KAPITEL 5 INTRESSEKONFLIKTER

Transkript

1 KAPITEL 5 INTRESSEKONFLIKTER I detta kapitel behandlas intressekonflikter och större frågor i kommunen. Problemområdena tas upp var för sig. Efter en faktaredogörelse i ämnet följer under rubriken "lösning" kommunens inriktning och prio- ritering i den fortsatta planeringen. 5.1 VATTENTÄKTER Enligt miljöskyddsprogrammet skall kommunen via det kommunala ledningsnätet leverera ett fullgott dricksvatten. Kommunen skall skydda och värna vattentäkter på ett sätt som garanterar fullgod vattenför- sörjning i framtiden. EU:s ramdirektiv för vatten är redovisade i kap 1.3. Vid stora grustillgångar är det vanligen gott om grundvatten. Konflikt uppstår, när det finns intresse för både grusbrytning och vattenuttag i ett och samma område. Grusmaterialet har mycket god vattengenomsläpplighet och oönskad påverkan kan därför lätt nå grundvattnet och skada det. Den sura nederbörden gör att grundvattnet successivt försuras. Marklagren ovanpå har dock en viss för- måga att neutralisera, varför påverkan på grundvattnet ännu inte är alarmerande. Men i stora delar av kommunen består jordtäcket av morän med ringa neutraliserande effekt. Man bör därför vara vaksam på problemet. Om vegetationstäcket och en stor del av marklagret försvinner, kommer den naturliga neutraliseringsförmågan att avsevärt försämras med sämre grundvattenkvalitet som konsekvens. Det innebär inte bara sänkt ph-värde utan också en ökning av metaller och tungmetaller i vattnet. I samband med grusbrytning kan man aldrig helt gardera sig mot olyckshändelser och oavsiktlig förore- ning av marken. Små vattentäkter kan dessutom drabbas av grundvattensänkning och därmed sinande brunnar till följd av grusbrytning. Det moderna jordbruket kan komma i konflikt med intresset av en vattentäkt. Vid gödning och olika slag av bekämpning sprids näringsämnen och kemiska medel. Dessa kan leta sig ned i marken och påverka grundvattnet. Bebyggelse inom influensområdet för en vattentäkt är inte heller helt riskfritt. I och med att fler aktiviteter försiggår på marken är också sannolikheten större för att olika ämnen kommer ned i marken och för- orenar grundvattnet. Kring kommunala vattentäkter finns skyddsområden, med bestämmelser, förordnade av länsstyrelsen. Då det handlar om många konsumenter och stora kommunala investeringar är behovet av skydd särskilt stort. 133

2 Nedan behandlas de två kommunala vattentäkter där det föreligger starka intressekonflikter..1 Klintarp I Klintarp finns en vattentäkt som försörjer Klippans tätort m.fl. mindre orter med renvatten. I området finns också isälvsavlagringar markerade som viktiga för grusförsörjningen. Klintarp ingår även i riksintresseområde för naturvården och för friluftslivet. Därtill bedrivs modernt jord- bruk på åkermarken i området. För vattenförsörjning, naturvård och friluftsliv bör markens nuvarande användning inte förändras. Grustäktsverksamhet riskerar vattenkvaliteten, spolierar värdefulla naturmiljöer och försämrar naturupplevelsen för friluftslivet. Nitrathalten i råvattnet är förhöjd. Detta beror med största sannolikhet på åkerbruket. Lösning: I Klintarp prioriteras vattentäkten. Grundvattentillgångarna måste säkras. Vattentäkten i Klintarp är föremål för utredning i avsikt att skärpa skyddsbestämmelserna. Förslag till nya gränser för skyddsområdet har redovisats på kartbilaga 8. De nya gränserna kommer inte i konflikt med rekommenderad väg för transport av farligt gods. Ingen ytterligare täktverksamhet bör ges tillstånd inom den inre skyddszonen. Stor restriktivitet måste gälla även för den yttre skyddszonen. Bestämmelserna bör omprövas även vad beträffar gödning så att kvalitén på vattnet inte äventyras. Ny bostadsbebyggelse inom skyddsområdet bör utformas och uppföras i enlighet med krav på säkerhet så att risken för förorening av grundvattnet minimeras..2 Östra Ljungby I Östra Ljungby finns en kommunal vattentäkt, som försörjer Östra Ljungby och Stidsvig med vatten. Inom vattentäktens skyddsområde finns grusavlagringar. Tidigare täktverksamhet är avslutad. Vattentäkten är belägen i anslutning till tätorten, varför ett visst bebyggelsetryck föreligger. Lösning: Kommunfullmäktige beslutar om förslag till nya gränser för skyddsområdet och Länsstyrelsen fast- ställer dessa. I Östra Ljungby prioriteras vattentäkten. Vattenkvalitén bör inte äventyras genom att ytterligare skyddan- tillstånd till grusbrytning bör ges vare sig inom det inre eller yttre de lager av material över grundvattenytan tas bort. Skyddsbestämmelserna bör skärpas. Inget ytterligare skyddsområdet. Ny bostadsbebyggelse inom skyddsområdet bör utformas och uppföras i enlighet med krav på säkerhet så att risken för förorening av grundvattnet minimeras. 134

3 5.2 GRUS Klippans kommun är förhållandevis rik på grus. Det kommunala målet om en god hushållning med naturresurser ger som konsekvens, att minsta möjliga mängd grus skall brytas och att brytningens påverkan på landskapet skall minimeras. I miljöskyddsprogrammet är det fastslaget, att grustäkternas inverkan på landskapsbild, flora och fauna skall utredas..1 Kommunen intar följande principiella ståndpunkter: Tillstånd till täkter för grus, lera och dylikt skall meddelas restriktivt och först efter noggrann prövning i varje enskilt fall. Grus skall aldrig brytas inom ett influensområde för befintlig eller framtida vattentäkt. Antalet öppna täkter skall hållas lågt och brytningstiderna vara korta, så att uttagen sker snabbt. Vid beslut om grustäktsverksamhet måste frågor om landskapsbild, ekologi och trafikstörningar samt behov av grus utredas i enlighet med MB och f.d. NVL:s bestämmelser. Den grushushållningsplan, som f.d. NSK (numera NOSAM) genomförde 1993, ger en samlad bedömning av konsekvenserna av grusbrytning. Med ledning av de inventeringar som gjordes bör ett register över samtliga grustäkter i kommunen upprättas och hållas aktuellt. Exploateringssamverkan över fastighetsgränser bör eftersträvas vid täktverksamhet för undvikande av onaturliga gränser i landskapet vid återställande av täkten..2 Här behandlas några områden där motstående intressen är särskilt starka: 1 Herrevadskloster Bonnarp Ett större område kring Herrevadskloster - Bonnarp är enligt riksantikvarieämbetet av riksintresse för kulturminnesvården. I samma område finns betydande mängder brytningsvärt grus. Lösning: I Herrevadskloster - Bonnarpsområdet prioriteras landskapets kulturhistoriska värden. Brytning av grus bör ej tillåtas eftersom det inverkar menligt på landskapsbilden. 135

4 2 Riseberga Riseberga är en kyrkby, med kulturhistoriskt värde. Byn är belägen på och i anslutning till ett större område med grusavlagringar, som bedöms värdefulla för grusförsörjningen. Lösning: Området kring byn bör bevaras, så att landskapets karaktär bibehålls. Någon grustäktsverksamhet bör av estetiska skäl inte tillåtas inom synhåll från kyrkbyn. 3 Färingtofta Färingtofta kyrkby utgör en kulturhistoriskt värdefull miljö, omnämnd i kulturminnesvårdsprogrammet för f.d. Kristianstads län och från Bjäre till Österlen. Byn är belägen i anslutning till ett område med grusavlagringar. Lösning: Landskapets kulturhistoriska värden prioriteras. Täktverksamhet som försämrar landskapets kulturhistoriska värden bör ej tillåtas. 4 Söder om Perstorp Området är intressant för friluftslivet. Där finns också värdefulla lokaler för naturvården. Trakten är rik på grus. Lösning: Ingen grusbrytning bör ske i området så att dess värde för friluftslivet försämras. Grustäkt vid Färingtofta 136

5 5.3 FLYGVERKSAMHET Kartbilaga 2 Militärflyget har haft en historisk anknytning till Ljungbyhed. Samhället har växt upp kring flyget och invånarna där är beroende av det på olika sätt. I dag finns fyra start- och landningsbanor vid flygflottiljen. De senaste åren har man flugit framförallt med skolflygplanen SK 60-plan, PA31:or och SK 61:or. Se F5- planen. Flygverksamhet på F5-området alstrar framförallt buller men också en del avgaser. Ett stort område kring Ljungbyhed i påverkas av buller. Enligt miljöskyddsprogrammet får gällande rikt- värden för buller inte överskridas. Detta värde överstigs i stora delar av orten Ljungbyhed och i ett områ- de, som sträcker sig cirka 10 km västerut, omfattande även större delen av Krika. Lösning: Flygets intressen prioriteras inom dess influensområde. Det innebär, att bebyggelseutvecklingen i områ- det, där flygbullernivån överstiger 55 dba, skall regleras, så att inte restriktioner måste läggas på verksamheten. I Ljungbyheds samhälle ligger bullernivån över gränsvärdet för vad som är acceptabelt vid nybyggnad. Orten måste dock tillåtas att utvecklas. I samhället skall erbjudas fullgod service, såväl kommer- siell som offentlig. Förtätningar av den centrala bebyggelsen bör kunna ske, men nya stora bostadsområden bör undvikas, där bullernivån överstiger 65 dba. Dessa kan i stället lokaliseras norr om rv. 13, väster och öster om väg 108 samt söder om nya 13/1816. För all ny bebyggelse på orten bör gälla, att ljudnivån inomhus inte får övers- det tiga 30 dba i enlighet med Infrastrukturspropositionen 1996/97:53 som beslutades av riksdagen mars Det bör noteras att Ljungbyheds invånare är knutna till flyget på olika sätt och därför har en högre toleransnivå gentemot det ljud som verksamheten alstrar. Bullerstörningarna omfattar också Krika by. Det skall klarläggas, vilken ytterligare bebyggelse, som kan tillåtas i byn med hänsyn till bullret. Resten av bullerstörda området utgörs av landsbygd. Bebyggelseutvecklingen här är idag relativt låg och behöver inte regleras särskilt. Innan nya områden tas i anspråk avser kommunen upprätta en fördjupad översiktsplan, FÖP, för hela Ljungbyhed. 137

6 Väg 21 mot Helsingborg Väg 13 mot Ängelholm Väg 108 mot Örkelljunga Väg 13/108 Ystad/Malmö Ljungbyheds start- och landningsbanor samt vägnät till de större orterna i Skåne. 138

7 5.4 RÖNNE Å Rönne å och delar av dess dalgång är enligt naturvårdsverket av riksintresse för naturvården. Nedströms Stackarpsdammen är den därtill klassad som riksintressant för friluftslivet. Ån utgör en populär kanotled från Ringsjön till havet. Rönne å tjänar som recipient för flera reningsverk, kommuner och större industrier. Vattenkvalitén kontrolleras regelbundet genom Rönneåkommitténs försorg. Vattnet är mycket näringsrikt, främst beroende på urlakning av kväve och fosfor från jordbruksmark och på utsläpp från reningsverk. Därtill märks förhöjda värden av vissa metaller. Kanotleden är väl anordnad med övernattningsplatser, eldningsplatser, dricksvatten mm iordningställda och markerade på en kanotkarta. Det sammanlagda antalet kanoter i ån beräknas till per år. Kanotingen ger upphov till slitage på stränder och näraliggande områden. Dåligt uppträdande hos ett litet antal individer gör att boende längs vattendraget kan känna sig störda. Lösning: Rönne å är en mellankommunal angelägenhet och frågor som rör den skall lösas i samarbete med övriga kommuner längs ån. Information om skyddsvärden i och kring ån skall i ännu större utsträckning riktas till dem som rör sig där. Kommunen bör verka för att vattenkvalitén förbättras. Antalet övernattningsplatser och rastplatser bör utökas. Större insatser bör göras i fråga om information om skyddsvärden och hänsynstagande till häckande fågel. Om slitage på stränder och näraliggande områden ändå förvärras, bör landstigningsförbud införas mellan de iordningställda rast- och lägerplatserna. Ett dylikt förbud skrivs lämpligen in i den kommunala ordningsstadgan. I enlighet med vad som sägs i Rönneåkommitténs informationsbroschyr måste de vattenvårdande åtgärderna i framtiden inriktas på att reducera läckaget av näringsämnen från jordbruksmark samt att minska utsläppen av kväve från industrin och de kommunala reningsverken. Möjligheten att införa odlingsfria skyddszoner längs ån kommer att utredas. Rönne å (Gränsen mot Åstorps kommun) 139

8 5.5 HÄSTAR OCH RIDNING Klippans kommun är mycket hästtät. I kommunen fanns, år 2000, fem ridklubbar: Åsbo ponnyklubb, Perstorps ridklubb, Åsbo ryttarförening Herrevadskloster och Klippans ridklubb. Vid Krika uppförs för närvarande ytterligare en större hästanläggning. Dessutom finns ett stort antal enskilda hästägare i kommunen, av vilka inte alla har tillgång till egen mark att rida på. Många ryttare rör sig således i marker, som inte är deras egna. Allemansrätten ger viss möjlighet för enstaka ryttare att färdas i markerna. Organiserade ridturer med många ekipage har dock inte samma rätt. Inte heller får man utan tillstånd regelbundet rida samma stråk på annans mark, så att ridstigar skapas genom slitage på marken. Avsaknaden av vedertagna, godkända ridstråk gör att många ryttare håller sig längs såväl allmänna som enskilda vägar. Detta innebär trafikfara, särskilt som många hästar blir oroliga av motorfordon. Många rör sig också som nämnts på andras marker. Detta är en källa till konflikter, då flera markägare upplever att intrånget och slitaget på deras marker är oacceptabelt. Det förekommer hästhållning även inom tätbebyggda områden. Närboende kan drabbas av olägenheter som hästallergen, lukt och flugor. Vid nyplanering bör ett skyddsavstånd på minst 200 meter hållas kring en hästanläggning (enl. Länsstyrelsens rekommendationer). Eventuellt behov av skydd prövas av miljö- och byggnämnden (MB 9 kap 3 ). Lösning: Goda förutsättningar för ridning skall finnas, men markägare skall inte lida någon skada. Eventuellt intrång regleras genom avtal med berörda parter. Eftersom hästintresset är stort i hela kommunen, bör möjligheterna till anordnande av ridstigar utredas närmare. Stigarna bör då lokaliseras till kommunens hästtäta områden i nordväst samt till Herrevadskloster. Ridstigar på Söderåsen kan också bli aktuella. Hästhållning inom områden med detaljplan eller områdesbestämmelser regleras i Särskilda bestämmelser till skydd mot olägenheter för människors hälsa. Det är kommunens uppfattning att en tolerant syn på avståndet mellan hästhållning och bostäder måste tillämpas. Vilket avstånd som är lämpligt måste bedömas i varje enskilt fall. Hästgård utanför Ljungbyhed 140

9 5.6 LANTBRUK OCH DJURHÅLLNING Kring lantbruk med djurhållning uppstår viss lukt. Denna kan uppfattas som en olägenhet av dem, som inte hör till gården. Enligt Boverkets rekommendationer (Bättre plats för arbete) bör inte ny bebyggelse uppföras närmare djurstallar med mer än 100 djurenheter, än 500 meter och inte närmare djurstallet till ett familjejordbruk än 200 meter. Om dessa rekommendationer tillämpades konsekvent skulle ytterligare bosättningar i flera av kommunens byar omöjliggöras. Ny bebyggelse skulle få lokaliseras i andra lägen, vilket skulle ge främmande inslag i landskapsbilden, där den gamla bystrukturen dominerar. Miljöbalken, 9 kap 3, Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Begreppet olägenhet för människors hälsa ersätter begreppet sanitär olägenhet. Djurlukt, gödsellukt, buller från verksamheter inom jordbruket m.m. är en del av livet på landet. Samtidigt skall djurstallar och tillhörande anläggningar skötas, så att inte olägenheterna blir större än nödvändigt. Om ingen bebyggelse får lokaliseras närmare något djurstall än 500 meter, läggs en hämsko på landsbygdens utveckling, som inte är försvarbar, när det samtidigt pågår ansträngningar, för att landsbygden skall leva. Etablerade byar är boendemiljöer, där närhet till lantbruk är ett naturligt inslag. Viss komplette- ring i befintliga byar bör därför få förekomma. Lösning: Kommunen bör fastlägga en policy avseende vilka skyddsavstånd som skall tillämpas för de olika verk- samheterna. Inom det fastlagda skyddsavståndet bör inga nya bostäder tillåtas. 5.7 VINDKRAFT Lämpliga områden för vindkraft i energiklass A och B, saknas inom Klippans kommun. Områden inom energiklass C och D finns i väster mot gränsen till Ängelholm. Huvuddelen av kommunen utgörs av skogsområden och klassas därmed i energiklass D. Jordbrukslandskapet i väster är bättre och tillhör klass C, varav de vindrikaste områdena finns på gränsen mot Ängelholm. En etablering här innebär dock starka konflikter med natur- och kulturmiljön. SE även, NUTEK (SOU 1988:32),(Boverket Allmänna råd 1995:1), Lokalisering av vindkraftverk och radiomaster i Skåne, aug. 96, Vindenergi i Skåne, SMHI, jan

10 5.8 KULTURMILJÖVÅRD Utbyggnader (intresseområde för tätortsexpansion) föreslås vid Herrevadskloster Skräddarhusen, Slättåkra Svenstorp och vid Klippans pappersbruk (Borgen). Samtliga dessa ligger inom riksintressen för kulturmiljövården Påtagliga skador på riksintresset kan inte uteslutas. Lösning Innan områdena tas i anspråk avser kommunen att upprätta fördjupade översiktsplaner, områdesbestämmelser och/eller detaljplaner. Dessa planer måste föregås av en noggrann analys och en nära kommunikation med Länsstyrelsen. 142

11 KAPITEL 6 RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN (Karta A) 6.1 VIKTIGARE BESTÄMMELSER I LAGTEXTER MB 3 kap 1. "Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål, för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning". Vid sidan om denna grundläggande hushållningsbestämmelse finns en rad olika speciallagar, som reglerar mark- och vattenanvändningen. Många bestämmelser gäller generellt för hela kommunens yta. Här följer en genomgång av de viktigaste lagrummen: All täktverksamhet utöver markägarens husbehov är tillståndspliktig enligt MB 12 kap 1. För övriga arbetsföretag som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön måste samråd ske med länsstyrelsen innan arbetet påbörjas enligt MB 12 kap 6. Strandskydd enligt MB 7 kap 13 (f.d. NVL 15 ) råder inom 100 meter från strandlinjen vid alla kommunens sjöar, åar och större bäckar. Skyddet innebär, att vissa åtgärder inte får vidtas inom området, som hindrar eller avskräcker allmänheten från att beträda det. Strandskyddet gäller normalt inte på tomtmark och inom detaljplan. För att tillgodose strandskyddets syfte kan det utvidgas till högst 300 meter. Alla fornlämningar, kända såväl som okända, jämte ett kringliggande skyddsområde är skyddade enligt lagen om kulturminnen. Skyddsområdets storlek beror på fornlämningens art. Påverkan på fornlämningen får inte ske utan tillstånd enligt nämnda lag. Skog skall enligt MB 3 KAP 4, (f.d. skogsvårdslagen), numera skötas, så att den varaktigt ger en hög och värdefull virkesavkastning. Därvid skall dock hänsyn tas till naturvården och andra allmänna intressen. Enligt MB 12 KAP 7-10, (f.d. lagen om skötsel av jordbruksmark), reglerar bland annat nedläggning av åkermark. Dessutom stadgas det om viss hänsyn till naturvårdens intressen. 143

12 144

13 6.2 KOMMUNAL RIKTLINJE Större exploateringsföretag bör lokaliseras till områden och stråk, som redan är exploaterade. På så sätt hushållar man med markresurser och bevarar samtidigt handlingsfrihet inför framtiden. Parallellt med upprättandet av ÖP-2002 har en fördjupad översiktsplan, FÖP, för Söderåsen tagits fram. Denna beräknas att antas av fullmäktige samtidigt som antagandet av ÖP FÖP för Söderåsen kompletterar ÖP Området som omfattas av FÖP för Söderåsen kommer således att gälla parallellt med ÖP BESKRIVNING TILL MARKANVÄNDNINGSKARTAN (Karta A) Kartan redovisar grunddragen i hur mark och vatten avses användas. Eftersom översiktsplanen är strategisk, förutsättes fortsatt utredning om exploatering respektive behov av skydd inom de intresseområden som markerats. Närmare beskrivning av sektorsintressena återfinns i kap 3. Områden, där täktverksamhet kan tillåtas, har inte markerats på kartan. Ställningstaganden inom denna sektor är gjorda enligt grushushållningsplanen, som f.d. NSK har gjort. Se kartbilaga 7. Klippans kommun har i tidigare policy bl. a. uttalat följande principiella ståndpunkter: Grus skall aldrig brytas inom ett influensområde för befintlig eller framtida vattentäkt. Antalet öppna täkter skall hållas lågt och brytningstiderna vara korta så att uttagen sker snabbt. Vid beslut om grustäktsverksamhet måste frågor om landskapsbild, ekologi och trafikstörningar samt behov av grus utredas enligt MB bestämmelser De täkter som strider mot upprättad översiktsplan och miljöskyddsprogram bör inte tillåtas Länsstyrelsen beviljar tillstånd till täkt och kan lagligen göra detta emot kommunens vilja. En redovisning av områden, där det kan finnas intresse av täktverksamhet finns på kartbilaga 7 "Värdefulla ämnen och material"..1 Förändringsområden Områden där exploatering skett eller markanvändningen avses förändras. Förändringarna kan bestå av ny bebyggelse, förtätning, nya vägar och ledningar, nya friluftsanläggningar. För de tre tätorterna avses fördjupade översiktsplaner utarbetas. I övriga områden skall som regel översiktsplanen fördjupas eller områdesbestämmelser upprättas. Äldre detaljplaner skall ses över. 145

14 .2 Områden med fastställd detaljplan eller områdesbestämmelse Detaljplan Klippans tätort Klippans pappersbruk Ljungbyheds tätort (inkl Hästhagen) Östra Ljungbys tätort Stidsvig (inkl Övarp) Hyllstofta Lycke Gråmanstorp Nybygget Ljung - Släaröd Smålanden Tornsborg Fastarp Områdesbestämmelser Östra Sorröd Kopparmöllan F5-området.3 Intresseområden för tätortsexpansion Klippans tätort Ljungbyheds tätort Östra Ljungby Stidsvigs tätorter Avsikten är inte att tätorterna skall växa ut och fylla upp de markerade områdena. I detta skede har inga markundersökningar eller andra lokaliseringsanalyser gjorts, varför avgränsningarna får betraktas som preliminära. I de fördjupade översiktsplaner eller områdesbestämmelser som skall göras för tätorterna kommer framtida bebyggelseområden att närmare preciseras..4 Övriga intresseområden för bebyggelse Forsby Färingtofta Tornsborg Riseberga Hyllstofta Gråmanstorp Källna Släaröd/Svenstorp Även i andra delar av kommunen kan småskalig bostadsbebyggelse, efter erforderlig planutredning, anses som lämplig. I första hand skall lämpligheten avgöras med hänsyn till kommunikationer, va- försörjning, service samt natur- och kulturmiljö. Områdesbestämmelser kan komma att användas. 146

15 .5 Teknisk försörjning Större allmänna vägar Europaväg 4 Riksväg 21 Riksväg 13/108 Länsväg 108 (Ljungbyhed Örkelljunga) Planerade allmänna vägar Riksväg. 13 mellan Klippan Krika Ljungbyhed enligt Vägverkets alternativ väst. (Utredning pågår) Övriga vägar Transportväg mellan Extraco Mölletofta väg Järnvägar Helsingborg Hässleholm, (Skånebanan föreslås av Klippans kommun att byggas ut med dubbelspår) Europabanan Banverkets utredning avvaktas Högtrycksledning för naturgas Gråmanstorp - Vedby Högspänningsledning Söderåsen Breared (2 x 400 kv) Planerade vindkraftverk Bolestad väster om Östra Ljungby. Kommunens VA-anläggningar VA-ledningar, reningsverk, vattenverk, branddammar m.m..6 Bevarandeområden områden där särskilda miljövärden finns och avses bevaras, pågående markanvändning, i allmänhet jord- och skogsbruk, avses i allt väsentligt fortsätta, varvid förutsätts, att särskild hänsyn tas till natur- och kulturmiljön. Inom dessa områden skall översiktsplanen vid behov fördjupas. Där det behövs för att säkerställa syftet med översiktsplanen upprättas områdesbestämmelser eller utfärdas förordnanden enligt MB..7 Vattentäkter med förordnande (MB 7 kap 21 ) Klintarp Nytt förslag till gränser för skyddsområdet prövas av länsstyrelsen. Beslut väntas vara klart 2001/2002. Östra Ljungby Ljungbyhed Ljung Färingtofta Hyllstoftas skyddszoner kommer att upphävas. Inom skyddsområdena prioriteras vattenskyddet. Ingen exploatering, som riskerar vattenkvalitén bör tillåtas. Inga ytterligare täkttillstånd bör ges inom skyddsområdena. I Klintarp bör förordnande bestämmelserna skärpas även vad gäller gödsel- och kemikaliehantering i jordbruket. Inom område, där bevarandeområde för vattentäkt sammanfaller med förändringsområde, tillåts bebyggelse med de restriktioner, som skyddet av vattentäkten kräver. 147

16 .8 Områden av intresse för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv. Naturvård: Områden av intresse för naturvården är redovisade på kartbilaga 3. På kartbilaga 4 redovisas N-inv. och B-Ö KN-inv.,. Kulturmiljövård: Områden av intresse för kulturmiljövården är redovisade på kartbilaga 5. Friluftsliv: Områden av intresse för friluftslivet är redovisade på kartbilaga 6. Beskrivningen av följande områden är till stor del hämtad från Öp-90. Östra Ljungby skog Värdefull naturmiljö, av intresse för friluftslivet. Områdets kvaliteter för friluftsliv och naturvård bör bevaras. Öja - Stora Mölla Värdefull kulturmiljö, intressant för friluftslivet och med vissa naturvärden. Områdets natur- och kulturvärden och landskapets öppna karaktär bör bevaras. Fastarp Värdefull kulturmiljö med vissa naturvärden. Områdets natur- och kulturvärden bör bevaras. Kopparmöllan Värdefull kulturmiljö, intressant för friluftslivet och med vissa naturvärden. Områdets natur- och kulturvärden och kvalitet för friluftslivet bör bevaras. Bjersgård 148

17 Gråmanstorp - Bjersgård Större delen utgörs av värdefull kulturmiljö. Dessutom finns stora naturvärden samt mark av intresse för friluftslivet i området. Området kring sjöarna bör bevaras som naturområde. Kulturlandskapet i väster bör skyddas, så att dess kvaliteter består. Pappersbruket Värdefull kulturmiljö, området närmast bruket är av riksintresse. Enligt uppdrag skall gällande detaljplaner ses över vad gäller bevarandeaspekten. Tillkommande byggnader och anläggningar inom pappersbruksområdet skall anpassas till miljön. Vid nyetablering av industrier i närheten av bruket skall påverkan på kulturmiljön analyseras. Herrevadskloster - Sorrödssjöarna - Bonnarp Större delen av området är en kulturmiljö av riksintresse. Området kring klostret och norr därom är betydelsefullt för friluftslivet och innehåller flera miljöer av värde för naturvården. Områdets natur- och kulturvärde och kvalitet för friluftslivet bör bevaras. Sorrödssjöarna skall göras mera tillgängliga för friluftslivet. Söderåsen Söderåsen är riksintressant för naturvården och friluftslivet. För hela åsen gäller förordnande enligt f.d. NVL l9 till skydd för landskapsbilden. Söderåsens nationalpark invigdes den 13 juni år Se även fördjupad översiktsplan för Söderåsen. (Klippan, Bjuv, Svalöv och Åstorps kommuner). Slättåkra är en gammal gård på åsen, som med sitt omgivande jordbrukslandskap utgör en värdefull kulturmiljö. Området kring gården bör ej förvanskas. Åsens stora kvaliteter bör bevaras. Hyltemossa - Guvarp Hunseröd Landskap av intresse för friluftslivet och med vissa naturvärden. Områdets naturvärden och kvaliteter för friluftslivet bör bevaras. Koholma Området är en värdefull kulturmiljö Områdets kulturvärden bör bevaras. Färingtofta - Forestad Landskap av intresse för friluftslivet, värdefull kulturmiljö med stora naturvärden. Områdets natur- och kulturvärden och kvalitet för friluftslivet bör bevaras. Rönne å Bäljane å - Pinnån samt deras biflöden Åarna och deras raviner är viktiga inslag i landskapsbilden. Rönne å är av riksintresse för naturvården och delvis även för friluftslivet. Den utgör en väl utnyttjad kanotled. Bäljane å och Pinnån är värdefulla fortplantningsmiljöer för ädelfisk. Ravinerna vid bäckar och åar är lämpliga för strövtåg. Miljön kring vattendragen bör bevaras. Längs åarna bör marken skötas med hänsyn till risken för näringsläckage samt med beaktande av friluftslivets behov. Ishult Naturområde väster om Varshulta mosse 149

18 Bjärröd - Hillarp - Falholma Naturområde väster om Varshultsmyren Linneröd På gränsen till Perstorps kommun ligger Linnerödsskogen Ankarlöv - Pukemosse Naturområde väster om Linnerödsmossen Linnerödsmossen På gränsen till Perstorps kommun ligger Linnerödsmossen Smedjeryd Ybbarpsån norr om Storarydsdammen. Syrkhultamyren och Syrkhultasjön Dessa bevarandeområden utgör värdefulla naturmiljöer av olika slag. Ingen förändring av markanvändningen, som försämrar naturvärdena bör tillåtas Övriga områden Områden där inga större förändringar förväntas. Allmänna miljövärden finns och avses bevaras. Pågående mark- och vattenanvändning avses fortsätta, varvid förutsätts att hänsyn tas till miljövärdena. Spridd bebyggelse och andra mindre anläggningar kan tillkomma. Inom dessa områden behövs sannolikt ingen ytterligare reglering. Stackarpsdammen (Rönne å) Åbytorp, Klippan 150

19 KAPITEL 7, RIKTLINJER FÖR BEBYGGELSE (Karta B) 7.1 ALLMÄNNA RIKTLINJER Bestämmelser om bebyggelsens lokalisering och utformning återfinns i PBL. I 2 kap redovisas de allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och lokalisering av bebyggelse och i 3 kap finns kraven på byggnader m.m. Den grundläggande regeln för planläggning är, att den skall främja en lämplig utveckling och ge förutsättningar för en från social synpunkt god bostads-, arbets-, trafik- och fritidsmiljö. Mark- och vattenområden skall användas för de ändamål, för vilka de är mest lämpade. Den grundläggande regeln för bebyggelse är, att den skall lokaliseras till mark, som är lämpad med hänsyn till: de boendes och övrigas hälsa jord-, berg- och grundvattenförhållandena möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan samhällsservice möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar. Det grundläggande kravet på en byggnad är, att den skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Härtill kommer krav på trafiksäkerhet, skydd för omgivningen och grundvattnet, energihushållning, hållfasthet, funktion, trevnad, hygien, arbetsmiljö, inomhusklimat, skydd mot olycksfall och brand, tillgänglighet för handikappade mm. samt tillämpning av Agenda 21. Kommunen vill särskilt beakta följande krav i samband med tillkomst och förändring av bebyggelse m.m.: Sammanhållen bebyggelse bör i första hand lokaliseras till tätorterna och de övriga orter, som i denna plan eller efter särskild utredning anges som lämpliga härför. Bebyggelse bör lokaliseras så att minsta möjliga intrång görs på jordbruksmark och skogsmark. Bebyggelsen bör lokaliseras och utformas så att natur- och kulturvärden i mesta möjliga mån bevaras. Bebyggelse bör lokaliseras så att minsta möjliga intrång görs på mark av värde för friluftslivet, särskilt i tätorternas närhet. Bebyggelse och andra för trafiken störande anläggningar placeras minst 50 m från E4, minst 30 m från riksvägarna 21 och 13 och länsväg 108 samt minst 12 meter från övriga allmänna vägar. Vid korsningar mellan allmänna vägar bör en frisiktstriangel med sidan 75 m hållas fri från bebyggelse och andra skymmande anläggningar. Planskilda korsningar eftersträvas. Vid nybyggnad i närheten av järnväg skall risken för störningar till följd av buller eller vibrationer beaktas. T.ex. vid utbyggnad av ett eventuellt dubbelspår på Skånebanan. En översyn av gällande detaljplaner utmed järnvägen är nödvändig. Bebyggelse och andra anläggningar skall lokalieras så att de inte påtagligt motverkar totalförsvarets intressen. 151

20 7.2 BESKRIVNING TILL KARTAN MED RIKTLINJER FÖR BEBYGGELSEN På kartan redovisas områden med särskilda riktlinjer i fråga om tillkomst, förändring och bevarande av bebyggelse. Den berör i första hand nybyggnadsföretag. Följande kapitel innehåller riktlinjer till varje avgränsat område. Riktlinjerna är inte bindande, men materialet skall tjäna som vägledning vid beslut om förhandsbesked, bygglov, fastighetsbildning och annan tillståndsprövning. Följande olika områdestyper har markerats: Område med gällande bestämmelser Område av intresse för naturvården Lokala störande anläggningar Områden med särskilda riktlinjer Övriga område För vart och ett av de sistnämnda områdena finns specifika riktlinjer angivna. Olika typer av områden kan överlagra varandra. Information om vad som gäller får då hämtas från flera olika ställen i texten. Utanför markerade områden gäller de allmänna riktlinjer och bestämmelser, som finns i kommunen och som angivits i inledningen till detta kapitel. Bygglov och förhandsbesked meddelas till byggnadsföretag, som står i överensstämmelse med dessa. Områden med gällande bestämmelser Detaljplaner, områdesbestämmelser, förordnande enligt f.d. l9 naturvårdslagen till skydd för landskapsbilden samt samlad bebyggelse. Inom detaljplan skall tillstånd lämnas till åtgärd, som ej strider mot planen. Inom områden med förordnande enligt miljöbalken 7 kap (f.d. 19 NVL) gäller, att nybyggnad m.m. inte får komma till stånd utan länsstyrelsens tillstånd. Inom dessa områden med samlad bebyggelse gäller plan- och bygglagens, PBL:s, bestämmelser för samlad bebyggelse. Områden av intresse för naturvården Naturvärdena skall beaktas vid frågor om bygglov, förhandsbesked och annan tillståndsprövning inom områden med denna markering. Ny bebyggelse kan tillåtas, men skall så långt möjligt anpassas till naturmiljön. Kartan redovisar områden av intresse för naturvården enligt kommunens Naturvårdsinventering. Lokala störande anläggningar S S1 S2 S3 Nedlagda soptippar Marken är olämplig att bebygga. Killebacke Läderfabriksområdet, Klippan Killebacke 3:6, 3:8 delar av Söndraby Vedby 152