Information Overload

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Information Overload"

Transkript

1 School of Mathematics and Systems Engineering Reports from MSI - Rapporter från MSI Information Overload - ett problem inom akutsjukvården? Suzane Jetisi Björn Nilsson Jun 2007 MSI Report Växjö University ISSN SE VÄXJÖ ISRN VXU/MSI/IV/E/ /--SE

2 Förord Vi vill först tacka alla sjuksköterskor på akutmottagningen i Växjö som medverkat i vår undersökning, ni ställde upp trots tidsbrist och svårigheter att komma ifrån arbetet ens under korta stunder. Ett stort tack till vår handledare Klas Gäre (ekonomie dr, Växjö Universitet/Internationella Handelshögskolan i Jönköping) för alla hastigt påkomna handledningstillfällen och den feedback vi fått. Samtidigt vill vi rikta ett särskilt tack till Ulla-Margarethe Carlsson (studiesamordnare, CIL) för all hjälp, du är en ängel! Till sist vill vi även tacka våra sambor Emma och Linus, för att de stått ut med oss under denna tid. Ljungby, Juni 2007 Suzane Jetisi och Björn Nilsson i

3 Sammanfattning Information overload förekommer på alla arbetsplatser dä r informationsbearbetning ä r viktigt för arbetsproc esserna. I vissa fall kan information overload medföra allvarliga konsekvenser både för den enskilda medarbetaren oc h för verksamh eten i stort. P å akutmottagningen på Centrallasarettet i V ä x j ö h ar sj uksköterskorna en viktig roll som samordnare av den information som anvä nds i patientarbetet. Syftet med denna undersökning ä r att undersöka vilka faktorer som frä mst orsakar information overload h os sj uksköterskorna på akutmottagningen CL V, samt att undersöka h ur fenomenet IO påverkar vårdkvaliteten. U nder mars oc h april 2007 genomfördes intervj uer med sj u sj uksköterskor på den aktuella akutmottagningen utifrån en frågemall som utformats med h j ä lp av aktuell forskning på information overload. R esultatanalysen skedde utifrån en spec ifik orsakstabell som tagits från en litteratursammanstä llning av E ppler oc h M engis (2004). O rsakstabellen utgår ifrån fem spec ifika områden - personliga faktorer, informationens karaktä r, arbetsuppgifter oc h proc essparametrar, organisatorisk design samt informationsteknologi. Studien h ar genomförts utifrån en kvalitativ ansats. U ndersökningen visar att sj uksköterskorna på akutmottagningen ofta drabbas av information overload, oc h att riskfaktorer finns i samtliga fem ovanstående kategorier. Flera av deltagarna upplever regelbundet information overload-relaterade symtom oc h detta riskerar att h ota patientsä kerh eten på mottagningen. Dessutom leder det till minskad arbetstillfredsstä l- lelse h os sj uksköterskorna. Slutligen konstateras att en ordentlig informationsplan beh över upprä ttas för att rä tta till de missförh ållanden som orsakar information overload. Det ä r framför allt viktigt att informationen ä r relevant oc h h anterbar för att h öj a patientsä kerh e- ten oc h vårdkvaliteten. ii

4 Abstract Information overload ex ists in all organisations w h ere information proc essing is important for th e w ork proc ess. In some c ases information overload is a serious th reat to both th e individual w h o suffers from it and to th e organisation at large. At th e emergenc y department at th e Central H ospital in V ä x j ö th e nurses h ave an important func tion as c oordinators of th e information used in th e patient treatments. T h e purpose of th is study is to find out w h ic h fac tors primarily c ause information overload in th e emergenc y department and w h at implic ation th is h as on th e q uality of c are given th ere. In M arc h and April of 2007 seven nurses w ere interview ed on th e subj ec t of information overload. T h rough a literary review relevant q uestions w ere formed for th e interview s. T h e analysis of th e answ ers w ere c onduc ted from a table by E ppler and M engis (2004) illustrating th e c auses of information overload. T h e table h as five sub-c ategories, personal fac tors, information c h arac teristic s, task and proc ess parameters, organiz ational design and information tec h nology. T h e study h as a q ualitative approac h. T h e result sh ow s th at th e nurses at th e E D are often affec ted by information overload, and th at risk fac tors ex ist in all five sub-c ategories mentioned above. Several nurses regularly ex perienc e symptoms c aused by information overload, and th is is a th reat to patient safety at th e E D. It also c auses dissatisfac tion in th e daily w ork. Finally w e c onc lude th at a proper information plan is needed in order to find solutions to th e problem. T h e information needs to be relevant and manageable to inc rease patient safety and th e q uality of c are. iii

5 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Mikro-, meso- och makrosystem i samverkan Mikrosystemet akutmottagningen Sjuksköterskans roll på akutmottagningen Syfte och problemområden Metod Den kvalitativa forskningsprocessen Kvalitativa intervjuer Undersökningens genomförande Teorigenomgång Empirisk undersökning Resultat och analys Nyckelord Teori Information och IT inom sjukvården Information overload Orsaker till IO Symtom på IO Övergripande konsekvenser av IO Hur kan IO åtgärdas eller förebyggas? Information overload vs interaction overload IO i litteraturen Empirisk redovisning Deltagarnas kunskaper kring begreppet IO Hur IO yttrar sig på akutmottagningen Förändringar i IO efter Cambio Cosmics införande IO med utgångspunkt i mikrosystemet akutmottagningen IO med utgångspunkt i mesosystemet akutkliniken IO med utgångspunkt i makrosystemet Landstinget Kronoberg Analys Personliga faktorer Informationens egenskaper Arbetsuppgifter och processparametrar Organisatorisk design Informationsteknologi Diskussion och slutsats Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsatser Framtida studier...65 i

6 Litteraturförteckning...66 Bilagor Bilaga 1 - Informationsbrev Bilaga 2 - Intervjufrågor Bilaga 3 - Causes of Information Overload Figurförteckning Figur Akuten i förhållande till samverkande system...4 Figur Akutsjuksköterskans roll...7 Figur Den kvalitativa forskningsprocessen...10 Figur Kvalitetskriterier för en intervju...11 Figur Information och IT som det sammanhållande navet i hjulet...16 Tabellförteckning Tabell Orsaker till Information Overload...27 ii

7 1 Inledning I en serie utbildningsrapporter under distansutbildningen i Informationslogistik h ar författarna till denna rapport kartlagt proc esser oc h informationsförsörj ning i ett spec ifikt mikrosystem inom vården, nä mligen akutmottagningen på Centrallasarettet i V ä x j ö (CL V ). Anledningen till att j ust denna akutmottagning utgj ort grund för undersökningen ä r att en av författarna arbetar dä r sedan några år tillbaka. R apporterna h ar visat på såvä l effektiva som ineffektiva proc esser oc h informationsflöden både inom mikrosystemet oc h mellan samverkande mikro-, meso- oc h makrosystem. Dessutom h ar akutmottagningen visat sig vara ett komplex t mikrosystem med ett flertal proc esser som pågår samtidigt, oc h dä rmed oc kså en stor mä ngd information som flödar genom proc esserna under dygnets alla timmar. Att information ä r ett viktigt arbetsredskap för en akutmottagning ä r ingen överraskning, men eftersom belastningen på akutmottagningen på CL V stä ndigt ökar (vissa dygn söker uppåt 120 patienter vård), oc h alltfler undersökningar oc h beh andlingar numer genomförs direkt på akutmottagningen till följ d av bristen på slutenvårdsplatser (Smålandsposten, 2006) ökar oc kså volymen av information i verksamh eten, till skillnad från antalet sj uksköterskor som förblir konstant. U nder de senaste åren h ar landstinget infört ett vårdinformationssystem, Cambio Cosmic, i samtliga verksamh eter. Systemet anvä nds frä mst till att h antera datoriserade j ournaler, men ä ven till registrering, tidbokning oc h bestä llning av vissa undersökningar. P ersonalen h ar utbildats i systemet oc h anvä nder det nu som sitt frä msta informationsverktyg i det vårdprofessionella arbetet, ä ven om andra dokumentationsverkyg oc kså anvä nds för att komplettera de funktioner som saknas i Cosmic. R esultatet av införandet h ar frä mst blivit att j ournalh anteringen underlä ttas för vårdpersonalen, samt att större delen av patientj ournalen nu finns samlad på ett oc h samma stä lle. M en införandet av dataj ournal h ar oc kså ökat kraven från de vårdprofessionella på stä ndig informationstillgä ngligh et oc h effektivitet, detta mä rks inte minst nä r systemet tillfä lligt ligger nere. Förbä ttrad tillgä ngligh et kan alltså sä gas h a ökat medarbetarnas subj ektiva beh ov av information, oc h dä rmed oc kså deras informationsbörda. I alla informationsintensiva bransc h er finns en risk för att informationsmä ngderna kan bli för stora för den enskilda medarbetaren att h antera, detta ä r ett fenomen som kallas information overload (H all & W alton, 2004). Fenomenet innebä r att individens förmåga att 1

8 N K utföra sina arbetsuppgifter försä mras till följ d av alltför stort tillflöde av information. I denna rapport tittar vi nä rmare på begreppet information overload samt undersöker om akutmottagningen CL V ä r ett mikrosystem som drabbas av fenomenet. V i undersöker oc k- så om de vårdprofessionella på akutmottagningen mä rkt någon skillnad efter införandet av Cambio Cosmic. M ålgruppen för denna undersökning ä r frä mst vårdpersonal, IT - samordnare samt c h efer inom sj ukvården. Ä ven andra med intresse för informationsh antering oc h IT -system kan finna undersökningen intressant. 2 Bakgrund 2.1 Mikro-, meso- och makrosystem i samverkan elson, B atalden m fl (2002) beskriver h ur sj ukvården kan delas upp i system, oc h dä r de minsta beståndsdelarna (mikrosystem) bygger upp de större systemen (makrosystem). M ikrosystemen kan sä gas vara de små enh eter som bedriver den direkta patientvården, ex empelvis en spec ifik mottagning eller avdelning. De beskrivs som små, komplex a oc h adaptiva system som delar samma milj ö ekonomiskt, kliniskt oc h kvalitetsmä ssigt. M ellan mikrooc h makrosystem finns ytterligare en nivå, mesosystemet (IH I, 2005). I mesosystemet sker styrning oc h organisation av ett antal mikrosystem, ett ex empel på mesosystem ä r en klinik på ett sj ukh us. M akrosystemet (IH I, 2005) representerar h ela sj ukh uset oc h innefattar oc kså sj ukh usets h ögsta ledning. Artiklarna klargör att makrosystemet aldrig kan bli bä ttre ä n sina ingående mikrosystem, med andra ord ä r aktiviteterna i mikrosystemen de primä ra i sj ukvården, oc h det ä r oc kså dä r som fokus oc h resurser bör lä ggas. osnik oc h E spinosa (2003) skriver att det ä r viktigt för en organisation att h a en genomtä nkt strategisk plan. P lanen bör stödj a organisationens uppdrag, vision oc h vä rderingar. Den strategiska planen grundar sig i organisationens förh ållande till omvä rlden (konkurrens) utifrån ett antal viktiga parametrar. För att planen ska vara effektiv måste den föras ut till samtliga berörda mikrosystem oc h ligga till grund för deras visioner oc h mål. Det ä r oc kså viktigt att innebörden i planen tolkas lika av samtliga mikrosystem. För att detta ska vara möj ligt bör relationerna mellan mikrosystemen, oc h mellan mikrosystem oc h makrosystem vara vä l utvec klade. Författarna h ar identifierat sex stadier av relationsutvec kling i 2

9 mikro-, meso- oc h makrosystem. U tifrån dessa stadier h ar de h ittat fem viktiga teman som h ar stor inverkan på relationerna: 1. Att bygga förtroende - Förtroende mellan c h efer oc h medarbetare samt mellan olika system ä r avgörande för att utvec kla verksamh eten. 2. Att li ndra h i nder oc h brom s k los s ar - K an ske genom att smörj a maskineriet för att få ett smidigare oc h mer effektivt vårdflöde. Detta smidigare flöde gynnar samarbetet mellan de olika systemen oc h h ar en positiv inverkan på organisationen. 3. Att s k ap a ett gem ens am t s p rå k - För att förstå varandra mellan systemen ä r det bra att h a ett gemensamt språk dä r begreppen betyder samma sak för alla parter. 4. Att v ä c k a i ns i k t om m i k ros ys tem et - O m alla medarbetare förstår att de verkar i ett mikrosystem med syfte att leverera vård av toppkvalitet ä r det lä ttare att förstå varför saker måste förä ndras. Dessutom kan det leda till en större kä nsla av samh ö- righ et. 5. Att frä m j a öm s es i di g h andli ng - G enom att få med alla mikrosystem i utvec kling oc h förä ndringsarbete kan resultatet bli oerh ört. Det ä r doc k viktigt att förstå att de system som vä lj er att stå utanför arbetet inte h eller kan dra nytta av de andras förä ndringar. I en stor organisation ä r det inte h elt enkelt att genomföra de fem ovanstående stegen, men det ä r viktigt. O m en avdelning eller klinik inte ä r intresserad av att delta i arbetet ä r risken stor att samarbetet mellan övriga avdelningar oc h kliniker blir lidande. Detta gä ller inte minst nä r det kommer till att dela på vårdtyngden (K osnik & E spinosa, 2003). 2.2 Mikrosystemet akutmottagningen E nligt Smith oc h Feied (1999) kan en akutmottagning beskrivas som ett komplex t oc h sj ä lvstä ndigt system med h ög patientgenomströmning. Denna komplex itet sorteras i fyra olika domä ner: patient, lä kare, kliniska beslutsfattare oc h den totala omgivningen. V arj e patient som kommer genom dörren ä r okä nd oc h h ar ett individuellt h ä lsostatus som inte alltid ä r lä tt att spec ific era. V arj e patient tvingar systemet att omprioritera oc h öka komplex i- teten. Akutmottagningens patienter ä r under stä ndig övervakning eftersom det inte går att förutse vad som kommer att h ä nda med h ä lsotillståndet under vä ntetiden. V arj e patient erh åller unik oc h kontinuerlig vård genom akutmottagningens vårdsystem. Akutmottagning- 3

10 ens vårdgivare arbetar utifrån sj ä lvorganisation vilket kä nnetec knar det komplex a systemet. De samlas runt patienten oc h utför individuell vård med sj uksköterskor, lä kare oc h andra vårdgivare i samarbete med varandra. O fta ä r vården tidsberoende, den måste utföras fort för att ge önskat resultat. M en i samband med att en ny patient anlä nder med nya h ä lsoproblem tvingas vårdgivarna till omprioriteringar av sina tidigare beslut. Det stä ndiga kravet att h ålla nere akutmottagningens vä ntetider får inte påverka de viktiga medic inska prioriteringarna trots att nya patienter h ela tiden anlä nder till mottagningen oc h önskar bli undersökta omedelbart. Antalet beslut som fattas dagligen ä r nä stan oä ndligt, oc h akutmottagningens proc esser ä r karakteristiska för snabba beslut oc h snabbt agerande nä r det beh övs (Smith & Feied, 1999). I tidigare kartlä ggning av akutmottagningen CL V 1 h ar det visat sig att mikrosystemet h ar något av en sä rstä llning i makrosystemet CL V s organisation eftersom ett flertal andra kliniker finns representerade dä r, oc h eftersom ett nä ra samarbete förs med nä rliggande system (figur 2.1). Akutmottagningen (akuten) ä r ett av de mikrosystem som tillsammans bygger upp mesosystemet akutkliniken. Ö vriga tre mikrosystem som ingår ä r ambulansen, Akutkliniken Ambulans Sekreterare Intaget Mikronivå Mesonivå Makronivå Kir Med Akuten Ort IVA Kem Rtg Kliniskt kemiskt lab Kirurgkliniken Medicinkliniken Ortopedkliniken Anestesikliniken Röntgenkliniken Figur A k ut e n i f ö rh å l l a n d e t il l s a mv e rk a n d e s y s t e m 1 H ä mt a t f rå n t id iga re ut b il d n in gs ra p p o rt e r a v N il s s o n o c h J e t is i i k urs e n V å rd l o gis t ik 5 p (Rapport 1-3 s a mt S l u trapport V å rd l og i sti k, C I L ). 4

11 M akutvårdsavdelningen samt akutsekreterarna. Akutklinikens verksamh etsc h ef ä r övergripande ansvarig för de ingående mikrosystemens verksamh eter. Akuten betec knas som sj ukh usets ansikte utåt oc h utgör patienternas första kontakt med sj ukh uset i 80% av fallen (övriga h ar remitterats direkt till respektive mottagning eller söker vård på andra enh eter, ex empelvis kvinnokliniken eller barnmedic in). I organisationen finns en förstalinj ens c h ef samt två biträ dande c h efer. P ersonalen består av ungefä r 70 personer varav c a 45 ä r sj uksköterskor oc h övriga undersköterskor. N ågra av sj uksköterskorna ä r spec ialister inom ex empelvis anestesi eller akutsj ukvård. Akutmottagningen h ar inga egna lä kare anstä llda, istä llet ä r det upp till sj ukh usets övriga kliniker att bemanna akuten med lä - kare dygnet runt. Akutmottagningen kan alltså beskrivas som en servic emottagning för de patienter som söker akut vård inom områdena medic in, kirurgi, ortopedi, ögon samt öronnä sa-h als (w w w.ltkronoberg.se). G odfrey, N elson m fl (2003) beskriver fyra viktiga framgångsfaktorer för ett effektivt mikrosystem, nä mligen patienter, personal, proc esser oc h mönster (patterns). V ad detta innebä r ä r att mikrosystemet bör h a identifierat vilka patientgrupper som vårdas dä r oc h vilka andra mikro-, meso- oc h makrosystem som samverkar för att skapa en h ögkvalitativ vård. an bör oc kså kä nna till vilken personal som utgör grunden i mikrosystemet, vilka kunskaper personalen h ar samt vilken roll varj e person h ar i informationskedj an. Dessutom ä r det viktigt att identifiera mikrosystemets kä rn- oc h stödproc esser för att ge optimala förutsä ttningar för en god vård. Slutligen identifieras de mönster som förekommer i systemet, bland annat genom att sä kerstä lla att de informationssystem som anvä nds faktiskt h j ä lper personalen att utföra vården på ett bra sä tt. G enom att kä nna till sina fyra P står verksamh eten vä l rustad att möta de förä ndringar som förr eller senare måste genomföras för att optimera organisationen utifrån patienternas beh ov (G odfrey, N elson m fl, 2003). Akutmottagningens fyra P kan beskrivas på följ ande vis: P ati enter: Akutens personal trä ffar årligen runt patienter med oerh ört skiftande diagnoser. De fem kliniker som finns representerade ä r, som tidigare nä mnts, medic in, kirurgi, ortopedi, ögon oc h öron-nä sa-h als. M en dessa kliniker utgör inte vattentä ta skott, många patienter som söker akutsj ukvård h ar flera olika diagnoser i botten, diagnoser som ofta bryter grä nserna mellan de olika klinikerna. Dessutom tar mottagningen emot ett stort antal patienter som snarare borde h a fått vård inom psykiatrin men som på grund av långa vä ntetider dä r istä llet söker sig till den soma- 5

12 K M M tiska vården. Det finns statistik på vilka diagnoser som ä r de vanligaste (bröstsmä r- tor, buksmä rtor, andningsbesvä r oc h förgiftningar), men eftersom dessa begrepp rymmer ett stort antal underdiagnoser oc h orsaker ä r det omöj ligt att veta h ur dagen ska se ut, vilken typ av vård som kommer att efterfrågas. P ers onal: K ompetensfrågor h ar fått allt större utrymme på senare tid, inte minst eftersom många nya medarbetare rekryterats i takt med att pensionsbortfallet ökar. edarbetarna på akuten genomgår en noggrann upplä rning oc h skic kas dessutom på ett antal obligatoriska utbildningar för att erh ålla rä tt kompetens (avanc erad h j ä rt-lungrä ddning, traumautbildning, IT -utbildningar etc.). Dessutom h ar akuten ett samarbete med V ä x j ö U niversitet som utgör ett viktigt inslag i vårdutvec klingen. ommunikation mellan de anstä llda sker frä mst muntligt, men alla h ar oc kså tillgång till e-post oc h landstingets intranä t. P roc es s er: Den vård som bedrivs på akuten idag ä r lik den som bedrevs för tio år sedan. Skillnaden mellan idag oc h igår ä r att den tekniska utrustningen blivit bä ttre liksom vissa beh andlingsmetoder. Dessutom sker en större andel utredningar oc h beh andlingar idag direkt på akuten utan att patienten lä ggs in på vårdavdelning. Detta h ar medfört allt lä ngre vä ntetider för de patienter som inte bedöms vara i akut livsfara. P rioriteringarna h ar blivit viktigare oc h allt fler patienter h ä nvisas till andra vårdnivåer såsom vårdc entral, distriktssköterska eller egenvård. T riage enligt M anc h estermodellen infördes i februari öns ter ( P atterns ) : IT -boomen inom sj ukvården h ar inneburit en h el del nya mönster ä ven på akuten. Arbetssä ttet h ar förä ndrats i oc h med att myc ket av informationen nu finns direkt i datorn istä llet för på pappersdokument spridda på h uset. Detta h ar inneburit en ekonomisk vinst men ä ven en direkt tidsvinst i arbetet med den enskilda patienten. Den tid som tidigare gic k åt till att leta j ournaler i arkiven kan nu anvä ndas mer effektivt i det direkta vårdarbetet. Samtidigt h ar kraven på dokumentation oc h kontroll ökat vilket medfört en ökad arbetsbelastning på personalen. 6

13 2.3 Sjuksköterskans roll på akutmottagningen Akutmottagningen h ar, som tidigare nä mnts, inga lä kare anstä llda., istä llet ä r det upp till varj e representerad klinik att upprä tta j ourlistor för sina lä kare. Dä remot h ar akutmottagningen ett antal sj uksköterskor anstä llda, oc h dessa utgör den h ögsta medic inska kompetensen inom kliniken. Dessutom finns ett antal undersköterskor oc h sekreterare anstä llda inom organisationen. Flera av sj uksköterskorna ä r spec ialistutbildade inom ex empelvis anestesisj ukvård, eller h ar mångårig erfarenh et av akutsj ukvård i bagaget. Denna yrkeskategori kan sä gas utgöra akutklinikens ryggrad 2, oc h det ä r deras kompetens oc h erfarenh et som utgör grunden i akutmottagningens kä rnproc ess. SOS-Alarm Servicekliniker Sjukvårdsrådgivning Medarbetare Kommunen Polis Anhöriga Akutsjuksköterska Primärvård Läkare Patienter Ledning Avdelningar Mottagningar Apotek Figur 2.2 A k ut s j uk s k ö t e rs k a n s ro l l 2 A rb e t s up p gif t e r o c h p ro c e s s e r p å a k ut mo t t a gn in ge n C L V h a r t id iga re k a rt l a gt s i ut b il d n in gs ra p p o rt e n P ro - c e s s f ö rä n d rin g f ö r ö k a t v ä rd e V ä rd e k o mp a s s e n s o m mä t v e rk t y g f ö r v å rd k v a l it e t (H ul t é n, N il s s o n o c h J e t is i) i k urs e n V å rd l o gis t ik, 5 p p å C I L, L j un gb y. 7

14 Akutsj uksköterskan ä r innan lä karbedömningen ensam ansvarig för de patienter som befinner sig under vård på akutmottagningen oc h ansvarar oc kså för att vårdens utförande sker på ett tillfredstä llande sä tt. Den kunskapsgrund som frä mst utgör akutsj uksköterskans profession ä r omvårdnadsvetenskap, men den kompletteras oc kså av medic insk vetenskap oc h samh ä llsvetenskap. P å akutmottagningen h ar sj uksköterskorna en komplic erad roll som samordnare för de olika patienternas akuta sj ukvård. Detta innebä r förutom den direkta patientvården ä ven ett omfattande informationsutbyte med ett flertal olika aktörer. Figur 2.2 synliggör detta. Informationsutbytet sker i dagslä get med h j ä lp av pappersj ournaler, brev, fax, telefoner, mobiltelefoner, mail, Internet samt ett tiotal olika datasystem. Information förekommer oc kså i form av lappar på anslagstavlor oc h meddelanden på w h iteboardtavlor. E tt omfattande pä rmsystem ä r fortfarande i bruk trots att L andstinget h ar ett vä l fungerande Intranä t för public ering av information 3 De erfarna sj uksköterskorna på akutmottagningen roterar mellan de olika klinikerna oc h funktionerna, oc h rollen som ansvarig sj uksköterska på en klinik innebä r ett intensivt arbete med - oc h runt patienterna. P å ex empelvis medic inakuten kan sj uksköterskan under ett arbetspass trä ffa ett 20-tal patienter med varierande h ä lsostatus oc h problembild. Det ä r h ennes/ h ans uppgift att ta anamnes oc h status, prioritera patienten utifrån h ä lsoproblemets allvarligh et, sj ä lvstä ndigt utföra livrä ddande oc h smä rtlindrande beh andling samt att samarbeta med lä karna för att optimera patientens möj ligh eter att återfå h ä lsa oc h ett gott liv. Det övergripande ansvaret för patienterna innebä r oc kså att övervaka de undersökningssvar som servic eklinikerna (frä mst röntgen, kemlab oc h baktlab) levererar. N ä r de olika svaren anlä nder (i diverse olika datasystem) ä r det sj uksköterskans uppgift att bedöma h ur akut inneh ållet i svaret ä r oc h dä refter agera utifrån detta. I dagslä get utförs många miniutredningar direkt på akutmottagningen vilket kan innebä ra långa vä ntetider för de patienter som söker akutvård. Anledningen till den ökade mä ngden utredningar på akutmottagningen ä r att CL V s avdelningar stä ndigt dras med överbelä ggningar. Det faktum att endast de allra sj ukaste patienterna kan lä ggas in leder till att akutmottagningen får utgöra bas för många utredningar som egentligen skulle h a utförts med patienten inneliggande. V arj e gång en pa- 3 A k ut mo t t a gn in ge n s in f o rma t io n s h a n t e rin g h a r t id iga re k a rt l a gt s i ut b il d n in gs ra p p o rt e n I n f o rma t io n s f ö r- s ö rj n in g i v å rd p ro c e s s e r R a p p o rt f rå n e n a k ut mo t t a gn in g (N il s s o n o c h J e t is i) i k urs e n I n f o rma t io n s f ö r- s ö rj n in g i v å rd p ro c e s s e r, 5 p p å C I L i L j un gb y. 8

15 H tient genomgår en ny undersökning eller beh andling genereras ny information, oc h akutsj uksköterskan h anterar dä rmed en ansenlig mä ngd kä nslig information varj e dag. 3 Syfte och problemområden Syftet med föreliggande arbete ä r att undersöka vilka faktorer som frä mst orsakar information overload h os sj uksköterskorna på akutmottagningen CL V, samt att undersöka h ur fenomenet IO påverkar vårdkvaliteten. Aktuella problemområden för undersökningen ä r: ur påverkar följ ande faktorer uppkomsten av information overload h os sj uksköterskorna på akutmottagningen? P ersonliga faktorer Informationens karaktä r Arbetsuppgifter O rganisatorisk design Informationsteknologi V ar i organisationen (mikro-, meso- oc h makrosystemet) finns de h uvudsakliga anledningarna till information overload? H ur påverkas vårdkvaliteten av IO h os akutmottagningens personal? 4 Metod 4.1 Den kvalitativa forskningsprocessen Forskningsproc essen består enligt B ac kman (1998) av ett antal moment som inte alltid ä r isolerade från varandra. Ibland överlappar flera moment varandra vilket kan göra det svårt att sä rskilj a dem. H artman (1998) anser att de olika momenten i en kvalitativ studie h ela tiden ä r aktuella på ett eller annat vis eftersom nya infallsvinklar oc h frågestä llningar ofta uppkommer under studiens gång. B ac kman (1998) skriver vidare att forskningsproc essen 9

16 H Fråga Rapport Litteraturgranskning Tolkning Analys Analysenhet Hypotes Problem Fråga Observation Figur D e n k v a l it a t iv a f o rs k n in gs p ro c e s s e n (f rit t e f t e r B a c k ma n, ) består av två plan, det teoretiska (begreppsplanet) oc h det verkligh etsbaserade (empiriplanet). I all forskning ä r det viktigt att de två planen h ar en nä ra kontakt eller ett nä ra sammanh ang med varandra. Den kvalitativa forskningsmetoden kä nnetec knas bland annat av att den inte baseras på siffror utan istä llet på mer verbala formuleringar. O fta anvä nds kvalitativt forskningsperspektiv nä r forskaren önskar studera oc h tolka den verkligh et som omger oss. I det kvalitativa perspektivet ä r det tillåtet oc h ofta viktigt att anvä nda erfarenh et oc h förförståelse i tolkningen av omvä rlden. K valitativa forskningsproc esser ä r flex ibla, oc h dess ingående moment pågår ofta samtidigt (se figur 4.1). Författaren skriver att det i den kvalitativa forskningsproc essen ä r vanligt att den slutliga problemfrågestä llningen uppkommer först i samband med sj ä lva datainsamlingen. O fta ä r det ursprungliga problemet vagt formulerat för att sedan bli mer distinkt under proc essens gång. I figur 4.1 syns detta i den nedre c irkeln dä r observationsfasen leder till ett bildande av h ypoteser som sedan kan leda till nya problemformuleringar oc h frågestä llningar (B ac k- man, 1998). artman (1998) menar att en kvalitativ studie försöker nå en ökad förståelse för den relation mä nniskor h ar till sin livsvä rld oc h omgivning, ex empelvis h ur en mä nniska upplever en viss situation. O fta blir resultatet av en kvalitativ undersökning en tolkning oc h beskriv- 10

17 K K ning av det undersökta fenomenet. Sj ä lva tolkningen krä ver att forskaren anvä nder tidigare erfarenh eter oc h kunskaper oc h dä rmed måste dessa erfarenh eter oc h kunskaper oc kså noggrant redovisas i rapporten. 4.2 Kvalitativa intervjuer vale (1997) anser att intervj un egentligen ä r att betrakta som ett samtal, men att forskningsintervj un ofta h ar ett uttalat syfte. P rofessionella intervj uer kan h a olika strukturer oc h genomföras med olika frågetekniker. K valitativa intervj uer liknar ofta vardagliga samtal men inneh åller inslag av professionell intervj uteknik. Denna typ av intervj umodell kallas i tekniska termer för h alvstrukturerad (semistrukturerad). Som verktyg anvä nds i många fall en intervj uguide som anger vilka ä mnen samtalet bör beröra. Intervj uerna bör spelas in för att möj liggöra en senare tolkning oc h analys. E tt sä tt att genomföra en kvalitativ intervj u ä r att i börj an av samtalet stä lla en fråga som leder in intervj upersonen på det aktuella ä mnet, O mfattningen av spontana, rika, spec ifika oc h relevanta svar från den intervj uade. J u kortare intervj ufrågor oc h lä ngre intervj usvar, desto bä ttre. Den grad i vilken intervj uaren följ er upp oc h klargör meningen i de relevanta aspekterna av svaren. Den ideala intervj un tolkas i stor utsträ c kning under loppet av intervj un. Intervj uaren försöker verifiera sina tolkningar av intervj upersonens svar under intervj uns förlopp. Intervj un ä r sj ä lvkommunic erande - den ä r en h istoria i sig som knappast krä ver myc ket ex tra beskrivningar oc h förklaringar. (Figur 4.2 Frit t e f t e r K v a l e, Ta b l å 8.1 K v a l it e t s k rit e rie r f ö r e n in t e rv j u, s id 13 4 ) dä refter anpassas de följ ande frågorna allteftersom intervj un fortgår, oc h utifrån intervj u- personens svar. Författaren presenterar sex kvalitetskriterier för intervj utillfä llet (figur 4.2). vale skriver vidare att de sista tre punkterna i listan över kvalitetskriterier ä r ex empel på en idealisk intervj u, dä r meningen i det som kommunic erats i princ ip redan h ar tolkats fä r- 11

18 digt, oc h verifierats, nä r intervj un nått sitt slut. För att lyc kas med detta krä vs ofta en h el del trä ning oc h fä rdigh et i intervj uteknik, men trots detta anser författaren att kriterierna bör sä ttas som riktlinj er vid genomförandet av intervj un. Ä ven Starrin oc h Svensson (1994) anser att man bör strä va efter att genomföra en första analys redan under intervj ufasen eftersom det då ä r lä ttare att fånga upp dolda budskap i samtalet. I genomlä sningen av en utskriven intervj u ä r det nä stan omöj ligt att h itta den typen av, ofta viktiga, budskap. V id en intervj ustudie ä r intervj uaren identisk med forskningsverktyget. Skic kliga intervj uare h ar h ela tiden en överblic k över samtalet oc h ä r kunnig inom området som undersöks. Dessutom vet h an/ h on vad i samtalet som ä r vä rt att följ a upp eller inte följ a upp. Den viktigaste egenskapen ä r doc k att kunna lyssna aktivt. O m intervj uaren kä nner sig osä ker på h uruvida intervj utekniken faktiskt ä r optimal för det undersökta temat finns möj ligh eten att genomföra så kallade pilotintervj uer med en eller ett par testpersoner innan de skarpa intervj uerna ska genomföras. G enom pilotintervj uer ökar oc kså vanan att intervj ua vilket kan förbä ttra förutsä ttningarna för studien (K vale, 1997). 4.3 Undersökningens genomförande För att på bä sta vis ge förutsä ttningar för uppfyllandet av denna undersöknings syfte h ar en kvalitativ metod anvä nts. Detta frä mst eftersom det som undersökts ä r enskilda sj uksköterskors upplevelser av IO på akutmottagningen, oc h undersökningen avgrä nsas till att gä lla j ust sj uksköterskor. U ndersökningen följ er i stort de steg som illustrerats i figur 4.1 dä r problemområden initialt utformats för att leda studien igenom forskningsproc essen Teorigenomgång T ill undersökningens teoriavsnitt h ar en mä ngd artiklar sökts på Internetbaserade databaser, frä mst sökdatabasen E L IN. De sökord som anvä nts h ar i stort följ t undersökningens nyc kelbegrepp (se avsnitt 4.4), oc h totalt h ar c irka 20 relevanta artiklar h ittats. U nder genomgången av dessa artiklar h ar ett antal kategorier framträ tt oc h artiklarnas inneh åll h ar sedan sorterats in under dessa kategorier för att göra materialet överskådligt. G enomgång- 12

19 en visade att fenomenet IO ä r vä lkä nt sedan lä nge, frä mst inom den privata sektorn, men att forskningen kring IO inom sj ukvården ä n så lä nge inte prioriterats. U töver dessa artiklar h ar ä ven en del artiklar från tidigare kurser på CIL anvä nts, samt böc ker i ä mnet vetenskaplig metod. Författarna till detta arbete h ar i tidigare utbildningsrapporter kartlagt informationsflöden oc h informationsteknik samt organisation i det aktuella mikrosystemet, oc h delar av de utbildningsrapporterna h ar legat till grund för beskrivningen av mikrosystemet i detta arbete. N ä r sådant material anvä nts förekommer en fotnot med kä llh ä nvisning oc h kommentar i anslutning till tex ten Empirisk undersökning Den empiriska undersökningen består av sj u intervj uer med sj uksköterskor anstä llda på akutkliniken CL V. Akutsj uksköterskorna h ar arbetat på akutmottagningen under varierande lång tid, samtliga ä r doc k vä l inarbetade i akutens rutiner oc h h ar god inblic k i de arbetsuppgifter som befattningen medför. U tbildningsnivå oc h tidigare erfarenh eter varierar bland deltagarna. G emensamt för deltagarna ä r doc k att de fått möj ligh et att lä sa igenom det informationsmaterial som delats ut som förberedelse för intervj utillfä llet (se bilaga 1 - Informationsbrev). Den deltagande sj uksköterska som arbetat på akutkliniken, eller dess motsvarigh et, lä ngst börj ade redan 1978 medan den som arbetat dä r kortast tid börj ade Dä remellan finns deltagare som arbetat sedan 80-, 90- oc h 2000-talet. De flesta deltagarna h ar doc k mer ä n tio års erfarenh et av arbete på akutmottagning. Å ldrarna på deltagarna varierar mellan 25 oc h 55 år. Samtliga intervj uer ä gde rum i akutmottagningens lokaler, doc k på avskild plats utan andra personer nä rvarande. Intervj uerna h ar i genomsnitt pågått i c irka 20 minuter oc h spelats in på digital diktafon. L j udfilerna h ar vid ett senare tillfä lle skrivits ut i W ord för att underlä tta analyserna. Frågorna som legat till grund för samtalen h ar grupperats i olika bloc k, dä r det inledande samtalet h ar varit av allmä n karaktä r kring begreppet IO, oc h de uppfölj ande frågorna formulerats utifrån analysverktygets h uvudsakliga kategorier (se bilaga 2 - Intervj ufrå - g or). Intervj uerna kan till sin karaktä r beskrivas som öppna, men beroende på deltagarnas svarsförmåga h ar i vissa intervj uer mer direkta frågor kring fenomenet IO stä llts. 13

20 N Empirisk redovisning och analys ä r samtliga intervj uer var genomförda oc h lj udfilerna utskrivna kategoriserades resultatet från intervj ustudierna utifrån mikrosystemteorins perspektiv (mikro-, meso- oc h makrosystem). V i valde att dela upp fynden från intervj uerna på detta sä tt för att tydliggöra var ansvaret för de olika riskfaktorerna för IO låg. De underrubriker som anvä nts i den empiriska redovisningen h ar i intervj usvaren framträ tt som sä rskilt viktiga, oc h formats utifrån det som deltagarna sj ä lva poä ngterat som vanligt förekommande orsaker till IO. I den empiriska redovisningen h ar egna tolkningar utelä mnats. U nder analysavsnittet h ar vi sedan anvä nt det valda analysverktyget (se avsnitt 5.4 oc h modell 5.2) för att göra en grundligare genomgång av orsakerna till IO på akutmottagningen utifrån det empiriska materialet. H ä r h ar de ursprungliga rubrikerna från analysverktyget anvä nts för att tydliggöra kopplingen till tidigare genomförd forskning på området. Dä refter h ar en noggrann metod- oc h resultatdiskussion genomförts oc h vissa slutsatser presenterats. 4.4 Nyckelord De nyc kelord som legat till grund för våra litteratursökningar ä r: Sj ukvård/ vård (h ealth c are) o Akutmottagning (emergenc y department/ E D/ E R ) o P roc esser (proc esses) Information o Flöden (-flow ) o Försörj ning (-supply) o Ö verbelastning (-overload) o U ttröttning (fatigue) o System (-system) o K ommunikation Systemteori o M ikrosystem (mic rosystem) o M esosystem o M akrosystem (mac rosystem) 14

21 5 Teori 5.1 Information och IT inom sjukvården Sj ukvården h ar under det senaste årtiondet genomgått stora förä ndringar till följ d av förä ndrade informationsmönster (B all, W eaver & Abbott, 2002). I en undersökning av h ur sj uksköterskor anvä nder sin arbetstid visade det sig att varj e patient på den undersökta avdelningen fic k trä ffa en sj uksköterska mellan 20 oc h 50 minuter under en tolvtimmarsperiod. Sj uksköterskorna spenderade resten av tiden med att ta emot oc h koordinera kommunikation angående patientinformation till andra enh eter, personer eller vårdgivare. Detta bryter mot det traditionella synsä ttet att sj uksköterskans frä msta roll ä r att verka i direkt kontakt med sina patienter oc h enligt B all m fl beror förä ndringen på att sj ukvården blivit mindre effektiv i att utföra sina primä ra uppgifter. Detta problem ä r internationellt oc h riskerar att leda till en utarmning av sj uksköterskeyrket eftersom många vä lj er att byta j obb nä r de upplever att de inte kan ge patienterna den tid som beh övs. M en det finns oc kså tec ken på att problemet faktiskt tas på allvar, bland annat h ar sj ukvården börj at köpa in vårdinformationssystem vars syfte ä r att öka patientsä kerh eten, effektivisera proc esser oc h minska risken för mä nskliga misstag. E n av de yrkeskategorier som frä mst vunnit på införandet av datoriserade vårdinformationssystem ä r sj uksköterskorna, som nu slipper ä gna tid åt att tyda h andskrivna ordinationer oc h remisser (B all m fl, 2002). R ees (1997) menar istä llet att det ökande informationsflödet inom vården ä r en riskfaktor för patientsä kerh eten, inte minst eftersom vårdens aktörer översvä mmas av information som avsä ndarna klassar som viktig. Det saknas doc k en tydlig definition på vad som bör rä knas som viktigt eller inte, oc h vä rdefull patienttid går förlorad nä r lä karna tvingas sitta oc h lä sa P M oc h som ofta inte tillför vården sä rskilt myc ket. O m inte någon form av kontroll införs över informationsflödet tror R ees att sj ukvården inom kort kommer att tvingas dra ner på patientarbetet till förmån för informationsh anteringen. H an skriver oc k- så att det frä mst ä r den moderna informationsteknologin som urh olkar vårdens effektivitet (R ees, 1997). R ogoski (2002) skriver, till skillnad från R ees, att den ökade anvä ndningen av informationsteknologi i vården förbä ttrar patientsä kerh eten genom bä ttre kontroll över de olika vårdmomenten. Dessutom blir sj ä lva vården effektivare genom anvä ndningen av vårdinformationssystem eftersom all information om patienten finns på ett oc h samma stä lle vilket gör 15

