Information Overload

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Information Overload"

Transkript

1 School of Mathematics and Systems Engineering Reports from MSI - Rapporter från MSI Information Overload - ett problem inom akutsjukvården? Suzane Jetisi Björn Nilsson Jun 2007 MSI Report Växjö University ISSN SE VÄXJÖ ISRN VXU/MSI/IV/E/ /--SE

2 Förord Vi vill först tacka alla sjuksköterskor på akutmottagningen i Växjö som medverkat i vår undersökning, ni ställde upp trots tidsbrist och svårigheter att komma ifrån arbetet ens under korta stunder. Ett stort tack till vår handledare Klas Gäre (ekonomie dr, Växjö Universitet/Internationella Handelshögskolan i Jönköping) för alla hastigt påkomna handledningstillfällen och den feedback vi fått. Samtidigt vill vi rikta ett särskilt tack till Ulla-Margarethe Carlsson (studiesamordnare, CIL) för all hjälp, du är en ängel! Till sist vill vi även tacka våra sambor Emma och Linus, för att de stått ut med oss under denna tid. Ljungby, Juni 2007 Suzane Jetisi och Björn Nilsson i

3 Sammanfattning Information overload förekommer på alla arbetsplatser dä r informationsbearbetning ä r viktigt för arbetsproc esserna. I vissa fall kan information overload medföra allvarliga konsekvenser både för den enskilda medarbetaren oc h för verksamh eten i stort. P å akutmottagningen på Centrallasarettet i V ä x j ö h ar sj uksköterskorna en viktig roll som samordnare av den information som anvä nds i patientarbetet. Syftet med denna undersökning ä r att undersöka vilka faktorer som frä mst orsakar information overload h os sj uksköterskorna på akutmottagningen CL V, samt att undersöka h ur fenomenet IO påverkar vårdkvaliteten. U nder mars oc h april 2007 genomfördes intervj uer med sj u sj uksköterskor på den aktuella akutmottagningen utifrån en frågemall som utformats med h j ä lp av aktuell forskning på information overload. R esultatanalysen skedde utifrån en spec ifik orsakstabell som tagits från en litteratursammanstä llning av E ppler oc h M engis (2004). O rsakstabellen utgår ifrån fem spec ifika områden - personliga faktorer, informationens karaktä r, arbetsuppgifter oc h proc essparametrar, organisatorisk design samt informationsteknologi. Studien h ar genomförts utifrån en kvalitativ ansats. U ndersökningen visar att sj uksköterskorna på akutmottagningen ofta drabbas av information overload, oc h att riskfaktorer finns i samtliga fem ovanstående kategorier. Flera av deltagarna upplever regelbundet information overload-relaterade symtom oc h detta riskerar att h ota patientsä kerh eten på mottagningen. Dessutom leder det till minskad arbetstillfredsstä l- lelse h os sj uksköterskorna. Slutligen konstateras att en ordentlig informationsplan beh över upprä ttas för att rä tta till de missförh ållanden som orsakar information overload. Det ä r framför allt viktigt att informationen ä r relevant oc h h anterbar för att h öj a patientsä kerh e- ten oc h vårdkvaliteten. ii

4 Abstract Information overload ex ists in all organisations w h ere information proc essing is important for th e w ork proc ess. In some c ases information overload is a serious th reat to both th e individual w h o suffers from it and to th e organisation at large. At th e emergenc y department at th e Central H ospital in V ä x j ö th e nurses h ave an important func tion as c oordinators of th e information used in th e patient treatments. T h e purpose of th is study is to find out w h ic h fac tors primarily c ause information overload in th e emergenc y department and w h at implic ation th is h as on th e q uality of c are given th ere. In M arc h and April of 2007 seven nurses w ere interview ed on th e subj ec t of information overload. T h rough a literary review relevant q uestions w ere formed for th e interview s. T h e analysis of th e answ ers w ere c onduc ted from a table by E ppler and M engis (2004) illustrating th e c auses of information overload. T h e table h as five sub-c ategories, personal fac tors, information c h arac teristic s, task and proc ess parameters, organiz ational design and information tec h nology. T h e study h as a q ualitative approac h. T h e result sh ow s th at th e nurses at th e E D are often affec ted by information overload, and th at risk fac tors ex ist in all five sub-c ategories mentioned above. Several nurses regularly ex perienc e symptoms c aused by information overload, and th is is a th reat to patient safety at th e E D. It also c auses dissatisfac tion in th e daily w ork. Finally w e c onc lude th at a proper information plan is needed in order to find solutions to th e problem. T h e information needs to be relevant and manageable to inc rease patient safety and th e q uality of c are. iii

5 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Mikro-, meso- och makrosystem i samverkan Mikrosystemet akutmottagningen Sjuksköterskans roll på akutmottagningen Syfte och problemområden Metod Den kvalitativa forskningsprocessen Kvalitativa intervjuer Undersökningens genomförande Teorigenomgång Empirisk undersökning Resultat och analys Nyckelord Teori Information och IT inom sjukvården Information overload Orsaker till IO Symtom på IO Övergripande konsekvenser av IO Hur kan IO åtgärdas eller förebyggas? Information overload vs interaction overload IO i litteraturen Empirisk redovisning Deltagarnas kunskaper kring begreppet IO Hur IO yttrar sig på akutmottagningen Förändringar i IO efter Cambio Cosmics införande IO med utgångspunkt i mikrosystemet akutmottagningen IO med utgångspunkt i mesosystemet akutkliniken IO med utgångspunkt i makrosystemet Landstinget Kronoberg Analys Personliga faktorer Informationens egenskaper Arbetsuppgifter och processparametrar Organisatorisk design Informationsteknologi Diskussion och slutsats Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsatser Framtida studier...65 i

6 Litteraturförteckning...66 Bilagor Bilaga 1 - Informationsbrev Bilaga 2 - Intervjufrågor Bilaga 3 - Causes of Information Overload Figurförteckning Figur Akuten i förhållande till samverkande system...4 Figur Akutsjuksköterskans roll...7 Figur Den kvalitativa forskningsprocessen...10 Figur Kvalitetskriterier för en intervju...11 Figur Information och IT som det sammanhållande navet i hjulet...16 Tabellförteckning Tabell Orsaker till Information Overload...27 ii

7 1 Inledning I en serie utbildningsrapporter under distansutbildningen i Informationslogistik h ar författarna till denna rapport kartlagt proc esser oc h informationsförsörj ning i ett spec ifikt mikrosystem inom vården, nä mligen akutmottagningen på Centrallasarettet i V ä x j ö (CL V ). Anledningen till att j ust denna akutmottagning utgj ort grund för undersökningen ä r att en av författarna arbetar dä r sedan några år tillbaka. R apporterna h ar visat på såvä l effektiva som ineffektiva proc esser oc h informationsflöden både inom mikrosystemet oc h mellan samverkande mikro-, meso- oc h makrosystem. Dessutom h ar akutmottagningen visat sig vara ett komplex t mikrosystem med ett flertal proc esser som pågår samtidigt, oc h dä rmed oc kså en stor mä ngd information som flödar genom proc esserna under dygnets alla timmar. Att information ä r ett viktigt arbetsredskap för en akutmottagning ä r ingen överraskning, men eftersom belastningen på akutmottagningen på CL V stä ndigt ökar (vissa dygn söker uppåt 120 patienter vård), oc h alltfler undersökningar oc h beh andlingar numer genomförs direkt på akutmottagningen till följ d av bristen på slutenvårdsplatser (Smålandsposten, 2006) ökar oc kså volymen av information i verksamh eten, till skillnad från antalet sj uksköterskor som förblir konstant. U nder de senaste åren h ar landstinget infört ett vårdinformationssystem, Cambio Cosmic, i samtliga verksamh eter. Systemet anvä nds frä mst till att h antera datoriserade j ournaler, men ä ven till registrering, tidbokning oc h bestä llning av vissa undersökningar. P ersonalen h ar utbildats i systemet oc h anvä nder det nu som sitt frä msta informationsverktyg i det vårdprofessionella arbetet, ä ven om andra dokumentationsverkyg oc kså anvä nds för att komplettera de funktioner som saknas i Cosmic. R esultatet av införandet h ar frä mst blivit att j ournalh anteringen underlä ttas för vårdpersonalen, samt att större delen av patientj ournalen nu finns samlad på ett oc h samma stä lle. M en införandet av dataj ournal h ar oc kså ökat kraven från de vårdprofessionella på stä ndig informationstillgä ngligh et oc h effektivitet, detta mä rks inte minst nä r systemet tillfä lligt ligger nere. Förbä ttrad tillgä ngligh et kan alltså sä gas h a ökat medarbetarnas subj ektiva beh ov av information, oc h dä rmed oc kså deras informationsbörda. I alla informationsintensiva bransc h er finns en risk för att informationsmä ngderna kan bli för stora för den enskilda medarbetaren att h antera, detta ä r ett fenomen som kallas information overload (H all & W alton, 2004). Fenomenet innebä r att individens förmåga att 1

8 N K utföra sina arbetsuppgifter försä mras till följ d av alltför stort tillflöde av information. I denna rapport tittar vi nä rmare på begreppet information overload samt undersöker om akutmottagningen CL V ä r ett mikrosystem som drabbas av fenomenet. V i undersöker oc k- så om de vårdprofessionella på akutmottagningen mä rkt någon skillnad efter införandet av Cambio Cosmic. M ålgruppen för denna undersökning ä r frä mst vårdpersonal, IT - samordnare samt c h efer inom sj ukvården. Ä ven andra med intresse för informationsh antering oc h IT -system kan finna undersökningen intressant. 2 Bakgrund 2.1 Mikro-, meso- och makrosystem i samverkan elson, B atalden m fl (2002) beskriver h ur sj ukvården kan delas upp i system, oc h dä r de minsta beståndsdelarna (mikrosystem) bygger upp de större systemen (makrosystem). M ikrosystemen kan sä gas vara de små enh eter som bedriver den direkta patientvården, ex empelvis en spec ifik mottagning eller avdelning. De beskrivs som små, komplex a oc h adaptiva system som delar samma milj ö ekonomiskt, kliniskt oc h kvalitetsmä ssigt. M ellan mikrooc h makrosystem finns ytterligare en nivå, mesosystemet (IH I, 2005). I mesosystemet sker styrning oc h organisation av ett antal mikrosystem, ett ex empel på mesosystem ä r en klinik på ett sj ukh us. M akrosystemet (IH I, 2005) representerar h ela sj ukh uset oc h innefattar oc kså sj ukh usets h ögsta ledning. Artiklarna klargör att makrosystemet aldrig kan bli bä ttre ä n sina ingående mikrosystem, med andra ord ä r aktiviteterna i mikrosystemen de primä ra i sj ukvården, oc h det ä r oc kså dä r som fokus oc h resurser bör lä ggas. osnik oc h E spinosa (2003) skriver att det ä r viktigt för en organisation att h a en genomtä nkt strategisk plan. P lanen bör stödj a organisationens uppdrag, vision oc h vä rderingar. Den strategiska planen grundar sig i organisationens förh ållande till omvä rlden (konkurrens) utifrån ett antal viktiga parametrar. För att planen ska vara effektiv måste den föras ut till samtliga berörda mikrosystem oc h ligga till grund för deras visioner oc h mål. Det ä r oc kså viktigt att innebörden i planen tolkas lika av samtliga mikrosystem. För att detta ska vara möj ligt bör relationerna mellan mikrosystemen, oc h mellan mikrosystem oc h makrosystem vara vä l utvec klade. Författarna h ar identifierat sex stadier av relationsutvec kling i 2

9 mikro-, meso- oc h makrosystem. U tifrån dessa stadier h ar de h ittat fem viktiga teman som h ar stor inverkan på relationerna: 1. Att bygga förtroende - Förtroende mellan c h efer oc h medarbetare samt mellan olika system ä r avgörande för att utvec kla verksamh eten. 2. Att li ndra h i nder oc h brom s k los s ar - K an ske genom att smörj a maskineriet för att få ett smidigare oc h mer effektivt vårdflöde. Detta smidigare flöde gynnar samarbetet mellan de olika systemen oc h h ar en positiv inverkan på organisationen. 3. Att s k ap a ett gem ens am t s p rå k - För att förstå varandra mellan systemen ä r det bra att h a ett gemensamt språk dä r begreppen betyder samma sak för alla parter. 4. Att v ä c k a i ns i k t om m i k ros ys tem et - O m alla medarbetare förstår att de verkar i ett mikrosystem med syfte att leverera vård av toppkvalitet ä r det lä ttare att förstå varför saker måste förä ndras. Dessutom kan det leda till en större kä nsla av samh ö- righ et. 5. Att frä m j a öm s es i di g h andli ng - G enom att få med alla mikrosystem i utvec kling oc h förä ndringsarbete kan resultatet bli oerh ört. Det ä r doc k viktigt att förstå att de system som vä lj er att stå utanför arbetet inte h eller kan dra nytta av de andras förä ndringar. I en stor organisation ä r det inte h elt enkelt att genomföra de fem ovanstående stegen, men det ä r viktigt. O m en avdelning eller klinik inte ä r intresserad av att delta i arbetet ä r risken stor att samarbetet mellan övriga avdelningar oc h kliniker blir lidande. Detta gä ller inte minst nä r det kommer till att dela på vårdtyngden (K osnik & E spinosa, 2003). 2.2 Mikrosystemet akutmottagningen E nligt Smith oc h Feied (1999) kan en akutmottagning beskrivas som ett komplex t oc h sj ä lvstä ndigt system med h ög patientgenomströmning. Denna komplex itet sorteras i fyra olika domä ner: patient, lä kare, kliniska beslutsfattare oc h den totala omgivningen. V arj e patient som kommer genom dörren ä r okä nd oc h h ar ett individuellt h ä lsostatus som inte alltid ä r lä tt att spec ific era. V arj e patient tvingar systemet att omprioritera oc h öka komplex i- teten. Akutmottagningens patienter ä r under stä ndig övervakning eftersom det inte går att förutse vad som kommer att h ä nda med h ä lsotillståndet under vä ntetiden. V arj e patient erh åller unik oc h kontinuerlig vård genom akutmottagningens vårdsystem. Akutmottagning- 3

10 ens vårdgivare arbetar utifrån sj ä lvorganisation vilket kä nnetec knar det komplex a systemet. De samlas runt patienten oc h utför individuell vård med sj uksköterskor, lä kare oc h andra vårdgivare i samarbete med varandra. O fta ä r vården tidsberoende, den måste utföras fort för att ge önskat resultat. M en i samband med att en ny patient anlä nder med nya h ä lsoproblem tvingas vårdgivarna till omprioriteringar av sina tidigare beslut. Det stä ndiga kravet att h ålla nere akutmottagningens vä ntetider får inte påverka de viktiga medic inska prioriteringarna trots att nya patienter h ela tiden anlä nder till mottagningen oc h önskar bli undersökta omedelbart. Antalet beslut som fattas dagligen ä r nä stan oä ndligt, oc h akutmottagningens proc esser ä r karakteristiska för snabba beslut oc h snabbt agerande nä r det beh övs (Smith & Feied, 1999). I tidigare kartlä ggning av akutmottagningen CL V 1 h ar det visat sig att mikrosystemet h ar något av en sä rstä llning i makrosystemet CL V s organisation eftersom ett flertal andra kliniker finns representerade dä r, oc h eftersom ett nä ra samarbete förs med nä rliggande system (figur 2.1). Akutmottagningen (akuten) ä r ett av de mikrosystem som tillsammans bygger upp mesosystemet akutkliniken. Ö vriga tre mikrosystem som ingår ä r ambulansen, Akutkliniken Ambulans Sekreterare Intaget Mikronivå Mesonivå Makronivå Kir Med Akuten Ort IVA Kem Rtg Kliniskt kemiskt lab Kirurgkliniken Medicinkliniken Ortopedkliniken Anestesikliniken Röntgenkliniken Figur A k ut e n i f ö rh å l l a n d e t il l s a mv e rk a n d e s y s t e m 1 H ä mt a t f rå n t id iga re ut b il d n in gs ra p p o rt e r a v N il s s o n o c h J e t is i i k urs e n V å rd l o gis t ik 5 p (Rapport 1-3 s a mt S l u trapport V å rd l og i sti k, C I L ). 4

11 M akutvårdsavdelningen samt akutsekreterarna. Akutklinikens verksamh etsc h ef ä r övergripande ansvarig för de ingående mikrosystemens verksamh eter. Akuten betec knas som sj ukh usets ansikte utåt oc h utgör patienternas första kontakt med sj ukh uset i 80% av fallen (övriga h ar remitterats direkt till respektive mottagning eller söker vård på andra enh eter, ex empelvis kvinnokliniken eller barnmedic in). I organisationen finns en förstalinj ens c h ef samt två biträ dande c h efer. P ersonalen består av ungefä r 70 personer varav c a 45 ä r sj uksköterskor oc h övriga undersköterskor. N ågra av sj uksköterskorna ä r spec ialister inom ex empelvis anestesi eller akutsj ukvård. Akutmottagningen h ar inga egna lä kare anstä llda, istä llet ä r det upp till sj ukh usets övriga kliniker att bemanna akuten med lä - kare dygnet runt. Akutmottagningen kan alltså beskrivas som en servic emottagning för de patienter som söker akut vård inom områdena medic in, kirurgi, ortopedi, ögon samt öronnä sa-h als (w w w.ltkronoberg.se). G odfrey, N elson m fl (2003) beskriver fyra viktiga framgångsfaktorer för ett effektivt mikrosystem, nä mligen patienter, personal, proc esser oc h mönster (patterns). V ad detta innebä r ä r att mikrosystemet bör h a identifierat vilka patientgrupper som vårdas dä r oc h vilka andra mikro-, meso- oc h makrosystem som samverkar för att skapa en h ögkvalitativ vård. an bör oc kså kä nna till vilken personal som utgör grunden i mikrosystemet, vilka kunskaper personalen h ar samt vilken roll varj e person h ar i informationskedj an. Dessutom ä r det viktigt att identifiera mikrosystemets kä rn- oc h stödproc esser för att ge optimala förutsä ttningar för en god vård. Slutligen identifieras de mönster som förekommer i systemet, bland annat genom att sä kerstä lla att de informationssystem som anvä nds faktiskt h j ä lper personalen att utföra vården på ett bra sä tt. G enom att kä nna till sina fyra P står verksamh eten vä l rustad att möta de förä ndringar som förr eller senare måste genomföras för att optimera organisationen utifrån patienternas beh ov (G odfrey, N elson m fl, 2003). Akutmottagningens fyra P kan beskrivas på följ ande vis: P ati enter: Akutens personal trä ffar årligen runt patienter med oerh ört skiftande diagnoser. De fem kliniker som finns representerade ä r, som tidigare nä mnts, medic in, kirurgi, ortopedi, ögon oc h öron-nä sa-h als. M en dessa kliniker utgör inte vattentä ta skott, många patienter som söker akutsj ukvård h ar flera olika diagnoser i botten, diagnoser som ofta bryter grä nserna mellan de olika klinikerna. Dessutom tar mottagningen emot ett stort antal patienter som snarare borde h a fått vård inom psykiatrin men som på grund av långa vä ntetider dä r istä llet söker sig till den soma- 5

12 K M M tiska vården. Det finns statistik på vilka diagnoser som ä r de vanligaste (bröstsmä r- tor, buksmä rtor, andningsbesvä r oc h förgiftningar), men eftersom dessa begrepp rymmer ett stort antal underdiagnoser oc h orsaker ä r det omöj ligt att veta h ur dagen ska se ut, vilken typ av vård som kommer att efterfrågas. P ers onal: K ompetensfrågor h ar fått allt större utrymme på senare tid, inte minst eftersom många nya medarbetare rekryterats i takt med att pensionsbortfallet ökar. edarbetarna på akuten genomgår en noggrann upplä rning oc h skic kas dessutom på ett antal obligatoriska utbildningar för att erh ålla rä tt kompetens (avanc erad h j ä rt-lungrä ddning, traumautbildning, IT -utbildningar etc.). Dessutom h ar akuten ett samarbete med V ä x j ö U niversitet som utgör ett viktigt inslag i vårdutvec klingen. ommunikation mellan de anstä llda sker frä mst muntligt, men alla h ar oc kså tillgång till e-post oc h landstingets intranä t. P roc es s er: Den vård som bedrivs på akuten idag ä r lik den som bedrevs för tio år sedan. Skillnaden mellan idag oc h igår ä r att den tekniska utrustningen blivit bä ttre liksom vissa beh andlingsmetoder. Dessutom sker en större andel utredningar oc h beh andlingar idag direkt på akuten utan att patienten lä ggs in på vårdavdelning. Detta h ar medfört allt lä ngre vä ntetider för de patienter som inte bedöms vara i akut livsfara. P rioriteringarna h ar blivit viktigare oc h allt fler patienter h ä nvisas till andra vårdnivåer såsom vårdc entral, distriktssköterska eller egenvård. T riage enligt M anc h estermodellen infördes i februari öns ter ( P atterns ) : IT -boomen inom sj ukvården h ar inneburit en h el del nya mönster ä ven på akuten. Arbetssä ttet h ar förä ndrats i oc h med att myc ket av informationen nu finns direkt i datorn istä llet för på pappersdokument spridda på h uset. Detta h ar inneburit en ekonomisk vinst men ä ven en direkt tidsvinst i arbetet med den enskilda patienten. Den tid som tidigare gic k åt till att leta j ournaler i arkiven kan nu anvä ndas mer effektivt i det direkta vårdarbetet. Samtidigt h ar kraven på dokumentation oc h kontroll ökat vilket medfört en ökad arbetsbelastning på personalen. 6

13 2.3 Sjuksköterskans roll på akutmottagningen Akutmottagningen h ar, som tidigare nä mnts, inga lä kare anstä llda., istä llet ä r det upp till varj e representerad klinik att upprä tta j ourlistor för sina lä kare. Dä remot h ar akutmottagningen ett antal sj uksköterskor anstä llda, oc h dessa utgör den h ögsta medic inska kompetensen inom kliniken. Dessutom finns ett antal undersköterskor oc h sekreterare anstä llda inom organisationen. Flera av sj uksköterskorna ä r spec ialistutbildade inom ex empelvis anestesisj ukvård, eller h ar mångårig erfarenh et av akutsj ukvård i bagaget. Denna yrkeskategori kan sä gas utgöra akutklinikens ryggrad 2, oc h det ä r deras kompetens oc h erfarenh et som utgör grunden i akutmottagningens kä rnproc ess. SOS-Alarm Servicekliniker Sjukvårdsrådgivning Medarbetare Kommunen Polis Anhöriga Akutsjuksköterska Primärvård Läkare Patienter Ledning Avdelningar Mottagningar Apotek Figur 2.2 A k ut s j uk s k ö t e rs k a n s ro l l 2 A rb e t s up p gif t e r o c h p ro c e s s e r p å a k ut mo t t a gn in ge n C L V h a r t id iga re k a rt l a gt s i ut b il d n in gs ra p p o rt e n P ro - c e s s f ö rä n d rin g f ö r ö k a t v ä rd e V ä rd e k o mp a s s e n s o m mä t v e rk t y g f ö r v å rd k v a l it e t (H ul t é n, N il s s o n o c h J e t is i) i k urs e n V å rd l o gis t ik, 5 p p å C I L, L j un gb y. 7

14 Akutsj uksköterskan ä r innan lä karbedömningen ensam ansvarig för de patienter som befinner sig under vård på akutmottagningen oc h ansvarar oc kså för att vårdens utförande sker på ett tillfredstä llande sä tt. Den kunskapsgrund som frä mst utgör akutsj uksköterskans profession ä r omvårdnadsvetenskap, men den kompletteras oc kså av medic insk vetenskap oc h samh ä llsvetenskap. P å akutmottagningen h ar sj uksköterskorna en komplic erad roll som samordnare för de olika patienternas akuta sj ukvård. Detta innebä r förutom den direkta patientvården ä ven ett omfattande informationsutbyte med ett flertal olika aktörer. Figur 2.2 synliggör detta. Informationsutbytet sker i dagslä get med h j ä lp av pappersj ournaler, brev, fax, telefoner, mobiltelefoner, mail, Internet samt ett tiotal olika datasystem. Information förekommer oc kså i form av lappar på anslagstavlor oc h meddelanden på w h iteboardtavlor. E tt omfattande pä rmsystem ä r fortfarande i bruk trots att L andstinget h ar ett vä l fungerande Intranä t för public ering av information 3 De erfarna sj uksköterskorna på akutmottagningen roterar mellan de olika klinikerna oc h funktionerna, oc h rollen som ansvarig sj uksköterska på en klinik innebä r ett intensivt arbete med - oc h runt patienterna. P å ex empelvis medic inakuten kan sj uksköterskan under ett arbetspass trä ffa ett 20-tal patienter med varierande h ä lsostatus oc h problembild. Det ä r h ennes/ h ans uppgift att ta anamnes oc h status, prioritera patienten utifrån h ä lsoproblemets allvarligh et, sj ä lvstä ndigt utföra livrä ddande oc h smä rtlindrande beh andling samt att samarbeta med lä karna för att optimera patientens möj ligh eter att återfå h ä lsa oc h ett gott liv. Det övergripande ansvaret för patienterna innebä r oc kså att övervaka de undersökningssvar som servic eklinikerna (frä mst röntgen, kemlab oc h baktlab) levererar. N ä r de olika svaren anlä nder (i diverse olika datasystem) ä r det sj uksköterskans uppgift att bedöma h ur akut inneh ållet i svaret ä r oc h dä refter agera utifrån detta. I dagslä get utförs många miniutredningar direkt på akutmottagningen vilket kan innebä ra långa vä ntetider för de patienter som söker akutvård. Anledningen till den ökade mä ngden utredningar på akutmottagningen ä r att CL V s avdelningar stä ndigt dras med överbelä ggningar. Det faktum att endast de allra sj ukaste patienterna kan lä ggas in leder till att akutmottagningen får utgöra bas för många utredningar som egentligen skulle h a utförts med patienten inneliggande. V arj e gång en pa- 3 A k ut mo t t a gn in ge n s in f o rma t io n s h a n t e rin g h a r t id iga re k a rt l a gt s i ut b il d n in gs ra p p o rt e n I n f o rma t io n s f ö r- s ö rj n in g i v å rd p ro c e s s e r R a p p o rt f rå n e n a k ut mo t t a gn in g (N il s s o n o c h J e t is i) i k urs e n I n f o rma t io n s f ö r- s ö rj n in g i v å rd p ro c e s s e r, 5 p p å C I L i L j un gb y. 8

15 H tient genomgår en ny undersökning eller beh andling genereras ny information, oc h akutsj uksköterskan h anterar dä rmed en ansenlig mä ngd kä nslig information varj e dag. 3 Syfte och problemområden Syftet med föreliggande arbete ä r att undersöka vilka faktorer som frä mst orsakar information overload h os sj uksköterskorna på akutmottagningen CL V, samt att undersöka h ur fenomenet IO påverkar vårdkvaliteten. Aktuella problemområden för undersökningen ä r: ur påverkar följ ande faktorer uppkomsten av information overload h os sj uksköterskorna på akutmottagningen? P ersonliga faktorer Informationens karaktä r Arbetsuppgifter O rganisatorisk design Informationsteknologi V ar i organisationen (mikro-, meso- oc h makrosystemet) finns de h uvudsakliga anledningarna till information overload? H ur påverkas vårdkvaliteten av IO h os akutmottagningens personal? 4 Metod 4.1 Den kvalitativa forskningsprocessen Forskningsproc essen består enligt B ac kman (1998) av ett antal moment som inte alltid ä r isolerade från varandra. Ibland överlappar flera moment varandra vilket kan göra det svårt att sä rskilj a dem. H artman (1998) anser att de olika momenten i en kvalitativ studie h ela tiden ä r aktuella på ett eller annat vis eftersom nya infallsvinklar oc h frågestä llningar ofta uppkommer under studiens gång. B ac kman (1998) skriver vidare att forskningsproc essen 9

16 H Fråga Rapport Litteraturgranskning Tolkning Analys Analysenhet Hypotes Problem Fråga Observation Figur D e n k v a l it a t iv a f o rs k n in gs p ro c e s s e n (f rit t e f t e r B a c k ma n, ) består av två plan, det teoretiska (begreppsplanet) oc h det verkligh etsbaserade (empiriplanet). I all forskning ä r det viktigt att de två planen h ar en nä ra kontakt eller ett nä ra sammanh ang med varandra. Den kvalitativa forskningsmetoden kä nnetec knas bland annat av att den inte baseras på siffror utan istä llet på mer verbala formuleringar. O fta anvä nds kvalitativt forskningsperspektiv nä r forskaren önskar studera oc h tolka den verkligh et som omger oss. I det kvalitativa perspektivet ä r det tillåtet oc h ofta viktigt att anvä nda erfarenh et oc h förförståelse i tolkningen av omvä rlden. K valitativa forskningsproc esser ä r flex ibla, oc h dess ingående moment pågår ofta samtidigt (se figur 4.1). Författaren skriver att det i den kvalitativa forskningsproc essen ä r vanligt att den slutliga problemfrågestä llningen uppkommer först i samband med sj ä lva datainsamlingen. O fta ä r det ursprungliga problemet vagt formulerat för att sedan bli mer distinkt under proc essens gång. I figur 4.1 syns detta i den nedre c irkeln dä r observationsfasen leder till ett bildande av h ypoteser som sedan kan leda till nya problemformuleringar oc h frågestä llningar (B ac k- man, 1998). artman (1998) menar att en kvalitativ studie försöker nå en ökad förståelse för den relation mä nniskor h ar till sin livsvä rld oc h omgivning, ex empelvis h ur en mä nniska upplever en viss situation. O fta blir resultatet av en kvalitativ undersökning en tolkning oc h beskriv- 10

17 K K ning av det undersökta fenomenet. Sj ä lva tolkningen krä ver att forskaren anvä nder tidigare erfarenh eter oc h kunskaper oc h dä rmed måste dessa erfarenh eter oc h kunskaper oc kså noggrant redovisas i rapporten. 4.2 Kvalitativa intervjuer vale (1997) anser att intervj un egentligen ä r att betrakta som ett samtal, men att forskningsintervj un ofta h ar ett uttalat syfte. P rofessionella intervj uer kan h a olika strukturer oc h genomföras med olika frågetekniker. K valitativa intervj uer liknar ofta vardagliga samtal men inneh åller inslag av professionell intervj uteknik. Denna typ av intervj umodell kallas i tekniska termer för h alvstrukturerad (semistrukturerad). Som verktyg anvä nds i många fall en intervj uguide som anger vilka ä mnen samtalet bör beröra. Intervj uerna bör spelas in för att möj liggöra en senare tolkning oc h analys. E tt sä tt att genomföra en kvalitativ intervj u ä r att i börj an av samtalet stä lla en fråga som leder in intervj upersonen på det aktuella ä mnet, O mfattningen av spontana, rika, spec ifika oc h relevanta svar från den intervj uade. J u kortare intervj ufrågor oc h lä ngre intervj usvar, desto bä ttre. Den grad i vilken intervj uaren följ er upp oc h klargör meningen i de relevanta aspekterna av svaren. Den ideala intervj un tolkas i stor utsträ c kning under loppet av intervj un. Intervj uaren försöker verifiera sina tolkningar av intervj upersonens svar under intervj uns förlopp. Intervj un ä r sj ä lvkommunic erande - den ä r en h istoria i sig som knappast krä ver myc ket ex tra beskrivningar oc h förklaringar. (Figur 4.2 Frit t e f t e r K v a l e, Ta b l å 8.1 K v a l it e t s k rit e rie r f ö r e n in t e rv j u, s id 13 4 ) dä refter anpassas de följ ande frågorna allteftersom intervj un fortgår, oc h utifrån intervj u- personens svar. Författaren presenterar sex kvalitetskriterier för intervj utillfä llet (figur 4.2). vale skriver vidare att de sista tre punkterna i listan över kvalitetskriterier ä r ex empel på en idealisk intervj u, dä r meningen i det som kommunic erats i princ ip redan h ar tolkats fä r- 11

18 digt, oc h verifierats, nä r intervj un nått sitt slut. För att lyc kas med detta krä vs ofta en h el del trä ning oc h fä rdigh et i intervj uteknik, men trots detta anser författaren att kriterierna bör sä ttas som riktlinj er vid genomförandet av intervj un. Ä ven Starrin oc h Svensson (1994) anser att man bör strä va efter att genomföra en första analys redan under intervj ufasen eftersom det då ä r lä ttare att fånga upp dolda budskap i samtalet. I genomlä sningen av en utskriven intervj u ä r det nä stan omöj ligt att h itta den typen av, ofta viktiga, budskap. V id en intervj ustudie ä r intervj uaren identisk med forskningsverktyget. Skic kliga intervj uare h ar h ela tiden en överblic k över samtalet oc h ä r kunnig inom området som undersöks. Dessutom vet h an/ h on vad i samtalet som ä r vä rt att följ a upp eller inte följ a upp. Den viktigaste egenskapen ä r doc k att kunna lyssna aktivt. O m intervj uaren kä nner sig osä ker på h uruvida intervj utekniken faktiskt ä r optimal för det undersökta temat finns möj ligh eten att genomföra så kallade pilotintervj uer med en eller ett par testpersoner innan de skarpa intervj uerna ska genomföras. G enom pilotintervj uer ökar oc kså vanan att intervj ua vilket kan förbä ttra förutsä ttningarna för studien (K vale, 1997). 4.3 Undersökningens genomförande För att på bä sta vis ge förutsä ttningar för uppfyllandet av denna undersöknings syfte h ar en kvalitativ metod anvä nts. Detta frä mst eftersom det som undersökts ä r enskilda sj uksköterskors upplevelser av IO på akutmottagningen, oc h undersökningen avgrä nsas till att gä lla j ust sj uksköterskor. U ndersökningen följ er i stort de steg som illustrerats i figur 4.1 dä r problemområden initialt utformats för att leda studien igenom forskningsproc essen Teorigenomgång T ill undersökningens teoriavsnitt h ar en mä ngd artiklar sökts på Internetbaserade databaser, frä mst sökdatabasen E L IN. De sökord som anvä nts h ar i stort följ t undersökningens nyc kelbegrepp (se avsnitt 4.4), oc h totalt h ar c irka 20 relevanta artiklar h ittats. U nder genomgången av dessa artiklar h ar ett antal kategorier framträ tt oc h artiklarnas inneh åll h ar sedan sorterats in under dessa kategorier för att göra materialet överskådligt. G enomgång- 12

19 en visade att fenomenet IO ä r vä lkä nt sedan lä nge, frä mst inom den privata sektorn, men att forskningen kring IO inom sj ukvården ä n så lä nge inte prioriterats. U töver dessa artiklar h ar ä ven en del artiklar från tidigare kurser på CIL anvä nts, samt böc ker i ä mnet vetenskaplig metod. Författarna till detta arbete h ar i tidigare utbildningsrapporter kartlagt informationsflöden oc h informationsteknik samt organisation i det aktuella mikrosystemet, oc h delar av de utbildningsrapporterna h ar legat till grund för beskrivningen av mikrosystemet i detta arbete. N ä r sådant material anvä nts förekommer en fotnot med kä llh ä nvisning oc h kommentar i anslutning till tex ten Empirisk undersökning Den empiriska undersökningen består av sj u intervj uer med sj uksköterskor anstä llda på akutkliniken CL V. Akutsj uksköterskorna h ar arbetat på akutmottagningen under varierande lång tid, samtliga ä r doc k vä l inarbetade i akutens rutiner oc h h ar god inblic k i de arbetsuppgifter som befattningen medför. U tbildningsnivå oc h tidigare erfarenh eter varierar bland deltagarna. G emensamt för deltagarna ä r doc k att de fått möj ligh et att lä sa igenom det informationsmaterial som delats ut som förberedelse för intervj utillfä llet (se bilaga 1 - Informationsbrev). Den deltagande sj uksköterska som arbetat på akutkliniken, eller dess motsvarigh et, lä ngst börj ade redan 1978 medan den som arbetat dä r kortast tid börj ade Dä remellan finns deltagare som arbetat sedan 80-, 90- oc h 2000-talet. De flesta deltagarna h ar doc k mer ä n tio års erfarenh et av arbete på akutmottagning. Å ldrarna på deltagarna varierar mellan 25 oc h 55 år. Samtliga intervj uer ä gde rum i akutmottagningens lokaler, doc k på avskild plats utan andra personer nä rvarande. Intervj uerna h ar i genomsnitt pågått i c irka 20 minuter oc h spelats in på digital diktafon. L j udfilerna h ar vid ett senare tillfä lle skrivits ut i W ord för att underlä tta analyserna. Frågorna som legat till grund för samtalen h ar grupperats i olika bloc k, dä r det inledande samtalet h ar varit av allmä n karaktä r kring begreppet IO, oc h de uppfölj ande frågorna formulerats utifrån analysverktygets h uvudsakliga kategorier (se bilaga 2 - Intervj ufrå - g or). Intervj uerna kan till sin karaktä r beskrivas som öppna, men beroende på deltagarnas svarsförmåga h ar i vissa intervj uer mer direkta frågor kring fenomenet IO stä llts. 13

20 N Empirisk redovisning och analys ä r samtliga intervj uer var genomförda oc h lj udfilerna utskrivna kategoriserades resultatet från intervj ustudierna utifrån mikrosystemteorins perspektiv (mikro-, meso- oc h makrosystem). V i valde att dela upp fynden från intervj uerna på detta sä tt för att tydliggöra var ansvaret för de olika riskfaktorerna för IO låg. De underrubriker som anvä nts i den empiriska redovisningen h ar i intervj usvaren framträ tt som sä rskilt viktiga, oc h formats utifrån det som deltagarna sj ä lva poä ngterat som vanligt förekommande orsaker till IO. I den empiriska redovisningen h ar egna tolkningar utelä mnats. U nder analysavsnittet h ar vi sedan anvä nt det valda analysverktyget (se avsnitt 5.4 oc h modell 5.2) för att göra en grundligare genomgång av orsakerna till IO på akutmottagningen utifrån det empiriska materialet. H ä r h ar de ursprungliga rubrikerna från analysverktyget anvä nts för att tydliggöra kopplingen till tidigare genomförd forskning på området. Dä refter h ar en noggrann metod- oc h resultatdiskussion genomförts oc h vissa slutsatser presenterats. 4.4 Nyckelord De nyc kelord som legat till grund för våra litteratursökningar ä r: Sj ukvård/ vård (h ealth c are) o Akutmottagning (emergenc y department/ E D/ E R ) o P roc esser (proc esses) Information o Flöden (-flow ) o Försörj ning (-supply) o Ö verbelastning (-overload) o U ttröttning (fatigue) o System (-system) o K ommunikation Systemteori o M ikrosystem (mic rosystem) o M esosystem o M akrosystem (mac rosystem) 14

21 5 Teori 5.1 Information och IT inom sjukvården Sj ukvården h ar under det senaste årtiondet genomgått stora förä ndringar till följ d av förä ndrade informationsmönster (B all, W eaver & Abbott, 2002). I en undersökning av h ur sj uksköterskor anvä nder sin arbetstid visade det sig att varj e patient på den undersökta avdelningen fic k trä ffa en sj uksköterska mellan 20 oc h 50 minuter under en tolvtimmarsperiod. Sj uksköterskorna spenderade resten av tiden med att ta emot oc h koordinera kommunikation angående patientinformation till andra enh eter, personer eller vårdgivare. Detta bryter mot det traditionella synsä ttet att sj uksköterskans frä msta roll ä r att verka i direkt kontakt med sina patienter oc h enligt B all m fl beror förä ndringen på att sj ukvården blivit mindre effektiv i att utföra sina primä ra uppgifter. Detta problem ä r internationellt oc h riskerar att leda till en utarmning av sj uksköterskeyrket eftersom många vä lj er att byta j obb nä r de upplever att de inte kan ge patienterna den tid som beh övs. M en det finns oc kså tec ken på att problemet faktiskt tas på allvar, bland annat h ar sj ukvården börj at köpa in vårdinformationssystem vars syfte ä r att öka patientsä kerh eten, effektivisera proc esser oc h minska risken för mä nskliga misstag. E n av de yrkeskategorier som frä mst vunnit på införandet av datoriserade vårdinformationssystem ä r sj uksköterskorna, som nu slipper ä gna tid åt att tyda h andskrivna ordinationer oc h remisser (B all m fl, 2002). R ees (1997) menar istä llet att det ökande informationsflödet inom vården ä r en riskfaktor för patientsä kerh eten, inte minst eftersom vårdens aktörer översvä mmas av information som avsä ndarna klassar som viktig. Det saknas doc k en tydlig definition på vad som bör rä knas som viktigt eller inte, oc h vä rdefull patienttid går förlorad nä r lä karna tvingas sitta oc h lä sa P M oc h som ofta inte tillför vården sä rskilt myc ket. O m inte någon form av kontroll införs över informationsflödet tror R ees att sj ukvården inom kort kommer att tvingas dra ner på patientarbetet till förmån för informationsh anteringen. H an skriver oc k- så att det frä mst ä r den moderna informationsteknologin som urh olkar vårdens effektivitet (R ees, 1997). R ogoski (2002) skriver, till skillnad från R ees, att den ökade anvä ndningen av informationsteknologi i vården förbä ttrar patientsä kerh eten genom bä ttre kontroll över de olika vårdmomenten. Dessutom blir sj ä lva vården effektivare genom anvä ndningen av vårdinformationssystem eftersom all information om patienten finns på ett oc h samma stä lle vilket gör 15

22 att personalen slipper spendera tid på att leta j ournaler. E n förutsä ttning för att systemet ska bli effektivt ä r doc k att det går att integrera med andra förekommande system inom sj ukh uset eller vårdenh eten. R evere oc h T urner m fl (2007) anser att kunskaperna om de informationsbeh ov som ex isterar inom sj ukvården ä r bristfä lliga h os utvec klare av vårdinformationssystem. Det finns inom vården idag ett beh ov av system som levererar förståelig, snabb, koordinerad oc h tillförlitlig information. Dessutom måste systemen vara tillrä c k- ligt flex ibla för att kunna anpassas till de olika verksamh eter som anvä nder dem. U tvec klarna borde lä gga betydligt större vikt vid anvä ndarnas synpunkter på systemen eftersom det ä r anvä ndarna som ä r ex perter på verksamh eten i vilken systemen ska anvä ndas, oc h dessutom krä vs att utvec klarna ä r intuitiva oc h h ar goda kunskaper om arbetsflödet i olika verksamh eter (R evere, T urner m fl, 2007). E nligt N elson oc h B atalden m fl (2002) kan information oc h informationsteknologi beskrivas Ledarskap Ledarskap Organisatoriskt stöd Personal Personalfokus Utbildning och träning Samverkan i vårdteam Information och IT Utförande Resultat Processförbättring Patienter Patientfokus Samhälls- och marknadsfokus Figur I n f o rma t io n o c h I T s o m d e t s a mma n h å l l a n d e n a v e t i h j ul e t (f rit t e f t e r N e l s o n, B a t a l d e n m f l, ) som ett nyc kelelement i det effektiva mikrosystemet. Informationen kopplar ih op vårdpersonalen med patienterna, oc h utan den skulle vården inte fungera. Informationsteknologi lä nkar ih op informationsflöden med patientvård oc h h j ä lper till att skapa en effektiv infor- 16

23 N mationsmilj ö i mikrosystemet. T eknologin kan oc kså skapa en bä ttre kommunikation mellan olika vårdgivare, oc h mellan vårdgivare oc h patient. I en artikel från 2003 (N elson & B atalden m fl) illustreras informationens oc h informationsteknologins viktiga roll i mikrosystemet på följ ande vis (figur 5.1). I skriften N ationell IT -strateg i för vå rd oc h omsorg (2006) står att man med h j ä lp av IT -stöd kan förbä ttra både vårdkvalitet, patientsä kerh et oc h tillgä ngligh et, inte minst genom ett nytt sä tt att styra, organisera oc h utföra vårdinsatser. Författarna till skriften poä ngterar doc k vikten av att de IT -stöd som införs kan kommunic era med varandra, annars ä r risken stor att den totala nyttan av systemen minskar. Det frä msta målet med IT -stöd ä r att stä rka patienternas stä llning i vården samt att h j ä lpa sj ukvården att utnyttj a de ekonomiska resurserna på bä sta möj liga sä tt (N ationell IT -Strategi för V ård oc h O msorg, 2006). I detta arbete anvä nds samlingsbegreppet information för både patientrelaterade uppgifter oc h övrig förekommande information i verksamh eten. 5.2 Information overload B egreppet information overload (informationsöverbelastning, h ä refter förkortat som IO ) kan definieras som att en individ erh åller så stora mä ngder relevant information att h an eller h on inte klarar att h antera den (E dmunds & M orris, 2000). Definitionerna ä r doc k många, oc h den beskrivning av fenomenet som kanske ligger nä rmast sanningen ä r en situation nä r så myc ket information når en oc h samma person att det inte lä ngre ä r möj ligt för personen att anvä nda den på ett effektivt sä tt. P roblemet med IO ä r vä lkä nt oc h forskning på området bedrivs inom bland annat medic in, samh ä llsvetenskap, ekonomi oc h datavetenskap. Fenomenet h ar ex isterat i en eller annan form under h ela 1900-talet, men först 1971 myntades begreppet IO, oc h under 80-talet blev det vedertaget inom forskningen (E d- munds & M orris, 2000). H all oc h W alton (2004) skriver att IO först blev ett allvarligt problem i samband med att många företag börj ade j akten på att minska sina kostnader. E n stor mä ngd medarbetare förlorade då sina arbeten, oc h de som blev kvar på företagen fic k en kraftigt ökad arbetsbörda. E fter detta h ar symtomen på IO blivit allt vanligare. Författarna presenterar oc kså några olika definitioner på begreppet: ä r ett levande system erh åller mer information ä n vad som ä r möj ligt att proc essa. 17

24 N N N ä r förh ållandet mellan h j ä rnans förmåga att ta emot information oc h faktisk input av information h amnar i obalans. ä r mottagen information upplevs som h indrande snarare ä n h j ä lpande trots informationens potentiella anvä ndbarh et, oc h nä r verksamh eten i stort blir lidande av detta. E nligt W h ite oc h Dorman (2000) innebä r IO den vä ndpunkt dä r information slutar upplevas som en vä rdefull tillgång oc h istä llet blir en stor belastning. Fenomenet kan oc kså kallas för informationsförgiftning eller datadelirium. W ilson (2001) delar upp definitionen av begreppet i två nivåer, personlig oc h organisatorisk. P å den personliga nivån beskrivs IO som en kä nsla av att flödet av information (i arbetet) ä r så stort att det omöj ligen kan h anteras oc h kontrolleras med h j ä lp av individens normala h anteringsstrategier. P å organisatorisk nivå kan begreppet istä llet betyda att den personliga upplevelsen av IO ä r så pass spridd bland de anstä llda att den totala effektiviteten i företaget eller organisationen blir lidande av det. W ilson skriver oc kså att det ä r vanligt att informations- oc h kommunikationsteknologin får skulden för uppkomsten av IO men att problemet ligger på en annan nivå. IK T utgör endast kanalerna för den stora informationsspridningen, inte sj ä lva orsaken till den (W ilson, 2001). elson (1994) anser att informationssamh ä llet nu blommat ut på allvar oc h att samh ä llet i många delar h ålls som gisslan av en lavin av information som ingen vet h ur vi ska kunna h antera. IO ä r ett allvarligt problem som riskerar att kosta företag oc h enskilda stora summor om det inte motarbetas. N ä r begreppet IO kommer upp till diskussion tä nker de allra flesta på en överbelastning till följ d av stora informationsmä ngder. Detta ä r enligt N elson oc kså ett korrekt sä tt att se på begreppet. Det ä r idag vanligt att vi tvingas lä sa igenom stora mä ngder information för att h itta det lilla styc ke som vi faktiskt beh över. V issa forskare menar att det till oc h med går fortare att göra om ett ex periment ä n att leta fram information om h uruvida någon genomfört ex perimentet tidigare. Anledningen till detta ä r att det varj e dygn skrivs ungefä r ord av teknisk information som kan anses vara viktig på ett eller annat sä tt. E n person som lä gger åtta timmar per dag åt att lä sa teknisk information skulle beh öva en oc h en h alv månad på sig för att ta in det som skrivits under ett enda dygn. O c h nä r h an ä r fä rdig ligger h an efter med c irka fem oc h ett h alvt års lä sning. U nder de sista trettio åren h ar det produc erats mer information ä n under 500 år innan dess. Det 18

25 W mesta av informationen ä r tillgä nglig för alla, vilket innebä r att vi kritiskt måste selektera vilken information som faktiskt ä r anvä ndbar för j ust oss. IO uppstår ofta nä r en person: inte förstår tillgä nglig information kä nner sig alltför övervä ldigad av informationsmä ngden inte vet om viss information ex isterar inte vet var man h ittar informationen vet var man h ittar informationen men inte h ar tillträ de till den (N elson, 1994) Orsaker till IO O rsakerna till att IO uppkommer ä r många oc h komplex a. Individuella faktorer i samverkan med olika organisatoriska aspekter kan öka risken för att fenomenet uppstår. H all oc h alton (2004) beskriver tre viktiga faktorer som inverkar: Informationsmilj öns komplex itet - ex empelvis vilken sorts information som h anteras, organisationens utformning, generella referensramar oc h grad av samverkan inom organisationen. Individuell proc esskapac itet - kombinationen av den individuella förmågan att uppmä rksamma, bearbeta oc h minnas information. Individuella beh ov oc h önskemål - ex empelvis motivation, ansträ ngning oc h tillgä nglig tid. U töver ovanstående faktorer menar författarna oc kså att flera yttre faktorer kan påverka förekomsten av IO. Den information som förmedlas idag ä r ofta komplic erad oc h når mottagaren i stor mä ngd, inte minst som en effekt av moderna informationskanaler såsom Internet oc h . M ånga arbetsuppgifter förä ndras oc kså till att innefatta en h ögre grad av samverkan med andra, oc h dä rmed ökar oc kså beh ovet av informationsutbyte oc h kommunikation. Dessutom h ar h ela informations- oc h kommunikationsproc essen blivit betydligt snabbare under de sista dec ennierna, bland annat som en följ d av den förbä ttrade tekniken. Inom sj ukvården h ar förekomsten av IO oc kså ökat i takt med att mer oc h mer patientinformation blivit tillgä nglig (H all & W alton, 2004). 19

26 H R ees (1997) skriver att en viktig förklaring till IO ä r att det stora antalet tillgä ngliga informationskanaler i vårt moderna samh ä lle leder till att samma (eller likvä rdig) information ä r lä tt att skic ka på flera sä tt, oc h att det ä r vanligt att både fax, oc h papperspost anvä nds för viktig information för att sä kerstä lla att den når fram. Dessutom lä ggs inte tillrä c klig ansträ ngning på att sä rskilj a mellan viktig oc h oviktig information vilket gör att mottagaren h ar ett drygt arbete nä r det kommer till att sortera, bearbeta oc h anvä nda informationen. E ppler oc h M engis (2004) anser att man inte bör underskatta den subj ektiva aspekten nä r man diskuterar IO. Den individuella förmågan att ta emot oc h bearbeta information påverkar i h ög grad kä nslan av h anterbarh et eller överbelastning. Individuell förmåga ä r doc k bara en av fem viktiga faktorer. De övriga ä r informationskarakteristika, IT, organisation oc h arbetsuppgifter. Angående begreppen push oc h pull skriver E ppler oc h M engis att push -teknik innebä r att avsä ndaren tvingar på mottagaren information, ex empelvis via eller SM S, medan pull-teknik betyder att anvä ndaren sj ä lv söker oc h inh ä mtar den information som beh övs för arbetsuppgiften. P ush -tekniken sä kerstä ller att mottagaren verkligen erh åller viktig information, men nac kdelen ä r att mottagaren tvingas gå igenom stora mä ngder information för att finna det som verkligen ä r av vikt för j ust h onom/ h enne. Det finns oc kså en kvalitetsaspekt i informationen som kan öka risken för uppkomsten av IO. E nligt Ah lstedt oc h Sä ll (1999) finns fyra faktorer som h ar visat sig öka risken: L ågkvalitativ information - krä ver ofta fortsatta sökningar för att h itta rä tt information. L ågt informationsvä rde - tillför ingenting till den aktuella verksamh eten. ög grad av motsä gelsefullh et - information som talar emot annan information, kan leda till ökad förvirring. H alf-l ife - information med kort relevanstid, krä ver uppdatering oc h ny sökning. V erksamh eter med en h ög grad av information med ovanstående inneboende faktorer löper större risk att drabbas av IO. Ah lstedt oc h Sä ll h ar oc kså, med h j ä lp av litteraturstudier, h ittat sj u anledningar till att företagsledare riskerar att drabbas av IO i h ögre utsträ c kning ä n andra: 20

Bosgårdsskolans IKT-plan Lust, lärande och framtidstro 2013

Bosgårdsskolans IKT-plan Lust, lärande och framtidstro 2013 Bosgårdsskolans IKT-plan Lust, lärande och framtidstro 2013 Bakgrund Det digitala informationssamhället gör avtryck i allas liv. Internet är något som berör och påverkar hela samhället. Detta gäller i

Läs mer

Nuvarande paragraf Nuvarande lydelse Ny paragraf Förslag ny lydelse Kommentar. 4 SYFTE ax ska främja amatör- och deltagarkultur i Sverige.

Nuvarande paragraf Nuvarande lydelse Ny paragraf Förslag ny lydelse Kommentar. 4 SYFTE ax ska främja amatör- och deltagarkultur i Sverige. Underlag stadgerevison ax ax styrelses förslag på nya stadgar för ax. Dokumentet innehåller en kolumn med nuvarande stadgar och en kolumn med förslag till ny lydelse. Nuvarande paragraf Nuvarande lydelse

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Trivselregler Brf Ronnebyga rden

Trivselregler Brf Ronnebyga rden Trivselregler Brf Ronnebyga rden Hej nya, eller gamla granne! Har du ta nkt pa att vi a ger ett hus ihop? Ra ttare sagt ett hus fra n 1936. Det a r ju riktigt ha ftigt. I huset har vi en bostadsra ttsfo

Läs mer

Protokoll fo rt vid a rsmo te fo r Sverok Ga vledala Falun 2012-02-25

Protokoll fo rt vid a rsmo te fo r Sverok Ga vledala Falun 2012-02-25 Protokoll fo rt vid a rsmo te fo r Sverok Ga vledala Falun 2012-02-25 1. Mo tets o ppnande Linnea Risinger fo rklarar a rsmo tet o ppnat. 2. Mo tets beho righet Mo tet fo rklaras beho rigt. 3. Faststa

Läs mer

FRÖSET - SMÅLAND. Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län. www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1

FRÖSET - SMÅLAND. Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län. www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1 . FRÖSET - SMÅLAND Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1 S K O G S G Å R D 2 9 H A ALLMÄNT L a n t lig t b o e n de me d b ra lä g e e n da

Läs mer

rsredovisning BRF R da Stugans Smycke 769618-9922

rsredovisning BRF R da Stugans Smycke 769618-9922 rsredovisning f r BRF R da Stugans Smycke 769618-9922 Styrelsen f r h rmed l mna sin redog relse f r f reningens utveckling under r kenskaps ret 213-1-1-213-12-31. Inneh llsf rteckning Sida - F rvaltningsber

Läs mer

Protokoll. Socialnä mnden 2011-02-15 14-20

Protokoll. Socialnä mnden 2011-02-15 14-20 Socialnä mnden 14-20 Socialnä mndens sammanträ de Ersä ttningar till familjehem, kontaktfamiljer, kontaktpersoner m.m. 2 Yttrande till Förvaltningsrä tten i Göteborg, mål 574-11 angående laglighetsprövning

Läs mer

FÅ FLER AFFÄRER MED GODA KUNDRELATIONER. www.dalecarnegie.se

FÅ FLER AFFÄRER MED GODA KUNDRELATIONER. www.dalecarnegie.se FÅ FLER AFFÄRER MED GODA KUNDRELATIONER www.dalecarnegie.se FÅ FLER AFFÄRER MED GODA KUNDRELATIONER GODA KUNDRELATIONER ATT LYSSNA AKTIVT OCH STÄLLA FRÅGOR Som Dale Carnegie uttryckte det, Om du strävar

Läs mer

GENOMFÖ RANDEBESKRIVNING 2009-05-05

GENOMFÖ RANDEBESKRIVNING 2009-05-05 Handlä ggare: Katja Saranka, tfn 0322-61 62 64 Dnr 2008-0908 211 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖ R ALINGSÅ S Bostäder vid FRITIDSVÄGEN mm. GENOMFÖ RANDEBESKRIVNING 2009-05-05 1. ORGANISATORISKA FRÅ GOR

Läs mer

Ba llstavikens Motorb t Klubb B M K

Ba llstavikens Motorb t Klubb B M K 1 : 6 Ba llstavikens Motorb t Klubb B M K Stadgar Klubben bildades 7:e oktober 1935 och har sin hemort i Bromma Ä1 Andam l Klubben a r en allma nnyttig ideell forening och har till a ndam l att lokalt

Läs mer

EKEBYSKOLAN SALA: HO#STTERMINEN 2013 - NR:1. att man kanske inte anva nder som kan inga. hemsidan i det syftet. Ska man skicka mail och skriva allt i

EKEBYSKOLAN SALA: HO#STTERMINEN 2013 - NR:1. att man kanske inte anva nder som kan inga. hemsidan i det syftet. Ska man skicka mail och skriva allt i EKEBYSKOLAN SALA: HO#STTERMINEN 2013 - NR:1 Året utdelning av ipads MO#JLIGHETERNA ATT SPRIDA INFORMATION O#KAR I OCH MED ATT TEKNIKEN UTVECKLAS Fo r andra a ret i rad har ipads delats ut bland Ekebyskolans

Läs mer

Det antika arvet. Inledning. Framst llning

Det antika arvet. Inledning. Framst llning Det antika arvet Inledning I den h r uppgiften ska jag inom valda omr den redog ra f r hur det s g ut under antikens Grekland och Rom, och unders ka hur det har p verkat och n idag p verkar den v rld som

Läs mer

Friends årsrapport. Årsredovisning, effektrapport & kodrapport 2014

Friends årsrapport. Årsredovisning, effektrapport & kodrapport 2014 Friends årsrapport Årsredovisning, effektrapport & kodrapport 2014 Friends 2014 Situationen för barn och unga Att alla barn har ra tt att ka nna sig trygga i skolan slås fast både i FN:s barnkonvention

Läs mer

Fysikteknologsektionen

Fysikteknologsektionen Fysikteknologsektionen Protokoll fo rt vid sektionsmo te 23 november 2010 Tid: 15:30 Plats: HA1 1 Mo tets o ppnande Lars Lundberg, vice ordfo rande, o ppnar det kraftigt underbemannade mo tet genom att

Läs mer

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring I social d e m o k r a t i s k a partie ts Råds la g o m jobb i börja n av 2008 för d e jag tillsa m m a n s me d tre ka m r a t e r fra m idé n o

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet 2014

Europeiska unionen och Europavalet 2014 Europeiska unionen och Europavalet 2014 1 Flaggor från olika EU-länder. Innehåll Europeiska unionen, alltså EU 3 Vad betyder medlemskapet i EU fo r Finland? 4 Vad betyder medlemskapet i EU fo r finla ndarna?

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2013

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2013 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2013 Ökade nyförsäljningsintäkter under fjärde kvartalet med fortsatt stark tillväxt inom produktområde privatlån Fjärde kvartalet Inta kterna uppgick till 19,3

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

PLANBESKRIVNING 2006-02-15

PLANBESKRIVNING 2006-02-15 Handlä ggare: Hans Nerstu, tfn 0322-61 62 58 Dnr 2005-0714 211 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖ R ALINGSÅ S BOSTÄ DER VID SÖ DRA STRÖ MGATAN 6 (Kv Ljuset) ALINGSÅ S KOMMUN PLANBESKRIVNING 2006-02-15 HANDLINGAR

Läs mer

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Protokoll. Utbildningsnä mnden 2009-05-26 46-54

Protokoll. Utbildningsnä mnden 2009-05-26 46-54 Utbildningsnä mnden 46-54 Utbildningsnä mnden extra sammanträ de 46 Ekonomisk uppfö ljning efter april år 2009 47 Fyra utvecklingsuppdrag UN avrapportering uppdrag 1-3 48 Fyra utvecklingsuppdrag UN avrapportering

Läs mer

HANDLEDNING FÖR LÄRARE

HANDLEDNING FÖR LÄRARE HANDLEDNING FÖR LÄRARE Om föreställningen Den här föreställningen är producerad i samarbete mellan Stockholms dramatiska högskola och Uppsala stadsteater inom ramen för deras barnteaterprojekt. Barnteaterprojektet

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

DARTS DISPLAY. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok.

DARTS DISPLAY. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok. KAMASAN VÄGGDISPLAY - FLUGKROK Väggdisplay med 30 pegar för Kamasan flugkrok. Bild och textinformation om krokarna samt slutkortsmärkning

Läs mer

rsredovisning BRF Skopan 716422-0159 Styrelsen f r h rmed l mna sin redog relse f r f reningens utveckling under r kenskaps ret 2013-01-01-2013-12-31.

rsredovisning BRF Skopan 716422-0159 Styrelsen f r h rmed l mna sin redog relse f r f reningens utveckling under r kenskaps ret 2013-01-01-2013-12-31. 1(11) rsredovisning f r BRF Skopan 716422-0159 Styrelsen f r h rmed l mna sin redog relse f r f reningens utveckling under r kenskaps ret 2013-01-01-2013-12-31. Inneh llsf rteckning Sida - F rvaltningsber

Läs mer

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Landstinget Dalarna Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Mora lasarett Mora lasarett har genom sitt geografiska läge en särställning i länet vad gäller turisttillströmningen. Detta gör att den

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Kjell Norman 2014 04 23 Översyn av det akuta flödet inom Landstinget Gävleborg för att på ett patientsäkert sätt borga för att patienter får ett gott bemötande

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2014

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2014 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2014 36 procent tillväxt i nyförsäljningsintäkterna och en rörelsemarginal om 22 procent under tredje kvartalet Tredje kvartalet Inta kterna uppgick till

Läs mer

Hygienombud NUS utbildning 2015 program

Hygienombud NUS utbildning 2015 program Hygienombud NUS utbildning 2015 program 12.30 Välkommen Vårdhygien - vad har hänt sen sist? MRB och smittutredningar 13.30 Workshop Nu har vi mätt- hur går vi vidare? Samarbete - Hur kan vårdhygien stötta?

Läs mer

SeniorNet Södermalm. Va ra kunskaper om o vervakning och integritet. Va ra surfvanor, vad händer när vi är ute på Internet

SeniorNet Södermalm. Va ra kunskaper om o vervakning och integritet. Va ra surfvanor, vad händer när vi är ute på Internet Va ra kunskaper om o vervakning och Va ra surfvanor, vad händer när vi är ute på Internet Integritetsrapport framtagen pa uppdrag av F-Secure Artiklar som skrivits i flera tidningar de senaste veckorna

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Förbättringskunskap. Berit Axelsson Utvecklingsledare, Qulturum Landstinget i Jönköpings län

Förbättringskunskap. Berit Axelsson Utvecklingsledare, Qulturum Landstinget i Jönköpings län Förbättringskunskap Berit Axelsson Utvecklingsledare, Qulturum Landstinget i Jönköpings län Vad är förbättringsarbete? Fånga upp dina avvikelser och omvandla dem till förbättringar Minimera kvalitetsbrister

Läs mer

Samordnad vårdplanering v

Samordnad vårdplanering v Samordnad vårdplanering v i Västra GötalandG Ett gräns nsöverskridande verksamhetsutvecklingsprojekt 2009-05 05-0404 Christina Wisser www.vgregion.se/svp 49 kommuner, 125 VC, 17 sjukhusorter Nu och framåt

Läs mer

Förbön för förtroendevalda, nya medarbetare, ungdomsledare, musiker, diakon eller pastor i vägledningsår

Förbön för förtroendevalda, nya medarbetare, ungdomsledare, musiker, diakon eller pastor i vägledningsår Förbön för förtroendevalda, nya medarbetare, ungdomsledare, musiker, diakon eller pastor i vägledningsår Anvisningar När människor får församlingens uppdrag att som förtroendevalda eller som anställda

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

1 Svar på motion från Ken Swedenborg (-) "Bemanningen vid akutmottagningen, Ludvika lasarett LANDSTINGSSTYRELSENS YTTRANDE

1 Svar på motion från Ken Swedenborg (-) Bemanningen vid akutmottagningen, Ludvika lasarett LANDSTINGSSTYRELSENS YTTRANDE I ~ Landstinget l) DALARNA LANDSTINGSSTYRELSEN Arbetsutskottet BEREDNINGSMEMORIAL Sammanträdesdatum 2011-04-04 1 Svar på motion från Ken Swedenborg (-) "Bemanningen vid akutmottagningen, Ludvika lasarett

Läs mer

Samhälleliga mål med upphandling som medel

Samhälleliga mål med upphandling som medel Samhälleliga mål med upphandling som medel Reviderad och utökad upplaga inför ny lagstiftning 2016 En rapport från temagruppen Entreprenörskap och företagande Förord Offentliga verksamheter, myndigheter

Läs mer

i samverkan med Välkommen till en kostnadsfri öppen föreläsning via telebild!

i samverkan med Välkommen till en kostnadsfri öppen föreläsning via telebild! Torsdagen den 20 oktober Akut omhändertagande vad händer i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner? Carina Elmqvist Sänds från Växjö En patients första möte med involverade personer på

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Public Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Vitalis 2015 margareta.isaksson-drugge@nll.se karl.ahlstedt@aweria.com Kenneth.Ivarsson@tieto.com Akutenbesök kan förutspås Public

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Handlingsplan och rutiner för allergi- och specialkost

Handlingsplan och rutiner för allergi- och specialkost Handlingsplan och rutiner för allergi- och specialkost Del 1 Inledning Det är ovanligt att man är allergisk mot mat, men många låter bli att äta saker som de felaktigt tror att de är överkänsliga mot.

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Hur uppfattar akutmottagningspersonal avbrott och störningar i sitt arbete?

Hur uppfattar akutmottagningspersonal avbrott och störningar i sitt arbete? Hur uppfattar akutmottagningspersonal avbrott och störningar i sitt arbete? Lena Berg 1, 2 Leg.ssk, doktorand Annsofie Källberg 1, 3 Leg. ssk, doktorand 1 Institutionen för Medicin Solna, Karolinska Institutet

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus

RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus Bakgrund införde hösten 2009 ett gemensamt triagesystem RETTS (Medical Emergency Triage

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Lathund årsbudget TEKNISK FYSIK OCH ELEKTROTEKNIK 15-3-2 MEDICINSK TEKNIK Sidan 1 av 5 LATHUND TILL ÅRSBUDGETEN 15/16

Lathund årsbudget TEKNISK FYSIK OCH ELEKTROTEKNIK 15-3-2 MEDICINSK TEKNIK Sidan 1 av 5 LATHUND TILL ÅRSBUDGETEN 15/16 MEDICINSK TEKNIK Sidan 1 av 5 LATHUND TILL ÅRSBUDGETEN 15/16 INLEDNING Detta dokument fo rklarar betydelsen av de olika posterna i a rsbudgeten. Sist i dokumentet finns a ven en lista med kommentarer till

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

VÄGBESKRIVNING: Från Örebro: Fra n E18 sva nger du av Kolba ck va stra, va g 252. Efter 8 km kommer. Markanplan.

VÄGBESKRIVNING: Från Örebro: Fra n E18 sva nger du av Kolba ck va stra, va g 252. Efter 8 km kommer. Markanplan. Ryttarbrev Nu är det dags för andra delen av Vintermästerskapen 2014 och vi hoppas att ni är lika laddade som vi är! Nedan följer information som är viktigt att alla tar del utav. VÄGBESKRIVNING: Från

Läs mer

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping 1(6) Frågeställningarna: Hur påverkar personcentrerad vård professionerna sjuksköterskan, barnmorskan, biomedicinska

Läs mer

Protokoll. Kommunfullmä ktige 2009-11-18 185-201

Protokoll. Kommunfullmä ktige 2009-11-18 185-201 Kommunfullmä ktige 185-201 Kommunfullmä ktige sammanträ de 185. Avsä gelser från kommunala uppdrag 186. Avsä gelser från kommunala uppdrag 187. Avsä gelser från kommunala uppdrag 188. Avsä gelser från

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

S a h l gr e n ska Un ive r s i t e t s sjukh u s e t. I T-vi s i o n och stra t eg i

S a h l gr e n ska Un ive r s i t e t s sjukh u s e t. I T-vi s i o n och stra t eg i S a h l gr e n ska Un ive r s i t e t s sjukh u s e t I T-vi s i o n och stra t eg i In f o rmationsteknik (IT) är den teknik som används för att samla in, lagr a, bearbeta, kommunicera samt presentera

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg Förändringsledning Stöd & behandling Förändring It is not the strongest of the species that survives, nor the most intelligent, but the ones most responsive to change Charles Darwin, The Origin of Species,

Läs mer

Torsdagen den 20 oktober Akut omhändertagande vad händer i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner?

Torsdagen den 20 oktober Akut omhändertagande vad händer i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner? I samarbete med Linnéuniversitetet i Kalmar/Växjö, erbjuder Dorotea Lärcentrum föreläsningar under hösten via videokonferens, torsdagar kl 07.45-09.00 och förutom trevliga populärvetenskapliga föreläsningar

Läs mer

Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?.

Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?. Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?. LEAN i praktiken från Capio S:t Görans Sjukhus Göran Örnung dr med sc Överläkare och processägare

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Rökstopp inför operation Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Patientinformation om rökstopp inför planerad operation i Norrbottens läns landsting

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Verksamhetsutveckling genom lean. Staffan Gullsby Utvecklingsdirektör Landstinget Gävleborg staffan.gullsby@lg.se

Verksamhetsutveckling genom lean. Staffan Gullsby Utvecklingsdirektör Landstinget Gävleborg staffan.gullsby@lg.se Verksamhetsutveckling genom lean Staffan Gullsby Utvecklingsdirektör Landstinget Gävleborg staffan.gullsby@lg.se Lean - historik Tidiga Toyotatankar Fokusera på flödet Kompetens i produktionen Lagerhållning

Läs mer

PLANBESKRIVNING 2008-10-07

PLANBESKRIVNING 2008-10-07 Handlä ggare: Hans Nerstu, tfn 0322-61 62 58 Dnr 2004-0567 211 ANTAGANDEHANDLING Kulturhus Bibliotek Hotell KV BRYGGAREN Hotellparken KV BRYGGAREN KV BRYGGAREN KV Å KANTEN KV BRYGGAREN Järnvägsstation

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2015

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2015 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2015 Fortsatt tillväxt i nyförsäljningsintäkterna som ökade med 5 procent under det första kvartalet Första kvartalet Inta kterna uppgick till 19,7 (20,0) MSEK,

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

& RORD !NNA (EDBORG /RDF RANDE F R %3/

& RORD !NNA (EDBORG /RDF RANDE F R %3/ & RORD $E HEML SA I 3VERIGE VAR F MELLAN OCH $ REFTER HAR HEML SHETEN KAT TILL EN H G NIV J MF RT MED M NGA ANDRA L NDER I %UROPA (UR HAR DET BLIVIT S 6ILKA R ORSAKERNA TILL ATT CA SAKNAR BOSTAD I V LF

Läs mer

K rnkraft och k rnvapen - Tv sidor av samma mynt Almedalen 3 juli 2013

K rnkraft och k rnvapen - Tv sidor av samma mynt Almedalen 3 juli 2013 K rnkraft och k rnvapen - Tv sidor av samma mynt Almedalen 3 juli 2013 I den p g ende milj debatten s f rs k rnkraften fram som det b sta alternativet f r att r dda v r jord. K rnkraftslobbyn driver offensiv

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

'~~ r ~ : ~~:; ~utq I. %1 LAGA Au 16. -~ l samma manad fg ar I. I'~~I N~-;;~Iönekostn~d jämf~rt med ~ \ ~ i. Lönekostnader 2012 löpande pri ser

'~~ r ~ : ~~:; ~utq I. %1 LAGA Au 16. -~ l samma manad fg ar I. I'~~I N~-;;~Iönekostn~d jämf~rt med ~ \ ~ i. Lönekostnader 2012 löpande pri ser %1 LAGA Au 16 Persnalkstnader 2012 preliminär, (sista körningen saknas) (kstnader exkl sciala avgifter) \! Lönekstnader 2012 löpande pri ser Bkfört 2012 är 101 mkr högre (+3,6%) jämfört med 2011. Samtliga

Läs mer

Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska (LS)

Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska (LS) () 1(7) Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska () Mottagande av larm Anteckna larmets innehåll och följ rapportmall. Vidarebefordran av larm Larm vidarebefordras till jourhavande anestesiolog

Läs mer

Social dokumentation. Föreläsning med Katarina Lindblad, jur.kand.

Social dokumentation. Föreläsning med Katarina Lindblad, jur.kand. Scial dkumentatin Föreläsning med Katarina Lindblad, jur.kand. S Scial dkumentatin Med scial dkumentatin avses dkumentatin sm mfattas av bestämmelserna i scialtjänstlagen, lagen m stöd ch service till

Läs mer

Verksamhetsberättelse Hösten 2014 Stormyrens Förskola

Verksamhetsberättelse Hösten 2014 Stormyrens Förskola Verksamhetsberättelse Hösten 2014 Stormyrens Förskola 1 Verksamhetsberaẗtelse Va ren 2014 Frilufts Fo rskolor Stormyren Skarpa ng, Ta by Stormyren ligger natursko nt med skogen som na rmsta granne till

Läs mer

Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%)

Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) Enkätresultat Enkät: SVK-specifika frågor Status: öppen Datum: 2015-07-01 13:49:42 Grupp: Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) 1) SVK: Tema-nära

Läs mer

Att omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013

Att omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013 Att omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013 Anna Moberg Anna-Karin Woodhouse Löfsved Donald Berwick, VD IHI Varje system är perfekt designat för att uppnå exakt de resultat

Läs mer

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet.

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet. Beteendevetenskaplig metod Kvalitativ analys Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Kvalitativ databearbetning Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig

Läs mer

Futurum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation

Futurum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation Futurum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation Fil Dr. Angela Zetterlund & Maria Lundqvist Mötesplats Borås 2011-10-20 Vad är marknadsföring En definition och några utgångspunkter Ett aktuellt

Läs mer

Att analysera värderingar bakom inforamtionssäkerhet. Fil. Dr. Ella Kolkowska ella.kolkowska@oru.se

Att analysera värderingar bakom inforamtionssäkerhet. Fil. Dr. Ella Kolkowska ella.kolkowska@oru.se Att analysera värderingar bakom inforamtionssäkerhet Fil. Dr. Ella Kolkowska ella.kolkowska@oru.se Agenda 1. Bakgrund varför studera värderingar? 2. Hur VBC-method 3. Hur kan resultatet från analyser användas

Läs mer

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun 2015-02-18 Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun Vad är Link? Link är ett verktyg/system för att förenkla den samordnade vårdplaneringen mellan slutenvården, kommunen och primärvården.

Läs mer

Star ta Pro/ENG I NE ER

Star ta Pro/ENG I NE ER 145 4 Välj att lad da ner fi - ler na till bo ken för an ting en Edu ca tio nal Edition eller den kommersiella versio - nen (des sa kom mer senare). 5 Lad da ner fi len, packa upp den och se till att under

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Bactiguard Holding AB

Kallelse till årsstämma i Bactiguard Holding AB Kallelse till årsstämma i Bactiguard Holding AB Aktieägarna i Bactiguard Holding AB (publ), org. nr. 556822-1187 ( Bactiguard ), kallas härmed till årsstämma torsdagen den 21 maj 2015 kl. 14.00 på Vasagatan

Läs mer