Utvärdering av medie- och kommunikationsvetenskapliga utbildningar vid svenska universitet och högskolor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av medie- och kommunikationsvetenskapliga utbildningar vid svenska universitet och högskolor"

Transkript

1 Utvärdering av medie- och kommunikationsvetenskapliga utbildningar vid svenska universitet och högskolor Högskoleverkets rapportserie 2001:25 R

2 Utvärdering av medie- och kommunikationsvetenskapliga utbildningar vid svenska universitet och högskolor

3 Högskoleverket Birger Jarlsgatan 43 Box 7851, Stockholm tfn fax e-post Utvärdering av medie- och kommunikationsvetenskapliga utbildningar vid svenska universitet och högskolor Producerad av Högskoleverket i oktober 2001 Högskoleverkets rapportserie 2001:25 R ISSN X ISRN HSV-R--01/125-SE Innehåll: Utvärderingsavdelningen Grafisk form: Högskoleverkets informationsavdelning Tryck: Högskoleverkets vaktmästeri, Stockholm, oktober 2001 TRYCKT PÅ MILJÖMÄRKT PAPPER

4 Innehållsförteckning Högskoleverkets beslut 5 Högskoleverkets reflektioner och slutsatser 7 Utgångspunkt och tillvägagångssätt 10 BEDÖMARGRUPPENS RAPPORT 16 Missiv 16 Sammanfattning 17 Vad är medie- och kommunikationsvetenskap? 21 Framväxten av ett akademiskt ämne i en tid präglad av högskolans omstrukturering 21 Fagets innehold og avgrensning 29 Gemensamma frågor för MKV-utbildningarna 38 Konsekvenser av resursfördelningssystemet hot mot god kvalitet i grundutbildningen 38 Högt söktryck och motiverade studenter idag 39 Brist på lärare med erforderlig kompetens 40 Internationaliseringen måste stärkas 41 Svaga D-kurser och önskan om fler forskarutbildningar behov av samverkan 41 Svensk forskeruddannelse i medie- og kommunikationsvidenskab i et bredere perspektiv 42 Vad säger avnämarna? 46 Arbetsmarknaden ur ett studentperspektiv 46 MKV-utbildningen ur informatörens perspektiv 46 Självvärdering som instrument för kvalitetsutveckling 48 Medie- och kommunikationsvetenskap vid 16 lärosäten 50 Göteborgs universitet 50 Bedömning och rekommendationer 54 Högskolan i Gävle 57 Bedömning och rekommendationer 61 Högskolan i Halmstad 63 Bedömning och rekommendationer 66 Högskolan i Jönköping 69 Bedömning och rekommendationer 73 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 76 Bedömning och rekommendationer 79 Karlstads universitet 82 Bedömning och rekommendationer 86 Linköpings universitet 88 Bedömning och rekommendationer 91 Lunds universitet 93 Bedömning och rekommendationer 97 3

5 Malmö högskola 99 Bedömning och rekommendationer 103 Mitthögskolan 106 Bedömning och rekommendationer 110 Stockholms universitet 112 Bedömning och rekommendationer 116 Södertörns högskola 119 Bedömning och rekommendationer 122 Umeå universitet 125 Bedömning och rekommendationer 129 Uppsala universitet 132 Bedömning och rekommendationer 136 Växjö universitet 138 Bedömning och rekommendationer 141 Örebro universitet 144 Bedömning och rekommendationer 148 Forskarutbildningen 150 Inledning 150 Beskrivning 150 Bedömning och rekommendationer 162 Inledning 162 Behov av mål och styrning 162 Ökad externfinansiering hotar långsiktigt uppbyggnadsarbete stort behov av post doc-tjänster 164 Få seniora forskare, få doktorandtjänster stort behov av nya doktorer 165 Samverkan ökar kvaliteten i forskarutbildningen 166 Internationella nätverk bidrar till ämnesmässig styrka 167 Bilaga Medie- och kommunikationsutbildningar i Norden en översikt 170 4

6 Högskoleverkets beslut Rektorer enligt sändlista Utvärderingsavdelningen Mehdi Sedigh Beslut Reg.nr Utvärdering av medie- och kommunikationsvetenskapliga utbildningar vid svenska universitet och högskolor Högskoleverket ser ingen anledning att ifrågasätta examensrätten för grundutbildningarna inom ämnet medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, Högskolan i Gävle, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Jönköping, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Lunds universitet, Malmö högskola, Mitthögskolan, Stockholms universitet, Södertörns högskola, Umeå universitet, Uppsala universitet, Växjö universitet eller vid Örebro universitet. Högskoleverket ser heller ingen anledning att ifrågasätta examensrätten för forskarutbildningen inom ämnet vid Göteborgs universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet. En uppföljning av utvärderingen kommer att göras inom tre år. Lärosätena skall då redogöra för vilka åtgärder de vidtagit med fokus på brister som bedömargruppen funnit och rekommendationer som gjorts av gruppen. Inom ramen för Högskoleverkets tillsynsuppgift kommer verket att ta upp de brister som uppdagats i fråga om system för kursutvärderingar (HF 1 kap. 14 ). Beslut i detta ärende har fattats av universitetskansler Sigbrit Franke efter föredragning av projektansvarig Mehdi Sedigh samt utredarna Britta Seeger och Carin Olausson i närvaro av avdelningschef Ragnhild Nitzler och kanslichef Lennart Ståhle. Sigbrit Franke Mehdi Sedigh 5

7 Kopia: Utbildningsdepartementet Ledamöter i bedömargruppen Rektor Bo Samuelsson, Göteborgs universitet Rektor Leif Svensson, Högskolan i Gävle Rektor Romulo Enmark, Högskolan i Halmstad Rektor Clas Wahlbin, Högskolan i Jönköping Rektor Olof Blomqvist, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Rektor Christina Ullenius, Karlstads universitet Rektor Bertil Andersson, Linköpings universitet Rektor Boel Flodgren, Lunds universitet Rektor Per-Olof Glantz, Malmö högskola Rektor Gunnar Svedberg, Mitthögskolan Rektor Gustaf Lindencrona, Stockholms universitet Rektor Per Thullberg, Södertörns högskola Rektor Inge-Bert Täljedal, Umeå universitet Rektor Bo Sundquist, Uppsala universitet Rektor Magnus Söderström, Växjö universitet Rektor Jan-Eric Gidlund, Örebro universitet 6

8 Högskoleverkets reflektioner och slutsatser Högskoleverket anser att bedömargruppen har gjort ett mycket gediget och omfattande arbete. Verket vill särskilt tacka gruppen för de substantiella och perspektivgivande avsnitten som sätter in ämnet medie- och kommunikationsvetenskap (MKV) i ett historiskt respektive nordiskt perspektiv samt diskuterar själva ämnet och dess kärna. Högskoleverket har stora förhoppningar om att denna utvärderingsrapport kommer att tjäna som ett konstruktivt underlag för institutionernas fortsatta kvalitetsarbete. Högskoleverket konstaterar att ämnet medie- och kommunikationsvetenskap har skiftande kvalitet vid de 16 utvärderade institutionerna. De resursmässiga förutsättningarna är olika och flera av de utvärderade utbildningarna är nystartade och i en uppbyggnadsfas. Det finns flera allvarliga hot mot kvaliteten och tendenser till kvalitetssänkningar kan skönjas. Bedömargruppen finner ändå att utbildningen i MKV överlag är av god kvalitet. Högskoleverket ser idag ingen anledning att ifrågasätta examensrätterna inom ämnet medie- och kommunikationsvetenskap, varken på grund- eller på forskarutbildningsnivå, vid de lärosäten som ingår i utvärderingen. Högskoleverket hänvisar till de avsnitt i bedömargruppens rapport där respektive institutions utbildning bedöms och rekommendationer ges för att förbättra kvaliteten utifrån de planer och ambitioner som de uppfattat vid respektive institution. I följande avsnitt lyfter Högskoleverket fram vissa kvalitetsfrågor som av verket uppfattas som särskilt viktiga att beakta i ett samlat perspektiv. Ramar och systemfrågor Bedömargruppen har tagit upp flera rambetingelser av stor betydelse för kvalitetsutvecklingen som enskilda institutioner och ämnesansvariga inte direkt råder över. Dessa är t.ex. längden på studierna i ett nordiskt perspektiv, effekter av resurstilldelningssystemet, spridningen av MKVämnet till alltfler lärosäten och antagningssystemets stelhet. Högskoleverket vill framhålla att dessa rambetingelser av politisk karaktär påverkar kvaliteten i ämnet på flera olika sätt något som tydligt framgår av bedömarnas rapport. Högskoleverket finner det av stort värde att bedömargruppen aktualiserat dessa systemfrågor och vill uppmärksamma statsmakterna på sambandet mellan dessa och utbildningskvalitet. Givet systemförutsättningarna har bedömargruppen pekat på en lång rad frågor som ämnesansvariga och institutioner kan göra något åt för att säkra och utveckla kvaliteten i MKVämnet. Akademisk samverkan och internationalisering Bedömargruppens rapport genomsyras av uppmaningar till samverkan inom ämnet såväl nationellt som internationellt och internt med andra ämnen för att långsiktigt säkra kvaliteten i ämnet. Detta gäller särskilt på D-nivå och i forskarutbildningen men även för att säkra forskningsanknytningen av grundutbildningen. Bedömargruppen noterar att ämnet erbjuder 7

9 stora möjligheter till internationellt, inkl. nordiskt, samarbete genom flera nätverk och organisationer som skulle kunna utnyttjas bättre för bl.a. kompetensutveckling. Det finns goda exempel på ämnessamverkan mellan svenska lärosäten idag. Mellan institutionen vid Stockholms universitet och institutionen vid Södertörns högskola finns ett samarbete. Institutionen vid Örebro universitet och JMG vid Göteborgs universitet uppvisar ett etablerat samarbete. Mitthögskolan har utvecklade former för samverkan med flera andra lärosäten och det pågår planer på mer utvecklade samarbetsformer mellan institutionen vid Växjö universitet och den vid Lunds universitet. Malmö högskolas samverkan med tre andra lärosäten för att möjliggöra för de egna studenterna att gå vidare i forskarutbildning är framsynt. I Gävle och Uddevalla lever man mer isolerat, men vid båda institutionerna finns planer på att utöka samarbetsformerna, något som Högskoleverket uppmanar till. Företrädarna för MKV-ämnet bör påskynda etableringen av en disciplinbaserad nationell forskarskola för att säkra återväxten i ämnet och kvaliteten i forskarutbildningen. Högskoleverket ansluter sig här till vad bedömargruppen rekommenderar. När det gäller intern samverkan mellan MKV-ämnet och andra ämnen finns också goda exempel på hur man lyckas genom de storinstitutioner som har bildats. Dessa goda exempel finner man bl.a. vid institutionerna i Växjö, Umeå och Örebro. Beträffande utvecklingen av det internationella studentutbytet och andra kontakter och inflöden från omvärlden finner Högskoleverket även här goda exempel på höga ambitioner i bl.a. Stockholm, Växjö, Karlstad, Lund och vid Mitthögskolan. Vid institutionen vid Stockholms universitet har man ett etablerat gästlärarsystem som är föredömligt. Växjö är den enda institution som har ett formaliserat lärarutbyte som verkar fungera redan i dagsläget. Högskoleverket finner att det är anmärkningsvärt med tanke på ämnets internationella karaktär att man generellt sett inte har kommit längre beträffande student- och lärarutbyten eller andra internationella samarbetsformer och uppmanar till betydligt ökade ansträngningar. Lärarkåren Frågan om lärarnas kompetens och arbetsvillkor är fundamental för ämnets kvalitet och långsiktiga utveckling betonar bedömargruppen. Gruppen konstaterar att många konfronteras med brist på disputerade lärare och att man har svårlösta bemanningsproblem som leder till stor press på lärarkåren. Samtliga institutioner betonar vikten av god pedagogisk skicklighet hos lärarna, men få lärare tycks genomgå pedagogisk utbildning. Högskoleverket finner det anmärkningsvärt att de undervisande lärarna inte ges reella förutsättningar för och stimuleras till att utveckla den pedagogiska kompetensen och uppmanar ledningen att se över denna viktiga kvalitetsfråga. Trots den generellt dystra bilden beträffande institutionernas kompetens- och bemanningsproblem finns goda exempel på att man lyckas rekrytera och behålla lärarkrafter. Detta gäller t.ex. i Örebro, Gävle, Malmö och Södertörn. Högskoleverket understödjer med kraft bedömargruppens analys och rekommendationer för att söka mildra effekterna av kompetensbristen i detta relativt unga akademiska ämne. Högskoleverket hänvisar i denna fråga till uppmaningarna om samverkan och avsnittet i bedömargruppens rapport om forskarutbildningen. Där uppmanar bedömargruppen ledningarna för respektive forskarutbildning att noga beakta frågan om doktorandernas förutsättningar för att effektivt bedriva sina studier för att bl.a. säkra återväxten i ämnet. 8

10 Studieinformation Framväxten av ämnet medie- och kommunikationsvetenskap från kortare yrkesutbildning till ett akademiskt bildningsämne med olika profiler och inriktningar har gått fort. Bedömargruppen konstaterar att det åtminstone under de tre första terminerna råder viss förvirring och diverse föreställningar bland studenterna om studiernas innehåll, kärnområden och det framtida arbetslivet. Mot bakgrund av detta uppmanar Högskoleverket samtliga MKV-institutioner att mycket tydligt i studieinformationen till presumtiva studenter deklarera sin profil och inriktning för att underlätta studenternas val. Mål och kvalitetssäkring Bedömarna finner det viktigt att varje institution formulerar väldefinierade mål för sin verksamhet och utarbetar fungerande och effektiva system för kurs-, seminarie- och handledningsutvärderingar, med uppföljningar för såväl grundutbildningen som forskarutbildningen. När det gäller studentinflytande och kursutvärderingar har samtliga institutioner former för detta. Högskoleverket uppmanar institutionerna i Gävle, Linköping, Uppsala och Växjö att utveckla formerna för kursutvärdering och återkoppling till studenterna ytterligare. Samtidigt som alla institutioner är medvetna om svårigheterna att upprätthålla kvaliteten mot bakgrund av allt knappare resurser och bemanningsproblem har ingen utarbetat särskilda kvalitetsprogram med mål som är uppföljningsbara, noterar bedömargruppen. Högskoleverket finner bedömargruppens påtalade förhållanden vara en paradox och mycket anmärkningsvärt. Ledningarna för resp. utbildning uppmanas till betydligt ökad fokusering på kvalitetsutvecklingsfrågorna med realistiska uppföljningsbara mål för verksamheten, vilka även följs upp med viss regelbundenhet. Sammanfattningsvis konstaterar Högskoleverket att många problem och brister som denna utvärdering pekar på är av lednings- och samordningskaraktär. Högskoleverket uppmanar därför resp. ledning för utbildningen i MKV att på allvar försöka möta de hotbilder som finns angående kvaliteten i ämnet medie- och kommunikationsvetenskap. 9

11 Utgångspunkt och tillvägagångssätt Utgångspunkt Enligt proposition 1999/2000:28 skall Högskoleverket med en periodicitet om sex år genomföra ämnes- och programutvärderingar av samtliga utbildningar för generella examina och yrkesexamina, inklusive forskarutbildning. Föreliggande utvärdering av medie- och kommunikationsvetenskap (MKV) ingår i det nya kvalitetsgranskningssystem som inleddes med anledning av ovan nämnda proposition. Utvärderingens primära syfte är att bedöma kvaliteten i ämnets grund- och forskarutbildning vid de svenska universiteten och högskolorna. Bedömningen sker med utgångspunkt i de mål som finns formulerade i högskolelag och högskoleförordning (SFS 1992:1434, SFS 1993:100) samt utifrån högskolans egna förutsättningar och mål. Målen i högskolelag och högskoleförordning tolkas av bedömargruppen som en samling kvalitetsaspekter utifrån vilka ett antal bedömningskriterier formulerats. Bedömningskriterierna ligger till grund för bedömningen av grundutbildningens kvalitet samt redovisas under rubriken Bedömargruppens referensram. Tillvägagångssätt Initialt sammankallade Högskoleverket en intern grupp för planering och strukturering av utvärderingen. Gruppen bestod av Åsa Klevard, Torsten Kälvemark, Ulf Öhlund och Mehdi Sedigh (projektledare). Vid en senare tidpunkt knöts Carin Olausson och Britta Seeger (sekreterare) till projektet. Ämnesföreträdarna för medie- och kommunikationsvetenskap vid lärosätena inbjöds i maj 2000 till Högskoleverket för samråd. Sensommaren 2000 tillsattes en bedömargrupp. Lärosätenas självvärderingar genomfördes under första halvan av hösten samma år. Under tiden november 00 till mars-01 genomfördes samtliga 16 platsbesök. Bedömargrupper Utvärderingsprojektet har genomförts i två etapper. I den första etappen bedömdes kvaliteten i grundutbildningen och i den andra bedömdes forskarutbildningen. Bedömargruppen för grundutbildningen utsågs efter förslag från ämnesföreträdarna. Gruppen har bestått av professor Svennik Høyer, Oslo universitet, docent Ulla Carlsson, Nordicom, Göteborgs universitet, Margaretha Sjöberg generalsekreterare/vd, Sveriges Informationsförening, Lisa Bohlin, student vid Göteborgs universitet och Elin Wanselius, nyutexaminerad från Stockholms universitet. Bedömargruppen för forskarutbildningen har bestått av professor Svennik Høyer, Oslo universitet, docent Ulla Carlsson, Nordicom, Göteborgs universitet, professor Kirsten Drotner, Syddansk universitet, Tobias Olsson, doktorand vid Uppsala universitet och Andreas Jarud, doktorand vid Göteborgs universitet. 10

12 Professor Drotner har inte deltagit i platsbesöken och inte heller i fastställandet av bedömargruppens kriterier för grundutbildningen, då hon anlitades i ett senare skede. Avgränsningar Utvärderingen omfattar de institutioner som erbjuder utbildning med medie- och kommunikationsvetenskap som huvudämne (60 poäng) vid perioden för bedömningen. Vissa institutioner erbjuder MKV inom ramen för utbildningsprogram. Eftersom dessa inte är yrkesprogram ingår de inte i det nya kvalitetsgranskningssystemet. Bedömargruppen har endast bedömt huvudämnet samt försökt lyfta fram och belysa det sammanhang och den kontext vari huvudämnet ingår. Utbildningsprogrammen som helhet är med andra ord inte föremål för bedömargruppens granskning. Utvärderingen omfattar sammanlagt 16 grundutbildningar och 6 forskarutbildningar vid följande lärosäten: Göteborgs universitet, Högskolan i Gävle, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Jönköping, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Lunds universitet, Malmö högskola, Mitthögskolan, Stockholms universitet, Södertörns högskola Umeå universitet, Uppsala universitet, Växjö universitet samt Örebro universitet. Forskarutbildning ges i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala och Örebro. Perioden för bedömningen är läsåret 1999/2000. Självfallet har hänsyn tagits till de berörda institutionernas framtidsplaner och ambitioner. För att kunna fånga upp tendenser har bedömargruppen även tittat på vissa aspekter under en längre period. Exempel på sådana områden är genomströmning och söktryck. Genomförandet av utvärderingen Utvärderingen inleddes hösten 2000 och avslutades sensommaren Utvärderingen har en formativ och summativ inriktning. Det innebär att utvärderingen syftar till att bedöma kvaliteten i MKV-ämnet och utifrån detta ge konstruktiva förslag och rekommendationer till förbättringar och utveckling. I de fall utbildningens kvalitet påtagligt brister kan examensrätten dras in, efter det att varning utfärdats. Det bör påpekas att på grund av det stora antalet utbildningsorter och begränsade resurser i form av tid har det inte varit möjligt att göra en så djupgående utvärdering som vore önskvärt. De väsentliga aspekter som har direkt anknytning till utbildningens kvalitet har ändå berörts. Som utvärderingsmodell använder Högskoleverket den så kallade kollegiala bedömningsmodellen (peer review), vilket innebär att professionella personer med sakkunskap i det aktuella ämnet utses att bedöma kvaliteten i professionella kollegors verksamhet. Till grund för bedömningen ligger institutionernas självvärderingar kombinerade med observation och fördjupade frågor vid platsbesök på samtliga institutioner. De kvantitativa uppgifter som har använts som bedömningsunderlag (genomströmning, antal lärarare, antal studenter, handledningstimmar m.m.) och som delvis redovisas i rapporten är förknippade med viss osäkerhet och har därför inte kunnat användas för att dra långtgående slutsatser. I september 2000 sändes underlag inför självvärderingsprocessen till lärosätena. Självvärderingsmallen bestod av ett antal frågor som täckte både grundutbildningen och forskarutbildningen. Under utvärderingens gång har frågorna utvecklats och modifierats av bedömargruppen. 11

13 Platsbesöken genomfördes mellan november 2000 och mars 2001 vid samtliga 16 MKVinstitutioner. Under platsbesöken träffade bedömargruppen utbildningsansvariga, studenter och lärarrepresentanter samt gjorde sig förtrogna med lokaler och bibliotek. Avsikten med att träffa ovanstående grupper var att få komplettering och fördjupning av självvärderingen inom vissa områden och få en mer nyanserad bild av utbildningsmiljön. Lärarna och studenterna fick vid dessa platsbesök möjlighet att ge sina synpunkter och perspektiv på utbildningen, vilket har varit mycket värdefullt för bedömargruppen. Bedömning ur ett jämförande perspektiv Förutom det primära syftet att bedöma utbildningens kvalitet syftar utvärderingen också till att göra en bedömning ur ett jämförande perspektiv. Varje utvärdering är någon form av jämförelse. När det gäller ämnes/utbildningsutvärderingar är de antingen en jämförelse av samma ämne/utbildning över en viss tidsperiod Föreliggande utvärdering har inte en sådan karaktär. Det underlag som har erhållits tillåter inte en sådan bedömning. Visserligen har bedömargruppen, där det varit möjligt, studerat tendenser över tid. Studentgenomströmning och söktryck är sådana exempel. jämförelse av samma ämne/utbildning vid skilda lärosäten. Med hjälp av ett sådant jämförande material kan respektive institution få en uppfattning om sin egen utbildningskvalitet i förhållande till andra. Materialet är också viktigt som underlag för beslutsfattare. En sådan jämförelse kan även underlätta för studenter i deras val av utbildningsort, inriktning osv. Bedömargruppen konstaterar att utbildningarnas förutsättningar är olika i fråga om utbildnings- och forskningstradition, historik, ekonomi, inriktning m.m. De aktuella institutionerna/utbildningarna skiljer sig avsevärt åt beträffande vissa aspekter. Försök har gjorts att på olika sätt kategorisera utbildningarna för att på så sätt möjliggöra jämförelse. Dessa försök visade sig dock inte vara fruktbara. jämförelse mellan (ämnets/utbildningens) uppsatta mål och dess resultat Ambitionen har varit att göra en jämförelse mellan institutionernas egna målsättningar och de erhållna resultaten och därmed bedöma graden av måluppfyllelse. Det visade sig att de flesta målsättningarna är mycket övergripande till sin karaktär och därför svåra att mäta. Bedömargruppen har ändå genomfört några sådana jämförelser i de fall målsättningarna varit mätbara och klart deklarerade. Ett exempel på denna typ av jämförelse är några högskolors målsättningar att etablera forskarutbildning. Bedömargruppen har även försökt att bedöma MKV-ämnet med utgångspunkt i de mål som finns formulerade i högskolelag och högskoleförordning. Eftersom dessa mål också är mycket övergripande har bedömargruppen utifrån dem formulerat egna kriterier anpassade efter det aktuella ämnets art och karaktär. Det är i huvudsak dessa bedömningskriterier som ligger till grund för bedömningen. Kriterierna redovisas nedan. Bedömargruppens referensram Vid varje kvalitetsbedömning bör kriterierna för bedömning vara klart deklarerade och motiverade. Bedömargruppen anser att det är ett vitalt inslag i varje utvärderingsprocess att de som blir utvärderade har insikt i på vilka grunder de blivit bedömda och finner kriterierna relevanta. 12

14 Det är minst lika viktigt för bedömarna att ha en referensram som kan styra in deras fokusering på de aspekter som kan vara viktiga för kvaliteten. Egentligen fungerar referensramen som ett instrument för bedömning, tolkning och värdering av det insamlade materialet. Begreppet kvalitet är definitionsmässigt svårt. Kvalitet är ett dynamiskt, subjektivt, perspektivberoende, relativt och mångtydigt begrepp som ingår i ett sammanhang, dvs. är kontextberoende. Begreppet kan definieras på olika sätt beroende på vem som anlägger perspektiven, vad som skall värderas, när bedömningen sker, var bedömningen äger rum, för vem bedömningen görs och till sist vilka aspekter på kvalitet som lyfts fram. I det följande presenteras bedömargruppens referensram i form av ett antal aspekter och bedömningskriterier. Kriterierna skall ses som de minimikrav bedömargruppen ställer för att en tillfredsställande nivå i MKV-utbildningarna skall kunna uppnås. De som är markerade med stjärna* ska ses som önskvärda, ej som krav. Mål och visioner sakligt och klart deklarerade praktiskt genomförbara knutna till forskningsaktiviteten och kursutbudet borga för kontinuitet och långsiktighet. Organisation och ledning tydlig ledningsstruktur tydlig ordning för de berördas reella inflytande förmåga att implementera och följa upp mål och visioner. Utbildningens uppläggning utbildningens progression/relationer mellan utbildningens olika nivåer forskningsanknytning uppdaterad och relevant litteratur godtagbart antal lärarledda timmar. Undervisning varierade former anpassade efter utbildningens karaktär. Uppsats och handledning disputerade handledare för C-uppsatser * krav på disputerade handledare för D-uppsatser minst 5 lektorstimmar för C och D-uppsatser krav på enskilt arbete på C- och D-uppsatser krav på skilda handledare och examinatorer för självständigt arbete på 5 poäng och däröver. 13

15 Examinationen examination skall ej betraktas enbart som ett kontrollmoment utan bör tillföra ny kunskap samt främja analytiskt och kritiskt tänkande bland studenterna varierade former som är anpassade efter utbildningens karaktär klart uttalade examinationskrav. Lärarna tillfredsställande formell kompetens tillfredsställande antal lärare i relation till antal studenter kunskap och skicklighet inom ämnet/forskningsaktivitet pedagogisk/didaktisk kunskap och skicklighet. Studenterna tillfredsställande behörighet/baskunskaper. Kvalitetssäkring självvärdering* kursutvärdering uppföljning av utexaminerade studenter*. extern utvärdering* egen studievägledare* (på institutionsnivå) demokratisk beslutsordning/studentinflytande. Internationalisering studentutbyte lärarutbyte etablerade nätverk/forskningsprojekt med utländska universitet kurser för internationella studenter/kurser på engelska* publicering i vetenskapliga tidskrifter* utländska gästföreläsare/lärare internationaliseringsverksamhet på institutionsnivå*. Samverkan inom universitetet/högskolan med andra universitet/högskolor i Sverige med privat och offentlig sektor. 14

16 Jämställdhet/Mångfald jämn könsfördelning * tillfredsställande mångfald * * Önskvärt men inget krav Utifrån ovanstående kriterier bedöms varje grundutbildning för sig. Detta görs genom att så långt det är möjligt ta hänsyn till varje enskild utbildningsorts förutsättningar, process och resultat den förklaringsinriktade utvärderingsansatsen. Bedömargruppen har härmed möjlighet att ha större förståelse för ett visst utfall gällande en viss specifik aspekt eller utbildningen som helhet. När det gäller forskarutbildningen har i stort sett samma kriterier, dock med vissa nödvändiga modifieringar, varit utgångspunkt för bedömningen (se vidare sidan 162, inledning till bedömningsavsnittet avseende forskarutbildningen). Rapportens uppläggning Föreliggande rapport inleds med Högskoleverkets beslut och övervägande som grundar sig på bedömargruppens rapport. Därefter följer en beskrivning av utgångspunkt och tillvägagångssätt gällande utvärderingsprojektet. Det första kapitlet i bedömargruppens rapport beskriver MKVämnets framväxt samt innehåll och avgränsningar. Därefter följer ett kapitel som behandlar ett antal för utbildningarna gemensamma frågor. I ett särskilt kapitel kommer en av utvärderingens studentrepresentanter samt utvärderingens yrkesrepresentant till tals i frågor som rör arbetsmarknaden för MKV-studerande. Därefter följer beskrivning av de skilda MKVutbildningarna samt bedömning och rekommendationer gällande grundutbildningen per lärosäte. Beskrivning och bedömning av forskarutbildningen återfinns i ett separat kapitel där bedömningen i stället för att ges per lärosäte ges i samlad form under ett antal rubriker av särskild relevans för forskarutbildningens utveckling. Det bör noteras att beskrivningarna av grundrespektive forskarutbildning, samt deras organisation, i första hand är hämtade från institutionernas självvärderingar. En översikt av medie- och kommunikationsvetenskapliga utbildningar i de nordiska grannländerna ligger som bilaga. 15

17 BEDÖMARGRUPPENS RAPPORT Missiv Till Högskoleverket Bedömargruppen för utvärderingen av utbildningar i medie- och kommunikationsvetenskap Missivbrev Reg.nr Utvärdering av medie- och kommunikationsvetenskapliga utbildningar i Sverige Högskoleverket innledet høsten 2000 en evaluering av grunnutdanningen og forskerutdanningen innen hovedemnet medie- og kommunikasjonsvitenskap (MKV). De sakkyndige som ble utnevnt som vurderingsgruppe var: Professor Svennik Høyer (formann), Universitetet i Oslo Docent Ulla Carlsson, Göteborgs universitet Professor Kirsten Drotner, Syddansk universitet (for forskerutdanningen) Margaretha Sjöberg, generalsekretær/vd, Sveriges Informationsförening Student Elin Wanselius, Stockholms universitet Student Lisa Bohlin, Göteborgs universitet Doktorand Tobias Olsson, Uppsala universitet (for forskerutdanningen) Doktorand Andreas Jarud, Göteborgs universitet (for forskerutdanningen) Vår bedømmelse er basert på den informasjon og de inntrykk vi har fått gjennom lærestedenes egne selvvurderinger og gjennom plassbesøk på i alt 16 læresteder der vi har hatt samtaler med ledelsen, lærerne, doktorandene og studentene. De ulike sider ved undervisningsoppleggene som vi observerte henger nøye sammen og er i stor grad avhengig av rammebetingelsene på de enkelte læresteder. Rammebetingelsene varierer imidlertid meget. Derfor har vi basert oss på en kontekstuell vurdering der vi stiller våre observasjoner av de enkelte sider ved undervisningen i sammenheng. Det er vår oppfatning at alle universiteter og høyskoler vi har besøkt bør beholde sin nåværende eksamensrett i MKV-faget i grunnutdanningen og i forskningsutdanningen for universitetenes vedkommende. Hermed overrekker vi vår uttalelse til Högskoleverket. For bedømmergruppen Svennik Høyer 16

18 Sammanfattning Bedömargruppen anser att den svenska utbildningen i medie- och kommunikationsvetenskap (MKV) överlag är av god kvalitet. Utbildningen utmärks av engagerade lärare, motiverade studenter och en positiv arbetsmiljö. Likväl kan mycket förbättras. MKV-ämnet är relativt nytt och kännetecknas av mångfald. En central fråga mot den bakgrunden är om befintliga resurser vad gäller forsknings- och undervisningskompetens är tillräckliga för att bedriva MKVutbildningar vid ett 20-tal lärosäten med studenter. Då kommunikation är ett allomfattande och ständigt närvarande fenomen är det naturligt att olika frågeställningar inom medie- och kommunikationsområdet behandlas inom många vetenskaper och discipliner. Det internationella forskarsamhället bidrar med en omfattande kunskap, som både är mångkulturell och mångvetenskaplig, till vad som i vidare bemärkelse kallas kommunikationsforskning. Många av dessa bidrag är det svårt att bortse från i uppläggningen av MKV-utbildningar. Problemet är att man därmed lätt opererar med olika referensramar vad gäller teori och terminologi i undervisningen. En sådan situation kan leda till oklarheter och skapa förvirring hos studenterna. MKV-ämnet befinner sig därmed i ett akut dilemma mellan å ena sidan att utveckla en vetenskaplig disciplin och en ämnesmässig kärna i undervisningen som är nationellt och internationellt gångbar, och å andra sidan förhålla sig öppen och icke-doktrinär i förhållande till andra näraliggande discipliner. I det svenska MKV-ämnet finns en klart uttryckt vilja rörande en gemensam kunskapskärna, som man inte finner i motsvarande ämnen i övriga nordiska länder. Målet är att studenter skall kunna röra sig fritt mellan olika lärosätens MKV-utbildningar. En sådan målsättning är enligt bedömargruppens uppfattning eftersträvansvärd, men det måste också konstateras att den inte är lika användbar på alla nivåer. Samtidigt som man söker en balanserad mångfald i grundutbildningen måste man lika ihärdigt eftersträva en kompetent och vital forskningsmiljö på hög internationell nivå. Detta kommer inte till stånd utan disciplinering, specialisering och en klar profilering i forskningsverksamheten. Det föreligger goda möjligheter för att i Sverige utveckla ett eller flera centra för framstående forskning och undervisning i MKV-ämnet. En nödvändig om än inte tillräcklig förutsättning för att bedriva grundutbildning och forskning av god kvalitet är en acceptabel resurstilldelning. För grundutbildningens vidkommande gäller fortfarande i princip de prislappar som fastställdes Flera utredningar har dessutom påvisat en reell värdesänkning. På olika sätt har de olika MKV-institutionerna sökt anpassa sig till rådande ekonomiska förhållanden. Många MKV-ämnen menar dock att man har kommit till en smärtgräns och slutsatsen är att utbildningskvaliteten har försämrats. Iakttagelser som stärker denna utsaga kan göras vid många MKV-institutioner det handlar t.ex. om färre antal undervisningstimmar, större undervisningsgrupper, arbetstyngda lärare, minskat seminarieutrymme, färre handledningstimmar och uppsatser på C-nivå som skrivs i grupp. MKV-ämnet utmärks av snabb tillväxt. Det faktum att universitet och högskolor erhåller anslag i förhållande till producerad student gör att önskan att erbjuda attraktiva utbildningar är stor. Medie- och kommunikationsvetenskap är ett exempel på en sådan attraktiv utbildning, vilket gör att ämnet upp till 60 poäng idag finns vid så många som16 lärosäten därtill kommer ytterligare ett antal orter som erbjuder MKV 40 poäng. Den snabba tillväxten i antalet studieplatser gör att det råder stor brist på lärare med tillfredsställande kompetens. Medie- och 17

19 kommunikationsvetenskapen är en ung vetenskap som har stora problem att utexaminera doktorer i den takt som behövs för att täcka behovet av kompetens i grundutbildningen. En sned åldersfördelning på vissa håll gör också att fler unga lärare behövs inom en snar framtid. En följd av bristen på kompetenta lärare och reella ekonomiska nedskärningar är att de lärare som finns på plats har en mycket hög arbetsbelastning och därför har små möjligheter att vara aktiva i den för undervisningen nödvändiga kunskapsbildningen. Det ges inte heller tillräckligt utrymme för att stärka den pedagogiska skickligheten. Olika utbildningsorter konkurrerar med varandra om studenterna och det handlar i hög grad om att ha ett gott rykte, som till stor del bygger på lärarnas personliga engagemang, men övertidstimmarna är många och sjukskrivningar har börjat öka under senare år. Problemen kan till viss del skyllas på brister i ledning och samordning, men situationen är inte unik för MKV utan delas med många andra ämnen. MKVs institutionsledningar nedlägger ett stort arbete för att få till stånd en acceptabel stabilitet och långsiktighet i utbildningen med hjälp av ett mycket lojalt lärarkollegium, men det räcker inte. Frågan är mer omfattande än så och måste behandlas i en mer principiell ordning för att kunna lösas. Flertalet MKV-utbildningar har idag, efter prövning av Högskoleverket, magisterexamensrätt. D-kurserna har dock relativt få sökande och genomströmningen är låg. Detta är en varningssignal eftersom de formella kunskapskraven för svenska studenter som går vidare till doktorandstudier ligger på en lägre nivå än i t.ex. de nordiska grannländerna. För högskolorna har magisterexamen många gånger varit ett sätt att signalera en strategi ett steg på väg mot egen forskarutbildning. Genom lokala beslut har också flera högskolor anställt professorer inom ämnet. Detta tyder på att så gott som alla högskolor vill bli universitet, vilket inte är att förvåna sig över med tanke på att all högskoleutbildning skall vara forskningsanknuten. Det är dock i dagsläget svårt att med utgångspunkt i MKVs problem vad gäller forskarkompetens och återväxt i grundutbildningen se att det finns förutsättning för tillskapandet av vitala forskningsmiljöer vid flertalet högskolor. Mot den bakgrunden finns det risk för löst påhängda forskarutbildningar som inte har förutsättningar att konkurrera med god universitetsstandard en alltför snabb tillväxt leder därmed till sjunkande standard inom forskarutbildningen. Det bästa sättet att för kommande år främja forskningen och forskningsanknytningen vid högskolorna är att etablera konstruktiva samverkansformer mellan universitetens forskningsorganisationer vad gäller medie- och kommunikationsvetenskap och högskolans grundutbildning. Det är också av vikt att stärka samarbetet med andra näraliggande ämnen som sociologi, statskunskap, ekonomi, historia, litteraturvetenskap, konstvetenskap, filmvetenskap, designutbildningar m.fl., i syfte att utveckla medie- och kommunikationsvetenskap som ämne. På så sätt kommer det att på åtminstone några högskolor att på sikt skapas förutsättningar för egna fungerande forskningsmiljöer. Medie- och kommunikationsvetenskap är som sagt ett ungt ämne sprunget ur en rad humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner. Sedan 1970-talet har det bland medieforskare funnits en vilja att få till stånd en egen disciplin en önskan om ett eget forskningsområde som utvecklar en ämnesmässig styrka i gemensamma traditioner, begrepp, metoder och utgångspunkter. Under senare delen av 1980-talet påbörjades en institutionaliseringsfas. Institutionaliseringen rymmer dock, särskilt i uppbyggnadsfasen, en risk för blockering av kommunikation med andra ämnen. En kommunikation som samtidigt är nödvändig för att utveckla ett nytt ämne. Mot den bakgrunden är det med tanke på MKVämnets mångvetenskapliga karaktär angeläget att ett tankeutbyte sker både mellan de olika MKVinstitutionerna och med andra såväl humanistiska och samhällsvetenskapliga som design- och teknologiorienterade discipliner vidareutvecklas med tanke på MKVs framtid som akademiskt ämne. 18

20 Medie- och kommunikationsvetenskap är ett ämne med stor bredd, vilket kännetecknar grundutbildningen, men den bredden kan inte upprätthållas inom forskningen. För att medieoch kommunikationsvetenskapen skall utvecklas måste det samtidigt existera olika inriktningar vad gäller grundläggande utgångspunkter, begrepp och metoder. Teoretisk och metodologisk pluralism måste medvetet prioriteras, vilket kräver konkurrerande och fruktbara forskningsmiljöer. Med tanke på MKV-ämnets utveckling både vad gäller forskarutbildning och forskning är det därför av vikt att varje MKV-institution klargör vilka profilinriktningar man har eller önskar utveckla inom ramen för medie- och kommunikationsvetenskapen. Beroendet av externa medel har för forskningen och forskarutbildningen ökat markant under de senaste åren. Denna situation får återverkningar på forskarutbildningens kvalitet. Professorers och docenters tid åtgår i hög grad till att skriva projektansökningar och att bedöma andras ansökningar, på bekostnad av t.ex. undervisning och handledning. För medie- och kommunikationsvetenskap med sina små miljöer och problem vad gäller kompetens och återväxt i ämnet blir konsekvenserna särskilt påtagliga. Doktorandtjänsterna utgör en fundamental del i forskarutbildningens finansiering. Antalet doktorandtjänster finansierade med fakultetsmedel är dock anmärkningsvärt få särskilt vid de gamla och etablerade MKV-institutionerna. Om behovet av utexaminerade doktorer inom ämnet skall kunna tillgodoses måste antalet doktorandtjänster öka. Ämnet kan dessutom erbjuda mycket få post doc-tjänster tjänster som är av mycket stor betydelse när det gäller att bygga upp kompetensen i ett nytt ämne. Post doc-tjänster är också viktiga med tanke på upprätthållandet av tillfredsställande kompetensnivå vid nyrekrytering av professorer. Det finns även en jämställdhetsaspekt vad gäller post doc-tjänster sådana tjänster möjliggör för disputerade kvinnor att stanna inom universiteten och meritera sig vidare många gånger med inriktningar som annars skulle marginaliseras. Hur är det möjligt att i denna situation få till stånd goda och utvecklingsbara forskningsmiljöer? Det finns ingen universell modell för hur man utvecklar fruktbara forskningsmiljöer. Mycket är avhängigt av personliga egenskaper hos forskarna, men lika mycket handlar det om samspelet mellan hög specialistkompetens och öppenhet vad gäller nya idéer och utmaningar, vilket förutsätter en god social och kollegial miljö. Inträdesbiljetten till det internationella forskarsamhället är en långt driven specialistkompetens. Detta förutsätter en vilja från ledningens sida att experimentera med smala problemformuleringar inom ramen för mer allmänna teoretiska ramar. Sådana forskningsmiljöer kräver långsiktighet i arbetsuppgifter och därmed viss stabilitet i personella och ekonomiska resurser över längre perioder. I det uppbyggnadsskede MKV befinner sig i är det för att få till stånd en kritisk massa med komplementära kompetenser nödvändigt med ett fast samarbete mellan universitetens forskarutbildningar. Det handlar om samverkan genom utbyte av kurser, regionala forskarskolor och inte minst en disciplinbaserad nationell forskarskola. Samtliga MKV-institutioner/ämnen är väl medvetna om svårigheterna att upprätthålla undervisningens kvalitet mot bakgrund av allt knappare resurser och bemanningsproblem. Flertalet har gjort stora ansträngningar för att på olika sätt anpassa sig till de förändrade villkoren för att inte kvaliteten skall påverkas, men ingen av institutionerna har utarbetat särskilda kvalitetsprogram. Det är viktigt med tanke på den ekonomiska situationen och framtiden att varje institution formulerar väldefinierade mål för sin verksamhet, utarbetar fungerande och effektiva system för kurs-, seminarie- och handledningsutvärderingar med, uppföljning för såväl grundutbildning som forskarutbildning. Internationalisering genom t.ex. studentutbyte, forskarkontakter, gästforskare och deltagande i mångnationella forskningsprojekt/nätverk förekommer åtminstone i någon form vid flertalet MKV-institutioner/avdelningar. Genomgående är att programstudenter erhåller betydligt bättre 19

21 möjligheter till studier utomlands än studenter som läser fristående kurser. Det framstår också klart att de MKV-ämnen som själva handhar ansvaret för det internationella studentutbytet, t.ex. genom en studievägledare, kan uppvisa ett avsevärt mer effektivt och omfattande utbyte än andra. Lärarutbytet är av påfallande begränsad omfattning inom MKV-ämnet, vilket är anmärkningsvärt för ett ämne som i så hög grad är präglat av anglo-amerikanska influenser. Med undantag för ett fåtal MKV-institutioner blir slutsatsen att det internationella utbytet är alltför outvecklat både vad gäller grundutbildning och forskarutbildning. Inom de olika MKV-organisationerna är synen på samverkan med det omgivande samhället relativt skiftande. För några MKV-institutioner synes det vara självklart att på olika sätt samverka med både privata och offentliga delar av samhället, inte minst för att få tillgång till forskningsmedel. I de fallen är det inga problem för lärare och forskare att påta sig externa engagemang av mer kommersiell eller ideell karaktär det kan gälla uppdrag som rör såväl utbildning som undersökningsverksamhet medan andra MKV-institutioner uppvisar liten benägenhet för att utöka sina ordinarie arbetsuppgifter till sådan samverkan. Detta förhållningssätt kan tyckas något överraskande med tanke på den roll medierna spelar i samhället, de drastiska förändringar som sker i medielandskapet och alla de mediefrågor som därmed ställs i samhällsdebatten. Samtidigt finns det en fara i en alltför nära samverkan med t.ex. olika medieföretag vad gäller finansieringsbehov något som kan påverka det kritiska förhållningssätt som måste genomsyra högskoleutbildningen. Det handlar om att skapa en rimlig balans mellan interna och olika typer av externa medel. Bedömargruppen har i sitt arbete sett både ämnes- och siffermässiga framgångar för MKV-ämnet. På mycket kort tid har en utbildning av god kvalitet kommit till stånd vid 16 lärosäten och det finns fler doktorander än för bara några få år sedan. De siffermässiga framgångarna är dock inte lika märkbara på högre nivåer i utbildningssystemet. Behovet av förstärkning när det gäller lärare med tillfredsställande kompetens är påfallande stort och måste särskilt understrykas det gäller både grund- och forskarutbildning. Det finns också tydliga skevheter i MKV-ämnet om man ser till könsrepresentationen, med en klar kvinnodominans bland studenterna och en motsvarande dominans av män bland t.ex. forskarutbildningens lärare. Inom ämnet journalistik, medier och kommunikation finns idag totalt tio professorer, varav två är kvinnor. Ingen kvinna finns bland ämnesföreträdarna. Bedömargruppen vill avslutningsvis peka på några tydliga varningssignaler i systemet. En stor del av grundutbildningen handhas av doktorander, vilket är gynnsamt för bredden i deras ämnesmässiga orientering. Men en stor undervisningssbörda tidigt i forskarkarriären blir lätt ett hinder för doktoranden i slutförandet av sina forskarutbildningsstudier. Bristen på kompetenta lärare leder också till att den fasta lärarstaben tvingas till många timmars övertid, något som minskar deras tid för forskning och ämnesmässiga uppdatering. På samma sätt blir professorerna, som representerar den högsta ämneskompetensen utåt och den vetenskapliga auktoriteten inåt, engagerade i administrativa och externa uppdrag som efterhand tar merparten av deras arbetstid. På detta sätt utarmas den ämnesmässiga miljön utan möjligheter till förnyelse i ämnet. 20

22 Vad är medie- och kommunikationsvetenskap? Framväxten av ett akademiskt ämne i en tid präglad av högskolans omstrukturering En grundläggande förutsättning för utvecklingen av ämnet medie- och kommunikationsvetenskap i högskoleutbildningen var den forskningsexpansion inom området som ägde rum vid universiteten under och 1970-talen. Detta skedde samtidigt som massmedierna fick en allt mer central roll i samhällsutvecklingen nya medier introducerades och mediemarknaden förändrades. Olika frågeställningar aktualiserades och blev föremål för forskarnas uppmärksamhet. Denna forskning hängde nära samman med utvecklingen inom forskningsdiscipliner som beteendevetenskap, statsvetenskap, ekonomisk historia, språkvetenskap, litteratur- och konstvetenskap och filosofi. Teorier och metoder prövades och utvecklades något som i hög grad stimulerade forskningen om medier och kommunikation. På så sätt utmejslades ett forskningsområde som benämndes masskommunikations- eller massmedieforskning. Avgörande för forskningens utveckling var ett antal forskare, en pionjärgeneration, som var ovanligt mångsidiga i sin forskning en forskning som ofta berörde både mikro- och makronivåer. Listan över dessa forskare kan göras lång men några namn förtjänar att nämnas särskilt: Sociologen Karl Erik Rosengren som genom sina studier rörande massmedieanvändning och kulturindikatorer med stark förankring i en internationell forskningsmiljö etablerade helt nya forskningsområden i Sverige. Statsvetaren Jörgen Westerståhl som utifrån analyser av sambandet mellan väljarbeteende och politisk propaganda utvecklade forskningen om bl.a. medieinnehållet. Kjell Nowak kunde genom sin bakgrund i ekonomisk psykologi vidareföra forskningen om bl.a. reklamens effekter. Historikern och statsvetaren Stig Hadenius gjorde grundläggande studier rörande pressens funktioner. Ekonomen Karl Erik Gustafsson var nydanande i sina analyser av pressens finansiella ställning i relation till konkurrens och koncentration. Litteraturvetaren Per Rydén och historikern Jarl Torbacke vidareutvecklade den presshistoriska forskningen. Det var här förutsättningarna skapades för ämnet medie- och kommunikationsvetenskap, vars grundutbildning (60 p) i dag återfinns på 16 universitets- och högskoleorter. Informationsteknik på universitetet: Yrkesutbildning eller ämnesstudier? I början av 1970-talet startades också YRK-kurser i informationsteknik vid flertalet universitet och deras filialer. Bakom inrättandet av YRK-kurserna låg bedömningen att arbetsmarknaden efterfrågade personer med utbildning, i det här fallet för informationsområdet, och att redan yrkesverksamma var i behov av fortbildning inom detta arbetsområde. Det var universitetsinstitutioner med masskommunikations-/massmedieforskning som påtog sig ansvaret för dessa kurser grunden lades av i första hand sociologer och statsvetare, men även humanister fanns med i uppbyggnadsarbetet. Beteckningen YRK-kurs försvann med högskolereformen Kurserna i informationsteknik var redan från starten starkt översökta. Tidigt i uppbyggnaden av YRK-kursen i informationsteknik menade kursansvariga lärare, som bl.a. samlades i en ämneskonferens, att benämningen informationsteknik var missvisande, 21

23 eftersom de informationstekniska momenten, dvs. produktionskunskap, upptog en mindre del av utbildningen, och huvudinriktningen var mer att karakterisera som problemorienterande. Denna inriktning förstärktes med att en B-kurs infördes Utbildningens mål var nu enligt studieplanerna att ge fördjupade kunskaper i teorier kring samhället och dess institutioner som kommunikationssystem samt förmåga att analysera informations- och kommunikationssituationer och föreslå informations- och kommunikationsåtgärder. Målsättningen var att ge en problemorienterad och teoretisk grund i vilken praktiska färdigheter skulle integreras. Under 1970-talet utvecklades därmed informationsteknik till ett ämne som på vissa orter kunde studeras upp till 40-poängsnivå. Samtidigt pågick diskussioner om att inrätta en allmän informationsutbildning om 120 p. Reformarbetet rörande en ny högskola under 1970-talet var i hög grad inriktat på ett bundet linjesystem för grundutbildningen. Det var en reform som dikterades av en storskalig planering av de samhälleliga kompetensbehoven föreslog företrädare för Informationsteknik vid Göteborgs universitet en sådan linje, som även inkluderade en praktiktermin. Samma år tillsattes en utredning om journalistutbildningen, och i betänkandet À jour (SOU 1975:25) framfördes tanken på en informationslinje med utgångspunkt i en med journalistlinjen gemensam samhällsvetenskaplig grundkurs. Något år senare presenterade samarbetsnämnden för journalisthögskolorna en skiss till allmän informationsutbildning 120 p som byggde på tidigare förslag. Detta arbete ledde dock inte till några konkreta resultat. Trots positiva reaktioner på förslaget i betänkandet À jour och påtryckningar från Informationstekniks kursledningar blev det alltså ingen allmän informationslinje när den nya högskolan startade Däremot tillkom ett antal lokala informationslinjer talets UHÄ-utredningar: En allmän utbildningslinje i den nya högskolan yrkesutbildning eller ämnesstudier? Företrädare för informationsteknik fortsatte dock sitt arbete med en allmän utbildningslinje. I slutet av 1970-talet tillsatte UHÄ (Universitets- och högskoleämbetet) en arbetsgrupp, Jan Ekecrantz och Madeleine Kleberg, Informationskunskap vid Stockholms universitet, med uppgift att efter översyn av informationsutbildningen lämna förslag till en allmän utbildningslinje för att möta arbetsmarknadens krav. Detta var i ett skede när flera högskolor, i Växjö, Karlstad, Örebro, Sundsvall och Jönköping, hade inrättat lokala informationslinjer omfattande p. Dessa linjer hade olika inriktning och uppläggning, men de var alla tänkta att förbereda för yrkesverksamhet inom t.ex. myndigheter, organisationer och företag. Även vissa universitet inrättade lokala linjer med informationsinriktning, t.ex. en språk- och informationslinje (60 p) på halvfart vid Göteborgs universitet. Vid universiteten arbetade man samtidigt med att profilera informationsutbildningen genom att erbjuda ämnesstudier. Informationsteknik vid Stockholms universitet ändrade namn vid den här tiden till Informationskunskap för att poängtera att det var fråga om ett ämne. Dessutom hade kulturvetarlinjer (120 p) inrättats vid universitet och högskolor i syfte att utbilda för arbetsuppgifter inom information, dokumentation och journalistik. I samband med högskolereformen 1977 fördes också ett antal självständiga utbildningar till universiteten, t.ex. journalistutbildningen, grafiska utbildningen, dramatiska institutets medieutbildningar samt reklamutbildningen. Det handlade om utbildningar som alla berörde informationsområdet. UHÄs arbetsgrupp presenterade 1982 sitt förslag till allmän utbildningslinje för information och kommunikation 120 p (UHÄ-rapport 1982:35). Förslaget tog sin utgångspunkt i bedömningen att arbetsuppgifterna inom informationssektorn skulle komma att präglas av differentiering och 22

Uppföljning av kandidatexamen i medie- och. kommunikationsvetenskap vid Malmö högskola.

Uppföljning av kandidatexamen i medie- och. kommunikationsvetenskap vid Malmö högskola. BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-381-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av kandidatexamen i medie- och kommunikationsvetenskap vid

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Regeringen Britta Seeger Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Högskoleverket föreslår att ansökan från Röda Korsets Högskola om rätt att utfärda magisterexamen

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem

Beslut om tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem Umeå universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Jana Hejzlar 08-563 088 19 Jana.Hejzlar@hsv.se

Läs mer

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Ansökan om rätt att utfärda magisterexamen med ämnesdjup i omvårdnad Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

Läs mer

Uppföljning av ifrågasatta examenstillstånd i pedagogik

Uppföljning av ifrågasatta examenstillstånd i pedagogik Rektorer vid berörda lärosäten Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Stella Annani 08-563 08569 Stella.Annani@hsv.se

Läs mer

Växjö universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth Reg.nr

Växjö universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth Reg.nr Växjö universitet Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth 2002-06-18 Reg.nr 641-1001-01 Ansökan om rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen Växjö universitet ges rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen.

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda förskollärarexamen

Beslut om tillstånd att utfärda förskollärarexamen Högskolan i Gävle Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Robert Östberg 08-563 087 17 Robert.ostberg@hsv.se

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Ansökan och ärendets hantering. Malmö högskola Rektor

Ansökan och ärendets hantering. Malmö högskola Rektor Malmö högskola Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Viveka Persson +46 8 5630 86 58 viveka.persson@hsv.se

Läs mer

Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03

Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Ansökan om rätt att utfärda socionomexamen Högskolan i Gävles ansökan om rätt att utfärda socionomexamen avslås. Ansökan

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot undervisning i gymnasieskolan i undervisningsämnet arabiska som modersmål

Beslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot undervisning i gymnasieskolan i undervisningsämnet arabiska som modersmål Malmö högskola Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Viveka Persson +46 8 5630 86 58 viveka.persson@hsv.se

Läs mer

Uppföljning av specialpedagogexamen vid Malmö högskola

Uppföljning av specialpedagogexamen vid Malmö högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Carin Dänsel 08-563 085 26 carin.dansel@uka.se Till rektor vid Malmö högskola Uppföljning av specialpedagogexamen vid Malmö högskola Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Kvalitetsutvärdering av statsvetenskap, freds- och konfliktstudier, utvecklingsstudier och närliggande huvudområden

Kvalitetsutvärdering av statsvetenskap, freds- och konfliktstudier, utvecklingsstudier och närliggande huvudområden Rektorer vid berörda lärosäten Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Henrik Holmquist 08-563 086 05 henrik.holmquist@hsv.se

Läs mer

Ansökan om rätt att utfärda lärarexamen Högskolan i Skövde ges rätt att utfärda lärarexamen.

Ansökan om rätt att utfärda lärarexamen Högskolan i Skövde ges rätt att utfärda lärarexamen. Rektor Högskolan i Skövde Box 408 541 28 Skövde Utvärderingsavdelningen Karin Järplid Linde BESLUT 2004-06-29 Reg.nr 641-1972-02 Ansökan om rätt att utfärda lärarexamen Högskolan i Skövde ges rätt att

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot undervisning i gymnasieskolan i undervisningsämnena matematik och religionskunskap

Beslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot undervisning i gymnasieskolan i undervisningsämnena matematik och religionskunskap Örebro universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Viveka Persson +46 8 5630 86 58 viveka.persson@hsv.se

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot undervisning i gymnasieskolan i undervisningsämnena biologi, fysik och kemi

Beslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot undervisning i gymnasieskolan i undervisningsämnena biologi, fysik och kemi Umeå universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Viveka Persson +46 8 5630 86 58 viveka.persson@hsv.se

Läs mer

Rektor vid Örebro universitet Luntmakargatan 13, Box 7851,

Rektor vid Örebro universitet Luntmakargatan 13, Box 7851, Rektor vid Örebro universitet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Magnus Johansson 08-563 085 66 magnus.johansson@hsv.se

Läs mer

Högskolan i Kalmar Rektor. Luntmakargatan 13, Box 7851, SE Stockholm, Sweden Tfn/Phone: Fax:

Högskolan i Kalmar Rektor. Luntmakargatan 13, Box 7851, SE Stockholm, Sweden Tfn/Phone: Fax: Högskolan i Kalmar Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se Annika Vänje 08-563 085 87 annika.vanje@hsv.se BESLUT 2008-12-09

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem. Universitetskanslersämbetets bedömning

Beslut om tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem. Universitetskanslersämbetets bedömning BESLUT Reg.nr 2013-04-09 42-71-13 Handläggare Viveka Persson 08-563 086 58 viveka.persson@uk-ambetet.se Högskolan i Gävle Rektor Beslut om tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete

Läs mer

Yttrande över Högskolan i Jönköpings ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan

Yttrande över Högskolan i Jönköpings ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan BESLUT Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Gun Eriksson 08-563 08689 gun.eriksson@uka.se 2014-06-24 42-677-13, 42-678-13 Utbildningsdepartementet Yttrande över Högskolan i Jönköpings ansökan

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering

Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering Rapport 2011:4 R Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011 2014 www.hsv.se Rapport 2011:4 R Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets

Läs mer

Ansökan om rätt att utfärda socionomexamen Uppsala universitets ansökan om rätt att utfärda socionomexamen beviljas.

Ansökan om rätt att utfärda socionomexamen Uppsala universitets ansökan om rätt att utfärda socionomexamen beviljas. Rektor Uppsala universitet Box 256 751 05 Uppsala Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Carin Olausson 08-563

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot undervisning i grundskolans årskurs 7 9 i undervisningsämnet religionskunskap

Beslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot undervisning i grundskolans årskurs 7 9 i undervisningsämnet religionskunskap Örebro universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Viveka Persson +46 8 5630 86 58 viveka.persson@hsv.se

Läs mer

Ansökan och ärendets hantering. som andraspråk, engelska, franska, italienska, spanska, tyska samt musik (reg.nr. Lunds universitet Rektor

Ansökan och ärendets hantering. som andraspråk, engelska, franska, italienska, spanska, tyska samt musik (reg.nr. Lunds universitet Rektor Lunds universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Viveka Persson +46 8 5630 86 58 viveka.persson@hsv.se

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Uppdrag angående biomedicinsk analytikerexamen (U2009/1781/UH)

Uppdrag angående biomedicinsk analytikerexamen (U2009/1781/UH) Regeringen, Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Annika Vänje 08-563 085 87 annika.vanje@hsv.se

Läs mer

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska 1(5) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Tomas Egeltoft 08-563 088 28 tomas.egeltoft@uk-ambetet.se Reg.nr 2013-01-29 641-2691-12, 42-42-13 Regeringen Utbildningsdepartementet Yttrande över ÅA/VR

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i farmaci vid Göteborgs universitet Beslut

Uppföljning av magisterexamen i farmaci vid Göteborgs universitet Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-401-13 Göteborgs universitet Rektor Uppföljning av magisterexamen i farmaci vid Göteborgs universitet

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datateknik vid Linköpings universitet

Uppföljning av kandidatexamen i datateknik vid Linköpings universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datateknik vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Ansökan om examensrätt för specialpedagogexamen

Ansökan om examensrätt för specialpedagogexamen Högskolan Kristianstad Utvärderingsavdelningen Ann-Britt Gabrielsson BESLUT 2004-03-02 Reg.nr 641-3907-02 Ansökan om examensrätt för specialpedagogexamen Högskolan Kristianstad ges rätt att utfärda specialpedagogexamen.

Läs mer

Yttrande över Folkuniversitetet i västra regionens ansökan om rätt att utfärda psykoterapeutexamen (Remiss , dnr U2008/6653/UH)

Yttrande över Folkuniversitetet i västra regionens ansökan om rätt att utfärda psykoterapeutexamen (Remiss , dnr U2008/6653/UH) Regeringen Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Gun Eriksson 08-563 086 89 Gun.Eriksson@hsv.se

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i fysik vid Uppsala universitet

Uppföljning av kandidatexamen i fysik vid Uppsala universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Nils Olsson 08-563 088 40 nils.olsson@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i fysik vid Uppsala universitet Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i idrottsvetenskap vid Malmö högskola

Uppföljning av kandidatexamen i idrottsvetenskap vid Malmö högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i idrottsvetenskap vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda sjukgymnastexamen

Beslut om tillstånd att utfärda sjukgymnastexamen Linnéuniversitetet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Peter Green 08-563 086 07 peter.green@hsv.se

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem

Beslut om tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem Högskolan i Gävle Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Jana Hejzlar 08-563 088 19 Jana.Hejzlar@hsv.se

Läs mer

Uppföljning av granskning av kurser som inte specifikt omfattas av kursfordringarna för någon examen

Uppföljning av granskning av kurser som inte specifikt omfattas av kursfordringarna för någon examen Rektorer vid berörda lärosäten Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Karl Weigelt 08-563 087 33 karl.weigelt@hsv.se

Läs mer

Örebro universitet. Utvärderingsavdelningen BESLUT 2002-01-15 Reg.nr 641-3688-00

Örebro universitet. Utvärderingsavdelningen BESLUT 2002-01-15 Reg.nr 641-3688-00 Örebro universitet Utvärderingsavdelningen BESLUT 2002-01-15 Reg.nr 641-3688-00 Ansökan om rätt att utfärda psykologexamen Örebro universitet ges rätt att utfärda psykologexamen. Ansökan Örebro universitet

Läs mer

Högskolan Dalarna Rektor

Högskolan Dalarna Rektor BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Anna-Karin Malla 08-563 086 66 anna-karin.malla@uka.se Högskolan Dalarna Rektor Högskolan Dalarnas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen

Läs mer

Uppföljning av masterexamen i datateknik vid Mittuniversitetet

Uppföljning av masterexamen i datateknik vid Mittuniversitetet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av masterexamen i datateknik vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Örebro universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth Reg.nr

Örebro universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth Reg.nr Örebro universitet Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth 2002-06-18 Reg.nr 641-1001-01 Ansökan om rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen Ansökan från Örebro universitet om rätt att ge röntgensjuksköterskeexamen

Läs mer

Utvärderingsavdelningen BESLUT. Kungl. Musikhögskolan beviljas rätt att utfärda masterexamen i musikpedagogik.

Utvärderingsavdelningen BESLUT. Kungl. Musikhögskolan beviljas rätt att utfärda masterexamen i musikpedagogik. Rektor Kungl. Musikhögskolan Utvärderingsavdelningen Tommy Dahlén BESLUT 2007-05-29 Reg.nr 641-5125-06 Ansökan om examensrätt för masterexamen i musikpedagogik Kungl. Musikhögskolan beviljas rätt att utfärda

Läs mer

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen Dnr 2015/4 Verksamhetsplan 2015 Institutionen för nordiska språk Fastställd av institutionsstyrelsen 2015-02-25 Innehållsförteckning Bakgrund och förutsättningar 3 Utbildning på grundnivå och avancerad

Läs mer

Universitetskanslersämbetets bedömning

Universitetskanslersämbetets bedömning BESLUT Reg.nr 2013-04-30 42-67-13 Handläggare Viveka Persson 08-563 086 58 viveka.persson@uk-ambetet.se Södertörns högskola Rektor Ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete

Läs mer

Beslut om fördjupade granskningar av utbildningar i pedagogik

Beslut om fördjupade granskningar av utbildningar i pedagogik Rektor vid berört lärosäte Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Maria Södling 08-563 085 78 Maria.sodling@hsv.se

Läs mer

Anvisning för självvärdering

Anvisning för självvärdering 2016-06-13 Treklövern - utvärdering av utbildningskvalitet Innehållsförteckning Inledning... 2 Upplägg och omfattning... 2 Utvärderingsmatris... 3 Utvärderingsfrågor... 4 1 Inledning Karlstad universitet,

Läs mer

Uppföljning av socionomexamen vid Uppsala universitet

Uppföljning av socionomexamen vid Uppsala universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Lee Gleichmann Linnarsson 08-563 085 31 lee.gleichmann.linnarsson@uka.se Till rektor Uppföljning av socionomexamen vid Uppsala universitet Beslut

Läs mer

Uppföljning av masterexamen i medicin vid Lunds universitet

Uppföljning av masterexamen i medicin vid Lunds universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Gun Eriksson 08-563 0 8689 gun.eriksson@uka.se Till rektor Uppföljning av masterexamen i medicin vid Lunds universitet Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Ansökan om rätt att utfärda receptarieexamen Umeå universitet ges rätt att ufärda receptarieexamen.

Ansökan om rätt att utfärda receptarieexamen Umeå universitet ges rätt att ufärda receptarieexamen. Umeå universitet Utvärderingsavdelningen Sara Karlsson BESLUT 2003-02-11 Reg.nr 641-786-02 Ansökan om rätt att utfärda receptarieexamen Umeå universitet ges rätt att ufärda receptarieexamen. Ansökan Umeå

Läs mer

Ansökan om rätt att utfärda specialistsjuksköterskeexamen

Ansökan om rätt att utfärda specialistsjuksköterskeexamen Utvärderingsavdelningen Aija Sadurskis BESLUT 2001-06-26 Reg.nr 641-860-01 Ansökan om rätt att utfärda specialistsjuksköterskeexamen Bakgrund En ny yrkesexamen, specialistsjuksköterskeexamen, inrättades

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010 INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda masterexamen inom området bildpedagogik

Beslut om tillstånd att utfärda masterexamen inom området bildpedagogik Konstfack Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Lisa Jämtsved Lundmark 08-563 088 03 lisa.jamtsved.lundmark@hsv.se

Läs mer

Rektorer enligt sändlista

Rektorer enligt sändlista Rektorer enligt sändlista Utvärderingsavdelningen Aija Sadurskis BESLUT 2003-12-16 Reg.nr 641-2642-03 Uppföljning av rätt att ge specialistsjuksköterskeexamen Regeringen införde den 1 mars 2001 en ny yrkesexamen,

Läs mer

Regeringen Utbildningsdepartementet

Regeringen Utbildningsdepartementet Regeringen Utbildningsdepartementet Utvärderingsavdelningen Lars Geschwind YTTRANDE 2003-04-29 Reg.nr 641-1641-02 Yttrande angående Församlingsfakultetens i Göteborg ansökan om rätt att utfärda högskoleexamen

Läs mer

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Sophiahemmet Högskola

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Sophiahemmet Högskola Regeringen Britta Seeger Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Sophiahemmet Högskola Högskoleverket föreslår att ansökan från Sophiahemmet Högskola om rätt att utfärda magisterexamen

Läs mer

Karolinska institutet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth Reg.nr

Karolinska institutet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth Reg.nr Karolinska institutet Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth 2002-06-18 Reg.nr 641-1001-01 Ansökan om rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen Karolinska institutet ges rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen.

Läs mer

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.

Läs mer

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild

Läs mer

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 2005:10 R ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverket 2005 Högskoleverket

Läs mer

Uppföljning av ifrågasättandet av rätten att utfärda specialistsjuksköterskeexamen vid Uppsala universitet

Uppföljning av ifrågasättandet av rätten att utfärda specialistsjuksköterskeexamen vid Uppsala universitet Uppsala universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Annika Vänje 08-563 08587 Annika.vanje@hsv.se

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Uppsala universitets kvalitetsutvecklingsprogram

Uppsala universitets kvalitetsutvecklingsprogram Konsistoriet 2002-06-13 UFV 2002/982 1 (10) Uppsala universitets kvalitetsutvecklingsprogram Innehåll: 1. Inledning 2 2. Mål för kvalitetsarbetet vid Uppsala universitet 2 3. Strategier för kvalitetsarbetet

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Umeå universitet

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Umeå universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Umeå universitet Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Högskolan Kristianstads ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan

Högskolan Kristianstads ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan BESLUT Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Gun Eriksson 08-563 08689 gun.eriksson@uka.se Reg.nr 2014-06-24 42-679-13, 42-680-13 Högskolan Kristianstad Rektor Högskolan Kristianstads ansökan om

Läs mer

Uppföljning av masterexamen i datateknik vid Linköpings universitet

Uppföljning av masterexamen i datateknik vid Linköpings universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se 2015-03-07 411-00052-14 Till rektor Uppföljning av masterexamen i datateknik vid Linköpings

Läs mer

Rektor vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm

Rektor vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm Rektor vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Magnus Johansson

Läs mer

Uppsala universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth Reg.nr

Uppsala universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth Reg.nr Uppsala universitet Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth 2002-06-18 Reg.nr 641-1001-01 Ansökan om rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen Uppsala universitet ges rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen.

Läs mer

Växjö universitet Rektor. Luntmakargatan 13, Box 7851, SE Stockholm, Sweden Tfn/Phone: Fax:

Växjö universitet Rektor. Luntmakargatan 13, Box 7851, SE Stockholm, Sweden Tfn/Phone: Fax: Växjö universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se Annika Vänje 08-563 085 87 annika.vanje@hsv.se BESLUT 2008-12-09

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Beslut Högskoleverket beslutar att inte ge Malmö högskola tillstånd att utfärda licentiatexamen och doktorsexamen inom området migration.

Beslut Högskoleverket beslutar att inte ge Malmö högskola tillstånd att utfärda licentiatexamen och doktorsexamen inom området migration. Malmö högskola Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Maria Södling 08-563 085 78 Maria.Sodling@hsv.se

Läs mer

I. Validering av nya program med examen på grundnivå och/eller avancerad nivå

I. Validering av nya program med examen på grundnivå och/eller avancerad nivå 1 I. Validering av nya program med examen på grundnivå och/eller avancerad nivå Validering av nya program är ett grundläggande element i kvalitetssäkringsarbetet vid Lunds universitet. Förutsättningarna

Läs mer

Örebro universitets ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan

Örebro universitets ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan BESLUT Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Gun Eriksson 08-563 08689 gun.eriksson@uka.se Örebro universitet Rektor Örebro universitets ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Beslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Örebro universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Jana Hejzlar 08-563 088 19 jana.hejzlar@hsv.se

Läs mer

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Malmö högskola / Gemensam förvaltning Jonas Alwall Arbetsgruppen för studentinflytandepolicy vid Malmö högskola 1(9) BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Studentinflytandepolicy för Malmö högskola Inledning

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska

Läs mer

Högskolan Väst Rektor

Högskolan Väst Rektor BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Anna-Karin Malla 08-563 086 66 anna-karin.malla@uka.se Högskolan Väst Rektor Högskolan Västs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen

Läs mer

Ansökan om rätt att utfärda socionomexamen Högskolan i Kalmar ges rätt att utfärda socionomexamen.

Ansökan om rätt att utfärda socionomexamen Högskolan i Kalmar ges rätt att utfärda socionomexamen. Rektor Högskolan i Kalmar 391 82 Kalmar Sara Karlsson Ansökan om rätt att utfärda socionomexamen Högskolan i Kalmar ges rätt att utfärda socionomexamen. Ansökan Högskolan i Kalmar har ansökt om rätt att

Läs mer

Masterprogrammet i audiologi/logopedi Kvalitetsarbete

Masterprogrammet i audiologi/logopedi Kvalitetsarbete Lunds universitet Fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning Medicinska fakulteten 02-01 Kristina Hansson och Boel Heister Trygg Masterprogrammet i audiologi/logopedi Kvalitetsarbete Sakområde

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

Diarienummer STYR 2014/973

Diarienummer STYR 2014/973 Diarienummer STYR 2014/973 Naturvetenskapliga fakulteten Vid befordran till en anställning som professor vid naturvetenskapliga fakulteten tillämpas högskoleförordningen (SFS 2010:1064, inledande text)

Läs mer

Ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 i undervisningsämnet religionskunskap

Ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 i undervisningsämnet religionskunskap BESLUT 2013-04-30 42-58-13 Handläggare Viveka Persson 08-563 086 58 viveka.persson@uk-ambetet.se Lunds universitet Rektor Ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans

Läs mer

Medie- och kommunikationsvetenskap

Medie- och kommunikationsvetenskap Samhällsvetenskapliga fakulteten MKVK04, Medie- och kommunikationsvetenskap: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Media and Communication Studies: Bachelor Thesis Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande

Läs mer

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola BESLUT 1(2) 8 Avdelning Utvärderingsavdelningen Jana Hejzlar Till rektor 08-563 088 19 Jana.hejzlar@uka.se Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Högskolan Dalarna Rektor

Högskolan Dalarna Rektor BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Heléne Fröborg 08-563 085 27 helene.froborg@uka.se Högskolan Dalarna Rektor Högskolan Dalarnas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen

Läs mer

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits

Läs mer

Ansökan om examensrätt för civilekonomexamen

Ansökan om examensrätt för civilekonomexamen Rektor Örebro universitet 70182 Örebro Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Joakim Palestro 08-563 086 08 joakim.palestro@hsv.se

Läs mer

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Regeldokument Språkpolicy Beslutat av Rektor Gäller från 2014-11-17 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Innehåll Inledning 3 Linnéuniversitetet en kreativ kunskapsmiljö

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

Programmet för medie- och kommunikationsvetenskap

Programmet för medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: studievagledare@medkom.umu.se www.kultmed.umu.se Utbildningsplan Dnr UmU 501-4111-08 Datum 2012-05-31

Läs mer

Ersta Sköndal högskolas samarbete med HumaNova

Ersta Sköndal högskolas samarbete med HumaNova Ersta Sköndal högskola Rektor Barbro Molander Ersta Sköndal högskolas samarbete med HumaNova Bakgrund Huma Nova har marknadsfört universitetskurser i teoretisk psykosyntes på A-nivå (20 poäng) och B-nivå

Läs mer

Handläggningsordning för säkring av nationella examensmål vid Umeå universitet

Handläggningsordning för säkring av nationella examensmål vid Umeå universitet Handläggningsordning för säkring av nationella examensmål vid Umeå universitet Fastställd av rektor 2013-06-18 Dnr: UmU 100-818-13 Typ av dokument: Handläggningsordning Beslutad av: Rektor Giltighetstid:

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut

Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Carl.Sundstrom@uk-ambetet.se 2013-11-26 411-00157-13 Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut

Läs mer

Anmälan mot personal- och arbetslivsprogrammet vid Högskolan Dalarna

Anmälan mot personal- och arbetslivsprogrammet vid Högskolan Dalarna Högskolan Dalarna, rektor (Ert dnr DUC 2009/1897/10) Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Sofia Almqvist 08-563

Läs mer

RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET MED INTERNATIONELL INRIKTNING, 120/160 POÄNG Legal Science Programme with International Approach, 120/160 points

RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET MED INTERNATIONELL INRIKTNING, 120/160 POÄNG Legal Science Programme with International Approach, 120/160 points INSTITUTIONEN FÖR BETEENDE-, SOCIAL- OCH RÄTTSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET MED INTERNATIONELL INRIKTNING, 120/160 POÄNG Legal Science Programme with International Approach, 120/160

Läs mer