Patientsäkerhet VAD ÄR ÅDERBRÅCK? ALLA ÅDERBRÅCK TAS BORT!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patientsäkerhet VAD ÄR ÅDERBRÅCK? ALLA ÅDERBRÅCK TAS BORT!"

Transkript

1 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från mediaplanet ANNONS MARS 2015 FRAMTIDENSVÅRD.NU INTERNATIONELL journaltillgång under utveckling. GLÄDJE i arbetet är viktigt för vårdens framtid. s18 SÄKRARE vård med ökande riskmedvetenhet. s08 Patientsäkerhet Heidi Stensmyren Runt om i landstingen och regionerna pågår flera initiativ för en effektiv och säker elektronisk informationsöverföring. VAD ÄR ÅDERBRÅCK? ALLA ÅDERBRÅCK TAS BORT! Docent Stefan Nydahl NARVA KIRURG CENTER Narvavägen Stockholm

2 2 FRAMTIDENSVÅRD.NU MEDIAPLANET LEDARE Läkemedel Farmaceuterna måste inse att de gör ett viktigt arbete som kräver att det ska ta sin tid, Annika Nordén- Hägg. s04 Åderbråck Vid operation med laser blir det inga stygn och ingen sjukskrivning, Ewa-Lena Hägglund. s14 LÄS MER PÅ FRAMTIDENSVÅRD.NU Utbildning Det räcker inte med en varm hand och ett gott hjärta, det krävs utbildning i både omvårdnad och närliggande stödämne såsom medicin, Gunilla Borglin. Läs mer på sajten! Patientsäkerheten hotas av brist på specialistsjuksköterskor Inte i ett enda av Sveriges 21 landsting tycker anställda att arbetet med patientsäkerheten är tillräckligt. Arbetsbelastningen och bristen på specialistsjuksköterskor är några av skälen. En ny rapport från Sveriges kommuner och landsting, SKL, visar att personalens upplevelser av patientsäkerheten inte är speciellt smickrande: De är kritiska till den högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbetet. Många händelser rapporteras inte och det har blivit sämre sedan förra mätningen. Personalen upplever att de avvikelserapporter som skrivs inte tas om hand. Det sker heller ingen förändring. Till slut skrivs allt färre rapporter. Arbetsbelastningen upplevs som hög och personaltätheten som låg. Samarbetet mellan vårdenheterna fungerar dåligt. I flera studier har den amerikanska professorn Linda Aiken visat på sambandet mellan sjuksköterskans kunskap och patienternas möjligheter till överlevnad, minskade symptom och välbefinnande. Färre sjuksköterskor i tjänst leder till fler infektioner, fallolyckor och till och med dödsfall. Sjuksköterskor är avgörande för patientsäkerheten. Idag har vi en stor brist på både sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor. Bristen drabbar patienter när rätt kunskap inte finns på plats, väntetider för operationer och behandlingar förlängs och vårdplatser och ibland hela avdelningar tvingas stänga. Vården blir dessutom allt mer specialiserad och kräver personal med hög kompetens. Tidningen Dagens Samhälle har gjort en kartläggning som pekar på det allvarliga läget. På landets 68 akutsjukhus saknas för närvarande specialistsjuksköterskor och sjuksköterskor, vilket lett till att cirka 900 vårdplatser är stängda. I Sveriges skadas varje år drygt personer i vården. Det Sineva Ribeiro förbundsordförande Vårdförbundet FOTO: ULF HUETT Vi menar att det innebär att arbetsgivarna måste ta ansvar för att de anställda har tillräcklig kompetens motsvarar cirka nio procent av alla patienter i sjukhusvård visar Socialstyrelsens vårdskademätning dör av sina vårdskador. Från årsskiftet gäller en ny patientsäkerhetslag som kräver att vårdgivaren (landsting, stat, kommuner och privata aktörer) ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. Vi menar att det innebär att arbetsgivarna måste ta ansvar för att de anställda har tillräcklig kompetens. Fem förslag Vårdförbundet har fem förslag på lösningar som ger en god, säker och effektiv vård: Vi måste införa personcentrerad vård. Det innebär en övergång från dagens modell där patienten är det passiva målet för en medicinsk behandling till en modell där personen är aktiv i planering och genomförande av den egna vården. Arbetssättet ger högre kvalitet, bättre användning av resurser och en hälsosam vårdmiljö för våra professioner. Det är nödvändigt med moderna arbetstider som gör att sjuksköterskor och barnmorskor får ett hållbart yrkesliv, stannar kvar och får möjlighet att utveckla vården. Nyutexaminerade måste få en god yrkesintroduktion och handledning under lång tid. Annars finns det risk att de lämnar yrket efter ett par år. Inför Akademisk specialisttjänstgöring, AST, det vill säga betald specialistutbildning inom ramen för anställningen, så att vi får fler specialistsjuksköterskor. Lönekarriären ska vara tydlig. Ta till vara våra fyra professioners kunskap och värdera oss rätt. Bra lön, god löneutveckling, karriärmöjligheter och bättre arbetsmiljö = fler specialistsjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor. Det är inte svårare än så. Följ oss Återvinn gärna tidningen Projektledare: Simon Hellberg Verkställande direktör: Richard Waller Redaktionschef: Alexandra Ekström Madrid Affärsutvecklare: Johan Eriksson Designer: Ivar Bigestans Distribution: Svenska Dag bladet, mars 2015 Tryckeri: V-Tab Repro: Bert Lindevall Mediaplanet kontaktinformation: Tel: E-post: Omslagsfoto: Rickard Eriksson ÅDERBRÅCK och ådernät Skuminjektion med ultraljud Effektiv behandling av åderbråck utan operation eller narkos. (ingen sjukskrivning krävs) Läkarhuset Hötorgcity Tel Före Efter

3 ISS vill ha ett tätare samarbete med vården Patientsäkerheten är en av de allra viktigaste frågorna inom vården. Men hittills har vårdinstanserna och de företag som levererar kringtjänster till vården haft olika ledningssystem. Det vill ISS, som den ledande leverantören av servicetjänster till svensk sjukvård, ändra på. Om serviceleverantörerna integreras i vårdens ledningssystem kan alla arbeta mot samma mål, vilket ökar patientsäkerheten. Och med ett ökat utnyttjande av vårdnära service kan den behovsstyrda patienttiden ökas, något som även det i förlängningen ger en bättre patientsäkerhet. ISS Sjukvård har länge varit en ledande leverantör av servicetjänster till svensk sjukvård inom en rad områden, t ex städning, vaktmästeri, telefonväxel, patientkost och fastighetstjänster. På en del sjukhus utför ISS Sjukvård även så kallade vårdnära tjänster, såsom lokalvård i direkt anslutning till patienterna, uppackning av tvätt och påfyllning av förråd. Vi har arbetat aktivt med patientsäkerhet i många år. Nu vill vi föra en dialog med sjukvården om hur vi tillsammans kan stärka patientsäkerheten ytterligare, säger Jonas Ernäs, chef för Innovation och Utveckling på ISS Sjukvård. Rent konkret innebär det t ex att arbeta gemensamt med avvikelsehantering och att externa leverantörer har samma regler och förordningar för hygien, klädregler och liknande. Hur integrationen av vårdens och serviceleverantörens ledningssystem skulle komma att se ut går inte att säga idag. Det är därför vi nu vill föra en dialog med hälso- och sjukvården om hur vi tillsammans kan gå vidare och realisera dessa tankar, säger han. Om sjukvården dessutom i större utsträckning arbetar vinster att hämta. Enligt en kartläggning som KOMREV Öhrlings PriceWaterhouse Coopers gjort lägger en sjuksköterska omkring en tredjedel av sin arbetstid på uppgifter som skulle kunna utföras av någon som inte är sjukvårdsutbildad. Jonas Ernäs chef för Innovation och Utveckling på ISS Sjukvård. Genom att anlita en extern leverantör av vårdnära service kan därför den behovsstyrda patienttiden ökas, vilket ger färre antal trycksår, fallskador och vårdrelaterade infektioner, och därmed också lägre merkostnader. SKL bedömer att procent av de vårdrelaterade infektionerna kan anses direkt undvikbara. Även samhällsekonomiskt kan ett ökat utnyttjande av vårdnära service medföra stora vinster. Om vårdpersonalen i större utsträckning får ägna sig åt sådant som de är utbildade för, kan vårdköerna kortas, stängda vårdplatser kan öppnas och kostnaderna för övertid och sjukskrivningar bland vårdpersonalen minskas. Lägg till det att patienterna snabbare kan komma tillbaka i arbetslivet och att den stora bristen på sjuksköterskor kan reduceras, säger Jonas Ernäs. Sjukvårdens leverantörer bör vara en del i systemtänkandet. Såväl lokalvård som patientkost spelar en viktig roll när det gäller patientsäkerheten i stort. Ett väl fungerande samarbete mellan sjukvården och serviceleverantörerna, som t ex ISS Sjukvård, tror jag därför utgör en förutsättning för en bättre patientsäkerhet, säger Jonas Ernäs. Tele: qwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwq wqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqw qwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwq wqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqw qwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwq wqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqw qwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwq wqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqwqw

4 4 FRAMTIDENSVÅRD.NU NYHETER Karin Meyer VD för Apotekarsocieteten Professioner i samverkan för en bra användning av läkemedel För lite och för mycket skämmer allt är ett talesätt som används i olika sammanhang. Detta stämmer in även för behandling med läkemedel. Läkemedel är vårdens vanligaste behandling och används inom alla typer av vård; den slutna vården på sjukhus, läkare som skriver recept på läkemedel vid vårdcentraler och kommunens hemtjänstpersonal som hjälper till med användningen. Den största delen av läkemedelsanvändningen sker i hemmet och det är den enskilda individen som ansvarar för att ordinationen följs och att läkemedlet används på avsett sätt. I hela den kedjan finns behov av bra överföring av information så att den avsikt som läkaren har med sin förskrivning blir tydlig för övriga yrkeskategorier i hälso- och sjukvården, inklusive apoteken. Med I ett nästa steg kommer utveckling av kommunikation i vårdkedjan kring läkemedelsbehandlingen det arbete som pågår med en gemensam nationell ordinationsdatabas finns alla förutsättningar för detta. I ett nästa steg kommer utveckling av kommunikation i vårdkedjan kring läkemedelsbehandlingen. Apotek och hemtjänst kan bidra med viktig information till läkare om hur läkemedel används eller inte används. Praktiska problem som kan rättas till som annars inte alltid kommer till läkarens kännedom. I vårt arbete ser vi professioner i samverkan och möjlighet till enkel kommunikation dem emellan som en av de viktigaste sakerna för en optimal användning av läkemedel. Så det inte blir för mycket läkemedel men inte heller för lite, utan rätt. Farmaceuter måste ta sig tid och fokusera Felexpeditioner på apotek har skett i alla tider, men orsaken till detta varierar. Av Annika Gavric Strüwer En hög arbetsbelastning i kombination med stressade anställda kan leda till en sämre patientsäkerhet. Man kan aldrig bemanna för alla kundtoppar som kan komma. Bemanningen på ett apotek kan i grunden vara bra, men någon i personalen kan bli sjuk eller vara tvungen att vara hemma för vård av barn samtidigt som någon annan har semester. Då kan det bli lite tunt med personal emellanåt. Men det är inte enbart bemanning som är av betydelse, även en anställds personliga läggning, om man är lugn och trygg i sin arbetsroll och även i viss mån erfarenhet spelar roll. Det är väldigt svårt att göra en generell beskrivning av arbetsmiljön då det varierar mycket från apotek till apotek. Det är olika faktorer som påverkar arbetsmiljön och i sin tur patientsäkerheten, men jag skulle vilja säga att en stor faktor är hur man är som person. Vi är så olika i grunden att arbetsmiljön på ett apotek har olika inverkan från en anställd till en annan. Det finns de som blir stressade av att expediera en kund samtidigt som de har en annan kund som väntar på sin tur, medan en annan inte stressar upp sig trots att det finns tio väntande kunder förklarar Annika Nordén- Hägg, apotekare, forskare, ordförande i Sveriges Farmaceuters Etikråd och ordförande i Sveriges Apoteksförenings kvalitetsråd. Många varianter på felexpedition Vad är det som menas med felexpe- Tillsammans bidrar vi till läkemedel som förbättrar och räddar liv APL erbjuder unika läkemedel för unika människor APL är ett nationellt kompetenscentrum för utveckling och tillverkning av extemporeläkemedel individanpassade läkemedel för patienter med speciella behov. APL erbjuder ett medicinskt ändamålsenligt sortiment som har utvecklats i nära samarbete med specialister i vården och är ett komplement till registrerade läkemedel. APL har mer än 30 års erfarenhet av läkemedelsutveckling och -tillverkning och erbjuder även tjänster till läkemedelsföretag. APL har 550 medarbetare med gedigen kompetens och omsätter årligen 1,2 mdkr. Läs mer på

5 MEDIAPLANET Fel läkemedel i burken, rätt läkemedel men i fel styrka eller fel doseringsanvisningar på etiketten - missar som kanske kan undvikas med goda rutiner och fokuserade farmaceuter. dition av läkemedel? Varianterna är många. Det kan bli fel läkemedel, det kan bli rätt läkemedel men i fel styrka, det kan vara rätt läkemedel men att det står fel dosering på etiketten, det kan bli fel läkemedelsform, etiketterna på burkarna kan även förväxlas på två olika läkemedel. Men även läkarna kan skriva ett felaktigt recept och då är det svårt för personalen på ett apotek att komma åt det. En patient i taget För att man ska kunna säkra upp arbetet på apotek finns det rutiner för både expedition av receptbelagda läkemedel och för att sälja och ge råd för egenvård. Som farmaceut ska man fokusera på det man har framför sig och ta en kund eller patient i taget. Det är viktigt att ge sig tid. Sveriges farmaceuter pratar mycket om betydelsen av semestrar. Det är självklart viktigt att vara ledig och känna att man tar igen sig, men det är minst lika viktigt att känna att man inte har ett tungt arbetsschema, att känna att Annika Nordén-Hägg Ordförande i Sveriges Farmaceuters Etikråd samt ordförande i Sveriges Apoteksförenings kvalitetsråd. man inte är utlämnad och ensam på arbetsplatsen och att känna att man har möjlighet att ta de raster man behöver. Ibland kan man höra personalen säga att de inte tog någon lunch för att det var så många kunder, vilket är väldigt illa. Då inser man inte vikten av att vårda sig själv, och hur viktigt det är att man är klar i huvudet när man möter kunder och patienter. Det är något grundläggande, det handlar inte bara om arbetsmiljön på apotek utan hela sjukvården och andra arbetsplatser också. Upp till farmaceuterna Det är svårt att sia om framtiden, men Annika Nordén-Hägg menar att enskilda farmaceuter spelar en viktig roll hur utvecklingen kring patientsäkerhet kommer att ske. Det beror på hur mycket man står upp för att man tillhör en legitimerad yrkeskår. Farmaceuterna måste inse att de gör ett viktigt arbete som kräver att det ska ta sin tid. Men det behöver inte betyda att det ska gå till överdrift att man till slut står i en halvtimme med varenda kund eller patient. FARMACEUTER PÅ APOTEK BEHÖVER OCKSÅ SEMESTER! Under 4 veckor kampanjar vi för apoteksfarmaceutens rätt till 4 veckors samman hängande sommarsemester. Följ kampanjen på

6 6 FRAMTIDENSVÅRD.NU MEDIAPLANET UTMANINGAR FOTO: APL FOTO: APL Eva Sjökvist Saers VD för APL Individanpassning livsviktig Av Carolina Svensson Ulf Skough chef för affärsområde Vård & Apotek När en person får en diagnos, och läkemedel är en del av behandlingen är det viktigt att läkemedelsbehandlingen anpassas efter den enskilda patienten. Även om det finns ett brett sortiment av registrerade läkemedel kan man ibland behöva individanpassa behandlingen ytterligare. APL bidrar till svensk sjukvård genom att i nära samarbete med förskrivare utveckla och tillverka individanpassade läkemedel många gånger livsviktiga för patienten. En patients behov av individanpassad läkemedelsbehandling kan vara stort. När rätt substans, styrka och beredningsform saknas i registrerade läkemedel eller när ett godkänt läkemedel innehåller en substans eller ett hjälpämne som patienten är överkänslig mot då kan man behöva erbjuda individanpassade läkemedel, så kallade extemporeläkemedel. En läkare identifierar ett specialbehov som inte täcks av registrerade läkemedel på marknaden och vänder sig till APL ett statligt bolag med samhällsuppdrag. Vi tillhandahåller individanpassade läkemedel, och fungerar som ett komplement till läkemedelsföretagens sortiment, säger Eva Sjökvist Saers, VD för APL. Extemporeläkemedel har samma kvalitetskrav som registrerade läkemedel och det är Läkemedelsverket som är tillsynsmyndighet 1-2 procent av alla läkemedel är extemporeläkemedel. Sortimentet är helt förskrivarstyrt och utvecklas kontinuerligt i samarbete med specialistläkare och i dialog med Läkemedelsverket. Det är en patientsäkerhetsfråga. Det händer att läkemedel blivit avregistrerade och inte tillverkas kommersiellt längre, men att det fortfarande finns patienter med behov av dessa läkemedel. Då har vi möjlighet att på kort varsel ta fram beredningar, säger Eva Sjökvist Saers. Vi utvecklar och tillverkar en hel del extemporeläkemedel för barn, där det finns ett stort behov av individanpassning inte minst vid för tidigt födda barn, säger Ulf Skough, chef för affärsområde Vård & Apotek. Vi är stolta över att varje dag kunna tillhandahålla individanpassade läkemedel som förbättrar och räddar liv. Apotekarsocieteten är en ideell förening som jobbar för en bra utveckling och användinng av läkemedel. Säker läkemedelsanvändning i hela vårdkedjan Av Ola Hanson För den som är i behov av vård är det svårt att förstå var gränserna går mellan skilda vårdformer och ansvarsområden. Läkemedel används inom alla dessa och information ska föras vidare. Genom att se vårdens flöden ur patientens perspektiv går det att göra förbättringar som minskar risken för informationsmissar vad gäller bland annat läkemedel. Apotekarsocieteten är en ideell förening med en historia som går långt tillbaka i tiden. Då var huvuduppgiften att vara apotekarnas egen organisation. Idag är uppdraget att verka för en bra utveckling och användning av läkemedel där professioner i samverkan och patienten i fokus är nyckelord. Karin Meyer är VD för Apotekarsocieteten och förklarar några av de frågor de ser som väsentliga för att utveckla och förbättra läkemedels användningen i vården. Ett exempel är att följa upp hur läkemedel används och vilka resultat som framkommit. Det är viktigt ur ett patientsäkerhetsperspektiv men också för forskningen och kompetensutveckling för läkare och annan vårdpersonal. En säker insamling av data och registrering av resultat och erfarenheter måste ske regelmässigt då det är ovärderligt underlag för att skaffa mer kunskap om hur läkemedel bäst ska användas. Effektivare läkemedelsanvändning Hon förklarar hur Apotekarsocieteten arbetar med, bland andra, denna fråga som till en del handlar om patientsäkerhet och hur vården och användningen av läkemedel kan göras både bättre och mer kostnadseffektiv för samhället. Hur läkemedel används måste sättas i ett samhällssammanhang där patientens välmående naturligtvis kommer främst men helheten också är väsentlig. Det är lika viktigt att inte skriva ut eller använda för mycket läkemedel som att inte heller skriva ut eller använda för lite eller i felaktiga kombinationer. En ökad samverkan mellan de olika vårdformerna och inblandade professionerna skapar en, för patienten, bättre förståelse för hur vården hänger samman och leder till ökad effektivitet och säkerhet för alla. Läkemedel och en bra utveckling och användning av dessa är Apotekarsocietetens fokus. Som remissinstans som rör läkemedel i utveckling, tillverkning och användning fyller Apotekarsocieteten och dess dryga 5000 medlemmar en central och viktig roll. Har du besvär i form av smärta och/eller stress? Bor du i Stockholms län? Då är hjälpen nära! Rygginstitutet bedriver rehabilitering på uppdrag inom vårdvalet smärta och/eller stress i Vaxholm. Rygginstitutet har närmare 50 års erfarenhet av smärt- och stressrehabilitering. Din läkare kan via remiss remittera dig till Rygginstitutet. Du blir kallad till en bedömning av ett multiprofessionellt team, som tar ställning till om rehabiliteringsstart är ett bra alternativ för dig, eller om andra insatser är mer lämpliga. Rygginstitutets multiprofessionella team består av läkare, sjukgymnaster, psykologer, kuratorer, arbetsterapeuter, naprapater, kiropraktorer och specialister inom rehabiliteringsmedicin samt inom psykiatri. Adress: Ladvik Telefon: VAXHOLM Fax: Hemsida:

7 Inflytande. Valfrihet. Livskvalitet. Foto: Hans Berggren/Johnér herlinwiderberg.com Frisktandvård. Tandvård till fast pris! Nu kan du gå till tandläkaren utan att få dyra överraskningar. Med Frisktandvård får du regelbunden tandvård och akuttandvård i hela landet till ett fast pris. Samma summa oavsett hur många besök i tandläkarstolen du måste göra. MEDICIN SKA GÖRA LIVET LÄTTARE. INTE MER KOMPLICERAT. Felmedicinering är ett stort problem som ofta försämrar hälsan hos äldre. Med regelbundna genomgångar av läkemedel kan vi komma till rätta med felmedicineringen och förbättra livet för de äldre. Det ska vi se till! Läs mer om Frisktandvård på folktandvardenstockholm.se spfseniorerna.se Clinic Strömstad Estetisk plastikkirurgi HAR DU FUNDERAT PÅ ETT PLASTIKKIRURGISKT INGREPP? Välkommen till den trygga kliniken med patienten i fokus. Hos oss träffar du alltid kirurgen personligen och kan diskutera dina önskemål och möjligheter. Du kan välja att komma på konsultation i Strömstad, Skara, Moss i Norge eller i Stockholm. Om du väljer att operera dig hos oss i Strömstad kan du stanna över natten i vacker och avstressande skärgårdsmiljö

8 8 FRAMTIDENSVÅRD.NU MEDIAPLANET UTMANINGAR Även om svensk sjukvård håller hög kvalitet ur ett internationellt perspektiv pågår ett ständigt arbete med att implementera ny teknik och nya metoder för att möta nollvisionen för vårdskador. Ökad riskmedvetenhet ger säkrare vård Av Ofelia Graah Hagelbäck Kvaliteten i svensk sjukvård är bland den bästa i världen. Trots detta faktum omkommer 1400 patienter årligen på grund av vårdskador. Genom ökad riskmedvetenhet och en väl förankrad patientsäkerhetskultur är Sverige på väg mot en ännu säkrare vård. Det finns bara en vision inom svensk sjukvård när vi talar om vårdskador och det är en nollvision, menar Eva Estling på SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Hon konstaterar att den svenska sjukvården håller en god och hög kvalitet men tillägger samtidigt att det är ett ständigt pågående systematiskt arbete att trygga och säkra vården. Systematiskt patientsäkerhetsarbete Utvecklingen går hela tiden framåt med ny teknik och nya metoder vilket givetvis är både nödvändigt och bra. Det i sin tur kräver ett kontinuerligt risktänkande då sjukvården är en riskbransch. För att uppnå en nollvision krävs förutom att införa olika evidensbaserade metoder ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. På så vis går det att minska oönskad variation inom vården. Checklistor, standardiserade procedurer och hygienriktlinjer samt stående patientsäkerhetspunkter på dagordningen är några exempel på åtgärder som minskar risken för undvikbara skador inom vården. För att metoderna ska fylla någon funktion är det givetvis viktigt att de tillämpas och följs upp, annars är de verkningslösa. Detta kräver även att sjukvårdpersonalen är väl införstådd med vikten och nyttan samt varför det är viktigt, förklarar Eva Estling vidare. Ökat samarbete för säkrare vård För att kunna gå från mätning till åtgärd krävs en väl utarbetad och systematisk handlingsplan samt att man hela tiden pratar om riskerna som finns inom vården. Resultat av undersökningar och rapporter Patienterna måste få mer inflytande och medverka mer inom vården. Eva Estling SKL visar på olika framgångsfaktorer som minskar vårdskador som till störst del utgörs av vårdrelaterade infektioner. Läkemedelsrelaterade skador, kirurgiska skador samt trycksår och fallskador tillhör också de vanligast förekommande skadorna inom vården. Största riskerna för uppkomsten av skador är vid vårdens övergångar det vill säga mellan exempelvis, landsting, kommuner och primärvård. Även internt ökar risken för vårdskador om inte kommunikationen fungerar korrekt. Genom att ta gemensamt ansvar och hela tiden kommunicera och arbeta systematiskt, uthålligt och långsiktigt går det att förebygga många vårdskador. Eva Estling efterlyser proaktivt arbete genom ytterligare ökat samarbete mellan kommuner och landsting. Hon menar att den största utmaningen just är att få ihop helheten med ett gemensamt ansvarstagande. Samtidigt skall man ta tillvara lokal kunskap samt anpassa evidensbaserad kunskap till den lokala kontexten. Patientens fokus Medarbetarperspektiv samt patientperspektiv är viktiga för den fortsatt positiva utvecklingen. Patienterna måste få mer inflytande och medverka mer inom vården. Det måste hela tiden finnas en öppenhet och transparens. Vi måste våga se felaktigheterna för att komma tillrätta med dem. Goda resultat bygger på respekt, ärlighet och återkoppling, det skapar trygghet. Medarbetarna måste ha den kompetens som krävs och arbeta i tvärprofessionella team så att var och en bidrar till en ännu säkrare vård. Resan är påbörjad och det finns redan många goda exempel inom sjukvården. Vi ska också lära av det som går rätt på vår väg mot en ännu säkrare vård, avslutar Eva Estling. Läs fler artiklar på framtidensvård.nu Lövsjövägen Karlstad. Telefon: Epost: ata.se

9 Onkologikliniken vid Västmanlands sjukhus består, förutom av strålbehandlings- och radiofysikenheten, av en vårdavdelning, en dagvårdsavdelning, en öppenvårdsmottagning och en palliativ avdelning. Kliniken har cirka 150 medarbetare och ansvarar också för avancerad hemsjukvård i Västerås. Klinik i framkant Onkologikliniken vid Västmanlands sjukhus i Västerås är först ut i Europa med att använda RFID-teknik för att identifiera patienterna. Redan 2011 var sjukhuset först i Norden med den modernaste strålbehandlingsmaskinen på marknaden. Vi vill vara i framkant när det gäller behandlingsmetoder och patientsäkerhet, säger chefsfysiker Sture Eklund. Därför investerar vi i denna tekniskt avancerade utrustning. RFID Radio Frequency Identification är en teknik som utnyttjar radiovågor för att överföra information. En RFID-tagg består av ett mikrochip och en antenn som kommunicerar med en RFID-läsare via radiovågor. I sig är tekniken inte ny, men sättet som den tilllämpas på, i detta fall inom sjukvården, är nytt och först ut i Europa är alltså Onkologikliniken vid Västmanlands sjukhus. Patienterna får ett armband eller kort som är försett med en RFID-tagg som avläses automatiskt när de kommer till väntrummet. På så vis vet sjukhuspersonalen vilka patienter som är på plats och i vilken turordning de kommit. När sedan patienten ska få sin behandling kontrolleras också det med hjälp av RFID-taggen att samma patient som går in i behandlingsrummet också laddas upp i behandlingsmaskinen. Systemet kan även kontrollera att rätt kringutrustning används vid behandlingen, vilket underlättar arbetet för sjukvårdspersonalen och ökar patientsäkerheten. Det är ett mer patientsäkert sätt att garantera rätt behandling och minimerar riskerna för misstag. Värnar om patienternas integritet Vi värnar naturligtvis om våra patienters integritet och undersökte därför noggrant att patientinformationen var säker ur ett itperspektiv innan vi införde lösningen. Sture Eklund tror att det här bara är början för RFID-teknik inom sjukvården. i USA, som ligger steget före, är patienternas RFID-tagg även kopplad till journalsystemet. Det innebär att journalen öppnas automatiskt då patienten kliver in i undersökningsrummet. Andra möjligheter är att förse mediciner och cellgifter med RFID-taggar, vilket kan förbättra logistiken och säkerheten kring behandlingarna. På längre sikt tror Sture Eklund att tekniken kan slå igenom på bred front. Kanske får du en RFID-tagg med i kallelsen till dina sjukhusbesök i framtiden. På sjukhuset kan sedan monitorer guida dig till rätt avdelning. En ledarroll Det är inte första gången som Onkologikliniken tar på sig ledartröjan var kliniken först i Norden med den allra modernaste strålningsbehandlingsmaskinen och 2013 byttes även en äldre maskin ut till en likadan. De nya högkvalitativa maskinerna gör det möjligt att ge strålbehandling med millimeterprecision. De har dessutom, genom sin effektivitet, gjort det möjligt att behandla flera patienter per dag. Därmed har kliniken korta eller inga väntetider alls för patienter som är planerade för strålbehandling. - Det har skett en snabb utveckling kring cancerbehandling med strålning de senaste 5 till 10 åren och vi vill naturligtvis ta del av denna, säger Sture Eklund. Vi värnar naturligtvis om våra patienters integritet och undersökte därför noggrant att patientinformationen var säker ur ett it- perspektiv innan vi införde lösningen. Genom våra nya maskiners höga precision kan vi vid behov höja stråldoserna till området som ska behandlas och samtidigt undvika att skada känsliga organ och frisk vävnad. Nästa steg är att under året införa andningsstyrd strålbehandling. Metoden innebär att strålningen synkroniseras med andetagen. På så sätt kan man säkrare undvika att bestråla frisk vävnad. T ex kan man då i större utsträckning undvika att bestråla hjärtat vid behandling av vänstersidig bröstcancer och därmed minska riskerna för framtida hjärtsjukdomar.

10 10 FRAMTIDENSVÅRD.NU NYHETER Av Carolina Svensson Bo Cederqvist Specialist i plastikkirurgi, driver privatkliniken Clinic Strömstad Håll utkik efter kvalitetsmarkörer i valet av kirurg och klinik Vid estetisk och kosmetisk plastikkirurgi är det upp till varje patient att välja klinik och kirurg att vända sig till för önskat ingrepp. Men vad ska man tänka på för att vara säker på att välja rätt? Bo Cederqvist är specialist i plastikkirurgi sedan 2001 och driver privatkliniken Clinic Strömstad sedan tio år tillbaka. Här utför han hela panoramat av estetiska och kosmetiska operationer, det vill säga ingrepp som faller utanför de rekonstruktiva operationer som utförs på sjukhus. Grunden när man väljer kirurg är att ta reda på om personen i fråga är specialist i plastikkirurgi. Som plastikkirurg har man en gedigen utbildning inom de tekniker som används. Specialistutbildningen tar minst fem år. Kolla även så att kliniken använder sig av specialiserad narkospersonal. Nästa kvalitetsmarkör som potentiella patienter bör kontrollera är om den tilltänkte plastikkirurgen är med i någon av de nordiska föreningarna för plastikkirurger. De ställer höga krav för att ge någon medlemskap. Du måste visa erfarenhet och kunskap, samt rekommenderas av två kollegor, säger Bo Cederqvist. Erfarenhet av det specifika ingreppet är viktigt. Man bör kontrollera att kirurgen har stor erfarenhet av estetiska operationer, och när det kommer till näsplastik, ett komplicerat ingrepp, har vissa gjort det till sitt signum. Avslutningsvis säger Bo Cederqvist att personkemin också är viktig. Det är inte vilken vara som helst. Det är ett förtroendeförhållande mellan läkare och patient, och då måste båda känna att de förstår varandra. Det ska kännas tryggt. Gammal informationsöverföring stjäl resurser och riskerar patientsäkerheten Trots att IT-utvecklingen gått snabbt i samhället ligger kommunikationen och överföringen av patientdata mellan olika vårdenheter långt efter. Av Annika Wihlborg En stor del av kommunikationen och överföringarna av exempelvis patientjournaler sker fortfarande via post eller fax. Det tar onödigt mycket tid i anspråk, ökar väntetiderna och riskerar att påverka patientsäkerheten. Det är i dagsläget ingen självklarhet att den läkare en patient möter känner till tidigare sjukdomshistorik och medicinering. Det är inte ovanligt att läkaren inte har tillgång till de senaste provresultaten, uppgifter om eventuella allergier eller liknande. Det beror på att olika vårdenheter använder olika journalsystem som inte kommunicerar med varandra. Lagar och regler förbjuder oss dessutom att överföra patientdata elektroniskt via exempelvis mail. I stället tvingas vi posta eller faxa exempelvis patientjournaler och provresultat mellan olika mottagningar, säger Heidi Stensmyren, specialistläkare i anestesi på Danderyds sjukhus och ordförande i Läkarförbundet. Ofullständig information är en patientsäkerhetsrisk Den långsamma och otidsenli- Journalia IT-system i vården som förenklar och följer upp AK CytoBase

11 MEDIAPLANET Det är inte ovanligt att läkaren inte har tillgång till de senaste provresultaten, uppgifter om eventuella allergier eller liknande, säger Heidi Stensmyren, specialistläkare i anestesi på Danderyds sjukhus och ordförande i Läkarförbundet. FOTO: RICKARD ERIKSSON ga informationsöverföringen leder till att patienter ofta får vänta onödigt länge på behandling och remisser. Konsekvensen för patienternas hälsotillstånd kan bli omfattande. Bristen på fullständig information om patienten medför också att vårdgivare tvingas upprepa samma frågor till samma patient, något som stjäl onödigt mycket tid för både patienterna och vårdpersonalen. När en patient exempelvis ska fylla i ett standardformulär inför en operation skickas det i allmänhet ut per post. Patienten fyller i formuläret och returnerar det till sjukhuset. Där tar en sekreterare emot formuläret. Slutligen överlämnas formuläret till en läkare som i sin tur spenderar tid genom att lägga in informationen i ett IT-system. En process som skulle kunna gå smidigt och delvis Situationen är minst sagt frustrerande Läs fler artiklar på framtidensvård.nu automatiseras tar nu omotiverat mycket tid och resurser i anspråk. Efterlyser samordnad satsning Situationen är minst sagt frustrerande. Inte känns det bättre med tanke på att tekniken som skulle göra den elektroniska informationsöverföringen smidig redan finns tillgänglig. Runtom i landstingen och regionerna pågår flera initiativ för en effektiv och säker elektronisk informationsöverföring. Vad vi från Läkarförbundet efterlyser är en samordnad satsning med ett nationellt grepp om den elektroniska informationsöverföringen. Uppdaterad och effektiv teknik har införts i övriga samhället, men vårdsektorn är ett undantag eftersom informationsöverföringen är minst sagt omodern, säger Heidi Stensmyren. Rapp FÖRBÄTTRAR UPPFÖLJNING EFTER OPERATION I Sverige genomförs nästan två miljoner dagkirurgiska operationer årligen, men en systematisk uppföljning av den postoperativa återhämtningen saknas. Både nationellt och internationellt. RAPP (Recovery Assessment by Phone Points) är en systematisk uppföljning som möjliggör löpande kontakt med sjuksköterskan. Här sker insamling och sammanställning av den postoperativa återhämtningen via en smartphone-app. RAPP är en ny verksamhetsorienterad IT-lösning inom e-hälsa som skapar trygghet, delaktighet och återkoppling till vårdtagaren ökar patientsäkerheten sänker sjukvårdens kostnader för postoperativ vård leder till ökad kunskap, snabbare utveckling och nya kvalitetsmått sänker samhällskostnaderna totalt sett För mer information kontakta: Ulrica Nilsson, Fredrik Stenman, Foto:Ulla-Carin Ekblom

12 12 FRAMTIDENSVÅRD.NU MEDIAPLANET UTBILDNING Anna Ramebäck vd på Journalia FOTO: MATTIAS BLOMQVIST Framtidens journalsystem Av Annika Wihlborg En öppen IT-arkitektur med system som kommunicerar med varandra på ett effektivt sätt kan bidra till en ökad patientsäkerhet. Ett journalsystem som bygger på en gemensam IT-plattform och samtidigt kan modifieras utifrån varje vårdverksamhets specifika behov bidrar till en säker och effektiv informationsöverföring. Många medarbetare i vården upplever det som onödigt omständligt att hitta den information de behöver i de journalsystem som används. Informationen är ofta ostrukturerad, vilket innebär att det inte alltid är helt lätt att få fram den information som för tillfället är mest relevant för en specifik patient, säger Anna Ramebäck, vd på Journalia. Hon menar att ett journalsystem som är mer intuitivt och användarvänligt även kan bidra till att öka patientens delaktighet. Den typen av journalsystem innebär att läkaren kan börja skriva patientjournalen redan i samband med patientmötet. Då kan patienten inkluderas i journalskrivningsprocessen, vilket bidrar till en ökad delaktighet i vården och motivation att följa läkarens ordinationer. Enhetlig dokumentation kompletteras med verksamhetsspecifika applikationer Patientjournalsystem bör visa vissa särskilt viktiga uppgifter på samma sätt. Viktiga uppgifter kan vara blodförtunnande behandling eller allergi, men det kan också vara en bra överblick över patientens alla behandlingar. Det ska vara enkelt att hitta i ett system och det förutsätter att information har införts på rätt sätt, säger Anna Ramebäck. En välfungerande IT-infrastruktur och system som kommunicerar med varandra är en del av svaret på hur framtidens journalföringsarbete kan effektiviseras. Anna Ramebäck påpekar att systemet inte kan göra hela skillnaden, en viktig förutsättning för en effektivare hantering är också att personalen använder systemen på rätt sätt. Hon menar att vården i framtiden använder olika patientjournalsystem tillsammans med verksamhetsspecifika applikationer. De senare gör det enkelt för användaren att införa rätt information på rätt plats och ger behovsanpassade översikter. Samtidigt möjliggör dessa snabba anpassningar för att möta framtidens förändringsbehov. Läs fler artiklar på framtidensvård.nu Från vänster syns här Anita Nyström och Gunilla Mårtensson samt Maria Randmaa och Kati Knudsen. Simuleringar och forskning stärker patientsäkerheten Av Annika Wihlborg Simulering och högteknologiska utbildningsverktyg kan, liksom forskning, bidra till en förbättrad patientsäkerhet. Vid Högskolan i Gävle fokuserar man dels på patientsäkerhetsforskning med fokus på anestetisk vård och dels på att integrera simuleringar med hjälp av högteknologiska patientdockor som en naturlig del i sjuksköterskeutbildningen. På HIG inriktar man patientsäkerhetsforskningen på högteknologisk anestesi- och intensivvård. Jag forskar kring patientsäkerhet och omvårdnad med fokus på luftvägen i samband med anestesi. Min forskargrupp studerar samband, dokumentation och riktlinjer för luftvägsbedömning vid endotrakeal intubation samt patienters upplevelse av vakenintubation. Forskningen visar på stora brister i de nationella och lokala riktlinjerna kring dessa frågor, säger Kati Knudsen, doktorand på HIG. FOTO: ANNIKA WIHLBORG SBAR bidrar till ökad patientsäkerhet Hennes doktorandkollega Maria Randmaa fokuserar sin forskning på patientsäkerhet och kommunikation inom anestesi- och intensivvård. Genom observation och bandinspelningar av överrapporteringssituationer, analys av avvikelserapporter och händelseanalyser från anestesikliniker mäts effekten av implementeringen av SBAR. Även genom att undersöka om kommunikation och samarbete mellan vårdpersonalen förbättras i organisationer som introducerat kommunikationsverktyget SBAR studerar forskningsprojektet om SBAR bidrar till en ökad patientsäkerhet, säger Maria Randmaa. Praktisk träning med högteknologiska patientdockor som en röd tråd genom hela sjuksköterskeutbildningen utmärker Högskolan i Gävle, som investerat i ett stort antal högteknologiska patientdockor. De möjliggör värdefull praktisk träning som gör studenterna rustade för oväntade situationer när de kommer ut i arbetslivet. Regelbundna simuleringsövningar gör vårdpersonalen tryggare Regelbundna kliniska examinationer, där vi på olika nivåer i testar studenternas kunskaper, färdigheter och värderingsförmåga utmärker vår sjuksköterskeutbildning, säger Gunilla Mårtenson, utbildningsledare på avdelningen för hälso- och vårdvetenskap. Simuleringsövningarna bidrar till att göra våra studenter tryggare när de kommer ut i arbetslivet. Sannolikheten att de ska känna sig trygga inför oväntade händelser är betydligt större bland studenter som regelbundet ägnat sig åt simuleringsövningar säger Anita Nyström, biträdande utbildningsledare för sjuksköterskeutbildningen på HIG. FOTO: ANNIKA WIHLBORG Vi arbetar för professioner i samverkan för en bra utveckling och användning av läkemedel Läs mer om oss på apotekarsocieteten.se VÅRDVETENSKAP Läs omvårdnad på avancerad nivå i Malmö Vi har utbildningarna masterprogram i omvårdnad fristående kurser specialistsjuksköterskeprogram NYHET! 15 april antagning.se Världens snabbast växande sjukdom går inte att bota. Än. Diabetes går inte att bota, men går att lära sig leva med. Genom att stödja oss gör du livet lättare för de som drabbas. Bli medlem på diabetes.se

13 Sjuksköterska? Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning distriktssköterska 75 hp Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning vård av äldre 60 hp Sök senast 15 april Snabb internationell tillgång till patientjournaler stärker patientsäkerheten För svenskar som blir akut sjuka och inlagda på sjukhus utom

14 14 FRAMTIDENSVÅRD.NU MEDIAPLANET UTMANINGAR Mellan procent av Sveriges vuxna befolkning råkar ut för åderbrock, vilket för vissa inte yttrar sig i några större besvär medan andra kan drabbas av bensår och eksem. Det görs tusentals åderbråcksoperationer varje år i Sverige. Man bör alltid ta reda på vem som utför behandlingen och om verksamheten arbetar med kvalitetssäkring. Viktigt att benen är i trygga händer Av Ofelia Graah Hagelbäck Fråga alltid vem som utför operationen. Det bör vara en läkare som har behörighet som kärlkirurg, säger Ewa- Lena Hägglund, verksamhetschef på en klinik i Stockholm som utför åderbråcksoperationer. Var tredje vuxen har åderbråck Åderbråck drabbar mellan procent av alla vuxna i Sverige, kvinnor som män. Exakt orsak till varför åderbråck uppstår är ännu inte helt klart, det man däremot kunnat konstatera är att åderbråck i benen tenderar att vara ärftligt. För en del är besvären mest kosmetiska medan andra kan drabbas av bensår och eksem. Den vanligaste gruppen som söker är kvinnor mellan år, men alla åldersgrupper förekommer. Hur åderbråck uppstår Venernas uppgift är att föra blodet tillbaka till hjärtat. Venerna i benen har klaffar som tillsammans med muskler runt omkring ser till att blodet flyter åt rätt håll. När venernas väggar är försvagade eller om klaffarna inte fungerar som de ska blir blodflödet försämrat vilket leder till att blodet ansamlas i benet och att det uppstår ett tryck i venerna nedåt. Det medför att venerna slingrar sig och blir utvidgade samt att det blir ett läckage nedåt, det är detta som kallas för åderbråck. Metoder och teknik Det finns olika metoder for att ta bort åderbråck och en av de metoder som är effektivast och låter patienten gå tillbaka till jobbet är behandling med laser. Vid operation med laser blir det inga stygn och ingen sjukskrivning. Man gör ett minimalt hål i huden med en liten nål och sedan förs en Det är viktigt att du som patient vet att säkerheten är i fokus Ewa-Lena Hägglund Verksamhetschef Narva Kirurgcenter FOTO: LEO HERMODSSON tunn laserfiber in i venen. Därefter sprutas kall vätska blandad med bedövningsmedel in i benet. Slutligen förstörs kärlväggen genom upphettning med laser. Det är bra att genomföra behandlingen under vinterhalvåret eller tidig vår då man ska vara försiktig med sol den första tiden efter operationen, samt att det tar några månader att se det slutliga resultatet. I övrigt kan man leva som vanligt och vi uppmuntrar generellt ett liv i rörelse med motion. Se till att säkerheten är i fokus Legitimerad personal som är specialister på det som ska utföras och en klinik som arbetar säkerhetsmedvetet är grundläggande byggstenar för ett bra slutresultat. Många patienter är lite oroliga första gången, därför är det är viktigt att personalen är van vid situationen och inger en känsla av trygghet. Att samma läkare följer patienten från första besöket, genom behandlingen och till återbesöket ökar tryggheten ytterligare och är viktigt tycker jag. Ewa-Lena förklarar också vikten av att ha ett medvetet kvalitetsarbete där man arbetar med ständiga förbättringar. Är kliniken till exempel ISOcertifierad inom kvalitet så innebär det också att en utomstående part granskar kvalitetsarbetet varje år. Det är viktigt att du som patient vet att säkerheten är i fokus och det sker en oberoende granskning av rutiner och processer regelbundet, avslutar Ewa- Lena Hägglund. Läs fler artiklar på framtidensvård.nu

15 Karin Andersson, enhetschef på Skallbergets servicehus, ser gärna att både personal och boende är med och utvecklar nya innovationer. VÄSTERÅS VÅGAR PROVA NYA INNOVATIONER I samverkan med VINNOVA etablerar Västerås stad MISTEL, en testbädd för innovationer som bidrar till ökad självständighet och välbefinnande för äldre personer och personer med funktionsnedsättning samt för Karin Hedberg och Elisabeth Kjellin, MISTEL innovationer som medverkar till en god kommunalt finansierad vård och omsorg. En testbädd är en arena för möten och samverkan mellan innovatörer och innovationens blivande användare. MISTEL är ett 3-årigt projekt och startade i september Målsättningen är att testbädden efter projekttiden ska vara etablerad med varaktig finansiering. Västerås stad vill genom MISTEL bidra till att fler bra innovationer (= produkter, tjänster, processer eller organisatoriska lösningar, men även befintliga produkter som testas för en ny målgrupp eller för ett nytt användningsområde) kommer ut på marknaden. Vi vet att vi i framtiden kommer behöva nya smarta lösningar för att kunna möta det ökade behovet av kommunal vård och omsorg. MISTEL erbjuder innovatörer skräddarsydda möten och tester med expertis inom den kommunala vård och omsorgen. Det innebär att MISTEL ser till att den tänkta slutanvändaren av innovationen finns med som rådgivare och testperson. Det kan vara äldre personer, personer med funktionsnedsättning, personal inom kommunalt finansierad vård och omsorg (t.ex. sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, undersköterskor), chefer inom kommunalt finansierad vård och omsorg samt kommunala tjänstemän. MISTEL anordnar t.ex. fokusgrupper med personer som utifrån sin profession och expertkunskap bidrar till att innovatören får kunskap om och insikt i hur det fortsatta arbetet med innovationen bör ske. MISTEL erbjuder även att innovationen testas av den tänkte användaren i en relevant miljö, t.ex. i ett ordinärt eller på ett särskilt boende. Genom detta upplägg ser vi vinster på både kort och lång sikt. På kort sikt blir vinsterna mer på individnivå för både personal och de äldre. Man blir sedd, får stärkt självkänsla Mitt jobb är viktigt och min kunskap betyder någonting! Vinster på lång sikt kan vara en bättre arbetsmiljö - genom nya metoder och tekniska lösningar, fler som kan bo kvar hemma, välbefinnande och självständighet även i högre åldrar. Karin Andersson, enhetschef på Skallbergets servicehus i Västerås, berättar varför hon valt att låta sin verksamhet, sin personal och sina boende bli erbjudna att prova nya innovationer: Det är väldigt spännande att få vara med i utvecklingen av äldreomsorgen! Det är den största drivkraften för mig, det är också upplyftande för både våra medarbetare och för dom som vi är till för, våra boende och det har vi märkt! Fördelen och vinsterna med att få vara med i ett sådant här projekt är att det lyfter alla! Vi får skärpa till oss lite grann, vi får tänka till lite. Vi får vara med och lyssna på både innovatören och på oss själva. Vi ser så mycket olika saker när vi är en mängd olika personer som ser och testar vilket skapar en ren synergieffekt. Jag ser det som rena vinsterna för verksamheten! Projektledare för MISTEL är Karin Hedberg och Elisabeth Kjellin. Mer information om MISTEL finns på KONTAKTUPPGIFTER TILL PROJEKTLEDARNA FÖR MISTEL Karin Hedberg: Elisabeth Kjellin:

16 16 FRAMTIDENSVÅRD.NU MEDIAPLANET FRAMTID i INFORMATION Säker vård är rätt begrepp Av Marie Louise Aaröe Begreppet säker vård innebär att ingen patient ska skadas under sin vårdtid. Alla ska kunna känna sig trygga, veta att de möts av rätt kompetens och vara säkra på att få den bästa vården. Jag tycker att patientsäkerhet är ett felaktigt begrepp. Säker vård säger mer, säger Ania Willman, ordförande i Svensk sjuksköterskeförening och professor och prefekt vid Malmö Högskola. En fråga som vården bör ställa sig är om personalen har rätt kompetens för att också kunna utföra rätt vård, då säker vård och kompetens hör ihop. Vi måste vara noggranna med att inte pressa systemet med minskat antal vårdplatser och minskad kompetens. Jag anser att det behövs en ny sorts specialistutbildning än den som erbjuds i dag. Många fler sjuksköterskor måste få en utökad utbildning, så att vi får fler specialistkompetenta som snabbt kan identifiera symtom, fatta riktiga beslut och ge en avancerad omvårdnad. De långa väntetiderna vid akutmottagningarna är ett problem som kan åtgärdas med specialistkompetens. Det handlar om att minska ledtiderna och genom kompetens diagnostisera och identifiera rätt för att patienten ska få det omhändertagande som behövs. Tekniskt måste kommunikationen mellan sjukhus och olika instanser fungera mycket bättre än idag. Tekniken får dock inte bli på bekostnad av mötet och integriteten. Vi måste vara noggranna med att inte pressa systemet med minskat antal vårdplatser och minskad kompetens. Då kommer skadorna att öka och patienterna att känna sig otrygga, säger Ania Willman. Läs fler artiklar på framtidensvård.nu Ulrica Nilsson är professor i hälso- och vårdvetenskap vid Örebro universitet. Trygghet och förbättrad vård till lägre kostnad Av Annika Wihlborg Forskning vid Örebro universitet visar att många dagkirurgipatienter känner sig otrygga, oroliga och ensamma efter utskrivning, vilket främst orsakas av en brist på återkoppling som skapar osäkerhet hos patienten. Forskningen har resulterat i Recovery Assessment by Phone Points, Rapp, en verksamhetsorienterad lösning där trygghet och förbättringsmöjligheter för vård en möjliggörs via ett mobilt IT-stöd som vårdtagarna nyttjar via sina smartphones. Varje år genomförs drygt två miljoner dagkirurgiska ingrepp i Sverige. Många av dessa patienter vet inte vad de kan förvänta sig av återhämtningsprocessen eftersom det i dagsläget saknas systematisk uppföljning. Genom Rapp fyller patienten in sina värden i appen och får samtidigt frågan om de vill få kontakt med en sjuksköterska, säger Ulrica Nilsson, professor i hälso- och vårdvetenskap vid Örebro universitet. Appen ger fördelar för såväl sjukvården som dess patienter. Dagkirurgipatienter som känner sig oroliga och rådvilla efter ingreppet söker sig ofta till primärvården. Appen kan minska antalet primärvårdsbesök och istället hjälpa patienten att komma i direktkontakt med en sjuksköterska. Möjliggör kvalitetsuppföljningar För vården tillhandahåller Rapp ett informationsunderlag som skapar förutsättningar för kvalitetsuppföljningar och uppföljningar av hur förändrade läkemedel, produkter, teknik och vårdinsatser påverkar såväl patientsäkerhet som vårdkvalitet. Dessutom kan vården undersöka skillnader mellan till exempel olika anestesimetoder, kirurgiska ingrepp och patientgrupper samt kopplas till olika kvalitetsregister. Intresset för Rapp är redan i dagsläget stort, om den svenska sjukvården så småningom får ett gemensamt journalsystem räknar vi med att efterfrågan kan bli ännu högre, säger Ulrica Nilsson. Rapp representerar ett helt nytt sätt att bedriva sjukvård, ett smart verktyg som gör det möjligt att erbjuda mer vård för mindre pengar. Den tekniska lösningen från infrastruktur, datalagring fram till användargränssnittet för Rapp sker i samarbete med it- och managementföretaget Nethouse. Nethouse Örebro och Örebro Universitet Enterprise har tillsammans bildat ett bolag för att Ulrica Nilssons forskning ska nå hela vägen från idé till innovation. Vi har nära anhöriga som drabbats av Alzheimers sjukdom eller andra demenssjukdomar. Stöd forskningen så att inte fler behöver drabbas. SKÄNK MED HJÄRTAT FÖR HJÄRNAN PG BG

17 Antalet förlossningar ökar kontinuerligt i Stockholm och behovet av en utökad förlossningsvård är stort. Praktikertjänsts dotterbolag BB Sophia vid Sophiahemmet, som invigdes i mars 2014, innebar ett efterlängtat tillskott. När det nybyggda förlossningssjukhuset invigdes slog man upp portarna till lokaler som skräddarsytts för att inrymma allt från specialmödravård till förlossning, BB och neonatalvård. All medi cinsk teknik och utrustning är toppmodern och medarbetarna har gedigen erfarenhet. BB Sophia ingår i vårdval Stockholm och har kapacitet för cirka 4000 förlossningar per år. En nära dialog och samverkan stärker patientsäkerheten. BB Sophia är ett perinatalmedicinskt centrum som samlar narkos, operation, förlossningsvård, neonatalvård, och andra berörda verksamheter under samma tak. Att hela vårdkedjan, från graviditet till eftervård, är tillgänglig i en och samma byggnad bidrar till kontinuitet och trygghet. Integrerade verksamheter bidrar till lättillgänglig och säker vård Praktikertjänst, som äger BB Sophia, har erfarenhet av förlossningsvård på BB Stockholm sedan Visionen för BB Sophia är en integrering av alla verksamheter inom förlossningsvården så att den födande kvinnan, hennes partner och deras nyfödda barn ska känna trygghet, kontinuitet och delaktighet, vilket ger en optimal start på föräldraskapet, säger Torbjörn Hertzberg, verksamhetschef för neonatologi på BB Sophia. Ett systematiskt patientsäkerhetsarbete integreras i den dagliga verksamheten. BB Sophia har en fullt utrustad, modern neonatalavdelning med akutrum för barn i nära anslutning till förlossningsrum och operationssalar. Eftersom hela vårdkedjan finns på plats kan resurser snabbt mobiliseras och samordnas vid akuta komplikationer. Vi har uppdrag att vårda barn som är födda från vecka 32, men även resurser för att ta hand om akut sjuka och ännu tidigare födda barn om de skulle födas här oplanerat. Vid behov av högspecialiserad intensivvård kan barnet under säkra och organiserade former transporteras till Karolinska Universitetssjukhuset, säger Torbjörn Hertzberg. Erfarna koordinatorer fördelar resurserna Vår personal består till stor del av erfarna barnmorskor och specialister med lång dokumenterad erfarenhet av modern förlossningsvård. Vi tillämpar ett systematiskt arbetssätt som gör att vi redan på ett tidigt stadium kan identifiera eventuella riskförlossningar för att förebygga och behandla de komplikationer som kan dyka upp under förlossningen, säger Michael Algovik, verksamhetschef på BB Sophias förlossning. På BB Sophia finns alltid en koordinator i tjänst. Det är en erfaren barnmorska som ansvarar för riskvärdering, fördelar resurserna och säkerställer att de födande mammorna får ett optimalt omhändertagande. På BB Sophia finns ett våningsplan för förväntade normalförlossningar och ett våningsplan där förlossningar för kvinnor med försvårande sjukdomar och/eller förlossningskomplikationer föder barn. Om komplikationer uppstår under förlossningen kommer den födande kvinnan alltid att stanna kvar på samma förlossningsrum. Personalen kommer till mamman istället för att hon ska behöva byta rum. Om det uppstår behov av akut kejsarsnitt finns en akuthiss vilken kan föra kvinnan direkt till operationsavdelningen. Vi strävar också efter att samma personal i största möjliga mån hjälper de blivande föräldrarna genom hela förlossningen, säger Michael Algovik. BB Sophia har kapacitet för förlossningar per år Alla gravida och födande kvinnor i Stockholm är välkomna Neonatalavdelningen kan ta hand om sjuka och för tidigt födda barn På BB Sophia bedrivs forsknings- och utvecklingsarbete BB Sophia medverkar i utbildningen av barnmorskestudenter i Stockholm BB Sophia erbjuder hög medicinsk säkerhet och har beredskap att hantera eventuella komplikationer hos mor och barn BB Sophia är ett helägt dotterbolag till Praktikertjänst AB

18 18 FRAMTIDENSVÅRD.NU MEDIAPLANET INSIKT SKL:s sammandrag av Patientsäkerhetslagen Patientlagen trädde i kraft den 1 januari Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Nedan finner du ett utdrag från patientsäkerhetslagen i punktform Du som vårdpersonal har utökad och förtydligad informationsplikt. Patienten ska ge sitt samtycke till vård eller tacka nej till vård. Patienten har rätt till ny medicinsk bedömning, så kallad second opinion, vid livshotande eller allvarlig sjukdom. Patienten kan välja öppenvård i hela landet Vill du läsa mer om Patientsäkerhetslagen gå in på SKLs hemida. Här finner du även en film som SKL sammanställt. Filmen handlar om de större förändringarna som patientlagen medför. Här beskrivs bland annat den utökade möjligheten att söka vård i andra landsting och de förtydligade kraven på information. Källa: SKL KRÖNIKA Hans Rutberg Jag såg att intet är bättre för människan än att hon är glad under sitt arbete. FOTO: LOVISA ENGBLOM Det är konstigt att vi som arbetat med att förbättra patientsäkerheten under många år först nu förstått arbetsmiljöns betydelse för patientsäkerheten. Under de senaste tio åren har många nya verktyg och metoder tagits fram, som gör att vi idag vet vilka typer av vårdskador (undvikbara skador) som är vanligast. Det finns även åtgärdsprogram framtagna för att förebygga sådana skador. Händelseanalyser när skador inträffat och framåtblickande riskanalyser används i ökande omfattning. Tyvärr vet vi fortfarande alltför lite om varför en skada uppstår, men forskningen fokuseras mer och mer på att studera personalens arbetsförhållanden. Frågor kring kompetensens och arbetsmiljöns betydelse har uppmärksammats alltmer. Socialstyrelsen skrev år 2013 i sitt förslag till nationell strategi för ökad patientsäkerhet: en grundförutsättning för patientsäkerhet är att det finns tillräckligt med personal med tillräcklig kompetens för att utföra grunduppgifterna och att de an- Adjungerad professor i hälso- och sjukvårdsanalys med särskild inriktning mot medicinsk kvalitetsutveckling och patientsäkerhet vid Linköpings universitet. Ordförande i Svenska Läkaresällskapets kommitté för säker vård. Rubriken ovan är hämtad från Predikaren 3:22 och den sanning som gällde då gäller fortfarande. ställda ges bra förutsättningar för sitt arbete. Ny avhandling Nyligen publicerades en avhandling vid Karolinska Institutet som studerade avvikelser, avbrott och personalens åsikter om patientsäkerhetsrisker på akutmottagningen. Syftet var bland annat att undersöka de avbrott som personalen blir utsatt för och vad avbrotten innebär. Personalen intervjuades om hur de såg på riskerna för patientsäkerheten och vilka risker de bedömde som allvarligast. Läkare och sjuksköterskor upplevde hög arbetsbelastning, brister i kommunikation och avbrott som de mest påtagliga patientsäkerhetsriskerna. Avbrott upplevdes dock inte alltid negativt, utom då de inträffade ofta och under hög arbetsbelastning. Framtida utmaning Hög arbetsbelastning innebär Läs fl er artiklar på framtidensvård.nu tidsbrist, men för att vi ska kunna förbättra patientsäkerheten imorgon behöver medarbetare idag få tid att reflektera över det som gick fel igår. Den tiden finns inte i dagens sjukvård! En god arbetsmiljö är nödvändig för att klara vårdens största utmaning i framtiden: att rekrytera och behålla engagerade och kompetenta medarbetare. Medarbetarnas kompetens är nödvändig för ett framgångsrikt patientsäkerhetsarbete. Ansvaret för god arbetsmiljö och hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården ligger hos vårdgivare inom landsting, regioner och kommuner. Ett ansvar som förpliktigar! Tre tips 1. Involvera HR-avdelningen i patientsäkerhetsarbetet för att betona sambandet mellan patientsäkerhet och arbetsmiljö. Klargör ledningens betydelse för arbetet. 2. Skapa tid i verksamheten för att diskutera patientsäkerhetsfrågor. 3. Läs broschyren Patientsäkerhet och arbetsmiljö - en vägledning för hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö utgiven av SKL år Enhetschef inom vården kan vara ett påfrestande arbete som ibland sträcker sig utanför arbetstid. I Eskilstuna har kommunen dragit igång satsningen Chef i Beredskap, för att möta både medarbetarnas och chefernas behov. När det kommer till områden som hemtjänst och vård och omsorg av personer med funktionshinder behöver brukarna ofta vård även kvällar och helger. Ibland uppstår situationer eller oklarheter som gör att vårdmedarbetarna måste vända sig till ansvarig chef för råd eller stöd även utanför dennes ordinarie arbetstid. Detta kan dock leda till att personalen drar sig för att ringa, kanske för att man inte vill störa. Det kan även upplevas som stressande för enhetschefen i fråga att aldrig riktigt kunna släppa jobbet. Eskilstuna kommun har sedan den första mars i år börjat med en ny och helt unik satsning, som kallas Chef i Beredskap, för att komma åt just de här svårigheterna. Tolv, utav totalt 80, enhetschefer i kommunen har anmält sig som frivilliga att ingå i satsningen, och dessa kommer framöver att dela på rollen som den som medarbetarna kan ringa på kvällar och helger om problem skulle uppstå. Chef i Beredskap kommer även innebära att vi enkelt kan samla in jättebra underlag för analys, exempelvis för vilka typer av problem som gör att det plötsligt större möjlighet att förbättra vården för brukarna ännu mer, och sätta in rätt typ av resurser, säger Annasarah Pavassaon. Vill du veta mer om Eskilstuna? Besök oss på eskilstuna.se

19 Kristianstad kompetensutvecklar äldreomsorgen med specialistundersköterskor Inom ramen för Socialstyrelsens kompetensutvecklingssatsning Omvårdnadslyftet har sex undersköterskor inom omsorgsförvaltningen i Kristianstads kommun utbildat sig till specialistundersköterskor, en attraktiv karriärväg som stimulerar undersköterskornas professionella utveckling och stärker yrkets attraktivitet. Satsningen ingår i kommunens långsiktiga satsning med att stärka äldreomsorgsverksamhetens kompetens inom demens, palliativ vård och psykiatri. Sex undersköterskor som valdes ut bland ett hundratal sökanden blev i januari i år färdiga specialistundersköterskor, efter tre terminers betald yrkeshögskoleutbildning på distans, parallellt med arbetet som undersköterska. Satsningen på specialistundersköterskor genererar många positiva synergieffekter. Genom att erbjuda ett tydligt karriärutvecklingsspår bidrar vi till att öka undersköterskeyrkets attraktivitet, vilket sig till yrket framöver. Vi stärker också undersköterskornas yrkesstolthet och status, vilket genererar ett engagemang som kan bidra till en genomgående hög kvalitet i framtidens omsorgsverksamhet, säger Birgitta Ripstam Svanell, HR-specialist i Kristianstads kommun. Ett stort lyft för karriärutvecklingen Maria Gunnarsson Nilsson är specialistundersköterska med inriktning mot demens och har läst utbildningen på egen hand vid sidan av sitt arbete. Som projektarbete har hon valt att låta äldre med demens skiva ner sina levnadsberättelser. Specialistundersköterskeutbildningen har inneburit ett stort lyft för min karriärut- förstärka kompetensen kring demenssjukdomar i äldrevården, det känns att jag har en viktig roll att fylla, bland annat genom att utbilda mina kollegor kring bemötandefrågor, säger Maria. I min roll som specialistundersköterska har jag verkligen möjlighet att förbättra och utveckla äldreomsorgen i Kristianstads kommun. Utbildningen bidrog till att jag växte, både som person och i min professionella roll, säger Maria Hansen, specialistundersköterska i psykiatri. I sitt projektarbete utvärderar hon den kollegiala handledningens fördelar och möjligheter. Kollegial samverkan kan bland annat bidra med nya infallsvinklar kring frågor som omsorgspersonalen möter i sitt dagliga arbete. Det bidrar till förnyelse och förbättring som kommer från omsorgspersonalen, snarare än från ledningshåll. Maria Hansen har även varit ute på remiss i en hemtjänstgrupp som använde kollegial samverkan för att hantera en ansträngd situation där hot och våld fanns med i bilden. Brinner för att utveckla äldreomsorgens palliativa kompetens Kerstin Hoel Persson, som är specialistundersköterska inom palliativ vård, trivs med det utökade ansvaret och den stöttande rollen gentemot sina kollegor. Hennes projektarbete behandlar samverkan mellan sjuksköterskor och undersköterskor inom äldreomsorgen. Jag har bland annat utvecklat pärmar med utbildningsmaterial som jag använder i syfte att ökar kompetensen kring palliativ vård ute i kommunens äldreomsorgsverksamheter. Jag är jätteglad att jag fått möjligheten att utbilda mig till specialistundersköterska inom ramen för uträtta inom den palliativa omsorgen i kommunen, det känns som en spännande utmaning att fokusera på att utveckla det omsorgsområdet, säger Kerstin. Specialistundersköterskorna i Kristianstads kommun ägnar sig nu dels åt specialarbeten som ska underlätta implementeringen av deras specialistkompetens ute i verksamheterna och dels åt remisstyrda specialistuppdrag i omsorgsförvaltningens verksamheter. När satsningen utvärderats hoppas vi att politikerna bestämmer sig för att satsa på en specialistundersköterska på varje omsorgsenhet, vilket innebär att vi i framtiden kan ha ett åttiotal specialistundersköterskor i vår verksamhet. Vi hoppas kunna sätta yrkesrollen på kartan och visa på hur viktig och värdefull den är för att vi ska kunna möta kraven från framtidens äldreomsorg, säger Birgitta.

20 FÖRE EFTER Foto: Leo Hermodsson VI TAR BORT ALLA ÅDERBRÅCK De är inte bara missprydande, åderbråck kan även vara besvärande med symptom som tyngdkänsla, krypningar, klåda och kramper i benen. Med dagens effektiva och smärtfria behandlingsformer kan åderbråcken vara ett minne blott. På Narva kirurgcenter i Stockholm garanterar man sina patienter att alla åderbråck avlägsnas. Åderbråck är mer vanligt förekommande än många känner till. 30 procent av alla vuxna har åderbråck, kvinnor och män drabbas i lika stor utsträckning. De slingriga utanpåliggande blodådrorna uppstår då klaffarna i venen har försvagats. Klaffarna finns där för att stoppa blodet från att rinna nedåt på sin väg tillbaka till hjärtat, men är klaffarna försvagade stannar blodet kvar och trycket på venerna blir för högt. Stödstrumpa lindrar symptom Arv, hormoner och graviditet kan vara orsaker bakom åderbråck. Likaså kan åderbråck förvärras hos dem som står mycket i sitt jobb. Man kan förebygga besvär genom att lägga benen högt och att använda elastiska stödstrumpor som ger ett jämnt tryck över benet och minskar svullnaden. Men vill man avlägsna åderbråcken helt, så finns det flera effektiva behandlingsformer att välja bland. Ultraljud lokaliserar källan Forskning och utveckling går ständigt framåt. Metoder som stripping där man gör ett snitt och drar ut den defekta venen har på de flesta håll ersatts av modernare behandlingsmetoder. Idag använder man sig av tekniker som varken kräver snitt eller stygn, vilket minskar infektionsrisken och ger snabbare konvalescens. Narva kirurgcenter i Stockholm är en av pionjärerna inom behandling av åderbråck. Sedan 2004 har vi mer eller mindre uteslutande arbetat med diagnostik och behandling av alla typer av sjukdomar i venerna, däribland åderbråcksbehandling. Vid ett första läkarbesök görs en individuell bedömning av hur allvarliga patientens åderbråck är. Med ultraljud lokaliserar man källan till åderbråcken för att därefter bestämma vilken behandlingsform som är bäst lämpad i det enskilda fallet, säger Stefan Nydahl, kärlkirurg. Kombination för bästa resultat Välbeprövade metoder som främst används idag är laserbehandling, skuminjektioner och miniinvasiv teknik, eller så kallad virknålsteknik. Vid laserbehandling bränner man bort den defekta huvudvenen, genom att föra in en tunn laserfiber i venen genom en kateter. Den defekta venen skrumpnar ihop av laservärmen utan att skada andra närliggande vävnader. Fördelen med laserbehandling är att den är snabb och smärtfri. Det blir inga ärr efteråt och man kan återgå till arbetet och leva som vanligt direkt, utan sjukskrivning, säger Stefan Nydahl. I de allra flesta fall kombinerar man laserbehandling med antingen virknålsteknik eller skuminjektioner. För bästa resultat kombinerar vi ofta laserbehandlingen med virknålsteknik där man med en nål gör millimeterstora hål i huden på åderbråcken. Ur hålen drar man ut åderbråcken. Hålen är så små att de snabbt läker av sig själva. I andra fall kan det vara lämpligt att spruta in ett kärlretande skum i venerna som gör att venerna skrumpnar ihop och försvinner. Garanterat positiva resultat I behandlade vener är återfallsrisken liten, över 90 procent av venerna försluts helt. På Narva kirurgcenter garanterar man att alla åderbråck tas bort. Att kunden blir helt nöjd är vårt största fokus, och vi garanterar att vi tar bort alla åderbråck under våra behandlingar. Vi kan däremot inte garantera att åderbråck uppkommer på andra ställen på benet efter en tid, men de opererade, defekta venerna är förslutna för alltid, säger Stefan Nydahl. I nyrenoverade, vackra lokaler ligger Narva Kirurg Center invid Karlaplan i Stockholm. Här blir patienterna alltid väl omhändertagna och garanteras bästa resultat vid varje behandling. Välkommen att kontakta oss för att boka en konsultation, telefon eller gå in på NARVA KIRURG CENTER Narvavägen Stockholm

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö En hälsosam vårdmiljö är förutsättningen för god och säker vård. Det leder till bra resultat

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser 2013-06-03 Jonas Vallgårda 2 (12) Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Metod och genomförande... 5 3 Bemanningssituationen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM Nationell konferens för sjuksköterskor i äldrevård och geriatrik. Ett samarbete mellan Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård och tidningen Äldreomsorg/Gothia Fortbildning. SJUKSKÖTERSKAN GÖR

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

EN UNDERSÖKNING OM BEMANNINGSSITUATIONEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOMMAREN 2013

EN UNDERSÖKNING OM BEMANNINGSSITUATIONEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOMMAREN 2013 EN UNDERSÖKNING OM BEMANNINGSSITUATIONEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOMMAREN 2013 Konsekvenser och lärdomar inför framtiden 2013-10-01 Jonas Vallgårda VÅRDFÖRBUNDET Adolf Fredriks Kyrkogata 11, Box 3260

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-03-29 SN-2014/1132.715 1 (2) HANDLÄGGARE Berntsson Nilsson, Judith Judith.BerntssonNilsson@huddinge.se Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård Risk- och avvikelsehantering Denna riktlinje behandlar endast risker och avvikelser i hälso- och sjukvården och gäller inte andra

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Patientsäker hets berättelse

Patientsäker hets berättelse TIMRÅ KOMMUN Barn & Utbilnn1nq~na '1"den TIMRÅ KOMMUN Patientsäker hets berättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 150223 Ulf Svanberg Skolläkare 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28 Om SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria OH-version mars 2006 Lex Maria Introduktion och bakgrund Föreskrifterna Vilka krav ställs? Allmänna

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga?

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Björn-Erik Erlandsson Deputy Dean, KTH/STH björn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 4 30 1 Historiskt seminarium

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Ny lag för säker vård Alldeles för många patienter drabbas av onödiga vårdskador - vårdskador som hade kunnat förhindras med ett effektivare patientsäkerhetsarbete.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 2012-02-27 Tina Forsgren, Verksamhetschef Vård och Omsorg Elisabeth Sjöberg, Verksamhetschef Funktionshinder Mallen är framtagen

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Helheten Kan ni ställa er bakom den föreslagna politiken? Medlemstilltal Balans mellan arbetsmiljö och vårdmiljö Saknas någon politik? Vilken? Övriga medskick

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 120401 Inger Andersson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Susanna Wahlman-Sjöbring Verksamhetschef stöd och omsorg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING Foto: Clas Fröhling Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

För en bra utveckling och användning av läkemedel i Sverige. Våra tankar för fortsatt framgång

För en bra utveckling och användning av läkemedel i Sverige. Våra tankar för fortsatt framgång För en bra utveckling och användning av läkemedel i Sverige Våra tankar för fortsatt framgång 1 Apotekarsocieteten är en ideell förening med cirka 5.200 medlemmar, som samlar kompetenser från olika professioner

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Välkommen alla idébärare, innovatörer och företag inom hälsa och välfärd till en inspirerande heldag i Västerås den 27 maj!

Välkommen alla idébärare, innovatörer och företag inom hälsa och välfärd till en inspirerande heldag i Västerås den 27 maj! Välkommen alla idébärare, innovatörer och företag inom hälsa och välfärd till en inspirerande heldag i Västerås den 27 maj! Vare sig det handlar om att se en unik lösning på ett problem, att möta någon

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Område 5 och 8 Förebygga kirurgiska komplikationer och postoperativa sårinfektioner OP/ IVA,ortoped- och reumatologkliniken och kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov I

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer