idskrift för lärarutbildning och forskning Journal of Research in Teacher Education

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "idskrift för lärarutbildning och forskning Journal of Research in Teacher Education"

Transkript

1 idskrift för lärarutbildning och forskning Journal of Research in Teacher Education nr

2 Tidskrift för lärarutbildning och forskning Nr 1/2007 Årgång 14 FAKULTETSNÄMNDEN FÖR LÄRARUTBILDNING The FACULTY Board FOR Teacher Education

3 Tidskrift för lärarutbildning och forskning nr årgång 14 Tidskrift för lärarutbildning och forskning (fd Lärarutbildning och forskning i Umeå) ges ut av Fakultetsnämnden för lärarutbildning vid Umeå universitet. Syftet med tidskriften är att skapa ett forum för lärarutbildare och andra didaktiskt intresserade, att ge information och bidra till debatt om frågor som gäller lärarutbildning och forskning. I detta avseende är tidskriften att betrakta som en direkt fortsättning på tidskriften Lärarutbildning och forskning i Umeå. Tidskriften välkomnar även manuskript från personer utanför Umeå universitet. Tidskrift för lärarutbildning och forskning beräknas utkomma med fyra nummer per år. Ansvarig utgivare: Dekanus Björn Åstrand Redaktör: Docent Gun-Marie Frånberg, 090/ , e-post: Bildredaktör: Doktorand Eva Skåreus e-post: Redaktionskommitté: Docent Håkan Andersson, Pedagogiska institutionen Professor Åsa Bergenheim, Institutionen för historiska studier Professor Per-Olof Erixon, Institutionen för estetiska ämnen Professor Johan Lithner, Matematiska institutionen Doktorand Eva Skåreus, Institutionen för estetiska ämnen Universitetsadjunkt Ingela Valfridsson, Institutionen för moderna språk Professor Gaby Weiner, Pedagogiskt arbete Redaktionens adress: Tidskrift för lärarutbildning och forskning, Gun-Marie Frånberg, Institutionen för interaktiva medier och lärande, Umeå universitet, UMEÅ. Grafisk formgivning: Eva Skåreus och Tomas Sigurdsson, Institutionen för estetiska ämnen Illustratör: Linnéa Ericsson Original: Print & Media, Umeå universitet Tryckeri: Print & Media, 2007: Tekniska upplysningar till författarna: Tidskrift för lärarutbildning och forskning framställs och redigeras ur allmänt förekommande Mac- och PC-program. Sänd in manuskript på diskett eller som e-postbilaga. Distribution: Lösnummer kostar 50 kronor + moms och porto (dubbelnummer 80 kronor + moms och porto) och kan beställas från Lärarutbildningens kansli, Umeå universitet, UMEÅ. Helårsprenumeration kostar 140 kronor + moms och porto. Pg , ange Tidskrift för lärarutbildning och forskning i Umeå, konto , samt avsändare. Använd gärna det förtryckta inbetalningskortet. Tidskriften distribueras gratis till institutioner inom lärarutbildningen i Umeå. Tidskrift för lärarutbildning och forskning är från och med nr 1/1999 utlagd som elektronisk tidskrift på den hemsida som Fakultetsnämnden för lärarutbildning i Umeå har: Förbehåll mot detta måste göras av författaren före publicering. författarna, illustratörer

4 Innehåll RedaktIonellt...7 HEDERSDOKTORER OCH PRISTAGARE Lena Fejan Ljunghill Till skolan, med kärlek och vrede...13 Diane J Grayson The Making of a Science Teacher Ference Marton and Lo Mun Ling Learning from The Learning Study...31 INSTALLATIONSFÖRELÄSNING Per-Olof Erixon Från språk och litteratur till multimodalitet och design i det pedagogiska arbetet...47 artiklar Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger Lärande i riskzonen? konturer av ett obrukat forskningsfält...59 Christer Stensmo Etnografiska fältnotiser i en vfu-period inom lärarutbildningen...75 Recensioner...95 FÖRFATTARE FÖRFATTARVÄGLEDNING FÖREGÅENDE ÅRS NUMMER...110

5

6 Redaktionellt Vid Umeå universitets årshögtid 2006 promoverades två hedersdoktorer vid Fakulteten för lärarutbildning. Lena Fejan Ljunghill, tidigare chefredaktör för Pedagogiska magasinet är en av dessa. Hon är en av landets mest erfarna och kunniga journalister med skolfrågor som specialitet. Som journalist, redaktör och författare har hon med stort engagemang bidragit till debatten om skola och läraryrke. Hennes hjärtefråga som journalist har varit att överbrygga gapet mellan forskarna och de praktiskt verksamma i skolan vilket resulterade i att hon 1996 tog initiativ till Pedagogiska magasinet, som sedan dess är en av de viktigaste tidskrifterna i Sverige med ambition att föra ut forskningsrön och debatt i skolfrågor bland pedagogiskt verksamma. Ljunghill har även författat ett stort antal artiklar i Sveriges Lärarförbunds, sedermera Lärarförbundets, organ Lärartidningen, Lärarnas Tidning, Specialpedagogen och Pedagogiska magasinet. Hennes intensiva engagemang i skolfrågorna framkommer inte minst i hennes böcker: En skola för alla vad blev det av visionerna (1995) och Motbok om det ideologiska sveket mot skolan (2006, tillsammans med Sten Svensson). I samband med promotionen höll hon ett bejublat tal till en kär gammal vän: Skolan. Talet, Till skolan, med kärlek och vrede, inleder årets första nummer av Tidskrift för lärarutbildning och forskning. Fakultetens andra hedersdoktor, professor Diane J Grayson, är verksam vid Andromeda Science Education, Pretoria, Sydafrika. Hon blev år 1990 utnämnd till koordinator för the Science Foundation Programme, SFP, vid universitetet i Natal. SFP är ett förberedande studieår för svarta studenter med potentialen att bedriva akademiska studier men som missgynnats av apartheidsystemet. År 2000 tillträdde hon en tjänst som professor i naturvetenskapernas didaktik vid University of South Africa, UNISA och inrättade där Centre for the Improvement of Mathematics, Science and Technology Education, CIMSTE. Institutionen för matematik, teknik och natur- 7

7 Redaktionellt vetenskap vid Umeå universitet har under tre år samarbetat med CIMSTE inom ramen för utbytesprogrammet Linnaeus-Palme. I samband med promoveringen talade Diane J Grayson om The Making of a Science Teacher. Hon anser att lärarens möjligheter att inspirera och uppmuntra elever är stora, men menar samtidigt att skoltiden också kan släcka deras kunskapstörst och krossa deras framtidsdrömmar. I sitt tal poängterade hon därför vikten av att satsa på hög kvalitet i lärarutbildningen. Vår nästa artikelförfattare, professor Ference Marton, tilldelades Fridtjuv Berg-priset, Lärarförbundets nationella pedagogiska pris, för sina framstående forskningsinsatser. Ference Marton blev professor i pedagogik vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet år 1977 och har med sin omfattande vetenskapliga produktion på ett avgörande sätt påverkat den svenska forskningen om lärande under flera decennier. Under hans ledning växte den s.k. fenomenografin fram, en forskningsansats som förändrat synen på elevers tänkande och därmed gett lärare stöd i utveckling av undervisning. De flesta av oss som varit i kontakt med lärarutbildning känner väl till begreppet yt- och djupinlärning som fångar centrala aspekter av lärandets problem. Ference Marton återinförde på 1980-talet det vitaliserande begreppet didaktik till den skolnära forskningen. Didaktiska perspektiv och analyser framstår nu som omistliga element i undervisningen och didaktiken utgör ett fruktbart och mångfacetterat forskningsfält. Ference Martons nydanande forskning har inte stannat inom en snävare krets av forskare utan gjorts tillgänglig för i stort sett hela den lärarkår som utbildats under de senaste decennierna, exempelvis genom boken Inlärning och omvärldsuppfattning. Han ser en kraft i lärandet och har en stark övertygelse om att pedagogiken har möjligheter att förändra världen. Ference Martons och Lo Mun Lings artikel Learning from the Learning study tar sin utgångspunkt i påståendet att undervisning är eller borde vara en rationell aktivitet. När läraren planerar sin lektion måste elevens förmåga såväl som det fysiska rummet där undervisningen skall äga rum inbegripas. Vidare måste detta tolkas och omsättas i handlingar som underlättar elevens möjligheter att uppnå specifika mål för inlärningen. Inlärning kan aldrig vara slumpartad utan måste utgöra resultatet av medvetna ambitioner från lärarens sida att eleven skall lära sig det som är avsett. Läraren måste alltså vara väl medveten om såväl undervisningsmetoder som inlärningsobjektet.

8 Redaktionellt Vid årshögtiden installerades Per-Olof Erixon som professor i pedagogiskt arbete vid Fakulteten för lärarutbildning. Han är föreståndare för den Nationella forskarskolan i pedagogiskt arbete (NaPA) och ledamot i Utbildningsvetenskapliga kommittén inom Vetenskapsrådet. Per-Olof Erixon disputerade i litteraturvetenskap och hans verksamhet inom lärarutbildningen har kommit att inrikta forskningen på tre olika områden, alla nära knutna till lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Ett första forskningsområde rör frågor om upplevelser av svensk skolpolitik under 1900-talet, särskilt hur romangenren som historisk källa kan bidra med kunskap om skolan och skolans utveckling; Pedagogiskt arbete i romanens prisma. Upplevelser av den svenska folkskolan under ett omvälvande sekel. Ett andra område berör svenskundervisningen i gymnasieskolan, dels avseende gymnasisters lyrikproduktion, som har redovisats i monografin Drömmen om den rena kommunikationen. Lyrikskrivning som pedagogiskt arbete i gymnasieskolan, (2004), dels i ett projekt under rubriken Genrer i rörelse (2006), som handlar om hur nya medier och möjligheter inom datakommunikationen påverkar skrivundervisningen i gymnasieskolan. Ett tredje forskningsområde berör lärarutbildningen. Erixons installationsföreläsning, Från språk och litteratur till multimodalitet och design i det pedagogiska arbetet, beskriver den intresseutveckling han själv tycker sig ha genomgått. Denna retrospektion inleds först med en betraktelse över tiden som forskarstudent och sedan som forskare. Han kopplar detta till den utveckling som samhället och därmed också skolan i någon mening genomgått under denna tid. Rubrikens begrepp modalitet har med olika framställningssätt att göra; musik, texter, bilder, gester och dans. Det andra begreppet, design, handlar, enligt Erixon, bland annat om hur man sätter samman eller kombinerar dessa olika uttrycksformer. Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger är verksamma vid Högskolan i Kalmar. Deras artikel Lärande i riskzonen? konturer av ett obrukat forskningsfält argumenterar för att utbildningen och lärarprofessionen idag kännetecknas av en ny form av ett riskmedvetande. Artikeln behandlar denna nya företeelse genom att ge olika empiriska exempel som kan vara av intresse för den pedagogiska forskningen. Dessutom presenterar de några centrala teorier om risktagande och gör ett försök att relatera dessa teorier till ett epistemologiskt ramverk.

9 Redaktionellt Artikeln behandlar också problem som uppstår när lärare upplever osäkerhet i sitt dagliga arbete och på vilket sätt detta påverkar deras didaktiska intensioner och på längre sikt elevernas inlärning. Författarnas intention är att peka på den positiva relationen mellan undervisning och osäkerhet, och mellan professionell utveckling och risktagande. Tidskriftsnumrets sista artikel, Etnografiska fältnotiser i en vfu-period inom lärarutbildningen, är författad av Christer Stensmo, Uppsala universitet. Han berättar om en kurs som lärarstudenterna vid lärarutbildningen i Uppsala inleder sina studier med. Den fokuserar på lärares ledarskap i klassrummet och samarbetet med kollegor. Syftet med kursen är att träna studenterna att göra teoretiska reflektioner om praktiken. Studenterna har innan denna kurs erbjuds, tränats i att göra fältnotiser genom så kallad dubbelloggning. Å ena sidan beskriver de så objektivt som möjligt vad de ser och hör när de observerar lärare och elever. Å andra sidan reflekterar de över själva observationen genom att beskriva sina upplevelser och känslor. Studenterna försöker tolka innebörden av vad de observerat genom att försöka förstå den i en kontext. hur lärare inleder lektioner, korrigerar störande elever, hanterar konflikter och hur de bemöter elever som kommer för sent. Även lärares lagarbete berörs, där lärares olika sätt att fatta beslut särskilt uppmärksammas. Två recensioner avslutar denna publikation. Den första behandlar en ny avhandling: Klassrummets relationsetik. Det pedagogiska mötet som etiskt fenomen. Författaren, Anders Holmgren, Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen, Umeå universitet, disputerade i pedagogiskt arbete i december, år Fakultetsopponent Kennert Orlenius, Högskolan i Skövde, summerar. Den andra recensionen är författad av Ewa- Christina W Sandgren. Hon granskar pedagogen Ulrika Widdings avhandling, Identitetsskapande i studentföreningen. Köns- och klasskonstruktioner i massuniversitet (2006). Med denna recension sätter vi punkt för denna gång. Gun-Marie Frånberg Redaktör Artikeln baserar sig på en studie av 311 etnografiska fältnotiser som på olika sätt beskriver 10

10 Redaktionellt Illustratörens kommentar Forskning är för mig som den moderna tidens upptäcktsfärd. Du kastas ut i det okända för att finna nya vägar. Vägar som bildar mönster, strukturer som framträder. Du bildar begrepp, ord för att beskriva den verklighet som uppdagas. som naturen har sina mönster, sin textur, sitt sätt att ordna och strukturera verkligheten det gäller bara att upptäcka den. Bilderna som illustrerar detta nummer är tagna på min resa till Dominikanska republiken, februari Linnéa Ericsson Gymnasielärare i bild och media 11

11 12

12 Till skolan, med kärlek och vrede Lena Fejan Ljunghill Kära Skolan, Jag tänker hålla ett tal till dej, till skolan av i dag och av i morgon, och även till den skola som snart är ett minne blott, den som vi kallade en skola för alla. Det får också bli något av ett avskedstal från mej till dej. I 40 år har vi levt ihop och haft ett nära förhållande. Så länge har jag haft dej som mitt arbetsfält, som journalist, men vår bekantskap är så klart ännu längre, eftersom jag själv under många år, barndomsår och ungdomsår kanske de viktigaste i en människas liv hade glädjen men ibland också plågan att vistas hos dej. Dessutom har jag på nära håll följt dej som förälder till två barn. Jag vill tala till dej med både kärlek och vrede. Och även om det är kärleken till dej som överväger, så kommer talet att innehålla en hel del vrede, för vreden behövs om man vill åstadkomma förändring. Och det finns faktiskt några viktiga områden där jag tycker att du borde förändra dej, kära Skolan. Skolan är en förunderlig värld. Där ryms precis allting. Skolan är unik på det sättet att det är den enda institution i vårt samhälle som omfattar alla. Vare sig vi vill det eller inte så har vi skolplikt tills vi blir 16 år och under den långa tid vi går där, de allra flesta i 12 år förskolan oräknad så sätter skoltiden djupa spår hos oss och påverkar oss för resten av livet. Skolan kan innebära ett rent helvete för vissa barn, något de helst vill glömma så fort de har lämnat den och som har gjort att de aldrig mer vill sätta sin fot i en skolbänk igen. För andra har skolan varit en ljus och lycklig period i deras liv, som de minns med glädje och därför gärna fortsätter studera vid högre 13

13 utbildningar för att de har kvar motivationen att lära. Det finns nog ingen samhällssektor som har så stora krav på sig och så högt uppsatta mål som du. Och det finns nog ingen samhällssektor som är så bevakad och debatterad, så älskad och hatad, som du. Förvisso finns det mycket att glädjas åt på utbildningsområdet. På många skolor, överallt i vårt avlånga land, pågår ett spännande förnyelsearbete, som visar att det finns ett nytänkande om kunskap, bildning och lärande. Det har varit helt fantastiskt att få en inblick i den världen och försöka skildra den så levande som möjligt och på så sätt hjälpa till att sprida goda idéer och framsteg på skolans område. Jag har sett det som ett bildningsuppdrag, om jag nu ska bli lite högtidlig. Men det finns också starka krafter som hela tiden motarbetar det här förnyelsearbetet och det fattas politiska beslut som i praktiken försvårar det. Under lång tid har det förts en medveten förtalskampanj emot dej, kära Skolan, speciellt på våra största dagstidningars ledar och debattsidor. Den bild som målas upp av dej handlar mest om kaos och kunskapsförfall. Det råder fullt krig mellan lärare och elever och skolan är slapp och flummig. Jag kan förstå att du ofta känner dej orättvist behandlad. Man målar upp en nidbild av skolan och upphöjer den sedan till sanning för egna politiska syften. Och dom som vill ge en mer nyanserad bild av skolan blir för det mesta refuserade på de ledande dagstidningarnas debattsidor. Det är dom som presenterar enkla lösningar på komplicerade problem som får det stora utrymmet. Det påverkar naturligtvis också allmänhetens syn på skolan. När man ständigt matas med den här nidbilden av skolan är det lätt att köpa alla förslag som handlar om att återställa ordningen i skolan; förslag som handlar om mer disciplinära och bestraffande befogenheter för lärarna, för att hålla de stökiga eleverna på plats, om mer läxor, prov och betyg för att ha eleverna under kontroll. Det speglar en mycket negativ syn på eleverna och budskapet är tydligt: Tillbaka till den gamla auktoritära pluggskolan. Jag har ofta undrat varför du inte protesterar högre i den här skoldebatten, varför du inte gör din röst hörd. 14

