9sidor. Män intensivvårdas mer än kvinnor. AT-tjänster. »Samla anmälningsskyldigheterna. Tidig teambedömning avlastar akutmottagningen VÅRDUTVECKLING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "9sidor. Män intensivvårdas mer än kvinnor. AT-tjänster. »Samla anmälningsskyldigheterna. Tidig teambedömning avlastar akutmottagningen VÅRDUTVECKLING"

Transkript

1 »Vem ska ta hand om de allt fler feta?«kommentar»samla anmälningsskyldigheterna i en lag«aktuellt Tidig teambedömning avlastar akutmottagningen VÅRDUTVECKLING Läkartidningen.se nr 9 10/2014 organ för sveriges läkarförbund grundad 1904 nr februari 11 mars 2014 vol ORIGINALSTUDIE Män intensivvårdas mer än kvinnor 9sidor AT-tjänster

2 Artros

3 innehåll nr 9 10 februari 2014 reflexion Bra om läkare vill jobba som läkare»det känns bra att delvis kunna vara en motvikt till dessa alternativa karriärval och peka på att traditionell läkarverksamhet är ett val som man i de flesta fall verkligen inte behöver ångra.«att välja framtid är inte alltid lätt. En läkarexamen öppnar möjligheter för mycket olika karriärval, inte bara sådana som utbildningen traditionellt syftar till. Jag mötte under studietiden många specialiteter som föreföll spännande och som jag gärna kunde tänka mig att jobba inom. Men någon tanke att jobba utanför läkarprofessionen hade varken jag eller mina kurskamrater (åtminstone inte den stora majoriteten av dessa). Under de senaste decennierna har alternativa yrkeskarriärer blivit allt vanligare efter läkarexamen. EF annonserade för några år sedan specifikt efter läkare för arbetsuppgifter som inte hade det minsta med medicin att göra. Flera av mina f d studenter har prövat på eller jobbar inom icke-medicinska områden. Jag har under några år varit mentor i ett program som erbjuder studenter i slutfasen av läkarutbildningen en inblick i alternativa yrkeskarriärer (www.prominentia.se). De flesta av mina mentorskollegor har varit verksamma i icke offentlig verksamhet av olika slag. Det känns bra att delvis kunna vara en motvikt till dessa alternativa karriärval och peka på att»traditionell«läkarverksamhet med patientarbete, gärna kombinerat med utbildning och forskning, är ett val som man i de flesta fall verkligen inte behöver ångra. Det är bra att ha valmöjligheter, men hälso- och sjukvård är basen i vår utbildning och förhoppningsvis det som de flesta av våra blivande och nyutbildade läkare vill jobba med i framtiden. Jan Östergren medicinsk huvudredaktör Torakala aortaaneurysm orsakas av en dysfunktion hos de glatta muskelcellerna eller i stödjeproteinerna i torakala aortaväggen. översikt Sidan 399 reflexion 371 Bra om läkare vill jobba som läkare Jan Östergren signerat 375 Medicinska konsulter hjälper till att bemanna vården Marie Wedin lt debatt 376 Lyssna på patienterna! Henrik Nyström 377 Apropå! Stereotyper, diskriminering och LT:s referentlista Varför kvotering inte behövs, egentligen Mia Fahlén nyheter uppgiftsskyldigheter för hälso- och sjukvårdsanställda Skärpta krav på läkare att anmäla patienter 382 Kraftig ökning av anmälda vårdskador Läkarförbundet: Nej till samvetsfrihet 383 Lättare att komma in på läkarprogrammet Datainspektionen stoppar alkotest för landstingsanställda i Gävleborg»Vi vill arbeta som läkare«sbu-rapport: Dålig arbetsmiljö kopplad till depression och utmattning Ny chefredaktör på Dagens Medicin Framsteg i patientsäkerhetsarbetet Ny rapport om sjukvårdens utveckling 384 Patientsäkerhet/Ärenden klinik och vetenskap kommentar 385 Vem ska hand om de allt flera feta? Nu behövs politiska insatser och samarbete inom vården Stephan Rössner nya rön 386 Stentbehandling alternativ vid malign kolonileus hos palliativa patienter Pamela Buchwald 1 3 procent neandertalgener i den moderna människan Andrus Viidik Män använder cirka 60 procent av den tillgängliga vårdtiden på svenska intensivvårdsavdelningar. Män har också fler IVA-tillfällen och vårdas längre tid per vårdtillfälle än vad kvinnor gör. Sidan 388 Illustration: Erik Nylund Förlaga: Radiopaedia.org läkartidningen nr volym

4 innehåll nr 9 10 februari Positiva långtidseffekter av diabetesbehandling Stefan Jansson Ökad risk för schizofreni hos barn till äldre fäder Anders Hansen artiklar 388 Originalstudie Män intensivvårdas mer än kvinnor. Men det är ändå oklart om intensivvården i Sverige är könsojämlik Malin Banck, Sten Walther, Göran Karlström, Thomas Nolin, Folke Sjöberg, Carolina Samuelsson 392 Vårdutveckling Tidig teambedömning avlastar akutmottagningen Bruno Ziegler, Henrik Almroth, Jan Bergman, Eva Jansson, Lars Rylander, Anna Wickbom 396 Fallbeskrivning Vankomycinresistent Staphylococcus epidermidis gav protesinfektion. Linezolid och rifampicin läkte den komplicerade infektionen Anders Håkansson, Inga Fröding, Carin Ottosson 399 Översikt Familjära torakala aortaaneurysm och dissektioner flera former finns Matias Hannuksela, Eva-Lena Stattin, Peter Nyberg, Bo Carlberg debatt och brev 404 Global kirurgi ett forskningsområde med enorm potential för miljarder Jenny Löfgren, Birger Forsberg, Pär Nordin, Andreas Wladis 405 Vinster i vården inte oviktiga Christer Carenfelt Slutreplik: Följ det danska exemplet Stefan Agewall 406 Nya rekommendationer för antibiotika i tandvården relevanta även för läkare Charlotta Edlund, Bo Aronsson Nästa nummer utkommer den 12 mars! Foto: Fotolia/IBL Bildbyrå kultur Rapport från en fransk läkarlunch. Sidan 407 Mer debatt på Läkartidningen.se Läsarkommentarer kultur 407 Dagens rätt i La Salle de Garde Rapport från en läkarlunch i fas med ritualen Axel Rodhe 409 lediga tjänster 411 platsannonser 433 meddelanden 434 information från läkarförbundet endast på webben Fler artiklar på Läkartidningen.se Rättelse I författarpresentationen till debattartikeln»rektalpalpera mera!«(läkartidningen. 2014;111:CR6W) anges arbetsplatsen Inspektionen för vård och omsorg. Artikeln har dock skrivits av författaren som privatperson och uttrycker inte IVO:s ställningstagande. Tipsa Läkartidningen Har du ett nyhetstips ta kontakt med redaktionen! Mejla till: Tala om ifall du vill vara anonym! Vetenskapliga artiklar har genomgått referentbedömning. Varje manuskript granskas av minst en (ofta fler) av Läkartidningens stab av vetenskapliga experter. Granskningen av manuskript sker enligt internationella rekommendationer (www.icmje.org). Foto: Association des Salles de Garde Organ för Sveriges läkarförbund Box 5603, Stockholm Besöksadress: Östermalmsgatan 40 Telefon: Fax: Webb: Läkartidningen.se E-post: Chefredaktör och ansvarig utgivare Pär Gunnarsson Medicinsk huvudredaktör Jan Östergren (internmedicin) Redaktionschef och stf ansvarig utgivare Karin Bergqvist Tf medicinsk redaktionschef Michael Wilczek Webbchef Elisabet Ohlin Marknads- och annonsdirektör Ulf Jansson Medicinska redaktörer Anne Brynolf, vik underläkare Margaretha Bågedahl-Strindlund, docent (psykiatri) Ylva Böttiger, docent (klinisk farmakologi) Pelle Gustafson, docent (ortopedi/organisation) Mikael Hasselgren, med dr (allmänmedicin) Stefan Johansson, med dr (pediatrik) Lena Marions, docent (obstetrik/gynekologi) Carl Johan Sundberg, professor (fysiologi) Sekretariat Inga-Maj Lagerholm Administration/ekonomi Yvonne Bäärnhielm Produktion Mats Kardell (IT) Bo Svensson (IT) Grafik: Typoform (där inget annat anges) Korrektur: Lennart Werner Redaktion Miki Agerberg (reporter) Björn Enström (webbredaktör) Doris Francki (medicinsk redigering) Sara Holfve (AD) Gabor Hont (kultur) Carin Jacobsson (meddelanden) Ewa Knutsson (debatt, medicinsk redigering) Jan Lind (debatt) Michael Lövtrup (reporter) Marie Ström (reporter) Madeleine Ramberg Sundström (redigering) Birgit Wilhelmson (medicinsk redigering) Marknads- och annonsavdelning Britt-Marie Aronsson (annonskoordinator) Irene Balsam (annonsservice) Håkan Holmén (säljare) Eva Larsson (säljare) Göran Sterner (säljare) Prenumerationsavdelningen Hélène Engström Läkartidningen Förlag AB Håkan Wittgren (vd) TS-kontrollerad upplaga: ex ISSN: (pappersutgåva) (webbupplaga) Tryckeri Sörmlands Grafiska AB organ för sveriges läkarförbund grundad läkartidningen nr volym 111

5 BET RELEVANS.NET EFTER 25 ÅR MED ANTIMUSKARINA KOMMER NU NÅGOT NYTT. Ny verkningsmekanism 1,2 Effekt på alla grundläggande OAB-symtom 1,2 Muntorrhet på placebonivå 1,2 Den första ß 3 -agonisten mot överaktiv blåsa. Referenser: 1. Khullar et al. European Urology 63;(2013): Nitti et al. J Urol 2013;189: Betmiga 25 mg och 50 mg depottabletter (mirabegron) Urologiska spasmolytika (G04BD12) Indikationer: Symptomatisk behandling av trängningsinkontinens, ökad urineringsfrekvens och/eller trängningar, som kan förekomma hos vuxna patienter med syndromet överaktiv blåsa (OAB). Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Rekommenderas inte för användning hos patienter med terminal njursjukdom. Dosreduktion till 25 mg rekommenderas för patienter med gravt nedsatt njurfunktion. Rekommenderas inte för användning hos patienter med gravt nedsatt njurfunktion som samtidigt får kraftiga CYP3A-hämmare. Rekommenderas inte för användning hos patienter med kraftigt nedsatt leverfunktion eller patienter med måttligt nedsatt leverfunktion som samtidigt får kraftiga CYP3A-hämmare. Hos patienter med mild till måttligt nedsatt njurfunktion eller lätt nedsatt leverfunktion som samtidigt får kraftiga CY- P3A-hämmare rekommenderas en dos om 25 mg dagligen. Rekommenderas inte för användning till patienter med svår okontrollerad hypertoni. Mirabegrons effekt hos patienter med en känd anamnes på QT-förlängning, eller som tar läkemedel kända för att förlänga QT-intervallet, är inte känd och försiktighet bör iakttas vid administrering till dessa patienter. Interaktioner: Mirabegron är en måttlig CYP2D6-hämmare och en svag CYP3A4-hämmare. Aktiviteten hos CYP2D6 återfås inom 15 dagar efter utsättning av mirabegron. Försiktighet rekommenderas endast vid samtidig administering med läkemedel med smalt terapeutiskt intervall och signifikant metabolism via CYP2D6, t.ex. tioridazin, typ 1C antiarytmika och tricykliska antidepressiva. Mirabegron är en svag hämmare av P-gp och vid samtidig administering av digoxin bör den lägsta dosen förskrivas initialt och serumkoncentrationen monitoreras. Möjlig hämning av mirabegron på P-gp bör övervägas när mirabegron kombineras med känsliga P-gp-substrat, t.ex. dabigatran. Recept- och förmånsstatus: Receptbelagt. Ingår i läkemedelsförmånen för patienter som provat men inte tolererar antikolinergika. Innehavare av godkännande för försäljning: Astellas Pharma Europe B.V, Nederländerna. Svensk representant: Astellas Pharma AB, Box 21046, Malmö. Texten är senast uppdaterad och baserad på produktresumé daterad För ytterligare information, se Astellas Pharma AB Box Malmö Telefon Fax

