Myndighetsövergripande kommunikation vid utbrott. Med fokus på zoonotiska sjukdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Myndighetsövergripande kommunikation vid utbrott. Med fokus på zoonotiska sjukdomar"

Transkript

1 Myndighetsövergripande kommunikation vid utbrott Med fokus på zoonotiska sjukdomar

2 Citera gärna Smittskyddsinstitutets rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Utgiven av: Smittskyddsinstitutet Solna. Tel: , fax: Artikelnummer:

3 Myndighetsövergripande kommunikation vid utbrott Med fokus på zoonotiska sjukdomar

4 Förord En gemensam lägesuppfattning är grundläggande i arbetet kring ett misstänkt utbrott, och ledord i ett sådant arbete är samverkan och kommunikation. Samverkan inkluderar i detta fall både nationella myndigheter och olika regionala och lokala aktörer. En god samverkan är ofta nyckeln till en god krisberedskapsförmåga. Rapporten innehåller en kartläggning av hur kommunikationen fungerar i dagsläget och pekar på identifierade behov och upplevda brister i kommunikationen mellan nationella, regionala och lokala myndigheter. Rapporten riktar sig främst till personer som på olika sätt arbetar med utbrott av smittsamma sjukdomar. Den riktar sig även till andra som generellt är intresserade av olika aspekter av smittskyddsarbete. Arbetet med rapporten är en del av ett forskningsprojekt finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Rapporten har sammanställts av Therese Falén, Anette Hulth, Fredric Ripe och Katarina Widgren vid Smittskyddsinstitutet. Ett stort tack till de som medverkat i intervjuerna eller bistått med information på annat sätt. Thomas Tegenfeldt Avdelningschef Analys och prevention 4

5 Innehåll Förord... 4 Sammanfattning... 7 Inledning... 8 Mål... 9 Avgränsningar... 9 Bakgrund Allmänt om utbrott Kommunikation vid utbrott Aktuella myndigheters ansvarsområde Material och metod Resultat Den befintliga myndighetsgemensamma kommunikationen Diskussion Slutsatser Referenser Bilaga Intervjuguide

6 6

7 Sammanfattning Smittskyddsinstitutet har försökt tydliggöra den befintliga utbrottskommunikationen med fokus på zoonotiska sjukdomar, genom att identifiera behov och upplevda brister i kommunikationen mellan nationella, regionala och lokala myndigheter. Arbetet har utförts genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med representanter inom utbrottsutredningar av smittsamma sjukdomar från nationella, regionala och lokala myndigheter. Undersökningen är en del av ett forskningsprojekt finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Sammanfattningsvis kan vi dra följande slutsatser: Tydliga processbeskrivningar efterfrågas, som är gemensamma för alla myndigheter och kan bidra till att underlätta kommunikationen. Tydligare regelverk och ansvarsfördelning kan bidra till att effektivisera den myndighetsgemensamma kommunikationen. Det finns ett behov av att kommunikationen mellan myndigheterna ska ske från båda hållen. En tydlig återkoppling av resultat oberoende av myndighetsnivå är ett önskemål. Det är viktigt att vidareutveckla utbrottskommunikationen till att bli mindre personberoende och mer funktionsinriktad. En samstämmighet finns kring att de tekniska systemen inte kan ersätta kommunikationen helt, men att lätthanterliga verktyg och IT-system kan underlätta och effektivisera den. Det finns goda exempel på nationellt upparbetade nätverk för zoonotiska och vatten- och livsmedelsburna utbrott, som exempelvis det myndighetsgemensamma informatörsnätverket och zoonossamverkansgruppen. De bidrar till den väl fungerande kommunikation mellan nationella myndigheter som finns i dag. En liknande kommunikationsform mellan nationella, regionala och lokala myndigheter nämns dock inte och kan vara ett förslag på ett vidare utvecklingsarbete. Det finns goda förutsättningar för att vidare effektivisera kommunikationen. En god kommunikation mellan myndigheterna är nödvändig för att främja smittskyddsarbetet och optimera krisberedskapen. 7

8 Inledning En väl fungerande kommunikation i vardagen och i kriser är en grundförutsättning för ett effektivt och säkert smittskyddsarbete. Inblandade i kommunikationskedjan är samverkande myndigheter och de grupper och individer som berörs av budskapet. För att åstadkomma detta är en fungerande samordning mellan nationella, regionala och lokala myndigheter nödvändig [1]. I enlighet med förordningen 2010:604 och smittskyddslagen 2004:168 har Smittskyddsinstitutet som expertmyndighet en övergripande roll att följa och analysera det nationella epidemiologiska läget. Myndigheten ska rapportera och kommunicera till övriga aktörer och föreslå åtgärder som främjar det nationella smittskyddet. Detta ska göras i samverkan med andra berörda myndigheter och hälso- och sjukvårdspersonal, för att förebygga och begränsa utbrott av smittsamma sjukdomar [2]. Majoriteten av nya smittsamma sjukdomar som dyker upp i Sverige i dag är zoonotiska. Zoonotisk smittspridning innebär smittor som kan spridas mellan människor och djur genom exempelvis livsmedel. Det är dessutom den typ av sjukdomar som är mest utbrottsbenägna. Ett flertal myndigheter berörs av dessa frågor, vilket kräver en väl fungerande samverkan. Kommunikationen sker genom upparbetade nätverk och grupper, till exempel zoonossamverkansgruppen och den centrala utbrottsgruppen (CUG), men är även till stor del personbunden och inofficiell. Smittskyddsinstitutet har velat undersöka och kartlägga de komponenter som behövs för en myndighetsgemensam lägesbild vid utbrott. Studien inventerar den kommunikation som finns i dag genom bland annat en undersökning av aktörernas behov och önskemål. Rapporten redovisar de komponenter som behövs för att effektivisera kommunikationsflödet mellan nationella, regionala och lokala aktörer. Då de flesta av de smittsamma sjukdomar som orsakar utbrott är zoonoser, gjorde vi denna kartläggning inom projektet zoonossamverkan (MSB ), där man redan arbetar med en upparbetad strategi och nationell plan för samverkan. 8

9 Mål Målet är att visa på områden där det finns förbättringspotential, genom att kartlägga de befintliga kommunikationskanalerna kring utbrott mellan myndigheter och att identifiera de behov som upplevs bland aktörerna. Avgränsningar Studien fokuserar på zoonotiska sjukdomar, men berör även övriga livsmedels- och vattenburna sjukdomar, trots att dessa inte alltid innebär zoonotisk smittöverföring. Detta beror på att vissa av dessa står för höga rapporteringssiffror och inkluderas i utbrottsutredningar inom zoonossamverkan. Arbetet avgränsas även till att enbart innefatta kommunikation mellan myndigheter och inte den som sker till allmänhet eller medier. Vi kommer heller inte att implementera något verktyg eller någon strategi inom ramen för detta projekt. 9

10 Bakgrund Allmänt om kommunikation Kommunikation är en grundförutsättning för att de aktörer som är involverade ska få kunskap om, förstå och acceptera beslut och processer. Kommunikationen ska vara tydlig och effektiv där både avsändare och mottagare har samma information och alla berörda aktörer är likvärdigt inkluderade [3]. En grundförutsättning för ett väl fungerande smittskyddsarbete i en kris är att kommunikationen är väl fungerande i vardagen. För att detta ska kunna ske krävs en god samverkan mellan olika sektorer [1]. Kommunikationen och informationsflödet har flera nivåer och riktningar. I arbetet med smittsamma sjukdomar finns en mängd aktörer på olika nivåer som kommunicerar med varandra. Undersökningen inkluderar följande nationella, regionala och lokala aktörer: Nationell nivå Arbetsmiljöverket, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen, Statens veterinärmedicinska anstalt. Regional nivå Landsting, länsstyrelser, smittskyddsenheter. Lokal nivå Kommuner. Den tekniska utvecklingen har inneburit fler kommunikationskanaler som underlättar vid utbrott. Telefonkonferenser, mejlkontakt, webbplatser och interna kommunikationssystem bidrar samtliga till att effektivisera och underlätta kommunikations- och informationsutbytet. Den kommunikation som sker i dag ser olika ut beroende på myndighet, och ett antal olika kommunikations- och informationskanaler används. För en god kommunikation krävs också tydliga processer för att hålla en genomgående god kvalitet på kommunikationen vid samtliga myndigheter [1]. Sedan 2006 finns ett etablerat informatörsnätverk mellan kommunikatörer vid de nationella myndigheterna, där även samverkan med regionala och lokala myndigheter sker vid behov. Nätverket bygger på tydliga strukturer där kommunikationen är funktionsbunden. Allmänt om utbrott Nästan alla utbrottsutredningar av en känd eller ny sjukdom börjar med upptäckten av fler sjukdomsfall än förväntat. Ett sjukdomsutbrott definieras enligt Benenson som en förekomst av sjukdomsfall som är över förväntan, kopplade i tid eller plats [3]. Exempel på infektionssjukdomar som kan ge utbrott är luftburen smitta som influensa, sexuellt överförbar smitta som klamydia, blodburen smitta som hepatit C eller livsmedelburen smitta som salmonella. Det är främst livsmedels- och 10

11 vattenburna sjukdomar som orsakar utbrott och därför fokuserar studien på dessa. Många av de livsmedels- och vattenburna sjukdomsutbrotten är zoonosutbrott. Zoonoser ställer högre krav på samarbete mellan veterinär- och humanmedicinska myndigheter på både nationell, regional och lokal nivå [4]. Ett ständigt beredskapshöjande arbete för dessa smittor är därför angeläget. I Sverige arbetar nationella, regionala och lokala myndigheter med att öka beredskapen för smittor inom både det humana och veterinära smittskyddet. En välkoordinerad och samordnad kommunikation mellan dessa instanser är därmed viktig [4]. Kommunikation vid utbrott Socialstyrelsen påpekade i rapporten Strategi för myndighetssamverkan vid utbrott av zoonotisk sjukdom från juni 2009, att myndigheternas samordnande roll vid utbrott behövde förbättras [2]. Zoonossamverkansgruppen är ett forum av representanter som har en aktiv roll vid zoonosutbrott. Syftet med gruppen är att effektivisera den myndighetsgemensamma kommunikationen på nationell nivå vid zoonotiska utbrott. Gruppen består av sex myndigheter: Arbetsmiljöverket, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen och Statens veterinärmedicinska anstalt. I rapporten menar vi med zoonossamverkan denna grupp om inget annat nämns. En större utvärdering av zoonossamverkan ska göras under 2012 [4]. Inom zoonossamverkan pågår även för närvarande ett treårigt MSB-finansierat projekt uppdelat i olika delprojekt. Delprojektet centrala utbrottsgruppen syftar till att förbättra hanteringen av zoonotiska utbrott genom att utvärdera utbrott inklusive hur kommunikationen mellan myndigheter fungerat. Det finns även ett pågående delprojekt som syftar till att bygga upp en myndighetsgemensam utbrottsdatabas. Aktuella myndigheters ansvarsområde Nationella myndigheter I Nationell plan för myndighetssamverkan vid allvarliga zoonosutbrott, som är utgiven av Socialstyrelsen, beskrivs myndigheternas specifika uppgifter vid ett zoonosutbrott. Nationella, regionala och lokala aktörer som är inblandade vid zoonotiska utbrott har följande ansvar. Jordbruksverket Jordbruksverket har som uppgift att främja en god djurhälsa genom att förebygga, kontrollera och begränsa smittsamma sjukdomar hos djur. Vid zoonotiska utbrott har Jordbruksverket som nationell expertmyndighet på det jordbruks- och livsmedelspolitiska området uppgiften att samordna och leda arbetet för att motverka ytterligare spridning och utrota sjukdomen hos djur. Myndigheten samarbetar med distriktsveterinärorganisationen och avgör om provtagningar, avspärrningar, saneringar eller smittspårningar behöver göras [7]. 11

12 Livsmedelsverket Livsmedel och vatten ingår i Livsmedelsverkets tillsynsansvar som myndighet. Myndigheten har ansvar för den lokala tillsynen och är ett stöd till kommunernas miljö- och hälsoskydd. Livsmedelsverket gör livsmedelstillsyn vid de flesta av landets större livsmedelsanläggningar och köttbesiktning vid landets slakterier [6]. Livsmedelsverkets roll vid zoonotiska utbrott är då en smitta i livsmedel behandlas. Myndigheten ansvarar för att utreda utbrottet genom exempelvis spårning, provtagning och att återkalla produkter då det angår företag som myndigheten kontrollerar. Myndigheten hjälper också Jordbruksverket att bekämpa epizootiutbrott, som innebär utbrott av en allvarlig smittsam djursjukdom [4]. Arbetsmiljöverket Den övergripande uppgiften som Arbetsmiljöverket har är att minska risken för ohälsa och olycksfall i arbetet. Myndigheten utreder allvarliga olyckor eller annan skadlig inverkan som uppstått under arbetsprocessen. Arbetsmiljöverket tar ställning till om arbetsgivaren måste vidta omedelbara skyddsåtgärder vid arbetsplatsen. Myndigheten kan också ge dispens från arbetstidslagen [4]. Smittskyddsinstitutet Smittskyddsinstitutet har en övergripande roll att följa och analysera det nationella epidemiologiska läget för smittsamma sjukdomar i Sverige, för att rapportera vidare samt föreslå åtgärder som syftar till att främja det nationella smittskyddet. Smittskyddsinstitutet ska samverka med andra berörda myndigheter och hälso- och sjukvårdspersonal för att förebygga och begränsa utbrott av smittsamma sjukdomar [2]. Vid ett zoonosutbrott har Smittskyddsinstitutet en rådgivande roll inom smittskyddsområdet, som att uppdatera och informera Socialstyrelsen, laboratorier och infektionsklinker om situationen. Myndigheten bistår med diagnosticering och karakteriseringar från prov, ansvarar för nationella epidemiologiska utredningar och understödjer regionala och lokala aktörer [4]. Socialstyrelsen Som expert- och tillsynsmyndighet för området socialtjänst, hälsoskydd, smittskydd och hälso- och sjukvård verkar Socialstyrelsen för att dessa verksamheter ska hålla en god kvalitet, vara lagenliga och kostnadseffektiva. Myndigheten har vid ett zoonotiskt utbrott i uppgift att nationellt koordinera smittskyddet för människor. Socialstyrelsen är kontaktpunkt för olika myndigheters rapportering av internationella hot mot människors hälsa [4]. Statens veterinärmedicinska anstalt Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) är en myndighet under Jordbruksdepartementet och har en rådgivande funktion som expertmyndighet åt andra myndigheter och enskilda personer. Vid zoonotiska utbrott arbetar man i nära kontakt med Jordbruksverket där SVA bistår med råd och epidemiologiska 12

13 bedömningar i bekämpningsarbetet mot zoonoser och epizootiska utbrott. Myndigheten bistår också vid bekämpning av zoonotisk smitta i livsmedel, samt stödjer med sin expertis smittspårning och desinfektion vid operativa ledningscentraler [9]. Regionala och lokala myndigheter Det är landstingen och kommunerna som ansvarar för den största delen av det operativa arbetet under smittskyddsutredningar. Följande instanser är inblandade vid zoonotiska utbrott [4]. Smittskyddsenheterna En smittskyddsenhet finns vid varje landsting och är bemannad med bland annat smittskyddsläkare och smittskyddssjuksköterskor. Dessa planerar, organiserar och leder smittskyddet i sitt landsting. Smittskyddsläkaren har det operativa ansvaret för att motverka smitta i sitt landsting genom att följa smittskyddsläget i sitt geografiska område och ge allmänheten råd och upplysningar i smittskyddsfrågor. De har också det primära ansvaret för utbrottsutredningar inom länet. Smittskyddsenheterna tar emot anmälningar av fall av smittsamma sjukdomar enligt lagen om anmälningspliktiga sjukdomar från hälso- och sjukvården i länet, och hanterar fallen vidare [5]. Länsstyrelserna Länsstyrelsen har ansvar för det förebyggande smittskyddet för djur i länet. Beroende på vad det gäller kan länsstyrelsen samarbeta med smittskyddsläkare, Smittskyddsinstitutet, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, fältverksamma veterinärer och länets kommuner [5]. Kommunerna Kommunerna har ansvar för att utreda livsmedelsburna zoonosutbrott. Detta gör de i samarbete med regionala aktörer som smittskyddsläkare och länsstyrelser samt nationella myndigheter som Smittskyddsinstitutet och Livsmedelsverket [4]. Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:07) och livsmedelslagen (1971:511), ska de kommunala nämnder som är tillsynsansvariga enligt livsmedelslagen: I samarbete med smittskyddsläkare, länsstyrelse och Smittskyddsinstitutet, genomföra epidemiologiska utredningar av livsmedelsburna utbrott. Utredningen skall i förekommande fall även ske i samverkan med andra berörda tillsynsmyndigheter. Resultatet av utredningarna skall snarast rapporteras till Livsmedelsverket. Miljökontoret är en kommunal myndighet som arbetar med miljöskydd, hälsoskydd och livsmedelskontroll. Genom information, råd, anvisningar och utbildning arbetar kontoret förebyggande. Därutöver gör de tillsyn genom inspektioner, provtagningar och inventeringar. Miljökontoret samarbetar aktivt med Livsmedelsverket då man utför livsmedelskontroller [10]. 13

14 Material och metod Vi gjorde sammanlagt tolv semistrukturerade intervjuer. De intervjuade var representanter från nationella, regionala och lokala myndigheter och är epidemiologer, smittskyddsläkare, smittskyddssjuksköterskor eller har andra nyckelpositioner inom utredning av smittsamma sjukdomar. Intervjuerna gjordes per telefon och vi förde anteckningar under tiden. I två fall valde respondenterna att skicka in svaren skriftligt via mejl. Intervjuerna gjordes från en frågemall med fem öppna frågor som behandlade ämnet kommunikation vid zoonotiska utbrott (se bilaga 1). Representanterna fick kort information om studien i ett mejl och ombads därefter att skicka förslag på tider för en intervju. Intervjufrågorna bifogades i informationsmejlet, för att respondenterna skulle kunna se över frågorna. Intervjupersonerna på den nationella nivån valdes ut via projektet zoonossamverkan. På regional och lokal nivå valdes respondenterna från både små och stora län, landsting och kommuner. Endast respondenternas myndighetsnivå framkommer i studien, för övrigt är de anonyma. Slutligen sammanställde och kategoriserade vi intervjumaterialet för att vidare bearbeta och tolka respondenternas svar. 14

15 Resultat Befintliga IT-system för utbrottskommunikation Vi har kartlagt de befintliga IT-system för utbrottskommunikation som finns vid myndigheterna, för att komplettera den information som framkom under intervjuerna. SmiNet SmiNet är ett system som byggts upp av Smittskyddsinstitutet och smittskyddsenheterna i landet. Enligt smittskyddslagen ska anmälan göras av behandlande läkare (klinik och laboratorier) när någon av de 63 anmälningspliktiga sjukdomarna misstänks eller har bekräftats. Dessa smittskyddsanmälningar görs i SmiNet. Syftet med SmiNet är att göra det möjligt för Smittskyddsinstitutet och smittskyddsenheterna att följa det epidemiologiska läget av dessa sjukdomar, upptäcka utbrott och trender, visa forskningsbehov, utvärdera åtgärder eller mäta storleken av hälsoproblem. Kliniker, laboratorier och smittskyddsenheter tillsammans med Smittskyddsinstitutet är anslutna till systemet och rapporterar och arbetar i det. Epidemiologerna på Smittskyddsinstitutet och smittskyddsenheterna får därmed direkt tillgång till de data som lagts in. Toby är en del av SmiNet som enbart används av smittskyddsenheterna. SmiNet har också ett projekt i utvecklingsfas: MILOU. I MILOU finns möjligheten att definiera ett specifikt utbrott och knyta fallen från SmiNet till utbrottet. Detta innebär bland annat att det går att se om flera fall i ett län är kopplade till samma utbrott [11]. Lednings- och informationssystem (LEIF) LEIF är en systemlösning som upprättats vid Jordbruksverket. Systemet ska först och främst användas av Jordbruksverkets krisorganisation, men syftar även till att bli ett samarbetsverktyg för utbrottskommunikation mellan Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt. De mejl som inkommer i en kris eller händelse kommer att gå via LEIF till en grupp i stället för en person. Uppgifter som ska göras ges som arbetsuppgift till en grupp. Alla mejl och uppgifter i LEIF loggas och därmed ökas spårbarheten. Alla som arbetar vid en kris eller händelse ska kunna få information om vad som gjorts på en fältenhet och tvärtom. Beroende på typen av kris eller händelse har en del myndigheter tillgång till aktuell information i LEIF [12]. WIS WIS är framtaget av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och är ett webbaserat informationssystem som syftar till att underlätta informationsdelning mellan olika aktörer före, under och efter en kris. Systemet möjliggör att alla berörda aktörer får en gemensam lägesbild [13]. 15

16 Krisinformation.se Krisinformation.se är en webbplats som syftar till att förmedla information från myndigheter och andra berörda aktörer och riktar sig till medierna och allmänheten. På webbplatsen kan myndigheter förmedla hur man ska hantera kriser före, under och efter. Webbplatsen drivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och innehåller även myndighetsgemensamma ämnessidor [13]. Livsteck.net Livsteck.net är ett forum som skapats vid Livsmedelsverket. Forumet är begränsat för tillsynsmyndigheter på nationell, regional och lokal nivå, och innehåller information och andra funktioner som ska förbättra livsmedelstillsynen i Sverige. Forumet innehåller bland annat en rapporteringsfunktion för myndigheter till Livsmedelsverket [14]. Den befintliga myndighetsgemensamma kommunikationen Figuren nedan presenterar de främsta kontaktvägarna vid livsmedels- och vattenburna utbrott och/eller zoonotiska utbrott som nämndes av respondenterna vid intervjun. Figur 1: Kontaktvägar vid livsmedelsoch vattenburna utbrott eller zoonotiska utbrott Nationella aktörer Regionala aktörer Lokala aktörer 16

17 På nationell nivå nämndes främst två kommunikationsvägar. Den första kommunikationsingången är mellan experterna som handlägger fallen, och som också kommunicerar med varandra och andra berörda parter. För utbrott under kväll och helg finns en tjänsteman i beredskap (TiB), som främst initialt sköter kommunikationen med myndigheter, medier och allmänhet. En TiB finns inte vid alla nationella myndigheter. Exempelvis Arbetsmiljöverket har i stället inspektörer. Den andra kommunikationsingången på nationell nivå är kommunikationsenheten på respektive myndighet. Det finns en samstämmighet när det gäller vikten av ett nära samarbete mellan kommunikatörerna och handläggarna som arbetar med fallen. Samarbetet mellan parterna anses viktigt för att kvalitetssäkra arbetet och för att försäkra sig om att informationen man får är korrekt, vilket handläggarna med sin expertkunskap bidrar med. Eftersom det är på den lokala nivån som provtagning oftast sker, och sjukdomsfall oftast upptäcks först, är det också där samordningen med de regionala myndigheterna görs. Vid de regionala myndigheterna är det handläggare med uppdelade ansvarsområden som kommunicerar information vidare till de berörda myndigheterna. Rapportering av utbrottskommunikation För de nationella myndigheterna varierar rapporteringen och systemen för utbrott. Alla nationella myndigheter som nämnts ovan medverkar i zoonossamverkan och anser sig ha en god kontakt med övriga nationella myndigheter. Alla myndigheter är olika engagerade, men behovet av att få tillgång till den gemensamma informationen anses stort hos alla myndigheter. Vid akuta utbrott sammankallas telefonkonferenser. Vid sidan av det har myndigheterna telefonkonferens varannan vecka genom den centrala utbrottsgruppen (CUG), som behandlar ärenden från utbrott. CUG nämndes som en bidragande faktor till den goda kommunikationen som finns i dag mellan de nationella myndigheterna. I och med att vi CUG finns har vi en löpande kommunikation varannan vecka. Innan det fanns det ju inga fastlagda rutiner för hur saker skulle skötas, utan det byggde på telefoneller mejlkontakt från den enas eller andras initiativ på något vis, men nu kommer det upp. CUG har fyllt ett tomrum kan man säga. Intervjuperson från en nationell myndighet. En parallell kommunikation och rapportering anses viktigt vid sidan av de tekniska systemen, där de traditionella kontaktvägarna som mejl och telefon är vanligast. Den muntliga kommunikationen förklarades stå för det snabba vid sjukdomsutbrott, medan den skriftliga var mer i kvalitetssäkrande syfte. En representant från regional nivå nämnde regelbundna expertmöten på landstingsnivå som en kontinuerlig kommunikationsform för livsmedelsfrågorna. Inga andra nätverk och grupper nämndes av respondenterna för de zoonotiska sjukdomarna. Samtidigt nämnde man på lokal nivå att kommunikationen mellan kommunen och smittskyddsenheten fungerar bra och anses vara ett informellt, snabbt och bra upparbetat samarbete. 17

18 Inga egna system för rapportering nämndes av lokala aktörer. Smittskyddsenheterna använder sig av SmiNet för att dokumentera fall av de anmälningspliktiga sjukdomarna. Oftast sker rapporteringen via telefon eller mejl vid sidan av systemen. Det finns delade åsikter om behovet av olika system. En respondent ansåg att kontakt genom telefonmöten kan vara avgörande om det överhuvudtaget behövs ytterligare skriftlig dokumentation. Andra respondenter ansåg att systemen är ett hjälpmedel i deras vardag. En respondent ansåg att det är tidskrävande att upprätta telefonlistor, då uppdateringar ständigt behövs på grund av personalomsättningen. Det är så lätt att göra snygga listor på hur och vem man ska ringa, men väldigt ofta blir listorna personer man ska ringa och inte funktioner. Försvinner då personen i fråga av olika anledningar så faller hela listan. Intervjuperson från en regional myndighet. Upplevda brister i kommunikationen och förslag på förbättringar Oavsett myndighetsnivå verkade de allra flesta myndigheter anse att det aldrig går att kommunicera för mycket, men att det oftast hänger på personliga kontakter om kommunikationen fungerar bra eller inte. Samtliga av de nationella myndigheterna upplevde att kommunikationen på nationell nivå fungerar bra. Trots myndigheternas olika roller i zoonossamverkan och graden av engagemang, upplevde alla att de fick tillräcklig information från varandra. Den upparbetade personliga kontakten framstod ha en stor betydelse i kommunikationen på den nationella nivån. Brister upplevdes dock i kommunikationen mellan den nationella nivån och den regionala och lokala nivån. Flera nämnde även att problem uppstod på alla myndigheter när det blev semestertider och den ordinarie personalen inte var på plats. De uppgav också att det då uppstod en prioriteringssituation där man oftast valde att hantera sakfrågan, och att informationen blev lidande och oftast fördröjd. Informationsdelningen fungerade när kontakten med respektive myndighet var etablerad. En representant från en nationell myndighet förklarade svårigheterna som att det finns en problematik med att identifiera utbrott, samt med den tid som det tar från att ett utbrott är identifierat till att nationella myndigheter blir involverade. Regionala och lokala myndigheter kan utreda utbrotten själva och har inte skyldighet att rapportera till nationell nivå. En anledning som nämndes till att nationella myndigheter ville vara informerade, var svårigheter med att identifiera smittkällan. Ju senare i utbrottsskedet myndigheten blir involverad, desto mer försvåras smittskyddsarbetet. Vid större utbrott ser nationella myndigheter svårigheter i att flera lokala och regionala myndigheter oftast har olika lägesbilder. Detta anses bidra till ett mindre samlat informationsläge och försämrar möjligheterna att ge adekvat rådgivning. Representanter från nationella myndigheter upplever att processbeskrivningar hos regionala och lokala myndigheter är otydliga, där exempelvis olika beredskapsplaner inte alltid överensstämmer med de nationella myndigheterna. 18

19 Frågan om mandat anses försvåra möjligheterna för nationella myndigheter att ge adekvat stöd. Även på lokal nivå nämndes frågan om mandat som ett hinder. Det är en brist att det inte är tydligt utsatt i nationell lagstiftning att utbrott som berör flera län ska hanteras av en central myndighet. Intervjuperson från en lokal myndighet. Rapportering från de nationella myndigheterna och tillbaka till regional och lokal nivå förklarades från en respondent så här: Det är ett beslut från situation till situation, hur långt ner man väljer att ta kommunikationen. Intervjuperson från en nationell myndighet. Vid de lokala och regionala myndigheterna fanns samma uppfattning som hos de nationella myndigheterna när det rörde problematiken med den personliga kontakten. Kommunikationsflödet var avhängigt av de personer som är inblandade. Har man varit med förr och har ett kontaktnät så fungerar saker formellt och informellt. Men är man däremot lite grön kan det finnas luckor som helt enkelt gör att det fallerar tyvärr. Intervjuperson från en lokal myndighet. Regionala och lokala myndigheter upplevde att rapportering till de nationella myndigheterna inte gav något tillbaka. Uttryck som att informationen försvinner in i ett stort svart hål eller äts upp var en förklaring till missnöje. Några respondenter berättade om negativa upplevelser av att få reda på saker i efterhand genom andra kanaler som exempelvis nyhetsbrev. Det är jätteviktigt att nationella och samordnande myndigheter inte bara samlar in utan också meddelar ut information. Intervjuperson från en lokal myndighet. 19

20 Diskussion Undersökningen visar att det finns brister och förbättringspunkter i utbrottskommunikationen om livsmedels- och vattenburna sjukdomar samt zoonoser. Utfallet var olika beroende på om kommunikationen sker på samma myndighetsnivå, eller mellan olika myndighetsnivåer. Undersökningen visar här att det är kommunikationen mellan nationella, regionala och lokala myndigheter som brister. Mot bakgrund av detta efterfrågades tydliga processbeskrivningar gemensamma för alla myndigheter som kan bidra till att underlätta kommunikationen. Resultaten i studien överensstämmer med resultaten från Regeringskansliets utredning Ett effektivare smittskydd [1]. Liksom i utredningen uttryckte även respondenterna i vår studie att kommunikationen var personberoende snarare än organisationsberoende. Problem verkar uppstå när ordinarie personal inte är nåbar, speciellt nämndes semestertider. Trots detta påpekades att den interpersonella kontakten är nödvändig och oundviklig men önskan finns att göra den mindre personlig, förslagsvis genom funktionstelefonnummer eller funktionsmejlboxar. Detta medför att samtalet eller mejlet inte riktas till en specifik mottagare, utan snarare till personen som är behörig att svara vid den tidpunkten. Därför föreslår vi vidare arbete med att omvandla den personliga delen av kommunikationen till en mer funktionsinriktad kommunikation. Trots detta går det inte att bortse från det faktum att en god personlig kontakt också bidrar till ett flitigare kommunikationsutbyte myndigheter emellan. Respondenter på den lokala och regionala nivån nämnde att det finns en avsaknad av återkoppling från de nationella myndigheterna. Några hade upplevt att bara rapportera till nationella myndigheter och att få reda på saker som rörde deras arbete i efterhand genom exempelvis medierna. I en tidigare studie finns liknande resultat, där nationella myndigheter sägs ha ett top down-perspektiv, vilket leder till att de regionala och lokala myndigheterna i stället blir uppgiftslämnare och saknar återkoppling av resultat [1]. Nationella myndigheter bör beakta detta i det fortsatta arbetet med utbrottskommunikation. En samstämmighet finns kring att de tekniska systemen inte kan ersätta personalkontakt helt, men att gemensamma verktyg och system kan underlätta. Det finns splittrade åsikter kring utvecklingen av enskilda myndigheters egna kommunikationssystem. Särskilt gällde det system som inte inkluderade alla myndigheter på samma sätt, som olika behörigheter att se information beroende på om det var en nationell, regional eller lokala myndighet. En skillnad i resurser mellan de olika myndigheterna [1] kan vara en bidragande faktor till att de system som upprättats i dag har gjorts av eller tillsammans med nationella myndigheter. Det finns en positiv inställning till de gemensamma resurser som finns, exempelvis webbenkäter vid utbrott, som anses spara tid och effektivisera kommunikationen. För att genomföra myndighetsgemensamma system för samtliga myndigheter krävs en djupare inventering av de befintliga 20

