Ansökan om tillstånd att examinera på forskarnivå. inom området Hälsofrämjande arbetsliv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ansökan om tillstånd att examinera på forskarnivå. inom området Hälsofrämjande arbetsliv"

Transkript

1 Högskolan i Gävle Ansökan om tillstånd att examinera på forskarnivå Ansökan om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området Hälsofrämjande arbetsliv

2 Högskolan i Gävle Ansökan om tillstånd att examinera på forskarnivå Kontaktperson: Professor Svend Erik Mathiassen Avdelningen för Arbets- och folkhälsovetenskap Akademin för Hälsa och arbetsliv Högskolan i Gävle Tel /

3 Högskolan i Gävle Ansökan om tillstånd att examinera på forskarnivå Innehåll 1 Området för examensrätt och initiala ämnet för forskarutbildning Bakgrund Forskarutbildningsområdet Hälsofrämjande arbetsliv Forskarutbildningsämnet Arbetshälsovetenskap Avgränsning av ämnet Arbetshälsovetenskap Benämning av område och ämne för forskarexamensrätt Beskrivning av medverkande forskargrupper inom ämnet Arbetshälsovetenskap Centrum för belastningsskadeforskning, CBF Folkhälsovetenskap Vårdvetenskap Socialt arbete och psykologi Miljöpsykologi Industriell ekonomi Utveckling av ämnet Arbetshälsovetenskap och området Hälsofrämjande arbetsliv vid HiG Verksamhet och kompetens vid HiG inom ämnet Arbetshälsovetenskap sammanfattning 16 2 Handledarresurser 17 3 Forskarutbildningsmiljö 18 4 Högskolans kvalitetsarbete 20 5 Ekonomi 21 6 Infrastruktur 22 Tabell 1a. Professorer och docenter vid kärnforskargrupperna 24 Tabell 1b. Övriga disputerade lärare och forskare vid kärnforskargrupperna 25 Tabell 2a. Professorer och docenter inom relevanta stödämnen 27 Tabell 2b. Övriga disputerade lärare och forskare inom relevanta stödämnen 28 Tabell 3. Antal doktorsexamina vid HiG i relevanta forskarutbildningsämnen 29 Tabell 4. Doktorander vid HiG 2011 med relevans för Arbetshälsovetenskap 30 Tabell 5. Institutioner med vilka kärnforskargrupperna sampublicerat 2007-dd 31 Tabell 6. Institutioner med vilka kärnforskargrupperna har pågående samarbeten 34 Bilaga A HiGs Forsknings- och utbildningsstrategi Bilaga B Allmän studieplan för forskarutbildning i ämnet Arbetshälsovetenskap inom området Hälsofrämjande arbetsliv Bilaga C CV och publikationsförteckningar för docenter och professorer inom kärnforskargrupperna (cf. tabell 1a) Bilaga D CV och publikationsförteckningar för övriga disputerade lärare och forskare inom kärnforskargrupperna (cf. tabell 1b) 1

4 Högskolan i Gävle Ansökan om tillstånd att examinera på forskarnivå 1 Området för examensrätt och initiala ämnet för forskarutbildning 1.1 Bakgrund I sin forsknings- och utbildningsstrategi prioriterar Högskolan i Gävle (HiG) två profiler, Byggd miljö och Hälsofrämjande arbetsliv (bilaga A). HiG har för avsikt att även efter 2012 fokusera på dessa profiler, med det uttalade målet att inom båda långsiktigt säkra en forskning av internationell dignitet och ett utbildningsutbud som räcker från grundutbildnings- till forskarutbildningsnivå. Profilerna ska därvid fylla ett nationellt behov av forskning och utbildning inom respektive område. Satsningen på just dessa profiler markerar att HiG:s verksamhetsidé är att sätta människan i centrum och utveckla kunskapen om en hållbar livsmiljö, och är central i arbetet för att förverkliga HiG:s vision: Högskolan har en ledande position inom utbildning och forskning för en hållbar livsmiljö för människan. Inom området Byggd miljö fick HiG examensrätt på forskarnivå 2010 (HSV Reg.nr ), och 2009 tilldelades HiG examenstillstånd för en masterutbildning i ämnet Arbetshälsovetenskap, som faller under profilen Hälsofrämjande arbetsliv (HSV Reg.nr ; se även HSV rapport 2010:7 R). Masterprogrammet utgör rekryteringsunderlag för doktorander inom profilen, samtidigt som det katalyserar en levande kompetens inom HiG:s forskning på området. Behovet av en nationell insats för ökade kunskaper inom arbetsliv, arbetsmiljö och arbetshälsa har tydligt markerats i flera politiska skrifter under de senaste åren, exempelvis i Arbetsmarknadsdepartementets omfattande promemoria Arbetsmiljön och utanförskapet från I skrivelsen En förnyad arbetsmiljöpolitik med en nationell handlingsplan framhåller Regeringen att goda arbetsmiljökunskaper hos alla aktörer i arbetslivet är en förutsättning för effektiv och hållbar produktion, och uttrycker önskan att universitet och högskolor anpassar utbud och innehåll av sina utbildningar till detta, som man explicit påpekar, eftersatta behov 3. Regeringens skrift anför dessutom att behovet gäller kunskap på alla nivåer, även så pass avancerade att arbetslivet kan få tillgång till personer som har kompetens att initiera, genomföra och utvärdera kloka förändringar av arbetsmiljön. En god arbetsmiljö anses vara en grundläggande förutsättning för att nå centrala politiska mål, särskilt i relation till arbetslinjens credo att alla som vill och kan göra en insats i arbetslivet ska kunna få göra det, och i relation till strävan att öka lönsamheten i Sveriges företag och organisationer. Mot denna bakgrund, och med stöd i den erkänt starka forskningsverksamhet som finns vid HiG inom Hälsofrämjande arbetsliv ansöker HiG nu om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området Hälsofrämjande arbetsliv. 1.2 Forskarutbildningsområdet Hälsofrämjande arbetsliv Området Hälsofrämjande arbetsliv definieras av de två ord som ingår i dess beteckning: Hälsofrämjande och Arbetsliv. Arbetslivet avgränsas vanligtvis som den del av livet där människan tjänar ihop till sitt leverne, antingen det är genom lönearbete eller som egen företagare. Arbetslivet är den del av livet då man gör något som andra vill betala för. Samtidigt omfattas skolelever av den svenska arbetsmiljölagen, och ur en pragmatisk svensk synpunkt måste därför skolan räknas som en del av arbetslivet. 1 Regeringskansliet, Ds 2008:16 2 Regeringens skrivelse 2009/10:248 3 Ibid. kapitel

5 Högskolan i Gävle Ansökan om tillstånd att examinera på forskarnivå Hälsa och hälsofrämjande måste i en arbetslivskontext ges en bred definition. Arbetslivet är en komplex miljö som ställer krav på både fysisk och mental prestationsförmåga, och där arbetsförhållandena påverkar bådadera i både positiv och negativ bemärkelse. Det är därför rimligt och relevant att Hälsa anses innefatta både fysisk och mental hälsa för den enskilde, samt att begreppet relaterar till både sjukdom, prestationsförmåga och välbefinnande, samt till de möjligheter som arbetet ger till personlig och professionell utveckling. (O)hälsa uppfattas då som ett utfall knyten till individen, vilket bestäms av faktorer på individ-, organisations- och samhällsnivå. En hälsoinriktad forskning och utbildning tar sig an hälsans fysiologiska och psykologiska grundvalar, faktorer som påverkar hälsan, och hälsans uttryck, t.ex. i individens beteende. Även teori- och begreppsutveckling ingår, liksom metodstudier av relevans för området. Faktorer som påverkar hälsan finns både hos individen självt och i den livsmiljö inklusive arbetet som individen befinner sig i och interagerar med. Forskning och utbildning i hälsa innefattar således också hur interventioner vars syfte inte är hälsoinriktat ändå kan påverka hälsan, exempelvis som när ett företag rationaliserar sin produktion för att nå ökad lönsamhet. Begreppet Hälsofrämjande täcker in sådana villkor, situationer och mekanismer där individens hälsa förbättras, antingen detta sker från en normal frisk hälsonivå eller från en utgångspunkt där hälsan på något sätt har försämrats, som vid en rehabiliteringsinsats. Detta är hälsopromotion. Men ska begreppet Hälsofrämjande på ett meningsfullt sätt kunna täcka in de insatser som görs på en samhällsnivå och i arbetslivet i hälsofrämjande syften måste det även inkludera prevention. Att hälsofrämjande inkluderar prevention motsvarar den begreppsanvändning som tillämpas inom folkhälsovetenskapen, där mycket forskning och verksamhet ägnas åt samhällsinsatser vars syfte är att förebygga ohälsa. Exempel är kampanjer för nyttiga matvanor, eller för regelbunden fysisk aktivitet i syfte att stävja hjärt-kärlsjukdomar. Även för den enskilde är förebyggande insatser hälsofrämjande i ett livstidsperspektiv den genomsnittliga livstidshälsan förbättras om man klarar sig undan belastningsskador, fetma och tidiga hjärtproblem, även om den akuta hälsan knappast påverkas om en i övrigt frisk individ t.ex. börjar motionera eller äta nyttigare. Med denna utgångspunkt tar sig forskning och utbildning i Hälsofrämjande uppenbarligen an frågor som direkt belyser promotion och prevention av individens hälsa. Dessa frågor kan ställas på en individnivå (där (o)hälsan uttrycks), liksom på organisations- och samhällsnivå (där förutsättningarna för (o)hälsa formas). En rimligt täckande bild av hälsofrämjande initiativ måste emellertid beakta även dess konsekvenser utöver det rent hälsomässiga; exempelvis effekter på privat- och företagsekonomiska villkor, eller konsekvenser för individens ställning på arbetsmarknaden och i en social gemenskap. Begreppet Hälsofrämjande har i detta ljus även vinklingar mot politiska frågor och statsvetenskap. Området Hälsofrämjande arbetsliv definieras av att det ägnar sig åt frågor som rör hälsofrämjande och dessutom kopplar dessa till förhållanden i arbetslivet. Hälsofrämjande arbetsliv inkluderar därför arbetslivets konsekvenser för hälsan i stort, inte bara den del av hälsan som kan kopplas direkt till arbetets fysiska, mentala och sociala villkor. Exempelvis kan forskning i Hälsofrämjande arbetsliv innefatta studier av hur arbetslivsvillkor påverkar människans möjligheter att leva ett hälsofrämjande liv vid sidan om arbetet, och studier av arbetsplatsen som en arena för folkhälsoinriktade initiativ; exempelvis att habilitera missbrukande ungdomar genom ett yrkesarbete. Forskningen inkluderar även metod-, teori- och begreppsutveckling med relevans för hälsa och arbetsliv, och kan ske både på grund- och tillämpad nivå. Eftersom Hälsofrämjande arbetsliv är ett tematiskt definierad område omfattar det i sakens natur en mångfald av vetenskapliga discipliner: samtliga som på något sätt kan bidra till och berika området genom forsknings- och utbildningsverksamhet om de frågor och inom de ramar som satts ovan. Hälsofrämjande arbetsliv är därför ett brett, mångvetenskapligt forsknings- och utbildningsfält. Området definieras av den forskningsfråga som ställs, inte av den eller de metoder som används för att besvara frågan. 3

6 Högskolan i Gävle Ansökan om tillstånd att examinera på forskarnivå 1.3 Forskarutbildningsämnet Arbetshälsovetenskap Avgränsning av ämnet Arbetshälsovetenskap Inom det föreslagna forskarutbildningsområdet Hälsofrämjande arbetsliv söker HiG forskarexamensrätt i ämnet Arbetshälsovetenskap. HiG erhöll 2010 examenstillstånd för en masterutbildning i ämnet Arbetshälsovetenskap. I HiG:s ansökan om denna examensrätt beskrevs och avgränsades ämnet på ett sätt som av HSV:s granskare bedömdes som en akademisk innovation 4. Föreliggande ansökan om examensrätt på forskarnivå i Arbetshälsovetenskap vilar på samma avgränsning av ämnet som masterutbildningen. Arbetshälsovetenskap utgör ett mångvetenskapligt kunskapsområde som innefattar olika aspekter på hälsa i arbetslivet. Det rymmer såväl kunskap om hur kroppen reagerar på fysisk och psykisk belastning, hur man förebygger olika typer av arbetsskador, hur man organiserar och leder arbetet för att medarbetarna ska må bra, liksom hur man på arbetsplatsen kan stimulera medarbetarna att leva ett hälsofrämjande liv. Därutöver inbegrips kunskap om hur rehabiliterande insatser för återgång till arbete efter sjukdom/skada bör genomföras, både i relation till den drabbade individen och med avseende på den arbetsplats hon ska tillbaka till. Ett annat viktigt område inom Arbetshälsovetenskap är kunskapen om hur arbetet ska organiseras och utformas för att säkra tillgängligheten för individer med olika funktionsnedsättningar. I en fysisk mening skapas arbete då en kraft verkar över en sträcka. Människan har en förmåga att utföra arbete: flytta på föremål eller förflytta sig själv. Att studera denna förmåga till fysiskt arbete och förstå arbetets konsekvenser för kropp och psyke är utgångspunkten för vetenskapliga discipliner som t.ex. arbetsfysiologi. Samtidigt används ordet arbete även om de göromål människan ägnar sig åt professionellt; det man tjänar sitt levebröd på. Denna användning av termen arbete leder till den avgränsning av ordet arbetsliv som gavs i avsnitt 1.2. Som det även framgick av avsnitt 1.2 är hälsa (och dess motsats ohälsa) komplexa begrepp. God hälsa innebär en upplevelse av välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom, men även den som har en diagnostiserad sjukdom eller funktionsnedsättning kan uppleva god hälsa liksom ohälsa kan upplevas när det saknas sjukdomsdiagnos. En god fysisk och psykisk hälsa är central för individen och eftersom den vuxna människan i den industrialiserade världen vistas en stor del av sin vakna tid på arbetet är arbetsplatsen en viktig arena för åtgärder för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Trots stora insatser för att förbättra arbetsmiljön är fortfarande ohälsa i arbetet ett stort problem. Brister i arbetsorganisation och negativa faktorer i den fysiska och psykosociala arbetsmiljön bidrar till uppkomst av arbetsrelaterad stress, belastningsskador och andra arbetsrelaterade sjukdomar. För individer med olika funktionshinder kan brister i arbetsmiljön dessutom innebära begränsningar i arbetsförmågan, ytterligare belastningar och att tillgängligheten till arbete försvåras. Arbetshälsovetenskapen studerar faktorer i arbetslivet som påverkar olika yrkesgruppers hälsa positivt och negativt samt förekomst av besvär, sjukdom och sjukskrivning som är relaterad till arbetet. Arbetshälsovetenskapen skiljer sig därmed från folkhälsovetenskap som studerar faktorer som påverkar hälsan på populationsnivå, och vårdvetenskap som studerar individers hälsa i relation till sjukdom, lidande och omhändertagande. Arbetsvetenskap som ämne (eller ämnespopulation 5 ) tar ett övergripande grepp på många områden som är relaterade till arbetslivet i sin helhet, exempelvis produktdesign, organisationsutveckling och arbetsmarknadspolitik 5, medan Arbetshälsovetenskapen mer specifikt kartlägger och analyserar 4 HSV rapport 2010:7 R, p HSV rapport 2006:5 R 4

7 Högskolan i Gävle Ansökan om tillstånd att examinera på forskarnivå samband mellan arbete, prestation och hälsa och utvecklar teorier, begrepp och metoder för dessa syften. Arbetshälsovetenskapen studerar fysiska och psykosociala arbetsvillkor och utvecklar forskningsbaserade principer för att förebygga ohälsa och främja hälsa i arbetslivet, och tar sig även an rehabiliterande åtgärder som kan förbättra individens möjligheter i arbetslivet. Arbetshälsovetenskap omfattar därför relevanta delar av samhällsvetenskap, medicinsk vetenskap, beteendevetenskap, teknik och naturvetenskap. Exempel på vetenskapliga kärnämnen av relevans är arbetsfysiologi, ergonomi, epidemiologi, vårdvetenskap, psykologi, socialt arbete, pedagogik, företagsekonomi Benämning av område och ämne för forskarexamensrätt HiG söker examensrätt på forskarnivå inom området Hälsofrämjande arbetsliv och avser att initialt bedriva forskarutbildning inom ämnet Arbetshälsovetenskap. 1.4 Beskrivning av medverkande forskargrupper inom ämnet Arbetshälsovetenskap Som framgått ovan är Arbetshälsovetenskap ett mångvetenskapligt forskningsfält, som avgränsas av en tematisk inriktning hälsa och arbetsliv men i övrigt både tillåter och inspirerar till bidrag från en mångfald vetenskapliga discipliner. Av naturliga skäl täcker inte forskningen vid HiG in samtliga möjliga aspekter av Arbetshälsovetenskap; nedan stående genomgång visar vilka grupper vid HiG som idag bedriver forskning på området. I avsnitt 1.5 beskrivs sedan ytterligare forskarkonstellationer vid HiG som har en uppenbar potential för att framöver bidra till forskningsmiljön inom ämnet Arbetshälsovetenskap, och som även uttalat en vilja att, utifrån sina respektive vetenskapliga utgångspunkter, ta sig an forskningsfrågor som rör hälsa och arbetsliv Centrum för belastningsskadeforskning, CBF Centrum för belastningsskadeforskning (då Belastningsskadecentrum) inrättades vid HiG den 1 januari Den redan då väletablerade verksamheten fördes över från Arbetslivsinstitutet, och i samband med överföringen ökade statsmakten HiG:s forskningsbudget med 25 mkr per år, öronmärkta för belastningsskadeforskning. Enligt avtal med Arbetslivsinstitutet, och i enlighet med det politiska syftet med överföringen, gav HiG CBF uppdraget att Bedriva forskning och utvecklingsarbete inom belastningsskadeområdet, samverka med andra forskningsmiljöer och informera om sin verksamhet. CBF har därför fokuserat sin forskning på frågor med direkt knytning till temat belastningsskador; en väsentlig aspekt inom ämnet Arbetshälsovetenskap eftersom belastningsrelaterade besvär i arbetslivet både i Sverige och inom EU pekats ut som ett av de största folkhälsoproblemen i den industrialiserade världen. Forskningen vid CBF har strukturerats i tre insatsområden: Fysiologiska och psykologiska mekanismer vid belastningsskada, Interventioner mot belastningsskador i arbetslivet och Rehabilitering av belastningsskador. Inom varje insatsområde har forskarna och forskningsledaren gemensamt identifierat ett antal prioriterade forskningsfält som är vetenskapligt attraktiva och där CBF kan göra en insats på internationell nivå, antingen med den tvärvetenskapliga kompetens som redan finns i gruppen eller i direkt samarbete med andra forskargrupper. Forskningen omfattar således 7 forskningsfält, som kort presenteras nedan. Var och ett av dessa fält innehåller mellan 3 och 8 enskilda forskningsprojekt. En närmare beskrivning av de olika projekten finns på CBF:s hemsida, Biokemiska markörer och blodflöde i arbetande muskler Det är väl känt att långvarigt, lågintensivt eller repetitivt arbete kan leda till uppkomst av kronisk 5

8 Högskolan i Gävle Ansökan om tillstånd att examinera på forskarnivå muskelsmärta. Men det är inte klarlagt vilka mekanismer som ligger bakom problemet. Många forskare tror att smärtan är resultatet av många arbetspass, d.v.s. att effekten ackumulerar över tid, där tiden för återhämtning mellan passen inte är tillräklig. Forskning på vävnadsprover från musklerna visar att de som har ont har en förändrad biokemisk miljö i den smärtande muskeln, möjligen till följd av syrebrist. Mätningar av blodflödet har också visat på störningar, vilket tyder på att blodförsörjningen till muskeln kan vara en kritisk faktor för uppkomsten av besvär och smärta. Inom detta forskningsfält använder forskarna moderna metoder som kan värdera hur smärta och trötthet förhåller sig till de aktiva musklernas blodflöde, syresättning och biokemiska miljö. Metoderna används i kontrollerade studier på både friska personer och personer med belastningsbesvär av olika arbetsbelastningar i laboratoriet. Forskningens övergripande syfte är att nå en ökad kunskap om de fysiologiska mekanismer som förklarar samband mellan lågintensivt arbete och smärta Synstress och besvär i nacke/skuldra Närarbete i allmänhet och bildskärmsarbete i synnerhet kan ge upphov till en flora av subjektiva besvär från ögonen: ögontrötthet, värk från ögonen, gruskänsla, sveda, rödögdhet, torrhetskänsla, tillfällig funktionell närsynthet; och att dessa synbesvär ofta förekommer tillsammans med värk i huvudet, nacken och/eller skuldrorna. Detta har visats i epidemiologiska studier, bl.a. vid CBF, och skulle kunna förklaras med att synkrav leder till låsta arbetsställningar. Samtidigt tyder annan forskning vid CBF på att det finns ett djupare neurofysiologiskt samband mellan ögonbelastning och anspänning i nackens och skuldrornas muskler: ju mer ögats ciliarmuskel spänns för att kompensera för en optisk oskärpa, desto högre blir muskelspänningarna. Forskningens övergripande syfte är att uppnå mera kunskap om sambanden mellan syn- och muskelbelastning, för att på så sätt kunna ge bättre råd om design av synkrävande arbete Variation i fysisk och mental belastning Mer variation är ett av de vanligaste förslagen till hur man ska motverka att belastningsskador uppkommer vid långvarigt, lågintensivt arbete. Den som arbetar varierat antas bli mindre trött och, förhoppningsvis, mindre skadebenägen, genom att använda kroppen i en mångfald olika mönster av muskelaktivitet och rörelser. Inom detta forskningsfält studerar forskarna hur den enskilda individen kan uppnå belastningsvariation genom att utnyttja att motoriken erbjuder en stor repertoar av möjliga lösningar på även mycket enkla arbetsuppgifter. Forskarna studerar också hur variation och återhämtning kan uppnås genom att organisera arbetsuppgifter på olika sätt över tid, inklusive klassiska men föga studerade idéer som jobbrotation och arbetsutvidgning, och nya idéer som restorativa kombinationer av fysiska och mentala belastningar. Forskningsfältet är en sammanfogning av flera forskningslinjer där CBF:s forskare varit internationellt framgångsrika: sensomotorisk kontroll vid enkla rörelser, fysiologiska effekter av lågintensiv fysisk belastning, och metoder för kvantifiering av variation i fysisk belastning. Forskningen syftar övergripande till att ta reda på hur kroppen reagerar på olika typer av variation, och hur man bäst kan designa ett lågintensivt arbete så att det gynnar variabilitet i rörelsemönster/belastningar och stimulerar utvecklingen av fysiologisk kapacitet oavsett om syftet är att undvika en belastningsskada, rehabilitera en som redan uppstått eller främja hälsan i yrken där inaktivitet är en risk. Vissa frågor inom detta forskningsfält beforskas i samarbete med miljöpsykologigruppen vid HiG (se avsnitt 1.4.5) Fysisk aktivitet och stress Fysisk aktivitet i lagom mängd är hälsofrämjande, bl.a. genom att minska risken för hjärt- /kärlsjukdomar och diabetes, och förebygga kronisk smärta. Otillräcklig fysisk aktivitet kan leda till olika symptom från kroppen, även smärta, som i sin tur, på grund av rörelserädsla, kan leda till ännu mindre fysisk aktivitet och ännu mer problem. Denna onda cirkel kan förstärkas av fysiologiska mekanismer som kopplar samman stress och muskulära besvär genom det autonoma nervsystemet. Inom forskningsfältet studerar forskarna sambanden mellan graden av aktivitet, stressupplevelse, muskelsmärta och fysiologiska markörer. Forskarna undersöker om det finns ett 6

9 Högskolan i Gävle Ansökan om tillstånd att examinera på forskarnivå samband mellan det autonoma nervsystemets förmåga att reagera på belastning och graden av återhämtning efter belastning. Detta sker dels genom omfattande fältstudier av fysiska aktivitetsmönster och stressreaktioner hos personer med och utan belastningsbesvär, dels genom laboratoriestudier av om återhämtningen efter ett fysiskt arbete kan förbättras genom vissa typer av mental aktivitet (se även avsnitt 1.4.5). Det övergripande syftet med denna forskning är att på sikt kunna utveckla rekommendationer för hur man bör se på förhållandet mellan fysisk aktivitet och stressreglering, och ge råd om vilka mentala belastningar som bäst kan kombineras med fysisk belastning Kostnadseffektiv mätning och analys av fysisk belastning Företag och forskare som vill se effekten av arbetsmiljöinsatser eller ta reda på hur belastande ett arbete är, behöver bra data om exempelvis arbetsställningar och muskelaktivitet. Men bra data kostar och resurser är begränsade, så det gäller att leta fram det mest resurssnåla sättet att få den information man vill åt. Forskarna vet exempelvis att risken för skulderproblem ökar om armarna är lyfta över skulderhöjd under lång tid. Data om armarnas position kan fås genom att sätta vinkelmätare på överarmen, observera den som arbetar eller fråga henne. Det första är dyrt men exakt, det sista är billigt men mindre tillförlitligt. Forskare vid CBF har under många år studerat källorna till osäkerhet då man samlar in data med olika mätmetoder i olika yrken, och tagit fram principer för effektiv datainsamling. Forskningen har nu utvecklats mot att i ökande grad studera kostnaden för olika mätinstrument och datainsamlingsmetoder, hur kostnaden förhåller sig till mätningarnas tillförlitlighet, och hur relationen mellan mätningarnas kostnad och statistiska effektivitet i sin tur beror på vilka yrken och personer man mäter på. En idé som får särskild uppmärksamhet är att billig information från exempelvis arbetsscheman eller faktureringsunderlag skulle kunna berätta om annars dyra belastningsdata, s.k. modellering. Syftet med forskningen på sikt är att ta fram praktiska råd om hur man resurssnålt kan samla in och bearbeta belastningsdata, och på så sätt hjälpa både forskare och praktiker att effektivisera sina insatser i arbetslivet Ergonomiska interventionsprocesser Forskarnas kunskap om arbetsmiljö, belastningar och hälsa behöver nå ut till organisationer och företag, så att beslutsfattare i arbetslivet kan fatta väl avvägda beslut i arbetsmiljöarbetet. Många olika aktörer i samhället har pekat på att kunskapsflödet mellan forskning och praktik är otillräcklig. Den traditionella forskningen i riskkommunikation fokuserar på yttre faktorer för att förklara organisationers respons på arbetsmiljökommunikation, och tar inte tillräcklig hänsyn till det organisatoriska perspektivet. Inom detta forskningsfält är således organisationers attityder till och användande av kunskap om arbetsmiljön ett centralt tema, liksom planering och implementering av hälsofrämjande insatser i arbetslivet. Hur arbetsmiljöarbetet prioriteras av olika personalgrupper, vilka arbetsmiljörelaterade beslut som fattas, av vem och varför, och hur arbetsmiljöns samband med produktivitet, varumärke och lönsamhet uppfattas. Det övergripande syftet med forskningen inom detta fält är att ta fram kunskap, dels om flöden av arbetsmiljökommunikation på en organisationsnivå, dels om processer kring organisationers kunskapsbildning runt belastningsskador och arbetshälsa, dels om på vilka sätt och varför organisationer agerar mot bakgrund av sin kunskap. Forskningen ska generera kunskap som både är av vetenskapligt intresse och kan tillämpas praktiskt i arbetslivet. Inom detta forskningsfält har CBF ett nära samarbete med HiG:s forskare i industriell ekonomi (se avsnitt 1.4.6) Rehabilitering av nackbesvär Kunskapen om evidensbaserade åtgärder för belastningsrelaterade besvär och nacksmärta är otillräcklig, och effektivare behandling med grund i individens särskilda behov efterlyses ofta. Detta forskningsfält fokuserar på att utveckla en klinisk beslutsmodell för individanpassad behandling vid nacksmärta och på metoder att tidigt identifiera riskindivider. En randomiserad behandlingsstudie som till en stor del är externt finansierad har nyligen påbörjats. Studien ska svara på om rehabiliteringsinsatser där val av de ingående komponenterna baseras på objektiva 7

10 Högskolan i Gävle Ansökan om tillstånd att examinera på forskarnivå funktionstest, symtom och kliniska standardiserade test har bättre effekt än insatser som ej individanpassats. I så fall ska studien leda till en klinisk beslutsmodell. Även hälsoekonomiska faktorer kommer att beaktas i studien. Vidare avser forskarna att studera betydelsen av fysiska och psykosociala belastningar på arbetsplatsen för behandlingsresultaten på lång sikt. Det övergripande syfte med forskningen är att utveckla riktlinjer för tidig rehabilitering, speciellt vad gäller val av behandling, val av utfallsmått vid utvärdering av behandling samt metoder för att genomföra behandling, både i företagshälsovården och i det allmänna vårdsystemet. Var och ett av dessa 7 forskningsfält är bemannat med mellan 2 och 4 seniora forskare och mellan 1 och 3 doktorander, och åtskilliga forskare är aktiva inom flera forskningsfält. Sammantaget har CBF f n 1 professor, 3 docenter (varav en sökt professur), ytterligare 10 disputerade forskare och lektorer (varav en sökt docentur), samt 11 doktorander. Tio av dessa 25 personer är anställda tillsvidare. Forskningsbudgeten 2011 omfattar 36 mkr, varav 11 mkr i externa anslag. Var och ett av de 7 forskningsfälten ovan har en budget på mellan 2,5 och 5,8 mkr. Därtill kommer verksamhet för i storleksordningen 4 mkr som äger rum på CBF men finansieras av andra, exempelvis genom att post-docs som formellt anställts vid andra lärosäten förlagt sin forskning till CBF, eller att en extern aktör anställt en forskare vid CBF för att realisera ett specifikt projekt som CBF får den vetenskapliga utdelningen av. I september 2009 tilldelades HiG, genom CBF, ett 10-årigt anslag om totalt 50 mkr av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) för forskningscentret Kroppen i arbete från problem till potential. Ett sådant FAS-centrumstöd ges, i hård konkurrens, till forskargrupper som är internationellt framstående. Den forskning som finansieras av FAS-centrumanslaget bygger vidare på den forskning som i övrigt finns vid CBF, och förstärker de 7 nämnda forskningsfälten. I syfte att stärka forskningsanknytningen av den masterutbildning i Arbetshälsovetenskap som sedan hösten 2011 anordnas med bas på CBF har resurser avdelats under 2011 och följande år för att bygga upp forskning inom hälsofrämjande ledarskap. Organisations- och ledarskapsfrågor beaktas endast i viss mån inom CBF:s befintliga forskning (cf ), och inte med inriktning mot ledarskapets betydelse för hälsa och välbefinnande. Forskningen på detta nya område kommer att byggas upp i samarbete med forskargruppen inom psykologi och socialt arbete (se avsnitt 1.4.4), som har kompetens och erfarenhet inom organisationspsykologi och organisationsanalys. Både FAS-centrumstödet och flera externa utvärderingar av CBF:s forskning vittnar om att forskningen i flera delar ligger i den absoluta internationella frontlinjen. CBF är idag en av de största forskargrupperna i Europa inom sitt område och har ett omfattande nationellt och internationellt forskningssamarbete. Som en illustration har forskare från CBF under de senaste 5 åren sampublicerat vetenskapliga artiklar med kollegor från Danmark, Norge, Finland, Nederländerna, Tyskland, Italien, Ryssland, Ukraina, Israel, USA, Canada och Australien och, inom Sverige, med forskare vid Lunds universitet, Örebro universitet, KI, KTH, Uppsala universitet och Umeå universitet. Under samma period har ett antal gästdoktorander och seniora gästforskare från dessa forskningsmiljöer arbetat vid CBF under perioder av mellan 1 och 4 månader. CBF har avsiktligt satsat på ett livligt nationellt och internationellt forskarutbyte i och med sin lokalisering på ett mindre lärosäte, och har allokerat avsevärda resurser för detta. CBF har dessutom nära kontakter till forskningens avnämare, exempelvis Arbetsmiljöverket, Företagshälsovården och de stora fack- och arbetsgivarförbunden. Forskningsledaren vid CBF har varit sekreterare i Regeringens Arbetsmiljöpolitiska kunskapsråd, som bistått Arbetsmarknadsministern med synpunkter på arbetsliv och arbetsmiljö och gett ut populära skrifter om aktuella arbetsmiljöfrågor. Eftersom det funnits brist på moderna läromedel på en avancerad nivå inom arbetshälsa tog forskare med knytning till CBF initiativ till att ta fram en bok, Arbetslivsfysiologi, som publicerades 8

11 Högskolan i Gävle Ansökan om tillstånd att examinera på forskarnivå av Studentlitteratur Med ekonomiskt stöd från HiG ges boken under hösten 2011 ut i en engelsk översättning, Occupational Physiology, på förlaget CRC Press, och når därmed den internationella marknaden, samtidigt som att den ingår som kurslitteratur i HiG:s utbildningar inom Arbetshälsovetenskap Folkhälsovetenskap Ämnet Folkhälsovetenskap har endast funnits sedan 2008 vid HiG. Ämnesgruppen har sedan tidigare fastställt att fokus för gruppens arbete ska ligga på hälsofrämjande och förebyggande arbete med utgångspunkt från hälsans bestämningsfaktorer såsom livsstil och levnadsvanor. Här kommer begreppet hälsostrategiskt arbete att få en central roll. Under senaste året har arbetslivet i ökande grad tagits upp som en central determinant för folkhälsan, i synnerhet inom gruppens forskning (se nedan). De folkhälsovetenskapliga kurserna vid HiG är populära och läses i dagsläget framförallt av studenter vid det Hälsopedagogiska programmet. Folkhälsovetenskap ingår dessutom i Personal- och arbetslivsprogrammet. Forskningen inom disciplinen förväntas växa under de kommande åren. Under hösten 2011 kommer ämnesgruppen för folkhälsovetenskap i samarbete med CBF att starta den första etappen i GHOLDH-projektet (Gävleborg s Households, Labour Dynamic and Health Outcomes), som syftar till att ta fram kunskap om hur den psykiska och fysiska hälsan i Gävleborgs läns hushåll påverkas av sysselsättningsläget på arbetsmarknaden samt av förhållandena på arbetsplatsen. Forskningen bygger på longitudinella studier och ska därför följa personer äldre än 16 år under flera år. Dessutom är ämnesgruppen involverad i forskning om individens förutsättningar att arbeta med bibehållen hälsa, dels med särskilt fokus på betydelsen av fysisk prestationsförmåga i ungdomen, dels med särskilt fokus på sysselsättning och att vara utlandsfödd. Våren 2012 kommer ett nytt forskningsområde att upparbetas i samarbete med CBF och miljöpsykologigruppen vid HiG (cf. avsnitt 1.4.5): arbetsmåltidens betydelse för återhämtning efter fysiskt och mentalt arbete. Forskningen på detta område kommer att ledas av en professor med lång erfarenhet av liknande arbetslivsforskning som för närvarande är anställd på 25%. Förutom denna professor ingår två disputerade lektorer i gruppen. En ytterligare professor (100%) inom profilen Hälsofrämjande arbetsliv med inriktning mot arbets- eller folkhälsovetenskap är under tillsättning. Intentionen med denna professur är att bygga upp forskning och utbildning som överbryggar den sedvanliga distinktionen mellan arbets- och folkhälsovetenskap. Dessutom diskuteras på Akademinivå ett förslag om anställning av ytterligare två lektorer i folkhälsovetenskap. De högskoleinterna forskningsmedlen inom folkhälsovetenskap uppgår till ca: 1,7 mkr för 2011, och ett delmål i GHOLD-projektet är att skapa underlag för att söka extern finansiering Vårdvetenskap Forskargruppen inom vårdvetenskap består av forskare med vårdvetenskaplig och medicinsk bakgrund. Forskningen är i nuläget främst koncentrerad till följande inriktningar, som har funnits sedan några år tillbaks: (1) hälsofrämjande arbetsliv inom vård och omsorg; (2) leva med långvarig ohälsa; (3) vård och omsorg av äldre. Två av de ovanstående inriktningarna (1-2) har direkt relevans för hälsofrämjande arbetsliv och Arbetshälsovetenskap och beskrivs därför mer i detalj nedan. Forskningen om äldre, (3), har också betydelse för området eftersom ett hälsofrämjande arbetsliv för äldre förutsätter en grundkunskap om hur (o)hälsa utvecklas för gruppen. 9

12 Högskolan i Gävle Ansökan om tillstånd att examinera på forskarnivå Hälsofrämjande arbetsliv inom vård och omsorg Forskningen belyser vårdpersonalens psykosociala arbetsmiljö samt chefs- och ledarskap i vård och omsorg. Frågor som fokuseras är bl.a. hur personalens välmående relaterar till ledarskap och strukturella förutsättningar, samt eventuella skillnader i dessa samband mellan privat och offentlig verksamhet. Andra områden som studeras är arbetstillfredsställelse och stressymtom bland personal med formell och brist på formell kompetens för sitt arbete inom äldreomsorgen. Vidare studeras olika former av interventioner för att förbättra arbetsmiljön samt relationer mellan arbetsmiljö och verksamhetens resultat och kvalitet. Flera projekt belyser empowerment (strukturell likväl som psykologisk empowerment) vilket är en av flera aspekter som anses viktiga i hälsofrämjande arbete. Inom denna inriktning fokuseras också personalens syn på sin roll och sitt ansvarsområde, bl.a. finns studier som handlar om chefskap, ansvar och handlingsutrymme. Samverkan och kommunikation mellan och inom olika yrkesgrupper belyses i ett projekt inom intensivvård. I ett annat projekt, som inte är vårdinriktat, studeras den unga människans livsvillkor, med viss fokusering på arbete, arbetets betydelse samt arbetslöshet och dess betydelse för livssituationen i stort med betoning på hälsa/ohälsa Leva med långvarig ohälsa Forskningen fokuserar på långvarig ohälsa och dess konsekvenser för patienters livssituation, liksom på vårdpersonalens förmåga att identifiera patienters problem och stödja patienter att hantera sin livssituation. Målsättningen är att identifiera frisk- och riskfaktorer för långvarig ohälsa/sjukdom samt att utveckla effektiva behandlings- och omvårdnadsåtgärder, hälsofrämjande likväl som preventiva. Ett stort antal personer i Sverige är drabbade av de sjukdomstillstånd som gruppen främst studerar: migrän, långvarig smärta, hjärt- och kärlsjukdom, demens och gastrointestinala besvär. Dessa sjukdomar påverkar både på individens livskvalitet och samhällsekonomin genom t.ex. sjukskrivningskostnader. Sekundär prevention är viktig och individen behöver lära sig att hantera sin sjukdom/ohälsa samt stärka sina friskfaktorer, både i relation till arbetsförmåga och då det gäller fritiden. Forskargruppen har sammantaget en bred kompetens inom området för att studera långvarig ohälsa i relation till arbetslivet. Inom den vårdvetenskapliga gruppen finns 14 disputerade (varav 1 professor och 3 docenter) och 1 person med licentiatexamen. För närvarande finns 12 doktorander/adjunkter (forskning procent och resterande tid tjänstgöring som adjunkt). Under de senaste fem åren ( ) har fem personer med finansiering via HiG avlagt doktorsexamina. För lektorer är tiden för forskning 20 % men några har utökad tid finansierat med externa medel och/eller medel från HiGs forskningsanslag. Forskningsmedlen uppgår till 4,7 mkr för 2011 (2,3 mkr interna medel och 2,4 mkr externa medel). Två doktorandtjänster (80% forskning) sam- finansieras tillsammans med Landstinget Gävleborg dvs. HiG och Landstinget Gävleborg står för 40% vardera. Samarbete sker framförallt med Uppsala universitet, Örebro universitet samt Karolinska Institutet. Internationellt samarbete i form av publikationer har under de senaste fem åren skett med forskare från Egypten, Tanzania, Schweiz, Finland, Danmark och Norge Socialt arbete och psykologi Forskargruppen inom ämneskollegiet för socialt arbete och psykologi består av forskare med grund i sociologi, socialt arbete och psykologins centrala fält exempelvis kognitiv psykologi, emotionspsykologi och utvecklingspsykologi. Inom dessa grupper är forskningen i nuläget främst koncentrerad till följande inriktningar, som har funnits sedan några år tillbaks: (1) Hälsofrämjande arbetsliv inom social omsorg, socialt arbete och psykologi (2) Leva med långvarig psykosocial ohälsa i vid mening (3) Vård och omsorg av särskilda grupper såsom exempelvis äldre, funktionshindrade och marginaliserade grupper i samhället samt (4) Utveckling av forskningsmetoder som är relevanta för att studera såväl kvantitativa som kvalitativa processer 10

13 Högskolan i Gävle Ansökan om tillstånd att examinera på forskarnivå inom nämnda områden inklusive forskningsstrategier för studier av kognitiv och emotionell (o)hälsa. De tre första inriktningarna ovan sammanfaller på många sätt med områden där även vårdvetenskap har forskningsaktivitet. Som i avsnittet om vårdvetenskap (1.4.3) beskrivs främst de två första inriktningarna mer i detalj nedan eftersom de har den mest direkta relevansen för Hälsofrämjande arbetsliv och Arbetshälsovetenskap. Forskning exempelvis om äldre (inriktning 3) bedrivs inom kollegiet socialt arbete men har ännu inte direkt anknytning till hälsofrämjande arbetsliv medan forskningen om funktionshindrades situation till en del har haft anknytning till arbetslivet och även forskningen kring olika marginaliserade gruppers situation i viss utsträckning har anknutits till arbetslivet. Utvecklingen av olika typer av forskningsmetoder (inriktning 4) är mycket relevant för området hälsofrämjande arbetsliv och ämnet Arbetshälsovetenskap eftersom områdets komplexa innebörd kräver tillgång till och djup förståelse för många olika vetenskapliga discipliner eller olika former av kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Detta inkluderar möjligheter och begränsningar med narrativa berättelsemetoder vilket är en spetskunskap inom kollegiet för socialt arbete och psykologi. Forskning inom ramen för socialt arbete och psykologi kan förstås på olika nivåer och med beaktande av skilda dimensioner som ligger i linje med vad som skrivits inom området Hälsofrämjande arbetsliv och ämnet Arbetshälsovetenskap (kapitel 1.2 och 1.3). Forskning i hälsofrämjande arbetsliv relaterat till socialt arbete och psykologi innefattar en grundläggande teoretisk eller metodologisk kunskapsutveckling som i sin tur kan ha betydelse för att kunna förstå olika (o)hälsodimensioner och som har relevans för arbetshälsa i generell mening. Det motsvarar då exempelvis en grundforskningsinsats avseende utveckling av teori och begrepp, inklusive analytisk fördjupning i uppkomstmekanismer, behandling och prevention av psykosocial (o)hälsa. Det kan också handla om forskning för att utveckla mer tillämpad kunskap för ett hälsofrämjande arbetsliv där kopplingen mellan (o)hälsa och arbetsliv blir mer direkt och explicit formulerat. Dessa argument illustreras i nedanstående beskrivningar Hälsofrämjande arbetsliv inom social omsorg, socialt arbete och psykologi Inom socialt arbete bedrivs forskning med direkt eller indirekt koppling till hälsofrämjande arbetsliv bland annat avseende långtidssjukskrivning, långtidssjukskrivnas upplevelse av sin situation samt funktionshindrades situation på arbetsmarknaden. Hit hör också grundläggande forskning utifrån ett socialt arbete perspektiv kring psykisk ohälsa i form av ångest och depression respektive olika former av beroende- och missbruksproblematik. Dessa frågor har relevans för förståelsen av hälsofrämjande arbetsliv eftersom nämnda former av ohälsa utgör en betydande problematik i arbetslivet exempelvis som en orsak till sjukskrivningar. Gruppen bedriver även forskning kring marginaliserade grupper vilket har betydelse för kunskapsutvecklingen om hur dessa grupper kan integreras också i arbetslivet med beaktande av en hälsofrämjande dimension. Även mer strukturellt inriktad forskning om förändringar i samhället inklusive socialpolitiska analyser finns representerad inom gruppen. Kollegiet inom socialt arbete har god kompetens för att beskriva och analysera hur psykosocial (o)hälsa möjliggör/hindrar deltagande i arbetslivet samt äldres psykosociala situation på arbetsmarknaden. Teoretiska och metodologiska perspektiv av betydelse för organisationsanalys har presenterats av forskare inom kollegiet. Likaså finns kompetens för att genomföra teoretisk analys av kognitiva och emotionella reaktioner hos individen vilket kan ha betydelse för förståelsen av beslutsprocesser inom och organisation av hälsofrämjande arbetsliv. Ett nystartat forskningsprojekt Psykosocial (o)hälsa och hälsofrämjande arbetsliv som socialt arbete kollegiet gör tillsammans med psykologikollegiet har som mål att vidareutveckla olika teoretiska preciseringar av begreppet hälsofrämjande arbetsliv inklusive att diskutera betydelsen av psykosociala dimensioner inom det området. Vidare har projektet som mål att undersöka hur socialt arbete och psykologi kan bidra till beskrivning och analys av relevanta dimensioner av hälsofrämjande arbetsliv kopplat till psykosocial (o)hälsa. 11

14 Högskolan i Gävle Ansökan om tillstånd att examinera på forskarnivå Psykologigruppen har nyligen initierat flera nya forskningsprojekt som på olika sätt har kopplingar till Hälsofrämjande arbetsliv. Ett projekt behandlar olika vägar in i arbetslivet med syfte att studera sambanden mellan skolbarns hemförhållanden, hälsa, kognitiva resurser, upplevd livskvalitet och skolprestationer, och kopplingen av dessa samband till ett senare yrkesval. Därigenom möjliggörs tidig identifikation av personer med förhöjd risk för ohälsa, bristande utbildning och svag förankring på arbetsmarknaden. Ett projekt diskuterar arbetsrelaterad yrkesidentitet som analyseras utifrån psykologiska teorier som självbiografiskt minne och relationsscheman där olika hot mot yrkesidentiteten som t.ex. ohälsa belyses från kognitiva, emotionella och socialpsykologiska handlingsperspektiv. Ett projekt diskuterar ledarskapets betydelse för en god arbetsmiljö utifrån en fokusering på chefsrollen medan ett annat diskuterar kopplingen mellan emotion, hälsa och arbetsliv. Ett projekt berör funktionshinder i arbetslivet och behandlar relationen mellan arbetsliv och mental (o)hälsa hos patienter i primärvården som är ganska välfungerande i en social miljö med fokus på relationen mellan evidensbaserad behandling av individer med problem och deras återgång till ett fungerande arbetsliv. Psykologi utgör huvudämnet i Personal- och Arbetslivsprogrammet (PA) vid HiG som utbildar omkring 50 studenter per år. Detta genererar examensarbeten som har direkt anknytning till hälsofrämjande arbetsliv. Därigenom finns också en lokal rekryteringsbas till forskarutbildning inom området hälsofrämjande arbetsliv vid HiG Leva med långvarig psykosocial ohälsa Den forskning inom socialt arbete som rör de stora folkhälsosjukdomarna såsom depression och beroendeproblematik utifrån ett socialt arbete perspektiv har redan antytts. Depression och beroendeproblem tillhör de vanligaste problemområdena inte bara i samhället utan också i arbetslivet och behöver förstås och analyseras med koppling till Hälsofrämjande arbetsliv och Arbetshälsovetenskap. Forskargruppen i socialt arbete har publicerat ett flertal skrifter inom depression och beroendeproblematik som har stor relevans och betydelse för den vidare utvecklingen av kunskap om dessa faktorers inverkan på (o)hälsa i arbetslivet och därmed för kunskapsutvecklingen inom Arbetshälsovetenskap. När det gäller organisation, kompetens och tid för forskning finns inom forskargruppen för socialt arbete 8 disputerade lektorer, 2 docenter och 3 professorer. Ämnesgruppen har 2 doktorander. För professorer kan tiden för forskning variera något eller vara mellan procent, för lektorer är motsvarande tid för forskning 20 procent. Denna basala tid för forskning ingår i huvudsak som en del i tjänsten enligt gällande arbetstidsavtal. Någon/några inom kollegiet har utökad tid för forskning finansierat via externa medel respektive ytterligare interna medel från Högskolans forskningsanslag. Samarbeten sker med andra lärosäten och universitet både nationellt och internationellt. På det nationella planet finns olika former av samarbeten med exempelvis Stockholms universitet och Umeå universitet. På det internationella planet har forskare inom avdelningen exempelvis deltagit i forskningssamarbeten med andra forskare från olika universitet exempelvis i Israel, USA och Skottland. Ett brett internationellt forskningssamarbete finns också representerat via internationella publikationer. Inom psykologikollegiet finns likaså forskningskompetens representerad med 1 professor och 3 docenter samt två disputerade lektorer. Ämnesgruppen har 2 doktorander. För professor och docenter kan tiden för forskning variera något, typiskt mellan procent, och för lektorer är motsvarande tid för forskning 20 procent. Som för gruppen socialt arbete finansieras forskningen både som en del ingående i tjänsten och av Högskolans interna forskningsmedel och av externa anslag. Psykologigruppen har publicerat sig i nationella och internationella forskningstidskrifter. Forskningsmedlen för de två grupperna socialt arbete och psykologi uppgår sammantaget till omkring 3,9 mkr för 2011 (varav cirka 2,0 mkr interna medel och 1,9 mkr externa medel). Två doktorandtjänster (80 % forskning) i socialt arbete finansieras via Högskolan i Gävle och ytterligare två doktorandtjänster i psykologi finansieras likaså av Högskolan i Gävle. 12

15 Högskolan i Gävle Ansökan om tillstånd att examinera på forskarnivå Miljöpsykologi Miljöpsykologi är ett eget forskningsområde inom HiG, med rötter i Statens institut för byggnadsforskning (SIB Gävle, ) och Kungliga Tekniska Högskolans Institution för byggd miljö i Gävle ( ). Denna institution införlivades med HiG år Miljöpsykologi är ett av kärnämnena i den forskarexamensrätt inom området Byggd miljö som HiG fick av HSV juni I miljöpsykologigruppen studeras buller, inomhusklimat och belysning med metoder och teori från experimentell psykologi, särskilt kognitionspsykologi. En forskningsspecialitet som vunnit internationellt erkännande är hur buller och inomhusmiljö påverkar kognition, minne och inlärning, särskilt hos barn. Därutöver har gruppen särskilda och dokumenterade kunskaper i undersökningsmetodik och avancerade statistiska analysmetoder. Två av miljöpsykologigruppens tre professorer har utöver sin bullerforskning vid HiG också mångårig och välmeriterad erfarenhet av forskning om arbete och hälsa vid Arbetslivsinstitutet (och dess föregångare). En av professorerna kom till Miljöpsykologigruppen 2003 och den andre i samband med att Arbetslivsinstitutet lades ned Miljöpsykologins relation till Hälsofrämjande arbetsliv och Arbetshälsovetenskap är innehållsmässigt och kompetensmässigt stark. Kunnandet om och utvecklingen av testmetoder för kognitiva funktioner som uppmärksamhet, arbetsminne, episodiskt minne, semantiskt minne och inlärning är nyckelfaktorer i att bestämma hur mycket och på vilka sätt olika arbetsmiljöer motverkar eller stimulerar kognitivt och annat arbete. Den starka anknytningen till Arbetshälsovetenskap syns också i de forskningsprojekt som miljöpsykologigruppen har externa anslag för : Arbetsminneskapacitetens väsen (VR), Bullerbördan - Ett nytt grepp på acceptabla akustiska betingelser i klassrum (Formas), Buller och återhämtning i kontorslandskap (AFA), och Buller inom förskolan - Ohälsa och preventiva insatser (AFA). Miljöpsykologin vid HiG har för närvarande tre professorer - två i miljöpsykologi (varav en emeritus, arbetande 25%) och en i teknisk yrkeshygien - två lektorer i miljöpsykologi, tre doktorander, en forskningsassistent och en laboratorieingenjör, båda på deltid. Två doktorandtjänster är under tillsättning. Professorn i teknisk yrkeshygien, en doktorand och en laboratorieingenjör arbetar i Umeå. Alla andra har sin tjänst i Gävle. Den externa finansieringen (VR, AFA, FAS m.fl.) har uppgått till ca: 11 mkr, den interna till ca: 8 mkr. För åren finns fortsatt extern finansiering säkrad om ca: 11 mkr och den interna kan förväntas bli ca: 10 mkr. Forskningsgruppens internationella publicering är betydande och av erkänt hög kvalitet, och forskningen inkluderar till en stor del internationella kontakter och forskningssamarbeten. Två av doktoranderna var 2010 på stipendievistelser i England och Tyskland inom ett stort EUprojekt. Miljöpsykologigruppen leder det FAS-stödda nationella nätverket/forskarskolan Människan och bullret (www.noisenetwork.se) där fler än 15 av landets ledande och handledande bullerforskare och fler än 10 doktorander ingår. Det nära samarbetet mellan Miljöpsykologigruppen och Ventilations- och luftkvalitetslaboratoriet inom HiG utgör en internationellt sett unik och högt respekterad forskningsansats, bl.a. därför att det utgör en av de få forskningsmiljöer i världen som på ett kompetent sätt håller samman hela kedjan från fysikaliska och kemiska beskrivningar av inomhusmiljön till hur människors psykologiska funktioner påverkas. Eftersom inomhusmiljö och luftkvalitet är viktiga frågor även inom arbetslivet är denna inriktning av hög relevans for ämnet Arbetshälsovetenskap. 6 HSV Reg.nr

16 Högskolan i Gävle Ansökan om tillstånd att examinera på forskarnivå Miljöpsykologigruppen har inom HiG ett pågående samarbete med CBF om forskning i samspelet mellan psykisk och fysisk arbetsbelastning (se avsnitt ). Med ämnet Biologi vid HiG har gruppen för Miljöpsykologi ett samarbete om analyser av stresshormoner vid arbete i bullriga kontorsmiljöer. Som framgått finns psykologi (cf. avsnitt 1.4.4) och miljöpsykologi som var sin gruppering inom olika akademier vid HiG. Skälen till detta är i första hand historiska. När Byggforskningsinstitutet i Gävle lades ned i mitten på 90-talet blev dess laboratorieforskning, dit miljöpsykologi hörde, en egen institution (Byggd miljö) vid KTH under fem år. Den institutionen fördes 2000 över till HiG, där det redan fanns en psykologigruppering, främst för undervisning. Vid flera tillfällen sedan 2000, senast vid HiG:s omorganisation till en akademistruktur 2010, har frågan om en sammanslagning av de två psykologigrupperingarna vid HiG varit uppe till diskussion. Svaret har varje gång tydligt varit att den forskningstunga, välintegrerade och väl fungerande miljöpsykologigruppen bör bevaras i sin befintliga form, åtminstone så länge gruppen fortsatt är framgångsrik med att få externa forskningsanslag. Nyttan av att ha en internationellt erkänd tematisk forskningsgrupp för miljöpsykologi inom profilen Byggd miljö har av HiG bedömts vara större än en disciplinmässigt grundad administrativ integrering av de två psykologigrupperna. Den bedömningen av miljöpsykologins nytta och värde för HiG är också ett av skälen till att miljöpsykologi satts att bära ett eget forskarexamensämne genom beslut i HiGs styrelse våren De två gruppernas olika tyngdpunkter i forskning och undervisning har inte hindrat täta personliga och professionella kontakter. Miljöpsykologigruppens medlemmar har varit och är lärare, handledare och examinatorer inom psykologiundervisningen, och grupperna har gemensamma högre seminarier. Några av miljöpsykologigruppens lektorer har sökt sig till psykologigruppen och några av psykologigruppens yngre medarbetare har rekryterats som doktorander till miljöpsykologgruppen eller gör sin kompetensutveckling inom miljögruppens forskningsprojekt. Våren 2011 inrättades ämnet Miljöpsykologi som forskarutbildningsämne på HiG inom området Byggd miljö, med miljöpsykologigruppen som verksamhetens tyngdpunkt. Trots och i vissa delar till följd av detta engagemang i en annan forskarutbildning är miljöpsykologigruppen en tillgång för området Hälsofrämjande arbetsliv, och för en eventuell forskarutbildning där. Gruppens verksamhet ligger i många delar mycket nära eller inom Arbetshälsovetenskapen, och den kompetens som gruppens forskare erbjuder är lika tillgänglig för en framtida doktorand i Hälsofrämjande arbetsliv med en inriktning mot exempelvis miljöns inverkan på fysisk prestationsförmåga som för en doktorand inom en mera klassiskt miljöpsykologisk fråga. Doktorander som handleds av miljöpsykologigruppen inom dess forskarutbildning kommer i många fall att kunna delta i den utbildningsmiljö som kommer att skapas inom Hälsofrämjande arbetsliv. Gemensamma seminarier och forskningsprojekt med andra grupper inom Arbetshälsovetenskap förekommer redan i dagens verksamhet, som beskrivits ovan Industriell ekonomi Forskningen inom Industriell ekonomi inriktas på verksamhetsutveckling vid industriell produktion av varor och tjänster. Fokus ligger på utformning och ledning av logistik- och försörjningskedjor (supply chain management) och innovationsprocesser (innovation management). Målet är att utveckla kunskap om hur organisationer framgångsrikt ska kunna realisera och balansera kraven på effektivitet, innovationsförmåga och hållbar utveckling. Ambitionen är att bidra till ökad konkurrenskraft och förnyelse samt goda arbetsförhållanden i industrin. En utgångspunkt är att ledning och utveckling av industriella verksamheter förutsätter ett nära samspel mellan teknik, kompetens och organisation. 14

17 Högskolan i Gävle Ansökan om tillstånd att examinera på forskarnivå Forskningen inom Industriell ekonomi organiseras i forskningscentrat CLIP (Centrum för logistik och innovativ produktion, se CLIP etablerades vid HiG 2009 med syfte att i nära samverkan med näringslivet i Gävleborg utveckla kunskaper, metoder och lösningar för effektiva, hållbara och innovativa logistik- och produktionssystem. CLIPs verksamhet har tre grenar: Forskning och utveckling, näringslivsinriktade utbildningar samt kompetensstöd och nätverksinsatser. HiG är via CLIP en av åtta partneruniversitet i den nationella satsningen Produktionslyftet. Etablerade forskningsprojekt och samarbeten finns för övrigt med KTH, Linköpings Universitet och Handelshögskolan i Stockholm samt genom två internationellt nätverk kring inköp respektive kring innovationsprocesser. Industriell ekonomi och CLIP omfattar 23 forskare och doktorander. Av dessa är två professorer, sex disputerade lektorer/forskare, nio forskarstuderande samt sex projektmedarbetare. Verksamheten omsätter omkring 7 mkr per år, där externa medel kommer dels från Regionförbund och Tillväxtverk, dels från Vinnova, KKS, Riksbankens Jubileumsfond. Forskningen inom Industriell ekonomi och CLIP har betydande kopplingar till profilen Hälsofrämjande arbetsliv. Exempelvis är flera forskningsprojekt inriktade på Innovationsprocesser och lärande. Detta handlar om utveckling av metoder för kreativa och innovativa arbetssätt och -miljöer som i sin tur främjar goda arbetsvillkor och utveckling av nya produkter och processer. Vidare bedrivs projekt kring implementering av lean-principer, där huvudfrågorna kretsar kring ledarskap och människans roll vid införande och etablering av lean. Projektet genomförs av två doktorander, inskrivna vid KTH:s skola för Teknik och Hälsa, som finansieras och handleds gemensamt för CLIP och CBF (cf. avsnitt ). Därutöver finns ytterligare två doktorander som är inskrivna i Industriell arbetsvetenskap vid KTH och som handleds av forskningsledaren vid Industriell ekonomi som har examinationsrätt i detta ämne vid KTH. Kopplingen till Hälsofrämjande arbetsliv är också tydlig i de forskningsprojekt som CLIP har med inriktning på uthållig produktion (socialt, miljömässigt och ekonomiskt). Det gäller dels ett projekt kring uthålliga försörjningskedjor dels ett internationellt projekt kring strategier för uthålligt inköp. 1.5 Utveckling av ämnet Arbetshälsovetenskap och området Hälsofrämjande arbetsliv vid HiG Som en konsekvens av HiG:s uttalade profilering mot Hälsofrämjande arbetsliv och i enlighet med HiG:s vision att nå en ledande position inom utbildning och forskning för en hållbar livsmiljö för människan har ett antal forskare och forskarkonstellationer gett tydliga uttryck för sin vilja att ta sig an forskningsfrågor som rör hälsa och arbetsliv, även om dessa forskare inte i dag primärt ägnar sig åt just detta tillämpningsområde i sin forskning. I och med sitt intresse av att bidra till forskningen inom Arbetshälsovetenskap är dessa forskare en stark resurs för handledning av forskarstuderande som vill ägna sig åt arbetshälsovetenskapliga frågor utifrån sin egen disciplins perspektiv. Forskarstuderande med en bakgrund i dessa discipliner ska därför kunna doktorera i Arbetshälsovetenskap, med specifika forskningsfrågor som helt eller delvis kan ligga utan för kärnverksamheten vid de starka arbetshälsovetenskapliga grupperna som idag finns vid HiG (cf. kapitel 1.4). Ekonomi Vid HiG:s Akademi för Utbildning och ekonomi, Avdelningen för Ekonomi, bedrivs longitudinell forskning om arbetsmiljösatsningar och deras relation till lönsamhet. En del av denna forskning har skett i samarbete med CBF. Exempelvis studeras hur medarbetares motivation och hälsa påverkas av ledarskapsstilar i företag som uppvisar långsiktig tillväxt, och hur arbetsmiljöarbete används som ett element i företagens varumärkesbildning. Ekonomer från denna avdelning medverkar i masterutbildningen i Arbetshälsovetenskap, och en av CBF:s doktorander har en expert i mikroekonomi från denna avdelning som biträdande handledare. 15

18 Högskolan i Gävle Ansökan om tillstånd att examinera på forskarnivå Datavetenskap och Besluts-, risk- och policyanalys Vid HiG:s Akademi för Teknik och miljö, Avdelningen för industriell utveckling-itsamhällsbyggnad, finns forskning och utbildning med inriktning mot datorbaserad visualisering av exempelvis industriella processer. Forskargruppen har samarbetat med CBF i en ansökan till Vetenskapsrådet om en metod för non-invasiv datorstödd bedömning av handledsvinklar i repetitivt yrkesarbete. Vid avdelningen finns dessutom grund- och tillämpad forskning i beslutsfattande, exempelvis hur och varför människan sammanfattar olika informationskällor i ett slutgiltigt beslut. Denna forskning är tydligt relevant för komplexa beslut i näringslivet, där exempelvis arbetsmiljöhänsyn vägs mot produktionstekniska principer om standardisering och kontroll. Inom avdelningen finns f n en professor inom besluts-, risk- och policyanalys och en professor inom datavetenskap, vars handledarkompetens är tydligt relevant för frågor inom ämnet Arbetshälsovetenskap. Dessutom har avdelningen ett nära samarbete med statistisk expertis, inklusive en adjungerad professor i statistik, vid Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap vid samma akademi. Även detta representerar en handledarresurs för frågor inom Arbetshälsovetenskap. En ytterligare faktor med stor potential för Arbetshälsovetenskapens utveckling vid Högskolan är det nystartade masterprogrammet i Arbetshälsovetenskap. I programmets kurser kommer även disputerade lärare som i dagsläget inte har sin forskning inom Arbetshälsovetenskap att undervisa. På så sätt skapas ett möte mellan ämnet och forskare med relevant grundkompetens men som i dagsläget inte forskar i Arbetshälsovetenskap. Vidare kan studenterna, som till betydande del har tidigare yrkeserfarenhet relaterad till arbetshälsoområdet, bidra med nya forskningsidéer till undervisande forskare. Inom programmets kurser planeras seminarier och tematiska föreläsningar med inbjudna forskare som kommer att vara öppna och annonseras på hela Högskolan. Sammantaget kan dessa olika möten vitalisera och utveckla området inom Högskolan. Programstudenterna utgör även ett mycket värdefullt rekryteringsunderlag till en framtida forskarutbildning. Genom masterutbildningen skapas ytterligare kontakter med intressenter i omgivande samhälle, t.ex. genom det utbildningsråd med extern representation från näringsliv och offentlig sektor som bildats, och genom att studenternas projektarbeten genomförs i samverkan med aktörer i omgivande samhället. Utöver den breda forskning som ryms inom ämnet Arbetshälsovetenskap ger området Hälsofrämjande arbetsliv utrymme för ytterligare forskning, som faller inom den avgränsning som gavs ovan i avsnitt 1.2, men som inte inkluderas i Arbetshälsovetenskap enligt dess beskrivning i avsnitt 1.3. Exempel på vetenskapliga discipliner som idag finns vid HiG och som erbjuder intressanta utvecklingsmöjligheter inom området Hälsofrämjande arbetsliv, fast vid sidan om Arbetshälsovetenskap, är litteraturvetenskap (t.ex. studier av arbetshälsans plats i litteraturen), historia (t.ex. studier av synen på arbetshälsa genom tiderna) och didaktik (t.ex. studier av inlärningsprinciper i skolidrotten). Enligt HiG:s Forsknings- och utbildningsstrategi (bilaga A) vill HiG arbeta för att utveckla en profil inom utbildningsvetenskap. Denna eventuella profil skulle mycket väl kunna bli ett intressant komplement till profilen Hälsofrämjande arbetsliv. 1.6 Verksamhet och kompetens vid HiG inom ämnet Arbetshälsovetenskap sammanfattning Som framgått av avsnitten 1.4 och 1.5 har HiG en sedan många år etablerad forskningsverksamhet av internationell dignitet inom den delen av Arbetshälsovetenskapen som rör belastningsrelaterade besvär, dess orsaker, prevention och behandling. Denna verksamhetsinriktning är koncentrerad till Centrum för belastningsskadeforskning, CBF, som 16

19 Högskolan i Gävle Ansökan om tillstånd att examinera på forskarnivå 2009 tilldelades ett FAS-centrumstöd, och som från och med hösten 2011 även är hemvist för en masterutbildning i ämnet Arbetshälsovetenskap. Därtill kommer verksamhet med inriktning mot arbetsliv, arbetsmiljö och arbetshälsa vid flera andra grupper vid HiG: miljöpsykologi, där forskningen bl.a. inriktas mot bullers inflytande på kognitiv prestationsförmåga; industriell ekonomi, som studerar arbetsmiljöeffekter av organisatoriska förhållanden, t.ex. rationaliseringsprinciper; folkhälsovetenskap, vars forskning nu ges en starkare fokus mot relationer mellan arbets- och folkhälsa; vårdvetenskap, där man bl.a. studerar arbetsorganisation och arbetshälsa i äldrevården; socialt arbete och psykologi, med vinklingar mot långtidssjukskrivningar och funktionshindrades villkor på arbetsmarknaden. Därtill kommer ytterligare forskning av tydlig relevans för Arbetshälsovetenskap inom flera grupper, främst vårdvetenskap, socialt arbete och psykologi där det finns hög kompetens inom arbetslivsrelevanta hälsofaktorer som depression, ångest, missbruk och demens, samt kompetens gällande kognitiva-emotionella funktionssätt som är väsentlig för att förstå olika kognitiva störningar och psykosocial ohälsa i arbetslivet. Även inom ekonomi, datavetenskap och besluts-, risk- och policyanalys finns en forskningskompetens som är av stort intresse för Arbetshälsovetenskap, och som kan träda till om en framtida forskarstuderande vill grunda sin forskning i dessa ämnen. Sammanfattningsvis finns det därför vid HiG verksamhet och kompetens inom ett brett spektrum av de ansatser och inriktningar som krävs för att täcka in ett så pass mångvetenskapligt ämne som Arbetshälsovetenskap. 2 Handledarresurser Som framgått av kapitel 1.4 byggs forskningsämnet Arbetshälsovetenskap vid HiG upp av ett antal grupper som var och en inkluderar ett antal medarbetare med handledarkompetens. Tabell 1a visar omfattningen av formell handledarkompetens i dessa grupper, dvs. medarbetare med docentur eller professur. Sammantaget finns där 14 docenter och 12 professorer, som representerar pågående huvudhandledarskap av 30 doktorander 7, varav 26 är finansierade av och verksamma vid HiG. Ett flertal av dessa docenter och professorer har mångårig erfarenhet av handledning fram till disputation. Det finns ytterligare 35 disputerade lektorer, adjunkter och forskare i grupperna (tabell 1b), varav somliga godkänts som huvudhandledare av lärosäten utan för HiG och för närvarande handledar doktorander. De doktorander som i dag är verksamma vid HiG är inskrivna vid flera olika lärosäten; med en dominans av Umeå universitet och Uppsala universitet (med vilket HiG har ett samarbetsavtal som reglerar villkoren för forskarutbildning). Som en indikator på kompetensen hos HiG:s handledarkår kan nämnas att mer än 10 doktorander som arbetar vid andra lärosäten än HiG har en av de HiG-medarbetare som finns i tabell 1a som biträdande handledare. Utöver de handledarresurser som framgår av tabell 1a och 1b erbjuder HiG handledarresurser vid de angränsande grupper som beskrevs i kapitel 1.5; sammantaget 1 docent och 5 professorer (tabell 2a). Dessa grupper innehåller ytterligare 7 disputerade lektorer, adjunkter och forskare (tabell 2b). De handledarresurser som finns vid HiG spänner över ett stort antal ämnen av relevans för området Hälsofrämjande arbetsliv och ämnet Arbetshälsovetenskap och representerar både djup och bredd inom området. HiG kan därför erbjuda framtida doktorander i Arbetshälsovetenskap en genuin mångvetenskaplig handledningsresurs, vilket är synnerligen lämpligt på ett område som till sin natur måste ta ett mångvetenskapligt grepp på forskning och utbildning. Dessutom har HiG i och med sin begränsade storlek och uttalade profilering särskilt goda förutsättningar i 7 Därtill kommer 1 doktorand vars huvudhandledare inte är docent eller professor 17

20 Högskolan i Gävle Ansökan om tillstånd att examinera på forskarnivå jämförelse med större universitet för att skapa en både geografiskt, personalmässigt och institutionellt sammanhållen verksamhet tvärs över klassiska vetenskapliga discipliner. HiGs jämförelsevis unga ålder är också en styrka i relation till mångvetenskapliga samarbeten; det finns inga stora ämnesbundna institutioner med traditionstyngda relationer till andra ämnen. CBF:s befintliga verksamhet är ett vittnesbörd om detta. HiG kan därför ge sina doktorander en identitet inom det nya forskarutbildningsämnet Arbetshälsovetenskap. Av de tillsvidareanställda handledare som listas i tabell 1a är 25% yngre än 50 år, 48% mellan 51 och 60 år, och 27% är 61 år eller äldre. För de senare, som fram för allt finns inom Miljöpsykologi (avsnitt 1.4.5) och Socialt arbete (avsnitt 1.4.4) har HiG tagit fram en strategi för återrekrytering och allokerat särskilda medel för detta. Kommer HiG att få forskarexamensrätt i Arbetshälsovetenskap är avsikten att stärka kompetensutvecklingen inom ämnet genom avdelning av ytterligare resurser för att lyfta handledarkompetensen inom de områden där den behöver stärkas, särskilt folkhälsovetenskap (cf. avsnitt 1.4.2) och vårdvetenskap (cf ). På båda dessa områden pågår redan nu meriteringsinsatser och nyrekryteringar för att allmänt styrka ämnet. Med tanke på antalet relativt unga handledare, den medvetenhet som finns vid HiG om nödvändigheten av att skjuta till resurser vid en generationsväxling, och den vilja som finns för att prioritera områden med forskarexamensrätt anser vi att det finns stabila och långsiktiga handledarresurser vid HiG inom området Hälsofrämjande arbetsliv, och särskilt inom ämnet Arbetshälsovetenskap. 3 Forskarutbildningsmiljö En hög kvalitet av forskarutbildningen förutsätter en levande forskningsmiljö, ämnesmässig kompetens, handlarresurser, etablerade nationella och internationella kontakter med ledande forskargrupper inom relevanta områden, internationaliseringsprogram, etablerade näringslivskontakter, en stark koppling till utbildning på grund- och avancerad nivå, samt en god infrastruktur. Den forskarstuderande som bedriver sina studier vid HiG har minst två utbildningsmiljöer att tillgå. Den ena är vad HiG tillhandahåller inom sina verksamheter i Gävle och Umeå, den andra är de miljöer de forskarstuderande får tillträde till nationellt och internationellt genom de kontakter deras handledare och lärare kan förmedla. HiG har ett särskilt gynnsamt utgångsläge i båda dessa. Genom att HiG inte själv tidigare haft forskarexamensrätt har de doktorander som varit verksamma vid HiG i stora delar läst sina kurser på andra ställen än i Gävle. Ett samarbete med andra lärosäten om kurser kommer att fortsätta även om HiG får egen forskarutbildning, samtidigt som att nytillkomna HiG-doktorander kan få läsa och examineras på sina obligatoriska kurser vid HiG. Ett eget intag av nya doktorander i Arbetshälsovetenskap, som läser inledande obligatoriska kurser tillsammans vid HiG, ger goda förutsättningar för att studenterna kan utvecklas både professionellt och personligt. En sådan gynnsam social studiesituation förstärks ytterligare av att HiG under 2011 har påbörjat en forskarutbildning inom området Byggd miljö (enligt tillstånd från HSV 2010), där åtminstone ett av kärnämnena (miljöpsykologi) har så pass många beröringsytor med Arbetshälsovetenskap att de forskarstuderande i stor utsträckning kommer att kunna gå samma obligatoriska kurser. I dagsläget (september 2011) är sammanlagt 27 doktorander (tabell 4) verksamma vid HiG inom kärnforskargrupperna inom Arbetshälsovetenskap (cf. kapitel 1.4). Dessa doktorander är inskrivna vid olika lärosäten, men har sin huvudhandledning och främsta studiesociala miljö vid HiG. Dessutom har HiG, som framgått i kapitel 1.4 och 1.5, en beredskap att handleda framtida doktorander inom Arbetshälsovetenskap med avstamp i ett antal olika vetenskapliga discipliner. En forskarutbildning i Arbetshälsovetenskap kan därför förväntas leda till att en mycket intressant mångvetenskaplig miljö kommer att formeras för de blivande (och befintliga) 18

Arbetsordning för inrättande och avveckling av forskarutbildningsämne

Arbetsordning för inrättande och avveckling av forskarutbildningsämne 1 Arbetsordning för inrättande och avveckling av forskarutbildningsämne Fastställd av Utbildnings- och forskningsnämnden 2013-04-17 Reviderad upplaga 2014-04-09 Dnr HIG-STYR 2013/66 2 Innehåll Inrättande

Läs mer

Granskning av ansökan om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området hälsofrämjande arbetsliv

Granskning av ansökan om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området hälsofrämjande arbetsliv Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Reg.nr 641-5485-11 SAKKUNNIGAS YTTRANDE 2012-05-22 Granskning av ansökan

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Arbetsmiljö, hälsa och lika villkor Umeå universitet ska vara en arbetsplats som präglas av respekt för och tillit till individen samt vara

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Fysioterapeutiska insatser är avgörande för en hälso- och sjukvård med hög kvalitet och god patientsäkerhet. Fysioterapeuternas kunskapsområde

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Christin Ahnmé Ekenryd Programkoordinator Enheten för interventions- och implementeringsforskning Programmet för forskning om metoder

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Missbrukspsykologi En introduktion till ämnet Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset claudia.fahlke@psy.gu.se

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården ISM skall verka för att stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt föra ut erfarenheter och kunskaper inom det

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Utlysning, Vinnvård Fellows 1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Vården och omsorgen står inför stora utmaningar. En åldrande befolkning, ny teknik och ökade förväntningar från patienter

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2015 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa Efterfrågad kompetens Hälsovetare HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa HälsoAkademikerna och SRAT Juni 2013 Foto: Istock, Colourbox. Illustration:

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson Akademin för

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Programbeskrivning för doktorsprogram

Programbeskrivning för doktorsprogram Programbeskrivning för doktorsprogram i Teknik och Hälsa vid KTH Programbeskrivningen är fastställd av Lars-Åke Brodin, Ewa Wigaeus Tornqvist, Svein Kleiven 2010-09-10, ändrad: 2010-09-10 Programbeskrivning

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Irene Jensen Professor Enheten för interventions och implementeringsforskning (IIR) Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10 Utbildningsplan för masterprogrammet i 4HI10 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2009-11-06 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-11-24 Sid 2 (7) 1. Basdata 1.1. Programkod 4HI10 1.2. Programmets

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning

Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning 73 Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning Det finns positiva tecken på att något ska hända med arbetslivsforskningens villkor. Mer bekymmersamt är att facket

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

God arbetsmiljö Friska arbetsplatser Seminarium på Arbetsmiljöverket 27 april 2012

God arbetsmiljö Friska arbetsplatser Seminarium på Arbetsmiljöverket 27 april 2012 God arbetsmiljö Friska arbetsplatser Seminarium på Arbetsmiljöverket 27 april 2012 Per Lindberg, Uppsala universitet & Högskolan i Gävle Eva Vingård, Uppsala universitet Uppdraget En kunskapsöversikt över

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

AFA Försäkrings FoU - finansiering

AFA Försäkrings FoU - finansiering AFA Försäkrings FoU - finansiering Skapa värde för våra uppdragsgivare genom att i ett långsiktigt perspektiv bidra till ett gott arbetsliv utan skador och arbetssjukdomar Forskning, utveckling och kunskapsförmedling

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

ONLINETERAPI.NU PROJEKTPLAN

ONLINETERAPI.NU PROJEKTPLAN ONLINETERAPI.NU PROJEKTPLAN http://www.onlineterapi.nu BAKGRUND En av våra största utmaningar i samhället är att ge råd och stöd till personer som mår dåligt och lider av olika typer av psykologisk problematik.

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen 1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS 1. Bakgrund till rekommendationen EU:s centralorganisationer på arbetsmarknaden UNICE/UEAPME, CEEP och EFS ingick ett ramavtal om

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Framställan angående anställningar av professorer i företagsekonomi, inriktningarna entreprenörskap och redovisning.

Framställan angående anställningar av professorer i företagsekonomi, inriktningarna entreprenörskap och redovisning. Bil 66 HÖGSKOLAN I GÄVLE AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI AVDELNINGEN FÖR EKONOMI 2010-11-23 AVDELNINGSCHEF LARS STEINER Dnr 21-1454-55/10 Fastställt Högskolestyrelsen 2010-12-10 Till Högskolestyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina RIKTLINJER Diarienummer: 40-387/12 Datum: 2012-08-15 Beslutat av: GUN Beslutsdatum: 2012-08-22 Revidering: 2015-01-30 Giltighetstid: tillsvidare Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde

Läs mer

Inbjudan till AFA Försäkrings FoU-dag den 25 november

Inbjudan till AFA Försäkrings FoU-dag den 25 november FÖRSÄKRING Inbjudan till AFA Försäkrings FoU-dag den 25 november Nu är det dags för vår tredje FoU-dag. Forskare och andra aktörer inom arbetsmiljö och hälsa ger en bild över kunskapsläget och aktuella

Läs mer

Kursplan. Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health

Kursplan. Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA422 Dnr 196/1-510 23/2-510 Beslutsdatum 1-09-11 2-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa Engelsk benämning Ämne Caring

Läs mer

Hälsoträdgård i Malmö

Hälsoträdgård i Malmö Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i HANDIKAPPVETENSKAP Disability Science Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström Folkhälsoarbete Organisationsanalys Uppgift 3 Lisa Bergström 2013 Huvudområde: Folkhälsa Kursnamn: Folkhälsoarbete Programnamn: Hälsopedagogiska programmet Handledare: Maria Savela Examinator: Ola Westin

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014 , fil.dr i sociologi Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014 Från sjukpreven-on -ll hälsofrämjande Helhetsperspektiv: Risk och - friskfaktorer för att minska sjukdom och främja hälsa Ökat

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i PSYKOLOGI Psychology Studieplanen är utfärdad den 3 maj 1977 (dnr CF 62-240/2007). 1 Den har senast ändrats den 10 november 2014 (dnr

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi Fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi (Doctoral studies in Psychology) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för ekonomi,

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44

Läs mer