LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Revisionen. Granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget. Rapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Revisionen. Granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget. Rapport 2014-11-26"

Transkript

1 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Revisionen Granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget Rapport

2 SAMMANFATTNING HiQ Stockholm AB, nedan nämnt HiQ, har fått i uppdrag av Landstingets revisorer i Uppsala län att granska utformning och användning av landstingets beslutade styrmodell med styrkort. Syftet med granskningen är att säkerställa att landstinget har identifierat respektive utarbetat ändamålsenliga övergripande mål och delmål, vilka kan ligga till grund för styrning av verksamheten på lång och kort sikt. Metod Granskningen har baserats på dokumentstudier och semistrukturerade intervjuer med ett urval av förtroendevalda och ledande tjänstemän samt verksamhetschefer i förvaltningarna. Till stöd vid intervjuerna har använts formulär med frågor om de intervjuades uppfattning om ledning och styrning i landstinget, styrdokument, formulering av mål och riktlinjer, uppföljning och kontroll samt påverkan och inflytande. Frågeformulären har anpassats efter respektive kategori av intervjuade. Dokumentgranskningen har inriktats på styrande dokument i landstinget samt riktlinjer för målformulering och uppföljning. Vi har granskat protokoll och handlingar från sammanträden med Landstingsfullmäktige, Landstingsstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Produktionsstyrelsen, Kulturnämnden och Kollektivtrafiknämnden för att få en bild av hur frågor om målformulering och uppföljning behandlats. Bakgrund och förutsättningar Granskningen har utgått från den beskrivning av mål- och resultatstyrning som redovisas i uppdragsbeskrivningen. Oavsett vilken lagstadgad eller beslutad uppgift en offentlig verksamhet har behövs beskrivningar av vad som ska uppnås. Det görs genom att mål fastställs. För att kunna följa upp att målen nås behövs någon form av mätning eller annan värdering. Mål i en offentlig verksamhet ska uppnås med beaktande av god ekonomisk hushållning, effektiv verksamhet, följa lagar och regler samt förpliktelser som följer med svenskt medlemskap i EU samt rättvisande och tillförlitlig redovisning och rapportering internt och externt. I en generellt använd typologi för former för styrning av organisationer tillämpas begreppen målstyrning, ramstyrning, programstyrning och direktstyrning. Målstyrning ger beslutsfattaren rätt att fatta självständiga beslut så länge målen uppfylls. För att markera målstyrningens fokus på verksamhetens resultat kallas styrformen numera ofta mål- och resultatstyrning. Ramstyrning ger handlingsutrymme inom fastställda ramar. I programstyrning definieras specifika åtgärder som ska genomföras. Direktstyrning innebär order att utföra ett visst arbetsmoment. I enlighet med uppdragsbeskrivningen har vi avgränsat granskningen till att avse mål- och resultatstyrning Iakttagelser och bedömningar Landstingsplan och budget är det övergripande styrdokumentet för landstinget. Mål och inriktning i Landstingsplan och budget ligger till grund för styrelsers och nämnders styrning av förvaltningar och externa vårdgivare. Landstinget använder sedan 2012 ett styrsystem med balanserat styrkort som innehåller fem perspektiv: medborgare och kund, ekonomi, produktion, förnyelse samt medarbetare. I beslutet om Landstingsplan och budget fastställer fullmäktige även ett styrkort för landstinget. Landstingsfullmäktige fattar beslut om ekonomiska anslagsramar per verksamhetsområde. Styrelser och nämnder fattar sedan beslut om fördelningen av tilldelade anslag. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar om fördelningen av medel inom hälso- och sjukvårdsområdet genom beställningar av vård till enheter inom landstinget och till privata vårdgivare. Beställningarna regleras i vårdavtal och utgör budgetramar för de beställda verksamheterna. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har med den beslutsmodellen en hög grad av autonomi och disponerar mer än 80 procent av landstingets totala budget. Produktionsstyrelsen kan inte påverka den totala budgetramen för de verksamheter den har ansvar för. Den organisationsstruktur som byggts upp i Landstinget i Uppsala län uppvisar brister och präglas i hög grad av beslutet att arbeta med en beställar-utförar-modell. Hälso- och sjukvårdstyrelsen är 2 (29)

3 beställare och saknar exekutiva befogenheter. Produktionsstyrelsen har skapats för att fylla denna funktion men saknar grundläggande ekonomiskt inflytande. Landstingsstyrelsen bereder Landstingsplan och budget inför behandlingen i fullmäktige men har föga inflytande över hur medlen används efter fullmäktiges beslut. Väntetider och köer får stor uppmärksamhet i uppföljningen av landstingets verksamheter. De är mestadels kopplade till statliga stimulansmedel eller andra externa regelsystem. Uppföljning av kvalitet i verksamheterna baseras på rapportering till olika officiella kvalitetsregister. Den ekonomiska uppföljningen är central och underlag redovisas regelbundet på olika nivåer i styrelser och nämnder. Slutsummering för respektive år redovisas för fullmäktige i en årsredovisning. På lägre nivåer i organisationen uppfattas att rapporteringen av grunddata är omfattande och betungande. Responsen från överordnade nivåer upplevs ofta som svag eller obefintlig. Sammanfattande bedömning och rekommendationer Landstinget i Uppsala län har en tydlig ambition att identifiera respektive utarbeta ändamålsenliga mål. Vår bedömning är att den ambitionen i varierande grad har uppnåtts. Ändamålsenligheten beror i hög grad på förutsättningarna och på styrsystemet i stort. Den gradvisa utvecklingen av de balanserade styrkorten som redovisats i underlaget utgör en markant förbättring och uppfattas positivt av dem som intervjuats. De tre landstingsövergripande målen om valfrihet och tillgänglighet i vården samt hållbar ekonomisk utveckling genomsyrar verksamheten och återfinns på alla nivåer i organisationen. Samtidigt har vi noterat brister som bör uppmärksammas och åtgärdas. Flera mål, prestationer och aktiviteter har utarbetats utan närmare koppling till varandra. Strukturerna i vårdavtal och styrkort är inte samordnade på ett sådant sätt att de säkrar erforderligt underlag för styrning och ledning. Vi anser också att det finns skäl att lyfta fram ofullkomligheter i organisation och styrfunktioner som är hämmande. De är främst brister i ägarstyrning, koppling mellan ekonomi och ansvar, bristande kommunikation och dialog samt otydligheter i den politiska ledningen. Med utgångspunkt i våra iakttagelser och bedömningar rekommenderar Landstingsstyrelsen att: Etablera en tydlig ägarstyrning där Landstingsstyrelsen under fullmäktige leder och samordnar förvaltningen av landstingets angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Till grund för detta föreslår vi att resultatredovisningen utvecklas för att bättre visa vilka resultat och effekter som uppnåtts. Stärka landstingets roll som politiskt styrd organisation genom att förtroendevalda aktivt engageras i en dialog med verksamheterna kring planering och uppföljning. Det bör ske i former som respekterar en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Tydliggöra på vilka områden och i vilka avseenden som den politiska och administrativa styrningen bör stärkas och var gränserna bör gå till professionernas beslutsfattande. Initiera en översyn av organisation och ansvarsförhållanden mellan främst funktionerna beställare och produktionsansvarig. Pröva förutsättningarna för en tydligare organisatorisk koppling mellan ekonomi och ansvar. Fortsätta utvecklingen av Landstingsplan, budget och styrkort för att åstadkomma större samstämmighet mellan dokumenten där också kriterier för SMARTA mål och risker beaktas. Fortsätta arbetet med att utarbeta ändamålsenliga mål och delmål som grund för styrning, uppföljning och kontroll av Landstingets verksamheter på lång och kort sikt. Se till att medarbetarperspektivet och särskilt vikten av att arbeta med kompetensförsörjningen lyfts fram tydligt i alla relevanta dokument. 3 (29)

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING HiQ Stockholm AB 1 UPPDRAGET BAKGRUND SYFTE REVISIONSFRÅGOR REVISIONSKRITERIER PROJEKTORGANISATION JÄV METOD UTGÅNGSPUNKTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FORMER FÖR STYRNING MÅL- OCH RESULTATSTYRNING Adekvata mål Balanserat styrkort Tillämpning av mål- och resultatstyrning REDOVISNING AV IAKTTAGELSER OCH KOMMENTARER GRANSKNING AV DOKUMENTATION Landstingets styrmodell Styrande dokument Struktur i centrala styrdokument Styrdokument i förvaltningar och verksamheter Redovisning och uppföljning Beslut och uppföljning i fullmäktige, styrelser och nämnder SAMMANSTÄLLNING AV INTERVJUSVAR Ledning och styrning i landstinget Landstingets styrdokument Uppföljning och kontroll Påverkan och inflytande SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ÄNDAMÅLSENLIG STYRNING Styrning genom reglering Styrning genom mål och ekonomiska medel Styrning genom organisering Styrning genom personalåtgärder Styrning genom uttalanden Styrning genom efterkontroll SVAR PÅ REVISIONSFRÅGOR SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Förteckning över bilagor: Bilaga 1: Grundstruktur i landstingsövergripande styrdokument. Bilaga 2: Jämförelse mellan styrkort och vårdavtal. Bilaga 3: Redovisning av måluppfyllelse i landstingets Årsrapport Bilaga 4: Exempel på intervjuguide. 4 (29)

5 1 UPPDRAGET 1.1 Bakgrund Landstingets revisorer har beslutat att genomföra en granskning av utformning och användning av landstingets beslutade styrmodell med styrkort för att säkerställa att det utarbetats tillfredsställande och ändamålsenliga övergripande mål och nedbrutna delmål, vilka kan ligga till grund för styrning av verksamheten på lång och kort sikt. Målstyrning som idé innebär att en organisation ska ha god kännedom om sina respektive mål/delmål och därigenom få motivation att försöka uppnå dem. I en offentlig verksamhet är det viktigt att de övergripande mål som politikerna fastställer är väl förankrade i den verklighet som verksamheten befinner sig i. Det gäller även att säkerställa att nedbrutna mål och delmål formuleras på olika nivåer hänger ihop som en röd tråd och att uppföljning kan ske för att säkerställa att utformade mål leder till önskat resultat eller får önskad styreffekt i verksamheten. 1.2 Syfte Syftet med granskningen har varit att säkerställa att landstinget har identifierat respektive utarbetat ändamålsenliga mål. 1.3 Revisionsfrågor Den övergripande revisionsfrågan har varit att bedöma om landstingets styrmodell har identifierat tillfredsställande och ändamålsenliga övergripande mål med nedbrutna och uppföljningsbara mål och delmål, vilka kan ligga till grund för styrning och uppföljning av landstingets verksamhet på lång och kort sikt. Granskningen har utöver revisionsfrågan även besvarat följande delfrågor: Finns det ett rimligt antal identifierade övergripande, väsentliga mål vilka kan ligga till grund för den övergripande styrningen på lång och kort sikt? Beaktas mål/delmål som VAD-kriterier och verksamhetskriterier som HUR-kriterier? (HURkriterier som god ekonomisk hushållning, kvalité, effektiv verksamhet, följa lagar och regler samt förpliktelser som följer med svenskt medlemskap i EU samt rättvisande och tillförlitlig redovisning och rapportering internt och externt.) Har de övergripande målen/uppgifterna brutits ned till uppföljningsbara delmål, som till exempel enligt kriterier för s.k. SMARTA mål 1, i den utsträckning det är lämpligt i offentlig verksamhet? Hänger målen ihop, så att den röda tråden kan följas? Vilken vägledning ger målen åt verksamheterna? Går mål och delmål att uppnå? Går mål och delmål att utvärdera? Hur mäts resultat eller effekter och när? 1.4 Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterier kan hämtas från lagar och förarbeten, förordningar, föreskrifter eller interna regelverk, policyer och fullmäktigebeslut. Granskningen har också utgått från gällande regelverk och skriftligt material, som de styrdokument som finns på olika nivåer inom organisationen, samt i tillämpliga delar jämförbar praxis eller erkänd teoribildning. Lagar Kommunallag (1991:900). Hälso- och sjukvårdslag (1982:763). Patientsäkerhetslag (2010:659). Tandvårdslag (1985:125) 1 Med SMARTA mål avses att målen är Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidssatta. 5 (29)

6 Lag (2008:962) om valfrihetssystem. Föreskrifter SOSFS (2011:9) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Interna riktlinjer och styrdokument Strategisk plan för Landstinget i Uppsala län. Budget 2014 och landstingsplan Regional kulturplan för Uppsala län Regional trafikplan. Vårdavtal för verksamheter Reglemente och arbetsordning för landstingsstyrelsen samt nämnder och styrelser i Landstinget i Uppsala län (Valperiod ). Regler för intern kontroll i Landstinget i Uppsala län. Konkurrensprogram för hälso- och sjukvård. Styrkort för förvaltningarna 2013 och Finanspolicy för Landstinget i Uppsala län. Riktlinjer för hantering av klinikers/motsvarande överskott. Offentliga utredningar och underlag Trafikverket: Nationell plan för transportsystemet Regionförbundet Uppsala län: Länsplan för regional transportinfrastruktur SOU 2007:75: Att styra staten regeringens styrning av sin förvaltning. Ekonomistyrningsverket: Resultatanalys. Statskontoret: Effektiv styrning? Om resultatstyrning och sektoriseringsproblem. Leif Borgert: Organiserandet som mode. Statens beredning för medicinsk utvärdering: Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården. I övrigt arbetar vi i enlighet med SKYREV:s riktlinjer och vägledning vad gäller revisionsarbete, god revisionssed etc. Vi har också utgått från tidigare utredningar som revisorerna gjort inom det aktuella området. Vid granskning och bedömning tillämpas lagar, föreskrifter och riktlinjer som gäller för aktuell period. 1.5 Projektorganisation Uppdragsansvarig har varit Bo Anderson, seniorkonsult och certifierad kommunal revisor. Övriga medverkande i granskningsteamet har varit Bengt Larsson, civilekonom, seniorkonsult och Madeleine Nordström, seniorkonsult. Experter har varit Göran Arvidsson, docent i företagsekonomi och Rolf Sandahl, fil dr i statskunskap. Kvalitetsansvarig har varit Ulf Nersing, certifierad kommunal revisor. 1.6 Jäv Särskild prövning av granskningsteamets oberoende har visat att det inte funnits omständigheter som kan rubba förtroendet för granskarnas opartiskhet och självständighet. 1.7 Metod Granskningen har baserats på dokumentstudier och semistrukturerade intervjuer med ett urval av förtroendevalda och ledande tjänstemän samt verksamhetschefer i förvaltningarna. Av förtroendevalda har intervjuer genomförts med ordföranden och andre vice ordföranden i Landstingsstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Produktionsstyrelsen, Kulturnämnden och Kollektivtrafiknämnden. Granskningen har med detta urval nått både representanter för majoriteten och oppositionen i landstinget vid aktuella styrelser och nämnder. Vidare har intervjuer genomförts med ledande tjänstemän, förvaltningschefer och verksamhetschefer vid Koncernledningen, Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping samt Primärvården. Sammanlagt har 24 intervjuer genomförts. 6 (29)

7 Till stöd vid intervjuerna har använts ett formulär med frågor om de intervjuades uppfattning om ledning och styrning i landstinget, styrdokument, formulering av mål och riktlinjer, uppföljning och kontroll samt påverkan och inflytande. Frågeformuläret har anpassats efter respektive kategori av intervjuade. Dokumentgranskningen har inriktats på styrande dokument i landstinget samt riktlinjer för målformulering och uppföljning. Granskningen har bestått av en genomgång av protokoll och handlingar från sammanträden med Landstingsfullmäktige, Landstingsstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Produktionsstyrelsen, Kulturnämnden och Kollektivtrafiknämnden under 2013 och 2014 för att få en bild av hur frågor om målformulering och uppföljning har behandlats. 2 UTGÅNGSPUNKTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Granskningen utgår från den beskrivning av mål- och resultatstyrning som redovisats i revisorernas uppdragsbeskrivning. I den framhålls att oavsett vilken lagstadgad eller beslutad uppgift en offentlig verksamhet har behövs beskrivningar av vad som ska uppnås. Det görs genom att mål fastställs. För att kunna följa upp att målen nås behövs någon form av mätning eller annan värdering. Mål i en offentlig verksamhet ska uppnås med beaktande av god ekonomisk hushållning, effektiv verksamhet, följa lagar och regler samt förpliktelser som följer med svenskt medlemskap i EU samt rättvisande och tillförlitlig redovisning och rapportering internt och externt. 2.1 Former för styrning I en generellt använd typologi för former för styrning av organisationer tillämpas begreppen målstyrning, ramstyrning, programstyrning och direktstyrning. Målstyrning ger beslutsfattaren rätt att fatta självständiga beslut så länge målen uppfylls. Ramstyrning ger handlingsutrymme inom fastställda ramar. I programstyrning definieras specifika åtgärder som ska genomföras. Direktstyrning innebär order att utföra ett visst arbetsmoment. I enlighet med uppdragsbeskrivningen har vi avgränsat granskningen till att avse mål- och resultatstyrning I en rapport från Riksrevisionsverket 2 utvecklas typologin med ett antal ytterligare komponenter som är användbara också i landstingskommunal verksamhet. Typologin och dess relevans för Landstinget i Uppsala län redovisas i sammanställningen nedan. Former för styrning Styrning genom reglering Styrning genom mål och ekonomiska medel Styrning genom organisering Exempel på tillämpning i Landstinget i Uppsala län Lagar, förordningar, föreskrifter. Regler för statliga stimulansbidrag. Professionella normer. Vårdprogram. Regionala planer. Interna reglementen och instruktioner. Strategisk plan. Landstingsplan. Budget. Styrkort. Vårdavtal. Tillämpning av beställar-utförar-modell. Ansvarsfördelning mellan styrelser. 2 Riksrevisionsverket: Förvaltningspolitik i förändring. En kartläggning och analys av regeringens styrning av statsförvaltningen. RRV 1996:50. 7 (29)

8 Styrning genom personalåtgärder Styrning genom informella kontakter Styrning genom uttalanden Styrning genom efterkontroll Lönepolitik. Arbetsmiljö. Kompetensförsörjning. Kontakter mellan förtroendevalda och företrädare för verksamheter. Synpunkter från förtroendevalda förmedlade via massmedia. Yrkanden. Reservationer till beslut. Krav på redovisning från verksamheterna. Åtgärder med anledning av redovisning. Styrning genom reglering bestäms i hög grad av faktorer utanför landstingets kontroll. Förutom generella faktorer som lagstiftning ställer exempelvis Akademiska sjukhusets olika roller, bland annat som utbildningssjukhus och forskningssjukhus, särskilda krav. Styrning genom mål och ekonomiska medel är de mest kraftfulla instrument som landstinget förfogar över. Det finns en stark tendens till vad som kan benämnas ramstyrning genom den centrala roll de ekonomiska restriktionerna tilldelas i landstinget. Val av organisation ger grundläggande förutsättningar för styrningen i landstinget och är föremål för politisk diskussion. Tillämpning av beställar-utförar-modellen ger upphov till de avtal som tecknas med verksamheterna. Rollfördelningen mellan styrelserna bestämmer de villkor under vilka dessa fullgör sina uppgifter i beställar-utförar-modellen. Styrning genom personalåtgärder ges stort utrymme genom medarbetarperspektiven i planer och styrkort men inte lika uttalat i vårdavtalen. De förtroendevalda har också tillgång till informella styrmedel i form av direkta kontakter med verksamheterna och offentliga uttalanden i syfte att påverka dessa. Styrning genom efterkontroll kan vara mer eller mindre detaljerad. Oavsett detaljeringsgrad blir styrning genom efterkontroll effektiv endast om överordnade beslutsinstanser ger tydlig respons på redovisade uppgifter till de rapporterande verksamheterna. 2.2 Mål- och resultatstyrning Adekvata mål Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) noterar i en skrift om att utveckla mål- och resultatstyrning 3 att målstyrningen är den grundläggande styrmodellen inom i stort sett all offentlig verksamhet, såväl nationellt som internationellt. Idag är det enligt rapporten vanligt att fullmäktige har antagit mål som är mer att betrakta som visioner eller viljeyttringar. Gemensamt för dessa är att de sällan är mätbara och därmed inte kan följas upp. Mål måste, för att ha en styrande effekt i en resultatstyrningsmodell, vara mätbara och bygga på sakliga fakta. Politiker i nämnder har ofta getts uppgiften att ta fram verksamhetsspecifika mål vilket kan medföra att nämnderna får en form av autonom position. Erfarenheter visar att en stor mängd mål i praktiken inte fungerar styrande. Att begränsa antalet till två-tre politiskt bestämda mål inom respektive verksamhet gör det enligt SKL överblickbart och möjliggör effektiv styrning. 3 Mål och resultat - att utveckla mål- och resultatstyrning. Sveriges Kommuner och Landsting (29)

9 En annan viktig aspekt och framgångsfaktor är enligt SKL att eftersträva hållbara, stabila mål som kan verka under många år. De resultatindikatorer som kopplas till målen bör vara stabila och ha en solid grund byggd på fakta samt kunna följas över tid Balanserat styrkort Det balanserade styrkortet utvecklades ursprungligen för företag i näringslivet men har alltmer kommit att också användas inom offentlig förvaltning. Grundtanken med styrkortet är att fånga viktiga värden som inte ingår i finansiella mått. Med den utgångspunkten kan styrkort anses särskilt lämpligt för offentlig verksamhet eftersom det där är särskilt viktigt att också följa upp icke finansiella mål. Tillämpningen av balanserade styrkort i Landstinget i Uppsala län behandlas under avsnitt nedan. Arbetet med styrkortet initieras i ledningen som sedan förmedlar sina mål och värderingar till verksamheten. Det balanserade styrkortet medför ett krav att formulera och att samtidigt sprida kunskap om målen i organisationen. Med det balanserade styrkortet antas medarbetarna få större förståelse för helheten. Det balanserade styrkortet ska också ge verksamheten möjlighet att integrera den strategiska planeringen med mer kortsiktig planering Tillämpning av mål- och resultatstyrning Målstyrning bygger på målhierarkier som förutsätter en hierarkisk organisation med stabil och tydlig ansvars- och befogenhetsfördelning. Som alternativ till och komplettering av målstyrning diskuteras sedan tidigt 1990-tal mål- och resultatorienterad styrning eller resultatorienterad styrning. Det öppnar för en dialog där fokus flyttas mer till återkoppling och erfarenhetsåtervinning. Med resultatorienterad styrning skulle det bli möjligt för den politiska ledningen att delegera ett stort antal frågor till verksamheterna. Ledningen skulle avlastas detaljfrågor och få utrymme för att ägna sig åt övergripande och långsiktiga frågor. Med resultatstyrning skulle ledningen också kunna upphöra med marginalresonemang och marginalbudgetering och ges tillfälle att verkligen ompröva offentlig verksamhet. Verksamheterna skulle få ökat ansvar och ökad frihet. Resultatstyrningen har på sikt utvecklats till att inrymma ett omfattande system för informationsinsamling och informationslämnande. Det anses dock inte givet att den politiska ledningen verkligen har möjlighet att sätta sig in i och ta ställning till all den information som verksamheterna lämnar. Den offentliga sektorn är politiskt styrd och det ska framgå hur politikerna vill att målen ska formuleras. Problemet vid styrning är enligt vissa forskare kanske inte i första hand oklara mål eftersom sådana mål ger ledningen möjlighet att utforma och precisera sina preferenser i en dialog med verksamheterna efter att ha sett vad dessa har åstadkommit. Svårigheten är snarare att övergripande mål lätt blir abstrakta, okontroversiella och politiskt ointressanta. Det är först när det blir tal om åtgärder - exempelvis vilka ekonomiska medel som ska satsas på en verksamhet och vad dessa medel mera exakt ska användas till - som frågorna kan bli politiskt intressanta. Problemet är därför att målen sällan är lika intressanta som restriktionerna. 3 REDOVISNING AV IAKTTAGELSER OCH KOMMENTARER 3.1 Granskning av dokumentation Det här avsnittet inleds med en överblick över uppbyggnaden av landstingets styrsystem. Det är avsett att presentera ramarna för den fortsatta diskussionen. Under avsnitt och följande avsnitt redovisar våra iakttagelser och kommentarer. 9 (29)

10 3.1.1 Landstingets styrmodell I Landstingsplanen redovisas landstingets styrmodell. Grunden för styrningen av landstinget är beställar-utförar-modellen. Landstingsfullmäktige fastställer landstingets balanserade styrkort och beslutar om inriktning vad avser hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, kultur, ekonomi, medarbetare, förnyelse och utveckling samt miljö. Landstingsfullmäktige fastställer också budget och fördelar dessa medel genom anslag för hälso- och sjukvård samt forskning och utveckling till hälso- och sjukvårdsstyrelsen, för kollektivtrafik till Kollektivtrafiknämnden och för kulturverksamhet till Kulturnämnden. Landstingsstyrelsen tilldelas medel för regional verksamhet samt för landstingsövergripande verksamhet och finansverksamhet. Landstingsstyrelsen utövar den samlade ledningen av landstingets verksamheter. Enligt reglementet 4 följer av kommunallagen (1991:900) att Landstingsstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Landstingsstyrelsen ska alltid bereda ärenden till fullmäktige. Landstingsstyrelsen är - utöver vad som följer av kommunallagen - enligt reglementet tillika styrelse för ledningen av hälso- och sjukvården enligt 10 hälso- och sjukvårdslagen samt tandvårdsstyrelse enligt 11 tandvårdslagen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen är beställarstyrelse för hälso- och sjukvård och skriver avtal med vårdgivare utifrån befolkningens behov av hälso- och sjukvård. Avtalen preciserar vårdgivarnas uppdrag, inriktning och mål, samt vilka resurser som fördelas till respektive vårdgivare. Produktionsstyrelsen är styrelse för alla förvaltningar som arbetar med hälso- och sjukvård, Landstingets resurscentrum och Landstingsservice. Produktionsstyrelsen fastställer även budgeten för dessa förvaltningar. Kollektivtrafiknämnden utgör regional kollektivtrafikmyndighet och ansvarar för beställarstyrning av regional kollektivtrafik. Kulturnämnden leder landstingets kulturverksamhet och fördelar statens medel till regionala kulturinstitutioner inom Samverkansmodellen Pågående utredningsarbete Landstingsstyrelsen har beslutat om insatser för att utveckla ett processbaserat ledningssystem för Landstinget i Uppsala län. Redovisning av projektets framdrift ska göras kvartalsvis till landstingsstyrelsen. Utgångspunkten är den inriktning som beslutades i Landstingsstyrelsen i oktober Syftet är att skapa ett processbaserat system för verksamhetsledning i Landstinget i Uppsala län som: Innefattar och integrerar: o Landstingets ordinarie ledningsprocess (bland annat LPB). o Andra redan befintliga ledningssystem (miljö, arbetsmiljö, säkerhet). o Andra mål och krav som påverkar landstingets verksamheter (lagar, nationella riktlinjer). Skapar en gemensam informationsmängd av styrsignaler och uppföljningsdata som är relevant både utifrån ett politiskt/administrativt perspektiv och utifrån ett verksamhetsperspektiv och som kan lägga grunden för att styra utgående från faktabaserade beslut. Är begripligt och effektivt. Lever upp till kraven i Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2011:9. Enligt projektplan är för närvarande sex delprojekt aktuella: Dokumenthantering. Utveckling och förtydligande av ledningssystemet på landstingsnivå. Landstingsstandard och metodhandbok processtyrning. 4 Reglemente och arbetsordning för Landstingsstyrelsen samt nämnder och styrelser i Landstinget i Uppsala län (Valperiod ). 10 (29)

11 Samordnare för de mest sjuka äldre. Struktur för vårdprogramarbete i landstinget. Kommunikation Styrande dokument Landstingsplan och budget är det övergripande styrdokumentet för landstinget. Det anger med ett treårsperspektiv inriktning och ekonomiska ramar för verksamheten. Som grund för landstingsplanen finns landstingets Strategiska plan, där mål på års sikt anges. Mål och inriktning i Landstingsplan och budget ligger sedan till grund för styrelsers och nämnders styrning av förvaltningar och externa vårdgivare Balanserade styrkort Landstinget använder sedan 2012 ett styrsystem med balanserat styrkort som innehåller fem perspektiv: medborgare och kund, ekonomi, produktion, förnyelse och medarbetare. I beslutet om Landstingsplan och budget fastställer fullmäktige även ett styrkort för landstinget. Utifrån Landstingsplanen, det landstingsövergripande balanserade styrkortet och styrdirektiv från styrelser och nämnder tas styrdokument och balanserade styrkort fram inom respektive förvaltning. På ett antal ställen bryts styrkortet ner till allt mindre enheter ända ner till styrkort på individnivå i en del förvaltningar. Det arbetet sker inom tjänstemannaorganisationen och efter riktlinjer som tagits fram av landstingets ledningskontor. Budget och styrkort för de förvaltningar som lyder under Produktionsstyrelsen redovisas sedan på förvaltningsnivå till och fastställs av Produktionsstyrelsen Fördelning av budgeterade medel Landstingsfullmäktige fattar beslut om ekonomiska anslagsramar per verksamhetsområde. Styrelser och nämnder fattar sedan beslut om fördelningen av tilldelade anslag. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar om fördelningen av medel inom hälso- och sjukvårdsområdet genom beställningar av vård till enheter inom landstinget och till privata vårdgivare. Beställningarna regleras i vårdavtal och utgör budgetramar för de beställda verksamheterna. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har med den beslutsmodellen en hög grad av autonomi och disponerar mer än 80 procent av landstingets totala budget. Produktionsstyrelsen kan inte påverka den totala budgetramen för de verksamheter den har ansvar för men väl fördelningen av dessa medel inom respektive verksamhet Struktur i centrala styrdokument En särskild fråga i granskningen är om målen i landstingets styrsystem hänger samman så att en röd tråd kan följas. Ett avgörande villkor för att detta ska uppnås är att strukturen i olika beslutsdokument harmonierar så att dokumenten ger underlag för och stöder en utveckling i den riktning som avsetts. I sammanställningen som redovisas i bilaga 1 jämförs den grundläggande strukturen i de styrande landstingsövergripande dokumenten landstingsplan, budget och styrkort för landstinget. Landstingsplan, budget och styrkort framstår inte som delar i en tydlig hierarki med mål och medel. Dokumenten har stora delar gemensamma men har också skillnader i struktur och delar som är specifika. Varje dokument har distinkta egna uppgifter som är specifika för dokumentet och som ingen annan ansvarar för. Det finns enligt vår uppfattning betydande brister i samordningen mellan dokumenten. I Landstingsplanen dras riktlinjerna för de samlade verksamheterna upp. Planen är ett forum för politiska överväganden och anger tonen för det fortsatta arbetet. Budgeten förmedlar resurser till verksamheterna och sätter gränser för deras omfattning. Budgeten har den enklaste och mest renodlade strukturen. I den fördelas medel till verksamheterna hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, kulturverksamhet, forskning och utveckling samt regional verksamhet och landstingets övergripande verksamhet. Det är en struktur som med undantag av de sistnämnda två verksamhetsområdena också återfinns i landstingsplanen. Förnyelse och utveckling, medarbetare och ekonomi är perspektiv som Landstingsplanen har gemensamt med landstingets styrkort men inte med budget eller vårdavtal. 11 (29)

12 Av de fem perspektiven i landstingets styrkort har begreppen medborgare och kund respektive produktion ingen motsvarighet i Landstingsplanen. I sammanställningen i bilaga 1 har de placerats på raden för hälso- och sjukvård i Landstingsplanen för att markera hälso- och sjukvårdens betydelse ur ett medborgar- och kundperspektiv Kommentarer Vi bedömer att de stora skillnaderna som redovisats i uppbyggnaden av de centrala styrdokumenten är till betydande hinder för att säkra en effektiv styrning och uppföljning av Landstingets verksamheter Styrdokument i förvaltningar och verksamheter Utformningen av styrdokument för förvaltningar och verksamheter kan sägas följa två parallella spår. Dels utgår arbetet från de resurser som tilldelas genom budgeten och dels ligger landstingets styrkort och instruktioner för arbetet med styrkort från Landstingets ledningskontor till grund för arbetet Vårdavtal Huvuddelen av den budget som Landstingsfullmäktige beslutat om avser hälso- och sjukvård och överlämnas som anslag för detta ändamål till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tecknar som beställare vårdavtal med förvaltningarna. Vårdavtalen reglerar respektive förvaltnings uppdrag och den ekonomiska ersättningen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har fastställt vårdavtal för för Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering. Vårdavtalen är en betydelsefull del av landstingets instrument för styrning av verksamheterna. Det har därför varit angeläget att granska hur mål formuleras och presenteras i dessa. Vi har valt att illustrera målformuleringar i vårdavtal med ett exempel från Akademiska sjukhuset som svarar för cirka hälften av landstingets totala budget och cirka 80 procent av alla landstingsanställda. I avtalet redovisas sammanlagt 86 mål. Av dessa är 51 knutna till någon form av prestationsersättning. Återstående 35 mål uttrycks i mer allmänna termer som är beskrivande och inte direkt mätbara. Mätbara, kvantitativa mål som inte är knutna till prestationsersättningar förekommer inte Balanserade styrkort inom förvaltningarna Till stöd för förvaltningarna har Landstingets ledningskontor tagit fram anvisningar för arbetet med balanserat styrkort. Motsvarande anvisningar har också tagits fram inom respektive förvaltning, exempelvis inom Primärvården och Hälsa och habilitering. Syftet med styrkortet är enligt ledningskontorets anvisningar att fokusera styrningen så att hela organisationens kraft och kompetens används för att: Möta förväntningarna från medborgarna och våra kunder. Kontinuerligt utveckla våra verksamheter. Mäta och visa resultat långt ut i organisationen. Uppnå nödvändiga effektiviseringar och resultatförbättringar. Målkvaliteten blir enligt anvisningarna bättre genom tydliga mål nedbrutna per nivå och genom medarbetarnas delaktighet i att formulera målen. Med utgångspunkt i det landstingsövergripande styrkortet arbetar varje förvaltning fram ett förslag till styrkort på förvaltningsnivå. Förslaget diskuteras i samband med dialogen runt delårsrapporterna. Syftet med dialogmötena är att säkerställa att målen till sitt innehåll och sin ambitionsnivå både innebär en utmaning men också att en god grund läggs för en hög grad av måluppfyllelse. Beslut fattas om förvaltningens styrkort i berörd styrelse/nämnd. 12 (29)

13 Uppföljning av förvaltningarnas styrkort sker vid tertial 1, delår och helår. I anvisning till tertialrapport 1 specificeras särskilt hur uppföljning av mål kommer att ske. Fullständig återredovisning av målen görs vid delår och helår Mål i vårdavtal och styrkort Eftersom både vårdavtalen och styrkorten är viktiga styrinstrument i berörda förvaltningar har granskningen även inriktats mot hur mål uttrycks och struktureras i dessa båda typer av dokument. En genomgång av styrkort för 2014 som fastställts av Produktionsstyrelsen indikerar att samtliga berörda förvaltningar närmast ordagrant återger de formuleringar om strategiska mål och framgångsfaktorer som fullmäktige lagt fast i landstingets styrkort. Produktionsstyrelsen tar enligt protokollet inte ställning till handlingsplaner eller redovisade mål och mått i styrkorten för Det som föreligger för fastställande av Produktionsstyrelsen är förvaltningarnas strategiska mål och framgångsfaktorer Produktionsstyrelsen drar här således en tydlig gräns för hur långt ner i processen de förtroendevaldas inflytande ska sträcka sig. I Produktionsstyrelsens beslut om styrkort för förvaltningarna 2015 flyttas dock den gränsen så att även mål och medel inkluderas i godkännandet. Genom sitt beslut säkerställer Produktionsstyrelsen enligt vår bedömning att berörda förvaltningar arbetar enligt fullmäktiges beslut om strategiska mål och framgångsfaktorer 2014 men överlåter åt förvaltningarna att svara för hur dessa ska operationaliseras i den fortsatta planeringen. I bilaga 2 redovisas en sammanställning med exempel från Akademiska sjukhuset hur Landstingsfullmäktiges strategiska mål och framgångsfaktorer tolkas i form av mål och mått i styrkortet för sjukhuset respektive hur motsvarande mål uttrycks i sjukhusets vårdavtal Kommentarer Vi bedömer att strukturerna i vårdavtal och styrkort inte är samordnade på ett sådant sätt att de säkrar erforderligt underlag för styrning och ledning. Mål i vårdavtal och styrkort uttrycks inte på ett sådant sätt att en tydlig röd tråd eller kopplingen till övergripande mål kan följas. Enligt vår bedömning är det av värde att Produktionsstyrelsen gör ett aktivt ställningstagande till gränserna för sitt ansvarsområde genom att i beslut om förvaltningarnas styrkort 2014 klargöra att endast strategiska mål och framgångsfaktorer inkluderas i godkännandet. Denna avgränsning vidhålls dock inte i beslut om förvaltningarnas styrkort I det beslutet flyttas gränsen så att godkännandet också inkluderar mål och mått. Vilka skälen är till den ändrade avgränsningen redovisas inte. Avgränsningen är utomordentligt central och bör vara tydligt motiverad Redovisning och uppföljning Månads- och delårsrapporter Anvisningar för förvaltningarnas rapportering och prognostisering av verksamheten med utgångspunkt i budget och styrkort utfärdas av ekonomifunktionen vid Landstingets ledningskontor. Separata månadsrapporter ska lämnas in enligt tidplan och följa fastställda rapportmallar. I samband med månadsrapporterna ska också årsprognos presenteras. Från 2014 har kolumnerna ändrats så att fokus i rapporteringen från förvaltningarna ligger mer på jämförelse av utfall mot budget. Förvaltningarna redovisar också tertialrapporter med prognoser för helår. Enligt instruktionerna för delårsrapport från förvaltningarna ska avsnittet nulägesbedömning för hälso- och sjukvård sammanfattas med fokus på tillgängligheten inom vården. En total sammanfattning för kollektivtrafik och kultur ska även göras. Underrubrikerna i varje styrkortsperspektiv är framgångsfaktorerna i styrkortet Årsredovisning Preliminärt bokslut ska redovisas i januari året efter bokslutsåret. Förvaltningarna ska lämna årsredovisning till landstingets ledningskontor i februari. 13 (29)

14 I anvisningarna för landstingets årsredovisning 2013 anges att landstingets kärnverksamhet (hälsooch sjukvård, kollektivtrafik, kultur) ska summeras i en sammanfattning med fokus på vad som har hänt i respektive område främst utifrån det som planerats i Landstingsplan och budget Precis som föregående år utgår årsredovisningen från styrkortsperspektiven. Underrubrikerna i varje styrkortsperspektiv är framgångsfaktorerna i styrkortet. Under varje framgångsfaktorrubrik sker en återredovisning av måluppfyllelsen av Landstingets balanserade styrkort. Svar på styrkortsmålen markeras med färgsymboler. Målen har inte viktats eller rangordnats utan alla mål anses som lika väsentliga i sammanräkningen. I anvisningarna finns också rekommendationer för hur texterna ska utformas. Överflödig information bör sorteras bort. Fokus ska vara på det viktigaste i budskapet. Texten måste ha en struktur som är logisk och där det viktigaste kommer först Årsredovisning 2013 för Landstinget i Uppsala län I årsrapporten lämnas bland annat en återrapportering av utvecklingen i landstinget enligt det balanserade styrkortet. Landstinget har enligt rapporten 30 mål i det balanserade styrkortet. Av dessa bedöms 23 procent ha uppnåtts helt. För år 2012 var andelen uppnådda mål 52 procent. 67 procent av målen anses ha uppnåtts delvis. År 2012 var denna siffra 36 procent. Tre mål har inte uppnåtts Det motsvarar 10 procent av målen. År 2012 var andelen ej uppnådda mål 12 procent. I samband med att Landstingets styrkort togs fram utformades även bedömningskriterier för när respektive mål kan anses helt, delvis eller ej uppfyllt. Till exempel bedöms ett mål vara helt uppnått på landstingsnivå när alla förvaltningar som berörs av målet helt har uppnått detta. Andra exempel är mål som redovisas med tydliga kvantitativa uppgifter som att nettokostnadernas andel av skatter och bidrag inte överstiger 98 procent. Redovisning av måluppfyllelse enligt de fem perspektiven och mål under dessa redovisas på det sätt som återges i sammanställningen i bilaga 3. Här finns en tydlig linje från styrkort över uppföljning till årsrapport. I årsredovisningen redovisas också uppgifter om ekonomisk uppföljning och produktionsuppföljning strukturerade efter verksamhetsområden och organisatoriska enheter Kommentarer Den tydliga linje från styrkort över uppföljning till årsrapport som återfinns i årsredovisningen är exempel på hur systemet med balanserade styrkort kan utnyttjas för styrning av Landstingets verksamhet. Revisorerna har dock i Revisionsberättelse avseende 2013 års förvaltning framfört kritik mot tillämpningen av systemet och bedömt att värderingen av vilka mål som är delvis respektive ej uppnådda baseras på kriterier som inte är ändamålsenliga. Revisorerna anser därför att de flesta av målen får anses som ej uppnådda. Vi instämmer i revisorernas påpekande av vikten att tydliga kriterier för uppföljning tas fram när målen formuleras. I svar på revisionsskrivelsen framhåller Landstingsstyrelsen att utvärderingskriterier har tagits fram i samband med att målen formulerats. Styrelsen menar också att målen i landstinget är utmanande och att förvaltningarna har kommit olika långt på vägen att nå dessa mål. Det skulle därför bli alltför onyanserat att enbart registrera mål som uppnått respektive ej uppnått. Vi delar den bedömningen Beslut och uppföljning i fullmäktige, styrelser och nämnder Sammanträden med Landstingsfullmäktige, styrelser och nämnder i Landstinget i Uppsala län dokumenteras i föredragningslistor, beslutsprotokoll, handlingar som ligger till grund för besluten samt reservationer eller särskilda yttranden. Eftersom diskussionsprotokoll inte förs går det inte att utläsa vilka argument som förts fram i ledamöternas yttranden. Intresset för ett ärende får därför bedömas med utgångspunkt i antal yrkan- 14 (29)

15 den, yttranden, reservationer och särskilda yttranden. Argumenten bakom besluten kan framgå av ordförandens yrkanden och av formuleringar i reservationer eller särskilda yttranden. Med de tydliga majoritetsförhållanden som rått under den senaste mandatperioden har regeln varit att ordförandens förslag bifallits. Ärenden i de politiska församlingarna har alltid beretts i någon föregående instans. Landstingsstyrelsen bereder exempelvis ärenden till Landstingsfullmäktige. Ibland kan ett ärende ha passerat flera styrelser eller nämnder innan det når exempelvis fullmäktige eller Landstingsstyrelsen. Besluten i Landstingsfullmäktige, styrelser och nämnder följer nästan undantagslöst framlagda beslutsunderlag. De kan därför tolkas som huvudsakligen granskning och fastställande av beslut som fattats i beredande instanser. Det skulle kunna beskrivas som ett passivt politiskt beslutsfattande. Var och av vem de faktiska, aktiva besluten fattats är svårt att avgöra utan ingående studier av den aktuella beslutsprocessen. I följande avsnitt redovisas ett urval av beslut i fullmäktige, styrelser och nämnder där det finns kopplingar till planering, målformulering och uppföljning. Uppgifter från 2013 avser helt år medan uppgifterna för 2014 avser tid så långt fram som protokoll funnits tillgängliga Landstingsfullmäktige Under 2013 har fullmäktige behandlat ett flertal ärenden som avser planering och uppföljning. Viktigare beslut om planer avser Landstingsplan och budget som togs i juni och Strategisk plan för Landstinget i Uppsala län som togs i september. Sammanträden under 2013 Behandlingen av ärendet om Landstingsplan och budget inleddes med en landstingspolitisk debatt med representanter från respektive politiskt parti. Enligt protokollet har 30 ledamöter yttrat sig och det föreligger åtta yrkanden och fyra reservationer. I beslutet om strategisk plan för landstinget noteras 15 yrkanden och fyra reservationer men yttrande endast från en ledamot. Vi tolkar detta som att behandlingen av ärendet tilldragit sig stor uppmärksamhet och vållat en livlig debatt fast detta bara är indirekt synligt i beslutsprotokollen. Sammanträden under 2014 Vid sammanträde beslöt Landstingsfullmäktige om bland annat politisk inriktning Vidare fastställdes organisationskommitténs förslag till ändrade uppgifter och mandat för Landstingsstyrelsen och Landstingsrådsberedningen. Årsredovisning och revisionsberättelse 2013 behandlades vid sammanträde Landstingsplan och budget fastställdes vid sammanträde Vid detta sammanträde beslöt fullmäktige också om nytt ersättningssystem för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping Landstingsstyrelsen Många ärenden som behandlats i Landstingsstyrelsen avser svar på interpellationer, revisionsrapporter och remissyttranden över statliga utredningar. Därutöver behandlar Landstingsstyrelsen frågor om styrning och uppföljning, ekonomirapporter, finansiella frågor, överenskommelser med andra kommuner etc. Sammanträden under 2013 Landstingsstyrelsen har under 2013 behandlat flera ärenden om planering och uppföljning som exempelvis landstingets Årsredovisning 2012 och Strategisk plan för landstinget. Vid behandlingen av årsredovisningen redovisas beslut enligt ordförandens förslag och reservationer från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Förslag till Landstingsplan och budget behandlades vid sammanträde i maj Landstingsdirektören föreslog Landstingsstyrelsen att föreslå Landstingsfullmäktige att fastställa framlagt förslag till budget och verksamhetsplan Landstingsstyrelsen beslöt enligt landstingsdirektörens förslag. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverade sig mot beslutet till förmån för egna förslag till verksamhetsplan och budget (29)

16 Sammanträden under 2014 Vid sammanträde beslöt Landstingsstyrelsen föreslå Landstingsfullmäktige att fastställa landstingsdirektörens förslag till politiskt inriktningsdokument Vid sammanträde behandlades Akademiska sjukhusets budget. Landstingsstyrelsen delade Produktionsstyrelsens uppfattning att Akademiska sjukhuset har en underfinansiering. Årsredovisning 2013 för landstinget behandlandes vid sammanträde Vid sammanträde beslöt Landstingsstyrelsen att föreslå Landstingsfullmäktige att fastställa reviderat förslag till Landstingsplan och budget Styrelsen beslöt också att föreslå Landtingsfullmäktige att anta förslag om nytt ersättningssystem för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Återkommande ämnen som behandlats i Hälso-och sjukvårdstyrelsen är upphandling av verksamheter, vårdval, överenskommelser med kommuner och förlängning av avtal med vårdgivare. Utvecklingen av kösituationen inom hälso- och sjukvården följs genom regelbunden rapportering. Sammanträden under 2013 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har under 2013 behandlat frågor om vårdavtal vid tre tillfällen. Vid sammanträdet i april utfärdades direktiv rör arbetet med vårdavtal Vid sammanträdet i juni informerade förvaltningen om arbetet. Vid sammanträdet i oktober fastställde Hälso- och sjukvårdsstyrelsen framlagt vårdavtal för Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Folktandvården samt Hälsa och habilitering. Exempel på ärenden som inneburit ändrade ekonomiska villkor för verksamheter är beslut som tidigare tagits om justering av överenskommen produktionsvolym för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping med anledning av verksamhetsförändringar under 2013 respektive uppföljning av målrelaterad ersättning som togs i april Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslöt i det senare ärendet att Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping skulle återbetala delar av den målrelaterade ersättningen eftersom uppsatta mål inte nåtts. I särskilt yttrande framhåller Socialdemokraterna och Vänsterpartiet att de anser att målet att patienter vid akutmottagningen ska vara klara för hemgång eller inlagda inom fyra timmar inte är medicinskt realistiskt. De förordar istället utveckling av en modell med triage utifrån fem nivåer kopplat till patientens tillstånd. Det aktuella målet innebär enligt reservanterna att Akademiska sjukhuset nu måste återbetala medel som kunnat användas för att utveckla och förbättra vården. Vi bedömer det här som exempel på förhållanden med risk för att formulering av mål kan styra i fel riktning. Mot detta argument har under intervjuerna framförts att bristande uppfyllelse av 4-timmars målet utgör en indikator på att patienttillflödet till akutmottagningen kan ifrågasättas. Sammanträden under 2014 Vid sammanträde beslöt Hälso- oh sjukvårdsstyrelsen att anta förfrågningsunderlag/regelbok för specialiserad ögonsjukvård respektive specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppen vård. Vid sammanträde beslöt Hälso- och sjukvårdsstyrelsen att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att ta fram förfrågningsunderlag utifrån lagen om valfrihetssystem för specialiserad hudsjukvård i öppen vård samt för specialiserad ortopedi i öppen vård. Beslut om inriktning för vårdavtalen togs vid sammanträde Vid samma tillfälle togs beslut om beställning utöver grundbeställning i vårdavtal 2014 för Akademiska sjukhuset samt beslut om nytt ersättningssystem för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Vid sammanträde beslöt Hälso- och sjukvårdsstyrelsen att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att genomföra en upphandling ortopedi, handkirurgi och röntgen. 16 (29)

17 Produktionsstyrelsen HiQ Stockholm AB Ärendena i Produktionsstyrelsen har fokus på ledning och drift av de verksamheter som lyder under Produktionsstyrelsen. En stående punkt på dagordningen är information från produktionsdirektören. Sammanträden under 2013 Vid sammanträde i februari 2013 fastställde Produktionsstyrelsen resultatmål och budgetar 2013 för verksamheter inom styrelsens ansvarsområde. Produktionsstyrelsens arbetsutskott har under januari haft två sammanträden för beslut om investeringar. Vid sammanträde beslöt Produktionsstyrelsen godkänna förvaltningarnas styrkort vad avser strategiska mål, framgångsfaktorer och mål. I protokollet redovisas uttryckligt att Produktionsstyrelsen inte tar ställning till mål och mått i styrkorten. Sammanträden under 2014 Vid sammanträde beslöt Produktionsstyrelsen att godkänna framlagda handlingsplaner för att uppnå beslutade resultatmål och produktionsnivåer för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Vid sammanträde beslöt Produktionsstyrelsen att godkänna förvaltningarnas styrkort 2015 vad avser strategiska mål, framgångsfaktorer samt mål och mått. Här görs inte undantag för mål och mått som i beslutet Kollektivtrafiknämnden Ärendena i Kollektivtrafiknämnden har tydlig inriktning på frågor som nämnden har att hantera. Det handlar om exempelvis trafikbeställningar, länstransportplan, vägtrafikplanering, kommunala översiktplaner, översyn av biljettstruktur, resandestatistik hållplatshandbok storregional tågtrafik. Nämnden handlägger också ärenden om intern ekonomi, exempelvis delårsrapport. Vid sammanträde med nämnden i november 2013 godkändes styrkort för kollektivtrafikförvaltningen Ärendet var då återremitterat från sammanträdet i oktober med anledning av behov av ytterligare beredning Kulturnämnden Ärendena i Kulturnämnden avser frågor inom ämnesområdet som landstingets kulturstipendier, landstingets konstnärliga utvecklingsstöd, utvecklingsbidrag till ungdomsorganisationer och regional kulturplan. Sammanträden under 2013 Nämnden har också behandlat interna styrfunktioner som intern kontrollplan 2013 och ekonomiska månadsrapporter. Vid sammanträde i februari godkände nämnden årsredovisning 2012 enligt förvaltningens förslag. Vid sammanträde i september lämnade nämnden uppdrag till förvaltningen att bereda ärende inför beslut om budget respektive anslagsfördelning. Balanserat styrkort 2014 för Kultur i länet fastställdes vid sammanträde i oktober. Sammanträden under 2014 Ekonomiskt preliminärt bokslut behandlades vid sammanträde Kulturnämnden fastställde vid sammanträde Årsredovisning för Kultur i länet 2013 enligt förvaltningens förslag. Vid sammanträde beslöt Kulturnämnden att överlämna förslag till Kulturplan till Landstingsstyrelsen för beredning och förslag till Landtingsfullmäktige. Vid samma sammanträde fastställdes förslag till Intern kontrollplan 2014 enligt förvaltningens förslag Kommentarer Behandlingen i fullmäktige, styrelser och nämnder har i många fall karaktär av bekräftelse på beslut som fattats tidigare under beredningen. Det blir därmed svårt att avgöra var i beslutsprocessen som de faktiska besluten fattas. 17 (29)

18 3.2 Sammanställning av intervjusvar HiQ Stockholm AB Vi har som nämnts tidigare i rapporten intervjuat ett urval om 24 företrädare för förtroendevalda, ledande tjänstemän och verksamhetschefer. Till stöd vid intervjuerna har använts ett formulär med frågor om de intervjuades uppfattning om ledning och styrning i landstinget, styrdokument, formulering av mål och riktlinjer, uppföljning och kontroll samt påverkan och inflytande. Den följande redovisningen är uppställd enligt den strukturen, som även redovisas i bilaga 4. Grundtanken med intervjuerna har varit att fånga de intervjuades uppfattningar i de frågor som berörs. I vår redovisning återfinns därför inte enbart beskrivande avsnitt utan också texter som återger tydliga värderingar. Dessa redovisas nedan utan kommentarer eller synpunkter från vår sida. Innehållet i intervjusvaren har protokollförts noggrant. I det följande redovisas för varje frågeområde en sammanfattning av vad som kommit fram i intervjuerna. Redovisningen konkretiseras med exempel på uttalanden som hämtats direkt från de protokollförda samtalen Ledning och styrning i landstinget Samtliga intervjuer inleddes med att intervjupersonen ombads beskriva sin roll från ett styrningsoch ledningsperspektiv. Förtroendevalda beskriver den egna rollen på olika sätt. Flera nämner att det finns en komplexitet när det gäller styrning av hälso-och sjukvården, inte minst att få samspelet mellan de olika enheterna att fungera. Förvaltningschefer beskriver sin roll som att verkställa och genomföra det uppdrag som de får och verksamhetschefer beskriver sin roll som att filtrera ner saker som kommer ovanifrån. Intervjupersonerna ute i förvaltningarna upplever att den egna organisationen är ändamålsenlig. En stor majoritet beskriver dock att det finns en otydlighet mellan Produktionsstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Även intervjupersonerna inom gruppen förtroendevalda beskriver att ansvarsrollerna mellan styrelserna inte är tydliga. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Produktionsstyrelsen fungerar inte bra tillsammans. De har ingen kontakt och talar inte med varandra. I stort så är organisationen ändamålsenlig. Det är klart att det finns förbättringsområden. Finns en otydlighet mellan Produktionsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Utöver ökad tydlighet i rollerna mellan Produktionsstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen framkom flera områden med förbättringspotential. Bland förtroendevalda är det främst ökad dialog och samverkan som efterfrågas. Dialog och samverkan är framgångsfaktorn. Det måste finnas tillfällen för diskussion med förvaltningscheferna. Sedan skulle jag vilja ha en bättre dialog även på politikernivån. Ett par intervjupersoner efterfrågar en mer utvecklad ägarstyrning samt förtydligande av landstingsstyrelsens roll i organisationen. En ökad tydlighet beträffande de två fristående nämnderna efterfrågas också av flera intervjupersoner. Ett par intervjupersoner efterfrågar en styrelse med externa ledamöter för Akademiska sjukhuset. Jag tror att man skulle ha en mer proffsig styrelse för Akademiska. Kompetens som har drivit stora organisationer som har drivit stora förändringar är vad som borde finnas. Det är viktigt att Landstingsstyrelsen tar tag i ägarfrågorna, det är det allra viktigaste. 18 (29)

19 3.2.2 Landstingets styrdokument När det gäller styrdokument finns en samstämmighet bland förtroendevalda och tjänstemän kring att styrdokumenten är ändamålsenliga. Här har vi dock konstaterat att det förekommer olika tolkningar av begreppet ändamålsenlighet. Flera av intervjupersonerna nämner även att det har skett ett förbättringsarbete med åren och att den röda tråden mer och mer går att urskilja. På tjänstemannasidan betonas vikten av att själva styrningen realiseras genom delaktighet och att få med medarbetarna. Styrkorten upplevs som ett bra verktyg när verksamheten väl har kommit på hur de fungerar. Preliminär Landstingsplan och budget är ett av de viktigaste styrdokumenten. Vi behöver veta i tid för att vi ska kunna styra vår verksamhet. Genom att följa ärenden och ha örat mot marken så försöker vi göra vad vi kan. Det måste rymmas en känsla också, annars blir det teknokratiskt. Till syvende och sist handlar det om kultur. Kulturarbetet är jätteviktigt! På frågan om intervjupersonen kan se en tydlig linje där överordnade politiska mål konkretiseras på olika nivåer ser svaren olika ut. Inom styrkorten upplever flera att det finns en röd tråd. Flera pekar på tre tydliga prioriteringar som återkommer i målformuleringarna: ekonomi i balans, tillgänglighet och valfrihet. Tillgänglighet uppmärksammas och stöds av statliga stimulansmedel. Antalet styrdokument nämns som ett förbättringsområde. Det är många styrdokument så det vore bättre att få ihop dem till ett. Det är nu underförstått att man följer lagar och regler. Idag saknas det hänvisningar till olika regler. Styrkortet drar inte åt olika håll men totalt sett så finns det styrsignaler som pekar åt olika håll Formulering av mål och riktlinjer Förvaltningschefer beskriver att när de tar fram vårdavtalet så får de vara med och påverka de politiska målen. Verksamhetschefer beskriver att de inte är med och påverkar övergripande mål i större utsträckning (förutom som medborgare) men att de är delaktiga i arbetet med att bryta ner målen. Övergripande mål är man inte med och påverkar men man är med och bryter ned dem. Inom de olika förvaltningarna finns planeringsprocesser som bygger på förankring och delaktighet. Processen ser inte likadan ut över hela landstinget och graden av förankring skiljer sig åt. Ett problemområde som tas upp i arbetet med att sätta upp konkreta mål är motstridiga direktiv eller styrsignaler. Målet ekonomi i balans står i strid mot mål som anges för volymen i verksamheten. Jag är övertygad om att kvalitativa mått skulle fungera. Det skulle även intressera vårdpersonal. Både tjänstemän och förtroendevalda efterfrågar mer dialog och samverkan kring formulering av mål och riktlinjer. En framgångsfaktor anses vara att involvera medarbetarna under hela processen så att målarbetet inte blir en pappersprodukt Uppföljning och kontroll Systemen för uppföljning och återkoppling upplevs i stort som ändamålsenliga. Arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal och analysgrupper är forum som verksamheten använder för att följa upp mål. På verksamhetsnivå lyfts administrationen i samband med återrapporteringen fram som tidskrävande. Bland förtroendevalda tar flera upp att det har förekommit diskussioner kring när ett mål är uppfyllt enligt nuvarande styrmodell (Ja/Nej/Delvis?). 19 (29)

20 Vi i primärvården har bra system för uppföljning och det mesta känns ändamålsenligt Vi lägger mycket tid på registrering. Det finns en brytpunkt när administrationen blir kontraproduktiv. Rapporteringskraven har ökat dramatiskt Påverkan och inflytande Intervjupersoner som är involverade i processen att ta fram vårdavtal upplever att de har inflytande över vilka mål som de förtroendevalda prioriterar i större utsträckning än de intervjupersoner som inte är involverade i den processen. Flera intervjupersoner upplever att de har förutsättningar för att realisera målen men det finns också de som inte upplever att de har rätt förutsättningar. Bemanning, läkartäthet, tid, underfinansiering nämns som orsaker till problematiken. Genomgående lyfts bättre förankring och delaktighet upp som förbättringsområde. Det som saknas i Landstinget är förankring. Det är genomgående. Det leder till att flera sätter sig på tvären. Ett ledningssystem krävs för att ha ett tydligt ramverk. Kommunikationen och dialogen i samband med mål- och resultatstyrningsarbetet måste bli bättre. 4 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING 4.1 Ändamålsenlig styrning De dokument och den information som vi tagit del av i den här granskningen ger inte underlag för någon entydig bedömning av om landstinget har identifierat respektive utarbetat ändamålsenliga mål med nedbrutna och uppföljningsbara mål och delmål, vilka kan ligga till grund för styrning och uppföljning av landstingets verksamhet på lång och kort sikt. Det finns inslag som stöder en sådan slutsats men också faktorer som pekar åt ett annat håll. Systemet är komplext och i viss utsträckning motstridigt uppbyggt. Med ändamålsenlighet avses att systemen uppfyller de ändamål som lagts fast i beslut av Landstingsfullmäktige. Det ska finnas samstämmighet mellan fullmäktiges beslut och de budskap som styrelser och nämnder förmedlar till verkställande instanser. Dessa ska fullgöra de uppgifter som anges i besluten. Eftersom landstinget är en politisk styrd organisation ska dokumentationen också verifiera att beslut i fullmäktige, styrelser och nämnder bygger på tydliga politiska viljeyttringar som förmedlas till och verkställs i verksamheterna. Vi kommer i det här avsnittet att behandla dessa aspekter med utgångspunkt i den diskussion om former för styrning som redovisats i avsnitt 2.1 ovan Styrning genom reglering Verksamheterna i Landstinget i Uppsala län regleras liksom motsvarande verksamheter hos andra huvudmän av generell lagstiftning som Kommunallag (1991:900), Hälso- och sjukvårdslag (1982:763), Tandvårdslag (1985:125) och Patientsäkerhetslag (2010:659). Landstinget har också att förhålla sig till de särskilda villkor som gäller för Akademiska sjukhuset i dess roll som universitetssjukhus med utbildning och forskning samt uppdrag att bedriva rikssjukvård och överenskommelser med andra huvudmän om högspecialiserad vård. Enligt Socialstyrelsens be- 20 (29)

21 slut om rikssjukvård har Landstinget i Uppsala län i uppdrag att erbjuda viss kraniofacial kirurgi samt behandling av svåra brännskador. Lag (2008:962) om valfrihetssystem ger de grundläggande förutsättningarna för den organisation av hälso- och sjukvård som landstinget valt. Skärpningen av lagen den 1 januari 2010 som gjorde det obligatoriskt för landsting att införa valfrihetssystem inom primärvården innebar ingen skillnad i Landstinget i Uppsala län eftersom den dåvarande majoriteten redan tidigare verkat enligt lagens intentioner. Inför den förestående förändringen av majoritetsförhållandena i landstinget är bedömningen att ett riksdagsbeslut om upphävande av obligatoriet kan innebära nya förutsättningar Styrning genom mål och ekonomiska medel Mål och inriktning i Landstingsplan och budget ligger till grund för styrelsers och nämnders styrning av förvaltningar och externa vårdgivare. Landstingsplan, budget och landstingsövergripande styrkort är instrument som Landstingsfullmäktige i första hand kan använda för att förmedla politiska styrsignaler. De skillnader i struktur i dessa dokument som redovisats i det föregående reducerar enligt vår bedömning deras kapacitet som styrdokument. Det finns samstämmighet på många punkter men det har varit svårt att verifiera att målen i dokumenten hänger samman på ett sådant sätt att en tydlig röd tråd kan följas. Vi bedömer dock att tillämpningen av balanserade styrkort gett ökad stadga åt landstingets planering och styrning och varit till stor fördel för verksamheten. En tydlig linje som vi kunnat identifiera i dokumentationen är att mål enligt Landstingsfullmäktiges beslut om Styrkort 2013 används för uppföljning och återkommer med samma formuleringar i Årsredovisning Styrning genom organisering Den organisationsstruktur som byggts upp i Landstinget i Uppsala län präglas i hög grad av beslutet att arbeta med en utpräglad beställar-utförar-modell. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen är beställare och saknar exekutiva befogenheter. Produktionsstyrelsen har skapats för att fylla denna funktion men saknar ekonomiskt inflytande över finansieringen som bestäms i avtal. Dessa förhållanden kan illustreras med nedanstående figur. Här har också budgetprocessen inkluderats. De ofyllda blockpilarna representerar förslag till budget och de fyllda anslag som beslutats av Landstingsfullmäktige. De heldragna smala pilarna representerar politisk styrning av förvaltningarna. De streckade pilarna avser Landstingskontorets administrativa ledning av dessa. Landstingsfullmäktige Hälso- och sjukvårdsstyrelse Landstingsstyrelse Kollektivtrafiknämnd Kulturnämnd Landstingets ledningskontor Produktionsstyrelse Hälso- och sjukvårdsförvaltningar Kollektivtrafik förvaltning Kultur I länet Av kommunallagen (1991:900) följer att Landstingsstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Styrelsen ska alltid bereda ärenden till fullmäktige. Landstingsstyrelsen är också enligt reglementet styrelse för led- 21 (29)

22 ningen av hälso- och sjukvården enligt 10 hälso- och sjukvårdslagen samt tandvårdsstyrelse enligt 11 tandvårdslagen. Landstingsstyrelsen bereder Landstingsplan och budget inför behandlingen i fullmäktige men har föga inflytande över hur medlen används efter fullmäktiges beslut. Det innebär begränsade möjligheter för styrelsen att fullgöra sin uppsiktsplikt och sitt ansvar närmast under fullmäktige för att se till att landstinget uppfyller kraven i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen blir med den valda organisationen således närmast autonom men har inte, enligt vår mening, formellt ansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen. Produktionsstyrelsen ansvarar för produktion inom verksamheten utifrån givna förutsättningar och på ett effektivt och konkurrenskraftigt sätt. Styrelsen ska fastställa organisation för förvaltningarna. Produktionsstyrelsen ska därutöver vara ansvarig för personalfrågor inom de förvaltningar Produktionsstyrelsen svarar för, inom ramen för landstingsgemensamt fastställda strategier. Styrelsens förutsättningar att fullgöra dessa uppgifter begränsas av att den saknar möjlighet att påverka Hälsooch sjukvårdsstyrelsens fördelning av medel till olika verksamheter. Sammantaget visar detta enligt vår mening på en starkt splittrad ledning och styrning där det saknas en tydlig ägarfunktion i landstinget och även tydliga kopplingar mellan ekonomi, befogenheter samt ansvar. Detta är enligt vår uppfattning en allvarlig brist Styrning genom personalåtgärder I Landstingsplan poängteras att arbetet med den strategiska personal- och kompetensförsörjningen kommer att vara en viktig fråga under den kommande planperioden. Under perioden inleds ett generationsskifte, cirka 800 av landstingets medarbetare kommer att gå i pension. Efterföljande planperiod från och med 2017 kommer pensioneringstakten att öka ytterligare till mer än 300 medarbetare per år. Mot bakgrund av den allt mer hårdnande konkurrensen om arbetskraften krävs enligt planen ett förstärkt analysarbete och konkreta handlingsplaner för att landstinget ska kunna säkra den strategiska kompetensförsörjningen av nyckelkompetenser. En annan viktig förutsättning för att landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare är att det är framgångsrikt i arbetet med den strategiska lönebildningen kopplat till kompetensförsörjningsplan. De krav på framtida kompetensförsörjning som formuleras i Landstingsplanen motiverar enligt vår uppfattning att medarbetarperspektivet bör lyftas fram tydligt i samtliga dokument. Det kunde också vara lämpligt att i vårdavtalen formulera en tydlig koppling av personalplanering till bedömning av behov och dimensionering av verksamheter Styrning genom uttalanden Vi har i intervjusvaren få exempel på att förtroendevalda utnyttjar sina möjligheter att påverka hälso- och sjukvården i landstinget genom kontakter med massmedia eller andra former av offentliga uttalanden. Enstaka synpunkter på att sådana uttalanden kan ha stor betydelse förekommer dock. Uttalanden som dokumenteras i protokoll är yrkanden, motiveringar till beslut och reservationer. De speglar den politiska debatten mellan majoritet och minoritet vid behandling av ärenden i fullmäktige, styrelser och nämnder. Minoritetens yrkanden har effekt som uttalanden men påverkar inte besluten eftersom de regelbundet avslås. De får mer karaktären av en plattform för vidare politisk debatt Styrning genom efterkontroll Väntetider och köer får stor uppmärksamhet i uppföljningen av landstingets verksamheter. De är mestadels kopplade till statliga stimulansmedel eller andra externa regelsystem. Uppföljning av kvalitet i verksamheterna baseras på rapportering till olika officiella kvalitetsregister. 22 (29)

23 Uppföljning enligt de kriterier som fastlagts i styrkort redovisas på olika nivåer enligt instruktioner från Landstingets ledningskontor och sammanställs i årsredovisningen på sätt som visas i exemplet i bilaga 3. Den ekonomiska uppföljningen är central och underlag redovisas regelbundet på olika nivåer i styrelser och nämnder. Slutsummering för respektive år redovisas för fullmäktige i en årsredovisning. På lägre nivåer i organisationen uppfattas att rapporteringen av grunddata är omfattande och betungande. Responsen från överordnade nivåer upplevs ofta som svag eller obefintlig. En synpunkt från intervjuerna är att mycket av rapporteringen är onödig eftersom motsvarande uppgifter redan finns i redovisningssystemet. En bättre modell vore enligt intervjupersonen att överordnade instanser utnyttjade detta material för egna analyser som kunde ge anledning till frågor till verksamheterna. Dessa kunde då ägna resurser åt att granska sina verksamheter mer fördjupat och svara på preciserade frågor istället för att rapportera rutinuppgifter. Det skulle kunna öppna för en fördjupad dialog där den politiska ledningens perspektiv uppifrån möter verksamheternas praktiska kunskaper och erfarenheter. En sådan ordning skulle också enligt vår mening kunna bidra till ökad kvalitet i uppföljningen. 4.2 Svar på revisionsfrågor Den övergripande revisionsfrågan har kommenterats inledningsvis i detta avsnitt. Revisionsfrågan om det finns ett rimligt antal identifierade, övergripande väsentliga mål som kan ligga till grund för den övergripande styrningen på lång och kort sikt är svår att bedöma. I styrkorten från olika år varierar antalet mål. För 2013 formulerades 30 mål. För 2014 finns 32 mål och för 2015 totalt 15 mål. En rekommendation är att verksamheter ska arbeta med ett begränsat antal mål för att få tydlig styreffekt. Det anses vidare önskvärt att uppsättningen mål är stabil över tid. Vi har noterat att antalet mål i styrkorten har reducerats under det senaste året. Detta bör dock ses i relation till omfattningen av det område som planeringen avser. Med 15 mål inom totalt fem perspektiv blir antalet mål tämligen litet inom varje perspektiv. Landstingets balanserade styrkort för 2015 redovisar fyra mått och mål inom perspektivet medborgare och kund. Det får anses tveksamt om innehållet i dessa mått och mål ger tillräckligt underlag för planering och uppföljning. Inget skrivs om hälsoinriktat arbete och inom kulturområdet blir enbart målet om upplevelse av gott bemötande relevant. Vi bedömer också att den bristande kontinuiteten i målformuleringarna är till betydande nackdel. Det ingår inte i revisorernas mandat att granska mål som beslutats av Landstingsfullmäktige. Det ingår inte heller i vårt uppdrag, däremot att granska i vad mån Landstingsstyrelsen har fullgjort sin beredningsskyldighet när underlaget för fullmäktiges beslut om mål i styrkortet togs fram. Vi kan inte i underlaget se någon klar distinktion mellan VAD-kriterier och HUR-kriterier i målformuleringarna. De övergripande målen har som redovisats brutits ned till uppföljningsbara delmål som utnyttjats i uppföljning och redovisning. I vilken rimlig utsträckning dessa uppfyller kriterierna för SMARTA mål går inte att bedöma på det tillgängliga underlaget. I intervjuerna framförs synpunkter på att mål och tilldelade resurser inte alltid är i paritet med varandra. De tidigare redovisade underskotten vid Akademiska sjukhuset kan peka i samma riktning. Vi anser därför att det finns stor risk för att uppsatta mål inte motsvaras av den tilldelning av de resurser som behövs. I den tillgängliga dokumentationen finns inga tecken på bedömningar av vilka risker som är förenade med de mål som formuleras. Det kan vara risk för att målen inte uppnås men också risk att målen har oönskade biverkningar. Prestationsersättningar och målrelaterade ersättningar är en grupp med stark styreffekt och betydande, ibland svårbestämda risker. Ersättningssystem som prioriterar tillgänglighet och nybesök riskerar att tränga undan patienter med långvariga, kroniska sjukdomstillstånd. Kraven på korta väntetider vid akutmottagningar anses i 23 (29)

24 många fall styra vårdens insatser i fel riktning. Vi bedömer därför att riskanalyser bör ingå som en naturlig och väsentlig del i formuleringen av mål där landstinget har eget mandat att besluta. Mål och delmål uppnås i varierande grad enligt tillgänglig redovisning. Enligt Årsredovisning 2013 har 23 procent av målen av landstingets totala mål i det balanserade styrkortet för det året uppnåtts helt. Föregående år var andelen helt uppnådda mål 52 procent. Andelen delvis uppnådda mål var 67 procent år Föregående år var denna siffra 36 procent. Tre mål har inte uppnåtts 2013, vilket motsvarar 10 procent av totalt 30 mål. Föregående år var andelen ej uppnådda mål 12 procent. De redovisade bedömningarna i årsredovisningen baseras på bedömningskriterier som togs fram I samband med att Landstingets styrkort fastställdes och avser om målet är helt, delvis respektive inte uppfyllt. Vi vill här betona vikten av att tillgång till preciserade kriterier som är stabila över flera år är en viktig grund för uppföljning. Ur det material som vi haft tillgång till har vi dock inte kunnat finna några kriterier för mätning av resultat eller effekter och när dessa uppnås. Det har dessutom noterats oklarheter i ansvarsfördelningen vid uppföljningen. 5 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Landstinget i Uppsala län har en tydlig ambition att identifiera respektive utarbeta ändamålsenliga mål. Vår bedömning är att den ambitionen i varierande grad har uppnåtts. Ändamålsenligheten beror i hög grad på förutsättningarna och på styrsystemet i stort. Den gradvisa utvecklingen av de balanserade styrkorten som redovisats i underlaget utgör en markant förbättring och uppfattas positivt av dem som intervjuats. De tre landstingsövergripande målen om valfrihet och tillgänglighet i vården samt hållbar ekonomisk utveckling genomsyrar verksamheten och återfinns på alla nivåer i organisationen. Samtidigt har vi noterat brister som bör uppmärksammas och åtgärdas. Flera mål, prestationer och aktiviteter har utarbetats utan närmare koppling till varandra. Strukturerna i vårdavtal och styrkort är inte samordnade på ett sådant sätt att de säkrar erforderligt underlag för styrning och ledning. Vi anser också att det finns skäl att lyfta fram ofullkomligheter i organisation och styrfunktioner som är hämmande. De är främst brister i ägarstyrning, koppling mellan ekonomi och ansvar, bristande kommunikation och dialog samt otydligheter i den politiska ledningen. Med utgångspunkt i våra iakttagelser och bedömningar rekommenderar vi Landstingsstyrelsen att: Etablera en tydlig ägarstyrning där landstingsstyrelsen under fullmäktige leder och samordnar förvaltningen av landstingets angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Till grund för detta föreslår vi att resultatredovisningen utvecklas för att bättre visa vilka resultat och effekter som har uppnåtts. Stärka landstingets roll som politiskt styrd organisation genom att förtroendevalda aktivt engageras i en dialog med verksamheterna kring planering och uppföljning. Det bör ske i former som respekterar en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Tydliggöra på vilka områden och i vilka avseenden som den politiska och administrativa styrningen bör stärkas och var gränserna bör gå till professionernas beslutsfattande. Initiera en översyn av organisation och ansvarsförhållanden mellan främst funktionerna beställare och produktionsansvarig. Pröva förutsättningarna för en tydligare organisatorisk koppling mellan ekonomi och ansvar. Fortsätta utvecklingen av landstingsplan, budget och styrkort för att åstadkomma större samstämmighet mellan dokumenten där också kriterier för SMARTA mål och risker beaktas. 24 (29)

25 Fortsätta arbetet med att utarbeta ändamålsenliga mål och delmål som grund för styrning, uppföljning och kontroll av Landstingets verksamheter på lång och kort sikt. Se till att medarbetarperspektivet och särskilt vikten av att arbeta med kompetensförsörjningen lyfts fram tydligt i alla relevanta dokument. 25 (29)

26 Bilaga 1 GRUNDSTRUKTUR I LANDSTINGSÖVERGRIPANDE STYRDOKUMENT Huvudrubriker i Landstingsplan HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Köfri hälso- och sjukvård Ökad möjlighet att välja vårdgivare Närvård Kvalitet genom god vård IT i människans tjänst KOLLEKTIVTRAFIK Ett gemensamt ansvar Attraktiv kollektivtrafik Tillgänglig kollektivtrafik Regional tågtrafik i Mälardalen Fossilbränslefri kollektivtrafik KULTUR Kreativa näringar i Uppsala län Barns och ungas kulturbehov Samverkan för erfarenhetsutbyte i kultursektorn Kultursatsningar för hela länet EKONOMI Effektiv ekonomistyrning Effektiva verksamheter Långsiktig finansiering MEDARBETARE Rätt kompetens Engagerade medarbetare Tydliga och kommunikativa chefer Budget 2015 Hälso- och sjukvård mkr 82 procent av budgeten Kollektivtrafik 802 mkr Kulturverksamhet 94 mkr Landstingets styrkort 2015 Strategiska mål Framgångsfaktorer MEDBORGARE OCH KUND Landstinget bidrar till en god hälsa och livskvalitet. PRODUKTION Landstingets verksamheter är effektiva och levererar med god kvalité Landstinget har en god ekonomi som ger utrymme för kort och långsiktig utveckling Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. MEDBORGARE OCH KUND Gott bemötande God tillgänglighet Hög säkerhet Hälsoinriktat arbete PRODUKTION Helhetssyn på flöden och samverkan Kvalitetsutvecklingsarbet e Effektiv ekonomistyrning verksamhet som bedrivs effektivt inom givna ekonomiska ramar Rätt kompetens Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete Tydliga och kommunikativa chefer FÖRNYELSE OCH UTVECKLING Stärkt forskning och utveckling Utökat innovationsarbete Teknikförsörjning Stärka Akademiska sjukhusets ställning Landstinget en viktig samhällsaktör Samverkan inom sjukvårdsområdet Processbaserat ledningssystem för landstinget Forskning och utveckling 192 mkr Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Landstinget är innovativt och ligger steget före. Forskning och utveckling stärks inom strategiska områden Kunskapsstyrning tillämpas MINSKAD MILJÖPÅVERKAN Minskad klimatpåverkan Hälsosam och giftfri miljö Hållbar och effektivresursanvändning Regional verksamhet 37 mkr Landstingets övergripande verksamhet 555 mkr 26 (29)

27 Bilaga 2 Landstingets styrkort 2014 Akademiska sjukhusets Strategiska mål Framgångsfaktorer Styrkort 2014 Vårdavtal Medborgare och kund Medborgare och kund Landstinget har Kvalitet genom Bättre. bemötande Hälso- och sjukvård i rimlig tid medborgaren i fokus. Gott bemötande Ökad patientsäkerhet Hälsoinriktad hälso- och Landstinget bidrar till God tillgänglighet Följsamhet till 2014 års sjukvård en godhälsa och Hög säkerhet handlingsplan för Jämlik hälso- och sjukvård livskvalitet. God vårdkonceptet säkerhetsarbete Patientfokuserad hälso- och Landstinget bidrar till Hälsoinriktat arbete Nya kundavtal sjukvård ökad patientmakt. Ökad möjlighet att välja Mål för likabehandling Säker hälso- och sjukvård Landstinget bidrar till vårdgivare Barnets rättigheter tillväxt i hela länet. Sjukdomsförebyggande insatser Regional utveckling Ekonomi Ekonomi Landstinget har en god hushållning som ger utrymme för långsiktig utveckling. Landstingets verksamheter är konkurrenskraftiga. Landstingets verksamheter är effektiva. Landstingets verksamheter är av god kvalitet. Landstinget är innovativt och ligger steget före. Landstinget driver utvecklingen framåt genom samverkan med dem som bäst uppfyller förväntningar och krav inom landstingets kompetensområde Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Ändamålsenlig styrning, planering och uppföljning. Effektiva verksamheter som bedrivs inom givna ekonomiska ramar. Produktion Helhetssyn på flöden och samverkan för att standardisera processer jämna ut flöden Kvalitetsutvecklingsarbete. Förnyelse Forskning och utveckling stärks inom strategiska områden. Kunskapsstyrning tillämpas Strukturerat samarbete med ledande aktörer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Medarbetare Rätt kompetens Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete Tydliga och kommunikativa chefer Ny ekonomimodell Användandet av KPP. Totalkostnad i fasta priser i förhållande till total produktion Produktion Fortsatt utveckling av Patientprocesser. IT-verktyg för Processtyrning. Operationsstyrning. Nytt operationsplaneringssystem. Fortsatt utveckling av kvalitetsarbetet Följsamhet ill 2014 års handlingsplan för miljö. Verktyg för produktionsstyrning används i samtliga aktuella verksamheter. Implementering av forskningsstrategin Stärkt forskning/utveckling. Landstingsövergripande rutin för Mini-HTA1 Ökade kunskaper om hälsoekonomiska analyser. Strukturerat samarbete med bl.a. andra fakulteter. Effektiv hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Förnyelse Medarbetare Kompetensförsörjningsplanen omfattar chefsförsörjning Stärkt arbetsgivarvarumärke Upplevelsen av delaktighet ökat jämfört med % av medarbetarna har individuella styrkort 90 % av arbetsmiljöaktiviteterna i VerkSam är genomförda Sjukfrånvaron är högst 4,5 % Samverkansavtalet ska följas Ny kunskap och nya effektivare metoder. Utveckling av närvård. Behandling för personer med läkemedelsberoende. 27 (29)

28 Bilaga 3 28 (29)

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Oktober 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer 2015-05-25 REVISIONSSTRATEGI För Region Värmlands revisorer Revisionsstrategi Vår övergripande strategi är att utvecklas i takt med Region Värmland och den goda seden. Revisorerna arbetar långsiktigt,

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Granskning av målstyrning enligt god ekonomisk hushållning

Granskning av målstyrning enligt god ekonomisk hushållning www.pwc.se Jörn Wahlroth 21 januari 2014 Granskning av målstyrning enligt god ekonomisk hushållning Torsås kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga... 1 1.2.1.

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun 2014-03-11 Ks 182/2013 Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun Beslutad av: Kommunstyrelsen, den 18 mars 2014 Dokumentansvarig på politisk nivå; Kommunstyrelsens ordförande Dokumentansvarig på tjänstemannanivå;

Läs mer

Granskning intern kontroll

Granskning intern kontroll Revisionsrapport Granskning intern kontroll Kinda kommun Karin Jäderbrink Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.2 Avgränsning

Läs mer

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 9 Innehåll 1. Sammanfattning och kommentarer/rekommendationer 1 2. Uppdrag 2

Läs mer

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Läs mer

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning Uppföljning av revisionsgranskning Offentlig sektor KPMG AB 2012-10-02 Antal sidor: 6 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Ansvarig styrelse 2 6. Metod

Läs mer

Styrelsen leder, styr och samordnar förvaltningen av landstingets angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet.

Styrelsen leder, styr och samordnar förvaltningen av landstingets angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Fastställt av fullmäktige 2014-11-25, 117/14 Reglemente för Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens uppgifter 1 Styrelsen är landstingets ledande politiska förvaltningsorgan och har det övergripande ansvaret

Läs mer

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys www.pwc.se Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys Håkan Olsson Cerifierad Kommunal Yrkesrevisor Anna Laurell Lysekils kommun Kommunens arbete med ledning och styrning samt användandet av Stratsys Innehållsförteckning

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Granskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning

Granskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning Förstudie Granskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning Båstad kommun Adrian Göransson, revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Kontrollmål 1 1.3

Läs mer

Köpings kommun. Verkställighet och återrapportering av uppdrag givna av fullmäktige Förstudie. Advisory KPMG AB 8 september 2015 Antal sidor: 5

Köpings kommun. Verkställighet och återrapportering av uppdrag givna av fullmäktige Förstudie. Advisory KPMG AB 8 september 2015 Antal sidor: 5 Verkställighet och återrapportering av uppdrag givna Förstudie Advisory KPMG AB 8 september 2015 Antal sidor: 5 Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Syfte 1 3. Avgränsning 1 4. Revisionskriterier 2 5. Ansvarig nämnd/styrelse

Läs mer

Granskning av Delårsrapport 2 2015

Granskning av Delårsrapport 2 2015 Landstingets revisorer 2015-10-14 Rev/15036 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2015 Rapport 4-15 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Extern kommunikation

Extern kommunikation Granskningsredogörelse Extern kommunikation Skelleftebuss AB Linda Marklund Robert Bergman Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga 2 2.3 Metod och avgränsning

Läs mer

REGLEMENTE INTERN KONTROLL

REGLEMENTE INTERN KONTROLL REGLEMENTE INTERN KONTROLL Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet

Läs mer

Reglemente för landstingets revisorer

Reglemente för landstingets revisorer Reglemente för landstingets revisorer Mandatperioden 2015 2018 Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 145 2014-10-29--30 14LS7144 2(7) REGLEMENTE FÖR LANDSTINGET VÄSTERNORRLANDS REVISORER

Läs mer

Regionens revisorer Region Östergötland Arbetsordning

Regionens revisorer Region Östergötland Arbetsordning Regionens revisorer Region Östergötland Arbetsordning Antagen av regionens revisorer 2015-01-27 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Ordförandes roll och arbetssätt... 2 3 Informell arbetsuppdelning

Läs mer

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013 Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV33 2(10) Sammanfattning Landstinget Västernorrland har fyra fullmäktigeberedningar: Arvodeskommittén,

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Ägarstyrning i kommunens bolag. Söderhamns kommun

Ägarstyrning i kommunens bolag. Söderhamns kommun www.pwc.se Revisionsrapport Ägarstyrning i kommunens bolag Carl-Åke Elmersjö Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga... 1 1.2. Avgränsning och metod... 1 2. Ägarstyrning

Läs mer

Granskning av intern kontroll

Granskning av intern kontroll Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Kerstin Sikander Cert. kommunal revisor Mars 2013 Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund och revisionsfråga...

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7)

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7) Författningssamling Sida: 1 (-7) REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. SOCIALNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE 1 Nämnden fullgör

Läs mer

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisors uppgifter i regionens stiftelser Några särskilda arbetsuppgifter för den förtroendevalde revisorn vid granskningen av stiftelser är

Läs mer

Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden. För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium

Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden. För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Arbetsordning. Fastställd 2014-12-09

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Arbetsordning. Fastställd 2014-12-09 Arbetsordning 2015 2018 Fastställd 2014-12-09 1 Arbetsordning för mandatperioden 2015-2018 Enligt God revisionssed i kommunal verksamhet 2014 bör revisorerna utarbeta effektiva och tydliga arbetsformer

Läs mer

PROTOKOLL Kommunstyrelsen 55 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Beredning Yrkande Kommunstyrelsens beslut

PROTOKOLL Kommunstyrelsen 55 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Beredning Yrkande Kommunstyrelsens beslut PROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen 2013-02-26 15 55 Dnr 2012.397 107 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Kommunens revisorer har gett Kommunal Sektor inom PwC

Läs mer

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag 2 (6) Innehållsförteckning Policy för internkontroll... 1 för Stockholms

Läs mer

4 Sammanfattning av landstingsrevisorernas rapport

4 Sammanfattning av landstingsrevisorernas rapport KUN 2008-02-14, p 6 Enheten för administration och kommunikation KUN 2007/637 Handläggare: Anders Lundmark Yttrande över revisionsrapport över löpande granskning av intern kontroll 2007 avseende kulturnämnden

Läs mer

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument, för granskning

Läs mer

Riktlinjer för Hjo kommuns styrdokument

Riktlinjer för Hjo kommuns styrdokument Riktlinjer för Hjo kommuns styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd/upprättad 2011-02-27 av Kommunfullmäktige 83 Senast reviderad - Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid Tills

Läs mer

Riktlinje för regionstyrelsens uppsiktsplikt i nämnder, bolag, stiftelser och föreningar

Riktlinje för regionstyrelsens uppsiktsplikt i nämnder, bolag, stiftelser och föreningar , Riktlinje för regionstyrelsens uppsiktsplikt i bolag, stiftelser och föreningar Diarienr: 14LTK1257 Datum: 2015-05-18. Riktlinje för regionstyrelsens uppsiktsplikt i nämnder, bolag, stiftelser och föreningar

Läs mer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige, KF 86/06-11-27. 5 reviderad av kommunfullmäktige, KF 15/08-06-16. Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska

Läs mer

Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete. Region Halland. Revisionsrapport

Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete. Region Halland. Revisionsrapport Revisionsrapport Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete Region Halland Rebecca Andersson, revisionskonsult Kerstin Sikander, Cert. kommunal revisor Carl-Magnus Stensson, Cert.

Läs mer

Granskning av Intern kontroll

Granskning av Intern kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Ekonomgruppen i Kungälvs kommun oktober 1999 Antagen av kommunfullmäktige 2001-01-31, x.

Ekonomgruppen i Kungälvs kommun oktober 1999 Antagen av kommunfullmäktige 2001-01-31, x. KUNGÄLVS KOMMUN eller hur vi klarlägger att uttalade och outtalade regler efterlevs, dvs att den interna kontrollen fungerar som det var tänkt. Ekonomgruppen i Kungälvs kommun oktober 1999 Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Matarengivägsprojektet

Matarengivägsprojektet www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman, revisionskonsult Matarengivägsprojektet Övertorneå kommun Mars 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga...3

Läs mer

Granskning av nämndernas beredningsrutiner

Granskning av nämndernas beredningsrutiner Revisionsrapport Granskning av nämndernas beredningsrutiner Marks kommun 2010-06-23 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Revisionsfråga... 3 1.3 Kontrollmål...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av nämndernas och styrelsens beredningsprocesser Hans Gåsste Sandvikens kommun Juli 2015

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av nämndernas och styrelsens beredningsprocesser Hans Gåsste Sandvikens kommun Juli 2015 www.pwc.se Revisionsrapport Hans Gåsste Juli 2015 Granskning av nämndernas och styrelsens beredningsprocesser Sandvikens kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1.

Läs mer

I Central förvaltning Administrativ enhet

I Central förvaltning Administrativ enhet ., Landstinget II DALARNA I Central förvaltning Administrativ enhet ~llaga LS 117,4 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum 2013-11-04 Sida 1 (3) Dnr LD13/02242 Uppdnr 652 2013-10-21 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Södertälje kommuns revisorer. Arbetsordning. Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29

Södertälje kommuns revisorer. Arbetsordning. Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29 Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29 1 Inledning Revisorernas verksamhet regleras i lag och i det av kommunfullmäktige beslutade reglementet för kommunrevisionen.

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Antagen av Förbundsfullmäktige 2012-11-28, 52 Dnr: 12RV0269 Inledning Revisorerna är förbundsfullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska

Läs mer

Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala län svar till revisionen

Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala län svar till revisionen LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 18 (40) Dnr CK 2011-0489 56 Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Reglemente för intern kontroll

Reglemente för intern kontroll Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För

Läs mer

Sala kommun Kommunal författningssamling

Sala kommun Kommunal författningssamling Sala kommun Kommunal författningssamling REGLEMENTE FÖR VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN KFS 074 revision 03 REGLEMENTE ANTAGEN: 2014-12-15 Gäller från och med: 2015-01-01 Ersätter: 431/2008,- 495/2007,- 369/2004,-

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun 2007-04-16 1(6) Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2007-01-31 18 och gäller från och med 2007-02-01. Ersätter Kommunfullmäktige beslut 2003-03-26 106. Revisionens

Läs mer

Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisionens formella reglering 2 1 Bil KF 112 Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den

Läs mer

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Projekt med extern finansiering styrning och kontroll Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Kommunfullmäktige Reglemente för kommunens revisorer Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Reglemente för kommunens revisorer Dokumenttyp Reglemente Omfattar

Läs mer

Styrdokument REGLEMENTE FÖR INTERNA MYNDIGHETSNÄMNDEN. Innehållsförteckning

Styrdokument REGLEMENTE FÖR INTERNA MYNDIGHETSNÄMNDEN. Innehållsförteckning Styrdokument REGLEMENTE FÖR INTERNA MYNDIGHETSNÄMNDEN Innehållsförteckning Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2010-05-24 51 Ansvarig: Samhällsbyggnadschefen Revideras:

Läs mer

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag.

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag. REGLEMENTE FÖR KALIX KOMMUNS REVISORER Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden.

Läs mer

Uppsikt Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet

Uppsikt Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet www.pwc.se Revisionsrapport Martin Gandal Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Uppsikt Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2012-05-31 och uppdaterade och kompletterad 2013-10-03 med en särskild arbetsordning för lekmannarevisorerna. 1 Inledning Revisorernas

Läs mer

Extern kommunikation

Extern kommunikation Granskningsredogörelse Extern kommunikation Skelleftebostäder AB Linda Marklund Robert Bergman Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga 2 2.3 Metod och avgränsning

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning Härjedalens Kommun 27 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun 1 Reglemente för revisorerna i Gävle kommun Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Revisorernas uppgifter Verksamheter 1 Revisorerna skall 2 1. självständigt,

Läs mer

Revisor i samordningsförbund enligt lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

Revisor i samordningsförbund enligt lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Revisor i samordningsförbund enligt lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Revisors uppgifter Ett samordningsförbunds räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning ska granskas

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Styrelsens arbetsordning

Styrelsens arbetsordning Styrelsens arbetsordning jämte instruktion för arbetsfördelning mellan styrelsen och generalsekreteraren (GS) och för verksamhetsuppföljning A. Styrelsens arbetsordning 1. Allmänt 1.1 Denna arbetsordning

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och

Läs mer

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Rev Revisionsplan 2014 Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Revisionens övergripande inriktning och arbetssätt I vårt arbete strävar vi efter effektivitet och mervärde. Revisionens arbete fokuserar

Läs mer

Återkoppling på revisorernas granskning av styrelsens uppdrag att tillvarata positiva exempel

Återkoppling på revisorernas granskning av styrelsens uppdrag att tillvarata positiva exempel BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Ledningsenhet C-fv Dnr LD14/03668 Uppdnr 968 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-02-16 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Sida 1(8) Regler för internkontroll. Styrdokument

Sida 1(8) Regler för internkontroll. Styrdokument Sida 1(8) Regler för internkontroll Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Regler Beslutad av Kommunfullmäktige 201-10-0 154 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av (8) Innehållsförteckning Regler

Läs mer

Landstingsstyrelsen och den interna kontrollen en inledande belysning

Landstingsstyrelsen och den interna kontrollen en inledande belysning Revisorerna Anders Marmon 2005-02-24 Rev/04078 Landstingsstyrelsen och den interna kontrollen en inledande belysning Rapport 2-05 Sammanfattning Landstingets revisorer har att genomföra årlig granskning

Läs mer

Reglemente för nämnden för primärvård och tandvård

Reglemente för nämnden för primärvård och tandvård 2014-10-29 rev.2014-11-06 Håkan Blomgren Reglemente för nämnden för primärvård och tandvård 1. Nämnden för primärvård och tandvård består av 9 ledamöter och 9 ersättare, som väljs av landstingsfullmäktige

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Datum Sid 1 (1-5) REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 75, att gälla från 2007-01-01. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges

Läs mer

Granskning av årsredovisning

Granskning av årsredovisning Diskussionsunderlaget redogör för hur granskning av kommunala årsredovisningar kan utföras. Förutom en redogörelse för hur granskningen genomförs finns förlag på vilka uttalanden som bör göras och hur

Läs mer

Verkställighet och återrapportering av beslut

Verkställighet och återrapportering av beslut Revisionsrapport Verkställighet och återrapportering av beslut Motala kommun April 2010 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...1 2 Bakgrund...2 2.1 Uppdrag

Läs mer

Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer

Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer LF 2011-04-05, 68 D IARIENR LS-LED11-169 RE-REV11-003 Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer INLEDANDE BESTÄMMELSER 1 Landstingets revisorer utgörs av de av landstingsfullmäktige valda revisorerna.

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL med anvisningar

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL med anvisningar Antaget av/ansvarig Syfte God styrning och kontroll av Trollhättans Stads ekonomi och verksamhet. Gäller för Samtliga nämnder och förvaltningar. Referensdokument Kommunallagen. Kommunal redovisningslag

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Riktlinjer för intern kontroll i Karlskrona kommun

Riktlinjer för intern kontroll i Karlskrona kommun Riktlinjer för intern kontroll i Karlskrona kommun Bilden på omslaget är en vy över Trossö och Borgmästarkajen. Foto: Matz Arnström Innehållsförteckning 1. Riktlinjer för intern kontroll i Karlskrona kommun

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport. Marknadsföring. Skellefteå City Airport AB. Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman

Revisionsrapport. Marknadsföring. Skellefteå City Airport AB. Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionsrapport Marknadsföring Skellefteå City Airport AB Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Robert Bergman Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 2 2.1. Bakgrund 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Yttrande över övergripande granskning av socialnämnden 2011

Yttrande över övergripande granskning av socialnämnden 2011 Allmänna utskottet 2012 06 07 49 5 Socialnämnden 2012 06 20 103 8 Dnr 2011/645 70 Yttrande över övergripande granskning av socialnämnden 2011 Bilagor: Övergripande granskning av socialnämnden 2011 Tjänsteutlåtande

Läs mer

Region Värmland - kommunalförbund 2011-11-28

Region Värmland - kommunalförbund 2011-11-28 Region Värmland - kommunalförbund 2011-11-28 Ägardirektiv för Värmlandstrafik AB Ägardirektiv för verksamheten i Värmlandstrafik AB (nedan bolaget) antagna av Region Värmlands (nedan regionen) fullmäktige

Läs mer

Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer

Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer 1 Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer Revisionens formella reglering 1 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i kommunal lag, bestämmelser som påverkar kommunal revision i annan lagstiftning,

Läs mer

Granskning av kommunens hantering av policy och styrdokument

Granskning av kommunens hantering av policy och styrdokument Revisionsrapport Granskning av kommunens hantering av policy och styrdokument Härryda kommun 2010-06-14 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund...3 1.1 Uppdrag och syfte...3 1.2 Revisionsfråga...3

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Jakob Smith Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för landstingets företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för landstingets företag. Landstinget i Kalmar Län Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll

Läs mer

REGLEMENTE 1 (5) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva 24749-1 Reglemente för gemensam kostnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med 2015 1 PARTER Landstinget i Uppsala

Läs mer