Information Overload

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Information Overload"

Transkript

1 School of Mathematics and Systems Engineering Reports from MSI - Rapporter från MSI Information Overload - ett problem inom akutsjukvården? Suzane Jetisi Björn Nilsson Jun 2007 MSI Report Växjö University ISSN SE VÄXJÖ ISRN VXU/MSI/IV/E/ /--SE

2 Förord Vi vill först tacka alla sjuksköterskor på akutmottagningen i Växjö som medverkat i vår undersökning, ni ställde upp trots tidsbrist och svårigheter att komma ifrån arbetet ens under korta stunder. Ett stort tack till vår handledare Klas Gäre (ekonomie dr, Växjö Universitet/Internationella Handelshögskolan i Jönköping) för alla hastigt påkomna handledningstillfällen och den feedback vi fått. Samtidigt vill vi rikta ett särskilt tack till Ulla-Margarethe Carlsson (studiesamordnare, CIL) för all hjälp, du är en ängel! Till sist vill vi även tacka våra sambor Emma och Linus, för att de stått ut med oss under denna tid. Ljungby, Juni 2007 Suzane Jetisi och Björn Nilsson i

3 Sammanfattning Information overload förekommer på alla arbetsplatser dä r informationsbearbetning ä r viktigt för arbetsproc esserna. I vissa fall kan information overload medföra allvarliga konsekvenser både för den enskilda medarbetaren oc h för verksamh eten i stort. P å akutmottagningen på Centrallasarettet i V ä x j ö h ar sj uksköterskorna en viktig roll som samordnare av den information som anvä nds i patientarbetet. Syftet med denna undersökning ä r att undersöka vilka faktorer som frä mst orsakar information overload h os sj uksköterskorna på akutmottagningen CL V, samt att undersöka h ur fenomenet IO påverkar vårdkvaliteten. U nder mars oc h april 2007 genomfördes intervj uer med sj u sj uksköterskor på den aktuella akutmottagningen utifrån en frågemall som utformats med h j ä lp av aktuell forskning på information overload. R esultatanalysen skedde utifrån en spec ifik orsakstabell som tagits från en litteratursammanstä llning av E ppler oc h M engis (2004). O rsakstabellen utgår ifrån fem spec ifika områden - personliga faktorer, informationens karaktä r, arbetsuppgifter oc h proc essparametrar, organisatorisk design samt informationsteknologi. Studien h ar genomförts utifrån en kvalitativ ansats. U ndersökningen visar att sj uksköterskorna på akutmottagningen ofta drabbas av information overload, oc h att riskfaktorer finns i samtliga fem ovanstående kategorier. Flera av deltagarna upplever regelbundet information overload-relaterade symtom oc h detta riskerar att h ota patientsä kerh eten på mottagningen. Dessutom leder det till minskad arbetstillfredsstä l- lelse h os sj uksköterskorna. Slutligen konstateras att en ordentlig informationsplan beh över upprä ttas för att rä tta till de missförh ållanden som orsakar information overload. Det ä r framför allt viktigt att informationen ä r relevant oc h h anterbar för att h öj a patientsä kerh e- ten oc h vårdkvaliteten. ii

4 Abstract Information overload ex ists in all organisations w h ere information proc essing is important for th e w ork proc ess. In some c ases information overload is a serious th reat to both th e individual w h o suffers from it and to th e organisation at large. At th e emergenc y department at th e Central H ospital in V ä x j ö th e nurses h ave an important func tion as c oordinators of th e information used in th e patient treatments. T h e purpose of th is study is to find out w h ic h fac tors primarily c ause information overload in th e emergenc y department and w h at implic ation th is h as on th e q uality of c are given th ere. In M arc h and April of 2007 seven nurses w ere interview ed on th e subj ec t of information overload. T h rough a literary review relevant q uestions w ere formed for th e interview s. T h e analysis of th e answ ers w ere c onduc ted from a table by E ppler and M engis (2004) illustrating th e c auses of information overload. T h e table h as five sub-c ategories, personal fac tors, information c h arac teristic s, task and proc ess parameters, organiz ational design and information tec h nology. T h e study h as a q ualitative approac h. T h e result sh ow s th at th e nurses at th e E D are often affec ted by information overload, and th at risk fac tors ex ist in all five sub-c ategories mentioned above. Several nurses regularly ex perienc e symptoms c aused by information overload, and th is is a th reat to patient safety at th e E D. It also c auses dissatisfac tion in th e daily w ork. Finally w e c onc lude th at a proper information plan is needed in order to find solutions to th e problem. T h e information needs to be relevant and manageable to inc rease patient safety and th e q uality of c are. iii

5 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Mikro-, meso- och makrosystem i samverkan Mikrosystemet akutmottagningen Sjuksköterskans roll på akutmottagningen Syfte och problemområden Metod Den kvalitativa forskningsprocessen Kvalitativa intervjuer Undersökningens genomförande Teorigenomgång Empirisk undersökning Resultat och analys Nyckelord Teori Information och IT inom sjukvården Information overload Orsaker till IO Symtom på IO Övergripande konsekvenser av IO Hur kan IO åtgärdas eller förebyggas? Information overload vs interaction overload IO i litteraturen Empirisk redovisning Deltagarnas kunskaper kring begreppet IO Hur IO yttrar sig på akutmottagningen Förändringar i IO efter Cambio Cosmics införande IO med utgångspunkt i mikrosystemet akutmottagningen IO med utgångspunkt i mesosystemet akutkliniken IO med utgångspunkt i makrosystemet Landstinget Kronoberg Analys Personliga faktorer Informationens egenskaper Arbetsuppgifter och processparametrar Organisatorisk design Informationsteknologi Diskussion och slutsats Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsatser Framtida studier...65 i

6 Litteraturförteckning...66 Bilagor Bilaga 1 - Informationsbrev Bilaga 2 - Intervjufrågor Bilaga 3 - Causes of Information Overload Figurförteckning Figur Akuten i förhållande till samverkande system...4 Figur Akutsjuksköterskans roll...7 Figur Den kvalitativa forskningsprocessen...10 Figur Kvalitetskriterier för en intervju...11 Figur Information och IT som det sammanhållande navet i hjulet...16 Tabellförteckning Tabell Orsaker till Information Overload...27 ii

7 1 Inledning I en serie utbildningsrapporter under distansutbildningen i Informationslogistik h ar författarna till denna rapport kartlagt proc esser oc h informationsförsörj ning i ett spec ifikt mikrosystem inom vården, nä mligen akutmottagningen på Centrallasarettet i V ä x j ö (CL V ). Anledningen till att j ust denna akutmottagning utgj ort grund för undersökningen ä r att en av författarna arbetar dä r sedan några år tillbaka. R apporterna h ar visat på såvä l effektiva som ineffektiva proc esser oc h informationsflöden både inom mikrosystemet oc h mellan samverkande mikro-, meso- oc h makrosystem. Dessutom h ar akutmottagningen visat sig vara ett komplex t mikrosystem med ett flertal proc esser som pågår samtidigt, oc h dä rmed oc kså en stor mä ngd information som flödar genom proc esserna under dygnets alla timmar. Att information ä r ett viktigt arbetsredskap för en akutmottagning ä r ingen överraskning, men eftersom belastningen på akutmottagningen på CL V stä ndigt ökar (vissa dygn söker uppåt 120 patienter vård), oc h alltfler undersökningar oc h beh andlingar numer genomförs direkt på akutmottagningen till följ d av bristen på slutenvårdsplatser (Smålandsposten, 2006) ökar oc kså volymen av information i verksamh eten, till skillnad från antalet sj uksköterskor som förblir konstant. U nder de senaste åren h ar landstinget infört ett vårdinformationssystem, Cambio Cosmic, i samtliga verksamh eter. Systemet anvä nds frä mst till att h antera datoriserade j ournaler, men ä ven till registrering, tidbokning oc h bestä llning av vissa undersökningar. P ersonalen h ar utbildats i systemet oc h anvä nder det nu som sitt frä msta informationsverktyg i det vårdprofessionella arbetet, ä ven om andra dokumentationsverkyg oc kså anvä nds för att komplettera de funktioner som saknas i Cosmic. R esultatet av införandet h ar frä mst blivit att j ournalh anteringen underlä ttas för vårdpersonalen, samt att större delen av patientj ournalen nu finns samlad på ett oc h samma stä lle. M en införandet av dataj ournal h ar oc kså ökat kraven från de vårdprofessionella på stä ndig informationstillgä ngligh et oc h effektivitet, detta mä rks inte minst nä r systemet tillfä lligt ligger nere. Förbä ttrad tillgä ngligh et kan alltså sä gas h a ökat medarbetarnas subj ektiva beh ov av information, oc h dä rmed oc kså deras informationsbörda. I alla informationsintensiva bransc h er finns en risk för att informationsmä ngderna kan bli för stora för den enskilda medarbetaren att h antera, detta ä r ett fenomen som kallas information overload (H all & W alton, 2004). Fenomenet innebä r att individens förmåga att 1

8 N K utföra sina arbetsuppgifter försä mras till följ d av alltför stort tillflöde av information. I denna rapport tittar vi nä rmare på begreppet information overload samt undersöker om akutmottagningen CL V ä r ett mikrosystem som drabbas av fenomenet. V i undersöker oc k- så om de vårdprofessionella på akutmottagningen mä rkt någon skillnad efter införandet av Cambio Cosmic. M ålgruppen för denna undersökning ä r frä mst vårdpersonal, IT - samordnare samt c h efer inom sj ukvården. Ä ven andra med intresse för informationsh antering oc h IT -system kan finna undersökningen intressant. 2 Bakgrund 2.1 Mikro-, meso- och makrosystem i samverkan elson, B atalden m fl (2002) beskriver h ur sj ukvården kan delas upp i system, oc h dä r de minsta beståndsdelarna (mikrosystem) bygger upp de större systemen (makrosystem). M ikrosystemen kan sä gas vara de små enh eter som bedriver den direkta patientvården, ex empelvis en spec ifik mottagning eller avdelning. De beskrivs som små, komplex a oc h adaptiva system som delar samma milj ö ekonomiskt, kliniskt oc h kvalitetsmä ssigt. M ellan mikrooc h makrosystem finns ytterligare en nivå, mesosystemet (IH I, 2005). I mesosystemet sker styrning oc h organisation av ett antal mikrosystem, ett ex empel på mesosystem ä r en klinik på ett sj ukh us. M akrosystemet (IH I, 2005) representerar h ela sj ukh uset oc h innefattar oc kså sj ukh usets h ögsta ledning. Artiklarna klargör att makrosystemet aldrig kan bli bä ttre ä n sina ingående mikrosystem, med andra ord ä r aktiviteterna i mikrosystemen de primä ra i sj ukvården, oc h det ä r oc kså dä r som fokus oc h resurser bör lä ggas. osnik oc h E spinosa (2003) skriver att det ä r viktigt för en organisation att h a en genomtä nkt strategisk plan. P lanen bör stödj a organisationens uppdrag, vision oc h vä rderingar. Den strategiska planen grundar sig i organisationens förh ållande till omvä rlden (konkurrens) utifrån ett antal viktiga parametrar. För att planen ska vara effektiv måste den föras ut till samtliga berörda mikrosystem oc h ligga till grund för deras visioner oc h mål. Det ä r oc kså viktigt att innebörden i planen tolkas lika av samtliga mikrosystem. För att detta ska vara möj ligt bör relationerna mellan mikrosystemen, oc h mellan mikrosystem oc h makrosystem vara vä l utvec klade. Författarna h ar identifierat sex stadier av relationsutvec kling i 2

9 mikro-, meso- oc h makrosystem. U tifrån dessa stadier h ar de h ittat fem viktiga teman som h ar stor inverkan på relationerna: 1. Att bygga förtroende - Förtroende mellan c h efer oc h medarbetare samt mellan olika system ä r avgörande för att utvec kla verksamh eten. 2. Att li ndra h i nder oc h brom s k los s ar - K an ske genom att smörj a maskineriet för att få ett smidigare oc h mer effektivt vårdflöde. Detta smidigare flöde gynnar samarbetet mellan de olika systemen oc h h ar en positiv inverkan på organisationen. 3. Att s k ap a ett gem ens am t s p rå k - För att förstå varandra mellan systemen ä r det bra att h a ett gemensamt språk dä r begreppen betyder samma sak för alla parter. 4. Att v ä c k a i ns i k t om m i k ros ys tem et - O m alla medarbetare förstår att de verkar i ett mikrosystem med syfte att leverera vård av toppkvalitet ä r det lä ttare att förstå varför saker måste förä ndras. Dessutom kan det leda till en större kä nsla av samh ö- righ et. 5. Att frä m j a öm s es i di g h andli ng - G enom att få med alla mikrosystem i utvec kling oc h förä ndringsarbete kan resultatet bli oerh ört. Det ä r doc k viktigt att förstå att de system som vä lj er att stå utanför arbetet inte h eller kan dra nytta av de andras förä ndringar. I en stor organisation ä r det inte h elt enkelt att genomföra de fem ovanstående stegen, men det ä r viktigt. O m en avdelning eller klinik inte ä r intresserad av att delta i arbetet ä r risken stor att samarbetet mellan övriga avdelningar oc h kliniker blir lidande. Detta gä ller inte minst nä r det kommer till att dela på vårdtyngden (K osnik & E spinosa, 2003). 2.2 Mikrosystemet akutmottagningen E nligt Smith oc h Feied (1999) kan en akutmottagning beskrivas som ett komplex t oc h sj ä lvstä ndigt system med h ög patientgenomströmning. Denna komplex itet sorteras i fyra olika domä ner: patient, lä kare, kliniska beslutsfattare oc h den totala omgivningen. V arj e patient som kommer genom dörren ä r okä nd oc h h ar ett individuellt h ä lsostatus som inte alltid ä r lä tt att spec ific era. V arj e patient tvingar systemet att omprioritera oc h öka komplex i- teten. Akutmottagningens patienter ä r under stä ndig övervakning eftersom det inte går att förutse vad som kommer att h ä nda med h ä lsotillståndet under vä ntetiden. V arj e patient erh åller unik oc h kontinuerlig vård genom akutmottagningens vårdsystem. Akutmottagning- 3

10 ens vårdgivare arbetar utifrån sj ä lvorganisation vilket kä nnetec knar det komplex a systemet. De samlas runt patienten oc h utför individuell vård med sj uksköterskor, lä kare oc h andra vårdgivare i samarbete med varandra. O fta ä r vården tidsberoende, den måste utföras fort för att ge önskat resultat. M en i samband med att en ny patient anlä nder med nya h ä lsoproblem tvingas vårdgivarna till omprioriteringar av sina tidigare beslut. Det stä ndiga kravet att h ålla nere akutmottagningens vä ntetider får inte påverka de viktiga medic inska prioriteringarna trots att nya patienter h ela tiden anlä nder till mottagningen oc h önskar bli undersökta omedelbart. Antalet beslut som fattas dagligen ä r nä stan oä ndligt, oc h akutmottagningens proc esser ä r karakteristiska för snabba beslut oc h snabbt agerande nä r det beh övs (Smith & Feied, 1999). I tidigare kartlä ggning av akutmottagningen CL V 1 h ar det visat sig att mikrosystemet h ar något av en sä rstä llning i makrosystemet CL V s organisation eftersom ett flertal andra kliniker finns representerade dä r, oc h eftersom ett nä ra samarbete förs med nä rliggande system (figur 2.1). Akutmottagningen (akuten) ä r ett av de mikrosystem som tillsammans bygger upp mesosystemet akutkliniken. Ö vriga tre mikrosystem som ingår ä r ambulansen, Akutkliniken Ambulans Sekreterare Intaget Mikronivå Mesonivå Makronivå Kir Med Akuten Ort IVA Kem Rtg Kliniskt kemiskt lab Kirurgkliniken Medicinkliniken Ortopedkliniken Anestesikliniken Röntgenkliniken Figur A k ut e n i f ö rh å l l a n d e t il l s a mv e rk a n d e s y s t e m 1 H ä mt a t f rå n t id iga re ut b il d n in gs ra p p o rt e r a v N il s s o n o c h J e t is i i k urs e n V å rd l o gis t ik 5 p (Rapport 1-3 s a mt S l u trapport V å rd l og i sti k, C I L ). 4

11 M akutvårdsavdelningen samt akutsekreterarna. Akutklinikens verksamh etsc h ef ä r övergripande ansvarig för de ingående mikrosystemens verksamh eter. Akuten betec knas som sj ukh usets ansikte utåt oc h utgör patienternas första kontakt med sj ukh uset i 80% av fallen (övriga h ar remitterats direkt till respektive mottagning eller söker vård på andra enh eter, ex empelvis kvinnokliniken eller barnmedic in). I organisationen finns en förstalinj ens c h ef samt två biträ dande c h efer. P ersonalen består av ungefä r 70 personer varav c a 45 ä r sj uksköterskor oc h övriga undersköterskor. N ågra av sj uksköterskorna ä r spec ialister inom ex empelvis anestesi eller akutsj ukvård. Akutmottagningen h ar inga egna lä kare anstä llda, istä llet ä r det upp till sj ukh usets övriga kliniker att bemanna akuten med lä - kare dygnet runt. Akutmottagningen kan alltså beskrivas som en servic emottagning för de patienter som söker akut vård inom områdena medic in, kirurgi, ortopedi, ögon samt öronnä sa-h als (w w w.ltkronoberg.se). G odfrey, N elson m fl (2003) beskriver fyra viktiga framgångsfaktorer för ett effektivt mikrosystem, nä mligen patienter, personal, proc esser oc h mönster (patterns). V ad detta innebä r ä r att mikrosystemet bör h a identifierat vilka patientgrupper som vårdas dä r oc h vilka andra mikro-, meso- oc h makrosystem som samverkar för att skapa en h ögkvalitativ vård. an bör oc kså kä nna till vilken personal som utgör grunden i mikrosystemet, vilka kunskaper personalen h ar samt vilken roll varj e person h ar i informationskedj an. Dessutom ä r det viktigt att identifiera mikrosystemets kä rn- oc h stödproc esser för att ge optimala förutsä ttningar för en god vård. Slutligen identifieras de mönster som förekommer i systemet, bland annat genom att sä kerstä lla att de informationssystem som anvä nds faktiskt h j ä lper personalen att utföra vården på ett bra sä tt. G enom att kä nna till sina fyra P står verksamh eten vä l rustad att möta de förä ndringar som förr eller senare måste genomföras för att optimera organisationen utifrån patienternas beh ov (G odfrey, N elson m fl, 2003). Akutmottagningens fyra P kan beskrivas på följ ande vis: P ati enter: Akutens personal trä ffar årligen runt patienter med oerh ört skiftande diagnoser. De fem kliniker som finns representerade ä r, som tidigare nä mnts, medic in, kirurgi, ortopedi, ögon oc h öron-nä sa-h als. M en dessa kliniker utgör inte vattentä ta skott, många patienter som söker akutsj ukvård h ar flera olika diagnoser i botten, diagnoser som ofta bryter grä nserna mellan de olika klinikerna. Dessutom tar mottagningen emot ett stort antal patienter som snarare borde h a fått vård inom psykiatrin men som på grund av långa vä ntetider dä r istä llet söker sig till den soma- 5

12 K M M tiska vården. Det finns statistik på vilka diagnoser som ä r de vanligaste (bröstsmä r- tor, buksmä rtor, andningsbesvä r oc h förgiftningar), men eftersom dessa begrepp rymmer ett stort antal underdiagnoser oc h orsaker ä r det omöj ligt att veta h ur dagen ska se ut, vilken typ av vård som kommer att efterfrågas. P ers onal: K ompetensfrågor h ar fått allt större utrymme på senare tid, inte minst eftersom många nya medarbetare rekryterats i takt med att pensionsbortfallet ökar. edarbetarna på akuten genomgår en noggrann upplä rning oc h skic kas dessutom på ett antal obligatoriska utbildningar för att erh ålla rä tt kompetens (avanc erad h j ä rt-lungrä ddning, traumautbildning, IT -utbildningar etc.). Dessutom h ar akuten ett samarbete med V ä x j ö U niversitet som utgör ett viktigt inslag i vårdutvec klingen. ommunikation mellan de anstä llda sker frä mst muntligt, men alla h ar oc kså tillgång till e-post oc h landstingets intranä t. P roc es s er: Den vård som bedrivs på akuten idag ä r lik den som bedrevs för tio år sedan. Skillnaden mellan idag oc h igår ä r att den tekniska utrustningen blivit bä ttre liksom vissa beh andlingsmetoder. Dessutom sker en större andel utredningar oc h beh andlingar idag direkt på akuten utan att patienten lä ggs in på vårdavdelning. Detta h ar medfört allt lä ngre vä ntetider för de patienter som inte bedöms vara i akut livsfara. P rioriteringarna h ar blivit viktigare oc h allt fler patienter h ä nvisas till andra vårdnivåer såsom vårdc entral, distriktssköterska eller egenvård. T riage enligt M anc h estermodellen infördes i februari öns ter ( P atterns ) : IT -boomen inom sj ukvården h ar inneburit en h el del nya mönster ä ven på akuten. Arbetssä ttet h ar förä ndrats i oc h med att myc ket av informationen nu finns direkt i datorn istä llet för på pappersdokument spridda på h uset. Detta h ar inneburit en ekonomisk vinst men ä ven en direkt tidsvinst i arbetet med den enskilda patienten. Den tid som tidigare gic k åt till att leta j ournaler i arkiven kan nu anvä ndas mer effektivt i det direkta vårdarbetet. Samtidigt h ar kraven på dokumentation oc h kontroll ökat vilket medfört en ökad arbetsbelastning på personalen. 6

13 2.3 Sjuksköterskans roll på akutmottagningen Akutmottagningen h ar, som tidigare nä mnts, inga lä kare anstä llda., istä llet ä r det upp till varj e representerad klinik att upprä tta j ourlistor för sina lä kare. Dä remot h ar akutmottagningen ett antal sj uksköterskor anstä llda, oc h dessa utgör den h ögsta medic inska kompetensen inom kliniken. Dessutom finns ett antal undersköterskor oc h sekreterare anstä llda inom organisationen. Flera av sj uksköterskorna ä r spec ialistutbildade inom ex empelvis anestesisj ukvård, eller h ar mångårig erfarenh et av akutsj ukvård i bagaget. Denna yrkeskategori kan sä gas utgöra akutklinikens ryggrad 2, oc h det ä r deras kompetens oc h erfarenh et som utgör grunden i akutmottagningens kä rnproc ess. SOS-Alarm Servicekliniker Sjukvårdsrådgivning Medarbetare Kommunen Polis Anhöriga Akutsjuksköterska Primärvård Läkare Patienter Ledning Avdelningar Mottagningar Apotek Figur 2.2 A k ut s j uk s k ö t e rs k a n s ro l l 2 A rb e t s up p gif t e r o c h p ro c e s s e r p å a k ut mo t t a gn in ge n C L V h a r t id iga re k a rt l a gt s i ut b il d n in gs ra p p o rt e n P ro - c e s s f ö rä n d rin g f ö r ö k a t v ä rd e V ä rd e k o mp a s s e n s o m mä t v e rk t y g f ö r v å rd k v a l it e t (H ul t é n, N il s s o n o c h J e t is i) i k urs e n V å rd l o gis t ik, 5 p p å C I L, L j un gb y. 7

14 Akutsj uksköterskan ä r innan lä karbedömningen ensam ansvarig för de patienter som befinner sig under vård på akutmottagningen oc h ansvarar oc kså för att vårdens utförande sker på ett tillfredstä llande sä tt. Den kunskapsgrund som frä mst utgör akutsj uksköterskans profession ä r omvårdnadsvetenskap, men den kompletteras oc kså av medic insk vetenskap oc h samh ä llsvetenskap. P å akutmottagningen h ar sj uksköterskorna en komplic erad roll som samordnare för de olika patienternas akuta sj ukvård. Detta innebä r förutom den direkta patientvården ä ven ett omfattande informationsutbyte med ett flertal olika aktörer. Figur 2.2 synliggör detta. Informationsutbytet sker i dagslä get med h j ä lp av pappersj ournaler, brev, fax, telefoner, mobiltelefoner, mail, Internet samt ett tiotal olika datasystem. Information förekommer oc kså i form av lappar på anslagstavlor oc h meddelanden på w h iteboardtavlor. E tt omfattande pä rmsystem ä r fortfarande i bruk trots att L andstinget h ar ett vä l fungerande Intranä t för public ering av information 3 De erfarna sj uksköterskorna på akutmottagningen roterar mellan de olika klinikerna oc h funktionerna, oc h rollen som ansvarig sj uksköterska på en klinik innebä r ett intensivt arbete med - oc h runt patienterna. P å ex empelvis medic inakuten kan sj uksköterskan under ett arbetspass trä ffa ett 20-tal patienter med varierande h ä lsostatus oc h problembild. Det ä r h ennes/ h ans uppgift att ta anamnes oc h status, prioritera patienten utifrån h ä lsoproblemets allvarligh et, sj ä lvstä ndigt utföra livrä ddande oc h smä rtlindrande beh andling samt att samarbeta med lä karna för att optimera patientens möj ligh eter att återfå h ä lsa oc h ett gott liv. Det övergripande ansvaret för patienterna innebä r oc kså att övervaka de undersökningssvar som servic eklinikerna (frä mst röntgen, kemlab oc h baktlab) levererar. N ä r de olika svaren anlä nder (i diverse olika datasystem) ä r det sj uksköterskans uppgift att bedöma h ur akut inneh ållet i svaret ä r oc h dä refter agera utifrån detta. I dagslä get utförs många miniutredningar direkt på akutmottagningen vilket kan innebä ra långa vä ntetider för de patienter som söker akutvård. Anledningen till den ökade mä ngden utredningar på akutmottagningen ä r att CL V s avdelningar stä ndigt dras med överbelä ggningar. Det faktum att endast de allra sj ukaste patienterna kan lä ggas in leder till att akutmottagningen får utgöra bas för många utredningar som egentligen skulle h a utförts med patienten inneliggande. V arj e gång en pa- 3 A k ut mo t t a gn in ge n s in f o rma t io n s h a n t e rin g h a r t id iga re k a rt l a gt s i ut b il d n in gs ra p p o rt e n I n f o rma t io n s f ö r- s ö rj n in g i v å rd p ro c e s s e r R a p p o rt f rå n e n a k ut mo t t a gn in g (N il s s o n o c h J e t is i) i k urs e n I n f o rma t io n s f ö r- s ö rj n in g i v å rd p ro c e s s e r, 5 p p å C I L i L j un gb y. 8

15 H tient genomgår en ny undersökning eller beh andling genereras ny information, oc h akutsj uksköterskan h anterar dä rmed en ansenlig mä ngd kä nslig information varj e dag. 3 Syfte och problemområden Syftet med föreliggande arbete ä r att undersöka vilka faktorer som frä mst orsakar information overload h os sj uksköterskorna på akutmottagningen CL V, samt att undersöka h ur fenomenet IO påverkar vårdkvaliteten. Aktuella problemområden för undersökningen ä r: ur påverkar följ ande faktorer uppkomsten av information overload h os sj uksköterskorna på akutmottagningen? P ersonliga faktorer Informationens karaktä r Arbetsuppgifter O rganisatorisk design Informationsteknologi V ar i organisationen (mikro-, meso- oc h makrosystemet) finns de h uvudsakliga anledningarna till information overload? H ur påverkas vårdkvaliteten av IO h os akutmottagningens personal? 4 Metod 4.1 Den kvalitativa forskningsprocessen Forskningsproc essen består enligt B ac kman (1998) av ett antal moment som inte alltid ä r isolerade från varandra. Ibland överlappar flera moment varandra vilket kan göra det svårt att sä rskilj a dem. H artman (1998) anser att de olika momenten i en kvalitativ studie h ela tiden ä r aktuella på ett eller annat vis eftersom nya infallsvinklar oc h frågestä llningar ofta uppkommer under studiens gång. B ac kman (1998) skriver vidare att forskningsproc essen 9

16 H Fråga Rapport Litteraturgranskning Tolkning Analys Analysenhet Hypotes Problem Fråga Observation Figur D e n k v a l it a t iv a f o rs k n in gs p ro c e s s e n (f rit t e f t e r B a c k ma n, ) består av två plan, det teoretiska (begreppsplanet) oc h det verkligh etsbaserade (empiriplanet). I all forskning ä r det viktigt att de två planen h ar en nä ra kontakt eller ett nä ra sammanh ang med varandra. Den kvalitativa forskningsmetoden kä nnetec knas bland annat av att den inte baseras på siffror utan istä llet på mer verbala formuleringar. O fta anvä nds kvalitativt forskningsperspektiv nä r forskaren önskar studera oc h tolka den verkligh et som omger oss. I det kvalitativa perspektivet ä r det tillåtet oc h ofta viktigt att anvä nda erfarenh et oc h förförståelse i tolkningen av omvä rlden. K valitativa forskningsproc esser ä r flex ibla, oc h dess ingående moment pågår ofta samtidigt (se figur 4.1). Författaren skriver att det i den kvalitativa forskningsproc essen ä r vanligt att den slutliga problemfrågestä llningen uppkommer först i samband med sj ä lva datainsamlingen. O fta ä r det ursprungliga problemet vagt formulerat för att sedan bli mer distinkt under proc essens gång. I figur 4.1 syns detta i den nedre c irkeln dä r observationsfasen leder till ett bildande av h ypoteser som sedan kan leda till nya problemformuleringar oc h frågestä llningar (B ac k- man, 1998). artman (1998) menar att en kvalitativ studie försöker nå en ökad förståelse för den relation mä nniskor h ar till sin livsvä rld oc h omgivning, ex empelvis h ur en mä nniska upplever en viss situation. O fta blir resultatet av en kvalitativ undersökning en tolkning oc h beskriv- 10

17 K K ning av det undersökta fenomenet. Sj ä lva tolkningen krä ver att forskaren anvä nder tidigare erfarenh eter oc h kunskaper oc h dä rmed måste dessa erfarenh eter oc h kunskaper oc kså noggrant redovisas i rapporten. 4.2 Kvalitativa intervjuer vale (1997) anser att intervj un egentligen ä r att betrakta som ett samtal, men att forskningsintervj un ofta h ar ett uttalat syfte. P rofessionella intervj uer kan h a olika strukturer oc h genomföras med olika frågetekniker. K valitativa intervj uer liknar ofta vardagliga samtal men inneh åller inslag av professionell intervj uteknik. Denna typ av intervj umodell kallas i tekniska termer för h alvstrukturerad (semistrukturerad). Som verktyg anvä nds i många fall en intervj uguide som anger vilka ä mnen samtalet bör beröra. Intervj uerna bör spelas in för att möj liggöra en senare tolkning oc h analys. E tt sä tt att genomföra en kvalitativ intervj u ä r att i börj an av samtalet stä lla en fråga som leder in intervj upersonen på det aktuella ä mnet, O mfattningen av spontana, rika, spec ifika oc h relevanta svar från den intervj uade. J u kortare intervj ufrågor oc h lä ngre intervj usvar, desto bä ttre. Den grad i vilken intervj uaren följ er upp oc h klargör meningen i de relevanta aspekterna av svaren. Den ideala intervj un tolkas i stor utsträ c kning under loppet av intervj un. Intervj uaren försöker verifiera sina tolkningar av intervj upersonens svar under intervj uns förlopp. Intervj un ä r sj ä lvkommunic erande - den ä r en h istoria i sig som knappast krä ver myc ket ex tra beskrivningar oc h förklaringar. (Figur 4.2 Frit t e f t e r K v a l e, Ta b l å 8.1 K v a l it e t s k rit e rie r f ö r e n in t e rv j u, s id 13 4 ) dä refter anpassas de följ ande frågorna allteftersom intervj un fortgår, oc h utifrån intervj u- personens svar. Författaren presenterar sex kvalitetskriterier för intervj utillfä llet (figur 4.2). vale skriver vidare att de sista tre punkterna i listan över kvalitetskriterier ä r ex empel på en idealisk intervj u, dä r meningen i det som kommunic erats i princ ip redan h ar tolkats fä r- 11

18 digt, oc h verifierats, nä r intervj un nått sitt slut. För att lyc kas med detta krä vs ofta en h el del trä ning oc h fä rdigh et i intervj uteknik, men trots detta anser författaren att kriterierna bör sä ttas som riktlinj er vid genomförandet av intervj un. Ä ven Starrin oc h Svensson (1994) anser att man bör strä va efter att genomföra en första analys redan under intervj ufasen eftersom det då ä r lä ttare att fånga upp dolda budskap i samtalet. I genomlä sningen av en utskriven intervj u ä r det nä stan omöj ligt att h itta den typen av, ofta viktiga, budskap. V id en intervj ustudie ä r intervj uaren identisk med forskningsverktyget. Skic kliga intervj uare h ar h ela tiden en överblic k över samtalet oc h ä r kunnig inom området som undersöks. Dessutom vet h an/ h on vad i samtalet som ä r vä rt att följ a upp eller inte följ a upp. Den viktigaste egenskapen ä r doc k att kunna lyssna aktivt. O m intervj uaren kä nner sig osä ker på h uruvida intervj utekniken faktiskt ä r optimal för det undersökta temat finns möj ligh eten att genomföra så kallade pilotintervj uer med en eller ett par testpersoner innan de skarpa intervj uerna ska genomföras. G enom pilotintervj uer ökar oc kså vanan att intervj ua vilket kan förbä ttra förutsä ttningarna för studien (K vale, 1997). 4.3 Undersökningens genomförande För att på bä sta vis ge förutsä ttningar för uppfyllandet av denna undersöknings syfte h ar en kvalitativ metod anvä nts. Detta frä mst eftersom det som undersökts ä r enskilda sj uksköterskors upplevelser av IO på akutmottagningen, oc h undersökningen avgrä nsas till att gä lla j ust sj uksköterskor. U ndersökningen följ er i stort de steg som illustrerats i figur 4.1 dä r problemområden initialt utformats för att leda studien igenom forskningsproc essen Teorigenomgång T ill undersökningens teoriavsnitt h ar en mä ngd artiklar sökts på Internetbaserade databaser, frä mst sökdatabasen E L IN. De sökord som anvä nts h ar i stort följ t undersökningens nyc kelbegrepp (se avsnitt 4.4), oc h totalt h ar c irka 20 relevanta artiklar h ittats. U nder genomgången av dessa artiklar h ar ett antal kategorier framträ tt oc h artiklarnas inneh åll h ar sedan sorterats in under dessa kategorier för att göra materialet överskådligt. G enomgång- 12

19 en visade att fenomenet IO ä r vä lkä nt sedan lä nge, frä mst inom den privata sektorn, men att forskningen kring IO inom sj ukvården ä n så lä nge inte prioriterats. U töver dessa artiklar h ar ä ven en del artiklar från tidigare kurser på CIL anvä nts, samt böc ker i ä mnet vetenskaplig metod. Författarna till detta arbete h ar i tidigare utbildningsrapporter kartlagt informationsflöden oc h informationsteknik samt organisation i det aktuella mikrosystemet, oc h delar av de utbildningsrapporterna h ar legat till grund för beskrivningen av mikrosystemet i detta arbete. N ä r sådant material anvä nts förekommer en fotnot med kä llh ä nvisning oc h kommentar i anslutning till tex ten Empirisk undersökning Den empiriska undersökningen består av sj u intervj uer med sj uksköterskor anstä llda på akutkliniken CL V. Akutsj uksköterskorna h ar arbetat på akutmottagningen under varierande lång tid, samtliga ä r doc k vä l inarbetade i akutens rutiner oc h h ar god inblic k i de arbetsuppgifter som befattningen medför. U tbildningsnivå oc h tidigare erfarenh eter varierar bland deltagarna. G emensamt för deltagarna ä r doc k att de fått möj ligh et att lä sa igenom det informationsmaterial som delats ut som förberedelse för intervj utillfä llet (se bilaga 1 - Informationsbrev). Den deltagande sj uksköterska som arbetat på akutkliniken, eller dess motsvarigh et, lä ngst börj ade redan 1978 medan den som arbetat dä r kortast tid börj ade Dä remellan finns deltagare som arbetat sedan 80-, 90- oc h 2000-talet. De flesta deltagarna h ar doc k mer ä n tio års erfarenh et av arbete på akutmottagning. Å ldrarna på deltagarna varierar mellan 25 oc h 55 år. Samtliga intervj uer ä gde rum i akutmottagningens lokaler, doc k på avskild plats utan andra personer nä rvarande. Intervj uerna h ar i genomsnitt pågått i c irka 20 minuter oc h spelats in på digital diktafon. L j udfilerna h ar vid ett senare tillfä lle skrivits ut i W ord för att underlä tta analyserna. Frågorna som legat till grund för samtalen h ar grupperats i olika bloc k, dä r det inledande samtalet h ar varit av allmä n karaktä r kring begreppet IO, oc h de uppfölj ande frågorna formulerats utifrån analysverktygets h uvudsakliga kategorier (se bilaga 2 - Intervj ufrå - g or). Intervj uerna kan till sin karaktä r beskrivas som öppna, men beroende på deltagarnas svarsförmåga h ar i vissa intervj uer mer direkta frågor kring fenomenet IO stä llts. 13

20 N Empirisk redovisning och analys ä r samtliga intervj uer var genomförda oc h lj udfilerna utskrivna kategoriserades resultatet från intervj ustudierna utifrån mikrosystemteorins perspektiv (mikro-, meso- oc h makrosystem). V i valde att dela upp fynden från intervj uerna på detta sä tt för att tydliggöra var ansvaret för de olika riskfaktorerna för IO låg. De underrubriker som anvä nts i den empiriska redovisningen h ar i intervj usvaren framträ tt som sä rskilt viktiga, oc h formats utifrån det som deltagarna sj ä lva poä ngterat som vanligt förekommande orsaker till IO. I den empiriska redovisningen h ar egna tolkningar utelä mnats. U nder analysavsnittet h ar vi sedan anvä nt det valda analysverktyget (se avsnitt 5.4 oc h modell 5.2) för att göra en grundligare genomgång av orsakerna till IO på akutmottagningen utifrån det empiriska materialet. H ä r h ar de ursprungliga rubrikerna från analysverktyget anvä nts för att tydliggöra kopplingen till tidigare genomförd forskning på området. Dä refter h ar en noggrann metod- oc h resultatdiskussion genomförts oc h vissa slutsatser presenterats. 4.4 Nyckelord De nyc kelord som legat till grund för våra litteratursökningar ä r: Sj ukvård/ vård (h ealth c are) o Akutmottagning (emergenc y department/ E D/ E R ) o P roc esser (proc esses) Information o Flöden (-flow ) o Försörj ning (-supply) o Ö verbelastning (-overload) o U ttröttning (fatigue) o System (-system) o K ommunikation Systemteori o M ikrosystem (mic rosystem) o M esosystem o M akrosystem (mac rosystem) 14

21 5 Teori 5.1 Information och IT inom sjukvården Sj ukvården h ar under det senaste årtiondet genomgått stora förä ndringar till följ d av förä ndrade informationsmönster (B all, W eaver & Abbott, 2002). I en undersökning av h ur sj uksköterskor anvä nder sin arbetstid visade det sig att varj e patient på den undersökta avdelningen fic k trä ffa en sj uksköterska mellan 20 oc h 50 minuter under en tolvtimmarsperiod. Sj uksköterskorna spenderade resten av tiden med att ta emot oc h koordinera kommunikation angående patientinformation till andra enh eter, personer eller vårdgivare. Detta bryter mot det traditionella synsä ttet att sj uksköterskans frä msta roll ä r att verka i direkt kontakt med sina patienter oc h enligt B all m fl beror förä ndringen på att sj ukvården blivit mindre effektiv i att utföra sina primä ra uppgifter. Detta problem ä r internationellt oc h riskerar att leda till en utarmning av sj uksköterskeyrket eftersom många vä lj er att byta j obb nä r de upplever att de inte kan ge patienterna den tid som beh övs. M en det finns oc kså tec ken på att problemet faktiskt tas på allvar, bland annat h ar sj ukvården börj at köpa in vårdinformationssystem vars syfte ä r att öka patientsä kerh eten, effektivisera proc esser oc h minska risken för mä nskliga misstag. E n av de yrkeskategorier som frä mst vunnit på införandet av datoriserade vårdinformationssystem ä r sj uksköterskorna, som nu slipper ä gna tid åt att tyda h andskrivna ordinationer oc h remisser (B all m fl, 2002). R ees (1997) menar istä llet att det ökande informationsflödet inom vården ä r en riskfaktor för patientsä kerh eten, inte minst eftersom vårdens aktörer översvä mmas av information som avsä ndarna klassar som viktig. Det saknas doc k en tydlig definition på vad som bör rä knas som viktigt eller inte, oc h vä rdefull patienttid går förlorad nä r lä karna tvingas sitta oc h lä sa P M oc h som ofta inte tillför vården sä rskilt myc ket. O m inte någon form av kontroll införs över informationsflödet tror R ees att sj ukvården inom kort kommer att tvingas dra ner på patientarbetet till förmån för informationsh anteringen. H an skriver oc k- så att det frä mst ä r den moderna informationsteknologin som urh olkar vårdens effektivitet (R ees, 1997). R ogoski (2002) skriver, till skillnad från R ees, att den ökade anvä ndningen av informationsteknologi i vården förbä ttrar patientsä kerh eten genom bä ttre kontroll över de olika vårdmomenten. Dessutom blir sj ä lva vården effektivare genom anvä ndningen av vårdinformationssystem eftersom all information om patienten finns på ett oc h samma stä lle vilket gör 15

22 att personalen slipper spendera tid på att leta j ournaler. E n förutsä ttning för att systemet ska bli effektivt ä r doc k att det går att integrera med andra förekommande system inom sj ukh uset eller vårdenh eten. R evere oc h T urner m fl (2007) anser att kunskaperna om de informationsbeh ov som ex isterar inom sj ukvården ä r bristfä lliga h os utvec klare av vårdinformationssystem. Det finns inom vården idag ett beh ov av system som levererar förståelig, snabb, koordinerad oc h tillförlitlig information. Dessutom måste systemen vara tillrä c k- ligt flex ibla för att kunna anpassas till de olika verksamh eter som anvä nder dem. U tvec klarna borde lä gga betydligt större vikt vid anvä ndarnas synpunkter på systemen eftersom det ä r anvä ndarna som ä r ex perter på verksamh eten i vilken systemen ska anvä ndas, oc h dessutom krä vs att utvec klarna ä r intuitiva oc h h ar goda kunskaper om arbetsflödet i olika verksamh eter (R evere, T urner m fl, 2007). E nligt N elson oc h B atalden m fl (2002) kan information oc h informationsteknologi beskrivas Ledarskap Ledarskap Organisatoriskt stöd Personal Personalfokus Utbildning och träning Samverkan i vårdteam Information och IT Utförande Resultat Processförbättring Patienter Patientfokus Samhälls- och marknadsfokus Figur I n f o rma t io n o c h I T s o m d e t s a mma n h å l l a n d e n a v e t i h j ul e t (f rit t e f t e r N e l s o n, B a t a l d e n m f l, ) som ett nyc kelelement i det effektiva mikrosystemet. Informationen kopplar ih op vårdpersonalen med patienterna, oc h utan den skulle vården inte fungera. Informationsteknologi lä nkar ih op informationsflöden med patientvård oc h h j ä lper till att skapa en effektiv infor- 16

23 N mationsmilj ö i mikrosystemet. T eknologin kan oc kså skapa en bä ttre kommunikation mellan olika vårdgivare, oc h mellan vårdgivare oc h patient. I en artikel från 2003 (N elson & B atalden m fl) illustreras informationens oc h informationsteknologins viktiga roll i mikrosystemet på följ ande vis (figur 5.1). I skriften N ationell IT -strateg i för vå rd oc h omsorg (2006) står att man med h j ä lp av IT -stöd kan förbä ttra både vårdkvalitet, patientsä kerh et oc h tillgä ngligh et, inte minst genom ett nytt sä tt att styra, organisera oc h utföra vårdinsatser. Författarna till skriften poä ngterar doc k vikten av att de IT -stöd som införs kan kommunic era med varandra, annars ä r risken stor att den totala nyttan av systemen minskar. Det frä msta målet med IT -stöd ä r att stä rka patienternas stä llning i vården samt att h j ä lpa sj ukvården att utnyttj a de ekonomiska resurserna på bä sta möj liga sä tt (N ationell IT -Strategi för V ård oc h O msorg, 2006). I detta arbete anvä nds samlingsbegreppet information för både patientrelaterade uppgifter oc h övrig förekommande information i verksamh eten. 5.2 Information overload B egreppet information overload (informationsöverbelastning, h ä refter förkortat som IO ) kan definieras som att en individ erh åller så stora mä ngder relevant information att h an eller h on inte klarar att h antera den (E dmunds & M orris, 2000). Definitionerna ä r doc k många, oc h den beskrivning av fenomenet som kanske ligger nä rmast sanningen ä r en situation nä r så myc ket information når en oc h samma person att det inte lä ngre ä r möj ligt för personen att anvä nda den på ett effektivt sä tt. P roblemet med IO ä r vä lkä nt oc h forskning på området bedrivs inom bland annat medic in, samh ä llsvetenskap, ekonomi oc h datavetenskap. Fenomenet h ar ex isterat i en eller annan form under h ela 1900-talet, men först 1971 myntades begreppet IO, oc h under 80-talet blev det vedertaget inom forskningen (E d- munds & M orris, 2000). H all oc h W alton (2004) skriver att IO först blev ett allvarligt problem i samband med att många företag börj ade j akten på att minska sina kostnader. E n stor mä ngd medarbetare förlorade då sina arbeten, oc h de som blev kvar på företagen fic k en kraftigt ökad arbetsbörda. E fter detta h ar symtomen på IO blivit allt vanligare. Författarna presenterar oc kså några olika definitioner på begreppet: ä r ett levande system erh åller mer information ä n vad som ä r möj ligt att proc essa. 17

24 N N N ä r förh ållandet mellan h j ä rnans förmåga att ta emot information oc h faktisk input av information h amnar i obalans. ä r mottagen information upplevs som h indrande snarare ä n h j ä lpande trots informationens potentiella anvä ndbarh et, oc h nä r verksamh eten i stort blir lidande av detta. E nligt W h ite oc h Dorman (2000) innebä r IO den vä ndpunkt dä r information slutar upplevas som en vä rdefull tillgång oc h istä llet blir en stor belastning. Fenomenet kan oc kså kallas för informationsförgiftning eller datadelirium. W ilson (2001) delar upp definitionen av begreppet i två nivåer, personlig oc h organisatorisk. P å den personliga nivån beskrivs IO som en kä nsla av att flödet av information (i arbetet) ä r så stort att det omöj ligen kan h anteras oc h kontrolleras med h j ä lp av individens normala h anteringsstrategier. P å organisatorisk nivå kan begreppet istä llet betyda att den personliga upplevelsen av IO ä r så pass spridd bland de anstä llda att den totala effektiviteten i företaget eller organisationen blir lidande av det. W ilson skriver oc kså att det ä r vanligt att informations- oc h kommunikationsteknologin får skulden för uppkomsten av IO men att problemet ligger på en annan nivå. IK T utgör endast kanalerna för den stora informationsspridningen, inte sj ä lva orsaken till den (W ilson, 2001). elson (1994) anser att informationssamh ä llet nu blommat ut på allvar oc h att samh ä llet i många delar h ålls som gisslan av en lavin av information som ingen vet h ur vi ska kunna h antera. IO ä r ett allvarligt problem som riskerar att kosta företag oc h enskilda stora summor om det inte motarbetas. N ä r begreppet IO kommer upp till diskussion tä nker de allra flesta på en överbelastning till följ d av stora informationsmä ngder. Detta ä r enligt N elson oc kså ett korrekt sä tt att se på begreppet. Det ä r idag vanligt att vi tvingas lä sa igenom stora mä ngder information för att h itta det lilla styc ke som vi faktiskt beh över. V issa forskare menar att det till oc h med går fortare att göra om ett ex periment ä n att leta fram information om h uruvida någon genomfört ex perimentet tidigare. Anledningen till detta ä r att det varj e dygn skrivs ungefä r ord av teknisk information som kan anses vara viktig på ett eller annat sä tt. E n person som lä gger åtta timmar per dag åt att lä sa teknisk information skulle beh öva en oc h en h alv månad på sig för att ta in det som skrivits under ett enda dygn. O c h nä r h an ä r fä rdig ligger h an efter med c irka fem oc h ett h alvt års lä sning. U nder de sista trettio åren h ar det produc erats mer information ä n under 500 år innan dess. Det 18

25 W mesta av informationen ä r tillgä nglig för alla, vilket innebä r att vi kritiskt måste selektera vilken information som faktiskt ä r anvä ndbar för j ust oss. IO uppstår ofta nä r en person: inte förstår tillgä nglig information kä nner sig alltför övervä ldigad av informationsmä ngden inte vet om viss information ex isterar inte vet var man h ittar informationen vet var man h ittar informationen men inte h ar tillträ de till den (N elson, 1994) Orsaker till IO O rsakerna till att IO uppkommer ä r många oc h komplex a. Individuella faktorer i samverkan med olika organisatoriska aspekter kan öka risken för att fenomenet uppstår. H all oc h alton (2004) beskriver tre viktiga faktorer som inverkar: Informationsmilj öns komplex itet - ex empelvis vilken sorts information som h anteras, organisationens utformning, generella referensramar oc h grad av samverkan inom organisationen. Individuell proc esskapac itet - kombinationen av den individuella förmågan att uppmä rksamma, bearbeta oc h minnas information. Individuella beh ov oc h önskemål - ex empelvis motivation, ansträ ngning oc h tillgä nglig tid. U töver ovanstående faktorer menar författarna oc kså att flera yttre faktorer kan påverka förekomsten av IO. Den information som förmedlas idag ä r ofta komplic erad oc h når mottagaren i stor mä ngd, inte minst som en effekt av moderna informationskanaler såsom Internet oc h . M ånga arbetsuppgifter förä ndras oc kså till att innefatta en h ögre grad av samverkan med andra, oc h dä rmed ökar oc kså beh ovet av informationsutbyte oc h kommunikation. Dessutom h ar h ela informations- oc h kommunikationsproc essen blivit betydligt snabbare under de sista dec ennierna, bland annat som en följ d av den förbä ttrade tekniken. Inom sj ukvården h ar förekomsten av IO oc kså ökat i takt med att mer oc h mer patientinformation blivit tillgä nglig (H all & W alton, 2004). 19

26 H R ees (1997) skriver att en viktig förklaring till IO ä r att det stora antalet tillgä ngliga informationskanaler i vårt moderna samh ä lle leder till att samma (eller likvä rdig) information ä r lä tt att skic ka på flera sä tt, oc h att det ä r vanligt att både fax, oc h papperspost anvä nds för viktig information för att sä kerstä lla att den når fram. Dessutom lä ggs inte tillrä c klig ansträ ngning på att sä rskilj a mellan viktig oc h oviktig information vilket gör att mottagaren h ar ett drygt arbete nä r det kommer till att sortera, bearbeta oc h anvä nda informationen. E ppler oc h M engis (2004) anser att man inte bör underskatta den subj ektiva aspekten nä r man diskuterar IO. Den individuella förmågan att ta emot oc h bearbeta information påverkar i h ög grad kä nslan av h anterbarh et eller överbelastning. Individuell förmåga ä r doc k bara en av fem viktiga faktorer. De övriga ä r informationskarakteristika, IT, organisation oc h arbetsuppgifter. Angående begreppen push oc h pull skriver E ppler oc h M engis att push -teknik innebä r att avsä ndaren tvingar på mottagaren information, ex empelvis via eller SM S, medan pull-teknik betyder att anvä ndaren sj ä lv söker oc h inh ä mtar den information som beh övs för arbetsuppgiften. P ush -tekniken sä kerstä ller att mottagaren verkligen erh åller viktig information, men nac kdelen ä r att mottagaren tvingas gå igenom stora mä ngder information för att finna det som verkligen ä r av vikt för j ust h onom/ h enne. Det finns oc kså en kvalitetsaspekt i informationen som kan öka risken för uppkomsten av IO. E nligt Ah lstedt oc h Sä ll (1999) finns fyra faktorer som h ar visat sig öka risken: L ågkvalitativ information - krä ver ofta fortsatta sökningar för att h itta rä tt information. L ågt informationsvä rde - tillför ingenting till den aktuella verksamh eten. ög grad av motsä gelsefullh et - information som talar emot annan information, kan leda till ökad förvirring. H alf-l ife - information med kort relevanstid, krä ver uppdatering oc h ny sökning. V erksamh eter med en h ög grad av information med ovanstående inneboende faktorer löper större risk att drabbas av IO. Ah lstedt oc h Sä ll h ar oc kså, med h j ä lp av litteraturstudier, h ittat sj u anledningar till att företagsledare riskerar att drabbas av IO i h ögre utsträ c kning ä n andra: 20

Nuvarande paragraf Nuvarande lydelse Ny paragraf Förslag ny lydelse Kommentar. 4 SYFTE ax ska främja amatör- och deltagarkultur i Sverige.

Nuvarande paragraf Nuvarande lydelse Ny paragraf Förslag ny lydelse Kommentar. 4 SYFTE ax ska främja amatör- och deltagarkultur i Sverige. Underlag stadgerevison ax ax styrelses förslag på nya stadgar för ax. Dokumentet innehåller en kolumn med nuvarande stadgar och en kolumn med förslag till ny lydelse. Nuvarande paragraf Nuvarande lydelse

Läs mer

Trivselregler Brf Ronnebyga rden

Trivselregler Brf Ronnebyga rden Trivselregler Brf Ronnebyga rden Hej nya, eller gamla granne! Har du ta nkt pa att vi a ger ett hus ihop? Ra ttare sagt ett hus fra n 1936. Det a r ju riktigt ha ftigt. I huset har vi en bostadsra ttsfo

Läs mer

Protokoll fo rt vid a rsmo te fo r Sverok Ga vledala Falun 2012-02-25

Protokoll fo rt vid a rsmo te fo r Sverok Ga vledala Falun 2012-02-25 Protokoll fo rt vid a rsmo te fo r Sverok Ga vledala Falun 2012-02-25 1. Mo tets o ppnande Linnea Risinger fo rklarar a rsmo tet o ppnat. 2. Mo tets beho righet Mo tet fo rklaras beho rigt. 3. Faststa

Läs mer

FRÖSET - SMÅLAND. Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län. www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1

FRÖSET - SMÅLAND. Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län. www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1 . FRÖSET - SMÅLAND Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1 S K O G S G Å R D 2 9 H A ALLMÄNT L a n t lig t b o e n de me d b ra lä g e e n da

Läs mer

Protokoll. Socialnä mnden 2011-02-15 14-20

Protokoll. Socialnä mnden 2011-02-15 14-20 Socialnä mnden 14-20 Socialnä mndens sammanträ de Ersä ttningar till familjehem, kontaktfamiljer, kontaktpersoner m.m. 2 Yttrande till Förvaltningsrä tten i Göteborg, mål 574-11 angående laglighetsprövning

Läs mer

EKEBYSKOLAN SALA: HO#STTERMINEN 2013 - NR:1. att man kanske inte anva nder som kan inga. hemsidan i det syftet. Ska man skicka mail och skriva allt i

EKEBYSKOLAN SALA: HO#STTERMINEN 2013 - NR:1. att man kanske inte anva nder som kan inga. hemsidan i det syftet. Ska man skicka mail och skriva allt i EKEBYSKOLAN SALA: HO#STTERMINEN 2013 - NR:1 Året utdelning av ipads MO#JLIGHETERNA ATT SPRIDA INFORMATION O#KAR I OCH MED ATT TEKNIKEN UTVECKLAS Fo r andra a ret i rad har ipads delats ut bland Ekebyskolans

Läs mer

rsredovisning BRF R da Stugans Smycke 769618-9922

rsredovisning BRF R da Stugans Smycke 769618-9922 rsredovisning f r BRF R da Stugans Smycke 769618-9922 Styrelsen f r h rmed l mna sin redog relse f r f reningens utveckling under r kenskaps ret 213-1-1-213-12-31. Inneh llsf rteckning Sida - F rvaltningsber

Läs mer

Friends årsrapport. Årsredovisning, effektrapport & kodrapport 2014

Friends årsrapport. Årsredovisning, effektrapport & kodrapport 2014 Friends årsrapport Årsredovisning, effektrapport & kodrapport 2014 Friends 2014 Situationen för barn och unga Att alla barn har ra tt att ka nna sig trygga i skolan slås fast både i FN:s barnkonvention

Läs mer

Fysikteknologsektionen

Fysikteknologsektionen Fysikteknologsektionen Protokoll fo rt vid sektionsmo te 23 november 2010 Tid: 15:30 Plats: HA1 1 Mo tets o ppnande Lars Lundberg, vice ordfo rande, o ppnar det kraftigt underbemannade mo tet genom att

Läs mer

FÅ FLER AFFÄRER MED GODA KUNDRELATIONER. www.dalecarnegie.se

FÅ FLER AFFÄRER MED GODA KUNDRELATIONER. www.dalecarnegie.se FÅ FLER AFFÄRER MED GODA KUNDRELATIONER www.dalecarnegie.se FÅ FLER AFFÄRER MED GODA KUNDRELATIONER GODA KUNDRELATIONER ATT LYSSNA AKTIVT OCH STÄLLA FRÅGOR Som Dale Carnegie uttryckte det, Om du strävar

Läs mer

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring I social d e m o k r a t i s k a partie ts Råds la g o m jobb i börja n av 2008 för d e jag tillsa m m a n s me d tre ka m r a t e r fra m idé n o

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet 2014

Europeiska unionen och Europavalet 2014 Europeiska unionen och Europavalet 2014 1 Flaggor från olika EU-länder. Innehåll Europeiska unionen, alltså EU 3 Vad betyder medlemskapet i EU fo r Finland? 4 Vad betyder medlemskapet i EU fo r finla ndarna?

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2013

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2013 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2013 Ökade nyförsäljningsintäkter under fjärde kvartalet med fortsatt stark tillväxt inom produktområde privatlån Fjärde kvartalet Inta kterna uppgick till 19,3

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare

Läs mer

rsredovisning BRF Skopan 716422-0159 Styrelsen f r h rmed l mna sin redog relse f r f reningens utveckling under r kenskaps ret 2013-01-01-2013-12-31.

rsredovisning BRF Skopan 716422-0159 Styrelsen f r h rmed l mna sin redog relse f r f reningens utveckling under r kenskaps ret 2013-01-01-2013-12-31. 1(11) rsredovisning f r BRF Skopan 716422-0159 Styrelsen f r h rmed l mna sin redog relse f r f reningens utveckling under r kenskaps ret 2013-01-01-2013-12-31. Inneh llsf rteckning Sida - F rvaltningsber

Läs mer

DARTS DISPLAY. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok.

DARTS DISPLAY. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok. KAMASAN VÄGGDISPLAY - FLUGKROK Väggdisplay med 30 pegar för Kamasan flugkrok. Bild och textinformation om krokarna samt slutkortsmärkning

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Landstinget Dalarna Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Mora lasarett Mora lasarett har genom sitt geografiska läge en särställning i länet vad gäller turisttillströmningen. Detta gör att den

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2014

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2014 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2014 36 procent tillväxt i nyförsäljningsintäkterna och en rörelsemarginal om 22 procent under tredje kvartalet Tredje kvartalet Inta kterna uppgick till

Läs mer

Samordnad vårdplanering v

Samordnad vårdplanering v Samordnad vårdplanering v i Västra GötalandG Ett gräns nsöverskridande verksamhetsutvecklingsprojekt 2009-05 05-0404 Christina Wisser www.vgregion.se/svp 49 kommuner, 125 VC, 17 sjukhusorter Nu och framåt

Läs mer

Förbön för förtroendevalda, nya medarbetare, ungdomsledare, musiker, diakon eller pastor i vägledningsår

Förbön för förtroendevalda, nya medarbetare, ungdomsledare, musiker, diakon eller pastor i vägledningsår Förbön för förtroendevalda, nya medarbetare, ungdomsledare, musiker, diakon eller pastor i vägledningsår Anvisningar När människor får församlingens uppdrag att som förtroendevalda eller som anställda

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Samhälleliga mål med upphandling som medel

Samhälleliga mål med upphandling som medel Samhälleliga mål med upphandling som medel Reviderad och utökad upplaga inför ny lagstiftning 2016 En rapport från temagruppen Entreprenörskap och företagande Förord Offentliga verksamheter, myndigheter

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),

Läs mer

Lathund årsbudget TEKNISK FYSIK OCH ELEKTROTEKNIK 15-3-2 MEDICINSK TEKNIK Sidan 1 av 5 LATHUND TILL ÅRSBUDGETEN 15/16

Lathund årsbudget TEKNISK FYSIK OCH ELEKTROTEKNIK 15-3-2 MEDICINSK TEKNIK Sidan 1 av 5 LATHUND TILL ÅRSBUDGETEN 15/16 MEDICINSK TEKNIK Sidan 1 av 5 LATHUND TILL ÅRSBUDGETEN 15/16 INLEDNING Detta dokument fo rklarar betydelsen av de olika posterna i a rsbudgeten. Sist i dokumentet finns a ven en lista med kommentarer till

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2015

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2015 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2015 Fortsatt tillväxt i nyförsäljningsintäkterna som ökade med 5 procent under det första kvartalet Första kvartalet Inta kterna uppgick till 19,7 (20,0) MSEK,

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Hur uppfattar akutmottagningspersonal avbrott och störningar i sitt arbete?

Hur uppfattar akutmottagningspersonal avbrott och störningar i sitt arbete? Hur uppfattar akutmottagningspersonal avbrott och störningar i sitt arbete? Lena Berg 1, 2 Leg.ssk, doktorand Annsofie Källberg 1, 3 Leg. ssk, doktorand 1 Institutionen för Medicin Solna, Karolinska Institutet

Läs mer

Protokoll. Kommunfullmä ktige 2009-11-18 185-201

Protokoll. Kommunfullmä ktige 2009-11-18 185-201 Kommunfullmä ktige 185-201 Kommunfullmä ktige sammanträ de 185. Avsä gelser från kommunala uppdrag 186. Avsä gelser från kommunala uppdrag 187. Avsä gelser från kommunala uppdrag 188. Avsä gelser från

Läs mer

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Public Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Vitalis 2015 margareta.isaksson-drugge@nll.se karl.ahlstedt@aweria.com Kenneth.Ivarsson@tieto.com Akutenbesök kan förutspås Public

Läs mer

VÄGBESKRIVNING: Från Örebro: Fra n E18 sva nger du av Kolba ck va stra, va g 252. Efter 8 km kommer. Markanplan.

VÄGBESKRIVNING: Från Örebro: Fra n E18 sva nger du av Kolba ck va stra, va g 252. Efter 8 km kommer. Markanplan. Ryttarbrev Nu är det dags för andra delen av Vintermästerskapen 2014 och vi hoppas att ni är lika laddade som vi är! Nedan följer information som är viktigt att alla tar del utav. VÄGBESKRIVNING: Från

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Rökstopp inför operation Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Patientinformation om rökstopp inför planerad operation i Norrbottens läns landsting

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Verksamhetsutveckling genom lean. Staffan Gullsby Utvecklingsdirektör Landstinget Gävleborg staffan.gullsby@lg.se

Verksamhetsutveckling genom lean. Staffan Gullsby Utvecklingsdirektör Landstinget Gävleborg staffan.gullsby@lg.se Verksamhetsutveckling genom lean Staffan Gullsby Utvecklingsdirektör Landstinget Gävleborg staffan.gullsby@lg.se Lean - historik Tidiga Toyotatankar Fokusera på flödet Kompetens i produktionen Lagerhållning

Läs mer

PLANBESKRIVNING 2008-10-07

PLANBESKRIVNING 2008-10-07 Handlä ggare: Hans Nerstu, tfn 0322-61 62 58 Dnr 2004-0567 211 ANTAGANDEHANDLING Kulturhus Bibliotek Hotell KV BRYGGAREN Hotellparken KV BRYGGAREN KV BRYGGAREN KV Å KANTEN KV BRYGGAREN Järnvägsstation

Läs mer

& RORD !NNA (EDBORG /RDF RANDE F R %3/

& RORD !NNA (EDBORG /RDF RANDE F R %3/ & RORD $E HEML SA I 3VERIGE VAR F MELLAN OCH $ REFTER HAR HEML SHETEN KAT TILL EN H G NIV J MF RT MED M NGA ANDRA L NDER I %UROPA (UR HAR DET BLIVIT S 6ILKA R ORSAKERNA TILL ATT CA SAKNAR BOSTAD I V LF

Läs mer

Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%)

Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) Enkätresultat Enkät: SVK-specifika frågor Status: öppen Datum: 2015-07-01 13:49:42 Grupp: Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) 1) SVK: Tema-nära

Läs mer

Social dokumentation. Föreläsning med Katarina Lindblad, jur.kand.

Social dokumentation. Föreläsning med Katarina Lindblad, jur.kand. Scial dkumentatin Föreläsning med Katarina Lindblad, jur.kand. S Scial dkumentatin Med scial dkumentatin avses dkumentatin sm mfattas av bestämmelserna i scialtjänstlagen, lagen m stöd ch service till

Läs mer

Futurum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation

Futurum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation Futurum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation Fil Dr. Angela Zetterlund & Maria Lundqvist Mötesplats Borås 2011-10-20 Vad är marknadsföring En definition och några utgångspunkter Ett aktuellt

Läs mer

Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska (LS)

Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska (LS) () 1(7) Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska () Mottagande av larm Anteckna larmets innehåll och följ rapportmall. Vidarebefordran av larm Larm vidarebefordras till jourhavande anestesiolog

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg Förändringsledning Stöd & behandling Förändring It is not the strongest of the species that survives, nor the most intelligent, but the ones most responsive to change Charles Darwin, The Origin of Species,

Läs mer

Hur påverkar stora buffrar prestandan i svenska 3G/4G-nät?

Hur påverkar stora buffrar prestandan i svenska 3G/4G-nät? Hur påverkar stora buffrar prestandan i svenska 3G/-nät? Stefan Alfredsson Datavetenskap, Karlstads universitet stefan.alfredsson@kau.se Forskning pågår - ett seminarium om ICT-relaterade frågor som behöver

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

O-Ringen. Årligen sedan 1965 (DK 156 st.) Juli månad (vecka 30) Mellan 12 000 25 000 deltagare. 40-50 nationer. Världens kanske 10:e största

O-Ringen. Årligen sedan 1965 (DK 156 st.) Juli månad (vecka 30) Mellan 12 000 25 000 deltagare. 40-50 nationer. Världens kanske 10:e största O-Ringen. Årligen sedan 1965 (DK 156 st.) Juli månad (vecka 30) Mellan 12 000 25 000 deltagare 40-50 nationer Världens kanske 10:e största Antal deltagare sedan 2000: 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-13 Centralsjukhuset i Karlstad Landstinget Värmland Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Åsa Boström och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering

Läs mer

I Kristus själv Stuart Townend/Keith Getry Arr: Thomas Hellsten

I Kristus själv Stuart Townend/Keith Getry Arr: Thomas Hellsten / K G vensk text: Åsa & ara urge I Kristus sälv tuart ownend/keith Getry rr: homas Hellsten Fiol/flöt 4 3 5 1 10 V 2 1I Kris tus Mm sälv ag fun nit liv Han är mitt lus, min kraft, min Mm 14 V sång En sä

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Torsdagen den 20 oktober Akut omhändertagande vad händer i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner?

Torsdagen den 20 oktober Akut omhändertagande vad händer i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner? I samarbete med Linnéuniversitetet i Kalmar/Växjö, erbjuder Dorotea Lärcentrum föreläsningar under hösten via videokonferens, torsdagar kl 07.45-09.00 och förutom trevliga populärvetenskapliga föreläsningar

Läs mer

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 maj 2010, Stockholm Workshop 20 maj 2010, Stockholm

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 maj 2010, Stockholm Workshop 20 maj 2010, Stockholm Lean Healthcare förberedelser och uppstart Vad är Lean Healthcare och vilka är vinsterna att arbeta efter Lean i sjukvården? Grunderna i Lean värderingar, principer, verktyg och metoder Hur identifierar

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Star ta Pro/ENG I NE ER

Star ta Pro/ENG I NE ER 145 4 Välj att lad da ner fi - ler na till bo ken för an ting en Edu ca tio nal Edition eller den kommersiella versio - nen (des sa kom mer senare). 5 Lad da ner fi len, packa upp den och se till att under

Läs mer

Protokoll. Kommunstyrelsen 2009-01-12 1-17

Protokoll. Kommunstyrelsen 2009-01-12 1-17 Kommunstyrelsen 1-17 Kommunstyrelsen sammanträ de 1. Proprieborgen fö r Alingsås Energi Nä t AB 2. Proprieborgen fö r AB Alingsåshem 3. Proprieborgen fö r Fabs AB 4. Organisation fö r projektet "Framtida

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun 2015-02-18 Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun Vad är Link? Link är ett verktyg/system för att förenkla den samordnade vårdplaneringen mellan slutenvården, kommunen och primärvården.

Läs mer

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008 Nyckeltal för Capio S:t Görans Sjukhus 2007 Grundat 1888, i Capios regi sedan 1999 176 200 besök varav 65 000 akutbesök, 23 000 slutenvårdstillfällen varav

Läs mer

Uppsala. Värdegrund. Bra

Uppsala. Värdegrund. Bra Uppsala Värdegrund Vårdkedja och team med olika professioner istället för täta skott mellan vårdnivåer. Kompetensutnyttjande HSL följs bättre med människovärdesprincipen först. Mindre vårdkostnader i längden,

Läs mer

S a h l gr e n ska Un ive r s i t e t s sjukh u s e t. I T-vi s i o n och stra t eg i

S a h l gr e n ska Un ive r s i t e t s sjukh u s e t. I T-vi s i o n och stra t eg i S a h l gr e n ska Un ive r s i t e t s sjukh u s e t I T-vi s i o n och stra t eg i In f o rmationsteknik (IT) är den teknik som används för att samla in, lagr a, bearbeta, kommunicera samt presentera

Läs mer

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare.

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare. Bra Mottagning Skåne 4 Verksamhetsområde Ögonkliniken Sjukhuset i Ängelholm Deltagare i teamet Per Carlsson Helena Ingemarsson Björn Hasselqvist Petronella Pedro På ögonmottagningen arbetar fem läkare,

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

OVE Operations- och vårdenheten

OVE Operations- och vårdenheten OVE Operations- och vårdenheten CVU Rapportserie 2005:9 Projektledare: Anna Marmehed, sjuksköterska Bodil Andersson, operationssjuksköterska Frölunda Specialistsjukhus Operations- och vårdenheten Västra

Läs mer

Välkommen till årsstämma i Bactiguard

Välkommen till årsstämma i Bactiguard Pressmeddelande Stockholm, 20 april 2015 Välkommen till årsstämma i Bactiguard Årsstämman för Bactiguard Holding AB (publ), ( Bactiguard ), äger rum torsdagen den 21 maj 2015 kl. 14.00 på Vasagatan 7 i

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Att analysera värderingar bakom inforamtionssäkerhet. Fil. Dr. Ella Kolkowska ella.kolkowska@oru.se

Att analysera värderingar bakom inforamtionssäkerhet. Fil. Dr. Ella Kolkowska ella.kolkowska@oru.se Att analysera värderingar bakom inforamtionssäkerhet Fil. Dr. Ella Kolkowska ella.kolkowska@oru.se Agenda 1. Bakgrund varför studera värderingar? 2. Hur VBC-method 3. Hur kan resultatet från analyser användas

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen 1 Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen Akutklinik, Kungälvs Sjukhus Akutklinik, Område Medicin och akut, NU-sjukvården Akutklinik, Södra Älvsborgs Sjukhus Akutmedicinklinik, Område

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2015

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2015 Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2015 2012-12-12 ~.tj,,(i : Mats Wallin ordförande BUN Styrande lagar och dokument som bildar underlag för handlingsplanen FN:s konv ention

Läs mer

Sångerna är lämpliga att framföra vid bröllop, speciella fester och romantiska tillfällen för Kärlekens skull... GE 11176

Sångerna är lämpliga att framföra vid bröllop, speciella fester och romantiska tillfällen för Kärlekens skull... GE 11176 FÖROR So en sträng å gtrren och so tonern dn vs..., så börjr texten Ulrk Neuns underbr Kärleksvls. Vd kn vr ljuvlgre än gtrrens sröd och nnerlg ton so tllsns ed sången kn sk sådn stänng och rontsk tosfär.

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 3 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Strategisk kompetensförsörjning

Strategisk kompetensförsörjning Strategisk kompetensförsörjning Snabba bollar att springa på eller en långsiktig sammanhållen strategi Helena Svensson HR-strateg /HR-staben på Regionkansliet Region Örebro län Febr 2015 på www.regionorebrolan.se

Läs mer

Varför har vården aldrig tänkt på planering? 2014-09-18 Myrna Palmgren PhD Operations Research

Varför har vården aldrig tänkt på planering? 2014-09-18 Myrna Palmgren PhD Operations Research Varför har vården aldrig tänkt på planering? 2014-09-18 Myrna Palgren PhD Operations Research 1 Bild av beanningsbehov Personalschea Aktivitetsschea Scheajustering Uppföljning 2014-09-18 Myrna Palgren

Läs mer

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV 8 dagar med förändringskunskap och processverktyg, 2015-2016 Tror du att: Lärande och utveckling är nödvändigt för att hantera krävande uppgifter

Läs mer

5. Analys. 5.1 System. Analys

5. Analys. 5.1 System. Analys 5. I analysen kommer vi att länka samman vårt teoriavsnitt med vår empiriska undersökning. en bygger på den uppställning som vi har använt oss av i empirin och kommer därför att delas upp i de fem områdena

Läs mer

Fråga, prata, spela. Tips till föräldrar om dataspel

Fråga, prata, spela. Tips till föräldrar om dataspel Fråga, prata, spela Tips till föräldrar om dataspel Fråga Spel kan se olika ut och finnas på olika plattformar. I dag kan man spela digitala spel på mobiler, surfplattor, datorer och spelkonsoler. Spel

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Lean Healthcare. Strategiska staben

Lean Healthcare. Strategiska staben Lean Healthcare Strategiska staben En dag på Universitetssjukhuset i Lund 870 inneliggande patienter 2 900 patienter besöker olika mottagningar varav 180 uppsöker akut mottagningen 710 patienter röntgas

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

The Project Gutenberg EBook of Arbetets Herrav lde, by Andrew Carnegie

The Project Gutenberg EBook of Arbetets Herrav lde, by Andrew Carnegie The Project Gutenberg EBook of Arbetets Herrav lde, by Andrew Carnegie Copyright laws are changing all over the world. Be sure to check the copyright laws for your country before downloading or redistributing

Läs mer

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Styrgrupp Triage i Region Skåne har idag beslutat att byta till som system för sekundärtriage hospitalt. Parallellt med denna process kommer -pre att införas för

Läs mer

Principbeslut om och tidtabell för bolagisering av affärsverk

Principbeslut om och tidtabell för bolagisering av affärsverk Stadsfullmäktige 34 28.04.2014 Principbeslut om och tidtabell för bolagisering av affärsverk FGE 34 639/00/01/00/2010 Koncern- och stadsutvecklingssektionen 20 Beredning: stadsjurist Ben Weizmann, finansdirektör

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Temat och Lgr 11. Fysik 7 9 Lgr 11 Centralt innehåll. Centralt innehåll som helt eller delvis täcks av temat

Temat och Lgr 11. Fysik 7 9 Lgr 11 Centralt innehåll. Centralt innehåll som helt eller delvis täcks av temat i Temat och Lgr 11 Fysik 7 9 Energins flo de fra n solen genom naturen och samha llet. Na gra sa tt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras fo r- och nackdelar fo r miljo n. Elproduktion,

Läs mer

Att välja Sveriges framtid. Rösta om jobben. Ro sta fo r ett Sverige da r Alla beho vs.

Att välja Sveriges framtid. Rösta om jobben. Ro sta fo r ett Sverige da r Alla beho vs. Att välja Sveriges framtid. Ro sta fo r ett Sverige da r Alla beho vs. Fo r fler jobb, för ordning i ekonomin och för en baẗtre skola. Rösta om jobben. Sverige ska snart välja politik. Ska jobben bli fler

Läs mer