Myndighetsövergripande kommunikation vid utbrott. Med fokus på zoonotiska sjukdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Myndighetsövergripande kommunikation vid utbrott. Med fokus på zoonotiska sjukdomar"

Transkript

1 Myndighetsövergripande kommunikation vid utbrott Med fokus på zoonotiska sjukdomar

2 Citera gärna Smittskyddsinstitutets rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Utgiven av: Smittskyddsinstitutet Solna. Tel: , fax: Artikelnummer:

3 Myndighetsövergripande kommunikation vid utbrott Med fokus på zoonotiska sjukdomar

4 Förord En gemensam lägesuppfattning är grundläggande i arbetet kring ett misstänkt utbrott, och ledord i ett sådant arbete är samverkan och kommunikation. Samverkan inkluderar i detta fall både nationella myndigheter och olika regionala och lokala aktörer. En god samverkan är ofta nyckeln till en god krisberedskapsförmåga. Rapporten innehåller en kartläggning av hur kommunikationen fungerar i dagsläget och pekar på identifierade behov och upplevda brister i kommunikationen mellan nationella, regionala och lokala myndigheter. Rapporten riktar sig främst till personer som på olika sätt arbetar med utbrott av smittsamma sjukdomar. Den riktar sig även till andra som generellt är intresserade av olika aspekter av smittskyddsarbete. Arbetet med rapporten är en del av ett forskningsprojekt finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Rapporten har sammanställts av Therese Falén, Anette Hulth, Fredric Ripe och Katarina Widgren vid Smittskyddsinstitutet. Ett stort tack till de som medverkat i intervjuerna eller bistått med information på annat sätt. Thomas Tegenfeldt Avdelningschef Analys och prevention 4

5 Innehåll Förord... 4 Sammanfattning... 7 Inledning... 8 Mål... 9 Avgränsningar... 9 Bakgrund Allmänt om utbrott Kommunikation vid utbrott Aktuella myndigheters ansvarsområde Material och metod Resultat Den befintliga myndighetsgemensamma kommunikationen Diskussion Slutsatser Referenser Bilaga Intervjuguide

6 6

7 Sammanfattning Smittskyddsinstitutet har försökt tydliggöra den befintliga utbrottskommunikationen med fokus på zoonotiska sjukdomar, genom att identifiera behov och upplevda brister i kommunikationen mellan nationella, regionala och lokala myndigheter. Arbetet har utförts genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med representanter inom utbrottsutredningar av smittsamma sjukdomar från nationella, regionala och lokala myndigheter. Undersökningen är en del av ett forskningsprojekt finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Sammanfattningsvis kan vi dra följande slutsatser: Tydliga processbeskrivningar efterfrågas, som är gemensamma för alla myndigheter och kan bidra till att underlätta kommunikationen. Tydligare regelverk och ansvarsfördelning kan bidra till att effektivisera den myndighetsgemensamma kommunikationen. Det finns ett behov av att kommunikationen mellan myndigheterna ska ske från båda hållen. En tydlig återkoppling av resultat oberoende av myndighetsnivå är ett önskemål. Det är viktigt att vidareutveckla utbrottskommunikationen till att bli mindre personberoende och mer funktionsinriktad. En samstämmighet finns kring att de tekniska systemen inte kan ersätta kommunikationen helt, men att lätthanterliga verktyg och IT-system kan underlätta och effektivisera den. Det finns goda exempel på nationellt upparbetade nätverk för zoonotiska och vatten- och livsmedelsburna utbrott, som exempelvis det myndighetsgemensamma informatörsnätverket och zoonossamverkansgruppen. De bidrar till den väl fungerande kommunikation mellan nationella myndigheter som finns i dag. En liknande kommunikationsform mellan nationella, regionala och lokala myndigheter nämns dock inte och kan vara ett förslag på ett vidare utvecklingsarbete. Det finns goda förutsättningar för att vidare effektivisera kommunikationen. En god kommunikation mellan myndigheterna är nödvändig för att främja smittskyddsarbetet och optimera krisberedskapen. 7

8 Inledning En väl fungerande kommunikation i vardagen och i kriser är en grundförutsättning för ett effektivt och säkert smittskyddsarbete. Inblandade i kommunikationskedjan är samverkande myndigheter och de grupper och individer som berörs av budskapet. För att åstadkomma detta är en fungerande samordning mellan nationella, regionala och lokala myndigheter nödvändig [1]. I enlighet med förordningen 2010:604 och smittskyddslagen 2004:168 har Smittskyddsinstitutet som expertmyndighet en övergripande roll att följa och analysera det nationella epidemiologiska läget. Myndigheten ska rapportera och kommunicera till övriga aktörer och föreslå åtgärder som främjar det nationella smittskyddet. Detta ska göras i samverkan med andra berörda myndigheter och hälso- och sjukvårdspersonal, för att förebygga och begränsa utbrott av smittsamma sjukdomar [2]. Majoriteten av nya smittsamma sjukdomar som dyker upp i Sverige i dag är zoonotiska. Zoonotisk smittspridning innebär smittor som kan spridas mellan människor och djur genom exempelvis livsmedel. Det är dessutom den typ av sjukdomar som är mest utbrottsbenägna. Ett flertal myndigheter berörs av dessa frågor, vilket kräver en väl fungerande samverkan. Kommunikationen sker genom upparbetade nätverk och grupper, till exempel zoonossamverkansgruppen och den centrala utbrottsgruppen (CUG), men är även till stor del personbunden och inofficiell. Smittskyddsinstitutet har velat undersöka och kartlägga de komponenter som behövs för en myndighetsgemensam lägesbild vid utbrott. Studien inventerar den kommunikation som finns i dag genom bland annat en undersökning av aktörernas behov och önskemål. Rapporten redovisar de komponenter som behövs för att effektivisera kommunikationsflödet mellan nationella, regionala och lokala aktörer. Då de flesta av de smittsamma sjukdomar som orsakar utbrott är zoonoser, gjorde vi denna kartläggning inom projektet zoonossamverkan (MSB ), där man redan arbetar med en upparbetad strategi och nationell plan för samverkan. 8

9 Mål Målet är att visa på områden där det finns förbättringspotential, genom att kartlägga de befintliga kommunikationskanalerna kring utbrott mellan myndigheter och att identifiera de behov som upplevs bland aktörerna. Avgränsningar Studien fokuserar på zoonotiska sjukdomar, men berör även övriga livsmedels- och vattenburna sjukdomar, trots att dessa inte alltid innebär zoonotisk smittöverföring. Detta beror på att vissa av dessa står för höga rapporteringssiffror och inkluderas i utbrottsutredningar inom zoonossamverkan. Arbetet avgränsas även till att enbart innefatta kommunikation mellan myndigheter och inte den som sker till allmänhet eller medier. Vi kommer heller inte att implementera något verktyg eller någon strategi inom ramen för detta projekt. 9

10 Bakgrund Allmänt om kommunikation Kommunikation är en grundförutsättning för att de aktörer som är involverade ska få kunskap om, förstå och acceptera beslut och processer. Kommunikationen ska vara tydlig och effektiv där både avsändare och mottagare har samma information och alla berörda aktörer är likvärdigt inkluderade [3]. En grundförutsättning för ett väl fungerande smittskyddsarbete i en kris är att kommunikationen är väl fungerande i vardagen. För att detta ska kunna ske krävs en god samverkan mellan olika sektorer [1]. Kommunikationen och informationsflödet har flera nivåer och riktningar. I arbetet med smittsamma sjukdomar finns en mängd aktörer på olika nivåer som kommunicerar med varandra. Undersökningen inkluderar följande nationella, regionala och lokala aktörer: Nationell nivå Arbetsmiljöverket, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen, Statens veterinärmedicinska anstalt. Regional nivå Landsting, länsstyrelser, smittskyddsenheter. Lokal nivå Kommuner. Den tekniska utvecklingen har inneburit fler kommunikationskanaler som underlättar vid utbrott. Telefonkonferenser, mejlkontakt, webbplatser och interna kommunikationssystem bidrar samtliga till att effektivisera och underlätta kommunikations- och informationsutbytet. Den kommunikation som sker i dag ser olika ut beroende på myndighet, och ett antal olika kommunikations- och informationskanaler används. För en god kommunikation krävs också tydliga processer för att hålla en genomgående god kvalitet på kommunikationen vid samtliga myndigheter [1]. Sedan 2006 finns ett etablerat informatörsnätverk mellan kommunikatörer vid de nationella myndigheterna, där även samverkan med regionala och lokala myndigheter sker vid behov. Nätverket bygger på tydliga strukturer där kommunikationen är funktionsbunden. Allmänt om utbrott Nästan alla utbrottsutredningar av en känd eller ny sjukdom börjar med upptäckten av fler sjukdomsfall än förväntat. Ett sjukdomsutbrott definieras enligt Benenson som en förekomst av sjukdomsfall som är över förväntan, kopplade i tid eller plats [3]. Exempel på infektionssjukdomar som kan ge utbrott är luftburen smitta som influensa, sexuellt överförbar smitta som klamydia, blodburen smitta som hepatit C eller livsmedelburen smitta som salmonella. Det är främst livsmedels- och 10

11 vattenburna sjukdomar som orsakar utbrott och därför fokuserar studien på dessa. Många av de livsmedels- och vattenburna sjukdomsutbrotten är zoonosutbrott. Zoonoser ställer högre krav på samarbete mellan veterinär- och humanmedicinska myndigheter på både nationell, regional och lokal nivå [4]. Ett ständigt beredskapshöjande arbete för dessa smittor är därför angeläget. I Sverige arbetar nationella, regionala och lokala myndigheter med att öka beredskapen för smittor inom både det humana och veterinära smittskyddet. En välkoordinerad och samordnad kommunikation mellan dessa instanser är därmed viktig [4]. Kommunikation vid utbrott Socialstyrelsen påpekade i rapporten Strategi för myndighetssamverkan vid utbrott av zoonotisk sjukdom från juni 2009, att myndigheternas samordnande roll vid utbrott behövde förbättras [2]. Zoonossamverkansgruppen är ett forum av representanter som har en aktiv roll vid zoonosutbrott. Syftet med gruppen är att effektivisera den myndighetsgemensamma kommunikationen på nationell nivå vid zoonotiska utbrott. Gruppen består av sex myndigheter: Arbetsmiljöverket, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen och Statens veterinärmedicinska anstalt. I rapporten menar vi med zoonossamverkan denna grupp om inget annat nämns. En större utvärdering av zoonossamverkan ska göras under 2012 [4]. Inom zoonossamverkan pågår även för närvarande ett treårigt MSB-finansierat projekt uppdelat i olika delprojekt. Delprojektet centrala utbrottsgruppen syftar till att förbättra hanteringen av zoonotiska utbrott genom att utvärdera utbrott inklusive hur kommunikationen mellan myndigheter fungerat. Det finns även ett pågående delprojekt som syftar till att bygga upp en myndighetsgemensam utbrottsdatabas. Aktuella myndigheters ansvarsområde Nationella myndigheter I Nationell plan för myndighetssamverkan vid allvarliga zoonosutbrott, som är utgiven av Socialstyrelsen, beskrivs myndigheternas specifika uppgifter vid ett zoonosutbrott. Nationella, regionala och lokala aktörer som är inblandade vid zoonotiska utbrott har följande ansvar. Jordbruksverket Jordbruksverket har som uppgift att främja en god djurhälsa genom att förebygga, kontrollera och begränsa smittsamma sjukdomar hos djur. Vid zoonotiska utbrott har Jordbruksverket som nationell expertmyndighet på det jordbruks- och livsmedelspolitiska området uppgiften att samordna och leda arbetet för att motverka ytterligare spridning och utrota sjukdomen hos djur. Myndigheten samarbetar med distriktsveterinärorganisationen och avgör om provtagningar, avspärrningar, saneringar eller smittspårningar behöver göras [7]. 11

12 Livsmedelsverket Livsmedel och vatten ingår i Livsmedelsverkets tillsynsansvar som myndighet. Myndigheten har ansvar för den lokala tillsynen och är ett stöd till kommunernas miljö- och hälsoskydd. Livsmedelsverket gör livsmedelstillsyn vid de flesta av landets större livsmedelsanläggningar och köttbesiktning vid landets slakterier [6]. Livsmedelsverkets roll vid zoonotiska utbrott är då en smitta i livsmedel behandlas. Myndigheten ansvarar för att utreda utbrottet genom exempelvis spårning, provtagning och att återkalla produkter då det angår företag som myndigheten kontrollerar. Myndigheten hjälper också Jordbruksverket att bekämpa epizootiutbrott, som innebär utbrott av en allvarlig smittsam djursjukdom [4]. Arbetsmiljöverket Den övergripande uppgiften som Arbetsmiljöverket har är att minska risken för ohälsa och olycksfall i arbetet. Myndigheten utreder allvarliga olyckor eller annan skadlig inverkan som uppstått under arbetsprocessen. Arbetsmiljöverket tar ställning till om arbetsgivaren måste vidta omedelbara skyddsåtgärder vid arbetsplatsen. Myndigheten kan också ge dispens från arbetstidslagen [4]. Smittskyddsinstitutet Smittskyddsinstitutet har en övergripande roll att följa och analysera det nationella epidemiologiska läget för smittsamma sjukdomar i Sverige, för att rapportera vidare samt föreslå åtgärder som syftar till att främja det nationella smittskyddet. Smittskyddsinstitutet ska samverka med andra berörda myndigheter och hälso- och sjukvårdspersonal för att förebygga och begränsa utbrott av smittsamma sjukdomar [2]. Vid ett zoonosutbrott har Smittskyddsinstitutet en rådgivande roll inom smittskyddsområdet, som att uppdatera och informera Socialstyrelsen, laboratorier och infektionsklinker om situationen. Myndigheten bistår med diagnosticering och karakteriseringar från prov, ansvarar för nationella epidemiologiska utredningar och understödjer regionala och lokala aktörer [4]. Socialstyrelsen Som expert- och tillsynsmyndighet för området socialtjänst, hälsoskydd, smittskydd och hälso- och sjukvård verkar Socialstyrelsen för att dessa verksamheter ska hålla en god kvalitet, vara lagenliga och kostnadseffektiva. Myndigheten har vid ett zoonotiskt utbrott i uppgift att nationellt koordinera smittskyddet för människor. Socialstyrelsen är kontaktpunkt för olika myndigheters rapportering av internationella hot mot människors hälsa [4]. Statens veterinärmedicinska anstalt Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) är en myndighet under Jordbruksdepartementet och har en rådgivande funktion som expertmyndighet åt andra myndigheter och enskilda personer. Vid zoonotiska utbrott arbetar man i nära kontakt med Jordbruksverket där SVA bistår med råd och epidemiologiska 12

13 bedömningar i bekämpningsarbetet mot zoonoser och epizootiska utbrott. Myndigheten bistår också vid bekämpning av zoonotisk smitta i livsmedel, samt stödjer med sin expertis smittspårning och desinfektion vid operativa ledningscentraler [9]. Regionala och lokala myndigheter Det är landstingen och kommunerna som ansvarar för den största delen av det operativa arbetet under smittskyddsutredningar. Följande instanser är inblandade vid zoonotiska utbrott [4]. Smittskyddsenheterna En smittskyddsenhet finns vid varje landsting och är bemannad med bland annat smittskyddsläkare och smittskyddssjuksköterskor. Dessa planerar, organiserar och leder smittskyddet i sitt landsting. Smittskyddsläkaren har det operativa ansvaret för att motverka smitta i sitt landsting genom att följa smittskyddsläget i sitt geografiska område och ge allmänheten råd och upplysningar i smittskyddsfrågor. De har också det primära ansvaret för utbrottsutredningar inom länet. Smittskyddsenheterna tar emot anmälningar av fall av smittsamma sjukdomar enligt lagen om anmälningspliktiga sjukdomar från hälso- och sjukvården i länet, och hanterar fallen vidare [5]. Länsstyrelserna Länsstyrelsen har ansvar för det förebyggande smittskyddet för djur i länet. Beroende på vad det gäller kan länsstyrelsen samarbeta med smittskyddsläkare, Smittskyddsinstitutet, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, fältverksamma veterinärer och länets kommuner [5]. Kommunerna Kommunerna har ansvar för att utreda livsmedelsburna zoonosutbrott. Detta gör de i samarbete med regionala aktörer som smittskyddsläkare och länsstyrelser samt nationella myndigheter som Smittskyddsinstitutet och Livsmedelsverket [4]. Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:07) och livsmedelslagen (1971:511), ska de kommunala nämnder som är tillsynsansvariga enligt livsmedelslagen: I samarbete med smittskyddsläkare, länsstyrelse och Smittskyddsinstitutet, genomföra epidemiologiska utredningar av livsmedelsburna utbrott. Utredningen skall i förekommande fall även ske i samverkan med andra berörda tillsynsmyndigheter. Resultatet av utredningarna skall snarast rapporteras till Livsmedelsverket. Miljökontoret är en kommunal myndighet som arbetar med miljöskydd, hälsoskydd och livsmedelskontroll. Genom information, råd, anvisningar och utbildning arbetar kontoret förebyggande. Därutöver gör de tillsyn genom inspektioner, provtagningar och inventeringar. Miljökontoret samarbetar aktivt med Livsmedelsverket då man utför livsmedelskontroller [10]. 13

14 Material och metod Vi gjorde sammanlagt tolv semistrukturerade intervjuer. De intervjuade var representanter från nationella, regionala och lokala myndigheter och är epidemiologer, smittskyddsläkare, smittskyddssjuksköterskor eller har andra nyckelpositioner inom utredning av smittsamma sjukdomar. Intervjuerna gjordes per telefon och vi förde anteckningar under tiden. I två fall valde respondenterna att skicka in svaren skriftligt via mejl. Intervjuerna gjordes från en frågemall med fem öppna frågor som behandlade ämnet kommunikation vid zoonotiska utbrott (se bilaga 1). Representanterna fick kort information om studien i ett mejl och ombads därefter att skicka förslag på tider för en intervju. Intervjufrågorna bifogades i informationsmejlet, för att respondenterna skulle kunna se över frågorna. Intervjupersonerna på den nationella nivån valdes ut via projektet zoonossamverkan. På regional och lokal nivå valdes respondenterna från både små och stora län, landsting och kommuner. Endast respondenternas myndighetsnivå framkommer i studien, för övrigt är de anonyma. Slutligen sammanställde och kategoriserade vi intervjumaterialet för att vidare bearbeta och tolka respondenternas svar. 14

15 Resultat Befintliga IT-system för utbrottskommunikation Vi har kartlagt de befintliga IT-system för utbrottskommunikation som finns vid myndigheterna, för att komplettera den information som framkom under intervjuerna. SmiNet SmiNet är ett system som byggts upp av Smittskyddsinstitutet och smittskyddsenheterna i landet. Enligt smittskyddslagen ska anmälan göras av behandlande läkare (klinik och laboratorier) när någon av de 63 anmälningspliktiga sjukdomarna misstänks eller har bekräftats. Dessa smittskyddsanmälningar görs i SmiNet. Syftet med SmiNet är att göra det möjligt för Smittskyddsinstitutet och smittskyddsenheterna att följa det epidemiologiska läget av dessa sjukdomar, upptäcka utbrott och trender, visa forskningsbehov, utvärdera åtgärder eller mäta storleken av hälsoproblem. Kliniker, laboratorier och smittskyddsenheter tillsammans med Smittskyddsinstitutet är anslutna till systemet och rapporterar och arbetar i det. Epidemiologerna på Smittskyddsinstitutet och smittskyddsenheterna får därmed direkt tillgång till de data som lagts in. Toby är en del av SmiNet som enbart används av smittskyddsenheterna. SmiNet har också ett projekt i utvecklingsfas: MILOU. I MILOU finns möjligheten att definiera ett specifikt utbrott och knyta fallen från SmiNet till utbrottet. Detta innebär bland annat att det går att se om flera fall i ett län är kopplade till samma utbrott [11]. Lednings- och informationssystem (LEIF) LEIF är en systemlösning som upprättats vid Jordbruksverket. Systemet ska först och främst användas av Jordbruksverkets krisorganisation, men syftar även till att bli ett samarbetsverktyg för utbrottskommunikation mellan Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt. De mejl som inkommer i en kris eller händelse kommer att gå via LEIF till en grupp i stället för en person. Uppgifter som ska göras ges som arbetsuppgift till en grupp. Alla mejl och uppgifter i LEIF loggas och därmed ökas spårbarheten. Alla som arbetar vid en kris eller händelse ska kunna få information om vad som gjorts på en fältenhet och tvärtom. Beroende på typen av kris eller händelse har en del myndigheter tillgång till aktuell information i LEIF [12]. WIS WIS är framtaget av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och är ett webbaserat informationssystem som syftar till att underlätta informationsdelning mellan olika aktörer före, under och efter en kris. Systemet möjliggör att alla berörda aktörer får en gemensam lägesbild [13]. 15

16 Krisinformation.se Krisinformation.se är en webbplats som syftar till att förmedla information från myndigheter och andra berörda aktörer och riktar sig till medierna och allmänheten. På webbplatsen kan myndigheter förmedla hur man ska hantera kriser före, under och efter. Webbplatsen drivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och innehåller även myndighetsgemensamma ämnessidor [13]. Livsteck.net Livsteck.net är ett forum som skapats vid Livsmedelsverket. Forumet är begränsat för tillsynsmyndigheter på nationell, regional och lokal nivå, och innehåller information och andra funktioner som ska förbättra livsmedelstillsynen i Sverige. Forumet innehåller bland annat en rapporteringsfunktion för myndigheter till Livsmedelsverket [14]. Den befintliga myndighetsgemensamma kommunikationen Figuren nedan presenterar de främsta kontaktvägarna vid livsmedels- och vattenburna utbrott och/eller zoonotiska utbrott som nämndes av respondenterna vid intervjun. Figur 1: Kontaktvägar vid livsmedelsoch vattenburna utbrott eller zoonotiska utbrott Nationella aktörer Regionala aktörer Lokala aktörer 16

17 På nationell nivå nämndes främst två kommunikationsvägar. Den första kommunikationsingången är mellan experterna som handlägger fallen, och som också kommunicerar med varandra och andra berörda parter. För utbrott under kväll och helg finns en tjänsteman i beredskap (TiB), som främst initialt sköter kommunikationen med myndigheter, medier och allmänhet. En TiB finns inte vid alla nationella myndigheter. Exempelvis Arbetsmiljöverket har i stället inspektörer. Den andra kommunikationsingången på nationell nivå är kommunikationsenheten på respektive myndighet. Det finns en samstämmighet när det gäller vikten av ett nära samarbete mellan kommunikatörerna och handläggarna som arbetar med fallen. Samarbetet mellan parterna anses viktigt för att kvalitetssäkra arbetet och för att försäkra sig om att informationen man får är korrekt, vilket handläggarna med sin expertkunskap bidrar med. Eftersom det är på den lokala nivån som provtagning oftast sker, och sjukdomsfall oftast upptäcks först, är det också där samordningen med de regionala myndigheterna görs. Vid de regionala myndigheterna är det handläggare med uppdelade ansvarsområden som kommunicerar information vidare till de berörda myndigheterna. Rapportering av utbrottskommunikation För de nationella myndigheterna varierar rapporteringen och systemen för utbrott. Alla nationella myndigheter som nämnts ovan medverkar i zoonossamverkan och anser sig ha en god kontakt med övriga nationella myndigheter. Alla myndigheter är olika engagerade, men behovet av att få tillgång till den gemensamma informationen anses stort hos alla myndigheter. Vid akuta utbrott sammankallas telefonkonferenser. Vid sidan av det har myndigheterna telefonkonferens varannan vecka genom den centrala utbrottsgruppen (CUG), som behandlar ärenden från utbrott. CUG nämndes som en bidragande faktor till den goda kommunikationen som finns i dag mellan de nationella myndigheterna. I och med att vi CUG finns har vi en löpande kommunikation varannan vecka. Innan det fanns det ju inga fastlagda rutiner för hur saker skulle skötas, utan det byggde på telefoneller mejlkontakt från den enas eller andras initiativ på något vis, men nu kommer det upp. CUG har fyllt ett tomrum kan man säga. Intervjuperson från en nationell myndighet. En parallell kommunikation och rapportering anses viktigt vid sidan av de tekniska systemen, där de traditionella kontaktvägarna som mejl och telefon är vanligast. Den muntliga kommunikationen förklarades stå för det snabba vid sjukdomsutbrott, medan den skriftliga var mer i kvalitetssäkrande syfte. En representant från regional nivå nämnde regelbundna expertmöten på landstingsnivå som en kontinuerlig kommunikationsform för livsmedelsfrågorna. Inga andra nätverk och grupper nämndes av respondenterna för de zoonotiska sjukdomarna. Samtidigt nämnde man på lokal nivå att kommunikationen mellan kommunen och smittskyddsenheten fungerar bra och anses vara ett informellt, snabbt och bra upparbetat samarbete. 17

18 Inga egna system för rapportering nämndes av lokala aktörer. Smittskyddsenheterna använder sig av SmiNet för att dokumentera fall av de anmälningspliktiga sjukdomarna. Oftast sker rapporteringen via telefon eller mejl vid sidan av systemen. Det finns delade åsikter om behovet av olika system. En respondent ansåg att kontakt genom telefonmöten kan vara avgörande om det överhuvudtaget behövs ytterligare skriftlig dokumentation. Andra respondenter ansåg att systemen är ett hjälpmedel i deras vardag. En respondent ansåg att det är tidskrävande att upprätta telefonlistor, då uppdateringar ständigt behövs på grund av personalomsättningen. Det är så lätt att göra snygga listor på hur och vem man ska ringa, men väldigt ofta blir listorna personer man ska ringa och inte funktioner. Försvinner då personen i fråga av olika anledningar så faller hela listan. Intervjuperson från en regional myndighet. Upplevda brister i kommunikationen och förslag på förbättringar Oavsett myndighetsnivå verkade de allra flesta myndigheter anse att det aldrig går att kommunicera för mycket, men att det oftast hänger på personliga kontakter om kommunikationen fungerar bra eller inte. Samtliga av de nationella myndigheterna upplevde att kommunikationen på nationell nivå fungerar bra. Trots myndigheternas olika roller i zoonossamverkan och graden av engagemang, upplevde alla att de fick tillräcklig information från varandra. Den upparbetade personliga kontakten framstod ha en stor betydelse i kommunikationen på den nationella nivån. Brister upplevdes dock i kommunikationen mellan den nationella nivån och den regionala och lokala nivån. Flera nämnde även att problem uppstod på alla myndigheter när det blev semestertider och den ordinarie personalen inte var på plats. De uppgav också att det då uppstod en prioriteringssituation där man oftast valde att hantera sakfrågan, och att informationen blev lidande och oftast fördröjd. Informationsdelningen fungerade när kontakten med respektive myndighet var etablerad. En representant från en nationell myndighet förklarade svårigheterna som att det finns en problematik med att identifiera utbrott, samt med den tid som det tar från att ett utbrott är identifierat till att nationella myndigheter blir involverade. Regionala och lokala myndigheter kan utreda utbrotten själva och har inte skyldighet att rapportera till nationell nivå. En anledning som nämndes till att nationella myndigheter ville vara informerade, var svårigheter med att identifiera smittkällan. Ju senare i utbrottsskedet myndigheten blir involverad, desto mer försvåras smittskyddsarbetet. Vid större utbrott ser nationella myndigheter svårigheter i att flera lokala och regionala myndigheter oftast har olika lägesbilder. Detta anses bidra till ett mindre samlat informationsläge och försämrar möjligheterna att ge adekvat rådgivning. Representanter från nationella myndigheter upplever att processbeskrivningar hos regionala och lokala myndigheter är otydliga, där exempelvis olika beredskapsplaner inte alltid överensstämmer med de nationella myndigheterna. 18

19 Frågan om mandat anses försvåra möjligheterna för nationella myndigheter att ge adekvat stöd. Även på lokal nivå nämndes frågan om mandat som ett hinder. Det är en brist att det inte är tydligt utsatt i nationell lagstiftning att utbrott som berör flera län ska hanteras av en central myndighet. Intervjuperson från en lokal myndighet. Rapportering från de nationella myndigheterna och tillbaka till regional och lokal nivå förklarades från en respondent så här: Det är ett beslut från situation till situation, hur långt ner man väljer att ta kommunikationen. Intervjuperson från en nationell myndighet. Vid de lokala och regionala myndigheterna fanns samma uppfattning som hos de nationella myndigheterna när det rörde problematiken med den personliga kontakten. Kommunikationsflödet var avhängigt av de personer som är inblandade. Har man varit med förr och har ett kontaktnät så fungerar saker formellt och informellt. Men är man däremot lite grön kan det finnas luckor som helt enkelt gör att det fallerar tyvärr. Intervjuperson från en lokal myndighet. Regionala och lokala myndigheter upplevde att rapportering till de nationella myndigheterna inte gav något tillbaka. Uttryck som att informationen försvinner in i ett stort svart hål eller äts upp var en förklaring till missnöje. Några respondenter berättade om negativa upplevelser av att få reda på saker i efterhand genom andra kanaler som exempelvis nyhetsbrev. Det är jätteviktigt att nationella och samordnande myndigheter inte bara samlar in utan också meddelar ut information. Intervjuperson från en lokal myndighet. 19

20 Diskussion Undersökningen visar att det finns brister och förbättringspunkter i utbrottskommunikationen om livsmedels- och vattenburna sjukdomar samt zoonoser. Utfallet var olika beroende på om kommunikationen sker på samma myndighetsnivå, eller mellan olika myndighetsnivåer. Undersökningen visar här att det är kommunikationen mellan nationella, regionala och lokala myndigheter som brister. Mot bakgrund av detta efterfrågades tydliga processbeskrivningar gemensamma för alla myndigheter som kan bidra till att underlätta kommunikationen. Resultaten i studien överensstämmer med resultaten från Regeringskansliets utredning Ett effektivare smittskydd [1]. Liksom i utredningen uttryckte även respondenterna i vår studie att kommunikationen var personberoende snarare än organisationsberoende. Problem verkar uppstå när ordinarie personal inte är nåbar, speciellt nämndes semestertider. Trots detta påpekades att den interpersonella kontakten är nödvändig och oundviklig men önskan finns att göra den mindre personlig, förslagsvis genom funktionstelefonnummer eller funktionsmejlboxar. Detta medför att samtalet eller mejlet inte riktas till en specifik mottagare, utan snarare till personen som är behörig att svara vid den tidpunkten. Därför föreslår vi vidare arbete med att omvandla den personliga delen av kommunikationen till en mer funktionsinriktad kommunikation. Trots detta går det inte att bortse från det faktum att en god personlig kontakt också bidrar till ett flitigare kommunikationsutbyte myndigheter emellan. Respondenter på den lokala och regionala nivån nämnde att det finns en avsaknad av återkoppling från de nationella myndigheterna. Några hade upplevt att bara rapportera till nationella myndigheter och att få reda på saker som rörde deras arbete i efterhand genom exempelvis medierna. I en tidigare studie finns liknande resultat, där nationella myndigheter sägs ha ett top down-perspektiv, vilket leder till att de regionala och lokala myndigheterna i stället blir uppgiftslämnare och saknar återkoppling av resultat [1]. Nationella myndigheter bör beakta detta i det fortsatta arbetet med utbrottskommunikation. En samstämmighet finns kring att de tekniska systemen inte kan ersätta personalkontakt helt, men att gemensamma verktyg och system kan underlätta. Det finns splittrade åsikter kring utvecklingen av enskilda myndigheters egna kommunikationssystem. Särskilt gällde det system som inte inkluderade alla myndigheter på samma sätt, som olika behörigheter att se information beroende på om det var en nationell, regional eller lokala myndighet. En skillnad i resurser mellan de olika myndigheterna [1] kan vara en bidragande faktor till att de system som upprättats i dag har gjorts av eller tillsammans med nationella myndigheter. Det finns en positiv inställning till de gemensamma resurser som finns, exempelvis webbenkäter vid utbrott, som anses spara tid och effektivisera kommunikationen. För att genomföra myndighetsgemensamma system för samtliga myndigheter krävs en djupare inventering av de befintliga 20

21 systemen och de olika myndigheternas behov. Man behöver också undersöka myndigheternas olika ekonomiska och juridiska förutsättningar. Detta görs i dag bland de nationella myndigheterna i ett delprojekt inom zoonossamverkan, där målet är att upprätta en myndighetsgemensam utbrottsdatabas bland de myndigheter som medverkar. I studien framkommer även att CUG, ett annat delprojekt inom zoonossamverkan, anses vara ett bra utvärderingsverktyg. Som redan tidigare påvisats finns det fortfarande en avsaknad av tydliga regelverk och en tydlig ansvarsfördelning [1]. Dessa brister påverkar kommunikationen vilket kan leda till att utbrottsutredningar försenas. Det lämnar också ett stort ansvar till den enskilde handläggaren. Tydligare riktlinjer för utbrottsklassificering och regelverk kan underlätta och effektivisera arbetet med att följa sjukdomsutbrott. En god samverkan och en väl fungerande kommunikation mellan myndigheterna på nationell, regional och lokal nivå är nödvändiga beståndsdelar för att främja smittskyddsarbetet och optimera krisberedskapen. För att nå dessa mål finns det anledning att vidare förbättra kommunikationen vid utbrott av smittsamma sjukdomar. 21

22 Slutsatser I undersökningen framkommer olika synpunkter och behov från aktörerna. Det finns också en samstämmighet kring ett antal punkter. De fem viktigaste slutsatserna från kartläggningen och intervjuerna är följande: Tydliga processbeskrivningar efterfrågas, som är gemensamma för alla myndigheter och kan bidra till att underlätta kommunikationen. Tydligare regelverk och ansvarsfördelning kan bidra till att effektivisera den myndighetsgemensamma kommunikationen. Det finns ett behov av att kommunikationen mellan myndigheterna ska ske från båda hållen. En tydlig återkoppling av resultat oberoende av myndighetsnivå är ett önskemål. Det är viktigt att vidareutveckla utbrottskommunikationen till att bli mindre personberoende och mer funktionsinriktad. En samstämmighet finns kring att de tekniska systemen inte kan ersätta kommunikationen helt, men att lätthanterliga verktyg och IT-system kan underlätta och effektivisera den. Det finns goda exempel på nationellt upparbetade nätverk för zoonotiska och vatten- och livsmedelsburna utbrott, som exempelvis det myndighetsgemensamma informatörsnätverket och zoonossamverkansgruppen. De bidrar till den väl fungerande kommunikation mellan nationella myndigheter som finns i dag. En liknande kommunikationsform mellan nationella, regionala och lokala myndigheter nämns dock inte och kan vara ett förslag på ett vidare utvecklingsarbete. 22

23 Referenser 1. Regeringskansliet. Ett effektivare smittskydd (SOU 2009:55) Om Smittskyddsinstitutet. Smittskyddsinstitutet. Tillgänglig: Hämtad: Giesecke J. Modern infectious disease epidemiology. Hodder Arnold, Storbritannien Socialstyrelsen. Strategi för myndighetssamverkan vid utbrott av zoonotisk sjukdom Socialstyrelsen. Nationell plan för myndighetssamverkan vid allvarliga zoonosutbrott Smittskyddsinstitutet. Nationell kommunikationsstrategi för det förebyggande arbetet mot hiv, sexuellt överförda infektioner och vissa blodburna sjukdomar Om oss. Livsmedelsverket. Tillgänglig: Hämtad: Detta är jordbruksverket. Jordbruksverket. Tillgänglig: Hämtad: Om SVA. Statens veterinärmedicinska anstalt. Tillgänglig: Hämtad: Välkommen till miljöförvaltningen. Miljökontoret i Stockholms stad. Tillgänglig: Hämtad: Vad är Sminet. Smittskyddsinstitutet, SMI (Sminet). Tillgänglig: Hämtad: Webbaserat informationssystem WIS. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Tillgänglig: https://www.msb.se/sv/produkter--tjanster/wis/ Hämtad: Livsteck.net ny webbplats för offentlig tillsyn. Livsmedelsverket. Tillgänglig: Hämtad:

24 Bilaga Intervjuguide 1. Vilka kontakter har du vid utbrott: Regionala myndigheter vilka/vem, hur, när Nationella myndigheter vilka/vem, hur, när 2. Vem kommunicerar utbrottsinformation till er samt från er och hur går det till? 3. Var upplever du att informationsflödet fungerar respektive var uppstår det brister? 4. Finns det något du anser skulle underlätta kommunikationen? 5. Hur rapporteras/dokumenteras utbrott? 24

25 Denna rapport kan beställas från: Smittskyddsinstitutets beställningsservice c/o Strömberg, Stockholm. Fax: E-post: Webbutik: Publikationen kan även laddas ner från:

Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta

Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta LIVSMEDELSVERKET 1 (5) Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta Innehåll och utformning Citat från lagstiftningen omges av citattecken Om citat innehåller innebär det att delar av en mening som

Läs mer

Smittspridning och. av barns infektioner - vem ansvarar för vad?

Smittspridning och. av barns infektioner - vem ansvarar för vad? Smittspridning och omhändertagande av barns infektioner - vem ansvarar för vad? Bakgrund och förutsättningar Några viktiga årtal 1836 - De första småbarnsskolorna startas 1902 - Den första svenska barnavårdslagstiftningen

Läs mer

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa. Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda

Läs mer

Generell informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap i Landstinget Västmanland

Generell informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap i Landstinget Västmanland 1 (7) Generell informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap i Landstinget Västmanland 2 (7) Innehåll 1 Utgångspunkter och förutsättningar...3 2 Syfte...3 3 Mål...3 4 Samordning och ansvar...4 5 Åtgärdskalender

Läs mer

2015-04-15. Nässjö 20-21 april 2015. Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland

2015-04-15. Nässjö 20-21 april 2015. Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland Nässjö 20-21 april 2015 Anmälan i SmiNet Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland Anmälan av sjukdomsfall och epidemiologisk övervakning 2 kap 5 En behandlande läkare som misstänker

Läs mer

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Sidan 1 Smittskyddslagen I varje landsting ska det finnas en smittskyddsläkare. 1:9 SmL

Läs mer

Folkhälsomyndighetens beredskap mot hälsohot

Folkhälsomyndighetens beredskap mot hälsohot Folkhälsomyndighetens beredskap mot hälsohot Annika Elmgart EC, Beredskap och krishantering Tomas Tolfvenstam EC, Beredskap och smittskyddsdiagnostik Kort om Folkhälsomyndigheten Den 1 januari 2014 gick

Läs mer

Hantering av utbrott av smittsamma sjukdomar på fartyg i internationell trafik

Hantering av utbrott av smittsamma sjukdomar på fartyg i internationell trafik Hantering av utbrott av smittsamma sjukdomar på fartyg i internationell trafik Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

K112 Hygienregler för verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård samt åtgärder vid MRSA och MRSP

K112 Hygienregler för verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård samt åtgärder vid MRSA och MRSP Jordbruksverkets vägledning K112 Hygienregler för verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård samt åtgärder vid MRSA och MRSP Avdelningen för djurskydd och hälsa Fastställd 2015-01-15 Jordbruksverkets

Läs mer

Samhällets kostnader för förebyggande av smittsamma sjukdomar. Resultat

Samhällets kostnader för förebyggande av smittsamma sjukdomar. Resultat Samhällets kostnader för förebyggande av smittsamma sjukdomar Resultat 2 MSB:s kontaktpersoner: Mats Junghage, 010-240 56 74 Linda Ryen, 010-240 56 64 Publikationsnummer MSB 0231-11 3 Förord Myndigheten

Läs mer

Uppdatering av plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken

Uppdatering av plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken Uppdatering av plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken 2017 2018 Uppdatering av aktivitetskalender för 2017 2018 och uppföljning av 2016 års aktiviteter Uppdatering av plan för tillsynsvägledning

Läs mer

Krishanteringsplan - livsmedel och dricksvatten

Krishanteringsplan - livsmedel och dricksvatten Styrdokument, plan 2016-02-01 Dnr MN/2016:21 Krishanteringsplan - livsmedel och dricksvatten Nivå: Miljönämnden Antagen: 2016-02-01 Reviderad: Giltig t.o.m.: 2016-12-31 Ansvarig ägare: Miljöchef 1 Innehåll

Läs mer

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen 2016-01-19 Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@folkhalsomyndigheten.se Bakgrund Varför ett projekt om B-samordning Samordningen är komplicerad inom B- pga av

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys Smittskydd Västra Götaland 2015-05-19 Dnr: 00025-2015 Smittskydd Västra Götaland har analyserat om det finns sådan sårbarhet, eller sådana hot och risker inom sitt ansvarsområde, som synnerligen allvarligt

Läs mer

Svar på remiss från Socialdepartementet med förslag till ändrade former för Smittskyddsinstitutets (SMI) laborativa verksamhet

Svar på remiss från Socialdepartementet med förslag till ändrade former för Smittskyddsinstitutets (SMI) laborativa verksamhet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-04-04 1 (5) HSN 1302-0251 Handläggare: Åke Örtqvist Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-05-21, p 8 Svar på remiss från Socialdepartementet med förslag

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Epizootihandboken Del I 04 SVA_

Epizootihandboken Del I 04 SVA_ 1 DEL I KAPITEL 4 STATENS VETERINÄRMEDICINSKA ANSTALT (SVA)... 3 A. Förberedande åtgärder... 3 B. Åtgärder vid anmälan om misstanke om epizootisk sjukdom... 5 C. Åtgärder när epizootisk sjukdom har konstaterats...

Läs mer

Epizootihandboken Del I 02 Organisation_130905

Epizootihandboken Del I 02 Organisation_130905 1 DEL I KAPITEL 2 ORGANISATION VID BEKÄMPNING AV EPIZOOTISK SJUKDOM... 3 A. Bekämpningsorganisation vid epizootiutbrott av olika omfattning... 3 B. Bekämpningsorganisation vid epizootiutbrott av större

Läs mer

Jordbruksverkets analys har i sig själv ett stort läsvärde, inte minst för

Jordbruksverkets analys har i sig själv ett stort läsvärde, inte minst för J O R D B R U K S V E R K E T : Krisberedskapen ska fungera i alla lägen TOMAS ERIKSSON Krisberedskapen ska fungera i alla lägen, inte bara vid ett eller två scenarion. Det är utgångspunkten i Jordbruksverkets

Läs mer

Vårdhygien inom djursjukvården teori och praktik, del 1

Vårdhygien inom djursjukvården teori och praktik, del 1 Vårdhygien inom djursjukvården teori och praktik, del 1 Christina Thörn, veterinär på Jordbruksverket, Avdelningen för djurskydd och hälsa christina.thorn@jordbruksverket.se Innehåll Lite kort om Jordbruksverkets

Läs mer

Höstmöte 2016 Introduktion Gott och Blandat

Höstmöte 2016 Introduktion Gott och Blandat Höstmöte 2016 Introduktion Gott och Blandat Åke Örtqvist Smittskyddsläkare 28 september och 6 oktober Aktörer i smittskydd Lokalt Sjukhus/ kommun Primärvård Vårdhygien Infektion Regionalt Smittskydd Stockholm/

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om frivillig organiserad hälsokontroll

Läs mer

Uppstartsmöte för lokalt smittskyddsansvariga

Uppstartsmöte för lokalt smittskyddsansvariga Uppstartsmöte för lokalt smittskyddsansvariga 2015-02-26 Mats Ericsson Smittskyddsläkare Smittskydd i Uppsala Län Uppdrag Primärvårdens roll lokalt smittskyddsansvariga (Epidemikår) Smittskyddets uppgifter

Läs mer

Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige. Överenskommelse om ansvar för funktioner av betydelse för ett laboratorienätverk

Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige. Överenskommelse om ansvar för funktioner av betydelse för ett laboratorienätverk Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige Överenskommelse om ansvar för funktioner av betydelse för ett laboratorienätverk Förord Laboratorieverksamhet av betydelse för smittskydd

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa

Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa Beredskapsplan vid pandemisk influensa 1/11 Bo Jensen Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa Antagen av kommunstyrelsen 2009-11-02 Beredskapsplan vid pandemisk influensa 2/11 1. Inledning

Läs mer

Kapacitet vid karantänshamnar och karantänsflygplatser vägledning utifrån det internationella hälsoreglementet

Kapacitet vid karantänshamnar och karantänsflygplatser vägledning utifrån det internationella hälsoreglementet Miljöförvaltningen Hälsoskydd Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2013-10-21 Handläggare Jerzy Slazak Telefon: 08-508 289 74 Mathias Eriksson Telefon: 08-508 288 78 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2013-10-22

Läs mer

Flyktingsituationen. erfarenheter från nationell nivå på FOHM. Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering

Flyktingsituationen. erfarenheter från nationell nivå på FOHM. Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering Flyktingsituationen erfarenheter från nationell nivå på FOHM Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering Portalparagraf Folkhälsomyndighetens instruktion SFS 2013:1020 Allmänt: 1 Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Epidemiberedskapsplan

Epidemiberedskapsplan Epidemiberedskapsplan för Västra Götalandsregionen Fastställd av Regionstyrelsen 2013-12-10 Gäller från och med 2014-01-01 Reviderad i samråd mellan Smittskydd Västra Götaland och PKMC, förelagd för Regionala

Läs mer

Samordnad kommunikation

Samordnad kommunikation Samordnad kommunikation - före, under och efter samhällsstörningar i Gävleborgs län Regional kommunikationsstrategi Utgiven november 2015 Tryck: Taberg Media Group Produktion: Länsstyrelsen Gävleborg Innehållsförteckning

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse. Beslutad Uppdaterad

Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse. Beslutad Uppdaterad Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse Beslutad 2009-11-27 Uppdaterad 2016-05-26. 1 INNEHÅLL 1. Allmänt..3 2. Mål och riktlinjer...3 3. Ledning och ansvarsfördelning....3-4

Läs mer

Ebola erfarenheter av samverkan. Per Follin Smittskyddsläkare

Ebola erfarenheter av samverkan. Per Follin Smittskyddsläkare Ebola erfarenheter av samverkan Per Follin Smittskyddsläkare 1 Smittskyddens varierande perspektiv 21 landsting / regioner 21 smittskyddsläkare (SmL) Totalt 198 personer i landet (SmL, biträdande SmL,

Läs mer

Smittskyddslagstiftningen - inte bara en lag

Smittskyddslagstiftningen - inte bara en lag Smittskyddslagstiftningen - inte bara en lag Hans Fredlund Docent, smittskyddsläkare Smittskyddsenheten Laboratoriemedicinska länskliniken Universitetssjukhuset Örebro, Region Örebro län 1914 Tuberkulosförordningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Smittskyddsinstitutet; SFS 2010:604 Utkom från trycket den 22 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter Allmänna

Läs mer

Utvärdering 2013 av projekt finansierade ur anslag 2:4 Krisberedskap. Fyra projekt på temat farliga ämnen

Utvärdering 2013 av projekt finansierade ur anslag 2:4 Krisberedskap. Fyra projekt på temat farliga ämnen Utvärdering 2013 av projekt finansierade ur anslag 2:4 Krisberedskap Fyra projekt på temat farliga ämnen MSB:s kontaktperson Kristina Westerdahl, 010-240 40 60 Publikationsnummer MSB648 februari 2014 ISBN

Läs mer

Kursämne för delmål c11

Kursämne för delmål c11 Kursämne för delmål c11 Delmål c11: : kunna llämpa lagar och andra föreskrier som gäller för specialiteten, inklusive ha kunskap om annan relevant lagstiftning Kursämne: Författningar med vårdhygienisk

Läs mer

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Karin Carlin 2015-03-13 1 Tvärsektoriell handlingsplan Sid 2. Bakgrund Förslag till Svensk handlingsplan

Läs mer

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen

Läs mer

Beredskapsplanering för utbrott av smittsamma sjukdomar

Beredskapsplanering för utbrott av smittsamma sjukdomar Beredskapsplanering för utbrott av smittsamma sjukdomar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang Instruktion för sjukvård vid publika evenemang i Kalmar län Arrangörsversion Giltighet Tills vidare. Målgrupp Arrangörer av publika evenemang i Kalmar län Ansvarig för dokumentet Kris och beredskapsenheten

Läs mer

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Projekt 10 från handlingsplanen för den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2014-08-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar

Läs mer

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019 Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019 Del 1 Introduktion till den nationella kontrollplanen Planen har utarbetats av Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska

Läs mer

Förordning (1971:810) med allmän veterinärinstruktion [Fakta & Historik]

Förordning (1971:810) med allmän veterinärinstruktion [Fakta & Historik] SFS 1971:810 Förordning (1971:810) med allmän veterinärinstruktion [Fakta & Historik] Inledande bestämmelser 1 I förordningen meddelas bestämmelser för länsveterinärer, för distrikts- och besiktningsveterinärorganisationerna

Läs mer

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett

Läs mer

Hiv och lagstiftning regelverk och rutiner

Hiv och lagstiftning regelverk och rutiner Hiv och lagstiftning regelverk och rutiner Inger AvRosen Smittskyddsläkare 2012-11-15 Hiv infektionens naturalförlopp utan behandling sjunker CD4 AIDS! CD4 x 10/liter 600 400 200 100 Herpes zoster Seborrhoisk

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande. PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd

Läs mer

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om frivillig organiserad hälsokontroll

Läs mer

MISSIV 2013-04-08 LJ 2013/264. Förvaltningsnamn Avsändare

MISSIV 2013-04-08 LJ 2013/264. Förvaltningsnamn Avsändare MISSIV 2013-04-08 LJ 2013/264 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Remissvar över rapporten Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige S2010/9051/FS Landstinget i Jönköpings

Läs mer

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete föreläsare. Lennart Melin Statens Veterinärmedicinska Anstalt Avdelningen för Verksamhetsstöd / Verksamhetsområde Säkerhet Avdelningen för Bakteriologi

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27115004HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2014-2015

HANDLINGSPLAN 2014-2015 HANDLINGSPLAN 2014-2015 Mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Våld är en ensidig handling och inte en ömsesidig handling. Där det finns våld finns också motstånd. Omgivningens positiva respons

Läs mer

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN 1097 Kompetensbeskrivning Specialiteten vårdhygien karaktäriseras av fördjupad kunskap om prevention av vårdrelaterade infektioner och smittspridning inom vården. Kompetensområdet omfattar även färdigheter

Läs mer

Samordningsuppdrag antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Årsrapport 2014

Samordningsuppdrag antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Årsrapport 2014 Samordningsuppdrag antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Årsrapport 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från Swedac till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi.

Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från Swedac till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi. Peter Strömbäck, Generaldirektör Borås 2015-05-21 Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi. 1. Bakgrund och utgångspunker 1 är en

Läs mer

Foder som inte är säkert

Foder som inte är säkert 1(1) 2014-02-24 Foder som inte är säkert Foder får inte vara skadligt för djurs och människor hälsa eller miljön. Om du som foderleverantörer 1 misstänker att ett foder inte är säkert, på grund av förorening

Läs mer

Strategi SVA 2011 2014. Friska djur trygga människor

Strategi SVA 2011 2014. Friska djur trygga människor Strategi SVA 2011 2014 Friska djur trygga människor SVA:s grundläggande värderingar och kännetecken SVA tar ett viktigt samhällsansvar och står för en förutseende beredskap Vår verksamhet vilar på vetenskaplig

Läs mer

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Beslutad av kommunstyrelsen 2014-04-28, 28 Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Bakgrund och inledning Kommunen har det yttersta ansvaret för att människor som vistas där får den hjälp och det stöd

Läs mer

Den nya influensan A(H1N1)

Den nya influensan A(H1N1) Socialutskottets betänkande 2009/10:SoU16 Den nya influensan A(H1N1) Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2009/10:126 Den nya influensan A(H1N1). Ingen motion har väckts med anledning

Läs mer

Laboratorienätverk för Smittskydd och Mikrobiologi i Sverige

Laboratorienätverk för Smittskydd och Mikrobiologi i Sverige Laboratorienätverk för Smittskydd och Mikrobiologi i Sverige Regeringsuppdrag till SMI december 2010 Se över formerna för myndighetens laborativa verksamhet Undersöka möjligheten att öka samverkan med

Läs mer

Kriskommunikationsplan för Region Norrbotten,

Kriskommunikationsplan för Region Norrbotten, Styrande regeldokument Policy Sida 1 (5) Kriskommunikationsplan för Region Norrbotten, 2017 2019 Kriskommunikationsplanen gås igenom årligen. Den uppdateras vid behov och skall då på nytt godkännas av

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Agenda Risk- och sårbarhetsanalyser och föreskrifter Förmågebedömning Frågor angående föreskrifter för RSA Diskussionsfrågor Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser

Läs mer

Godkänt av Landstingsdirektören enligt direktörsgruppens beslut

Godkänt av Landstingsdirektören enligt direktörsgruppens beslut Ägare: Landstinget Dalarna Framtaget av (förf) Britt Knutas, beredskapssamordnare Chales Cederequist, HoS Anders Lindblom, smittskyddsläkare Astrid Danielsson, bitr smittskyddsläkare Bodil Petersen, smittskyddssköterska

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 28 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 27 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om provtagning på djur, m.m.; SFS 2006:815 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Det internationella hälsoreglementet IHR 2005

Det internationella hälsoreglementet IHR 2005 Det internationella hälsoreglementet h IHR 2005 IHR 2005 i korthet WHO:s internationella hälsoreglemente Ett legalt bindande ramverk för 194 länder Syftet är största möjliga skydd mot att vissa sjukdomar

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap; SFS 2008:1003 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Fastlagd 4/11 2014 av inriktande nivån genom Regionala chefsgruppen Vad har

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Smittskyddsarbete - smittskyddsläkarens roll - varför smittspåra?

Smittskyddsarbete - smittskyddsläkarens roll - varför smittspåra? Smittskyddsarbete - smittskyddsläkarens roll - varför smittspåra? Åke Örtqvist Smittskyddsläkare 150210 sidan 1 Organisation av smittskydd Socialstyrelsen Tillsynsmyndighet Folkhälsomyndigheten Smittskyddsläkare

Läs mer

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll kbm rekommenderar 2007:1 kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll Titel:

Läs mer

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna Bildtexter - Samhällets krishantering På uppdrag av Försvarsutbildarna Innehållsförteckning Bild 1 - SAMHÄLLETS KRISHANTERING... 3 Bild 2 - KRIS & EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 3 Kris... 3 Extraordinär händelse...

Läs mer

1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen

1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen Greta Smedje 1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen Effektivisera det förebyggande folkhälsoarbetet, vidareutveckla det

Läs mer

- Kunskapen om hiv/aids och om hur det är att leva med sjukdomen skall förbättras i offentlig verksamhet, i arbetslivet och i samhället i stort.

- Kunskapen om hiv/aids och om hur det är att leva med sjukdomen skall förbättras i offentlig verksamhet, i arbetslivet och i samhället i stort. ANVISNINGAR VID ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR INSATSER MOT HIV/AIDS OCH VISSA ANDRA SMITTSAMMA SJUKDOMAR TILL LANDSTING/REGIONER OCH KOMMUNER FÖR ÅR 2011 Smittskyddsinstitutet ansvarar sedan den 1 juli 2010

Läs mer

Beredskapsplan för Miljönämndens verksamhet. Antagen av Miljönämnden 2011-01-31, 26. Dnr 11/8

Beredskapsplan för Miljönämndens verksamhet. Antagen av Miljönämnden 2011-01-31, 26. Dnr 11/8 Beredskapsplan för Miljönämndens verksamhet Antagen av Miljönämnden 2011-01-31, 26 Dnr 11/8 Omfattning: -talar om vad och vilka rutinen omfattar. Beredskapsplan för Miljönämndens verksamhet beskriver beredskapen

Läs mer

Inledande bestämmelse

Inledande bestämmelse Smittskyddsförordning (2004:255) Ändrad: t.o.m. SFS 2013:900 Inledande bestämmelse 1 I denna förordning ges kompletterande föreskrifter till smittskyddslagen (2004:168). De uttryck och benämningar som

Läs mer

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE 1(7) Gert Andersson 0155-26 40 72 Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM I händelse av en krissituation och höjd beredskap

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

EPIDEMIBEREDSKAP HALLAND

EPIDEMIBEREDSKAP HALLAND 1 2009-03-16 EPIDEMIBEREDSKAP HALLAND 1. BAKGRUND Epidemi en form av medicinsk katastrof Epidemier har många likheter med andra akuta belastningar inom sjukvården. Det är därför naturligt att beredskapsplaner

Läs mer

Svar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning

Svar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning Tjänsteskrivelse 2016-09-28 Handläggare Marie Lindström Utredningsenheten Kommunstyrelsen Svar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning

Läs mer

Utveckling av FRG-konceptet

Utveckling av FRG-konceptet samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Utveckling av räddningstjänst och krishantering Jassin Nasr 010-240 5321 jassin.nasr@msb.se Utveckling av FRG-konceptet Inledning Konceptet frivilliga resursgrupper

Läs mer

Arbetsgruppsmöte 22/3

Arbetsgruppsmöte 22/3 Arbetsgruppsmöte 22/3 Agenda Referenslaboratorier och fåtalsdiagnostik 10:00-10:15 Samling med kaffe och fralla 10:15-10:45 Introduktion (Lena Dillner -Hans Gaines) 10:45-12:30 Grupparbete Efterfrågan

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Miljö- och byggnadskontoret Maria Pålsson Bilaga 1 2013-03-15 1 (7) Dnr 2013/0039 Miljö- och byggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Bakgrund 2012-06-13 beslutade

Läs mer

Internationella hälsoreglementet och underrättelseskyldighet. Stayesh Abdollahi Enheten för beredskap och krishantering

Internationella hälsoreglementet och underrättelseskyldighet. Stayesh Abdollahi Enheten för beredskap och krishantering Internationella hälsoreglementet och underrättelseskyldighet Stayesh Abdollahi Enheten för beredskap och krishantering Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa.

Läs mer

Djurhälsopersonalens anmälningsplikt enligt djurskyddslagen --- Olika parters olika roller

Djurhälsopersonalens anmälningsplikt enligt djurskyddslagen --- Olika parters olika roller Djurhälsopersonalens anmälningsplikt enligt djurskyddslagen --- Olika parters olika roller Kurser i djurskyddsbedömning våren 2010 samt januari 2011 Björn Dahlén Djurskyddschef 1 Den svenska modellen Samtal,

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer