BÄTTRE VARUMOTTAG! En handbok till stöd vid planering, projektering och användning av varumottag

Transkript

1 BÄTTRE VARUMOTTAG! En handbok till stöd vid planering, projektering och användning av varumottag 1

2 2013 TYA och upphovsmännen Mångfaldigande av innehållet i denna PDF, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av TYA. Förbudet gäller varje form av mångfaldingande genom tryckning, kopiering, bandinspelning, elektronisk spridning etc.

3 Innehållsförteckning Inledning: Det säkra och effektiva varumottaget... 3 Tänk efter före...4 Allmänt om varumottag... 5 Miljöavsnitt Terminal/lager... 7 Industrianläggning...9 Stormarknad...11 Förskola, skola...13 Storkök, sjukhus, hotell...15 Köpcentra, galleria Mellanstor butik Hålet i väggen. Restaurang, servicebutik, kiosk...20 Faktaavsnitt Varumottagets utformning...23 Hanteringshjälpmedel...33 Trafikföring med mera Brandsäkerhet och stöldskydd Belysning...48 Källsortering och returgods...49 Lagar, föreskrifter och standarder...51 Sakregister med ordförklaringar...52 Svepytor i skala 1:400 (transparenter)

4 Det säkra och effektiva varumottaget I takt med ökande transporter i samhället sker en omfattande ny- och ombyggnation av varumottag. Det har blivit vanligare att samma lokal används för skiftande verksamheter. Då lastkaj och lastbrygga därmed kommer att utsättas för olika slags påfrestningar ökar behovet av att bygga varumottag som är långsiktigt hållbara. TYA, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd, vill med denna handbok främja en effektiv och säker arbetsmiljö i nuvarande och tillkommande varumottag. I varumottag arbetar yrkesförare, terminalarbetare och många andra grupper. En säker arbetsmiljö som minskar olycksrisker och förhindrar ohälsa sparar både mänskligt lidande och ekonomiska resurser för företag och samhälle. Denna handbok ska ses som en inbjudan och uppmaning till samarbete för bättre varumottag. Ett varumottag utgör mötesplatsen mellan transporten av och den vidare användningen av gods vare sig det kommer till eller hämtas från en industri, terminal, butik, skola eller sjukhus eller någon av de mängder av andra inrättningar som varje dag använder sig av olika slags varumottag. Hur ett varumottag utformas kan påverka säkerhet och arbetsmiljö även för utomstående. Hur ett transportfordon tar sig till och från en godsleverans påverkar trafiksäkerheten för exempelvis lekande barn, kringboende, kunder med flera. Därför måste inte bara varumottaget utan också vägen fram till det planeras på ett trafiksäkert sätt. Hur transportfordonet kan Deltagande organisationer och företag angöra varumottaget avgör arbetsmiljön för bland annat yrkesförare och lagerpersonal. Hur vädertätningar och slussanordningar fungerar påverkar arbetsmiljön även för dem som arbetar innanför varumottaget. Flera olika faktorer i anslutning till hur man konstruerar ett varumottag kan påverka utrymningsmöjligheter, brandrisk, stöldrisk med mera. En handbok kan inte ge det slutgiltiga svaret på varje fråga om hur man ska bygga. Vi vill ge kunskap om vilka regler och rekommendationer som finns runt utformningen av varumottag och visa exempel på lösningar som erfarenhetsmässigt fungerar bra. Först behandlar vi olika typiska miljöer där varumottag förekommer och visar på lämpliga lösningar. Därefter behandlar vi speciella aspekter som är aktuella i flera miljöer. Handboken visar förslag till lösningar som uppfyller kraven på bra arbetsmiljö, säkerhet och kostnadseffektivitet. Valet av lösning får brukaren göra utifrån sina specifika förutsättningar. Handboken vänder sig till personer i många olika branscher och yrkesroller som har möjlighet att påverka hur varumottag planeras, projekteras och används. Den har utformats av en grupp som representerar sakkunskap på både arbetsmiljö- och transportteknikområdet. Man kan med foga säga att de rekommendationer som lämnas i denna handbok vilar på såväl vetenskap som beprövad erfarenhet. Låt oss hjälpas åt att bygga det säkra och effektiva varumottaget! Bill Rehn vd TYA Följande organisationer och företag har deltagit i TYAs arbete med handboken: Arbetsmiljöverket Arla Foods Coop Sverige AB Crawford-Allhabo AB Dagab AB Svenska Bryggareföreningen DFDS Transport AB Svensk Handel DHL Express Sweden AB Sv. Transportarbetareförbundet Handelsanställdas Förbund Sveriges Åkeriföretag Posten Sverige AB Systembolaget Schenker Property Sweden AB TransportGruppen Svenska Brandskyddsföreningen 3

5 Tänk efter före Många olika yrkesgrupper påverkas av hur ett varumottag utformas. Förutom godstransportörer kan det exempelvis vara butikspersonal, renhållningsarbetare och värdetransportörer med olika riskmoment i sina verksamheter. Arbetsmiljölagen slår fast att den som låter utföra byggnadsarbete vid projekteringen ska se till att arbetsmiljösynpunkter avseende såväl byggskedet som det framtida brukandet beaktas och att olika delar av projekteringen samordnas. Även arkitekter, konstruktörer och andra som medverkar vid projekteringen ska inom ramen för sina uppdrag se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas. Arbetsgivaren bär huvudansvaret för arbetstagarnas arbetsmiljö. Vid ett varumottag arbetar ofta anställda hos olika arbetsgivare i den anläggning till vilken varumottaget hör. Då gäller arbetsmiljölagens regler om samordningsansvar. Till ett varumottag kommer även flera yrkesgrupper vars arbetsgivare finns på en helt annan plats, exempelvis yrkesförare, städare och entreprenörer. För deras arbetsmiljö i varumottaget ansvarar enligt arbetsmiljölagens regler om rådighetsansvar den som faktiskt råder över förhållandena där. Arbetstagarna har ansvar för sin arbetsmiljö och företräds i kontakterna med arbetsgivaren av skyddsombud. Arbetsgivaren ska genom skyddsombudet rådgöra med de anställda om arbetsmiljön före ny- och ombyggnation. Detta ska även ske innan ny teknik eller nya produkter introduceras på arbetsplatsen. Det innebär att arbetsgivaren ska underrätta skyddsombudet om beslut i ett ärende om bygglov som avser en arbetslokal eller ett personalrum och tillsammans med skyddsombudet granska ritningar. Skyddsombudet ska även i övrigt delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar och arbetsprocesser. Samråd om arbetsmiljön är inte enbart ett lagstadgat krav utan även ett effektivt sätt att säkerställa att arbetstagarna engagerar sig i arbetsmiljöarbetet. Ett gott samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare är till gagn för ett säkert och effektivt varumottag. 4

6 Allmänt om varumottag I de allra flesta miljöer där gods som transporteras med lastbil tas emot eller lämnas behövs någon form av varumottag. Vad som avses med ett varumottag kan beskrivas något olika i olika miljöer. Beroende på vilken typ av fordon som vanligtvis angör varumottaget utformas det på olika sätt. Oftast behöver varumottaget vara utformat så att det medger flexibilitet, det vill säga ger möjlighet att ta emot flera typer av gods och olika typer av fordon. I denna handbok menas med varumottag ett område med vissa anordningar som är till för att underlätta lastning och lossning. Gränsen mellan varumottaget och de arbetsytor som finns innanför utgörs av en sluss eller annan avgränsning. Gränsen utåt är svårare att dra eftersom även planeringen av hur man tar sig fram till varumottaget påverkar arbetsmiljö och säkerhet. Vi vill belysa sådana faktorer som påverkar arbetsmiljön för dem som arbetar i varumottaget samt sådana som påverkar arbetsklimatet innanför varumottaget. Därutöver behandlas även faktorer som påverkar personer som av andra skäl vistas i varumottagets närhet. Ett system för lastning och lossning med åtminstone en lastkaj är en förutsättning för att gods ska kunna lossas från eller lastas till en lastbil på ett ur arbetsmiljösynpunkt rimligt sätt (utöver de fall då någon form av kran eller annan utrustning används för lastning och lossning). Varumottagets olika delar. 5

7 Allmänt om varumottag, fortsättning För att arbetet med lastning och lossning ska fungera bra krävs ytterligare anordningar. Därför placeras i anslutning till lastkajen, utanför huskroppen, ett lasthus som består av en port, vädertätning och lastbrygga. Lastkajen utgör tillsammans med lasthuset med sina anordningar ett dockningssystem. Varumottaget med lasthus. Principskiss. 6

8 Miljö: Terminal/lager Vid en terminal och/eller ett lager rör sig ofta ett flertal olika typer av fordon samtidigt. Det ställer stora krav på trafikplanering och information om vilka regler för fordonsrörelser som gäller. Backning till kaj måste kunna ske utan att övrig trafik störs och fordon med släp måste kunna ställas upp utan att stå i vägen för andra. Det är verksamhetens karaktär som avgör hur det säkra och effektiva varumottaget vid terminal- och lageranläggningar ska utformas. Det behöver bland annat tillåta lastning och lossning av fordon i olika storlekar. För att passa olika fordon måste varumottaget ha kajer med olika höjder. För att vädertätningen ska fungera krävs att hänsyn till olika bilstorlekar även tas vid planeringen av portar. Exempel I exemplet på varumottag vid terminal sker all lastning och lossning inomhus eller via vädertätat lasthus vilket skyddar personal mot ogynnsamt klimat och minskar risken för halk- och truckolyckor. I exemplet förutsätts trafiken omkring terminalens varumottag vara enkelriktad och tydligt planerad. En fördel med dispositionen av varumottaget förutsatt att den interna logistiken på terminalen medger det är att en bil som är lastad med både långgods, tungt gods och styckegods kan stå still och på en och samma plats lossas i en logisk ordning både från kaj med truck och på marken med truck. I anslutning till inpasseringskontrollen finns chaufförsrum med matrum, toalett och dusch. Terminal med långgods- och tunggodshantering under tak. 7

9 Att tänka på Olika typer av godshantering kräver lastkaj respektive hantering på mark med hjälp av truck. Hänsyn till olika bilhöjder behöver tas vid planering av portar, lasthus och vädertätningar. Läs mer i avsnittet Fakta: Varumottagets utformning. Olika biltyper behöver olika dimensioner på kajer, portar och vädertätningar. Läs mer under avsnittet Fakta: Varumottagets utformning. Trafikplanering behöver ägnas särskild eftertanke. Det som gäller beträffande trafikföring vid en terminal-/lageranläggning ska tydligt framgå av orienteringsoch informationstavlor. Läs mer under avsnittet Fakta: Trafikföring med mera. Varumottag för paketbil med vädertätat lasthus. 8

10 Miljö: Industrianläggning Vid industrianläggningar behöver man ofta hantera olika typer av gods som är både långt och tungt. Trafik med last- och servicefordon förekommer. Förutom det arbete som sker i anslutning till själva lastningen och lossningen präglas miljön av en tät in- och utpassering med varor samtidigt som produktion pågår innanför varumottaget. Utformningen av det säkra och effektiva varumottaget vid en industrianläggning präg- las av verksamhetens karaktär. Lastning och lossning sker antingen vid en lastkaj eller i markplanet. Lastning och lossning av styckegods kan ske vid lastkaj med lasthus och dockningssystem. Långgods lossas bäst vid kajhöjd under tak (se illustration i avsnittet Miljö: Terminal/lager). Lastning och lossning kan även ske i markplan under tak med hjälp av truck. Inpassering till lager eller industrilokal sker då i marknivå. Exempel I detta exempel finns kontrollerad in- respektive utfart med grind eller bom för att hindra obehörig trafik på området. Trafiken på området är enkelriktad. Brännbart material, ofta emballage och lastpallar, förvaras långt från huskroppen. Lastning och lossning sker under tak. För att minimera drag mellan lastsystem och arbetslokal finns för in- och utpassering med truck en luftsluss genom en kombination av snabbportar. Det finns chaufförsrum med matrum, toalett och dusch i anslutning till inpasseringskontrollen. En annan lösning vid industrier med begränsat tomtutrymme kan vara att ta emot gods genom lasthus som är vinklade 45 grader. En sådan lösning både förutsätter och underlättar ett enkelriktat trafikflöde. Lastning och lossning i marknivå under skärmtak. 9

11 Att tänka på Om anläggningen används av många kunder är det viktigt att tänka på att olika trafikslag inte blandas utan trafikerar olika ytor. Se även avsnittet Miljö: Stormarknad. För ändamålsenliga portlösningar, exempelvis luftsluss och dag- och nattlösning, se avsnittet Fakta: Varumottagets utformning. För dimensionering av portar vid vinklade lasthus, se avsnittet Fakta: Varumottagets utformning. För säker trafik vid angöring av lasthus se avsnittet Fakta: Trafikföring med mera. Lagring av brännbart material ska ske på betryggande avstånd från industrilokalen. Se vidare avsnittet Fakta: Brandsäkerhet och stöldskydd. 10

12 Miljö: Stormarknad Miljön vid en stormarknad utmärks av täta leveranser av varor och en ännu tätare trafik med kunder. Till en stormarknad levereras gods av mycket varierande karaktär, allt från byggoch trädgårdsprodukter till livsmedel. Även trafiken med returgods och källsorterat material till återvinning är omfattande. Det säkra och effektiva varumottaget vid en stormarknad behöver därför vara placerat så att inga godstransporter behöver ske bland kunder som är på väg till eller från stormarknaden. Hanteringen kräver att det finns plats för gods, returgods och annat material och att det finns fri väg för transporter. Exempel I detta exempel har lasthusen placerats i 45 graders vinkel mot stormarknadens baksida beroende på begränsat tomtutrymme. Det underlättar ett enkelriktat trafikflöde och inbackning. Kund- och godstrafik är effektivt separerade. Det finns plats för lastning och lossning av flera olika biltyper och plats för långgodshantering. Stormarknad med lastkajer vinklade i 45 grader. 11

13 Körytorna ska medge tillräckligt manöverutrymme för lastbil med och utan släp. Lastkajerna vid en stormarknad ska vara utrustade med lastbryggor och vädertätningar så att både chauffören och butikens personal slipper drag, kyla med mera. Kylda och frysta livsmedel ska hanteras i en obruten kylkedja (se avsnittet Fakta: Varumottagets utformning). Om det inte går att ha hela varumottaget inomhus eller om plats för lasthus/dockningssystem saknas ska det finnas tak som skyddar mot nederbörd och minskar halkrisken. Trappor får inte användas för manuell inbärning av gods, skjutande eller bärande av kärra eller bur. Underlaget ska vara jämnt och utan nivåskillnader så att rullande hantering med pallar, vagnar och rullburar kan ske utan ryck eller lyft. Det får inte finnas trösklar vid dörrar eller branddörrar. Dörrar ska kunna ställas upp för passage. Detaljbild på lasthus vinklade i 45 grader. Att tänka på För ändamålsenliga portlösningar, exempelvis luftsluss och dag- och nattlösning, se avsnittet Fakta: Varumottagets utformning. För dimensionering av portar vid vinklade lasthus, se avsnittet Fakta: Varumottagets utformning. För säker trafik vid angöring av lasthus se avsnittet Fakta: Trafikföring med mera. Beträffande gods och fraktioner som ska transporteras bort från anläggningen, se avsnittet Fakta: Källsortering och returgods. Lagring av brännbart material ska ske på betryggande avstånd från industrilokalen. Se vidare avsnittet Fakta: Brandsäkerhet och stöldskydd. Olika biltyper behöver olika dimensioner på kajer, portar och vädertätningar. Läs mer under avsnittet Fakta: Varumottages utformning. Beträffande rån- och stöldrisk, se avsnittet Fakta: Brandsäkerhet och stöldskydd. Läs Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning och belastningsergonomi. Se avsnittet Lagar, föreskrifter och standarder. 12

14 Miljö: Förskola, skola Godsleveranser till skolor och förskolor rymmer uppenbara risker för att barn ska komma i vägen för transportfordon eller på annat sätt skadas i anslutning till lossning av gods. Många förskolor är placerade på ett sätt som kan vara gynnsamt ur pedagogisk synpunkt, men som samtidigt gör att varor inte kan levereras utan betydande svårigheter. Motsvarande gäller även många skolor. Det säkra och effektiva varumottaget anordnas så att människor och trafik så långt som det är möjligt hålls isär. De mest frekventa leveranserna till skolor och förskolor gäller matvaror men även andra leveranser förekommer. Om samtliga leveranser kan ske till en och samma plats medför det så lite trafik inom området under så kort tid som möjligt. Kök bör förläggas i anslutning till varumottaget. Matsal och vaktmästeri bör förläggas till samma våningsplan som varumottaget. Chauffören ska inte behöva backa fordonet i barns eller andra personers närhet. Därför bör varumottaget vara placerat i yttervägg mot väg eller gata. Är detta inte möjligt bör tillfartsvägen anordnas så att chauffören bara behöver köra framåt in till varumottaget Exempel 1 I exemplet nedan är körvägar för nyttotrafik och annan trafik separerade. Barnens skolväg och lekområde är separerade från körväg för varutransport. Behovet av backningsmanövrer för distributionsfordon är eliminerat eller minimerat. Varumottaget är placerat i yttervägg och försett med skärmtak. Varumottag under skärmtak vid förskola/skola. 13

15 och efter leverans kan köra framåt ut mot gatan igen. Infartsvägen till varumottaget ska ha staket så att barn inte kan springa ut framför fordonet. Varumottaget ska helst vara försett med en lastkaj, alternativt med ett lyftbord (se avsnittet Fakta: Varumottagets utformning). Det ska finnas ett tak som både skyddar mot nederbörd och minskar halkrisken. Trappor får inte användas för manuellt inbärande av gods, skjutande eller bärande av kärra eller bur. Om avställningsplats finns på annat plan än gatuplan ska detta kunna nås med hiss som rymmer chaufför och lyftvagn med pall. Underlaget ska vara jämnt och utan nivåskillnader så att rullande hantering med pallar, vagnar och rullburar kan ske utan ryck eller lyft. Det får inte finnas trösklar vid dörrar eller branddörrar. Gods, returgods och annat material ska inte stå i vägen för transporter i korridorer och transportgångar utan bör förvaras i separata utrymmen. Dörrar ska kunna ställas upp för passage. Exempel 2 Med denna lösning undviks backningsmanövrer. Trafik för varutransporter och barnens skolväg är separerade. Parkering för personbilar är separerade från varutransporter. Staket med höjd av minst mm ska finnas runt området för varutransporter. Det är inte tillräckligt med buskar eller häckväxter som avgränsning. Varumottag under skärmtak med vändslinga i parkmiljö. Principskiss. Att tänka på Läs vidare i avsnittet Fakta: Varumottagets utformning om erforderlig kajhöjd och höjd på port eller tak över lastkaj. Om dimensionering av körytor för fordon med olika storlekar kan man läsa i avsnittet Fakta: Trafikföring med mera. Läs Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning och belastningsergonomi. Se avsnittet Lagar, föreskrifter och standarder. 14

16 Miljö: Storkök, sjukhus, hotell Utmärkande för verksamheten vid storkök, sjukhus och hotell är att det innanför varumottaget pågår verksamheter som är inriktade på människor. Det medför bland annat att det vid sådana anläggningar utöver matvaror ofta hanteras stora mängder av tvätt och annat material som bör hanteras separat. Det säkra och effektiva varumottaget vid storkök, sjukhus och hotell utformas på olika sätt beroende på anläggningens storlek och läge. Allmänt gäller att körytorna och tillfartsvägarna ska vara dimensionerade för den typ av fordon som vanligtvis förekommer. Större anläggningar bör för att verksam- heten ska vara rationell och ergonomiskt rimlig ha lastkaj och planeras för godshantering med pallar och rullburar. Över lastkaj ska det finnas ett tak som skyddar mot nederbörd och minskar halkrisken. Underlaget ska vara jämnt och utan nivåskillnader så att rullande hantering med pallar, vagnar och rullburar kan ske utan ryck eller lyft. Det ska inte finnas trösklar vid dörrar eller branddörrar. Gods, returgods och annat material ska inte stå i vägen för transporter i korridorer och transportgångar utan bör förvaras i separata utrymmen. Dörrar ska kunna ställas upp för passage. Exempel I detta varumottag finns olika portar vid vilka införsel och uttransport av olika varuslag sköts. Vid varje varumottag finns även de behållare eller andra utrymmen, bland annat både kylt och vanligt soprum, som behövs för respektive varuslag. Varumottaget är anordnat i ett lastfar vilket både medger lastning och lossning under tak och ett tydligt och enkelriktat trafikflöde. Att tänka på Läs vidare om erforderlig kajhöjd och höjd på port eller tak över lastkaj i avsnittet Fakta: Varumottagets utformning. Om dimensionering av körytor för fordon med olika storlekar kan man läsa i avsnittet Fakta: Trafikföring med mera. Där leveranser genomförs direkt från gatan ska en rullande hantering kunna ske utan trappor eller nivåskillnader. Vid större hotell är det viktigt att uppmärksamma behovet av trafiksäkra angöringszoner för buss och taxi. 15

17 Miljö: Köpcentra, galleria I köpcentra och gallerior finns många godsmottagare med sinsemellan olika karaktär på verksamheten. Det innebär att en sådan anläggning genererar en mycket stor mängd godstransporter. Av både verksamhets-, trafik- och arbetsmiljöskäl behöver dessa så långt det är möjligt effektiviseras. En modell som erfarenhetsmässigt visat sig fungera bra för både butiker, transportörer och fastighetsägare är gemensamma bemannade varumottag. När chauffören anländer till ett sådant kan varumottagets personal hantera de olika butikernas fraktsedlar medan föraren tar fram godset i bilen. Hanteringen vid varumottaget går snabbt och tiden vid lastkaj blir kort. Därmed slipper övriga besökande bilar onödig kötid för att angöra lastkajen. Exempel 1 I exemplet visas ett gemensamt varumottag anordnat i ett lastfar i ett köpcentra. Olika typer av fordon med olika ärenden kan angöra varumottagets delar utan att störa varandra. I exemplet finns även en separat paketbilsangöring. Containrar finns uppställda för källsortering av olika fraktioner såsom glas, wellpapp, metall o s v. För att underlätta arbetet med tömning av sopkärl finns det tillgång till kärllyft. Containrar är placerade så att de går att nå direkt från lastkajen och därmed behöver inte personal vistas nere bland backande fordon o s v. Gemensamt varumottag i ett köpcentra 16

18 Med hjälp av ett bemannat godsmottag slipper chauffören vänta på att personal i butiken först ska svara i telefon/snabbtelefon för att därefter komma till lastkaj för att ta emot gods. Om inte annat framgår av leveransvillkoren slipper chauffören även att gå till butik med godset och undviker därmed belastningsproblem, stöldrisker, skaderisker för övriga be- sökare i centrumet (risk att köra på någon med pallyftare och dylikt). Antingen mellanlagras godset i det gemensamma varumottaget och fraktas vidare i köpcentret genom interntransport eller så kommer butikspersonal till det gemensamma varumottaget för att hämta godset när kundtillströmningen så medger. Exempel 2 Exemplet visar inifrån sett en lastkaj som betjänar ett gemensamt varumottag. Varumottaget är bemannat och interntransporterna för spridning till butiker i köpcentret eller gallerian är samordnade. Att tänka på Beträffande rån- och stöldrisk, se avsnittet Fakta: Brandsäkerhet och stöldskydd. Beträffande gods och fraktioner som ska transporteras bort från anläggningen, se avsnittet Fakta: Källsortering och returgods. 17

19 Miljö: Mellanstor butik I framför allt stadsmiljö finns många mellanstora butiker - mindre varuhus, specialbutiker och livsmedelsbutiker - som tar emot många godsleveranser från olika leverantörer varje dag. Verksamheten genererar åtskilligt returgods i form av exempelvis rullburar och lastpallar liksom stora mängder emballage som källsorterat ska fraktas bort. Dessa mellanstora butiker lokaliseras naturligt efter var kunderna finns vilket ofta ger dåliga förutsättningar för godsleveranser. Vare sig varumottaget är gemensamt eller enskilt ska det vara försett med lastkaj med vädertätat lasthus och lastbrygga. Lasthuset måste konstrueras så att olika fordonstyper kan angöra lastkajen. Under lastbryggan måste fordonets bakgavellyft få plats. Se avsnittet Fakta: Varumottagets utformning. Som ett alternativ kan ett flexibelt varumottag anordnas med lasthus med vädertätning och lyftbord i stället för lastbrygga. Exempel Det flexibelt konstruerade varumottaget har kapacitet för att ta emot både större och mindre lastbilar men även mindre paketbilar. Det möjliggörs genom ett lyftbord som går att reglera i höjd. Varumottaget är även konstruerat med vädertätningar som medger att inomhusklimatet skyddas vid angöring av både större och mindre lastbilar. När ännu mindre bilar angör varumottaget är det en fördel att varumottaget är utformat med en luftsluss som eliminerar draget för den personal som arbetar innanför varumottaget. Den är konstruerad med två snabbrullportar. Vid sidan av lastkajen finns en trappa. Dels behövs den vid eventuella utrymningar av lokalen, dels möjliggör den för chauffören att ta sig upp på lastkajen utan att behöva tränga sig in bakom bilen. Se även bild på nästa sida. Det flexibla varumottaget, planskiss. 18

20 I mycket trånga utrymmen, exempelvis på en innergård där det inte går att bygga om varumottaget, kan en lösning med kajnos att fälla bakgavellyften mot anordnas. Se exempel 2, sidan 22. Ett viktigt krav är att en chaufför enkelt och säkert ska kunna angöra varumottaget och därvid ställa sitt fordon lagligt utan att gångvägen blir för lång. Fordonet måste ha tillräckligt med plats för att kunna vända. Underlaget ska vara jämnt och utan nivåskillnader så att rullande hantering med pallar, vagnar och rullburar kan ske utan ryck eller lyft. Det får inte finnas trösklar vid dörrar eller branddörrar. Om det finns nivåskillnader bör lyftbord användas. Gods, returgods och annat material ska inte stå i vägen för transporter i korridorer och transportgångar utan bör förvaras i separata utrymmen. Dörrar ska kunna ställas upp för passage. Det flexibla varumottaget, sektionsskiss. Att tänka på Läs vidare om erforderlig kajhöjd eller lyftbord samt port, tak över lastkaj och lasthus med vädertätning i avsnittet Fakta: Varumottagets utformning. För säker trafik vid angöring av lasthus se avsnittet Fakta: Trafikföring med mera. Lagring av brännbart material ska ske på betryggande avstånd från byggnaden. Se vidare avsnittet Fakta: Brandsäkerhet och stöldskydd. Beträffande gods och fraktioner som ska transporteras bort från anläggningen, se avsnittet Fakta: Källsortering och returgods. Beträffande rån- och stöldrisk, se avsnittet Fakta: Brandsäkerhet och stöldskydd. 19

21 Miljö: Hålet i väggen Restaurang, servicebutik, kiosk Många godsleveranser i stadsmiljö går till mindre anläggningar, exempelvis affärer, restauranger eller servicebutiker längs gågator eller gator som är starkt trafikerade både av fotgängare och andra trafikanter. Ofta är förutsättningarna för godshantering jämförbara med de som råder vid transport till en bostad. De erbjuder begränsade möjligheter till rationell och ergonomiskt riktig godshantering. Det säkra och effektiva varumottaget får i dessa fall efter omständigheterna utformas på olika sätt beroende på storlek, läge på anläggningen och trafikförhållanden omkring. Ett viktigt krav är att en chaufför enkelt och säkert ska kunna nå anläggningens varumottag och därvid ställa sitt fordon lagligt utan att gångvägen blir för lång. Chauffören måste ha möjlighet att kontakta butikspersonalen genom att ringklocka eller motsvarande är tillgänglig och fungerar på avsett sätt. Där flera anläggningar kan använda samma varumottag bör en lastkaj med lyftbord finnas. Där leveranser utförs direkt från gatan bör en rullande hantering kunna ske utan trappor eller nivåskillnader. Underlaget ska vara jämnt och utan nivåskillnader så att rullande hantering med pallar, vagnar och rullburar kan ske utan ryck eller lyft. Det får inte finnas trösklar vid dörrar eller branddörrar. Om det finns nivåskillnader bör lyftbord användas. Gods, returgods och annat material ska inte stå i vägen för transporter i korridorer och transportgångar utan bör förvaras i separata utrymmen. Dörrar ska kunna ställas upp för passage. Exempel 1 På nästa sida visas ett exempel på hur man kan åstadkomma en logistikzon som bland annat innehåller en avlastningsplattform i vägbanan som förlänger övergångsställets upphöjning med fyra meter. 20

22 Exempel 1 Angöring till logistikzonen sker utan backningsmanöver. Föraren kan lägga ned bakgavellyften på den upphöjda avlastningsplattformen. Därigenom kan med lätthet en kärra eller pallyftare antingen dras upp på trottoaren eller via övergångsstället till den motsatta sidan av gatan. Eftersom fordonet måste stå i våg får inte logistikzonen med sin avlastningsplattform vara bomberad. Dessa ytor måste stå i våg. Värmeslingor kan lösa vissa problem med snöröjningen i logistikzonen. Säkerheten för synskadade och andra med funktionshinder ska beaktas bl a genom att reglerna för markeringar i gatumiljö för synskadades säkerhet följs. Avlastningsplattformens längd är mm. Dess bredd ska vara mm. Bakgavellyften kan läggas mot plattformen med mm anliggningsyta. Plattformens höjd är mm i likhet med övergångsställets upphöjning. Logistikzonens totala längd ska vara 20 meter. Denna längd krävs för att backningsmanövrer i zonen inte ska behövas. Logistikzon för lastning och lossning av gods. 21

23 Exempel 2 Exemplet visar hur man exempelvis på en innergård med hjälp av en kort lastbrygga eller, särskilt i kulturskyddade miljöer, en kajnos kan lösa problemet att på en begränsad yta åstadkomma ett varumottag. Lastbilens bakgavellyft vilar mot kajnosen eller skjuts in under den korta lastbryggan. Lösningen med kajnos väljs inte vid nybyggnation men ger en möjlighet att i befintlig miljö använda bakgavellyft. Därmed möjliggörs en rullande godshantering. Även med denna lösning är det viktigt att inga trösklar finns i varumottaget och att dörrar går att ställa upp. Övre bilden: Kort lastbrygga, en lösning i trång miljö. Nedre bilden: Lösning med kajnos i trång innerstadsmiljö. Att tänka på Läs Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning och belastningsergonomi. Se avsnittet Lagar, föreskrifter och standarder. Lagring av brännbart material ska ske på betryggande avstånd från industrilokalen. Se vidare avsnittet Fakta: Brandsäkerhet och stöldskydd. Beträffande gods och fraktioner som ska transporteras bort från anläggningen, se avsnittet Fakta: Källsortering och returgods. Beträffande rån- och stöldrisk, se avsnittet Fakta: Brandsäkerhet och stöldskydd. 22