Slutrapport 2014 för. Strategi för energieffektivisering i Landstinget Kronoberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport 2014 för. Strategi för energieffektivisering i Landstinget Kronoberg 2011-2020"

Transkript

1 Regionservice Fastigheter Slutrapport 2014 för Strategi för energieffektivisering i Landstinget Kronoberg Sida 1 av 25

2 Slutrapport 2014 för Strategi för energieffektivisering i Landstinget Kronoberg Ronny Gustafsson/Lisa Bringhed, energiingenjör och projektledare, Region Kronoberg Helen Penttilä, miljöchef, Region Kronoberg Maria Skarrie, Bengt Dahlgren AB Maj 2015 Sida 2 av 25

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1 INLEDNING NULÄGESANALYS BASÅR NULÄGESANALYS - FASTIGHETER NULÄGESANALYS TRANSPORTER NULÄGESANALYS ÖVRIGA UPPGIFTER UTNYTTJANDE AV STÖD ENERGIMÅL FASTIGHETER UPPFÖLJNING MÅL, FASTIGHETER FRAMTIDEN FASTIGHETER ENERGIMÅL TRANSPORTER UPPFÖLJNING MÅL, TRANSPORTER FRAMTIDEN TRANSPORTER UPPFÖLJNING AV HANDLINGSPLANEN ENERGIMYNDIGHETENS KRAV PÅ ÅTGÄRDER SAMMANSTÄLLNING AV AKTIVITETER UPPFÖLJNING ÅTGÄRDER OCH AKTIVITETER, FASTIGHETER Aktivitet 1 Genomföra åtgärder i energideklarationer Aktivitet 2 Installation av fjärrkyla Aktivitet 3 Energiinventeringar inför ombyggnad Aktivitet 4 Belysningsåtgärder inom verksamheten Aktivitet 5 Installation av solfångare och solceller Aktivitet 6 Alltid ställa energikrav och värdera energibesparande åtgärder vid om- och nybyggnad Aktivitet 7 Ställa energikrav vid upphandling av verksamhetens energikrävande utrustning Aktivitet 8 Utbilda anställda om hur man själv kan påverka energianvändningen UPPFÖLJNING AV AKTIVITETER, TRANSPORTER Aktivitet 1 Minska antalet flygresor Aktivitet 2 Minska antalet resor med bil Aktivitet 3 Minska det totala antalet resor genom alternativa mötesformer Aktivitet 4 Utbilda anställda i EcoDriving Aktivitet 5 Använda bilpoolen på ett effektivare sätt Aktivitet 6 Samordna transporter och leveranser inom landstinget Aktivitet 7 Ställa miljökrav vid upphandling av transporter Aktivitet 8 Minska antalet bilresor genom att ersätta dessa med promenad eller cykel UPPFÖLJNING AV AKTIVITETER, ÖVRIGT Aktivitet 1 Upprätta energiledningssystem för Landstinget Kronoberg Aktivitet 2 Öka andelen förnybar el genom att använda vindkraft Aktivitet 3 Skapa rutin att avsätta pengar för energibesparande åtgärder EKONOMISKT RESULTAT SLUTSATS Sida 3 av 25

4 1 Inledning Energistrategin, Strategi för energieffektivisering i Landstinget Kronoberg , som togs fram 2011 hade till syfte att minimera landstingets negativa påverkan på människors hälsa och miljö. Den 1:e januari 2015 gick Landstinget Kronoberg och Regionförbundet Södra Småland samman och bildade Region Kronoberg. Region Kronoberg tog över landstingets och regionförbundets tidigare uppgifter, det vill säga hälso- och sjukvård, folkhälsa, kultur, kollektivtrafik och områden som handlar om regional utveckling och tillväxt. Resultatet i denna rapport rör före detta Landstinget Kronoberg, men framtiden rör Region Kronoberg. Regionens verksamhet påverkar miljön på många sätt. Två av regionens betydande miljöaspekter är energianvändning och transporter. Som ett led i att minska miljöpåverkan inom dessa områden, togs strategin avseende energieffektivisering fram. Strategin är framtagen efter stöd från Energimyndigheten enligt förordningen 2009:1533, Stöd för energieffektivisering i Kommuner och Landsting. Landstinget Kronoberg har erhållit ekonomiskt stöd från Energimyndigheten under , för att även arbeta med åtgärderna i strategin under dessa år. För att summera strategins genomförda arbete och resultat har denna slutrapport sammanställts. Syftet med slutrapporten är att redovisa det arbete som utförts under dessa år samt hur väl målen i strategin har uppfyllts fram till år Denna slutrapport ska också användas som underlag då nya mål fram till 2018 kommer att bearbetas och tas fram. I kapitel 4 och 5 ses de energimål som sattes upp inom fastigheter och transporter, en uppföljning av hur det gått med målen samt ett framtidsavsnitt om hur Region Kronoberg fortsättningsvis önskar arbeta med dessa frågor. I kapitel 6 görs uppföljningen mer i detalj. Här beskrivs hur Landstinget arbetat med den handlingsplan, med åtgärder och aktiviteter, som togs fram i strategin. I kapitel 7 ses det ekonomiska resultatet och i kapitel 8 skrivs slutsatsen. Sida 4 av 25

5 2 Nulägesanalys basår 2009 Först gjordes en nulägesanalys med 2009 som basår. Resultatet från nulägesanalysen har lagts in i Energimyndighetens e-kanalen, och det är resultatet från denna som varit utgångsläget för energistrategin. I e-kanalen har Landstinget Kronoberg årligen återrapporterat om hur arbetet fortskridit till Energimyndigheten. En beskrivning av hur nulägesanalysen togs fram i detalj finns i rapporten Strategi för energieffektivisering i Landstinget Kronoberg Se den på Region Kronobergs hemsida, 2.1 Nulägesanalys - Fastigheter Nulägesanalysen för Landstinget Kronobergs fastighetsbestånd, inklusive landstingsägda bolag, resulterade i följande grundläggande uppgifter: Total energianvändning: MWh Total yta (A temp ): m² 2.2 Nulägesanalys Transporter Nulägesanalysen för Landstinget Kronobergs transporter resulterade i följande grundläggande uppgifter: Antal körda km med leasade och landstingsägda fordon inom landstinget: Antal körda km i tjänsten med privata bilar: Antal landstingsägda person- och lastbilar som uppfyller Miljökraven enligt förordningen (2009:1): Antal leasade fordon som uppfyller Miljökraven enligt förordningen (2009:1): km km 3 st 64 st År 2009 hade inte Landstinget Kronoberg någon uttalad resepolicy. Det fanns dock en bilpool för samtliga anställda och riktlinjer vid resor. 2.3 Nulägesanalys Övriga uppgifter Landstinget Kronoberg antog i december 2008 en klimat- och miljöpolicy. Under 2012 fastställde Landstingsfullmäktige en ny policy för Landstinget Kronoberg. Den ersatte en rad tidigare policyskrifter, bland annat klimat- och miljöpolicyn. Enligt den nya policyn ska landstinget genom ett aktivt miljöarbete bedriva verksamheten med så liten klimat- och miljöpåverkan som möjligt, samt bidra till att nationella, regionala och lokala miljömål uppnås. Sida 5 av 25

6 3 Utnyttjande av stöd Landstinget Kronoberg ansökte och beviljades stöd enligt förordningen (2009:1533) om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting under Under åren 2010 till 2014 har årligen kronor erhållits från Energimyndigheten. Landstinget Kronoberg har använt allt stöd som erhållits av Energimyndigheten. Stödet har bland annat gått till utbildning inom energieffektivisering och Miljöbyggnad till flera anställda inom fastighetsorganisationen på Landstinget Kronoberg. Stödet har använts till energiutredningar, framtagande av LCC-kalkyler och en översyn av ventilationsaggregaten på CLV, för att underlätta planeringen av om och när de behöver bytas. Det har även gjorts en utredning av de interna transporterna inom Landstinget, vilken ledde fram till flera förbättringsförslag, som kommer att utföras. Landstinget har även med hjälp av stödet utbildat ett antal anställda i EcoDriving. Sida 6 av 25

7 4 Energimål Fastigheter Mål avseende energieffektivisering för fastigheter upprättades för åren 2014 och 2020 enligt riktlinjer i Energimyndighetens Stöd för energieffektivisering i Kommuner och Landsting. Mål 2014: Besparing MWh (20 %) Målet till 2014 var att fastigheternas energianvändning skulle minska med 20 % jämfört med Detta var en hög målsättning. Den grundade sig på nulägesanalysen som i första hand utgjordes av de övergripande analyser som gjordes i samband med energideklarationerna. Hänsyn togs även till landstingets planer för ombyggnationer, däribland projektet centrumbyggnaden på Sigfridsområdet samt jämförelse med andra likartade verksamheter och dess besparingspotentialer. Dessa byggde till stor del på inventeringar av likartade verksamheter såsom exempelvis sjukhus. Mål 2020: Besparing MWh (35 %) Målet till 2020 var att fastigheternas energianvändning skulle minska med 35 % jämfört med Det grundades mer på antaganden och blev mer diffusa eftersom det är svårt att förutspå vilka politiska beslut som kommer tas gällande klimatfrågor och hur fastighetsbeståndet kommer se ut så långt fram som till år Uppföljning Mål, Fastigheter Energianvändningen i Landstinget Kronobergs fastigheter har mellan åren 2009 och 2014 minskat med ca MWh/år, vilket motsvarar 17 % jämfört med 2009 års energianvändning. I det resultatet har en kompensation gjorts med avseende på installationen av fjärrkyla och att elanvändningen minskade på grund av det. Det har tagits hänsyn till ytförändringen som skett i det procentuella resultatet. Målet för 2014 var att sänka energianvändningen med 20 % jämfört med Detta mål har därmed näst intill uppfyllts. I en verksamhet som omfattar ett så stort fastighetsbestånd kan det vara svårt att uppnå satta mål då verksamheten ständigt genomgår förändringar. Det kan vara i form av att fastigheter avyttras eller tillkommer, verksamheter förändras eller verksamheter försvinner. Sammantaget ger alla dessa förändringar upphov till vissa svårigheter att göra prognoser och prioriteringar vad gäller åtgärder som minskar den totala energianvändningen. En anledning till att målet inte helt lyckades var att planerna på en om- eller nybyggd centrumbyggnad på Sigfrid, med låg energianvändning, inte har byggts under perioden, vilket var med i beräkningen när målet togs fram. Under perioden har elpriset sjunkit kraftigt, vilket till viss del påverkar att energiarbetet får en lägre prioritet i organisationen. Det tar längre tid tills energiåtgärder återbetalar sig. Däremot har fjärrvärmepriset ökat. Med detta i åtanke skall därför den uppnådda besparingen ses som en stor framgång och en positiv signal inför framtiden. Anledningarna till att Landstinget lyckats minska energianvändningen med så mycket som 17 % är många. Nyckelfaktorer är det kontinuerliga energiarbetet som utförs. Energiuppföljning Sida 7 av 25

8 sker varje månad för varje fastighet inom Landstinget Kronobergs bestånd. Energigruppen, som består av energiingenjör och medarbetare inom driftenheten, träffas varje månad och diskuterar och följer upp energianvändningen, energiprojekt och aktuella energifrågor. Det gör att energifrågan alltid är på agendan. Stort engagemang hos medarbetarna gör att de har bra kontroll på energisystemen. Driftoptimering och kontroll av drifttider sker kontinuerligt. En stor förklaring till resultatet är också att det satsats på att utföra lönsamma energiprojekt. Beslut om projekten har ofta tagits utifrån LCC-kalkyler, där energi- och kostnadsbesparingen blir tydlig. Vid ny- och ombyggnadsprojekt har energikrav ställts och energiåtgärder har utförts i samband med projekten. Mål 2014: Besparing med MWh Utfall: Besparing MWh 4.2 fastigheter För att ytterligare minska energianvändningen och till och med överträffa målsättningen till år 2020 kan ytterligare åtgärder göras inom drift- och förvaltningsområdet. Det är viktigt att energifrågorna prioriteras både vid budgetarbete och planering av arbetstid, och att det arbete som redan görs fortsätter. Idag finns det en kompetent och engagerad driftsavdelning som har ett antal olika uppgifter inom organisationen. Genom att höja prioriteten på de energirelaterade åtgärderna finns en möjlighet att minska energianvändningen ytterligare. Det är viktigt att ha kontinuerlig uppföljning av fastigheternas energianvändning. Mätning behöver utökas då mätning av energiförbrukningen ger ökad kunskap om energiförbrukningen i olika delar av fastighetsbeståndet och ökade möjligheter att sätta in energibesparande åtgärder, där de bäst behövs. Eventuella felaktigheter som ger upphov till ökad energianvändning kan enklare och snabbare upptäckas. Redan idag finns flera undermätare installerade framför allt inom Sigfridsområdet. Vid ny- och ombyggnadsprojekt installeras fler mätare. Under 2015 kommer ett nytt analysprogram att handlas upp för att hjälpa till med analysen av mätdata och vara ett verktyg vid driftoptimering av fastigheterna. De kommande åren står Region Kronoberg inför stora ombyggnadsprojekt. Det är av stor vikt att dessa projekt byggs för en låg energianvändning. Till hjälp för detta ska de nya energi- och miljöriktlinjerna användas som ett verktyg att nå en låg energianvändning. Energiinventering och LCC-kalkyler på energiåtgärder ska utföras inför ombyggnad, för att få med dessa i samband med projekten. Regionfullmäktige tog beslut om att Regionen ska bli medlemmar i Energy Cities. Det ger regionen tillgång till innovativa arbetsmetoder och ett utökat kontaktnät inom områdena energi och miljö, vilket kan leda till gemensamma projekt och kunskapsutbyte med övriga medlemmar i nätverket. Genom ett medlemskap får regionen även delta i tematiska seminarier, tillgång till personlig vägledning för att bygga strategier och möjlighet att påverka energi- och klimatpolitiken på nationell och EU-nivå. Som medlem i nätverket åtar sig Region Kronoberg att göra energieffektivisering, förnybar energi och hållbar planering till en integrerad del av regionens strategier och åtgärder, för att bidra till EU:s 3x20 klimatmål (år 2020 ska utsläpp av växthusgaser vara 20 % lägre än 2009, 20 % av energin komma från förnybara energikällor och energieffektiviteten ska ha ökat med 20 %), lämna åsikter om europeiska beslut och framtida politiska riktlinjer (bland annat genom samråd) samt att dela med sig av erfarenheter, idéer och information till övriga medlemmar i nätverket. Mer detaljer om framtiden för respektive aktivitet i handlingsplanen ses i kapitel 6.3. Sida 8 av 25

9 5 Energimål Transporter Mål avseende energieffektivisering för transporter upprättades för åren 2014 och 2020 enligt riktlinjer i Energimyndighetens Stöd för energieffektivisering i Kommuner och Landsting. Mål 2014: Besparing 790 MWh (27 %) Vanligtvis mäts transporternas påverkan på sin omgivning i miljöbelastning med hjälp av olika indikatorer såsom exempelvis NOx, koldioxid, partiklar, försurning etc. I energieffektiviseringsstrategin skulle målen för transporterna istället anges i använd mängd energi. Om ovanstående mål omsätts i miljöbelastning med avseende på koldioxidutsläpp skulle detta motsvara 240 ton koldioxid mellan 2009 och 2014 vilket motsvarar 25 % minskning av koldioxidutsläppen. Mål 2020: Besparing 890 MWh (35 %) 5.1 Uppföljning Mål, transporter Energianvändningen för Landstingets transporter har mellan åren 2009 och 2014 minskat med ca 555 MWh/år, vilket motsvarar en minskning på 19 %. Målet under perioden var att minska energianvändningen med 27 %. Det har varit en stor minskning av energianvändningen från bilar, vilket ska ses som en framgång. Däremot har energianvändningen från flygresor istället ökat och det gör att målet till 2014 inte uppfylldes. Miljöbelastningen från transporter har inte minskat, utan istället ökat med 145 ton, och det beror på att flygresorna har ökat under perioden. Miljöbelastningen från personbilar har däremot minskat, vilket beror på att trenden under perioden varit att fossila drivmedel som bensin och diesel har ersatts med förnyelsebara drivmedel som etanol, biogas och el. En möjlig felkälla till resultaten med minskad energianvändning och ökad miljöbelastning från transporter är att statistikuppgifterna för 2009 är mycket osäkra. Säkerheten i uppgifterna har under perioden avsevärt förbättrats. Det är inte fastställt varför det totala resandet har ökat, och då i synnerhet flygresorna. Mål 2014: Besparing med 790 MWh Utfall: Besparing 555 MWh 5.2 transporter Region Kronoberg har möjlighet att uppfylla målet för transporter till år För att nå dit är det dock avgörande att trenden med ökande flygresor bryts. Region Kronoberg arbetar för minskade transporter genom att arbeta efter de mål som finns i miljöprogrammet Där finns mål om att 75 % av resorna med fordon från bilpoolen ska ske med förnybart bränsle år År 2018 ska också antalet kilometer med personbil i tjänsten minska med 10 % jämfört med Sida 9 av 25

10 Regionen arbetar för ökad användning av kollektivtrafik och resefria möten. En översyn av leveranser av olika material och en samordning av dessa ska göras. Regionen arbetar för att leasa miljöbilar till bilpoolen, klimatkompensera tjänsteresor med flyg och främja fysiskt aktiva resor med cykel eller gång, som även ger bättre hälsa. Mer detaljer om framtiden för respektive aktivitet i handlingsplanen ses i kapitel 6.4. Sida 10 av 25

11 6 Uppföljning av handlingsplanen I detta kapitel görs en uppföljning av arbetet mer i detalj. I strategin togs en handlingsplan för att uppnå målen fram. Handlingsplanen grundade sig på Energimyndighetens krav på åtgärder och beskrev hur Landstinget ska arbeta med energieffektivisering under åren I detta kapitel följs arbetet med handlingsplanen fram till 2014 upp. 6.1 Energimyndighetens krav på åtgärder Energimyndigheten ställde krav på att minst två av de sex åtgärder som framgår av 3 Förordning om energieffektiva åtgärder för myndigheter skulle användas i handlingsplanen. Landstinget Kronoberg valde att arbeta med åtgärd 2, 3, 5 och 6. Dessa är: Åtgärd 2: Köpa in utrustning utifrån energieffektiva produktspecifikationer Åtgärd 3: Köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen Åtgärd 5: Utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa Åtgärd 6: Köpa in eller hyra energieffektiva byggnader 6.2 Sammanställning av aktiviteter Landstinget Kronoberg tog fram aktiviteter, för att arbeta med åtgärderna, som beskrevs i kapitel 6.1. Sammanställning över samtliga aktiviteter och dess koppling till åtgärderna ses här. Fastigheter Aktivitet 1 Genomföra åtgärder i energideklarationer Åtgärd 5 Aktivitet 2 Installation av fjärrkyla Åtgärd 5, Åtgärd 6 Aktivitet 3 Energiinventeringar inför ombyggnad Åtgärd 5 Aktivitet 4 Belysningsåtgärder inom verksamheten Åtgärd 5 Aktivitet 5 Installation av solfångare och solceller Åtgärd 5, Åtgärd 6 Aktivitet 6 Alltid ställa energikrav och värdera Åtgärd 5, Åtgärd 6 energibesparande åtgärder vid om- och nybyggnad Aktivitet 7 Ställa energikrav vid upphandling av Åtgärd 2, Åtgärd 3 verksamhetens energikrävande utrustning Aktivitet 8 Utbilda anställda om hur man själv kan påverka energianvändningen Åtgärd 2, Åtgärd 3 Transporter Aktivitet 1 Aktivitet 2 Aktivitet 3 Aktivitet 4 Aktivitet 5 Aktivitet 6 Minska antalet flygresor Minska antalet resor med bil Minska det totala antalet resor genom alternativa mötesformer Utbilda anställda i EcoDriving Använda bilpoolen på ett effektivare sätt Samordna transporter och leveranser inom landstinget Sida 11 av 25

12 Aktivitet 7 Aktivitet 8 Övrigt Aktivitet 1 Aktivitet 2 Aktivitet 3 Ställa miljökrav vid upphandling av transporter Minska antalet bilresor genom att ersätta dessa med promenad eller cykel Upprätta energiledningssystem för Landstinget Kronoberg Öka andelen förnybar el genom att använda vindkraft Skapa rutin att avsätta pengar för energibesparande åtgärder 6.3 Uppföljning åtgärder och aktiviteter, fastigheter Aktivitet 1 Genomföra åtgärder i energideklarationer Många av de föreslagna åtgärderna i energideklarationerna har genomförts, dock inte alla. En anledning till att inte samtliga åtgärder har genomförts beror delvis på att en del byggnader inom några år ska rivas eller säljas och därmed har inga större energiåtgärder gjorts i dessa byggnader. Detta trots att de ibland har äldre onödigt energikrävande installationer och utrustning, samt har hög energianvändning. Stora förändringar kommer att ske i flera byggnader, så energiåtgärder i dessa byggnader har också avvaktats i väntan på det. Ytterligare en anledning är att många av åtgärderna ligger direkt under driftsorganisationen. De har många andra uppgifter som måste prioriteras och energirelaterat arbete har då inte alltid högst prioritet. Dessutom är det alltid en prioritering över vilka åtgärder som är möjliga att utföra under vissa år. Det går inte att utföra alla åtgärder, då drift- och underhållsbudgeten är begränsad. Här ses några goda exempel på åtgärder som utförts inom Landstinget Kronoberg, med energideklarationerna helt eller delvis som grund. Åtgärder belysning Belysningsåtgärder har gjorts på flera fastigheter på såväl Centrallasarettet i Växjö som Ljungby Lasarett. Byte till energieffektiva armaturer och styrning av belysningen har skett på flera ytor som korridorer, kulvert och hisshallar. En annan åtgärd är att belysningen i CLV:s P-hus är bytt. På Ljungby Lasarett har även en stor del av ytterbelysningen inklusive entréer och parkering bytts ut. Belysning i trapphus i Ljungby styrs numera på ljud. Belysningen är även bytt på vårdcentralen i Vislanda där man har sett en betydande sänkning av energianvändningen till följd av detta. Gemensamt för belysningsåtgärderna är att beslutet för åtgärderna bland annat baserats på LCC-kalkyler. Åtgärder värmesystem Injustering har utförts av stora värmesystem i bland annat Hus D, E och F på CLV samt på hus på Ljungby lasarett. Fler är på gång de närmaste åren, bland annat Hus A, I, K och V på CLV. Sida 12 av 25

13 På CLV har det gjorts en ombyggnad av shuntgrupper för värme samt i samband med det injustering och optimering av flöden. Gamla pumpar och ventiler har även bytts ut. Åtgärder ventilation Ventilation med variabelt luftflöde, VAV, har installerats på ett plan i hus 5, Sigfrid. Inför det projektet gjordes en LCC-kalkyl som jämförde VAV med utan VAV. Med VAV sjönk energianvändningen från 112 till 83 kwh/m 2 och år för det planet. Närvarostyrningen styr även belysningen i rummen. Driftpersonal berättar att systemet fungerar bra. Åtta batteriåtervinningskretsar på ventilationsaggregat i hus E och K på CLV har rengjorts och avgasats. Shuntgrupper har bytts och flöden har injusterats och optimerats. På Ljungby Lasarett har det skett byte av två ventilationsaggregat, byte av fläktar och kanalsystem. Ventilationen är bytt på vårdcentralen i Vislanda, vilket lett till en rejäl sänkning av energianvändningen. Installationer av värmepumpar På Ryssby påbörjades en installation av värmepumpar för ca 6 år sedan, totalt 12 värmepumpar fördelat på fyra anläggningar. Succesivt har funktionaliteten förbättrats. Detta bidrar till en minskning av energianvändningen, även om tillskottsvärme fortfarande behövs. Byggnadstekniska åtgärder Nya fönster har installerats på hus 1F, 7A och 7B på Ljungby Lasarett. Fastighetsavdelningen arbetar med en byggnadspärm, som beskriver de brister och behov av åtgärder som finns inom fastigheterna. Byggnadspärmen är till hjälp för förvaltarna med planering av åtgärder som ska utföras. I denna pärm finns även ej utförda åtgärder från energideklarationerna med. Bland annat med hjälp av stödet från Energimyndigheten har det tagits fram lönsamma LCC-kalkyler på energiåtgärder på CLV, Sigfrid och vårdcentraler. Dessa finns också med i byggnadspärmen. Inför ombyggnad ses energideklarationerna över, för att se om ej utförda åtgärder i dem, kan utföras i samband med ombyggnaden. VAV-system installeras under 2015 i foajén, plan 2 i hus 1A, 1B, 1C och omklädningsrum på plan 1, på Ljungby Lasarett, totalt ca m 2. Våren 2015 byts samtliga oljebrännare på Ryssby ut mot pellets. Totalt blir det fyra nya pelletsbrännare Aktivitet 2 Installation av fjärrkyla Åtgärden är genomförd för CLV men inte på Sigfridsområdet då delar av området ska byggas om. CLV använde år 2014 ca MWh kylenergi för komfortkyla och delar av processkylan. Besparingen av el, på grund av fjärrkylan, kan beräknas till ca 880 MWh. I samband med installationen gjordes en total ombyggnad av alla shuntgrupper för fjärrkyla. Gamla pumpar och ventiler byttes ut samt injustering och optimering av flöden. Målet var att göra en elbesparing på MWh/år och det har alltså inte uppfyllts. Med en besparing på 880 MWh/år har man kommit knappt halvvägs. Sida 13 av 25

14 För att ha möjlighet att närma sig målet om en elbesparing på MWh/år krävs att fjärrkyla installeras även på Sigfridsområdet i samband med den kommande om- eller nybyggnationen. Utredning över om detta kommer att ske pågår. I Landstinget Kronobergs miljöprogram för står att fjärrkyla ska anslutas till nybyggnationer, där det är kostnadseffektivt och möjligt Aktivitet 3 Energiinventeringar inför ombyggnad I de ombyggnationer som skett har inventeringar i många fall genomförts. Ett stort antal LCCkalkyler har tagits fram, för att se energi- och kostnadsbesparingen av åtgärderna. Några goda exempel på vad sådana utredningar resulterat i återges nedan. Översyn av ventilationsaggregat Med anledning av att flera ventilationsaggregat är gamla och eventuellt uttjänta på CLV utfördes en övergripande översyn av flertalet ventilationsaggregat, med hjälp av stödet från Energimyndigheten. Genom att analysera status på aggregaten kunde beslut tas om aggregat behöver bytas ut, vara kvar eller om andra åtgärder på aggregatet vore lämpliga. LCC-kalkyler togs fram för att se hur mycket energi som skulle sparas vid ett byte och för att se om ett byte vore lönsamt. Denna utredning ligger till grund för den långsiktiga planeringen av när åtgärder på ventilationen eller byte av ventilationsaggregat ska utföras. Den används inför ombyggnation, för att se om det är lämpligt att även ventilationen byts ut i samband med ombyggnationen. Ventilationsscheman över samtliga hus på CLV har ritats upp och kompletterats med återvinningsgrad, drifttider, energiåtgång kyla, el och värme. Energiutredningar vårdcentraler Utförda energiutredningar finns på tre vårdcentraler (Teleborg, Moheda och Ingelstad). Inventering av hur det ser ut idag genomfördes och förslag på lämpliga energiåtgärder med pay off-tider och LCC-kalkyler på åtgärderna togs fram. Även mindre driftoptimeringsåtgärder togs fram. Dessa utredningar används vid planering av energiåtgärder på dessa vårdcentraler. Energisamordnare Energisamordning har använts under projekteringen av nybyggnad av hus X, strålningsenheten. Detta resulterade i möjlig energiåtervinning från strålningsacceleratorer samt ett minskat fjärrkylbehov för processen. Total besparing på fjärrkyla och fjärrvärme beräknas bli 150 MWh/år vid fulldrift av strålningsenheten. Förvärmning En LCC-kalkyl är framtagen för att förvärma reservkraft och bassänger med fjärrvärme av anläggningen vid Ljungby Lasarett. Kalkylen visade på lönsamhet. Solskydd Utredning har skett av olika typer av solskydd ur ett energiperspektiv för hus D på CLV. Resultatet av utredningen har legat till grund för val av solskydd på fler hus. Solceller Inför ett antal ombyggnadsprojekt har möjligheten att installera solceller på byggnaderna undersökts. Som hjälpmedel för att analysera om detta är en lönsam investering har LCCkalkyler tagits fram. Mer information om solceller finns i kapitel Sida 14 av 25

15 Under 2014 arbetades nya energi- och miljöriktlinjer fram, vilka fastställdes i början på I dessa står det bland annat att energiinventering alltid ska utföras inför ombyggnad, där lämpliga energiåtgärder och LCC-kalkyler på åtgärderna tas fram. Lönsamma åtgärder ska eftersträvas att göras i samband med ombyggnadsprojektet. Under 2015 ska energiinventering läggas till i rutinerna för byggprocessen, och utföras under förstudien. Som underlag inför en energiinventering finns bland annat byggnadspärmen. Det är viktigt att informationen i den löpande uppdateras för att på så sätt underlätta såväl för den dagliga driften som vid större ombyggnader och planering av åtgärder. En gemensam avstämning av byggnadspärmen sker varje halvår Aktivitet 4 Belysningsåtgärder inom verksamheten Belysningsåtgärder kopplade till verksamheten sker kontinuerligt och har i huvudsak utförts i samband med andra ombyggnadsprojekt. Åtgärder är byte av armaturer, behovsstyrning och byte till lågenergi- och led-lampor. Det finns ingen statistik över hur stor elbesparingen har blivit utifrån de genomförda åtgärderna. Arbetet fortsätter likt tidigare Aktivitet 5 Installation av solfångare och solceller Ljungby Lasarett har utökat sin solfångaranläggning från 200 till 260 m 2. Detta ger en ökning av värmeproduktionen från 85 MWh/år till 110 MWh/år. En möjlig installation av solfångare för CLV:s storkök har diskuterats, på grund av att där finns avsättning för stor varmvattenproduktion, men det är inte beslutat om eller när det kommer utföras. Inga solceller har ännu installerats inom Landstinget Kronoberg. Inför byte av tak på hus M58 på Sigfrid utreddes om solceller också skulle installeras, men LCC-kalkylen var inte så lönsam som önskat. Även solceller i solskydd har studerats, men det gav inte heller önskad lönsamhet. Målet om energibesparing på grund av solfångare sattes till 2020, så det går fortfarande att uppnå. Framtid Det finns planer på att installera solceller på byggnad 7K på Ljungby Lasarett och eventuellt på nybyggnaden av tandvård på Teleborg. Detta ska ge el motsvarande ca 25 respektive 9 MWh/år, alltså totalt ca 34 MWh/år. Solcellerna i Ljungby ska troligen installeras under 2015 och om det blir solceller på tandvården i Teleborg installeras dem under Dessa installationer ger dock bara en bråkdel av den energimängd som är satt som mål för produktion av värme och el från solfångare och solceller fram till Målet var MWh/år. Fokus för installation av solceller kommer framöver att koncentreras till ny- och ombyggnadsprojekt, samt på taket över CLV:s storkök, och beslut om det införs eller inte beror på lönsamheten i LCC-kalkylerna. Sida 15 av 25

16 6.3.6 Aktivitet 6 Alltid ställa energikrav och värdera energibesparande åtgärder vid om- och nybyggnad Energikrav har ställts och energibesparande åtgärder har i de flesta fall utförts i samband med ny- och ombyggnad. Ett exempel på då Landstinget Kronoberg ställt energikrav är vid upphandling av hyrda lokaler för barn- och ungdomshälsovården. Landstinget ställde då krav på ett antal energifaktorer och skrev ett grönt avtal, som innebär att fastighetsägaren bland annat ska jobba med energifrågor, redovisa energianvändningen, köpa miljömärkt el samt använda miljövänliga material. Avtalet gäller från april Parterna kommer genom avtalet åta sig att: Samverka för att optimera drifttiderna för uppvärmning, kylning och ventilation i hyresgästens lokaler. I samband med om- och tillbyggnader undersöka möjligheter till effektivisering av belysning. Utrymmen som används sällan, t.ex. förråd, tvättrum mm, ska utrustas med närvarogivare för belysning i samband med större entreprenader. I samband med om- och tillbyggnader välja snålspolande utrustning. I samband med om- och tillbyggnader välja vitvaror med hög energiprestanda. Under 2014 togs nya energi- och miljöriktlinjer för ny- och ombyggnadsprojekt fram. De ska vara ett verktyg för egen personal, konsulter och entreprenörer att arbeta utifrån för att byggnaderna ska byggas för en låg energianvändning. Även vid fastighetsdrift och vid mindre ändringar i fastigheterna kan tillämpliga delar användas. Riktlinjerna beskriver rutiner för energiarbetet samt krav på byggnadsskal, solavskärmning, värme- och kylsystem, ventilation, belysning med mera. Även riktlinjer för mediamätning har under 2014 tagits fram. Mätning av energiförbrukningen ger ökad kunskap om energiförbrukningen i olika delar av fastighetsbeståndet och ökade möjligheter att sätta in energibesparande åtgärder, där de bäst behövs. Vid ny- och ombyggnad utökas energimätningen av värme, el, vatten och kyla. Vid nya projekt strävas efter att fastighetsel och verksamhetsel mäts separat, vilket medverkar till en ökad möjlighet att analysera de energibesparande åtgärderna som genomförts. Framtid De nya energi- och miljöriktlinjerna samt riktlinjen för mediamätning har lagts ut på PTS, Programteknisk Standard, i början på De kommande åren står Region Kronoberg inför stora ombyggnadsprojekt och dessa riktlinjer ska användas för att byggnaderna ska byggas för en låg energianvändning. Den nya tandvården på Teleborg kommer att certifieras enligt Miljöbyggnad, nivå guld eller silver. Även den nya vårdcentralen Strandbjörket skall uppföras enligt minst Miljöbyggnad Silver. Den byggnaden kommer inte att ingå i Regionens fastighetsbestånd, däremot kommer Regionen vara hyresgäst i byggnaden Aktivitet 7 Ställa energikrav vid upphandling av verksamhetens energikrävande utrustning Landstinget Kronoberg arbetar för att energikrav alltid ska ställas vid upphandling och att LCC-kalkyler ska ha påverkan vid upphandling av utrustning. De medicinska aspekterna ska dock alltid gå före. I vissa fall har upphandlingar skett utifrån LCC-kalkyler, men det finns stor potential att öka denna andel. Sida 16 av 25

17 Både CLV och Ljungby Lasarett har bytt till mer energieffektiva kompressorer för medicinsk luft samt ny energisnål kylmaskin har installerats på Ljungby lasarett. Det har diskuterats angående debitering av hyresgästen för att minska verksamhetens energianvändning men inget beslut i frågan har tagits. Riktlinjer för miljöanpassad upphandling har tagits fram under I riktlinjerna har upphandlingar som är särskilt miljöprioriterade setts ut och däribland är medicinteknisk utrustning. Med det nya arbetssättet vid upphandlingar kommer det att bli lättare att ställa krav på LCC och andra miljökrav i upphandlingar. Med fördel kan riktlinjer för miljöanpassad upphandling ingå i ett eventuellt energiledningssystem Aktivitet 8 Utbilda anställda om hur man själv kan påverka energianvändningen Utbildning inom Servicecentrum har genomförts. Det har gjorts en film i Västernorrland om hur medarbetare själva kan spara energi. Den finns på Region Kronobergs hemsida, Tillsammans med Energikontor SydOst fanns planer på att genomföra ett projekt, där miljöombud skulle informera sina medarbetare om bland annat energiarbetet inom landstinget. Det projektet blev dock inte av. Ett flertal anställda inom fastighetsorganisationen har gått utbildning hos Goda hus, Energieffektiva byggnader. Detta har skett vid ett tiotal tillfällen och bekostats med hjälp av stödet från Energimyndigheten. Goda Hus genomför kvalificerad utbildning med inriktning på aktuella teman kring både nyproduktion och på befintlig bebyggelse med avsikt att belysa helheten kring energi och miljö. Målet är att öka kunskapen och medvetenheten hos de som är med och beslutar om förändringar och förvaltar fastigheter. Flera anställda har även gått grundutbildning i Miljöbyggnad under 2014, med stöd från Energimyndigheten. Energiingenjören har även genomgått certifieringsutbildningen. Informationsinsatser för att påverka beteenden har genomförts vid ett antal olika tillfällen. Som ett led i att förmedla Region Kronobergs miljömål och de anställdas påverkan på både energianvändning och miljö kommer en webutbildning att genomföras. Utbildningen kommer att vara i form av en film som beskriver och förklarar målen i miljöprogrammet och kommer vara obligatorisk för samtliga medarbetare inom regionen. I samband med detta kommer verktyg att implementeras för att underlätta arbetet med miljöfrågor på varje enskild enhet eller avdelning. 6.4 Uppföljning av aktiviteter, transporter Aktivitet 1 Minska antalet flygresor Resandet med flyg har ökat under perioden med km per år, det motsvarar en ökning med 350 % mellan åren 2009 och Den markanta ökningen skedde 2010 och 2011 och ökningen har varit marginell sedan dess. Det är inte fastställt varför flyget ökat under dessa år, men år 2010 och 2011 var snörika med många tågförseningar, vilket kan ha bidragit till att fler valde att flyga till t.ex. Stockholm. Tågresandet har legat på ungefär samma nivå sedan Sida 17 av 25

18 projektet började. En möjlig förklaring till en del av ökningen av flygresor kan vara att uppföljningen av statistik för resande såg annorlunda ut fram till 2010 jämfört med Målet var att minska energianvändningen för resande med flyg och tåg med 80 MWh/år. Utfallet har istället blivit att energianvändningen har ökat med 750 MWh/år. Detta motsvarar en ökning av koldioxidutsläppen med ca 660 ton/år jämfört med målet som var en minskning av koldioxidutsläppen med 75 ton. I juni 2012 beslutade landstingsfullmäktige att samtliga tjänsteresor med flyg i landstingets verksamheter ska klimatkompenseras. Flygresor får ett påslag med 10 % på biljettpriset som avsätts på ett internt klimatkonto. Medlen används till att finansiera projekt som ska minska den egna verksamhetens klimat- och miljöpåverkan. Under 2013 användes kr från det interna klimatkontot till inköp av tjänstecyklar (elcyklar och vanliga cyklar), se kapitel Under 2014 användes kr till inköp av utrustning för att kunna ha resefria möten (videoutrustning och utrustning för webbmöten), se kapitel Region Kronoberg kommer att fortsätta klimatkompensera flygresor genom avsättning till ett internt klimatkonto. Medlen från kontot används till åtgärder för att minska den egna verksamhetens klimat- och miljöpåverkan Aktivitet 2 Minska antalet resor med bil Energianvändningen från resor med bil har under perioden minskat med 52 %. Eftersom Landstingets bilar under perioden till stor del har ställts om från fossila bränslen till förnyelsebara bränslen så har även miljöpåverkan från bilresor minskat kraftigt. Minskningen motsvarar ca 515 ton koldioxid per år. Som tidigare sagts ska dock uppföljningen av statistik för resande inte tas för absolut sanning då statistiken såg annorlunda ut fram till 2010 jämfört med Under sista kvartalet 2012 infördes en ny busslinje (landstingsbussen) mellan sjukhusen i Växjö och Ljungby. Busslinjen kompletterade länstrafikens ordinarie turer och reskassekort till Länstrafikens bussar delades ut till verksamheterna. På grund av för höga kostnader upphörde busslinjen under våren Resor mellan sjukhusen med länstrafiken har dock ökat under Tågresandet har varit oförändrat under perioden. Reskassekorten finns kvar och används fortfarande på avdelningarna. Under 2013 reste anställda i landstinget för ungefär kr. Det finns inga data på vilka resor som har gjorts men enligt Länstrafiken så står sträckan Växjö-Ljungby för ca 90 % av resorna. Detta innebär att drygt resor tur och retur mellan Växjö och Ljungby har genomförts under året. Användningen är ungefär densamma för Landstinget Kronoberg har genomfört en resvaneanalys enligt CERO-modellen. CERO står för Climate and Economic Research in Organisations och är ett samlingsnamn på ett nytt affärskoncept som är utvecklat av Markus Robért genom en doktorsavhandling på KTH. Analysen genomförde i två steg där första steget var en webbenkät till medarbetare med frågor om hur man reser i tjänsten samt till och från arbetet. Därefter genomfördes en analys av resbeteende och preferenser, kostnader för resor, ekonomisk besparingspotential samt en analys för strategisk planering mot organisationens klimatmål. Analysen var klar under våren 2011 och resultaten presenterades i en rapport som innehåller förslag till åtgärder för att nå koldioxidmål samt ekonomisk besparingspotential. Sida 18 av 25

19 Resvaneanalysen genomfördes i ett samarbetsprojekt med landstingen i Kalmar och Blekinge, finansierades med projektmedel från Trafikverket och samordnades av Energikontor Sydost. Rapporten redovisar ett förslag på ett åtgärdspaket för att reducera CO 2 -utsläppet med 10 %. Detta förslag innehåller bland annat Effektivisera tjänsteresor med landstingsbilar med ruttoptimering. Genomför en fortsatt övergång till miljöbilar bland landstingets bilar. Res med tåg istället för flyg inrikes. Alternativ arbetspendling med t.ex. cykel och kollektivtrafik. Resvaneanalysen kan även kopplas till Aktivitet 6 - Samordna transporter och leveranser inom Landstinget, kapitel Aktiviteterna framöver är att fortsatt arbeta för ett ökat resande med kollektivtrafiken i form av bussar och tåg samt att öka möjligheten för alternativa mötesformer Aktivitet 3 Minska det totala antalet resor genom alternativa mötesformer Lync och videomöten finns tillgängligt men har inte marknadsförts särskilt mycket. Ny utrustning är inköpt 2014 bland annat tack vare den klimatkompensering som görs vid flygresor, se kapitel Inga projekt har genomförts under För klimatkompenseringspengarna från resande med flyg kommer miljöenheten att under 2015 genomföra ett större projekt för att marknadsföra resefria mötesformer. I projektet ska även utrustning, support och underhåll kring resfria möten ses över Aktivitet 4 Utbilda anställda i EcoDriving Utbildning i EcoDriving har genomförts. Totalt har 194 medarbetare utbildats. Detta motsvarar ca 3-4 % av Landstingets ca anställda. Utbildningen har erbjudits till alla. I nuläget planeras inte att genomföra ytterligare utbildningstillfällen Aktivitet 5 Använda bilpoolen på ett effektivare sätt Miljöenheten har tagit fram ett förslag på nytt bokningssystem för Landstingets bilar. Nytt bilbokningsprogram har dock inte köpts in under perioden så det finns i nuläget inget bra bokningssystem för bilbokning. Bokade bilar läggs upp i ett program, EZbooking, så de blir synliga för övriga medarbetare. För att samåka krävs dock ett eget initiativ med att man själv kontaktar den man vill åka med. Det finns ingen utvärdering på hur mycket det använts eller om samåkningen har ökat. Det finns i dagsläget inga planer på att investera i nytt bilbokningssystem Aktivitet 6 Samordna transporter och leveranser inom landstinget Projekt med att effektivisera interna transporter är genomfört under Det har bekostats med hjälp av stödet från Energimyndigheten. Sida 19 av 25

20 I uppdraget ingick att: Kartlägga rutterna för schemalagda transporter och beställningstrafik Utreda möjligheten att ta bort vissa transporter, ersätta en del med andra lösningar och samordna de som blir kvar Utreda vem/vilka som kan göra dessa transporter med bästa möjliga kvalitet till lägst kostnad och vad de olika lösningarna får för konsekvenser för kringkostnader som är relaterade till dessa transporter Ruttoptimera Ta fram uppgifter för och beräkning av hur mycket koldioxidutsläppen kan minska i olika transportalternativ Rutter har kartlagts och förslag på åtgärder har tagits fram. Ruttoptimering har utförts på fasta turer och utsläppsvärden för olika fordon och turer har tagits fram för att koldioxidbesparing ska kunna beräknas. Då de fasta turerna kan se olika ut för varje dag och underlaget för ruttoptimeringen varit bristfällig finns det stora osäkerheter och därför har det inte gjorts några beräkningar på koldioxidbesparingar avseende ruttoptimeringen. För att kunna göra effektivare ruttoptimering rekommenderas Region Kronoberg att se över beställningstrafiken och koppla varje kundnummer till en adress. När detta är genomfört kan en ny ruttoptimering genomföras. Flera kundnummer är kopplade till samma adress och flera adresser finns även samlade i mindre geografiskt område. Stora vinster i koldioxidbesparing kan däremot göras genom att se över beställningstrafiken då dessa motsvarar 75 % av alla leveranser. Genom att föra in fler fasta turer kan transporterna effektiviseras och flera beställningstransporter kan undvikas helt. En översyn av bilarna har gjorts där man jämfört användningen av bilarna som är mycket ojämn. En del fordon är även gamla och behöver bytas ut. Sammantaget är det följande åtgärder som Service 2020, Region Kronoberg, kommer att arbeta vidare med: Minska beställningstransporter främst bland matleveranser och labturer. Genom att införa 1-2 fasta matleveranser om dagen skulle matleveranser kunna minskas med minst tre om dagen. Enbart genom att se över matleveranserna skulle koldioxidutsläppen minska med ca 650 kg/år. Samköra varudistribution vilket skulle minska antalet körda kilometrar med ca 5000 mil om året. Minskningen i koldioxidutsläpp beror på vilket drivmedel som lastbilarna kommer att köra med fortsättningsvis. Jämnare användning av bilarna och se till att de mest bränslesnåla bilarna används mest vilket kommer att leda till minskade koldioxidutsläpp. En översyn av fordonsparken och en plan för utbyte av fordon skall göras. Genom att byta ut lastbilarna mot fossilbränslefria fordon skulle koldioxidutsläppen för förrådstransporterna minska med % Aktivitet 7 Ställa miljökrav vid upphandling av transporter Ny upphandling av biogasbilar har gjorts. Ett antal lantbrukare har gått samman och producerar biogas i Alvesta. Det finns en mack i Växjö som får biogas från kommunens biogasanläggning. Det har även köpts in biodieselfordon (30 % förnyelsebart). Enligt miljöprogrammet ska 75 % av resorna med fordon från bilpoolen ske med förnyelsebart bränsle. För att uppfylla målet valde landstinget därför att efterfråga en mix av bränslen vid upphandlingen av fordon hösten Idag leasar Region Kronoberg gasbilar Sida 20 av 25

21 (som tankas på biogas i Växjö), etanolbilar samt mindre bränslesnåla dieselbilar som ska tankas med biodiesel. Förutom minskade växthusgaser och hälsofarliga utsläpp innebar det nya leasingavtalet en ekonomisk besparing på kr per år. År 2010 uppgick andelen miljöbilar i bilpoolen till 52 % miljöbilar och 2014 hade andelen ökat till 88 %. Sedan juli 2012 leasar transport Sigfrid en elbil som används för kortare transporter i Växjö. Landstinget Kronoberg har även varit medlem i Green Charge Sydost, vilket bekostats av stöd från Energimyndigheten. Det är ett treårigt demonstrationsprojekt ( ) som syftar till att öka kunskapen kring förutsättningarna för en hållbar introduktion av elfordon och elladdinfrastruktur i sydostregionen. Fokus ligger på kundnytta (enkelt, tillgängligt, kostnadseffektivt) för att kunna identifiera framgångsfaktorer och undanröja barriärer så att det blir naturligt för fler konsumenter att investera i elfordon. Ett syfte har varit att, genom medverkande kommuner och ovan implementering, skapa ett regionalt nät av infrastruktur med erfarenhetsutbyte samt analyser och praktiska tester av ekonomiska, tekniska och miljömässiga konsekvenser för el- och transportsystem i perspektivet om exempelvis hälften av personbilarna i sydostregionen ersattes av elfordon år I samband med de nya upphandlingsriktlinjerna kommer miljökrav att ställas i fler upphandlingar. Det finns flera entreprenörer i regionen som kör på förnyelsebart drivmedel vilket gör det möjligt att ställa krav på förnybart drivmedel i samband med upphandling av entreprenad och transporttjänster. En översyn av regionens egna fordon ska genomföras och fler elbilar kommer på sikt att användas inom fastighet och drift Aktivitet 8 Minska antalet bilresor genom att ersätta dessa med promenad eller cykel Såväl elcyklar som vanliga cyklar har köpts in till Landstinget Kronoberg bland annat tack vare den klimatkompensering som görs vid flygresor, se kapitel Tio cyklar har köpts in till vårdcentraler. Det finns i nuläget inget beslut på fortsatt utökning av cykelparken inom Regionen. Däremot kan cykeltävlingar användas som en morot för att öka cykelresorna i regionen, vilket tidigare utförts. Under året kan det bli aktuellt med ytterligare cykla till jobbet -tävlingar eller andra kampanjer för att motivera anställda att cykla till jobbet. 6.5 Uppföljning av aktiviteter, Övrigt Aktivitet 1 Upprätta energiledningssystem för Landstinget Kronoberg Införande av ett energiledningssystem har i dagsläget inte påbörjats. Det finns en ambition och en strävan att utarbeta ett energiledningssystem för Region Kronoberg, däremot finns i nuläget inga beslut på detta. Fördelarna med ett energiledningssystem är bland annat att det är lättare att kontrollera sin energianvändning och strukturera arbetet med att minska energianvändningen. I energiledningssystemet utarbetas även rutiner för uppföljning och arbetet med att skapa ständig förbättring av verksamhetens energiarbete. Sida 21 av 25

22 6.5.2 Aktivitet 2 Öka andelen förnybar el genom att använda vindkraft År 2010 fanns långtgående planer på att tillsammans med Kalmar Landsting köpa ett antal vindkraftsverk som skulle kunna producera ca 50 % av respektive landstings elbehov. Alltför stor osäkerhet om elpris, nivån på elcertifikat och skatteregler framgent medförde att projektet avbröts. Kalmar Landsting har i ett senare skede handlat upp ett eget vindkraftsverk. Regionen har i dagsläget inga planer på att köpa in sig i en vindkraftpark. Däremot skall frågan om vindkraft vara öppen och ytterligare utredningar kan bli aktuella. Det är av största vikt att vid sådana utredningar beakta faktorer som investeringskostnad, elpris och dess utveckling samt avkastningskrav Aktivitet 3 Skapa rutin att avsätta pengar för energibesparande åtgärder Landstinget köper miljömärkt el till 100 %, så detta mål är uppfyllt. Då Landstinget använder mindre energi än budgeterat kan överskottet i budget istället användas till energiåtgärder, vilket gjordes under Det finns i dagsläget ingen fast rutin för detta. Det finns en ambition att återigen använda en del av ett eventuellt överskott av budget till energibesparande åtgärder. I ett eventuellt framtida energiledningssystem bör denna rutin läggas till. Sida 22 av 25

23 7 Ekonomiskt resultat Genom att minska Landstinget Kronobergs energianvändning sänks kostnaderna för energi. Totalt sett har Landstinget minskat sina energikostnader med ca 8,7 miljoner kr på en 5- årsperiod vilket skall ses som ett mycket gott resultat, se Diagram 3. Diagram 3: Minskning av total energikostnad per energislag Analysen baseras på en översiktlig beräkning och är inte helt exakt med avseende på ytuppgifter. Beräkningen är utförd genom att jämföra den aktuella kostnadsnivån per ytenhet med 2009 års nivå. Kostnaderna för värmeenergin baseras på normalårskorrigerade värden. Energianvändningen, och därmed även energikostnaderna, har minskat stadigt under perioden , se Diagram 4. Diagram 4: Minskning av årliga energikostnader per energislag. Sida 23 av 25

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist.

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist. 1(9) Handläggare Marie Rosenqvist Mörbylånga Kommun 21-2912 Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 8 MÖRBYLÅNGA Strategi Kommun/Landsting Mörbylånga Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 1421

Läs mer

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun 2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering

Läs mer

Strategi för energieffektivisering i Landstinget Kronoberg 2011-2020

Strategi för energieffektivisering i Landstinget Kronoberg 2011-2020 Strategi för energieffektivisering i Landstinget Kronoberg 2011-2020 LANDSTINGET KRONOBERG 2011-03-29 2 Strategi för energieffektivisering Ronny Gustafsson, enerigstrateg och projektledare, Landstinget

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till energieffektivisering i

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

Energieffektivisering. Slutrapport

Energieffektivisering. Slutrapport Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2014-02-20 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2014-03-18 Energieffektivisering.

Läs mer

Energistrategi. Bromölla kommun. Malmö 2011-03-31

Energistrategi. Bromölla kommun. Malmö 2011-03-31 Malmö 2011-03-31 Datum 2011-03-31 Uppdragsnummer 61631041450000 Utgåva/Status Godkänd Marika Andersson Uppdragsledare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 19 Malmö Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20

Läs mer

Energieffektivisering lägesrapport 4

Energieffektivisering lägesrapport 4 Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2013-05-15 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-06-18 Energieffektivisering

Läs mer

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

Handlingsplan Landstingsfastigheter Örebro 2013-01-01 Energi

Handlingsplan Landstingsfastigheter Örebro 2013-01-01 Energi Handlingsplan Landstingsfastigheter Örebro 2013-01-01 Energi Energiprojekt 2013-2015 2004 bildades energi grupp inom miljörådet. 2005 bildades två grupper inom Landstingsfastigheter: - Energi grupp förvaltare.

Läs mer

Kommunal Energieffektiviseringsplan

Kommunal Energieffektiviseringsplan Kommunal Energieffektiviseringsplan 1 2011.03.30 1. Inledning... 3 Mål med arbetet... 3 Avgränsningar... 3 Genomförande... 3 Strategi... 3 2. Nuläge... 5 Nulägesbeskrivning... 5 Byggnader... 5 Transporter...

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 1(7) Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 2010-12-09 Energikartläggning Eslövs kommun Uppdragsnummer: 227405 Uppdragsansvarig: Maria Larsson Handläggare Kvalitetsgranskning

Läs mer

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Uppföljning 2012 Agneta Bergman, Klimatsamordnare Miljöenheten April 2013 2 / 8 Målsättning Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015, antogs i juni

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24

Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24 Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24 Vikten av att se helheten redan från början! Driftkostnad 90 % Byggkostnad 9 % Projekteringskostnad 1 % Nuläge energieffektivisering Energianvändningen

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND PRESENTERAR

LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND PRESENTERAR LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND PRESENTERAR 1. Karta 2. Energy Factor 2 3. Intensivvårdsavdelningen, Sundsvalls sjukhus 4. Högakustenbron 5. Lysrörsarmatur 6. Sundsvalls sjukhus 7. CO 2 -utsläpp 1995-2010 8.

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

1.2 Miljöplattformen och organisation

1.2 Miljöplattformen och organisation Miljöredovisning 2011 1 Inledning och beskrivning av miljöarbetet AMF Fastigheter arbetar systematiskt för att bidra till en bättre miljö och främja utvecklingen av ett hållbart samhälle. Arbetet drivs

Läs mer

Ett klimatneutralt Företag

Ett klimatneutralt Företag Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,

Läs mer

FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg. Miljöanpassad upphandling

FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg. Miljöanpassad upphandling FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg AGENDA Energitjänstedirektivet Hur hjälper Miljöstyrningsrådet till Livscykelkostnad

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2011-03-30 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 973 MWh energi år 2011 till kommunens byggnader

Läs mer

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Gävle Stadshus AB AB Gavlegårdarna Gävle Energi AB Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle/Sandviken Flygfält AB Lagerhus AB Gävle Hamn

Läs mer

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20 Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter Jonas Kristiansson 2014-05-20 Nuläge energieffektivisering Energianvändningen inom fastighetsbranschen är den mest betydande miljöaspekten

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

ENERGIEFFEKTIVISERING. Tekniska kontoret Åke Petersson Energieffektivisering_Ver6

ENERGIEFFEKTIVISERING. Tekniska kontoret Åke Petersson Energieffektivisering_Ver6 ENERGIEFFEKTIVISERING Åke Petersson Energieffektivisering_Ver6 ENERGIEFFEKTIVISERING: Statligt bidrag till Energieffektivisering Emmaboda kommun får totalt 1,4 milj. för perioden 2011-2014. Beloppet är

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2014-03-28 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 736 MWh energi år 2013 till kommunens byggnader

Läs mer

Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009) www.cero.nu

Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009) www.cero.nu Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009) www.cero.nu Processmodellen CERO CERO är utvecklat för att hantera en energisektor med stor komplexitet: a) resbeteende

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

Energieffektivisering

Energieffektivisering Skellefteå 2012-05-28 Energieffektivisering Erfarenheter Vad händer i övriga landet? Framgångsfaktorer KanEnergi Sweden AB KanEnergi är ett konsultföretag med fokus på områdena energi, miljö och klimat.

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Hur arbetar SFV med energieffektivisering. energideklarationer i skyddade byggnader?

Hur arbetar SFV med energieffektivisering. energideklarationer i skyddade byggnader? Hur arbetar SFV med energieffektivisering och energideklarationer i skyddade byggnader? SFV, uppdrag och omvärld Miljövärdering energi Energimål och strategi Co 2 olbricks 130319 Mikael Gustafsson Energispecialist

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2013

MILJÖREDOVISNING 2013 MILJÖREDOVISNING 2013 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Energieffektiva företag i samverkan Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Fosieby Företagsgrupp 180 medlemsföretag med olika verksamheter, från tillverkande industri till kontor Uppfört 1970-1980-talet Använder

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

Akademiska och forskningsprojekt samt examensarbeten. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Akademiska och forskningsprojekt där vi är delaktiga

Akademiska och forskningsprojekt samt examensarbeten. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Akademiska och forskningsprojekt där vi är delaktiga Summa projekt och ex.arbeten UTVECKLINGSARBETE 5/16 ÖVERGRIPANDE MÅL Utvecklingen inom våra geografiska områden syftar till hållbar utveckling. Detta avser såväl den ekologiska, sociala som ekonomiska

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2014 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

Sveriges planer för stimulans, nya produktkrav och riktlinjer. Marie Rosenqvist Energimyndigheten 2011-08-19

Sveriges planer för stimulans, nya produktkrav och riktlinjer. Marie Rosenqvist Energimyndigheten 2011-08-19 Sveriges planer för stimulans, nya produktkrav och riktlinjer Marie Rosenqvist Energimyndigheten 2011-08-19 Upplägg Kommunernas ambitioner vs Sveriges ambitioner Nära nollhusstrategin Energieffektiviseringsstödet

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation

Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation MILJÖFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-03-19 Henric Barkman, 054-540 4706 henric.barkman@karlstad.se Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation Bakgrund och underlag Kommunfullmäktige beslutade år 2008

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för resor Riktlinjer för resor 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Öppna jämförelser energi och klimat andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Aktuellt i politiken energi & klimat - EU: 2030-paket och Energiunion: försörjningstrygghet & solidaritet,

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI?

ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI? ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI? NÅGRA VIKTIGA SAKER ATT TÄNKA PÅ Uppgör månadsstatistik över inköpt värmeenergi, el och vatten. Allt börjar med detta. Normalårskorrigera

Läs mer

Energieffektiva myndigheter Riktlinjer och uppföljning

Energieffektiva myndigheter Riktlinjer och uppföljning Energieffektiva myndigheter Riktlinjer och uppföljning Dag Lundblad Energimyndigheten Övergripande om åtgärder valmöjligheter i ett kontinuerligt & systematiskt och strategiskt arbete genomförande under

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN Var med och utveckla er kommuns strategiska arbete med ekonomiskt lönsam energieffektivisering i det kommunala byggnadsbeståndet

Läs mer

Verksamhetsåret 2014

Verksamhetsåret 2014 Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret Utförd av Rapport färdigställd: 2015-03-05 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Riktlinjer för resor

Riktlinjer för resor RIKTLINJER Diarienummer KS13-205-021 1(7) Riktlinjer för resor Dokumentnamn Riktlinjer för resor Fastställd/upprättad av Kommunstyrelsen Dokumenttyp Riktlinje 2015-01-07 Diarienummer KS13-205-021 Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter och förordning (SFS 2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor,

Läs mer

Inledning. Hur du läser nulägesanalysen

Inledning. Hur du läser nulägesanalysen ! " # &'(& % $ % Inledning Storumans kommun präglas av storslagna naturmiljöer med stora kontraster i form av högfjällsområden i väster och skogslandskap i de östra delarna. Delar av skogslandet har inslag

Läs mer

Innovation by experience

Innovation by experience Samarbete för lägre energikostnad Innovation by experience Det finns mycket som tyder på att energipriserna kommer att öka i framtiden. Oljeutvinningen närmar sig sitt kapacitetstak och konflikter i vår

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2013 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

www.ljungby.se Energiinvesteringar = investeringar i ny utrustning för att minska energiförbrukningen TEKNISKA KONTORET

www.ljungby.se Energiinvesteringar = investeringar i ny utrustning för att minska energiförbrukningen TEKNISKA KONTORET Energiinvesteringar = investeringar i ny utrustning för att minska energiförbrukningen Energiprojekt med statligt stöd på 30 procent genomförda under perioden 1maj 2005 till 31 december 2008 Olika typer

Läs mer

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Johan Svahn 2015-04-23 Agenda Inledning Lagen om energikartläggningar Systematisk energieffektivisering Övriga

Läs mer

Strategi för energieffektivisering Oxelösunds kommun

Strategi för energieffektivisering Oxelösunds kommun 2011-11-21 Strategi för energieffektivisering Oxelösunds kommun OXL100 v 1.0 2006-11-13 2 (24) Sammanfattning Oxelösunds kommun har sökt och beviljats stöd från Energimyndigheten för att ta fram en energieffektiviseringsstrategi

Läs mer

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING.

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. KanEnergi erbjuder kompetent analys, ledning och rådgivning, med utgångspunkt i ekonomi, teknik, marknad och hållbar utveckling.

Läs mer

Energibokslut Storumans kommun

Energibokslut Storumans kommun Energibokslut Storumans kommun Uppföljning av energieffektiviseringar i Storumans kommunorganisation Inkluderar förvaltningar och majoritetsägda bolag Nulägesanalys av betydande energiaspekter inom Fastigheter,

Läs mer

Energieffektiva Malmö

Energieffektiva Malmö Energieffektiva Malmö Datum: 2011-03-17 Ansvarig: Jesper Danielsson Förvaltning: Miljöförvaltningen, Malmö stad Enhet: Avdelningen för stadsutveckling och klimat Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

2011-02-10, Kenth Arvidsson. Energieffektivisering Arlanda

2011-02-10, Kenth Arvidsson. Energieffektivisering Arlanda 2011-02-10, Kenth Arvidsson Energieffektivisering Arlanda Stockholm-Arlanda Flygplats 16 miljoner resenärer per år 81 flygbolag 176 destinationer 3 start- och landningsbanor 4 terminaler 61 gater 52 butiker

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2012

MILJÖREDOVISNING 2012 MILJÖREDOVISNING 2012 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

Energieffektivisering. Genomförandebeslut

Energieffektivisering. Genomförandebeslut Sandra Holmström Fastighetsavdelningen 08-508 270 39 sandra.holmstrom@fsk.stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2010-04-20 Energieffektivisering. Genomförandebeslut Förslag till beslut 1. Fastighetsnämnden

Läs mer

Klimat- och energistrategi

Klimat- och energistrategi Klimat- och energistrategi Arjeplogs kommun en väg, många möjligheter 1 Del 1 Mål, handlingsplan och uppföljning Klimat- och energistrategi för Arjeplogs kommun Energi- och klimatfrågan är med sin påverkan

Läs mer

Energieffektiva företag i samverkan

Energieffektiva företag i samverkan Energieffektiva företag i samverkan Fosieby Företagsgrupp 180 medlemsföretag med olika verksamheter, från tillverkande industri till kontor Uppfört 1970-1980-talet Använder ca 75-100 GWh (Fjärrvärme, gas,

Läs mer

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad dm 4&Z- Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Diarienummer för ursprunglig ansökan: Dnr 462-2727/2005 Projektets nummer och namn: Nr B107 Utredning avseende utbyte av direktverkande

Läs mer