6 Prof

7 signerat Redaktör: Michael Feldt Medicinska konsulter hjälper till att bemanna vården I Sverige råder otvetydig brist på lister i allmänmedicin vid landets vård- centraler. Bristen märks över specia- hela landet. Svårast är läget i exempelvis Dalarna och Västernorrland där det troligen innebär att delar av befolkningen erbjuds vård med lägre säkerhet och kvalitet. Enligt Läkarförbundets bemanningsenkät som gjordes 2012 är cirka läkartjänster vakanta, motsvarande omkring 30 procent av specialisterna i allmänmedicin. För att komma tillrätta med dagens underskott, ha möjlighet att t ersätta pensionsavgångar och kunna erbjuda en rimlig arbetsmiljö behöver utbildningen av ST-läkare öka med 50 till 100 procent. Det är ett betydande uppdrag, som hastar, då det tar minst fem år att utbilda en legitimerad läkare till färdig specialist. Med anledning av bristen på fast anställda allmänläkare på vårdcentralerna nödgas eller lockas både landstingen och privata vårdcentraler att bemanna verksamheterna med inhyrda läkare. Kostnaderna för detta sticker i ögonen på vissa landstingspolitiker. Sveriges Kommuner och landsting presenterade därför i december 2012 en gemensam strategi för att halvera beroendet av bemanningsföretag fram till Vi kan konstatera att detta inte har lyckats. I dag är hyrläkare nödvändiga för att hålla svensk hälso- och sjukvård flytande i praktiskt taget samma utsträckning som tidigare. Inhyrda läkare utgör ett viktigt och ofta effektivt tillskott i arbetet med att kunna erbjuda jämlik vård över landet. Det finns stafetter som regelbundet bemannar vårdcentraler, men också system där inhyrda specialister periodvis sprider specialkompetens till sjukhuskliniker över landet på vad som skulle vara deras ordinarie fritid. Detta innebär värdefullt kunskapsutbyte, bidrar till en mer jämlik vård och till att patienter slipper remitteras till överfulla universitetssjukhus. Det framhålls ofta att inhyrda läkare medför bristande kontinuitet i vården. Det kan vara så, men ofta är det mer värdefullt med någon läkare än ingen alls, och stundtals även en fördel för patienten med en»second opinion«. Anledningen till att läkare säger upp sig från sin ordinarie tjänst för att arbeta som hyrläkare är ofta ett missnöje med arbetsmiljön. Frilansandet ger en möjlighet att få lägga upp arbetet på ett flexibelt och passande sätt och kan öka möjlighe- terna att kombinera patientarbete med forskning och familj. Flexibiliteten kan även locka äldre läkare att stanna kvar i yrket. Hösten 2012 var 8 procent av de specialistläkare som arbetade i primärvården 65 år eller äldre. Det här är en mycket värdefull kompetens att ta tillvara. Drygt en tredjedel av hyrläkare har en fast anställning och jobbar som hyrläkare på sin fritid. Lönen är förstås en morot, men det upplevs också som attraktivt att kunna få arbeta koncentrerat med patientarbete utan administrativa överbyggnader. Det är också stimulerande att få arbeta som läkare på ett ställe där man uppskattas. UTHYRES Att städsla en kvalificerad medicinsk expert för att bemanna vakanser kan vara ett prisvärt alternativ. Det ger tillgång till en hundraprocentig arbetskraft som varken är sjuk eller föräldraledig. En läkare som är utbildad och fortbildad på någon annans bekostnad. En specialist som inte ställer krav på medbestämmande eller ifrågasätter rutiner. En viktig roll för hyrläkare kan vara att överbrygga tillfälliga vakansproblem så att de fast anställda läkarna orkar stanna kvar. Slutligen kan möjligheten att anlita hyrläkare också vara ett sätt att upprätthålla verksamheter som i kraft av sina vakanser ger en budget i balans. Problemet är inte hyrläkarna, utan bristen på specialister i allmänmedicin och and ra specialiteter. För att komma tillrätta med detta krävs ett batteri av åtgärder. Först och främst behövs en god och attraktiv arbetsmiljö och goda arbetsvillkor för de specialister som i dag tjänstgör. Samtidigt krävs samordnade satsningar för att öka antalet ST-läkare inom bristspecialiteterna. Det är hög tid för att nationellt samordna dimensioneringen och satsningarna på utbildandet av morgondagens specialister.»problemet är inte hyrläkarna, utan bristen på specialister i allmänmedicin och andra specialiteter.«marie Wedin ordförande i Läkarförbundet Varje vecka skriver representanter för Sveriges läkarförbund. läkartidningen nr volym

8 lt debatt Redaktör: Jan Lind: Lyssna på patienterna! Vi behöver intressera oss för den psykosociala bakgrunden hos våra patienter med psykiska besvär i stället för att rutinmässigt sätta in ett nytt läkemedel. Vi behöver också lära oss att samverka i patientens sociala miljö för att hjälpa till att förändra en svår social situation. Träffar en patient med psykiska besvär, en medelålders kvinna från Mellanöstern. Uppvuxen i en miljö där pappa bestämde allt, utsatt för krigshandlingar, misshandel av släktingar och systematiska övergrepp under fängelsevistelse. Flydde, umbäranden på vägen till Sverige, misshandlad av maken och frånskild. Svårigheter i arbetslivet tillsammans med rasism blev droppen, och nu är hon långtidssjukskriven. En överväldigande kraftig ångest, sömnbesvär, paranoida inslag, höga doser av ett flertal psykofarmaka. Ångesten känns närmast som en fysiologisk reaktion på hennes livshistoria. När vi lärde oss om psykisk sjukdom på läkarutbildningen betonades verkligen att depression och ångestbesvär är tydliga sjukdomar. Ibland fick man intrycket av att de bara var patofysiologiska förändringar och biologi i hjärnan, som levde sitt eget liv, åtskilt från patientens vardag. En hög dos av en eller två antidepressiva mediciner, successivt upptrappat, och problemet är löst. Bristsjukdomen depression är åtgärdad. HENRIK NYSTRÖM ST-läkare i allmänmedicin, Göteborg Hur stor effekt har läkemedel? Absolut en betydande effekt, men påfallande lite är evidensbaserat. Illustrativ är en studie av Alvarez och medarbetare [1] inför lanseringen av ett nytt läkemedel mot depression. Sex veckor efter påbörjad medicinering fann man en poängmässig förbättring på MADRS (Montgomery Åsberg depression rating scale) med 20,9 för venlafaxin. Intressant är att placebo förbättrade med 14,5 poäng under samma period. Längre observationstid än tolv veckor är svårt att hitta. Ett fåtal stora metaanalyser, såsom exempelvis ett antal av Cipriani [2], beskriver monoterapi av ångest och depression och ger oss viss evidens för behandlingen. Men vi vet egentligen ingenting om vad som händer när vi behandlar våra patienter med komplex problematik. Psykofarmakas introduktion under förra seklet har förstås revolutionerat omhändertagandet av psykiskt sjuka. Klinisk erfarenhet hos en klok och erfaren psykiater är också en fantastisk tillgång för den här patientgruppen. Som vårdcentralsdoktor har jag inte mycket att komma med kunskapsmässigt vid svår psykisk sjukdom. Men jag kan ändå fundera lite över grunderna när jag träffar en patient med emotionellt instabil personlighetsstörning som behandlas med Sertralin, Voxra, Lyrica, Seroquel och Zopiclone och inte sett någon effekt av behandlingen. Den läkemedelsbehandlingen baserar sig nog mer på klinisk erfarenhet än evidens. Och för mina patienter med oerhört svår psykosocial situation tror jag att det är väldigt olämpligt med en rent biologisk inställning. Vi behöver intressera oss litet mer för vad våra patienter berättar i stället för att enbart sätta in medicin på medicin.»jag behöver vara en doktor som patienten vågar ta upp sina suicidplaner med, eftersom han eller hon vet att det kommer att leda till att jag kan hjälpa.«det gäller att lyssna och använd de redskap som finns för att få patienten att berätta sin historia, anser Henrik Nyström. Några år på vårdcentral och randning på en psykiatrisk mottagning har fått upp mina ögon för den här patientgruppen och har fått mig att tänka om. På min mottagning på vårdcentralen träffar jag tyvärr på patienter av ett helt annat slag än de som presenterades på utbildningen. I stället för väldefinierade diagnoser, såsom depression, generaliserat ångestsyndrom och cykloid psykos, ser vi snåriga blandtillstånd av nedstämdhet, ångest och självskadande beteende. Gärna med betydande inslag av kroppsliga symtom. Alkoholmissbruk, polyfarmaci och missbruk av beroendeframkallande läkemedel grumlar bilden. Ekonomiska och sociala problem är betydande. Patienterna har inte väldefinierade psykiska sjukdomar utan en komplex psykosocial problematik där doktorn ofta känner sig maktlös. Posttraumatiska tillstånd behöver uppmärksammas mer i dag när vi har fått en mängd nyinkomna flyktingar från oroshärdar såsom Syrien. Men dagliga trauman under en utsatt uppväxt påverkar också psykisk hälsa hos den vuxne. I samtal med patienter med personlighetsstörning och depression framkommer påfallande ofta gamla trauman i anamnesen, det är min erfarenhet. Varför ska vi ta reda på det? En viktig anledning tycker jag är att avvärja pågående trauma. Ibland ser man behandlingsrefraktära tillstånd där det efteråt visar sig att patienten levt mitt i ett pågående trauma. Jag tycker att det är orimligt att ösa in stora mängder psykofarmaka i en patient om det efteråt visar sig att hon och barnen hela tiden varit misshandlade av maken. En bra terapeut kan förstås vara till god hjälp i den situationen. Men centralt är att vi inte bara kan titta på och medicinera, utan vi måste hjälpa patienten att förändra sin livssituation. Vad har vi för redskap för att få patienten att berätta sin historia?»har du varit utsatt för våld i en nära relation?«är en användbar fråga. Påfallande ofta berättar mina patienter om upprepade trauman utan att frågan behövs. Många av mina patienter med psykisk ohälsa kan redogöra för oerhört tuffa upple- 316 läkartidningen nr volym 111

9 lt debatt velser under uppväxten. Doktorn kan vara ett gott stöd för att sporra en patient att kontakta en kvinnojour om misshandeln pågår just nu. Socialtjänsten är också ett viktigt redskap för att hjälpa våra patienter. Vid misstanke om barnmisshandel har vi skyldighet att göra en orosanmälan till socialtjänsten, något som är underutnyttjat, enligt min mening.hbtq-patienter är tyvärr också en utsatt grupp. Att komma ut som gay eller att hemlighålla sin sexuella läggning har ofta beskrivits för mig som ett trauma. Jag tar aldrig för givet att patienten lever i en heterosexuell relation.»har du någon fast partner?«är en användbar fråga. Den stora gruppen patienter med odiagnostiserade neuropsykiatriska funktionhinder behöver också uppmärksammas mer. Vi behöver dessutom skapa en förtroendefull konsultation för att kunna göra en kvalificerad bedömning av risk för suicid. Jag behöver vara en doktor som patienten vågar ta upp sina suicidplaner med, eftersom han eller hon vet att det kommer att leda till att jag kan hjälpa. Sammanfattningsvis behöver vi intressera oss för den psykosociala bakgrunden hos våra patienter med psykiska besvär i stället för att rutinmässigt sätta in ett nytt läkemedel. Vi behöver lära oss att samverka i patientens sociala miljö för att hjälpa till att förändra en svår livssituation. Det är primärvården bra på, men vi kan bli ännu bättre. Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Ledamot i Terapigrupp psykiatri för Läkemedelskommittén i Västra Götalandsregionen. REFERENSER 1. Alvarez E, Perez V, Dragheim M, et al. A doubleblind, randomized, placebo-controlled, active reference study of Lu AA21004 in patients with major depressive disorder. Int J Neuropsychopharmacol. 2012;15(5): Cipriani A, La Ferla T, Furukawa TA, et al. Sertraline versus other antidepressive agents for depression. Cochrane Database Syst Rev. 2010;(4):CD kommentera denna artikel på Läkartidningen.se läsarkommentarer Kommentarer till artikeln»rektalpalpera mera!«(läkartidningen. 2014;111:CR6W) av Peter Gunvén. Ropen skalla, PR åt alla! Som en av mina handledare brukade säga:»enda tillfället när PR ej behöver utföras är om patienen saknar anus eller om doktorn saknar fingrar«. Och att ta»kulturella hänsyn«är att göra patienten en gigantisk otjänst. Bättre då att sprida kunskap om vilka undersökningar som man som patient får räkna med att genomgå om man söker för bukbesvär. Daniel Nygren, ST-läkare, Nässjö VC Får jag citera några rader i den fantastiska»the acute abdomen in rhyme«från 1940-talet:»The diagnostic problem of to-day Has greatly changed the change has come to stay; We all have to confess, though with a sigh, On complicated tests we much rely, And use too little hand and ear and eye.«jag tror PR understundom kan vara av stort värde. Ulf G H Malmsten, överläkare, geriater, Hovås apropå! Stereotyper, diskriminering och LT:s referentlista Varför kvotering inte behövs, egentligen Som Rickard Ljung så förtjänstfullt beskriver (LT 7/2014, sidan 257) måste ett framåtskridande samhälle ständigt kämpa med stereotyper och diskrimineringar. Tyvärr tycker jag (och förmodligen fler än jag) att det går lite långsamt och ibland till och med bakåt. När det gäller föräldraförsäkringen, ett ämne som även Rickard Ljung tog upp, så är den en del av vårt välfärdssystem och således till stor del finansierad av oss alla. Ska den verkligen användas till att cementera stereotypa könsroller? Beträffande vetenskap sker en omedveten inkvotering av män. Det finns flera studier som tydligt visar att män väljer män. Från Sverige har vi t ex Vetenskapsrådets rapport om jämställdhetsobservationer [1] och»hans Excellens«-rapporten om excellenssatsningen 2010, där pengarna gick till 19 män och en kvinna [2]. I internationellt perspektiv bekräftas detta, som ibland kallas»old-boyism«, i en metaanalys från 2007 [3]. Sedan kan man ta läkarstudenter som exempel. Unga kvinnor som studerar på gymnasiets naturvetenskapsprogram har högre betyg än sina manliga studiekamrater. Fler kvinnor än män söker till Karolinska institutets läkarprogram; fler män än kvinnor kommer in. Man får gå tillbaka till 2011 för att finna att det var fler kvinnor än män som togs in på KI:s läkarprogram. Så här blir männen inkvoterade. Medvetet eller inte. För att som sista exempel återknyta till Läkartidningens referentlista bestående av 28 procent kvinnor: Antag att enbart disputerade och professorer inom medicin skulle komma ifråga för referentuppdraget, då skulle andelen i alla fall ligga någonstans kring procent kvinnor. Återigen en (medveten eller omedveten) inkvotering av män. Att göra på det här sättet är inte speciellt smart, av flera skäl, förutom den helt uppenbara orättvisan. En ny studie visar att mediokra manliga chefer väljer mediokra manliga medarbetare i stället för att ta in smartare kvinnliga medarbetare [4]. Om denne chef skulle tvingas att se på kvinnors meriter med samma ögon som han granskar männens meriter skulle alltså kompetensen i gruppen öka. Det verkar väl bra? Illustration: Colourbox Så om man ska prata om vem som kan tycka att det känns»märkligt«att känna sig bortkvoterad i arbetslivet, så är det nog en känsla som än så länge primärt är reserverad för oss kvinnor. Den första åtgärden är förstås att se orättvisan, vilket nu Läkartidningen har gjort. Jag blev väldigt glad åt att se den efterlysning av fler kvinnliga referenter som redaktionen gjort via Rättviseförmedlingen! Hoppas ni får många bra tips. Mia Fahlén överläkare i kirurgi, Stockholm; medlem i Sveriges kvinnliga läkares förening REFERENSER 1. Ahlqvist V, Andersson J, Hahn Berg C, et al. Jämställdhetsobservationer i ett urval av Vetenskapsrådets beredningsgrupper Stockholm: Vetenskapsrådet; Sandström U, Wold A, Jordansson B, et al. Hans Excellens: om miljardsatsningarna på starka forskningsmiljöer. Stockholm: Delegationen för jämställdhet i högskolan; Bornmann L, Mutz R, Daniel HD. Gender differences in grant peer review: A meta analysis. J Informetrics. 2007;1(3): Besley T, Folke O, Persson T, et al. Gender quotas and the crisis of the mediocre man: Theory and evidence from Sweden [paper]. Stockholms universitet; läkartidningen nr volym

10 nyheter läkares anmälningsskyldighet Läkarnas skyldigheter att anmäla eller lämna uppgifter om patienter har skärpts. Men det är omöjligt att uppfylla dem eftersom de är utspridda i så många olika lagar och förordningar. Det säger Ulrika Sandén, universitetslektor i rättsvetenskap. text: marie ström illustration: cecilia waxberg 140 uppgiftsskyldigheter för hälso- och sjukvårdsanställda Skärpta krav på läkare att anmäla patienter Ulrika Sandén har ett Exceldokument som hon fyller på allteftersom hon hittar nya, lagstadgade Ulrika Sandén uppgiftsskyldigheter inom hälso- och sjukvården. Hon började under arbetet med sin avhandling»sekretess och tystnadsplikt i offentlig och privat hälso-och sjukvård ett skydd för patientens personliga integritet«som hon disputerade med I dag består dokumentet av cirka 140 uppgiftsskyldigheter, det vill säga tillfällen när vårdpersonal ska anmäla eller lämna ut information om patienter. Det kommer hela tiden nya. Patientsekretessen blir allt svagare. Det finns ingen officiell lista hos varken Socialstyrelsen, regeringen eller riksdagen. Det var därför jag bestämde mig för att göra en egen, säger Ulrika Sandén. En del skyldigheter är relativt välkända och allmänna, som att läkare ska anmäla»vårdgivarna är skyldiga enligt lag att informera om uppgiftsskyldigheterna. Men det är omöjligt eftersom inte ens lagstiftarna känner till hur många lagarna och förordningarna är eller var de finns «medicinskt olämpliga bilförare och patienter som inte borde ha skjutvapen eller göra en anmälan enligt lagen om vård av missbrukare om patienten anses vara i behov av omedelbart omhändertagande eller vård. Andra är mer okända och specifika, som att en läkare i vissa fall ska göra en anmälan till Transportstyrelsen om en person anses olämplig att ha ett flygcertifikat, eller att Utrikesdepartementet ska underrättas om en medborgare i Japan, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Schweiz eller Ungern tas in, skrivs ut eller avlider på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk tvångsvård. Ulrika Sandén undervisar på läkarprogrammet vid Örebro universitet. När hon berättar om mängden uppgiftsskyldigheter möts hon ofta av förvåning. Själv är hon kritisk till att de är så utspridda i olika lagar och förordningar och tycker att de borde samlas i en enda lag. Vårdgivarna är skyldiga 378 läkartidningen nr volym 111

11 nyheter läkares anmälningsskyldighet läkartidningen nr volym

12 nyheter läkares anmälningsskyldighet Antal 5000 Återkallelsegrund 7: Medicinska skäl Återkallelsegrund 8: Ej lämnat läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov För två år sedan skärptes körkortslagen för att få fler läkare att anmäla olämpliga förare. Illustration: Typoform enligt lag att informera om uppgiftsskyldigheterna. Men det är omöjligt eftersom inte ens lagstiftarna känner till hur många lagarna och förordningarna är eller var de finns, säger hon och konstaterar: Att konstruera regelverket på det sättet är inte särskilt bra om man samtidigt förväntar sig att de ska vara kända och tillämpas. Samtidigt har det riktats kritik mot läkarkåren för att den inte följer sina anmälningsskyldigheter. Förra året fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att ta fram en vägledning kring vapenlagens anmälningsplikt för att öka antalet anmälningar. Dessutom har Rikspolisstyrelsen fått i uppgift att se till att återkopplingen till läkarna förbättras. Rikspolisstyrelsen tycker även att man bör överväga att ge läkare direktåtkomst till vapenregistret. Tanken är att läkare blir mer benägna att anmäla om de vet att patienten verkligen har ett vapen. Läkarförbundet vill hellre att obligatoriska medicinska kontroller införs för alla som ansöker om vapenlicens, följt av regelbundna undersökningar för att få behålla licensen (se»signerat«i LT nr 7/2014).»Att konstruera regelverket på det sättet är inte särskilt bra om man samtidigt förväntar sig att de ska vara kända och tillämpas.«ulrika Sandén Bland läkare är ämnet känsligt. Få vill ställa upp och berätta om anmälningar som de gjort eller inte gjort. Ibland gnager samvetet lite över att jag inte frågar mer. Särskilt när det gäller vapen, det glömmer man lätt bort, säger Magnus som arbetar på en vårdcentral i Värmland och beskriver sig som en»helt vanlig distriktsläkare med underlåtelsesynder«. En gång sköt en av hans patienter ihjäl sig efter ett läkarbesök. Han hade minnesstörningar, men var inte uppenbart deprimerad. Det var väldigt svårt att förutsäga vad som skulle hända. Även sambon blev överraskad. Magnus har arbetat som läkare sedan 1980-talet, men har inte gjort särskilt många anmälningar. Han anger den pressade arbetssituationen som en orsak. Man ligger hela tiden ett steg efter och då blundar man kanske för sådana saker. De få gånger som han har anmält en patient har det handlat om personer som vägrat att sluta köra bil. Men oftast försöker Magnus komma överens med dem i stället. Ibland, om det exempelvis handlar om dementa personer, har han bett anhöriga ta bilnycklarna eller sälja bilen. Många tar det hårt. Jag träffade en man på ICA som jag anmält tio år tidigare eftersom han hade nedsatt syn.»dig tycker jag inte om«utbrast han när han fick syn på mig. Men när jag frågade varför mindes han inte det. En annan man där jag fått de anhöriga att sälja bilen pratade om det vid varje besök flera år efteråt. För att öka anmälningarna har flera lagar skärpts de senaste åren. En är just körkortslagen. Sedan två år tillbaka är läkare skyldiga att meddela alla olämpliga förare till Transportstyrelsen. I fjol återkallades körkort av medicinska skäl eller för att innehavaren inte har lämnat in begärt läkarintyg en ökning med jämfört med Men enligt Transportstyrelsens chefläkare Lars Englund borde det vara betydligt fler med tanke på hur många som drabbas av demenssjukdomar och stroke. För ett drygt år sedan skärptes även socialtjänstlagen. Nu står det att hälso- och sjukvårdspersonal genast ska göra en anmälan om de»får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa«. I tidigare lagtextskrivning stod»ibland gnager samvetet lite över att jag inte frågar mer. Särskilt när det gäller vapen, det glömmer man lätt bort.«distrikts läkaren»magnus«det skulle ske vid»kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd«. Det behövs inga tydliga tecken eller bevis för att göra en anmälan till socialtjänsten. Det räcker med en misstanke. Det nya begreppet utgår från anmälarens egna iakttagelser och oro för barnet, säger Ulrika Nygren som varit projektledare för Socialstyrelsens nya vägledning om skyldigheten att anmäla när barn far illa, som kom i höstas. Illustrationer: Cecilia Waxberg 380 läkartidningen nr volym 111

13 nyheter läkares anmälningsskyldighet Den låga anmälningsfrekvensen blev en larmklocka på Astrid Lindgrens barnsjukhus där barnskyddsteamet startade ett omfattande informationsarbete. Foto: Dana Press/TT Ansvaret är personligt och anmälaren får inte vara anonym. Det är sedan socialtjänstens uppgift att utreda ärendet och ta ställning till vilka åtgärder som bör vidtas. Det är en lagstadgad skyldighet att anmäla, men även en medmänsklig skyldighet att se och uppmärksamma barnet, säger Ulrika Nygren. Trots det bedömer Socialstyrelsen att underrapporteringen är stor. Det finns ingen samlad nationell statistik, men flera studier pekar på det. En av dem har gjorts på Astrid Lindgrens barnsjukhus av specialistsjuksköterskan Björn Tingberg. Han arbetar i sjukhusets barnskyddsteam och doktorerade år 2010 med avhandlingen»child abuse clinical investigation, management and nursing approach«. För åren gick Björn Tingberg igenom samtliga journaler för att ta reda på hur anmälningsfrekvensen såg ut när det gäller patienter som misstänktes ha utsatts för sexuella övergrepp och fysisk barnmisshandel. Resultatet förvånade honom. Innan studien tänkte jag att det måste väl vara så att vi har anmält alla som vi identifierat. Vi har ju en anmälningsplikt.» om man tycker att det är jobbigt att tänka på vad man ska säga till föräldrarna, så ska man i stället tänka: Vad skulle jag säga till barnet om jag lät bli att anmäla?«björn Tingberg Så var det inte. Endast 51 procent av fall där barn misshandlats fysiskt rapporterades till socialtjänsten, och bara 62 procent av falla av sexuella övergrepp. Det kunde vara en mamma som kom in med ett barn som hon sa att pappan hade slagit och där man till och med har dokumenterat skador men ändå inte gjort någon anmälan, säger Björn Tingberg. Ett vanligt skäl som uppgavs i journalerna till att ingen anmälan hade gjorts var att föräldrarna sagt att de redan hade kontakt med socialtjänsten. En annan orsak var att ansvaret skjutits över på en annan vårdenhet i samband med att patienten flyttats. Det kunde stå i journalen att»avdelningen får göra en soc-anmälan i morgon«. Sedan har det fallit mellan stolarna. Många anställda i vården var också rädda för repressalier eller för att förstöra familjens förtroende för sjukhuset. Ytterligare ett problem är att tilltron till socialtjänsten brister. Man upplever att det inte händer något. Jag tror man behöver få ett kvitto på att mottagaren tar anmälan på allvar, säger Björn Tingberg. Den låga anmälningsfrekven sen blev en larmklocka på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Barnskyddsteamet startade ett omfattande informationsarbete och har gjort en broschyr som sjukvårdspersonalen kan lämna till föräldrarna när de talar om att de tänker anmäla. För trots att de inte är skyldiga att berätta, rekommenderar teamet ändå att man gör det om det inte handlar om polisiära ärenden. Det går också att ringa och be teamet om råd. Arbetet har gett resultat anmäldes i stort sett Björn Tingberg samtliga misstänkta sexuella övergrepp, och anmälningsfrekvensen när det gäller fysisk misshandel av barn låg på 64 procent. Jag tror egentligen inte att det är svårare än att vi hittar på svepskäl för att slippa göra en anmälan, säger Björn Tingberg. När vi föreläser brukar vi säga att om man tycker att det är jobbigt att tänka på vad man ska säga till föräldrarna, så ska man i stället tänka: Vad skulle jag säga till barnet om jag lät bli att anmäla? Marie Ström Distriktsläkaren Magnus heter egentligen något annat. läkartidningen nr volym

14 nyheter Kraftig ökning av anmälda vårdskador Antalet vårdskador som anmäls till Patientförsäkringen LÖF har ökat med närmare 40 procent på fyra år. Ökningen beror på ändrade attityder i vården, tror LÖF:s chefläkare. Sedan 2010 har antalet vårdskador som anmäls till patientförsäkringen ökat varje år anmäldes skador, vilket är nästan fler än Genom den nya patientsäkerhetslagen som trädde i kraft 1 januari 2011 blev vårdgivarna skyldiga att informera patienter/anhöriga om att en vårdskada skett. Det är det här som lagstiftningen ville åstadkomma, att det mörkertal som alla visste fanns skulle börja blottläggas, säger Pelle Gustafsson, chefläkare på LÖF. De allra flesta får sin information om patientförsäkringen via vården, och Pelle Gustafsson menar att ökningen speglar en attitydförändring. Sjukvården öppnar upp sig mer, och där man tidigare skulle ha blånekat kategoriskt till att något är en skada, tänker man nu att det faktiskt kan vara en vårdskada. Totalt betalade LÖF ut 510 miljoner kronor i ersättning till patienter och efterlevande Medianbeloppet som betalades var kronor. De flesta skador som ersattes inträffade inom ortopedin och tandvården, medan de största summorna betalades ut för skador Pelle Gustafsson inom förlossningsvården. Vad som är gemensamt Antal Antalet anmälda vårdskador till Patientförsäkringen. Årtal för de skadetyper som oftast leder till ersättning är att det handlar om vårdsituationer där det är lätt att bedöma om utfallet avviker från det förväntade. Vi tror att det finns ett stort mörkertal inom läkemedelsbehandling, där det inte är lika säkert att man uppfattar att det skett en vårdskada, säger Pelle Gustafsson, och tar som exempel en äldre person som haft blodtrycksmedicinering i 10 år, där njurfunktionen successivt försämrats så att dosen blivit för stor. Om den personen faller och skadar sig kan det vara en Läkarförbundet: Nej till samvetsfrihet Fallet med en barnmorska som av religiösa skäl inte vill utföra aborter har väckt frågan om en samvetsklausul för vårdpersonal. Men Läkarförbundet anser att en sådan bestämmelse hotar den fria aborträtten. Diskrimineringsombudsmannen utreder för närvarande om landstinget i Jönköping gjort sig skyldig till diskriminering på religiös grund. Detta sedan man nekat en barnmorska anställning efter att hon meddelat att hon på grund av sin tro inte kunde utföra aborter. Barnmorskan backas upp av en anti-abortorganisation som vill att en samvetsklausul ska införas så att vårdpersonal ska kunna vägra att utföra aborter. Men Läkarförbundets uppfattning är att samvetsfrihet inte behövs, säger Thomas Flodin, ordförande i förbundets etikoch ansvarsråd. Thomas Flodin Vi har en lagstiftning som ger kvinnor rätt till abort. Det kan man ha olika uppfattningar om, men det är svårt att som personal hävda sin egen åsikt gentemot patienterna. Men i andra länder har man fri abort, och samtidigt samvetsfrihet för personalen. Varför skulle vi inte kunna ha det i Sverige? Det finns mycket i andra länder som inte finns i Sveri ge, men det innebär inte att vi måste införa det. Min bedömning är att samvetsfrihet skulle riskera att kvinnors rätt till fri abort begränsas, säger Thomas Flodin, som påpekar att samvetsfrihet i andra länder används som ett redskap av abortmotståndare för att underminera aborträtten. Det har dragit iväg otroligt långt i andra länder. Farmaceuter åberopar sin samvetsfrihet för att inte lämna ut akut-p-piller, ambulansförare för att inte köra kvinnor till abortkliniker och läkare för att inte remittera till abortmottagningar. Thomas Flodin tror att det bakom kraven på samvetsfrihet ofta finns ett motstånd mot den fria aborträtten som sådan. Då är det hederligare att ersättningsbar skada om det beror på att läkemedel förordnats på felaktigt vis. Samtidigt som anmälningarna ökat har andelen bifall minskat. 38 procent av de ärenden som avgjordes under 2013 slutade med att patienten beviljades ersättning. Den siffran sjunker år för år. Förra året var det 40 procent och för några år sedan nästan 42 procent som beviljades, säger Pelle Gustafsson. Antalet skador som ersätts ökar ändå, eftersom anmälningarna ökar snabbare än vad beviljandegraden sjunker. Samtidigt ökar den producerade volymen vård ännu mer. Sammantaget är det svårt att utifrån siffrorna säga om vården har blivit säkrare, säger Pelle Gustafsson. Men medvetenheten har ökat och det sker en massa aktiviteter i landet för att förbättra patientsäkerheten. Om man väger samman allt är jag optimistisk om att man kommer att kunna visa det om ett antal år. Michael Lövtrup debattera den frågan om det är det man är tveksam till. Enligt Thomas Flodin bör den läkare som inte vill utföra aborter välja en annan specialitet än gynekologi och obstetrik. Väljer man ändå att arbeta inom specialiteten måste man se till att det finns en kollega som man skyndsamt kan remittera patienten till. Tycker du att en arbetsgivare ska kunna säga nej till att anställa en person som inte vill utföra aborter? Det är väl rimligt att en arbetsgivare förutsätter att man kan fullgöra sina arbetsuppgifter, och är det en klinik som utför många aborter bör man kunna säga nej till att rekrytera en sådan person. Michael Lövtrup 382 läkartidningen nr volym 111

15 nyheter Lättare att komma in på läkarprogrammet På fem av landets sju läkarutbildningar har det aldrig varit så lätt att komma in. Det står klart efter att reservantagningen till vårterminens programstart avslutats. Antagningsstatistiken har ställts samman av sajten lakarstudent.se och visar att det för sökande med rena gymnasiebetyg var lättast att komma in i Linköping, Örebro och Umeå. På samtliga dessa orter räckte det med 21,50 poäng. Svårast var det att komma in på KI, där den som hade lägst betyg i gruppen hade 22,30. För alla utbildningar utom Lund och KI var vårterminens antagningspoäng de lägsta hittills. För sökande som hade kompletterat gymnasiebetygen krävdes högre poäng, mellan 22,00 (Umeå) och 22,50 (KI). Även i denna Det är inte tillåtet för ett landsting att hämta in uppgifter från företagshälsovården från slumpmässiga alkoholtest om det inte finns något rehabiliteringsbehov. För snart två år sedan gjordes en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare i landstinget Gävleborg om att införa slumpmässiga alkoholtest för all personal. Syftet var förbättrad patientsäkerhet och arbetsmiljö (se LT nr 37/2012) personer sökte till läkarutbildningen vid vårens antagning. grupp var det»all-time-low«för alla utbildningar utom Lund och KI. Datainspektionen stoppar alkotest för landstingsanställda i Gävleborg Testningen, som skulle utföras av företagshälsovården, skulle starta under hösten 2012 med slumpmässiga urval. Tanken var att 25 procent av alla anställda skulle testas årligen. Men testen kom aldrig i gång eftersom Datainspektionen började utreda frågan. Datainspektionen har inte tagit ställning till om själva alkoholtesten är lagliga eftersom det är en arbetsrättslig bedömning, men konstaterar nu att själva insamlandet av resultatet från testen strider mot personuppgiftslagen, PUL. Foto: Fotolia/IBL För att bli antagen via högskoleprovet krävdes det mellan 1,65 och 1,70 vilket är i nivå med tidigare lägstanivåer. Samtidigt som antagningspoängen blivit lägre har andelen sökande till läkarutbildningen fortsatt att öka personer sökte till vårens antagning, vilket är rekord för vårantagningen. Läkarbildningarna har byggts ut kraftigt på senare år, vilket troligen är en viktig faktor bakom de sjunkande antagningspoängen. Michael Lövtrup Resultatet från ett alkoholtest kan utgöra en indikation på alkoholmissbruk. Det hör till känsliga uppgifter enligt PUL, omgärdade av stränga krav för hur de får samlas in och registreras. Enligt Datainspektionen får landstinget ta in uppgifter om genomförda alkoholtest från företagshälsovården enbart om de behövs för att landstinget ska kunna uppfylla sina skyldigheter när det gäller rehabilitering av sin personal. Det är inte tillåtet för landstinget att hämta in uppgifter från företagshälsovården om alkoholtesten bara för att det i ett senare skede eventuellt kan bli aktuellt med rehabilitering av arbetstagaren, säger Oskar Öhrström, jurist på Datainspektionens granskning, i ett pressmeddelande. Sara Gunnarsdotter Foto: Colourbox läs mer För längre versioner se Läkartidningen.se»Vi vill arbeta som läkare«värmlands läkarförening har skrivit ett brev till landstingsdirektören i protest mot de ökade administrationskraven. Droppen blev införandet av det kritiserade journalsystemet Cosmic i primärvården. De ökade kraven på administration riskerar att stjäla viktig patienttid, enligt läkarföreningen i Värmland. Numer ska alla besök och åtgärder registreras med olika sifferkoder.»vi läkare är oroliga för att den tid vi nu är ålagda att ägna åt att leta sifferkoder ytterligare ska minska vår tid för mötet med patienter och öka vår tid som sifferadministratörer«, skriver de i ett brev till landstingsdirektör Gunilla Andersson. Vi vill arbeta som läkare och inte som vårdadministratörer, säger läkarföreningens ordförande Elisabet Rimeika. SBU-rapport: Dålig arbetsmiljö kopplad till depression och utmattning Personer som känner att de har kontroll över sina arbetsuppgifter och behandlas rättvist på jobbet har inte lika mycket symtom på depression och utmattning som andra. Ny chefredaktör på Dagens Medicin Christina Kennedy blir ny chefredaktör och ansvarig utgivare för Dagens Medicin. Framsteg i patientsäkerhetsarbetet Sedan 2011 har patientsäkerhetsarbetet gått framåt i de allra flesta landsting, enligt en bedömning från Sveriges Kommuner och landsting, SKL. Ny rapport om sjukvårdens utveckling Hur lyckas svensk sjukvård? I en ny sammanställning av sjukvårdens utveckling över tid ger Socialstyrelsen en lägesrapport. läkartidningen nr volym

16 nyheter patientsäkerhet ärenden Patientens hälsotillstånd inte ålder ska avgöra åtgärder Ingen utredning eller uppföljning gjordes av en förtätning som syntes på lungröntgen, eftersom patienten ansågs för gammal. Anmärkningsvärt, felaktigt och inte förenligt med kravet på jämlik vård, anser IVO. (IVO /2013) En kvinna i 90-årsåldern sökte vårdcentralen i april 2012 på grund av två veckors hosta, feber, trötthet och nedsatt matlust. Läkaren bedömde att kvinnan var förkyld och ordinerade antibiotika. För övrigt var patienten vid god kondition för sin ålder. Enligt journalen planerades ingen uppföljning. Efter cirka tio veckor återkom patienten till vårdcentralen med kvarstående hosta. En annan läkare som undersökte patienten hörde rasslande biljud över lungornas nedre delar. En akut lungröntgen samma dag visade en 7 mm stor förändring baktill, belägen i lungan eller i en bröstkota. Förändringens natur kunde inte fastställas. Läkaren kontaktade en lungspecialist som menade att någon utredning på misstanke om cancer inte skulle göras på grund av patientens höga ålder. Läkaren ringde patienten och uppmanade henne att återkomma vid behov. Vid ny telefonkontakt några dagar senare meddelade patienten att hostan förbättrats. I oktober sökte patienten åter läkare på vårdcentralen på grund av hosta. Hon fick då träffa en AT-läkare som fann henne opåverkad och utan några anmärkningsvärda fynd vid den kroppsliga undersökningen. SR visade på 80 mm och AT-läkaren satte upp patienten för en sym tomkontroll per telefon fyra dagar senare. Efter att ha diskuterat patienten på ett läkarmöte beslutades att hon skulle informeras om det tidigare lungröntgenfyndet men att någon utredning utifrån det inte skulle inledas. Enligt journalanteckningen informerade AT-läkaren patienten, och patienten var införstådd med informationen. I mitten av december var sänkan fortfarande förhöjd (66 mm). Nytt prov togs några veckor senare och eftersom SR då låg på 60 mm informerades patienten Illustration: Colourbox per brev om att SR-värdet gick åt rätt håll även om det inte var helt normalt. I slutet av februari 2013 sökte patienten vårdcentralen med en ömmande svulst på ena axeln. Vid läkarundersökningen påträffades en 7 cm stor fast, rundad och värmeökad svullnad vid nyckelbenet ut mot axeln. SR var 53 mm. En akut röntgen visade en benutväxt i området. Läkaren skrev remiss för röntgenundersökning av lungorna. Röntgenundersökningen som gjordes två veckor senare visade tillkomst av rundade förändringar i nedre delen av höger lunga. Två dagar senare sökte patienten vårdcentralen igen på grund IVO är också kritisk till att patienten träffade sex olika läkare vid sina besök på vårdcentralen under den aktuella perioden. av tilltagande andfåddhet och torrhosta. Läkaren som undersökte henne misstänkte att hon kunde ha cancer och skrev en akut remiss till kirurgkliniken vid ett universitetssjukhus. En DT-undersökning visade att patienten hade en spridd elakartad tumörsjukdom i lungorna, buken, brösten, skelettet och i lymfkörtlar. Vävnadsprov visade på en aggressiv lymfkörtelcancer. Behandling sattes in. Fyra månader senare avled patienten. En anhörig till kvinnan har anmält händelsen till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Vederbörande menar att om sjukvården vidtagit åtgärder redan 2012 så hade utgången kanske blivit en annan. I efterhand har det enligt ett yttrande från lungspecialisten som konsulterades vid den första röntgenundersökningen framkommit att förtätningen inte låg i lungan och att den inte kunde återfinnas vid efterföljande DT-undersökning. Enligt lungspecialisten tycks förtätningen därför ha varit ett tillfälligt fynd utan samband med den lymfomsjukdom som patienten senare utvecklade. Oavsett detta anser IVO att lungspecialistens råd sommaren 2012 att avstå utredning av cancer enbart på grund av patientens ålder är anmärkningsvärt, felaktigt och inte förenligt med kravet på jämlik vård. Det som enligt IVO ska vara avgörande är patientens hälsotillstånd och de risker som utredning och behandling kan medföra. IVO kritiserar lungspecialisten också därför att han borde ha beaktat att en lungförändring kan utgöras av metastas av annat ursprung än lungan och att det där kan finnas möjlighet till behandling med acceptabel risk för patienten. IVO är också kritisk till den vårdcentralsläkare som först remitterade till lungröntgen för att hon inte informerade patienten om fyndet efter röntgenundersökningen och om den bedömning som gjordes tillsammans med lungspecialisten, oavsett vilken natur fyndet bedömdes ha. IVO skriver att det i efterhand inte går att fastställa att SR-stegringen orsakades av patientens lymfomsjukdom, även om det finns en sådan möjlighet. Oavsett vilket så anser IVO att utredning utifrån detta skulle ha initierats redan i januari 2013 eller ännu hellre i december Detta skulle enligt IVO kunnat leda till att lymfomdiagnosen ställts på ett tidigare stadium. IVO påpekar emellertid att det inte går att slå fast att förloppet i så fall skulle blivit gynnsammare för patienten. IVO är också kritisk till att patienten träffade sex olika läkare vid sina besök på vårdcentralen under den aktuella perioden. Enligt IVO hade en bättre konti nuitet kunnat medföra en annorlunda handläggning och en tidigare diagnos. Sara Gunnarsdotter läs mer För längre versioner se Läkartidningen.se Patientens journal måste kollas inför besök För att kunna ge patienten sakkunnig och omsorgsfull vård måste personalen ta del av de uppgifter som redan finns dokumenterade om patienten. IVO är kritiskt till att en läkare inte läste på bättre inför ett patientbesök. (IVO /2013) Informationen ska anpassas efter patienten Om patienten har bristande språkkunskaper ska tolk övervägas för att informationen ska gå fram. (IVO /2012) Blodtryckssänkande läkemedel ska föregås av blodtrycksmätning Att förskriva enalapril enbart utifrån patientens uppgifter om högt blodtryck strider mot vetenskap och beprövad erfarenhet, anser IVO. (IVO /2012) Läkare behandlade basaliom utan biopsi Recidiverande misstänkta tumörer i ansiktet ska alltid biopseras. IVO är kritisk till att en läkare behandlade ett basaliom upprepade gånger utan föregående biopsi. (IVO /2013) Neonatal abstinens ofta förutsägbar men ändå svår att behandla Såväl rutiner som kunskap saknades när ett barn utvecklade neonatal abstinens. Detta trots att en likande händelse inträffande 2009 och ansvariga då utlovade åtgärder. (IVO /2013) 384 läkartidningen nr volym 111

17 klinik & vetenskap kommentar Citera som: Läkartidningen. 2014;111:CMWH Vem ska ta hand om de allt flera feta? Nu behövs politiska insatser och samarbete inom vården STEPHAN RÖSSNER, professor emeritus, Karolinska institutet, Stockholm Det har blivit alltmera trivialt att iterera oron för fetmaepidemin och dess globala konsekvenser. Gång på gång har det framhållits att detta kommer att bli en av vår tids stora epidemier och att beredskapen för att förebygga är närmast obefintlig och beredskapen för att behandla otillräcklig och definitivt lågprioriterad. För några år sedan skrev jag och Karin Vågstrand en debattartikel i Läkartidningen om vem som hade det strategiska ansvaret för fetmaepidemin [1]. Vi kunde då konstatera att det inte finns något sammanhållet ansvar i Sverige. Vissa landsting beskrev t ex att man»bevakar problematiken och följer utvecklingen«. Speciellt inriktade behandlingsenheter fanns dock knappt någonstans i Sverige. Sedan dess har ingenting hänt som har förändrat situationen. Fetmakirurgi framstår därför alltmer som ett behandlingsalternativ, om än reserverat för de tyngsta patienterna. Fetmakirurgin har, med relativt låg komplikationsrisk, betydande hälsofrämjande effekter. Det gäller inte bara fetmans vanligaste följeslagare, metabola syndromet, utan även livskvalitet och vissa tumörformer [2].»Fetman har fortsatt att öka och dess komplikationer är i dag en tung utgiftspost i vården.«sbu:s rapport från hösten 2013 om kostbehandling av fetma är en ambitiös genomgång av det vetenskapliga underlaget för befintliga kostråd. Rapporten sammanfattar vad man redan tidigare anade: i korttidsperspektivet finns vissa skillnader mellan olika behandlingsformer, men efter 2 års uppföljning saknas data som kan belägga huruvida en behandlingsform är bättre än någon annan [3]. Vad som framkommer av rapporten är dock att det egentligen inte spelar någon roll vilken behandlingsform man väljer, flertalet deltagare i behandlingsprogrammen fullföljer dem ändå inte på avsett sätt. I undersökningar där man jämfört långtidsresultaten har det varit möjligt att beräkna en förväntad viktnedgång baserad på utgångsvikten och energiunderskottet över tid. Den bistra verkligheten är att praktiskt taget inga patienter uppnår denna förväntade viktnedgång, vilket med all sannolikhet beror på att patienterna inte gör som de blivit instruerade. Även om kunskapen om de skilda behandlingsformerna har ökat, kvarstår frågan om vem som ska sköta behandlingen. Primärvården verkar ha sviktat, och intresset förefaller lågt. Fetmakirurgi ses ibland som ett olustigt alternativ. Det finns en osäkerhet beträffande effekten av de befintliga, kommersiella och ofta lekmannaledda programmen men för praktiskt bruk finns ju i dag egentligen inga alternativ. Situationen i USA beskrivs i en artikel i New England Journal of Medicine. Författarna anser att primärvården måste ha det framtida ansvaret för att hantera fetmaproblematiken [4]. Detsamma borde rimligtvis gälla även i Sverige. Men allmänläkare identifierar inte problemet och har inte intresse, tid och kompetens för att behandla överviktiga och feta [5, 6]. Läkar utbild ningen har traditionellt varit koncentrerad på behandling av akuta sjukdomstillstånd. Inför framtiden måste man dock fokusera mer på de kroniska sjukdomarna, som kommer att dominera vårdpanoramat och kräva helt nya utbildnings- och behandlingsstrategier. Författarna menar att alla blivande läkare behöver grundläggande fysiologiska kunskaper om fetmans patologi, bättre utbildning i näringslära, kompetens att bl a genomföra motiverande samtal och förmåga att hantera livsstilsfrågor [4]. Fetmaproblematik finns inom praktiskt taget varje klinisk specialitet och handlar inte bara om invärtesmedicin och endokrinologi utan om pediatrik, ortopedi, kirurgi, otorinolaryngologi, lungmedicin, dermatologi och, självfallet, Fetma är ett globalt problem som drabbar hårt, även i Sverige. också psykiatri. Kraven på multidisciplinärt samarbete är stora och inkluderar läkare, sköterskor dietister och kuratorer. Attityden till problemet måste radikalt förändras. Politiker, vårdadministratörer och vårdpersonal har genom åren uppvisat ett ointresse för att ta fetmaproblematiken på allvar, och konsekvenserna har inte låtit vänta på sig. Fetman har fortsatt att öka i nästan alla ålderskategorier, och dess komplikationer är i dag en tung utgiftspost i vården. Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. läs mer Fullständig referenslista Läkartidningen.se REFERENSER 1. Rössner S, Vågstrand K. Fetmaepidemin vem har det strategiska ansvaret? Epub 8 jun Mat vid fetma. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering; Rapport nr Colbert JA, Jangi S. Training physicians to manage obesity back to the drawing board. N Engl J Med. 2013;369: Ruser CB, Sanders L, Brescia GR, et al. Identification and management of overweight and obesity by internal medicine residents. J Gen Intern Med. 2005;20: Block JP, DeSalvo KB, Fisher WP. Are physicians equipped to address the obesity epidemic? Knowledge and attitudes of internal medicine residents. Prev Med. 2003;36: sammanfattat Foto: Colourbox Fetmaproblematiken accelererar. Rapporterna om konsekvenserna för hälsa, vård och hälsoekonomi ackumuleras. Men politikerintresset är lågt, och primärvården är ointresserad. Detta är dock ett omfattande uppseglande globalt problem, som måste hanteras av politiker och inom vården och där på ett multidisciplinärt sätt. läkartidningen nr volym

18 klinik & vetenskap nya rön Stentbehandling alternativ vid malign kolonileus hos palliativa patienter Kolonileus är ett akut kirurgiskt tillstånd som ofta orsakas av kolorektalcancer. Akut operation för kolonileus innebär påtaglig ökad risk för morbiditet och mortalitet jämfört med elektiv kirurgi. Självexpanderande metallstentar (SEMS) introducerades på 1990-talet som alternativ till akut kirurgi och har används både i palliativa situationer och som brygga till kurativ kirurgi. På senare tid har tveksamhet till SEMS uttryckts i båda ovanstående situationer pga komplikationer. Stent förefaller vara ett alternativ till kirurgisk intervention för malign kolonileus. Foto: SPL/IBL Abbot et al presenterar en prospektiv kohortstudie på 146 palliativa patienter från ett center mellan 1998 och Syftet med studien var att undersöka antalet lyckade interventioner och komplikationsfrekvens samt identifiera riskfaktorer för komplikation. Samtliga patienter hade kolonileus, och behandlingsförsök med SEMS utfördes. 60 procent av patienterna hade ASA-klass III IV och 142 (97 procent) av patienterna kunde stentas. Teknisk framgång definierades som lyckosam placering och SEMS-expansion resulterande i avföring eller gasavgång inom 24 timmar. Detta uppnåddes hos 136 patienter (96 procent). Tekniken som användes beskrivs i en video som finns i webbversionen av artikeln. Komplikationer klassificerades som tidiga (inom 30 dagar) eller sena. Stentrelaterade komplikationer inkluderade perforation, migration och återkommande ileus. Dessa handlades genom endoskopisk reintervention eller operation. Förekomsten av perforation var 4,8 procent och 30-dagarsmortaliteten var 2,7 procent. Inga prediktionsfaktorer för tidiga komplikationer kunde påvisas, men patienter med metastaserande sjukdom eller pågående cytostatikabehandling hade ökad risk för sena komplikationer (P < 0,05). Närmare 31 procent (45 patienter) behövde ytterligare en intervention, men bara 11 procent behövde en stomi. Patienter som initialt erhöll korta stentar, eller var under pågående cytostatikabehandling, hade högre risk att behöva endoskopisk reintervention i median 4,6 månader efter första SEMS. I väntan på Colorectal stenting trial (CReST), en pågående randomiserad multicenterstudie av SEMS både i palliativa situationer och som brygga till kirurgi, förefaller SEMS vara ett giltigt alternativ till kirurgisk intervention för malign kolonileus hos palliativa patienter. Pamela Buchwald bitr överläkare, docent, Kolorektalsektionen, Helsingborgs lasarett Abbott S, Br J Surg. 2014;101: procent neandertalgener i den moderna människan I Nature redovisades nyligen en analys av genomen hos nu levande människor i»1 000 Genomes Project«. Analysen baserades på en sökning efter tre karakteristika för genetisk variation som stammar från neandertalgenomet. Ett intressant fynd var en region med flera neandertalgener för keratin i hud, naglar och hår hos icke-afrikaner. Dessa kan ha underlättat den moderna människans anpassning till mer kalla miljöer. Man fann också gener som ökar risken för sjukdomar som lupus, biliär cirros och typ 2-diabetes, vilket tyder på att hälsan hos moderna människor fortfarande, omkring år senare, påverkas av neandertalgener. Mekanismen kan vara att dessa gener inte passar samman med moderna gener. Anmärkningsvärt är att det tycks finnas 20 regioner med få neandertalgener, mest uttalat i X-kromosomen. Detta antyder minskad fertilitet hos manliga hybrider, orsakad av neandertal-alleler i den moderna människans genetiska miljö. Samma vecka publicerade Science en rapport om genomen från 379 européer och 286 östasiater i»1 000 Genomes Project«utan att från början ha ett neandertalgenom som referens. Med hjälp av ett program som är känsligt för introgression (genflöde från en population eller art till en annan) och som brett fångar arkaiskt DNA analyserades genomen. Funna sekvenser jämfördes med ett referensgenom för neandertalare. Man fann bland annat två gener av betydelse för keratinmetabolismen och hudpigmenteringen (BNC2) respektive proliferation och differentiering av keratinocyter (POU2F3). Den moderna människan har således fått egenskaper för hudens fenotyp från neandertalarna en slutsats som två oberoende forskargrupper nått med hjälp av olika metoder. Båda grupperna fann 1 3 procent neandertalgener i de moderna människornas genom. Andelen representerade neandertalgener var dock betydligt högre, motsvarande procent av neandertalgenomet. Andrus Viidik skrev i Läkartidningen nr 48/2013 om neandertalarna, deras utbredning, genetik och gåtfulla försvinnande. Mycket av neandertalarnas DNA har försvunnit genom naturlig selektion liksom neandertalarna själva. Andrus Viidik professor emeritus, Aarhus universitet Sankararaman S, et al. Nature. Epub 29 jan doi: /nature12961 Vernot B, et al. Science. Epub 29 jan doi: /science Foto: Neanderthal Museum/H Neuman 386 läkartidningen nr volym 111

19 klinik & vetenskap nya rön Avhandlingen studerade incidens-, prevalens- och mortalitets trender över tid. Positiva långtidseffekter av diabetesbehandling avhandling. En avhandling baserad på ett material från Laxå innehållande 776 incidenta diabetespatienter med upp till 30 års uppföljning ( ) visar att prevalens och incidens av diabetes inte har ändrats över tid och att överdödligheten för personer med diabetes är mycket låg. Kardiovaskulär sjukdom och hjärtinfarkt påverkas negativt av hypertoni och hyperglykemi, och positivt av läkemedelsbehandling för diabetes. Läkemedelsbehandling för diabetes reducerade inte strokeinsjuknande. Screening för diabetes påverkade inte totalmortalitet eller insjuknande i makrovaskulär sjukdom. Från många länder publiceras studier med varierande uppföljningstid som visar på ökad prevalens av diabetes och associerad mortalitetsökning. Vad gäller Sverige är det mer oklart om prevalensen ökar och om kardiovaskulär mortalitet har minskat i samma omfattning hos personer med diabetes som den har gjort hos icke-diabetiker. Farmakologisk behandling av hypertoni och hyperglykemi hos personer med diabetes har varit mycket omdiskuterad de senaste åren, och det råder osäkerhet om vilka målnivåer som bör uppnås. Världen över rekommenderar myndigheter screening för diabetes, men om detta leder till bättre prognos är oklart. Avhandlingens syfte var att studera incidens-, prevalens- och mortalitetstrender över tid i en svensk kohort. Risken för hjärt kärlkomplikationer och förtida död vid höga glukos- och blodtrycksvärden samt läkemedelsbehandling av dessa tillstånd undersöktes också. Ett annat mål var att utreda huruvida screeningupptäckt diabetes innebär mindre komplikationsrisk än kliniskt upptäckt sjukdom. Under studieperioden upptäcktes 776 nya fall av diabetes, 36 individer med typ 1-diabetes och 740 individer med typ 2-diabetes. Åldersstandardiserad incidens (3,18 fall/1 000 invånare) och prevalens (44 fall/1 000 invånare) ökade ej över tid. Den åldersstandardiserade riskkvoten (RR) för totalmortalitet hos individer med respektive utan diabetes var för alla 1,17 (P < 0,0021), för kvinnor 1,22 (p < 0,007) och för män 1,13 (P = 0,095). Motsvarande för kardiovaskulär sjukdom (CVD) och död var 1,33, 1,41 respektive 1,27. Överdödligheten hos patienter med diabetes jämfört med personer utan dia betes är den hittills lägst rapporterade i världen. Illustration: Fotolia/IBL Hjärt kärlrelaterad mortalitet minskade över tid hos icke-diabetiker och män med diabetes men inte hos kvinnor med diabetes. Hjärt kärlinsjuknandet ökade med manligt kön (RR 1,48, 95 procents konfidensintervall [KI] 1,21 1,82), antal tidigare CVD (RR 1,13, 95 procents KI 1,08 1,18), ålder (RR 1,05, 95 procents KI 1,04 1,07), fasteglukos (RR 1,05, 95 procents KI 1,00 1,10), BMI (RR 1,04, 95 procents KI 1,01 1,06), medelartärtryck (RR 1,02, 95 procents KI 1,01 1,03) och minskade med metformin- och sulfonylureabehandling (RR 0,58, 95 procents KI 0,38 0,90 respektive RR 0,73, 95 procents KI 0,55 0,97). Ingen statistiskt signifikant skillnad gällande mortalitet och hjärt kärlsjukdomsincidens noterades för screenade jämfört med kliniskt upptäckta diabetiker. I den screenade gruppen noterades dock en icke-signifikant reduktion av strokeincidensen (24 procent, P = 0,15). Överdödligheten hos patienter med diabetes jämfört med personer utan dia betes är den hittills lägst rapporterade i världen. Stefan Jansson med dr, distriktsläkare, Brickebackens Vårdcentral, Örebro Jansson S. A longitudinal study of diabetes mellitus: with special reference to incidence and prevalence, and to determinants of macrovascular complications and mortality. Uppsala: Uppsala universitet; 201 Ökad risk för schizofreni hos barn till äldre fäder Löper barn till äldre föräldrar ökad risk för psykiatriska sjukdomar? Den frågan har en grupp forskare försökt besvara med hjälp ett populationsbaserat danskt register. Studien presenteras i tidskriften JAMA Psychiatry och bygger på data från danskar födda mellan 1955 och Man har jämfört föräldrarnas ålder vid barnets födelse med hjälp av register från psykiatrin, och inkluderat uppgifter om huruvida de haft kontakt med psykiatrin och i så fall under vilken diagnos. Totalt har man haft tillgång till uppgifter från 47,2 miljoner personår under uppföljningstiden mellan 1995 och Det visade sig att individer i kohorten var i kontakt med psykiatrin under den perioden. Tittar man på psykiatrikontakt generellt, oavsett diagnos, visade det sig att individer vars föräldrar var mellan 25 och 29 års ålder då de föddes löpte minst risk att ha kontakt med psykiatrin. Barn med föräldrar som antingen var äldre (framför allt om pappan var äldre) eller yngre löpte där emot ökad risk. Bland annat noterades att barn till riktigt unga mödrar, mellan 12 och 19 år vid förlossningen, löpte 51 procent ökad risk att ha haft kontakt med psykiatrin jämfört med barn till mödrar som var mellan 25 och 29 år. När man tittade på uppgifterna per diagnos noterades flera intressanta samband, bland annat att barn till äldre fäder löpte ökad risk för schizofreni, mental retardation och autism. Schizofrenirisken var mer än 50 procent högre för individer vars pappor var över 45 år då de föddes jämfört med individer vars pappor var mellan 25 och 29 år. Hos barn till yngre mödrar var risken i stället ökad för substansmissbruk och mental retardation. För affektiva sjukdomar såg man inte ett lika tydligt samband mellan föräldrarnas ålder och ökad risk. Författarna tror att både psykosociala faktorer och rent biologiska faktorer, som ökad förekomst av de novo-mutationer i könsceller hos äldre män, kan ligga bakom de observerade sambanden. Anders Hansen leg läkare, frilansjournalist McGrath J, et al. JAMA Psychiatry. Epub 22 jan doi: /jamapsychiatry Illustration: Fotolia/IBL läkartidningen nr volym

20 klinik & vetenskap originalstudie Citera som: Läkartidningen. 2014;111:CPPY Män intensivvårdas mer än kvinnor Men det är ändå oklart om intensivvården i Sverige är könsojämlik MALIN BANCK, ST-läkare, operations- och intensivvårdskliniken, Hallands sjukhus, Halmstad STEN WALTHER, docent, överläkare, thorax kärlkliniken, Universitetssjukhuset, Linköping GÖRAN KARLSTRÖM, med dr, överläkare, AnOpIVA-kliniken, Centralsjukhuset, Karlstad THOMAS NOLIN, överläkare, anestesi- och intensivvårdskliniken, Centralsjukhuset, Kristian stad FOLKE SJÖBERG, professor, överläkare, hand- och plastikkirurgiska kliniken, intensivvårdskliniken, Universitetssjukhuset, Linköping CAROLINA SAMUELSSON, med dr, överläkare, operations- och intensivvårdskliniken, Hallands sjukhus, Halmstad regionhalland.se samtliga engagerade i Svenska intensivvårdsregistret, Karlstad»Vid 57 procent av alla intensivvårdstillfällen och under 60 procent av all intensivvårdstid behandlades män.«vård är jämlik och rättvis när patienter med likvärdiga behov erbjuds samma vård och med likvärdiga resultat [1]. Jämlik vård innebär även att resurser ibland bör fördelas olika, förutsatt att det kan försvaras med etiskt godtagbara argument, t ex medicinska behov, förmåga att tillfriskna och autonomi [2]. Ett etiskt ej försvarbart argument för att fördela vårdresurser ojämlikt är könstillhörighet. Huruvida vård är könsjämlik kan testas genom att vårdinsatser och utfall för kvinnor och män jämförs. Skillnader i utredningsintensitet, terapival och mortalitet har uppmärksammats vid t ex kranskärlssjukdom. Dessa skillnader till kvinnors nackdel [3] har resulterat i ansträngningar för en jämlikare hjärtsjukvård [4]. Eftersom flera studier tyder på att könshormoner inverkar på läkning och komplikationsutveckling vid skada och svår sjukdom [5-7], är det möjligt att det finns biologiska skillnader som bidrar till att behov av och utfall efter intensivvård skiljer sig mellan kvinnor och män. Östrogen har i experimentella studier skyddande, antioxidativa egenskaper, medan testosteron hos svårt sjuka har visats kunna försämra hjärtfunktion och immunförsvar [8, 9]. Det är även möjligt att det finns and ra könsrelaterade faktorer, oberoende av biologisk förmåga att överleva trauma och svår sjukdom, som inverkar på resursfördelning och resultat vid intensivvård. Svenska intensivvårdsregistret (SIR) är ett nationellt kvalitetsregister som systematiskt registrerar och följer upp svensk intensivvård. I SIR registreras antal och omfattning av intensivvårdstillfällen, diagnoser, fysiologiska variabler, vårdåtgärder och komplikationer. Hos en majoritet av Sveriges intensivvårdspatienter registreras även vårdinsatser och resursförbrukning flera gånger per dygn genom ett poängsystem som kallas Vårdtyngd Sverige (VTS) [10]. Som utfallsmått presenterar SIR årligen bl a IVA-mortalitet, sjukhusmortalitet, 30-dagarsmortalitet, 1-årsmortalitet och riskjusterad mortalitet för landet, regioner och enskilda intensivvårdsavdelningar. Vi har analyserat drygt 2 års registerdata och jämfört resursutnyttjande och utfall hos kvinnor och män med hypotesen att kvinnor och män har samma sjukdomsgrad när de blir föremål för intensivvård och får vård av samma omfattning kvinnor och män har samma utfall (mätt som riskjusterad mortalitet) efter intensivvård. METOD Vi studerade intensivvårdstillfällen hos vuxna (>15 års ålder) patienter som registrerats i SIR under perioden januari 2009 till och med mars Vårdtillfällena rapporterades från 57 IVA-avdelningar på 48 sjukhus. Patienternas sjukdomsgrad vid intensivvårdtillfällenas start angavs med Simplified acute physiology score (SAPS3) [11], vilket innebär att en förväntad mortalitetsrisk (estimerad mortalitetsrisk, EMR) räknas fram utifrån sjukdomshistoria, ålder, intagningsorsak, ankomstväg och fysiologiska/biokemiska variabler. Vårdtillfällena grupperades i tre sjukdomsgrader definierade genom den SAPS3-framräknade förväntade mortalitetsrisken: EMR 20 procent EMR procent EMR 80 procent. För de vårdtillfällen (n = ) där vårdtyngd registrerats med VTS-poäng jämfördes även resursnyttjande genom vårdtid, VTS-poäng och vårdintensitet (VTS-poäng/vårdtid) för män och kvinnor. Som resultatmått jämfördes IVA-mortalitet, 30- och 90-dagarsmortalitet samt riskjusterad mortalitet (standardiserad mortalitetskvot; SMR). Riskjusterad mortalitet är kvoten mellan 30-dagarsmortalitet och den förväntade mortaliteten och är ett sätt att jämföra effekten av given vård hos grupper och individer som är olika sjuka vid intensivvårdstillfällets start. Studien är godkänd av regional etikprövningsnämnd i Linköping. Analys och statistik Statistikmjukvaran SPSS användes för presentation och analys. Variablerna var icke-normalfördelade och presenteras som andel, sannolikhet eller medianvärde med 95 procents konfidensintervall (95 procents KI) och/eller interkvartilavstånd. Grupper jämfördes med Mann Whitneys U-test eller Fishers exakta test. SMR jämfördes med en metod beskriven av Altman och Bland [12]. Signifikansgräns för uppmätta skillnader angavs till P < 0,05, men vid upprepade test användes skärpta signifikanskrav en- sammanfattat En analys av data från Svenska intensivvårdsregistret från visar att män använder ca 60 procent av den tillgängliga vårdtiden på svenska intensivvårdsavdelningar. De har fler IVA-tillfällen och vårdas längre tid per vårdtillfälle än kvinnor. Analysen visar också att män är sjukare än kvinnor när de skrivs in på IVA. Skillnaden i sjukdomsgrad är tydligast hos de patienter som kommer till IVA från vårdavdelning. Riskjusterad mortalitet 30 dagar efter inläggning på IVA skiljer sig inte mellan kvinnor och män. 388 läkartidningen nr volym 111

Skärpta krav på läkare att anmäla patienter

Skärpta krav på läkare att anmäla patienter nyheter läkares anmälningsskyldighet Läkarnas skyldigheter att anmäla eller lämna uppgifter om patienter har skärpts. Men det är omöjligt att uppfylla dem eftersom de är utspridda i så många olika lagar

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2015-05-20 SR Ekot 2015-01-07 Varför läkarbemanning oberoende av hyrläkare?

Läs mer

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Ny lag för säker vård Alldeles för många patienter drabbas av onödiga vårdskador - vårdskador som hade kunnat förhindras med ett effektivare patientsäkerhetsarbete.

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Landstingshuset, konferensrum Rigel

Landstingshuset, konferensrum Rigel Hälso- och Sjukvårdsstaben Hälsovalskansliet Berit Bryske MINNESANTECKNING HÄLSOVALSRÅD 2013-12-19 LK/120259 Plats Landstingshuset, konferensrum Rigel Närvarande: Anders Olsson, LiV Anders Olofsson, Kinnekullehälsan

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Pliktverkets riktlinjer

Pliktverkets riktlinjer Pliktverkets riktlinjer Riktlinjer för Pliktverkets tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser om anmälan om missförhållanden 2004:1 Generaldirektören fastställer dessa riktlinjer till stöd för Pliktverkets

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-27 Vårdcentralen Centrumkliniken Vårdcentral Trelleborg Ort Ulf Eklund och Thord Svanberg Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel Planeringsenheten Läkemedelssektionen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Datum 2015-03-25 Diarienummer 150097 Landstingsstyrelsen Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Etiska aspekter på rökning Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Rökare nekas operation, KALMAR, 2009-10-16 Vi skulle idag aldrig operera en person med ett för högt

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Har du synpunkter på vården?

Har du synpunkter på vården? Har du synpunkter på vården? Patientnämnden Patientnämnden ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får du kontakt

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Patientnämnden Inger Fritiofsson 2014-10-02 PN/140323

Patientnämnden Inger Fritiofsson 2014-10-02 PN/140323 Protokoll 1 (6) Patientnämnden Patientnämnden Inger Fritiofsson 2014-10-02 PN/140323 Plats Beslutande Ersättare I tjänsten Konferensrum E1, Landstingshuset, Karlstad Erik Eriksson (C), ordförande Agneta

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Västra Götalandsregionen sommaren år 2014.

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Västra Götalandsregionen sommaren år 2014. ~ BESLUT inspektionen för vård och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13093/2014 1(6) Avdelning sydväst Agneta Resare agneta.resare@ivo.se Västra Götalandsregionen Tillsynsärenden Regionens Hus, iariet 542 87 MARIESTA

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Jävsregler, praktiska anvisningar och jävsblankett, Läkemedelskommittén i Värmland

Jävsregler, praktiska anvisningar och jävsblankett, Läkemedelskommittén i Värmland Jävsregler, praktiska anvisningar och jävsblankett, Läkemedelskommittén i Värmland Dessa regler och anvisningar riktar sig i första hand till ledamöter i Läkemedelskommittén i Värmland (LKV) och dess terapigrupper.

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt AT-information MSF - en del av Läkarförbundet Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt Vad är AT? Efter läkarexamen Allmän behörighet Legitimation

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs

HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Version: 1.3 Ansvarig: Björn Ahlnäs läkarstuderande och läkare i Jämtlands läns landsting 2 (20) ÄNDRINGSFÖRTECKNING

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt kliniken i fokus Omorganisering av vården ger TOPPRESULTAT I GÄVLEBORG Ett ständigt förbättringsarbete har gett resultat. Landstinget Gävleborg har klättrat till en topplacering i nationella jämförelser

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård

Läs mer

Läkarsekreterarforum 2012

Läkarsekreterarforum 2012 Patientdatalagen, journaler på nätet, sociala medier lagar och regler Läkarsekreterarforum 2012 Jens Larsson, 0706-110179 Jens Larsson, Chefsjurist Tryckfrihetsförordningen 1766 Jens Larsson, Chefsjurist

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

KFOs lilla lathund. Om sekretess och tystnadsplikt

KFOs lilla lathund. Om sekretess och tystnadsplikt KFOs lilla lathund Om sekretess och tystnadsplikt Regler om sekretess och tystnadsplikt Denna information vänder sig till samtliga personer som är verksamma inom området personlig assistans i enskild regi.

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-05-07 Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem INLEDNING Patientdatalagen

Läs mer

KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt

KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt Denna information vänder sig till samtliga personer som är verksamma inom förskolor, fritidshem, förskoleklasser, grund- och gymnasieskolor som drivs i enskild

Läs mer

Vad du kan göra själv

Vad du kan göra själv Vad du kan göra själv FÖR ATT MInskA RISKER i vården 1 Vad du kan göra själv Dagens sjukvård har stora möjligheter att hjälpa dig som är sjuk med verknings fulla läkemedel och moderna behandlingsmetoder.

Läs mer

Läkarprogrammet 2015/2016

Läkarprogrammet 2015/2016 Läkarprogrammet 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Förebygga, lindra och läka kraven på läkaren är höga. Du ska behärska vetenskapens senaste landvinningar men även kunna se och möta människan bakom

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Lika Villkor Rätt Nivå

Lika Villkor Rätt Nivå Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Så tycker konsultläkaren om sin vardag. 2011-09-12 vers 1

Så tycker konsultläkaren om sin vardag. 2011-09-12 vers 1 Så tycker konsultläkaren om sin vardag 1 Syfte med undersökningen Syfte: att undersöka och kartlägga konsultläkarnas situation och behov Undersökningen har genomförts via TNS Sifo Navigares webbpanel.

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Rutin för hantering av missbruk

Rutin för hantering av missbruk 051205_ KMH_Rutin_missbruk.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Rutin för hantering av missbruk Dnr 05/255 05-12-05 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen 105 Postadress: Box 27

Läs mer

Primärvårdsanpassad rutin för

Primärvårdsanpassad rutin för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (2) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Primärvårdsanpassad rutin för 2.0 Rutin suicidriskbedömning i Landstinget Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

Läs mer

MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN

MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN POLICY Missbruk av alkohol och droger är ingen privat angelägenhet. Effekterna av missbruk hos en medarbetare skapar problem även på arbetsplatsen. Arbetsprestation, säkerhet

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Enligt patientdatalagen 4 kap 3,skall vårdgivare göra systematiska och återkommande kontroller av om någon obehörigen kommer åt sådana uppgifter om patienter

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET

DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET DELEGERING DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET GÅR HAND I HAND 1 Strängnäs kommun Ett utbildningskompendium sammanställt av: Cecilia Wineström sjuksköterska. & Katarina Thörne sjuksköterska på Riagården Antaget

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn

Socialstyrelsens tillsyn Socialstyrelsens tillsyn Tillsynsavdelningen Tillsyn Per-Anders Sunesson Ort: Stockholm AC-stöd Chefssekreterare: Lena Ånmark Sakkunnig i rättsfrågor: Ewa Gustafsson Ledningsstöd: Anne Holm Gulati Ledningssamordnare:

Läs mer

Åtta sidor om sekretess. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Åtta sidor om sekretess. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten Åtta sidor om sekretess inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten 1 Offentlighet och sekretess Sekretesslagen Sekretesslagen (1980:100) och sekretessförordningen (1980:657) innehåller bestämmelser

Läs mer

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Alkohol- och drogmissbrukspolicy för Torsby kommuns anställda

Alkohol- och drogmissbrukspolicy för Torsby kommuns anställda Alkohol- och drogmissbrukspolicy för Torsby kommuns anställda Antagen av Kommunstyrelsen 2008 01 14 7 2 Syftet Syftet med denna policy är att förebygga ohälsa, tillbud och olyckor på Torsby kommuns arbetsplatser

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer