Bygg- och fastighetsekonomiutbildningen på KTH

Transkript

1 Institutionen för Infrastruktur Bygg- och fastighetsekonomi Kungliga Tekniska Högskolan Examensarbete nr 256 Bygg- och fastighetsekonomiutbildningen på KTH - Relevans och konkurrenter Författare: Catharina Forslund Stockholm 2004 Handledare: Stellan Lundström Mikael Atterhög

2 Institutionen för Infrastruktur Bygg- och fastighetsekonomi Kungliga Tekniska Högskolan Examensarbete nr 256 Förord Idén till detta examensarbete kommer från Mikael Atterhög och Stellan Lundström vid enheten för bygg- och fastighetsekonomi, KTH. Ett stort tack till dessa för stort tålamod och ett tack till dem som tagit sig tid att som besvarat enkäten om utbildningen. Jag vill också passa på att tacka Christina Pettersson för hennes goda service till dem som studerar Byggoch fastighetsekonomi. Stockholm Catharina Forslund Författare: Catharina Forslund Stockholm 2004 Handledare: Stellan Lundström Mikael Atterhög

3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING Bakgrund och syfte Metod och disposition ANDRA HÖGSKOLEUTBILDNINGAR INOM FASTIGHETSEKONOMI Inledning Utbildningar i Gävle Utbildning i Karlstad Utbildningar i Borås Utbildning i Halmstad Utbildningar i Trollhättan/Uddevalla Utbildningar i Malmö Utbildning i Lund KTH:S UTBILDNING I BYGG OCH FASTIGHETSEKONOMI Inledning Juridik Ekonomi Statistik och Matematik Teknik Mark- och naturresurslära Geomatik och fastighetsinformationsteknik Valfria kurser Uppsats Övrigt Jämförelse av olika utbildningar ENKÄTRESULTAT OCH ANALYS Inledning Uppgifter angående första och nuvarande arbete Sektor för första resp nuvarande arbete Arbetsgivare efter examen Lönenivå Utbildningens relevans för nuvarande arbete Utlandsstudier under KTH-tiden Orsaker till valet av Lantmäteriprogrammet på KTH Valet av bygg- och fastighetsekonomiinriktningen KTH-utbildningens fördelar KTH-utbildningens nackdelar Rekommendation att studera på bygg- och fastighetsekonomi på KTH Växande/avtagande arbetsområden den närmaste femårsperioden Övrigt Sammanfattning REFERENSER BILAGA 1:ENKÄT OM NYTTAN MED KTH:S UTBILDNING I BYGG- OCH FASTIGHETSEKONOMI.31 3

4 Master of Science thesis Title: Education in Building and Real Estate Economics at the Royal Institute of Technology Relevance and competitors Authors Catharina Forslund Department Department of Infrastructure Building and Real Estate Economics Master Thesis number 256 Supervisor Keywords Mikael Atterhög, Stellan Lundström Real Estate, education, relevance, competition. ABSTRACT The first part of the thesis is a comparison of the training programme in real estate economics at the Royal Institute of Technology (KTH) in Stockholm with similar programs at other universities and institutes in Sweden. There are currently nine schools and institutes that have real estate economics programs. The main finding is that KTH (and Lund Technical University) training programmes are longer and contain more mathematics and engineering (KTH) than the other programmes. In addition, economic courses at KTH are more quantitative. KTH and LTH programmes also give students more freedom to individually decide their own training programme. The second part is based on a survey of the opinion of former KTH students. 95 out of 162 former students with an exam 5, 10 or 15 years ago have expressed their opinion about the relevance of the education. The survey reveals that more and more of the former students work in the private sector. Moreover, fewer are employed as traditional real estate valuers nowadays. Instead more graduates are employed as investment advisors or in real estate management, development and brokerage. The majority of the graduates expressed the view that the programme mainly provided sufficient training to carry out tasks at their present job. Moreover, they would recommend the programme to relatives and friends. Future growth is expected in areas such as investment, real estate development and project management. 4

5 Examensarbete Titel: Författare Institution Bygg- och fastighetsekonomi utbildningen på KTH. - Relevans och konkurrenter Catharina Forslund Institutionen för Infrastruktur Bygg - och Fastighetsekonomi Examensarbete nummer 256 Handledare Mikael Atterhög, Stellan Lundström Nyckelord Fastighetsutbildningar, relevans, konkurrens SAMMANFATTNING Examensarbetet består av två delar. Den första delen är en beskrivning och analys av KTH:s utbildning i Bygg- och fastighetsekonomi i relation till åtta andra liknande utbildningar i Sverige. Programmen vid KTHs och Lunds Tekniska högskola är längre och har mer matematik och teknik (KTH) än de andra utbildningarna. Ekonomikurserna på KTH är också mer kvantitativt inriktade än de övriga. Vidare så ger dessa båda program även större valmöjligheter för studenterna jämfört med övriga program. Den andra delen av examensarbetet utgörs av en enkät som skickats till de med examen från KTHs utbildning i Bygg- och fastighetsekonomi för 5, 10 och 15 år sedan. 95 forna studenter ur ett urval av 162 besvarade enkäten (svarsfrekvens=59%). Undersökningen visar att alltfler arbetar inom den privata sektorn. Vidare är det färre som arbetar med fastighetsvärdering till skillnad från yrken som investeringsrådgivning, fastighetsutveckling och projektledning vilka samtliga har ökat i omfattning. Huvuddelen av de forna studenterna anser att utbildningen huvudsakligen täckte det kunskapsbehov som finns inom deras nuvarande arbete. Vidare skulle majoriteten vara beredda att rekommendera utbildningen vid förfrågan. Generellt bedöms tillväxten av arbetsuppgifter främst komma inom den finansiella sektorn samt inom fastighetsutveckling. 5

6 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte Under 1980-talet blev Bygg- och fastighetsekonomi inom lantmäteriprogrammet en populär civilingenjörsutbildning på KTH och varumärket Fastighetsekonom etablerades. Utbildningen, med en kärna i ekonomi, teknik och juridik har i sitt slag varit unik och den har tills mitten av 1990-talet enbart funnits på KTH startade Lunds tekniska högskola en civilingenjörsutbildning inom Lantmäteri (180 p). Under det fjärde året ska studenterna på lantmäteriprogrammet vid LTH välja någon av dessa inriktningar på sina studier: fastighetsrätt, geomatik eller fastighetsekonomi. Därefter har fler högskolor i landet som utbildningar, 80 och 120 poäng, till fastighetsförvaltare, fastighetsekonom, fastighetsmäklare och i fastighetsföretagande. Kvaliteten på högskoleutbildningen bedöms av högskoleverket genom en utvärdering vart sjätte år. Andra sätt för högskolor och universitet att få feedback på sin undervisning är att studenterna efter varje avslutad kurs gör en kursutvärdering. I den här rapporten görs ytterligare en typ av uppföljning där de med examen 5, 10 och 15 år sedan från KTH ger sin syn på utbildningens relevans för yrkeslivet. I rapporten görs också en jämförelse av utbildningen på KTH med den från andra högskolor i Sverige. Det har gjorts genom en analys av antalet poäng inom olika ämnen samt utbildningarnas längd. Syftet är att analysera bygg- och fastighetsekonomiutbildningen på KTH i jämförelse med andra utbildningar inom samma ämnesområden i Sverige. Syftet är också att få en bild av framtida arbetsområden. 1.2 Metod och disposition Examensarbetet avgränsas till elever som avlagt civilingenjörsexamen inom Lantmäteri med inriktning mot bygg och fastighetsekonomi i Stockholm. Elever som valts ut har tagit examen under tidsperioderna , och Utbildningarna med inriktning mot fastighetsekonomi, fastighetsmäklare och fastighetsförvaltning hittades med hjälp av söktjänsten på VHS :s hemsida 1. Antalet sökträffar leder vidare till respektive universitet och högskola som ger dessa utbildningar. Varje utbildning har sin egen kursplan som anger vilka ämnen som studeras på de olika programmen. Enkäten avseende utbildningen relevans har skickats till 162 personer som tagit civilingenjörsexamen vid institutionen bygg- och fastighetsekonomi på KTH. Listor på dessa 1 Verket för Högskoleservice. 6

7 personer har tagits fram ur betygssystemet Ladok. Av de 162 utskickade enkäterna besvarades 95 stycken. Detta ger en svarsfrekvens på ca 59 procent. Enkäten består av dels allmänna frågor, dels frågor avseende vilken nytta de haft i sitt nuvarande arbete av de kurser de läst. En tredje del av enkäten behandlar val av utbildning och framtidsvisioner Examensarbetet är disponerat i fyra kapitel. Efter detta första kapital tar det andra kapitlet upp övriga utbildningar inom bygg- och fastighetsekonomiområdet samt på vilka orter de finns. I det tredje kapitlet redovisas utbildningen på KTH och den jämförs med de andra utbildningarna i Sverige. I det fjärde kapitlet redovisas svaren från enkäten avseende relevansen i KTHs utbildning i Bygg- och fastighetsekonomi. 7

8 2 ANDRA HÖGSKOLEUTBILDNINGAR INOM FASTIGHETSEKONOMI 2.1 Inledning Högskolor och universitet söker etablera nya utbildningsområden med hjälp av attraktiva namn på kurser och program. Målet är att locka till sig fler studenter 2. Ett av de mest populära programmen under senare år har avsett fastighetsförmedling. Orsakerna till detta är flera men en lagstiftning från år 1995 säger att den som ska förmedla fastigheter måste ha minst 80 poängs utbildning för att kunna registreras som mäklare. 2.2 Utbildningar i Gävle 1994 slogs högskoleutbildningarna i Gävle och Sandviken ihop. På så sätt blev all utbildning samlad på en plats i länet. Med större och modernare lokaler på det gamla regementet I 14 kunde Högskolan i Gävle erbjuda fler utbildningar och utbildningsplatser och antalet studenter har idag vuxit till st. Det finns ca 35 olika utbildningsprogram och ca 600 kurser att välja mellan. På högskolan i Gävle finns bl a idag Geomatikprogrammet (120 p) som består av en sammanslagning av Kart- och mätingenjör med GIS/GIT ingenjörsprogrammet för att få ämnena mer samlade. Det finns även möjlighet att bygga på Geomatikprogrammet ytterligare med två års studier till en mastersexamen. Den totala poängsumman inom Geomatik blir då 200 p. Fastighetsmäklarprogrammet (80 p) har funnits i Gävle i mer än 10 år. I utbildningen läser studenterna ämnen som fastighetsförmedling, företagsekonomi, beskattning, byggteknik och juridik. Föreläsningarna sker på plats och inte på distans. Fastighetsmäklarprogrammet (40 p) finns som magisterprogram för personer som tidigare läst minst 120 p. Utbildningen sker som Internetbaserad undervisning där eleverna själv väljer hur de vill lägga upp sina studier. Träffar med andra studerande och handledare sker sällan. I mitten av 90-talet fick HIG i uppdrag att undervisa de två första åren, d.v.s. 80 p av 180 p på KTH:s lantmäteriprogram. Utbildningen fanns i sju år i Gävle innan HIG drog tillbaka sina 30 platser som fanns där. Den sista årskullen av lantmäteristudenter från Gävle antogs hösten Efter brytningen med KTH har HIG infört nya utbildningar som är fastighetsrelaterade. Det finns bl a en ny utbildning som heter Ekonomi- och fastighetsteknikprogrammet (120 p) och den har tre olika inriktningar: Ekonomi med fastighetsförmedling Fastighetsekonomi Fastighets- och byggteknik. 2 Enligt Högskoleverkets rapportserie 2003:20; Utvärdering av högskoleingenjörsutbildningar, ingenjörsutbildningar samt brandingenjörsutbildningar vid svenska universitet och högskolor. 8

9 Under det första året läser eleverna efter en sammanhållen studieplan för att sedan välja en inriktning på sina studier. Efter avslutade studier kan studenterna arbeta med analyser av fastigheter och företag samt mera specifikt med ekonomistyrning på bostadsföretag och kommersiella företag. Det finns även en möjlighet att läsa ytterligare 40 p så att studenterna kan få en magisterexamen inom företagsekonomi. Inriktningen Ekonomi med fastighetsförmedling är till för de studenter som vill arbeta som fastighetsmäklare. De centrala ämnena är fastighetsjuridik och fastighetsekonomi. Inriktningen Fastighets- och byggteknik ger studenterna omfattande kunskaper inom fastighetsförvaltning, byggteknik, miljöteknik, upphandlingsteknik samt sociologi. Det finns även en möjlighet att komplettera med matematikkurser så att studenterna kan få en högskoleingenjörsexamen. 2.3 Utbildning i Karlstad År 1999 uppgraderades högskolan i Karlstad till Universitet. Här finns ca 50 program och ca 750 fristående kurser. 3 Karlstads Universitet har sedan år 2001 en kandidatexamen inom fastighetsekonomi (120 p). Utbildningen leder bland annat till kompetens att bli registrerad som fastighetsmäklare. Personer som tidigare har en ekonomexamen eller ekonomikandidatexamen kan från och med höstterminen 2004 ansöka till en påbyggnadsutbildning till fastighetsmäklare (55 p). Denna chans ges endast till fem personer. Det förutsätts att dessa fem personer är beredda att läsa i ett högt studietempo eftersom några av kurserna på fastighetsmäklarprogrammet läses parallellt i studieperioderna i de olika årskurserna i fastighetsekonomiprogrammet. 2.4 Utbildningar i Borås Utbildningar har funnits i Borås sedan 1866 då den Tekniska väfskolan grundades. Några andra viktiga årtal är att på 1980-talet fick högskolan utbildningar inom ekonomi och data och 1989 kom ingenjörsutbildningarna. Högskolan i Borås (HB) har idag ca st studenter. Det finns två olika utbildningar till fastighetsmäklare. Den ena utbildningen vänder sig till vanliga studenter som söker in via betygsurval eller högskoleprov. Den andra utbildningen är en uppdragsutbildning och den kan bara sökas av anställda på företag. Utbildningens längd är två år och studieplanerna är lika på båda programmen. 3 Enligt information på hemsidan 9

10 2.5 Utbildning i Halmstad År 1975 beslutade riksdagen att det skulle finnas en högskola i Halmstad. Det första utbildningsprogrammet var förskolelärarutbildning som startade på försök 1973 och sedan dess har högskolan utvecklats till ett 50-tal utbildningsprogram och det finns drygt 300 kurser att välja mellan. Antalet studenter på Högskolan i Halmstad har vuxit till ca Ett av de valbara programmen heter bygg- och fastighetsekonom (120 p). Studierna inom detta program koncentreras till företagsekonomi och byggrelaterade ämnen. Studenterna har möjlighet att välja inriktning på sina studier inom ämnet företagsekonomi under vårterminen på det andra läsåret. 2.6 Utbildningar i Trollhättan/Uddevalla Högskolan i Trollhättan/Uddevalla startade I dag finns campus på tre orter; Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg. Det finns 25 program att välja mellan och ca 250 fristående kurser. Antalet studenter är ca På högskolan i Trollhättan/Uddevalla finns en utbildning till Lantmäteriingenjör (120 p). Om studenterna väljer fastighetsförmedling som den valfria kursen plus att de väljer att läsa beskattningsrätt så kan de få en behörighet som registrerad fastighetsmäklare. Det finns också ett fastighetsmäklarprogram (120 p) med inriktning fastighetsförmedling/ fastighetsutveckling. Många av ämnena på fastighetsmäklarprogrammet läser studenterna tillsammans med lantmäteriprogrammet. De obligatoriska kurserna omfattar 90 poäng på fastighetsmäklarprogrammet och sedan kan studenten välja 20 poäng valfria kurser, samt att göra ett examensarbete på 10 poäng. 2.7 Utbildningar i Malmö Den 1 juli slog Malmö högskola (MAH) upp portarna och vid starten antogs det ca studenter. På sex år har MAH expanderat antalet studenter till Idag finns ca 50 program och ca 250 fristående kurser att välja mellan. Det finns två program som har fastighetsanknytning; Fastighetsföretagande/Facility Management (120 p) och Fastighetsmäklarprogram (80 p). Fastighetsföretagandeinriktningen har funnits sedan starten 1998 och antagningen av studenter sker till höstterminen. Programmet med inriktning mot Fastighetsförmedling startade år 1999 och har haft sex antagningar varav två stycken skedde under Enligt info på 10

11 2.8 Utbildning i Lund Vid Lunds tekniska högskola 5 (LTH) finns en civilingenjörsutbildning på 180 poäng inom Lantmäteri. Utbildningen har funnits sedan Programmet förändrades hösten 2001 genom att det infördes tematerminer. Med det menas att eleverna ska genomföra ett projekt inom ett specifikt område för att kunna omsätta det teoretiskt lästa kurserna i verkligheten. Det finns 50 platser på programmet och i det är först i den fjärde årskursen som studenten specialiserar studierna och välja en av tre inriktningar; geomatik, fastighetsrätt eller fastighetsekonomi. Inriktningen mot fastighetsekonomi har enligt kursplanen ett stort utbud av kurser att välja mellan. Eleverna avslutar studierna med ett 20 p examensarbete. 5 LTH, Lunds Tekniska Högskola, 11

12 3 KTH:s UTBILDNING I BYGG OCH FASTIGHETSEKONOMI 3.1 Inledning Bygg- och fastighetsekonomi är en av fyra valbara inriktningarna i den tredje årskursen på KTHs Lantmäteriprogram. Från och med läsåret 2003/2004 sker intaget i stället till Samhällsbyggnadsprogrammet som utgör en sammanslagning mellan Lantmäteri och Väg & Vatten. Kurserna inom bygg- och fastighetsekonomi har nedan sammanställts som en totalsumma för varje ämnesområde i hela civilingenjörsutbildningen. Tabell 3.1 Jämförelse mellan KTH:s kursplan och andra fastighetsutbildningar i Sverige. Ämne KTH 6 LTH 7 HIG 8 KAU 9 HB 10 HH 11 HTU 12 HTU 13 MAH 14 MAH 15 Juridik 15 p 32 p 20 p 30 p 25 p 10 p 30 p 30 p 30 p 50 p Ekonomi 24 p 18 p 60 p 60 p 50 p 85 p 10 p 40 p 50 p 15 p Statistik/ Matematik 4 p 22 p 5 p 16 p 5 p 5 p 10 p Teknik, 20 p 5 p 20 p 5 p 8 p 5 p 10 p 10 p 10 p Bygg och installation & drift och underhåll, Anläggningsteknik, Husbyggnadsteknik Geomatik 18 p 13 p 35 p 5 p GIS, kart o mät, fotogrammetri, Fastighets informationsteknik 14 p Mark och 10 p 18 p 5 p naturresurslära Geovetenskap, Ekologi, Miljö Valfria kurser 45 p 40 p 5 p 5 p 20 p 15 p Uppsats 20 p 20 p 10 p 10 p 15 p 10 p 10 p 10 p Övrigt 4 p 4 p 15 p 2 p 5 p 5 p 5 p Vid en jämförelse av utbildningen på KTH med de andra utbildningarna inom det fastighetsrelaterade området har följande kriterier använts; utbildningens längd och totalsumman av olika kärnämnen. Vid jämförelse av de olika ämnesområdena så har alla obligatoriska kurser inom t ex juridik på en utbildning räknats samman. 6 KTH, Kungliga tekniska högskolan, Civiling.utbildning inom f d Lantmäteri (180 p), inriktning mot bygg och fastighetsekonomi. 7 LTH, Lunds tekniska högskola, Civiling.utbildning inom Lantmäteri (180p). 8 HIG, Högskolan i Gävle, Ekonomi och fastighetsprogrammet (120 p). 9 KAU, Karlstad universitet, Fastighetsekonomi (120 p). 10 HB, Högskolan i Borås, Fastighetsmäklarutbildning (80p). 11 HH, Högskolan i Halmstad, Bygg- och fastighetsekonom (120p). 12 HTU, Högskolan i Trollhättan och Uddevalla, Lantmäteriingenjör (120p). 13 HTU, Högskolan i Trollhättan och Uddevalla, Fastighetsmäklarprogram (120p). 14 MAH, Högskolan i Malmö, Fastighetsföretagande (120p). 15 MAH, Högskolan i Malmö, Fastighetsmäklare (80p). 12

13 Utbildningarnas längd varierar på de olika utbildningsorterna. De längsta utbildningarna omfattar 180 p och det är civilingenjörsutbildningarna på KTH respektive vid LTH. På KTH väljer studenterna inriktningen mot bygg- och fastighetsekonomi i den tredje årskursen. Vid LTH sker valet först i den fjärde årskursen. Utbildningar inom fastighetsföretagande/facility Management i Malmö, lantmäteriingenjör och fastighetsmäklare i Trollhättan Uddevalla, Bygg- och fastighetsekonom vid Högskolan i Halmstad, Fastighetsekonomi vid Karlstads universitet, Ekonomi och fastighetsprogrammet, inriktning mot fastighetsekonomi vid Högskolan i Gävle, omfattar samtliga 120 poäng. De kortaste utbildningarna är fastighetsmäklare (80 p) som ges i Malmö och i Borås. 3.2 Juridik Mängden juridik på Lantmäteriprogrammet (180 p) på KTH omfattar 15 p obligatoriska juridikkurser under de tre första åren. Studenterna på bygg- och fastighetsekonomiinriktningen har sedan en valmöjlighet att läsa ytterligare 5-10 p juridik i valfria kurser under det fjärde året. Studenter som väljer den traditionella inriktningen på Lantmäteriprogrammet läser betydligt mer juridik än fastighetsekonomerna. I Lantmäteriprogrammet vid LTH läser studenterna under de tre första åren 32 p juridik. På de kortare utbildningarna (80 till 120 p) varierar mängden juridik. Minst juridik läses på bygg- och fastighetsekonom (120 p) vid HH och mest juridik läser fastighetsmäklare (80 p) i Malmö. 3.3 Ekonomi Bygg- och fastighetsekonomi på KTH läser 24 p grundläggande ekonomi under de tre första åren, sedan väljer studenterna helst 45 p av valfria kurser inom ekonomiområdet. På LTH läses 18 p grundläggande ekonomi under de tre första åren, sedan finns det möjlighet att välja 40 p ekonomi i sina valfria kurser under det fjärde året Flest kurser inom ekonomi läser HH och det är ekonomikurserna på bygg- och fastighetsekonom (120 p) som omfattar totalt 85 p av hela utbildningen. Lantmäteriingenjör (120 p) vid HTU ger 10 p ekonomi till sina studenter, men utbildningens fokus ligger inte på ekonomi utan på geomatik. 3.4 Statistik och Matematik Studenterna vid KTH: s Lantmäteriprogram läser olika block av kurser i matematik. Under de två första åren läses samtliga matematikkurser och de består av ett matematiskt block (22 p) och statistik (4 p). Studenter vid LTH läser också sina matematikkurser i block om totalt 22 p. Blocken består av matematik (17 p) och statistik (4 p). Det som skiljer dessa två 13

14 civilingenjörsutbildningar åt är att studenterna på KTH läser en kurs i differentialekvationer och transformer (4 p) och den finns inte med i LTH:s kursplan. Lantmäteriingenjör (120 p) vid HTU läser också ett matematiskt block som omfattare totalt 15 p. Eftersom ansökningskravet till utbildningen endast kräver Matte C så omfattar blocket en matematisk baskurs (5 p) och matematik 1 (5 p) för samtliga studenter på programmet. Studenterna läser även en obligatorisk kurs i Statistik (5 p). På Ekonomi och fastighetsprogrammet (120 p) på HIG läser studenterna under det första året en grundläggande kurs i statistik (5 p). Det finns även en möjlighet för studenterna att läsa en valfri matematikkurs (5p) om studenten siktar på en högskoleingenjörsexamen. Övriga nämnda utbildningar läser inga kurser i matematik eller statistik. 3.5 Teknik Rubriken täcker in ämnen som får en fastighet att fungera tekniskt. Det är ämnen som byggoch installationsteknik, drift och underhåll och ombyggnadsteknik, husbyggnadsteknik, anläggningsteknik, mm. Bygg och fastighetsekonomerna på KTH läser totalt sett 20 p av tekniska ämnen. Ämnena är uppdelade på det andra och tredje året. Mark och anläggningsteknik (5 p) läses i den andra årskursen och i den tredje årskursen läses bygg- och installationsteknik (10 p) och drift och underhållsteknik (5 p). Bygg- och fastighetsekonomerna vid KAU läser 20 p tekniska ämnen. Övriga utbildningar läser 5 15 p av de tekniska ämnena. Det kan särskilt nämnas att på LTH ingår inga av dessa ämnen i kursplanen. 3.6 Mark- och naturresurslära Rubriken mark och naturresurslära omfattar kurser inom geovetenskap, ekologi och miljö. Kurser i geovetenskap (5 p) och ekologi (5 p) ingår i grundutbildningens de två första åren på KTH. På LTH läser studenterna mark- och miljökurser i årskurs 1 och de omfattar totalt 18 p. Lantmäteriingenjör (120 p) i HTU ger sina studenter en kurs i marklära och ekologi (5 p). Övriga utbildningar innehåller inga liknande kurser. 3.7 Geomatik och fastighetsinformationsteknik Geomatik är ett samlingsnamn för kurser inom GIS/GIT, kart- och mätteknik, fotogrammetri. Fastighetsinformationsteknik omfattar metoder och tekniker inom GIS för att kunna bygga vidare på databasinsamling. 14

15 På KTH lästes kurserna som block under det andra året och de omfattar totalt 18 p; Kart- och mätteknik och fotogrammetri (10 p) och GIS, databasteknik och kartografi (8 p). De studenter som väljer att läsa tekniskt lantmäteri i tredje årskursen blir mer specialiserad inom detta område. På LTH läses också kurserna i ett block om 27 p. Ämnena består av geomatik (13p) och fastighetsinformationsteknik (14 p). Lantmäteriingenjör (120 p) vid HTU läser geomatik upp till 35p. Minst kurser läses av dem som utbildar sig till fastighetsmäklare (120 p) vid samma högskola. De läser 5 p geomatik. HIG har en egen högskoleingenjörsutbildning med inriktning mot geomatik 16. Övriga utbildningar ger inga kurser inom geomatik. 3.8 Valfria kurser De valfria kursernas består av 45 p för KTH och 40 p på LTH. På de andra utbildningsorterna varierar mängden av valfria kurser. Ekonomi och fastighetsprogrammet (120 p) på HIG och bygg- och fastighetsekonom (120 p) vid HH ger möjlighet för studenterna att välja 5 p valfria kurser. Övriga utbildningar som ger studenterna störst chans att välja valfria kurser i sina program är fastighetsföretagande (120 p) vid MAH och fastighetsmäklare (120 p) i HTU. 3.9 Uppsats Här avses alla de stora uppsatser som ingår i utbildningarna. Det är antingen examensarbeten p eller B- och C-uppsatser som omfattar 5-10 p. De båda civilingenjörsutbildningarnas examensarbeten omfattar 20 p. På 120 p utbildningarna görs 10 p examensarbeten. Bygg- och fastighetsekonom (120 p) vid HH, där skriver studenterna en B-uppsats (5 p) i årskurs 2 och i årskurs 3 en C-uppsats (10 p). I de kortare utbildningarna till fastighetsmäklare (80 p) på MAH och HB ingår inga större uppsatser Övrigt Övriga kurser som varit svårt att placera in under någon av de tidigare rubrikerna har samlats här. Det är kurser inom programmering, redovisningsteknik, beteendevetenskap, sociologi mm. I årskurs på KTH lästes en programmeringskurs 4 p och lika många poäng läses på LTH i programmering. Ekonomi och fastighetsprogrammet på HIG läser 15 p övriga kurser. Dessa 16 Se avsnitt 3.1, utbildningar i Gävle. 15

16 består av sociologi (5 p), kunskapssyn och lärande (5 p) och introduktionskurs (5 p). Byggoch fastighetsekonom vid HH läser redovisningsteknik (2 p). Fastighetsmäklarna vid HTU läser IT & kommunikation (5 p). Fastighetsmäklarna vid MAH läser Beteendevetenskap för fastighetsmäklare (5 p) Jämförelse av olika utbildningar Utbildningarnas längd varierar från 80 till 180p. KTH:s utbildning med inriktning mot byggoch fastighetsekonomi har funnits i ca 20 år och det har funnits ekonomikurser sedan Lunds tekniska högskola har drivit sin utbildning inom Lantmäteri sedan De andra utbildningarna har inte funnits längre än ca tio år. HSVs kommitté ansåg att på Lantmäteritekniklinjen (120p) i Trollhättan/Uddevalla fanns det för få fast anställda lärare. 40 procent av lärarna hyrdes in och institutionen hade problem att få sökande till tjänsterna. Detta påverkar undervisningen på så sätt att det blir en bristande kontinuitet och stabilitet. Ingen självbedömning hade genomförts bland de anställa lärarna och det saknades ett branschråd. Det låga inträdeskravet till lantmäteriteknik d.v.s. Matte C, kompenserades genom en introduktionskurs motsvarande Matte D. I rapporten nämns också att det är en ökad rekrytering av studenter till Lantmäteriteknik (120 p). En tredjedel av HTU:s studenter är flickor och de återfinns på Lantmäteriteknik (120 p). Detta var ett exempel på vad som tas upp i en utvärderingsrapport ifrån HSV. År 2005 är det civilingenjörsutbildningarna på KTHs tur att utvärderas. Det som framförallt urskiljer utbildningarna på de tekniska högskolorna är att studenterna läser mer matematik. KTH har 26 p matematik och LTH har 21 p. I Trollhättan/Uddevalla läser man 15 p matematik. Detta ska förbereda för geomatikkurserna. På HIG ges endast en obligatorisk kurs i statistik i det första året men det finns en möjlighet att läsa mer matematik som valfri kurs. Antalet juridikkurser varierar mellan de olika programmen. På KTH läser fastighetsekonomerna ca 15 p med en möjlighet att läsa ytterligare 5-10 p. Det som skiljer i kursuppläggen ifrån KTH är på de andra utbildningarna är att de läser mer fastighetsförmedlingskurser, skatterätt, juridiska översiktskurser m.m. samt att en del kurser omfattar 10 p istället för 5p. KTH:s ekonomikurser för fastighetsekonomerna omfattar ca p av hela utbildningen. Vad som skiljer dessa kurser ifrån övriga utbildningar är att på KTH är ekonomikurserna mer tekniskt inriktade på fastigheter och att de andra utbildningarna innehåller mer ren bokföring och administration. De tekniska kursernas andel av utbildningarna är ungefär lika stor på alla utbildningar. Andelen geomatik på KTH omfattar GIS samt mät- och kart och fotogrammetri om sammanlagt 18 p, vilket är nästan en hel termin i den andra årskursen. Kurserna gav grunden inom lantmäteriteknik för att kunna staka ut en tomtgräns, upprätta en karta och tolka 16

17 vegetationen på ett flygfoto samt att kunna lagra allt i en digital databas. LTH läste 17 p av dessa kurser vilket är ungefär lika mycket som på KTH. I Trollhättan och Uddevalla finns en specialisering av lantmäteriingenjörerna och de läser 35 p geomatik vilket motsvarar nästan en tredjedel av deras utbildning. Kurser inom mark och naturresurslära uppgår till 10 p på KTH; ekologi 5 p och geovetenskap 5p på KTH. På HTU läses en grundläggande 5 p kurs i ekologi, men på LTH omfattar kurser inom detta område 18 p då det läses mer miljökunskap än på de övriga utbildningarna. Uppsatsernas del av den totala utbildningen är 20 p på civilingenjörsutbildningarna och 10 p på de treåriga programmen. På Högskolan i Halmstad skrivs det under det andra och tredje året en B- och en C-uppsats på totalt 15 p. Utbildningarna inom det fastighetsrelaterade området blir med åren fler och fler. Till hösten 2004 startas en fastighetsmäklarutbildning i Skellefteå med Umeå universitet som ansvariga. 17

18 4 ENKÄTRESULTAT OCH ANALYS 4.1 Inledning 38 personer tog examen under perioden Antalet tillfrågande personer som har tagit del av frågeenkäten uppgick till 36 personer. 17 personer har bevarat hela frågeenkäten vilket gav en svarsfrekvens på ca 47 procent. Urvalsgruppen bestod av 59 personer som tog examen från KTH. 40 personer har svarat vilket gav en svarsfrekvens på 69 procent. Urvalsgrupp bestod av 69 personer som utexaminerades under åren personer svarade vilket gav en svarsfrekvens på 56 procent. Totalt har 95 personer svarat och det gav en svarsfrekvens på 59 procent. Enkäten återfinns i bilaga 1. Enkäten bestod av totalt sett av 13 frågor och den var indelad i tre olika delar. Del A gäller första och nuvarande yrkesuppgifter. Del B avser nyttan av de ämnen de läst på KTH i sitt nuvarande yrke och del C avser bygg- och fastighetsekonomi i framtiden. 4.2 Uppgifter angående första och nuvarande arbete. Tabell 4.1 Första och nuvarande arbetsuppgifter Yrkesroll Andel % av gruppen Andel % av gruppen Andel % av gruppen Totala antalet svarande Andel % av totala gruppen Första arbetet Fastighetsvärdering 11 44% 15 22% 16 26% 42 27% Fastighetsekonom 7 28% 17 25% 12 19% 36 23% Investeringsrådgivning 0 0% 3 4% 8 13% 11 17% Fastighetsförvaltning 1 4% 17 25% 8 13% 26 17% Fastighetsmäklare 0 0% 1 1% 2 3% 3 2% Fastighetsutveckling 1 4% 5 7% 2 3% 8 5% Projektledning 2 8% 5 7% 4 6% 11 7% Arbetslös 0 0% 0 0% 0 0% 0 0% Annat 3 12% 6 9% 10 16% 19 12% Totalt Nuvarande arbete Fastighetsvärdering 4 11% 12 14% 12 15% 28 14% Fastighetsekonom 7 20% 18 20% 13 16% 38 19% Investeringsrådgivning 3 9% 9 10% 10 13% 22 11% Fastighetsförvaltning 6 17% 16 18% 10 13% 32 16% Fastighetsmäklare 0 0% 2 2% 6 8% 8 4% Fastighetsutveckling 5 14% 11 13% 9 11% 25 12% Projektledning 5 14% 9 10% 6 8% 20 10% Arbetslös 0 0% 0 0% 0 0% 0 0% Annat 5 14% 11 13% 13 16% 29 14% Totalt Totalt sett så har antalet fastighetsvärderare minskat från 42 till 28 personer. Den största minskningen av antalet fastighetsvärderare har skett i urvalsgruppen ifrån Arbetet 18

19 som fastighetsekonom har ökat från 36 till 38 personer. Antalet investeringsrådgivare har dubblerats från 11 till 22 personer. Största ökningen av antalet personer kommer ifrån gruppen som ökat från 3 till 9 personer. Fastighetsförvaltning har ökat 26 till 32 personer. Ökningen kommer ifrån urvalsgrupp där antalet fastighetsförvaltare ökat ifrån 1 till 6 personer. Fastighetsmäklare har totalt sett ökat från 3 till 8 personer. I urvalsgrupp finns det ingen person som arbetar eller har arbetat som fastighetsmäklare. Bland de med examen har antalet fastighetsmäklare ökat från 2 till 6 personer. Fastighetsutveckling har fått den största ökningen totalt av alla angivna arbetsuppgifter. Antalet fastighetsutvecklare har ökat ifrån 8 personer till 25 personer. I urvalsgrupperna har antalet personer ökat med 4, 6 respektive 7 personer totalt. Projektledning har ökat ifrån 9 till 20 personer och den största ökningen av projektledare har skett i urvalsgrupp där antalet ökat ifrån 5 till 11. En orsak till att projektledning ökar i antal är att det idag är en vanligare arbetsform. Ingen i de tre urvalsgrupperna har varit arbetslös direkt efter examen eller saknar arbete idag. I gruppen har 10 personer svarat att de har arbetat med andra arbetsuppgifter i sitt första arbete än de givna alternativen. Arbetsuppgifterna har varit företagsvärdering, marknadsanalys, lokalmäklare, IT-utvecklare, inhyrare av lokaler, IT, skuldhantering, corporate finance, IT-systemförvaltning och som fastighetskonsult. Samma personer har angett att deras nuvarande arbetet består av: exploatering, markfrågor, kreditrådgivning, controller och utredning av fastighetsinformation, IR-ansvarig på fastighetsbolag, controller med fokus på miljö och kvalité, verksamhetsutveckling, företagsledning och mät och kart, företagsvärdering, systemförvaltare, företagsledare, FM, Personalansvarig, fastighetsjuridik med särskild hyresrätt, kapitalförvaltning & skuldsanering, IT utvecklare, IT, corporate finance och fastighetskonsult. 19

20 4.3 Sektor för första resp nuvarande arbete Tabell 4.2 Privat eller offentlig sektor. Privat eller offentlig sektor Första arbetet för examinerade bygg- och fastighetsekonomer Andel % av gruppen Andel % av gruppen Andel % av gruppen Antalet svarande totalt Andel % Av totala gruppen Privat sektor 9 53% 28 70% 32 84% 69 73% Offentlig sektor 8 47% 12 30% 6 16% 26 27% Antalet svarande Nuvarande arbete för examinerade bygg- och fastighetsekonomer Totalt 1989 Privat sektor 9 53% 31 78% 31 82% 71 75% Offentlig sektor 8 47% 9 23% 7 18% 24 25% Antalet svarande I det första arbetet var 73 procent i privat sektor och 27 procent i offentlig sektor. I nuvarande arbete är motsvarande siffror 75 och 25. I den privata sektorn återfinns många större fastighetsbolag och fastighetskonsulter som oftast har de en möjlighet att betala högre löner än i den offentlig sektor som består b la av statliga arbetsgivare som Lantmäteriet, stadsbyggnadskontor, landstingsfastigheter mm. 4.4 Arbetsgivare efter examen. Tabell 4.3 Antalet arbetsgivare efter examen. antal arbetsgivare Totalt 1 arbetsgivare efter examen arbetsgivare efter examen 3 arbetsgivare efter examen 4-5 arbetsgivare efter examen > 6 arbetsgivare efter examen Totalt I gruppen så är det endast en person som har stannat kvar hos sin första arbetsgivare. Övriga personer i gruppen har hunnit med att byta arbetsgivare mer än en gång, men ingen har haft fler än sex arbetsgivare. 20

21 I gruppen som tog examen så har fyra personer svarat att de haft en och samma arbetsgivare sedan examen. De andra 36 personerna har svarat att de bytt arbetsgivare mer än en gång efter examen. En person har hunnit byta arbetsgivare mer än sex gånger. I gruppen arbetar 13 personer kvar hos sin första arbetsgivare. 24 har hunnit med att byta arbete fler än en gång och en person har hunnit med att byta arbetsgivare fler än 6 gånger. 4.5 Lönenivå Tabell 4.4 Nuvarande lönenivå lönenivå för fastighetsekonomer Totalt < kr/ månad kr/ månad kr/ månad kr/ månad > kr/ månad Totalt Ingen med examen från tjänar under kr/månad. Fyra personer befinner sig i inkomstintervallet kr/månad. Sju personer befinner sig i inkomstintervallet mellan kr/månad. Tre personer finns i inkomstintervallet kr/månad och tre personer har inkomst över kr/månad. I gruppen tjänar tre personer forfarande under kr/månad. Nio personer tjänar mellan kr/månad. Femton personer tjänar mellan kr/månad och tio personer finns i inkomstintervallet kr/månad. Endast tre personer har en lön som överstiger kr/månad. 26 stycken personer ifrån har en lönenivå mellan kr/månad. 10 personer tjänar mellan kr/månad och tre personer ligger i löneintervallet kr/månad. Ingen person i denna urvalsgrupp uppger att de ännu lyckats komma upp i en lönenivå som överstiger kr/månad. 21

22 4.6 Utbildningens relevans för nuvarande arbete Tabell 4.5 Medelvärdet för de olika kurserna*. Ämnesområde Medelvärde Medelvärde Medelvärde Medelvärde hela urvals gruppen Allmän juridik 8,06 7,63 6,47 7,24 Spec.lagstiftn. (fastigh,hyresr.) Bygg- installationsteknik, anläggningsteknik 8,29 8,60 7,03 7,84 5,35 5,85 5,05 5,45 Geodesi, fotogram, & GIS/GIT Miljö, ekologi och naturresursteori Statistik & undersöksmetoder Matematik & teknisk kunskap 4,65 5,57 4,77 5,04 4,82 6,38 5,33 5,64 5,94 6,71 6,05 6,30 6,06 7,19 6,87 6,85 Detaljpl, fysisk pl. 6,71 7,28 4,92 6,25 Fastighetsvetenskap 7,07 6,84 5,85 6,46 Allmän ekonomiskteori 7,00 7,13 7,39 7,21 Redovisning och beskattning 6,12 6,13 5,24 5,77 Investeringsbedömning 7,35 7,97 7,16 7,53 Fastighetsvärdering småhus Fastighetsvärdering storhus 5,94 7,57 5,94 6,62 5,94 8,35 7,38 7,81 Finansiering 7,47 5,98 5,73 5,65 Marknadsanalys 5,12 6,58 6,35 6,22 Portföljsteori 3,18 5,78 5,56 5,19 Fastighetsutveckling 5,06 5,92 5,31 5,52 Projektledning 5,07 5,00 4,94 4,99 Fastighetsförmedling 3,60 5,03 4,72 4,65 Kontraktsanalys/ 5,14 6,42 5,65 5,89 teori *Not: Skalan är 1-10 där 1 är det lägsta värdet De med examen från anser sig haft högst nytta i sitt nuvarande arbetet av ämnen som allmän juridik och speciallagstiftning inom hyresrätt och fastighetsrätt. Ämnen som gruppen anser sig haft minst nytta av är portföljteori och fastighetsförmedling. Gruppen anser att gruppen haft högst nytta i sitt nuvarande arbetet av ämnen som speciallagstiftning inom hyresrätt och fastighetsrätt och fastighetsvärdering. Ämnen som gruppen anser sig haft minst nytta av i sitt nuvarande arbete är projektledning, 22

23 fastighetsförmedling samt geodesi, fotogrammetri och GIS. Förslag på andra ämnen är är följande: Processmodulering, fastighetsinformation, entreprenadjuridik, personaljuridik, 3d investeringar, uthyrningsstrategier, praktisk fastighetsförvaltning, förhandlingsteknik, försäljning, ledarskap, internationellt affärsbeteende, kapitalförvaltning, konsultrollen, företagsekonomi, marknadsföring och arbetsledning, databashantering och management. De från anser sig haft högst nytta av ämnen som allmän ekonomisk teori, fastighetsvärdering storhus och investeringsbedömning. Ämnen som gruppen anser sig haft minst nytta av i sitt nuvarande arbete är fastighetsförmedling och geodesi, fotogrammetri och GIS. Övriga kunskaper gruppen behöver kunskap om i sitt nuvarande arbete är systemutveckling, databaser, förhandlingsteknik, pedagogik, retorik, anförande på svenska och engelska, psykologi, organisationsteori, entreprenadjuridik, byggprojektledning, ledarskap, företagaren- ekonomi, personal, FM, finansiering, redovisning, datakunskap, drift och underhåll, retorik, koncernredovisning och beskattningsrätt. 4.7 Utlandsstudier under KTH-tiden. Tabell 4.6 Antalet personer som studerat utomlands Nytta av utlandsstudier, Antal svarande personer lägst värde = Högst värde = Totala antalet svar I urvalsgrupp har 8 personer svarat att de har studerat utomlands under sin studietid vid KTH. Två personer har haft maximal nytta av sina studier utomlands då de svarat med det högsta värdet i skalan d.v.s.10. En person har svarat 9 och två personer har angett 8 i skalan. Vidare finns det en person som svarat med 6 och en med 3 i skalan. En person har angett den lägsta siffran 1 på skalan. Generellt så är man nöjd med sina utlandsvistelser. 4.8 Orsaker till valet av Lantmäteriprogrammet på KTH En anledning var kombinationen ekonomi, juridik och teknik och det gav breda möjligheter till arbete oavsett konjunktursläge. Intresset för kartor har också angetts till varför de sökte in till lantmäteriprogrammet 1984 och

24 Urvalsgrupp har svarat att de fick information om att Lantmäteriprogrammet var ett brett program som innehöll matematik, ekonomi, juridik, teknik och samhällsplanering. Intresset för kartor och företagande i kombination med fastigheter har också angetts som en anledning till deras val. Det ansågs också viktigt att ha statusen av en civilingenjörsutbildning som fanns på KTH i Stockholm. Många stod i valet mellan Arkitekt, Väg och Vatten och Lantmäteriprogrammet. Då några inte lyckades komma in på arkitektprogrammet valde de istället lantmäteri och idag har de inte ångrat sitt val. Urvalsgrupp har svarat att de tyckte att det var bra att kombinera ämnen som ekonomi, juridik, teknik och matematik. De anser också att Lantmäteriprogrammet var den mest allmänbildande civilingenjörsutbildningen och att den inte var lika teknisk inriktad som elektronik, data, teknisk fysik, farkostteknik och kemiteknikprogrammen på KTH. Utbildningen har många arbetsområden och de har angivit att intresset fanns för kommersiella fastigheter, nybyggnadsprojekt, samhällsplanering, miljö och arkitektur. 4.9 Valet av bygg- och fastighetsekonomiinriktningen De svar som givits på den här frågan från urvalsgrupp är att de ansåg att det här var den intressantaste inriktningen och att intresset för fastighetsekonomi och fastighetsvärdering ökade under studietiden. Det fanns en bra arbetsmarknad att tillgå i Stockholmsregionen. Samhällsvetenskapligt intresse och ett mindre intresse för programmering har också påverkat deras val av inriktning i den tredje årskursen på lantmäteriprogrammet på KTH. Urvalsgrupp har svarat att det var den intressantaste och roligaste inriktningen och att den var bredare är fastighetsteknik och mätteknik. Möjligheten att kunna få ett välbetalt arbete inom den privata sektorn efter sina studier har spelat en stor roll i valet av inriktning. Intresset för fastighetsvärdering, ekonomi, finansiell teori och projektutveckling har också inspirerat till valet av inriktning. Urvalsgrupp har svarat att de hade intresse för ekonomi, redovisning, fastighetsförvaltning, analys och fastighetsvärdering. De andra inriktningarna mot miljö, tekniskt lantmäteri och det traditionella lantmäteriyrket var ej intressant då de gjorde valet till årskurs 3. Urvalsgruppen har svarat att dessa nyss nämnda inriktningar verkade ha dåliga framtidsutsikter, men att inriktningen mot bygg- och fastighetsekonomi var attraktiv på arbetsmarknaden KTH-utbildningens fördelar I urvalsgrupp har frågan tolkats olika av de svarande men det som ansetts som en fördel gentemot andra yrkesgrupper har varit att utbildningen koncentrerade sig mot fastighetsekonomi, investeringsbedömning, kassaflödesbedömning, allmän och fastighets- 24

25 specifik juridik och de ämnena fanns inte i några andra utbildningar. Bredden på läroämnena och att utbildningen är praktisk. Urvalsgrupp har svarat att bygg och fastighetsekonomer ifrån KTH har specialiserat sig på fastigheter och att de anser att de har helhetsperspektivet inom fastigheter och att de är länken mellan ekonomer, jurister och tekniker på många företag. Det är främst kombinationen av kunskaper inom matematik, ekonomi, juridik och teknik som gör civilingenjörer ifrån lantmäteri så unika. I utbildningen ses det som en fördel att det under studierna bedrivs många projektuppgifter och att det finns duktiga lärare att tillgå vid problem. KTH som varumärke är också en fördel samt att det finns ett stort kontaktnätverk inom fastighetsbranschen. Urvalsgrupp har svarat att det som ses som en fördel med utbildningen jämfört med en juristutbildning och civilekonomutbildning att den är bred och man kan lite av allt. En fastighetsekonom tar hjälp av matematik för att lösa praktiska problem något som en civilekonom och en jurist oftast saknar kunskaper i. En fastighetsekonom har mer kunskap i de tekniska ämnena än civilekonom och jurister. Väg & Vatten läser mindre ekonomi, juridik och analyskunskap än fastighetsekonomerna. En annan fördel är att fastighetsekonomerna får mer förståelse i helhetsgreppet om fastigheter samt att vi är mer business minded än civilekonomerna och juristerna KTH-utbildningens nackdelar På den här frågan har de från svarat att de anser sig ha mindre kunskap om byggnadstekniska detaljer, juridiska, ekonomisk teori och andra specifika kunskaper. De svarande anser sig inte vara specialist på något område och att det finns en risk att konkurreras ut av andra yrkesgrupper. Urvalsgrupp anser nackdelarna är att de under sin studietid läste många ämnen som de inte använder praktiskt i yrkeslivet. De anser att tiden kunde lagts på andra ämnen som varit mer intressant för deras individuella karriär. En del påpekar att de har för liten spetskompetens inom vissa ämnen tex. redovisning, bygg & projektledning, marknadsföring, förhandlingsteknik, säljteknik och kundfokusering. Andra kommentarer är att utbildningen är ganska smal och det är lätt att fastna i ett skrå, samt att utbildningen är relativt okänd utanför utbildningsorterna i Lund och Stockholm och det är svårt att få ett erkännande utanför fastighetssektorn. Väg & Vattenprogrammet anses ha mer kompetens inom byggtekniska ämnen och de har högre status. Civilekonomerna är bättre på Corporate Finance och beskattning och fastighetsrekonstruktioner. Urvalsgrupp anför nackdelar jämfört med civilekonomer, jurister samt Väg & Vatten enligt följande: På L saknas det kurser inom entreprenadjuridik, projektledning, bygg och anläggning som finns på V-programmet. Civilekonomer och jurister är experter på sina ämnesområden medan på L blir man mer generalist i stället för specialist. Någon anser att det är svårt att jämföra sina kunskaper som fastighetsekonom mot en civilekonom eftersom civilekonomerna har mer kunskaper om marknadsföring, företagsledning och redovisning. En annan nackdel med utbildningen till fastighetsekonom är att den inte är tillräckligt känd som utbildningarna till civilekonom och jurist. 25

26 4.12 Rekommendation att studera på bygg- och fastighetsekonomi på KTH Tabell 4.7 Rekommendation att studera på KTH - svarsfördelning Rekommendation av utbildning på KTH Totalt Nej Ja, med viss tvekan Ja Bäst att inte ge råd Ej svarat på frågan 2 2 Totalt Ingen person i någon av urvalsgrupperna har valt svarsalternativet Nej. I urvalsgrupp har en person har valt alternativet, ja med viss tvekan, i frågan om att rekommendera utbildningen på KTH. 15 personer anser att, ja utbildningen kan rekommenderas till vänner och bekantas barn. En person anser att det är bäst att inte ge utbildningsråd när det gäller val av utbildning till högskola och universitet. I urvalsgrupp har fyra personer svarat ja, med viss tvekan, när det gäller att rekommendera utbildningen. 32 personer svarar ja; utbildningen på KTH är att rekommendera till sina vänner och bekantas barn. Två personer tycker inte att det är bäst att inte ge råd till de som ska söka in till högskola eller universitet. Två personer har valt att inte besvara frågan. I guppen har 3 personer svarat ja, med viss tvekan, när det gäller att rekommendera utbildningen till vänner och bekantas barn. 35 personer svarar ja, man kan faktiskt rekommendera utbildningen på KTH. 26

27 4.13 Växande/avtagande arbetsområden den närmaste femårsperioden Diagram 4.1 Hela urvalsgruppens svar Växande och minskande områden under perioden Projektledning Fastighetsutveckling Fastighetsekonom Antal svarande personer Tillväxt område Avtagande område Det tydligaste resultaten är att fastighetsvärdering förväntas minska medan investeringsrådgivning och fastighetsutveckling ökar över tiden. Flera personer nämner under punkten annat att finansiella kunskaper kommer att behövas i den närmsta framtiden då det kommer in fler utländska fastighetsägare på den svenska fastighetsmarknaden. Andra tillväxtområden kommer att vara marknadsanalys, marknadsföring och skuldförvaltning Övrigt Urvalsgrupp anser att profiler från institutionen som uttalar sig i media skapar stolthet och intresse och det betyder mycket för de studenter som går eller har genomgått utbildningen inom bygg- och fastighetsekonomi på KTH. Andra kommentar är att det finns bra nätverk med kontakter på företag. Förvalta bredden väl och mer kunskap i projektledning önskas. Man önskar också tuffare krav vilket ger högre resultat i utbildningen. Mera internationellt utbyte önskas - genom att titta på vad som finns i USA. Corporate Solutions kommer enligt en av de svarande på sikt om 5-10 år vara ett stort tillväxtområde. (hyresgästrådgivning och projektledning mm). 27