Jämställd metod. Genussmart innovation. Anna Haraldsson, Christina Scholten, Kicki Stridh Makten över Maten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämställd metod. Genussmart innovation. www.livsmedelsakademin.se. Anna Haraldsson, Christina Scholten, Kicki Stridh Makten över Maten"

Transkript

1 Jämställd metod Genussmart innovation Anna Haraldsson, Christina Scholten, Kicki Stridh Makten över Maten

2 Malmö i januari 2011 Anna Haraldsson, Christina Scholten, Kicki Stridh Makten över Maten

3 Genussmart metod, Haraldsson, Scholten & Stridh Sida 3 Hur gör man jämställd innovation? Vinnova har med satsningen Makten över maten velat implementera ett genusperspektiv i innovationsmiljön Livsmedelsakademin. Vi som har drivit processen har haft flera verktyg att arbeta med och här vill vi dela med oss av ett par av dem. Det bör stå tydligt här att jämställdhetsintegrering handlar om mer än att räkna huvuden. Räknandet hur många kvinnor, hur många män? ingår i metoderna, men det är bara en bas för att kunna gå vidare, analysera och sätta in åtgärder. Man kan jämföra siffrorna och statistiken med andra signalsystem. När lampan lyser på bilens instrumentpanel betyder det att det är något som man bör bli vaksam på. Då får man försöka räkna ut varför man får varningen, och så gör man de åtgärder som behövs för att systemet ska fungera och varningen upphör. Så fungerar de olika metoderna för att arbeta med systemförändrande jämställdhet: Man kartlägger och sammanställer. Sedan analyserar man och funderar över vilka insatser som ska kunna förändra sneda balanser och makt som distribuerats ojämnt. Var behöver vi gå in i systemet, och hur? I det här materialet ger vi ett par infallsvinklar till metoder av baskaraktär: 4Rmetoden och Vinnovas egen Innovation & Gender. När metoderna kopplas till de system man redan använder för kvalitetssäkring och uppföljning av verksamheten, får de genomslag. Vi illustrerar en sådan gång genom att beskriva en analys med modellen CLD, tillämpad på ett av de angelägna områden som Skånes Livsmedelsakademi arbetar med: äldres måltider. Sedan är det så vist ordnat att det mesta i metodväg finns på en enda webbsida, och den vill vi förstås särskilt lyfta fram: metoder, verktyg och kunskap om jämställdhetsarbete finns samlat på Tjänsten är en unik samverkanssatsning mellan Europeiska Socialfondens Tema Likabehandling, Nationella Sekretariatet för Genusforskning, Sveriges Kommuner och Landsting samt Vinnova.

4 Sida 4 Genussmart metod, Haraldsson, Scholten & Stridh 4R. Kartlägger makt och normer 4R-metoden är en enkel metod för att kartlägga och analysera en verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Vi har själva använt metoden för att studera livsmedelskedjan och se hur kvinnor och män tar del (rapporten Svart på vitt, finns på Livsmedelsakademins hemsida). 4R-metoden syftar till att kartlägga de normer som styr verksamheten, hur makten är fördelad mellan kvinnor och män och hur kön påverkar verksamhetens utformning och organisering. Alla fyra R krävs för att jämställdhetsintegrera en verksamhet. De två första handlar om att ta fram statistik och utgör grunden för diskussionen om det tredje och sista R-et. I det sista R-et åtgärdar man. 1R Representation: Hur ser könsfördelningen ut på samtliga nivåer i verksamheten och beslutsprocessen? Det vill säga bland personal, beslutsfattare och brukare. 2R Resurser: Hur fördelas verksamhetens resurser i form av tid, pengar och utrymme mellan kvinnor och män? 3R Realia: Hur kommer det sig att representationen och resursfördelningen mellan könen ser ut som den gör? Realian avser att besvara vad det egentligen handlar om och visa på vad det är som anses självklart i verksamheten, vilka normer och föreställningar om kvinnor och män som formar verksamheten. Här har vi kopplat på genusvetenskaplig kunskap om kvinnor och mäns villkor samt om konstruktioner av kön. R4 Realisera: syftar på att genom en handlingsplan (och handlande) realisera vad som ska åstadkommas genom att formulera nya mål och åtgärder Materialet är hämtat från Jämställ nu,

5 Genussmart metod, Haraldsson, Scholten & Stridh Sida 5 Business as usual eller bryta nya vägar? En internationellt uppmärksammad skrift från Vinnova belyser genderperspektiv specifikt på innovationsområdet. Hur tjänar verksamheter på att integrera genderperspektiv och ökar sin konkurrenskraft i global konkurrens? Innovation & Gender innehåller erfarenheter från forskning och praktik, med goda exempel från Sverige och Norge, bland annat då från Vinnovas VinnVäxtprojekt. Den innehåller också handfast metod för jämställdhetsintegrering i innovationsprocesser. I tio punkter beskrivs insatser, rubrikerna återges här: 1. Förstudie med gender-swot 2. Kommunikation externt och internt 3. Kartläggning, studier av kvinnors och mäns deltagande 4. Mål, kvalitativa och kvantitativa 5. Uppföljning, system för att övervaka processerna 6. Nätverkande, mellan kvinnor från olika delar av systemet, mellan kvinnor och män som driver processen 7. Mentorskap, olika modeller 8. Coachning 9. Gendermedveten design 10. Tillämpad genusforskning We can continue with business and innovation as usual if we want to produce more of the same and take the high-risk track associated with a lack of a gender perspective. If, on the other hand, we would like to communicate images of modern industries, clusters and companies to attract human resources, capital and investments we need to improve existing practises and sometimes also break with the existing order. In this book, we argue that a gender perspective can strengthen innovation milieus an we take a step towards an innovation case for gender diversity. (Ur utgivarnas förord) Innovation & Gender (2011), Inger Danilda och Jennie Granat Thorslund. VI 2011:03. Boken är på engelska och är producerad i ett samarbete mellan Vinnova, Tillväxtverket och Innovasjon Norge. Den finns att ladda ner som pdf från Vinnovas hemsida,

6 Sida 6 Genussmart metod, Haraldsson, Scholten & Stridh Genussmart analys med CLD Här ägnar vi en del utrymme för att illustrera hur man kan integrera ett genusperspektiv i analys och kvalitetssäkringsinstrument som man redan använder. Vi utgår från en systemanalytisk modell, som syftar till att försöka få syn på det som man normalt inte uppmärksammar och tar hänsyn till. Grundmodellen heter Casual Loop Diagram (CLD); en modell, men också en process. Fokus ligger på att skapa överbryggande förståelse mellan olika discipliner, erfarenheter etc. LUCSUS (Lund University Centre for Sustainability Studies) vid Lunds universitet arbetar med Causal Loop Diagrams (CLD) som kommunikativt medel och process för att arbeta med komplexa problem relaterade till hållbar utveckling. Arbetsprocessen ser ut så här: Problemformulering: syfte, avgränsningar (systemavgränsningar) Intressentanalys: vilka är intressenterna som ingår? Potentiella variabler? Utkast av CLD: Hur interagerar intressenterna inom systemets gränser? Presentera och diskutera utkast Revidera utkast Presentera och diskutera utkast Revidera till dess att man helt kan argumentera för alla pilar och variabler i modellen Ett CLD ska vara så enkel som möjligt, och konkretiseras i en modell som de som deltar i processen kan förhålla sig till. En bra modell kräver ett stort deltagande av personer i och kring processen, inte alltid intressenterna i alla steg. Modellen kräver ett sammanhang där man kan diskutera och argumentera för de avvägningar som gjorts. Den är ett redskap för att visa på olika möjliga lösningar och grunder till ett problem. Genus och hållbarhet Begrepp som hållbar utveckling, och inom industrin, hållbar affärsutveckling är centrala för såväl långsiktig som kortsiktig utveckling. Hållbar affärsutveckling grundar sig på en balans bestående av ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter i relation till företaget eller organisationen. De sociala aspekterna är ofta mer diffusa och resulterar i olika policys, medan man arbetar mer strukturerat och strategiskt med de ekonomiska och miljömässiga aspekterna. Ofta beror detta på att de är enklare, de har kortsiktigt högre avkastning, och de är lättare att kvantifiera. Men hållbar affärsutveckling innebär att man också strategiskt arbetar strategiskt med de sociala aspekter som påverkar företaget eller organisationen direkt och indirekt, eftersom deras påverkan på organisationen kortsiktigt och långsiktigt är minst lika stor. Genusmedvetenhet och jämställdhet i allmänhet är en grundläggande social aspekt och kan ingå i analysen av organisationers och företags sätt att arbeta. Inom industrin är jämställdhet ofta defensivt eller reaktivt hanterat.

7 Genussmart metod, Haraldsson, Scholten & Stridh Sida 7 Måltidsglädje, hemsidan: Vårt exempel hämtar vi från Morgondagens måltidsservice, som är Skånes livsmedelsakademis fokusområde för innovation och utveckling i den offentliga sektorn. Man vill vara en samlande kraft för att förbättra den offentliga maten. I fokusområdet byggs arenor för lärande och inspiration kring mat för äldre, i skolan och på sjukhus. Teman som projekten innehåller är bland annat utveckling av nya livsmedel, offentlig upphandling, inköp, distribution och måltidsproduktion. Här beskriver vi ett delprojekt, Mat för äldre innovativ upphandling, utifrån metoden Causal Loop Diagram (CLD). Först handlar det om att skaffa information, vilket vi gjort genom intervjuer och studier av dokumentation. Case: Äldres mat och hälsa - innovation för framtiden Varje år bereds ca måltider för äldre. Sambandet mellan mat och hälsa är idag en viktig aspekt inom äldrevården och geriatrisk forskning. Rapporter om undernärda äldre, och vetskapen om att en växande äldre del av befolkningen trycker på för nya lösningar, innovation och utveckling. Ett bra matintag kan sänka kostnader i hälso- och sjukvården genom att bidra till äldres välbefinnande. Ansvarig ör fokusområdet och delprojektet är Hans Knutsson. Han ser personalen som viktig för att nå framgår, och i projektet involveras och stärks de som arbetar med äldres mat. Om vi kan höja kost- och måltidspersonal i offentlig sektor med kompetens och statushöjning, höjer det medvetandegraden i den offentliga sektorn och ställer högre krav på produktkedjan. Kraften kommer inifrån och inte utifrån.. Knutsson sammanfattar de nyckelområden som behöver studeras närmare: 1) Kompetens, vad gäller hälsa och näring, samt erkännande av den befintliga personalens faktiska kunskap. 2) Gott ledarskap inom sektorn som ger utrymme för nytänkande och kreativitet. Behov av ett mer innovativt tänkande bland de anställda och i organisationen generellt. 3) 3) Höjd status för dem som arbetar med mat inom offentlig sektor. Mat för äldre handlar inte om livsmedel endast utan omfattar även avgörande sociala aspekter av den äldres livssituation. Upphandlingsobjektet livsmedel kan i fallet mat för äldre ersättas med måltider. (Ur pilotprojektets slutapport) Delprojektet Mat för äldre innovativ upphandling undersöker hinder och möjligheter för en mer innovativ upphandling, och vill därmed bidra till en bättre hälsa genom näringsrika och goda måltider. Genus är en social aspekt som påverkar de äldres livssituation, direkt och indirekt. Därför har vi tyckt det var intressant att titta närmare på projektet med genusglasögon. Personalen, som är viktig för projektets framgång, består till 94 % av kvinnor, inom sektorn och mathantering, vars kompetens och roll är nycklar för att åstadkomma en mer innovativ miljö.

8 Sida 8 Genussmart metod, Haraldsson, Scholten & Stridh Analys och problemformulering Matpersonalen är en nyckelfaktor för systemet i sin helhet. Men det är inte enbart individerna som skapar förutsättningarna, utan även de strukturer som de verkar i. Knutsson exemplifierar behov av både strukturell förändring och förändring på individnivå, vad gäller status och kompetens. Han understryker att förändringarna behöver ske parallellt. Fokus för projektet är på viljan att förändra och förändras, där kompetens, ledarskap och status är tre avgörande faktorer, som behöver verka samtidigt för en så effektiv förändring som möjligt. Dessa förändringar styrs både inifrån den befintliga organisationen, men också utifrån och politiskt, med mål för verksamheterna och resultat som ska uppnås. Drivande är de policys, mål, handlingsplaner etc. som avser att styra verksamheterna. Dessa mål och planer måste omfatta de relationer som Knutsson menar är avgörande för den förändring som skapar fler hälsoorienterade innovationer, fler hälsosamma äldre och bidrar till att uppnå de generella målen för kost och hälsa i verksamheterna. En iakttagelse är att man i efterhand lyft fram projektet som intressant ur ett genusperspektiv, eftersom man verkar inom en kvinnodominerad del av den offentliga sektorn. Det skulle vara intressant att studera en mansdominerad del av samma sektor utifrån samma perspektiv! Är ambitionen att verka för en mer innovativ sektor verkligen mer välkommen bland personal som arbetar med avfallshantering eller vaktmästeri? Problemformulering: Hur kan genus påverka utvecklingen för en mer innovativ verksamhet? Syfte: Att kartlägga områden där genus påverkar utveckling och innovation. Avgränsningar: Offentlig sektor, måltidsorienterade verksamheter inom äldrevården, projektet mat för äldre Intressenter: Skånes livsmedelsakademi, offentlig sektor, personal, aktörer i innovationssystemet Variabler: Förändringsvilja, handlingsutrymme, kompetensutveckling, krav på produktionsled, mål vad gäller kost och hälsa, hälsoorienterade innovationer, matsvinn, hälsosamma äldre En första modell av ett flöde Nu bygger vi ett flöde för att visualisera systemet så som vi fått det beskrivet för oss, och använder terminologin från CLD-modellen. Behovet av att förändra arbetsplatsen drivs av en vilja att förändra och även av att förändras. Personalens förändringsbenägenhet är en variabel, som styrs av yttre och inre strukturer: förändringsvilja, där individens egen vilja och egna ambitioner ses och utvecklas, samt handlingsutrymme, det vill säga hur tillåtande strukturerna är till initiativ från personalen. De här två variablerna är centrala för att påverka matpersonalens förändringsbenägenhet och är sammankopplade.

9 Genussmart metod, Haraldsson, Scholten & Stridh Sida 9 Handlingsutrymmet, liksom förändringsviljan, kan styras med olika policys och riktlinjer. För en positiv utveckling behöver man bejaka de här variablerna för att få ett positivt resultat. Policys och handlingsplaner behöver erkänna relationerna för att de ska utvecklas i önskad riktning. De behöver tydliggöra förhållanden som matpersonalens handlingsutrymme och förändringsvilja. Variabler som behov av kompetensutveckling drivs av att man erkänner och ser personalens kompetens som viktig och något som man också vill prioritera, något som också hänger direkt ihop med att man ser vikten av att koppla samman hälsa och mat samman. Man måste skapa strukturer som tillgodoser en sådan utveckling och uppfyller mål som hälsosamma äldre, fler hälsoorienterade innovationer och andra mål gällande kost och hälsa. Matbespisningspersonalen behöver både utrymme för en mer innovativ miljö och själva vilja ha ett sådant utrymme. Hur ser processen ut, där personalens handlingsutrymme, förändringsvilja, förändringsbenägenhet och krav på sig tänks leda till målen man vill uppnå? Här är en modell av den tankefiguren: CLD, modell av systemet Mat för äldre, första figuren Pilarna visar relationer och flöden mellan olika variabler i processen. Drivande i systemet är variablerna förändringsvilja och handlingsutrymme. Det är dem som man behöver rikta samtidiga insatser mot för att se ett större skifte i systemet i stort. Utveckling av modellen fler frågor Nu går vi vidare och ställer fler frågor, och modellen blir alltmer komplex, med många återkopplingar som vi försöker visa med pilar. Frågor som: Vad menar man med status? Kompetens? I relation till yrkesgruppen? Vad behövs för en förändring för just dessa? Vilken typ av kompetens behövs för att höja status? Vilken kompetens besitter man idag? Tyst kunskap? Hur värderas denna? Vi vill få med de andra aspekter som Knutsson talade om, liksom aspekter för innovation från andra informanter: kreativt utrymme, tillåtande miljö och belönande strukturer. Modellen kompletteras ytterligare och ger en bild som kan ligga till grund för hur man kan utveckla verksamheterna till att bli mer innovativa. Olika aktörer som verkar inom systemet på olika sätt kan bidra med olika inspelför att utveckla systemet ytterligare, utifrån analysen och utkastet till modell. Detta är viktigt för att höja kapaciteten för innovativiteten som helhet. En vidareutveckling av utkastet kräver ett ifrågasättande av kända relationer och att man

10 Sida 10 Genussmart metod, Haraldsson, Scholten & Stridh gräver djupare för att leta efter fler drivkrafter och påverkande komponenter i systemet. Hur kan en resultatorienterad kostpolicy/bredare mål vad gäller kost och hälsa/handlingsplaner ge positiva effekter i hela systemet och verka för de relationer som analysen pekar på? Många mindre länkar och relationer blir uppenbara när man väl samtalar om effekterna i systemet som helhet tillsammans med aktörer som verkar i systemet. Utkastet i modellen synliggör relationer som alla kräver uppmärksamhet. Det är den samlade insatsen på de här områdena som kan ge förändring. Enskilda insatser förändrar inte systemet, så som Knutsson har tankar om: ett bredare perspektiv än det ekonomiska där måltidsupplevelsen, kost och hälsa ingår. Ett samverkande förändring i variablerna i modellen skulle kunna åstadkomma en kulturförändring inom verksamheterna, en mer innovativ verksamhet med utrymme för kreativitet och där man också vill ha ett sådant utrymme. Genom att öka personalens befogenheter vad gäller egna idéer för utveckling och innovation kan man förändra systemet och modellen visar var insatserna ska sättas in. Modell av samma system, men där vi inkluderat riktade insatser som påverkar de drivande variablerna förändringsvilja och handlingsutrymme. Variabler i figuren: Policy som kopplar resultat och hälsa delegerar ansvar liksom betydelse av äldres hälsa och måltiden, tydliggör behov av matpersonals kompetens som trycker på för behov av kompetensutveckling och kompetensnivån i verksamheten. Man tillgodoser vidare kreativt utrymme, belönande strukturer, i verksamheterna styrda av befintliga policys, som ger initiativ kost/hälsa, idéer i organisationen kopplade till kost/hälsa. Sammantaget påverkas handlingsutrymmet för befintlig personal, liksom deras förändringsvilja och därmed deras förändringsbenägenhet, större krav på produktionsled, mindre matsvinn, högre grad uppfyllda mål kost/hälsa, hälsosamma äldre, hälsoorienterade innovationer. Detta avsnitt bygger på utförligare rapporter som finns publicerade på

11 Genussmart metod, Haraldsson, Scholten & Stridh Sida 11 Litteratur Amundsdotter, Eva (2009): Att framkalla och förändra ordningen: aktionsorienterad genusforskning för jämställda organisationer, Luleå, Luleå Tekniska Universitet. Danilda, Inger, och Granat Thorslund, Jennie (eds, 2011): Innovation & Gender. Vinnova 2011:03, Tillväxtverket Info 0229 Förändring som utmanar erfarenheter från Genusnätverket , Fiber Optic Valley Haraldsson, Hördur V (2004): Introduction to system thinking and causal loop diagrams. Lund, Department of Chemical Engineering, Lund University Lindberg, M., (2010): Samverkansnätverk för innovation: en interaktiv och genusvetenskaplig utmaning av innovationspolitik och innovationsforskning. Luleå Meadows, D., (1999): Leverage Points, Places to intervene in a system, Sustainability Institute Nyberg, Ann-Christin (2009): Making Ideas Matter Gender,Technology and Women s Invention, Luleå, Luleå Tekniska Universitet Nutek (1999): Jämställdhet och lönsamhet, Stockholm Nyberg, Ann-Christin (2003): Genus och innovation: om kvinnors formande av teknik och samhälle, Stockholm, KTH Olsson, M-O., och Sjöstedt, G., (red.). (2004): Systems approaches and their application : examples from Sweden, Boston, Mass.: Kluwer Academic. På tal om kvinnor och män : lathund om jämställdhet, 2010, Stockholm: Statistiska centralbyrån SOU 2004:43: Den könsuppdelade arbetsmarknaden. Betänkande. Stockholm : Fritze. Rosnay, J. de., (1979): The macroscope: a new world scientific system, New York : Harper & Row Wajcman, J., (2010): Feminist theories of technology. Cambridge Journal of Economics, 34(1), pp På webben Jämställ nu, Vinnova,

12 Jämställd metod Genussmart innovation Business as usual. Eller anta utmaningen att lägga nya perspektiv på verksamheten, så den innovativa kraften ökar? Hur går det till i praktiken när man tillämpar ett genusperspektiv? Exempel från Skånes Livsmedelsakademi.

Att arbeta praktiskt Varför ökad jämställdhet? Ökad internationell konkurrens Ökad lönsamhet Förbättrad möjlighet att möta kundens behov Politiska krav Värdegrund Mångsidig kompetens Ökad konkurrens om

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Projektets utgångspunkt och målsättningar Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Effektivare och tydligare

Läs mer

Företagsfrämjande på lika villkor

Företagsfrämjande på lika villkor Företagsfrämjande på lika villkor Jenny Idebro 30 september 2014, Stockholm Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper

Läs mer

Från statistik till analys och förbättring

Från statistik till analys och förbättring Från statistik till analys och förbättring Svensk jämställdhetspolitik Vad? Politik Jämställdhetspolitiska mål Svensk jämställdhetspolitik utgörs av de jämställdhetspolitiska målen. De innefattar ett övergripande

Läs mer

Stockholm International Water Institute (SIWI) En mötesplats för vattendialog. 22 March 2013 Per Bertilsson Deputy Executive Director

Stockholm International Water Institute (SIWI) En mötesplats för vattendialog. 22 March 2013 Per Bertilsson Deputy Executive Director Stockholm International Water Institute (SIWI) En mötesplats för vattendialog 22 March 2013 Per Bertilsson Deputy Executive Director Global Water Scarcity More than 75% of river flows are allocated to

Läs mer

Mot nya marknader. icomp affärer genom samverkan. Lynn Dreierbakken & JanErik Odhe Stål & Verkstad. www.stalverkstad.se

Mot nya marknader. icomp affärer genom samverkan. Lynn Dreierbakken & JanErik Odhe Stål & Verkstad. www.stalverkstad.se Mot nya marknader icomp affärer genom samverkan Lynn Dreierbakken & JanErik Odhe Stål & Verkstad Behov hos växande företag Strategiska områden Erbjudande Marknad Produkt/tjänst Konkurrenskraft Innovativt

Läs mer

Chefsförsörjning i staten 2008-09-04

Chefsförsörjning i staten 2008-09-04 Chefsförsörjning i staten 2008-09-04 Program den 4 september 09.30 Välkommen, kort presentationsrunda 09.45 Norra länken, presentation av projektet, Jan Nilsen 10.50 Bensträckare 11.00 Chefsförsörjning

Läs mer

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Clary Krekula Karlstads universitet När regnbågen grånar en konferens om hbtq och åldrande Göteborg 25/10 2012 De demografiska förskjutningarna

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Skapa kreativa och innovativa testorganisationer. Staffan Iverstam, QualityMinds

Skapa kreativa och innovativa testorganisationer. Staffan Iverstam, QualityMinds Skapa kreativa och innovativa testorganisationer Staffan Iverstam, QualityMinds Kort om mig Staffan Iverstam, QualityMinds Civilekonom som arbetat med affärsutveckling och e-butiker. IT-konsult sedan 2001

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Motivation och drivkrafter

Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter augusti 2015 1 Maslow, A. H. (1943) A theory of human motivation. Psychological Review, Vol 50(4), July, 370-396. http://dx.doi.org/10.1037/h0054346 2 1 Motivationsteorier -

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag beviljades 116 miljoner kronor under samma period. Källa: Tillväxtverket, Hur kan företagsstöden

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Det lönar sig. Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt. Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011.

Det lönar sig. Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt. Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011. Det lönar sig Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011 Christina Franzén www.ledarskapsakademi.se Vision vår handlingskraft i nutid

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne

Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne DET ÖPPNA SKÅNE Enligt Skånes regionala utvecklingsstrategi har vi år 2030 det öppna Skåne. Öppet i sinnet, öppet för alla och med ett öppet

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -???

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? VÄRMLAND -LANDSBYGD, -BRUKSBYGD, -GLESBYGD, OCH STÄDER TRADITIONELLT NÄRINGSLIV Tung basindustri: stål, skog, papper samt

Läs mer

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt 1(6) Dnr 2007-00467 Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt Socialfondsprojekt ska enligt det operativa programmet 1 jämställdhetsintegreras. Denna vägledning har tagits fram som ett stöd

Läs mer

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01 Jämställdhets och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 20112013 Ver. 20101201 Innehåll 1. BAKGRUND... 3 1.1 VARFÖR ARBETA MED JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING?... 3 1.1.1 Hur arbeta med Jämställdhet/likabehandling...

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för?

En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för? Titel En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för? Angelica Hafström, Innovationsstrateg, Innovare R&D och kommittérepresentant SIS/TK 532 Nationell innovationskonferens, Luleå 2015-02-05

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

OPOPONAX Fredrik Bondestam fredrik@bondestam.se SFK, 150827. Leda och styra jämt. Din guide till utplånande av orättvisor

OPOPONAX Fredrik Bondestam fredrik@bondestam.se SFK, 150827. Leda och styra jämt. Din guide till utplånande av orättvisor Fredrik Bondestam fredrik@bondestam.se SFK, 150827 Leda och styra jämt Din guide till utplånande av orättvisor Några utgångspunkter Forskningssamordnare, Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Utlysning, Vinnvård Fellows 1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Vården och omsorgen står inför stora utmaningar. En åldrande befolkning, ny teknik och ökade förväntningar från patienter

Läs mer

GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN

GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN Innehåll INLEDNING DIN ROLL SOM CHEF SÄTT ORD PÅ DITT UPPDRAG ANSVAR OCH BEFOGENHET ANVÄND MÖJLIGHETERNA

Läs mer

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014 Mångfalds- och likabehandlingsplan En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns Mångfalds- och likabehandlingsplan Polisen ska vara en arbetsplats för alla där olikheter och olika bakgrund är

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

TID FÖR LEDARSKAP Ledarnas chefsbarometer 2013

TID FÖR LEDARSKAP Ledarnas chefsbarometer 2013 TID FÖR LEDARSKAP Ledarnas Chefsbarometer 2013 Tid för ledarskap om chefers förutsättningar Sveriges chefer ägnar nästan en dag per vecka åt uppgifter som inte känns meningsfulla eller till och med onödiga.

Läs mer

Professor Lena Abrahamsson Industriell produktionsmiljö, Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Professor Lena Abrahamsson Industriell produktionsmiljö, Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Arbetsvetenskap och genus Framgångsfaktorer & tankefällor Vilken roll har jämställdhet för hållbar utveckling? Ojämställdhet i arbetslivet skapar problem för regionen, organisationen, arbetsmiljön, utvecklingsarbetet

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete

Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete Jämställdhet och förbättringsarbete Varför ska vi jobba med jämställdhetsintegrering? En kortfattad beskrivning av varför det är bra att gifta ihop jämställdhets-

Läs mer

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Stor blandning - lika behandling Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Inledning Den här strategin borde inte behövas. En strategi för att säkerställa det självklara att alla som är involverade

Läs mer

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling Kicki Borhammar, EDCS Uppdrag: att bidra till jämställd utveckling processtöd till projekt inom tillväxtarbetet processtöd till företag

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken. Räddningstjänsten

Jämställd medborgarservice i praktiken. Räddningstjänsten Jämställd medborgarservice i praktiken Räddningstjänsten Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas som en hjälp

Läs mer

Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Ansökningsperioden pågår 2 maj - 15 juli 2012.

Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Ansökningsperioden pågår 2 maj - 15 juli 2012. Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Är du ägare eller delägare i ett företag i Skåne med ca 10-50 anställda, och dessutom kvinna? I så fall är du en av de företagare som

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idéns upplägg Förslaget till ny idé om hälsosam vårdmiljö består av två delar. Den första delen är en inledning där följande finns med: Vårdförbundets

Läs mer

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan Invest in Skåne AB 2015 Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan 2015 för Invest in Skåne AB, 1. Verksamhetsidé Våra aktiviteter skall göra skillnad för att utveckla internationaliseringen av

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring Lena Abrahamsson, professor Arbetsvetenskap Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Luleå tekniska universitet Kvinnorna söker ju inte arbete

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Norrbottens län. Projektägare: Övertorneå kommun Kontaktperson: Eva Juntti Berggren Projektperiod: 080101 081231

Norrbottens län. Projektägare: Övertorneå kommun Kontaktperson: Eva Juntti Berggren Projektperiod: 080101 081231 Norrbottens län Här ser du affärs- och innovationsutvecklings i Norrbottens län som drivs inom delprogrammet 1:1, Främja kvinnors företagande 2007 2009. Sammanställningen omfattar inrapporterade fram till

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014 , fil.dr i sociologi Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014 Från sjukpreven-on -ll hälsofrämjande Helhetsperspektiv: Risk och - friskfaktorer för att minska sjukdom och främja hälsa Ökat

Läs mer

High Voltage Valley GENUS- OCH JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI. Inger Wilstrand Hedemora näringsliv

High Voltage Valley GENUS- OCH JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI. Inger Wilstrand Hedemora näringsliv High Voltage Valley GENUS- OCH JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI Inger Wilstrand Hedemora näringsliv Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Genus och genuskontrakt... 4 Nuläge i HVV... 5 Visionen ur ett genusperspektiv...

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens år 2012

Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens år 2012 UTLYSNING Kooperativ utveckling Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens år 2012 Sista ansökningsdag den 22 november 2011 Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens

Läs mer

Innovationsledning gör projekten till verksamhet!

Innovationsledning gör projekten till verksamhet! Innovationsledning gör projekten till verksamhet! hur går vi från idé till innovation? Daniel Forslund chefsstrateg Snabbfakta om VINNOVA Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning

Läs mer

På väg mot ett Stockholm i världsklass

På väg mot ett Stockholm i världsklass På väg mot ett Stockholm i världsklass Utmaningar inom upphandling och inköp Daniel Moius Chef upphandling och konkurrens Stadsledningskontoret The Capital of Scandinavia Det tredje stora steget The Capital

Läs mer

Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen

Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen i Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) ansvarar för samordningen och utvecklingen av turismen i Västmanlands län. Syftet med Turismfunktionen

Läs mer

Projektinformation Förändringsarbete Workshop kring mål

Projektinformation Förändringsarbete Workshop kring mål Välkommen! Projektinformation Förändringsarbete Workshop kring mål Mångfald för ökad konkurrenskraft Internationella Kvinnoföreningen i Malmö är projektägare till projektet Mångfald för ökad konkurrenskraft

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Policy för kompetensförsörjning

Policy för kompetensförsörjning Kommunstyrelseförvaltningen POLICY Policy för kompetensförsörjning Dokumentnamn Policy för kompetensförsörjning Dokumenttyp Policy Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Kommunfullmäktige

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Antagen av xxxxxxx Innehållsförteckning Inledning 3 Nulägesanalys 4 Organisation 4 Fysiska, psykiska och sociala frågor 4 Rekryteringsprocess 4 Sexuella

Läs mer

Lars Lindmark 28 juni 2015. Designstuga. ett designlabb för hållbar utveckling. Beskrivning designstuga, sida 1

Lars Lindmark 28 juni 2015. Designstuga. ett designlabb för hållbar utveckling. Beskrivning designstuga, sida 1 Designstuga ett designlabb för hållbar utveckling Beskrivning designstuga, sida 1 Design Förmåga att lösa komplexa problem Designprocessen är en förmåga att samla och involvera aktörer för att tillsammans

Läs mer

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs Ökad konkurrenskraft Clustering to increase med av gröna thekluster competiveness of Green Energy SMEs energitjänsteföretag Att samla leverantörer av gröna energitjänster och produkter till kluster för

Läs mer

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten Kvalitativt jämställdhetsarbete Varför fick jag uppdraget att prata på denna konferens? Vad kan kommunala räddningstjänster lära av

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Implementering av ISO 26000

Implementering av ISO 26000 Implementering av ISO 26000 En standard till? Vi har ju redan ISO 9001 & ISO 14001. Socialt ansvarstagande, varför ska vi hålla på med det? Det får väl samhället sköta" Det där med ISO 26000 kan väl din

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

VÄLKOMNA! KARTLÄGGNING AV SVERIGES KULTUR OCH VÄRDEGRUND 2011

VÄLKOMNA! KARTLÄGGNING AV SVERIGES KULTUR OCH VÄRDEGRUND 2011 Sverige 2010+ VÄLKOMNA! KARTLÄGGNING AV SVERIGES KULTUR OCH VÄRDEGRUND 2011 PRODUCERAD AV: MEDARRANGÖRER: VARFÖR GÖR VI SVERIGESTUDIEN? Tvivla aldrig på att en liten grupp människor kan förändra världen.

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN, 2014-2016 BAKGRUND Länsstyrelsen har sedan 1994 ett uppdrag att bidra till att

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regioner och innovationsfrämjande 2011-05-27 Maria Lindqvist, Nordregio Innovation "An 'innovation' is the implementation of a new or significantly improved

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Tjänsteskrivelse 2015-03-25 Regionledningskontoret Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Förslag till beslut Samhällsentreprenörskap

Läs mer