Datum Dnr HSN/ ÅRSREDOVISNING 2003 SEKTOR VÅRD OCH HÄLSA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Datum 2004-03-16 Dnr HSN/000000 ÅRSREDOVISNING 2003 SEKTOR VÅRD OCH HÄLSA"

Transkript

1 Datum Dnr HSN/ ÅRSREDOVISNING 2003 SEKTOR VÅRD OCH HÄLSA

2 En bättre och jämlikare hälsa Den förväntade medellivslängden i Skåne är 82,2 år för kvinnor och 77,2 år för män. Medellivslängden skiljer sig åt mellan kommunerna i Skåne. De geografiska skillnaderna återspeglar i grunden sociala skillnader mellan olika grupper i befolkningen. Folkhälsoutvecklingen Folkhälsoutvecklingen uppvisar motstridiga tendenser. Trots att medellivslängden ökar och folkhälsan generellt sett blivit bättre, så ökar besvär såsom ångest, sömnbesvär och trötthet i den vuxna befolkningen. Besvären är vanligare bland kvinnor än bland män och ökningen är störst bland personer i yrkesverksam ålder. Den totala förekomsten av psykisk ohälsa i den vuxna befolkningen i Skåne uppgår enligt den senaste folkhälsoenkäten till 19 procent. Sjukvårdskostnaden i Skåne per person under ett år för dem som har dålig psykisk hälsa är drygt dubbelt så hög i jämförelse med dem som har god psykisk hälsa. Barn och ungdomar skiljer sig inte nämnvärt från vuxna med avseende på förekomst av psykisk ohälsa. En kraftig ökning av vårdsökande vid barn- och ungdomspsykiatrins verksamheter har iakttagits under de senaste åren, vilket motsvaras av en ökning av den psykiska ohälsan bland tonåringar. I hälso- och sjukvårdsprogrammet för barn- och ungdomars psykosociala hälsa redovisas förekomsten av psykisk ohälsa samtidigt som betydelsen av hälsofrämjande faktorer belyses. Övervikt är ett växande folkhälsoproblem bland såväl barn som vuxna. I dag räknar man med att 18 procent av alla tioåringar i Sverige är överviktiga. Av dessa har tre procent utvecklat fetma. Samhällskostnaden för övervikt uppskattas enbart i Skåne till 1,3 miljarder kronor årligen. Övervikt i barnaåren kan leda till ohälsa i vuxen ålder, vilket medför att förebyggande insatser och behandling i tidig ålder sannolikt kan minska dessa kostnader på sikt. Vid den regiongemensamma överviktsenheten tas de barn i åldrarna år som har mest övervikt omhand. Överviktsenheten har även som uppgift att bygga upp och sprida kunskap samt att utbilda både sjukvårds- och skolpersonal om övervikt. För vuxna har under året Kompetenscentrum Obesitas bildats. Centrat ska svara för utbildning, forskning och behandling av övervikt. Som ett led i det förebyggande arbetet har man i sjukvårdsdistrikten under år 2003 bl.a. ordnat matlagningskvällar för nyblivna föräldrar, svarat för individuell kostrådgivning och stöd för dem som vill gå ner i vikt samt börjat erbjuda fysisk aktivitet på recept som alternativ eller komplement till farmakologisk behandling. Samtidigt har arbetet med tobaksavvänjning fortsatt i sjukvårdsdistrikten. I detta arbete märks bland annat ett pilotprojekt riktat mot flickor i årskurs 6-9 i syfte att ta fram förslag till hur det preventiva arbetet mot rökning hos unga flickor kan samordnas. I den vuxna befolkningen röker ungefär en femtedel av både män och kvinnor medan det bland unga är betydligt vanligare att flickor röker. Målområden och stödjande miljöer i folkhälsoarbetet Det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Skåne är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Region 2

3 Skåne utgår från de nationella målområdena i folkhälsoarbetet, vilka baseras på hälsans bestämningsfaktorer och är inriktade på levnadsvillkor respektive levnadsvanor. Folkhälsoarbetet i Region Skåne bedrivs utifrån ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv. Att utveckla metoder och nätverk för stödjande miljöer inom arenorna hälsofrämjande sjukvård, barn och familj, bostadsområdet, skolan respektive arbets- och föreningslivet har varit en primär uppgift. Arbetet har skett i ett brett samarbete med andra aktörer. Region Skåne ansvarar för att vara ett kunskapsstöd och att genom olika utbildnings- och samverkansinsatser stödja processerna. Under året har dessutom påbörjats, inom ramen för Skånsk livskraft vård och hälsa, arbetet med hälsoinriktade strategier i hälso- och sjukvården. Inom sjukvårdsdistrikten har folkhälsoarbetet bedrivits både i form av egna aktiviteter och i samarbete med de enskilda kommunerna. De egna aktiviteterna har omfattat bland annat preventiva insatser riktade mot särskilda sjukdomsoch befolkningsgrupper. Via de lokala folkhälsoråden, som drivs tillsammans med kommunerna, har en rad projekt genomförts i syfte att uppnå livsstilsförändringar och generellt förbättra befolkningens hälsa. Underlag för folkhälsoarbetet Ett omfattande arbete har gjorts för att utveckla folkhälsoprofiler som är relaterade till de nationella målområdena för folkhälsoarbete. Profilerna utgår från olika epidemiologiska data och belyser på ett pedagogiskt sätt folkhälsosituationen för Skånes kommuner och sjukvårdsdistrikt. Under år 2003 påbörjades arbetet med en ny Skåneenkät som skall sändas ut till en slumpmässig grupp vuxna skåningar. I enkätarbetet har särskilt prioriterats frågor som leder till en ökad kunskap om psykisk ohälsa i befolkningen, arbetslivsfrågor och långtidssjukskrivning. Arbetet med att stärka patientens ställning prioriteras Patientgarantierna I budget för 2003 aktualiserades behovet av en översyn av patientgarantierna. Detta bland annat mot bakgrund av den behandlingsgaranti som aviserats från Regeringen samt förändringen om fritt vårdval, som gäller från den 1 januari Frågan om en utvidgning av den nationella vårdgarantin till att även omfatta behandling har emellertid skjutits fram i tiden och avgörs först under år Då en koordinering med det nationella arbetet måste ske har inga förändringar föreslagits. Sjukvårdsupplysning. Tillgängligheten har varit det största problemet alltsedan starten i december Entreprenören och underleverantören har efterhand vidtagit sådana åtgärder mer personal och ändrade rutiner - att en förbättring skett avseende tillgänglighet och svarstider vid sjukvårdsupplysningen. 3

4 Den negativa bild som funnits hos allmänheten tycks ha avklingat något. En telemarketingundersökning har slutförts under året och resultatet visar på en hög tillfredsställelse bland allmänheten avseende bemötande och de råd/den hjälp som givits. Cirka 60 procent utnyttjas av den upphandlade basvolymen på expedierade samtal. En viss ökning de sista månaderna kan registreras. Avtalet medger samtal. En viktig förklaring till det låga utnyttjandet ligger sannolikt i att regionen - på grund av de problem som varit inte aktivt har bearbetat befolkningen att alltid gå vägen via sjukvårdsupplysningen. Det har inte heller funnits någon systematisk intern marknadsföring av sjukvårdsupplysningen. En aktiv marknadsföring externt och internt skulle med stor säkerhet öka nyttjandegraden. Även om det inte finns någon slutlig analys tycks inte sjukvårdsupplysningen i den utformning som den haft ha bidragit till att på något mätbart sätt ha minskat tillströmningen till akutmottagningar och jourcentraler. En noggrann prövning av verksamhetsinnehåll och omfattning av verksamheten måste därför göras inför framtiden. Sjukvårdsupplysningen är en viktig del av det akuta omhändertagandet i närsjukvårdslogiken och en klar bild av utformningen av denna bör finnas innan ställning tas till hur sjukvårdsupplysningen ska organiseras framöver. Utveckling av väntetider Det finns stora variationer i inrapporteringen av förväntade väntetider hos vårdgivarna. Rapporteringen har dock förbättrats med mellan procent, främst inom mottagningsverksamheten. Dock kvarstår problem att få fram faktiska väntetider från enheter som inte har tillgång till systemstöd för detta. Problem med långa väntetider och framförallt skillnader i väntetider mellan olika vårdgivare kvarstår. På en del enheter uppfylls inte vårdgarantierna men det finns även vårdgivare som väl uppnår dessa och där en ökad samverkan med andra vårdgivare har kommit patienterna tillgodo. Inom en del områden har väntetiderna ökat på grund av besparingsåtgärder och gällande anställningsstopp. Trots detta har vårdgivarna arbetat med att pröva nya vägar för att uppnå en bättre tillgänglighet. Genom ett processinriktat förbättringsarbete, för att öka tillgängligheten, har tillfälliga produktionsökningar ersatts med ett långsiktigt, hållbart helhetsgrepp och samverkan mellan vårdens olika delar. Väntetiderna har minskat inom till exempel kardiologi/kranskärlsoperationer där en utökad samverkan mellan vårdgivarna börjar ge positiva resultat. 4

5 Några jämförande exempel från områden med väntetidsproblem (min max väntetider): Mottagning Jan/Feb Allergologi 3-50 v 1-46 v Barn- och undomsmed 4-52 v 0-12 v BUP v Diabetes 4-17 v 2-16 v Allmänpsykiatri 4-12 v Reumatologi v 8-52 v Kirurgisk behandling Jan/Feb Galloperation 7-33 v 7-70 v Sterilisering 8-85 v 3-60 v Ortopedi (samtl behandlingar 8-24 v 5-40 v Fotnot: Tabellen avser förväntade väntetider Variationerna i väntetider för de olika specialiteterna, som registreras i Landstingsförbundets databas, är stora. Orsaker till detta är olika indikationer och medicinska prioriteringar för besök och behandling, bristande samsyn kring administrativa rutiner för inrapportering, remisshantering, revision av väntelistor och patientens eget val. Detta skapar svårigheter i tolkning och analys av väntetiderna och är ett nödvändigt utvecklingsområde för det fortsatta tillgänglighetsarbetet. Inom ramen för Skånsk Livskraft vård och hälsa pågår arbete med att ta fram medicinska riktlinjer för olika specialiteter. Projekt Flödesmodellen För att uppfylla de krav som finns för att ta fram de uppgifter som krävs i Landstingsförbundets projekt om Väntetider i Vården behövs mätpunkter. Region Skåne har tillsammans med Landstingsförbundet och Södra Regionvårdsnämnden utarbetat en modell för att följa tidsförloppet i vårdprocessen, den så kallade Flödesmodellen. Modellen utgör bas för redovisning av faktiska väntetiderna i vården. En införandeplan har tagits fram under året samt en handlingsplan för förvaltningarna. Projektgruppen har bedrivit en bred marknadsföring och antalet användare ökar kontinuerligt. Införande av Flödesmodellen i antal och i andelar (%) av alla kliniker vid respektive sjukhus. Dec 2002 Feb 2004 Andel % Universitetssjukhuset i Lund Centralsjukhuset Kristianstad Universitetssjukhuset MAS Helsingborgs lasarett Lasarettet i Ystad Lasarettet i Landskrona Lasarettet i Trelleborg Hässleholms sjukhusorganisation Ängelholms sjukhus

6 Trygghet och tillgänglighet är centrala begrepp i tider då tillgängligheten ställs i fokus mot bakgrund av den rådande ekonomiska situationen. Enligt riktlinjerna för prioriteringar ska tillgängligheten vara hög för patienter med de största behoven. Uppföljningen har visat på vikten av fortsatta ansträngningar för att utveckla flödesmodellen. Behov av en gemensam strategi för prioriteringar Behovet av en gemensam strategi för prioriteringar har poängterats av Regionfullmäktige. En väsentlig del av detta arbete innebär att ta fram regiongemensamma riktlinjer i syfte att bereda samtliga medborgare i regionen bästa möjliga vård, hög tillgänglighet och vård på lika villkor samt att utarbeta riktlinjer och metodanvisningar för hur vertikala prioriteringar ska ske. För detta arbete har under året specialitetsgrupper inom områdena gynekologi, hjärta/kärl, kirurgi, ortopedi, urologi, ögon, öron/näs och hals aktiverats. Arbetet kommer under år 2004 att utvidgas till andra specialiteter. Under senhösten 2003 har också ett regionövergripande prioriteringsprojekt med följande huvudinriktning startat att bevaka den nationella och internationella utvecklingen inom området att vidga kunskapsunderlaget och genomföra utbildningar att långsiktigt och målmedvetet bidra till att öka befolkningens kunskaper genom att integrera medborgarna i diskussionen kring behovet av prioriteringar att samordna aktiviteterna i Region Skåne Utveckling och förnyelse av den skånska hälso- och sjukvården Skånsk Livskraft vård och hälsa Regionfullmäktige beslöt i juni 2003 att fastställa målbilden för Skånsk Livskraft- vård och hälsa för Närsjukvård, Specialiserad akutsjukvård och Special iserad planerad vård. Det var startpunkten för ett gediget arbete som startad e i januari 2001 och samtidigt startskottet för nästa steg i processen. Fullmäktigebeslutet bygger på det målbildsarbete som de fyra arbetsgrupperna, en för vardera logik, arbetet fram. Dessa målbilder har presenterats och diskuterats och vidareutvecklats vid dialogkonferenser med anställda i Region Skåne och kommunerna. Inför fullmäktigebeslutet inbjöds dessutom samtliga verksamhetschefer och första linjens chefer inom hälso- och sjukvården till information och diskussion om underlaget. Vid två rådslag om det akuta omhändertagandet diskuterade representanter från primärvård, den kommunala hälso- och sjukvården och specialistsjukvården sig fram till en gemensam ståndpunkt. Detta kommunikations- och dialogarbete har haft stor betydelse för framtagandet av Målbild för Skånsk Livskraft- vård och hälsa. 6

7 En grundläggande utgångspunkt är att utgå från medborgarnas behov av hälsooch sjukvård samt definiera vårdinnehållet utifrån funktionella begrepp istället för utifrån befintlig organisation. En annan viktig utgångspunkt är att betona betydelsen av utvecklad samverkan med andra intressenter, särskilt den primärkommunala hälso- och sjukvården. Ett nära samarbete mellan Region Skåne och primärkommunerna är av avgörande betydelse för utvecklingen av närsjukvården. Under 2003 har också ett särskit arbete genomförts avseende den psykiatriska vården i syfte att klargöra och konkretisera psykiatrins roll, ansvar och uppdrag i närsjukvården. Tanken är att arbetet ska leda fram till så konkreta förslag att dessa i nästa fas direkt kan ligga till grund för ett genomförande. Arbetet med den högspecialiserade vården slutrapporterades under hösten. Den högspecialiserade vården ska skapa ett mervärde för patienten och omfattar diagnostik och/eller behandling av sällsynta sjukdomar och/eller skador samt även komplicerade manifestationer av sjukdom. Verksamheten är lågfrekvent och kräver därför ett tillräckligt stort patientunderlag för att man ska kunna upprätthålla, utveckla och dokumentera rätt kvalitet och bra resultat. Det krävs således samverkan mellan sjukhus, landsting och regioner för att få ett tillräckligt stort patientunderlag. Under året har också ett antal arbetsgrupper arbetat med att ytterligare förtydliga, konkretisera och utveckla innehållet i målbilderna för närsjukvård, specialiserad akutsjukvård och specialiserad planerad vård. Dessa är: - Akut omhändertagande i närsjukvården - Specialiserad akutsjukvård - Specialiserad akutsjukvård vid sjukhuset i Ystad - Specialiserad planerad vård, främst planerade operationer Parallellt med ovanstående arbete har ett antal stödprocesser startat inom områdena; styrning/ledning, förbättringskunskap forskning/utveckling och hälsoinriktade strategier. Dessa genomgripande förändringsprocesser som beskrivits ovan kräver utveckling av ny kompetens och ett modifierat eller nytt arbetssätt. År 2003 har inneburit ett steg framåt i processen men mycket arbete kvarstår. Familjeläkarverksamhet i Region Skåne I budget för 2003 poängterades behovet av en utveckling av familjeläkarverksamheten utifrån förutsättningen att verksamheten är ett viktigt fundament i uppbyggnaden av närsjukvården. Region Skåne införde aktiv listning till familjeläkare 1 januari Listningen har ökat från 45 procent vid föregående årsskifte till 56 procent 2003/2004. Av diagrammet nedan framgår fördelningen mellan sjukvårdsdistrikten. 7

8 100% 80% 60% 40% 20% Andel listade personer per sjukvårdsdistrikt år 2002 resp 2003 RSK = Totalt Region 85% 80% 70% 44% 55% 48% 42% 45% 35% 29% 26% 56% 0% MSS NSS SVS NVS Y-Ö RSK Andelen listade är högst i det nordvästra distriktet eftersom distriktet införde husläkarsystemet år Störst ökning av andelen listade har skett i Ystad - Österlens sjukvårdsdistrikt. Rapporten Val av familjeläkare i olika grupper visar vilka i Skåne som hittills har valt familjeläkare. Rapporten visar att: Det finns en skillnad i andelen listade mellan åldersgrupper och mellan kön, fler bland äldre och fler bland kvinnor. Det finns ingen entydig skillnad i andelen listade mellan olika socioekonomiska grupper. Der finns en skillnad i andelen listade mellan personer som oftare söker vård och de som har mindre vårdbehov, fler bland dem som sökt vård. Under år 2003 har inga särskilda aktiviteter skett för att öka medborgarnas intresse för att lista sig, trots detta ökar listningen för varje månad. Successivt har också fler enheter tillkommit där möjlighet finns att lista sig. Införandet av familjeläkarverksamheten har inte varit problemfritt. Detta ledde till ett uppdrag i budget 2004 om en översyn av familjeläkarsystemet. I budgetbeslutet slogs fast att familjeläkarverksamheten ska bestå och utvecklas och stärkas. Översynen skulle bland annat inriktas på listning, områdesansvar inklusive stödet till den kommunala hälso- och sjukvården, teamarbete och medicinsk service som fri nyttighet. Översynen delades upp i två etapper, varav etapp 1 har genomförts under hösten. Analysen i etapp 1 visade bland annat att: Genomförandet av familjeläkarverksamheten har inte följts upp och getts stöd i tillräcklig omfattning och den förändringsprocess som krävs har underskattats. 8

9 Skillnader mellan förväntningar och verklighetsbild hos politiker, invånare och verksamhet. Bristande producentneutralitet. Otillräckligt preciserade definitioner har lett till olika tillämpningar och tolkningar av regelverket. Motstridiga målsättningar. Ersättningssystemets nuvarande utformning har inte i tillräcklig utsträckning stöttat intentionerna i familjeläkarsystemet. Regionfullmäktige beslutade i december om den fortsatta principiella inriktningen av familjeläkarsystemet. Familjeläkarsystemet består och ska utvecklas och stärkas. Producentneutralitet ska gälla. Utvecklingen av familjeläkarverksamheten måste samordnas och harmonieras med intentionerna i Skånsk Livskraft. Intentionerna med familjeläkarsystemet ska återspeglas i regelverk och ersättningssystem. Vidare måste därtill anpassad verksamhetsuppföljning etableras. Arbetet med den andra etappen, som är en central del i närsjukvårdsutvecklingen, har därefter inletts och kommer att slutföras under våren Personal Möjligheter att rekrytera och behålla personal Anställningsstoppet präglade året Generellt anställningsstopp infördes i april med syfte att bidra till att få ner kostnadsökningen. Det kan konstateras att anställningsstoppet har medfört en ökad analys vid vakanser samt bidragit till en ökad medvetenhet om vikten av att ha kontroll över personalkostnadsutvecklingen. Jämförelse årsarbetare kontra resurser tal An Årsarbetare Resurser 9

10 Effekten av anställningsstoppet skiljer sig åt mellan olika yrkesgrupper. Sjuksköterskor och läkare har fortfarande ökat medan de flesta andra yrkesgrupper minskat i antal. Skälet är att dessa två yrkesgrupper varit och är bristyrken varför en mindre restriktiv hållning har tillämpats i de särskilda vakansprövningar som följt av anställningsstoppet. Ett annat skäl är att rekryteringsläget har förändrats rejält under året. Tillgången på sjuksköterskor och läkare har ökat, bland annat beroende på indirekta effekter av anställningsstoppet. Antal Anställda 1) - Personalgrupp Sektor Vård och Hälsa Antal Antal Antal Sjuksköterska m fl 2) Övrig Hälso- och sjukvårdspersonal 3) Paramedicinsk personal 4) Läkare Tandvårdspersonal Administrativ personal inkl läkarsekr Teknisk personal Utbildnings- och fritidspersonal / Omsorgspersonal Ekonomi- och transportpersonal Totalt I omvärlden har även andra sjukvårdshuvudmän beslutat sig för att dra ner på kostnaderna, vilket gjort att det finns fler sökanden på de tjänster som trots allt annonseras ut. De särskilda satsningar som tidigare gjorts för att öka antalet utbildningsplatser på sjuksköterskeutbildningarna börjar nu ge resultat. Samtidigt som bemanningsföretagen minskar sin verksamhet som en följd av huvudmännens restriktivare hållning. För att belysa effekterna av anställningsstoppet studerades i slutet av året några olika parametrar: antalet undantag som medgivits, utvecklingen av antalet anställda respektive använda resurser, utvecklingen av timanställningar, övertid/mertid, sjukfrånvaro samt användningen av bemanningsföretag. Personalresurser Personalresurser enligt anställningsavtal Frånvaro - Semester Frånvaro - Egen sjukfrånvaro Frånvaro - Övrig Fr ånvaro totalt Extra närvaro - Övertid / mertid / arbetad tid under jou Extra närvaro - Timtid timavlönade Extra närvaro totalt Totalt använd resurs=resurs anställningsavtalfrånvaro+extra närvaro De beskrivna erfarenheterna kring dessa parametrar gav vid handen att det införda anställningsstoppet har haft avsedda effekter. Störst effekt har dock 10

11 anställningsstopp i kombination med strukturbeslut och faktiska besparingsbeslut. Eftersom sådana beslut väntas under år 2004 finns det all anledning att bibehålla stoppet. Ambitionen måste dock vara att upphäva anställningsstoppet så snart ekonomin så tillåter. Minskad inhyrning av medarbetare Berörda förvaltningar har tagit fram handlingsplaner för att minska och på sikt upphöra med att anlita externa bemanningsföretag. Dessa handlingsplaner, tillsammans med beslutade anställningsrestriktioner, har inneburit en minskning av inhyrning och därmed minskade kostnader med effekt främst under hösten Kostnaderna har minskat från 90 miljoner kronor år 2002 till 77 miljoner kronor. De flesta förvaltningar har för avsikt att helt avstå från inhyrning under år Under 2003 har en utredning genomförts för att kartlägga behovet av särskilda och tillfälliga bemanningsinsatser i framtiden. Minskad inhyrning, samt framtida förändringar i samband med genomförandet av Skånsk Livskraft vård och hälsa, innebär att Regionen för närvarande avvaktar med att tillskapa en intern bemanningsorganisation utöver de resursteam som redan finns på våra större förvaltningar. AT/ST-beredning För att säkra regionens kommande behov av specialistläkare har Hälso- och sjukvårdsledningen inrättat en regionövergripande AT/ST-beredning. Sjukvården står inför betydande förändringar av den grundläggande strukturen och inriktningen. Den Nationella handlingsplanen och Skånsk Livskraft - vård och hälsa och inte minst kraven på en rationell resursanvändning förutsätter också omstrukturering av vårt sjukvårdsutbud. För att möta framtiden ska dimensionering, styrning och finansiering av utbildningstjänsterna ske på central nivå. I beredningens uppdrag ingår att forma regionens specialistutbildning enligt intentionerna i Socialstyrelsens utredning om Läkarnas specialistutbildning och den föreslagna strukturen för medicinska specialiteter föreslå en fördelning av ST-tjänster till de olika sjukhusen och för primärvården. Som grund för fördelningsbeslut ska ligga koncerntänkande, årligt framtagna ST-planer och verksamheters utbildningsförmåga ansvara för utbildningar som ska addera kunskaper för de blivande specialisterna inom ett antal områden som inte ryms i ordinarie utbildning initiera att AT/ST-råd bildas inom fyra utbildningsområden, mellersta, nordvästra, sydvästra och östra (nordöstra och sydöstra Skåne bildar ett gemensamt utbildningsområde). Ett resultat av kommande strukturförändringar i Region Skåne är ett allt större behov av samverkan mellan akutsjukhus, närsjukhus och primärvård kring AT/ST-utbildning och behov av kvalitetssäkring av AT/ST-utbildning 11

12 Fortsatt satsning på integration Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar med stora pensionsavgångar me d en generationsväxling som följd. En kraftsamling måste till på flera område n för säkra en god bemanning i den framtida hälso- och sjukvården. Ett sådant område är integration av invandrad sjukvårdspersonal. Tillsammans med Länsarbetsnämnden driver Hälso- och sjukvårdsledningen ett projekt för att underlätta för invandrade läkare, sjuksköterskor och tandläkare från länder utanför EU att erhålla svensk legitimation. Regionens uppgift är framför allt att erbjuda praktik i yrkesmiljö. Under hösten 2003 startade ett arbete tillsammans med förvaltningarna i syfte att under år 2004 öka antalet praktikplatser samt att utveckla lärandet för engagerade medarbetare inom kunskapsområdet kulturell mångfald. Marknadsföring och rekrytering En mängd aktiviteter har genomförts. Som exempel från förvaltningarna kan nämnas mässor och arbetsmarknadsdagar, vårdläger och fadderprojekt. För första gången har Region Skåne presenterat sig och sina förvaltningar inom hälso- och sjukvård, i en gemensam monter på Vårdstämman i Stockholm. Syftet med deltagandet var att gemensamt: ge en positiv bild av Skåne visa den mångfald av verksamheter som Region Skånes sjukhus och primärvård erbjuder visa olika utvecklingsprojekt som regionen arbetar/arbetat med Intentionerna med att både visa en positiv bild av Skåne och att visa det positiva som händer inom den skånska hälso- och sjukvården förverkligades med hjälp av konstverk (framtagna av de olika förvaltningarna) och med skånska produkter i form av mat och möbler. Tillsammans gav konceptet bilden av kreativitet och utveckling och den skånska montern var också en av mässans mest uppskattade och välbesökta montrar. Sjukfrånvaro Målet är att minska den totala sjukfrånvaron till och med år 2005 med 10 procent jämfört med år Sjukfrånvaron har ökat årligen, dock har ökningen avstannat och genomsnittet i hälso- och sjukvården ligger nu på 28,5 dagar/ anställd (28,6 år 2002). Eftersom sjukfrånvarotrenden fortfarande inte har vänt neråt ser det i nuläget inte ut som om målet kan infrias. Detta styrks av den rapport som revisionen nyligen offentliggjort där revisionen granskat om de åtgärder som vidtas inom Region Skåne för att uppnå reduktionen med 10 procent är tillräckliga. Förvaltningarna har i den fördjupade analysen beskrivit de åtgärder man vidtagit, dels i syfte att rehabilitera långtidssjukskrivna för att återfå dem i 12

13 arbete, dels vilka proaktiva åtgärder som vidtagits för att förebygga både kortoch långtidssjukskrivningar. I förvaltningarnas material kan vi finna flera goda exempel. Ortopedkliniken inom Hässleholms sjukhusorganisation har lyckats reducera sjukskrivningarna med 40 procent på ett halvt år genom att arbeta med arbetsmiljöprofiler. I förlängningen av detta har man vidtagit konkreta åtgärder som tvättstugeschema, friskvårdsprojekt och rehabiliteringspolicy. Röntgenavdelningen vid lasarettet i Ystad har minskat sjukskrivningarna med 39 procent på ett år genom målmedvetet arbete för hållbar arbetshälsa. Man har först sett till att ha en bra fysisk arbetsmiljö och sedan, med en helhetssyn som utgångspunkt, funnit individuella lösningar beroende på individens livssituation, ålder och kön. Av det material som inhämtats från förvaltningarna framgår att det pågår ett intensivt arbete för att få ner sjukfrånvaron. Flertalet av de proaktiva åtgärderna är av den karaktären att de först på sikt kommer att reducera sjukfrånvaron. Förändringsarbete avseende struktur, ledarskap och organisation kräver tid. I det kortsiktiga perspektivet har därför bara några förvaltningar lyckats vända trenden. Mycket pekar på att ledarskapsfrågan är den mest utslagsgivande faktorn för att skapa den hållbara arbetshälsan. En aktiv utveckling inom detta område är nödvändig. Det kan konstateras att de förvaltningar som visar en nedåtgående trend arbetar både proaktivt och med aktiv rehabilitering (varav några inom projektet Skånsk Rehabilitering), vilket är nödvändigt för att uppnå målet. Målet om en 10 procentig minskning av sjukfrånvaron till år 2005 ligger fast. Ytterligare insatser kommer att göras för att förbättra rehabiliteringsarbetet, bland annat inom projektet Skånsk Rehabilitering som ska avslutas under år Samtidigt intensifieras de proaktiva insatserna, t ex genom att fokusera på ledarutveckling, projekt Samverkan för Friskare Arbetsliv i Skåne, skapande av expertgrupp med spetskompetens inom området mm. Kompetensutveckling Inom kompetensutvecklingsområdet har särskilda frågeställningar fokuserats för att belysa förhållningssättet inom området. Först kan konstateras att hälso- och sjukvården har en hög formell kompetensnivå. Ungefär hälften av de anställda har en akademisk utbildning. Medarbetarsamtal har alla medarbetare möjlighet till minst en gång per år enligt förvaltningarnas redovisningar. Två förvaltningar har två olika datoriserade stödsystem för medarbetarsamtalen. Med medarbetarsamtalen som grund har merparten förvaltningar angett att individuella kompetensutvecklingsplaner, enligt lite olika modeller, tas fram. Flera förvaltningar använder till exempel kompetensstegar som modell, åtminstone för vissa personalkategorier, där stegarna ligger till grund för medarbetarsamtal, lönesättning och till planer för kompetensutveckling. 13

14 Två förvaltningar redovisar någon form av individuella medel för kompetensutvecklingsändamål. Det är Folktandvården Skåne som sedan år 2001 har en kompetensutvecklingsfond (KUF) där alla medarbetare har en summa pengar som man kan använda till olika kompetenshöjande aktiviteter. Centralsjukhuset Kristianstad har, i traineeprogram för sjuksköterskor, låtit deltagarna själv förfoga över ett konto för kompetensutveckling, för närvarande kronor. Variationen är stor mellan förvaltningarna ifråga om kostnaderna för kompetensutvecklingsinsatser har ökat eller minskat. De flesta anger att de synliga kostnaderna (kurs, konferens o liknande) är oförändrade medan ett par har ökat sina kostnader ganska väsentligt. Ytterligare några har rejält sänkt kostnaderna av besparingsskäl, men anger också att man är oroade av att dessa investeringar minskar, eftersom det på sikt kan få kvalitetsbrister som följd. Helsingborgs Lasarett har särskilt uttryckt oro för klimatet kring utbildning och kompetensutveckling. Lasarettet i Ystad satsar sedan flera år 1 procent av lönekostnaden på kompetensutveckling. Förvaltningen är en av de förvaltningar som har oförändrad kostnad för kompetensutveckling. Hässleholms sjukhusorganisation anger att utvecklingsinsatserna ökat, men att kostnaderna hållits konstant, tack vare extern delfinansiering från EU Mål3. De mer osynliga investeringarna (kostnadsmässigt) i kompetensutveckling genom olika former av arbetsplatsförlagd kompetensutveckling verkar öka. Inte minst anges att införande av nya arbetstidsmodeller gett möjlighet till särskilt avsatt tid för föreläsningar, reflektionstid och annan gruppvis eller individuell kompetensutveckling. Förvaltningarna har rent generellt satsat resurser på att underlätta övergången mellan utbildning och arbetsliv genom introduktionsprogram och särskild handledningskompetens för verksamhetsförlagd utbildning. Förvaltningarna beskriver också sjukhusövergripande introduktionsprogram som komplement till de arbetsplatsanknutna introduktionerna. Traineeprogram eller utvecklingsprogram för nyutbildade sjuksköterskor är vanligt förekommande. Nätverksbildningar för nyutbildade, men även för erfarna förekommer. Ängelholms Sjukhus har ett kliniskt träningscentrum där man integrerar teori och praktik. Handledarutbildning för olika yrkeskategorier prioriteras överlag. En aktivitet som lyfts fram från ett par förvaltningar handlar om att ge alla medarbetare möjlighet till hospitering inom och utom förvaltningen, vilket ger förutsättningar för bättre samverkan. Verksamhetsförlagd utbildning I enlighet med ramavtalet för verksamhetsförlagd utbildning ingår företrädare för förvaltningarna i Region Skåne och lärosätena i samverkansorganet för verksamhetsförlagd utbildning. Samverkansorganets uppgifter rör bland annat kvalitetsutveckling. Utifrån de i samverkansorganet fastställda 14

15 kvalitetskriterierna har en utvärderingsplan upprättats och instrument för utvärdering utarbetats under år En första utvärdering av kvalitetskriterierna kommer att genomföras under våren år Handledarnas utbildningsbehov i Region Skåne har följts upp och flera förvaltningar har anordnat utbildningar för att stärka handledarkompetensen. Kliniska lärare År 2002 utökades antalet kliniska lärartjänster (med central delfinansiering) från 30 till 40. Syftet var att ytterligare stärka den kliniska utbildningen för ett ökat antal sjuksköterskestudenter samt att utveckla nya arbetssätt/modeller. De utvecklingsprojekt som då startade med koppling till de kliniska lärartjänsterna har under år 2003 varit: utvecklat modeller för att hantera ett ökat antal studenter. Bland annat har flera förvaltningar skapat undervisningsavdelningar/salar där syftet också har varit att träna teamarbete och kliniskt beslutsfattande. etablerat stöd och resurser för att forskningsanknyta (evidensbasera) vården samt sprida forskningsresultat skapat lärandeprocesser (lärande i vardagen) för såväl studenter som förvaltningarnas medarbetare exempelvis genom caseseminarier. De kliniska lärarnas betydelse som stöd och motorer i utvecklings- och förändringsarbete poängteras av flera förvaltningar. Vårdadministrativt stöd Den kvalificerade yrkesutbildningen (KY) i hälso- och sjukvårdsadministration som blev resultatet av projektet Vårdadministrativt stöd (VAS) startade hösten Representanter från Region Skåne ingår i ledningsgruppen för utbildningen. Ett nät verk med representanter från regionens förvaltningar har i uppdrag att samverka i praktik- och handledningsfrågor. Nätverket har arbetat tillsammans med utbildningsanordnaren med att planera för utbildningens lärande i arbete, LIA som utgör en tredjedel av utbildningstiden. Nätbaserad utbildning Med stöd av nya digitala kommunikationsmöjligheter sker en fortlöpande utveckling av formerna för kompetensutveckling i arbetslivet. Lärande med stöd av IT (e-learning) som ger möjlighet till kompetensutveckling oberoende av tid och plats, håller på att vinna insteg på våra arbetsplatser. Det systematiska lärandet i vardagsarbetet har utvecklats och flera förvaltningar beskriver aktiviteter för att stimulera det dagliga och situationsanpassade lärandet. Ett spjutspetsprojekt och ett samverkansprojekt mellan Södra Regionvårdsnämnden, Region Skåne, Landskrona Kommun och Lunds Universitet är Vardagens lärande- bensår och bensårsbehandling. Projektets huvudmål är att tillskapa ett virtuellt undervisnings- och konsultationskoncept för patienter och anhöriga och personal. Inom detta projekt har det arbetats fram 15

16 en sammanställning av undervisningsmaterial som är nätbaserat. Konceptet kommer att testas inom hemsjukvården i Lanskrona. Att påverka utbildningsanordnare att i ännu större utsträckning arbeta fram utbildningar, som ger flexibilitet i lärandet och helt eller delvis är nätbaserade, har lett till att en samverkan inom ramen för Södra Regionvårdsnämnden och ledningsgruppen för nätbaserad utbildning har arbetat fram ett koncept för nätbaserad utbildning inom bland annat specialistutbildningar för sjuksköterskor. Samverkan arbetslivsinstitutet Syd och Region Skåne Samverkan med Arbetslivsinstitutet Syd och Region Skåne har inom kunskapsområdet förlängt arbetsliv resulterat i två kvalitativa delstudier om äldre medarbetares villkor i arbetslivet har genomförts på Landskrona Lasarett och Universitetssjukhuset i Malmö. En större kvantitativ studie kommer därefter att genomföras med syftet att identifiera vilka faktorer som påverkar den äldre medarbetarens möjlighet och motivation till ett förlängt yrkesliv. Resultaten kommer att vara ett viktigt kunskapsunderlag för hur vi skapar den goda arbetsplatsen för äldre medarbetare. Kunskapsbanken Kunskapsbanken, som påbörjades år 2001, är en virtuell webbaserad katalog för medarbetarnas utvecklingsarbeten som stödjer Skånsk Livskraft vård och hälsa. Medarbetare som sätter in utvecklingsarbeten i banken får tillbaka kunskap genom att de erbjuds nätverksträffar, komma-igång-stöd med mera. Trygghetsfonden för kommuner och landsting stödjer Kunskapsbanken. Kunskapsbanken innehåller vid slutet av år 2003 cirka 150 insatta utvecklingsarbeten. Under året har en nätverksträff anordnats, vars syfte var att utbyta erfarenheter kring smärthantering. I oktober 2003 anordnades Kunskapsbankens dag. Kunskapsbanken var nominerad till Götapriset och presenterades i samband med detta vid Kvalitetsmässan i Göteborg. Under hösten 2003 har ett arbete påbörjats för att förbättra Kunskapsbankens hemsida och sökfunktion för att ytterligare öka kunskapsutbytet för medarbetarna. Vidare har ett fördjupat samarbete med Skånsk Livskraft vård och hälsa utvecklats. Kunskapsbanken öppnar upp för de skånska kommunernas möjlighet att medverka med att sätta in förbättringsarbeten som främjar närsjukvården i Skånsk Livskraft vård och hälsa. Läkemedelsförmånen Distriktsnämndernas regionbidrag för läkemedel i öppenvård har gett ett budgetöverskott på totalt 18,5 miljoner kronor. Kostnadsökningen var drygt tre procent jämfört med tio procent föregående år. Den dämpade ökningstakten beror bland annat på att flera läkemedelspatent för volymmässigt stora läkemedel löpte ut under året med prissänkningar som följd och en ökande användning av Likamedel. Ökningstakten har minskat för läkemedel i Region Skåne med 160 miljoner kronor på grund av utbyte till Likamedel. 16

17 Under år 2003 har Region Skåne använt läkemedel för drygt 110 kronor mer per invånare än genomsnittet i riket. Denna merkostnad, totalt 130 miljoner kronor, får Region Skåne inte någon kompensation för via statsbidraget. Trots den stora effekten på kostnadsutvecklingen, finns ytterligare drygt 100 miljoner kronor kvar i besparingspotential, genom ökad förskrivning och användning av generiska Likamedel. Inkluderas även analoga Likamedel, rekommenderade i Skånelistan, är besparingspotentialen den dubbla. Andelen recept utan godkänd arbetsplatskod är nu under 0,1 procent. Fortfarande pågår aktiviteter för att förbättra möjligheterna att följa upp läkemedelsförskrivningen, genom en mer stringent struktur för arbetsplatskoderna. Läkemedel använt på rätt sätt, har god effekt för att minska ohälsan, antingen det är botande läkemedel (såsom antibiotika, magsårsläkemedel eller antidepressiva läkemedel), förebyggande läkemedel (såsom blodfettssänkande eller blodtryckssänkande läkemedel), eller symtomlindrande läkemedel (såsom smärtstillande läkemedel och reumatikerläkemedel). Problemen med läkemedel uppstår när dessa används, doseras eller kombineras på fel sätt, när onödigt dyra läkemedel används eller när läkemedel ordineras utan korrekt diagnos. Värdet av de kasserade läkemedlen i Skåne uppgick till 300 miljoner kronor. En anledning till att så stora mängder läkemedel kasseras är problemet med överutskrivning av läkemedel. Diagrammet nedan visar kostnaden per individ år 2003 och kostnaden per individ standardiserat efter ålderssammansättningen i sjukvårdsdistrikten. Ystad Österlens sjukvårdsdistrikt har exempelvis haft den största kostnadsökningen, 8,7 procent, och har en kostnad per individ, åldersstandardiserat, som är lägre än skånesnittet. Kostnad per individ för läkemedelsförmånen år 2003 (åldersstandardiserat) (Standardiserat) 2003 (kr/inv) 17

18 Vården i siffror Ekonomi Verksamhetsresultatet för sektor Vård och Hälsa uppgår till 17,0 miljoner kronor fördelat enligt följande: Sektor (Mkr) 2003 Sjukvård -19,5 Läkemedel 18,5 Tandvård 17,5 Habilitering och hjälpmedel 0,5 TOTALT 17,0 RESULTATRÄKNING (Mkr) Sektor Vård o Hälsa Regionbidrag - Läkemedel 2 572, ,5 Köp av läkemedel , ,1 Årets resultat läkemedelsreformen ÖV 17,7-145,6 Regionbidrag , ,7 Patientavgifter 682,1 674,4 Försäljning av hälso- sjukvård 764,0 761,7 Övriga intäkter 1 683, ,8 Verksamhetens intäkter , ,6 Personalkostnader , ,9 Övriga omkostnader , ,1 Materialkostnader , ,7 Köpt hälso-och sjukvård -273,0-258,5 Hyror , ,5 Verksamhetens kostnader , ,7 Avskrivningar -265,2-242,7 Nettoresultat 62,6-568,5 Finansiella intäkter 6,5 5,2 Finansiella kostnader -51,9-47,8 Resultat 17,0-611,1 18

19 14% 12% 10% 10,6% 11,6% Procent 8% 6% 4% 2% 0% 5,8% Period Bruttokostnadsökningen uppgår till 5,8 procent varav 0,7 procent avser höjning av arbetsgivaravgiften samt avsättningen till pensioner. För region Skånes egna vårdgivare har kostnadsökningen varit 4,5 procent (3,0 % exklusive höjningen av arbetsgivaravgiften) och för distriktsnämnderna 7,6 procent. Kostnaderna för läkemedel enligt läkemedelsreformen har ökat med 3,2 procent. Bruttokostnadernas ökningstakt har halverats, vilket är en effekt av vidtagna besparingsåtgärder för att få en ekonomi i balans år % Procent 10% 8% 6% 4% 9,7% 7,8% 3,9% 2% 0% Period Lönekostnaderna har ökat med 3,9 procent, vilket är en halvering av ökningstakten jämfört med föregående år. Anledningen är bland annat gällande anställningsstopp och genomförda besparingsåtgärder. Volymen mätt i antal använda resurser ligger kvar på samma nivå som år Antalet årsarbetare, det vill säga totalt antal anställda i genomsnitt under året, har ökat med 170 motsvarande 0,6 procent. Ökningen är i princip hänförbar till beslut fattade under år 2002 eller i början på år 2003 innan beslut om anställningsstopp togs. Kostnaden per årsarbetare har ökat från kronor till kronor eller en ökning med 3,3 procent. De avtalsenliga löneökningarna och löneglidningen har hållits på en förhållandevis låg nivå. Övertidsersättningen har minskat med 11,4 procent från 175,9 miljoner kronor år 2002 till 155,8 miljoner kronor. Även 19

20 kostnader för utbildning och resor har minskat. Kostnaderna för sjuklön ligger på samma nivå som år Kostnadsökningen för privata vårdgivare uppgår till 6,5 procent. Ökningen förklaras av verksamhetsutökningar, familjeläkarreformen samt höjning av den nationella taxan. Kostnadsökningarna har blivit lägre än nämnderna beräknat på grund av att volymerna inte uppnått avtalade nivåer. Några avtal har sagts upp men får effekt på kostnaderna först år Kostnaderna för sjukresor har ökat med 20 procent, vilket framför allt beror på ökade transportörskostnader. Ett antal upphandlingar av transportörer har skett där kvalitetskraven har höjts och därmed kostnaderna. Kostnaderna för material har ökat med 1,7 procent, vilket tydligt visar effekterna av genomförda vardagsrationaliseringar. De externa intäkterna har ökat totalt med 1,1 procent. Momsintäkterna har minskat med cirka 60 miljoner kronor, då de två sjukhusbolagen övergick i förvaltningsform. Effekten av höjningen av patientavgifterna i öppen vård, dels i ökade patientavgifter och minskad kostnad för köpt vård av privata vårdgivare, är cirka 50 miljoner kronor. Vårdkonsumtion Vårdkonsumtion är den vård som Region Skånes invånare konsumerar. Konsumtionen sker hos Region Skånes egna vårdgivare, hos privata vårdgivare eller i ett annat landsting. 20

21 Vårdkonsumtion Totalt Skåne Förändring Mellersta Nordöstra Sydvästra Nordvästra Ystad- i fht år 2002 Skåne Skåne Skåne Skåne Österlen Antal invånare Antal invånare ,66% Somatisk vård Vårdtillfällen - offentlig ,4% Vårdtillfällen - privat Vårdtillfällen - andra landsting Vårdtillfällen - totalt Vårdtillfällen per 1000 inv ,7% -10,0% 0,1% * Inom eget distrikt - offentlig vård 88,5% 90,0% 90,5% 90,3% 63,2% Somatisk vård Läkarbesök - offentlig ,0% Läkarbesök - privat ,0% Läkarbesök - andra landsting ,0% * Läkarbesök - totalt ,7% Läkarbesök per invånare 1,59 1,61 1,28 1,80 1,54 1,42 Inom eget distrikt - offentlig vård 90,1% 92,1% 91,2% 92,5% 72,5% Psykiatrisk vård Vårdtillfällen - offentlig ,9% Vårdtillfällen - privat Vårdtillfällen - andra landsting ,0% * Vårdtillfällen - totalt ,8% Vårdtillfällen per 1000 inv Inom eget distrikt - offentlig vård 85% 95% 98% 93% 73% Psykiatrisk vård Läkarbesök - offentlig ,3% Läkarbesök - privat ,0% Läkarbesök - andra landsting ,0% * Läkarbesök - totalt ,3% Läkarbesök per invånare 0,14 0,16 0,11 0,18 0,11 0,08 Inom eget distrikt - offentlig vård 94% 96% 93% 94% 89% Primärvård Läkarbesök - offentlig ,6% Läkarbesök - privat ,3% Läkarbesök - andra landsting ,0% * Läkarbesök - totalt ,4% Läkarbesök per invånare 1,47 1,32 1,52 1,44 1,57 1,66 Inom eget distrikt - offentlig vård 97% 99% 98% 99% 97% Totalt Läkarbesök per invånare 3,2 3,1 2,9 3,4 3,2 3,2 Vårdtillfällen per 1000 inv * Uppgift saknas Invånarna i Region Skåne har konsumerat 0,1 procent fler vårdtillfällen inom somatisk vård jämfört med år Konsumtionen ökar hos vårdgivarna inom regionen (0,4 %) och minskar inom den privata vården och köp från andra landsting med 5,7 procent respektive 10 procent. Konsumtionen av läkarbesök inom den somatiska vården minskar med besök (-1,7 %) fördelat på offentlig vård i region Skåne besök, privat 21

22 vård besök samt köp från andra landsting 800 besök. Besök hos andra vårdgivare ökar för den skånska befolkningen med 2,6 procent. Inom psykiatrin har konsumtionen minskat med 0,8 procent för vårdtillfällen och 0,6 procent för vårddagar. Inom Region Skåne har antalet vårdtillfällen minskat med 1,9 procent och antalet vårddagar med 5 procent medan en kraftig ökning har skett av köp från andra landsting där vårdtillfällen och vårddagar ökat med 16 procent respektive 40 procent. Ökningen är särskilt markant avseende särskilt vårdkrävande patienter vid Sundsvalls sjukhus samt S:t Sigfrids sjukhus i Växjö. Inom den psykiatriska öppenvården har konsumtionen ökat med läkarbesök. Konsumtionen har minskat hos de offentliga vårdgivarna i region Skåne med läkarbesök och en kraftig ökning har skett hos privata vårdgivare med läkarbesök. Detta beror på att Region Skåne har minskat sitt eget verksamhetsutbud av psykiatri och upphandlat psykiatrisk vård från Avenyteamet i nordvästra Skåne och sektorpsykiatrin i sydvästra Skåne med flera. En konsumtionsminskning av läkarbesök inom primärvården har skett under året. Minskningen inom den offentliga vården är 4,6 procent och inom den privata vården 1,3 procent samt konsumtion i andra landsting med 8 procent. Totalt har konsumtionen av läkarbesök inom primärvården minskat med besök. Vårdproduktion Vårdproduktion är den vård som utförs av Region Skånes egna vårdgivare fler patienter, eller 1 procent fler individer, har blivit behandlade inom den somatiska slutenvården. Patienter har vårdats med färre vårdtillfällen (0,4 %) och färre vårddagar (1,4 %). Medelvårdtiden det vill säga antalet vårddagar per vårdtillfälle har minskat med 0,1 dagar och uppgår till 5,2 dagar. Antalet DRG-poäng per vårdtillfälle har ökat från 1,03 till 1,04 vilket tyder på en ökad vårdtyngd. De genomsnittligt disponibla vårdplatserna inom den somatiska slutenvården har minskat med 3,0 procent till vårdplatser. Minskningen beror främst på svårigheterna att rekrytera personal inom vissa sektorer och på det anställningsstopp som infördes i april samt utökade sommarstängningar. 22

23 Antal Förändring Vård- Förändring Vård- Förändring DRG- Förä ndring SOMATISK SLUTENVÅRD patienter i fht tillfälle i fht dagar i fht poäng i fht Universitetssjukhuset i Lund Centralsjukhuset Kristianstad Universitetssjukhuset MAS Ystad Lasarett Landskrona Lasarett Trelleborgs Lasarett Sjukhuset i Hässleholm Helsingsborgs Lasarett Ängelholms sjukhus ,2% 1,8% 1,3% 4,9% -6,2% -4,9% 0,0% 2,4% -5,9% ,1% 0,2% -0,2% 5,0% -8,4% -10,2% 0,2% 0,7% -4,7% ,1% 6,7% -0,7% 2,0% -5,4% -10,3% -1,0% -3,8% -5,6% ,0% 1,1% 1,0% 6,7% -6,1% -7,0% 7,7% 2,4% -7,4% Primärvården i Skåne Psykiatri Nordväst 0 0 0,2% 0,0% ,2% 0,0% 0 0-6,0% 0,0% 0 0 0,0% 0,0% Totalt ,0% ,4% ,4% ,3% Antalet patienter som erhållit vård inom den somatiska öppenvården har minskat med eller 0,9 procent. Läkarbesöken har minskat med eller 1,5 procent och besök hos andra vårdgivare har ökat med 6,7 procent och dagkirurgin har minskat med 0,2 procent. Antal Förändring Läkar- Förändring Besök Förändring Dag- Förändring SOMATISK ÖPPENVÅRD patienter i fht besök i fht annan vg i fht Kirurgi i fht Universitetssjukhuset i Lund ,4% ,9% ,9% ,1% Centralsjukhuset Kristianstad ,8% ,0% ,3% ,2% Universitets sjukhuset MAS ,7% ,1% ,7% ,5% Ystad Lasarett ,7% ,1% ,6% ,2% Landskrona Lasarett ,4% ,6% ,7% 667 1,4% Trelleborgs Lasarett ,3% ,6% ,0% ,5% Sjukhuset i Hässleholm ,3% ,5% ,2% ,2% Helsingsborgs Lasarett ,3% ,8% ,8% ,4% Ängelholms sjukhus Primärvården i Skåne Psykiatri Nordväst ,8% 0,0% 0,0% ,3% 0,0% 0,0% ,8% 0,0% 0,0% ,1% 0,0% 0,0% Totalt ,9% ,5% ,7% ,2% Inom den psykiatriska slutenvården minskar samtliga produktionsmått. 40 färre patienter, eller 0,6 procent färre individer, har blivit behandlade inom den psykiatriska slutenvården. Antalet vårdtillfällen har minskat med 100 vårdtillfällen samt antalet vårddagar har minskat med Medelvårdtiden har minskat med 0,9 vårddagar till 19,0. Tillgängliga vårdplatser har uppgått till 659, en minskning med 3,4 procent. Alltfler patienter inom den psykiatriska vården behandlas inom den öppna vården. 23

Resultatbudget (Mkr) progn 2000 2001 2002 2003

Resultatbudget (Mkr) progn 2000 2001 2002 2003 BILAGA 1 Resultatbudget (Mkr) progn 2000 2001 2002 2003 Specialdestinerade statsbidrag 2 126 2 146 2 202 2 259 Övriga intäkter 3 289 3 296 3 348 3 401 Verksamhetens intäkter 5 415 5 442 5 550 5 660 Personalkostnader

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

Läsanvisning till månadsfakta

Läsanvisning till månadsfakta Läsanvisning till månadsfakta Tabell/diagram Datakälla: Förklaring Resultat per verksamhet (tabell) Resultaträkningen redovisar periodens ackumulerade resultatvärden (intäkter minus kostnader) för utfall

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Skolförvaltningen Bengt Everås Utvecklare Datum Diarienummer 2015-04-07 RS130447 Regionstyrelsen Samlokaliseringsbeslutet och behov av styrning Bakgrund Regionsstyrelsen beslutade

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård

Läs mer

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner 1 Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner Presentation för nätverket Uppdrag Hälsa 2015-05-20 Ulf-Johan Olson Utvecklingspartner i Stockholm 1:a mer omfattande och systematiska

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014

Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014 Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014 Vi i Sverigedemokraterna i Västra Götalandsregionen ser med

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri PROMEMORIA 2012-12-04 Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri Sammanfattning För att förbättra tillgängligheten och patientnöjdheten valde den politiska ledningen (M, VL, FP, C och KD) att

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00372 Uppdnr 994 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

Uppföljning per augusti 2007

Uppföljning per augusti 2007 2007-09-18 Uppföljning per augusti 2007 1 Sammanfattning Det prognostiserade resultatet för 2007 beräknas till 0,0 mkr. Förvaltningens kostnadskontroll är god. Bruttokostnadsutvecklingen är 4,4 % (justerad

Läs mer

Mål och inriktning 2014

Mål och inriktning 2014 Förslag Mål och inriktning 2014 Driftnämnden öppen specialiserad vård Hälsa och funktionsstöd I detta dokument redovisas driftnämndens mål och inriktningar för att genomföra det uppdrag för 2014 som nämnden

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplats friskvård

Hälsofrämjande arbetsplats friskvård Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Hälsofrämjande arbetsplats friskvård Bakgrund Landstingsstyrelsen har gett i uppdrag att en översyn av frågan om friskvård för Landstingets medarbetare genomförs.

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-03-02 Dnr 1500111 1 (8) Beredningen för psykiatri,

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Upphandling av akut hembesöksverksamhet i Region Skåne tilldelningsbeslut

Upphandling av akut hembesöksverksamhet i Region Skåne tilldelningsbeslut Denna information redogör för beslut i de ärenden som behandlades vid avtalsutskottets sammanträde den 15 oktober. För mer information om olika ärenden, besök www.skane.se och välj rubriken Politik & Påverkan

Läs mer

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under

Läs mer

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14.

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Hälsa är en mänsklig rättighet ingen handelsvara. Den svenska modellen för välfärd i

Läs mer

Psykiatri och habilitering Oktober 2014

Psykiatri och habilitering Oktober 2014 Månadsbokslut Psykiatri och habilitering Oktober 2014 Psykiatri och habilitering 2014-11-13 Landstingsledningen MånMånadsbokslut 2014-10-31 Ekonomiska utfallet för oktober månad är 331,9 mkr vilket är

Läs mer

AVFALLSHANTERING PÅ SJUKHUS I ÖRESUNDS REGIONEN. en rapportsammanfattning

AVFALLSHANTERING PÅ SJUKHUS I ÖRESUNDS REGIONEN. en rapportsammanfattning AVFALLSHANTERING PÅ SJUKHUS I ÖRESUNDS REGIONEN en rapportsammanfattning 1 2 För Region Skåne har en rapport utarbetats med syfte att kartlägga och jämföra avfallsmängder och avfallshantering på sjukhusen

Läs mer

Svar på revisorernas granskning angående vårdgarantin inom JLL (LS/1622/2011)

Svar på revisorernas granskning angående vårdgarantin inom JLL (LS/1622/2011) ... Jämtlands Läns Landsting 1(4) Kontaktperson v rdgaranti JLL Marie Norlen Tfn: 063 142475 E-post: marie.norlen@jll.se 2012-01-24 LSj1622j2011 Landstingets revisorer Svar på revisorernas granskning angående

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Landstingets revisorer Antaget 2012-11-19 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Avsikten med revisionsplanen 3 Vårt Arbetssätt 3 - Risk och väsentlighetsanalys

Läs mer

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar 70% av PV-pat anser att varje individ har rätt att få sina behov tillfredsställda, även om de är bagatellartade 5 resp 6% av adm och läkare instämmer

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier...

Läs mer

Patientnämndernas rapportering till Socialstyrelsen

Patientnämndernas rapportering till Socialstyrelsen Patientnämndernas rapportering till Socialstyrelsen Enligt regleringsbrevet 2001 skall Socialstyrelsen utifrån patientnämndernas årliga verksamhetsredogörelse redovisa effekterna av de förändringar rörande

Läs mer

Från hälsobeskrivning till resultat. Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson

Från hälsobeskrivning till resultat. Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson Från hälsobeskrivning till resultat Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson Västra Götalandsregionen Piteå Politisk organisation och beställar-utförar modell Syfte

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

HR strategi. politikerutbildning 2014. Landstingets ledningskontor

HR strategi. politikerutbildning 2014. Landstingets ledningskontor HR strategi politikerutbildning 2014 Stor bredd på verksamheter Medarbetare Här växer kunskap och människor Medarbetare Länets näst största arbetsgivare Cirka 11 000 anställda 130 olika yrkeskategorier

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet?

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? PM 2009-05-05 Kerstin Sjöberg Avd för vård och omsorg Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? Bakgrund Landstingen är skyldiga att tillhandahålla

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Solidariskt finansierade verksamheter 2013

Solidariskt finansierade verksamheter 2013 Solidariskt finansierade verksamheter 2013 Verksamheter Yrkes- och miljödermatologi Arbets- och miljömedicin Biobanken Organdonation Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för döva Genetik Yrkes- och miljödermatologi

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 s valprogram 2006 2010 Trygghet och tillit är viktiga delar för ett väl fungerande samhälle. För att man ska må bra måste man ha tillgång till samhällets resurser och till sjukvårdens kompetens. Låt oss

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Första delen; tema Behov och resurser av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-10-26 Så ska vi ha t, men var ska vi ta t? Hälso- och sjukvården står

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse Arbetsgivarperspektiv Finansiellt perspektiv Vårda tillgångar Styrsystem/ kvalitetsarbete Arbetsgivarperspektiv Alla som arbetar i koncernen Karlstads kommun gör det på uppdrag av medborgarna. Vår uppgift

Läs mer

Specialist i Internmedicin

Specialist i Internmedicin Specialist i Internmedicin Heltid, tillsvidare, tillträde enligt Överenskommelse. Angereds Närsjukhus, Angered, Göteborg Ett nytt närsjukhus i Angered ska stå klart 2012. Sjukhuset ska vara en central

Läs mer