14 För du, kära Skolan, som varit med så länge, vet ju att det här inte löser några problem i grunden. Det är bara ett sätt att sopa svåra och komplicerade problem under mattan. För att komma tillrätta med de problem och svårigheter som skolan brottas med i dag krävs en djupare insikt om skolans pedagogiska verksamhet och den praktiska verklighet som elever och lärare befinner sig i, i dag. Det handlar också om att skolan måste ha ett kompensatoriskt tänkande när man fördelar resurserna. Åt var och en efter behov, är ju den ideologiska bas som den svenska grundskolan, en skola för alla, bygger på i de politiska skrivningarna i läroplaner och skollagen. I praktiken har det här aldrig genomförts fullt ut, men det var i alla fall en klar viljeinriktning. Nu går skolan i stället i motsatt riktning. I dag är skolans stora förlorare, i högre grad än tidigare, barn som behöver mer stöd än andra, barn som kommer från tuffa hemförhållanden, och som har svårt att finna sig tillrätta i en skola som inte passar lika bra för alla barn. Det är dom barnen som har fått betala det högsta priset för de enorma nedskärningarna som gjordes på skolområdet, framför allt under 1990-talet och som vi nu ser konsekvenserna av. För nedskärningarna har inte drabbat alla lika. Det var de socialt tunga områdena och elever som behöver mest stöd, som drabbades hårdast av de kraftiga besparingarna, som gjordes framför allt på specialundervisningen, modersmålsundervisningen för invandrarbarnen och svenska som andra språk. Under alla dessa år som jag har haft den stora förmånen att ha skolan som mitt arbetsfält har det allra viktigaste varit alla möten med engagerade lärare och elever ute i skolans vardag och verklighet. Det har också varit viktigt för mig att ta del av forskningen på skolans område, att träffa och intervjua pedagogiska forskare, lärarutbildare och lärarstuderande och det har blivit väldigt många sådana möten under årens lopp. Det har bildat ett mönster som sedan haft stor betydelse för hur jag ser på skolan och för mina olika ställningstaganden i viktiga skolpolitiska frågor. När jag nu ser tillbaka och försöker summera vad jag har tyckt vara det viktigaste så är det vissa saker och vissa områden som utkristalliserar sig som mer väsentliga än andra. 15

15 Dit hör det som jag redan har varit inne på hur skolan kan möta alla barn, på ett så bra sätt som det bara går, utifrån deras olika förutsättningar. Det handlar bland annat om att fördela resurserna till skolan på ett rättvist sätt. Ett annat område handlar om Demokratifrågan. Om skolans demokratiska uppdrag och om elevernas inflytandet på skolarbetet. Om: Hur skulle skolan se ut om man lyssnade mer på eleverna? En spännande tanke och något som vi faktiskt vet en hel del om. Ett tredje område, är den politiska dimensionen och handlar om: Vad vill vi egentligen med skolan? I ett vidare samhälleligt perspektiv. Varför har vi så lättvindigt övergivit ambitionen att skapa en skola för alla. Varför accepterar vi de växande klyftorna mellan olika elever, mellan olika skolor och mellan olika områden. Varför blundar vi för att skolan blir mer och mer segregerad i den heliga valfrihetens namn? Jag kallar det för det ideologiska och politiska sveket mot skolan. Allt det här hör ihop, det har ett klart samband med varandra. Det finns naturligtvis en massa andra viktiga saker som hör skolan till, men på den här korta tiden som jag nu har chansen att få tala till dig, kära Skolan, utan att du kan säga emot eller protestera måste jag välja ut några saker och då är det dom här frågorna som känns väsentligast. Det som alltid har varit det viktigaste för mig, det som har varit grunden för vilka ställningstaganden jag har gjort i olika skolfrågor, handlar om att hela tiden ha ett elevperspektiv. För det är ju ändå för eleverna som skolan är till. Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling Konventionen om Barnets rättigheter. Barnkonventionen slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Den säger också att barnets bästa alltid ska komma i första rummet vid alla åtgärder som rör barn. Det betyder att alla politiska beslut ska analyseras utifrån hur de påverkar barnens situation. Jag skulle önska att samma synsätt som Barnkonventionen uttrycker vad gäller barnens situation också gällde hur vi ser på eleverna i skolan. Alla beslut som fattas om skolan skulle analyseras utifrån hur de påverkar elevernas situation. Om vi gjorde det skulle verkligheten inte se ut som den gör. 16

16 Enligt olika undersökningar och rapporter från till exempel OECD, räknar man med att ungefär en tredjedel av eleverna lämnar skolan med en känsla av leda, uppgivenhet och misslyckande. Så ser det ut i Sverige och så ser det ut i de flesta OECD-länder. Andra svenska undersökningar ger samma bild: Omkring en tredjedel av eleverna på högstadiet och gymnasiet finner tillvaron i skolan tråkig och meningslös. Eleverna menar att skolarbetet sällan rör verkliga livet och att de områden de är bra på inte räknas i skolan. I stort sett alla elever vill ha mer av de praktiska och estetiska ämnena, av skapande verksamhet. Samtidigt blir skolan mer och mer teoretisk och abstrakt och den starka fokuseringen på svenska, matematik och engelska gör att vi riskerar att få en trist treämnesskolan, där det kreativa konstnärliga skapandet, vi kan kalla det Handens intelligens, är satt på undantag. En annan sak som är påtaglig när man frågar eleverna hur de ser på sin skola är att i stort sett alla elever säger att de vill ha mer att säga till om, de vill kunna påverka sin skolsituation och ha inflytande på skolarbetet. Och det är ju precis det som vi vuxna brukar framhålla som mest viktigt för att vi ska trivas på jobbet, så varför skulle det inte se ut likadant i skolan, som är elevernas arbetsplats. Det handlar alltså om elevinflytande och elevdemokrati och skolan ska ju fostra demokratiska medborgare. Elevinflytande, eller elevdemokrati, uttrycks på många olika sätt i de statliga styrdokumenten för skolan. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. Där står också att eleverna ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Hur ser det då ut i verkligheten? Ja, om man till exempel läser Skolverkets kvalitetsgranskningar och lägesbedömningar av tillståndet i landets skolor blir bilden en annan. Då ser det ut så här: Samtidigt som eleverna upplever att deras möjligheter att påverka är starkt begränsade skulle flertalet intervjuade elever vilja vara mer delaktiga, särskilt när det gäller att bestämma temaarbetens längd och provs förläggning och utformning. 17

17 Var tredje elev upplever att de aldrig eller sällan kan påverka undervisningen, lika många tycker att lärarna är dåliga på att uppmuntra eleverna att uttrycka sina tankar och åsikter i klassrummet. Och så här skrev Skolkommittén i sitt delbetänkande om elevers rätt till inflytande, delaktighet och ansvar: Om man kort ska sammanfatta den bild som forskningen ger av elevinflytande, kan man konstatera att varken i grundskolan eller i gymnasieskolan har eleverna något egentligt inflytande på undervisningen. Undersökning efter undersökning från sextiotalet och framåt visar samma bild. Ett av de mest märkliga fenomenen i dagens skola är att eleverna får mindre att säga till om ju äldre de blir alltså tvärtemot skrivningarna i läroplanen. Här vore det också på sin plats att säga något om betygsfrågan, den eviga betygsfrågan. Men det får bli kort, fast egentligen skulle betygen kräva ett helt eget föredrag, för dom har så n otrolig slagkraft i skoldebatten. Ibland låter det som om betygen är det som hela skolverksamheten står och faller med. Betygens nackdelar är många och har belysts med all önskvärd tydlighet i många utredningar. Att betygen har en påtaglig och negativ styrningseffekt på hela undervisningssituationen är obestridligt. Så här skriver till exempel Skolverket i en rapport där man har granskat betygens inverkan på skolarbetet: Den samlade bilden är att de skriftliga proven dominerar undervisningen mycket starkt. Eleverna utvecklar nyttobetonade betygsstrategier och struntar i att lära för lärandets skull. Dagens betygssystem leder till stress och har stora brister när det gäller rättvisa och likvärdighet. Många elever som hoppat av skolan i förtid säger också att det var den hårda betygshetsen som knäckte dom. När vi vet det här så är det otroligt att så många politiker fortfarande ser tidigare och fler betyg som en lösning på skolans problem. Bland de främsta företrädarna för det här tänkandet finns vår nya utbildningsminister och vår nya skolminister. Jag har ofta anklagat dig, kära Skolan, för att vara alltför trög när det gäller förändringar. Men i dag måste jag säga att det känns rätt tryggt om du gör motstånd mot förändringar, med tanke 18

18 på den skolpolitiska inriktning vi nu har att se fram emot. När man diskuterar vad som händer på skolområdet och när man följer skoldebatten och också ger sig in i den och tar ställning till olika skolpolitiska beslut är det viktigt att man också har ett historiskt perspektiv, vilket jag tycker saknas alltför mycket i dag. Till exempel är det viktigt att man har klart för sig att synen på en urvalsskola, eller ett parallellskolesystem, kontra en gemensam, sammanhållen grundskola en skola för alla har varit en vattendelare i svensk skolpolitik i över hundra år, och är det än i dag. När striden stod som hetast, i början av talet, var de främsta motståndarna högern och kyrkan och de som var för var framför allt liberalerna och socialdemokraterna. Ett par eldsjälar i kampen för en skola för alla, som är värda att nämnas i det här sammanhanget, är Fridtjuv Berg, fokskollärare och liberal politiker som blev ecklesiastikminister. Redan 1883 gav ut sin berömda skridsskrift Folkskolan såsom bottenskola. Och Ellen Key, som 17 år senare, år 1900 skrev sin banbrytande bok Barnets århundrade. Där beskriver hon i ett kapitel om Framtidens skola sin drömda skola, där hon lovordar värdet av en gemensam skola för alla klassers barn. Sverige hade ett parallellskolesystem fram till 1960-talet. Efter en lång försöksverksamhet med enhetsskolan infördes Grundskolan, en skola för alla, 1962, som sedan har reformerats i många olika omgångar. Grundskolans bärande principer har varit, om man ska sammanfatta det kort, att: skolan ska ge alla barn en mycket god utbildning och goda kunskaper. utbildningen ska vara likvärdig i alla landets kommuner. utbildningen ska vara gemensam för alla samhällets olika grupper. skolan ska präglas av demokrati och fostra demokratiska medborgare. Den sammanhållna grundskolan blev mycket framgångsrik. I de stora internationella jämförande kunskapsundersökningarna låg de svenska eleverna nästan alltid i topp. 19

19 Det som har utmärkt den svenska grundskolan, fram till bara för några år sedan, är att den lyckades bra med målet om en likvärdig utbildning över hela landet. Där var Sverige faktiskt världsbäst. Men nu går utvecklingen åt motsatt håll. Samtidigt som fler elever får allt svårare att klara av skolarbetet så får allt fler elever högre betyg. Klyftan mellan elevernas resultat har vidgats. I dag kan vi konstatera att den här sammanhållna, gemensamma skolan en skola för alla är ett minne blott. Den har nedmonterats genom en rad politiska beslut. Och det gick i rasande snabb takt. Under den borgerliga regeringen i början av 1990-talet genomfördes ett dramatiskt systemskifte på skolområdet på bara några få år. Ett helt nytt tänkande bredde ut sig inom skolans värld. Nu var det konkurrens, marknadsstyrning och privatisering som gällde i sann nyliberalistisk anda och inte den gemensamma skolan för alla, som under hela 1900-talet hade varit ledstjärnan för de stora skolideologerna och skolreformerna. Nu skulle eleverna och deras föräldrar med skolpengen på fickan lika stor för alla, oavsett behov bli kunder på den fria skolmarknaden. Det kanske viktigaste beslutet för det stora systemskiftet på skolområdet handlade om villkoren för att starta privata skolor med skattepengar, de så kallade fristående skolorna. I dag har Sverige världens mest generösa skattefinansierade bidrag till skolor i privat regi, och det ställs inte särskilt höga krav på dom som vill starta en fristående skola. Det finns många skrämmande exempel på det. De fristående skolorna är inte längre en marginell företeelse inom svenskt skolväsende. På bara några år har dom vuxit enormt i omfattning, så att mer än 10 procent av alla elever går i en fristående skola. I vissa storstadskommuner är det mer än 25 procent. Vad har då skett efter att dessa förändringar har genomförts? Efter det stora systemskiftet i den svenska skolan? Jo, ett flertal undersökningar och avhandlingar visar att segregationen inom skolväsendet har ökat, det är helt enkelt obestridligt. 20

20 Där skolpolitiken tidigare åtminstone försökte motverka segregation blåser den nu på i segregerande riktning och skillnaderna ökar mellan olika skolor; de bästa skolorna höjer sina resultat och skolor med sämre förutsättningar, ofta i de socialt tunga områdena, sackar efter. Man kan inte längre påstå att Sverige i dag har en gemensam sammanhållen grundskola. Vi har bakvägen återinfört en urvalsskola, ett parallellt skolsystem, där den offentliga, kommunala skolan och den privata konkurrerar med varandra om eleverna genom en ofta tuff och kostsam marknadsföring. För pengar som hellre borde satsas på bra undervisning. Vad jag inte förstår, kära Skolan, är att du så stillatigande bara har funnit dej i den här utvecklingen. Du trodde ju på något annat en gång, på 60- och 70-talen, då vi diskuterade skolan i helt andra termer och den politiska retoriken handlade om att skolan var en viktig förändringskraft för ett bättre samhälle. engagerat mej och som jag tycker är särskilt viktiga. Vad du sedan gör av det är det upp till dej att avgöra. Det beror säkert mycket på vilka som fortsättningsvis kan göra sina röster hörda i skoldebatten och vilka som har den politiska makten. Jag vill ändå sluta med kärleken till dej, för den är starkare än vreden. Jag tror faktiskt att du gör ditt bästa. Men det är förstås inte lätt, där du befinner dig mitt emellan motstridiga viljor och starka politiska och samhälleliga intressen. Än fordrar man det ena och än det andra av dej och det är inte konstigt att du inte räcker till med alltför knappa resurser och ibland oöverstigliga krav. Du ska fixa allt som samhället i övrigt inte klarar av och det är inte lite. Men även om kärleken till dej överväger får du ändå stå ut med min vrede, för vreden behövs också om man ska åstadkomma förändring! Var finns den diskussionen i dag, i den allmänna debatten? Det här talet till dej, kära Skolan, kom från hjärtat, och det var med både kärlek och vrede. Jag har lyft fram några saker av många som har 21

21 22

22 The Making of a Science Teacher Diane J Grayson Introduction All of us have memories of our school days. There are teachers we remember fondly, and others we would rather forget. In many ways, our teachers shaped who we are today. Teachers have enormous power over children. They can inspire a child to be the best she possibly can. Unfortunately, they can also crush a child s spirit and kill off his dreams. Given the importance of teachers in shaping the adults of the future, we need to be very, very careful in how we train and develop our teachers. As you have heard, I am a physicist. Let me tell you about a few of my teachers. In grade 4 I had a science teacher named Mr Riley. Mr Riley used his imagination to try to capture our imagination. I remember in one science class he played us a record of science songs about physics and astronomy. I still remember some of them: The sun is a mass of incandescent gas, a gigantic nuclear furnace, where hydrogen is built into helium at a temperature of millions of degrees. Mr Riley sparked my interest in astronomy when I was 9 years old, and I have been interested in it ever since. I even thought of becoming an astronomer. (Physics is not so far away.) A few years later, when I was in Grade 10, I had a science teacher named Miss Murray. Although I did very well in my tests and exams, I was not very confident in the laboratory. It didn t help that the equipment in the laboratory was very old, so that one day when I took a clamp out of a drawer it fell apart in my hand. Miss Murray made fun of me. How can anyone break a clamp? she said. At the end of the year on school speech day we were chatting over a cup of tea. What do you think you will do when you leave school? she asked me. I think 23

23 I d like to study physics, I replied. Ha, she laughed, you ll never be able to study physics. Your practicals are too terrible! I wish I could meet her now! Many children would have been completely discouraged and given up on physics. Fortunately for me, I had a father who was interested in science and believed I was good at it, so we had conversations about science every night at the dinner table. The next year I had Miss Murray again for science. In the first science class of Grade 11 we walked into the lab to find there were posters all the way around the room on which she had neatly lettered dozens of equations in black magic marker. By the end of the year, she said excitedly, you will know all of these equations! It took me many years to get over the nagging feeling that I really wasn t any good at physics, and to learn how to think about physical phenomena rather than equations. One of the people who helped me think physically was Jim Evans. Jim had done a PhD on the history of astronomy, and came to teach a summer class to inservice teachers in Seattle while I was doing my PhD there. I was assigned to be his teaching assistant. Jim helped the teachers and me discover some of the wonders of the heavens, as well as the wonders of how we came to know what we know about them. We made observations of the movement of the sun and the moon over several weeks; we went outside and repeated measurements made by the ancient Greeks 2000 years ago; we came to the university at night time to view the sky through telescopes. We felt like explorers discovering deep truths about the earth and the stars. What can we say about these teachers? We can see differences in their understanding of the subject matter, their teaching approaches and their relationship to their students. I would like to spend the rest of this talk speaking about what I think it takes to be a good science teacher. Becoming a science teacher There are two dimensions along which people who want to become teachers need to be developed, technical and professional (figure 1). The technical side includes what is to be taught and how to teach it; the professional side includes the roles, attitudes and values of a teacher. TECHNICAL Knowledge and skills Teacher PROFESSIONAL Values and attitudes Figure 1: the two dimensions of beoming a teacher 24

24 Technical The technical side of a science teacher can be thought of as consisting of a variety of knowledge and skills, including: Content knowledge Pedagogical content knowledge Pedagogical knowledge Curriculum knowledge Laboratory skills It goes without saying that teachers should understand the content, or subject matter, they are supposed to teach. Unfortunately, this is often not the case, particularly with subjects that society perceives as difficult, such as mathematics and science. Fear of these subjects, even amongst teachers, can lead to aversion, which, in turn, results in students being discouraged from studying them. One of the main ways to overcome such fear is to give teachers, both preservice and inservice, experiences in which they can master the subject matter and so develop both their enjoyment of it and their self-confidence. Courses that will help teachers do this should focus on developing their conceptual understanding, not just on having them plug numbers into equations. Teachers also need knowledge of the structure of the science they are teaching, i.e., which are the big or central ideas and which are applications or special cases. Associated with subject matter knowledge are a number of thinking and reasoning skills at which teachers must become proficient, such as being able to translate between different representations, or between physical phenomena and representations. Veteran teacher educator, Lee Shulman 1, defines a special kind of knowledge that teachers need, pedagogical content knowledge, which is subject matter for teaching. He says, Within the category of pedagogical content knowledge I include, for the most regularly taught topics in one s subject area, the most useful forms of representations of those ideas, the most powerful analogies, illustrations, examples, explanations, and demonstrations-in a word, the ways of representing and formulating the subject that make it comprehensible to others... Pedagogical content knowledge also includes an understanding of what makes the learning of specific topics easy or difficult: the conceptions and preconceptions that students of different ages and backgrounds bring with them to the learning of those most frequently taught topics and lessons. If those preconceptions are misconceptions, which they so often 25

25 are, teachers need knowledge of the strategies most likely to be fruitful in reorganizing the understanding of learners, because those learners are unlikely to appear before them as blank slates. From this definition it can be seen that pedagogical content knowledge is topic-specific. A physics teacher teaching electricity, for example, needs to know the most common misconceptions students have about concepts such as current and voltage, and which demonstrations, explanations and activities will help students acquire a scientific understanding of these concepts. Of course none of this is possible unless the teacher develops a sound understanding of the concepts him/herself. Pedagogical knowledge, by contrast, is not topicspecific. It includes general teaching strategies and the technical aspects of teaching, such as how to use audio-visual equipment and materials. It also includes knowledge of how to manage a classroom, particularly when the class is heterogeneous in terms of ability, ethnic group, or other variables, and how to assess students. For a science teacher, pedagogical knowledge also includes knowledge of how and when to carry out demonstrations in front of a class, and how to organise laboratory work for students. According to Shulman, The curriculum and its associated materials are the materia medica of pedagogy, the pharmacopeia from which the teacher draws those tools of teaching that present or exemplify particular content and remediate or evaluate the adequacy of student accomplishments. He makes an analogy with a medical doctor, who needs to be familiar with a variety of different treatments and medications for various medical conditions. Just as a doctor cannot prescribe one treatment for all illnesses, so a teacher should not use one teaching approach, one type of material, one set of resources, for all topics and all grades. Thus curricular knowledge includes knowledge of which resources are available that are relevant and appropriate for teaching a particular part of the curriculum, e.g. textbooks, computer programs, laboratory experiments, information in libraries or on the internet, and how the resources can best be used to support implementation of the curriculum. One thing that differentiates a science teacher from teachers of other subjects is the need for a variety of laboratory skills. A science teacher needs to know how to set up a school laboratory and storeroom, how to repair, maintain and 26

26 replace broken or used equipment, and how to select and use relevant equipment for demonstrations and student experiments. Ideally, a science teacher should also be able to design and make basic equipment him/herself. Thus preservice teachers need experience, not only with doing standard experiments in university science courses, but also with using basic tools to make or repair equipment. Professional The professional side of a teacher has to do with values, attitudes and identity. It includes: Roles and responsibilities of a teacher Acceptable practices and attitudes Involvement in professional associations Engagement in professional development There are many potential roles and responsibilities of a teacher, and some will vary from one country or society to another. For example, in many developing countries where children are raised by an elderly grandparent or by older siblings teachers may be called upon to play the role of parent. However, there are certain roles that are common to all teachers. Teachers must be subject specialists in the subject(s) they teach and must be facilitators of students learning. They must also interact with students with empathy, as counsellors, guides and mentors. They must be monitors of students learning. They should also be lifelong learners themselves. I will return to this last role in a moment. Again, there is some variation in what are regarded as acceptable practices and attitudes from one country to another. All teachers, however, should conscientiously perform their duties, such as preparing for and delivering lessons and marking student work. They should treat all students with equal respect and concern, neither favouring some nor neglecting others. They should cooperate with their colleagues and with authorities in order to do what is best for the students and the school, and they should be honest and ethical. Teachers need to appreciate that they are role models for a country s future citizens. Part of the life of a professional involves interaction with colleagues and participation in professional associations. University teachers regularly discuss their work with other colleagues and belong to one or more professional associations in their discipline. School teachers should do the same. Preservice teachers should be encouraged to join professional associations while they are still students. Furthermore, any professional needs to be a lifelong learner. It would be absurd 27

27 for a medical doctor to assume that the knowledge he or she gained in medical school is adequate for the whole of his or her professional life. Medical doctors must constantly attend courses and conventions and read journals in order to keep up with the latest findings on the causes of various ailments and how to treat them. Science teachers need to do the same. They need to constantly learn about advances in scientific knowledge as well as advances in knowledge about student learning, teaching approaches and teaching media. In other words, teachers, like medical doctors, should be engaged in continuing professional development (CPD). This can take many forms. Some CPD can be schoolbased, like the lesson study in Japan in which one teacher prepares a lesson and other teachers observe and critique it. Teachers can enrol for various formal and non-formal courses, both subject-specific and pedagogy related. They should also regularly attend symposia, workshops and conferences, at which they can both learn from others and present their own experiences. This is an essential part of creating a professional community of teachers. Presenting papers on their experiences is a useful way for teachers to reflect on their own learning, but other vehicles for reflection include keeping a journal and writing papers. Learning from reflection on experience is another key feature of a professional. Being a science teacher There is a limit to how much a person can be taught about being a science teacher. Hopefully, preservice science teachers will gain a good understanding of their subject area and acquire knowledge and skills related how to teach it while they are students. Hopefully, too, they will get some sense of what it means to be a professional teacher. But this is just the beginning. Once they leave university, science teachers have to embody the theory they learnt in the actions and intentions of their daily lives. Science teachers should be so excited by science that students cannot help but find it interesting. Science teachers should see themselves as scientists, people who love their subject and want to find out more about it. They should be continually improving their own knowledge of the subject. They should also be continually improving their knowledge of how to teach it effectively. Science teachers should listen to and learn from their students. They should feel a sense of achievement when their students understand and grow. They should want the best for their students. They should constantly reflect on their own experiences and what they can learn from them, and share insights with colleagues. A science teacher should never be bored when there is always so much to learn. 28

28 Ultimately being a science teacher is about sharing the wonders of the universe with children, giving them skills they can use throughout their lives and encouraging them to be all that they can be. What a wonderful vocation! Fotnoter 1 Shulman, L.S., Those who understand: Knowledge growth in teaching, Educational Researcher, 1986, 15 (2),

29 30

30 Learning from The Learning Study Ference Marton and Lo Mun Ling The Learning Study is an arrangement inspired by the Japanese Lesson study and by the idea of Design experiments. The point of departure for a Learning study is a specific object of learning (i.e. something the students are supposed to learn). A group of teachers, usually together with a researcher, try to find as a powerful way of teaching the particular object of learning as possible. They do so by drawing on their experiences, earlier research, their mapping of the students pre-understandings and on a specific theory of learning. They plan and carry out a lesson (or a series of lessons) and try to find out how the students have appropriated the object of learning. Their observation of the lesson(s) and their analysis of the outcomes give them additional information to be used for revising the lesson plan. A new cycle of pre-test, lesson, post-test, evaluation is then carried out. The whole Learning study may comprise 3 or 4 such cycles. The participants learn from each other, from the students and from the theory. Again and again we find that seemingly subtle differences in how the object of learning is dealt with during the lesson yield dramatic differences in how it is appropriated by the students. The object of learning Our point of departure is that teaching is -or should be- a rational activity. In planning a lesson or a unit, the teacher must take into account the characteristics of the students (e.g., age, general ability) as well as the physical conditions of the classroom (e.g., class size, equipment available). However, all these concerns must be translated into actions that can help her to achieve specific goals, that is, the explicit capabilities that students are expected to develop. We call these capabilities the objects of learning. Even in the most open classroom students learning should not be accidental, but should be the result of conscious attempts on the part of the teacher to 31

31 bring about the intended learning outcomes. In other words, attention must be paid to the ways in which the objects of learning are dealt with and enacted in the classroom. Seen in this light, current debates (for example, concerns about the relative merits of teachercentered and student-centered instruction) that focus on general aspects, and not on ways of dealing with the specific content of learning, are of limited value both in terms of providing learning opportunities for teachers and in improving student learning. The teaching arrangements (such as whole-class teaching versus group teaching, and the use of IT in the classroom) should be of concern only if discussed in relation to the specifics of what is taught and learnt. This line of argument parallels what Kilpatrick, Swafford and Findell (2001) refer to in the context of mathematics education: Much debate centers on forms and approaches to teaching: direct instruction versus inquiry, teacher-centered versus studentcentered, traditional versus reform. These labels make rhetorical distinctions that often miss the point regarding the quality of instruction. Our review of the research makes plain that the effectiveness of mathematics teaching and learning does not rest on simple labels. Rather, the quality of instruction is a function of teachers knowledge and use of mathematical content, teachers attention to and handling of students, and students engagement in and use of mathematical tasks. (p. 318) Several recent theories regarding the professional development of teachers also appear to have focused on the different ways of dealing with the object of learning in the classroom. Basing their argument on a study of California elementary school teachers of mathematics, Cohen and Hill (2000) pointed out that teachers opportunities to learn is a key factor affecting classroom practice, and that such opportunities exist only when teachers are asked to respond deeply to what they are supposed to teach. They found that professional development activities that allowed teachers to learn about the curriculum had a much greater effect on altering teaching practices than those that appeared to be either generic or peripheral to subject matter (Cohen and Hill, 2000). They have even suggested that classroom practice was most effectively enhanced by those training activities that gave teachers concrete, topic-specific learning opportunities. Their data also showed that the mathematics achievement of students in schools where teachers were provided with these 32

Writing with context. Att skriva med sammanhang

Writing with context. Att skriva med sammanhang Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer

Läs mer

Utbytesprogrammet Linneaus-Palme University of Fort Hare (Faculty of Education) och Umeå Universitet (Pedagogiska institutionen)

Utbytesprogrammet Linneaus-Palme University of Fort Hare (Faculty of Education) och Umeå Universitet (Pedagogiska institutionen) Utbytesprogrammet Linneaus-Palme University of Fort Hare (Faculty of Education) och Umeå Universitet (Pedagogiska institutionen) Mårten Almerud Internationaliseringsansvarig Pedagogiska institutionen Umeå

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg Max Scheja Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet E-post: max.scheja@edu.su.se Forskning om förståelse

Läs mer

Att stödja starka elever genom kreativ matte.

Att stödja starka elever genom kreativ matte. Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Learning study elevers lärande i fokus

Learning study elevers lärande i fokus Learning study elevers lärande i fokus En teoretiskt förankrad modell för systematisk utveckling av undervisning Innehåll Vad har betydelse för elevernas lärande? Vad är en Learning study? Variationsteori

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. General opinions: 1. What is your general feeling about the course? Antal svar: 17 Medelvärde: 2.

Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. General opinions: 1. What is your general feeling about the course? Antal svar: 17 Medelvärde: 2. Kursvärdering - sammanställning Kurs: 2AD510 Objektorienterad programmering, 5p Antal reg: 75 Program: 2AD512 Objektorienterad programmering DV1, 4p Antal svar: 17 Period: Period 2 H04 Svarsfrekvens: 22%

Läs mer

International Baccalaureate. Rolf Öberg rolf.oberg@taby.se

International Baccalaureate. Rolf Öberg rolf.oberg@taby.se International Baccalaureate rolf.oberg@taby.se Open House 29 November 2011 International Baccalaureate Staff: Principal: Henrik Mattisson Head of programme: Mona Lisa Hein IB coordinator: Study councellor:

Läs mer

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: THE ROLE OF WORKING MEMORY, COMPLEX EXECUTIVE FUNCTION AND METACOGNITIVE STRATEGY TRAINING Avdelningen för psykologi Mittuniversitetet

Läs mer

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I UMEÅ UNIVERSITY Faculty of Medicine Spring 2012 EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I 1) Name of the course: Logistic regression 2) What is your postgraduate subject? Tidig reumatoid artrit

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Isometries of the plane

Isometries of the plane Isometries of the plane Mikael Forsberg August 23, 2011 Abstract Här följer del av ett dokument om Tesselering som jag skrivit för en annan kurs. Denna del handlar om isometrier och innehåller bevis för

Läs mer

Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets didaktik

Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets didaktik STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik BESLUT FN (131204) Till Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning

Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning Internationaliseringsdagarna 2016 2016-11-02 Anders Clarhäll Participant Report Form Identification of the Participant and General Information (Motivation)

Läs mer

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. #minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på

Läs mer

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Har vägledning någon effekt? - Voice of Users Jag tänker Jag tycker Jag tycker Jag tänker Voice of users - bakgrund Nordiskt forskningsprojekt

Läs mer

The Academic Career Path - choices and chances ULRIKKE VOSS

The Academic Career Path - choices and chances ULRIKKE VOSS The Academic Career Path - choices and chances ULRIKKE VOSS The Academic Path Professur söks i konkurrens 5llsvidareanställning D O K T O R S E X Postdoktor!dsbegränsad max 2 år enligt avtal Biträdande

Läs mer

Utvärdering SFI, ht -13

Utvärdering SFI, ht -13 Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format på 1 på Marianne Andrén General Manager marianne.andren@sandviken.se Sandbacka Park Högbovägen 45 SE 811 32 Sandviken Telephone: +46 26 24 21 33 Mobile: +46 70 230 67 41 www.isea.se 2 From the Off e project

Läs mer

The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils

The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils Shortly on our work Number of received pupils: - 300 for school year 2014-2015 - 600 for school year 2015-2016 - 220 pupils aug-dec 2016 - ca. 45

Läs mer

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this

Läs mer

Grammar exercises in workbook (grammatikövningar i workbook): WB p 121 ex 1-3 WB p 122 ex 1 WB p 123 ex 2

Grammar exercises in workbook (grammatikövningar i workbook): WB p 121 ex 1-3 WB p 122 ex 1 WB p 123 ex 2 Chapter: SPORTS Kunskapskrav: Texts to work with in your textbook (texter vi jobbar med i textboken): Nr 1. Let s talk Sports p 18-19 Nr 2. The race of my life p 20-23 Workbook exercises (övningar i workbook):

Läs mer

IAK115 Kritiskt tänkande och teori inom arkitektur och design 1&2, 4 hp (H15)

IAK115 Kritiskt tänkande och teori inom arkitektur och design 1&2, 4 hp (H15) IAK5 Kritiskt tänkande och teori inom arkitektur och design &2, 4 hp (H5) Antal respondenter: 6 : Svarsfrekvens: 6,25 %. Information och inflytande / Information and influence Fick du tillräcklig information

Läs mer

IAK116 Perception/Färg, Ljus, Rum 1, 6 hp (VT16)

IAK116 Perception/Färg, Ljus, Rum 1, 6 hp (VT16) IAK116 Perception/Färg, Ljus, Rum 1, 6 hp (VT16) Antal respondenter: 14 : 3 Svarsfrekvens: 21,43 % 1. Information och inflytande / Information and influence Fick du tillräcklig information om kursens innehåll

Läs mer

DVA336 (Parallella system, H15, Västerås, 24053)

DVA336 (Parallella system, H15, Västerås, 24053) DVA336 (Parallella system, H15, Västerås, 24053) Respondents: 28 Answer Count: 9 Answer Frequency: 32,14 % Teaching methods The teaching methods in the course, that is their practical implementation and

Läs mer

Isolda Purchase - EDI

Isolda Purchase - EDI Isolda Purchase - EDI Document v 1.0 1 Table of Contents Table of Contents... 2 1 Introduction... 3 1.1 What is EDI?... 4 1.2 Sending and receiving documents... 4 1.3 File format... 4 1.3.1 XML (language

Läs mer

Read Texterna består av enkla dialoger mellan två personer A och B. Pedagogen bör presentera texten så att uttalet finns med under bearbetningen.

Read Texterna består av enkla dialoger mellan två personer A och B. Pedagogen bör presentera texten så att uttalet finns med under bearbetningen. ! Materialet vill ge en gemensam bas av användbara fraser för dialoger i klassrummet. skapa dialoger mellan elever på engelska. skapa tydliga roller för två personer, och. presentera meningsfulla fraser

Läs mer

Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011

Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011 Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users Kort presentation Tomas Mjörnheden Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborg Planeringsledare för - Studerandeuppföljning

Läs mer

OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN

OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN Lars Uhlin och Maria Kvarnström Enheten för medicinsk pedagogik (UME), Karolinska Institutet, Stockholm

Läs mer

Elever och universum. Lena Hansson, Högskolan Kristianstad

Elever och universum. Lena Hansson, Högskolan Kristianstad Elever och universum Lena Hansson, Högskolan Kristianstad NATDID 1 ÅR, 20 OKT 2016 Image credit: NASA/JPL-Caltech, http://www.jpl.nasa.gov/spaceim ages/details.php?id=pia18472 Elever och universum Lena

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

English. Things to remember

English. Things to remember English Things to remember Essay Kolla instruktionerna noggrant! Gå tillbaka och läs igenom igen och kolla att allt är med. + Håll dig till ämnet! Vem riktar ni er till? Var ska den publiceras? Vad är

Läs mer

Kursplan. JP1040 Japanska III: Språkfärdighet. 15 högskolepoäng, Grundnivå 1. Japanese III: Language Proficiency

Kursplan. JP1040 Japanska III: Språkfärdighet. 15 högskolepoäng, Grundnivå 1. Japanese III: Language Proficiency Kursplan JP1040 Japanska III: Språkfärdighet 15 högskolepoäng, Grundnivå 1 Japanese III: Language Proficiency 15 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Efter avslutad kurs ska de studerande

Läs mer

Internationalisering i mötet med studenter. Hedda Söderlundh

Internationalisering i mötet med studenter. Hedda Söderlundh Internationalisering i mötet med studenter Hedda Söderlundh Hedda.Soderlundh@sh.se Bakgrund Eget avhandlingsarbete: Språkliga effekter av internationalisering av högre utbildning. Vad händer med svenskan?

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied?

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? This is England 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? 2. Is Combo s speech credible, do you understand why Shaun wants to stay with Combo?

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Språkutvecklande arbetssätt i en ämnesövergripande värld.

Språkutvecklande arbetssätt i en ämnesövergripande värld. Språkutvecklande arbetssätt i en ämnesövergripande värld. Pernilla Malmgren Ma/NO/Teknik/ Eng Anna Werner SO/ SV/ SvA/ Eng Paradisskolan Trollhättan Ca 450 elever F-9 Undervisning på engelska: English

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

En bild säger mer än tusen ord?

En bild säger mer än tusen ord? Faculteit Letteren en Wijsbegeerte Academiejaar 2009-2010 En bild säger mer än tusen ord? En studie om dialogen mellan illustrationer och text i Tiina Nunnallys engelska översättning av Pippi Långstrump

Läs mer

Equips people for better business

Equips people for better business Equips people for better business The Corn Philosophy When I was young, I used to spend time with my grandparents on their farm. One day my granddad asked me to fix the fence. Instead I went swimming with

Läs mer

employee engagement concept (Eec) - a respectful work life designed around people -

employee engagement concept (Eec) - a respectful work life designed around people - employee engagement concept (Eec) - a respectful work life designed around people - The story Världen förändras allt snabbare och vi behöver göra saker på ett annorlunda sätt Tänk dig en arbetsplats som

Läs mer

Discovering!!!!! Swedish ÅÄÖ. EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24. Misi.se 2011 1

Discovering!!!!! Swedish ÅÄÖ. EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24. Misi.se 2011 1 Discovering!!!!! ÅÄÖ EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24 Misi.se 2011 1 Dialogue SJs X2000* från Stockholm är försenat. Beräknad ankoms?d är nu 16:00. Försenat! Igen? Vad är klockan? Jag vet inte.

Läs mer

Michal Drechsler Karlstad University SMEER Science Mathematics Engineering Education Research

Michal Drechsler Karlstad University SMEER Science Mathematics Engineering Education Research Michal Drechsler Karlstad University michal.drechsler@kau.se SMEER Science Mathematics Engineering Education Research PCK PCK is involved in knowing what knowledge is relevant, Re-constructing the knowledge

Läs mer

Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan

Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan Angelika Kullberg Undervisning gör skillnad 2003 G VG MVG A Öjersjö 52 26 9 13 Riket 53 29 10 8 Källa: Skolverket, 2003/2007, Öjersjö interna

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Genomförande I provlektionen får ni arbeta med ett avsnitt ur kapitlet Hobbies - The Rehearsal. Det handlar om några elever som skall sätta upp Romeo

Läs mer

Webbregistrering pa kurs och termin

Webbregistrering pa kurs och termin Webbregistrering pa kurs och termin 1. Du loggar in på www.kth.se via den personliga menyn Under fliken Kurser och under fliken Program finns på höger sida en länk till Studieöversiktssidan. På den sidan

Läs mer

Aktionslärande -En stund för delande av kompetenser

Aktionslärande -En stund för delande av kompetenser Aktionslärande -En stund för delande av kompetenser Välkomna! Sandra Lund -Fritidsledare -Lärare -Magister i pedagogiskt ledarskap -Master i pedagogisk ledarskap -Doktorand med inriktning mot ledarskap

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

A program for a sustainable way to educate teachers in aesthetic learning processes. Catarina Lindskog, Sigtuna Sweden

A program for a sustainable way to educate teachers in aesthetic learning processes. Catarina Lindskog, Sigtuna Sweden A program for a sustainable way to educate teachers in aesthetic learning processes Catarina Lindskog, Sigtuna Sweden Saar (2005) describes the condition of aesthetic activities in the school's practice.

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Teenage Brain Development

Teenage Brain Development Teenage Brain Development In adults, various parts of the brain work together to evaluate choices, make decisions and act accordingly in each situation. The teenage brain doesn't appear to work like this.

Läs mer

Mina målsättningar för 2015

Mina målsättningar för 2015 Mina målsättningar för 2015 den / - 1 Vad har jag stört mig på under 2014? När jag tänker på det, vill jag verkligen ändra på det i framtiden. Under 2014 har jag varit så nöjd med detta i mitt liv. Detta

Läs mer

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Masteruppsats (ej examinerad) av Kasra Katibeh F.d. student vid Folkhälsovetenskapliga programmet,

Läs mer

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Kvalitativa data Helene Johansson, Epidemiologi & global hälsa, Umeå universitet FoU-Välfärd, Region Västerbotten

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

OPEN NETWORKED LEARNING

OPEN NETWORKED LEARNING OPEN NETWORKED LEARNING Internationell kurs och arena för gränsöverskridande samarbete Lars Uhlin (Karolinska institutet) Maria Kvarnström (KI), Lotta Åbjörnsson, Maria Hedberg & Kenneth Johansson (LU),

Läs mer

Hur utforma en strategi för användande av sociala medier? Skapa nytta och nå fram i bruset

Hur utforma en strategi för användande av sociala medier? Skapa nytta och nå fram i bruset Hur utforma en strategi för användande av sociala medier? Skapa nytta och nå fram i bruset Och nu då? När sociala medier, som vi känner dem, blivit en självklarhet. Whats next? Fyra konkreta råd

Läs mer

V 48. Nästa APT 18 december. 11 dec Lucia på Vargen och Delfinen kl. 15:00. 12 dec Lucia på Fjärilen och Pingvinen kl.9:30.

V 48. Nästa APT 18 december. 11 dec Lucia på Vargen och Delfinen kl. 15:00. 12 dec Lucia på Fjärilen och Pingvinen kl.9:30. Veckan som gått Nu har ännu en vecka gått och vi kan glatt konstatera att vårt senaste öppna hus gett resultat. Vi har fått fler barn i kön, vilket är väldigt roligt! Trevlig helg Lena Rebane, förskolechef

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga?

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Martin Peterson m.peterson@tue.nl www.martinpeterson.org Oenighet om vad? 1.Hårda vetenskapliga fakta? ( X observerades vid tid t ) 1.Den vetenskapliga

Läs mer

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish

Läs mer

Listen to me, please!

Listen to me, please! Till pedagogen Syfte: Eleverna ska ha roligt tillsammans i situationer där eleven är ledare. Eleverna ska träna sig på att läsa och förstå en engelsk text. Eleverna ska lockas att läsa och tala högt på

Läs mer

Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates.

Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates. Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates. Delstudie inom EU-projektet Workable 2010-2013 Gunilla Bergström Casinowsky Institutionen för

Läs mer

Swedish framework for qualification www.seqf.se

Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish engineering companies Qualification project leader Proposal - a model to include the qualifications outside of the public education system to the

Läs mer

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Birgitta Essén Lektor i internationell kvinno- och mödrahälsovård Institutionen för kvinnors & barns hälsa/imch, Uppsala universitet Överläkare vid kvinnokliniken,

Läs mer

Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector

Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector Thesis for the degree of Licentiate of Philosophy, Östersund 2014 Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector Klas Palm Supervisors: Håkan Wiklund

Läs mer

Libers språklåda i engelska: Spel och lekar (7 9)

Libers språklåda i engelska: Spel och lekar (7 9) Libers språklåda i engelska: Spel och lekar (7 9) Libers språklåda i engelska: Spel och lekar är en gedigen uppsättning övningar som kombinerar träning i muntlig språkproduktion med grammatik- och frasträning.

Läs mer

Småprat Small talk (stressed vowels are underlined)

Småprat Small talk (stressed vowels are underlined) Småprat Small talk (stressed vowels are underlined) Vad heter du? Varifrån kommer du? Vad har du för modersmål (1 st language)? Vad studerar du? Var bor du? Hur gammal är du? Cyklar du till universitetet?

Läs mer

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA THE SHORENSTEIN CENTER ON THE PRESS, POLITICS & PUBLIC POLICY JOHN F. KENNEDY SCHOOL OF GOVERNMENT, HARVARD UNIVERSITY, CAMBRIDGE, MA 0238 PIPPA_NORRIS@HARVARD.EDU. FAX:

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET)

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) ENGELSKA B MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) Du skall förstå vad som sägs i längre sekvenser av sammanhängande tydligt tal som förmedlas direkt eller via medier och där innehållet kan vara obekant för dig

Läs mer

FYTA11-ma2, ht14. Respondents: 12 Answer Count: 8 Answer Frequency: 66,67 %

FYTA11-ma2, ht14. Respondents: 12 Answer Count: 8 Answer Frequency: 66,67 % FYTA11-ma2, ht14 Respondents: 12 Answer Count: 8 Answer Frequency: 66,67 % General opinion Give your opinion in the scale 1-5. 1 = very negative 2 = negative 3 = neutral 4 = positive 5 = very positive

Läs mer

The English Nursery, Stockholm Creating Passion for Learning and Enjoyment since 1983

The English Nursery, Stockholm Creating Passion for Learning and Enjoyment since 1983 Activities The English Nursery, Stockholm Creating Passion for Learning and Enjoyment since 1983 Activities Organisation: At the English Nursery, we make sure that children are able to develop through

Läs mer

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch Ett hållbart boende A sustainable living Mikael Hassel Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner atarina Lundeberg/redric Benesch Jes us Azpeitia Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree

Läs mer

Svenska som additivt språk. Skolverket 20090907 Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet

Svenska som additivt språk. Skolverket 20090907 Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet Svenska som additivt språk Skolverket 20090907 Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet 2009 09 11 1 Språket börjar över potatismoset (A.M. Körling 2008) bas utbyggnad

Läs mer

Lights in Alingsås Nordens största workshop inom ljussättning i offentlig miljö.

Lights in Alingsås Nordens största workshop inom ljussättning i offentlig miljö. Lights in Alingsås Nordens största workshop inom ljussättning i offentlig miljö. Varje oktober sedan år 2000 kommer världsledande ljusdesigners till Alingsås för att ljussätta centrala delar av staden.

Läs mer

Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu. Engelska, La06 - Kursöversikt, 2015/2016.

Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu. Engelska, La06 - Kursöversikt, 2015/2016. Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu Engelska, La06 - Kursöversikt, 2015/2016 v.6-12 Book Project During this project you will be reading English

Läs mer

The Swedish Family Care Competence Centre

The Swedish Family Care Competence Centre The Swedish Family Care Competence Centre ELIZABETH HANSON & LENNART MAGNUSSON Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Our mandate Create a national overview of the area family care of older people

Läs mer

Svensk forskning näst bäst i klassen?

Svensk forskning näst bäst i klassen? Svensk forskning näst bäst i klassen? - ett seminarium om vad som måste göras i ett tioårsperspektiv för att Sverige inte ska tappa mark STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING World Trade CenterStockholm

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

FRÅGA: Jag tilldelades stipendium 2014, kan jag ändå söka de riktade stipendierna i år?

FRÅGA: Jag tilldelades stipendium 2014, kan jag ändå söka de riktade stipendierna i år? FRÅGOR OCH SVAR Stockholm 16-01-25 Här finns samlat ett urval frågor och svar som inkommit till Konstakademien inför och under utlysningen av stöd och stipendier till konststudenter och unga konstnärer

Läs mer

Välkommen in på min hemsida. Som företagsnamnet antyder så sysslar jag med teknisk design och konstruktion i 3D cad.

Välkommen in på min hemsida. Som företagsnamnet antyder så sysslar jag med teknisk design och konstruktion i 3D cad. Välkommen in på min hemsida. Som företagsnamnet antyder så sysslar jag med teknisk design och konstruktion i 3D cad. har varit aktivt sedan 2004, men min bransch erfarenhet började redan 1983. Jag sysslar

Läs mer

Helping out in the kitchen or how to measure engagement

Helping out in the kitchen or how to measure engagement 2015-01-22 Av Patrik Österblad Helping out in the kitchen or how to measure engagement Let's kick off with a fable so you get the hang of it... http://www.kidsfables.com/the-lion-and-the-ant/index.htm

Läs mer

Transition of care workers to assistant nurses recognition of prior learning in in-service training

Transition of care workers to assistant nurses recognition of prior learning in in-service training Transition of care workers to assistant nurses recognition of prior learning in in-service training Dr. Andreas Fejes Senior Lecturer/Postdoctoral Fellow Linköping University, Sweden Step for skills -

Läs mer

Designmönster för sociala användningssituationer

Designmönster för sociala användningssituationer Designmönster för sociala användningssituationer Baserat på Interaction design patterns for computers in sociable use, kommande artikel i International Journal of Computer Applications in Technology, matar@ida.liu.se

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer