Utvärdering av medie- och kommunikationsvetenskapliga utbildningar vid svenska universitet och högskolor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av medie- och kommunikationsvetenskapliga utbildningar vid svenska universitet och högskolor"

Transkript

1 Utvärdering av medie- och kommunikationsvetenskapliga utbildningar vid svenska universitet och högskolor Högskoleverkets rapportserie 2001:25 R

2 Utvärdering av medie- och kommunikationsvetenskapliga utbildningar vid svenska universitet och högskolor

3 Högskoleverket Birger Jarlsgatan 43 Box 7851, Stockholm tfn fax e-post Utvärdering av medie- och kommunikationsvetenskapliga utbildningar vid svenska universitet och högskolor Producerad av Högskoleverket i oktober 2001 Högskoleverkets rapportserie 2001:25 R ISSN X ISRN HSV-R--01/125-SE Innehåll: Utvärderingsavdelningen Grafisk form: Högskoleverkets informationsavdelning Tryck: Högskoleverkets vaktmästeri, Stockholm, oktober 2001 TRYCKT PÅ MILJÖMÄRKT PAPPER

4 Innehållsförteckning Högskoleverkets beslut 5 Högskoleverkets reflektioner och slutsatser 7 Utgångspunkt och tillvägagångssätt 10 BEDÖMARGRUPPENS RAPPORT 16 Missiv 16 Sammanfattning 17 Vad är medie- och kommunikationsvetenskap? 21 Framväxten av ett akademiskt ämne i en tid präglad av högskolans omstrukturering 21 Fagets innehold og avgrensning 29 Gemensamma frågor för MKV-utbildningarna 38 Konsekvenser av resursfördelningssystemet hot mot god kvalitet i grundutbildningen 38 Högt söktryck och motiverade studenter idag 39 Brist på lärare med erforderlig kompetens 40 Internationaliseringen måste stärkas 41 Svaga D-kurser och önskan om fler forskarutbildningar behov av samverkan 41 Svensk forskeruddannelse i medie- og kommunikationsvidenskab i et bredere perspektiv 42 Vad säger avnämarna? 46 Arbetsmarknaden ur ett studentperspektiv 46 MKV-utbildningen ur informatörens perspektiv 46 Självvärdering som instrument för kvalitetsutveckling 48 Medie- och kommunikationsvetenskap vid 16 lärosäten 50 Göteborgs universitet 50 Bedömning och rekommendationer 54 Högskolan i Gävle 57 Bedömning och rekommendationer 61 Högskolan i Halmstad 63 Bedömning och rekommendationer 66 Högskolan i Jönköping 69 Bedömning och rekommendationer 73 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 76 Bedömning och rekommendationer 79 Karlstads universitet 82 Bedömning och rekommendationer 86 Linköpings universitet 88 Bedömning och rekommendationer 91 Lunds universitet 93 Bedömning och rekommendationer 97 3

5 Malmö högskola 99 Bedömning och rekommendationer 103 Mitthögskolan 106 Bedömning och rekommendationer 110 Stockholms universitet 112 Bedömning och rekommendationer 116 Södertörns högskola 119 Bedömning och rekommendationer 122 Umeå universitet 125 Bedömning och rekommendationer 129 Uppsala universitet 132 Bedömning och rekommendationer 136 Växjö universitet 138 Bedömning och rekommendationer 141 Örebro universitet 144 Bedömning och rekommendationer 148 Forskarutbildningen 150 Inledning 150 Beskrivning 150 Bedömning och rekommendationer 162 Inledning 162 Behov av mål och styrning 162 Ökad externfinansiering hotar långsiktigt uppbyggnadsarbete stort behov av post doc-tjänster 164 Få seniora forskare, få doktorandtjänster stort behov av nya doktorer 165 Samverkan ökar kvaliteten i forskarutbildningen 166 Internationella nätverk bidrar till ämnesmässig styrka 167 Bilaga Medie- och kommunikationsutbildningar i Norden en översikt 170 4

6 Högskoleverkets beslut Rektorer enligt sändlista Utvärderingsavdelningen Mehdi Sedigh Beslut Reg.nr Utvärdering av medie- och kommunikationsvetenskapliga utbildningar vid svenska universitet och högskolor Högskoleverket ser ingen anledning att ifrågasätta examensrätten för grundutbildningarna inom ämnet medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, Högskolan i Gävle, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Jönköping, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Lunds universitet, Malmö högskola, Mitthögskolan, Stockholms universitet, Södertörns högskola, Umeå universitet, Uppsala universitet, Växjö universitet eller vid Örebro universitet. Högskoleverket ser heller ingen anledning att ifrågasätta examensrätten för forskarutbildningen inom ämnet vid Göteborgs universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet. En uppföljning av utvärderingen kommer att göras inom tre år. Lärosätena skall då redogöra för vilka åtgärder de vidtagit med fokus på brister som bedömargruppen funnit och rekommendationer som gjorts av gruppen. Inom ramen för Högskoleverkets tillsynsuppgift kommer verket att ta upp de brister som uppdagats i fråga om system för kursutvärderingar (HF 1 kap. 14 ). Beslut i detta ärende har fattats av universitetskansler Sigbrit Franke efter föredragning av projektansvarig Mehdi Sedigh samt utredarna Britta Seeger och Carin Olausson i närvaro av avdelningschef Ragnhild Nitzler och kanslichef Lennart Ståhle. Sigbrit Franke Mehdi Sedigh 5

7 Kopia: Utbildningsdepartementet Ledamöter i bedömargruppen Rektor Bo Samuelsson, Göteborgs universitet Rektor Leif Svensson, Högskolan i Gävle Rektor Romulo Enmark, Högskolan i Halmstad Rektor Clas Wahlbin, Högskolan i Jönköping Rektor Olof Blomqvist, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Rektor Christina Ullenius, Karlstads universitet Rektor Bertil Andersson, Linköpings universitet Rektor Boel Flodgren, Lunds universitet Rektor Per-Olof Glantz, Malmö högskola Rektor Gunnar Svedberg, Mitthögskolan Rektor Gustaf Lindencrona, Stockholms universitet Rektor Per Thullberg, Södertörns högskola Rektor Inge-Bert Täljedal, Umeå universitet Rektor Bo Sundquist, Uppsala universitet Rektor Magnus Söderström, Växjö universitet Rektor Jan-Eric Gidlund, Örebro universitet 6

8 Högskoleverkets reflektioner och slutsatser Högskoleverket anser att bedömargruppen har gjort ett mycket gediget och omfattande arbete. Verket vill särskilt tacka gruppen för de substantiella och perspektivgivande avsnitten som sätter in ämnet medie- och kommunikationsvetenskap (MKV) i ett historiskt respektive nordiskt perspektiv samt diskuterar själva ämnet och dess kärna. Högskoleverket har stora förhoppningar om att denna utvärderingsrapport kommer att tjäna som ett konstruktivt underlag för institutionernas fortsatta kvalitetsarbete. Högskoleverket konstaterar att ämnet medie- och kommunikationsvetenskap har skiftande kvalitet vid de 16 utvärderade institutionerna. De resursmässiga förutsättningarna är olika och flera av de utvärderade utbildningarna är nystartade och i en uppbyggnadsfas. Det finns flera allvarliga hot mot kvaliteten och tendenser till kvalitetssänkningar kan skönjas. Bedömargruppen finner ändå att utbildningen i MKV överlag är av god kvalitet. Högskoleverket ser idag ingen anledning att ifrågasätta examensrätterna inom ämnet medie- och kommunikationsvetenskap, varken på grund- eller på forskarutbildningsnivå, vid de lärosäten som ingår i utvärderingen. Högskoleverket hänvisar till de avsnitt i bedömargruppens rapport där respektive institutions utbildning bedöms och rekommendationer ges för att förbättra kvaliteten utifrån de planer och ambitioner som de uppfattat vid respektive institution. I följande avsnitt lyfter Högskoleverket fram vissa kvalitetsfrågor som av verket uppfattas som särskilt viktiga att beakta i ett samlat perspektiv. Ramar och systemfrågor Bedömargruppen har tagit upp flera rambetingelser av stor betydelse för kvalitetsutvecklingen som enskilda institutioner och ämnesansvariga inte direkt råder över. Dessa är t.ex. längden på studierna i ett nordiskt perspektiv, effekter av resurstilldelningssystemet, spridningen av MKVämnet till alltfler lärosäten och antagningssystemets stelhet. Högskoleverket vill framhålla att dessa rambetingelser av politisk karaktär påverkar kvaliteten i ämnet på flera olika sätt något som tydligt framgår av bedömarnas rapport. Högskoleverket finner det av stort värde att bedömargruppen aktualiserat dessa systemfrågor och vill uppmärksamma statsmakterna på sambandet mellan dessa och utbildningskvalitet. Givet systemförutsättningarna har bedömargruppen pekat på en lång rad frågor som ämnesansvariga och institutioner kan göra något åt för att säkra och utveckla kvaliteten i MKVämnet. Akademisk samverkan och internationalisering Bedömargruppens rapport genomsyras av uppmaningar till samverkan inom ämnet såväl nationellt som internationellt och internt med andra ämnen för att långsiktigt säkra kvaliteten i ämnet. Detta gäller särskilt på D-nivå och i forskarutbildningen men även för att säkra forskningsanknytningen av grundutbildningen. Bedömargruppen noterar att ämnet erbjuder 7

9 stora möjligheter till internationellt, inkl. nordiskt, samarbete genom flera nätverk och organisationer som skulle kunna utnyttjas bättre för bl.a. kompetensutveckling. Det finns goda exempel på ämnessamverkan mellan svenska lärosäten idag. Mellan institutionen vid Stockholms universitet och institutionen vid Södertörns högskola finns ett samarbete. Institutionen vid Örebro universitet och JMG vid Göteborgs universitet uppvisar ett etablerat samarbete. Mitthögskolan har utvecklade former för samverkan med flera andra lärosäten och det pågår planer på mer utvecklade samarbetsformer mellan institutionen vid Växjö universitet och den vid Lunds universitet. Malmö högskolas samverkan med tre andra lärosäten för att möjliggöra för de egna studenterna att gå vidare i forskarutbildning är framsynt. I Gävle och Uddevalla lever man mer isolerat, men vid båda institutionerna finns planer på att utöka samarbetsformerna, något som Högskoleverket uppmanar till. Företrädarna för MKV-ämnet bör påskynda etableringen av en disciplinbaserad nationell forskarskola för att säkra återväxten i ämnet och kvaliteten i forskarutbildningen. Högskoleverket ansluter sig här till vad bedömargruppen rekommenderar. När det gäller intern samverkan mellan MKV-ämnet och andra ämnen finns också goda exempel på hur man lyckas genom de storinstitutioner som har bildats. Dessa goda exempel finner man bl.a. vid institutionerna i Växjö, Umeå och Örebro. Beträffande utvecklingen av det internationella studentutbytet och andra kontakter och inflöden från omvärlden finner Högskoleverket även här goda exempel på höga ambitioner i bl.a. Stockholm, Växjö, Karlstad, Lund och vid Mitthögskolan. Vid institutionen vid Stockholms universitet har man ett etablerat gästlärarsystem som är föredömligt. Växjö är den enda institution som har ett formaliserat lärarutbyte som verkar fungera redan i dagsläget. Högskoleverket finner att det är anmärkningsvärt med tanke på ämnets internationella karaktär att man generellt sett inte har kommit längre beträffande student- och lärarutbyten eller andra internationella samarbetsformer och uppmanar till betydligt ökade ansträngningar. Lärarkåren Frågan om lärarnas kompetens och arbetsvillkor är fundamental för ämnets kvalitet och långsiktiga utveckling betonar bedömargruppen. Gruppen konstaterar att många konfronteras med brist på disputerade lärare och att man har svårlösta bemanningsproblem som leder till stor press på lärarkåren. Samtliga institutioner betonar vikten av god pedagogisk skicklighet hos lärarna, men få lärare tycks genomgå pedagogisk utbildning. Högskoleverket finner det anmärkningsvärt att de undervisande lärarna inte ges reella förutsättningar för och stimuleras till att utveckla den pedagogiska kompetensen och uppmanar ledningen att se över denna viktiga kvalitetsfråga. Trots den generellt dystra bilden beträffande institutionernas kompetens- och bemanningsproblem finns goda exempel på att man lyckas rekrytera och behålla lärarkrafter. Detta gäller t.ex. i Örebro, Gävle, Malmö och Södertörn. Högskoleverket understödjer med kraft bedömargruppens analys och rekommendationer för att söka mildra effekterna av kompetensbristen i detta relativt unga akademiska ämne. Högskoleverket hänvisar i denna fråga till uppmaningarna om samverkan och avsnittet i bedömargruppens rapport om forskarutbildningen. Där uppmanar bedömargruppen ledningarna för respektive forskarutbildning att noga beakta frågan om doktorandernas förutsättningar för att effektivt bedriva sina studier för att bl.a. säkra återväxten i ämnet. 8

10 Studieinformation Framväxten av ämnet medie- och kommunikationsvetenskap från kortare yrkesutbildning till ett akademiskt bildningsämne med olika profiler och inriktningar har gått fort. Bedömargruppen konstaterar att det åtminstone under de tre första terminerna råder viss förvirring och diverse föreställningar bland studenterna om studiernas innehåll, kärnområden och det framtida arbetslivet. Mot bakgrund av detta uppmanar Högskoleverket samtliga MKV-institutioner att mycket tydligt i studieinformationen till presumtiva studenter deklarera sin profil och inriktning för att underlätta studenternas val. Mål och kvalitetssäkring Bedömarna finner det viktigt att varje institution formulerar väldefinierade mål för sin verksamhet och utarbetar fungerande och effektiva system för kurs-, seminarie- och handledningsutvärderingar, med uppföljningar för såväl grundutbildningen som forskarutbildningen. När det gäller studentinflytande och kursutvärderingar har samtliga institutioner former för detta. Högskoleverket uppmanar institutionerna i Gävle, Linköping, Uppsala och Växjö att utveckla formerna för kursutvärdering och återkoppling till studenterna ytterligare. Samtidigt som alla institutioner är medvetna om svårigheterna att upprätthålla kvaliteten mot bakgrund av allt knappare resurser och bemanningsproblem har ingen utarbetat särskilda kvalitetsprogram med mål som är uppföljningsbara, noterar bedömargruppen. Högskoleverket finner bedömargruppens påtalade förhållanden vara en paradox och mycket anmärkningsvärt. Ledningarna för resp. utbildning uppmanas till betydligt ökad fokusering på kvalitetsutvecklingsfrågorna med realistiska uppföljningsbara mål för verksamheten, vilka även följs upp med viss regelbundenhet. Sammanfattningsvis konstaterar Högskoleverket att många problem och brister som denna utvärdering pekar på är av lednings- och samordningskaraktär. Högskoleverket uppmanar därför resp. ledning för utbildningen i MKV att på allvar försöka möta de hotbilder som finns angående kvaliteten i ämnet medie- och kommunikationsvetenskap. 9

11 Utgångspunkt och tillvägagångssätt Utgångspunkt Enligt proposition 1999/2000:28 skall Högskoleverket med en periodicitet om sex år genomföra ämnes- och programutvärderingar av samtliga utbildningar för generella examina och yrkesexamina, inklusive forskarutbildning. Föreliggande utvärdering av medie- och kommunikationsvetenskap (MKV) ingår i det nya kvalitetsgranskningssystem som inleddes med anledning av ovan nämnda proposition. Utvärderingens primära syfte är att bedöma kvaliteten i ämnets grund- och forskarutbildning vid de svenska universiteten och högskolorna. Bedömningen sker med utgångspunkt i de mål som finns formulerade i högskolelag och högskoleförordning (SFS 1992:1434, SFS 1993:100) samt utifrån högskolans egna förutsättningar och mål. Målen i högskolelag och högskoleförordning tolkas av bedömargruppen som en samling kvalitetsaspekter utifrån vilka ett antal bedömningskriterier formulerats. Bedömningskriterierna ligger till grund för bedömningen av grundutbildningens kvalitet samt redovisas under rubriken Bedömargruppens referensram. Tillvägagångssätt Initialt sammankallade Högskoleverket en intern grupp för planering och strukturering av utvärderingen. Gruppen bestod av Åsa Klevard, Torsten Kälvemark, Ulf Öhlund och Mehdi Sedigh (projektledare). Vid en senare tidpunkt knöts Carin Olausson och Britta Seeger (sekreterare) till projektet. Ämnesföreträdarna för medie- och kommunikationsvetenskap vid lärosätena inbjöds i maj 2000 till Högskoleverket för samråd. Sensommaren 2000 tillsattes en bedömargrupp. Lärosätenas självvärderingar genomfördes under första halvan av hösten samma år. Under tiden november 00 till mars-01 genomfördes samtliga 16 platsbesök. Bedömargrupper Utvärderingsprojektet har genomförts i två etapper. I den första etappen bedömdes kvaliteten i grundutbildningen och i den andra bedömdes forskarutbildningen. Bedömargruppen för grundutbildningen utsågs efter förslag från ämnesföreträdarna. Gruppen har bestått av professor Svennik Høyer, Oslo universitet, docent Ulla Carlsson, Nordicom, Göteborgs universitet, Margaretha Sjöberg generalsekreterare/vd, Sveriges Informationsförening, Lisa Bohlin, student vid Göteborgs universitet och Elin Wanselius, nyutexaminerad från Stockholms universitet. Bedömargruppen för forskarutbildningen har bestått av professor Svennik Høyer, Oslo universitet, docent Ulla Carlsson, Nordicom, Göteborgs universitet, professor Kirsten Drotner, Syddansk universitet, Tobias Olsson, doktorand vid Uppsala universitet och Andreas Jarud, doktorand vid Göteborgs universitet. 10

12 Professor Drotner har inte deltagit i platsbesöken och inte heller i fastställandet av bedömargruppens kriterier för grundutbildningen, då hon anlitades i ett senare skede. Avgränsningar Utvärderingen omfattar de institutioner som erbjuder utbildning med medie- och kommunikationsvetenskap som huvudämne (60 poäng) vid perioden för bedömningen. Vissa institutioner erbjuder MKV inom ramen för utbildningsprogram. Eftersom dessa inte är yrkesprogram ingår de inte i det nya kvalitetsgranskningssystemet. Bedömargruppen har endast bedömt huvudämnet samt försökt lyfta fram och belysa det sammanhang och den kontext vari huvudämnet ingår. Utbildningsprogrammen som helhet är med andra ord inte föremål för bedömargruppens granskning. Utvärderingen omfattar sammanlagt 16 grundutbildningar och 6 forskarutbildningar vid följande lärosäten: Göteborgs universitet, Högskolan i Gävle, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Jönköping, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Lunds universitet, Malmö högskola, Mitthögskolan, Stockholms universitet, Södertörns högskola Umeå universitet, Uppsala universitet, Växjö universitet samt Örebro universitet. Forskarutbildning ges i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala och Örebro. Perioden för bedömningen är läsåret 1999/2000. Självfallet har hänsyn tagits till de berörda institutionernas framtidsplaner och ambitioner. För att kunna fånga upp tendenser har bedömargruppen även tittat på vissa aspekter under en längre period. Exempel på sådana områden är genomströmning och söktryck. Genomförandet av utvärderingen Utvärderingen inleddes hösten 2000 och avslutades sensommaren Utvärderingen har en formativ och summativ inriktning. Det innebär att utvärderingen syftar till att bedöma kvaliteten i MKV-ämnet och utifrån detta ge konstruktiva förslag och rekommendationer till förbättringar och utveckling. I de fall utbildningens kvalitet påtagligt brister kan examensrätten dras in, efter det att varning utfärdats. Det bör påpekas att på grund av det stora antalet utbildningsorter och begränsade resurser i form av tid har det inte varit möjligt att göra en så djupgående utvärdering som vore önskvärt. De väsentliga aspekter som har direkt anknytning till utbildningens kvalitet har ändå berörts. Som utvärderingsmodell använder Högskoleverket den så kallade kollegiala bedömningsmodellen (peer review), vilket innebär att professionella personer med sakkunskap i det aktuella ämnet utses att bedöma kvaliteten i professionella kollegors verksamhet. Till grund för bedömningen ligger institutionernas självvärderingar kombinerade med observation och fördjupade frågor vid platsbesök på samtliga institutioner. De kvantitativa uppgifter som har använts som bedömningsunderlag (genomströmning, antal lärarare, antal studenter, handledningstimmar m.m.) och som delvis redovisas i rapporten är förknippade med viss osäkerhet och har därför inte kunnat användas för att dra långtgående slutsatser. I september 2000 sändes underlag inför självvärderingsprocessen till lärosätena. Självvärderingsmallen bestod av ett antal frågor som täckte både grundutbildningen och forskarutbildningen. Under utvärderingens gång har frågorna utvecklats och modifierats av bedömargruppen. 11

13 Platsbesöken genomfördes mellan november 2000 och mars 2001 vid samtliga 16 MKVinstitutioner. Under platsbesöken träffade bedömargruppen utbildningsansvariga, studenter och lärarrepresentanter samt gjorde sig förtrogna med lokaler och bibliotek. Avsikten med att träffa ovanstående grupper var att få komplettering och fördjupning av självvärderingen inom vissa områden och få en mer nyanserad bild av utbildningsmiljön. Lärarna och studenterna fick vid dessa platsbesök möjlighet att ge sina synpunkter och perspektiv på utbildningen, vilket har varit mycket värdefullt för bedömargruppen. Bedömning ur ett jämförande perspektiv Förutom det primära syftet att bedöma utbildningens kvalitet syftar utvärderingen också till att göra en bedömning ur ett jämförande perspektiv. Varje utvärdering är någon form av jämförelse. När det gäller ämnes/utbildningsutvärderingar är de antingen en jämförelse av samma ämne/utbildning över en viss tidsperiod Föreliggande utvärdering har inte en sådan karaktär. Det underlag som har erhållits tillåter inte en sådan bedömning. Visserligen har bedömargruppen, där det varit möjligt, studerat tendenser över tid. Studentgenomströmning och söktryck är sådana exempel. jämförelse av samma ämne/utbildning vid skilda lärosäten. Med hjälp av ett sådant jämförande material kan respektive institution få en uppfattning om sin egen utbildningskvalitet i förhållande till andra. Materialet är också viktigt som underlag för beslutsfattare. En sådan jämförelse kan även underlätta för studenter i deras val av utbildningsort, inriktning osv. Bedömargruppen konstaterar att utbildningarnas förutsättningar är olika i fråga om utbildnings- och forskningstradition, historik, ekonomi, inriktning m.m. De aktuella institutionerna/utbildningarna skiljer sig avsevärt åt beträffande vissa aspekter. Försök har gjorts att på olika sätt kategorisera utbildningarna för att på så sätt möjliggöra jämförelse. Dessa försök visade sig dock inte vara fruktbara. jämförelse mellan (ämnets/utbildningens) uppsatta mål och dess resultat Ambitionen har varit att göra en jämförelse mellan institutionernas egna målsättningar och de erhållna resultaten och därmed bedöma graden av måluppfyllelse. Det visade sig att de flesta målsättningarna är mycket övergripande till sin karaktär och därför svåra att mäta. Bedömargruppen har ändå genomfört några sådana jämförelser i de fall målsättningarna varit mätbara och klart deklarerade. Ett exempel på denna typ av jämförelse är några högskolors målsättningar att etablera forskarutbildning. Bedömargruppen har även försökt att bedöma MKV-ämnet med utgångspunkt i de mål som finns formulerade i högskolelag och högskoleförordning. Eftersom dessa mål också är mycket övergripande har bedömargruppen utifrån dem formulerat egna kriterier anpassade efter det aktuella ämnets art och karaktär. Det är i huvudsak dessa bedömningskriterier som ligger till grund för bedömningen. Kriterierna redovisas nedan. Bedömargruppens referensram Vid varje kvalitetsbedömning bör kriterierna för bedömning vara klart deklarerade och motiverade. Bedömargruppen anser att det är ett vitalt inslag i varje utvärderingsprocess att de som blir utvärderade har insikt i på vilka grunder de blivit bedömda och finner kriterierna relevanta. 12

14 Det är minst lika viktigt för bedömarna att ha en referensram som kan styra in deras fokusering på de aspekter som kan vara viktiga för kvaliteten. Egentligen fungerar referensramen som ett instrument för bedömning, tolkning och värdering av det insamlade materialet. Begreppet kvalitet är definitionsmässigt svårt. Kvalitet är ett dynamiskt, subjektivt, perspektivberoende, relativt och mångtydigt begrepp som ingår i ett sammanhang, dvs. är kontextberoende. Begreppet kan definieras på olika sätt beroende på vem som anlägger perspektiven, vad som skall värderas, när bedömningen sker, var bedömningen äger rum, för vem bedömningen görs och till sist vilka aspekter på kvalitet som lyfts fram. I det följande presenteras bedömargruppens referensram i form av ett antal aspekter och bedömningskriterier. Kriterierna skall ses som de minimikrav bedömargruppen ställer för att en tillfredsställande nivå i MKV-utbildningarna skall kunna uppnås. De som är markerade med stjärna* ska ses som önskvärda, ej som krav. Mål och visioner sakligt och klart deklarerade praktiskt genomförbara knutna till forskningsaktiviteten och kursutbudet borga för kontinuitet och långsiktighet. Organisation och ledning tydlig ledningsstruktur tydlig ordning för de berördas reella inflytande förmåga att implementera och följa upp mål och visioner. Utbildningens uppläggning utbildningens progression/relationer mellan utbildningens olika nivåer forskningsanknytning uppdaterad och relevant litteratur godtagbart antal lärarledda timmar. Undervisning varierade former anpassade efter utbildningens karaktär. Uppsats och handledning disputerade handledare för C-uppsatser * krav på disputerade handledare för D-uppsatser minst 5 lektorstimmar för C och D-uppsatser krav på enskilt arbete på C- och D-uppsatser krav på skilda handledare och examinatorer för självständigt arbete på 5 poäng och däröver. 13

15 Examinationen examination skall ej betraktas enbart som ett kontrollmoment utan bör tillföra ny kunskap samt främja analytiskt och kritiskt tänkande bland studenterna varierade former som är anpassade efter utbildningens karaktär klart uttalade examinationskrav. Lärarna tillfredsställande formell kompetens tillfredsställande antal lärare i relation till antal studenter kunskap och skicklighet inom ämnet/forskningsaktivitet pedagogisk/didaktisk kunskap och skicklighet. Studenterna tillfredsställande behörighet/baskunskaper. Kvalitetssäkring självvärdering* kursutvärdering uppföljning av utexaminerade studenter*. extern utvärdering* egen studievägledare* (på institutionsnivå) demokratisk beslutsordning/studentinflytande. Internationalisering studentutbyte lärarutbyte etablerade nätverk/forskningsprojekt med utländska universitet kurser för internationella studenter/kurser på engelska* publicering i vetenskapliga tidskrifter* utländska gästföreläsare/lärare internationaliseringsverksamhet på institutionsnivå*. Samverkan inom universitetet/högskolan med andra universitet/högskolor i Sverige med privat och offentlig sektor. 14

16 Jämställdhet/Mångfald jämn könsfördelning * tillfredsställande mångfald * * Önskvärt men inget krav Utifrån ovanstående kriterier bedöms varje grundutbildning för sig. Detta görs genom att så långt det är möjligt ta hänsyn till varje enskild utbildningsorts förutsättningar, process och resultat den förklaringsinriktade utvärderingsansatsen. Bedömargruppen har härmed möjlighet att ha större förståelse för ett visst utfall gällande en viss specifik aspekt eller utbildningen som helhet. När det gäller forskarutbildningen har i stort sett samma kriterier, dock med vissa nödvändiga modifieringar, varit utgångspunkt för bedömningen (se vidare sidan 162, inledning till bedömningsavsnittet avseende forskarutbildningen). Rapportens uppläggning Föreliggande rapport inleds med Högskoleverkets beslut och övervägande som grundar sig på bedömargruppens rapport. Därefter följer en beskrivning av utgångspunkt och tillvägagångssätt gällande utvärderingsprojektet. Det första kapitlet i bedömargruppens rapport beskriver MKVämnets framväxt samt innehåll och avgränsningar. Därefter följer ett kapitel som behandlar ett antal för utbildningarna gemensamma frågor. I ett särskilt kapitel kommer en av utvärderingens studentrepresentanter samt utvärderingens yrkesrepresentant till tals i frågor som rör arbetsmarknaden för MKV-studerande. Därefter följer beskrivning av de skilda MKVutbildningarna samt bedömning och rekommendationer gällande grundutbildningen per lärosäte. Beskrivning och bedömning av forskarutbildningen återfinns i ett separat kapitel där bedömningen i stället för att ges per lärosäte ges i samlad form under ett antal rubriker av särskild relevans för forskarutbildningens utveckling. Det bör noteras att beskrivningarna av grundrespektive forskarutbildning, samt deras organisation, i första hand är hämtade från institutionernas självvärderingar. En översikt av medie- och kommunikationsvetenskapliga utbildningar i de nordiska grannländerna ligger som bilaga. 15

17 BEDÖMARGRUPPENS RAPPORT Missiv Till Högskoleverket Bedömargruppen för utvärderingen av utbildningar i medie- och kommunikationsvetenskap Missivbrev Reg.nr Utvärdering av medie- och kommunikationsvetenskapliga utbildningar i Sverige Högskoleverket innledet høsten 2000 en evaluering av grunnutdanningen og forskerutdanningen innen hovedemnet medie- og kommunikasjonsvitenskap (MKV). De sakkyndige som ble utnevnt som vurderingsgruppe var: Professor Svennik Høyer (formann), Universitetet i Oslo Docent Ulla Carlsson, Göteborgs universitet Professor Kirsten Drotner, Syddansk universitet (for forskerutdanningen) Margaretha Sjöberg, generalsekretær/vd, Sveriges Informationsförening Student Elin Wanselius, Stockholms universitet Student Lisa Bohlin, Göteborgs universitet Doktorand Tobias Olsson, Uppsala universitet (for forskerutdanningen) Doktorand Andreas Jarud, Göteborgs universitet (for forskerutdanningen) Vår bedømmelse er basert på den informasjon og de inntrykk vi har fått gjennom lærestedenes egne selvvurderinger og gjennom plassbesøk på i alt 16 læresteder der vi har hatt samtaler med ledelsen, lærerne, doktorandene og studentene. De ulike sider ved undervisningsoppleggene som vi observerte henger nøye sammen og er i stor grad avhengig av rammebetingelsene på de enkelte læresteder. Rammebetingelsene varierer imidlertid meget. Derfor har vi basert oss på en kontekstuell vurdering der vi stiller våre observasjoner av de enkelte sider ved undervisningen i sammenheng. Det er vår oppfatning at alle universiteter og høyskoler vi har besøkt bør beholde sin nåværende eksamensrett i MKV-faget i grunnutdanningen og i forskningsutdanningen for universitetenes vedkommende. Hermed overrekker vi vår uttalelse til Högskoleverket. For bedømmergruppen Svennik Høyer 16

18 Sammanfattning Bedömargruppen anser att den svenska utbildningen i medie- och kommunikationsvetenskap (MKV) överlag är av god kvalitet. Utbildningen utmärks av engagerade lärare, motiverade studenter och en positiv arbetsmiljö. Likväl kan mycket förbättras. MKV-ämnet är relativt nytt och kännetecknas av mångfald. En central fråga mot den bakgrunden är om befintliga resurser vad gäller forsknings- och undervisningskompetens är tillräckliga för att bedriva MKVutbildningar vid ett 20-tal lärosäten med studenter. Då kommunikation är ett allomfattande och ständigt närvarande fenomen är det naturligt att olika frågeställningar inom medie- och kommunikationsområdet behandlas inom många vetenskaper och discipliner. Det internationella forskarsamhället bidrar med en omfattande kunskap, som både är mångkulturell och mångvetenskaplig, till vad som i vidare bemärkelse kallas kommunikationsforskning. Många av dessa bidrag är det svårt att bortse från i uppläggningen av MKV-utbildningar. Problemet är att man därmed lätt opererar med olika referensramar vad gäller teori och terminologi i undervisningen. En sådan situation kan leda till oklarheter och skapa förvirring hos studenterna. MKV-ämnet befinner sig därmed i ett akut dilemma mellan å ena sidan att utveckla en vetenskaplig disciplin och en ämnesmässig kärna i undervisningen som är nationellt och internationellt gångbar, och å andra sidan förhålla sig öppen och icke-doktrinär i förhållande till andra näraliggande discipliner. I det svenska MKV-ämnet finns en klart uttryckt vilja rörande en gemensam kunskapskärna, som man inte finner i motsvarande ämnen i övriga nordiska länder. Målet är att studenter skall kunna röra sig fritt mellan olika lärosätens MKV-utbildningar. En sådan målsättning är enligt bedömargruppens uppfattning eftersträvansvärd, men det måste också konstateras att den inte är lika användbar på alla nivåer. Samtidigt som man söker en balanserad mångfald i grundutbildningen måste man lika ihärdigt eftersträva en kompetent och vital forskningsmiljö på hög internationell nivå. Detta kommer inte till stånd utan disciplinering, specialisering och en klar profilering i forskningsverksamheten. Det föreligger goda möjligheter för att i Sverige utveckla ett eller flera centra för framstående forskning och undervisning i MKV-ämnet. En nödvändig om än inte tillräcklig förutsättning för att bedriva grundutbildning och forskning av god kvalitet är en acceptabel resurstilldelning. För grundutbildningens vidkommande gäller fortfarande i princip de prislappar som fastställdes Flera utredningar har dessutom påvisat en reell värdesänkning. På olika sätt har de olika MKV-institutionerna sökt anpassa sig till rådande ekonomiska förhållanden. Många MKV-ämnen menar dock att man har kommit till en smärtgräns och slutsatsen är att utbildningskvaliteten har försämrats. Iakttagelser som stärker denna utsaga kan göras vid många MKV-institutioner det handlar t.ex. om färre antal undervisningstimmar, större undervisningsgrupper, arbetstyngda lärare, minskat seminarieutrymme, färre handledningstimmar och uppsatser på C-nivå som skrivs i grupp. MKV-ämnet utmärks av snabb tillväxt. Det faktum att universitet och högskolor erhåller anslag i förhållande till producerad student gör att önskan att erbjuda attraktiva utbildningar är stor. Medie- och kommunikationsvetenskap är ett exempel på en sådan attraktiv utbildning, vilket gör att ämnet upp till 60 poäng idag finns vid så många som16 lärosäten därtill kommer ytterligare ett antal orter som erbjuder MKV 40 poäng. Den snabba tillväxten i antalet studieplatser gör att det råder stor brist på lärare med tillfredsställande kompetens. Medie- och 17

19 kommunikationsvetenskapen är en ung vetenskap som har stora problem att utexaminera doktorer i den takt som behövs för att täcka behovet av kompetens i grundutbildningen. En sned åldersfördelning på vissa håll gör också att fler unga lärare behövs inom en snar framtid. En följd av bristen på kompetenta lärare och reella ekonomiska nedskärningar är att de lärare som finns på plats har en mycket hög arbetsbelastning och därför har små möjligheter att vara aktiva i den för undervisningen nödvändiga kunskapsbildningen. Det ges inte heller tillräckligt utrymme för att stärka den pedagogiska skickligheten. Olika utbildningsorter konkurrerar med varandra om studenterna och det handlar i hög grad om att ha ett gott rykte, som till stor del bygger på lärarnas personliga engagemang, men övertidstimmarna är många och sjukskrivningar har börjat öka under senare år. Problemen kan till viss del skyllas på brister i ledning och samordning, men situationen är inte unik för MKV utan delas med många andra ämnen. MKVs institutionsledningar nedlägger ett stort arbete för att få till stånd en acceptabel stabilitet och långsiktighet i utbildningen med hjälp av ett mycket lojalt lärarkollegium, men det räcker inte. Frågan är mer omfattande än så och måste behandlas i en mer principiell ordning för att kunna lösas. Flertalet MKV-utbildningar har idag, efter prövning av Högskoleverket, magisterexamensrätt. D-kurserna har dock relativt få sökande och genomströmningen är låg. Detta är en varningssignal eftersom de formella kunskapskraven för svenska studenter som går vidare till doktorandstudier ligger på en lägre nivå än i t.ex. de nordiska grannländerna. För högskolorna har magisterexamen många gånger varit ett sätt att signalera en strategi ett steg på väg mot egen forskarutbildning. Genom lokala beslut har också flera högskolor anställt professorer inom ämnet. Detta tyder på att så gott som alla högskolor vill bli universitet, vilket inte är att förvåna sig över med tanke på att all högskoleutbildning skall vara forskningsanknuten. Det är dock i dagsläget svårt att med utgångspunkt i MKVs problem vad gäller forskarkompetens och återväxt i grundutbildningen se att det finns förutsättning för tillskapandet av vitala forskningsmiljöer vid flertalet högskolor. Mot den bakgrunden finns det risk för löst påhängda forskarutbildningar som inte har förutsättningar att konkurrera med god universitetsstandard en alltför snabb tillväxt leder därmed till sjunkande standard inom forskarutbildningen. Det bästa sättet att för kommande år främja forskningen och forskningsanknytningen vid högskolorna är att etablera konstruktiva samverkansformer mellan universitetens forskningsorganisationer vad gäller medie- och kommunikationsvetenskap och högskolans grundutbildning. Det är också av vikt att stärka samarbetet med andra näraliggande ämnen som sociologi, statskunskap, ekonomi, historia, litteraturvetenskap, konstvetenskap, filmvetenskap, designutbildningar m.fl., i syfte att utveckla medie- och kommunikationsvetenskap som ämne. På så sätt kommer det att på åtminstone några högskolor att på sikt skapas förutsättningar för egna fungerande forskningsmiljöer. Medie- och kommunikationsvetenskap är som sagt ett ungt ämne sprunget ur en rad humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner. Sedan 1970-talet har det bland medieforskare funnits en vilja att få till stånd en egen disciplin en önskan om ett eget forskningsområde som utvecklar en ämnesmässig styrka i gemensamma traditioner, begrepp, metoder och utgångspunkter. Under senare delen av 1980-talet påbörjades en institutionaliseringsfas. Institutionaliseringen rymmer dock, särskilt i uppbyggnadsfasen, en risk för blockering av kommunikation med andra ämnen. En kommunikation som samtidigt är nödvändig för att utveckla ett nytt ämne. Mot den bakgrunden är det med tanke på MKVämnets mångvetenskapliga karaktär angeläget att ett tankeutbyte sker både mellan de olika MKVinstitutionerna och med andra såväl humanistiska och samhällsvetenskapliga som design- och teknologiorienterade discipliner vidareutvecklas med tanke på MKVs framtid som akademiskt ämne. 18

20 Medie- och kommunikationsvetenskap är ett ämne med stor bredd, vilket kännetecknar grundutbildningen, men den bredden kan inte upprätthållas inom forskningen. För att medieoch kommunikationsvetenskapen skall utvecklas måste det samtidigt existera olika inriktningar vad gäller grundläggande utgångspunkter, begrepp och metoder. Teoretisk och metodologisk pluralism måste medvetet prioriteras, vilket kräver konkurrerande och fruktbara forskningsmiljöer. Med tanke på MKV-ämnets utveckling både vad gäller forskarutbildning och forskning är det därför av vikt att varje MKV-institution klargör vilka profilinriktningar man har eller önskar utveckla inom ramen för medie- och kommunikationsvetenskapen. Beroendet av externa medel har för forskningen och forskarutbildningen ökat markant under de senaste åren. Denna situation får återverkningar på forskarutbildningens kvalitet. Professorers och docenters tid åtgår i hög grad till att skriva projektansökningar och att bedöma andras ansökningar, på bekostnad av t.ex. undervisning och handledning. För medie- och kommunikationsvetenskap med sina små miljöer och problem vad gäller kompetens och återväxt i ämnet blir konsekvenserna särskilt påtagliga. Doktorandtjänsterna utgör en fundamental del i forskarutbildningens finansiering. Antalet doktorandtjänster finansierade med fakultetsmedel är dock anmärkningsvärt få särskilt vid de gamla och etablerade MKV-institutionerna. Om behovet av utexaminerade doktorer inom ämnet skall kunna tillgodoses måste antalet doktorandtjänster öka. Ämnet kan dessutom erbjuda mycket få post doc-tjänster tjänster som är av mycket stor betydelse när det gäller att bygga upp kompetensen i ett nytt ämne. Post doc-tjänster är också viktiga med tanke på upprätthållandet av tillfredsställande kompetensnivå vid nyrekrytering av professorer. Det finns även en jämställdhetsaspekt vad gäller post doc-tjänster sådana tjänster möjliggör för disputerade kvinnor att stanna inom universiteten och meritera sig vidare många gånger med inriktningar som annars skulle marginaliseras. Hur är det möjligt att i denna situation få till stånd goda och utvecklingsbara forskningsmiljöer? Det finns ingen universell modell för hur man utvecklar fruktbara forskningsmiljöer. Mycket är avhängigt av personliga egenskaper hos forskarna, men lika mycket handlar det om samspelet mellan hög specialistkompetens och öppenhet vad gäller nya idéer och utmaningar, vilket förutsätter en god social och kollegial miljö. Inträdesbiljetten till det internationella forskarsamhället är en långt driven specialistkompetens. Detta förutsätter en vilja från ledningens sida att experimentera med smala problemformuleringar inom ramen för mer allmänna teoretiska ramar. Sådana forskningsmiljöer kräver långsiktighet i arbetsuppgifter och därmed viss stabilitet i personella och ekonomiska resurser över längre perioder. I det uppbyggnadsskede MKV befinner sig i är det för att få till stånd en kritisk massa med komplementära kompetenser nödvändigt med ett fast samarbete mellan universitetens forskarutbildningar. Det handlar om samverkan genom utbyte av kurser, regionala forskarskolor och inte minst en disciplinbaserad nationell forskarskola. Samtliga MKV-institutioner/ämnen är väl medvetna om svårigheterna att upprätthålla undervisningens kvalitet mot bakgrund av allt knappare resurser och bemanningsproblem. Flertalet har gjort stora ansträngningar för att på olika sätt anpassa sig till de förändrade villkoren för att inte kvaliteten skall påverkas, men ingen av institutionerna har utarbetat särskilda kvalitetsprogram. Det är viktigt med tanke på den ekonomiska situationen och framtiden att varje institution formulerar väldefinierade mål för sin verksamhet, utarbetar fungerande och effektiva system för kurs-, seminarie- och handledningsutvärderingar med, uppföljning för såväl grundutbildning som forskarutbildning. Internationalisering genom t.ex. studentutbyte, forskarkontakter, gästforskare och deltagande i mångnationella forskningsprojekt/nätverk förekommer åtminstone i någon form vid flertalet MKV-institutioner/avdelningar. Genomgående är att programstudenter erhåller betydligt bättre 19

21 möjligheter till studier utomlands än studenter som läser fristående kurser. Det framstår också klart att de MKV-ämnen som själva handhar ansvaret för det internationella studentutbytet, t.ex. genom en studievägledare, kan uppvisa ett avsevärt mer effektivt och omfattande utbyte än andra. Lärarutbytet är av påfallande begränsad omfattning inom MKV-ämnet, vilket är anmärkningsvärt för ett ämne som i så hög grad är präglat av anglo-amerikanska influenser. Med undantag för ett fåtal MKV-institutioner blir slutsatsen att det internationella utbytet är alltför outvecklat både vad gäller grundutbildning och forskarutbildning. Inom de olika MKV-organisationerna är synen på samverkan med det omgivande samhället relativt skiftande. För några MKV-institutioner synes det vara självklart att på olika sätt samverka med både privata och offentliga delar av samhället, inte minst för att få tillgång till forskningsmedel. I de fallen är det inga problem för lärare och forskare att påta sig externa engagemang av mer kommersiell eller ideell karaktär det kan gälla uppdrag som rör såväl utbildning som undersökningsverksamhet medan andra MKV-institutioner uppvisar liten benägenhet för att utöka sina ordinarie arbetsuppgifter till sådan samverkan. Detta förhållningssätt kan tyckas något överraskande med tanke på den roll medierna spelar i samhället, de drastiska förändringar som sker i medielandskapet och alla de mediefrågor som därmed ställs i samhällsdebatten. Samtidigt finns det en fara i en alltför nära samverkan med t.ex. olika medieföretag vad gäller finansieringsbehov något som kan påverka det kritiska förhållningssätt som måste genomsyra högskoleutbildningen. Det handlar om att skapa en rimlig balans mellan interna och olika typer av externa medel. Bedömargruppen har i sitt arbete sett både ämnes- och siffermässiga framgångar för MKV-ämnet. På mycket kort tid har en utbildning av god kvalitet kommit till stånd vid 16 lärosäten och det finns fler doktorander än för bara några få år sedan. De siffermässiga framgångarna är dock inte lika märkbara på högre nivåer i utbildningssystemet. Behovet av förstärkning när det gäller lärare med tillfredsställande kompetens är påfallande stort och måste särskilt understrykas det gäller både grund- och forskarutbildning. Det finns också tydliga skevheter i MKV-ämnet om man ser till könsrepresentationen, med en klar kvinnodominans bland studenterna och en motsvarande dominans av män bland t.ex. forskarutbildningens lärare. Inom ämnet journalistik, medier och kommunikation finns idag totalt tio professorer, varav två är kvinnor. Ingen kvinna finns bland ämnesföreträdarna. Bedömargruppen vill avslutningsvis peka på några tydliga varningssignaler i systemet. En stor del av grundutbildningen handhas av doktorander, vilket är gynnsamt för bredden i deras ämnesmässiga orientering. Men en stor undervisningssbörda tidigt i forskarkarriären blir lätt ett hinder för doktoranden i slutförandet av sina forskarutbildningsstudier. Bristen på kompetenta lärare leder också till att den fasta lärarstaben tvingas till många timmars övertid, något som minskar deras tid för forskning och ämnesmässiga uppdatering. På samma sätt blir professorerna, som representerar den högsta ämneskompetensen utåt och den vetenskapliga auktoriteten inåt, engagerade i administrativa och externa uppdrag som efterhand tar merparten av deras arbetstid. På detta sätt utarmas den ämnesmässiga miljön utan möjligheter till förnyelse i ämnet. 20

22 Vad är medie- och kommunikationsvetenskap? Framväxten av ett akademiskt ämne i en tid präglad av högskolans omstrukturering En grundläggande förutsättning för utvecklingen av ämnet medie- och kommunikationsvetenskap i högskoleutbildningen var den forskningsexpansion inom området som ägde rum vid universiteten under och 1970-talen. Detta skedde samtidigt som massmedierna fick en allt mer central roll i samhällsutvecklingen nya medier introducerades och mediemarknaden förändrades. Olika frågeställningar aktualiserades och blev föremål för forskarnas uppmärksamhet. Denna forskning hängde nära samman med utvecklingen inom forskningsdiscipliner som beteendevetenskap, statsvetenskap, ekonomisk historia, språkvetenskap, litteratur- och konstvetenskap och filosofi. Teorier och metoder prövades och utvecklades något som i hög grad stimulerade forskningen om medier och kommunikation. På så sätt utmejslades ett forskningsområde som benämndes masskommunikations- eller massmedieforskning. Avgörande för forskningens utveckling var ett antal forskare, en pionjärgeneration, som var ovanligt mångsidiga i sin forskning en forskning som ofta berörde både mikro- och makronivåer. Listan över dessa forskare kan göras lång men några namn förtjänar att nämnas särskilt: Sociologen Karl Erik Rosengren som genom sina studier rörande massmedieanvändning och kulturindikatorer med stark förankring i en internationell forskningsmiljö etablerade helt nya forskningsområden i Sverige. Statsvetaren Jörgen Westerståhl som utifrån analyser av sambandet mellan väljarbeteende och politisk propaganda utvecklade forskningen om bl.a. medieinnehållet. Kjell Nowak kunde genom sin bakgrund i ekonomisk psykologi vidareföra forskningen om bl.a. reklamens effekter. Historikern och statsvetaren Stig Hadenius gjorde grundläggande studier rörande pressens funktioner. Ekonomen Karl Erik Gustafsson var nydanande i sina analyser av pressens finansiella ställning i relation till konkurrens och koncentration. Litteraturvetaren Per Rydén och historikern Jarl Torbacke vidareutvecklade den presshistoriska forskningen. Det var här förutsättningarna skapades för ämnet medie- och kommunikationsvetenskap, vars grundutbildning (60 p) i dag återfinns på 16 universitets- och högskoleorter. Informationsteknik på universitetet: Yrkesutbildning eller ämnesstudier? I början av 1970-talet startades också YRK-kurser i informationsteknik vid flertalet universitet och deras filialer. Bakom inrättandet av YRK-kurserna låg bedömningen att arbetsmarknaden efterfrågade personer med utbildning, i det här fallet för informationsområdet, och att redan yrkesverksamma var i behov av fortbildning inom detta arbetsområde. Det var universitetsinstitutioner med masskommunikations-/massmedieforskning som påtog sig ansvaret för dessa kurser grunden lades av i första hand sociologer och statsvetare, men även humanister fanns med i uppbyggnadsarbetet. Beteckningen YRK-kurs försvann med högskolereformen Kurserna i informationsteknik var redan från starten starkt översökta. Tidigt i uppbyggnaden av YRK-kursen i informationsteknik menade kursansvariga lärare, som bl.a. samlades i en ämneskonferens, att benämningen informationsteknik var missvisande, 21

23 eftersom de informationstekniska momenten, dvs. produktionskunskap, upptog en mindre del av utbildningen, och huvudinriktningen var mer att karakterisera som problemorienterande. Denna inriktning förstärktes med att en B-kurs infördes Utbildningens mål var nu enligt studieplanerna att ge fördjupade kunskaper i teorier kring samhället och dess institutioner som kommunikationssystem samt förmåga att analysera informations- och kommunikationssituationer och föreslå informations- och kommunikationsåtgärder. Målsättningen var att ge en problemorienterad och teoretisk grund i vilken praktiska färdigheter skulle integreras. Under 1970-talet utvecklades därmed informationsteknik till ett ämne som på vissa orter kunde studeras upp till 40-poängsnivå. Samtidigt pågick diskussioner om att inrätta en allmän informationsutbildning om 120 p. Reformarbetet rörande en ny högskola under 1970-talet var i hög grad inriktat på ett bundet linjesystem för grundutbildningen. Det var en reform som dikterades av en storskalig planering av de samhälleliga kompetensbehoven föreslog företrädare för Informationsteknik vid Göteborgs universitet en sådan linje, som även inkluderade en praktiktermin. Samma år tillsattes en utredning om journalistutbildningen, och i betänkandet À jour (SOU 1975:25) framfördes tanken på en informationslinje med utgångspunkt i en med journalistlinjen gemensam samhällsvetenskaplig grundkurs. Något år senare presenterade samarbetsnämnden för journalisthögskolorna en skiss till allmän informationsutbildning 120 p som byggde på tidigare förslag. Detta arbete ledde dock inte till några konkreta resultat. Trots positiva reaktioner på förslaget i betänkandet À jour och påtryckningar från Informationstekniks kursledningar blev det alltså ingen allmän informationslinje när den nya högskolan startade Däremot tillkom ett antal lokala informationslinjer talets UHÄ-utredningar: En allmän utbildningslinje i den nya högskolan yrkesutbildning eller ämnesstudier? Företrädare för informationsteknik fortsatte dock sitt arbete med en allmän utbildningslinje. I slutet av 1970-talet tillsatte UHÄ (Universitets- och högskoleämbetet) en arbetsgrupp, Jan Ekecrantz och Madeleine Kleberg, Informationskunskap vid Stockholms universitet, med uppgift att efter översyn av informationsutbildningen lämna förslag till en allmän utbildningslinje för att möta arbetsmarknadens krav. Detta var i ett skede när flera högskolor, i Växjö, Karlstad, Örebro, Sundsvall och Jönköping, hade inrättat lokala informationslinjer omfattande p. Dessa linjer hade olika inriktning och uppläggning, men de var alla tänkta att förbereda för yrkesverksamhet inom t.ex. myndigheter, organisationer och företag. Även vissa universitet inrättade lokala linjer med informationsinriktning, t.ex. en språk- och informationslinje (60 p) på halvfart vid Göteborgs universitet. Vid universiteten arbetade man samtidigt med att profilera informationsutbildningen genom att erbjuda ämnesstudier. Informationsteknik vid Stockholms universitet ändrade namn vid den här tiden till Informationskunskap för att poängtera att det var fråga om ett ämne. Dessutom hade kulturvetarlinjer (120 p) inrättats vid universitet och högskolor i syfte att utbilda för arbetsuppgifter inom information, dokumentation och journalistik. I samband med högskolereformen 1977 fördes också ett antal självständiga utbildningar till universiteten, t.ex. journalistutbildningen, grafiska utbildningen, dramatiska institutets medieutbildningar samt reklamutbildningen. Det handlade om utbildningar som alla berörde informationsområdet. UHÄs arbetsgrupp presenterade 1982 sitt förslag till allmän utbildningslinje för information och kommunikation 120 p (UHÄ-rapport 1982:35). Förslaget tog sin utgångspunkt i bedömningen att arbetsuppgifterna inom informationssektorn skulle komma att präglas av differentiering och 22

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska 1(5) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Tomas Egeltoft 08-563 088 28 tomas.egeltoft@uk-ambetet.se Reg.nr 2013-01-29 641-2691-12, 42-42-13 Regeringen Utbildningsdepartementet Yttrande över ÅA/VR

Läs mer

Högskolan Dalarna Rektor

Högskolan Dalarna Rektor BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Anna-Karin Malla 08-563 086 66 anna-karin.malla@uka.se Högskolan Dalarna Rektor Högskolan Dalarnas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut

Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Carl.Sundstrom@uk-ambetet.se 2013-11-26 411-00157-13 Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola BESLUT 1(2) 8 Avdelning Utvärderingsavdelningen Jana Hejzlar Till rektor 08-563 088 19 Jana.hejzlar@uka.se Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan

Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i HANDIKAPPVETENSKAP Disability Science Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS Dnr: 1002/2004-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng Total Quality Maintenance Programme, 180/240

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle

Uppföljning av magisterexamen i industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av magisterexamen i industriell ekonomi vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 2005:10 R ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverket 2005 Högskoleverket

Läs mer

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-670/2007 Sida 1 (6) Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng Rhetoric and Leadership, 180 higher education

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina RIKTLINJER Diarienummer: 40-387/12 Datum: 2012-08-15 Beslutat av: GUN Beslutsdatum: 2012-08-22 Revidering: 2015-01-30 Giltighetstid: tillsvidare Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde

Läs mer

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 Fastställd i institutionsstyrelsen 2004-04-01 Dnr 420/333-04 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN Sid

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Kvalitetsutvärdering av journalistik och närliggande huvudområden

Kvalitetsutvärdering av journalistik och närliggande huvudområden Rektorer vid berörda lärosäten Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Viveka Persson Beslut 2012-04-24 Reg.nr

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i industriell organisation och ekonomi vid Mittuniversitetet

Uppföljning av kandidatexamen i industriell organisation och ekonomi vid Mittuniversitetet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i industriell organisation och ekonomi vid Mittuniversitetet

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Statsvetenskap

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Statsvetenskap Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Studieplan för utbildning på forskarnivå i Statsvetenskap (Doctoral studies in Political Science) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

Granskning av ansökan om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området hälsofrämjande arbetsliv

Granskning av ansökan om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området hälsofrämjande arbetsliv Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Reg.nr 641-5485-11 SAKKUNNIGAS YTTRANDE 2012-05-22 Granskning av ansökan

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003.

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003. HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 80 POÄNG The Media Design Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Magisterprogram med ämnesbredd i ledarskap för kvalitet och förändring, 40 poäng Master Programme in Management for Quality and Change, 60 ECTS

Magisterprogram med ämnesbredd i ledarskap för kvalitet och förändring, 40 poäng Master Programme in Management for Quality and Change, 60 ECTS Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Dnr: 495/2004-510 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram med ämnesbredd i ledarskap för kvalitet och förändring, 40 poäng Master Programme in Management

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

Utvärdering av ämnena latin, grekiska och nygrekiska vid svenska universitet

Utvärdering av ämnena latin, grekiska och nygrekiska vid svenska universitet Utvärdering av ämnena latin, grekiska och nygrekiska vid svenska universitet Högskoleverkets rapportserie 2002:3 R Utvärdering av ämnena latin, grekiska och nygrekiska vid svenska universitet Högskoleverket

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Kvalitetsutvärdering av kognitionsvetenskap och kognitiv neurovetenskap

Kvalitetsutvärdering av kognitionsvetenskap och kognitiv neurovetenskap Rektorer vid berörda lärosäten Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Karin Agélii 08-563 085 01 karin.agelii@hsv.se

Läs mer

Mälardalens högskola ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig kandidatexamen

Mälardalens högskola ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig kandidatexamen Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Per Westman 08-563 085 39 per.westman@uk-ambetet.se BESLUT Mälardalens högskola Rektor Mälardalens högskola ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig kandidatexamen

Läs mer

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY 1 Innehåll Ledar- och medarbetarpolicy...3 Universitetets värdegrund och förhållningssätt...4 Medarbetarskap och ledarskap

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05 Linköpings universitet Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Kostnader för uppsatser vid ekonomiska institutionen, Linköpings universitet Anmälan N N har anmält Linköpings universitet för att det

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology)

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2008-09-10. Reviderad 2010-03-11: punkt 2.3. Reviderad 2010-10-28: p 2.3 och

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Min bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner,

Läs mer

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan Uppsala universitet Historisk-filosofiska fakulteten Litteraturvetenskapliga institutionen Masterprogram i humaniora Inriktning retorik Studieplan 1 Studieplan Masterprogram i humaniora 120 Hp Inriktning

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Uppföljning av masterexamen i asienstudier vid Lunds universitet

Uppföljning av masterexamen i asienstudier vid Lunds universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Lisa Jämtsved Lundmark Till rektor för Lunds universitet Uppföljning av masterexamen i asienstudier vid Lunds universitet Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument Medlemsmöte 0 Åsiktsdokument 0 Grundläggande värderingar Ett universitet för alla Medlemsmöte 0 Utbildning är en demokratisk rättighet som ska vara tillgänglig för alla. Varje individ måste ges en reell

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer

Utvärdering av grundutbildningen och forskarutbildningen i engelska vid svenska universitet och högskolor

Utvärdering av grundutbildningen och forskarutbildningen i engelska vid svenska universitet och högskolor Utvärdering av grundutbildningen och forskarutbildningen i engelska vid svenska universitet och högskolor Högskoleverket 2005 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i RETORIK Rhetoric Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 14 juni 2007 (dnr CF 62-246/2007).

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Göteborgs universitet 2006-10-05 Sahlgrenska akademin Hållbar utveckling i grundutbildningen

Göteborgs universitet 2006-10-05 Sahlgrenska akademin Hållbar utveckling i grundutbildningen Plan för integrering av hållbar utveckling i grundutbildningen Bakgrund Med anledning av förändringen i Högskolelagen har Rådet för grundutbildningsfrågor den 28 mars 2006 utsett en arbetsgrupp som fått

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS)

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS) Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmets benämning: Engelsk benämning: MARKNADSFÖRINGSPROGRAMMET, 120 poäng Programme for Marketing and Business

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i PSYKOLOGI Psychology Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007 (dnr CF 62-240/2007).

Läs mer

Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Utbildningsplan 2010-10-20 Dnr SLU ua 2010.3.0-3372 Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng Environmental

Läs mer

Att bygga en generell examen

Att bygga en generell examen Att bygga en generell examen - TANKAR OM HUR EN GENERELL EXAMEN FÅR RÄTT INNEHÅLL Anna Selfvén Allmän studievägledare, Lunds universitet Allmän studievägledning LU -Vad kan jag välja utifrån mina intressen?

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet

Läs mer

Anmälan mot Stockholms universitet om kontakttolkutbildning

Anmälan mot Stockholms universitet om kontakttolkutbildning Stockholms universitet Rektor Caroline Cruz BESLUT 2007-06-14 Reg.nr 31-4513-06 Anmälan mot Stockholms universitet om kontakttolkutbildning Anmälan N N har i en anmälan till Högskoleverket ifrågasatt kontakttolkutbildningen

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Ett kvalitetsdrivande resurstilldelningssystem

Ett kvalitetsdrivande resurstilldelningssystem Ett kvalitetsdrivande resurstilldelningssystem Riksdagsbeslutet i anledning av regeringens proposition Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan 1 anger att kvaliteten i utbildningen ska prövas

Läs mer

Rapport 2006:49 R. Utvärdering av grundoch forskarutbildning i kognitionsvetenskap

Rapport 2006:49 R. Utvärdering av grundoch forskarutbildning i kognitionsvetenskap Rapport 2006:49 R Utvärdering av grundoch forskarutbildning i kognitionsvetenskap Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. PSYKOLOGPROGRAMMET, 200 POÄNG Psychologist Program, 200 points

UTBILDNINGSPLAN. PSYKOLOGPROGRAMMET, 200 POÄNG Psychologist Program, 200 points INSTITUTIONEN FÖR BETEENDE-, SOCIAL- OCH RÄTTSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN PSYKOLOGPROGRAMMET, 200 POÄNG Psychologist Program, 200 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Universitetens diarieföring

Universitetens diarieföring Juridiska avdelningen Caroline Cruz BESLUT Universitetens diarieföring Sammanfattning Justitiekanslern (JK) har i beslut den 17 mars 1999 bett Högskoleverket att ta initiativ till att skapa större enhetlighet

Läs mer

En doktorands rätt att disputera

En doktorands rätt att disputera Lunds universitet, rektor Box 117 221 00 Lund Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Teresa Edelman 8534 teresa.edelman@hsv.se

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia Sid 1 (8) för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia Syllabus for the PhD program in Economic History Omfattning: 240 högskolepoäng/120 högskolepoäng Examen: Filosofie doktorsexamen/ filosofie

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-166/2009 Sida 1 (5) MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

Läs mer

SFS Kvalitetsmanifest

SFS Kvalitetsmanifest SFS Kvalitetsmanifest Vad är kvalitet? SFS kvalitetssyn utgår från studenten. En utbildnings kvalitet ska i första hand bedömas efter hur väl den klarar att utbilda sina studenter. Eftersom det är statens

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

STUDIEPLAN KONSTNÄRLIG FORSKARUTBILDNING I FRI KONST LEDANDE TILL DOKTORSEXAMEN

STUDIEPLAN KONSTNÄRLIG FORSKARUTBILDNING I FRI KONST LEDANDE TILL DOKTORSEXAMEN 1 Konstnärliga fakulteten i Malmö STUDIEPLAN KONSTNÄRLIG FORSKARUTBILDNING I FRI KONST LEDANDE TILL DOKTORSEXAMEN 1. IDENTIFIKATION Programmets namn och inriktning: Konstnärlig doktorsexamen i fri konst

Läs mer