Jämställd metod. Genussmart innovation. Anna Haraldsson, Christina Scholten, Kicki Stridh Makten över Maten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämställd metod. Genussmart innovation. www.livsmedelsakademin.se. Anna Haraldsson, Christina Scholten, Kicki Stridh Makten över Maten"

Transkript

1 Jämställd metod Genussmart innovation Anna Haraldsson, Christina Scholten, Kicki Stridh Makten över Maten

2 Malmö i januari 2011 Anna Haraldsson, Christina Scholten, Kicki Stridh Makten över Maten anna.h.jensen@folkuniversitetet.se christina.scholten@mah.se kicki@brohusetfou.se

3 Genussmart metod, Haraldsson, Scholten & Stridh Sida 3 Hur gör man jämställd innovation? Vinnova har med satsningen Makten över maten velat implementera ett genusperspektiv i innovationsmiljön Livsmedelsakademin. Vi som har drivit processen har haft flera verktyg att arbeta med och här vill vi dela med oss av ett par av dem. Det bör stå tydligt här att jämställdhetsintegrering handlar om mer än att räkna huvuden. Räknandet hur många kvinnor, hur många män? ingår i metoderna, men det är bara en bas för att kunna gå vidare, analysera och sätta in åtgärder. Man kan jämföra siffrorna och statistiken med andra signalsystem. När lampan lyser på bilens instrumentpanel betyder det att det är något som man bör bli vaksam på. Då får man försöka räkna ut varför man får varningen, och så gör man de åtgärder som behövs för att systemet ska fungera och varningen upphör. Så fungerar de olika metoderna för att arbeta med systemförändrande jämställdhet: Man kartlägger och sammanställer. Sedan analyserar man och funderar över vilka insatser som ska kunna förändra sneda balanser och makt som distribuerats ojämnt. Var behöver vi gå in i systemet, och hur? I det här materialet ger vi ett par infallsvinklar till metoder av baskaraktär: 4Rmetoden och Vinnovas egen Innovation & Gender. När metoderna kopplas till de system man redan använder för kvalitetssäkring och uppföljning av verksamheten, får de genomslag. Vi illustrerar en sådan gång genom att beskriva en analys med modellen CLD, tillämpad på ett av de angelägna områden som Skånes Livsmedelsakademi arbetar med: äldres måltider. Sedan är det så vist ordnat att det mesta i metodväg finns på en enda webbsida, och den vill vi förstås särskilt lyfta fram: metoder, verktyg och kunskap om jämställdhetsarbete finns samlat på Tjänsten är en unik samverkanssatsning mellan Europeiska Socialfondens Tema Likabehandling, Nationella Sekretariatet för Genusforskning, Sveriges Kommuner och Landsting samt Vinnova.

4 Sida 4 Genussmart metod, Haraldsson, Scholten & Stridh 4R. Kartlägger makt och normer 4R-metoden är en enkel metod för att kartlägga och analysera en verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Vi har själva använt metoden för att studera livsmedelskedjan och se hur kvinnor och män tar del (rapporten Svart på vitt, finns på Livsmedelsakademins hemsida). 4R-metoden syftar till att kartlägga de normer som styr verksamheten, hur makten är fördelad mellan kvinnor och män och hur kön påverkar verksamhetens utformning och organisering. Alla fyra R krävs för att jämställdhetsintegrera en verksamhet. De två första handlar om att ta fram statistik och utgör grunden för diskussionen om det tredje och sista R-et. I det sista R-et åtgärdar man. 1R Representation: Hur ser könsfördelningen ut på samtliga nivåer i verksamheten och beslutsprocessen? Det vill säga bland personal, beslutsfattare och brukare. 2R Resurser: Hur fördelas verksamhetens resurser i form av tid, pengar och utrymme mellan kvinnor och män? 3R Realia: Hur kommer det sig att representationen och resursfördelningen mellan könen ser ut som den gör? Realian avser att besvara vad det egentligen handlar om och visa på vad det är som anses självklart i verksamheten, vilka normer och föreställningar om kvinnor och män som formar verksamheten. Här har vi kopplat på genusvetenskaplig kunskap om kvinnor och mäns villkor samt om konstruktioner av kön. R4 Realisera: syftar på att genom en handlingsplan (och handlande) realisera vad som ska åstadkommas genom att formulera nya mål och åtgärder Materialet är hämtat från Jämställ nu,

5 Genussmart metod, Haraldsson, Scholten & Stridh Sida 5 Business as usual eller bryta nya vägar? En internationellt uppmärksammad skrift från Vinnova belyser genderperspektiv specifikt på innovationsområdet. Hur tjänar verksamheter på att integrera genderperspektiv och ökar sin konkurrenskraft i global konkurrens? Innovation & Gender innehåller erfarenheter från forskning och praktik, med goda exempel från Sverige och Norge, bland annat då från Vinnovas VinnVäxtprojekt. Den innehåller också handfast metod för jämställdhetsintegrering i innovationsprocesser. I tio punkter beskrivs insatser, rubrikerna återges här: 1. Förstudie med gender-swot 2. Kommunikation externt och internt 3. Kartläggning, studier av kvinnors och mäns deltagande 4. Mål, kvalitativa och kvantitativa 5. Uppföljning, system för att övervaka processerna 6. Nätverkande, mellan kvinnor från olika delar av systemet, mellan kvinnor och män som driver processen 7. Mentorskap, olika modeller 8. Coachning 9. Gendermedveten design 10. Tillämpad genusforskning We can continue with business and innovation as usual if we want to produce more of the same and take the high-risk track associated with a lack of a gender perspective. If, on the other hand, we would like to communicate images of modern industries, clusters and companies to attract human resources, capital and investments we need to improve existing practises and sometimes also break with the existing order. In this book, we argue that a gender perspective can strengthen innovation milieus an we take a step towards an innovation case for gender diversity. (Ur utgivarnas förord) Innovation & Gender (2011), Inger Danilda och Jennie Granat Thorslund. VI 2011:03. Boken är på engelska och är producerad i ett samarbete mellan Vinnova, Tillväxtverket och Innovasjon Norge. Den finns att ladda ner som pdf från Vinnovas hemsida,

6 Sida 6 Genussmart metod, Haraldsson, Scholten & Stridh Genussmart analys med CLD Här ägnar vi en del utrymme för att illustrera hur man kan integrera ett genusperspektiv i analys och kvalitetssäkringsinstrument som man redan använder. Vi utgår från en systemanalytisk modell, som syftar till att försöka få syn på det som man normalt inte uppmärksammar och tar hänsyn till. Grundmodellen heter Casual Loop Diagram (CLD); en modell, men också en process. Fokus ligger på att skapa överbryggande förståelse mellan olika discipliner, erfarenheter etc. LUCSUS (Lund University Centre for Sustainability Studies) vid Lunds universitet arbetar med Causal Loop Diagrams (CLD) som kommunikativt medel och process för att arbeta med komplexa problem relaterade till hållbar utveckling. Arbetsprocessen ser ut så här: Problemformulering: syfte, avgränsningar (systemavgränsningar) Intressentanalys: vilka är intressenterna som ingår? Potentiella variabler? Utkast av CLD: Hur interagerar intressenterna inom systemets gränser? Presentera och diskutera utkast Revidera utkast Presentera och diskutera utkast Revidera till dess att man helt kan argumentera för alla pilar och variabler i modellen Ett CLD ska vara så enkel som möjligt, och konkretiseras i en modell som de som deltar i processen kan förhålla sig till. En bra modell kräver ett stort deltagande av personer i och kring processen, inte alltid intressenterna i alla steg. Modellen kräver ett sammanhang där man kan diskutera och argumentera för de avvägningar som gjorts. Den är ett redskap för att visa på olika möjliga lösningar och grunder till ett problem. Genus och hållbarhet Begrepp som hållbar utveckling, och inom industrin, hållbar affärsutveckling är centrala för såväl långsiktig som kortsiktig utveckling. Hållbar affärsutveckling grundar sig på en balans bestående av ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter i relation till företaget eller organisationen. De sociala aspekterna är ofta mer diffusa och resulterar i olika policys, medan man arbetar mer strukturerat och strategiskt med de ekonomiska och miljömässiga aspekterna. Ofta beror detta på att de är enklare, de har kortsiktigt högre avkastning, och de är lättare att kvantifiera. Men hållbar affärsutveckling innebär att man också strategiskt arbetar strategiskt med de sociala aspekter som påverkar företaget eller organisationen direkt och indirekt, eftersom deras påverkan på organisationen kortsiktigt och långsiktigt är minst lika stor. Genusmedvetenhet och jämställdhet i allmänhet är en grundläggande social aspekt och kan ingå i analysen av organisationers och företags sätt att arbeta. Inom industrin är jämställdhet ofta defensivt eller reaktivt hanterat.

7 Genussmart metod, Haraldsson, Scholten & Stridh Sida 7 Måltidsglädje, hemsidan: Vårt exempel hämtar vi från Morgondagens måltidsservice, som är Skånes livsmedelsakademis fokusområde för innovation och utveckling i den offentliga sektorn. Man vill vara en samlande kraft för att förbättra den offentliga maten. I fokusområdet byggs arenor för lärande och inspiration kring mat för äldre, i skolan och på sjukhus. Teman som projekten innehåller är bland annat utveckling av nya livsmedel, offentlig upphandling, inköp, distribution och måltidsproduktion. Här beskriver vi ett delprojekt, Mat för äldre innovativ upphandling, utifrån metoden Causal Loop Diagram (CLD). Först handlar det om att skaffa information, vilket vi gjort genom intervjuer och studier av dokumentation. Case: Äldres mat och hälsa - innovation för framtiden Varje år bereds ca måltider för äldre. Sambandet mellan mat och hälsa är idag en viktig aspekt inom äldrevården och geriatrisk forskning. Rapporter om undernärda äldre, och vetskapen om att en växande äldre del av befolkningen trycker på för nya lösningar, innovation och utveckling. Ett bra matintag kan sänka kostnader i hälso- och sjukvården genom att bidra till äldres välbefinnande. Ansvarig ör fokusområdet och delprojektet är Hans Knutsson. Han ser personalen som viktig för att nå framgår, och i projektet involveras och stärks de som arbetar med äldres mat. Om vi kan höja kost- och måltidspersonal i offentlig sektor med kompetens och statushöjning, höjer det medvetandegraden i den offentliga sektorn och ställer högre krav på produktkedjan. Kraften kommer inifrån och inte utifrån.. Knutsson sammanfattar de nyckelområden som behöver studeras närmare: 1) Kompetens, vad gäller hälsa och näring, samt erkännande av den befintliga personalens faktiska kunskap. 2) Gott ledarskap inom sektorn som ger utrymme för nytänkande och kreativitet. Behov av ett mer innovativt tänkande bland de anställda och i organisationen generellt. 3) 3) Höjd status för dem som arbetar med mat inom offentlig sektor. Mat för äldre handlar inte om livsmedel endast utan omfattar även avgörande sociala aspekter av den äldres livssituation. Upphandlingsobjektet livsmedel kan i fallet mat för äldre ersättas med måltider. (Ur pilotprojektets slutapport) Delprojektet Mat för äldre innovativ upphandling undersöker hinder och möjligheter för en mer innovativ upphandling, och vill därmed bidra till en bättre hälsa genom näringsrika och goda måltider. Genus är en social aspekt som påverkar de äldres livssituation, direkt och indirekt. Därför har vi tyckt det var intressant att titta närmare på projektet med genusglasögon. Personalen, som är viktig för projektets framgång, består till 94 % av kvinnor, inom sektorn och mathantering, vars kompetens och roll är nycklar för att åstadkomma en mer innovativ miljö.

8 Sida 8 Genussmart metod, Haraldsson, Scholten & Stridh Analys och problemformulering Matpersonalen är en nyckelfaktor för systemet i sin helhet. Men det är inte enbart individerna som skapar förutsättningarna, utan även de strukturer som de verkar i. Knutsson exemplifierar behov av både strukturell förändring och förändring på individnivå, vad gäller status och kompetens. Han understryker att förändringarna behöver ske parallellt. Fokus för projektet är på viljan att förändra och förändras, där kompetens, ledarskap och status är tre avgörande faktorer, som behöver verka samtidigt för en så effektiv förändring som möjligt. Dessa förändringar styrs både inifrån den befintliga organisationen, men också utifrån och politiskt, med mål för verksamheterna och resultat som ska uppnås. Drivande är de policys, mål, handlingsplaner etc. som avser att styra verksamheterna. Dessa mål och planer måste omfatta de relationer som Knutsson menar är avgörande för den förändring som skapar fler hälsoorienterade innovationer, fler hälsosamma äldre och bidrar till att uppnå de generella målen för kost och hälsa i verksamheterna. En iakttagelse är att man i efterhand lyft fram projektet som intressant ur ett genusperspektiv, eftersom man verkar inom en kvinnodominerad del av den offentliga sektorn. Det skulle vara intressant att studera en mansdominerad del av samma sektor utifrån samma perspektiv! Är ambitionen att verka för en mer innovativ sektor verkligen mer välkommen bland personal som arbetar med avfallshantering eller vaktmästeri? Problemformulering: Hur kan genus påverka utvecklingen för en mer innovativ verksamhet? Syfte: Att kartlägga områden där genus påverkar utveckling och innovation. Avgränsningar: Offentlig sektor, måltidsorienterade verksamheter inom äldrevården, projektet mat för äldre Intressenter: Skånes livsmedelsakademi, offentlig sektor, personal, aktörer i innovationssystemet Variabler: Förändringsvilja, handlingsutrymme, kompetensutveckling, krav på produktionsled, mål vad gäller kost och hälsa, hälsoorienterade innovationer, matsvinn, hälsosamma äldre En första modell av ett flöde Nu bygger vi ett flöde för att visualisera systemet så som vi fått det beskrivet för oss, och använder terminologin från CLD-modellen. Behovet av att förändra arbetsplatsen drivs av en vilja att förändra och även av att förändras. Personalens förändringsbenägenhet är en variabel, som styrs av yttre och inre strukturer: förändringsvilja, där individens egen vilja och egna ambitioner ses och utvecklas, samt handlingsutrymme, det vill säga hur tillåtande strukturerna är till initiativ från personalen. De här två variablerna är centrala för att påverka matpersonalens förändringsbenägenhet och är sammankopplade.

9 Genussmart metod, Haraldsson, Scholten & Stridh Sida 9 Handlingsutrymmet, liksom förändringsviljan, kan styras med olika policys och riktlinjer. För en positiv utveckling behöver man bejaka de här variablerna för att få ett positivt resultat. Policys och handlingsplaner behöver erkänna relationerna för att de ska utvecklas i önskad riktning. De behöver tydliggöra förhållanden som matpersonalens handlingsutrymme och förändringsvilja. Variabler som behov av kompetensutveckling drivs av att man erkänner och ser personalens kompetens som viktig och något som man också vill prioritera, något som också hänger direkt ihop med att man ser vikten av att koppla samman hälsa och mat samman. Man måste skapa strukturer som tillgodoser en sådan utveckling och uppfyller mål som hälsosamma äldre, fler hälsoorienterade innovationer och andra mål gällande kost och hälsa. Matbespisningspersonalen behöver både utrymme för en mer innovativ miljö och själva vilja ha ett sådant utrymme. Hur ser processen ut, där personalens handlingsutrymme, förändringsvilja, förändringsbenägenhet och krav på sig tänks leda till målen man vill uppnå? Här är en modell av den tankefiguren: CLD, modell av systemet Mat för äldre, första figuren Pilarna visar relationer och flöden mellan olika variabler i processen. Drivande i systemet är variablerna förändringsvilja och handlingsutrymme. Det är dem som man behöver rikta samtidiga insatser mot för att se ett större skifte i systemet i stort. Utveckling av modellen fler frågor Nu går vi vidare och ställer fler frågor, och modellen blir alltmer komplex, med många återkopplingar som vi försöker visa med pilar. Frågor som: Vad menar man med status? Kompetens? I relation till yrkesgruppen? Vad behövs för en förändring för just dessa? Vilken typ av kompetens behövs för att höja status? Vilken kompetens besitter man idag? Tyst kunskap? Hur värderas denna? Vi vill få med de andra aspekter som Knutsson talade om, liksom aspekter för innovation från andra informanter: kreativt utrymme, tillåtande miljö och belönande strukturer. Modellen kompletteras ytterligare och ger en bild som kan ligga till grund för hur man kan utveckla verksamheterna till att bli mer innovativa. Olika aktörer som verkar inom systemet på olika sätt kan bidra med olika inspelför att utveckla systemet ytterligare, utifrån analysen och utkastet till modell. Detta är viktigt för att höja kapaciteten för innovativiteten som helhet. En vidareutveckling av utkastet kräver ett ifrågasättande av kända relationer och att man

10 Sida 10 Genussmart metod, Haraldsson, Scholten & Stridh gräver djupare för att leta efter fler drivkrafter och påverkande komponenter i systemet. Hur kan en resultatorienterad kostpolicy/bredare mål vad gäller kost och hälsa/handlingsplaner ge positiva effekter i hela systemet och verka för de relationer som analysen pekar på? Många mindre länkar och relationer blir uppenbara när man väl samtalar om effekterna i systemet som helhet tillsammans med aktörer som verkar i systemet. Utkastet i modellen synliggör relationer som alla kräver uppmärksamhet. Det är den samlade insatsen på de här områdena som kan ge förändring. Enskilda insatser förändrar inte systemet, så som Knutsson har tankar om: ett bredare perspektiv än det ekonomiska där måltidsupplevelsen, kost och hälsa ingår. Ett samverkande förändring i variablerna i modellen skulle kunna åstadkomma en kulturförändring inom verksamheterna, en mer innovativ verksamhet med utrymme för kreativitet och där man också vill ha ett sådant utrymme. Genom att öka personalens befogenheter vad gäller egna idéer för utveckling och innovation kan man förändra systemet och modellen visar var insatserna ska sättas in. Modell av samma system, men där vi inkluderat riktade insatser som påverkar de drivande variablerna förändringsvilja och handlingsutrymme. Variabler i figuren: Policy som kopplar resultat och hälsa delegerar ansvar liksom betydelse av äldres hälsa och måltiden, tydliggör behov av matpersonals kompetens som trycker på för behov av kompetensutveckling och kompetensnivån i verksamheten. Man tillgodoser vidare kreativt utrymme, belönande strukturer, i verksamheterna styrda av befintliga policys, som ger initiativ kost/hälsa, idéer i organisationen kopplade till kost/hälsa. Sammantaget påverkas handlingsutrymmet för befintlig personal, liksom deras förändringsvilja och därmed deras förändringsbenägenhet, större krav på produktionsled, mindre matsvinn, högre grad uppfyllda mål kost/hälsa, hälsosamma äldre, hälsoorienterade innovationer. Detta avsnitt bygger på utförligare rapporter som finns publicerade på

11 Genussmart metod, Haraldsson, Scholten & Stridh Sida 11 Litteratur Amundsdotter, Eva (2009): Att framkalla och förändra ordningen: aktionsorienterad genusforskning för jämställda organisationer, Luleå, Luleå Tekniska Universitet. Danilda, Inger, och Granat Thorslund, Jennie (eds, 2011): Innovation & Gender. Vinnova 2011:03, Tillväxtverket Info 0229 Förändring som utmanar erfarenheter från Genusnätverket , Fiber Optic Valley Haraldsson, Hördur V (2004): Introduction to system thinking and causal loop diagrams. Lund, Department of Chemical Engineering, Lund University Lindberg, M., (2010): Samverkansnätverk för innovation: en interaktiv och genusvetenskaplig utmaning av innovationspolitik och innovationsforskning. Luleå Meadows, D., (1999): Leverage Points, Places to intervene in a system, Sustainability Institute Nyberg, Ann-Christin (2009): Making Ideas Matter Gender,Technology and Women s Invention, Luleå, Luleå Tekniska Universitet Nutek (1999): Jämställdhet och lönsamhet, Stockholm Nyberg, Ann-Christin (2003): Genus och innovation: om kvinnors formande av teknik och samhälle, Stockholm, KTH Olsson, M-O., och Sjöstedt, G., (red.). (2004): Systems approaches and their application : examples from Sweden, Boston, Mass.: Kluwer Academic. På tal om kvinnor och män : lathund om jämställdhet, 2010, Stockholm: Statistiska centralbyrån SOU 2004:43: Den könsuppdelade arbetsmarknaden. Betänkande. Stockholm : Fritze. Rosnay, J. de., (1979): The macroscope: a new world scientific system, New York : Harper & Row Wajcman, J., (2010): Feminist theories of technology. Cambridge Journal of Economics, 34(1), pp På webben Jämställ nu, Vinnova,

12 Jämställd metod Genussmart innovation Business as usual. Eller anta utmaningen att lägga nya perspektiv på verksamheten, så den innovativa kraften ökar? Hur går det till i praktiken när man tillämpar ett genusperspektiv? Exempel från Skånes Livsmedelsakademi.

Genusperspektiv. ett måste för innovativa kluster

Genusperspektiv. ett måste för innovativa kluster Bild 1 Genusperspektiv ett måste för innovativa kluster 11 september 2012 Marita Svensson Fiber Optic Valley Bild 4 För tre år sen förstod jag att jag inte förstod jag hade ju ändå varit pappaledig men

Läs mer

Att arbeta praktiskt Varför ökad jämställdhet? Ökad internationell konkurrens Ökad lönsamhet Förbättrad möjlighet att möta kundens behov Politiska krav Värdegrund Mångsidig kompetens Ökad konkurrens om

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

GENUSFORSKNING och SAMVERKAN Luleå tekniska universitet

GENUSFORSKNING och SAMVERKAN Luleå tekniska universitet GENUSFORSKNING och SAMVERKAN Luleå tekniska universitet 13 mars 2019 Professor Lena Abrahamsson Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet 971 87 Luleå, Sweden 0920-49 21 07 lena.abrahamsson@ltu.se http://www.ltu.se/staff/l/leab

Läs mer

Genus och innovation Trender, Teori, Tillväxt

Genus och innovation Trender, Teori, Tillväxt Genus och innovation Trender, Teori, Tillväxt 15 nov 2012 Malin Lindberg, forskare vid Luleå tekniska universitet Ny politik för tillväxt & innovation Globalt (OECD) Europa (EU2020) Sverige (SNIS) Regionalt

Läs mer

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Projektets utgångspunkt och målsättningar Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Effektivare och tydligare

Läs mer

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen Arbetsmarknadsförvaltningen HR-staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-08-18 Handläggare Åsa Enrot Telefon: 08-508 35 687 Till Arbetsmarknadsnämnden den 30 augusti 2016 Ärende 15 Anmälan av Plan för genomförande

Läs mer

Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2013-2014

Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2013-2014 Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2013-2014 Malin Lindberg Forskare vid genus och teknik Luleå tekniska universitet Analysens syfte Hjälp att urskilja vilka aktiviteter

Läs mer

Jämställdhetsintegrering på SLU Varför, vad och hur då?

Jämställdhetsintegrering på SLU Varför, vad och hur då? Jämställdhetsintegrering på SLU Varför, vad och hur då? Ylva Eklind, Utbildningsavdelningen NJ:s lika villkorskommitté, seminarium 2018-06-04 Varför? SLU och övriga lärosäten har ett uppdrag: Att verka

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp

Läs mer

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Ett av Järfälla kommuns mål är att alla Järfällabor ska ges samma möjlighet att påverka sin livssituation, och känna att de bidrar till och är en del av

Läs mer

Förändringsarbete hur och av vem?

Förändringsarbete hur och av vem? Förändringsarbete hur och av vem? Aspekter på jämställdhetsintegreringen av Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF) Av Jenny Wendefors Utredande rapport

Läs mer

Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken

Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken Jämställdhetsintegrering Västra Götalandsregionens mål är ett samhälle där kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter

Läs mer

Företagsfrämjande på lika villkor

Företagsfrämjande på lika villkor Företagsfrämjande på lika villkor Jenny Idebro 30 september 2014, Stockholm Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas som en hjälp

Läs mer

Örebro universitets jämställdhetsplan

Örebro universitets jämställdhetsplan Dnr: CF 16-601/2009 Örebro universitets jämställdhetsplan 2009-2010 Fastställd av: rektor Datum: 2009-11-10 Jämställdhetsplan 2009-2010 Detta dokument omfattar anställda och studenter vid Örebro universitet.

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan. Checklista för jämställda beslut. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att

Läs mer

Ökad innovationskraft möjligheter bortom normen

Ökad innovationskraft möjligheter bortom normen Ökad innovationskraft möjligheter bortom normen STOCKHOLM, 28 MARS 2012 Dialogmötet har genomförts i samarbete med SLIM-projektet (Systemledning för innovativa miljöer och klusterprocesser i Norra Mellansverige),

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Så här gör du! Guide för att jämställdhetsintegrera företagsfrämjande

Så här gör du! Guide för att jämställdhetsintegrera företagsfrämjande Så här gör du! Guide för att jämställdhetsintegrera företagsfrämjande Varför jämställdhetsintegrera satsningar på företagande? Sverige behöver fler nya och fler konkurrenskraftiga företag. För att bidra

Läs mer

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot

Läs mer

Mot nya marknader. icomp affärer genom samverkan. Lynn Dreierbakken & JanErik Odhe Stål & Verkstad. www.stalverkstad.se

Mot nya marknader. icomp affärer genom samverkan. Lynn Dreierbakken & JanErik Odhe Stål & Verkstad. www.stalverkstad.se Mot nya marknader icomp affärer genom samverkan Lynn Dreierbakken & JanErik Odhe Stål & Verkstad Behov hos växande företag Strategiska områden Erbjudande Marknad Produkt/tjänst Konkurrenskraft Innovativt

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten!

Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten! Linda Moestam Folkhälsocentrum, Region Norrbotten 13 juni 2018 Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten! Vad handlar det

Läs mer

För ett mer feministiskt parti. Handledning

För ett mer feministiskt parti. Handledning För ett mer feministiskt parti Handledning Vänsterpartiet 2013 Vänsterpartiet är ett feministiskt parti. Att vara feminist är att erkänna att det finns en könsmaktsordning och vilja avskaffa den. Att vara

Läs mer

Männen, malmen och jakten på kvinnorna

Männen, malmen och jakten på kvinnorna Foto Boliden Männen, malmen och jakten på kvinnorna Ett kritiskt genusperspektiv på gruvnäringens utveckling för framtida konkurrenskraft Eira Andersson, bit. Lektor Arbetsvetenskap, Genus och teknik Luleå

Läs mer

Motion om Gender Budgeting

Motion om Gender Budgeting 21:1 21:2 21:3 21:4 Handläggare Per Malmquist 0152-293 48 Motion om Gender Budgeting Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. avslå motionen med motiveringen att metoden

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg

Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg 2014-2016 Svensk jämställdhetspolitik Flickor, pojkar, kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Jämn fördelning av makt

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek

50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek 50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek Film från friggeboden till huset http://www.youtube.com/watch?v=eeiovwaivga Kommunallagen, kapitel 2, 2 Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar

Läs mer

2012-04-24 Kristina Lindholm

2012-04-24 Kristina Lindholm Genus i följeforskning och lärande utvärdering några teoretiska utgångspunkter 2012-04-24 Kristina Lindholm Följeforskningen av Program för Hållbar Jämställdhet FORSKA MED, INTE PÅ GEMENSAM KUNSKAPSBILDNING

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

STRATEGISK AGENDA

STRATEGISK AGENDA STRATEGISK AGENDA 2019 2022 Fortes strategiska agenda utgör strategin för att uppnå Fortes vision om ett samhälle med god hälsa, hållbart arbetsliv och hög välfärd. Det är ett högt mål att arbeta mot.

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET FÖR BÄTTRE BUSINESS

JÄMSTÄLLDHET FÖR BÄTTRE BUSINESS JÄMSTÄLLDHET FÖR BÄTTRE BUSINESS Aija Voitkane Civilekonom, doktorand Entreprenörskap & Innovation Luleå tekniska universitet aija.voitkane@ltu.se Jeaneth Johansson Ek Dr., Professor Entreprenörskap &

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet

Läs mer

SKAPA HÅLLBAR FÖRÄNDRING

SKAPA HÅLLBAR FÖRÄNDRING SKAPA HÅLLBAR FÖRÄNDRING Genovate Verktygslåda En verktygslåda för att integrera jämställdhet och mångfald i forskning och innovationssystem Åsa WIKBERG NILSSON & Paula WENNBERG Skapa hållbar förändring

Läs mer

Skapa kreativa och innovativa testorganisationer. Staffan Iverstam, QualityMinds

Skapa kreativa och innovativa testorganisationer. Staffan Iverstam, QualityMinds Skapa kreativa och innovativa testorganisationer Staffan Iverstam, QualityMinds Kort om mig Staffan Iverstam, QualityMinds Civilekonom som arbetat med affärsutveckling och e-butiker. IT-konsult sedan 2001

Läs mer

Grundläggande jämställdhetskunskap

Grundläggande jämställdhetskunskap Grundläggande jämställdhetskunskap Trappsteg 1 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och

Läs mer

Det sitter inte i väggarna!

Det sitter inte i väggarna! Det sitter inte i väggarna! Att leda och organisera för ökad medvetenhet om jämställdhet och jämlikhet Eva Amundsdotter Lektor i pedagogik, inriktning organisation & ledarskap Det sitter i väggarna Prat

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag beviljades 116 miljoner kronor under samma period. Källa: Tillväxtverket, Hur kan företagsstöden

Läs mer

VINNVÄXT A programme renewing and moving Sweden ahead

VINNVÄXT A programme renewing and moving Sweden ahead VINNVÄXT A programme renewing and moving Sweden ahead Regional growth through dynamic innovation systems Moa Eklund Energimyndigheten 28 april 2017 Först kort om Vinnova Om Vinnova 200 anställda Stockholm,

Läs mer

Gender Smart Arena. Gender Contact Point-dagen Paula Wennberg, Luleå tekniska universitet CDT

Gender Smart Arena. Gender Contact Point-dagen Paula Wennberg, Luleå tekniska universitet CDT Gender Smart Arena Gender Contact Point-dagen 2019-03-13 Paula Wennberg, Luleå tekniska universitet CDT Projektfakta Projektperiod: Juni 2018 Maj 2020 Projektbudget: 4,9 miljoner kronor Projektägare: Luleå

Läs mer

Chefsförsörjning i staten 2008-09-04

Chefsförsörjning i staten 2008-09-04 Chefsförsörjning i staten 2008-09-04 Program den 4 september 09.30 Välkommen, kort presentationsrunda 09.45 Norra länken, presentation av projektet, Jan Nilsen 10.50 Bensträckare 11.00 Chefsförsörjning

Läs mer

Information om regeringens handlings-plan för Agenda 2030 och kommunens kartläggning 8 KS

Information om regeringens handlings-plan för Agenda 2030 och kommunens kartläggning 8 KS Information om regeringens handlings-plan för Agenda 2030 och kommunens kartläggning 8 KS 2018.029 4 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-11-29 204 Information om regeringens handlings-plan

Läs mer

Styrning och ledning HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Styrning och ledning HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Styrning och ledning HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 1 Göteborgs Stads styrsystem VÅRA UTGÅNGSPUNKTER Lagar och författningar Den politiska viljan Invånare brukare kunder Delarna och helhet i det som sammanfattas

Läs mer

Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling

Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling Uppdrag: att bidra till jämställdhetsutveckling i Västra Götaland Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling processtöd för systematiskt jämställdhetsarbete

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Partnerskap för jämställdhet. i Gävleborgs län

Partnerskap för jämställdhet. i Gävleborgs län Partnerskap för jämställdhet i Gävleborgs län Partnerskap för jämställdhet i Gävleborg är ett samarbetsråd för att öka integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i det regionala utvecklingsarbetet. För

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Worldwide

Worldwide Worldwide Genusmedveten ledning och styrning av förändringsarbete Hälsinglands Sparbank Anders Thorson Eva Malmström Eva Thorén Christina Franzén Näringslivets Ledarskapsakademi Susanne Andersson Stockholms

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Hägersten- Liljeholmens 2016-2018 stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsarbete 2016-2018 3 (9) Innehåll Kommunfullmäktiges mål... 4 Nämndmål... 4 Syftet

Läs mer

Jämställd akademi 2017: 1. Planera Vägledning för jämställdhetsintegrering i akademin

Jämställd akademi 2017: 1. Planera Vägledning för jämställdhetsintegrering i akademin Jämställd akademi 2017: 1 Planera Vägledning för jämställdhetsintegrering i akademin Om vägledningen Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet har ett uppdrag som stödfunktion

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET > > Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET ANTAGET AV: KOMMUNSTYRELSEN DATUM: 2016-03-09, 81 ANSVAR UPPFÖLJNING: KOMMUNCHEF GÄLLER TILL OCH MED: 2018

Läs mer

Välkommen till Det digitala Malmö

Välkommen till Det digitala Malmö Välkommen till Det digitala Malmö Världen blir mer och mer digital för varje dag. Samma sak händer i Malmö. I Malmö stad vill vi använda digitaliseringen på ett positiv sätt och därigenom förbättra servicen

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för

Läs mer

Jämställdhetsintegrering vid SLU

Jämställdhetsintegrering vid SLU #slu40 Jämställdhetsintegrering vid SLU SLU ska verka för att nå de jämställdhetspolitiska målen med jämställdhetsintegrering som metod Jämställdhetspolitikens inriktning Regeringens jämställdhetspolitik

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper

Läs mer

Bilaga 4 c: Processkartläggning

Bilaga 4 c: Processkartläggning Handbok för strategisk kommunal vattenplanering Bilaga 4 c: Processkartläggning Hur ska bilagan användas? Bilagan beskriver en metod för att synliggöra och förstå processer, till exempel processen för

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET I GULLSPÅNGS KOMMUN

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET I GULLSPÅNGS KOMMUN HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET I GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunens ledningsgrupp 2017-10-17 Godkänd av kommunstyrelsen 2018-03-07 65 Dnr: KS 2014/170 Revideras senast okt 2019 Kommunledningskontoret

Läs mer

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Vi vill motverka diskriminering av människor på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,

Läs mer

Leda och styra för hållbar jämställdhet

Leda och styra för hållbar jämställdhet Leda och styra för hållbar jämställdhet Ljusdal 25 26 januari 2018 Birgitta Andersson & Pernilla Lovén Inför dag tre i höst, förslag till upplägg på presentation Introduktion det här var kvalitetsbristen

Läs mer

En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för?

En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för? Titel En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för? Angelica Hafström, Innovationsstrateg, Innovare R&D och kommittérepresentant SIS/TK 532 Nationell innovationskonferens, Luleå 2015-02-05

Läs mer

Jämställdhetsperspektiv inom ekonomiskt bistånd

Jämställdhetsperspektiv inom ekonomiskt bistånd Jämställdhetsperspektiv inom ekonomiskt bistånd Anette Agenmark och Samira Aqil 2019-01-31 Uppdrag från regeringen Kartlägga och analysera jämställdhetsperspektivet inom verksamheter med ekonomiskt bistånd

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Jämställdhet i akademin. -tar-hogskolesektorn-sats--akademin-ska-blijamstalld.

Jämställdhet i akademin.  -tar-hogskolesektorn-sats--akademin-ska-blijamstalld. Jämställdhet i akademin http://www.genus.se/aktuellt/nyheter/nyheter/fulltext//nu -tar-hogskolesektorn-sats--akademin-ska-blijamstalld.cid1362910 Jämställdhet = Jämlikhet mellan män och kvinnor 60-40 Aldrig

Läs mer

Agenda 2030-delegationen I riktning mot en hållbar välfärd

Agenda 2030-delegationen I riktning mot en hållbar välfärd Agenda 2030-delegationen I riktning mot en hållbar välfärd Ambitionsnivån: Sverige ska vara världsledande i genomförandet av Agenda 2030. Men Det är skillnad på att vara bäst i världen och göra det som

Läs mer

Yttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU 2019:13) KSN

Yttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU 2019:13) KSN Sida 1 (1) Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Protokollsutdrag 2019-08-20 222 Yttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU

Läs mer

Jämställdhetspolicy för Västerås stad

Jämställdhetspolicy för Västerås stad för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 5 december 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Customer Journey Design. Kundresan är ett kraftfullt verktyg för att skapa en extraordinär kundupplevelse

Customer Journey Design. Kundresan är ett kraftfullt verktyg för att skapa en extraordinär kundupplevelse Customer Journey Design Kundresan är ett kraftfullt verktyg för att skapa en extraordinär kundupplevelse Kunden är den viktigaste tillgången Det finns ett talesätt som säger att kunden är den viktigaste

Läs mer

Arbetgång för hållbar jämställdhetsintegrering Trappan

Arbetgång för hållbar jämställdhetsintegrering Trappan Arbetgång för hållbar jämställdhetsintegrering Trappan Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder

Läs mer

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -???

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? VÄRMLAND -LANDSBYGD, -BRUKSBYGD, -GLESBYGD, OCH STÄDER TRADITIONELLT NÄRINGSLIV Tung basindustri: stål, skog, papper samt

Läs mer

INLEDNING. Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola

INLEDNING. Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola VARUMÄRKESPLATTFORM INLEDNING För att upplevas som en tydlig och relevant aktör behöver Malmö högskola bedriva ett kontinuerligt och målmedvetet varumärkesarbete. Vår verksamhet finansieras till stor del

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv www.pwc.se Revisionsrapport Carl-Gustaf Folkeson Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv Trelleborgs kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Utlysning, Vinnvård Fellows 1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Vården och omsorgen står inför stora utmaningar. En åldrande befolkning, ny teknik och ökade förväntningar från patienter

Läs mer

ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion

ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion ÄT UPPsala län En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion Ät Uppsala län - handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE

TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE Beakta olika grupper och perspektiv med 3H-modellen Transportplaneringen påverkar jämlikheten och jämställdheten på flera sätt. Inte minst är

Läs mer

Från statistik till analys och förbättring

Från statistik till analys och förbättring Från statistik till analys och förbättring Svensk jämställdhetspolitik Vad? Politik Jämställdhetspolitiska mål Svensk jämställdhetspolitik utgörs av de jämställdhetspolitiska målen. De innefattar ett övergripande

Läs mer