Andreas Lundin, facklig förtroendeman: A- och B-lag på lärosäten som har skuggdoktorander. Bo Sundqvist-bok Diskussioner behövs tycker författaren

Transkript

1 niversitetsläraren 16/2010 Andreas Lundin, facklig förtroendeman: A- och B-lag på lärosäten som har skuggdoktorander sid 4 Jan Björklund Tretton lärosäten får ministerbesök sid 7 Bo Sundqvist-bok Diskussioner behövs tycker författaren sid 8 Nya innovationskontor Nyttig forskning ska uppmuntras sid 10

2 Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Telefon: växel. Telefax: e-postadress: Hemsida: Redaktion: Eva Rådahl chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , Layout: Global Reporting Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel , fax: , Produktannonser: Display, Andreas Lind tel Pris: Helår 450 kronor exkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås niversitetsläraren Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex LEDARE Fyra meningar Så kom då den stora dagen, efter några veckor av valdramatik, politisk förvirring och spekulationer om hur landet nu ska styras. Riksmötets högtidliga öppnande, med blåsmusik, folkdräkter och en färsk prins, men framför allt en regeringsförklaring och presentation av den regering som ska styra Sverige under de kommande fyra åren. Vad har då vi som arbetar inom högskolesektorn att se fram emot? När det gäller regeringsförklaringen var den tyvärr en besvikelse. Trots att den var osedvanligt lång 27 sidor ägnade statsministern endast fyra meningar av sitt tal åt högre utbildning och forskning: Vi vill att Sverige ska förbli en forskningsnation av högsta rang. Regeringens satsningar på forskning och innovation har redan inneburit det största resurstillskottet till svensk forskning någonsin. Nu fortsätter arbetet. En kvalitetssatsning genomförs på högre utbildning. Vi fick alltså inte veta stort mer än att Sverige ska förbli en ledande forskningsnation (ingenting om hur detta ska gå till) och att det ska göras en kvalitetssatsning på den högre utbildningen (ingenting om vad denna ska bestå i). Den nya regeringen då? Ja, den som tar över efter Tobias Krantz, som får lämna regeringen, blir Jan Björklund, som i huvudsak behåller sina tidigare ansvarsområden och också blir ny vice statsminister. Den högre utbildningen och forskningen kommer alltså under den kommande mandatperioden inte att ha någon egen minister. Låt oss hoppas att det inte betyder att högskolan inte kommer vara ett prioriterat område för den nya regeringen, utan att det istället innebär att man insett och vill markera de grundläggande samband som finns mellan skola och högskola. Under den föregående mandatperioden fanns anledning att tvivla på att så var fallet. Vid flera tillfällen de senaste åren har man kunnat förundras över den ideologiska klyfta som tycks finnas inom Utbildningsdepartementet. När den ene ministern (Björklund) pläderade för skärpta krav på lärarkompetensen i ungdomsskolan, drev den andre ministern på departementet (Krantz) igenom en autonomireform som innebär sänkta krav på universitetslärarnas kompetens. Och samtidigt som Björklund krävde en nationellt likvärdig ungdomsskola presenterade hans ministerkollega en reform som innebär en precis motsatt utveckling vad gäller landets universitet och högskolor. Kommer det faktum att en minister nu får ansvar för hela utbildningssystemet innebära en mer konsekvent utbildningspolitik? Regeringens eget globaliseringsråd och många andra instanser har pekat ut forskning och högre utbildning som nyckelområden för framtiden. Men det gäller inte bara att sträva efter att bli världsledande inom några få forskningsområden. Det behövs också en bred forskning av hög kvalitet så att vi i Sverige kan tillgodogöra oss och använda den forskning som bedrivs i resten av världen. För en fortsatt positiv utveckling av Sverige behövs dessutom en rejäl kvalitetssatsning på den högre utbildningen genom en resursförstärkning värd namnet som kan leda till att samtliga studenter får utveckla ett kritiskt, vetenskapligt tänkande i mötet med aktivt forskande lärare. Låt oss hoppas att regeringsförklaringens fyra meningar syftade på just detta. anna götlind FÖRBUNDSordförande I SULF 2 Universitetsläraren 16/2010

3 INNEHÅLL 16: Ledare: Fyra meningar 4 Skuggdoktorander och doktorander är A- och B-lag på institutionerna 6 Vilka får ge lärarutbildning? 7 Utbildningsministern börjar med tretton lärosäten 8 Vi behöver interna diskussioner 10 Åtta innovationskontor ska uppmuntra nyttig forskning Sid 4 foto: torbjörn zadig 12 Gyllene tider för akademiker DEBATT 14 Vetenskapligt skrivande tas inte på allvar 16 ForskarFredag firades femte gången 18 Förmåga att dra in forskningsmedel inte nödvändig 24 Gästkrönika: Att kommunicera med allmänheten niversitetsläraren 16/2010 Andreas Lundin, facklig förtroendeman: A- och B-lag på lärosäten som har skuggdoktorander Jan Björklund Tretton lärosäten får ministerbesök sid 7 Bo Sundqvist-bok Diskussioner behövs tycker författaren sid 8 sid 4 Nya innovationskontor Nyttig forskning ska uppmuntras sid 10 Omslaget: Andreas Lundin, facklig förtroendeman vid Lunds universitet. Foto: Torbjörn Zadig Sid 12 Professor i medierad kultur vid Tema Kultur och samhälle Till Tema Kultur och samhälle (Tema Q) vid Institutionen för s samhällsutveckling och kultur (ISAK) söker vi en professor me mot medierad kultur. PÅ GÅNG: 21 SULF kalendariet 22 SULF informerar Sid 16 Tema Q är Sveriges ledande miljö för tvärvetenskaplig forsk forskarutbildning om kulturliv, kulturarv, kulturproduktion kulturpolitik. Universitetsläraren nr 18/2010 har manus- och annonsstopp 29 oktober. Mer information finns på Sista ansökningsdag är 22 november 2010 foto: vetenskap&allmänhet Universitetsläraren 16/2010 3

4 Skuggdoktorander och dok är A- och B-lag på instituti Förekomsten av skuggdoktorander och stipendiefinansierade postdok delar upp akademin i ett A- och ett B-lag. Detta gränsar till diskriminering eftersom de med sämst villkor ofta kommer från utomeuropeiska länder och de negativa effekterna av stipendiesystemet i längden påverkar hela akademin. Det säger Andreas Lundin, facklig förtroendeman vid Lunds universitet. text: per-olof eliasson grundproblemet är att alla som går på stipendier har lägre säkerhet, arbetsrättsmässigt och försäkringsmässigt, säger Andreas Lundin. Han är sedan 1,5 år anställd av Lunds universitet för att sköta Saco-S-rådets kansli. Han är tjänstledig till 50 procent för att vara facklig förtroendeman och förhandlare. Han är också ombud från SULF/Lund vid SULF:s kongress november. Tidigare var Andreas Lundin under två år doktorandombudsman i Lunds universitets doktorandkår (LDK) och han har en doktorsavhandling i religionshistoria om vikingatiden som ligger på is eftersom han engagerades i det fackliga arbetet. När det gäller postdok finns en statusskillnad mellan de som har anställning och de som har finansiering via stipendier. De kan utföra samma arbetsuppgifter, kanske bredvid varandra i samma kontor eller labb. Det är ett A- och ett B-lag. Dessutom gränsar situationen till diskriminering. De som har anställning kommer i allmänhet från västländer medan stipendiaterna kommer från icke-västländer som Pakistan, Irak, Bangladesh och Kina. Stipendiaterna finansieras ofta av statliga stiftelser i sina hemländer men också av internationella och svenska stiftelser samt av svenska myndigheter som Sida och Svenska institutet. Man kan inte peka ut någon stiftelse som skyldig utan det är ett helt system. Villkoren för postdokstipendier är vanligen inte ekonomiskt katastrofala. De kan utföra samma arbetsuppgifter, kanske bredvid varandra i samma kontor eller labb. Det är ett A- och ett B-lag. Dessutom gränsar situationen till diskriminering. De som har anställning kommer i allmänhet från västländer medan stipendiaterna kommer från ickevästländer som Pakistan, Irak, Bangladesh och Kina. Andreas Lundin, facklig förtroendeman vid Lunds universitet foto: istockphoto 4 Universitetsläraren 16/2010

5 torander onerna De får oftast kronor i månaden men kan i enstaka fall få så låg ersättning som under kronor. Anställda postdok tjänar däremot kanske kronor i månaden och får ut cirka kronor efter skatt. Dessutom har de alla fördelar med hela trygghetssystemet som anställd i staten; sjukförsäkring, pension, möjlighet att få a-kassa och så vidare. Trots att en stipendiat oftast klarar sig på sina pengar så är stipendiesystemet ur facklig synpunkt oacceptabelt, säger Andreas Lundin. Många stipendievillkor innehåller också klausuler om att stipendiaten måste återvända till hemlandet efter stipendietiden. Ett argument för stipendiefinansiering av forskarstuderande och postdok från utomeuropeiska länder är ju att om de blir anställda av ett universitet i Sverige löper hemlandet större risk att de inte återvänder. Braindrain av den tredje världen är ett problem, men den fackliga ståndpunkten i Sverige kan bara vara att stipendiefinansiering av postdok inte ska vara tillåtet, säger Andreas Lundin. Vad ska man göra åt problemet? SULF centralt måste påverka riksdag, regering och departement med samtal, foto: torbjörn zadig uppvaktningar och debattartiklar. Man kan också vända sig till stipendiegivarna, men frågan är om det är universiteten eller de fackliga organisationerna som ska gå på dem. Andreas Lundin förespråkar också påverkan underifrån. Lokalt måste vi ta alla tillfällen att informera om situationen och skapa en rörelse underifrån. De negativa effekterna av stipendiesystemet och ett A- och ett B-lag påverkar i längden hela akademin på ett moraliskt plan. Han anser det är nödvändigt med en attitydförändring. Jag tror att en förändring är på väg, kanske är det en generationsfråga. Svenska postdoktorer är ofta illa berörda av situationen och känner sig obekväma att arbeta tillsammans med andra postdok som har sämre villkor än de själva. frågan om skuggdoktorander och deras osäkra tillvaro har engagerat Andreas Lundin sedan han var doktorandombudsman. Det är en kategori som inte hör hemma någonstans och som har svag rättslig status. De är varken studenter eller anställda och rättslösa i vissa avseenden. Det är helt bisarrt, säger han. Det finns ingen statistik över antalet skuggdoktorander och det är flera anledningar till att det saknas siffror. Dels vill forskargrupper, institutioner och fakulteter inte skylta med verksamheten. Dels finns det också en svårighet att administrera statistik då skuggdoktorander varken är anställda eller doktorander. SULF får kännedom om förekomsten när en skuggdoktorand som kommit i en svår knipa hör av sig. Det händer också att en medlem slår larm om ett labb där ingen är registrerad doktorand. Det är en grupp som inte vill göra något väsen av sig. En skuggdoktorand har en oerhörd beroendeställning till sin så kallade handledare. Om det kör ihop sig kan en skuggdoktorand råka riktigt illa ut och karriären kan vara över. Oftast kommer skuggdoktorander från ett annat land, i stor utsträckning från länder i Asien. Andreas Lundin säger att skuggdoktorander förekommer framförallt vid medicinsk fakultet, men det finns också exempel vid naturvetenskaplig och teknisk fakultet samt enstaka fall vid andra fakulteter. Det här sker ibland med fakultetens goda minne medan resten av universitetet hålls i ovetskap. Ibland skrivs de in som studenter på masterkurser vilket jag tycker är ett mycket fräckt sätt att kringgå reglerna. finansierar gör olika stiftelser, många gånger kommer stipendierna från hemlandet. Ofta tar professorn hit skuggdoktorander som ett slags provdoktorander under ett halvt till ett år. De har en beroendeställning som gör att de måste vara till lags. Om de vågar knysta kan de åka ut. Det är vanligt att skuggdoktoranderna inte är medvetna om att de är skuggdoktorander, professorn kallar dem doktorander och i korrespondensen med hemlandet benämns de doktorander, men de är inte registrerade som doktorander vid universitetet. Det här är absolut otillåtet, den som är vare sig student eller anställd får inte arbeta i ett labb på universitetet. Att skuggdoktoranderna är helt oförsäkrade löser man ibland med att teckna en försäkring genom Kammarkollegiet. Andreas Lundin påpekar att det i rättvisans namn ska sägas att Lunds universitet försöker göra något åt problemet och att vicerektor Ingalill Rahm Hallberg håller i en kartläggning. Lunds universitet håller på att försöka registrera alla som finansieras med stipendier skuggdoktorander, doktorander och postdok i lönesystemet. Andreas Lundin menar att kartläggningen är ett första steg. Men det avhjälper inte grundproblemet att alla som går på stipendier har sämre villkor och lägre trygghet än andra grupper, säger han. Studenttidningen Lundagård har i nummer 7/2010 ett stort reportage om skuggdoktoranders situation på Lunds universitet. Lundagård rapporterar också att man vid Lunds Tekniska Högskola ska hitta anställningar för tre eller fyra skuggdoktorander som man fått rapporter om. Ledningen för LTH och vi har samma syn på skuggdoktorander, att problemet måste åtgärdas och rätt åtgärd är att anställa dem. Problemet ligger i allmänhet inte på fakultetsnivå, utan ute i verksamheten. En del av problemet är att skuggdoktoranderna är osynliga för systemet i stort, kommenterar Andreas Lundin. l Universitetsläraren 16/2010 5

6 Vilka får ge lärarutbildning? Omfattande bedömningar på gång Kan bedömningen av examensrätten för lärarutbildning komma att kompletteras med politiska beslut? Kommer regeringen att överpröva Högskoleverkets beslut om det skulle visa sig att, exempelvis, en högskola där lärarutbildningen dominerar förlorar examensrätten? Hur blir det med regionalpolitiska hänsyn i den händelse möjligheterna till lärarutbildning helt skulle försvinna i någon del av Sverige? text: marielouise samuelsson foto: jann lipka Peter Honeth, statssekreterare vid Utbildningsdepartementet från utbildningsdepartementet kommer bestämt besked. Att regeringen skulle påverka besluten utifrån vad som kan tänkas ligga i nationens intresse avfärdar Peter Honeth, statssekreterare vid departementet, som rykten. Förordningen är kristallklar. Teoretiskt skulle det kunna bli så att inte någon enda högskola får examensrätt, men regeringen skulle ändå inte lägga sig i. Regeringens styrning finns i propositionen, nu är det Högskoleverkets bedömning och beslut som gäller. Just nu pågår alltså i högt tempo Högskoleverkets omprövning av befintlig och prövning av ny examensrätt för lärarutbildning, landets största högskoleutbildning. Lärosätena avlöser varandra hos HSV:s bedömargrupper. I sektorn har processen inte bara krävt omfattande arbetsinsatser utan också väckt frågor och osäkerhet. Att ansvaret för förändringen av landets största högskoleutbildning flyttades från högskoleminister Tobias Krantz till utbildningsminister Jan Björklund är en av de omständigheter som har bidragit till farhågor om att den otvivelaktigt offensiva politiken skulle märkas också när det gäller vem eller vilka som får examensrätt. marita hilliges, rektor vid Högskolan Dalarna, uppfattar det som att den snabba, pågående processen om examenstillstånd foto: Ulf Palm för lärarutbildning har medfört osäkerhet i sektorn. Kommer examensrätten att bygga enbart på en tillståndsgivande kvalitetsgranskning eller kommer det också att göras politiska avvägningar? Marita Hilliges, rektor vid Högskolan Dalarna Hon menar också att det finns en inbyggd inkonsekvens i hur alla examenstillstånd för lärarutbildning omprövas: I övrigt har ju regeringen betonat att man inte vill utvärdera utbildningars förutsättningar, utan istället mäta resultaten, men gällande den största högskoleutbildningen blir det alltså tvärtom. Hon ser det även som problematiskt med inslagen av politiskt driven iver när det gäller förändringar av lärarutbildningen. Förändringarna har inte hunnit få genomslag, innan det är dags för nya. den snabba processen har också skapat osäkerhet kring de konstnärliga högskolornas lärarutbildning, men Johannes Johansson, rektor för Kungliga musikhögskolan i Stockholm hyser dock tillförsikt för egna området. Tittar man på de generella lärarutbildningarna är det en stor och komplex omvandling som nu sker. Gällande lärar utbildningar inom mitt område tycker jag att propositionen behandlat ämnet musik med respekt och förståelse. foto: kg pressfoto Musiken har behållit sin starka ställning och jag är glad att det nu finns en särskild musikämneskombination, riktad mot de estetiska programmen, säger han. Det här är en process som har krävt att lärosätena arbetat i rasande takt med sina ansökningar. Jag har enorm beundran för mina medarbetare som bokstavligt talat har jobbat dag och natt med detta. också för högskoleverket har prövningen av examenstillstånd medfört stor arbetsbörda. Däremot ser inte nye universitetskanslern Lars Haikola något utrymme för politisk belastning av HSV:s pågående arbete och kommande beslut: Ur Högskoleverkets synpunkt är detta enkelt, beslut om examensrätt fattas efter den bedömningsprocess som pågår. Det är en bedömning efter kvalitet och ingenting annat. När processen är färdig är det antingen ja eller nej, svart eller vitt, säger Lars Haikola. Samtliga lärosäten som söker Lars Haikola, universitetskansler HSV foto: Ove Torstensson Johannes Johansson, rektor vid Kungliga Musikhögskolan lärarutbildning ska alltså prövas och han säger att arbetet med detta har blivit ungefär som han hade föreställt sig när han tillträdde som universitetskansler. Det vill 6 Universitetsläraren 16/2010

7 säga intensivt och resurskrävande. Under hela oktober kommer stora delegationer till Högskoleverket, det blir ungefär ett lärosäte per dag. Lars Haikola berättar att Högskoleverket har fått lägga en hel del energi på att se till att bedömargrupperna har tillräckliga kunskaper om svenska utbildningsstrukturer. Bedömargrupperna är sammansatta så att ungefär hälften kommer från Sverige och hälften från de andra nordiska länderna. Det innebär att samtliga läser svenska, men att det inte är givet att man vet hur svensk utbildning fungerar. Men vi måste ha den sammansättningen, om grupperna istället utgjordes av enbart företrädare för den svenska högskolesektorn skulle det uppstå för mycket jävsproblem. Haikola talar om en komprimerad process, men ser inga allvarliga problem med tidtabell eller resurser. I processen har det förekommit en del misshappenings, men i huvudsak lyckosamma möten. efter att bedömargrupperna har gjort sina överväganden ska dessa koordineras, vilket lär pågå under november. En deadline för när lärosätena ska få besked är satt till 15 december, det finns också inplanerat ett absolut sista beslutsmöte den 21 december. Lars Haikola är inte orolig för politisering av processen eller att andra hänsyn än kvalitet skulle finnas med. Det här är bedömningar peer rewiew, det är sektorn själv som bedömer och dessa grupper är knappast lätta att styra. Och statssekreterare Peter Honeth understryker alltså att inga andra hänsyn kommer att tas från Utbildningsdepartementets sida, än HSV:s bedömning. Tillstånd ges inte för högskolornas skull, utan för utbildningens, säger Peter Honeth. Till det som skapat osäkerhet är möjligheterna till samverkan mellan lärosätena, också gällande detta menar Peter Honeth att oron i sektorn är obefogad: Tvärtom, i propositionen lyfter vi fram möjligheterna till samverkan. Vilka högskolor som i fortsättningen får ge lärarutbildning kommer alltså att meddelas den 15 december. Hösten 2011 blir första terminen enligt den nya ordningen. l foto: jann lipka Utbildningsministern börjar med 13 lärosäten text: marielouise samuelsson jag kommer att ge högskole- och forskningsfrågorna högsta prioritet. Jag ska besöka tretton universitet och högskolor på åtta veckor, sade Jan Björklund strax efter regeringsombildningen, som innebär att han får ansvar för ytterligare ett stort politikområde. Utbildningsminister Björklund som hittills ansvarat för de lägre skolnivåerna tar alltså över det som under alliansens första mandatperiod har varit först Lars Leijonborgs och därefter Tobias Krantz ansvarsområde. Krantz avgår inte bara som minister, utan avstår också från sin riksdagsplats. Regeringsombildningen innebär att Utbildningsdepartementet blir större och att ministerportföljerna klyvs på ett nytt sätt, säger Jan Björklund. Mina ansvarsområden blir, som tidigare, grundskola och gymnasieskola, men jag tar också över högskola och forskning. Samtidigt lämnar jag ifrån mig ansvaret för förskola, vuxenutbildning och studiestöd till biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni. Alliansens nya ordning, med ett enda statsråd, avviker från vad som gällt för svenska regeringar de senaste decennierna. Många andra länder har ordningen att hela utbildningsväsendet ligger under samma minister, påpekar Jan Björklund. Frågorna hör samman, kvaliteten i högskolan är självfallet beroende av att grundskolan och gymnasieskolan kan fokusera på kunskap och se till att studenterna kommer väl förberedda för högre studier. Stor intevju med Jan Björklund i nästa nummer av Universitetsläraren som kummer ut 1:a november. De första reaktionerna från sektorn understryker utbildningsministerns utökade uppdrag, att även leda högskolepolitiken den mandatperioden blir en stor utmaning med en högskola i förändring, heter det i ett pressmeddelande från SFS ordförande Beatrice Högå. Sacos ordförande Anna Ekström vill gratulera till den tunga och viktiga portföljen och önska honom framgång. Blekinge Tekniska Högskolas rektor, Ursula Haas, ser också positivt på att utbildningsministern tar ett helhetsgrepp, från grundskolan upp till forskningsutbildningen och gör följande analys på BTH:s hemsida: Att man gör det beror på att man vill bli ännu tydligare med att skolfrågorna hänger ihop, ska vi säkerställa att vi får högkvalitativ utbildning, goda forskare och excellent forskning i slutändan måste vi se hela skolgången som viktig, d.v.s. hur man lägger grunderna redan i grundskolan för att möjliggöra för vidare studier på högskole- och forskningsnivå. För vår del ser jag detta som både positivt och nödvändigt. Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet påpekar på sin blogg att Jan Björklund inte som Tobias Krantz har erfarenhet från sitt nya ansvarsområde och förmodar att kontinuiteten och kompetensen representeras av Peter Honeth, som blir kvar som statssekreterare. Bremer noterar vidare att området högre utbildning och forskning endast ägnades fyra av 473 meningar i regeringsförklaringen, men hoppas att utnämningen av Björklund till vice statsminister kan hjälpa till att stärka förståelsen för vår sektor i regeringen som helhet. SULF tog i en första kommentar upp regeringsförklaringen om en kvalitetssatsning på den högre utbildning. SULF:s förbundsordförande Anna Götlind hoppas på snabbt besked från utbildningsminister Jan Björklund. l Se även ledaren på sidan 2 Tretton lärosäten som får besök: Jan Björklund inledde med besök på Stockholms universitet och besöker Uppsala universitet 19 okt, KTH 20 okt, Mälardalens högskola 27 okt, Karolinska Institutet 4 nov, Lunds universitet 5 nov, Karlstads universitet 8 nov, Linköpings universitet 15 nov, Högskolan Dalarna 23 nov, Göteborgs universitet och Högskolan Väst 24 nov, Chalmers 8 dec samt Umeå universitet, datum ej bestämt. Universitetsläraren 16/2010 7

8 Vi behöver interna diskussioner Satsa eventuella nya medel till grundutbildningen på masternivån och fördela forskningsanslagen på färre forskare! Det är ett par av Bo Sundqvists förslag för att höja kvaliteten på verksamheterna inom universitet och högskolor som han presenterar i en ny bok. text: per-olof eliasson Det är inte svårt att se problemen med det traditionella kollegiala styret. Men ska man ha kvalitet är det kollegiala styrelsesättet för de akademiska frågorna det enda som garanterar kvalitet. Det gäller att finna ledare som kan kombinera kollegialitet med administrativ ordning och reda. som rektor kände jag med åren en växande frustration över att det var så lite reflektion och diskussion om högre utbildning och forskning, både bland politiker och inom akademin, säger Bo Sundqvist. Han har nu skrivit boken Svenska universitet lärdomsborgar eller politiska instrument? som är en sammanfattning av erfarenheter från en lång karriär inom akademin började Bo Sundqvist studera vid Uppsala universitet. Han disputerade 1974 med en avhandling i kärnfysik, blev professor 1991 och fick därefter en lång rad ledningsuppdrag och var bland annat Uppsala universitets rektor var han också ordförande i SUHF. Utbildning och forskning är för Bo Sundqvist huvuduppgifterna för akademin och därför är kvaliteten i dessa verksamheter helt avgörande för hur nyttiga lärosätena på sikt är för samhället. Hans analys är att den kraftiga expansionen av studenter och forskare inom svensk högre utbildning och forskning har lett till en uttunning av resurser per capita och till en sänkning av kvaliteten inom både utbildning och forskning. Men så som universitetssystemet fungerar idag är det inte alls säkert att mer resurser skulle säkra kvaliteten på sikt. Han anser att det är förvånansvärt hur lite motstånd mot åtstramningarna som bjudits från universitetshåll. I praktiken har man överlåtit till politikerna att besluta vad som är kvalitet i utbildningen genom att år efter år ta emot och be om flera studieplatser med ständigt minskande ersättningar per student. Vi har gjort som vi blivit tillsagda och akademin har därmed i praktiken gett upp kraven på kvalitet i grundutbildningen. Det är en farlig utveckling. Bo Sundqvist anser att det inte är realistiskt att tro att samhället, staten, har möjlighet att tillföra resurser som kan uppväga urholkningen för hela grundutbildningsområdet. Därför diskuterar han om det skulle vara möjligt att uppnå högre kvalitet med mindre satsningar. Han menar att det finns potential till en kraftig förbättring av kvaliteten genom att koncentrera resurserna. En möjlighet är att acceptera den nuvarande resursnivån för den grundläggande utbildningen och organisera den i gymnasieliknande former, men fortfarande förlägga den till högskolor och universitet. Eventuella nya resurser koncentreras till masternivån där vetenskaplig anknytning och begynnande inskolning i forskningsverksamhet skulle vara realistiskt att uppnå. Det skulle även vara ett snävare urval till masternivån, bara de mest framgångsrika studenterna på den grundläggande nivån skulle få tillträde. liknande problem med för små resurser per capita finns inom forskningen, en utveckling till vilken forskarna i viss mån bidrar själva. Antalet doktorander har ökat med en faktor två till tre sedan början av 90-talet. Jag förstår inte riktigt drivkrafterna till denna utveckling men det har spelat en viss roll att staten satt upp produktionsmål för lärosätena, fastän utan särskilda resurstillskott. Bo Sundqvist Bo Sundqvist anser att det är ett systemfel att det till största delen är doktorander som utför forskningshantverket och att de seniora forskarnas tid upptas av anslagsansökningar. Man borde hålla tillbaka antalet forskarstuderande och istället öppna forskargrupperna för flera postdoktorer, det vill säga utbildade unga gästforskare. Bland disputerade forskare sprids medlen ut alltför mycket genom forskningsrådens försorg (det vill säga forskarna själva) så att många forskare har underkritiska resurser. Detta sammantaget får troligen i längden den effekten att forskningens kvalitet sjunker och därmed minskar möjligheten att konkurrera internationellt. Den kvantitativa explosionen av studenter, forskare och lärare samt utspädningen av resurser bäddar för en nedgång i kvaliteten men det har ännu inte slagit igenom fullt ut. Ledtiderna är långa; att formulera ansökan, få den godkänd, bygga upp forskargrupp, genomföra forskningen, bli bedömd i peer review-förfarande, publicera resultaten och bli citerad tar ofta år. Istället för att sprida ut resurserna på så många forskare borde universiteten mera energiskt identifiera de bästa forskarna och ge dem resurser. Forskning är en elitisk verksamhet, en undersökning i områden där bibliometri är tillämpbart visar att tio procent foto: tommy westberg 8 Universitetsläraren 16/2010

9 av de svenska forskarna står för över 60 procent av publiceringarna. Bo Sundqvist anser även att forskningen bör koncentreras till ett mindre antal internationellt gångbara forskningsuniversitet. Det är också önskvärt med en mera autonom ställning för universiteten så de kan ta nödvändiga beslut för att kunna hävda sig internationellt och framför allt stimuleras att ta ansvar för kvaliteten. Med kvalitet avses inte något ytligt indikatorsystem utan handfasta utvärderingar som bygger på internationella kollegers professionella omdömen. Han förespråkar också en uppvärdering och förnyelse av det kollegiala systemet. Det är inte svårt att se problemen med det traditionella kollegiala styret. Men ska man ha kvalitet är det kollegiala styrelsesättet för de akademiska frågorna det enda som garanterar kvalitet. Det gäller att finna ledare som kan kombinera kollegialitet med administrativ ordning och reda. Han hävdar vidare att orsaken till den svenska paradoxen att så lite forskning leder till färdiga produkter beror på att i Sverige förväntas universiteten ta hand om hela innovationskedjan. Istället ska universiteten koncentrera sig på utbildning och forskning och sedan ska bland annat professionella innovatörer, riskkapitalister och företag ta hand om resten. Han ser en stor fara i att politikerna vill använda universiteten för politiska ändamål och menar att risken är stor att universiteten älskas ihjäl. Det politiska inflytandet har expanderat och med det synen att universiteten ska vara huvudaktörer i att stärka den ekonomiska tillväxten i samhället. I Lissabonagendan är det universiteten som ska utveckla en europeisk kunskapsekonomi. Det är en gigantisk metastyrning mot att universiteten i första hand ska vara nyttiga. Bo Sundqvist anser tvärtom att universitetens viktigaste uppgift är att frigöra människans intellektuella skaparkraft och inte lägga ett strikt kortsiktigt nyttoperspektiv på verksamheten. Han efterlyser en diskussion om en långsiktigt hållbar strategi för svensk högre utbildning och forskning. Vi behöver interna diskussioner inom akademin. Att få igång sådana är ett syfte med boken och det ser lovande ut. Jag har fått mycket respons sedan den kom ut i somras och en from förhoppning är att boken leder till en omfattande diskussion, säger Bo Sundqvist. l Sammanslagen högskola får rektor från 1 januari Bo-Erik Gyberg föreslås bli rektor för Stockholms dramatiska högskola från 1 januari Högskolan är resultatet av sammanslagningen mellan Teaterhögskolan i Stockholm och Dramatiska institutet i Stockholm. Förslaget kommer från organisationskommittén för den nya högskolan. Bo-Erik Gyberg har i många år varit aktiv i filmbranschen, som fotograf, regissör och producent. Han har bland annat också varit rektor för Filmhögskolan vid Göteborgs universitet, samt rektor för Högskolan för Design och Konstverk vid Göteborgs universitet. Sedan 2006 är han rektor för Nyckelviksskolan i Stockholm. foto: magnus svensson Nyhet inom projektledning! För att leda projekt till framgång krävs kunskap om såväl beteendekompetens som metodkompetens. För utveckling av beteendekompetensen finns nu efterfrågade nyheten Beteendekompetens i projektledning i lager. Denna heltäckande bok innehåller alla områden inom beteendekompetens som en projektledare behöver behärska för att professionellt genomföra projekt rikligt illustrerade men ett stort antal case ur verkligheten för att underlätta inlärning och förståelse. Boken vänder sig till såväl utbildare som blivande och nuvarande projektledare och är tänkt som ett stöd inför IPMA-certifiering. Läs mer på Telefon NYFIKEN PÅ VÅRA ANDRA LÄROMEDEL? Säljledning Styrelsearbete i ägarledda företag OBM Ledarskapets psykologi IFRS-i teori och praktik Praktisk bolagsstyrning Projektledning Universitetsläraren 16/2010 9

10 Åtta innovationskontor ska uppmuntra nyttig forskning De åtta nybildade innovationskontoren ska främja innovationer genom att i olika skeden i forskningsprocessen stödja och uppmuntra forskarna att kommersialisera och nyttiggöra sina forskningsresultat. text: per-olof eliasson foto: Göran Segeholm upprinnelsen till innovationskontoren finns i regeringens forskningsproposition från 2008, Ett lyft för forskning och innovation. Där slås det fast att universitetens tre uppgifter är integrerade och att en central del i samverkansuppgiften är innovationer och nyttiggörande av forskningsresultat. Ordet innovation förekommer 453 gånger i propositionen. Det är inte bara i snäv mening kommersialisering som avses utan också nyttiggörande som i vidare mening gynnar framsteg och förnyelse i samhället, säger Susanne Andersson, handläggare vid Vinnova som har haft ansvaret för att föreslå fördelning av finansiering till innovationskontoren. Denna ökade inriktning mot att forskningsresultaten ska kunna vara till nytta är inget specifikt svenskt utan politikernas krav på att forskningen ska ge resultat ökar i många länder. Redan innan forskningspropositionen 2008 hade Vinnova inrättat det så kallade Nyckelaktörsprogrammet, ett Det ska vara en kedja där innovationskontoren är den första länken. Tanken är att innovationskontoren ska komma på ett tidigt stadium och förmå forskarna att tänka i banor av innovationer och föra in nyttiggörande som en naturlig del i forskningsprocessen. Susanne Andersson, handläggare vid Vinnova åttaårigt program med start 2006, som har ungefär samma mål som innovationskontoren, men en mindre budget. Därigenom hade verksamhet startats vid flera universitet, som nu kan ökas genom extra finansiering för innovationskontor. Regeringen beslutade vilka universitet som skulle erbjudas möjlighet att inrätta innovationskontor och Vinnova fick sedan uppdraget att föreslå hur bidragen skulle fördelas (se diagram). Hur innovationskontoret ska organiseras är däremot upp till varje lärosäte att besluta. Pengarna fördelades i juni i år, vilket innebär att de olika kontoren precis kommit igång. Innovationskontor ska kunna vara en resurs för flera lärosäten, inte bara det som kontoret är placerat vid. Sålunda är ett av innovationskontoren ett samarbete mellan fyra universitet, den så kallade Fyrklövern. Mittuniversitetet har tagit huvudansvaret för Fyrklövern och dessutom ingår universiteten i Karlstad och Örebro samt Linnéuniversitetet. Innovationskontor Väst som Chalmers tekniska högskola ansvarar för har på eget initiativ knutit ett antal västsvenska universitet och högskolor till sig och det innovationskontoret har också fått mest pengar. många lärosäten har redan någon form av organisation för att stötta kommersialisering av forskningsresultat som holdingbolag och inkubatorer som kommer in när forskaren har bildat ett företag eller är på väg att göra det. Innovationskontoren ska inte dubblera de här strukturerna utan de ska komma in tidigare i processen. Till skillnad från holdingbolag ingår innovationskontoren i lärosätenas interna organisation. Det ska vara en kedja där innovationskontoren är den första länken. Tanken är att innovationskontoren ska komma på ett tidigt stadium och förmå forskarna att tänka i banor av innovationer och föra in nyttiggörande som en naturlig del i forskningsprocessen. Innovationskontoren ska bland annat jobba med idésökning, försöka identifiera forskningsprojekt som kan och bör leda till kommersialisering. Men det är inte så att innovationskontoren lägger ytterligare uppdrag på forskaren, utan innovationskontoren ska tvärtom underlätta för och avlasta forskaren som jobbar med innovationer och tillföra juridisk och affärsmässig kompetens. Susanne Andersson påpekar att detta inte innebär att forskaren behöver bli entreprenör och bilda företag. Det kan innebära att föra samman forskaren med entreprenörer och riskkapital eller leda till ett samarbetsprojekt med industrin eller till uppdragsforskning. 10 Universitetsläraren 16/2010

11 foto: Peter Modin Innovationskontoren kan exempelvis hjälpa forskaren att på ett tidigt stadium skriva avtal som reglerar äganderätten till forskningsresultaten och eventuella innovationer. Hon anser att det så kallade lärarundantaget är en anledning till att svenska universitet inte varit så bra på att ta fram innovationer. Varför skulle man från universitetens sida stötta kommersialisering? Ansvaret för att nyttiggöra eller kommersialisera forskningsresultat har tidigare vilat på forskaren. Nu är det skillnad, lärosätena har ett tydligt uppdrag och klart uttalade förväntningar att främja nyttiggörande och får också pengar för det genom finansi - eringen av innovationskontoren och genom Nyckelaktörsprogrammet. Men Susanne Andersson vill göra tydligt att detta inte innebär att alla forskare måste inrikta sig på innovationer. Forskaren har ett fritt val, att använda sig av innovationskontoren eller att inte göra det. Forskare kan säga att jag befattar mig inte med innovationer och kommersialisering. Det är upp till varje lärosäte hur de ska hantera ett sådant förhållningssätt. Men olika inriktningar och förhållningssätt kan ju rymmas inom samma universitet, säger hon. det universitet som kanske snabbast kommit igång med sitt innovationskontor är Linköping. Linköpings universitet har de senaste tre åren haft bidrag från Vinnova genom Nyckelaktörsprogrammet för en liknande verksamhet. Och rektor var så fokuserad att han startade vårt innovationskontor på spekulation redan första november förra året, innan det var klart hur vi skulle få våra medel, säger Göran Felldin, chef för Innovationskontoret i Linköping. Innovationskontoret i Linköping består av cirka 15 personer. Hela organisationen med stödsystem för innovationer består av personer, det innefattar då förutom innovationskontor bland annat holdingbolag och inkubator. Göran Felldin vill komma in tidigt i forskningsprocessen. Mitt drömscenario är att vi, för att ge forskaren valfrihet, kommer in redan innan forskningen påbörjats och hjälper till att skriva finansieringsavtal som säger om det blir de resultat som vi tror så kommersialiserar vi på det här sättet. Eller till och med komma in ännu tidigare. Vi skulle vilja vara med redan vid ansökningarna för att öka chanserna att få finansiering, åtminstone i anslutning till stora forskningsprogram med ansökningar från finansiärer som Vinnova och Vetenskapsrådet. Avsikten är att göra det troligt för finansiären att forskningen svarar på relevanta behov och att forskaren har lämpliga kontakter med industrin vilket ökar chansen till finansiering. Chanserna kan öka ytterligare om man också kan visa att om det blir resultat så finns strategier för hur dessa ska kommersialiseras och finansieras. Göran Felldin går ett steg vidare. Jag önskar att det skulle vara obligatoriskt att avsätta ett antal procent av forskningsanslaget för att främja att resultatet gör nytta i samhället. Då oavsett om nyttigheten är en sak eller en tjänst. Mitt drömscenario är att vi, för att ge forskaren valfrihet, kommer in redan innan forskningen påbörjats och hjälper till att skriva finansieringsavtal som säger om det blir de resultat som vi tror så kommersialiserar vi på det här sättet. Göran Felldin, chef för Innovationskontoret i Linköping 100 miljoner till innovationskontoren för två år (2009 och 2010) Pengarna fördelas så här: Mittuniversitet* 10 miljoner Chalmers tekniska högskola 18 miljoner Kungliga Tekniska högskolan 14 miljoner Karolinska Institutet 10 miljoner Uppsala universitet 14 miljoner Linköpings universitet 12 miljoner Lunds universitet 14 miljoner Umeå universitet 8 miljoner * Tillsammans med Karlstads universitet, Örebro universitet och Linnéuniversitet. Framöver ska kontoren dela på 50 miljoner kronor per år. Det kan ju till exempel vara forskare i beteendevetenskap vars forskningsresultat blir kompetensbas för tjänsteföretag. Han hoppas att universiteten ska kunna bli F:et i företagens FoU (Forskning och Utveckling). Idag har ett medelstort svenskt företag generellt ingen forskningsverksamhet, möjligen en utvecklingsavdelning. Jag vill gifta ihop universiteten och industrin, där universiteten står för forskningen och industrin för produktutvecklingen. Han slår också ett slag för studentföretagande. Vill man öka antalet företag som startas vid universiteten ska man vända sig till studenterna. Det är normalt en mycket snabbare väg än genom forskning. Det är mycket större omsättning av studenter och de är många fler än forskarna. Och många studenter använder sina kunskaper för att exempelvis starta konsultföretag. Vid LiU finns Venture Zon som vänder sig till studenter som vill bli entreprenörer och starta företag. Där finns personal de kan bolla idéer med och de kan exempelvis få hjälp med bolagsbildande och skriva ansökningar om finansiering. De som vill bli en ny Bill Gates eller starta ett nytt Apple hänger där, säger Göran Felldin. l Universitetsläraren 16/

12 Gyllene tider för akademiker Svenska lärosäten expanderar och planerar nyanställa forskare och lärare, både för offensiva satsningar och för att täcka de stora pensionsavgångarna. Många universitet och högskolor konkurrerar om personer med liknande kompetens. Det kommer en gyllene tid för svenska akademiker, säger Lars Holberg, informationsdirektör vid Linköpings universitet. text: per-olof eliasson foto: Peter Modin vi har ambitionen att växa och det gäller framförallt lärare och forskare. Vi planerar att rekrytera 200 anställda om året de närmaste åren på lärar- och forskar sidan, säger Lars Holberg. Som en följd av ökningarna av forskningsanslagen och satsningen på strategiska områden har Linköpings universitet fram till halvårsskiftet i år ökat antalet anställda med 150 forskare och lärare över hela skalan; professorer, lektorer, postdoktorer. Vi har varit framgångsrika i konkurrensen och därför är expansionsbehovet stort. Av de 200 anställningarna om året framöver utgör ersättningsrekryteringarna Lars Holberg, informationsdirektör vid Linköpings universitet för främst pensionsavgångar ungefär 50 procent och 50 procent är nyanställningar. Däremot påverkar inte tillströmningen av studenter anställningarna i någon högre utsträckning. Vi vet att ungdomskullarna vänder ned efter Lärosätena är försiktiga att dra på sig en stor personalstyrka. Det är alltså forskare som efterfrågas och andra universitet är i ungefär samma situation. Det kommer en gyllene tid för svenska akademiker, det finns inte tillräckligt många akademiker för att klara de framtida behoven när lärosätena ska expandera samtidigt. Här i Linköping räknar vi också med en mycket stor internationell rekrytering, säger Lars Holberg. Också vid Kungliga Tekniska högskolan räknar man med att konkurrensen om framförallt forskarna kommer att bli hård. Problemet när vi får extra pengar för att forska är att antalet duktiga forskare är begränsat och att vi konkurrerar om samma personer. Det finns inte tillräckligt många duktiga forskare, utan vi jagar samma lilla grupp, säger Lars-Erik Skagersten, förhandlingschef vid KTH. Enligt honom har inte KTH planer på att expandera utan att istället ytterligare höja kvaliteten. KTH har en jämn tillströmning av studenter, men man förväntar sig stora förändringar när studenter från länder utanför EES-området måste betala avgifter. Min gissning är en förväntad minskning och att det blir en del uppsägningar. Trots att universitetet alltså inte planerar att expandera har KTH hittills i år anställt cirka 530 personer däribland 132 doktorander, fem forskarassistenter, sex professorer, fyra adjungerade professorer, sju universitetsadjunkter, 18 universitetslektorer och 222 andra undervisande och forskande personal. göteborgs universitet har en mycket decentraliserad organisation. Respektive fakultet har strategier för vilka områden som ska förstärkas och på vilka områden det saknas kompetens, och där kommer det att rekryteras, säger Hilding Hilding Sjödén, tf chef för personalavdelningen vid Göteborgs universitet Sjödén tf chef för personalavdelningen. Han påpekar att fakulteterna i första hand tänker långsiktigt och att två faktorer är avgörande för behovet att rekrytera. Det ena är överväganden om vilka områden man ska satsa strategiskt på. Det andra är det faktum att 50 procent av kärnkompetensen vid Göteborgs universitet, forskare och lärare, kommer att gå i pension de närmaste 10 åren. Hur ska man hantera den situationen, hur ska man använda de resurser som frigörs? Ska man ersätta dem som går i pension eller ska man omfördela resurserna och satsa på andra områden, som ökar universitets konkurrenskraft och/eller som behövs i samhället. Det här är frågor som ständigt står i fokus, säger Hilding Sjödén. Enligt den senaste statistiken har Göte borgs universitet från januari till och med augusti nyanställt 553 personer och återanställt 269 personer. Nu ska noteras att kategorin återanställda till större delen innehåller anställda som fått förlängning av tidsbegränsade anställningar, säger Hilding Sjödén. Av dem som anställts utgör undervisande och forskande personal 280 nyanställda respektive 198 återanställda. 72 forskarstuderande har nyanställts respektive 32 återanställts. Bo Waerme, biträdande personaldirektör vid Uppsala universitet, uppger att det inte finns något övergripande påbud att anställa. Men det satsas en hel del på starka forskningsmiljöer och så är vi mitt uppe i ett generationsskifte när många professorer och lektorer går i pension så en hel del av anställningarna är ersättning för pensionsavgångar. Det är gemensamt för alla universitet att man anställer rätt mycket nu när 40-talisterna går i pension, säger han. 12 Universitetsläraren 16/2010

13 Professor i medierad kultur vid Tema Kultur och samhälle Till Tema Kultur och samhälle (Tema Q) vid Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK) söker vi en professor med inriktning mot medierad kultur. Tema Q är Sveriges ledande miljö för tvärvetenskaplig forskning och forskarutbildning om kulturliv, kulturarv, kulturproduktion och kulturpolitik. Mer information finns på Sista ansökningsdag är 22 november 2010 luleå tekniska universitet söker Professor ämnesföreträdare i Engelska med didaktisk inriktning Platsannonserna väntas bli ännu fler när svenska lärosäten expanderar. Dessa annonser hittar du längre bak i tidningen. LiU Mer information foto: ian fernheden Vid Uppsala universitet har hittills under 2010 (till och med 16/9) 105 läraranställningar ledigkungjorts. De olika fakulteterna uppger att de har för avsikt att anställa fler under de kommande åren men i de flesta fall anger de inte något antal. Susanne Wallmark, planeringschef vid Lunds universitet lunds universitet expanderar också. Ansvaret att anställa ligger på fakulteterna och det finns ingen central strategi för hur många som ska anställas, säger planeringschef Susanne Wallmark. Av universitetets delårsrapport framgår att utbyggnaden av personalstyrkan under första halvåret 2010 motsvarar drygt 150 helårstjänster och att expansionen fortsätter under andra halvåret samt att universitet ska genomföra en kraftfull och väl planerad utbyggnad både av forskningen och av utbildningen. Också Luleå tekniska universitet växer. Vi planerar att anställa personer per år de närmaste två åren. Det innefattar också doktorander, säger Ingegerd Olofsson, personalchef vid LTU. Orsaker till anställningarna är tillväxt av externa forskningsmedel och pensions avgångar samt naturlig avgång till andra universitet och till industrin. Men våra lärare är lite yngre än genomsnittet vid svenska universitet så de stora pensionsavgångarna kommer inte ännu. Det är både en tillgång och en fara för oss eftersom våra lärare och forskare kan bli rekryteringsbas för andra universitet. LTU rekryterar också internationellt, bland annat har två professorer från Tyskland anställts i Rymdteknik. Vi tänker medvetet på att rekrytera internationellt. Nu kommer vi att få direktflyg till London och det tror vi kommer att underlätta internationell rekrytering, säger Ingegerd Olofsson. för att förebygga att Chalmers tekniska högskola inte hinner nyanställa i den takt lärosätet behöver har man förändrat rekryteringsprocessen av forskande och undervisande personal. Det är hausse på anställningar på grund av att vi har mycket forskningspengar. De kategorier som vi tar in mest folk i är doktorander och forskarassistenter, så har vi nyanställt 89 doktorander, skriver i ett mail Kristina Kvarnevi, personaldirektör vid Chalmers. foto: Stefan Zimmerman Hon påpekar att många befordras mellan olika befattningar internt och inte kommer utifrån. Ett exempel är att av 35 nyanställda forskarassistenter kommer enbart åtta från andra lärosäten. Chalmers har gjort en prognos som räknar med en nettoökning av undervisande forskande personal med totalt 150 tjänster i år. Johanna Backström, chef för Rekryteringsenheten vid Karolinska Institutet johanna backström, chef för Rekryteringsenheten vid Karolinska Institutet, uppger att de olika institutionerna själva sköter sin rekrytering av adjunkter och forskarassistenter så det finns ingen central överblick över antalet. Däremot har KI hittills under 2010 anställt: fem lektorer, 13 professorer, nio adjungerade lektorer, åtta adjungerade professorer och tio gästprofessorer. Dessutom har sex personer befordrats från adjunkt till lektor och sju personer befordrats från lektor till professor. l Universitetsläraren 16/

14 debatt Vetenskapligt skrivande tas i U niversiteten vill gärna ha många internationella publikationer men gör inget för att uppmuntra forskarens faktiska ansträngningar. Att publicera artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter har blivit allt viktigare som status- och kvalitetsmått i universitetsvärlden, även inom samhällsvetenskap och humaniora. I utvärderingar och årsredovisningar är antalet artiklar numera mycket betydelsefullt. Utveckla din pedagogiska meritportfölj i god tid! Alla som söker lärartjänst behöver utveckla en pedagogisk meritportfölj för att synliggöra sin pedagogiska skicklighet. Råd och stöd om hur du utvecklar din portfölj erbjuds mot arvode. Brit Rönnbäck, fil dr, pedagogisk konsult Lång erfarenhet som pedagogisk konsult inom högskolor och universitet. Har hållit kurser i ämnet. E-post: britronnback@gmail.com eller tel Writing in English? ACADEMIC DOCUMENTS ASSOCIATES Since 1998 EDITORS OF JOURNAL ARTICLES AND DISSERTATIONS Teddy Primack 29-B Ridge Road Greenbelt MD USA Tel: Mobile: Academic.Documents@yahoo.com tprimack@yahoo.com Send your manuscript for a free estimate and sample revision Språkgranskning Jag heter Maria Hedman och språkgranskar ar klar, avhandlingar, presenta oner och konferenspapper på engelska. Jag har juris doktorsutbildning från University of California Los Angeles, magisterutbildning från Stockholms universitet, utbildning från Harvard University, en bachelor-examen i engelska från Louisiana State University, 15 års erfarenhet och engelska som modersmål. Priser: 499 kr/ m. språkgranskning. 2 kr/ord översä ning. Moms 25% llkommer. Har F-ska ebevis. Maria Hedman Översä ning och Språkgranskning Storgatan 66B, Ulricehamn, , mariahedmankontakt@gmail.com Forskare uppmanas att inför återkommande kvalitetsgranskningar och ackrediteringar registrera sina publikationer i fakultetsdatabaser så att det egna lärosätet och den egna institutionen kan sola sig i publikationernas glans, öka sitt anseende och sina anslag. Men vad händer för den enskilde forskaren när en artikel väl är färdig? Oftast ingenting. Artikelskrivandet är en ensam och obelönad ansträngning. Förväntningarna, både outtalade och uttalade, är att forskare ska publicera sig i internationella tidskrifter med gott renommé och hög så kallade impact factor men dessa förväntningar avspeglas sällan i institutionernas belöningssystem för de enskilda forskarna eller forskargrupperna. Mycket forskningsarbete synliggörs på så vis aldrig, i synnerhet om forskaren till en början blir refuserad. Ingen ytterligare forskartid, eller nedsättning av undervisningstid, läggs till så att fler artiklar kan färdigställas och skickas in till tidskrifter. Inga tidsfickor erbjuds när en deadline närmar sig eller när flera manus ska skickas tillbaka inom en viss tid. Forskaren förväntas att i tysthet skriva och skriva om, skicka in och vänta på svar, försöka med en annan tidskrift om artikeln blir refuserad, inhämta svar därifrån och skriva om igen, och så vidare. Processen kan visserligen vara givande på ett intellektuellt plan. Skribenten får kontakt med den internationella forskarvärlden och tillfälle att utvecklas. Publikationer av artiklar kan dessutom på sikt vara meriterande och fungera som dörröppnare vid ansökningar om docentur, anställningar och befordringar, men det går knappast att säga att artikelförfattarna garanteras den eller den titeln eller positionen enbart på grund av de artiklar han eller hon har publicerat. Det som brukar uppmärksammas och gynnas är idéer och förslag på framtida arbete nya projekt, nya samarbeten, nya utbildningar, nya externa ansökningar (även PROOFREADING SPRÅKGRANSKNING Förbättra engelskan i era akademiska dokument! Success in academia is dependent on how written ideas and research are presented. Native English Speaker / Attorney with proofreading experience. I focus on spelling, punctuation, grammar, sentence structure, word choice, and clarity. Price: 375 kr/tim. (exkl moms) STRÖMQVIST LEGAL AND LANGUAGE SERVICES (Information in English and Swedish) Dags att publicera? Vill du publicera dina upptäckter med säkerheten och tryggheten att ditt manuskript blir accepterat eftersom det håller ett korrekt vetenskapligt språk? Svarar du JA på den frågan kan du med förtroende vända dig till mig. Jag heter Lilian Westlin och mitt företag heter Alingo, svensk/engelsk skriv- och språkservice. Jag är disputerad och har 20 års publicerad forskning bakom mig. Mitt företag står på tre ben som alla börjar på P: PERSONLIG SERVICE, PRISVÄRT, PROFESSIONALISM! Pris: 650 kr/tim. inkl. moms. F-skattsedel finns. Tel: alingo@alingo.se 14 Universitetsläraren 16/2010

15 nte på allvar om ansökningsskrivandet som sådant är lika obelönat). Det redan utförda arbetet uppmärksammas däremot inte. Publiceringen av forskningsartiklar behandlas alltså som oviktig inåt medan den används utåt som ett sätt att legitimera och marknadsföra institutioner, fakulteter och lärosäten i konkurrensen om forskningsanslag och studenter. Vi kan inte dra någon annan slutsats än att universitetsvärlden idag har fastnat i projektsamhällets fluffiga ideal. Det är fagra men inte sällan tomma löften om vad vi ska göra och vad vi hoppas komma fram till som belönas, inte det arbete som har gjorts. l David Wästerfors, biträdande lektor i sociologi, Lunds universitet Peter Svensson, docent i företagsekonomi, Lunds universitet 152 s, hft Lotta Vahlne Westerhäll (huvudredaktör) Nordisk Socialrättslig Tidskrift Detta är det första dubbelnumret av Nordisk Socialrättslig Tidskrift. Tidskriftens målsättning är att främja nordisk samverkan inom forskning, normgivning och tillämpning på det socialrättsliga området. Medverkar i detta första nummer gör: Asbjørn Kjønstad, Åsa Gunnarsson, Jan Fridthjof Bernt, Sara Stendahl, Ilari Kallio, Titti Mattsson, Karl Harald Søvig och Stine Jørgensen 330: Beställ, prenumera och läs mera via: I Fronesis finner du vår tids främsta samhällsteoretiker, i tematiskt välkomponerade volymer. Fronesis erbjuder både fördjup ning och översiktliga intro duktioner, väl lämpade att använda i undervisningen. Läs om alla utgåvor på Populismen och folkstyret I Fronesis nr 34 diskuteras folkbegreppets historia och populismens samtida uttryck. Vi undersöker Sverigedemokraterna och den populistiska radikalhögern i Europa, Putins Ryssland, Berlusconis Italien, samt Hugo Chávez och den latinamerikanska vänsterpopulismen. Med texter av bland andra Ernesto Laclau, Cas Mudde, Emmanuel Joseph Sieyès, Thomas Jefferson, Elizabeth Cady Stanton, James Bohman, C.L.R. James, Michael Hardt och Antonio Negri. Skriftserien Kairos publicerar klassiska översatta texter som ger en fördjupning inom estetiska ämnen. Serien omfattar nu tretton volymer som används som kurslitteratur vid högskolor och universitet. Kairos nr 5: Arkitekturteorier behandlar hur den samtida arkitekturen problematiserar sina egna gränser och söker sin inspiration i bildkonsten, filosofin, psykoanalysen, semiotiken och fenomenologin. Hft, 262 s, tredje tryckningen. Finns i bokhandeln. Se även (fliken Arkitektur). Lärarexemplar kan erhållas från Raster Förlag: , info@raster.se Högskolan i Gävle verkar för en hållbar livsmiljö med forskningsprofiler inom byggd miljö och hälsofrämjande arbetsliv. Omkring studenter läser program eller kurser och utbildas till bland annat lärare, sjuksköterskor, socionomer, ekonomer, ingenjörer, fastighetsmäklare, hälsopedagoger och 3D-animatörer. högskol an i g ävl e söker Universitetsadjunkt i statistik Statistik är vid Högskolan i Gävle ett litet ämne med stor potential. Högskolan samverkar med Högskolan Dalarna inom statistikämnet och har en gemensam ämnesgrupp som består av professorer, lektorer, adjunkter och doktorander, totalt ett femtontal personer. Läs mer på under Lediga anställningar. Välkommen med din ansökan senast 27 oktober Universitetsläraren 16/

16 PROFESSOR i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning till Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap. (50%) Ref nr CFP /2010. Ansökan ska vara oss tillhanda senast Läs fullständig annons på ForskarFre firades fem ForskarFredag firades den 24 september. Det är Europas största vetenskapsfest, som i år hölls på 22 orter i Sverige och samtidigt i 32 länder runt om i Europa. under dagen, kvällen och natten anordnades hundratals aktiviteter och evenemang där man kunde utforska, uppleva, upptäcka, undersöka, experimentera, spela, testa, tävla och träffa forskare. Genom vardagsnära möten med forskare vill vi visa att forskare är vanliga människor med ovanligt spännande jobb, säger i en kommentar Lotta Tomasson, projektledare vid Vetenskap & Allmänhet, som koordinerar Forskar Fredag i Sverige. Professor i medierad kultur vid Tema Kultur och samhälle Till Tema Kultur och samhälle (Tema Q) vid Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK) söker vi en professor med inriktning mot medierad kultur. foto: vetenskap & allmänhet Tema Q är Sveriges ledande miljö för tvärvetenskaplig forskning och forskarutbildning om kulturliv, kulturarv, kulturproduktion och kulturpolitik. Mer information finns på Sista ansökningsdag är 22 november 2010 LiU Tore Bergström på Campusutveckling får testa Martin 16 Universitetsläraren 16/2010

17 dag te gången Evenemangen ägde rum i Borås, Falköping, Göteborg, Kalmar, Karlshamn, Karlstad, Lidköping, Luleå, Lund, Nybro, Oskarshamn, Skellefteå, Skövde, Stenungsund, Stenstorp, Stockholm, Södertälje, Trollhättan, Uppsala, Växjö, Öland och Örebro. Det är EU-kommissionen som har utlyst den fjärde fredagen i september som Researchers Night. I Sverige kallas arrangemanget ForskarFredag och i år firades dagen för femte året i rad. Arrangörer är universitet, högskolor, science centers och organisationer som vill främja forskning och regional utveckling. ForskarFredag stöds av EUkommissionen, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Vetenskapsrådet och Vinnova. l Linnéuniversitetet, institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap söker Doktorander i psykologi Placeringsort Växjö. Utlysningen sker i samarbete med Högskolan i Halmstad. Läs mer om anställningarna på Lnu.se Välkommen till ett universitet där allt är möjligt! Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet, ett modernt, internationellt universitet i Småland. Vi finns i Kalmar och Växjö med studenter och anställda. Södertörns högskola är ett ungt, dynamiskt lärosäte med unik profil. Vi bedriver forskning och utbildning inom humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik och utbildningsvetenskap. Sedan starten har vi byggt upp en universitets - struktur med hög akademisk kvalitet och stark koppling mellan grundutbildning och forskning. Här finns idag studenter och 750 anställda. Högskolan har sitt campus i en kunskapsintensiv och expansiv miljö i Flemingsberg i södra Stockholm. Södertörns högskola eftersträvar att tillvarata de kvaliteter som en jämn könsfördelning, etnisk och kulturell mångfald tillför verksamheten. Vi söker nu: Post doc researcher in political science, history, gender studies or sociology focusing on Lithuania Dnr 729/22/2010 Sista ansökningsdag 27 oktober Högskolelektorer i medieoch kommunikationsvetenskap Dnr 1009/22/2010 Sista ansökningsdag 1 november Gudmundsons nya spel som han utvecklat för Frostware. Välkommen med din ansökan. Ytterligare upplysningar om anställningen finns på Universitetsläraren 16/

18 5 universitetslektorer/-adjunkter i skatterätt respektive förmögenhetsrätt Avdelningen för Rätt och rättsfilosofi vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) söker fem universitetslektorer/-adjunkter - två i skatterätt och tre i förmögenhetsrätt. Anställningarna utgör ett led i en pågående satsning på forskning och undervisning vid avdelningen. Mer information finns på Sista ansökningsdag är 22 november 2010 RoRf Förmåga att dra in forskningsmedel inte nödvändig Åter har Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH) avgjort ett ärende som berör behörighet och kriterier för befordran. Beslutat kom den 17 september 2010 och avser begäran om befordran till professor vid Linnéuniversitetet. I sammanfattning kan man säga att de tre utsedda sakkunniga bedömde att den sökandes pedagogiska erfarenhet var tillräcklig och två ansåg att den vetenskapliga produktionen i omfattning och kvalitet var tillräcklig för befordran. Vidare ansåg samtliga tre sakkunniga att den sökande inte uppfyllde ett kriterium som angetts i de lokala riktlinjerna för universitetet, nämligen förmågan att generera externa forskningsmedel. Rekryteringsgruppen föreslog därför rektor att avslå ansökan, vilket också gjordes. ÖNH citerade ur ett tidigare principiellt avgörande från nämnden. Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med drygt stu denter och anställda. Verk samheten bedrivs i vetenskapsområden, till allra största del i centrala Göte borg. Ut bildningen och forsk ningen har stor bredd och hög kvalitet det vittnar sökandetryck och Nobelpris om. Professor i socialantropologi Placering vid institutionen för globala studier Ref.nr: E /10 Sista ansökningsdag: För mer information se Göteborgs univer sitets hemsida: FAS utlyser internationella postdoc inom programmet COFAS FAS Marie Curie International postdoc Programmet innehåller 2 stödformer både för inkommande och utresande forskare Sista ansökningsdag den 20 januari Universitetsläraren 16/2010

19 de dokument som många lärosäten har utfärdat angående kriterier för befordran inte innehåller sådana bindande föreskrifter om behörighetsvillkor som ovillkorligen måste vara uppfyllda för att befordran ska kunna ske. De kriterier angående vetenskaplig och pedagogisk skicklighet som återfinns i dessa riktlinjer får istället betraktas som hjälpmedel vid den prövning som de sakkunniga, de beredande organen och rektor gör i befordringsärendena. Slutsatsen är alltså klar. Behörighetsreglerna finns i högskoleförordningen och de är två, vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. Det finns inga andra behörighetsregler och ett lärosäte kan inte hitta på egna sådana regler som Linnéuniversitetet gjorde med kravet att generera egna forskningsmedel. Det ett lärosäte kan göra är att utfärda riktlinjer som hjälpmedel vid bedömning av vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. Avgörandet gällde denna gång behörighetsregler vid befordran men min tolkning är att samma bedömning skall göras vid anställningsförfaranden. Carl Falck, förbundsjurist Sveriges lantbruksuniversitet Avdelningen för student- och utbildningsservice Pedagogisk utvecklare till Universitetspedagogiskt centrum i Uppsala Sista ansökningsdag är den 9 november Fullständig annons Universitetsläraren 16/

20 Professor ämnesföreträdare i Engelska med didaktisk inriktning Mer information luleå tekniska universitet söker UNIVERSITETSLEKTOR i psykologi söks till Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete vid Örebro universitet Ref nr CFP /2010 Ansökan ska vara oss tillhanda senast UNIVERSITETSLEKTOR i statistik söks till Handelshögskolan vid Örebro universitet Ref nr CFP /2010 Ansökan ska vara oss tillhanda senast Läs fullständiga annonser på FORSKA OM VILT? Elva tjänster utlyses vid Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö (VFM), SLU i Umeå Sveriges lantbruksuniversitet ( utvecklar kunskapen om hållbar förvaltning av vilt- och fiskbestånd och deras livsmiljöer, i Sverige och i övriga världen. Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö finns i Umeå. Vi bedriver forskning, utbildar och genomför uppgifter inom miljöövervakning inom vilt och fiskområdet. Forskningen som är både tillämpad och grundläggande är samlad under fyra kompetensområden: Viltekologi och biologisk mångfald, Fiskbiologi och genetik, Vattenbruk samt Vilt och fisketurism. Vi forskar om frilevande djur och djur i odling, samt om människans olika roller vid naturresursanvändning. Vår fältverksamhet, liksom vår laborativa verksamhet, pågår året runt på land, i och under vatten och i luften, tidvis under krävande förhållanden. I dag arbetar cirka 70 personer vid institutionen. Vi utlyser nu elva tjänster för att ytterligare förstärka och utveckla vår viltkompetens och den hållbara förvaltningen av vilt, fisk och miljö. Sista ansökningsdag varierar beroende på tjänst mellan första november och första januari. Placeringsort är vid SLU i Umeå. En tjänst som fakultetsprofessor i viltekologi Fyra tjänster som universitetslektor i viltekologi med inriktning mot klövviltets populationsdynamik populationsmodellering inom vilt- och fiskområdet viltekologi med fokus på växtätande däggdjur, klimat och miljö, samt naturresursförvaltning av vilt och fisk med samhällsvetenskaplig inriktning Två tjänster som forskarassistent i viltekologi med inriktning mot stora växtätare bevarandebiologi/landskapsekologi med inriktning mot skoglig zooekologi En tjänst som postdoktor i viltekologi med inriktning mot vilt, skog och foderskapande åtgärder Två tjänster som doktorand i viltekologi viltekologi mot växt-djur interaktioner En tjänst som forskningsingenjör i terrester & akvatisk verksamhet För mer information se och 20 Universitetsläraren 16/2010