idskrift för lärarutbildning och forskning Journal of Research in Teacher Education

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "idskrift för lärarutbildning och forskning Journal of Research in Teacher Education"

Transkript

1 idskrift för lärarutbildning och forskning Journal of Research in Teacher Education nr

2 Tidskrift för lärarutbildning och forskning Nr 1/2007 Årgång 14 FAKULTETSNÄMNDEN FÖR LÄRARUTBILDNING The FACULTY Board FOR Teacher Education

3 Tidskrift för lärarutbildning och forskning nr årgång 14 Tidskrift för lärarutbildning och forskning (fd Lärarutbildning och forskning i Umeå) ges ut av Fakultetsnämnden för lärarutbildning vid Umeå universitet. Syftet med tidskriften är att skapa ett forum för lärarutbildare och andra didaktiskt intresserade, att ge information och bidra till debatt om frågor som gäller lärarutbildning och forskning. I detta avseende är tidskriften att betrakta som en direkt fortsättning på tidskriften Lärarutbildning och forskning i Umeå. Tidskriften välkomnar även manuskript från personer utanför Umeå universitet. Tidskrift för lärarutbildning och forskning beräknas utkomma med fyra nummer per år. Ansvarig utgivare: Dekanus Björn Åstrand Redaktör: Docent Gun-Marie Frånberg, 090/ , e-post: Bildredaktör: Doktorand Eva Skåreus e-post: Redaktionskommitté: Docent Håkan Andersson, Pedagogiska institutionen Professor Åsa Bergenheim, Institutionen för historiska studier Professor Per-Olof Erixon, Institutionen för estetiska ämnen Professor Johan Lithner, Matematiska institutionen Doktorand Eva Skåreus, Institutionen för estetiska ämnen Universitetsadjunkt Ingela Valfridsson, Institutionen för moderna språk Professor Gaby Weiner, Pedagogiskt arbete Redaktionens adress: Tidskrift för lärarutbildning och forskning, Gun-Marie Frånberg, Institutionen för interaktiva medier och lärande, Umeå universitet, UMEÅ. Grafisk formgivning: Eva Skåreus och Tomas Sigurdsson, Institutionen för estetiska ämnen Illustratör: Linnéa Ericsson Original: Print & Media, Umeå universitet Tryckeri: Print & Media, 2007: Tekniska upplysningar till författarna: Tidskrift för lärarutbildning och forskning framställs och redigeras ur allmänt förekommande Mac- och PC-program. Sänd in manuskript på diskett eller som e-postbilaga. Distribution: Lösnummer kostar 50 kronor + moms och porto (dubbelnummer 80 kronor + moms och porto) och kan beställas från Lärarutbildningens kansli, Umeå universitet, UMEÅ. Helårsprenumeration kostar 140 kronor + moms och porto. Pg , ange Tidskrift för lärarutbildning och forskning i Umeå, konto , samt avsändare. Använd gärna det förtryckta inbetalningskortet. Tidskriften distribueras gratis till institutioner inom lärarutbildningen i Umeå. Tidskrift för lärarutbildning och forskning är från och med nr 1/1999 utlagd som elektronisk tidskrift på den hemsida som Fakultetsnämnden för lärarutbildning i Umeå har: Förbehåll mot detta måste göras av författaren före publicering. författarna, illustratörer

4 Innehåll RedaktIonellt...7 HEDERSDOKTORER OCH PRISTAGARE Lena Fejan Ljunghill Till skolan, med kärlek och vrede...13 Diane J Grayson The Making of a Science Teacher Ference Marton and Lo Mun Ling Learning from The Learning Study...31 INSTALLATIONSFÖRELÄSNING Per-Olof Erixon Från språk och litteratur till multimodalitet och design i det pedagogiska arbetet...47 artiklar Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger Lärande i riskzonen? konturer av ett obrukat forskningsfält...59 Christer Stensmo Etnografiska fältnotiser i en vfu-period inom lärarutbildningen...75 Recensioner...95 FÖRFATTARE FÖRFATTARVÄGLEDNING FÖREGÅENDE ÅRS NUMMER...110

5

6 Redaktionellt Vid Umeå universitets årshögtid 2006 promoverades två hedersdoktorer vid Fakulteten för lärarutbildning. Lena Fejan Ljunghill, tidigare chefredaktör för Pedagogiska magasinet är en av dessa. Hon är en av landets mest erfarna och kunniga journalister med skolfrågor som specialitet. Som journalist, redaktör och författare har hon med stort engagemang bidragit till debatten om skola och läraryrke. Hennes hjärtefråga som journalist har varit att överbrygga gapet mellan forskarna och de praktiskt verksamma i skolan vilket resulterade i att hon 1996 tog initiativ till Pedagogiska magasinet, som sedan dess är en av de viktigaste tidskrifterna i Sverige med ambition att föra ut forskningsrön och debatt i skolfrågor bland pedagogiskt verksamma. Ljunghill har även författat ett stort antal artiklar i Sveriges Lärarförbunds, sedermera Lärarförbundets, organ Lärartidningen, Lärarnas Tidning, Specialpedagogen och Pedagogiska magasinet. Hennes intensiva engagemang i skolfrågorna framkommer inte minst i hennes böcker: En skola för alla vad blev det av visionerna (1995) och Motbok om det ideologiska sveket mot skolan (2006, tillsammans med Sten Svensson). I samband med promotionen höll hon ett bejublat tal till en kär gammal vän: Skolan. Talet, Till skolan, med kärlek och vrede, inleder årets första nummer av Tidskrift för lärarutbildning och forskning. Fakultetens andra hedersdoktor, professor Diane J Grayson, är verksam vid Andromeda Science Education, Pretoria, Sydafrika. Hon blev år 1990 utnämnd till koordinator för the Science Foundation Programme, SFP, vid universitetet i Natal. SFP är ett förberedande studieår för svarta studenter med potentialen att bedriva akademiska studier men som missgynnats av apartheidsystemet. År 2000 tillträdde hon en tjänst som professor i naturvetenskapernas didaktik vid University of South Africa, UNISA och inrättade där Centre for the Improvement of Mathematics, Science and Technology Education, CIMSTE. Institutionen för matematik, teknik och natur- 7

7 Redaktionellt vetenskap vid Umeå universitet har under tre år samarbetat med CIMSTE inom ramen för utbytesprogrammet Linnaeus-Palme. I samband med promoveringen talade Diane J Grayson om The Making of a Science Teacher. Hon anser att lärarens möjligheter att inspirera och uppmuntra elever är stora, men menar samtidigt att skoltiden också kan släcka deras kunskapstörst och krossa deras framtidsdrömmar. I sitt tal poängterade hon därför vikten av att satsa på hög kvalitet i lärarutbildningen. Vår nästa artikelförfattare, professor Ference Marton, tilldelades Fridtjuv Berg-priset, Lärarförbundets nationella pedagogiska pris, för sina framstående forskningsinsatser. Ference Marton blev professor i pedagogik vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet år 1977 och har med sin omfattande vetenskapliga produktion på ett avgörande sätt påverkat den svenska forskningen om lärande under flera decennier. Under hans ledning växte den s.k. fenomenografin fram, en forskningsansats som förändrat synen på elevers tänkande och därmed gett lärare stöd i utveckling av undervisning. De flesta av oss som varit i kontakt med lärarutbildning känner väl till begreppet yt- och djupinlärning som fångar centrala aspekter av lärandets problem. Ference Marton återinförde på 1980-talet det vitaliserande begreppet didaktik till den skolnära forskningen. Didaktiska perspektiv och analyser framstår nu som omistliga element i undervisningen och didaktiken utgör ett fruktbart och mångfacetterat forskningsfält. Ference Martons nydanande forskning har inte stannat inom en snävare krets av forskare utan gjorts tillgänglig för i stort sett hela den lärarkår som utbildats under de senaste decennierna, exempelvis genom boken Inlärning och omvärldsuppfattning. Han ser en kraft i lärandet och har en stark övertygelse om att pedagogiken har möjligheter att förändra världen. Ference Martons och Lo Mun Lings artikel Learning from the Learning study tar sin utgångspunkt i påståendet att undervisning är eller borde vara en rationell aktivitet. När läraren planerar sin lektion måste elevens förmåga såväl som det fysiska rummet där undervisningen skall äga rum inbegripas. Vidare måste detta tolkas och omsättas i handlingar som underlättar elevens möjligheter att uppnå specifika mål för inlärningen. Inlärning kan aldrig vara slumpartad utan måste utgöra resultatet av medvetna ambitioner från lärarens sida att eleven skall lära sig det som är avsett. Läraren måste alltså vara väl medveten om såväl undervisningsmetoder som inlärningsobjektet.

8 Redaktionellt Vid årshögtiden installerades Per-Olof Erixon som professor i pedagogiskt arbete vid Fakulteten för lärarutbildning. Han är föreståndare för den Nationella forskarskolan i pedagogiskt arbete (NaPA) och ledamot i Utbildningsvetenskapliga kommittén inom Vetenskapsrådet. Per-Olof Erixon disputerade i litteraturvetenskap och hans verksamhet inom lärarutbildningen har kommit att inrikta forskningen på tre olika områden, alla nära knutna till lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Ett första forskningsområde rör frågor om upplevelser av svensk skolpolitik under 1900-talet, särskilt hur romangenren som historisk källa kan bidra med kunskap om skolan och skolans utveckling; Pedagogiskt arbete i romanens prisma. Upplevelser av den svenska folkskolan under ett omvälvande sekel. Ett andra område berör svenskundervisningen i gymnasieskolan, dels avseende gymnasisters lyrikproduktion, som har redovisats i monografin Drömmen om den rena kommunikationen. Lyrikskrivning som pedagogiskt arbete i gymnasieskolan, (2004), dels i ett projekt under rubriken Genrer i rörelse (2006), som handlar om hur nya medier och möjligheter inom datakommunikationen påverkar skrivundervisningen i gymnasieskolan. Ett tredje forskningsområde berör lärarutbildningen. Erixons installationsföreläsning, Från språk och litteratur till multimodalitet och design i det pedagogiska arbetet, beskriver den intresseutveckling han själv tycker sig ha genomgått. Denna retrospektion inleds först med en betraktelse över tiden som forskarstudent och sedan som forskare. Han kopplar detta till den utveckling som samhället och därmed också skolan i någon mening genomgått under denna tid. Rubrikens begrepp modalitet har med olika framställningssätt att göra; musik, texter, bilder, gester och dans. Det andra begreppet, design, handlar, enligt Erixon, bland annat om hur man sätter samman eller kombinerar dessa olika uttrycksformer. Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger är verksamma vid Högskolan i Kalmar. Deras artikel Lärande i riskzonen? konturer av ett obrukat forskningsfält argumenterar för att utbildningen och lärarprofessionen idag kännetecknas av en ny form av ett riskmedvetande. Artikeln behandlar denna nya företeelse genom att ge olika empiriska exempel som kan vara av intresse för den pedagogiska forskningen. Dessutom presenterar de några centrala teorier om risktagande och gör ett försök att relatera dessa teorier till ett epistemologiskt ramverk.

9 Redaktionellt Artikeln behandlar också problem som uppstår när lärare upplever osäkerhet i sitt dagliga arbete och på vilket sätt detta påverkar deras didaktiska intensioner och på längre sikt elevernas inlärning. Författarnas intention är att peka på den positiva relationen mellan undervisning och osäkerhet, och mellan professionell utveckling och risktagande. Tidskriftsnumrets sista artikel, Etnografiska fältnotiser i en vfu-period inom lärarutbildningen, är författad av Christer Stensmo, Uppsala universitet. Han berättar om en kurs som lärarstudenterna vid lärarutbildningen i Uppsala inleder sina studier med. Den fokuserar på lärares ledarskap i klassrummet och samarbetet med kollegor. Syftet med kursen är att träna studenterna att göra teoretiska reflektioner om praktiken. Studenterna har innan denna kurs erbjuds, tränats i att göra fältnotiser genom så kallad dubbelloggning. Å ena sidan beskriver de så objektivt som möjligt vad de ser och hör när de observerar lärare och elever. Å andra sidan reflekterar de över själva observationen genom att beskriva sina upplevelser och känslor. Studenterna försöker tolka innebörden av vad de observerat genom att försöka förstå den i en kontext. hur lärare inleder lektioner, korrigerar störande elever, hanterar konflikter och hur de bemöter elever som kommer för sent. Även lärares lagarbete berörs, där lärares olika sätt att fatta beslut särskilt uppmärksammas. Två recensioner avslutar denna publikation. Den första behandlar en ny avhandling: Klassrummets relationsetik. Det pedagogiska mötet som etiskt fenomen. Författaren, Anders Holmgren, Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen, Umeå universitet, disputerade i pedagogiskt arbete i december, år Fakultetsopponent Kennert Orlenius, Högskolan i Skövde, summerar. Den andra recensionen är författad av Ewa- Christina W Sandgren. Hon granskar pedagogen Ulrika Widdings avhandling, Identitetsskapande i studentföreningen. Köns- och klasskonstruktioner i massuniversitet (2006). Med denna recension sätter vi punkt för denna gång. Gun-Marie Frånberg Redaktör Artikeln baserar sig på en studie av 311 etnografiska fältnotiser som på olika sätt beskriver 10

10 Redaktionellt Illustratörens kommentar Forskning är för mig som den moderna tidens upptäcktsfärd. Du kastas ut i det okända för att finna nya vägar. Vägar som bildar mönster, strukturer som framträder. Du bildar begrepp, ord för att beskriva den verklighet som uppdagas. som naturen har sina mönster, sin textur, sitt sätt att ordna och strukturera verkligheten det gäller bara att upptäcka den. Bilderna som illustrerar detta nummer är tagna på min resa till Dominikanska republiken, februari Linnéa Ericsson Gymnasielärare i bild och media 11

11 12

12 Till skolan, med kärlek och vrede Lena Fejan Ljunghill Kära Skolan, Jag tänker hålla ett tal till dej, till skolan av i dag och av i morgon, och även till den skola som snart är ett minne blott, den som vi kallade en skola för alla. Det får också bli något av ett avskedstal från mej till dej. I 40 år har vi levt ihop och haft ett nära förhållande. Så länge har jag haft dej som mitt arbetsfält, som journalist, men vår bekantskap är så klart ännu längre, eftersom jag själv under många år, barndomsår och ungdomsår kanske de viktigaste i en människas liv hade glädjen men ibland också plågan att vistas hos dej. Dessutom har jag på nära håll följt dej som förälder till två barn. Jag vill tala till dej med både kärlek och vrede. Och även om det är kärleken till dej som överväger, så kommer talet att innehålla en hel del vrede, för vreden behövs om man vill åstadkomma förändring. Och det finns faktiskt några viktiga områden där jag tycker att du borde förändra dej, kära Skolan. Skolan är en förunderlig värld. Där ryms precis allting. Skolan är unik på det sättet att det är den enda institution i vårt samhälle som omfattar alla. Vare sig vi vill det eller inte så har vi skolplikt tills vi blir 16 år och under den långa tid vi går där, de allra flesta i 12 år förskolan oräknad så sätter skoltiden djupa spår hos oss och påverkar oss för resten av livet. Skolan kan innebära ett rent helvete för vissa barn, något de helst vill glömma så fort de har lämnat den och som har gjort att de aldrig mer vill sätta sin fot i en skolbänk igen. För andra har skolan varit en ljus och lycklig period i deras liv, som de minns med glädje och därför gärna fortsätter studera vid högre 13

13 utbildningar för att de har kvar motivationen att lära. Det finns nog ingen samhällssektor som har så stora krav på sig och så högt uppsatta mål som du. Och det finns nog ingen samhällssektor som är så bevakad och debatterad, så älskad och hatad, som du. Förvisso finns det mycket att glädjas åt på utbildningsområdet. På många skolor, överallt i vårt avlånga land, pågår ett spännande förnyelsearbete, som visar att det finns ett nytänkande om kunskap, bildning och lärande. Det har varit helt fantastiskt att få en inblick i den världen och försöka skildra den så levande som möjligt och på så sätt hjälpa till att sprida goda idéer och framsteg på skolans område. Jag har sett det som ett bildningsuppdrag, om jag nu ska bli lite högtidlig. Men det finns också starka krafter som hela tiden motarbetar det här förnyelsearbetet och det fattas politiska beslut som i praktiken försvårar det. Under lång tid har det förts en medveten förtalskampanj emot dej, kära Skolan, speciellt på våra största dagstidningars ledar och debattsidor. Den bild som målas upp av dej handlar mest om kaos och kunskapsförfall. Det råder fullt krig mellan lärare och elever och skolan är slapp och flummig. Jag kan förstå att du ofta känner dej orättvist behandlad. Man målar upp en nidbild av skolan och upphöjer den sedan till sanning för egna politiska syften. Och dom som vill ge en mer nyanserad bild av skolan blir för det mesta refuserade på de ledande dagstidningarnas debattsidor. Det är dom som presenterar enkla lösningar på komplicerade problem som får det stora utrymmet. Det påverkar naturligtvis också allmänhetens syn på skolan. När man ständigt matas med den här nidbilden av skolan är det lätt att köpa alla förslag som handlar om att återställa ordningen i skolan; förslag som handlar om mer disciplinära och bestraffande befogenheter för lärarna, för att hålla de stökiga eleverna på plats, om mer läxor, prov och betyg för att ha eleverna under kontroll. Det speglar en mycket negativ syn på eleverna och budskapet är tydligt: Tillbaka till den gamla auktoritära pluggskolan. Jag har ofta undrat varför du inte protesterar högre i den här skoldebatten, varför du inte gör din röst hörd. 14

14 För du, kära Skolan, som varit med så länge, vet ju att det här inte löser några problem i grunden. Det är bara ett sätt att sopa svåra och komplicerade problem under mattan. För att komma tillrätta med de problem och svårigheter som skolan brottas med i dag krävs en djupare insikt om skolans pedagogiska verksamhet och den praktiska verklighet som elever och lärare befinner sig i, i dag. Det handlar också om att skolan måste ha ett kompensatoriskt tänkande när man fördelar resurserna. Åt var och en efter behov, är ju den ideologiska bas som den svenska grundskolan, en skola för alla, bygger på i de politiska skrivningarna i läroplaner och skollagen. I praktiken har det här aldrig genomförts fullt ut, men det var i alla fall en klar viljeinriktning. Nu går skolan i stället i motsatt riktning. I dag är skolans stora förlorare, i högre grad än tidigare, barn som behöver mer stöd än andra, barn som kommer från tuffa hemförhållanden, och som har svårt att finna sig tillrätta i en skola som inte passar lika bra för alla barn. Det är dom barnen som har fått betala det högsta priset för de enorma nedskärningarna som gjordes på skolområdet, framför allt under 1990-talet och som vi nu ser konsekvenserna av. För nedskärningarna har inte drabbat alla lika. Det var de socialt tunga områdena och elever som behöver mest stöd, som drabbades hårdast av de kraftiga besparingarna, som gjordes framför allt på specialundervisningen, modersmålsundervisningen för invandrarbarnen och svenska som andra språk. Under alla dessa år som jag har haft den stora förmånen att ha skolan som mitt arbetsfält har det allra viktigaste varit alla möten med engagerade lärare och elever ute i skolans vardag och verklighet. Det har också varit viktigt för mig att ta del av forskningen på skolans område, att träffa och intervjua pedagogiska forskare, lärarutbildare och lärarstuderande och det har blivit väldigt många sådana möten under årens lopp. Det har bildat ett mönster som sedan haft stor betydelse för hur jag ser på skolan och för mina olika ställningstaganden i viktiga skolpolitiska frågor. När jag nu ser tillbaka och försöker summera vad jag har tyckt vara det viktigaste så är det vissa saker och vissa områden som utkristalliserar sig som mer väsentliga än andra. 15

15 Dit hör det som jag redan har varit inne på hur skolan kan möta alla barn, på ett så bra sätt som det bara går, utifrån deras olika förutsättningar. Det handlar bland annat om att fördela resurserna till skolan på ett rättvist sätt. Ett annat område handlar om Demokratifrågan. Om skolans demokratiska uppdrag och om elevernas inflytandet på skolarbetet. Om: Hur skulle skolan se ut om man lyssnade mer på eleverna? En spännande tanke och något som vi faktiskt vet en hel del om. Ett tredje område, är den politiska dimensionen och handlar om: Vad vill vi egentligen med skolan? I ett vidare samhälleligt perspektiv. Varför har vi så lättvindigt övergivit ambitionen att skapa en skola för alla. Varför accepterar vi de växande klyftorna mellan olika elever, mellan olika skolor och mellan olika områden. Varför blundar vi för att skolan blir mer och mer segregerad i den heliga valfrihetens namn? Jag kallar det för det ideologiska och politiska sveket mot skolan. Allt det här hör ihop, det har ett klart samband med varandra. Det finns naturligtvis en massa andra viktiga saker som hör skolan till, men på den här korta tiden som jag nu har chansen att få tala till dig, kära Skolan, utan att du kan säga emot eller protestera måste jag välja ut några saker och då är det dom här frågorna som känns väsentligast. Det som alltid har varit det viktigaste för mig, det som har varit grunden för vilka ställningstaganden jag har gjort i olika skolfrågor, handlar om att hela tiden ha ett elevperspektiv. För det är ju ändå för eleverna som skolan är till. Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling Konventionen om Barnets rättigheter. Barnkonventionen slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Den säger också att barnets bästa alltid ska komma i första rummet vid alla åtgärder som rör barn. Det betyder att alla politiska beslut ska analyseras utifrån hur de påverkar barnens situation. Jag skulle önska att samma synsätt som Barnkonventionen uttrycker vad gäller barnens situation också gällde hur vi ser på eleverna i skolan. Alla beslut som fattas om skolan skulle analyseras utifrån hur de påverkar elevernas situation. Om vi gjorde det skulle verkligheten inte se ut som den gör. 16

16 Enligt olika undersökningar och rapporter från till exempel OECD, räknar man med att ungefär en tredjedel av eleverna lämnar skolan med en känsla av leda, uppgivenhet och misslyckande. Så ser det ut i Sverige och så ser det ut i de flesta OECD-länder. Andra svenska undersökningar ger samma bild: Omkring en tredjedel av eleverna på högstadiet och gymnasiet finner tillvaron i skolan tråkig och meningslös. Eleverna menar att skolarbetet sällan rör verkliga livet och att de områden de är bra på inte räknas i skolan. I stort sett alla elever vill ha mer av de praktiska och estetiska ämnena, av skapande verksamhet. Samtidigt blir skolan mer och mer teoretisk och abstrakt och den starka fokuseringen på svenska, matematik och engelska gör att vi riskerar att få en trist treämnesskolan, där det kreativa konstnärliga skapandet, vi kan kalla det Handens intelligens, är satt på undantag. En annan sak som är påtaglig när man frågar eleverna hur de ser på sin skola är att i stort sett alla elever säger att de vill ha mer att säga till om, de vill kunna påverka sin skolsituation och ha inflytande på skolarbetet. Och det är ju precis det som vi vuxna brukar framhålla som mest viktigt för att vi ska trivas på jobbet, så varför skulle det inte se ut likadant i skolan, som är elevernas arbetsplats. Det handlar alltså om elevinflytande och elevdemokrati och skolan ska ju fostra demokratiska medborgare. Elevinflytande, eller elevdemokrati, uttrycks på många olika sätt i de statliga styrdokumenten för skolan. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. Där står också att eleverna ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Hur ser det då ut i verkligheten? Ja, om man till exempel läser Skolverkets kvalitetsgranskningar och lägesbedömningar av tillståndet i landets skolor blir bilden en annan. Då ser det ut så här: Samtidigt som eleverna upplever att deras möjligheter att påverka är starkt begränsade skulle flertalet intervjuade elever vilja vara mer delaktiga, särskilt när det gäller att bestämma temaarbetens längd och provs förläggning och utformning. 17

17 Var tredje elev upplever att de aldrig eller sällan kan påverka undervisningen, lika många tycker att lärarna är dåliga på att uppmuntra eleverna att uttrycka sina tankar och åsikter i klassrummet. Och så här skrev Skolkommittén i sitt delbetänkande om elevers rätt till inflytande, delaktighet och ansvar: Om man kort ska sammanfatta den bild som forskningen ger av elevinflytande, kan man konstatera att varken i grundskolan eller i gymnasieskolan har eleverna något egentligt inflytande på undervisningen. Undersökning efter undersökning från sextiotalet och framåt visar samma bild. Ett av de mest märkliga fenomenen i dagens skola är att eleverna får mindre att säga till om ju äldre de blir alltså tvärtemot skrivningarna i läroplanen. Här vore det också på sin plats att säga något om betygsfrågan, den eviga betygsfrågan. Men det får bli kort, fast egentligen skulle betygen kräva ett helt eget föredrag, för dom har så n otrolig slagkraft i skoldebatten. Ibland låter det som om betygen är det som hela skolverksamheten står och faller med. Betygens nackdelar är många och har belysts med all önskvärd tydlighet i många utredningar. Att betygen har en påtaglig och negativ styrningseffekt på hela undervisningssituationen är obestridligt. Så här skriver till exempel Skolverket i en rapport där man har granskat betygens inverkan på skolarbetet: Den samlade bilden är att de skriftliga proven dominerar undervisningen mycket starkt. Eleverna utvecklar nyttobetonade betygsstrategier och struntar i att lära för lärandets skull. Dagens betygssystem leder till stress och har stora brister när det gäller rättvisa och likvärdighet. Många elever som hoppat av skolan i förtid säger också att det var den hårda betygshetsen som knäckte dom. När vi vet det här så är det otroligt att så många politiker fortfarande ser tidigare och fler betyg som en lösning på skolans problem. Bland de främsta företrädarna för det här tänkandet finns vår nya utbildningsminister och vår nya skolminister. Jag har ofta anklagat dig, kära Skolan, för att vara alltför trög när det gäller förändringar. Men i dag måste jag säga att det känns rätt tryggt om du gör motstånd mot förändringar, med tanke 18

18 på den skolpolitiska inriktning vi nu har att se fram emot. När man diskuterar vad som händer på skolområdet och när man följer skoldebatten och också ger sig in i den och tar ställning till olika skolpolitiska beslut är det viktigt att man också har ett historiskt perspektiv, vilket jag tycker saknas alltför mycket i dag. Till exempel är det viktigt att man har klart för sig att synen på en urvalsskola, eller ett parallellskolesystem, kontra en gemensam, sammanhållen grundskola en skola för alla har varit en vattendelare i svensk skolpolitik i över hundra år, och är det än i dag. När striden stod som hetast, i början av talet, var de främsta motståndarna högern och kyrkan och de som var för var framför allt liberalerna och socialdemokraterna. Ett par eldsjälar i kampen för en skola för alla, som är värda att nämnas i det här sammanhanget, är Fridtjuv Berg, fokskollärare och liberal politiker som blev ecklesiastikminister. Redan 1883 gav ut sin berömda skridsskrift Folkskolan såsom bottenskola. Och Ellen Key, som 17 år senare, år 1900 skrev sin banbrytande bok Barnets århundrade. Där beskriver hon i ett kapitel om Framtidens skola sin drömda skola, där hon lovordar värdet av en gemensam skola för alla klassers barn. Sverige hade ett parallellskolesystem fram till 1960-talet. Efter en lång försöksverksamhet med enhetsskolan infördes Grundskolan, en skola för alla, 1962, som sedan har reformerats i många olika omgångar. Grundskolans bärande principer har varit, om man ska sammanfatta det kort, att: skolan ska ge alla barn en mycket god utbildning och goda kunskaper. utbildningen ska vara likvärdig i alla landets kommuner. utbildningen ska vara gemensam för alla samhällets olika grupper. skolan ska präglas av demokrati och fostra demokratiska medborgare. Den sammanhållna grundskolan blev mycket framgångsrik. I de stora internationella jämförande kunskapsundersökningarna låg de svenska eleverna nästan alltid i topp. 19

19 Det som har utmärkt den svenska grundskolan, fram till bara för några år sedan, är att den lyckades bra med målet om en likvärdig utbildning över hela landet. Där var Sverige faktiskt världsbäst. Men nu går utvecklingen åt motsatt håll. Samtidigt som fler elever får allt svårare att klara av skolarbetet så får allt fler elever högre betyg. Klyftan mellan elevernas resultat har vidgats. I dag kan vi konstatera att den här sammanhållna, gemensamma skolan en skola för alla är ett minne blott. Den har nedmonterats genom en rad politiska beslut. Och det gick i rasande snabb takt. Under den borgerliga regeringen i början av 1990-talet genomfördes ett dramatiskt systemskifte på skolområdet på bara några få år. Ett helt nytt tänkande bredde ut sig inom skolans värld. Nu var det konkurrens, marknadsstyrning och privatisering som gällde i sann nyliberalistisk anda och inte den gemensamma skolan för alla, som under hela 1900-talet hade varit ledstjärnan för de stora skolideologerna och skolreformerna. Nu skulle eleverna och deras föräldrar med skolpengen på fickan lika stor för alla, oavsett behov bli kunder på den fria skolmarknaden. Det kanske viktigaste beslutet för det stora systemskiftet på skolområdet handlade om villkoren för att starta privata skolor med skattepengar, de så kallade fristående skolorna. I dag har Sverige världens mest generösa skattefinansierade bidrag till skolor i privat regi, och det ställs inte särskilt höga krav på dom som vill starta en fristående skola. Det finns många skrämmande exempel på det. De fristående skolorna är inte längre en marginell företeelse inom svenskt skolväsende. På bara några år har dom vuxit enormt i omfattning, så att mer än 10 procent av alla elever går i en fristående skola. I vissa storstadskommuner är det mer än 25 procent. Vad har då skett efter att dessa förändringar har genomförts? Efter det stora systemskiftet i den svenska skolan? Jo, ett flertal undersökningar och avhandlingar visar att segregationen inom skolväsendet har ökat, det är helt enkelt obestridligt. 20

20 Där skolpolitiken tidigare åtminstone försökte motverka segregation blåser den nu på i segregerande riktning och skillnaderna ökar mellan olika skolor; de bästa skolorna höjer sina resultat och skolor med sämre förutsättningar, ofta i de socialt tunga områdena, sackar efter. Man kan inte längre påstå att Sverige i dag har en gemensam sammanhållen grundskola. Vi har bakvägen återinfört en urvalsskola, ett parallellt skolsystem, där den offentliga, kommunala skolan och den privata konkurrerar med varandra om eleverna genom en ofta tuff och kostsam marknadsföring. För pengar som hellre borde satsas på bra undervisning. Vad jag inte förstår, kära Skolan, är att du så stillatigande bara har funnit dej i den här utvecklingen. Du trodde ju på något annat en gång, på 60- och 70-talen, då vi diskuterade skolan i helt andra termer och den politiska retoriken handlade om att skolan var en viktig förändringskraft för ett bättre samhälle. engagerat mej och som jag tycker är särskilt viktiga. Vad du sedan gör av det är det upp till dej att avgöra. Det beror säkert mycket på vilka som fortsättningsvis kan göra sina röster hörda i skoldebatten och vilka som har den politiska makten. Jag vill ändå sluta med kärleken till dej, för den är starkare än vreden. Jag tror faktiskt att du gör ditt bästa. Men det är förstås inte lätt, där du befinner dig mitt emellan motstridiga viljor och starka politiska och samhälleliga intressen. Än fordrar man det ena och än det andra av dej och det är inte konstigt att du inte räcker till med alltför knappa resurser och ibland oöverstigliga krav. Du ska fixa allt som samhället i övrigt inte klarar av och det är inte lite. Men även om kärleken till dej överväger får du ändå stå ut med min vrede, för vreden behövs också om man ska åstadkomma förändring! Var finns den diskussionen i dag, i den allmänna debatten? Det här talet till dej, kära Skolan, kom från hjärtat, och det var med både kärlek och vrede. Jag har lyft fram några saker av många som har 21

21 22

22 The Making of a Science Teacher Diane J Grayson Introduction All of us have memories of our school days. There are teachers we remember fondly, and others we would rather forget. In many ways, our teachers shaped who we are today. Teachers have enormous power over children. They can inspire a child to be the best she possibly can. Unfortunately, they can also crush a child s spirit and kill off his dreams. Given the importance of teachers in shaping the adults of the future, we need to be very, very careful in how we train and develop our teachers. As you have heard, I am a physicist. Let me tell you about a few of my teachers. In grade 4 I had a science teacher named Mr Riley. Mr Riley used his imagination to try to capture our imagination. I remember in one science class he played us a record of science songs about physics and astronomy. I still remember some of them: The sun is a mass of incandescent gas, a gigantic nuclear furnace, where hydrogen is built into helium at a temperature of millions of degrees. Mr Riley sparked my interest in astronomy when I was 9 years old, and I have been interested in it ever since. I even thought of becoming an astronomer. (Physics is not so far away.) A few years later, when I was in Grade 10, I had a science teacher named Miss Murray. Although I did very well in my tests and exams, I was not very confident in the laboratory. It didn t help that the equipment in the laboratory was very old, so that one day when I took a clamp out of a drawer it fell apart in my hand. Miss Murray made fun of me. How can anyone break a clamp? she said. At the end of the year on school speech day we were chatting over a cup of tea. What do you think you will do when you leave school? she asked me. I think 23

23 I d like to study physics, I replied. Ha, she laughed, you ll never be able to study physics. Your practicals are too terrible! I wish I could meet her now! Many children would have been completely discouraged and given up on physics. Fortunately for me, I had a father who was interested in science and believed I was good at it, so we had conversations about science every night at the dinner table. The next year I had Miss Murray again for science. In the first science class of Grade 11 we walked into the lab to find there were posters all the way around the room on which she had neatly lettered dozens of equations in black magic marker. By the end of the year, she said excitedly, you will know all of these equations! It took me many years to get over the nagging feeling that I really wasn t any good at physics, and to learn how to think about physical phenomena rather than equations. One of the people who helped me think physically was Jim Evans. Jim had done a PhD on the history of astronomy, and came to teach a summer class to inservice teachers in Seattle while I was doing my PhD there. I was assigned to be his teaching assistant. Jim helped the teachers and me discover some of the wonders of the heavens, as well as the wonders of how we came to know what we know about them. We made observations of the movement of the sun and the moon over several weeks; we went outside and repeated measurements made by the ancient Greeks 2000 years ago; we came to the university at night time to view the sky through telescopes. We felt like explorers discovering deep truths about the earth and the stars. What can we say about these teachers? We can see differences in their understanding of the subject matter, their teaching approaches and their relationship to their students. I would like to spend the rest of this talk speaking about what I think it takes to be a good science teacher. Becoming a science teacher There are two dimensions along which people who want to become teachers need to be developed, technical and professional (figure 1). The technical side includes what is to be taught and how to teach it; the professional side includes the roles, attitudes and values of a teacher. TECHNICAL Knowledge and skills Teacher PROFESSIONAL Values and attitudes Figure 1: the two dimensions of beoming a teacher 24

24 Technical The technical side of a science teacher can be thought of as consisting of a variety of knowledge and skills, including: Content knowledge Pedagogical content knowledge Pedagogical knowledge Curriculum knowledge Laboratory skills It goes without saying that teachers should understand the content, or subject matter, they are supposed to teach. Unfortunately, this is often not the case, particularly with subjects that society perceives as difficult, such as mathematics and science. Fear of these subjects, even amongst teachers, can lead to aversion, which, in turn, results in students being discouraged from studying them. One of the main ways to overcome such fear is to give teachers, both preservice and inservice, experiences in which they can master the subject matter and so develop both their enjoyment of it and their self-confidence. Courses that will help teachers do this should focus on developing their conceptual understanding, not just on having them plug numbers into equations. Teachers also need knowledge of the structure of the science they are teaching, i.e., which are the big or central ideas and which are applications or special cases. Associated with subject matter knowledge are a number of thinking and reasoning skills at which teachers must become proficient, such as being able to translate between different representations, or between physical phenomena and representations. Veteran teacher educator, Lee Shulman 1, defines a special kind of knowledge that teachers need, pedagogical content knowledge, which is subject matter for teaching. He says, Within the category of pedagogical content knowledge I include, for the most regularly taught topics in one s subject area, the most useful forms of representations of those ideas, the most powerful analogies, illustrations, examples, explanations, and demonstrations-in a word, the ways of representing and formulating the subject that make it comprehensible to others... Pedagogical content knowledge also includes an understanding of what makes the learning of specific topics easy or difficult: the conceptions and preconceptions that students of different ages and backgrounds bring with them to the learning of those most frequently taught topics and lessons. If those preconceptions are misconceptions, which they so often 25

25 are, teachers need knowledge of the strategies most likely to be fruitful in reorganizing the understanding of learners, because those learners are unlikely to appear before them as blank slates. From this definition it can be seen that pedagogical content knowledge is topic-specific. A physics teacher teaching electricity, for example, needs to know the most common misconceptions students have about concepts such as current and voltage, and which demonstrations, explanations and activities will help students acquire a scientific understanding of these concepts. Of course none of this is possible unless the teacher develops a sound understanding of the concepts him/herself. Pedagogical knowledge, by contrast, is not topicspecific. It includes general teaching strategies and the technical aspects of teaching, such as how to use audio-visual equipment and materials. It also includes knowledge of how to manage a classroom, particularly when the class is heterogeneous in terms of ability, ethnic group, or other variables, and how to assess students. For a science teacher, pedagogical knowledge also includes knowledge of how and when to carry out demonstrations in front of a class, and how to organise laboratory work for students. According to Shulman, The curriculum and its associated materials are the materia medica of pedagogy, the pharmacopeia from which the teacher draws those tools of teaching that present or exemplify particular content and remediate or evaluate the adequacy of student accomplishments. He makes an analogy with a medical doctor, who needs to be familiar with a variety of different treatments and medications for various medical conditions. Just as a doctor cannot prescribe one treatment for all illnesses, so a teacher should not use one teaching approach, one type of material, one set of resources, for all topics and all grades. Thus curricular knowledge includes knowledge of which resources are available that are relevant and appropriate for teaching a particular part of the curriculum, e.g. textbooks, computer programs, laboratory experiments, information in libraries or on the internet, and how the resources can best be used to support implementation of the curriculum. One thing that differentiates a science teacher from teachers of other subjects is the need for a variety of laboratory skills. A science teacher needs to know how to set up a school laboratory and storeroom, how to repair, maintain and 26

26 replace broken or used equipment, and how to select and use relevant equipment for demonstrations and student experiments. Ideally, a science teacher should also be able to design and make basic equipment him/herself. Thus preservice teachers need experience, not only with doing standard experiments in university science courses, but also with using basic tools to make or repair equipment. Professional The professional side of a teacher has to do with values, attitudes and identity. It includes: Roles and responsibilities of a teacher Acceptable practices and attitudes Involvement in professional associations Engagement in professional development There are many potential roles and responsibilities of a teacher, and some will vary from one country or society to another. For example, in many developing countries where children are raised by an elderly grandparent or by older siblings teachers may be called upon to play the role of parent. However, there are certain roles that are common to all teachers. Teachers must be subject specialists in the subject(s) they teach and must be facilitators of students learning. They must also interact with students with empathy, as counsellors, guides and mentors. They must be monitors of students learning. They should also be lifelong learners themselves. I will return to this last role in a moment. Again, there is some variation in what are regarded as acceptable practices and attitudes from one country to another. All teachers, however, should conscientiously perform their duties, such as preparing for and delivering lessons and marking student work. They should treat all students with equal respect and concern, neither favouring some nor neglecting others. They should cooperate with their colleagues and with authorities in order to do what is best for the students and the school, and they should be honest and ethical. Teachers need to appreciate that they are role models for a country s future citizens. Part of the life of a professional involves interaction with colleagues and participation in professional associations. University teachers regularly discuss their work with other colleagues and belong to one or more professional associations in their discipline. School teachers should do the same. Preservice teachers should be encouraged to join professional associations while they are still students. Furthermore, any professional needs to be a lifelong learner. It would be absurd 27

27 for a medical doctor to assume that the knowledge he or she gained in medical school is adequate for the whole of his or her professional life. Medical doctors must constantly attend courses and conventions and read journals in order to keep up with the latest findings on the causes of various ailments and how to treat them. Science teachers need to do the same. They need to constantly learn about advances in scientific knowledge as well as advances in knowledge about student learning, teaching approaches and teaching media. In other words, teachers, like medical doctors, should be engaged in continuing professional development (CPD). This can take many forms. Some CPD can be schoolbased, like the lesson study in Japan in which one teacher prepares a lesson and other teachers observe and critique it. Teachers can enrol for various formal and non-formal courses, both subject-specific and pedagogy related. They should also regularly attend symposia, workshops and conferences, at which they can both learn from others and present their own experiences. This is an essential part of creating a professional community of teachers. Presenting papers on their experiences is a useful way for teachers to reflect on their own learning, but other vehicles for reflection include keeping a journal and writing papers. Learning from reflection on experience is another key feature of a professional. Being a science teacher There is a limit to how much a person can be taught about being a science teacher. Hopefully, preservice science teachers will gain a good understanding of their subject area and acquire knowledge and skills related how to teach it while they are students. Hopefully, too, they will get some sense of what it means to be a professional teacher. But this is just the beginning. Once they leave university, science teachers have to embody the theory they learnt in the actions and intentions of their daily lives. Science teachers should be so excited by science that students cannot help but find it interesting. Science teachers should see themselves as scientists, people who love their subject and want to find out more about it. They should be continually improving their own knowledge of the subject. They should also be continually improving their knowledge of how to teach it effectively. Science teachers should listen to and learn from their students. They should feel a sense of achievement when their students understand and grow. They should want the best for their students. They should constantly reflect on their own experiences and what they can learn from them, and share insights with colleagues. A science teacher should never be bored when there is always so much to learn. 28

28 Ultimately being a science teacher is about sharing the wonders of the universe with children, giving them skills they can use throughout their lives and encouraging them to be all that they can be. What a wonderful vocation! Fotnoter 1 Shulman, L.S., Those who understand: Knowledge growth in teaching, Educational Researcher, 1986, 15 (2),

29 30

30 Learning from The Learning Study Ference Marton and Lo Mun Ling The Learning Study is an arrangement inspired by the Japanese Lesson study and by the idea of Design experiments. The point of departure for a Learning study is a specific object of learning (i.e. something the students are supposed to learn). A group of teachers, usually together with a researcher, try to find as a powerful way of teaching the particular object of learning as possible. They do so by drawing on their experiences, earlier research, their mapping of the students pre-understandings and on a specific theory of learning. They plan and carry out a lesson (or a series of lessons) and try to find out how the students have appropriated the object of learning. Their observation of the lesson(s) and their analysis of the outcomes give them additional information to be used for revising the lesson plan. A new cycle of pre-test, lesson, post-test, evaluation is then carried out. The whole Learning study may comprise 3 or 4 such cycles. The participants learn from each other, from the students and from the theory. Again and again we find that seemingly subtle differences in how the object of learning is dealt with during the lesson yield dramatic differences in how it is appropriated by the students. The object of learning Our point of departure is that teaching is -or should be- a rational activity. In planning a lesson or a unit, the teacher must take into account the characteristics of the students (e.g., age, general ability) as well as the physical conditions of the classroom (e.g., class size, equipment available). However, all these concerns must be translated into actions that can help her to achieve specific goals, that is, the explicit capabilities that students are expected to develop. We call these capabilities the objects of learning. Even in the most open classroom students learning should not be accidental, but should be the result of conscious attempts on the part of the teacher to 31

31 bring about the intended learning outcomes. In other words, attention must be paid to the ways in which the objects of learning are dealt with and enacted in the classroom. Seen in this light, current debates (for example, concerns about the relative merits of teachercentered and student-centered instruction) that focus on general aspects, and not on ways of dealing with the specific content of learning, are of limited value both in terms of providing learning opportunities for teachers and in improving student learning. The teaching arrangements (such as whole-class teaching versus group teaching, and the use of IT in the classroom) should be of concern only if discussed in relation to the specifics of what is taught and learnt. This line of argument parallels what Kilpatrick, Swafford and Findell (2001) refer to in the context of mathematics education: Much debate centers on forms and approaches to teaching: direct instruction versus inquiry, teacher-centered versus studentcentered, traditional versus reform. These labels make rhetorical distinctions that often miss the point regarding the quality of instruction. Our review of the research makes plain that the effectiveness of mathematics teaching and learning does not rest on simple labels. Rather, the quality of instruction is a function of teachers knowledge and use of mathematical content, teachers attention to and handling of students, and students engagement in and use of mathematical tasks. (p. 318) Several recent theories regarding the professional development of teachers also appear to have focused on the different ways of dealing with the object of learning in the classroom. Basing their argument on a study of California elementary school teachers of mathematics, Cohen and Hill (2000) pointed out that teachers opportunities to learn is a key factor affecting classroom practice, and that such opportunities exist only when teachers are asked to respond deeply to what they are supposed to teach. They found that professional development activities that allowed teachers to learn about the curriculum had a much greater effect on altering teaching practices than those that appeared to be either generic or peripheral to subject matter (Cohen and Hill, 2000). They have even suggested that classroom practice was most effectively enhanced by those training activities that gave teachers concrete, topic-specific learning opportunities. Their data also showed that the mathematics achievement of students in schools where teachers were provided with these 32

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Masteruppsats (ej examinerad) av Kasra Katibeh F.d. student vid Folkhälsovetenskapliga programmet,

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Hur utforma en strategi för användande av sociala medier? Skapa nytta och nå fram i bruset

Hur utforma en strategi för användande av sociala medier? Skapa nytta och nå fram i bruset Hur utforma en strategi för användande av sociala medier? Skapa nytta och nå fram i bruset Och nu då? När sociala medier, som vi känner dem, blivit en självklarhet. Whats next? Fyra konkreta råd

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

En skola för alla? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Normalisering

En skola för alla? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Normalisering En skola för alla? Helene Tranquist Utifrån en vision om en skola för alla, en skola där barn, ungdomar och vuxna inte särskiljs därför att de har olika förutsättningar och behov, tillsatte regeringen

Läs mer

We speak many languages

We speak many languages Våra medarbetare pratar över 40 språk. Många har själva gjort den resan du gör nu. We speak many languages Many of our employees come from other countries themselves and have followed the same path you

Läs mer

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen Sponsorship report ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen 1 Narrative report A great partnership was formed in September of 2013; when ICRI Ghana

Läs mer

IMPROVING CONTINUING ENGINEEERING EDUCATION IN QUALITY MANAGEMENT THROUGH INSTITUTIONAL CO-OPERATION

IMPROVING CONTINUING ENGINEEERING EDUCATION IN QUALITY MANAGEMENT THROUGH INSTITUTIONAL CO-OPERATION lennart.schon@tech.oru.se IMPROVING CONTINUING ENGINEEERING EDUCATION IN QUALITY MANAGEMENT THROUGH INSTITUTIONAL CO-OPERATION A SWEDISH CASE STUDY May 2004 Ingela Bäckström Görgen Edenhagen Lennart Schön

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Växhuset, Västerås den 10 feb 2014 Nicklas Kartengren 0708-636225 / nicklas.kartengren@mac.com Innehåll Förhållningssätt för vuxna Hur många barn

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information GS1 Seminarium Lena Sparring 28 Maj 2013 Detta är ICA Det här är ICA-idén Enskilda handlare i samverkan, som framgångsrikt kombinerar mångfald och

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! -

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

världen väntar på dig

världen väntar på dig världen väntar på dig Bladins gymnasium Ibland kan det kännas svårt att bestämma sig för vad man vill göra resten av livet. Som tur är behöver du inte göra det heller. Men de vägval du gör idag kan forma

Läs mer

The Gate. ios app. Idea brainstorming. Sunday September 23, 2012

The Gate. ios app. Idea brainstorming. Sunday September 23, 2012 The Gate Sunday September 23, 2012 The project goal is to bring users closer to different topics that can vary from literature to space science by placing them in different interactive scenes. Furthermore

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

VAD SKULLE DU HA VALT PDF

VAD SKULLE DU HA VALT PDF VAD SKULLE DU HA VALT PDF ==> Download: VAD SKULLE DU HA VALT PDF VAD SKULLE DU HA VALT PDF - Are you searching for Vad Skulle Du Ha Valt Books? Now, you will be happy that at this time Vad Skulle Du Ha

Läs mer

LEARNING STUDY - en modell som förenar skolutveckling och lärarfortbildning. Docent Mona Holmqvist Högskolan Kristianstad

LEARNING STUDY - en modell som förenar skolutveckling och lärarfortbildning. Docent Mona Holmqvist Högskolan Kristianstad LEARNING STUDY - en modell som förenar skolutveckling och lärarfortbildning Docent Mona Holmqvist Högskolan Kristianstad Lärandets pedagogik Forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet 2003-2005 Samarbete

Läs mer

Butterfly Förskola AB

Butterfly Förskola AB Butterfly Förskola AB Verksamhetsberättelse Gäller för tiden HT 2013-VT 2014 Preschool activity report Valid for the period FT 2013-ST 2014 Sammanställning av pedagogisk verksamhet på Butterfly Förskola,

Läs mer

JAG SKRIVER I BLINDO PDF

JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF ==> Download: JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF - Are you searching for Jag Skriver I Blindo Books? Now, you will be happy that at this time Jag Skriver I Blindo

Läs mer

2014-11-21 Av Patrik Österblad

2014-11-21 Av Patrik Österblad 2014-11-21 Av Patrik Österblad The interview We take a dive into a situation most of us have been in. The job interview. Questions and answers you as a job seeker perhaps should ask, as well as what you

Läs mer

FRAMTIDENS FÖRPACKNINGAR OCH DESIGN OM KONSUMENTEN FICK BESTÄMMA

FRAMTIDENS FÖRPACKNINGAR OCH DESIGN OM KONSUMENTEN FICK BESTÄMMA FRAMTIDENS FÖRPACKNINGAR OCH DESIGN OM KONSUMENTEN FICK BESTÄMMA JON HAAG VD, NINE AB NINE JOBBAR MED HELHETEN AV VARUMÄRKESUTVECKLING OFFERING PARTNERSHIP OR PROCESS SUPPORT Visuailizing future concepts

Läs mer

ANSÖKAN University of the West of England Undergraduate /Postgraduate

ANSÖKAN University of the West of England Undergraduate /Postgraduate ANSÖKAN University of the West of England Undergraduate /Postgraduate KILROY education hjälper dig att ansöka till UWE. Vi ger dig information om kurser, antagningskrav, terminsavgifter, CSN, boendemöjligheter

Läs mer

Quick Start Guide Snabbguide

Quick Start Guide Snabbguide Quick Start Guide Snabbguide C Dictionary Quick Start Thank you for choosing C Dictionary and C-Pen as your translation solution. C Dictionary with its C-Pen connection will make translation easy and enable

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

ENGELSKA VERB - 12 LÄXFÖRHÖR

ENGELSKA VERB - 12 LÄXFÖRHÖR ENGELSKA VERB - 12 LÄXFÖRHÖR Det här är en sammanställning av 12 olika läxförhör utav engelska oregelbundna verb. Vi brukar ge 5 verb i läxa från årskurs 5 eller 6 och uppåt. Efter varje verbläxa ser förhören

Läs mer

Cross Media Storytelling

Cross Media Storytelling Cross Media Storytelling Storytelling En del av Cross Medialogiken Andra: Play, performance, spectacle, branding, etc. Reflekterar ekonomin i branschen Horisontella effekter av koncernägande Synergi: branding

Läs mer

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Version 1.0, oktober 2013 Inledning Denna lärarhandledning syftar till att ge en kortfattad introduktion till casemetodiken och de olika stegen i

Läs mer

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban

Läs mer

Background: Films we have done

Background: Films we have done I See Background: Films we have done Theme of the I SEE project Seeing the big picture We are inspired by A mirror of the essential unity of man worldwide. Our initial idea: Take a camera with 5-8

Läs mer

Förenklat handlar idrottspsykologin om människors upplevelser, känslor, beteenden och tankar i samband med idrott

Förenklat handlar idrottspsykologin om människors upplevelser, känslor, beteenden och tankar i samband med idrott Idrottspsykologi för prestation och välbefinnande Fil.Dr Goran.Kentta@gih.se Förenklat handlar idrottspsykologin om människors upplevelser, känslor, beteenden och tankar i samband med idrott 1 USOC SPORT

Läs mer

Systemutveckling. Historiskt grundad introduktion

Systemutveckling. Historiskt grundad introduktion Systemutveckling Historiskt grundad introduktion Kvalitet som tema Dataområdet kännetecknas av ständig förändring - utveckling - expansion Varje "nyhet" en förbättring Anta att förbättringarna är, eller

Läs mer

Alchemy magin i att leda tillsammans

Alchemy magin i att leda tillsammans Alchemy magin i att leda tillsammans I höst har vi den stora glädjen att stå värdar för en internationellt erkänd utbildning i delat ledarskap och upplevelsebaserat lärande. Är den här utbildningen för

Läs mer

Biostatistics in bachelor program 2011

Biostatistics in bachelor program 2011 Biostatistics in bachelor program 2011 Antal erhållna enkätsvar: 9 1. To what extent do you think you have achieved the stated course goals? (1) Very small 2 22,2% (2) Small 0 0% (3) Fairly small 0 0%

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

AGIL KRAVHANTERING. Hitta behoven bakom kraven!! Thomas Nilsson! Agile Coach & Mentor! CTO, Responsive

AGIL KRAVHANTERING. Hitta behoven bakom kraven!! Thomas Nilsson! Agile Coach & Mentor! CTO, Responsive AGIL KRAVHANTERING Hitta behoven bakom kraven!!! Thomas Nilsson! Agile Coach & Mentor! CTO, Responsive KRAVSTÄLL EN PRODUKT! Skriv ner tre krav som ni ställer på produkten INNOVATIONSDRIVNA PRODUKTER...

Läs mer

NYHETSBREV Januari 2013

NYHETSBREV Januari 2013 NYHETSBREV Januari 2013 Vad är Avtryck? Avtryck satsar på unga som bor på landsbygden och i mindre orter och ger dem förutsättningar att utveckla sig själva och vårt närområde. Hos oss finns det möjligheter

Läs mer

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011 Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011 Tove Rinnan Oktober 2010 Barn har rätt att komma till tals Barn har rätt enligt art 12 i barnkonventionen att komma

Läs mer

Annonsformat desktop. Startsida / områdesstartsidor. Artikel/nyhets-sidor. 1. Toppbanner, format 1050x180 pxl. Format 1060x180 px + 250x240 pxl.

Annonsformat desktop. Startsida / områdesstartsidor. Artikel/nyhets-sidor. 1. Toppbanner, format 1050x180 pxl. Format 1060x180 px + 250x240 pxl. Annonsformat desktop Startsida / områdesstartsidor 1. Toppbanner, format 1050x180 pxl. Bigbang (toppbanner + bannerplats 2) Format 1060x180 px + 250x240 pxl. 2. DW, format 250x240 pxl. 3. TW, format 250x360

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1 UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON Lena Lid Andersson Page 1 VAD ÄR DET VI GÖR I FÖRETAG OCH ORGANISATIONER? Kommunicerar! Möten 31

Läs mer

Storyline & Maths Courses

Storyline & Maths Courses Storyline & Maths Courses Utbildningsforvaltningens Matematiksatsning Medioteket, Stockholm City, Sweden May & September 2010 At the invitation of advisers led by Mait Adegard working with curriculum development

Läs mer

Service Design Network Sweden

Service Design Network Sweden Service Design Network Sweden Launch workshop summary www.servicedesignsweden.com MEMBERS WORKSHOP 27 March 16:00 18:00 Purpose, idea and vision of Service Design Sweden (20mins) Short presentation of

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Sparbankerna PDF. ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0

Sparbankerna PDF. ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0 Sparbankerna PDF ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0 Sparbankerna PDF By 0 - Are you searching for Sparbankerna pdf Books? Now, you will be happy that Sparbankerna PDF is available at our online library

Läs mer

MOOC. Massive Open Online Course

MOOC. Massive Open Online Course MOOC Massive Open Online Course Cecilia Christiansen Mullsjö 2015 https://www.youtube.com/watch?v=u6fvj6jmghu juni 16, 2015 Daphne Koller Andrew Ng https://www.coursera.org/about/ juni 16, 2015 https://www.coursera.org/about/

Läs mer

What s in it for me? hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för nordiskt - baltiskt samarbete?

What s in it for me? hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för nordiskt - baltiskt samarbete? What s in it for me? hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för nordiskt - baltiskt samarbete? Internationella programkontoret Statlig myndighet under Utbildningsdepartementet Uppdrag:

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer

8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p. BNP IT-budget

8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p. BNP IT-budget PREDICTIONS 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p BNP IT-budget 3% Utveckling 2013 2% 1% 1-9 10-49 50-99 100-249 250+ 0% 1-9 10-49 50-99 100-249 250+ UTMANINGEN STÖRRE VOLYM FÖR MINDRE

Läs mer

Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten

Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten - Vitalis 2015 Tieto Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid

Läs mer

Vad elever lär sig om skrivande i engelska genom att ge feedback

Vad elever lär sig om skrivande i engelska genom att ge feedback Vad elever lär sig om skrivande i engelska genom att ge feedback Lärarnas forskningskonferens 2014 Jessica Berggren, engelska institutionen, SU Bakgrund Många lärare är osäkra på hur de ska implementera

Läs mer

Avveckla patentsystemet - Går det?

Avveckla patentsystemet - Går det? Avveckla patentsystemet - Går det? IPC-forum 6 september 2009 Jacob Hallén jacob@openend.se Det finns vissa hinder TRIPS Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights EPC European Patent Convention

Läs mer

instruktions manual till vp 290

instruktions manual till vp 290 instruktions manual till vp 290 Print and Online Must be treated that manual applies to all purchases, equipment and options. Therefore, you might find some explanations for instruktions manual till vp

Läs mer

1. Hur svårt trodde du det skulle bli att läsa engelska i skolan innan du började?

1. Hur svårt trodde du det skulle bli att läsa engelska i skolan innan du började? 5. ENGELSKA ÅK 5 5.1. Lektion 1 5.1.1. Delprov 1A Här kommer först några frågor om vad du tycker om att lära dig engelska och hur det går till. Först vill vi att du försöker komma ihåg hur det var innan

Läs mer

P2P Summit 2013. After Summit Report

P2P Summit 2013. After Summit Report P2P Summit 2013 After Summit Report The only cross functional, cross industry networking event looking at procurement and finance as an end-to-end process Did you miss out on P2P Summit 2013? Purchase

Läs mer

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 THE POWER OF INTEGRATION There will not exist hardware without services integrated, services without applications surrounding

Läs mer

Svenskt Eu-anpassat certifikat Swedish Eu-adapted certificate

Svenskt Eu-anpassat certifikat Swedish Eu-adapted certificate Svenskt Eu-anpassat certifikat Swedish Eu-adapted certificate EU-anpassad utbildning Motorbranschens och Lackerarnas yrkesnämnder, MYN/LYN, Europaanpassar yrkesutbildningen genom att tilldela godkända

Läs mer

Läsförståelse (20 poäng 2 poäng för varje rätt svar)

Läsförståelse (20 poäng 2 poäng för varje rätt svar) 280 Test Inventions Läsförståelse (20 poäng 2 poäng för varje rätt svar) SAS more than 60 years old and faster with time Read the article and answer the questions. Departure time, arrival time, flight

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Application for exemption - Ansökan om dispens

Application for exemption - Ansökan om dispens Ankomststämpel BYNs kansli Application for exemption - Ansökan om dispens Important information For the application to be handled are required: 1. The operator of a machine or crane is predestinated to

Läs mer

Kiruna 2012 10 14 Ellen Bergström, gick utbildningen på Ingesund 2007 2010 och nu verksam vid kulturskolan i Kiruna.

Kiruna 2012 10 14 Ellen Bergström, gick utbildningen på Ingesund 2007 2010 och nu verksam vid kulturskolan i Kiruna. Loreen Pogrzeba, doktorand vid Högskolan för Teknik och vetenskap i Dresden samt Freibergs Tekniska Universitet berättade alltså om sitt doktorandprojekt. Det handlar om att utveckla ett rörelseanalysverktyg

Läs mer

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi?

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Thomas Olsson NOKUT 2015 Grieghallen, Bergen, Norge 20 maj 2015 LUNDS UNIVERSITET Lunds Tekniska Högskola 2015 Lunds universitet Grundat 1666 8 fakulteter

Läs mer

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com Authentication Context QC Statement Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com The use case and problem User identities and user authentication is managed through SAML assertions. Some applications

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Föreläsning i webbdesign. Interak*onsdesign. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se

Föreläsning i webbdesign. Interak*onsdesign. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Föreläsning i webbdesign Interak*onsdesign Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Från föreläsning F1 Användarcentrerad design "Take the user into account every step of

Läs mer

How to format the different elements of a page in the CMS :

How to format the different elements of a page in the CMS : How to format the different elements of a page in the CMS : 1. Typing text When typing text we have 2 possible formats to start a new line: Enter - > is a simple line break. In a paragraph you simply want

Läs mer

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Lärande och hållbar utveckling Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Innehållsdeklaration Pedagogikämnet Kommunikation Kunskap och kunskapsbildning -

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

Installation av F13 Bråvalla

Installation av F13 Bråvalla Website: http://www.rbdesign.se Installation av F13 Bråvalla RBDESIGN FREEWARE - ESCK Norrköping-Bråvalla 1. Ladda ner och packa upp filerna i en mapp som du har skapat på ett lättöverskådligt ställe utanför

Läs mer

The i-coin Project Project part-financed by the European Union

The i-coin Project Project part-financed by the European Union The i-coin Project Project part-financed by the European Union Hello everyone! Here comes the Invitation to the final meeting in Svenljunga, Sweden the 27-29 th of November 2007. I have tried to gather

Läs mer

Get Instant Access to ebook Ikea Sverige PDF at Our Huge Library IKEA SVERIGE PDF. ==> Download: IKEA SVERIGE PDF

Get Instant Access to ebook Ikea Sverige PDF at Our Huge Library IKEA SVERIGE PDF. ==> Download: IKEA SVERIGE PDF IKEA SVERIGE PDF ==> Download: IKEA SVERIGE PDF IKEA SVERIGE PDF - Are you searching for Ikea Sverige Books? Now, you will be happy that at this time Ikea Sverige PDF is available at our online library.

Läs mer

Mathematical Cryptology (6hp)

Mathematical Cryptology (6hp) Time to sign up for the continuation course Mathematical Cryptology (6hp) 12 lectures (2 hours) + 2 small projects Exercises are done on your own and discussed in class (6*2 hours). Contents: Elliptic

Läs mer

ATT:BLADET VECKA 34 ATTENTION: EVENTS GUIDE WEEK 34. 20 August 2012 27 August 2012

ATT:BLADET VECKA 34 ATTENTION: EVENTS GUIDE WEEK 34. 20 August 2012 27 August 2012 ATT:BLADET VECKA 34 ATTENTION: EVENTS GUIDE WEEK 34 20 August 2012 27 August 2012 Thanks to: Thanks to the SASSE product sponsors Lennart Bogren, our ever hard-working, never tiring premises administrator

Läs mer

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners KONCEPTUALISERING Concept begins to 80 % in content, 20 % in process and 20 % in presentation. The conceptualization work always starts in process because if you cannot communicate what you want to say

Läs mer

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Vilka är vi? Esri Sverige AB - 100 anställda, +200 miljoner, kontor i Gävle, Falun,

Läs mer

Get Instant Access to ebook Ta Betalt PDF at Our Huge Library TA BETALT PDF. ==> Download: TA BETALT PDF

Get Instant Access to ebook Ta Betalt PDF at Our Huge Library TA BETALT PDF. ==> Download: TA BETALT PDF TA BETALT PDF ==> Download: TA BETALT PDF TA BETALT PDF - Are you searching for Ta Betalt Books? Now, you will be happy that at this time Ta Betalt PDF is available at our online library. With our complete

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

SAGT OM NETWORK CARE VAD ÄR NETWORK CARE?

SAGT OM NETWORK CARE VAD ÄR NETWORK CARE? NETWORK CARE Network Spinal Analysis represents the epitome of bodywork in our time the leading edge of Body-Mind-Spirit Integration. This work will transform the planet. -Candace Pert Ph. D., Professor

Läs mer

Ingenjörsutbildningens paradox. Att utveckla Civilingenjörsutbildning

Ingenjörsutbildningens paradox. Att utveckla Civilingenjörsutbildning Ingenjörsutbildningens paradox Att utveckla Civilingenjörsutbildning Brobyggande 2 Ingenjörsutbildningens paradox Studenterna skall drillas att hantera tidspress och omfa ngsrika material. Chefer kräver

Läs mer

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord Revidering av ISO 9001 Förändringar i ny version av ISO 9001 Det är inte bara ISO 9001 (kraven) som är under översyn utan även ISO 9000 som omfattar Concepts and Terminology. Viktigt att notera är att

Läs mer

POWER GOALSET. Att skapa magnetiska mål som funkar! Eller; en timme om allt och inget; högt & lågt, som ger eftertanke och riktning.

POWER GOALSET. Att skapa magnetiska mål som funkar! Eller; en timme om allt och inget; högt & lågt, som ger eftertanke och riktning. POWER GOALSET Att skapa magnetiska mål som funkar! Eller; en timme om allt och inget; högt & lågt, som ger eftertanke och riktning. OM MÅL Forskning visar att framgångsrika personer är mer framtidsorienterade

Läs mer

Programme descriptor for. Master of Business Administration 60 ECTS credit points. (Magister i företagsekonomi, 60 högskolepoäng)

Programme descriptor for. Master of Business Administration 60 ECTS credit points. (Magister i företagsekonomi, 60 högskolepoäng) Programme descriptor for Master of Business Administration 60 ECTS credit points (Magister i företagsekonomi, 60 högskolepoäng) 1. General information The programme offers broad knowledge of Business Administration

Läs mer

We love what we do. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden 2015-03-24

We love what we do. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden 2015-03-24 We love what we do Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Östersund Örebro Västerås Stockholm Vasa Click to edit Master subtitle style Click to edit Master subtitle style 3 Click

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer