväl beteendekompetens som metodkompetens. För utveckling av beteendekompetensen finns nu efterfrågade nyheten Beteendekompetens i projektledning i lager. Denna heltäckande bok innehåller alla områden inom beteendekompetens som en projektledare behöver behärska för att professionellt genomföra projekt rikligt illustrerade men ett stort antal case ur verkligheten för att underlätta inlärning och förståelse. Boken vänder sig till såväl utbildare som blivande och nuvarande projektledare och är tänkt som ett stöd inför IPMA-certifiering. Läs mer på Telefon NYFIKEN PÅ VÅRA ANDRA LÄROMEDEL? Säljledning Styrelsearbete i ägarledda företag OBM Ledarskapets psykologi IFRS-i teori och praktik Praktisk bolagsstyrning Projektledning Universitetsläraren 16/2010 9

10 Åtta innovationskontor ska uppmuntra nyttig forskning De åtta nybildade innovationskontoren ska främja innovationer genom att i olika skeden i forskningsprocessen stödja och uppmuntra forskarna att kommersialisera och nyttiggöra sina forskningsresultat. text: per-olof eliasson foto: Göran Segeholm upprinnelsen till innovationskontoren finns i regeringens forskningsproposition från 2008, Ett lyft för forskning och innovation. Där slås det fast att universitetens tre uppgifter är integrerade och att en central del i samverkansuppgiften är innovationer och nyttiggörande av forskningsresultat. Ordet innovation förekommer 453 gånger i propositionen. Det är inte bara i snäv mening kommersialisering som avses utan också nyttiggörande som i vidare mening gynnar framsteg och förnyelse i samhället, säger Susanne Andersson, handläggare vid Vinnova som har haft ansvaret för att föreslå fördelning av finansiering till innovationskontoren. Denna ökade inriktning mot att forskningsresultaten ska kunna vara till nytta är inget specifikt svenskt utan politikernas krav på att forskningen ska ge resultat ökar i många länder. Redan innan forskningspropositionen 2008 hade Vinnova inrättat det så kallade Nyckelaktörsprogrammet, ett Det ska vara en kedja där innovationskontoren är den första länken. Tanken är att innovationskontoren ska komma på ett tidigt stadium och förmå forskarna att tänka i banor av innovationer och föra in nyttiggörande som en naturlig del i forskningsprocessen. Susanne Andersson, handläggare vid Vinnova åttaårigt program med start 2006, som har ungefär samma mål som innovationskontoren, men en mindre budget. Därigenom hade verksamhet startats vid flera universitet, som nu kan ökas genom extra finansiering för innovationskontor. Regeringen beslutade vilka universitet som skulle erbjudas möjlighet att inrätta innovationskontor och Vinnova fick sedan uppdraget att föreslå hur bidragen skulle fördelas (se diagram). Hur innovationskontoret ska organiseras är däremot upp till varje lärosäte att besluta. Pengarna fördelades i juni i år, vilket innebär att de olika kontoren precis kommit igång. Innovationskontor ska kunna vara en resurs för flera lärosäten, inte bara det som kontoret är placerat vid. Sålunda är ett av innovationskontoren ett samarbete mellan fyra universitet, den så kallade Fyrklövern. Mittuniversitetet har tagit huvudansvaret för Fyrklövern och dessutom ingår universiteten i Karlstad och Örebro samt Linnéuniversitetet. Innovationskontor Väst som Chalmers tekniska högskola ansvarar för har på eget initiativ knutit ett antal västsvenska universitet och högskolor till sig och det innovationskontoret har också fått mest pengar. många lärosäten har redan någon form av organisation för att stötta kommersialisering av forskningsresultat som holdingbolag och inkubatorer som kommer in när forskaren har bildat ett företag eller är på väg att göra det. Innovationskontoren ska inte dubblera de här strukturerna utan de ska komma in tidigare i processen. Till skillnad från holdingbolag ingår innovationskontoren i lärosätenas interna organisation. Det ska vara en kedja där innovationskontoren är den första länken. Tanken är att innovationskontoren ska komma på ett tidigt stadium och förmå forskarna att tänka i banor av innovationer och föra in nyttiggörande som en naturlig del i forskningsprocessen. Innovationskontoren ska bland annat jobba med idésökning, försöka identifiera forskningsprojekt som kan och bör leda till kommersialisering. Men det är inte så att innovationskontoren lägger ytterligare uppdrag på forskaren, utan innovationskontoren ska tvärtom underlätta för och avlasta forskaren som jobbar med innovationer och tillföra juridisk och affärsmässig kompetens. Susanne Andersson påpekar att detta inte innebär att forskaren behöver bli entreprenör och bilda företag. Det kan innebära att föra samman forskaren med entreprenörer och riskkapital eller leda till ett samarbetsprojekt med industrin eller till uppdragsforskning. 10 Universitetsläraren 16/2010

11 foto: Peter Modin Innovationskontoren kan exempelvis hjälpa forskaren att på ett tidigt stadium skriva avtal som reglerar äganderätten till forskningsresultaten och eventuella innovationer. Hon anser att det så kallade lärarundantaget är en anledning till att svenska universitet inte varit så bra på att ta fram innovationer. Varför skulle man från universitetens sida stötta kommersialisering? Ansvaret för att nyttiggöra eller kommersialisera forskningsresultat har tidigare vilat på forskaren. Nu är det skillnad, lärosätena har ett tydligt uppdrag och klart uttalade förväntningar att främja nyttiggörande och får också pengar för det genom finansi - eringen av innovationskontoren och genom Nyckelaktörsprogrammet. Men Susanne Andersson vill göra tydligt att detta inte innebär att alla forskare måste inrikta sig på innovationer. Forskaren har ett fritt val, att använda sig av innovationskontoren eller att inte göra det. Forskare kan säga att jag befattar mig inte med innovationer och kommersialisering. Det är upp till varje lärosäte hur de ska hantera ett sådant förhållningssätt. Men olika inriktningar och förhållningssätt kan ju rymmas inom samma universitet, säger hon. det universitet som kanske snabbast kommit igång med sitt innovationskontor är Linköping. Linköpings universitet har de senaste tre åren haft bidrag från Vinnova genom Nyckelaktörsprogrammet för en liknande verksamhet. Och rektor var så fokuserad att han startade vårt innovationskontor på spekulation redan första november förra året, innan det var klart hur vi skulle få våra medel, säger Göran Felldin, chef för Innovationskontoret i Linköping. Innovationskontoret i Linköping består av cirka 15 personer. Hela organisationen med stödsystem för innovationer består av personer, det innefattar då förutom innovationskontor bland annat holdingbolag och inkubator. Göran Felldin vill komma in tidigt i forskningsprocessen. Mitt drömscenario är att vi, för att ge forskaren valfrihet, kommer in redan innan forskningen påbörjats och hjälper till att skriva finansieringsavtal som säger om det blir de resultat som vi tror så kommersialiserar vi på det här sättet. Eller till och med komma in ännu tidigare. Vi skulle vilja vara med redan vid ansökningarna för att öka chanserna att få finansiering, åtminstone i anslutning till stora forskningsprogram med ansökningar från finansiärer som Vinnova och Vetenskapsrådet. Avsikten är att göra det troligt för finansiären att forskningen svarar på relevanta behov och att forskaren har lämpliga kontakter med industrin vilket ökar chansen till finansiering. Chanserna kan öka ytterligare om man också kan visa att om det blir resultat så finns strategier för hur dessa ska kommersialiseras och finansieras. Göran Felldin går ett steg vidare. Jag önskar att det skulle vara obligatoriskt att avsätta ett antal procent av forskningsanslaget för att främja att resultatet gör nytta i samhället. Då oavsett om nyttigheten är en sak eller en tjänst. Mitt drömscenario är att vi, för att ge forskaren valfrihet, kommer in redan innan forskningen påbörjats och hjälper till att skriva finansieringsavtal som säger om det blir de resultat som vi tror så kommersialiserar vi på det här sättet. Göran Felldin, chef för Innovationskontoret i Linköping 100 miljoner till innovationskontoren för två år (2009 och 2010) Pengarna fördelas så här: Mittuniversitet* 10 miljoner Chalmers tekniska högskola 18 miljoner Kungliga Tekniska högskolan 14 miljoner Karolinska Institutet 10 miljoner Uppsala universitet 14 miljoner Linköpings universitet 12 miljoner Lunds universitet 14 miljoner Umeå universitet 8 miljoner * Tillsammans med Karlstads universitet, Örebro universitet och Linnéuniversitet. Framöver ska kontoren dela på 50 miljoner kronor per år. Det kan ju till exempel vara forskare i beteendevetenskap vars forskningsresultat blir kompetensbas för tjänsteföretag. Han hoppas att universiteten ska kunna bli F:et i företagens FoU (Forskning och Utveckling). Idag har ett medelstort svenskt företag generellt ingen forskningsverksamhet, möjligen en utvecklingsavdelning. Jag vill gifta ihop universiteten och industrin, där universiteten står för forskningen och industrin för produktutvecklingen. Han slår också ett slag för studentföretagande. Vill man öka antalet företag som startas vid universiteten ska man vända sig till studenterna. Det är normalt en mycket snabbare väg än genom forskning. Det är mycket större omsättning av studenter och de är många fler än forskarna. Och många studenter använder sina kunskaper för att exempelvis starta konsultföretag. Vid LiU finns Venture Zon som vänder sig till studenter som vill bli entreprenörer och starta företag. Där finns personal de kan bolla idéer med och de kan exempelvis få hjälp med bolagsbildande och skriva ansökningar om finansiering. De som vill bli en ny Bill Gates eller starta ett nytt Apple hänger där, säger Göran Felldin. l Universitetsläraren 16/

12 Gyllene tider för akademiker Svenska lärosäten expanderar och planerar nyanställa forskare och lärare, både för offensiva satsningar och för att täcka de stora pensionsavgångarna. Många universitet och högskolor konkurrerar om personer med liknande kompetens. Det kommer en gyllene tid för svenska akademiker, säger Lars Holberg, informationsdirektör vid Linköpings universitet. text: per-olof eliasson foto: Peter Modin vi har ambitionen att växa och det gäller framförallt lärare och forskare. Vi planerar att rekrytera 200 anställda om året de närmaste åren på lärar- och forskar sidan, säger Lars Holberg. Som en följd av ökningarna av forskningsanslagen och satsningen på strategiska områden har Linköpings universitet fram till halvårsskiftet i år ökat antalet anställda med 150 forskare och lärare över hela skalan; professorer, lektorer, postdoktorer. Vi har varit framgångsrika i konkurrensen och därför är expansionsbehovet stort. Av de 200 anställningarna om året framöver utgör ersättningsrekryteringarna Lars Holberg, informationsdirektör vid Linköpings universitet för främst pensionsavgångar ungefär 50 procent och 50 procent är nyanställningar. Däremot påverkar inte tillströmningen av studenter anställningarna i någon högre utsträckning. Vi vet att ungdomskullarna vänder ned efter Lärosätena är försiktiga att dra på sig en stor personalstyrka. Det är alltså forskare som efterfrågas och andra universitet är i ungefär samma situation. Det kommer en gyllene tid för svenska akademiker, det finns inte tillräckligt många akademiker för att klara de framtida behoven när lärosätena ska expandera samtidigt. Här i Linköping räknar vi också med en mycket stor internationell rekrytering, säger Lars Holberg. Också vid Kungliga Tekniska högskolan räknar man med att konkurrensen om framförallt forskarna kommer att bli hård. Problemet när vi får extra pengar för att forska är att antalet duktiga forskare är begränsat och att vi konkurrerar om samma personer. Det finns inte tillräckligt många duktiga forskare, utan vi jagar samma lilla grupp, säger Lars-Erik Skagersten, förhandlingschef vid KTH. Enligt honom har inte KTH planer på att expandera utan att istället ytterligare höja kvaliteten. KTH har en jämn tillströmning av studenter, men man förväntar sig stora förändringar när studenter från länder utanför EES-området måste betala avgifter. Min gissning är en förväntad minskning och att det blir en del uppsägningar. Trots att universitetet alltså inte planerar att expandera har KTH hittills i år anställt cirka 530 personer däribland 132 doktorander, fem forskarassistenter, sex professorer, fyra adjungerade professorer, sju universitetsadjunkter, 18 universitetslektorer och 222 andra undervisande och forskande personal. göteborgs universitet har en mycket decentraliserad organisation. Respektive fakultet har strategier för vilka områden som ska förstärkas och på vilka områden det saknas kompetens, och där kommer det att rekryteras, säger Hilding Hilding Sjödén, tf chef för personalavdelningen vid Göteborgs universitet Sjödén tf chef för personalavdelningen. Han påpekar att fakulteterna i första hand tänker långsiktigt och att två faktorer är avgörande för behovet att rekrytera. Det ena är överväganden om vilka områden man ska satsa strategiskt på. Det andra är det faktum att 50 procent av kärnkompetensen vid Göteborgs universitet, forskare och lärare, kommer att gå i pension de närmaste 10 åren. Hur ska man hantera den situationen, hur ska man använda de resurser som frigörs? Ska man ersätta dem som går i pension eller ska man omfördela resurserna och satsa på andra områden, som ökar universitets konkurrenskraft och/eller som behövs i samhället. Det här är frågor som ständigt står i fokus, säger Hilding Sjödén. Enligt den senaste statistiken har Göte borgs universitet från januari till och med augusti nyanställt 553 personer och återanställt 269 personer. Nu ska noteras att kategorin återanställda till större delen innehåller anställda som fått förlängning av tidsbegränsade anställningar, säger Hilding Sjödén. Av dem som anställts utgör undervisande och forskande personal 280 nyanställda respektive 198 återanställda. 72 forskarstuderande har nyanställts respektive 32 återanställts. Bo Waerme, biträdande personaldirektör vid Uppsala universitet, uppger att det inte finns något övergripande påbud att anställa. Men det satsas en hel del på starka forskningsmiljöer och så är vi mitt uppe i ett generationsskifte när många professorer och lektorer går i pension så en hel del av anställningarna är ersättning för pensionsavgångar. Det är gemensamt för alla universitet att man anställer rätt mycket nu när 40-talisterna går i pension, säger han. 12 Universitetsläraren 16/2010

13 Professor i medierad kultur vid Tema Kultur och samhälle Till Tema Kultur och samhälle (Tema Q) vid Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK) söker vi en professor med inriktning mot medierad kultur. Tema Q är Sveriges ledande miljö för tvärvetenskaplig forskning och forskarutbildning om kulturliv, kulturarv, kulturproduktion och kulturpolitik. Mer information finns på Sista ansökningsdag är 22 november 2010 luleå tekniska universitet söker Professor ämnesföreträdare i Engelska med didaktisk inriktning Platsannonserna väntas bli ännu fler när svenska lärosäten expanderar. Dessa annonser hittar du längre bak i tidningen. LiU Mer information foto: ian fernheden Vid Uppsala universitet har hittills under 2010 (till och med 16/9) 105 läraranställningar ledigkungjorts. De olika fakulteterna uppger att de har för avsikt att anställa fler under de kommande åren men i de flesta fall anger de inte något antal. Susanne Wallmark, planeringschef vid Lunds universitet lunds universitet expanderar också. Ansvaret att anställa ligger på fakulteterna och det finns ingen central strategi för hur många som ska anställas, säger planeringschef Susanne Wallmark. Av universitetets delårsrapport framgår att utbyggnaden av personalstyrkan under första halvåret 2010 motsvarar drygt 150 helårstjänster och att expansionen fortsätter under andra halvåret samt att universitet ska genomföra en kraftfull och väl planerad utbyggnad både av forskningen och av utbildningen. Också Luleå tekniska universitet växer. Vi planerar att anställa personer per år de närmaste två åren. Det innefattar också doktorander, säger Ingegerd Olofsson, personalchef vid LTU. Orsaker till anställningarna är tillväxt av externa forskningsmedel och pensions avgångar samt naturlig avgång till andra universitet och till industrin. Men våra lärare är lite yngre än genomsnittet vid svenska universitet så de stora pensionsavgångarna kommer inte ännu. Det är både en tillgång och en fara för oss eftersom våra lärare och forskare kan bli rekryteringsbas för andra universitet. LTU rekryterar också internationellt, bland annat har två professorer från Tyskland anställts i Rymdteknik. Vi tänker medvetet på att rekrytera internationellt. Nu kommer vi att få direktflyg till London och det tror vi kommer att underlätta internationell rekrytering, säger Ingegerd Olofsson. för att förebygga att Chalmers tekniska högskola inte hinner nyanställa i den takt lärosätet behöver har man förändrat rekryteringsprocessen av forskande och undervisande personal. Det är hausse på anställningar på grund av att vi har mycket forskningspengar. De kategorier som vi tar in mest folk i är doktorander och forskarassistenter, så har vi nyanställt 89 doktorander, skriver i ett mail Kristina Kvarnevi, personaldirektör vid Chalmers. foto: Stefan Zimmerman Hon påpekar att många befordras mellan olika befattningar internt och inte kommer utifrån. Ett exempel är att av 35 nyanställda forskarassistenter kommer enbart åtta från andra lärosäten. Chalmers har gjort en prognos som räknar med en nettoökning av undervisande forskande personal med totalt 150 tjänster i år. Johanna Backström, chef för Rekryteringsenheten vid Karolinska Institutet johanna backström, chef för Rekryteringsenheten vid Karolinska Institutet, uppger att de olika institutionerna själva sköter sin rekrytering av adjunkter och forskarassistenter så det finns ingen central överblick över antalet. Däremot har KI hittills under 2010 anställt: fem lektorer, 13 professorer, nio adjungerade lektorer, åtta adjungerade professorer och tio gästprofessorer. Dessutom har sex personer befordrats från adjunkt till lektor och sju personer befordrats från lektor till professor. l Universitetsläraren 16/

14 debatt Vetenskapligt skrivande tas i U niversiteten vill gärna ha många internationella publikationer men gör inget för att uppmuntra forskarens faktiska ansträngningar. Att publicera artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter har blivit allt viktigare som status- och kvalitetsmått i universitetsvärlden, även inom samhällsvetenskap och humaniora. I utvärderingar och årsredovisningar är antalet artiklar numera mycket betydelsefullt. Utveckla din pedagogiska meritportfölj i god tid! Alla som söker lärartjänst behöver utveckla en pedagogisk meritportfölj för att synliggöra sin pedagogiska skicklighet. Råd och stöd om hur du utvecklar din portfölj erbjuds mot arvode. Brit Rönnbäck, fil dr, pedagogisk konsult Lång erfarenhet som pedagogisk konsult inom högskolor och universitet. Har hållit kurser i ämnet. E-post: eller tel Writing in English? ACADEMIC DOCUMENTS ASSOCIATES Since 1998 EDITORS OF JOURNAL ARTICLES AND DISSERTATIONS Teddy Primack 29-B Ridge Road Greenbelt MD USA Tel: Mobile: Send your manuscript for a free estimate and sample revision Språkgranskning Jag heter Maria Hedman och språkgranskar ar klar, avhandlingar, presenta oner och konferenspapper på engelska. Jag har juris doktorsutbildning från University of California Los Angeles, magisterutbildning från Stockholms universitet, utbildning från Harvard University, en bachelor-examen i engelska från Louisiana State University, 15 års erfarenhet och engelska som modersmål. Priser: 499 kr/ m. språkgranskning. 2 kr/ord översä ning. Moms 25% llkommer. Har F-ska ebevis. Maria Hedman Översä ning och Språkgranskning Storgatan 66B, Ulricehamn, , Forskare uppmanas att inför återkommande kvalitetsgranskningar och ackrediteringar registrera sina publikationer i fakultetsdatabaser så att det egna lärosätet och den egna institutionen kan sola sig i publikationernas glans, öka sitt anseende och sina anslag. Men vad händer för den enskilde forskaren när en artikel väl är färdig? Oftast ingenting. Artikelskrivandet är en ensam och obelönad ansträngning. Förväntningarna, både outtalade och uttalade, är att forskare ska publicera sig i internationella tidskrifter med gott renommé och hög så kallade impact factor men dessa förväntningar avspeglas sällan i institutionernas belöningssystem för de enskilda forskarna eller forskargrupperna. Mycket forskningsarbete synliggörs på så vis aldrig, i synnerhet om forskaren till en början blir refuserad. Ingen ytterligare forskartid, eller nedsättning av undervisningstid, läggs till så att fler artiklar kan färdigställas och skickas in till tidskrifter. Inga tidsfickor erbjuds när en deadline närmar sig eller när flera manus ska skickas tillbaka inom en viss tid. Forskaren förväntas att i tysthet skriva och skriva om, skicka in och vänta på svar, försöka med en annan tidskrift om artikeln blir refuserad, inhämta svar därifrån och skriva om igen, och så vidare. Processen kan visserligen vara givande på ett intellektuellt plan. Skribenten får kontakt med den internationella forskarvärlden och tillfälle att utvecklas. Publikationer av artiklar kan dessutom på sikt vara meriterande och fungera som dörröppnare vid ansökningar om docentur, anställningar och befordringar, men det går knappast att säga att artikelförfattarna garanteras den eller den titeln eller positionen enbart på grund av de artiklar han eller hon har publicerat. Det som brukar uppmärksammas och gynnas är idéer och förslag på framtida arbete nya projekt, nya samarbeten, nya utbildningar, nya externa ansökningar (även PROOFREADING SPRÅKGRANSKNING Förbättra engelskan i era akademiska dokument! Success in academia is dependent on how written ideas and research are presented. Native English Speaker / Attorney with proofreading experience. I focus on spelling, punctuation, grammar, sentence structure, word choice, and clarity. Price: 375 kr/tim. (exkl moms) STRÖMQVIST LEGAL AND LANGUAGE SERVICES (Information in English and Swedish) Dags att publicera? Vill du publicera dina upptäckter med säkerheten och tryggheten att ditt manuskript blir accepterat eftersom det håller ett korrekt vetenskapligt språk? Svarar du JA på den frågan kan du med förtroende vända dig till mig. Jag heter Lilian Westlin och mitt företag heter Alingo, svensk/engelsk skriv- och språkservice. Jag är disputerad och har 20 års publicerad forskning bakom mig. Mitt företag står på tre ben som alla börjar på P: PERSONLIG SERVICE, PRISVÄRT, PROFESSIONALISM! Pris: 650 kr/tim. inkl. moms. F-skattsedel finns. Tel: Universitetsläraren 16/2010

15 nte på allvar om ansökningsskrivandet som sådant är lika obelönat). Det redan utförda arbetet uppmärksammas däremot inte. Publiceringen av forskningsartiklar behandlas alltså som oviktig inåt medan den används utåt som ett sätt att legitimera och marknadsföra institutioner, fakulteter och lärosäten i konkurrensen om forskningsanslag och studenter. Vi kan inte dra någon annan slutsats än att universitetsvärlden idag har fastnat i projektsamhällets fluffiga ideal. Det är fagra men inte sällan tomma löften om vad vi ska göra och vad vi hoppas komma fram till som belönas, inte det arbete som har gjorts. l David Wästerfors, biträdande lektor i sociologi, Lunds universitet Peter Svensson, docent i företagsekonomi, Lunds universitet 152 s, hft Lotta Vahlne Westerhäll (huvudredaktör) Nordisk Socialrättslig Tidskrift Detta är det första dubbelnumret av Nordisk Socialrättslig Tidskrift. Tidskriftens målsättning är att främja nordisk samverkan inom forskning, normgivning och tillämpning på det socialrättsliga området. Medverkar i detta första nummer gör: Asbjørn Kjønstad, Åsa Gunnarsson, Jan Fridthjof Bernt, Sara Stendahl, Ilari Kallio, Titti Mattsson, Karl Harald Søvig och Stine Jørgensen 330: Beställ, prenumera och läs mera via: I Fronesis finner du vår tids främsta samhällsteoretiker, i tematiskt välkomponerade volymer. Fronesis erbjuder både fördjup ning och översiktliga intro duktioner, väl lämpade att använda i undervisningen. Läs om alla utgåvor på Populismen och folkstyret I Fronesis nr 34 diskuteras folkbegreppets historia och populismens samtida uttryck. Vi undersöker Sverigedemokraterna och den populistiska radikalhögern i Europa, Putins Ryssland, Berlusconis Italien, samt Hugo Chávez och den latinamerikanska vänsterpopulismen. Med texter av bland andra Ernesto Laclau, Cas Mudde, Emmanuel Joseph Sieyès, Thomas Jefferson, Elizabeth Cady Stanton, James Bohman, C.L.R. James, Michael Hardt och Antonio Negri. Skriftserien Kairos publicerar klassiska översatta texter som ger en fördjupning inom estetiska ämnen. Serien omfattar nu tretton volymer som används som kurslitteratur vid högskolor och universitet. Kairos nr 5: Arkitekturteorier behandlar hur den samtida arkitekturen problematiserar sina egna gränser och söker sin inspiration i bildkonsten, filosofin, psykoanalysen, semiotiken och fenomenologin. Hft, 262 s, tredje tryckningen. Finns i bokhandeln. Se även (fliken Arkitektur). Lärarexemplar kan erhållas från Raster Förlag: , Högskolan i Gävle verkar för en hållbar livsmiljö med forskningsprofiler inom byggd miljö och hälsofrämjande arbetsliv. Omkring studenter läser program eller kurser och utbildas till bland annat lärare, sjuksköterskor, socionomer, ekonomer, ingenjörer, fastighetsmäklare, hälsopedagoger och 3D-animatörer. högskol an i g ävl e söker Universitetsadjunkt i statistik Statistik är vid Högskolan i Gävle ett litet ämne med stor potential. Högskolan samverkar med Högskolan Dalarna inom statistikämnet och har en gemensam ämnesgrupp som består av professorer, lektorer, adjunkter och doktorander, totalt ett femtontal personer. Läs mer på under Lediga anställningar. Välkommen med din ansökan senast 27 oktober Universitetsläraren 16/

16 PROFESSOR i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning till Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap. (50%) Ref nr CFP /2010. Ansökan ska vara oss tillhanda senast Läs fullständig annons på ForskarFre firades fem ForskarFredag firades den 24 september. Det är Europas största vetenskapsfest, som i år hölls på 22 orter i Sverige och samtidigt i 32 länder runt om i Europa. under dagen, kvällen och natten anordnades hundratals aktiviteter och evenemang där man kunde utforska, uppleva, upptäcka, undersöka, experimentera, spela, testa, tävla och träffa forskare. Genom vardagsnära möten med forskare vill vi visa att forskare är vanliga människor med ovanligt spännande jobb, säger i en kommentar Lotta Tomasson, projektledare vid Vetenskap & Allmänhet, som koordinerar Forskar Fredag i Sverige. Professor i medierad kultur vid Tema Kultur och samhälle Till Tema Kultur och samhälle (Tema Q) vid Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK) söker vi en professor med inriktning mot medierad kultur. foto: vetenskap & allmänhet Tema Q är Sveriges ledande miljö för tvärvetenskaplig forskning och forskarutbildning om kulturliv, kulturarv, kulturproduktion och kulturpolitik. Mer information finns på Sista ansökningsdag är 22 november 2010 LiU Tore Bergström på Campusutveckling får testa Martin 16 Universitetsläraren 16/2010

17 dag te gången Evenemangen ägde rum i Borås, Falköping, Göteborg, Kalmar, Karlshamn, Karlstad, Lidköping, Luleå, Lund, Nybro, Oskarshamn, Skellefteå, Skövde, Stenungsund, Stenstorp, Stockholm, Södertälje, Trollhättan, Uppsala, Växjö, Öland och Örebro. Det är EU-kommissionen som har utlyst den fjärde fredagen i september som Researchers Night. I Sverige kallas arrangemanget ForskarFredag och i år firades dagen för femte året i rad. Arrangörer är universitet, högskolor, science centers och organisationer som vill främja forskning och regional utveckling. ForskarFredag stöds av EUkommissionen, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Vetenskapsrådet och Vinnova. l Linnéuniversitetet, institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap söker Doktorander i psykologi Placeringsort Växjö. Utlysningen sker i samarbete med Högskolan i Halmstad. Läs mer om anställningarna på Lnu.se Välkommen till ett universitet där allt är möjligt! Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet, ett modernt, internationellt universitet i Småland. Vi finns i Kalmar och Växjö med studenter och anställda. Södertörns högskola är ett ungt, dynamiskt lärosäte med unik profil. Vi bedriver forskning och utbildning inom humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik och utbildningsvetenskap. Sedan starten har vi byggt upp en universitets - struktur med hög akademisk kvalitet och stark koppling mellan grundutbildning och forskning. Här finns idag studenter och 750 anställda. Högskolan har sitt campus i en kunskapsintensiv och expansiv miljö i Flemingsberg i södra Stockholm. Södertörns högskola eftersträvar att tillvarata de kvaliteter som en jämn könsfördelning, etnisk och kulturell mångfald tillför verksamheten. Vi söker nu: Post doc researcher in political science, history, gender studies or sociology focusing on Lithuania Dnr 729/22/2010 Sista ansökningsdag 27 oktober Högskolelektorer i medieoch kommunikationsvetenskap Dnr 1009/22/2010 Sista ansökningsdag 1 november Gudmundsons nya spel som han utvecklat för Frostware. Välkommen med din ansökan. Ytterligare upplysningar om anställningen finns på Universitetsläraren 16/

18 5 universitetslektorer/-adjunkter i skatterätt respektive förmögenhetsrätt Avdelningen för Rätt och rättsfilosofi vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) söker fem universitetslektorer/-adjunkter - två i skatterätt och tre i förmögenhetsrätt. Anställningarna utgör ett led i en pågående satsning på forskning och undervisning vid avdelningen. Mer information finns på Sista ansökningsdag är 22 november 2010 RoRf Förmåga att dra in forskningsmedel inte nödvändig Åter har Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH) avgjort ett ärende som berör behörighet och kriterier för befordran. Beslutat kom den 17 september 2010 och avser begäran om befordran till professor vid Linnéuniversitetet. I sammanfattning kan man säga att de tre utsedda sakkunniga bedömde att den sökandes pedagogiska erfarenhet var tillräcklig och två ansåg att den vetenskapliga produktionen i omfattning och kvalitet var tillräcklig för befordran. Vidare ansåg samtliga tre sakkunniga att den sökande inte uppfyllde ett kriterium som angetts i de lokala riktlinjerna för universitetet, nämligen förmågan att generera externa forskningsmedel. Rekryteringsgruppen föreslog därför rektor att avslå ansökan, vilket också gjordes. ÖNH citerade ur ett tidigare principiellt avgörande från nämnden. Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med drygt stu denter och anställda. Verk samheten bedrivs i vetenskapsområden, till allra största del i centrala Göte borg. Ut bildningen och forsk ningen har stor bredd och hög kvalitet det vittnar sökandetryck och Nobelpris om. Professor i socialantropologi Placering vid institutionen för globala studier Ref.nr: E /10 Sista ansökningsdag: För mer information se Göteborgs univer sitets hemsida: FAS utlyser internationella postdoc inom programmet COFAS FAS Marie Curie International postdoc Programmet innehåller 2 stödformer både för inkommande och utresande forskare Sista ansökningsdag den 20 januari Universitetsläraren 16/2010

19 de dokument som många lärosäten har utfärdat angående kriterier för befordran inte innehåller sådana bindande föreskrifter om behörighetsvillkor som ovillkorligen måste vara uppfyllda för att befordran ska kunna ske. De kriterier angående vetenskaplig och pedagogisk skicklighet som återfinns i dessa riktlinjer får istället betraktas som hjälpmedel vid den prövning som de sakkunniga, de beredande organen och rektor gör i befordringsärendena. Slutsatsen är alltså klar. Behörighetsreglerna finns i högskoleförordningen och de är två, vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. Det finns inga andra behörighetsregler och ett lärosäte kan inte hitta på egna sådana regler som Linnéuniversitetet gjorde med kravet att generera egna forskningsmedel. Det ett lärosäte kan göra är att utfärda riktlinjer som hjälpmedel vid bedömning av vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. Avgörandet gällde denna gång behörighetsregler vid befordran men min tolkning är att samma bedömning skall göras vid anställningsförfaranden. Carl Falck, förbundsjurist Sveriges lantbruksuniversitet Avdelningen för student- och utbildningsservice Pedagogisk utvecklare till Universitetspedagogiskt centrum i Uppsala Sista ansökningsdag är den 9 november Fullständig annons Universitetsläraren 16/

20 Professor ämnesföreträdare i Engelska med didaktisk inriktning Mer information luleå tekniska universitet söker UNIVERSITETSLEKTOR i psykologi söks till Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete vid Örebro universitet Ref nr CFP /2010 Ansökan ska vara oss tillhanda senast UNIVERSITETSLEKTOR i statistik söks till Handelshögskolan vid Örebro universitet Ref nr CFP /2010 Ansökan ska vara oss tillhanda senast Läs fullständiga annonser på FORSKA OM VILT? Elva tjänster utlyses vid Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö (VFM), SLU i Umeå Sveriges lantbruksuniversitet (www.slu.se) utvecklar kunskapen om hållbar förvaltning av vilt- och fiskbestånd och deras livsmiljöer, i Sverige och i övriga världen. Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö finns i Umeå. Vi bedriver forskning, utbildar och genomför uppgifter inom miljöövervakning inom vilt och fiskområdet. Forskningen som är både tillämpad och grundläggande är samlad under fyra kompetensområden: Viltekologi och biologisk mångfald, Fiskbiologi och genetik, Vattenbruk samt Vilt och fisketurism. Vi forskar om frilevande djur och djur i odling, samt om människans olika roller vid naturresursanvändning. Vår fältverksamhet, liksom vår laborativa verksamhet, pågår året runt på land, i och under vatten och i luften, tidvis under krävande förhållanden. I dag arbetar cirka 70 personer vid institutionen. Vi utlyser nu elva tjänster för att ytterligare förstärka och utveckla vår viltkompetens och den hållbara förvaltningen av vilt, fisk och miljö. Sista ansökningsdag varierar beroende på tjänst mellan första november och första januari. Placeringsort är vid SLU i Umeå. En tjänst som fakultetsprofessor i viltekologi Fyra tjänster som universitetslektor i viltekologi med inriktning mot klövviltets populationsdynamik populationsmodellering inom vilt- och fiskområdet viltekologi med fokus på växtätande däggdjur, klimat och miljö, samt naturresursförvaltning av vilt och fisk med samhällsvetenskaplig inriktning Två tjänster som forskarassistent i viltekologi med inriktning mot stora växtätare bevarandebiologi/landskapsekologi med inriktning mot skoglig zooekologi En tjänst som postdoktor i viltekologi med inriktning mot vilt, skog och foderskapande åtgärder Två tjänster som doktorand i viltekologi viltekologi mot växt-djur interaktioner En tjänst som forskningsingenjör i terrester & akvatisk verksamhet För mer information se och 20 Universitetsläraren 16/2010

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till

Läs mer

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,

Läs mer

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 250 år av erfarenhet HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 2005 2004 2005 E-legitimation införs av skatteverket YouTube lanseras Big Brother sänds för första

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning STATISTISK ANALYS 1(23) Avdelning /löpnummer / Nr 1 Analysavdelningen Handläggare Annika Haglund och Per Gillström 08-563 087 28 annika.haglund@uka.se, per.gillstrom@uka.se Universitetskanslersämbetets

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

Hur fångar man kvalitet i högre utbildning?

Hur fångar man kvalitet i högre utbildning? Sveriges universitets- och högskoleförbund Hur fångar man kvalitet i högre utbildning? Fredrik Andersson Biträdande generalsekreterare Vad är SUHF? Samarbets- och lobbyorgan för Sveriges 40 (snart 39)

Läs mer

SIFFRORNA SOM SAKNAS: SULF:s skuggrapport om tidsbegränsade anställningar i akademin 2014. /Sveriges universitetslärarförbund

SIFFRORNA SOM SAKNAS: SULF:s skuggrapport om tidsbegränsade anställningar i akademin 2014. /Sveriges universitetslärarförbund SIFFRORNA SOM SAKNAS: SULF:s skuggrapport om tidsbegränsade anställningar i akademin 2014 /Sveriges universitetslärarförbund SIFFRORNA SOM SAKNAS SULF:s skuggrapport om tidsbegränsade anställningar i akademin

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Anställningsformer för doktorander

Anställningsformer för doktorander 2007-04-02 BESLUT LiU 455/07-50 1(1) Anställningsformer för doktorander Med hänvisning till föreliggande skriftligt underlag beslutar universitetsstyrelsen härmed att utbildningsbidrag fr o m 1 juli 2007

Läs mer

Fakta & siffror 2010

Fakta & siffror 2010 Fakta & siffror 2010 Ett av de stora i Europa Produktion: Informationsenheten, Göteborgs universitet Foto: Göran Olofsson, Johan Wingborg Statistiska uppgifter är hämtade från Årsredovisningen 2009. Göteborgs

Läs mer

ANSÖKNINGAR OM BEFORDRAN VID LUNDS UNIVERSITET

ANSÖKNINGAR OM BEFORDRAN VID LUNDS UNIVERSITET SULF/SACO vid Lunds universitet 1999-09-20 ANSÖKNINGAR OM BEFORDRAN VID LUNDS UNIVERSITET EN KARTLÄGGNING SAMT EN ANALYS AV BEFORDRINGSREFORMENS MÖJLIGA EFFEKTER UR ETT JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV Carita Brinck,

Läs mer

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade -- RE G E R l N G S KAN S L l E T Utbildningsdepartementet 2014-06-24 U2014/4167/UH Enligt sändlista statssekreteraren Peter Honeth Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Politik, trender och framtid TIM EKBERG

Politik, trender och framtid TIM EKBERG Politik, trender och framtid TIM EKBERG Ett liv inom sektorn En krokig väg till universitetet Studier utan något mål Forskarstudier av en slump Kåraktiv - insyn i alla nivåer 10 år på departementet Administrativ

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi

2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi 2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi Så bygger vi en utbildningskedja i världsklass Nationell kunskapsstrategi Så

Läs mer

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter Bilaga till rektorsbeslut 2016-06-14 (KI:s dnr 1-272/2016) Datum 2016-06-07 Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor

Läs mer

12,8 miljarder till forskning oanvända

12,8 miljarder till forskning oanvända Svenska Dagbladet, 10 februari 2011 12,8 miljarder till forskning oanvända Hela 12 miljarder kronor i forskningsmedel ligger på hög på landets universitet. Nu slår Riksrevisionen larm om den kraftiga ökningen

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Resultat av utvärderingen av styrkeområdessatsningen

Resultat av utvärderingen av styrkeområdessatsningen AVDELNINGEN FÖR ANALYS OCH UTVÄRDERING MAGNUS GUNNARSSON 031-786 6536 magnus.gunnarsson@gu.se 2012-05-08 V 2012/213 Förslag 1 / 3 REKTOR Resultat av utvärderingen av styrkeområdessatsningen Bakgrund I

Läs mer

Forskningsmeritering en orsak till tidsbegränsade anställningar

Forskningsmeritering en orsak till tidsbegränsade anställningar STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2014-10-14 / 8 Analysavdelningen Handläggare Per Gillström 08-563 085 16 per.gillstrom@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

En konkurrenskraftig svensk skola i globaliseringens tid

En konkurrenskraftig svensk skola i globaliseringens tid Utbildningsdepartementet Globaliseringsrådet 2008-12-18 En konkurrenskraftig svensk skola i globaliseringens tid Att utbildning har betydelse för Sveriges möjligheter att delta i det globala sammanhanget

Läs mer

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet

Läs mer

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen 1984-2003 - En studie av likheter och skillnader med avseende på kön Rapport från samhällsvetenskapliga fakultetens

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

Kommittédirektiv. Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare. Dir. 2015:74. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015

Kommittédirektiv. Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare. Dir. 2015:74. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Kommittédirektiv Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare Dir. 2015:74 Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska, i syfte att säkra återväxten

Läs mer

Myter och sanningar om studieavgifter

Myter och sanningar om studieavgifter Myter och sanningar om studieavgifter Men alla andra tar ju ut avgifter! Nä, alla andra tar inte ut avgifter även om majoriteten gör det. Att många andra gör det är heller inget argument för att införa

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Tid: Kl 09:00 11:00. Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M.

Tid: Kl 09:00 11:00. Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M. Tid: Kl 09:00 11:00 Plats: L324 Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M. Ekström Professor Olov Forsgren Professor Rikard Lindgren Professor Olof

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Yttrande från UHR:s sakkunniga för bedömning av ansökningar om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor

Yttrande från UHR:s sakkunniga för bedömning av ansökningar om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor Yttrande från UHR:s sakkunniga för bedömning av ansökningar om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor Inledning Universitets- och högskolerådets grupp av sakkunniga har bestått

Läs mer

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras och formerna förnyas.

Läs mer

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna ~~ -----1---- REG ERI NG SKAN Stl ET 2011-06-09 U2011/3726/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Enligt sändlista Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

Uppsala universitet, rektor Box 256 751 05 Uppsala

Uppsala universitet, rektor Box 256 751 05 Uppsala Uppsala universitet, rektor Box 256 751 05 Uppsala Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Teresa Edelman 08-563

Läs mer

Diarienummer STYR 2014/973

Diarienummer STYR 2014/973 Diarienummer STYR 2014/973 Naturvetenskapliga fakulteten Vid befordran till en anställning som professor vid naturvetenskapliga fakulteten tillämpas högskoleförordningen (SFS 2010:1064, inledande text)

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken Demografiska utmaningar för högskolepolitiken (Lars Brandell 2005-11-19) Under de närmaste fem tio åren kommer förutsättningarna för den svenska högskolepolitiken att förändras. Inte minst gäller det de

Läs mer

Årlig revision Hfr möte 5-6 maj 2011 Tylösand Carin Rytoft Drangel

Årlig revision Hfr möte 5-6 maj 2011 Tylösand Carin Rytoft Drangel Årlig revision 2010 Hfr möte 5-6 maj 2011 Tylösand Carin Rytoft Drangel 1 Innehåll Ny ansvarig revisor Uppdaterad revisionsmetodik 2010 Iakttagelser från granskningen 2010 2 Ansvariga för revisionen av

Läs mer

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar 1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab:

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab: Bilaga A. Arbetsordning för styrning och ledning av SciLifeLab Kap. 1. Inledning 1 Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (Science for Life Laboratory, SciLifeLab) är ett nationellt resurscentrum

Läs mer

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Innehåll Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola 3 Universitet och högskolor 3 Universitet och högskolors verksamhet 3 Akademisk

Läs mer

Svensk utbildnings och forsknings kvalitet samt professorernas villkor går hand i hand - och kan gratis förbättras!

Svensk utbildnings och forsknings kvalitet samt professorernas villkor går hand i hand - och kan gratis förbättras! Svensk utbildnings och forsknings kvalitet samt professorernas villkor går hand i hand - och kan gratis förbättras! Professor Dr Peter Lohmander Ledamot i SULFs förbundsstyrelse Ledamot i Professorsföreningens

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet 1 Dnr M2009/2125 Internationella styrgruppen Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet Modern medicinsk vetenskap är beroende av ny teknologi, ökat informationsutbyte

Läs mer

Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30)

Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30) Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Maria Lönn 08-563 085 61 maria.lonn@hsv.se YTTRANDE

Läs mer

Strategiska rekryteringar 15

Strategiska rekryteringar 15 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar.

Läs mer

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet Sid 1 (17) Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå Civilingenjör- bioteknik energiteknik, interaktionsteknik och design teknisk datavetenskap teknisk fysik Högskoleingenjör-

Läs mer

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut 2006-12-21 Utlysning Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut och lärosäten 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed industriforskningsinstitut och lärosäten att inkomma med ansökningar avseende

Läs mer

Karriärvägar. Samtliga universitet. Tre högskolor: Halmstad, Malmö Mälardalen

Karriärvägar. Samtliga universitet. Tre högskolor: Halmstad, Malmö Mälardalen Karriärvägar 2015-11-16 2 Karriärvägar Samtliga universitet Tre högskolor: Halmstad, Malmö Mälardalen 2015-11-16 3 Läraranställningar HL/HF (samtliga läraranställningar) HL/HF (professor och universitetslektor)

Läs mer

Investeringar för Sverige

Investeringar för Sverige Investeringar för Sverige Utbildningsdepartementet SUHF 9 oktober 2015 Foto: Johnér / Lars Thulin VårBudget 2016 2016 Investeringar Ett Sverige för som Sverige håller ihop Investeringar för bättre mottagande

Läs mer

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M BILAGA till rektors beslut 39/2012 1 (6) 1.3.2012 KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M. 1.3.2012 BAKGRUND OCH SYFTE Helsingfors universitet

Läs mer

Kvalitetsutvärdering av statsvetenskap, freds- och konfliktstudier, utvecklingsstudier och närliggande huvudområden

Kvalitetsutvärdering av statsvetenskap, freds- och konfliktstudier, utvecklingsstudier och närliggande huvudområden Rektorer vid berörda lärosäten Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Henrik Holmquist 08-563 086 05 henrik.holmquist@hsv.se

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare

Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare 2012-2016 Helena Karis Emma Wimmerstedt Dagens presentation Bakgrund Uppdrag Syfte/mål Genomförande Utvärdering Matematikdidaktiskt innehåll Lärportalen

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Statsvetenskapliga förbundet

Statsvetenskapliga förbundet Statsvetenskapliga förbundet FÖRBUNDSREDAKTÖR: HELENA WOCKELBERG Förbundsredaktören har ordet Statsvetenskapliga förbundet har fatt en ny ordförande i Magnus Jemeck och, när detta läses, antagligen en

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen 1 BESLUT ENGELSKA 2010/4 UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen Engelska institutionens jämställdhetsplan för 2010 På förslag av institutionens jämställdhetsgrupp fastställer

Läs mer

Utdrag ur underlag till fakultetsnämnden Strategisk satsning på meriteringsanställningar

Utdrag ur underlag till fakultetsnämnden Strategisk satsning på meriteringsanställningar Utdrag ur underlag till fakultetsnämnden 2015-03-03 SLU ua 2015.1.1.1-1090 Strategisk satsning på meriteringsanställningar Fakultetsnämnden uppdrog 2014-12-10 till prodekanus Pär Forslund och forskningssekreteraren

Läs mer

Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet

Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet Dokumenttyp: Regel Dnr: 100-828-10 Område: Beslutsfattare: Universitetsstyrelsen

Läs mer

Forskningsresurser i högskolan

Forskningsresurser i högskolan , Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011 Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2012-03-13 2012/5 Reg.nr: 63-17-2012 Fortsatt många helårsstudenter 2011 En sammanställning av lärosätenas

Läs mer

Rektor vid Örebro universitet Luntmakargatan 13, Box 7851,

Rektor vid Örebro universitet Luntmakargatan 13, Box 7851, Rektor vid Örebro universitet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Magnus Johansson 08-563 085 66 magnus.johansson@hsv.se

Läs mer

REMISSVAR (U/2008/7973/UH) En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109)

REMISSVAR (U/2008/7973/UH) En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) 2009-03-30 Rnr 1.09 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR (U/2008/7973/UH) En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) Sveriges akademikers centralorganisation har beretts tillfälle att yttra

Läs mer

Strategisk plan för fakulteten för konst och humaniora

Strategisk plan för fakulteten för konst och humaniora Dnr: 2013/39-2.2.4 Strategisk plan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-01 Innehåll Inledning 3 1. Kompetensförsörjning 5 2. Utmanande utbildningar 5 3. Framstående

Läs mer

www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor www.uk-ambetet.se Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

Läs mer

Strategiska rekryteringar 14

Strategiska rekryteringar 14 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar. Stödformen innebär

Läs mer

Utlysning av Linnéstöd

Utlysning av Linnéstöd VETENSKAPSRÅDET Generaldirektörens kansli PM Utlysning av Linnéstöd Under rubriken Strategiska insatser i regeringens forskningspolitiska proposition Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) presenteras

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank. Urank 2011 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2011:04 Göteborg, mars 2011 PM 2011:04 URANK 2011. EN ANALYS AV UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLERANKINGEN URANK. Diarienr: Götabergsgatan

Läs mer