Principer för kommunens och statens kostnadsansvar inom landsvägshållningen
|
|
- Stig Strömberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Principer för kommunens och statens kostnadsansvar inom landsvägshållningen
2 ARBETSGRUPP Ulla Hurmeranta, Finlands Kommunförbund Matti K Hämäläinen, Trafikverket, ordförande Pauli Laivo, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland/Trafik Sari Lajunen, Trafikverket Silja Siltala, Finlands Kommunförbund Kirsi Rontu, Finlands Kommunförbund Minna Weurlander, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland/Trafik 1 upplagan ISBN (nid.) ISBN (pdf) Finlands Kommunförbund Helsingfors 2010 Tryckeri: Tryckeriet i Kommunernas hus, Helsingfors Publikationsförsäljning: Fax Beställningsnummer Finlands Kommunförbund Andra linjen 14 PB Helsingfors Tfn Fax
3 Inledning Trafikverket och Kommunförbundet har uppdaterat rekommendationen från år 2001 om hur kostnaderna för väghållning av allmänna vägar ska fördelas mellan kommunerna och staten. Uppdateringen blev nödvändig till följd av ny lagstiftning och förändringar i de statliga organisationer som svarar för väghållningen. Landsvägslagen ersatte väglagen vid ingången av år Trafikverket och närings-, trafik- och miljöcentralerna inrättades vid ingången av år Bestämmelserna om kostnadsansvar bygger på landsvägslagen (503/2005) och markanvändnings- och bygglagen (132/1999). Författningarna går inte till alla delar ut på detaljerade bestämmelser om kostnadsansvar, men de är riktgivande. Samarbetet mellan kommunerna och staten och principerna för kostnadsansvaret behandlas utom i denna rekommendation också i flera fristående riksomfattande policyer vars innehåll och principer denna rekommendation inte upphäver. Rekommendationen behandlar inte projekt som är omfattande, angår flera parter och innehåller specialintressen. Överenskommelser om sådana projekt träffas i allmänhet före projektstarten och fristående avtal ingås. Trafikverket och Finlands Kommunförbund har godkänt dessa allmänna principer, som ska börja tillämpas omedelbart. Helsingfors i september 2010 FINLANDS KOMMUNFÖRBUND TRAFIKVERKET Timo Kietäväinen vice verkställande direktör Juhani Tervala generaldirektör Principer för kommunens och statens kostnadsansvar inom landsvägshållningen 3
4 4
5 Innehåll Inledning 3 1 Allmänna principer om kostnadsansvar Ansvar enligt klassificeringen av trafikleder Administrativ och operativ klassificering av trafikleder Huvudprinciper om kostnadsansvaret Kommunens ansvar för kostnaderna Kommunens arbeten i anslutning till landsvägsprojekt Tilläggsarbeten i anslutning till ett landsvägsbygge Kommunens deltagande i andra kostnader än sådana som föreskrivs i landsvägslagen 9 2 Kostnadsansvar i specialfall Utredningar och planering Leder Allmänt Den administrativa klassificeringen av gator och landsvägar ändras _ Leder för gång-, cykel- och mopedtrafik Reglering av gator och enskilda vägar Anslutningar och broar Nuvarande anslutningar och broar i anslutning till ett landsvägbygge Förbättring av befintliga anslutningar Nya anslutningar och broar Underhåll och ägande Vägbelysning Byggande av belysning Förbättring och utbyte av belysning, överföring av äganderätt Användning och underhåll av belysning Anordningar och utrustning Allmänt Trafiksignaler Centraliserad trafikstyrning Ledningar och anordningar Dränering Hållplatser för kollektivtrafik Matar- och angöringstrafik Miljö Anpassning till miljön Trafikledsarkitektur Minskning av olägenheter Förorenade jordmassor 15 Principer för kommunens och statens kostnadsansvar inom landsvägshållningen 5
6 6
7 1 Allmänna principer om kostnadsansvar 1.1 Ansvar enligt klassificeringen av trafikleder Administrativ och operativ klassificering av trafikleder Trafiklederna indelas administrativt i landsvägar, gator och enskilda vägar. Det finns inga bygdevägar längre, utan alla vägar som staten upprätthåller och som upplåtits för allmän trafik är landsvägar. Landsvägarna är beroende på sin betydelse för trafiken riksvägar, stamvägar, regionala vägar eller förbindelsevägar (4 i landsvägslagen). Kommunikationsministeriet bestämmer vilka landsvägar som är riksvägar och vilka som är stamvägar samt till vilken del de är nationellt viktiga stomvägar. Trafikverket bestämmer vilka landsvägar som är regionala vägar och vilka som är förbindelsevägar. I detaljplaner kan trafikområden för landsvägar anvisas för riksvägar, stamvägar och regionala vägar samt för vägar som förbinder dessa eller utgör fortsättning på dem och som betjänar i huvudsak annan trafik än lokal trafik (MarkByggL 83 4 momentet). För frågan hur trafikområden anvisas i detaljplaner redogörs i miljöministeriets handbok nr 12: Detaljplanebeteckningar och detaljplanebestämmelser. Vägförvaltningen utarbetade i samarbete med miljöministeriet och Kommunförbundet år 2006 anvisningar om landsvägar i planläggningen, vilka ska klarlägga hur väg- och trafikplaneringen är kopplad till planeringen av områdesanvändningen. En gata kan ändras till landsväg enligt förutsättningarna i 13 i landsvägslagen och 83 4 momentet i markanvändnings- och bygglagen. Ändringen till landsväg sker genom en vägplan som utarbetas för trafikområdet. Då vägplanen är godkänd kan väghållaren ta området i besittning. Om en landsväg i samband med förbättring har fått en ny sträckning och det i vägplanen inte har bestämts att vägen med den tidigare sträckningen kvarstår som landsväg, upphör den till denna del att vara landsväg (88 i landsvägslagen). Om en landsväg inte längre används för allmän trafik kan den dras in. I vägplanen för indragningen ska det bestämmas från och med vilken tidpunkt den väg som ska dras in upphör att vara landsväg (89 i landsvägslagen). En vägplan ska utarbetas och godkännas när en enskild väg eller en gata ändras till landsväg eller när en landsväg dras in utom i det fall att det sker i samband med byggandet av en landsväg (25 i landsvägslagen). En landsväg som i en detaljplan har anvisats som gata ändras genom ett gatuhållningsbeslut av kommunen till gata (MarkByggL 86 a ). Gatuhållningsbesluten ska fattas i lämpliga helheter med beaktande av underhållskraven och den genomförda markanvändningen och det byggda väg- och gatunätet. Landsvägen upphör när gatuhållningsbeslutet träder i kraft och samtidigt övergår vägområdet för landsvägen i kommunens ägo. Principer för kommunens och statens kostnadsansvar inom landsvägshållningen 7
8 1.1.2 Huvudprinciper om kostnadsansvaret Utgångspunkter i lagen Staten svarar för väghållningen av landsvägar och kostnaderna för den (10 i landsvägslagen). Väghållningen omfattar planering, byggande och underhåll av landsvägar samt trafikförvaltning (9 i landsvägslagen). Med byggande av landsväg avses anläggande av en ny väg och förbättring av en väg (9 i landsvägslagen). Till en landsväg hör körbanor med vägrenar och andra områden som är avsedda för trafik såsom gångbanor och cykelbanor, specialtransportvägar, parkeringsplatser eller parkeringsområden, områden som betjänar kollektivtrafiken och användningen av den eller rastplatser och upplags- eller lastningsområden (5 i landsvägslagen). Då landsvägsnätet utvecklas ska uppmärksamhet fästas vid att vägtrafiksystemet som en del av hela trafiksystemet bidrar till att de riksomfattande målen för områdesanvändningen nås och att områdena utvecklas samt att de mål som vid planeringen av markanvändningen ställs för samhällsstrukturen och miljön uppnås (3 i landsvägslagen). Trafikverket svarar för och utvecklar servicenivån inom trafiken på de trafikleder som staten förvaltar. Genom sin verksamhet främjar Trafikverket hela trafiksystemets funktion, säkerheten i trafiken, en balanserad regional utveckling och en hållbar utveckling (lag om Trafikverket, 862/2009). Närings-, trafik- och miljöcentralerna (lag om närings-, trafik- och miljöcentralerna, 897/2009) är väghållningsmyndighet och sköter de uppgifter som särskilt föreskrivits för dem beträffande bland annat trafiksystemets funktion, trafiksäkerheten, väg- och trafikförhållandena och landsvägshållningen. Det är kommunens uppgift att ordna gatuhållningen (MarkByggL 84 2 momentet). Gatuhållning omfattar planering, byggande, underhåll och renhållning av gator samt andra åtgärder som är nödvändiga för att samordna gatuområdet och ledningar, anordningar och konstruktioner ovanför och under gatuområdet. En gata ska planeras och byggas så att den passar in i sin omgivning enligt detaljplanen och uppfyller kraven på funktion, säkerhet och trivsel (MarkByggL 85 ). Landsvägens ställning i trafiknätet Landsvägens karaktär och utrustning bestäms i hög grad av vägens ställning i trafiknätet. Förutom klassificeringen enligt funktion (riksväg, stamväg, regional väg eller förbindelseväg) påverkar också landsvägens ställning i tätorten vad landsvägen ska omfatta och hur miljön ska behandlas i sammanhanget. Planeringen av samhällsnätet (detalj-, general- och trafiksystemsplanering) ger utgångspunkterna för planeringen av varje led. 1.2 Kommunens ansvar för kostnaderna Kommunens arbeten i anslutning till landsvägsprojekt Det kan hända att kommunen i anslutning till ett vägprojekt vill bygga eller förbättra gator eller utföra andra arbeten som hör till kommunens uppgifter, exempelvis dra vattenledningar eller avlopp. Kommunen svarar då för kostnaderna till fullt belopp Tilläggsarbeten i anslutning till ett landsvägsbygge När det gäller att utrusta en landsväg och anpassa den till miljön ska staten svara för en nivå som är vanlig, som följer normal praxis på orten och som överenskoms i vägplanen. Då en landsväg byggs, eller enligt särskild överenskommelse vid en annan tidpunkt, har kommunen möjlighet att anlägga sådana konstruktioner eller anordningar i an- 8
9 slutning till vägen som inte kan anses vara föranledda av trafiken på vägen. Om kommunen utnyttjar denna möjlighet ska den stå för kostnaderna enligt 10 2 momentet i landsväglagen där det sägs att Av särskilda orsaker, till exempel om väghållningen sköts så att den till kvalitet eller omfattning håller en högre standard än vad den allmänna trafiken eller anpassningen av vägen till miljön kräver, kan också någon annan än väghållaren enligt avtal delta i kostnaderna för väghållningen eller åta sig att se till att någon åtgärd som hänför sig till väghållningen vidtas. Bestämmelsen tillämpas bland annat i sådana fall där kommunen vill lägga till särskilda konstruktioner, exempelvis för att lyfta fram miljön, eller bygga vägutrustning som inte behövs med tanke på trafiken på vägen, trafiksäkerheten, annan allmän utrustning i tätorten eller miljöfaktorerna. Till sådana orsaker räknas bland andra ovanligt högklassiga planteringar, material och ytor på bullerskydd samt miljökonstverk. Sådana tilläggsarbeten görs och framkallar ett kostnadsansvar för kommunen endast i fall där parterna kommer överens om detta. I överenskommelsen om kostnadsfördelningen preciseras vad som är en sådan särskild orsak enligt 10 2 momentet i landsväglagen som gör att kommunen ska delta i kostnaderna Kommunens deltagande i andra kostnader än sådana som föreskrivs i landsvägslagen Kommunerna deltar i kostnaderna för landsvägshållningen också i övrigt än utifrån 10 i landsvägslagen. Om sådana åtgärder som kommunen initierat vidtas, ska särskilda överenskommelser träffas om byggandet, underhållet och kostnadsfördelningen. Åtgärderna får då inte hindra övriga viktiga projekt att fortskrida enligt väghållningsmyndighetens verksamhets- och ekonomiplaner. Kommunens deltagande i kostnaderna för väghållningen får inte ställas som villkor för sådana nödvändiga och påvisat effektiva åtgärder som staten i alla händelser skulle vidta i enlighet med väghållningsmyndighetens verksamhets- och ekonomiplaner. De landsvägskonstruktioner som åtgärderna ovan lett till är i allmänhet statens egendom och staten underhåller dem. Principer för kommunens och statens kostnadsansvar inom landsvägshållningen 9
10 2 Kostnadsansvar i specialfall 2.1 Utredningar och planering 2.2 Leder Allmänt Kostnaderna för utarbetande av planer för trafiksystem, trafiknät och trafiksäkerhet som inte hör till planläggningen samt kostnaderna för andra undersökningar och planer som är gemensamma för kommunen/kommunerna och staten och som gäller bådaderas trafikleder delas jämnt mellan staten och kommunen/kommunerna, om exempelvis inte parterna deltar i projektet i en omfattning som föranleder någon annan fördelning. Om utredningarna ovan hör till planläggningen, svarar kommunen för kostnaderna, om inte något annat har överenskommits. Staten planerar landsvägbyggena och landsvägsförbättringarna och står för planeringskostnaderna. Kommunen kan, efter att ha kommit överens om saken med väghållningsmyndigheten, på sin bekostnad låta utarbeta ett förslag till en vägplan som helt eller delvis gäller byggande av landsväg. Väghållningsmyndigheten svarar för den administrativa behandlingen av en sådan vägplan. Staten planerar gator som behövs på grund av ett landsvägsbygge. Kommunen svarar för den administrativa behandlingen av gatuplanerna och godkänner dem. Kommunen svarar för gatuplaneringskostnader som uppstår i anslutning till landsvägbygget och som inte föranleds av åtgärder som gäller landsvägen. Projekteringskostnaderna fördelas på samma sätt som byggkostnaderna, om utarbetandet av projektbeskrivningen ingår i entreprenaden (projektera och bygg). Om projektbeskrivningen utarbetas separat för en totalentreprenad, fördelas kostnaderna enligt det som parterna kommit överens om beträffande utarbetandet av vägplanen. En trafikled omfattar alla konstruktioner och anordningar som väsentligen och varaktigt behövs för den (5 i landsvägslagen och 84 1 momentet i markanvändningsoch bygglagen). Staten bygger och underhåller landsvägarna utom om parterna eventuellt kommit överens om något annat med stöd av 10 2 momentet i landsvägslagen Den administrativa klassificeringen av gator och landsvägar ändras Då den administrativa klassificeringen ändras delar kommunen och staten kostnaderna för tillrättaläggandet av väsentliga, gemensamt konstaterade brister i nuläget jämnt sinsemellan, om de av särskilda skäl inte kommer överens om något annat. Alla anordningar och konstruktioner som hör till en trafikled överförs på den nya ägaren utan ersättning då trafikleden överförs. Då en gata ändras till landsväg överförs det område som blir trafikområde för landsvägen utan ersättning i statens besittning med vägrätt. Avtal om ledningar, kablar och anordningar som ägs av utomstående och som finns i landsvägs- och gatuområden binder också den nya ägaren (MarkByggL mo- 10
11 mentet). Den part som överlåter en trafikled ska underrätta ägaren till ledningarna, anordningarna med mera om överlåtelsen Leder för gång-, cykel- och mopedtrafik Till en landsväg hör gångbanor och cykelbanor som behövs för trafiken (5 i landsvägslagen). En led för gång-, cykel- och mopedtrafik hör vanligen till landsvägen intill och ligger inom trafikområdet för den, men för denna trafik kan det i detaljplanen anvisas ett trafikområde som är avskilt från det övriga trafikområdet, om detta är motiverat på grund av de lokala förhållandena (MarkByggL 83 4 momentet). En led för gång-, cykel- och mopedtrafik som hör till en landsväg eller ligger i ett avskilt trafikområde byggs och underhålls i regel av staten. Ibland är det bättre att förlägga en sådan led till en intilliggande gata eller park så att den inte hör till landsvägen. Om anläggandet av en led för gång-, cykel- och mopedtrafik är en väsentlig del av ett landsvägsbygge, deltar staten i byggkostnaderna till den del som leden anses tillmötesgå behovet av en led för gång-, cykel- och mopedtrafik som hör till landsvägen. Om kommunen utifrån den tidigare lagen om allmänna vägar (95 1 momentet) underhåller en led för gång-, cykel- och mopedtrafik som hör till en landsväg, befriar väghållningsmyndigheten kommunen från underhållsansvaret på förslag av kommunen och då beaktas avtalen om byggande och underhåll samt planläggningsläget Reglering av gator och enskilda vägar Staten bekostar sådana arbeten på befintliga gator och enskilda vägar som behövs på grund av ett landsvägsbygge och som utförs i anslutning till vägbygget (39 i landsvägslagen). 2.3 Anslutningar och broar Nuvarande anslutningar och broar i anslutning till ett landsvägbygge Om en landsväg byggs så att den skär av en befintlig enskild väg eller att tillträdet till landsvägen från en befintlig enskild väg eller från en lantbruksanslutning försvåras betydligt, ska väghållningsmyndigheten på egen bekostnad utföra de arbeten jämte anordningar som behövs för att dra den enskilda vägen över landsvägen eller ansluta den enskilda vägen eller lantbruksanslutningen till landsvägen. Utom enskilda vägar gäller det också gator och snöskoterleder (39 i landsvägslagen) Förbättring av befintliga anslutningar Kostnaderna för förbättring av en befintlig anslutning betalar staten när det gäller landsvägar och kommunen när det gäller gator. Kostnaderna för installation av anordningar för styrning av trafiksignaler och för byggande av cirkulationsplatser fördelas mellan påfarterna, om inte parterna av särskilda skäl kommer överens om något annat. Då en anslutning ändras från plankorsning till planskild korsning, tillämpas punkt då behovet av en planskild korsning dikteras av trafiken på landsvägen. Då ett enskilt byggprojekt gör att behovet att förbättra en anslutning är avsevärt större än vid normal trafikökning, förs underhandlingar om åtgärderna och kostnaderna från fall till fall mellan projektgenomföraren, staten och kommunen. Principer för kommunens och statens kostnadsansvar inom landsvägshållningen 11
12 2.3.3 Nya anslutningar och broar Kostnaderna för byggande av en ny gatuanslutning betalar staten när det gäller landsvägar och kommunen när det gäller gator. Kostnaderna för en cirkulationsplats och för anordningar för styrning av trafiksignaler fördelas mellan påfarterna. Om anslutandet av en ny gata till en landsväg gör att behovet att bygga en anslutning är avsevärt större än vad som tidigare varit känt och behovet att bygga står i samklang med gemensamt godkända planer, förs underhandlingar om hur byggkostnaderna ska fördelas särskilt från fall till fall Då det byggs en landsväg och det samtidigt för en ny gata eller ett nytt friluftsstråk dras en bro över landsvägen eller en gång under eller över landsvägen, deltar staten i kostnaderna för byggandet av konstruktionen i fråga med 50 procent. En pumpstation som eventuellt behövs hör till konstruktionen. I övrigt svarar kommunen för kostnaderna för byggande av sådana broar över och gångar under eller över en landsväg vilka föranleds av nya gator Underhåll och ägande 2.4 Vägbelysning Byggande av belysning Gränsen för underhållet av en gatuanslutning sammanfaller med körbanans kant på landsvägen. På motsvarande sätt sammanfaller gränsen för underhållet av en landsvägsanslutning med körbanans kant på gatan. Körfälten och mittrefugen i en cirkulationsplats hör till landsvägen som leder genom platsen. Staten underhåller cirkulationsplatsen. Om en landsväg upphör med en cirkulationsplats, är det kommunen som underhåller platsen. Ansvaret för underhållet av ett övergångsställe för en gång-, cykel- och mopedled som korsar en körbana ligger hos den part vars körbana leden korsar, om inte parterna kommit överens om något annat. Vid tolkningsmöjligheter ska gränserna för underhållsansvaret alltid bestämmas och överenskommas från fall till fall. En bro ägs och underhålls av den part som äger och underhåller den trafikled som bron hör till, om det inte är skäligt att komma överens om något annat. En eventuell pumpstation för dränering av en gata som löper under en landsväg används och underhålls av kommunen. Väghållaren av en led som går under en väg svarar för renhållningen av och avlägsnandet av eventuellt klotter på brokonstruktionen kring leden. Om klottraren inte betalar rengöringen, ska kostnaderna drivas in genom en straffprocess som leds av en åklagare. Väghållaren ber då om fullmakt av broägaren och kan efter det komma med skadeståndskrav hos åklagaren och yrka på straffprocess. Staten svarar för byggandet av belysning på landsvägar, om belysning anses nödvändig för trafiksäkerheten eller för den övriga belysningen och utrustningen i området. Om parterna på förslag av kommunen kommer överens om att belysningen byggs så att den håller en avsevärt högre standard än vad Trafikverket påbjuder eller miljöhänsyn kräver, är det kommunen som står för merkostnaderna. Kommunen kan om den vill med väghållningsmyndighetens tillstånd bygga belysning, om myndigheten inte anser att belysning behövs eller är aktuell. Då parterna kommer överens om byggandet ska de också komma överens om vem som äger belysningen. 12
13 2.4.2 Förbättring och utbyte av belysning, överföring av äganderätt Staten och kommunen svarar i regel för kostnaderna för förbättring och utbyte av den belysning de äger. Om en kommunägd belysning behövs och finns på en led som blir landsväg, övergår belysningen i statens ägo. Om det är befogat att förbättra eller byta ut en kommunägd belysning av trafiksäkerhetsskäl, exempelvis så att anordningen blir krocksäker, deltar staten i kostnaderna i sammanhanget. Hur nödvändigt det är med belysning, om belysningen bör förbättras eller bytas ut eller om äganderätten ska överföras konstateras vid en gemensam syn som kommunen initierat för kommunens och väghållningsmyndighetens företrädare Användning och underhåll av belysning Staten svarar för kostnaderna för användning och underhåll av den belysning den äger. Kommunen svarar för kostnaderna för användning och underhåll av den landsvägsbelysning den äger. Om kommunen vill släcka belysningen under lågtrafik, ska kommunen komma överens om saken med väghållaren. 2.5 Anordningar och utrustning Allmänt Väghållaren äger och underhåller anordningarna för trafikskyltning och trafikstyrning. Byggkostnaderna i sammanhanget ingår i kostnaderna för vägbygget Trafiksignaler Staten äger trafiksignalerna på landsvägar och i korsningar av landsvägar och enskilda vägar och svarar för underhållet och användningen av signalerna. När det gäller trafiksignaler i korsningar av landsvägar och gator fördelas ägandet och drifts- och underhållskostnaderna i samma förhållande som byggkostnaderna (se punkt och 2.3.3). Parterna kommer från fall till fall överens om vilkendera parten som följer upp att anordningarna fungerar samt underhåller dem. Likaså är det orsak att komma överens om de praktiska arrangemangen vid kontroll och reglering Centraliserad trafikstyrning Då trafiken i väg- och gatunätet styrs med synkroniserade trafiksignaler, fördelas bygg-, underhålls- och driftskostnaderna inom systemet mellan de berörda anslutningarna. Parterna kommer från fall till fall överens om hur den övriga gemensamma telematiken genomförs och hur kostnaderna i sammanhanget fördelas. Den som äger trafiksignaler eller nätdelar som kopplas till systemet senare svarar för kostnaderna för kopplandet. Parterna kommer överens om regleringen och underhållet från fall till fall Ledningar och anordningar Staten svarar för kostnaderna då ledningar och anordningar måste flyttas och skyddas i anslutning till ett landsvägsbygge, om dessa ursprungligen placerades utanför vägområdet. Kommunen svarar för kostnaderna för flytt av sina ledningar och anordningar i ett vägområde, om inte någonting annat har överenskommits i förläggningsavtalet. Då flyttkostnaderna slås fast beaktas ledningarnas och anordningarnas bruksvärde i dag. Principer för kommunens och statens kostnadsansvar inom landsvägshållningen 13
14 2.5.5 Dränering Staten svarar för dräneringen av landsvägar. När det gäller dräneringskonstruktioner på befintliga gator som installeras på grund av ett landsvägsbygge står staten för kostnaderna, medräknat pumpstationer för dagvatten (se punkt 2.2.4). Båda parter bekostar underhållet av dräneringssystemet på sina respektive leder. Om dräneringsvattnet från en landsväg avleds till kommunens dräneringssystem, står staten för de kostnader som det vatten som den avleder föranleder vid byggandet av kommunens dräneringssystem. Staten deltar också i underhållet på ett sätt som parterna kommer överens om från fall till fall, exempelvis med hjälp av dimensioneringskalkyler. På motsvarande sätt deltar kommunen i kostnaderna för och underhållet av dräneringssystemet i en landsväg när det gäller det vatten som kommunen avleder. Om man senare konstaterar att dagvattenflödena avviker från den ursprungliga uppskattningen, justeras underhållskostnaderna i förhållande till de uppmätta flödena Hållplatser för kollektivtrafik Staten bygger och underhåller hållplatsområdena på landsvägar. Staten bygger och underhåller likaså taken över hållplatserna på landsvägar Matar- och angöringstrafik 2.6 Miljö Anpassning till miljön Staten genomför och underhåller matar- och angöringstrafiken med utrustning på landsvägar utanför ett detaljplaneområde. Inom ett detaljplaneområde avgörs utrymmesbehovet för och förläggningen av matar- och angöringstrafiken på landsvägar i detaljplanen. Matar- och angöringstrafiken tillämpar så långt det går samutnyttjande, och då delas kostnaderna för att bygga och underhålla parkeringsområdet från fall till fall med beaktande av hur stora andelar respektive parter utnyttjar. Då infarts- och angöringsparkeringsplatser anläggs i korsningen av en gata och en landsväg som ett samprojekt, delas kostnaderna i regel jämnt mellan väghållarna. Staten svarar endast för att det byggs infarts- och angöringsparkeringsplatser för kollektivtrafik på landsvägar i trafikområdet (5 i landsvägslagen). Ansvaret för underhållskostnaderna för infarts- och angöringsparkeringsplatserna delas i samma förhållande som byggkostnaderna, om inte parterna har orsak att komma överens om något annat. Anpassning till miljön omfattar bland annat landskapsbroar och tunnlar, sänkning av vägytan, grönanläggningar, stenläggningar och landskapsbyggande. Då miljön ställer specialvillkor är det väghållaren som står för åtgärderna. I fråga om vägområden är det staten som står för åtgärderna och underhållet. När det gäller landskapsbyggande, grönanläggningar och stenläggningar kan man vid överenskommelse med kommunen få fram koncept som särskilt poängterar de lokala förhållandena, vilket också ger merkostnader. Kommunen betalar merkostnaderna för byggandet och extra underhållskostnader (se punkt 1.2.2). 14
15 2.6.2 Trafikledsarkitektur Trafikledsarkitektur betyder koncept som förbättrar estetiken hos ledens olika konstruktioner. Koncepten kan gälla broar, bullerskydd, belysning, övriga konstruktioner, utrustning, bänkar och dylikt samt konstverk i vägmiljön. Staten svarar för åtgärderna och kostnaderna då konstruktioner och anordningar som hör till en landsväg anpassas till miljön. Kommunen är skyldig att betala merkostnaderna om den kräver en arkitektur som håller en ovanligt hög standard eller fristående konstverk (se punkt 1.2.2). Då man bedömer vad som är ett vanligt koncept ska man beakta landskapet kring trafikleden, den nuvarande och kommande markanvändningen och körhastigheten på trafikleden. Kommunens andel av kostnaderna bedöms som skillnaden mellan kostnaderna för ett miljöanpassat koncept och ett specialkoncept Minskning av olägenheter Förorenade jordmassor Bullerbekämpning Då en ny landsväg byggs eller en gammal förbättras är det staten som svarar för kostnaderna för byggandet av bullerskydd som ska eliminera eller dämpa ökande buller. Kommunen betalar 25 procent av kostnaderna för byggandet av bullerskydd som ska bekämpa befintligt buller. Om bullerskydden på kommunens önskan byggs så att de håller högre standard och mera mark kan anslås för att eliminera befintligt buller, står kommunen för merkostnaderna utöver den ovannämnda andelen på 25 procent. Om kommunen nära en befintlig väg planlägger en sådan verksamhet som kräver trafikbullerskydd, bekostar kommunen bullerskydden. Staten äger bullerskydden längs landsvägarna, om ingenting annat överenskoms. Trafikområdesgränsen kan gå mitt genom ett bullerskydd (i allmänhet en bullervall). Den som äger bullerskydden underhåller dem. Om en bullervall ligger helt eller delvis utanför trafikområdet eller gränsar till ett grönområde som kommunen sköter, kan parterna komma överens om att kommunen underhåller den del av vallen som ligger utanför trafikområdet eller slänten mot grönområdet. Skydd av grundvattnet Skyddande vägslänter och övriga nödvändiga specialkonstruktioner skyddar miljön och hör på ett naturligt sätt till vägen, och staten bekostar skyddsanordningarna. Åtgärder för att underlätta djurens rörelser Nödvändiga viltbroar och motsvarande gångar under en väg vilka ska lindra verkningarna av det hinder för djuren som vägen utgör och vilka anläggs i anslutning till ett landsvägsbygge eller en landsvägsförbättring bekostas av staten. Områden med förorenad mark och riskfastigheter ska undersökas och kostnaderna för marksaneringen ska uppskattas under planeringen. Marksaneringskostnaderna kan tas ut vid en landsvägsförrättning i form av en kostnad som sänker fastighetsvärdet. Om alla kostnader inte kan tas ut, räknas de som kostnader för byggande av landsväg. Principer för kommunens och statens kostnadsansvar inom landsvägshållningen 15
16 16
SAMARBETSAVTAL Mall 21.10.2009
1 P:\ARK\TEMI\FI-TE\yhteistoimintasopimus.doc SAMARBETSAVTAL Mall 21.10.2009 Avtalsparter: 1) Kommun 2) Företag Syftet med och föremålet för avtalet Med detta avtal har avtalsparterna kommit överens om
Läs merPage 1 of 5 Ingångssida Kommunförbundet Cirkulär och utlåtanden Cirkulär 2011 Cirkulär 15/80/2011, Ulla Hurmeranta, Ritva Laine/eg, 8.8.2011 Detaljplanernas aktualitet är ett kontinuerligt arbete en särskild
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2005 Utgiven i Helsingfors den 4 juli 2005 Nr 503 508 INNEHÅLL Nr Sidan 503 Landsvägslag... 2663 504 Lag om ändring av markanvändnings- och bygglagen... 2689 505 Lag om ändring
Läs merAnvisning för placering av valreklam invid trafikleder
Anvisning 1 (6) Mottagare: Närings, trafik och miljöcentralerna Trafikverkets regionchefer för banunderhåll Rättsgrund Ersätter Landsvägslagen 42, 52, 52a, 52b, 101 Trafikverkets anvisning LIVI/758/05.00/2015
Läs merinformerar Handläggning av ledningsärenden på enskild väg Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35 37 114 57 Stockholm Utgåva mars 2010
informerar Handläggning av ledningsärenden på enskild väg Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35 37 114 57 Stockholm Utgåva mars 2010 1 2 Ledningsfrågor Bakgrund Hela vårt land genomkorsas av en mängd
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i väglagen (1971:948); SFS 2012:439 Utkom från trycket den 25 juni 2012 utfärdad den 14 juni 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om väglagen (1971:948)
Läs merTa hand om infrastrukturen. För kommunala beslutsfattare
Ta hand om infrastrukturen För kommunala beslutsfattare Författare: Anu Kerkkänen Figurer och bilder: Markku Mäkelä ISBN 978-952-293-112-2 (pdf) Finlands Kommunförbund Helsingfors 2013 Finlands Kommunförbund
Läs merVägplaneringens gång
Vägplaneringens gång Vägplaneringens gång 2 Vägplaneringens gång Vägplaneringens gång Nedan beskrivs planeringen av landsvägar på ett komprimerat sätt vilka faser där ingår och hur man kan inverka på att
Läs merAnvisningar för placering av valreklam invid trafikleder
Anvisning 1 (8) Mottagare: Närings-, trafik- och miljöcentralerna Trafikverkets regionchefer för banunderhåll Rättsgrund Ersätter Landsvägslagen 42, 52, 101 Trafikverkets anvisning Dnr 917/1046/2011 Vägtrafiklagen
Läs merREVIDERING AV DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN
MILJÖMINISTERIET 19.2.2016 REVIDERING AV DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN Preliminär arbets- och bedömningsplan Miljöministeriet har börjat bereda en revidering av de riksomfattande målen
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg; SFS 2012:440 Utkom från trycket den 25 juni 2012 utfärdad den 14 juni 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i
Läs merRP 195/2012 rd. I denna proposition föreslås det att landsvägslagen. för el- och kommunikationsnäten och
RP 195/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 42 i landsvägslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att landsvägslagen
Läs merFöreskrift. om reklam och annonsering invid vägar
Trafikverkets föreskrift 1 (10) Föreskrift om reklam och annonsering invid vägar Utfärdad i Helsingfors den 2 juli 2018 Trafikverket har med stöd av 52 b i landsvägslagen (503/2005) utfärdad 23 juni 2005,
Läs merAktuellt från Trafikverket, Finland. Nordisk Vägmarkeringskonferens februari 2011, Rovaniemi, Finland
Aktuellt från Trafikverket, Finland Nordisk Vägmarkeringskonferens 8.-9. februari 2011, Rovaniemi, Finland Ansvar för vägar, järnvägar och farleder Trafikverket utvecklar och underhåller järnvägs-, sjö-
Läs merV259 Tvärförbindelse Södertörn
V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Besluts-PM Väghållningsansvar VÄGPLAN SAMRÅDSHANDLING 2018-10-23 0M140003.doc Rev Ant Ändring avser Godkänd Datum Granskare Godkänd av Ort Datum
Läs merDagvattenfrågor i kommunen Utvecklingdag för vattentjänster Seinäjoki VattenhushållningsexpertJenny Skuthälla, NTM i Södra Österbotten
Dagvattenfrågor i kommunen Utvecklingdag för vattentjänster Seinäjoki 14.03.2016 VattenhushållningsexpertJenny Skuthälla, NTM i Södra Österbotten 14.3.2016 Allmänt om lagändringarna Både Lagen om vattentjänster
Läs merTrafikverket. Närings-, trafik- och miljöcentraler (ELY-centraler)
Trafikverket Närings-, trafik- och miljöcentraler (ELY-centraler) Tidigare och nu -> 31.12.2009 Vägförvaltiningen (centralförvaltning och 9 vägdisktrikter) 1.1.2010 -> Trafikverket Närings-, trafik och
Läs mer1 (11) Trafikverket LIVI/5000/ /2016. rift. reklam. Trafikverkets föreskr. ket bestämt:
Trafikverket ts föreskriftt LIVI/5000/0 06.04.01/2016 1 (11) Trafikverkets föreskr rift om reklam och annonsering invid i vägar Utfärdad i Helsingfors den 24 augusti 2016 Med stöd av landsvägslagen (503/2005)
Läs merRP 18/2007 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas
RP 18/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om godkännande av byggprodukter för trafikleder och allmänna områden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
Läs merGENOMFÖRANDEAVTAL beträffande broförbindelse över nya Ulvsundavägen mellan Stora Ursvik i Sundbyberg och Rinkeby i Stockholm
1 (6) Mellan Stockholms kommun, genom dess exploateringsnämnd och trafik- och renhållningsnämnd, och Sundbybergs kommun har tecknats följande GENOMFÖRANDEAVTAL beträffande broförbindelse över nya Ulvsundavägen
Läs merUtredning om indragning av väg , Upplands- Bro
1(6) om indragning av väg 912.01, Upplands- Bro s förslag Väghållningsmyndigheten,, föreslår till beslutande myndighet på central nivå, att väg 912.01. (i Upplands-Bro kommun, Stockholms län) dras in från
Läs merFörslag till förändring av det kommunala vägnätet i Ulricehamns kommun del av Vistaforsvägen (Begäran om indragning)
2016-12-08 1 (6) PM, dnr 2016.741 Enligt fastighetsförteckning Förslag till förändring av det kommunala vägnätet i Ulricehamns kommun del av Vistaforsvägen (Begäran om indragning) 1. Kommunens förslag
Läs merINFORMATIONSMÖTE SAMMANLÄGGNING AV
INFORMATIONSMÖTE SAMMANLÄGGNING AV Tångeröds Vägförening, Hövik ga:13 med Höviksnäs Vägförening, Hövik ga:12 Välkomna 2016-05-23 JNNVäg 1 Aktuell situation Plan för sammanläggning Tångeröds vägförening
Läs merLag om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program
Given i Helsingfors den 8 april 2005 1 Lag om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Syfte 2 Syftet med denna lag är att främja
Läs merANTAGANDEHANDLING SAMRÅDSFÖRSLAG , rev
ANTAGANDEHANDLING SAMRÅDSFÖRSLAG 2015-05-25, rev. 2016-01-12 ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Upphävande av del av byggnadsplan för Håtö 2:4 berörande Håtö 2:1, 2:4, 2:79, 2:80, 2:81, 2:85 och 2:86
Läs merPolicy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad
2013-03-12 Policy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad Policy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad består av två delar, Dagvattenpolicy och Ansvarsfördelning för dagvattenhanteringen. Kommunfullmäktige
Läs merDetaljplaner inom vägplan E4, sträckan Gumboda-Grimsmark
9-01 Detaljplaner inom vägplan E4, sträckan Gumboda-Grimsmark Inom vägplan för sträckan Gumboda-Grimsmark berörs sex detaljplaner av vägplanens nya vägområde. I tabellen nedan visas en sammanställning
Läs merÖSTRA MENSAS BORGÅ BILAGA 17 STADSDEL 33, KVARTER 3562-3584 OCH 3594-3595 SAMT GATU-, REKREATIONS-, SPECIAL- OCH SKYDDSOMRÅDEN
BORGÅ BILAGA 17 ÖSTRA MENSAS STADSDEL 33, KVARTER 3562-3584 OCH 3594-3595 SAMT GATU-, REKREATIONS-, SPECIAL- OCH SKYDDSOMRÅDEN DETALJPLAN FÖR DELAR AV BYARNA HAIKO OCH SVARTSÅ Förslag II var framlagt 19.3-22.4.2014
Läs merByggnadskontorets stämpel och kundtjänstens bestyrkande
1 29.4.2015 Avtal om rätt att använda ett allmänt område för smidig kioskverksamhet Registernummer på fordon eller dragbar anordning som används som kiosk (1 st./avtal) Avtalets giltighet Kioskens namn
Läs merRP 10/2006 rd. tunnlar som anges med ett vägmärke. Bestämmelserna
RP 10/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av vägtrafiklagen och 2 i lagen om Vägförvaltningen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås
Läs merRiktlinje för handläggning av starkströmsledningar i vägområdet inom Vägverket
PUBLIKATION 2005:73 Riktlinje för handläggning av starkströmsledningar i vägområdet inom Vägverket Titel: Riktlinje för handläggning av starkströmsledningar i vägområdet inom Vägverket Publikation: 2005:73
Läs merAvtal om förändrat väghållningsansvar i Uppsala tätort
STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Ola Kahlström Datum 2015-03-10 Diarienummer KSN-2015-0497 Kommunstyrelsen Avtal om förändrat väghållningsansvar i Uppsala tätort Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merRiktlinjer för passager i Västerås
nternati i Västerås Beslutad av Tekniska nämnden 20 maj 2008 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen
Läs merFastighetsrättsliga frågor. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap
Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Allmänna platser Enskilt huvudmannaskap föreslås för allmänna platser inom planområdet. Skarpö Vägar Samfällighetsförening föreslås som huvudman för väg, lika befintligt.
Läs merBILAGA AVTALSVILLKOR. Allmänt
BILAGA AVTALSVILLKOR Allmänt 1 Med kund avses i detta avtal en fastighets ägare eller innehavare eller någon annan som ingår avtal med vattentjänstverket (nedan verket). Den som ansluter sig är en kund
Läs merL A N T M Ä T E R I E T. Anläggningsförrättning berörande Fredön 1:2 m fl fastigheter
L A N T M Ä T E R I E T Sida 1 (5) Protokoll 2010-06-04 Ärendenummer D091082 Förrättningslantmätare Rickard Ljunggren Ärende Anläggningsförrättning berörande Fredön 1:2 m fl fastigheter Kommun: Nyköping,
Läs merRIKTLINJER för exploateringsavtal vid enskilt huvudmannaskap
RIKTLINJER för exploateringsavtal vid enskilt huvudmannaskap Förklarar hur Eslövs kommun arbetar med markexploatering och hur byggherrar och fastighetsägare som vill delta i markexploatering ska göra i
Läs merAVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019
2015 AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 Nylands förbund Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2015 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council
Läs merVÄGHÅLLNING I LEKSANDS KN
VÄGHÅLLNING I LEKSANDS KN 2010-04-12 1 MÅLSÄTTNING 2010-04-12 Skapa en långsiktigt hållbar vägstandard i Leksand genom att säkerställa en effektiv förvaltning av enskilda vägar med kommunala medel och
Läs mer5.2.1999/132. Markanvändnings- och bygglag 5.2.1999/132. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.
Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1999» 5.2.1999/132 5.2.1999/132 Beaktats t.o.m. FörfS 236/2008. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Markanvändnings- och bygglag 5.2.1999/132
Läs merRegeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av landsvägslagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av landsvägslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att landsvägslagen (503/2005) ändras. Propositionen
Läs merÄrenden till kommunstyrelsens sammanträde den 6 november 2018 och 31 oktober 2018
FÖRSLAG TILL BESLUT Sammanträdesdatum 2018-10-24 Sida 1 (1) Kommunledningsutskottet - Beredande Ärenden till kommunstyrelsens sammanträde den 6 november 2018 och 31 oktober 2018 Dnr 2018/001497-311 Avtalsförslag
Läs merLandsvägsförrättning
Landsvägsförrättning Sammanträde Presentationshållarens namn Datum, Evenemang En landsvägsförrättning utförs när en ny landsväg byggs eller när man måste utvidga ett befintligt vägområde för att förbättra
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 145/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om allmänna vägar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I
Läs merG ENOMFÖRANDEBESKRIVNING
1(6) SPN-141/2008 214 G ENOMFÖRANDEBESKRIVNING tillhörande detaljplan för del av fastigheten Borg 11:2 med närområde inom Klockaretorpet i Norrköping, fysisk planering den 12 januari 2009 reviderad den
Läs merRP 189/2009 rd. meddelande av tekniska anvisningar om frisiktsområden.
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av landsvägslagen och banlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att landsvägslagen ändras på
Läs merPROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING OMRÅDET ÖSTER OM RÄVFARMSVÄGEN
KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING OMRÅDET ÖSTER OM RÄVFARMSVÄGEN PLANOMRÅDE FÖR DETALJPLANEARBETET Initiativet har gjorts av Karleby stad. Arbetet
Läs merDirektiv om anmälningar, ansökan och beslut som behövs för arbete på gator och andra allmänna områden
Direktiv om anmälningar, ansökan och beslut som behövs för arbete på gator och andra allmänna områden Arbeten på gator och andra allmänna områden får inte utföras utan kommunens samtycke. I det här direktivet
Läs merPROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING
1 Lovisa stad Tekniska centralen Planläggnings- och arkitektbyrån ÄNDRING AV DETALJPLAN, STADSDEL 8, GRÅBERG, NYA INDUSTRIOMRÅDET, KVARTEREN 818 OCH 819 SAMT GRÖNOMRÅDET OCH LÄTTRAFIKLEDEN SOM GRÄNSAR
Läs merRIKTLINJER GATUBELYSNING. Antagna av kommunstyrelsen , 72 AK KS 2015/
RIKTLINJER GATUBELYSNING 2 Innehållsförteckning RIKTLINJER GATUBELYSNING... 1 Innehållsförteckning... 2 Riktlinjer angående gatubelysning för Älvdalens Kommun allmänt... 3 Ansvar... 3 Riktlinjer... 4 Basvillkor
Läs merO M F A T T N I N G S - B E S K R I V N I NG
BILAGA 2 TILL GATUKOSTNADSUTREDNING O M F A T T N I N G S - B E S K R I V N I NG FÖR GATUKOSTNADSUTREDNING FÖR Ormsta-Stensta GATUKOSTNADSUTREDNINGEN OMFATTAR FASTIGHETERNA ORMSTA :8, :33-:36, :38-:4,
Läs merRiktlinjer för Gatubelysning i Höganäs kommun 2010-06-17
Riktlinjer för Gatubelysning i Höganäs kommun 2010-06-17 Gatubelysningspolicy för Höganäs kommun Höganäs kommun ska förse invånarna med rimlig belysning i förhållande till säkerhet för person och egendom
Läs merDe uppfyller inte sitt åtagande vad som gäller underhåll av vägarna.
Beddingestrand 2015-03-29 Motion Frank Rambris 4:33 Jag begär att hela styrelsen avgår. #1. De uppfyller inte sitt åtagande vad som gäller underhåll av vägarna. Jag har påpekat nedan varje år. Det är samfällighets
Läs merEsbo stad Protokoll 79. Fullmäktige Sida 1 / 1
Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 4594/10.00.00/2013 Stadsstyrelsen 127 28.4.2014 Fullmäktige 61 19.5.2014 79 Fråga om planeringen av Kägeluddens tunnel (Bordlagt 19.5.2014) Beredning och upplysningar:
Läs merRIKSETTAN TILL FÖRDEL FÖR ALLA MOTORVÄGEN E18 MUURLA LOJO
Riksväg 1 blir helt och hållet motorväg Riksväg 1 mellan Åbo och Helsingfors är snart motorväg längs hela sträckan. Det femtioen kilometer långa avsnittet mellan Muurla och Lojo byggs ut till en trygg
Läs merGångbara gator ANSVARET FÖR UNDERHÅLL OCH RENHÅLLNING AV GATOR ÄNDRADES
Gångbara gator ANSVARET FÖR UNDERHÅLL OCH RENHÅLLNING AV GATOR ÄNDRADES..2005 Kvalitetskraven för underhållet Syftet med gatuunderhållet är att upprätthålla gatan i det skick som föranleds av motorfordonstrafikens,
Läs merStadsbyggnadsförvaltningen
Stadsbyggnadsförvaltningen 1(9) Datum 2015-01-09 Rev. Handläggare Linda Warming Er Referens Vår Referens ADM.2014.40 Stadsbyggnadsnämnden Riktlinjer för utformning av murar, plank och staket, Landskrona
Läs merPolicy för exploateringsavtal Utgör kommunens riktlinjer för exploateringsavtal enligt lag
2017-04-19 5(6) Policy för exploateringsavtal Utgör kommunens riktlinjer för exploateringsavtal enligt lag Antagen av kommunfullmäktige 2017 Antagen av: Kommunfullmäktige Dokumentägare: Tillväxtchef Ersätter
Läs merAvsiktsförklaring trafiksäkerhetsåtgärder på del av Huddingevägen
GATU- OCH TRAFIKAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 3 mars 2015 KS-2015/375.351 1 (2) HANDLÄGGARE Annika Löfmark 08-535 365 52 annika.lofmark@huddinge.se Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring
Läs merVäg 557 Vekerum- Stilleryd, ny gc-väg delen väg 554-väg 558, Karlshamns kommun. Samråd Planutformning
Väg 557 Vekerum- Stilleryd, ny gc-väg delen väg 554-väg 558, Karlshamns kommun Samråd Planutformning 2017-07-06 Dagordning 1 Mötet öppnas 2 Presentation av medverkande 3 Närvarolista 5 Redogörelse för
Läs merANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR TEGSNÄSSKIDANS INDUSTRIOMRÅDE. Vindelns kommun Västerbottens län GRANSKNINGSUTLÅTANDE
DETALJPLAN FÖR TEGSNÄSSKIDANS INDUSTRIOMRÅDE Tegsnäset 8:4 mfl Vindelns kommun Västerbottens län GRANSKNINGSUTLÅTANDE Sweco Architects SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2017-11-14 Granskningsutlåtande Rubricerad detaljplan
Läs merPROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING CYKELVÄGEN LÄNGS MED SUNDET
KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING CYKELVÄGEN LÄNGS MED SUNDET Planområde, ungefärligt läge Stadsstyrelsen godkände i sitt möte 9.12.2013 754 Karleby
Läs merRP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.
RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
Läs merRiktlinjer för huvudmannaskap för allmän platsmark inom planlagda områden
Riktlinjer för huvudmannaskap för allmän platsmark inom planlagda områden Fastställda av kommunstyrelsen den 13 november 2013 Riktlinjer för huvudmannaskap i Enköpings kommun 1. Nya bostads- och verksamhetsområden
Läs merRing I, Vallberget STU1
Ring I Vallberget Ring I, Vallberget STU1 Beställare Byggherre Huvudentreprenör Esbo stad Vägförvaltningen, Nylands vägdistrikt YIT Rakennus Oy Infrapalvelut IMP (Jord-, vatten- och grundbyggnad) IKR (Bergbyggnad)
Läs merFörslag till justerade föreskrifter om renhållning av gångbana med mera
1(1) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum: 2016-11-21 252 Förslag till justerade föreskrifter om renhållning av gångbana med mera Dnr 2016-000431 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige
Läs merTrafikutredning Kv. Cirkusängen - Sundbyberg
1 (9) Trafikutredning Med anledning av uppförandet av ett nytt huvudkontor för Swedbank på kvarteret Cirkusängen i Sundbyberg syftar denna trafikutredning till att belysa befintlig och framtida trafiksituation.
Läs merMARKUPPLÅTELSEAVTAL Boberg-Dotetorps V.A.F Ekonomisk förening
MARKUPPLÅTELSEAVTAL Boberg-Dotetorps V.A.F Ekonomisk förening PARTER Fastighetsägare/ Upplåtare:......... nedan kallad fastighetsägaren Pers.nr:.. Berörd fastighet (fastighetsbeteckning):.. Ledningsägare:....
Läs merLANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN?
LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN? Nylands förbund 2016 2 PLANLÄGGNINGEN PÅ LANDSKAPSNIVÅ är en planeringsprocess som tar beslut om markanvändningens riktlinjer för ett landskap eller för flera
Läs merStadsbyggnadsförvaltningen
Stadsbyggnadsförvaltningen 1(9) Datum Er Referens 2015-01-09 Rev. Handläggare Vår Referens Linda Warming ADM.2014.40 Stadsbyggnadsnämnden Riktlinjer för utformning av murar och plank, Landskrona stad ÄRENDEBESKRIVNING
Läs merSödra Fräkne Fiberförening Sida 1 av 6
Södra Fräkne Fiberförening Sida 1 av 6 Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark Mellan undertecknande, Fastighetsägaren/Väghållaren(vägförening eller dylikt) nedan benämnda fastighetsägare
Läs merKOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING/ LINNUSPERÄ
KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING/ LINNUSPERÄ Initiativtagare är Karleby stad. Staden har köpt ett åkerområde i Linnusperä
Läs merETAPPLANDSKAPSPLAN 3 FÖR NYLAND
Lf 3/2011 Ärende nr. Bilaga 1 ETAPPLANDSKAPSPLAN 3 FÖR NYLAND Blombackens avloppsreningsverk PLANKARTA BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER BETECKNING SOM FÖRESLÅS BLI UPPHÄVD I LANDSKAPSPLANEN FÖR NYLAND BETECKNINGAR
Läs merMarkavtal. mellan. VA SYD och Eslövs kommun NN Vägförening
1(6) Markavtal mellan VA SYD och Eslövs kommun NN Vägförening Mellan VA-SYD och Eslövs kommun finns ett samverkansavtal daterat i januari 2012. 1 Avtalets syfte och parter Detta avtals syfte är att klargöra
Läs merPLANBESKRIVNING. Samrådshandling. Detaljplan för att upphäva del av detaljplan för DEL AV NÖBBELE 7:2 (Vandalorum) i Värnamo stad
Samrådshandling Detaljplan för att upphäva del av detaljplan för DEL AV NÖBBELE 7:2 (Vandalorum) i Värnamo stad Dnr 15.2015.211 Antagen 20xx.xx.xx Laga kraft 20xx.xx.xx PLANBESKRIVNING VID UPPHÄVANDE Med
Läs merDELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet
DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013 Mål för delgeneralplanearbetet Delgeneralplanen för Kungsporten och Estbacka utarbetas i huvudsak
Läs merTRAFIKUTREDNING BJÖRKLUNDA I HÄSSLEHOLM
RAPPORT TRAFIKUTREDNING BJÖRKLUNDA I HÄSSLEHOLM SLUTRAPPORT 2017-07-07 UPPDRAG 277661, Björklunda trafikutredning Titel på rapport: Trafikutredning Björklunda i Hässleholm Status: Datum: 2017-07-07 MEDVERKANDE
Läs merDetaljplan för del av Hågesta 3:115 KOMMUNALT ÖVERTAGANDE AV GATOR. Hågesta Trafikplats SOLLEFTEÅ KOMMUN. Standardförfarande 1 (6) Antagandehandling
Antagandehandling Datum Dnr 2017-02-02 2016-0222 1 (6) Detaljplan för del av Hågesta 3:115 KOMMUNALT ÖVERTAGANDE AV GATOR Hågesta Trafikplats SOLLEFTEÅ KOMMUN Standardförfarande 2 (6) PLANBESKRIVNING Handlingar
Läs merHur får man reglera trafiken på enskilda vägar
Hur får man reglera trafiken på enskilda vägar Kort presentation av vilka möjligheter vägföreningar m fl har och inte har att reglera trafiken på sina vägar. Ytterligare information : malin.klasson@vellinge.se
Läs mer2013-10-29. Ändring av detaljplaner inför byggnation av gång- och Cykelbana utmed väg 153 igenom Ullared Dnr KS 2013-187
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg FALKENBERG 2013-10-29 332 Ändring av detaljplaner inför byggnation av gång- och Cykelbana utmed väg 153 igenom Ullared
Läs mer14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder
14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14.1 Allmänt Olika färger och material i beläggningen kan användas för att framhäva gupp, förskjutningar mm, och för att komplettera utmärkning med vägmärken och
Läs merDETALJPLANEARBETE TARARANTVÄGEN 18 26 (LÄGENHET 404-8-348 OCH DESS NÄRMILJÖ)
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING DETALJPLANEARBETE TARARANTVÄGEN 18 26 (LÄGENHET 404-8-348 OCH DESS NÄRMILJÖ) Karleby stad Tekniska servicecentret Ansvarsområde för stadsmiljön Planläggningstjänster
Läs merDetaljplan för. VÄSTERRÅDA HANDELS OCH INDUSTRIOMRÅDE Västerråda 2:25 m fl. Genomförandebeskrivning
VÄSTERRÅDA HANDELS OCH INDUSTRIOMRÅDE Västerråda 2:25 m fl Genomförandebeskrivning Utställningshandling Contekton Arkitekter Fyrstad AB November 2011 Västerråda 2:25 m fl, 1(6) INNEHÅLL INNEHÅLLSFÖRTECKNING...
Läs merRv. 50 Nykyrka Brattebro backe Indragning av del av Rv. 50 mellan Södra kärra Brattebrobacke
Rv. 50 Nykyrka Brattebro backe Indragning av del av Rv. 50 mellan Södra kärra Brattebrobacke TMALL 0141 Presentation v 1.0 Presentation av deltagare Jonas Danielsson, Projektledare Trafikverket Linnéa
Läs merNy cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.
Elenore Bjelke Trafikplanering 08-508 260 35 elenore.bjelke@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-03-15 Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.
Läs merMarkupplåtelseavtal avseende fiberledning
Sida 1 av 5 Markupplåtelseavtal avseende fiberledning 1) Parter m.m. Fastighet/er (fastighetsbeteckning) Kommun Adress Postnummer och ort Telefon E-postadress Kontaktperson (om annan än fastighetsägare
Läs merEsbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1
Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 4906/11.00.01/2014 Stadsstyrelsen 178 11.5.2015 100 Motion om genomförande av programmet för främjande av bilar med små utsläpp i huvudstadsregionen Beredning och upplysningar:
Läs merUTKAST TILL STATSRÅDETS FÖRORDNING OM FASTSTÄLLANDE AV HYRA MEL- LAN KOMMUNER OCH LANDSKAP UNDER EN ÖVERGÅNGSPERIOD
BILAGA 1(5) UTKAST 17.5.2018 UTKAST TILL STATSRÅDETS FÖRORDNING OM FASTSTÄLLANDE AV HYRA MEL- LAN KOMMUNER OCH LANDSKAP UNDER EN ÖVERGÅNGSPERIOD 1. Förslagets huvudsakliga innehåll Det föreslås att det
Läs merB I L A G A 1 O M F A T T N I N G S B E S K R I V N I N G
KS 204.353 204-09-25 B I L A G A O M F A T T N I N G S B E S K R I V N I N G FÖR GATUKOSTNADSUTREDNING FÖR KÅRSTA-RICKEBY GATUKOSTNADSUTREDNINGEN OMFATTAR FASTIGHETERNA KÅRSTA-RICKEBY 2:64-2:84 SAMT KÅRSTABY
Läs merSamrådshandling E20 förbi Mariestad
Samrådshandling E20 förbi Mariestad Samrådsmöte för väg 2968, 2970 och enskilda vägar Lyrestads församlingshem 2018-06-18 Välkomna till samrådsmöte avseende väg 2968, 2970 och enskilda vägar för pågående
Läs merRiktlinjer för exploateringsavtal
Riktlinjer för exploateringsavtal Dokumenttyp Riktlinjer Gäller för Kommunstyrelsens verksamheter Fastställd av Kommunfullmäktige 96.2017 Dokumentansvarig Mark och Exploateringsansvarig Diarienummer KS
Läs merUpphävande och ändring av detaljplan för del av Söderköping 2:1, Slussporten, Söderköpings kommun, Östergötlands län Samrådshandling
2017-03-06 1(8) PLANBESKRIVNING DP XX Upphävande och ändring av detaljplan för del av Söderköping 2:1, Slussporten, Söderköpings kommun, Östergötlands län Samrådshandling Upprättad: 2017-03-06 Godkänd
Läs merRubrik: Förordning (1989:891) om statsbidrag till enskild väghållning
SFS nr: 1989:891 Departement/ myndighet: Näringsdepartementet Rubrik: Förordning (1989:891) om statsbidrag till enskild väghållning Utfärdad: 1989-11-16 Ändring införd: t.o.m. SFS 2009:238 Inledande bestämmelse
Läs merMarkupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark
Markupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark Mellan Dragsmark Fiber Ekonomisk Förening organisationsnummer 769624-0584, nedan benämnd Ledningsägaren, och undertecknade ägare, nedan benämnd Fastighetsägaren,
Läs merGenomförandeavtal med SLL - Planskild korsning Enebybergs station
DANDERYDS KOMMUN Tjänsteutlåtande 1 (5) Klicka här för att ange text. Genomförandeavtal med SLL - Planskild korsning Enebybergs station Ärende Trafikförvaltningen på Stockholms läns landsting, SLL, har
Läs merLOVIISAN KAUPUNKI LOVISA STAD
LOVIISAN KAUPUNKI LOVISA STAD Ote kantakartasta 1:500 Utdrag ur baskartan 1:500 02.04.2013 5 4 3142 10 8 11 12 cirka 6 m2 9 17 18 cirka 10 m2 2142 13 4 3 14 6 102 1142 16 cirka 403 m2 16 18 15 cirka 9
Läs merLÄGENHETSARRENDE. 1 Fast egendom och parter. Fastigheter: Område av fastigheten Lidköping Råda 3:7
LÄGENHETSARRENDE 1 Fast egendom och parter Fastigheter: Område av fastigheten Lidköping Råda 3:7 Ägare: Arrendator: 120016-9401 Lidköpings kommun (nedan benämnd kommunen) 531 88 LIDKÖPING, Lidköpings Biodlarförening
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 212/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav50 vägtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Det föreslås att i vägtrafiklagen samlas bestämmelser
Läs merBilaga 3. Beslut om ledningsarbete inom vägområde
Bilaga 3 Beslut om ledningsarbete inom vägområde 1(5) 2017-03-20 Tekniska Verken Katrineholm Nät AB Box 1500 581 15 LINKÖPING Kopia till: Projektledare underhåll väg Basområde underhåll väg Länsstyrelsen,
Läs merNya felparkeringsavgifter i Kalmar kommun
UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2019-08-22 Samhällsbyggnadsnämnden 126 Nya felparkeringsavgifter i Kalmar kommun Dnr SBN 2019/0734 Handlingar Samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse den 5 augusti 2019
Läs mer