22 att personalen slipper spendera tid på att leta j ournaler. E n förutsä ttning för att systemet ska bli effektivt ä r doc k att det går att integrera med andra förekommande system inom sj ukh uset eller vårdenh eten. R evere oc h T urner m fl (2007) anser att kunskaperna om de informationsbeh ov som ex isterar inom sj ukvården ä r bristfä lliga h os utvec klare av vårdinformationssystem. Det finns inom vården idag ett beh ov av system som levererar förståelig, snabb, koordinerad oc h tillförlitlig information. Dessutom måste systemen vara tillrä c k- ligt flex ibla för att kunna anpassas till de olika verksamh eter som anvä nder dem. U tvec klarna borde lä gga betydligt större vikt vid anvä ndarnas synpunkter på systemen eftersom det ä r anvä ndarna som ä r ex perter på verksamh eten i vilken systemen ska anvä ndas, oc h dessutom krä vs att utvec klarna ä r intuitiva oc h h ar goda kunskaper om arbetsflödet i olika verksamh eter (R evere, T urner m fl, 2007). E nligt N elson oc h B atalden m fl (2002) kan information oc h informationsteknologi beskrivas Ledarskap Ledarskap Organisatoriskt stöd Personal Personalfokus Utbildning och träning Samverkan i vårdteam Information och IT Utförande Resultat Processförbättring Patienter Patientfokus Samhälls- och marknadsfokus Figur I n f o rma t io n o c h I T s o m d e t s a mma n h å l l a n d e n a v e t i h j ul e t (f rit t e f t e r N e l s o n, B a t a l d e n m f l, ) som ett nyc kelelement i det effektiva mikrosystemet. Informationen kopplar ih op vårdpersonalen med patienterna, oc h utan den skulle vården inte fungera. Informationsteknologi lä nkar ih op informationsflöden med patientvård oc h h j ä lper till att skapa en effektiv infor- 16

23 N mationsmilj ö i mikrosystemet. T eknologin kan oc kså skapa en bä ttre kommunikation mellan olika vårdgivare, oc h mellan vårdgivare oc h patient. I en artikel från 2003 (N elson & B atalden m fl) illustreras informationens oc h informationsteknologins viktiga roll i mikrosystemet på följ ande vis (figur 5.1). I skriften N ationell IT -strateg i för vå rd oc h omsorg (2006) står att man med h j ä lp av IT -stöd kan förbä ttra både vårdkvalitet, patientsä kerh et oc h tillgä ngligh et, inte minst genom ett nytt sä tt att styra, organisera oc h utföra vårdinsatser. Författarna till skriften poä ngterar doc k vikten av att de IT -stöd som införs kan kommunic era med varandra, annars ä r risken stor att den totala nyttan av systemen minskar. Det frä msta målet med IT -stöd ä r att stä rka patienternas stä llning i vården samt att h j ä lpa sj ukvården att utnyttj a de ekonomiska resurserna på bä sta möj liga sä tt (N ationell IT -Strategi för V ård oc h O msorg, 2006). I detta arbete anvä nds samlingsbegreppet information för både patientrelaterade uppgifter oc h övrig förekommande information i verksamh eten. 5.2 Information overload B egreppet information overload (informationsöverbelastning, h ä refter förkortat som IO ) kan definieras som att en individ erh åller så stora mä ngder relevant information att h an eller h on inte klarar att h antera den (E dmunds & M orris, 2000). Definitionerna ä r doc k många, oc h den beskrivning av fenomenet som kanske ligger nä rmast sanningen ä r en situation nä r så myc ket information når en oc h samma person att det inte lä ngre ä r möj ligt för personen att anvä nda den på ett effektivt sä tt. P roblemet med IO ä r vä lkä nt oc h forskning på området bedrivs inom bland annat medic in, samh ä llsvetenskap, ekonomi oc h datavetenskap. Fenomenet h ar ex isterat i en eller annan form under h ela 1900-talet, men först 1971 myntades begreppet IO, oc h under 80-talet blev det vedertaget inom forskningen (E d- munds & M orris, 2000). H all oc h W alton (2004) skriver att IO först blev ett allvarligt problem i samband med att många företag börj ade j akten på att minska sina kostnader. E n stor mä ngd medarbetare förlorade då sina arbeten, oc h de som blev kvar på företagen fic k en kraftigt ökad arbetsbörda. E fter detta h ar symtomen på IO blivit allt vanligare. Författarna presenterar oc kså några olika definitioner på begreppet: ä r ett levande system erh åller mer information ä n vad som ä r möj ligt att proc essa. 17

24 N N N ä r förh ållandet mellan h j ä rnans förmåga att ta emot information oc h faktisk input av information h amnar i obalans. ä r mottagen information upplevs som h indrande snarare ä n h j ä lpande trots informationens potentiella anvä ndbarh et, oc h nä r verksamh eten i stort blir lidande av detta. E nligt W h ite oc h Dorman (2000) innebä r IO den vä ndpunkt dä r information slutar upplevas som en vä rdefull tillgång oc h istä llet blir en stor belastning. Fenomenet kan oc kså kallas för informationsförgiftning eller datadelirium. W ilson (2001) delar upp definitionen av begreppet i två nivåer, personlig oc h organisatorisk. P å den personliga nivån beskrivs IO som en kä nsla av att flödet av information (i arbetet) ä r så stort att det omöj ligen kan h anteras oc h kontrolleras med h j ä lp av individens normala h anteringsstrategier. P å organisatorisk nivå kan begreppet istä llet betyda att den personliga upplevelsen av IO ä r så pass spridd bland de anstä llda att den totala effektiviteten i företaget eller organisationen blir lidande av det. W ilson skriver oc kså att det ä r vanligt att informations- oc h kommunikationsteknologin får skulden för uppkomsten av IO men att problemet ligger på en annan nivå. IK T utgör endast kanalerna för den stora informationsspridningen, inte sj ä lva orsaken till den (W ilson, 2001). elson (1994) anser att informationssamh ä llet nu blommat ut på allvar oc h att samh ä llet i många delar h ålls som gisslan av en lavin av information som ingen vet h ur vi ska kunna h antera. IO ä r ett allvarligt problem som riskerar att kosta företag oc h enskilda stora summor om det inte motarbetas. N ä r begreppet IO kommer upp till diskussion tä nker de allra flesta på en överbelastning till följ d av stora informationsmä ngder. Detta ä r enligt N elson oc kså ett korrekt sä tt att se på begreppet. Det ä r idag vanligt att vi tvingas lä sa igenom stora mä ngder information för att h itta det lilla styc ke som vi faktiskt beh över. V issa forskare menar att det till oc h med går fortare att göra om ett ex periment ä n att leta fram information om h uruvida någon genomfört ex perimentet tidigare. Anledningen till detta ä r att det varj e dygn skrivs ungefä r ord av teknisk information som kan anses vara viktig på ett eller annat sä tt. E n person som lä gger åtta timmar per dag åt att lä sa teknisk information skulle beh öva en oc h en h alv månad på sig för att ta in det som skrivits under ett enda dygn. O c h nä r h an ä r fä rdig ligger h an efter med c irka fem oc h ett h alvt års lä sning. U nder de sista trettio åren h ar det produc erats mer information ä n under 500 år innan dess. Det 18

25 W mesta av informationen ä r tillgä nglig för alla, vilket innebä r att vi kritiskt måste selektera vilken information som faktiskt ä r anvä ndbar för j ust oss. IO uppstår ofta nä r en person: inte förstår tillgä nglig information kä nner sig alltför övervä ldigad av informationsmä ngden inte vet om viss information ex isterar inte vet var man h ittar informationen vet var man h ittar informationen men inte h ar tillträ de till den (N elson, 1994) Orsaker till IO O rsakerna till att IO uppkommer ä r många oc h komplex a. Individuella faktorer i samverkan med olika organisatoriska aspekter kan öka risken för att fenomenet uppstår. H all oc h alton (2004) beskriver tre viktiga faktorer som inverkar: Informationsmilj öns komplex itet - ex empelvis vilken sorts information som h anteras, organisationens utformning, generella referensramar oc h grad av samverkan inom organisationen. Individuell proc esskapac itet - kombinationen av den individuella förmågan att uppmä rksamma, bearbeta oc h minnas information. Individuella beh ov oc h önskemål - ex empelvis motivation, ansträ ngning oc h tillgä nglig tid. U töver ovanstående faktorer menar författarna oc kså att flera yttre faktorer kan påverka förekomsten av IO. Den information som förmedlas idag ä r ofta komplic erad oc h når mottagaren i stor mä ngd, inte minst som en effekt av moderna informationskanaler såsom Internet oc h . M ånga arbetsuppgifter förä ndras oc kså till att innefatta en h ögre grad av samverkan med andra, oc h dä rmed ökar oc kså beh ovet av informationsutbyte oc h kommunikation. Dessutom h ar h ela informations- oc h kommunikationsproc essen blivit betydligt snabbare under de sista dec ennierna, bland annat som en följ d av den förbä ttrade tekniken. Inom sj ukvården h ar förekomsten av IO oc kså ökat i takt med att mer oc h mer patientinformation blivit tillgä nglig (H all & W alton, 2004). 19

26 H R ees (1997) skriver att en viktig förklaring till IO ä r att det stora antalet tillgä ngliga informationskanaler i vårt moderna samh ä lle leder till att samma (eller likvä rdig) information ä r lä tt att skic ka på flera sä tt, oc h att det ä r vanligt att både fax, oc h papperspost anvä nds för viktig information för att sä kerstä lla att den når fram. Dessutom lä ggs inte tillrä c klig ansträ ngning på att sä rskilj a mellan viktig oc h oviktig information vilket gör att mottagaren h ar ett drygt arbete nä r det kommer till att sortera, bearbeta oc h anvä nda informationen. E ppler oc h M engis (2004) anser att man inte bör underskatta den subj ektiva aspekten nä r man diskuterar IO. Den individuella förmågan att ta emot oc h bearbeta information påverkar i h ög grad kä nslan av h anterbarh et eller överbelastning. Individuell förmåga ä r doc k bara en av fem viktiga faktorer. De övriga ä r informationskarakteristika, IT, organisation oc h arbetsuppgifter. Angående begreppen push oc h pull skriver E ppler oc h M engis att push -teknik innebä r att avsä ndaren tvingar på mottagaren information, ex empelvis via eller SM S, medan pull-teknik betyder att anvä ndaren sj ä lv söker oc h inh ä mtar den information som beh övs för arbetsuppgiften. P ush -tekniken sä kerstä ller att mottagaren verkligen erh åller viktig information, men nac kdelen ä r att mottagaren tvingas gå igenom stora mä ngder information för att finna det som verkligen ä r av vikt för j ust h onom/ h enne. Det finns oc kså en kvalitetsaspekt i informationen som kan öka risken för uppkomsten av IO. E nligt Ah lstedt oc h Sä ll (1999) finns fyra faktorer som h ar visat sig öka risken: L ågkvalitativ information - krä ver ofta fortsatta sökningar för att h itta rä tt information. L ågt informationsvä rde - tillför ingenting till den aktuella verksamh eten. ög grad av motsä gelsefullh et - information som talar emot annan information, kan leda till ökad förvirring. H alf-l ife - information med kort relevanstid, krä ver uppdatering oc h ny sökning. V erksamh eter med en h ög grad av information med ovanstående inneboende faktorer löper större risk att drabbas av IO. Ah lstedt oc h Sä ll h ar oc kså, med h j ä lp av litteraturstudier, h ittat sj u anledningar till att företagsledare riskerar att drabbas av IO i h ögre utsträ c kning ä n andra: 20

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014. EXECUTIVE SUMMARY Gör dina val medvetet

INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014. EXECUTIVE SUMMARY Gör dina val medvetet INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014 EXECUTIVE SUMMARY Gör dina val medvetet Föreläsningsanteckningar Raymond Ahlgren Stockholm, Oscarsteatern 18 november 2014 EXECUTIVE SUMMARY: Gör dina val medvetet INSIGHTLAB:

Läs mer

tala är silver dela är guld

tala är silver dela är guld En utvecklingsartikel publicerad för Pedagog Stockholm tala är silver dela är guld hur ett formativt arbetssätt kan lägga grunden för en mer likvärdig bedömning av den muntliga förmågan Författare: Marie

Läs mer

Skapa remissvar till regeringen, skicka för godkännande, godkänna, diarieföra och skicka svar

Skapa remissvar till regeringen, skicka för godkännande, godkänna, diarieföra och skicka svar Pontus Va rmhed 2017 04 18 Skapa remissvar till regeringen, skicka för godkännande, godkänna, diarieföra och skicka svar Denna manual inneha ller en beskrivning av flo det fra n att skapa dokument skicka

Läs mer

FRAMTIDEN A R REDAN HA R

FRAMTIDEN A R REDAN HA R 1 FRAMTIDEN A R REDAN HA R Va r tids sto rsta utmaning a r klimatfo ra ndringarna och att naturresurserna a r a ndliga Fo r att kunna sta lla om samha llet kra vs det att vi ser utmaningarna redan nu Hur

Läs mer

Nr 1 Våren 2012. Foto: Håkan Nilsson

Nr 1 Våren 2012. Foto: Håkan Nilsson L I N S LU S E N M e d l e m s t i d n i n g f ö r Ka r l s k ro n a F o t o k l u b b Nr 1 Våren 2012 Tromtö Foto: Håkan Nilsson Innehållsförteckning Ordfö randen har ördet 3 Ma nadsmö ten hö sten 2012

Läs mer

Nr 1 Va ren 2013. Almö. Foto: Håkan Nilsson

Nr 1 Va ren 2013. Almö. Foto: Håkan Nilsson L I N S L U S E N M e d l e m s t i d n i n g f ö r K a r l s k r ö n a F ö t ö k l u b b Nr 1 Va ren 2013 Almö Foto: Håkan Nilsson Innehållsförteckning Ordfö randen har ördet 3 Ma nadsmö ten hö sten 2013

Läs mer

Stockholm 2013-01-08 Till de organisationer som undertecknat beslutet om samverkan

Stockholm 2013-01-08 Till de organisationer som undertecknat beslutet om samverkan Stockholm 2013-01-08 Till de organisationer som undertecknat beslutet om samverkan Samordningsgruppen har under a ret 2012 vid ett antal tillfa llen bero rt fra gan om inriktningen fo r det kommande a

Läs mer

KARTLÄGGNING. 1.1 Finns kartla ggning, statistik om nyanla nda akademiker inom ramen fo r etableringsreformen? Hur ma nga stannar i regionen?

KARTLÄGGNING. 1.1 Finns kartla ggning, statistik om nyanla nda akademiker inom ramen fo r etableringsreformen? Hur ma nga stannar i regionen? Bilaga 9 KARTLÄGGNING Denna kartläggning syftar till att ta fram information kring hur Arbetsförmedlingen jobbar för att integrera nyanlända akademiker i näringslivet. UTVECKLINGSARBETEN MED ANKNYTNING

Läs mer

äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät?

äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät? äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät? U lf V in n e ra s D e s ig n c o n s u lta n t, C is c o S y s te m s 2 0 0 2, C is c o S y s te m s, In c. A ll rig h ts re s e rv e d. U lf V

Läs mer

Vad gör vi på jobbet?

Vad gör vi på jobbet? Vad gör vi på jobbet? Eva Anskär, distriktssköterska Handledare: Agneta Andersson, Fil. Dr. Malou Lindberg, Docent. Bakgrund Administration - stor del av arbetstiden Som en del av vårdcentralens Lean-arbete

Läs mer

Vilka roller och funktioner a r viktiga fo r er?

Vilka roller och funktioner a r viktiga fo r er? Vilka roller och funktioner a r viktiga fo r er? Neuropsykologi Ett specialistområde och ett kliniskt hantverk Neuropsykologi Sambandet mellan hja rnans funktion och beteenden Sambandet mellan hjärnans

Läs mer

KARTLÄGGNING. 1.2 Finns det en integrationsstrategi i ert arbete mot denna ma lgrupp?

KARTLÄGGNING. 1.2 Finns det en integrationsstrategi i ert arbete mot denna ma lgrupp? Bilaga 8 KARTLÄGGNING Denna kartla ggning syftar till att ta fram information om hur Länsstyrelsen jobbar fo r att attrahera nyanla nda akademiker inom ramen fo r etableringsreformen till la rosa ten samt

Läs mer

Bosgårdsskolans IKT-plan Lust, lärande och framtidstro 2013

Bosgårdsskolans IKT-plan Lust, lärande och framtidstro 2013 Bosgårdsskolans IKT-plan Lust, lärande och framtidstro 2013 Bakgrund Det digitala informationssamhället gör avtryck i allas liv. Internet är något som berör och påverkar hela samhället. Detta gäller i

Läs mer

Datum Kursens bena mning: Fortsa ttningskurs i ledarskap under pa frestande fo rha llanden

Datum Kursens bena mning: Fortsa ttningskurs i ledarskap under pa frestande fo rha llanden 1 (6) Kursplan Kursens bena mning: Fortsa ttningskurs i ledarskap under pa frestande fo rha llanden Engelsk bena mning: Basic course II in Leadership under demanding conditions Kurskod: 1LL048 Ga ller

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Stà mmer adressuppgifterna pã vã r hemsida? (http://svenskaspraket.si.se/for-larare/universitet-med-svenskstudier/) Nej

Stà mmer adressuppgifterna pã vã r hemsida? (http://svenskaspraket.si.se/for-larare/universitet-med-svenskstudier/) Nej From: Netigate Sent: den 31 augusti 2015 21:46:34 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014/2015 Answers submitted by lotta@u.washington.edu 8/31/2015 9:46:33 PM (02:36:54) Adress-

Läs mer

INSTRUKTIONSTEXT FO R PLEXTALK Linio Pocket - Na tverksmapp -

INSTRUKTIONSTEXT FO R PLEXTALK Linio Pocket - Na tverksmapp - INSTRUKTIONSTEXT FO R PLEXTALK Linio Pocket - Na tverksmapp - Shinano Kenshi Co., Ltd. A ger ra tt att utan fo rvarning a ndra inneha llet i denna instruktionstext. Inneha llsfo rteckning 1 Vad du kan

Läs mer

Triage och teamarbete på medicinakuten

Triage och teamarbete på medicinakuten Vision Eksjö Akutklinik Din Trygget - För r ett bra liv Verksametsidé: Första länken l till återställd livskvalitet Triage oc teamarbete på medicinakuten Projektgrupp: : Jörgen J Tolstrup Överläkare, Lena

Läs mer

MANUAL- PROJEKTVERTYG

MANUAL- PROJEKTVERTYG MANUAL- PROJEKTVERTYG Innehåll Starta ett projekt... 2 La gga till information om projektet... 4 Bygga upp en mapp-struktur... 6 La gga till en produkt fra n systemet... 7 La gga till en egen produkt...

Läs mer

Datasaabs Vänner - En ideell förening för datorhistoria och IT - utveckling

Datasaabs Vänner - En ideell förening för datorhistoria och IT - utveckling Datasaabs Vänner - En ideell förening för datorhistoria och IT - utveckling Verksamhetsberättelse Ekonomirapport för 2014 Budget 2015 Dagordning för årsmötet Valberedningens förslag Bilaga 1 Kallelse till

Läs mer

Vad är mikrosystem? Berit Axelsson, utvecklingsledare, biomedicinsk analytiker Qulturum, Landstinget i Jönköpings län 10-6. www.lj.

Vad är mikrosystem? Berit Axelsson, utvecklingsledare, biomedicinsk analytiker Qulturum, Landstinget i Jönköpings län 10-6. www.lj. Vad är mikrosystem? Berit Axelsson, utvecklingsledare, biomedicinsk analytiker Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Mikro 10-6 1 System Det ligger i systemets natur att små system bygger upp större system

Läs mer

Digital agenda för Kalmarsunds gymnasieförbund 2016 2018

Digital agenda för Kalmarsunds gymnasieförbund 2016 2018 1 (7) Datum 2015 10 12 Ärendebeteckning GYF 2015/0681 05.01 Digital agenda för Kalmarsunds gymnasieförbund 2016 2018 1. Varför behövs en digital agenda för Kalmarsunds gymnasieförbund? Syfte De utmaningar

Läs mer

EGENVÅRDSMARKNADEN 2015

EGENVÅRDSMARKNADEN 2015 FÖRSÄLJNINGSSTATISIK ÖVER KOSTTILLSKOTT, VITAMINER OCH SPORTNUTRITION I SVERIGE 2015 1. Den svenska fo rsa ljningsstatistiken Fo r tredje a ret presenterar Svensk Egenva rd och Euromonitor International

Läs mer

1 3F 0 1rre kvinnliga f 0 2retagare vill v 0 1xa

1 3F 0 1rre kvinnliga f 0 2retagare vill v 0 1xa 1 3 Ingela Hemming, SEB:s F 0 2retagarekonom Tisdag den 8 mars 2011 SEB:s F 0 2retagarpanel om kvinnor som driver f 0 2retag: Kvinnor som driver f 0 2retag har f 0 2rsiktigare tillv 0 1xtplaner och mindre

Läs mer

Åtgärder för att motverka ett value gap. En ny syn på mellanhänders rättsliga ställning? Daniel Westman

Åtgärder för att motverka ett value gap. En ny syn på mellanhänders rättsliga ställning? Daniel Westman Åtgärder för att motverka ett value gap. En ny syn på mellanhänders rättsliga ställning? Daniel Westman Nya skyldigheter för vissa lagringstjänster Rättslig och affärsmässig bakgrund Kommissionens policyproblem:

Läs mer

Problematiska gemensamhetsanläggningar mm mm

Problematiska gemensamhetsanläggningar mm mm Problematiska gemensamhetsanläggningar mm mm Dagens pass Tre val 2 Dagens pass, tre val Problematiska gemensamhetsanläggningar Utbyggnadsdirektivet, att tvinga sig in i annans infrastruktur. Hur passar

Läs mer

Junior- och ungdomsta vlingar

Junior- och ungdomsta vlingar Junior- och ungdomsta vlingar Under veckorna 3-4 genomfo rdes fyra distriktsbeso k fo r att diskutera svensk innebandys junior- och ungdomsta vlingar. Samtliga 22 distrikt var representerade pa ett eller

Läs mer

FÅ FLER AFFÄRER MED GODA KUNDRELATIONER. www.dalecarnegie.se

FÅ FLER AFFÄRER MED GODA KUNDRELATIONER. www.dalecarnegie.se FÅ FLER AFFÄRER MED GODA KUNDRELATIONER www.dalecarnegie.se FÅ FLER AFFÄRER MED GODA KUNDRELATIONER GODA KUNDRELATIONER ATT LYSSNA AKTIVT OCH STÄLLA FRÅGOR Som Dale Carnegie uttryckte det, Om du strävar

Läs mer

Trygghetsplan för Solhagas förskola

Trygghetsplan för Solhagas förskola 1(6) 2016-10-24 Trygghetsplan för Solhagas förskola 2016-2017 Trygghetsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solhagas förskola 2016-2017 Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets

Läs mer

Nuvarande paragraf Nuvarande lydelse Ny paragraf Förslag ny lydelse Kommentar. 4 SYFTE ax ska främja amatör- och deltagarkultur i Sverige.

Nuvarande paragraf Nuvarande lydelse Ny paragraf Förslag ny lydelse Kommentar. 4 SYFTE ax ska främja amatör- och deltagarkultur i Sverige. Underlag stadgerevison ax ax styrelses förslag på nya stadgar för ax. Dokumentet innehåller en kolumn med nuvarande stadgar och en kolumn med förslag till ny lydelse. Nuvarande paragraf Nuvarande lydelse

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

En mobil strategi fö r PLM-anvä ndare

En mobil strategi fö r PLM-anvä ndare En mobil strategi fö r PLM-anvä ndare White paper Bä ttre beslut var som helst, nä r som helst Teamcenter -programvarans Mobility-app ansluter smidigt din mobila arbetsstyrka till din Teamcenter-aktiverade

Läs mer

Ten ta m en i TMPT 06 Produ ktion s tekn ik för DPU2

Ten ta m en i TMPT 06 Produ ktion s tekn ik för DPU2 Ten ta m en i TMPT 06 Produ ktion s tekn ik för DPU2 Da tu m 2013-06-03 kl 14-18 Sa l:?? Provkod: TEN A An ta l in gå en de u ppgifter: 8 s t. An ta l s idor: 6 s t. Jourh. lärare: Peter Bjurstam Telefon

Läs mer

Obstruktiv sömnapné. Obstruktiv So mnapne. Tillho r du. riskgruppen?

Obstruktiv sömnapné. Obstruktiv So mnapne. Tillho r du. riskgruppen? Obstruktiv sömnapné Obstruktiv So mnapne Tillho r du riskgruppen? Bedöm om du a ar i riskgruppen OSA bedo mningsguide 1 2 3 4 Vanliga tecken och symptom pa OSA Vad a r obstruktiv so mnapne (OSA)? Risker

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedjebackens förskola 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedjebackens förskola 2014 1 2014-10-16 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedjebackens förskola 2014 Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre

Läs mer

Trivselregler Brf Ronnebyga rden

Trivselregler Brf Ronnebyga rden Trivselregler Brf Ronnebyga rden Hej nya, eller gamla granne! Har du ta nkt pa att vi a ger ett hus ihop? Ra ttare sagt ett hus fra n 1936. Det a r ju riktigt ha ftigt. I huset har vi en bostadsra ttsfo

Läs mer

Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa.

Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa. Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa. O Y F IS K A R S A B Verksamhetsberättelse för 1969, bolagets 86 verksamhetsär. E x t e m f ö r s ä l j n i n g o c h e x p o r t ( 1 0 0 0 m

Läs mer

Målgrupp. Ma lgrupp Ma n och kvinnor i alla a ldrar Drabbade Anho riga Va nner Va rdpersonal O vriga intresserade

Målgrupp. Ma lgrupp Ma n och kvinnor i alla a ldrar Drabbade Anho riga Va nner Va rdpersonal O vriga intresserade www.shedo.org Om föreningen Bildades i augusti 2008 och blev da den fo rsta fo reningen inom sitt omra de. SHEDO arbetar med a tsto rningar och sja lvskadebeteende, samt dubbelproblematiken. Riksta ckande

Läs mer

Protokoll fo rt vid a rsmo te fo r Sverok Ga vledala Falun 2012-02-25

Protokoll fo rt vid a rsmo te fo r Sverok Ga vledala Falun 2012-02-25 Protokoll fo rt vid a rsmo te fo r Sverok Ga vledala Falun 2012-02-25 1. Mo tets o ppnande Linnea Risinger fo rklarar a rsmo tet o ppnat. 2. Mo tets beho righet Mo tet fo rklaras beho rigt. 3. Faststa

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1 Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1a Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 1b Hur gammal är Du?

Läs mer

Uppföljning av den nationella vårdgarantin

Uppföljning av den nationella vårdgarantin Uppföljning av den nationella vårdgarantin Viktigaste slutsatser Vårdgarantin har haft en begränsad effekt på väntetidsutvecklingen. Det finns stora skillnader mellan landstingen när det gäller väntetidsutvecklingen.

Läs mer

Kvalitetssa kring av MS-va rden i Sverige

Kvalitetssa kring av MS-va rden i Sverige Kvalitetssa kring av MS-va rden i Sverige Ansvarig för dokumentet: Anders Svenningsson (20161004) Bakgrund: MS a r en kronisk neurologisk in8lammatorisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kra ver varierande

Läs mer

Café med program våren 2016

Café med program våren 2016 Café med program våren 2016 Torsdagar i Helgeandsgården 12.00 Middagsbön 12.15 Sopplunch 13.00 Föredrag Välkommen till torsdagsgemenskap i Helgeands församling! Kyrkan ligger på Klostergården bakom Coop

Läs mer

Stadgar för Göteborg Beachvolley Club

Stadgar för Göteborg Beachvolley Club Stadgar för Göteborg Beachvolley Club Göteborg Beachvolley Club (GBC) är en ideell förening. Hjärtat i svensk beachvolley Bildad: 1993-12-31 Stadgarna senast fastställda/ändrade av årsmöte: 2013-11-23

Läs mer

Hej Alla! Vi som pratar nu heter

Hej Alla! Vi som pratar nu heter Hej Alla! Vi som pratar nu heter Iréne Eriksson Monica Carlsson Läkarsekreterare Medicinkliniken Länssjukhuset Halmstad Iréne Eriksson, Monica Carlsson 1 Färdigutbildad! Och sen då? d Vad var syftet med

Läs mer

DU Ä R HÄ R P A R A L L E L L T UP P D R A G A N G E R E D ST A D SP A R K 2 0 1 1-1 2-0 6

DU Ä R HÄ R P A R A L L E L L T UP P D R A G A N G E R E D ST A D SP A R K 2 0 1 1-1 2-0 6 DU Ä R HÄ R P A R A L L E L L T UP P D R A G A N G E R E D ST A D SP A R K 2 0 1 1-1 2-0 6 1 ANALYS - GRÖNT SAMBAND ANGERED CENTRUM - GRÖN LÄNK ANGERED STADSPARK PARALLELLT UPPDRAG 2011-12-06 2 HÄR FANNS

Läs mer

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare

Läs mer

rsredovisning BRF R da Stugans Smycke 769618-9922

rsredovisning BRF R da Stugans Smycke 769618-9922 rsredovisning f r BRF R da Stugans Smycke 769618-9922 Styrelsen f r h rmed l mna sin redog relse f r f reningens utveckling under r kenskaps ret 213-1-1-213-12-31. Inneh llsf rteckning Sida - F rvaltningsber

Läs mer

Normkritik i juristutbildningen. En rapport om genusperspektivets förekomst i undervisningen på juristprogrammet vid Lunds universitet

Normkritik i juristutbildningen. En rapport om genusperspektivets förekomst i undervisningen på juristprogrammet vid Lunds universitet Normkritik i juristutbildningen En rapport om genusperspektivets förekomst i undervisningen på juristprogrammet vid Lunds universitet 1. Inledning 1.1 Bakgrund och frågeställning 1.1.1 Bakgrund Initiativet

Läs mer

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet Lilla Verkstan Djurås förskola Utvecklingsarbete hösten 2014 Vår barngrupp består just nu av tio barn, varav fyra är kvar sedan förra terminen och

Läs mer

Vad är kliniska mikrosystem?

Vad är kliniska mikrosystem? Vad är kliniska mikrosystem? En introduktion Berit Axelsson Utvecklingsledare Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Joakim Edvinsson Utvecklingsledare Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Varje system

Läs mer

FRÖSET - SMÅLAND. Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län. www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1

FRÖSET - SMÅLAND. Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län. www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1 . FRÖSET - SMÅLAND Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1 S K O G S G Å R D 2 9 H A ALLMÄNT L a n t lig t b o e n de me d b ra lä g e e n da

Läs mer

ÄLDRECENTRUM. Ett UPPDRAG för att sätta den äldre multisjuke i centrum 2009 Ansvariga: Siw Ewers/Kerstin Eriksson NSV 2009-09-02

ÄLDRECENTRUM. Ett UPPDRAG för att sätta den äldre multisjuke i centrum 2009 Ansvariga: Siw Ewers/Kerstin Eriksson NSV 2009-09-02 ÄLDRECENTRUM Ett UPPDRAG för att sätta den äldre multisjuke i centrum 2009 Ansvariga: Siw Ewers/Kerstin Eriksson NSV UPPDRAGET Uppnå en integrerad och väl sammanhållen vård och omsorg mellan kommuner,

Läs mer

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER Brandpåverkad stålkonstruktion Temperaturhöjningen i en brandpåverkad stål kon struk tion beror på profilens volym eller

Läs mer

1.6 Exempel p terkoppling terkoppling r en mycket kraftfull metod f r att p verka systems beteende ven i s dana fall d systemets dynamik eller st rningarna r endast ofullst ndigt k nda. S som vi sett kan

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

HANDLINGSPLAN CALICI 2011/2012. Förebyggande arbete Första linjen Vårdplatsstruktur Intern allvarlig händelse

HANDLINGSPLAN CALICI 2011/2012. Förebyggande arbete Första linjen Vårdplatsstruktur Intern allvarlig händelse HANDLINGSPLAN CALICI 2011/2012 Förebyggande arbete Första linjen Vårdplatsstruktur Intern allvarlig händelse 2011/2012 Innehåll 1. Förebyggande arbete Hygien en uppdatering 3 Frågor till patienten 3 Dokumentation

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Utvä rdering äv Ä tstö rningsenheten i Hälländ 2011-12-02

Utvä rdering äv Ä tstö rningsenheten i Hälländ 2011-12-02 SPsH080010 Ärende 12 DN PS 2012-02-16 Utvä rdering äv Ä tstö rningsenheten i Hälländ 2011-12-02 Denna rapport är framtagen i samband med en utvärdering av nuvarande organisation under tre veckor i november

Läs mer

Fysikteknologsektionen

Fysikteknologsektionen Fysikteknologsektionen Protokoll fo rt vid sektionsmo te 23 november 2010 Tid: 15:30 Plats: HA1 1 Mo tets o ppnande Lars Lundberg, vice ordfo rande, o ppnar det kraftigt underbemannade mo tet genom att

Läs mer

Fo rskolan har tillsammans med skola och fritids tillga ng till en fin gymnastiksal. En ga ng i ma naden kommer Bokbussen till skola och fo rskola.

Fo rskolan har tillsammans med skola och fritids tillga ng till en fin gymnastiksal. En ga ng i ma naden kommer Bokbussen till skola och fo rskola. Verksamhetsplan Hardemo förskola 2016-2017 Inledning Det som ligger till grund fo r Hardemo fo rskolas verksamhetsplan 2016-2017 a r: La roplan fo r fo rskolan, Lpfo 98/16 och fo rskolans trygghetsplan.

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 4 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

EKEBYSKOLAN SALA: HO#STTERMINEN 2013 - NR:1. att man kanske inte anva nder som kan inga. hemsidan i det syftet. Ska man skicka mail och skriva allt i

EKEBYSKOLAN SALA: HO#STTERMINEN 2013 - NR:1. att man kanske inte anva nder som kan inga. hemsidan i det syftet. Ska man skicka mail och skriva allt i EKEBYSKOLAN SALA: HO#STTERMINEN 2013 - NR:1 Året utdelning av ipads MO#JLIGHETERNA ATT SPRIDA INFORMATION O#KAR I OCH MED ATT TEKNIKEN UTVECKLAS Fo r andra a ret i rad har ipads delats ut bland Ekebyskolans

Läs mer

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring I social d e m o k r a t i s k a partie ts Råds la g o m jobb i börja n av 2008 för d e jag tillsa m m a n s me d tre ka m r a t e r fra m idé n o

Läs mer

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Landstinget Dalarna Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Mora lasarett Mora lasarett har genom sitt geografiska läge en särställning i länet vad gäller turisttillströmningen. Detta gör att den

Läs mer

MÄSTERKATTEN 2B FACIT Kapitel 1

MÄSTERKATTEN 2B FACIT Kapitel 1 MÄSTERKATTEN B FACIT Kapitel EN lilla RÖA ÖNAN 0 en som är lat får ingen mat. Problemlösning Arbeta två oc två. En av de sex kycklingarna tycker inte om bullar. e andra äter en el bulle alla dagar. Gör

Läs mer

Informationssäkerhetsmedvetenhet

Informationssäkerhetsmedvetenhet Informationssäkerhetsmedvetenhet En kvalitativ studie på Skatteverket i Linköping Kandidatuppsats, 10 poäng, skriven av Per Jutehag Torbjörn Nilsson 2007-02-05 LIU-IEI-FIL-G--07/0022--SE Informationssäkerhetsmedvetenhet

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

3AMMANFATTNING AV INKOMNA REMISSVAR

3AMMANFATTNING AV INKOMNA REMISSVAR 0ROMEMORIA!RBETSMARKNADSDEPARTEMENTET!RBETSLIVSENHETEN 2EMISSAMMANST LLNING AV BET NKANDET -EDLINGSINSTITUT OCH LµNESTATISTIK 3/5 )NLEDNING "AKGRUNDEN TILL UTREDNINGEN OM -EDLINGSINSTITUT OCH L NESTATISTIK

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

Protokoll. Socialnä mnden 2011-02-15 14-20

Protokoll. Socialnä mnden 2011-02-15 14-20 Socialnä mnden 14-20 Socialnä mndens sammanträ de Ersä ttningar till familjehem, kontaktfamiljer, kontaktpersoner m.m. 2 Yttrande till Förvaltningsrä tten i Göteborg, mål 574-11 angående laglighetsprövning

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens. q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men

Läs mer

Figur 2: Bild till uppgift 1 a) b) Figur 3: Bilder till uppgift 7 5

Figur 2: Bild till uppgift 1 a) b) Figur 3: Bilder till uppgift 7 5 Tentamen 990416 Medicinsk Bildbehandling, 5p Skrivtid 9:00 15:00 Betygsgr nser U: 0-29 3: 30-39 4: 40-49 5: 50-60 Svara p alla fr gor p nytt blad. M rk bladet med namn och fr genummer. Disponera tiden

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland

Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland NYHETSBREV NOVEMBER 2014 Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland Har det preven va arbetet blivit en del av kulturen på arbetsplatsen? I det här nyhetsbrevet kan du läsa om en enkät som följer upp förbä

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

MANUAL- PRODUCENT/LEVERANTÖR

MANUAL- PRODUCENT/LEVERANTÖR MANUAL- PRODUCENT/LEVERANTÖR Innehåll Skaffa en licens... 2 Ö versikt ö ver mina prödukter... 4 Ansö k öm bedö mning... 6 Dökumentatiönskrav fö r bedö mning... 9 Kömplettera en bedö mning... 10 Publicera

Läs mer

GENOMFÖ RANDEBESKRIVNING 2009-05-05

GENOMFÖ RANDEBESKRIVNING 2009-05-05 Handlä ggare: Katja Saranka, tfn 0322-61 62 64 Dnr 2008-0908 211 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖ R ALINGSÅ S Bostäder vid FRITIDSVÄGEN mm. GENOMFÖ RANDEBESKRIVNING 2009-05-05 1. ORGANISATORISKA FRÅ GOR

Läs mer

Karolinska Solna. Annika Tibell, Medicinsk chef, Programkontoret nya Karolinska 25 april 2014

Karolinska Solna. Annika Tibell, Medicinsk chef, Programkontoret nya Karolinska 25 april 2014 Så ska Innovativa vi möta patienten processer på och Nya miljöer Karolinska Solna Annika Tibell, Medicinsk chef, Programkontoret nya Karolinska 25 april 2014 Karolinska ett av Europas största universitetssjukhus

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

Ten ta m en i TMPT 33

Ten ta m en i TMPT 33 Ten ta m en i TMPT 33 För teknologer kursregistrerade vt2013 Produ ktion s s ys tem ets tekn ik Da tu m 2013-10-24, kl 08-12 Sal: Ter4 Provkod: TEN 1 Antal ingående uppgifter: 6 st. Antal sidor: 6 st.

Läs mer

Minsta kvadratfelet som funktion av packningst theten Packning (ggr)

Minsta kvadratfelet som funktion av packningst theten Packning (ggr) Bildkomprimering med JPEG, Fraktaler och Krusningar èwaveletsè Projektarbete i Bildanalys av Jacob Str m, D-91 Handledare: Sven Spanne maj 1994 1 1 Inledning F rgrika datorbilder av h g uppl sning tar

Läs mer

Till Hälso och sjukvårdsnämnden

Till Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvård DATUM DIARIENR 2010-04-05 HN-HOS10-123 Till Hälso och sjukvårdsnämnden RAPPORT åtgärder vidtagna i samband med Lex Maria-ärende samt beskrivning av aktuella generella åtgärder inom

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

GRI-Index fo r Clas Ohlsons ha llbarhetsrapport 2015/16

GRI-Index fo r Clas Ohlsons ha llbarhetsrapport 2015/16 GRI-Index fo r Clas Ohlsons ha llbarhetsrapport 2015/16 Clas Ohlson efterstra var att rapportera sitt ha llbarhetsarbete pa ett relevant och transparent sa tt. Vi anva nder da rfo r GRI:s (Global Reporting

Läs mer

Ten ta m en i TMPT 06 Produ ktion s tekn ik för DPU2

Ten ta m en i TMPT 06 Produ ktion s tekn ik för DPU2 Ten ta m en i TMPT 06 Produ ktion s tekn ik för DPU2 Da tu m 2015-08-24 kl 14-18 Sa l: Provkod: TEN A An ta l in gå en de u ppgifter: 8 s t. An ta l s idor: 5 s t. Jourh. lärare: Peter Bjurstam Telefon

Läs mer

rsredovisning BRF Essingesl tten 8 769611-6982

rsredovisning BRF Essingesl tten 8 769611-6982 1(10) rsredovisning f r BRF Essingesl tten 8 769611-6982 Styrelsen f r h rmed l mna sin redog relse f r f reningens utveckling under r kenskaps ret 2013-01-01-2013-12-31. Inneh llsf rteckning Sida - F

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

"Linnea" Växjö Centrum Informationsöverföring Kommun-landsting

Linnea Växjö Centrum Informationsöverföring Kommun-landsting "Linnea" Växjö Centrum Informationsöverföring Kommun-landsting 2006-04-25 1 Deltagare Jan Carlsson distriktsläkare VC Centrum Siv Carlsson arbetsterapeut Hemrehab, Växjö kommun. Pernilla Ekberg, undersköterska

Läs mer

Sida 1 av 13. Websurvey by Textalk. Ebb a 1 fö r S VK "P e rin a to lo g i" VT1 0

Sida 1 av 13. Websurvey by Textalk. Ebb a 1 fö r S VK P e rin a to lo g i VT1 0 Sida av Ebb a fö r S VK "P e rin a to lo g i" VT Antal deltagare i enkäten: Antal erhållna enkätsvar: 2 Om kurs en ge s p å flera s ju kh us, an g e på v ilke t/v ilka s ju kh us du g ått ku rs e n: Karolinska

Läs mer

MOBIL DOKTOR 1 januari 2006 31 december 2007 vardagar 08.00 17.00 i Kalmar läns södra sjukvårdsdistrikt

MOBIL DOKTOR 1 januari 2006 31 december 2007 vardagar 08.00 17.00 i Kalmar läns södra sjukvårdsdistrikt MOBIL DOKTOR 1 januari 2006 31 december 2007 vardagar 08.00 17.00 i Kalmar läns södra sjukvårdsdistrikt PROJEKTPLAN SYFTE att avhjälpa åkommor och undvika besök på sjukhusets akutmottagning MÅLGRUPP är

Läs mer

Hygienombud NUS utbildning 2015 program

Hygienombud NUS utbildning 2015 program Hygienombud NUS utbildning 2015 program 12.30 Välkommen Vårdhygien - vad har hänt sen sist? MRB och smittutredningar 13.30 Workshop Nu har vi mätt- hur går vi vidare? Samarbete - Hur kan vårdhygien stötta?

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Tanumskolan 3-6 2015-2016 Innehållsförteckning Plan mot kränkande behandling 2015-2016... 2 Tanumskolan åk 3-6 och fritidshemmet.... 2 Diskriminering, trakasseri

Läs mer