OMVÅRDNAD VID PROSTATACANCER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OMVÅRDNAD VID PROSTATACANCER"

Transkript

1 Hälsa och samhälle OMVÅRDNAD VID PROSTATACANCER En systematisk litteraturstudie JULIA SIMON SILVA HADZIOSMANOVIC Examensarbete Kurs HT 02 Sjuksköterskeprogrammet Januari, 2005 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö e-post:

2 OMVÅRDNAD VID PROSTATACANCER En systematisk litteraturstudie Julia Simon Silva Hadziosmanovic Simon, J. & Hadziosmanovic, S. Omvårdnad vid prostatacancer. En systematisk litteraturstudie. Examinationsarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Att få cancerdiagnos är påfrestande för både kropp och själ. Diagnosen prostata cancer kan hota manligheten och integritet samt kan försvaga självförtroende och självkänsla. Detta är en litteraturstudie om omvårdnad av personer som drabbats av prostatacancer. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa och sammanställa bästa tillgängliga vetenskapliga bevis som kan ligga till grund för en god omvårdnad för personer som drabbats av prostatacancer. Vår ambition var att ta reda på vilka omvårdnadsåtgärder som kan ha god effekt på patienter med prostatacancer och om dessa finner grund i den vetenskapliga litteraturen. Resultat: Att bedöma patientens kontinensgrad, att identifiera patientens behov av information pre- och postoperativt, att lyssna aktivt till patienters och anhörigas sjukdomsberättelse och att ge psykologiskt stöd kan bidra till lägre sjuklighet, förhöjd livskvalitet, patient empowerment och tillfredsställelse. Ett intressant fynd är att det är tryggt att sätta ut kateter redan dag tre eller fyra postoperativt, vilket inte är rutin idag enligt vår erfarenhet. Nyckelord: onkologisk omvårdnad, patientundervisning, prostatacancer, prostatectomi, psykologiskt stöd, urinvägsinfektion. 1

3 NURSING CARE FOR PERSONS WITH PROSTATIC CANCER A systematic literature review Julia Simon Silva Hadziosmanovic Simon, J. & Hadziosmanovic, S. Nursing Care for Persons with Prostatic Cancer. A systematic literature review. Degree Project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing Department, To get a cancer diagnosis is straining for body and soul. Prostatic cancer diagnosis can be a threat to a person s manhood and integrity and can weaken self-esteem. This is a systematic literature review about nursing care for persons with prostatic cancer. The aim of this literature review is to elucidate and compile the best available scientifically evidence that can set the ground for a good nursing care for persons with prostatic cancer. Our ambition was to find out which nursing interventions that can be effective on patients with prostatic cancer and if these interventions are well grounded in the scientifically literature. Results: To estimate the continence level, to identify patient s pre- and postoperative information s needs, to listen carefully to the patient s and relatives life story and to give psychological support can promote lower morbidity, enhance life quality, patient empowerment and satisfaction with care. An interesting finding is the fact that it s safe to remove urinary catheters day three or four after surgery, which is not the case in today s nursing care, according to our experience. Keywords: oncologic nursing, patient education, prostate cancer, prostatectomy, psychological support, urinary tract infection. 2

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Epidemiologi 5 Anatomi och fysiologi 6 Patofysiologi 7 Stadieindelning 7 Symtom och diagnos 7 Behandling 7 Sjuksköterskans roll 8 SYFTE 9 FRÅGESTÄLLNING 9 METOD Precisera problemet för utvärdering Precisera studiernas inklusions och exklusionskriterier Formulera en plan för litteratursökning 11 Tilldelning av sökningsresurser 11 Identifiering av relevanta litteraturkällor 11 Fastställande av huvuddrag i sökningen 11 Utveckling av liknande strategier för varje sökning Genomför litteratursökningen och samla in de studier som möter inklusionskriterierna Tolka bevisen från de individuella studierna Sammanställ bevisen Formulera rekommendationer baserade på bevisens kvalitet 13 RESULTAT Att bedöma kontinens Att identifiera patientens behov av information pre- och postoperativt Att lyssna aktivt till patient/anhörigas sjukdomsberättelse Att ge psykologiskt stöd 15 DISKUSSION 16 Resultatdiskussion 16 Att bedöma kontinens 17 Att identifiera patientens behov av information pre- och postoperativt 17 Att lyssna aktivt till patient/anhörigas sjukdomsberättelse 17 Att ge psykologiskt stöd 18 3

5 Metoddiskussion 19 Sökning 19 Granskning 19 Sammanställning 19 RESULTATTABELLER 21 REFERENSER 26 BILAGOR Bilaga 1 29 Bilaga 2 31 Bilaga 3 32 Bilaga

6 INLEDNING Att få cancerdiagnos är påfrestande för både kropp och själ. Diagnosen prostata cancer kan hota manligheten och integritet samt kan försvaga självförtroende och självkänsla. Eftersom sjukdomen är på frammarsch och är den vanligaste manliga cancerform finner vi att en litteraturstudie om prostatacancer är aktuell (Järhult & Offenbartl, 2002). Idag är vi människor mer hälsomedvetna och har större möjligheter att skaffa information om sjukdomar, vilket ställer högre krav på sjuksköterskor, att också vi ska skaffa information. Därmed krävs att sjukvårdspersonal uppdaterar ständig och kontinuerlig sina kunskaper med hjälp av tillgängliga vetenskapliga bevis på alltmer effektiva medicinska och omvårdnadsåtgärder. Tillförlitliga litteratursammanställningar kan vara ett viktigt redskap genom vilket aktuell kunskap lätt kan göras tillgänglig för hälso- och sjukvårdspersonalen. BAKGRUND Prostatacancer är mannens vanligaste cancerform. Trots att den i regel är mycket långsamt progredierande, är den ändå den vanligaste orsaken till cancerdöd bland män (Lundberg, 1994). Prostatacancer leder ofta till urininkontinens, vilket kanmedföra negativa konsekvenser för individens känslomässiga och sociala liv. Urinbesvären kan innebära en viss begränsning av individens dagliga och sociala aktiviteter och bidra till depression och oro. Självbilden påverkas av sjukdomens dysfunktioner som för många innebär förlorad manlighet (Fan, 2002). Personer som drabbas av prostatacancer kan ha mångfacetterade behov som kräver professionellt omhändertagande. En oerhört stor resurs utgörs av själva familjen, hustrur i synnerhet. De fyller rollen av informell vårdgivare. Därefter kommer sjukvårdspersonal, speciellt sjuksköterskor som är formella vårdgivare. Eftersom sjukdomsbilden är så komplex måste sjuksköterskor inneha stor medicinsk kunskap samt visa en stor empatisk kompetens för att möta personers vårdbehov. Epidemiologi - Etiologi År 2002 drabbades 7866 män av prostatacancer i Sverige. Detta kan jämföras med 1515 män år (se figur 1). Antalet diagnostiserade fall av prostatacancer har ökat kraftigt, framför allt under det senaste årtiondet. Det anses främst bero på att man allt oftare mäter blodkoncentrationen av PSA (prostataspecifikt antigen) och därmed upptäcker fler fall av prostatacancer i tidigt skede. (Cancer i siffror, 2001) 5

7 Figur 1. Antalet nya prostatacancerfall i Sverige under åren Ur Prostatacancer.nu. I hela världen diagnostiserades cirka fall av prostatacancer år Sjukdomen är betydligt vanligare i Europa, USA, Canada och Australien än i Asien (Cancer i siffror, 2001). Germino (2001) betonar att prostatacancerincidensen är signifikant högre hos afroamerikaner än hos övriga amerikaner. Eftersom prostatacancer är en hormonberoende sjukdom kan testosteron nivåerna i serum visa varför afroamerikaner löper större risk att drabbas än andra. Dessutom deltar dessa män inte heller i regelbunden screening och de med lägre socioekonomisk status har begränsad tillgång till sjukvård, likaså ringa kunskap om hur man upptäcker cancersjukdomen i tidigt stadium, som visar sig i deras uppfattning om smärta som första symtom på prostatacancer. Faktorer som anses ha stor betydelse för hur olika spritt sjukdomen är kostfaktorer, intag av fett, genetiska faktorer, livsstilsfaktorer, miljön och sysselsättningen (Ibid). Anatomi fysiologi Prostata är den största av könskörtlarna och väger ca 20 g. Den ligger under urinblåsa och urinröret passerar genom prostata. Prostata innehåller talrika körtlar som tömmer sitt sekret i urinröret under ejakulationen genom kontrahering av muskulatur i prostata. Sekretet innehåller mognadsfaktorer och näringsämnen som gör att spermierna är rörliga och fruktsamma när de lämnar urinröret. Hos äldre män sker inte sällan en tilltagande förstoring av prostata, vilket kan leda till att urinröret kläms till och det blir svårare att kasta vatten (Bjålie et al, 2001). Figur 2. Prostatans läge under manens urinblåsa. Ur Infomedica (2004) 6

8 Testiklarnas celler producerar flera manliga könshormoner, androgener, varav testosteron är det viktigaste. Testosteron bidrar till utveckling av könskarakteristika, stimulering av spermieproduktion och maskulint beteende, m.m. Testikelproduktionen regleras av hypofysens hormoner LH och FSH (Bjålie et al, 2001). Patofysiologi Det är cellernas arvsmassa, DNA, som kontrollerar celltillväxten. När celltillväxten inte följer det normala mönstret blir den okontrollerad och tumör bildas. Tumören börjar växa inuti prostatakörteln för att sedan sprida sig till intilliggande organ och andra delar av kroppen. Nya tumörer uppstår och dessa kallas för metastaser. Prostatacancer kan sprida sig till lymfkörtlar och skelett och därmed bli malign eller elakartad. Om cellerna delar sig snabbt blir tumören mer aggressiv och svårbehandlad (Infomedica, 2004). Stadieindelning av prostatacancer Prognos och val av behandling beror på tumörens spridningsgrad. TNM systemet är det vanligaste graderingssystemet (TNM står för tumour nodes metastases). En tumör kallas primär (T) och den klassificeras delvis enligt hur palpabel eller synlig den är, delvis hur pass stor den är, om den är begränsad till prostata (T2) eller växt genom kapseln (T3) och invaderat andra strukturer (T4). Tumör i regionala lymfkörtlar i lila bäckenet betecknas med N. Tumör i lokala lymfkörtlar klassas beroende på frånvaro (N0) respektive närvaro (N1) av dottersvulster och deras storlek i cm (N2 N3). Tumör i andra organ betecknas med M och bedöms enligt frånvaro (M0) eller närvaro (M1) av metastaser (SBU, 1995, s 31). Symtom - diagnos I tidiga skeden brukar prostatacancer vara asymtomatisk. Ofta växer tumören i delar som ligger längst bort från urinröret, därför har sjukdomen smygande förlopp. Det kan ta tid innan tumören blir så stor att den trycker mot urinröret och ger symtom som urinträngningar, försvagad urinstråle, svårigheter att helt tömma blåsan och efterdropp. Inte sällan uppstår urinretention som innebär att blåsan blir avstängd och inte kan tömmas. Därvid får patienter svåra akuta smärtor i nedre del av buken och en stark utspänd, sprängande blåsa. Samma symtom finner man vid godartad förstoring av prostatakörteln. Smärtor i skelettet tyder på att cancern har spridit sig (Järhult & Offenbartl, 2002). Tumören upptäcks vanligen genom palpation per rektum eller genom upptäckt av en ökad förekomst av prostataspecifikt antigen, PSA, i blodet. Även ultraljudsundersökning kan vara ett aktuellt hjälpmedel vid diagnostisering (Bengmark et al, 2001). Behandling Tyvärr är PSA inte helt specifikt för prostatacancer utan förhöjda värden kan även påvisas vid godartade prostatasjukdomar. Nästan alla män över 50 års ålder uppvisar en godartad allmänförstoring av prostata, benign prostatahyperplasi, som kräver kirugiskt ingrepp, transurethral prostataresektion (TURP). Vid ingreppet tas bort hyperplastisk vävnad (Bengmark et al, 2001). Hos 10 % av alla äldre män som genomgår TURP finner man cancerceller tillsammans med den godartade prostatahyperplasin. Den effektivaste behandlingsmetoden när det gäller att förhindra spridning av cancer är radikal prostatektomi, 7

9 då hela prostatakörteln samt sädesblåsorna opereras bort. Två risker är förenade med detta ingrepp: männen blir ofta impotenta och urininkontinenta (Järhult & Offenbartl, 2002). Andra behandlingsalternativ för prostatacancer är strålbehandling och hormonell behandling. Som regel är den grupp patienter som får strålbehandling eller radioterapi något äldre än dem som genomgår radikal kirurgi. Även vid strålbehandling är risken för impotens eller erektil dysfunktion stor. Radioterapi är att föredra för de patienter som inte kan genomgå prostatectomi men även denna intervention är laddad med en del biverkningar som frekventa miction, inkontinens, rektal irritation, diarré och trötthet (Templeton, 2003). Metastaserad prostatacancer går oftast inte att bota. I sådana fall behandlas det med hormonell behandling. Den kan ses som rent palliativ, symtommildrande och smärtlindrande. Endokrin behandling sker antingen via subkapsulär orkidektomi, dvs. testiklar avlägsnas eller genom tillförsel av GnRH agonister som upphäver hypofysens LH produktion och därmed testosteronproduktion (Lundberg, 1994). Sjuksköterskans roll i vård av prostatacancer patienter Diagnosbeskedet prostatacancer kan framkalla reaktioner och känslor av oro och depression, rädsla för både döden, det okända och den förändrade kroppsbilden (Fan, 2002). Då måste sjuksköterskan vara lyhörd och kunna identifiera cancerpatienters behov av information, stöd, handledning genom krisen. Efter prostatakirurgi upplever patienter mångfaldiga symtom, inklusive urininkontinens, smärtsamma kramper i urinblåsa, trötthet, avtagande fysisk funktion, impotens och minskad libido. Symtomen påverkar inte endast patienten utan också partnern. (Robinson et al, 1999) I sådana fall ska sjuksköterska kunna hjälpa patienten att hantera sjukdomsrelaterade symtom samt hjälpa båda partner att ta sig genom den svåra situationen (Germino, 2001). Genom strukturerad patientundervisning får patienterna hjälp att skaffa copingstrategier som gör att de hanterar bättre sin situation och har kontroll över sjukdomen (Robinson et al, 1999). Coping kan definieras som förmågan att reducera avbrott i dagliga aktiviteter (Germino, 2001). Förutom att hjälpa patienterna att bemästra olika symtom kan sjuksköterskan bidra till att höja dessa patienters livskvalitet. Urininkontinens efter radikal prostatektomi kan innebära ett allvarligt problem som lämnar män modfällda, besvikna och emotionell distraherade (Germino, 2001). Behovet av att ha urinkateter efter prostatektomi uppfattas av patienten som mycket besvärande och irriterande. För att patienten ska klara perioden med självkateterisering eller kvarkateter så bra som möjligt är det mycket viktigt att han får den information och upplärning han behöver (Almås, 2002). Sjuksköterskan ger mycket information till patienten men hon har själv också mycket att lära sig. I och med att människor är mer hälsomedvetna och har större tillgång till information, framförallt via Internet, behöver sjuksköterskan vara lika uppdaterad i sina kunskaper. Hon behöver också kunna bedöma om patienten har fått rätt information eftersom det kan förekomma olika tillförlitlig information på Internet. För att utöva så god omvårdnad som möjligt behöver sjuksköterskan känna till de senaste rönen inom omvårdnadsforskningen. Här kan evidensbaserad omvårdnad vara ett viktigt redskap (Templeton, 2003). 8

10 Evidensbaserad omvårdnad definieras som: Ett förhållningssätt och en vilja att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga bevis som underlag för vårdbeslut. En process för att systematiskt sammanställa, kvalitetssäkra, värdera, tolka och tillämpa befintliga forskningsresultat Figur 3. Definition evidensbaserad omvårdnad. Ur Willman & Stoltz (2002, s 16). Evidensbaserad omvårdnad är en process som innebär att sjuksköterskan använder sig av vetenskapliga resultat inom omvårdnadsforskningen som komplement till andra kunskaper, klinisk expertis. Att tillämpa evidensbaserad omvårdnad i den dagliga verksamheten innebär att sjuksköterskan kombinerar de bästa tillgängliga bevis med patientens önskemål och förväntningar i att fatta beslut om vilka omvårdnadsinsatser som blir aktuella. Dessutom behöver sjuksköterskan ta hänsyn till resurstillgång, organisatoriska och ekonomiska förutsättningar som råder inom vården. Se figur 4. Figur 4. Illustration av evidensbaserad omvårdnad i vårdsituation. Ur Willman & Stoltz (2002, s 24) Denna systematiska litteraturstudie är tänkt att belysa och sammanställa bästa tillgängliga vetenskapliga bevis som kan ligga till grund för en god omvårdnad för prostatacancerpatienter. Med god omvårdnad menar vi den typ av omvårdnad som kan ge lägre sjuklighet och mortalitet och som kan höja patientens livskvalitet (QoL). SYFTE Syftet med denna studie var att identifiera vilka omvårdnadsåtgärder som har någon betydelse/effekt för att förbättra vården av personer som drabbats av prostata cancer. FRÅGESTÄLLNING Vilka omvårdnadsåtgärder vid omvårdnaden av personer som drabbats av prostatacancer kan sägas ha god effekt utifrån den vetenskapliga litteraturen? 9

11 METOD Vi har utgått ifrån SBU rapporten (1993), skriven av Goodman, som beskriver tillvägagångssättet för att finna och utvärdera evidensbaserad kunskap. (Figur 5) Tillvägagångssättet för att systematiskt försöka finna och bedöma relevant vetenskaplig litteratur innefattar följande sju steg: 1. Precisera problemet för utvärdering 2. Precisera studiernas inklusions och exklusionskriterier 3. Formulera en plan för litteratursökning 4. Genomför litteratursökningen och samla in de studier som möter inklusionskriterierna 5. Tolka bevisen från de individuella studierna 6. Sammanställ bevisen 7. Formulera rekommendationer baserade på bevisens kvalitet. Figur 5. Översikt över tillvägagångssättet för att finna och bedöma relevant vetenskaplig litteratur. Ur Willman & Stoltz (2002, s 51). 1. Precisera problemet för utvärdering I vår formulering av frågeställningen har vi använt oss av Flemmings (1998) artikel, där hon har utarbetat en struktur för att ställa en fokuserad strukturerad frågeställning. Flemmings struktur består av 4 komponenter: Population, Intervention, Counterintervention och Outcome. I vår frågeställning är populationen prostatacancer patienter och interventioner och resultat presenteras i tabell 1: Situation Intervention Counter intervention Personer som Alla förekommande drabbats av prostatacancer Outcome Upplevelser / tillfredsställelse. Lägre sjuklighet. Förhöjd livskvalitet. Patient empowerment. Tabell 1. Struktur för formulering av forskningsfråga. Ur Flemming (1998). 2. Precisera inkluderings- och exklusionskriterier För att precisera problemet måste en avgränsning göras. Inklusions- och exklusionskriterierna för studier specificeras innan den formella sökningen sätts igång (SBU, 1993). Inklusionskriterier Eftersom prostatacancer är en form av cancer och det finns många andra former utöver denna, har vi inkluderat andra cancerformer i den utsträckning som de undersöks tillsammans med prostatacancer. Vi har inkluderat alla former av interventioner kring omvårdnaden av prostatacancer patienter. Endast 10

12 omvårdnadsåtgärder inkluderades, även om dessa kan utföras av andra sjukvårdsrepresentanter än sjuksköterskor. Artiklar på engelska har inkluderats i sökningen. Exklusionskriterier I vår sökning har vi exkluderat andra cancerformer, såvida prostatacancer inte var med i studien. Ingen avgränsning vad gäller ålder gjordes. 3. Formulera en plan för litteratursökning En plan utformades för en innehållsrik litteratursökning som skulle återge så många relevanta studier som möjligt. Denna plan upprättades i samstämmighet med frågeställning och inklusionskriterier enligt följande: 1. Tilldelning av sökningsresurser (pengar och tid) 2. Identifiering av relevanta litteraturkällor 3. Fastställande av huvuddrag i sökningen 4. Utveckling av liknande strategier för varje sökning (SBU, 1993) Tilldelning av sökningsresurser Litteraturstudier kan vara kostsamma, beroende på omfattning. Vi visste att det kostar att beställa artiklar och därmed kostade vi på en liten summa pengar. All sökning genomfördes på Malmö högskola, där vi hade tillgång till datorer och databaser. Denna resurs har vi utnyttjat för fullt. Att söka litteratur på ett systematiskt och vetenskapligt sätt kräver tid. Vi satte upp en deadline/slutpunkt för vår litteratursökning som tog ungefär 2 veckor. Under denna tid har vi samlat data och påbörjat artikelgranskning. Identifiering av relevanta litteraturkällor I jakten efter relevant litteratur har vi utgått från böcker i Malmö högskolans bibliotek, tidskrifter från Medicinska centralbiblioteket (Malmö), databaser på Internet och besök på urologiavdelning. Ur tillgängliga databaser har vi gjort en avgränsning till medicinska databaser. Dessa innehåller referenser till omvårdnadsvetenskaplig litteratur. MEDLINE, Blackwell (Synergy), PubMed och CINAHL genomsöktes. Alla innehåller mycket omvårdnadsvetenskapligt material. I dessa kunde vi få fram författare, titel, abstract och ibland artiklar i fulltext (gäller främst genom Blackwell). Fritextsökningar i Cochrane Library och Elin gav inga resultat. Vi har läst igenom referenslistorna till alla artiklarna och där har vi hittat ytterligare två artiklar som passar in i vår studie. Goodman (SBU, 1993) säger att sådana manuella sökningar kan säkerställa sökningen. Andra, för metoden, relevanta tidsskrifter där vi har sökt manuell, har varit: Evidence-Based Nursing, Nursing Standard, Journal of Advanced Nursing och Urology. Där hittade vi två artiklar till som vi bedömde relevanta. Besöket på urologiavdelningen gav oss möjlighet att höra om rutinmässiga åtgärder som styr vården av prostatacancer patienter. Där fick vi en PM (pro memo) som innehåller en förteckning över pre-, peri- och postoperativa åtgärder i samband med radikal prostatectomi (se bilaga 1). Sjuksköterskorna på avdelningen gav oss intrycket av att vilja veta mer om hur dessa åtgärder kan standardiseras till en standardvårdplan. Fastställande av huvuddrag i sökningen I och med att tidsåtgången för denna litteraturstudie är begränsad har vi satt punkt för ytterligare sökning när vi har uppnått vad vi har bedömt som tillförlitlighet i sökningen. Detta innebär att det är mindre sannolikt att ytterligare sökningar skulle ge ett så starkt resultat att tyngden i de redan insamlade materialet helt skulle 11

13 förändras. Trots detta har vi gjort flera kontinuerliga sökningar för att se om något nytt tillkommit. Utveckling av liknande strategier för varje sökning Det är viktigt att ha liknande strategier för varje sökning (SBU, 1993). Att söka i en bibliografisk databas för relevant information är som att göra screening på en population med en viss åkomma. I vår sökning har vi strävat efter hög sensitivitet genom att använda så relevanta ordkombinationer som möjligt. Se bilaga 2 med sökträdet. Målet var att sökningen skulle också ha hög specificitet genom att undvika kombinationer som inte hade med vårt syfte och frågeställning att göra. Våra huvudsökning har gjorts i CINAHL och Medline som har väldigt lika söksystem. Inför varje sökning har vi gått till thesaurus för att hitta nyckelord, t ex MESH - termer och definitioner för våra nyckelord. Vi fann att våra nyckelord sammanföll med nyckeltermerna i thesaurus. Eftersom randomiserade kontrollstudier (RCT) kan förväntas ge bästa vetenskapliga bevis för mätning av effektivitet har vi bestämt oss att huvudsakligen söka randomiserade studier. Dessa randomiserade studier förväntas ge bästa svar på vår fråga. Därför har vi använt oss av Cullums förslag till sökstrategi i databasen MEDLINE för att identifiera RCT inom omvårdnad (Wilman & Stoltz, 2002, s 66). Se bilaga 2 för vår sökträd. Vi har kompletterat vår systematiska databassökningen med internationella och nationella sökmotorer av Internet. Genom sökmotorn Google via Internet (2004) har vi hittat information om prostatacancer som var främst avsedd för patienter. Vår bakgrund bygger till viss del på denna information. På SBU:s hemsida hittade vi statistiska uppgifter om incidens av prostatacancer samt kostnader för olika behandlingar. 4. Genomföra litteratursökningen och samla in de studier som möter inklusionskriterierna Efter den uppsatta tiden för sökning, nämligen två veckor har vi samlat in ungefär elva artiklar som uppfyllde våra kriterier. Huvudsökningen gav 65 träffar. Efter att ha läst alla 65 abstrakts (varav två svenska som visade sig vara irrelevanta) valde vi ut sju relevanta artiklar. Den manuella sökningen i referenslistor och tidsskrifter resulterade i fyra artiklar som vi lagt till de ursprungliga sju artiklarna. Det blev alltså totalt elva artiklar som inkluderades. Nästa steg blev att granska varje artikel för sig och tolka bevisen. 5 & 6. Tolka och sammanställa bevisen från studierna En systematisk granskning är nödvändig för att bedöma studiernas kvalitet. En tillförlitlig systematisk granskning hjälper granskare att tolka evidens på ett konsistent och opartiskt sätt (SBU, 1993). Från de redan beskrivna databaserna har vi sorterat, värderat och kvalitetsgranskat de vetenskapliga fynden var för sig och oberoende av varandra. Resultaten från denna granskning har sammanfattats i ett granskningsprotokoll i slutet på denna litteraturstudie. För att fastställa styrkan på de enskilda studierna har vi använt oss av tregradig skala, där hög kvalitet betecknas med I, medel kvalitet med II och låg kvalitet med III, se tabell 2. 12

14 I = hög RCT Prospektiv randomiserad Kontrollerad studie. Väl planerad och genomförd studie med god beskrivning av material, metod och behandlingsteknik. CCT Klinisk kontrollerad studie. Innehåller samtida kontrollgrupp utan randomisering. välplanerad och genomförd studie med god beskrivning av material, metod och behandlingsteknik. Q Studie med kvalitativ analys av data. Väldefinierad frågeställning, relevant urval samt välbeskriven undersökningsgrupp och kontext. Metod och analys välbeskriven och genomförd, resultatet är logisk och begripligt. God kommunicerbarhet. II = medel III = låg Randomiserad kontrollerad Studie med få deltagare och /eller för många delstudier. Otillräckligt beskrivet eller Stort bortfall. Bristfälligt Resultatredovisning. Få deltagare, brister i genomförande, tveksamma statistiska metoder och mättinstrument. Dålig beskrivning av intervention/ behandling. Dåligt/vagt formulerad frågeställning, undersökningsgrupp för liten/otillräckligt beskriven, metod/ analys ej tillräckligt beskriven eller bristfällig resultatredovisning. Tabell 2. Klassificering av studier (Källa: SBU & SSF. (1999). Evidensbaserad omvårdnad Behandling av personer med schizofreni. Stockholm. s 48 49) 7. Formulera rekommendationer baserade på bevisens kvalitet. I slutet på resultatavsnittet kommer vi att formulera rekommendationer i den mån det identifierade vetenskapliga materialet är av god kvalitet och relevant för svensk hälso- och sjukvård och i den mån vi har tillräckligt underlag. RESULTAT Som resultat av vår systematiska sökning i databaserna MEDLINE och CINAHL har vi fått 65 träffar och granskat alla de 65 abstrakts (varav 2 svenska som visade sig vara irrelevanta). Vi har valt ut 7 relevanta artiklar som motsvarade våra inklusionskriterier och granskade dem med hjälp av två kvalitetsbedömningsprotokoll (se bilaga 3 och 4) för studier med kvantitativ respektive kvalitativ metod. Till dessa tillkommer 4 artiklar funna via manuellsökning. Sammanlagt har 11 artiklar granskats och dessa ligger till grund för resultatredovisningen nedan. Granskningsprotokollen innehåller detaljer beträffande studiernas författare, titel, syfte, metod, resultat, deltagande och klassificering. De flesta studier är från USA (5) och resten från Hong Kong (2), England (1), Kanada (1), Holland (1) Australien (1). Inga svenska studier passade in på våra kriterier. Den noggranna kvalitetsgranskning och klassificering av studierna har mynnat ut i fyra huvudteman: 1. Att bedöma kontinens. 2. Att identifiera patientens behov av information pre- och postoperativt. 3. Att lyssna aktivt till patient/anhörigas sjukdomsberättelse. 4. Att ge psykologiskt stöd. 13

15 1. Att bedöma kontinens Sjuksköterskans roll i uppföljning av patientens grad av kontinens/inkontinens kan leda till att patienten bli fri från kateter tidigare. Detta kan underlätta för patienterna och kan höja deras livskvalitet postoperativt. Denna åtgärd kan visa sig vara kostnadseffektiv. Urininkontinens som är det vanligaste symtomet efter prostatektomi uppges vara ett av de största bekymren för personer som opererats för sin prostatacancer. Detta framgår tydligt av de tre studier som står till grunden för detta tema. Samtliga studier har utgått ifrån en kvantitativ analys av data. Två studier, Koch at al (2003) och Patel & Lepor (2003) bedömts ha låg kvalitet och en studie, MacDonald & Thompson (1999) med hög kvalitet. Två studier, Koch at al (2003) och Patel & Lepor (2003) handlar om kateterutsättning dag tre eller fyra postoperativt. Enligt Koch är behovet av postoperativ kateterisering inte tillräckligt utvärderat. Patienterna i studien uppgav att kateter var den största anledning till obekvämlighet och irritation. I samband med kateter utsättning gjordes ett lågtryckscystogram som skulle utesluta extravasal urinläkage och försäkra tättförsluten anastomos. I Kochs (2003) studie har 365 patienter genomgått radikal prostatektomi. Av dessa har 263 cancerpatienter (72 %) fått kateter utdragna dag tre eller fyra postoperativt. Anledningar till att resten fick behålla kateter var: cystogram som visat signifikanta urinläkage (21 %), utbrett anastomos (1 %), ileus och andra komplikationer (6 %) som krävde förlängd vårdtid. Studiens resultat visar att det är tryggt att sätta ut urinkateter i de flesta patienter redan tre till fyra dagar efter prostatektomi. Lepor et al (2003) gjorde en liknande studie med 151 patienter som genomgick cystogram tre eller fyra dagar efter prostatectomi. Hos 116 patienter (76, 8 %) visades det ingen extravasation. Av dessa har 114 patienter (98, 3 %) fått kateter utdragna. Eftersom 22 patienter med utdragen kateter dag tre eller fyra postoperativt utvecklade akut urinretention inom 48 timmar, fick dessa patienter katetern återinsatt. Två tredjedelar av patienter med tidigt kateterutsättning (postop dag tre eller fyra) blev urinkontinenta efter tre månader utan att behöva ett enda inkontinensskydd på ett dygn. Lepor drog slutsatsen att de flesta män uppnår en vattentätt anastomos redan efter tre till fyra dagar postoperativt. Dessutom har kateterutdragning ingen negativ effekt på urinkontinensen. MacDonald (1999) tog upp i sin studie en intressant aspekt i samband med kateterutsättning. Studien gick ut på att utvärdera effekten av kateterutsättning vid midnatt jämfört med tidigt på morgonen (enligt rutiner). Resultaten visar att patienter som blev kateterfria på natten fick snabbare hemgång än de andra som fick det på morgonen och interventionen visade sig därmed vara kostnadseffektiv. 2. Att identifiera patientens behov av information pre- och postoperativt. Moore & Estey (1999) har undersökt mäns pre- och postoperativa bekymmer i samband med prostatectomi där 68 personer blev intervjuade 8 veckor efter operation. Mäns bekymmer preoperativt var: väntan på slutgiltig diagnos, att bemästra prostatacancer, val av behandling och postoperativa bekymmer: hantera kateter, smärta och inkontinens och acceptera erektil dysfunktion. Den viktigaste faktorn som påverkade patientens anpassning till postoperativa komplikationer och återhämtning var brist på kunskap. Denna studie betonar vikten med att identifiera patientens behov av information som är sjuksköterskans roll i patientundervisningen. Faithfull et al (2001) har utvärderat en postoperativ uppföljning av patienter som genomgick radioterapi. Interventionsgruppen var handledd av sjuksköterskor. Under besöken fokuserade sjuksköterskor på att utforska individers 14

16 förståelse av deras cancerdiagnos, symtom och sjukdom. Patienter fick information och praktiska råd om hur de kunde känna igen tidiga symtom, vad de kunde förvänta sig av behandlingen och hur de kunde hantera eventuella bekymmer. Efter de 12 veckor som studien varade var patienter i interventionsgruppen signifikant mer tillfredsställda med informationen än kontrollgruppen som fick sedvanlig eftervård. Män i interventionsgruppen kände sig mer informerade, tyckte att deras bekymmer togs på allvar och uppskattade att deras familjer inkluderades i konsultationer. Dessutom har interventionen visat sig vara kostnadseffektiv, drygt 31 % billigare än kontrollgruppens kostnader. Callaghan et al (1998) har inte bara undersökt vilken typ av information som är nödvändig att ge utan på vilka sätt den kan ges. Studiens syfte var att mäta effekten av specifik preoperativ information på postoperativ ångestnivå, tillfredsställelse med information och analgetikabehov hos kinesiska män som väntade på prostata transuretral resektion. Män i interventionsgruppen som fick information både skriftlig och i form av video hade lägre ångestnivå postoperativt och de var mer tillfredsställda med information än kontrollgruppen som bara fick information i form av video. Inga signifikanta skillnader i analgetikabehov uppmätes. 3. Att lyssna aktivt till patient/anhörigas sjukdomsberättelse Maliski et al (2002) uppmärksammar vikten av att lyssna till patienters upplevelse av sjukdom från diagnos till behandling. Eftersom även relationen till livskamraten påverkas har den friska partner en hel del att berätta. De 20 par som intervjuats berättar hur deras uppfattning om prostatacancer har ändrats dramatisk, från dödsdom till god cancer. Med denna nya inställning har par kunnat satsa energi på att samla in så mycket kunskap om sjukdomen som möjligt för att sedan bestämma sig för vilken behandling som är bäst. Kunskapen om prostatacancer har ingett en utmaning till att kämpa mot den istället för att betrakta den som ett hot. Studiens metod att intervjua patienter tillsammans med sina partners har resulterat i värdefulla förslag till copingstrategier: kuskapsinhämtning från bibliotek, bokhandel och Internet samt bearbetning av funnen information tillsammans med partner och vårdgivare. Dessa copingstrategier har lett patient och anhöriga till slutsatser att all cancer inte är dödlig, att just prostatacancer har ett långsamt förlopp innan den sprider sig och att den är botlig. Detta ingav hopp och bemyndigade dem att gå vidare och välja behandlingsalternativ. 4. Att ge psykologiskt stöd Diagnosbeskedet prostatacancer kan ha negativa psykologiska effekter på dem som drabbats av denna cancertyp. Weber et al (2004) har undersökt effekten av första dyadiska intervention för prostatacancer patienter. Varje individ i experimentgruppen (n =15) kopplades till en före detta patient så de formade ett dyadiskt par. Interventionen gick ut på att genom socialt stöd kunna hjälpa patienter att hantera bättre de biverkningar som radikal prostatectomi ger, bl a urin och sexuell dysfunktion, vilken bidrar till depression. Individer i experiment/dyadisk gruppen var mindre deprimerade efter fyra av åtta veckor. De hade färre besvär med sexuell dysfunktion och tillfrisknade dubbelt så fort som kontrollgruppen. Männen föredrog en-och-en mötena framför stora stödgrupper. Dyadisk intervention är i jämförelse med vanliga stödgrupper ett innovativt, kostnadseffektivt och acceptabelt sätt som kan höja bemästringsstrategier och sänka depression hos prostatacancer drabbade. Interventionen kan integreras i praktiken med minimala ansträngningar och förberedelser. 15

17 Meyer & Mark (1995) har gjort en metaanalys av 45 randomiserade studier med vuxna cancerpatienter. Följande psykosociala interventioner utvärderades: inlärning av copingstrategier som muskelavslappningsträning, meditation, hypnos och biofeedback. Biofeedback är en teknik eller ett hjälpmedel som kan identifiera kontrollera och påverka inre kroppsfunktioner och spänningstillstånd. Med hjälp av biofeedback kan man träna vissa organ till en bättre funktion, t ex lära sig avslappning (Socialdepatementet, 1987). De ovannämnda psykosociala interventioner uppvisade goda effekter på emotionell och funktionell anpassning samt hantering av behandlings- och sjukdomsrelaterade symtom. Yung et al (2002) har gjort observationer på hur kinesiska prostatacancer patienter svarar på musikterapi före transuretral prostataresektion. Musik användes för att minska ångest preoperativt. Patienter delades slumpvis i tre grupper: musikgrupp, sjuksköterskenärvarande grupp och kontrollgrupp. Resultat visade att patienter i musikgruppen hade lägre blodtryck och lägre ångestnivå än kontrollgruppen. Musik kan vara ett viktigt instrument i att dämpa oro preoperativt. Den vanligaste biverkning efter prostatectomi och strålbehandling är erektil dysfunktion. Omkring 5 % av svenska män, personer, anger att de har en otillfredsställande erektion. Problemet är påtagligt åldersrelaterat. Män med hjärtkärlsjukdom, diabetiker och rökare är överrepresenterade (SBU, 2000). Män som drabbats av prostatacancer skulle ha nytta av att få upplysning om läkemedel som förbättrar erektionen. Diskussion kring sexualitet och förslag till tillgängliga effektiva läkemedel kan täcka en viktig del inom psykosocial omhändertagande av personer med nedsatt erektionsförmåga. Incrocci et al (2003) lyfter fram kunskapen rörande de kortsiktiga effekterna av perorala läkemedel sildenafil, Viagra vid behandling av impotens (erektil dysfunktion) efter radioterapi (strålbehandling av prostata). Sextio patienter som provat preparatet har fått en tillfredsställande erektion. Förekommande biverkningar som huvudvärk, dyspepsi, synrubbningar och yrsel var lindriga och övergående. Sildenafil eller Viagra har en relativ god effekt på patienter med erektil dysfunktion. DISKUSSION Innan vi satte igång med sökningen undrade vi vilka omvårdnadsåtgärder som vidtas i praktiken på en vanlig urologiavdelning med prostatacancer patienter. Av ett PM för radikal prostatectomi framgår ett antal åtgärder, bl a preoperativa undersökningar och förberedelser och postoperativa åtgärder som tidig mobilisering, sårdränage, smärtlindring, kateterskötsel, m.m. De åtgärder som vi har hittat vetenskapligt underlag för sammanfattade vi under rubrikerna i föregående resultatavsnitt och de kommer att diskuteras var för sig under resultatdiskussionen nedan. Resultatdiskussion Individer som drabbats av prostatacancer behöver en omsorgsfull vård. Enligt hälso-och sjukvårdslagen (1982:763) skall vård ges på lika villkor för hela befolkningen. I strävan efter att erbjuda effektiv vård i ett klimat av ekonomiska begränsningar och nedskärningar blir tillämpning av evidensbaserad omvårdnad i västerländska sjukvårdssystemet allt viktigare (Closs & Cheater, 1999). Detta stämmer överens med Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998:531, kap 2, 1 ) som säger att den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet (Wilow, 2004). Sjuksköterskor har stor inflytande över vilken typ och 16

18 vilken kvalitet av vård patienter får. En utmaning för sjuksköterskor är att kunna presentera evidensbaserad information till patienter på ett lättförståeligt sätt. Detta gagnar patienter genom att de kan delta mer aktivt i beslut om behandlings alternativ. Denna utmaning blir ännu större i takt med att dagens patienter har större tillgång till information. Därför är det viktigt att sjuksköterskan lyssnar aktivt till patienten och bildar en uppfattning om hur mycket patienten redan kan om sin sjukdom för att sedan kunna identifiera omvårdnadsbehov. Omvårdnadsåtgärderna som studiernas resultat belyser representeras av fyra huvudteman: att bedöma kontinens, att identifiera patientens behov av information pre- och postoperativt, att lyssna aktivt till patient/anhörigas sjukdomsberättelse och att ge psykologiskt stöd. Nedan diskuteras resultatet i förhållande till litteratur och information som inhämtats i samband med denna studies genomförande. Att bedöma kontinens Av PM-et från urologiavdelningen (UMAS) framgår tydligt att katetrar ska behållas i 3 veckor postoperativt. Detta gav oss funderingar kring varför man lämnar kvar urinkateter efter prostatectomi i just tre veckor. Därför letade vi efter artiklar som hade med urinkateter att göra. Denna studies mest intressanta fynd var att man kan tryggt sätta ut kateter redan tre eller fyra dagar efter operation. Som sagt kan sjuksköterskan påverka beslut om kateter utsättning och därmed bidra till patientens snabbare återvändning till vardagliga aktiviteter. Detta medför mindre kostnader för både patient och sjukvård. Att t.o.m. tidpunkten för kateterutsättning (midnatt eller tidig morgon) har viss betydelse var ny kunskap för oss. Men som beskrivs i figur 4 måste sjuksköterskan, förutom den empiriska kunskapen, också ta hänsyn till patientens önskemål och förväntningar. Först då kan man tala om evidensbaserad omvårdnad. Det kan exempelvis vara möjligt att vissa patienter föredrar att ha kateter under längre tid fast det är bevisat att det inte behövs. Det kan t ex underlätta under natten, patienten slipper stiga upp ofta till toalett och kan få bättre sömn. Att identifiera patientens behov av information pre- och postoperativt Vikten med patientinformation och utbildningsinterventioner bekräftas av faktum att dessa står för 45 % av alla interventioner i vård av cancerpatienter medan psykologiskt stöd täcker 20 % (Germino, 2001). I studierna som vi redovisade i resultatavsnittet framgår det tydlig vilket stort behov av information männen har inför prostatectomi och radioterapi. Alla patienter har inte lika mycket kunskap om sin sjukdom och här kan sjuksköterska gripa in och justera eller komplettera eventuella kunskapsluckor som patienter upplever sig ha. Att lyssna aktivt till patient/anhörigas sjukdomsberättelse I bakgrunden har vi betonat vikten av lyhördhet och aktivt lyssnande till patienten och närståendes sjukdomsberättelse. Resultaet i studien av Maliski et al (2003) bekräftar denna antagande. De intervjuade paren som deltog i studien hade mycket att berätta. Deras förmåga att utveckla copingstrategier berodde på att de skaffat sig väldigt mycket kunskap om sjukdomen. Att de var så motiverade och ville ta itu med cancern kan kopplas till deras sociala status. De var välbärgade och högutbildade. Frågan är hur medelklass människor hade tacklat detta problem? Eller hur människor med låg social status och ringa utbildning hade tacklat problemet? Beroende på vad det är för patient och familj hon har att göra med kan sjuksköterska delvis filtrera, sortera och utvärdera deras kunskap och delvis identifiera andra nya behov. 17

19 Att ge psykologiskt stöd Germino (2001) har gjort en utvärdering av senaste årtionden av forskning kring psykosociala och edukativa interventioner för personer som drabbats av prostatacancer och hon fann att systematiska studier har varit frånvarande inom den vetenskapliga litteraturen fram till sekelskiftet (Ibid). Weber at al (2004) har utvärderat den första dyadiska intervention på prostatacancer patienter. Tanken att f.d. patienter kan användas som resurs verkar tilltalande för oss. Männen i studien föredrog en och- en mötena framför de vanliga stödgrupperna. De kände större trygghet i att prata med patienter som gick igenom samma process. Dessutom har denna intervention visats sig kostnadseffektiv och krävde inte några stora resurser. Meyer & Marks (1995) studie som är en meta-analys, kan betraktas som gammal men den är ny med tanke på att forskning inom psykoonkologi är ung. Studien handlar om cancerpatienter i allmänhet, men även prostatacancer är representerad, en inkluderad studie handlar om cancer i manliga reproduktiva organ. Vi beslöt oss för att inkludera meta-analysen eftersom dess resultat kan tillämpas inom vilken cancertyp som helst, exempelvis prostatacancer. Det visade sig att psykosociala interventioner i form av muskelavslappning, biofeedback, meditation, m.m. har positiv effekt och därmed kan tillämpas inom all cancervård. Det är en utmaning för sjuksköterskor som vårdar cancerpatienter att fördjupa sig i psykologi och psykosociologi. Deltagarna i studien av Yung et al (2002) väntade på att genomgå transuretal prostatresektion men detta är ett kirurgiskt ingrepp precis som prostatektomi och även dessa patienter har ångest inför varje sådant ingrepp. Musikgruppen fick välja bland tre olika lugna musikrytmer. Musikterapi är en väldokumenterad terapi, enligt Yung et al (Ibid). Tre musiker hade bedömt musiken som sedativ (avslappnande) och därmed passande. Att kunna välja lämplig musik är viktig när man vill utveckla en effektiv behandling. En faktor som bidrog till sänkt ångest och ökad relaxation var möjligheten att välja mellan flera musikstycken. Men musikval är relaterade till kultur. Denna studie gjordes på kineser och musik har en speciell plats i deras kultur. Det är därför möjligt att musik har större inverkan på dem än på personer med västerländskt ursprung. Människor i olika kulturer har olika musiksmak, men det kan också vara så att i detta preoperativa skede har patientens etniska tillhörighet mindre betydelse för musikvalet. Studien av Incrocci et al (2003) kan vara svår att placera under någon rubrik. Kanske passar den inte under psykosocialt stöd men erektionsproblem kan vara förödande för dessa patienter. Fungerande sexualitet är viktig för män även i äldre dagar och att bibehålla eller förbättra erektionen kan höja deras livskvalitet avsevärt. En av sjuksköterskans uppgifter är att uppdatera sina kunskaper beträffande effekter och biverkningar av läkemedel, där ibland Viagra. Sildenafil eller Viagra är idag den vanligaste behandlingsformen vid erektil dysfunktion (Simonsen et al, 2002). Sexualitet kan vara ett svårt ämne att ta upp, speciellt när det gäller män. Männen blir kanske mer öppna att berätta om sina erektionsproblem när de vet att det finns läkemedel med god effekt. Sjuksköterskor som vårdar prostatacancer patienter har nytta av att veta mer om Viagra för att kunna besvara frågor kring detta läkemedel. I Incroccis et al (2003) förhållandevis nya studie hade 24 % av patienterna fortsatt med Viagra i två år. Resten hade inte fortsatt av olika anledningar. 24 % av dem som slutat angav att det blev för dyrt med Viagra. Vi har kollat upp hur mycket Viagra kostar i Sverige och vi fann att en tablett kostar mellan kr beroende på styrka och förpackning (SBU, 2000). 18

20 Metoddiskussion Nedan presenteras våra reflektioner kring den valda metoden samt diskussion kring sökning, bearbetning och sammanställning av det vetenskapliga materialet. Sökning Vi har börjat datainsamlingen genom att söka med fritext i följande databaser: Medline, Cinahl, Pubmed, Blackwell. Fritextsökningar i Cochrane Library och Elin gav inga resultat. Våra första sökningsförsök var inte systematiska och respektive träffar bedömdes inte som relevanta. Sökord som vi använde var: prostate/prostatic cancer, psychological support, prostatectomy, urinary tract infection, patient education, information, oncologic nursing. För att hitta bästa tillgängliga vetenskapliga bevis har vi valt att framförallt söka efter randomiserade kontrollerade studier, RCT. Enligt Goodman är RCT bäst lämpade för att mäta effektivitet av interventioner. Men vi har inte uteslutit andra studier. Bara för att en studie inte är RCT betyder inte att åtgärden inte är effektiv (SBU, 1993). Eftersom sökningen inte gav några relevanta resultat var vi tvungna att ta hjälp av litteraturen. Där har vi hittat Cullums förslag till sökstrategi i databasen Medline för att identifiera randomiserade studier inom omvårdnadsområdet (Willman & Stoltz, 2002, s 66). Hennes sökstrategi står till grund för vår sökträd. Trots det misstänker vi att det kan finnas flera relevanta som vi inte identifierat. Vi frågar oss därför om Cullums strategi börjar bli inaktuell. En uppdatering av denna sökstrategi kan kanske behövas. Vi har även sökt i Cochrane Library men alla träffar saknade en tydlig omvårdnadsriktning och inga relevanta artiklar beträffande omvårdnadsåtgärder har identifierats där. Ett annat sätt som har säkerställt vår sökning är referenslistorna i de vetenskapliga artiklar som vi valt. Faktum är att två artiklar i vår studie hämtats ifrån dessa referenslistor (Meyer & Mark, 1995, Faithfull et al, 2001). Det gäller främst en meta-analys som kombinerar data från olika studier och som passar in i våra inklusionskriterier. De tidskrifter där vi har sökt manuellt är: Evidence-Based Nursing, Nursing Standard, Journal of Advanced Nursing och Urology. Detta resulterade i två relevanta studier (Koch et al, 2003, Patel & Lepor, 2003). Några studier i vårt arbete har få deltagare. En studie med ett smalt urval kan ge en noggrann behandlingseffekt men är inte så säker avseende generaliserbarhet. Det kan vara anledning till att vi fick vissa statistiskt icke signifikanta resultat. Men detta betyder inte att effektivitet inte föreligger. Hade dessa studier haft större urval då hade de fått större styrka (SBU, 1993). Granskning Granskning av artiklar har vari svårt med tanke på våra begränsade erfarenheter och kunskaper inom forskningsmetodik och statistik. Vår granskning hade säkert sett annorlunda ut om vi hade mer kunskap. Men trots dessa begränsningar har vi gjort en kvalitetsgranskning på varje artikel med hjälp av bedömningsmallar för kvantitativa resp. kvalitativa studier, hämtade från Willman & Stoltz, 2002 (se bilaga 3 och 4). Sedan har vi gjort en klassificering av artiklarna med hjälp av kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet (SBU & SSF, 1999). Sammanställning Sammanställning av de elva artiklar har resulterat i fyra kategorier som vi redovisat i resultatdelen. Vi hade svårt att hålla isär de olika teman för att de går in i varandra. Man kan till exempel inte ge information utan att lyssna till patienten och viceversa. Vi hade önskat få betydligt fler studier som utvärderar omvård- 19

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform Varje år drabbas mer än en halv miljon män i världen av prostatacancer. Bara i Sverige räknar man med att 7-9 000 män i år kommer att insjukna. Det gör prostatacancer

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Evidensbaserad omvårdnad

Evidensbaserad omvårdnad Evidensbaserad omvårdnad Studiematerial för undervisning inom projektet Evidensbaserad omvårdnad ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola Sara Carlsson Maria Eiman Malmö högskola,

Läs mer

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den. ENKÄT A (UPPFÖLJNING) EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID SJUKDOM I PROSTATA FÖR MÄN SOM DELTAR I FORSKNINGSPROJEKTET SAMS Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Casodex PATIENTINFORMATION

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Casodex PATIENTINFORMATION INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Casodex PATIENTINFORMATION Patientinformation till dig som behandlas med Casodex vid prostatacancer Urinblåsa Prostata Yttre slutmuskel Urinrör Penis Sädesledare

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Prostatacancer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Prostatacancer KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING KURS: Prostatacancer Publicerad i Jan 2005 Kursinformation Välkommen till en patientutbildning om prostatacancer. Denna kurs presenteras av AstraZeneca. Innan du börjar

Läs mer

PATIENTER MED PROSTATACANCER OCH DERAS BEHOV AV INFORMATION

PATIENTER MED PROSTATACANCER OCH DERAS BEHOV AV INFORMATION Hälsa och samhälle PATIENTER MED PROSTATACANCER OCH DERAS BEHOV AV INFORMATION -EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE CAROLINE KIENDL JONNA MÅRTENSSON Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Innehåll. Vilken behandlingsmetod skall väljas? 8. Bearbetad version efter Dr. Per Holme, Östfold Sentralsykehus,

Innehåll. Vilken behandlingsmetod skall väljas? 8. Bearbetad version efter Dr. Per Holme, Östfold Sentralsykehus, Innehåll Vad är cancer? 1 Vad är prostata? 2 Vad är prostatacancer? 3 Undersökningsmetoder 4 Olika stadier 6 Vilken behandlingsmetod skall väljas? 8 Olika behandlingsmetoder 9 Observationer 9 Operation

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna?

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? CoreTherm värmebehandling I denna folder kan du läsa om CoreTherm, en poliklinisk behandling för godartad prostataförstoring

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 1 Fetma problem och åtgärder 2002 (li+eratursökning 2001) Förebyggande av fetma (uppdaterad 2005) Kostbehandling Specialkost Beteendeterapi Fysisk

Läs mer

UPPLEVELSE AV LIVSKVALITET EFTER KOLOREKTAL KIRURGI

UPPLEVELSE AV LIVSKVALITET EFTER KOLOREKTAL KIRURGI Hälsa och samhälle UPPLEVELSE AV LIVSKVALITET EFTER KOLOREKTAL KIRURGI EN LITTERATURSTUDIE GALIA ABDUL RAHIM DANIELA CIOMAGA Examensarbete i omvårdnad Nivå 61 90p Sjuksköterskeprogrammet Juni 2010 Malmö

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Robotkirurgi vid operation för prostatacancer

Robotkirurgi vid operation för prostatacancer Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 27 februari 2009. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Står du inför prostatacancer?

Står du inför prostatacancer? Teknologin som gör detta möjligt: da Vinci kirurgisystem Din läkare ingår bland det växande antal kirurger över hela jorden som erbjuder da Vinci-kirurgi för en rad komplicerade tillstånd. da Vinci kirurgisystem

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson,

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser The Cochrane Library Vad är The Cochrane Library? Cochrane-bibliotekets syfte är att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av olika behandlingar. Cochrane-biblioteket

Läs mer

Urininkontinens hos män och kvinnor

Urininkontinens hos män och kvinnor Urininkontinens hos män och kvinnor Ett bakgrundsmaterial som reder ut begreppen Ett pressmaterial från Pfizer AB Kontaktperson: Carolin Moro, Informationsansvarig, Pfizer AB Tel: 08-519 067 44, mobil:

Läs mer

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer. VIA20140116PSE02 www.potenslinjen.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Du har fått ett recept på Viagra,

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Kloka Listan 2011. Expertrådet för urologi

Kloka Listan 2011. Expertrådet för urologi Kloka Listan 2011 Expertrådet för urologi Kloka Listan 2011 Expertrådet för urologi I Kloka Listan rekommenderas som princip enbart aktiv substans. Det preparat som rekommenderas vid rekvisition till slutenvård

Läs mer

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär En sammanställning av det vetenskapliga underlaget Mars 2007 Ansvariga: Georg Lohse, Jenny Forsberg Uppdraget Hälsokansliet har under 2006 på uppdrag

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning. Information om sjukdomsförekomst (för varje indikation)

Delområden av en offentlig sammanfattning. Information om sjukdomsförekomst (för varje indikation) VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst (för varje indikation) Indikation/målgrupp Benign prostatahyperplasi (BPH) Incidens och prevalens Enligt uppgifter

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

Hur mår min cancerpatient?

Hur mår min cancerpatient? Hur mår min cancerpatient? Marcela Ewing Specialist allmänmedicin/onkologi Regionalt cancercentrum väst Göteborg Disposition Hur mår patienten : - före diagnosen - cancerbeskedet - under behandlingen -

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Kraftfältet kring evidensbaserad praktik Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Denna presentation Evidensrörelsens ursprung: varifrån idén om evidensbaserad praktik stammar Fokus

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Metoder för stöd till barn som anhöriga Metoder för stöd till barn som anhöriga Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Pågående arbeten Arbetet pågår nu med två kunskapsöversikter: Metoder för stöd till barn och unga med föräldrar som har

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning Region Stockholms Innerstad Sida 1 (9) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning MAS

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Beskrivning av huvudområdet

Beskrivning av huvudområdet Beskrivning av huvudområdet Huvudområdet i sjuksköterskeexamen är omvårdnad. Omvårdnad har som mål att främja hälsa och välbefinnande genom att stärka och stödja människors hälsoprocesser. Kärninnehållet

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Män och epilepsi. Information till män om epilepsi. Brought to you by

Män och epilepsi. Information till män om epilepsi. Brought to you by Män och epilepsi Information till män om epilepsi Brought to you by Broschyrer och övrig information Du kan leva bra med epilepsi Brought to you by som tillhandahålls av: Epilepsi är den vanligaste sjukdomen

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Att leva med Inkontinens

Att leva med Inkontinens Att leva med Inkontinens Att leva med inkontinens Det är viktigt att söka hjälp och inte lida i det tysta Under lång tid bar Kerstin Järneberg på en hemlighet. Till sist tog hon mod till sig och sökte

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

Utbildningsbok för urologdelen för specialiseringstjänstgöring (ST) i urologi Gäller ej färdigheter som förvärvas vid sidoutbildningarna

Utbildningsbok för urologdelen för specialiseringstjänstgöring (ST) i urologi Gäller ej färdigheter som förvärvas vid sidoutbildningarna Utbildningsbok för urologdelen för specialiseringstjänstgöring (ST) i urologi Gäller ej färdigheter som förvärvas vid sidoutbildningarna Delmålen är uppdelade i tre nivåer, där: ) innebär att självständigt

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens 12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).

Läs mer

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Amanda Hellström Leg. Sjuksköterska, Doktorand i Vårdvetenskap Blekinge Tekniska Högskola, Lunds Universitet Handledare: Anna Condelius, Cecila Fagerström & Ania

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM)

Evidensbaserad medicin (EBM) Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Gå 4 betala för 3! Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kognitiva biverkningar av cancerbehandling Hur påverkas

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Expertrådet för urologi. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för urologi. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet för urologi Stockholms läns läkemedelskommitté Inga ändrade rekommendationer till Kloka Listan 2012 1 Godartad prostataförstoring ALFA-1-RECEPTORBLOCKERARE alfuzosin Alfuzosin,

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Sök artiklar i PubMed

Sök artiklar i PubMed Sök artiklar i PubMed En handledning i hur man söker med hjälp av ämnesord. PubMed är en databas med över 20 miljoner referenser som täcker medicin, omvårdnad, odontologi, veterinärmedicin, hälso- och

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

KVINNORS COPINGSTRATEGIER VID BRÖSTCANCER

KVINNORS COPINGSTRATEGIER VID BRÖSTCANCER Hälsa och samhälle KVINNORS COPINGSTRATEGIER VID BRÖSTCANCER EN LITTERATURSTUDIE MED SYSTEMATISK ANSATS ENISA DURAKOVIC MARIA JOHANSSON Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet 2009

Läs mer

Jämställd och jämlik vård och behandling

Jämställd och jämlik vård och behandling Jämställd och jämlik vård och behandling Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som kan förebyggas

Läs mer

Cancerrehabilitering 2012

Cancerrehabilitering 2012 Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning

Läs mer

Innehåll. Om prostata och prostatacancer 6. Flera undersökningsmetoder 7

Innehåll. Om prostata och prostatacancer 6. Flera undersökningsmetoder 7 Om PSA-test Innehåll Om prostata och prostatacancer 6 Flera undersökningsmetoder 7 Vad är PSA egentligen? 7 Vad betyder det om PSA-värdet stiger? 8 Varför höjs PSA vanligen vid prostatacancer? 8 PSA-kvot

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

05 D R Å IV STOM Sex och samlevnad 1

05 D R Å IV STOM Sex och samlevnad 1 STOMIVÅRD 05 Sex och samlevnad 1 Sex är ett grundläggande behov hos alla och sexuellt beteende och sexuell utövning påverkas av många olika faktorer, till exempel: Sjukdom Kultur, religion och tro Fysiska

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

På onkologikliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. rehabilitering. Yoga är underbart.

På onkologikliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. rehabilitering. Yoga är underbart. Yoga är underbart. Yoga och samtal gör livet Evidensbaserad forskning på cancerpatienter som fått utöva yoga eller mindfulness visar signifikanta förbättringar när det gäller stress, oro, humörstörningar,

Läs mer

Handledning. till examensarbete. i form av litteraturstudie

Handledning. till examensarbete. i form av litteraturstudie Handledning till examensarbete i form av litteraturstudie Barnmorskeutbildningen Institutionen för kvinnors och barns hälsa Enheten för reproduktiv och perinatal omvårdnad Karolinska Institutet Retzius

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Modern krishantering:

Modern krishantering: Modern krishantering: Flexibilitet, ledarskap och stärkta egna resurser Magnus Brolin leg psykolog, leg psykoterapeut Per Calleberg leg psykolog, biolog Mikael Westrell socionom, leg psykoterapeut Kollektiva

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

HISTRELIN VID BEHANDLING AV PROSTATACANCER & CENTRAL TIDIG PUBERTET AV: IREM BAYKAL

HISTRELIN VID BEHANDLING AV PROSTATACANCER & CENTRAL TIDIG PUBERTET AV: IREM BAYKAL HISTRELIN VID BEHANDLING AV PROSTATACANCER & CENTRAL TIDIG PUBERTET AV: IREM BAYKAL MASTERPROGRAMMET I LÄKEMEDELSUTVECKLING BIOLOGISKT AKTIVA NATURPRODUKTER I LÄKEMEDELSUTVECKLING 7,5 hp VT 2011 1 INNEHÅLLFÖRTECKNING

Läs mer

XXXXXX Cystoskopi vid ytlig urinblåsecancer

XXXXXX Cystoskopi vid ytlig urinblåsecancer 1 (8) Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) Mall för avancerad nivå 2011-03-17/BS Förslag: Reviderad: XXXXXX Cystoskopi vid ytlig urinblåsecancer (Fyll i eng titel i tabellen på sista sidan) 30 högskolepoäng

Läs mer

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats

Läs mer