PER PEKTIV KRISTET. Alla som hörde det häpnade över vad herdarna sade. SVENSKA KYRKAN I ALINGSÅS HEMSJÖ ÖDENÄS NR 4 DEC 2005

Transkript

1 KRISTET PER PEKTIV S SVENSKA KYRKAN I ALINGSÅS HEMSJÖ ÖDENÄS NR 4 DEC 2005 Alla som hörde det häpnade över vad herdarna sade. KRISTET PERSPEKTIV NR 4/05 1

2 i Christinae startar måndag 16 januari. Andrum i Christinae kyrka Varje vardag kl 12, utom tisdagar. En möjlighet att varva ner några minuter mitt på dagen. Onsdagar och fredagar kan du också äta lunch efteråt i Christinaesalen. Årets första Tomasmässa i Landskyrkan firas söndag 29 januari kl ALPHA i Noltorp och Hemsjö Välkommen du som vill ta reda på mer om kristen tro. Alpha-fest i Noltorpskyrkan söndag 22/1 kl Information om vårens Alpha-kurs, mat, föredrag och musik. Anmälan senast 18/1 till Stefan Ytterbrink, eller maila till alpha@alingkyrk.nu I BÖRJAN AV 2006Vårens vardagsverksamhet Alphagruppen i Noltorpskyrkan samlas på torsdagar kl med start 2/2. Beta-träffarna fortsätter på onsdagar kl Föreläsningen är öppen för alla intresserade med möjlighet till samtal i grupp efter föredraget. Start 1/2. Upptaktskväll i Hemsjö församlingshem söndag 29/1 kl Introduktion, måltid, underhållning. Anmälan senast 26/1 till Helena Ingeborn, Alphakursen i Hemsjö kommer att pågå under tio torsdagskvällar i vår med start den 9/2. Läs mer om Alpha på Kors & Tvärs i Christinae För alla som är intresserade av att lösa korsord, nybörjare som vana lösare. Torsdagar kl i Övre rummet. Start 19/1 när livet går sönder Svenska kyrkan i Alingsås och Alingsås kommun erbjuder gruppverksamhet för barn och ungdomar som mist syskon eller föräldrar genom dödsfall. Gruppen vänder sig till barn och ungdomar i skolåldern. Dödsfallet kan ligga nära eller långt tillbaka i tiden. Anmälan senast 24 januari. För information och anmälan ring: Marie Sylvén, Svenska kyrkan, (må to 10 13), (kvällstid). Eva B Andréasson, Alingsås kommun tel (efter kl 16.00) ONSDAGKVÄLLAR i Christinae kyrka Tankar för själen Den mycket uppskattade och välbesökta föredragsserien återkommer med tre intressanta onsdagkvällar i vår: Biskop Erik Aurelius och professor Carl- Reinhold Bråkenhielm samtalar med journalisten Carin Ahlqvist den 8 februari. Frågan är: Kan man lita på bibeln? Den 22 februari talar Lisbeth Carlborg, präst och uppskattad föredragshållare, om surkorv eller russin om konsten att erövra sin glädje. Väder, vind och livets allvar handlar det om den 8 mars. Martin Lönnebo och Tomas Sjödin samtalar. After work för kvinnor Helena Jeswani håller i kvällens röda tråd onsdag 1 februari: Vad ser mina ögon? om att se och inse. Britta Svensson från EKHO i Göteborg medverkar den 1 mars. Den 5 april handlar det om aktuella livsteman hos 55-åriga kvinnor: När livet ställer nya krav. Tankar för själen och After Work för kvinnor börjar kl Mässa i taizéanda fi ras kl VÅRENS KONSERTPROGRAM i Christinae kyrka inleds den 21 jan med världsartisten Dan Laurin på blockfl öjt och barockensemblen Corona Artis. Spännande klezmermusik blir det den 28 jan. Salomon Helperin s Yiddish Salsa Band spelar trumpet, klarinett, dragspel och bas. Oscar Fredriks kammarkör sjunger. I februari får vi bland annat lyssna till orgel och trombon under rubriken Jazz&Tango i vintertid. En av Europas mest framstående cembalister, Lars Ulrik Mortensen, och Göteborgs gosskör kommer också i februari. Tomas von Brömssen presenterar ett Taubeprogram tillsammans med Gunnar Eriksson och en handplockad grupp sångare och musiker den 11 mars. Konserterna är på lördag em kl 17, förutom den 11 mars då vi dubblerar kl 15 och 18. Hela vårens konsertprogram hittar du på KRISTET PER SPEKTIV NR UTGES AV Alingsås pastorat Box Alingsås tel ANSVARIG UTGIVARE Jan Kesker, kyrkoherde I REDAKTIONSGRUPPEN DETTA NUMMER Olof Konnebäck, redaktör Diana Eliason, redaktionssekr. Nina Jansson, Katarina Sandblom, Jan Kesker, Helena Ingeborn E-POST diana.eliason@alingkyrk.nu GRAFISK FORM Margareta Brisell Axelsson PRODUKTION Lokomotiv kommunikation TIDNINGEN DISTRIBUERAS av sdr till alla hushåll i Alingsås pastorat VID UTEBLIVEN TIDNING ring UPPLAGA TRYCK wm-tryck, Alingsås NÄSTA NUMMER av Kristet Perspektiv utkommer 2 april 2006 TEXT OCH BILD om inget annat anges: Olof Konnebäck OMSLAGSBILDEN Fåraherde i Ödenäs. Foto: Karin Andersson 2 KRISTET PERSPEKTIV NR 4/05

3 Bra berättelser är livsviktiga Man ska kunna spegla sig på något sätt i berättelsen. Djupast sett handlar det om att känna att man inte är ensam i tillvaron. Det finns andra som tänker och känner likadant som jag. Vi samtalar med Eva och Staffan Nattsén om vad som kännetecknar en bra berättelse. Det viktigaste är inte att man känner igen sig på ett ytligt plan, säger Staffan. Tvärtom kan det vara en poäng att berättelsen ligger på ett visst avstånd från min vanliga vardag. Det är som om det är lätttare att se på sig själv utifrån om man förflyttar sig till en annan miljö och kanske en annan tid Både Eva och Staffan har anledning att fundera över berättelser och berättande i sina jobb. Eva är lärare på Gustav Adolfsskolan och Staffan arbetar på Teater Uno i Göteborg. Dessutom har de som föräldrar delat många berättelseupplevelser med sina barn. OLIKA FASER I LIVET Vilka berättelser har ni själva påverkats av? Det har varit olika i olika faser av livet, säger Eva. När jag var liten var jag förtjust i Bröderna Grimmsagorna. De handlar mycket om att den som är yngst och oansenligast räddar situationen. Eftersom jag var minst i vår familj är det inte svårt att förstå vad det var som attraherade Det är inte säkert att det behöver vara stor litteratur för att skapa genklang, säger Staffan. Jag hade en period med Hjortfotsböcker. Det påverkade nog min uppfattning om hur man ska vara som människa ganska mycket. Hjortfots mod, styrka och klokhet var ideal som gjorde intryck. Sen ska man naturligtvis vara medveten om att det är inte alltid berättelser används i det godas tjänst MÅSTE VARA TOLKNINGSBAR En berättelse är ett verktyg som vi som människor kan använda i våra egna ställningstaganden. Därför är det nödvändigt att berättelsen är tolkningsbar annars har den ingen kraft, menar Staffan och Eva. Att läsa till exempel bibelns berättelser som bokstavliga referat av historiska händelser är att förminska styrkan i dem. Julevangeliet är ett bra exempel på en stor berättelse. I det värnlösa barnet finns något vi alla känner igen, säger Eva. Och det är en berättelse med flera dimensioner, konstaterar Staffan: Det handlar om en familj som är hotad och som räddar sig genom att fly. Här finns Marias vånda för vad det ska bli av det märkliga barnet, Josefs känsla av utanförskap osv. Berättelsen förändras beroende på vem som tar emot den. Därför kan man aldrig komma fram till den rätta tolkningen. Det är det som är bra! HJÄLPER OSS ATT LEVA All konst handlar väl om att erbjuda en arena där man, medvetet eller omedvetet, kan tolka in sitt eget liv, funderar Staffan vidare. Det grundläggande är att berättelsen fångar existentiella problem, vad det är att vara människa sen kan den utspela sig var som helst och när som helst. Det finns en risk att vi förenklar för mycket i vår tid. Jag tror vi behöver komplexiteten. Vi behöver få nyanser för att bli klokare, vi behöver få vrida och vända på våra liv. Blir berättelsen för enkel eller ytlig berövas den det mänskliga dilemmat, och då fungerar den inte. Kanske man kan säga att konstens grunduppgift är att hjälpa oss att vilja leva. Då tror jag det är viktigt att det någonstans finns ett hopp om förlösning, säger Eva. Att det finns en utväg när det är som allra mörkast. Det gäller hela livet men speciellt i tonåren, när man ska ta det stora klivet att bli vuxen och det gungar lite extra. Då är det viktigt att kunna känna att om jag står för det jag tror är rätt, då blir det bra till slut. Isen kommer att knaka, jag kanske blir blöt, men det kommer att gå. Andra har gått här förut KRISTET PERSPEKTIV NR 4/05 3

4 Har kyrkan kört in i fel spår? Kyrkan borde leva mer i sina berättelser än i lärosatserna! Jenny hostetter har skrivit en bok om muntligt berättande. Berättelsens röst lyfter fram det muntliga berättandets funktion i Sverige idag. Boken är en fascinerande upptäcktsfärd, som belyser många olika aspekter av berättande. Ett av kapitlen handlar om berättelser i de tre religionerna kristendom, judendom och islam. Likheterna är större än skillnaderna, menar Jenny Hostetter. I alla religioner uttrycks det grundläggande innehållet i tron i berättelser. Inom stora delar av kristendomen har dock berättelsernas ställning försvagats till förmån för ett mer teoretiskt och intellektuellt förhållningssätt. I stället för att låta de bibliska berättelserna om skapelsen, Jesus och apostlarna stå för sig själva har man gjort en lära av deras innehåll. Ett tydligt exempel är trosbekännelsen. TVÅ SPÅR I Berättelsens röst beskriver ärkebiskop KG Hammar detta som två spår som löpt jämsides i den världsvida kyrkans historia. Det första är den hebreiska eller judiska poetiska berättartraditionen. Det andra spåret är den grekiska, mer analyserande och rationella traditionen. KG Hammar beklagar att kyrkan åkte in i det grekiska spåret. Det är synd, bland annat därför att berättelsernas poetiska språk är mindre tidsbundet. Det är det som är så fascinerande, säger Jenny Hostetter. Samma berättelser fungerar för olika människor i olika tider. Jenny menar att kyrkan skulle upplevas som mer aktuell och angelägen om berättande fi ck en större plats. Ta till exempel berättelsen om Petrus. Den kan många av oss känna igen sig i. Han vill väl, men sviker ändå. Till sist blir han upprättad på ett fi nt sätt Själv minns Jenny när hon som barn fick höra om Pappa Panovs stora dag i kyrkan på julafton hemma i Arvidsjaur. Det var en fantastisk upplevelse, som inte plattades till med förnuftiga förklaringar efteråt. Sånt sitter kvar hela livet! BERIKAR MITT LIV Jenny, som numera bor i Ödsmål, började mer aktivt intressera sig för berättelser och berättande när hon arbetade som gymnasielärare i religion och svenska. Efter att ha vidareutbildat sig till journalist såg hon en möjlighet att fördjupa sig i ämnet och skrev boken Berättelsens röst tillsammans med scenberättaren och konstnären Mats Rehnman. För närvarande ägnar hon sig bland annat åt att hålla kurser om berättandets betydelse i pedagogiken. Hon arbetar också med berättande som en lustfylld metod för invandrare att lära sig svenska. Vi använder ju muntliga berättelser hela tiden, men vi utnyttjar inte den potential som fi nns i ett medvetet berättande. Varje människa har något att berätta. Och att lyssna till olika typer av berättelser berikar livet på många sätt. Vad är det då som gör att vi inte hör mer berättelser i kyrkan? Varför har kyrkan i så hög grad dragits åt det resonerande och förklarande hållet? Jag tror att det till stor del handlar om kontroll. En berättelse är mer demokratisk var och en kan göra sin egen tolkning. Det har kyrkans makthavare varit rädda för. Berättelsernas funktion är alltså en fråga som skär rakt in i kyrkans innersta väsen. Det är en utmaning för kyrkan att ta den diskussionen på allvar. Men jag tror den är mycket viktig för kyrkans framtid, säger Jenny Hostetter. Jenny Hostetter foto: inger björklund MUG MåndagsUngdomsGruppen och Frilufts- och Hantverksprojektet börjar vårterminen tillsammans med ett läger på Färgengården januari. Vill du också vara med? Ring Paulina Lindgren, eller I BÖRJAN AV 2006 Frälsarkransen tre tisdagskvällar och en retreatdag. Som uppföljning till Martin Lönnebos med verkan i Tankar för själen inbjuder vi till tre kvällar kring Frälsarkransen : 28/3, 4/4 och 11/4 kl Lokal: Christinaesalen, Christinae kyrka. Kontakt: Lena Kesker , Christina Lövestam Ingen anmälan. Det blir också en retreatdag 20/5 i Bälinge kyrka och församlingshem på samma tema. Skrivarseminarium om andlighet fyra lördagar i vår. Tema: Hur skriver man om sina andliga erfarenheter? Handledare: Inga-Lina Lindqvist, lärare i skrivandets konst vid Folkuniversitetet i Stockholm. Klockan i Noltorpskyrkan. Kontakt: Christina Lövestam , Lena Kesker Anmälan. Begränsat antal platser. 4 KRISTET PERSPEKTIV NR 4/05

5 Mordet på jultomten och andra julberättelser Det finns många julberättelser. Kyrkoherde Jan Kesker har plockat fram några läsvärda exempel ur sin bokhylla. V id den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Så börjar Lukas att berätta i det som för oss är Julevangeliet, julberättelsen framför andra. Och denna berättelse har följt oss sedan dess. Vi läser den, reflekterar över den, återberättar den med egna ord, låter den leva sitt eget liv hos oss. Julevangeliet inspirerar oss till att skriva nytt kring julen och allt som hör till denna stora och märkliga högtid. Låt mig få dela några exempel från min bokhylla för att bredda våra julreferenser. georg granberg var i över 30 år präst i Funäsdalen i Härjedalen kom boken Jul i fjällen ut. Med värme och kärlek skildrar Granberg det ofta karga livet i fjällvärlden och de profiler som fanns där. Han säger bl a: I svenska marker är det bara samerna som ännu i vår tid håller vakt om julnatten över sin hjord. Författarinnan Lise Nörgaard har kallats en dansk Mark Twain. I boken Julen är alla hjärtans fest presenterar hon fyra festliga julberättelser. Varmt humoristiskt och härligt ironiskt skildrar hon den glädjens och familjens högtid som inte alltid blir som man tänkt sig. Vi kan läsa om den 11-årige Sören som skall resa med tåg från Köpenhamn till mormor på Jylland. Med på resan är pappa, mamma och en protesterande storasyster. Berättelsen är dråplig och får ett något oväntat slut. I början av 1800-talet skrev den amerikanske författaren C C Moore en liten julberättelse som fått enormt genomslag i den anglosachsiska världen: The night before Christmas (Natten före jul). En poetisk saga i stil med Rydbergs Tomten. För det handlar om tomten som med sina åtta namngivna renar är ute med sin släde för att förse alla barn med julklappar. Han stannar till hos en familj, kliver ner genom skorstenen för att fylla de upphängda strumporna. Och då händer märkliga ting. Under i julnatten. Läs själv hur det går! Berättelsen, i olika utgåvor, är ofta rikt illustrerad utkom en samlingsvolym med titeln Mordet på jultomten och andra juldeckare. Henning Mankell och Håkan Nesser berättar om hur det gick till när Kurt Wallander och Van Veeteren möttes en sen julafton i Maardam. Liza Marklund låter sin hjältinna Annika Bengtzon lösa mysteriet med vedtjuven och i Jan Mårtenssons bidrag får Johan Kristian Homan ett oväntat besök. Jul och deckare är ingen vanlig kombination och kanske därför lite extra spännande. I New York bor en deckarförfattarinna som heter Mary Higgins Clarke. Hon och hennes dotter har de senaste åren gett ut speciella juldeckare med New York som skådeplats. Mycket roande att läsa, men fi nns nog tyvärr inte på svenska. genom att läsa stimuleras också vår egen berättarlust. Berättelserna får leva och utvecklas och kanske till sist bli en del av vår egen livsberättelse. Till sist vill jag dela de avslutande stroferna i en bön av Georg Granberg: Herre, låt ditt under ske. Låt ångest vändas i friden. Som herdar en gång hörde din sång, när Jesus blev född i tiden, Stå vi som de, vänta som de. Herre, låt ditt under ske. Jan Kesker Gissa julsången! Här är början på fyra sånger som ofta sjungs så här års men i en något annorlunda version. Frågan är vilka sånger som döljer sig bakom denna lite friare tolkning? 1. Fräsch gryning mitt husbondfolk, på denna plats kommer illuminerad brallis. 2. Har ni lust få kunskap om och har ni lust att haja på vilket sätt jordbrukarna ha för vana sprida säd med små vippor? 3. Buller, tjusiga skälla som tillhör mig på aftonkvisten! Kuta min läckra springare ovan sandhed och berg! 4. En asterisk radierar märkvärdigt saktmodig, på den av fi rmamentets del som vetter mot Orienten har hon sin plats. Resten av sångversarna och vad de heter i original hittar du på vår webbplats: Du vet väl om att du på webben alltid kan hitta veckans gudstjänstprogram och aktuella notiser om vad som händer i de olika kyrkorna i Alingsås, Hemsjö och Ödenäs bland mycket annat. KRISTET PERSPEKTIV NR 4/05 5

6 G UDSTJÄNSTER & Christinae kyrka Onsdag 21/ Mässa i taizéanda. Jan Steenbrink Samling vid krubban. Jan Kesker Julbön. Jan Kesker. Christinae Vokalensemble. Jakob Albinsson solosång. Emma Karin Brandin och Håkan Kumler läser ur Den Heliga Natten av Hjalmar Gullberg. Billy Westerholm trumpet. Närradiosändning Julotta. Jan Steenbrink. Christinaekören. Billy Westerholm trumpet. Närradiosändning Högmässa. Christina Lövestam. Lars Antborg solosång Innan gryningen Jonna Kalholm läser dikter av Ylva Eggehorn. Lennart Esborn och Kjell Bengtsson spelar musik av Benny Andersson m fl. Christina Lövestam präst Nyårsbön. Jan Steenbrink. Klara Albinsson flöjt och solosång. Kjell Bengtsson orgel och piano. Gerd Nattsén läser ur Tusen skäl att leva av Dom Helder Camara. Närradiosändning Christina Lövestam. Christinaekören. Närradiosändning Högmässa. Jan Steenbrink Gert Alnegren Högmässa. Jan Steenbrink. Pater Robert Zukowski, Katolska församlingen. Landskyrkan Torsdag 22/ Ekumenisk vesper Estnisk gudstjänst. Jaak Reesalu Julbön. En stund i stillhet Fredrik Berglund sång, gitarr och piano. Klara Albinsson sång och flöjt. Jan Steenbrink Julnattsmässa. Sofia Eriksson. Jakob Albinsson sång. Olof Konnebäck musik Julotta. Judith Fagrell. Stockslycke kyrkokör Finsk julgudstjänst. Juhani Rantanen Annandag jul 26/12 Sofia Eriksson. Johan Ivarson sång Estnisk gudstjänst. Jaak Reesalu Nyårsdagen 1/ Högmässa. Judith Fagrell. Klara Albinsson sång Musik i juletid. Mariakören under ledning av Emma Undemar. Per Helgesson sångsolist. Instrumentalister. Sofia Eriksson Torsdag 12/ Ekumenisk vesper Söndagsgudstjänst. Jan Kesker Torsdag 19/ Ekumenisk vesper Bälinge kyrka Julbön. Jan Steenbrink. Ann Esborn sång. Claes Hilliges orgel och piano Nyårsbön. Jan Steenbrink. Sigvard Järrebring viola Sofia Eriksson. Emma Karin Brandin och Erik Malmhav sång Söndagsgudstjänst. Jan Steenbrink Stockslyckekyrkan Samling vid krubban. Katarina Sandblom. Karin Larsson sång Se Landskyrkan! Kyrktaxi från Stockslyckekyrkan kl Anmälan senast 19/12 tel / Jul i gemenskap. Se nästa sida! Nyårsbön. Christina Lövestam. Elisabeth Hammar sång Julmusikgudstjänst med missionstema. Katarina Sandblom. Arne Olsson, ordf. i Missionsrådet Skara stift. Insamling till Svenska Kyrkans Mission. Kyrkokören. Blockflöjtensemble Söndagsmässa. Judith Fagrell. Söndagsskola Söndagsgudstjänst. Katarina Sandblom. Söndagsskola Söndagsmässa. Jan-Olof Edlund 6 KRISTET PERSPEKTIV NR 4/05

7 MUSIK Noltorpskyrkan Samling vid krubban. Stefan Ytterbrink. Mariette Sand Sääw solosång Nyårsdagen 1/ Söndagsgudstjänst. Jan Kesker. Jakob Albinsson solosång Trettondedagsgudstjänst. Jan Kesker. Noltorpskyrkans kör. Jörgen Åkesson solist O gläds min själ och sjung hans pris Julhelgens rikedom i sång, musik och deklamation. Lars-Erik Hermansson solosång. Noltorpskyrkans blåsensemble. Jan-Olof Edlund Söndagsmässa. Stefan Ytterbrink. Marie Gerdin solosång Gudstjänst med predikantbyte. Anita Larsson, Missionskyrkan. Söndagsskola Hemsjö kyrka Julbön. Ingemar Ekström. Julaftonskören Julotta. Jan Kesker. Hemsjökören, trumpeter Annandag jul 26/ Högmässa. Ingemar Ekström Nyårsbön. Stefan Ytterbrink. Hemsjökören Nyårsdagen 1/1 Stefan Ytterbrink under jul-, nyårsoch trettondagshelgen Julmusikgudstjänst. Hemsjökören med egna solister och instrumentalister. Lars Josefsson dirigent. Jan Kesker präst Sammanlyst till Ödenäs kyrka! Ekumenisk gudstjänst i Hemsjö Missionskyrka. Ingemar Ekström Ekumenisk gudstjänst. Sven Abrahamsson. Jan Kesker Ödenäs kyrka Julbön. Judith Fagrell. Kristina Åström solosång Julotta. Ingemar Ekström. Lars-Erik Hermansson solosång. Lennart Johnsson trumpet Annandag jul 26/ Sammanlyst till Hemsjö kyrka! Nyårsbön. Stefan Ytterbrink. Jakob Albinsson solosång Levande julkrubba. Ingemar Ekström Högmässa. Jan Kesker. Ödenäs kyrkokör Sofia Eriksson Torsten Josephsson foto: marie alfborger foto: karin andersson Jul I GEMENSKAP för alla åldrar i Stockslyckekyrkan kl Julmat, kaffe, kaka, lek, underhållning och andakt Kostnad: 0 6 år (gratis) 7 15 år (30:-) 16 år (75:-) Anmälan senast 19/12 till diakon Agneta Lennartsdotter, eller till Församlingsexpeditionen, Julfest i Ödenäs Församlingens julfest i Ödenäs församlingshem onsdag 28/12 kl Fika, dans kring granen och överraskning till barnen. Levande julkrubba i Ödenäs Gudstjänst med julvandring kl Under vandringen mot stallet i Betlehem möter vi bl a Herodes i det kejserliga palatset, fåraherdarna på ängen och de vise männen från Österlandet. Efter vandringen serveras julgröt i Församlingshemmet. Alingsås församlingskår inbjuder till julfest tisdag 10 januari kl i Christinaesalen, Christinae kyrka. Nya medlemmar hälsas välkomna. Kontaktperson Margareta Brax, Läs mer om Svenska kyrkan i Alingsås, Hemsjö och Ödenäs på: KRISTET PERSPEKTIV NR 4/05 7

8 INNAN GRYNINGEN Så kom du då till slut, du var en främling, en mytgestalt som jag hört talas om. Så många hade målat dina bilder men det var bortom bilderna du kom. Vi trodde du var användbar, till salu, vi skrev ditt namn på våra stridsbanér, vi byggde katedraler högt mot himlen men du gick hela tiden längre ner. Du är ett barn som ligger på ett jordgolv du fryser om vi inte griper in. Du rör vid kroppar, hatar orättvisor, du bjuder älskande på moget vin. Du stiger ut ur alla tomma gravar du är en vind som säger: det blir vår! Du kommer som en flykting över bergen du följer oss dit ingen annan når. Du är den sång om livet som jag glömde den sanning jag förrådde dag för dag. Jag svek mig själv; den spegel som jag gömde bär dina bråddjup, dina anletsdrag. Kom närmare. Bli kvar hos mig. Det mörknar och kanske ljusnar det på nytt igen. Ditt liv ska bära mig; jag hör en koltrast som sjunger timman innan gryningen. Ylva Eggehorn Meditation Kristen djupmeditation i Christinae kyrka en nyhet för året. Vissa onsdagskvällar före Mässa i taizéanda. Start 25/1 Kontakt: Christina Lövestam , Lena Kesker Meditationskvällarna i Stockslycke fortsätter i vår. Måndagar Kontakt: Katarina Sandblom Start 16/1. Christinae kyrka är öppen för en stunds vila och andhämtning Julafton kl 10 13, Juldagen kl 6 9, (Annandag jul stängt) Nyårsafton kl 10 13, Trettondedagen kl Lördag 7/1 kl Söndag 8/1 kl I övrigt gäller de vanliga öppettiderna: vardagar kl , lördag och söndag kl Diakon finns för samtal måndag, onsdag och fredag kl i Christinae kyrka. Med reservation för jul- och nyårsveckorna. 8 KRISTET PERSPEKTIV NR 4/05