21 systemen och de olika myndigheternas behov. Man behöver också undersöka myndigheternas olika ekonomiska och juridiska förutsättningar. Detta görs i dag bland de nationella myndigheterna i ett delprojekt inom zoonossamverkan, där målet är att upprätta en myndighetsgemensam utbrottsdatabas bland de myndigheter som medverkar. I studien framkommer även att CUG, ett annat delprojekt inom zoonossamverkan, anses vara ett bra utvärderingsverktyg. Som redan tidigare påvisats finns det fortfarande en avsaknad av tydliga regelverk och en tydlig ansvarsfördelning [1]. Dessa brister påverkar kommunikationen vilket kan leda till att utbrottsutredningar försenas. Det lämnar också ett stort ansvar till den enskilde handläggaren. Tydligare riktlinjer för utbrottsklassificering och regelverk kan underlätta och effektivisera arbetet med att följa sjukdomsutbrott. En god samverkan och en väl fungerande kommunikation mellan myndigheterna på nationell, regional och lokal nivå är nödvändiga beståndsdelar för att främja smittskyddsarbetet och optimera krisberedskapen. För att nå dessa mål finns det anledning att vidare förbättra kommunikationen vid utbrott av smittsamma sjukdomar. 21

22 Slutsatser I undersökningen framkommer olika synpunkter och behov från aktörerna. Det finns också en samstämmighet kring ett antal punkter. De fem viktigaste slutsatserna från kartläggningen och intervjuerna är följande: Tydliga processbeskrivningar efterfrågas, som är gemensamma för alla myndigheter och kan bidra till att underlätta kommunikationen. Tydligare regelverk och ansvarsfördelning kan bidra till att effektivisera den myndighetsgemensamma kommunikationen. Det finns ett behov av att kommunikationen mellan myndigheterna ska ske från båda hållen. En tydlig återkoppling av resultat oberoende av myndighetsnivå är ett önskemål. Det är viktigt att vidareutveckla utbrottskommunikationen till att bli mindre personberoende och mer funktionsinriktad. En samstämmighet finns kring att de tekniska systemen inte kan ersätta kommunikationen helt, men att lätthanterliga verktyg och IT-system kan underlätta och effektivisera den. Det finns goda exempel på nationellt upparbetade nätverk för zoonotiska och vatten- och livsmedelsburna utbrott, som exempelvis det myndighetsgemensamma informatörsnätverket och zoonossamverkansgruppen. De bidrar till den väl fungerande kommunikation mellan nationella myndigheter som finns i dag. En liknande kommunikationsform mellan nationella, regionala och lokala myndigheter nämns dock inte och kan vara ett förslag på ett vidare utvecklingsarbete. 22

23 Referenser 1. Regeringskansliet. Ett effektivare smittskydd (SOU 2009:55) Om Smittskyddsinstitutet. Smittskyddsinstitutet. Tillgänglig: Hämtad: Giesecke J. Modern infectious disease epidemiology. Hodder Arnold, Storbritannien Socialstyrelsen. Strategi för myndighetssamverkan vid utbrott av zoonotisk sjukdom Socialstyrelsen. Nationell plan för myndighetssamverkan vid allvarliga zoonosutbrott Smittskyddsinstitutet. Nationell kommunikationsstrategi för det förebyggande arbetet mot hiv, sexuellt överförda infektioner och vissa blodburna sjukdomar Om oss. Livsmedelsverket. Tillgänglig: Hämtad: Detta är jordbruksverket. Jordbruksverket. Tillgänglig: Hämtad: Om SVA. Statens veterinärmedicinska anstalt. Tillgänglig: Hämtad: Välkommen till miljöförvaltningen. Miljökontoret i Stockholms stad. Tillgänglig: Hämtad: Vad är Sminet. Smittskyddsinstitutet, SMI (Sminet). Tillgänglig: Hämtad: Webbaserat informationssystem WIS. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Tillgänglig: https://www.msb.se/sv/produkter--tjanster/wis/ Hämtad: Livsteck.net ny webbplats för offentlig tillsyn. Livsmedelsverket. Tillgänglig: Hämtad:

24 Bilaga Intervjuguide 1. Vilka kontakter har du vid utbrott: Regionala myndigheter vilka/vem, hur, när Nationella myndigheter vilka/vem, hur, när 2. Vem kommunicerar utbrottsinformation till er samt från er och hur går det till? 3. Var upplever du att informationsflödet fungerar respektive var uppstår det brister? 4. Finns det något du anser skulle underlätta kommunikationen? 5. Hur rapporteras/dokumenteras utbrott? 24

25 Denna rapport kan beställas från: Smittskyddsinstitutets beställningsservice c/o Strömberg, Stockholm. Fax: E-post: Webbutik: Publikationen kan även laddas ner från:

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Sidan 1 Smittskyddslagen I varje landsting ska det finnas en smittskyddsläkare. 1:9 SmL

Läs mer

Epizootihandboken Del I 02 Organisation_130905

Epizootihandboken Del I 02 Organisation_130905 1 DEL I KAPITEL 2 ORGANISATION VID BEKÄMPNING AV EPIZOOTISK SJUKDOM... 3 A. Bekämpningsorganisation vid epizootiutbrott av olika omfattning... 3 B. Bekämpningsorganisation vid epizootiutbrott av större

Läs mer

Utvärdering 2013 av projekt finansierade ur anslag 2:4 Krisberedskap. Fyra projekt på temat farliga ämnen

Utvärdering 2013 av projekt finansierade ur anslag 2:4 Krisberedskap. Fyra projekt på temat farliga ämnen Utvärdering 2013 av projekt finansierade ur anslag 2:4 Krisberedskap Fyra projekt på temat farliga ämnen MSB:s kontaktperson Kristina Westerdahl, 010-240 40 60 Publikationsnummer MSB648 februari 2014 ISBN

Läs mer

Ebola erfarenheter av samverkan. Per Follin Smittskyddsläkare

Ebola erfarenheter av samverkan. Per Follin Smittskyddsläkare Ebola erfarenheter av samverkan Per Follin Smittskyddsläkare 1 Smittskyddens varierande perspektiv 21 landsting / regioner 21 smittskyddsläkare (SmL) Totalt 198 personer i landet (SmL, biträdande SmL,

Läs mer

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett

Läs mer

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Karin Carlin 2015-03-13 1 Tvärsektoriell handlingsplan Sid 2. Bakgrund Förslag till Svensk handlingsplan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om provtagning på djur, m.m.; SFS 2006:815 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Smittskydd - historia, principer, organisation och lagar Åke Örtqvist, Smittskyddsläkare, 141111

Smittskydd - historia, principer, organisation och lagar Åke Örtqvist, Smittskyddsläkare, 141111 Smittskydd - historia, principer, organisation och lagar Åke Örtqvist, Smittskyddsläkare, 141111 sidan 1 sidan 2 sidan 3 Teorier om epidemiernas orsaker Hippokratiska - från antiken in på 1800-talet Marcus

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Agenda Risk- och sårbarhetsanalyser och föreskrifter Förmågebedömning Frågor angående föreskrifter för RSA Diskussionsfrågor Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser

Läs mer

Centralt utbrottsstöd. från fältepidemiologi till nationellt kunskapsstöd

Centralt utbrottsstöd. från fältepidemiologi till nationellt kunskapsstöd Centralt utbrottsstöd från fältepidemiologi till nationellt kunskapsstöd Centralt utbrottsstöd från fältepidemiologi till nationellt kunskapsstöd Citera gärna Smittskyddsinstitutets rapporter, men glöm

Läs mer

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete föreläsare. Lennart Melin Statens Veterinärmedicinska Anstalt Avdelningen för Verksamhetsstöd / Verksamhetsområde Säkerhet Avdelningen för Bakteriologi

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Förordning (1971:810) med allmän veterinärinstruktion [Fakta & Historik]

Förordning (1971:810) med allmän veterinärinstruktion [Fakta & Historik] SFS 1971:810 Förordning (1971:810) med allmän veterinärinstruktion [Fakta & Historik] Inledande bestämmelser 1 I förordningen meddelas bestämmelser för länsveterinärer, för distrikts- och besiktningsveterinärorganisationerna

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Fastlagd 4/11 2014 av inriktande nivån genom Regionala chefsgruppen Vad har

Läs mer

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning Människor på flykt En riskbedömning av smittspridning Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms eventuella intressekonflikter och jäv inom

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om frivillig organiserad hälsokontroll

Läs mer

Aktuellt på Socialstyrelsen

Aktuellt på Socialstyrelsen Aktuellt på Socialstyrelsen SFVH studiedagar 01 Inger Riesenfeld-Örn Aktuellt: Nya myndigheter inom hälso- och sjukvården Revidering hygienföreskrift (SOSFS 007:19) Vårdhund pågående arbete Regeringsuppdrag:

Läs mer

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168); SFS 2004:877 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om frivillig organiserad hälsokontroll

Läs mer

Djurhälsopersonalens anmälningsplikt enligt djurskyddslagen --- Olika parters olika roller

Djurhälsopersonalens anmälningsplikt enligt djurskyddslagen --- Olika parters olika roller Djurhälsopersonalens anmälningsplikt enligt djurskyddslagen --- Olika parters olika roller Kurser i djurskyddsbedömning våren 2010 samt januari 2011 Björn Dahlén Djurskyddschef 1 Den svenska modellen Samtal,

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Hund med rätt att vårda, vårdhund

Hund med rätt att vårda, vårdhund 1 (9) 2014-02-14 Hund med rätt att vårda, vårdhund Information om K112 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2013:14) om förebyggande och särskilda åtgärder avseende hygien m.m. för

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg Zoonos eller Epizooti Zoonos: Sjukdom som smittar mellan djur och människa Epizooti: Allmänfarlig sjukdom

Läs mer

Tjänsteerbjudande. Bygg- och miljönämnden Ånge Kommun. Senast reviderad 2011-03-11 Beslut 52

Tjänsteerbjudande. Bygg- och miljönämnden Ånge Kommun. Senast reviderad 2011-03-11 Beslut 52 Tjänsteerbjudande Bygg- och miljönämnden Ånge Kommun Senast reviderad 2011-03-11 Beslut 52 Livsmedelsärenden Livsmedelsärenden ska handläggas snabbt och rationellt. Kontroll över att företagen efterlever

Läs mer

Legionella. Allmän information samt inventering av kyltorn m.m. Om delprojektet... 2 Syfte Material Tillsynskampanjer

Legionella. Allmän information samt inventering av kyltorn m.m. Om delprojektet... 2 Syfte Material Tillsynskampanjer 28 juni 2007 Legionella Allmän information samt inventering av kyltorn m.m. Om delprojektet.... 2 Syfte Material Tillsynskampanjer Om legionella... 3 Varmvatten Kyltorn m.m. Åtgärder vid legionellautbrott....

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

TRANSPORT AV AVFALL SLUTRAPPORT. September 2006

TRANSPORT AV AVFALL SLUTRAPPORT. September 2006 TILLSYNSSAMVERKAN I HALLAND - MILJÖ Datum Dnr 2006-08-29 RH06090 TRANSPORT AV AVFALL SLUTRAPPORT September 2006 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Postgiro Org.nr Box 538 Kristian IV:s väg

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan Nationellt tillsynsprojekt 2009 Ett projekt om att förebygga och minska smittspridningen i förskolorna genom förbättrad egenkontroll enligt miljöbalken Ingrid Nilsson Bakgrund och Syfte Barn som går på

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2015-2018

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2015-2018 Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2015-2018 Del 1 Introduktion till den nationella kontrollplanen Planen har utarbetats av Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Författare: Kajsa Althén och Fredrik Petterson Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Vid en rundringning till 28 vårdcentraler i tre städer i Sverige uppvisar många en stor okunnighet

Läs mer

1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen

1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen Greta Smedje 1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen Effektivisera det förebyggande folkhälsoarbetet, vidareutveckla det

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan Riktlinjer 1 (7) 2011-09-21 Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan 1 Riktlinjer i korthet 1.1 Riktlinjer för medarbetare vid Försvarshögskolan i allmänhet Medarbetare vid Försvarshögskolan

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

Tillsynsarbete enligt livsmedelslagen

Tillsynsarbete enligt livsmedelslagen Revisionsrapport Tillsynsarbete enligt livsmedelslagen Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor 2009-01-06 Lotta Ricklander Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Syfte och avgränsning...1

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

FRISKA DJUR. TRYGGA MÄNNISKOR. Om arbetet på SVA.

FRISKA DJUR. TRYGGA MÄNNISKOR. Om arbetet på SVA. FRISKA DJUR. TRYGGA MÄNNISKOR. Om arbetet på SVA. Omslagsbild: Ulla Zimmerman, Matlandetambassadör i Blekinge och producent av KRAV-uppfödda lamm. Lena Zimmerman. Bild på räv sid 3: Karin Bernodt, SVA

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Miniskrift Mot mer agila former av samarbete och kommunikation

Miniskrift Mot mer agila former av samarbete och kommunikation Miniskrift Mot mer agila former av samarbete och kommunikation Skrift fyra i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling

Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling Problembeskrivning Åtgärdsförslag Vem och hur 1. Begreppet tillsynsvägledning är indelat

Läs mer

Egenkontroll enligt miljöbalken

Egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll enligt miljöbalken Information från miljöförvaltningen Lund 2 oktober 2014 Annika Skoog 046-355270 annika.skoog@lund.se Egenkontroll ska förebygga ohälsa Egenkontrollen är ett verktyg för

Läs mer

Planering inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Välkommen! SKL 1 och 9 juni 2015

Planering inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Välkommen! SKL 1 och 9 juni 2015 Planering inom miljö- och hälsoskyddsområdet Välkommen! SKL 1 och 9 juni 2015 Inledning Tillsynsplanering Hur Taxa och verksamhetsplanering Kommunexempel på hur man kan planera Behovsutredningar Varför

Läs mer

Skydda dina fåglar mot fågelinfluensa

Skydda dina fåglar mot fågelinfluensa Skydda dina fåglar mot fågelinfluensa Till dig som äger hobbyfåglar Skydda dina fåglar Att vara ägare av hobbyfåglar är förknippat med mycket nöje, en hel del arbete men naturligtvis också ett ansvar.

Läs mer

Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016

Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016 SVENSKA KRAFTNÄT 2014-09-10 Dnr: 2014/814 Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016 Förord Svenska kraftnät har tagit fram en reviderad plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet för att tydliggöra

Läs mer

Vi hjälper andra att fungera och agera

Vi hjälper andra att fungera och agera Vi hjälper andra att fungera och agera MSB:s operativa uppdrag Vi möjliggör och stödjer 1 MSB:s vision När det händer Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Projekt ELOF Nr 1, sep 2008

Projekt ELOF Nr 1, sep 2008 Nyhetsbrev projekt ELOF djurskyddskontroller mm Det här nyhetsbrevet riktar sig till dig på kommunen som, på ett eller annat sätt, berörs av att länsstyrelserna tar över kommunernas ansvar för kontroller

Läs mer

Epizootihandboken_Del II 01 Afrikask hästpest20110315

Epizootihandboken_Del II 01 Afrikask hästpest20110315 1 DEL II KAPITEL 1 AFRIKANSK HÄSTPEST....3 A. Åtgärder vid misstanke om afrikansk hästpest... 3 B. Åtgärder då afrikansk hästpest har konstaterats... 6 C. Skyddsområde och övervakningsområde... 8 D. Vaccination...

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Stöd och information till drabbade och närstående vid en katastrof utomlands

Stöd och information till drabbade och närstående vid en katastrof utomlands PLAN FÖR SAMVERKAN Stöd och information till drabbade och närstående vid en katastrof utomlands SAMORDNING AV STÖD & INFORMATION SAMVERKAN OCH LEDNING PLAN FÖR SAMVERKAN Stöd och information till drabbade

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola 2011. Sammanfattning 2012-05-22 32-2011-0688

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola 2011. Sammanfattning 2012-05-22 32-2011-0688 Revisionsrapport Malmö Högskola 205 06 Malmö Datum Dnr 2012-05-22 32-2011-0688 Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola 2011 Riksrevisionen har som ett led

Läs mer

Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län

Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län Naturskyddsföreningen i Stockholms län, maj 2003 Text: Susanne Ortmanns Naturskyddsföreningen i Stockholms län Projektet har finansierats av

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Miljösamverkan Värmland 2013

Verksamhetsberättelse för Miljösamverkan Värmland 2013 Verksamhetsberättelse för 2013 Verksamhetsberättelse för Miljösamverkan Värmland 2013 2014-01-22 Miljösamverkan Värmland startade 2008. Sedan starten har Miljösamverkan arbetat för att vidareutveckla projektet

Läs mer

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten IHR - Malmö hamn som karantänshamn (CMP) Malmö stad involverade 2011

Läs mer

Metodstöd hälsoskydd. Slutredovisning

Metodstöd hälsoskydd. Slutredovisning Metodstöd hälsoskydd Slutredovisning December 2009 2 Huvudmän Länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Socialstyrelsen Webbplats www.miljosamverkansverige.se Grupparbetsplats http://miljoportal.intra.lst.se/miljosamverkansverige

Läs mer

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad Nya regler för enklare företagande Information till företagare som hanterar livsmedel Registrerad Livsmedelsverket dec 2009 Box 622, 751 26 UPPSALA Grafisk form: Maj Olausson Illustration: Olle Engqvist

Läs mer

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN U T V E C K L I N G A V S A M V E R K A N I S Y F T E A T T Ö K A S A M O R D N I N G E N A V S A M H Ä L L E T S R E S U R S E R F Ö R A T T F Ö R H I N D R A O C H L I N D R A S T Ö R N I N G A R I S

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23)

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 0781 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) Riksrevisionen

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

I Central förvaltning Administrativ enhet

I Central förvaltning Administrativ enhet ., Landstinget II DALARNA I Central förvaltning Administrativ enhet ~llaga LS 117,4 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum 2013-11-04 Sida 1 (3) Dnr LD13/02242 Uppdnr 652 2013-10-21 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Bilaga 2. Uppdraget fas 2

Bilaga 2. Uppdraget fas 2 Sid 1 (8) Dnr Bilaga 2 Hemställan om redovisning av resurser avseende expertstöd på området spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen (CBRN-området) fas 2 Regeringen

Läs mer

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Vilka är SKL Trygghet & säkerhet? Greta Berg Markus Planmo Max Ekberg Fredric Jonsson 20% åt SKL Brottsförebyggande Hot och våld Internt

Läs mer

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Revisionsrapport. Sociala jouren ALVESTA KOMMUN. 11 juni 2012. Jard Larsson. Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Sociala jouren ALVESTA KOMMUN. 11 juni 2012. Jard Larsson. Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Sociala jouren ALVESTA KOMMUN 11 juni 2012 Jard Larsson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 1 2 Revisionsfråga och kontrollmål... 1 3 Metod... 1

Läs mer

The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT

The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT ITIL is a registered trade mark of AXELOS Limited. Bakgrund till modellen... 3 Beskrivning av modellen... 4 Modellens uppbyggnad... 5 Faser...

Läs mer

Energikartläggning i stora företag

Energikartläggning i stora företag EM1000 W-4.0, 2010-11-17 Datum 1 (8) Avdelningen för energieffektivisering Energikartläggning i stora företag - Frågor och svar Box 310 631 04 Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon 016-544 20 00

Läs mer

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga If'\ 1nspekt1onen för vård och omsorg 2014-01-31 Dnr 10.1-45335/2013 1(2) Avdelning syd Elisabet Marklund elisabet.marklund@ivo.se Socialstyrelsen 106 30 Stockholm socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll

Läs mer

Kapacitet vid karantänshamnar och karantänsflygplatser. Vägledning utifrån det internationella hälsoreglementet

Kapacitet vid karantänshamnar och karantänsflygplatser. Vägledning utifrån det internationella hälsoreglementet Kapacitet vid karantänshamnar och karantänsflygplatser Vägledning utifrån det internationella hälsoreglementet Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer