Brobygge. Fysisk aktivitet och/eller läkemedel i sjukdomsprevention. Slutrapport 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Brobygge. Fysisk aktivitet och/eller läkemedel i sjukdomsprevention. Slutrapport 2008"

Transkript

1 Brobygge Fysisk aktivitet och/eller läkemedel i sjukdomsprevention och behandling Slutrapport 2008

2 Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn Fax Författare: Mats Sternhag, Ingvor Bjugård Förbundets trycksaker beställs på tfn fax Sveriges Kommuner och Landsting 2008

3 Innehåll Innehåll... 3 Förord... 4 Sammanfattning... 5 Bakgrund... 6 Landstingens arbete med FYSS och FaR... 6 Kongressbeslut... 7 Expertgrupp...7 Inbjudan... 7 Projektorganisation... 8 Brobygge - projektorganisation... 8 Genomförande... 9 Resultat Effektmål...11 Processmål ens självskattning Ledningsansvar Förbättringskoncept Diskussion Projektets upplägg och genomförande ens resultat och måluppfyllelse Spridning hållbarhet Hälsoekonomisk aspekt Hur går vi vidare? Möjliggörare

4 Förord Våren 2004 startade en diskussion på Sveriges Kommuner och Landsting om att arbeta med synergieffekter mellan folkhälsoarbete och läkemedel. En anledning var den växande delen av läkemedelsmarknaden för riskreducerande (livsstilsförebyggande)läkemedel. Preparat som allt mer kommer att erbjudas befolkningen, både via vetenskapliga studier riktade till läkare och i information direkt till patienterna. För hälso- och sjukvården handlar det också om att stötta goda val i livet och att hälso- och sjukvården ska göra mer nytta än skada. Då är valet mellan läkemedel och icke medikamentella metoder ofta en reell möjlighet. Det är viktigt att läkarna från vetenskaplig synvinkel och också patienterna kan göra ett aktivt och välgrundat val, eftersom det finns god evidens för såväl läkemedel som icke medikamentella metoder. Förbundet har också via metoden Genombrott en god kunskap om systematiskt kvalitetsarbete syftar till att i klinik praktiskt testa och dokumentera modeller i vardagsarbete. Landstingen efterfrågade också ett nationellt initiativ för att arbeta med fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och behandling. 4

5 Sammanfattning Övervikt och diabetes ökar starkt i hela världen, vilket ger upphov till bl.a. hjärtoch kärlsjukdomar. Hälso- och sjukvården möter denna utmaning huvudsakligen med läkemedel i förebyggande syfte. Detta har dock begränsad effekt och kostar mycket. Däremot finns det evidens att livsstilsförändringar, bl.a. ökad fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan. Landstingsförbundets och Svenska Kommunförbundets kongresser har beslutat att förbunden ska agera för ett aktivt folkhälsoarbete och att medlemmarna ska ges möjlighet att delta i ett genombrottsprojekt. En expertgrupp formulerade ett projekt i syfte att ge läkemedelsförskrivare redskap att överväga fysisk aktivitet som alternativ/komplement till läkemedelsbehandling där det finns evidens för ett sådant alternativ En inbjudan gick ut till samtliga landstings- och regiondirektörer i maj 2006 att delta i projektet Brobygge. Projektet skulle riktas mot patienter med metabola syndromet. Sammanlagt har 24 tvärprofessionella team från sex landsting och en vårdcentral deltagit i projektet. Av dessa team kom 19 från primärvården, fyra från slutenvården och ett från både öppen och sluten vård. Projektet genomfördes under tiden augusti 2006 till december Under denna tid anordnades tre lärandeseminarium, fyra processledarträffar och ett antal lokala spridningskonferenser. Stor vikt har lagts vid att få cheferna delaktiga i projektet och särskilda insatser har gjorts för denna grupp. Resultatet blev att 11 team nått sina mål, 9 delvis nått sina mål och 4 inte nått sina mål. Samtliga team har markant ökat sin förskrivning av FaR (Fysisk aktivitet på Recept). Minst recept har skrivits ut under tiden. Ambitionen att uttrycka resultaten av teamens arbete i hälsoekonomiska termer har inte uppnåtts. Det finns en önskan att samla all kunskap och erfarenhet kring användandet av fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och behandling och verka för en övergripande nationell plan för hur man bör arbeta med frågan i fortsättningen. Sveriges Kommuner och Landsting stöder initialt ett sådant nätverk. Samtliga team stödjer ståndpunkten: Fysisk aktivitet är inte enbart ett preventivt instrument för att förbättra folkhälsan utan har dessutom en forskningsmässigt säkerställd medicinsk behandlingseffekt för en rad sjukdomstillstånd och ska jämställas med läkemedelsbehandling och följas upp som vilken annan behandling som helst. Fysisk aktivitet saknar biverkningar. 5

6 Bakgrund Övervikt och diabetes ökar starkt i hela världen. Det metabola syndromet är ett samlingsnamn för riskfaktorer som kan leda till diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Hälso- och sjukvården möter denna utmaning huvudsakligen genom läkemedel som alltmer används i förebyggande syfte. Det gäller bl.a. att förebygga förhöjt blodtryck och blodfetter. Sådan behandling pågår ofta i många år hos betydande andelar av befolkningen. Läkemedelskostnaderna blir höga. Enbart blodtrycks-, blodfett- och blodsockersänkande läkemedel utgör 15 procent av den totala läkemedelskostnaden. Det är tveksamt hur effektiv denna behandling är. NEPI (nätverket för läkemedelsepidemiologi) framhåller att inga primärpreventiva behandlingar har så hög effektivitet att de utövar någon mätbar inverkan på den kardiovaskulära folkhälsan. För att uppnå sådana effekter krävs istället omfattande livsstilsförändringar, i första hand minskad tobaksrökning, ökad motion och förbättrade kostvanor. Det finns dokumenterad evidens för att icke medikamentella metoder ger positiva effekter på livsstilsrelaterad ohälsa. Fysisk aktivitet har hälsofrämjande effekt och sannolikt också en förebyggande effekt vi depression, tjocktarmscancer och högt blodtryck. En ökning av den fysiska aktiviteten är en av de åtgärder som skulle ha störst positiv effekt på svenska folkets hälsa. Om alla skulle följa rådet att ägna en halvtimme till motion varje dag skulle också effekten bli drastiskt minskade kostnader. Mot denna bakgrund har Svenska Läkaresällskapet rekommenderat alla kliniskt verksamma läkare att ge patienterna råd angående fysisk aktivitet anpassad till hälsotillstånd och personlig livsstil. Landstingens arbete med FYSS och FaR Landstingen arbetar sedan början på 2000-talet med FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) utifrån lokala och regionala förutsättningar och i många fall utifrån politiska beslut. Fokus på arbetet ligger i mötet med patienterna, metodutveckling, kompetensutveckling och samverkan med andra intressenter, ex idrottsrörelsen. En kartläggning från socialstyrelsen 2005 visar att i fjorton landsting/regioner omnämns fysisk aktivitet i övergripande styrdokument och på knappt hälften av landets vårdcentraler finns rutiner och program för fysisk aktivitet. FaR (Fysisk aktivitet på recept) innebär att man ordinerar fysisk aktivitet på motsvarande sätt som ett läkemedel. Det innebär att man tar upp anamnes, ger ordination på en receptblankett samt följer upp behandlingsresultatet. Landstingens läkemedelskommittéer har också vid ett flertal tillfällen uppmärksammat att livsstilsåtgärder i form av rökstopp, ökat fysisk aktivitet, viktminskning, koständringar, stresshantering och minskning av högt alkoholintag många gånger utgör basen för all behandling. 6

7 Kongressbeslut Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet har vid sina kongresser beslutat att förbunden skulle agera för ett aktivt folkhälsoarbete och stödja medlemmarna i utveckling av denna verksamhet. Landstingsförbundets kongress biföll också en motion om att arbeta för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. År 2005 lade de båda förbunden fram en strategi för hur hälso- och sjukvården kan utvecklas på ett mer hälsofrämjande sätt. De påpekas att det finns starkt forskningsstöd för samband mellan våra folksjukdomar och vissa levnadsvanor och livsmönster. Däremot saknas evidens kring metoder, dvs. hur man omsätter den allmänna kunskapen i effektiva metoder inom hälso- och sjukvården. Styrelsen beslöt att medlemmarna skulle erbjudas ett genombrottsprojekt för att stimulera till behandling av livsstilsförändringar. Expertgrupp I avsikt att skapa underlag för ett genombrottsprojekt som skulle handla om fysisk aktivitet som ett alternativ till medicin tillkallades i januari 2006 en expertgrupp med bred representation. I gruppen fanns medicinsk kompetens, erfarenhet av praktiskt genomförande av fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och behandling (FYSS) samt kunskap från landstingens läkemedelsverksamhet. I mars 2006 presenterades en projektplan. Syftet är att läkemedelsförskrivare i ökad utsträckning ska få redskap att överväga fysisk aktivitet som alternativ/komplement till läkemedelsbehandling för diagnos- och patientgrupper där det finns evidens för ett sådant alternativ. Målet är att bidra till att ickemedikamentell metoder, i detta fall FYSS blir en integrerad del i det ordinarie arbetet Inbjudan Efter en test på ett mindre antal landsting gick det ut en formell inbjudan i maj Den var riktad till landets samtliga landstings/regiondirektörer. Sex landsting och en enskild vårdcentral i ett landsting anmälde intresse. 7

8 Projektorganisation Brobygge - projektorganisation X-pertgrupp PL Landsting PL Landsting expert PL PL Landsting PL Landsting PL Landsting PL Landsting Figur 1: Projektorganisation Projektorganisationen har bestått av en nationell projektledare (PL) på halvtid som ansvarat för genomförande av lärandeseminarier. Till projektet knöts en expert med ansvar för det medicinska innehållet. Båda dessa funktioner finansierades av förbundet. Varje landsting har tillsatt en lokal processledare med ansvar för rekrytering av team och som svarat för att teamen fått erforderlig handledning. Processledaren har ansvarat för den lokala anknytningen samt lokala spridningskonferenser. 8

9 Genomförande Projektet genomfördes under tiden augusti 2006 till december Under denna tid anordnades tre lärandeseminarier om vardera två dagar, fyra processledarträffar och lokala spridningskonferenser i respektive landsting. PL1 formering Kartläggning Nulägesbeskrivning PL2 LS1 Målförankring Genererar idéer Involvera alla Arbetsperiod Arbetsperiod Arbetsperiod sept Projektplan Mått 27 nov. 06 Genomgång LS januari Målformulering Mått och mäta PL3 Fortsätt testa Börja testa Regelbundna Studera mätningar LS2 Nya test PL4 LS3 Spridning Förankra förbättring 19 mars mars Kreativitet Göra en handlingsplan för genomförande Arbetsperiod maj sept. 07 Erfarenhetsutbyte Generera fler idéer Arbetsperiod 17 okt 07 Spridningskonferens Slutrapport 30 nov 07 Figur 2: Övergripande tidsplan för projektet (LS = lärande seminarium, PL = processledarmöte/utbildning) Det andra lärandeseminariet genomfördes i Östersund gemensamt av Jämtlands läns landsting och Landstinget i Västernorrland medan resten av deltagande landsting genomförde motsvarande seminarium i Skövde. Under det tredje lärandeseminariet ordnades ett särskilt program för chefer som inte medverkade i något team. Spridningskonferenserna har skett lokalt och spritts över tid. Fyra landsting/regioner har genomfört lokala spridningskonferenser och intresset var stort. Representationen av landstingsledningar och politiker varierade. I Örebro län öppnade landstingsdirektören konferensen och tog mycket aktiv del samt uppmuntrade och synliggjorde det arbete som gjorts. Dokumentationen hölls samman och var tillgänglig på SKL:s grupparbetsplats. 9

10 1. Identifiering av behov 7. Omprövning 2. Val mellan läkemedel och annan behandling 2. Enbart fysisk aktivitet 6. Uppföljning av effekter biverkningar och följsamhet 3. Val av läkemedel 4. Val av administreringssätt, beredningsform, dosering och tidpunkt för intag 2. Fysisk aktivitet i kombination med läkemedel 5. Dokumentation av indikation, behandlingsmål, ordination samt tidpunkt för uppföljning 3. Val av aktivitet 4 Val av dos, intensitet och duration Figur 3: Modell - val av behandling för patient som omfattas av Metabola syndromet Av ovanstående modell framgår hur projektets deltagande team beskrev hur annan medicinsk behandling än läkemedel med dokumenterad medicinsk effekt bör hanteras inom hälso- och sjukvården. En förutsättning var att fysisk aktivitet ska ses och användas som en medicinsk behandling ensamt eller som en kombination tillsammans med läkemedelsbehandling. Det finns en vedertagen modell för hur läkemedelsbehandling ska användas och utvärderas ( blå cirkel ) och det föll sig naturligt att knyta ickemedikamentell behandling till samma modell. För att identifiera möjliga förbättringsområden, hur de förhåller sig till varandra och hur de länkas samman till en helhet användes följande modell. Förändringar inom organisationen: Förändringar utanför organisationen: Nya processer Hälsokoordinator FaR-samord. Skapa/förbättra rutiner runt omhändertagandet av personer omfattade av Metabola Syndromet Etblera/utveckla samverkan med kommun om hälsa. Utökad kunskap: Metabola Syndromet, motiverande samtal Skapa/förbättra stödrutiner: IT-stöd Journalföring Säkerställa en god uppföljning av insatt behandling.. Etablera/utveckla samverkan med lokala motionsidrottsföreningar Figur 4: Modell för identifiering av förbättringsområden 10

11 Resultat Intresset att ingå i projektet fanns hos flera landsting. Slutgiltig ansökan om att delta i projektet kom från sex landsting. Samtliga dessa ingick i Brobygget och dessutom har en vårdcentral i Stockholms läns landsting deltagit på eget initiativ. Effektmål Deltagande landsting var: Landstinget Dalarna Landstinget Västernorrland Jämtlands läns landsting Landstinget Kronoberg Västra Götalandsregionen Örebro läns landsting Initialt var projektet avsett för primärvårdsteam. Motiven för landstingen att också inkludera slutenvårdsteam i projektet var övertygande. Till slut blev det 24 multiprofessionella team som ingick i projektet. 19 primärvårdsteam 4 slutenvårdsteam 1 team med både sluten- och öppenvård Antalet personer som varit delaktiga i projektet har varit mellan personer. Det inkluderar projektgruppen som bestod av: 1 nationell projektledare 7 lokala processledare 9 handledare 1 medicinskt sakkunnig Samtliga 24 team har fullföljt projektet. För att begränsa arbetet och göra uppföljningen hanterbar föreslog expertgruppen att teamen i första hand skulle fokusera på behandling vid det metabola syndromet (MeTS). 11

12 20 19 Antal Riktad mot MeTS generellt Diagram 1: Fördelning av teamens inriktning (n=24) De flesta teamen 19 av 24 (79%) har riktat sitt projekt mot patienter med en eller flera diagnoser omfattade av metabola syndromet (MeTS). Fem team har haft en mer generell ansats. en har arbetat med flera förbättringsområden. Femton team eller fler har arbetat med att förändra rutiner, säkerställa uppföljning, öka kunskapen samt att förbättra dokumentationen. Övriga områden var information till patienten, nya processer och samverkan i vårdkedjan. Samtliga team har markant ökat sin förskrivning av FaR. Graden av ökning har dock varierat. Primärvården har under en längre tid arbetat med frågan och har en mer eller mindre bra fungerande rutin kring ordination av fysisk aktivitet medan slutenvården just påbörjat sitt arbete i ämnet. Minst 1586 recept skrevs ut under projekttiden. 20 Antal team Uppfyllt målen Delvis uppfyllt målen Ej nått målen Diagram 2: ens måluppfyllelse (n=24) Av teamen har 20 av 24 team (83%) helt eller delvis infriat målet med sitt förbättringsarbete. Med delvis menas att man inte nått framgång i samtliga delmål. 11 av 24 team (46%) har nått fullständig måluppfyllelse. 9 av 24 team (38%) har delvis infriat sina mål. 4 av 24 (17%) team har ej nått sina mål. Men ett stort resultat som projektet åstadkommit finns inte beskrivet som ett mål. Nämligen att vi inom Brobygget har konsensus om att: 12

13 Fysisk aktivitet inte enbart är ett preventivt instrument för att förbättra folkhälsan. Fysisk aktivitet har dessutom en forskningsmässigt säkerställd medicinsk behandlingseffekt för en rad sjukdomstillstånd. Fysisk aktivitet som medicinsk behandling ska i detta sammanhang jämställas med läkemedelsbehandling och följas upp mot förväntad effekt precis som vilken annan behandling som helst. Ordinatören är ansvarig för att uppföljning av behandlingen sker. Fysisk aktivitet saknar biverkningar samtidigt som den när den ordineras har positiv effekt inte bara på det sjukdomstillstånd som behandlas utan även på all ohälsa där man kunnat påvisa effekt. Processmål Samtliga lärande seminarier utvärderades via enkät omfattande 5 påståenden: 1 Jag har fått inspiration till mitt förbättringsarbete på hemmaplan. 2 Jag har lärt känna flera av deltagarna i nätverket. 3 Jag har fått idéer som jag kommer att använda mig av när jag kommer hem. 4 Jag har fått exempel på praktiska verktyg för förbättringar som jag tänker pröva när jag kommer hem. 5 Jag har fått exempel på några teoretiska modeller som används för att förstå system och processer Påståendena skattades i en skala från 1-5 där 1= instämmer ej, 3= instämmer delvis och 5= instämmer helt. Utvärdering LS1 - LS3 5 4 Skattning Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Medelvärde LS1 Medelvärde LS2 Medelvärde LS3 Diagram 3: Utvärdering av lärandeseminarierna skattning i medelvärde Efter tredje lärandeseminariet ombad deltagarna svarar på två frågor kring sin egen upplevelse av deltagande i projekt Brobygge. Första frågan var - vilken betydelse har deltagandet i BROBYGGET haft för din verksamhets utveckling av användandet av fysisk aktivitet som medicinsk behandling? Frågan ställdes som ett påstående och skattades via en VAS-skala (Visuell Analog Skala) med ändpunkterna: 0=Ingen betydelse; 10=avgörande betydelse 13

14 20 Frekvens Fler Skattning Diagram 4: Vilken betydelse har deltagandet i BROBYGGET haft för din verksamhets utveckling av användandet av fysisk aktivitet som medicinsk behandling Resultatet visar att majoriteten av deltagarna upplevde det som positivt för den egna verksamhetsutvecklingen att delta i projektet. Det var 66 av 89 deltagare som svarade på båda frågorna. På frågan - Jag har genom deltagandet i BROBYGGET tillägnat mig en strukturerad metod för förbättringsarbete som jag kommer att kunna använda mig av vid kommande utvecklingsarbete inom min verksamhet? ligger också majoriteten av svaren på den positiva sidan. 20 Frekvens Fler Skattning Diagram 5: Jag har genom deltagandet i BROBYGGET tillägnat mig en strukturerad metod för förbättringsarbete som jag kommer att kunna använda mig av vid kommande utvecklingsarbete inom min verksamhet? VAS skalan för denna fråga var: 0=stämmer inte alls; 10=stämmer helt och hållet 14

15 ens självskattning Efter varje lärande seminarium skattade teman sin egen uppfattning om hur långt i processen de kommit med hjälp av nedanstående påståenden. 1. et är formerat, en målgrupp för förbättringsarbetet är identifierad men inga aktiviteter är påbörjade. 2. et har börjat göra saker (mäta, intervjua, planera) men har inte prövat några förändringar. 3. Några testcykler är genomförda, enstaka förbättringar har noterats i vissa delprocesser som har betydelse för att det övergripande målet ska nås. 4. Påtagliga förbättringar kan noteras. Nya arbetssätt har införts och teamet har nått minst halvvägs mot de uppsatta målen. 5. Förbättringarna har fått genomslag i hela systemet. Alla delmål har uppnåtts. TEAM LS1 LS2 LS3 Britsarvet Vårdcentral Ängabo/Alingsås 2 2,6 4 Frölunda/Göteborg 1 saknas saknas Kungshöjd/Göteborg 1 2 saknas Öckerö/Mölndal 2 3,3 4 Tjörn Oden/Falköping 1 3 3,5 Vårdcentralen Alvesta 2 3,5 4 Vårdcentralen Tingsryd Medicinkliniken CLV Växjö 2 3 3,5 Sjukgymnastikenheten NSV (Växjö) Lugnviks Hälsocentral 2 3 saknas Brunflo Hälsocentral Odensala Hälsocentral Vårdcentralen Viken 1,7 2 saknas Matfors Vårdcentral 1 3 saknas Själevad Vårdcentral 2 2 4,5 Lindesbergslasarett Medicin Geriatrik avd 2 2,7 3 Nora Vårdcentral Psykiatriska kliniken Lindesberg 1,5 3 3,5 Mikaeli Vårdcentral 1 4 Karolina Vårdcentral, Karlskoga 1 3 saknas Karlskoga lasarett Medicin/geriatrik avd 1 2 saknas Bollmora Vårdcentral 1 3 saknas Tabell 1: Självskattning av teamens läge i sitt förbättringsarbete Det är 18 team som jobbat med att utarbeta rutiner för strukturerad uppföljning av FaR i sin egen verksamhet. 15

16 Ledningsansvar Vid det tredje lärande seminariet anordnades en fyra timmars parallell workshop kring spridning av god praxis riktade till chefer som deltog i LS3 men utan att vara knuten till något team. Nio chefer deltog och fastslog sitt ansvar när det gäller att: lyfta frågor rörande livsstilsfrågor och FYSS & FaR i länsövergripande möten. via olika media sprida information till medborgarna om vikten att se över sin livsstil och då med fokus på fysisk aktivitet. förmedla goda förebilder inom verksamheten till andra både inom egen organisation och andra samhällsinstitutioner. verka för gemensam IT-strategi med kompatibla journalsystem. tillhandahålla riktad patientinformation. verka för ökad utbildning för personal för intressera andra och sprida god praxis. ge tydliga uppdrag till teamen i fortsatt utvecklingsarbete för att lyfta och tydliggöra livsstilsfrågor. verka för att fysisk aktivitet syns som kvalitetsindikator antingen i eget register eller att andra register som ex. diabetesregistret adderar indikatorer som belyser fysisk aktivitet. 16

17 Förbättringskoncept Framgångsrika förbättringskoncept som projektet har identifierat: Med professionell bredd tillsammans förbättra eller skapa nya rutiner kring hanteringen/användandet av FYSS och FaR. Se verksamheten som en helhet. Skapa sökord för FYSS och FaR i journalen så att det blir synligt och lätt att följa upp. Datoriserat recept gärna kopplat till lathundar för olika diagnoser eller direkt till FYSS på nätet. Ständigt ha en levande samtal på kliniken om fysisk aktivitet som medicinsk behandling, på APT-möten, ronder, internutbildning etc. Skapa lust och motivation hos personalen att genom egna fysiska aktiviteter tillsammans bidra till sin egen hälsa. Skapa enkla bra rutiner för uppföljning det visar sig att patientens benägenhet att ta till sig fysisk aktivitet som medicinsk behandling ökar om man erbjuds uppföljning och därmed även följsamheten till ordinationen. Arbeta med HURET, de flesta enkäter ger uttryck för att kunskap har man i personalgruppen men svårigheten är ofta huret, att få det till klinisk vardag. Skapa kontakter lokalt som kan ta emot FaR-patienter och håll listor vilka dessa är aktuella. Utse en person på kliniken ansvarig för FYSS och FaR-rutiner. Introduktion av nyanställda i klinikens policy och arbetssätt kring FYSS och FaR. 17

18 Diskussion Projektets upplägg och genomförande Projektet lanserades som ett modifierat genombrottsprojekt. Det medförde en öppenhet för lokal anpassning och större fokus på framtida möjligheter än på en viss metod. En framgångsfaktor var att inbjudan till deltagande i projektet ställdes direkt till landstings- och regiondirektörer vilket förhoppningsvis skapade förutsättning för engagemang på ledningsnivå i frågan. I BROBYGGE deltog en blandning av landsting och team. Vissa var nybörjare på området fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och behandling medan andra hade erfarenhet av sådant arbete sedan flera år och såg deltagandet i projektet som en plattform för fortsatt utvecklingsarbete inom området FYSS och FaR. Denna blandning av kunskap och erfarenhet var en tillgång i arbetet. Med facit i hand kan man konstatera att projektet kunde ha lagts upp på ett annorlunda sätt. Ämnet: Fysisk aktivitet och/eller läkemedel i sjukdomsprevention och behandling har aldrig tidigare använt genombrottsmetoden som grund för implementering. Därför saknas kända och beprövade förändringskoncept. Det hade också varit en fördel om en expertgrupp kunnat följa projektet över tid för att lyfta frågor rörande mål, mätmetoder och framgångsstrategier. En svårighet som tidigt visade sig i projektet var det faktum att metabola syndromet inte är en diagnos. Detta medförde att det inte var möjligt att identifiera denna grupp patienter inom respektive verksamhet utan mycket stora arbetsinsatser. Däremot var personer med diabetes eller hypertoni ofta väl definierade inom verksamheterna. Med stöd av medicinskt sakkunniga föreslogs att teamen skulle rikta sina förbättringsåtgärder mot dessa grupper. Detta ledde till att projektet inte direkt kunde leva upp till föreslagna målvärden från expertgruppen. Initialt var det svårt att rekrytera team ute i landstingen/regionerna. Tre landsting såg sig tvingade att dra sig ur projektet. Så även två team från Stockholm. Sent i projektstarten uppstod en ketchupeffekt och plötsligt fanns 24 team som anmält intresse, totalt cirka 90 personer. Med en projektledartjänst på halvtid utan administrativt stöd blev arbetsbördan stor. Stor del av projektledarens tid gick åt att administrera anmälningar, konferens- och lokalbokningar etc. på bekostnad av projektets kommunikation med omvärlden. Projekt BROBYGGE borde ha varit mer synligt i olika media samt i högre utsträckning vid konferenser och sammankomster kring hälsa och sjukvård. ens resultat och måluppfyllelse Resultatet visar att 11 team infriat sina mål, 9 har delvis infriat sina mål och 4 har inte infriat målen. Detta speglar inte alltid kvaliteten i projektarbetena. Några team har inte satt tillräckligt utmanande mål vilket inneburit att man lätt infriat dem. Andra team har inte avgränsat sina mål tillräckligt eller satt alltför ambitiösa mål vilket lett till att de inte nått ända fram. Några team skulle ha behövt omformulera sina mål för att ge rättvisa åt sitt projektarbete som har varit väl så ambitiöst och meningsfullt utan att ha nått fram till uppsatta mål. En del team har som 18

19 tidigare nämnts ansett sig behöva mer tid för att arbetet ska ge full genomslagskraft och säkerställa mål uppfyllelse. I kommentarerna till varje enskilt projektarbete under Sammanfattning av måluppfyllelse finns redogörelse för sådana resonemang av projektledaren. Av resultaten framgår att 19 team riktat sitt arbete enbart mot patienter som omfattas av metabola syndromet medan de övriga 5 riktat sitt arbete mer generellt. Detta innebär dock att den generella gruppen till stora delar innehåller patienter som omfattas av metabola syndromet. Projektet har genererat minst recept varav merparten har varit riktad mot patienter med ett eller flera diagnoser omfattade av metabola syndromet. Anledningen till att ingen exakt siffra på antal förskrivna recept kan ges är att tre team har arbetat med andelen patienter med en viss diagnos som erbjudits FaR uttryckt i procent av helheten. En framgången med BROBYGGE var det faktum att projektet lockade till sig fem team som verkar helt eller delvis inom slutenvården. Primärvården har en längre tid arbetet med FYSS och FaR och kunde dela med sig av kunskaper och erfarenheter från sitt implementeringsarbete. De slutenvårdsenheter som deltog får verkligen ses som pionjärer i arbetet med att införliva slutenvården i att arbeta primärpreventivt samt att använda ickemedikamentella behandlingsmetoder där god evidens för sådan behandling föreligger. Slutenvårdsenheterna kunde inte luta sig mot vad andra gjort eller redan etablerade förändringskoncept för att nå framgång. Av den anledningen har många av dessa enheter tvingats lägga ner stort arbete på att kartlägga nuläget. Hur gör vi idag? Skrivs det ut några recept på fysisk aktivitet? Är de journalförda? Vilka anamnestiska uppgifter tar vi upp som rör fysisk aktivitet och var finner man dem i journalen? Det är ett tidsödande arbete men en förutsättning för att kunna utvecklas vidare. Slutenvården har även ett helt annat sammanhang att arbeta i jämfört med primärvården. Patienterna är inlagda under korta vårdtider. Personalen, då i synnerhet, läkarna är spridda över sjukhuset och träffar patienter på olika enheter och ingår i flera personalenheter. Det ställer bland annat krav på ett datorstött receptförfarande för att FYSS och FaR ska nå framgång. Detta har mycket riktigt poängteras i projektarbetena. Den sena reella starten av projekt BROBYGGE med lärseminarier medförde att tiden för projektarbetet reducerades från ett år till nio månader. Det medförde att teamens tid för att verkligen implementera sina förbättringsidéer och se om det verkligen ledde mot uppsatta mål blev väldigt kort. Många har tagit konsekvensen av detta och har lämnat en delrapport för sitt arbete. De ser inte arbetet som avslutat utan tänker fortsätta. De har genom medverkan i projektet tillägnat sig en strukturerad metod för förbättringsarbete som kan användas i andra sammanhang. Förutsättningarna är därför goda att arbetet blir uthålligt, förutsatt att teamen har ledningens stöd och förtroende. I enkäten till varje enskild deltagare finns påståendet: Jag har genom deltagandet i BROBYGGET tillägnat mig en strukturerad metod för förbättringsarbete som jag kommer att kunna använda mig av vid kommande utvecklingsarbete inom min verksamhet. Här svara merparten positivt (över 5 på en 10-gradig skala). De som skattar lägre har i många fall tillagt att man redan innan BROBYGGET arbetet med genombrottsmetoden och således redan har den kunskapen. I resultatredogörelsen finns ett antal framgångsrika förbättringsidéer listade. En av de idéer som många redovisar som speciellt framgångsrikt är att utveckla rutiner för strukturerad uppföljning av förskrivna recept. Det har medfört en tydlighet för förskrivaren om att behandlingen har medfört förändringar vilket sporrar till ökad 19

20 förskrivning. Patienten upplever ofta en högre motivation att förändra sitt beteende om den insatts hon/han gör följs upp mot förväntad effekt. Spridning hållbarhet Projekt BROBYGGE riktade inbjudan till landstings- och regiondirektörer. Därmed markerades ledningens ansvar för att fysisk aktivitet som en medicinsk behandling ska jämställas med läkemedelsbehandling där god evidens föreligger. Detta är en förutsättning för att få en förändring i den riktningen som är hållbar över tid. De verksamheter som arbetar med att utveckla användandet av fysisk aktivitet i förebyggande och behandlande kan inte själva sprida kunskap och erfarenhet till andra verksamheter. Det måste vara ledningarnas ansvar att god praxis sprids inom hela verksamheten och att teamens arbete och resultat förvaltas på längre sikt. Något som också de chefer som deltog i den särskilda workshopen under LS3 fastslog. De lokala spridningskonferenserna var även de ett led att föra ut resultat av teamens arbete lokalt. Hälsoekonomisk aspekt Ambitionen att kunna uttrycka resultatet av teamens arbete i hälsoekonomiska termer har inte kunna infrias. Anledningen är att medvetenheten ute i verksamheterna om hur man använder hälsoekonomiska begrepp och vilka data som bör samlas för att kunna belysa dessa aspekter är mycket liten. Projektet har dock lanserat hälsoekonomiska begrepp i arbetet och medvetandegjort deltagarna om att det är möjligt att uttrycka sin verksamhet i hälsoekonomiska termer. Det går att översätta tidsåtgång både för personal och patienter för arbetet med förändrad livsstil och ställa det mot framtida hälsovinster och skattning av livskvalitet. Det hälsoekonomiska perspektivet skulle med fördel kunna utgöra ämnet/målet för ett eget genombrottsprojekt. 20

21 Hur går vi vidare? Projekt BROBYGGE har bekräftat att stöd behövs för att hälso- och sjukvården ska utvecklas mot ett mer preventivt arbete med hälsan i centrum. I Sverige har under ett antal år flera landsting satsat på att utveckla användandet av fysisk aktivitet i primär- och sekundärprevention samt som medicinsk behandling för diagnoser där god evidens föreligger. Hallands län har varit föregångare liksom Östergötlands län samt Västra Götaland och Skåne. I och med BROBYGGE har intresset växt sig starkt även i Örebro län, Kronoberg, Jämtland och Västernorrland. Hittills har aktiviteterna för att öka användandet av fysisk aktivitet i prevention och sjukdomsbehandling skett i form av projekt. Ett projekt har alltid en början och ett slut och det har varit svårt att få till en förändring som är hållbar över tid. De team som arbetet under ett knappt år i BROBYGGET har uttryckt att man nu vill se ett slut på enstaka projekt. Man önskar istället försöka samla all kunskap och erfarenhet kring användandet av fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och behandling och verka för en övergripande nationell plan för hur man bör arbeta med frågan i fortsättningen. Sveriges Kommuner och Landsting stöder bildandet av ett sådant nätverk och Örebro läns landsting har antagit utmaningen att initialt vara sammankallande ett nätverk. 21

22 Möjliggörare Ingvor Bjugård Magnus Thyberg Initiativtagare Mats Sternhag Projektledare Mats Börjesson Medicinskt sakkunnig och estradör av stora mått Lena Thorselius Cathrin Edvardsson Lind Rebecka Moding Theresia Rodheim Susanne Arvidsson Iwona Jacobsson Anette Danesjö-Gustavsson Elsa Rudsby-Standberg Helene Olsson Marie Norlén Lokala processledare som så frikostigt delat med sig av sin kunskap och sina erfarenheter Carin Häggström Wenche Jenssen Dorthe Nielsen Gudrun Wallmyr Eivor Jönsson Elisabeth Klingberg Elisabet Lager Handledare som levt nära teamen där det verkligen händer! Sist men inte minst alla kompetenta förbättringsbenägna deltagare i teamen som på ett så generöst sätt skapat den öppna dialog som funnits i BROBYGGET! 22

23 Brobygge Fysisk aktivitet och/eller läkemedel i sjukdomsprevention och behandling Slutrapport 2008 Det finns evidens att livsstilsförändringar har positiv effekt på hälsan. Under augusti 2006 december 2007 genomförde 24 team från primärvård och slutenvård ett genombrottsprojekt i syfte att införa fysisk aktivitet som ett alternativ respektive komplement till läkemedelsförskrivning. I denna rapport redovisas teamens arbete. Förbundets skrifter beställs på eller på tfn , fax ISBN: Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn Fax

Brobygge. Fysisk aktivitet och/eller läkemedel i sjukdomsprevention. Slutrapport och teamrapporter 2008

Brobygge. Fysisk aktivitet och/eller läkemedel i sjukdomsprevention. Slutrapport och teamrapporter 2008 Brobygge Fysisk aktivitet och/eller läkemedel i sjukdomsprevention och behandling Slutrapport och teamrapporter 2008 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70

Läs mer

Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre

Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre SÄLMA Ⅱ Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre Kommuner, landsting och offentligt finansierade privata vårdgivare inbjuds att delta i ett nationellt förbättringsprojekt 2007. Gemensam

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd

Läs mer

Brobygge! Välkomna! Fysisk aktivitet och/eller läkemedel i sjukdomsprevention och behandling

Brobygge! Välkomna! Fysisk aktivitet och/eller läkemedel i sjukdomsprevention och behandling Brobygge! Fysisk aktivitet och/eller läkemedel i sjukdomsprevention och behandling Iwona Jacobsson Folkhälsoplanerare Landstinget Västernorrland Välkomna! 1 FYSS FYsisk aktivitet som Sjukdomsprevention

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Tingsryd i toppform med FYSS

Tingsryd i toppform med FYSS 1(11) NSV Tingsryd 2008-01-24 Tingsryd i toppform med FYSS Projektarbete Vårdcentralen Tingsryd Olle Björmsjö Birgitta Arvidsson Berith Andersson Kontaktperson Birgitta Arvidsson 0477/794880 Mailadress

Läs mer

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö Slutrapport 071016 1 Teamets medlemmar Ann-Katrin Alveblom ST läkare allmänmedicin Vc Centrum Mailadress: ann-katrin.alveblom@ltkronoberg.se

Läs mer

Det kommer att ges tillfälle och möjlighet att prova förbättringsidéer på ett systematiskt sätt genom att använda genombrottsmetoden.

Det kommer att ges tillfälle och möjlighet att prova förbättringsidéer på ett systematiskt sätt genom att använda genombrottsmetoden. Inledning Kunskap och förhållningssätt inom vård och omsorg är en färskvara som ständigt måste underhållas. En bra dag måste skapas dag för dag om och om igen. I detta ligger det svåra och det kompetenskrävande

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet

Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet Välkommen till Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet Ditt landsting har anmält intresse att delta i det nationella projektet

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden 2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,

Läs mer

1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport

1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport Sid 1 (6) Statusrapport till styrgrupp Projektets namn: MedUrs Rapportperiod: augusti - november Rapporten har skrivits av: Therese Lundgren 1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport Beskriv

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Samordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner.

Samordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner. Samordning för Linnea Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner. Bakgrund Nationell satsning Bättre liv för sjuka äldre Stärkta regionala strukturer inom äldreområdet

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth

Läs mer

Diabetesvård i Västerbotten

Diabetesvård i Västerbotten Diabetesvård i Västerbotten Herbert Sandström Distr. Läk. Doc Allmänmedicin Enheten för Allmänmedicin. VLL/Umeå Universitet Hur kan ÖJ bidra till att utveckla och förbättra diabetesvården? Exempel från

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 5 Psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus avdelning 9 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar

Läs mer

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 Struktur Aktivitet Tidplan Roller och ansvar Uppföljning Styrning och ledning Utvecklingsarbetet om Bättre liv för sjuka äldre ska förankras i de strukturer för styrning, ledning och samverkan som finns

Läs mer

Läkemedel en viktig del av sjukvården

Läkemedel en viktig del av sjukvården 22 Läkemedel en viktig del av sjukvården Läkemedel är en viktig del av sjukvården. Nya läkemedel och ny kunskap om gamla läkemedel har de senaste åren lett till framsteg i behandling av folksjukdomar som

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet

Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet Information om Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet Varför ett nationellt projekt? Det finns många goda skäl att tillsammans

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 08 Deltagande avdelning och teamdeltagare Rättspsyk enheten Ryhov, Jönköping Fredrik Jonsson Vårdenhetschef Niki Dec Sjuksköterska

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals & health services, initierat av WHO 1993 Hälso- och sjukvårdens utmaning

Läs mer

HFS-strategidagar 9-10 september 2015

HFS-strategidagar 9-10 september 2015 HFS-strategidagar 9-10 september 2015 2015-09-10 Nationell kompetensgrupp för Levnadsvanearbete inom hälso- och sjukvården Kerstin Troedsson Processledare/projektledare Målbilden för kunskapsstyrning är

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Resultat från Institutet för kvalitetsindikatorer Patientupplevd kvalitet läkar- och sjuksköterskebesök vid vårdcentraler Resultat för privata och offentliga

Läs mer

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna YTTRANDE Vårt dnr: 2015-08-28 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Susanna Eklund Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Slutrapport

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer

Läs mer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer 1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket

Läs mer

Verksamhetsrapport 2015

Verksamhetsrapport 2015 1 (5) Datum Dnr 2016-01-25 Version 1 Verksamhetsrapport 2015 HTA-rådet Ylva Nilsagård, Enhetschef HTA-enheten CAMTÖ, 2 (5) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 1.1 Övergripande mål... 3 1.1.1 Delmål...

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Matti Leijon YFA Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Del 1 Fysisk aktivitet är viktigt för hälsan! Det finns god evidens i den vetenskapliga litteraturen om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa

Läs mer

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar Projektplan för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete omfattande tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet 1. Bakgrund Socialstyrelsen gav 2011 ut sina riktlinjer

Läs mer

Regionbildning - sammanfattning av lärandefasen

Regionbildning - sammanfattning av lärandefasen PM 1 (7) 2016-01-27 Regionbildning - sammanfattning av lärandefasen Gemensamma utgångspunkter Arbetet med bildande av regionkommuner i Sverige pågår. Vid ingången av 2015 bildades sex nya. Ytterligare

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (6)

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (6) SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (6) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR PROCESSUTVÄRDERING AV INFÖRANDET AV SINGLE SYSTEM DESIGN (SSD) HOS BOENDESTÖDJARE INOM UTFÖRARENHETEN SOCIALPSYKIATRIN

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala

Läs mer

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

PROJEKTSLUTRAPPORT. Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom

PROJEKTSLUTRAPPORT. Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom 1(8) PROJEKTSLUTRAPPORT Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom Titel: PROJEKTSLUTRAPPORT Projekt: Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom Idnr: Siffor Delprojekt: Text Idnr: Siffor Beställare:

Läs mer

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora

Läs mer

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende Nacka Seniorcenter Sofiero Upplägg Bakgrund Genomförande De 8 Safe Elderly indikatorerna Erfarenheter och reflektioner Nästa steg för Seniorcenter

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM)

10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM) ÅTERRAPPORTERING 2014-02-26 1 (5) Ekonomi och styrning Malin Svanberg Återrapportering EBP 10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM) Under 2013 har KIM-projektet (Kommunalt och

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

ADHD etiska utmaningar. Rapport 2015:2 från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) Publicering den 16 december 2015

ADHD etiska utmaningar. Rapport 2015:2 från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) Publicering den 16 december 2015 ADHD etiska utmaningar Rapport 2015:2 från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) Publicering den 16 december 2015 Statens medicinsk-etiska råd Rådgivande organ till regering och riksdag m.fl. Uppgift: att

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 5 9 november 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: september 2012-oktober

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Läkemedelsgenomgångar primärvården Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande

Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande 8 april 2014 Psykiatrin Skåne Sammanställt av:gunnar Moustgaard, Psykiatri Skåne. Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande VERSION 1.1 EXKL. BILAGOR 1. Inledning...

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär

Läs mer

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland Enkätredovisning Folkhälsocentrum FoU-centrum Rapport skriven av: Heidi Leppäniemi, Folkhälsocentrum Fredrik Granström, FoU centrum

Läs mer

Implementering av FaR från ord till handling

Implementering av FaR från ord till handling Implementering av FaR från ord till handling Matti Leijon, MPH, PhD Forskningskoordinator Centrum för primärvårdsforskning (CPF) Region Skåne & Lunds Universitet Malmö, Sverige Min bakgrund MPH, PhD, disputerade

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende

Läs mer

Inbjudan till nätverk för förtroendevalda för utveckling av medborgardialoger (RS/146/2015)

Inbjudan till nätverk för förtroendevalda för utveckling av medborgardialoger (RS/146/2015) Tjänsteskrivelse 1(1) Regionstyrelsen Samordningskansliet 2015-01-19 Charlotte Funseth Tfn: 063-14 75 51 E-post: charlotte.funseth@regionjh.se Inbjudan till nätverk för förtroendevalda för utveckling av

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna

Läs mer

GR 25 november 2009 Marianne Olsson Mofirm

GR 25 november 2009 Marianne Olsson Mofirm GR 25 november 2009 Marianne Olsson Mofirm marianne.olsson5@gmail.com Utbildad lärare Alternerande ledare och expert, framförallt inom utveckling och kvalitet Skola, barnomsorg, socialtjänst, handikappomsorg

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

IT-stöd vid kommunikation och informationsspridning i Genombrottsprojekt

IT-stöd vid kommunikation och informationsspridning i Genombrottsprojekt KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik Medical Management Centrum Programmet för Medicinsk informatik Vårdens organisation och ekonomi i ett IT-perspektiv, 4p

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Förslag till läkemedelsstrategi 2008-2012 Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg ÄRENDET Hälso- och sjukvårdsnämnden har inkommit med förslag till läkemedelsstrategi

Läs mer

Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne

Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne Region Skåne Direktiv Datum 2009-06-08 Dnr Projektdirektiv Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne Organisatorisk enhet Projektbeställare Projektledare Koncernledning Rita Jedlert Hans Du Rietz Datum

Läs mer

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på. TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och

Läs mer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län (S.k. plattformsarbete) Presentation av nuläge 2011 09 02 Bakgrund till stärkta regionala stödstrukturer

Läs mer

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen Standardiserad utskrivningsprocess - startar på akutmottagningen Landstinget i Värmland Befolkningsmängd Värmland 275 904 Tre akutsjukhus Karlstad, Arvika och Torsby 30 vårdcentraler i länet Standardiserad

Läs mer

I motionen yrkas att landstingsfullmäktigs ska verka för

I motionen yrkas att landstingsfullmäktigs ska verka för 76 Motionssvar. "Alternativ/Komplementärmedicin" (Lf) Bakgrund Gunvor G Ericson (mp) och Henrik Elmberg (c) lämnade 2001-10-30 in en motion som anmäldes vid landstingsfullmäktiges sammanträde samma dag.

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer