Standard Magazine. Drivkraften är nöjda patienter. Britterna gör vinst på miljön. Europa samarbetar för att lösa brott

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Standard Magazine. Drivkraften är nöjda patienter. Britterna gör vinst på miljön. Europa samarbetar för att lösa brott"

Transkript

1 STANDARDER FÅR VÄRLDEN ATT FUNGERA STANDARD MAGAZINE GES UT AV SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE Standard Magazine Nr 1 mars 2013 Pris 65 kr Ett internationellt samarbete kring vägtrafiksäkerhet har resulterat i en ny standard som utgår från nollvisionen. REPORTAGE Drivkraften är nöjda patienter UTBLICK Britterna gör vinst på miljön NOTERAT Europa samarbetar för att lösa brott RÄTT HJÄLM ÄR HUVUDSAKEN DÄCK BLIR GRÄS GEMENSAM GÄNGA

2 innehåll nr Standard Magazine Samarbete gör oss starka 03 Standardiserat Ny förordning ger säker kosmetik i EU. 04 Noterat Standarder inom kriminalteknik hjälper i jakten på brottslingar. 06 Reportage Mer patientfokuserad vård med standarder. Nytta & Nöje Sporta med rätt hjälm på huvudet. Funktion Närmare nollvisionen med ny standard för vägtrafiksäkerhet. Utblick Så bidrar miljöarbete till bättre affärer världen över. Fem frågor till... Lars Åman som vill klassa återvunna däck som en råvara. SIS Inside Visa ert sociala ansvar med en egendeklaration. 20 Visste du att... Gemensamma gängor har stor betydelse för industrin. STANDARD MAGAZINE GES UT AV SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE Inom SIS bubblar det av aktivitet. I dagsläget har vi 334 aktiva kommittéer som engagerar drygt personer. Alla dessa inser vikten och nyttan av att påverka de riktlinjer och standarder som gäller i just sin bransch. Dessutom startas det hela tiden nya kommittéer där det finns ett behov av att skapa gemensamma riktlinjer, transparens och i förlängningen ökad lönsamhet. De flesta av dessa kommittéer har dessutom en internationell förankring, antingen i CEN (Europa) eller i ISO (globalt). Det betyder att vi har stora möjligheter att påverka de riktlinjer som kommer att gälla framöver på viktiga exportmarknader. För att Sverige ska kunna fortsätta att vara en kraft full spelare internationellt behöver vi samla vår kompetens och våra resurser. Jag tror att ju mer vi kan samarbeta från svenskt håll genom att ha ett gemensamt fokus för vad vi vill åstadkomma med hjälp av standardisering, desto bättre är det. Därför ser jag det som en av SIS viktigaste uppgifter under det här året att medverka till att ta fram en nationell standardiserings- strategi. Den ska bland annat innehålla vilka områden som är viktiga för Sverige att ligga i framkant inom, vilka budskap vi vill nå ut med och i vilka fora vi ska bedriva ett framgångsrikt och effektivt arbete. På så sätt kommer Sverige att kunna få ut max av det kraftfulla verktyg som standardisering är. Vår resa mot att bli världens bästa standardiseringsorganisation har börjat. Du och din organisation är en viktig partner så välkommen att göra din röst hörd. Boka in den 17 april i kalendern, då har SIS årsmöte med efterföljande seminarium och mingel. Hoppas att vi ses där! Charlotta Nilsson, VD SIS ANSVARIG UTGIVARE Susanne Hallberg CHEFREDAKTÖR Lovisa Krebs FORM OCH PRODUKTION Appelberg Publishing Group OMSLAG Getty Images TRYCK Alloffset PRIS 65 kr. Prenumeration 240 kr/år TELEFON ADRESS Stockholm BESÖKSADRESS Sankt Paulsgatan 6 WEBBADRESS sis.se STANDARD MAGAZINE ges ut av SIS, Swedish Standards Institute. Den utkommer fyra gånger per år och är en av förmånerna kopplade till medlemskapet i SIS. SIS huvuduppgift är att driva svenskt deltagande i internationellt standardiseringsarbete så att svenska företag, myndigheter och andra organisationer får möjlighet att påverka innehållet i internationella standarder. Vi har stora möjligheter att påverka de riktlinjer som kommer att gälla. facebook.com/svenskstandard 2 STANDARD MAGAZINE

3 KRÄMER OCH KOSMETIKA SIS tekniska kommitté, Kosmetik och analysmetoder för allergener, SIS/TK 495, arbetar med att utveckla standarder för analys metoder och innehållsdeklarationer för allt från smink och parfym till schampo, tandkräm och solskyddsprodukter. Det inkluderar även nano material och mikrobiologiska gränsvärden. För mer information: Christa Ahlenblom, projektledare SIS, Standardiserat Kosmetika Läs mer på sis.se/tk495 TEXT Elisabeth Nore FOTO Getty Images Ren skönhet Hög skyddsnivå ommaren 2013 börjar en ny kosmetikaförordning gälla inom EU, vilken kommer att vara en av de striktaste i världen. SIS arbetsgrupp Kosmetik har arbetat med att ta fram standarder, både för det europeiska och det globala standardiseringsorganet (CEN och ISO). Några standarder som redan tagits fram handlar bland annat om god tillverkningssed, förpackning och märkning, provningsmetoder för solskydd och utvärdering av mikrobiologi. Exempel på standarder som för tillfället är under utarbetande är analytiska metoder för kvantifiering av metaller, mikrobiella gränsvärden, mikrobiell riskbedömning och riktlinjer för organiska ingredienser i produkter. Syftet är att underlätta fri rörlighet för kosmetiska produkter och säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa. Theres Redeby är Quality specialist på H&M och ordförande för arbetsgruppen. Vi ser det som en möjlighet att vara med och påverka. Dessutom är det en fördel för oss på H&M att känna till vad som är på gång så vi kan anpassa vår verksamhet, säger hon. Deltagarna i arbetsgruppen kommer från företag, universitet, sjukhus och intresseföreningar. SIS projekt ledare Christa Ahlenblom hoppas att även berörda myndigheter kommer att ingå i kommittén för att vara med och påverka och ta del av beslut. Genom att delta i det arbete som pågår både inom Europa och internationellt så kan svenska representanter påverka kommande standarder och se till att krav tas fram som överensstämmer med våra önskemål, säger Christa Ahlenblom. Förutom kosmetikaföretag berörs laboratorier, producenter av råmaterial, produktutvecklare, leverantörer av material och förpackning, tillsynsmyndigheter och konsument organisationer av den nya standarden STANDARD MAGAZINE 3

4 Noterat GETTY IMAGES B SIS FÖRLAG Europeiskt samarbete om kriminalteknik rottslingar jobbar allt mer internationellt och de blir allt skickligare på att dölja sina spår. Men berörda myndigheter ligger hack i häl och nu startar ett nytt europeiskt arbete med att ta fram standarder inom kriminalteknik. Syftet är att säkerställa rättsprocessen och öka samarbetet mellan olika länders brottsbekämpning genom att man kan lita på varandras analyser och resultat, säger Kristina Sandberg, chef för Ledningssystem på SIS där den nystartade kommittén Kriminaltekniska tjänster, SIS/TK 576, ingår. Hon ger ett par konkreta exempel på problem man vill lösa: Om en utländsk lastbilschaufför åker fast för rattfylleri i Sverige så gäller inte utandningsprovet som bevis när han eller hon står inför rätta i sitt hemland utan det blir sannolikt ett frikännande. Det beror på att vi har olika regler kring bevismaterial. Hur man hanterar bevismaterial på en brottsplats och genom hela processen fram till domstol är av avgörande betydelse. Om ett mordoffer täcks över med en jacka av den polis eller brandman som kommer först till platsen kan det hända att viktiga DNAspår förstörs. I den svenska kommittén deltar bland andra Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL), Försvarets Radioanstalt (FRA) och ett antal privata företag. Målgrupp för arbetet är poliser, kriminaltekniker, myndig heter och privata aktörer som till exempel levererar utrustning till brottsplatsundersökningar. Vi ser att det finns ett stort intresse. Nu är det viktigt att svenska företag och organisationer är med från början och påverkar innehållet i standarderna. Vi välkomnar alla intresserade inom området att delta i arbetet, säger Kristina Sandberg. HÅLLBARHET VID MÖTEN OCH EVENEMANG Den här boken är användbar för dig som är ansvarig för eller organiserar sammanhang där människor möts för att arbeta, festa, lyssna på musik, roa sig, sälja, utvecklas eller idrotta. I boken ges exempel på några evenemang som ligger i framkant: World Water Week, Malmös värdskap för Eurovision 2013, Inomhus- EM i friidrott (iem) i Göteborg 2013 med flera. Boken ger dig konkreta tips och idéer inför planeringen av ditt evenemang. Pris: 395 kr Art.nr: BCK ISO är ett strategiskt verktyg som kan bidra till bättre affärer. I SIS undersökning uppger 55 procent att de ökat sin vinst genom att följa standarden. SIS PÅ TWITTER KÄLLA: SIS Sedan i somras finns SIS med på nätverkstjänsten twitter. Det passar oss bra, SIS handlar om nätverkande, att hitta varandra och byta information precis det som twitter är till för, förklarar Erika Messing som är den som ansvarar för SIS twitterkonto. SIS twittrar bland annat från evenemang och 6022 personer gick utbildning hos SIS under En ökning med 34 procent jämfört med året innan. om nya standarder och intresset har varit över förväntan, allt fler följer SIS meddelandeflöde på twitter.com. Twitter är ett snabbt och effektivt sätt att nå ut till våra medlemmar och vi når också nya intressenter. Det är ett sätt för oss att ge service och sprida kunskapen om nya standarder. Följ SIS på twitter.com: sök HÅLLBARHETSSPELET I Hållbarhetsspelet får du och dina kollegor på ett spännande sätt utforska vad socialt, ekonomiskt och miljömässigt ansvar kan innebära i praktiken. Utifrån den nya standarden ISO ställs ni inför olika typer av dilemman. Vad gör VD- Victor när företagets lönsamma etiska fonder visar sig vara vapeninvesteringar? I Hållbarhetsspelet har du makten - och ansvaret! Pris: 995 kr Art.nr: BCK För att köpa böckerna kontakta SIS Förlag: eller 4 STANDARD MAGAZINE

5 GETTY IMAGES Y SIS I MEDIA Hittills har vem som helst kunnat kalla sig för personlig tränare efter att ha gått en helgkurs. Nu har SIS tagit fram nationella riktlinjer och minimikrav för personliga tränare. Friskispressen 18 december Nu finns det globala standarder för förpackningars miljöpåverkan. Standarderna riktar sig till alla företag som förpackar sina varor, till exempel inom dagligvaruhandeln och elektronikbranschen. Miljö & Utveckling 15 januari En ny svensk standard beskriver hur så kallad företagslotsning ska fungera i praktiken och vilken kompetens lotsarna ska ha. Tanken är att ge företagare samma stöd oavsett vilken avdelning eller person på kommunen som först kontaktas. Offentliga Affärer 29 januari I vår kommer Örebro kommun att börja arbeta efter den standard för företagslotsning som SIS fastställt och som kommunen varit med om att utarbeta. Det handlar om att skapa ett bra företagsklimat. Med snabbare svar blir det enklare för företagare att driva sin verksamhet framåt. Örebronyheter 28 januari Snart är Sverige först i världen med en nationell standard för utbildning av vårdhundar. Sverige var inte först med vårdhundar, men intresset är stort och utvecklingen går snabbt. Från och med årsskiftet kommer det att finnas en nationell standard från SIS kring vårdhundsutbildningar. Dagens Medicin 14 november Miljöaktuellt har utsett Sveriges 100 miljömäktigaste personer. Plats nr 97: Kristina Sandberg, chef för miljö på SIS. Hjälper företagen att ta ett större socialt ansvar på ett tydligt och engagerat sätt. Lyfte fram och debatterade knepiga frågor om korruption i samband med Telia-affärerna. Miljöaktuellt 1 februari Säker på hojen Inom många sporter och fritidsaktiviteter finns stor risk för kroppsskador och det är viktigt att det finns förebyggande och lämpliga skydd. En utsatt grupp är de som åker motorcykel. Varje år är flera hundra MC-åkare med i olyckor med svåra skador som följd. Statistik från Trygg-Hansa visar att 18 procent av svenskar med MC-kort varit med om någon form av motorcykelolycka, men å andra sidan är endast 1 av 4 olyckor vållade av motorcykelföraren själv. Nu kommer en ny standard för skyddskläder för motorcyklister, SS-EN : dagar kvar tills du far veta mer om revideringarna av ISO och ISO Har du rad att missa dom?. Pa Perspektivdagen 14 maj far du veta mer om den nya systemorienterade strukturen i ISO och.... forandringar i projektspecifikationen i ISO Du bokar din plats pa perspektivdagen.se. Vi ses! STANDARD MAGAZINE 5

6 Omsorg med kvalitet En vårdkedja som är bättre, säkrare och mer effektiv. Det är syftet med det kvalitetsledningssystem som nu har skräddarsytts för hälso- och sjukvården. Standarder hjälper oss att leva upp till Socialstyrelsens krav, menar Gunilla Rosqvist, kvalitets- och utvecklingschef inom Vård & omsorg i Uppsala kommun. TEXT Lena Lidberg FOTO Sten Jansin I över 20 år har juristen Gunilla Rosqvist i Uppsala arbetat med kvalitets- och utvecklingsfrågor. År 1998 var hon med när Akademiska sjukhusets sterilcentral blev den första i landet som certifierades enligt den internationella kvalitetsledningsstandarden ISO Några år senare, 2007, gjorde hon samma resa inom Uppsala kommun. Då blev divisionen Vård & omsorg den första kommunala verksamhet i sitt slag som certifierades enligt samma princip. Den främsta vinsten är att vi har fått en ökad systematik i vår vardag. Standarderna bidrar till ett processtänkande där patienter och kunder hela tiden sätts i centrum, säger Gunilla Rosqvist. För snart sju år sedan rekryterades hon till Uppsala kommun med uppgift att systematisera kvalitetsarbetet i vård- och omsorgstjänsterna. Här ingår allt från äldreomsorg och hemsjukvård till tjänster för funktionshindrade. Bakgrunden var att den kommunala utföraren hade förlorat driften av fyra äldreboenden vid en upphandling. Kommunen var den vårdgivare som hade varit sämst på att beskriva sitt kvalitetssystem, berättar Gunilla Rosqvist. Att stärka konkurrenskraften på den punkten var ett av incitamenten när Vård & omsorg bestämde sig för att bli mer metodisk i sitt kvalitetsarbete. Gunilla Rosqvist ägnade en hel del tid åt att implementera det traditionella kvalitetsledningssystemet ISO 9001:2008 i vård- och omsorgsverksamheten. Parallellt tog hon chansen att via SIS påverka utformningen av den standard som nu har specialanpassats för hälso- och sjukvården. Jag har varit med i SIS kommitté sedan Det har varit väldigt givande. SIS har en enormt viktig samordnande roll när det gäller standardisering både på svensk och på utländsk nivå, säger Gunilla Rosqvist. Den nya standarden för kvalitetsledning inom hälso- och sjukvård är i grunden europeisk och godkändes av det europeiska standardiseringsorganet CEN i höstas. Den svenska översättningen blev klar strax före jul. Tillsammans med Storbritannien, Nederländerna, Norge och Finland är Sverige det land som under de senaste åren har lagt ned mest arbete på att Samverkar med andra Standarder Ledningssystemet för kvalitet i hälso- och sjukvården kan lätt integreras med Socialstyrelsens och andra myndigheters krav för till exempel kvalitet, strålskydd och infektionsprofylax. SIS kommitté inom området har även publicerat en teknisk rapport som tar fasta på verksamhetsförbättringar: SIS-CEN/ TR 15592:2009 Ledningssystem för kvalitet i hälso- och sjukvården Vägledning till verksamhetsförbättring (ISO 9004:2000). 6 Standard Magazine

7 Reportage Hälso- och sjukvård Uppsala kommun arbetar aktivt med kvalitetsledningssystem och chefer och medarbetare är starkt engagerade. Malin Karlsson är under sköterska på vård- och omsorgsboende Björklingegården i Björklinge, cirka två mil norr om Uppsala.

8 Reportage Hälso- och sjukvård Standarderna bidrar till ett processtänkande där patienter och kunder hela tiden sätts i centrum. Gunilla Rosqvist få fram ett kvalitetsledningssystem som bygger på medicinsk terminologi. Sverige och SIS har haft en nyckelroll även som ledare för det europeiska sekretariatet, med professor Olof Edhag som ordförande och SIS projektledare Christina Stange som sekreterare. På många håll i Europa finns ett väldigt stort intresse för standarden. Ett av skälen är att den underlättar samverkan och kommunikation över nationsgränserna, påpekar Olof Edhag. Han har varit ordförande även i den svenska kommittén och ser många fördelar med den nya standarden även ur ett inhemskt perspektiv. Olof Edhag är numera pensionär, men har tillbringat hela sitt yrkesliv i vården. Han är hjärtläkaren som senare blev överdirektör på Socialstyrelsen och professor vid Karolinska Institutet. Under 90-talet var jag ansvarig för Socialstyrelsens tillsyn av svensk hälso- och sjukvård. Där såg jag var bristerna fanns och försökte hitta vägar för att metodiskt förebygga tillbud och skador. Han konstaterar att det varje år inträffar över vårdskador i Sverige, fysiska såväl som psykiska. Socialstyrelsen har bedömt att ungefär hälften av dem skulle kunna undvikas om kvalitetstänkandet förbättras. Ofta orsakas skadorna av brister i helhetssyn och processer, då patienterna hamnar mellan olika vårdgivare. Målet är därför att standarden ska ge en mer patientfokuserad vård, minska antalet vårdskador 8 STANDARD MAGAZINE För Gunilla Rosqvist, kvalitets- och utvecklingschef inom Vård & omsorg i Uppsala kommun, är den främsta driv kraften nöjda patienter och kunder. och bidra till att samhällsresurserna används mer effektivt, säger Olof Edhag. Även Gunilla Rosqvist hoppas att vård givare av alla de slag ska dra nytta av det nya kvalitets ledningssystemet. Ett mer systematiskt arbetssätt borde höja kvaliteten och patientsäkerheten i hela landet. Det gäller både primärvård, kommunal vård och sjukvård, säger hon. Divisionen Vård & omsorg i Uppsala kommun har totalt anställda. I divisionens vardagliga processarbete är intra nätet ett viktigt verktyg: här finns som regel alla de mallar och blanketter som har tagits fram med standardernas hjälp. Blanketterna kan snabbt nås av till exempel en sjuksköterska som ska skriva en remiss till ett sjukhus eller behöver stöd i sin läkemedelsdokumentation. Mallarna är generellt utformade och innehåller ibland vissa lokala instruktioner som har godkänts av mig, berättar Gunilla Rosqvist. För den vårdgivare som inte tidigare har arbetat med ISO-standardisering brukar hon likna kvalitetsledningssystemet vid en chiffonjé. Här finns stora lådor och små lådor, och för de ansvariga gäller det att fundera över var de olika delarna bäst ska placeras. Var beredd på att det krävs uthållighet i sorteringen. Ett annat råd är att tänka i processer i stället för stuprör. Dokumentation och spårbarhet är viktiga begrepp, liksom ansvar och mandat, säger Gunilla Rosqvist. Division Vård & omsorg består av sex affärsområden och som kvalitets- och utvecklingschef har hon ett nära samarbete med dessa chefer. Inom divisionen finns dessutom en särskild kvalitetsgrupp som fungerar som ett bollplank. Vi har också en mycket engagerad ledning, det är ett måste i det här jobbet. Sedan är det förstås en bonus om även medarbetare ute i organisationen tänker i dessa banor, och så är det hos oss. Ibland hör de av sig till mig och säger: Nu behöver vi en mall kring det här!. Gunilla Rosqvist är spindeln i nätet och samordnar både interna och externa revisioner kopplade till kvalitetsledningssystemet. Hon ser standardiseringstänkandet som ett ständigt pågående arbete. Vår främsta drivkraft är nöjda patienter och nöjda kunder. Det gäller inom allt från bemötande till hygien och patientsäkerhet. Standarder har gett oss bättre förutsättningar att konkurrera med privata

9 KVALITETSLEDNING FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD VAD: Ett kvalitetsledningssystem specialanpassat för hälso- och sjukvård. Standarden heter Ledningssystem för kvalitet i hälsooch sjukvården krav baserade på EN ISO 9001:2008, SS-EN 15224:2012. VAR FÖR: I Sverige och flera andra länder finns lagstadgade krav på kvalitetsledningssystem inom vården. Det nya, branschanpassade systemet gör det lättare för vårdgivare att arbeta med kvalitetsfrågor på ett systematiskt och patientnära sätt, utifrån medicinsk terminologi. VILKA: Standarderna passar både stora och små organisationer inom såväl offentlig som privat verksamhet, till exempel sjukhus, vårdcentraler och äldreboenden. NÄR: Den europeiska standarden publicerades i höstas. Den svenska översättningen blev klar strax före jul. HUR: Vill du veta mer om SIS kommitté Ledningssystem inom hälsooch sjukvården? Kontakta SIS projekt ledare Christina Stange, telefon , Läs mer på sis.se/tk457 aktörer inom till exempel äldrevård, samtidigt som systemet underlättar vår samverkan med andra vårdgivare och samarbetspartner. Då minskar risken för att patienterna ska hamna mellan stolarna. Utan standarder hade vi inte kunnat bygga upp ett ledningssystem som uppfyller Socialstyrelsens föreskrifter. Dessutom täcker systemet in krav som ställs av bland annat Arbetsmiljöverket och kommunens miljökontor, säger Gunilla Rosqvist. En av hennes kollegor i SIS-kommittén är Hans Andersson, kvalitetssamordnare inom rättspsykiatrin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Han är sjuksköterska i grunden och har även han över 20 års erfarenhet av kvalitets- och utvecklingsarbete. För sju år sedan blev ledningssystemet för kvalitet i hans organisation, Rättspsykiatriska vårdkedjan, certifierat enligt ISO Omcertifieringar har skett under 2009 och De externa granskningarna sporrar oss i vårt förbättringsarbete. I vår verksamhet ställs höga krav på patientsäkerhet, att rutiner följs och att vi har goda patientkontakter, säger Hans Andersson. Han påpekar att certifieringen i sig inte är huvudsaken det är vägen dit och hur organisationen drar nytta av ledningssystemet som är värdefull. Två gånger per år gör vi interna revisioner, vilket också är ett mycket bra verktyg. Här får vi väckarklockor, ser var olika utmaningar finns och kan försäkra oss om att vi inte börjar ta genvägar i vardagen. ISTOCKPHOTO SOCIALDEPARTEMENTET vill pröva nya vägar för att höja kvaliteten i äldrevården. Därför har SIS fått i uppdrag att ta fram standarder på området. Arbetet inleddes i fjol genom att de båda tekniska kommittéerna Kvalitet i äldreboende, SIS/TK 572, och Kvalitet i hemtjänst, SIS/TK 573, bildades. Tills vidare arbetar de båda kommittéerna som en gemensam kommitté med ett 70-tal deltagare, däribland intresseorganisationer, pensionärsorganisationer, fackförbund, vårdkoncerner och andra vårdgivare. Tjänstestandardisering är ganska nytt, så det här är en stor utmaning. Men vi är övertygade om att standarder är ett mycket bra verktyg för att försöka reglera kvaliteten inom äldrevården. Det kan gälla allt från boende, ätande, sovande och hygienfrågor till bemanning, hjälpmedel och personalens utbildning, säger Stefan Lundberg, förbundsombudsman på Vårdförbundet och ordförande i de båda kommittéerna. God vård Socialdepartementet vill bland annat få fram en kvalitetsstandard för god vård vid demenssjukdom, i livets slutskede och säker läkemedelsanvändning. Syftet är att skapa ett system som möjliggör uppföljningar och som kan användas vid upphandlingar, jämförelser och inspektioner från Socialstyrelsen. Vid upphandlingar har det hittills ofta varit otydligt vad kommunernas beställningar omfattar och vad vårdgivarna ska leverera. Det är vanligare att det finns detaljer kring kontraktsfrågor och uppsägningsvillkor än om kvalitetsnivån i själva vården. Det här vill vi försöka ändra på även för företagens skull. För dem blir det lättare att räkna fram ett pris när kvalitetskraven som ställs är tydliga, säger Stefan Lundberg. Kommittén räknar med att ha standarden färdig i slutet av Innan dess kommer man bland annat att studera det kvalitetsledningssystem för hälso- och sjukvård som nyligen lanserats. (Se artikel här intill.) Standarder är ett mycket bra verktyg för att försöka reglera kvaliteten inom äldrevården. Stefan Lundberg STANDARD MAGAZINE 9

10 Nytta & Nöje Hjälmar Hjälmen är huvudsaken Idag är hjälm en självklarhet vare sig du cyklar, åker slalom, skateboard, skridskor eller utövar någon annan fartfylld sport. Men behövs det verkligen olika hjälmar för olika aktiviteter? Svaret är ja. TEXT Cecilia Vinell FOTO POC Går du in i en sportaffär idag kan du hitta hjälmar för var och varannan sport. Men hur kan man som konsument veta att hjälmen verkligen är säker? Och vad skiljer alla hjälmar åt? Går det inte lika bra att ha en ridhjälm när man åker skidor? Anledningen att det finns så många olika hjälmar är att de ska skydda mot just de fallolyckor eller slag som varje enskild sport kan förorsaka. Det finns också starka traditioner för hur en hjälm ska se ut inom olika idrotter och en vilja hos varje sportgren att ha sin egen hjälm. Men när det kom förslag på att ta fram en särskild standard för skateboard och rullskridskoåkare föreslog standardiseringsgruppen för cykelhjälmar att samma krav kunde TIPS Ska du köpa hjälm är det viktigaste att den är CEmärkt. Det ska också stå vilken standard den följer: EN 078+A1 för cykelhjälm, EN 1077 för skidhjälm och snowboardhjälm och EN 1080 för småbarnshjälm. Det ska också finnas svensk bruksanvisning där det står att hjälmen ska justeras för att passa användaren. Kontaktperson på SIS: Björn Nilsson, Läs mer på sis.se/tk525 tillämpas eftersom förutsättningarna vid ett fall är desamma, så nu heter standarden Hjälm för cyklister, skateboard- och rullskridskoåkare. Slutligen är det förstås bra om hjälmen är både bekväm och snygg, annars finns risk att den inte används. Inom EU måste alla hjälmar vara CE-märkta, förklarar Lotten Strindberg, sakkunnig på Konsumentverket och ordförande i SIS kommitté Hjälmar. Särskilt utsedda provningslaboratorier typgodkänner olika utrustningar. I Sverige är det SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) i Borås som utför typgodkännanden för hjälmar. POC är ett svenskt företag som gör hjälmar för skidåkning och cykling med försäljning över hela världen. Oscar Huss är produktutvecklingschef och är väl insatt i de olika standarder och testmetoder som gäller för olika hjälmar och på olika marknader. Vi testar våra hjälmar på olika sätt beroende på var i världen de ska säljas. Det är nämligen olika standarder som gäller i Europa, Australien och USA. Men vi kompromissar aldrig när det gäller säkerhet. Standarder är bra för att de ger oss något att hålla oss till i testningen och som många olika labb i världen kan tillämpa, säger Oscar Huss. 10 STANDARD MAGAZINE

11 Tänk om vi kunde lösa fler brott med hjälp av säkrare bevis. Det kan vi snart. Ett seminarium om att ta sitt samhällsansvar. Vi tycker det är en självklarhet. Vad tycker du? Snart kommer vi kunna bekämpa brottsligheten på ett mer effektivt sätt i Sverige och inom EU. Vi hjälper organisationer att säkra bevishämtningen genom standardisering, så vi tillsammans kan ta vårt samhällsansvar. /Charlotta Nilsson, vd, SIS Leif GW Persson är en av våra talare. Seminariet som handlar om att ta sitt samhällsansvar är kostnadsfritt och äger rum 17 april på Hotel Rival, Mariatorget 3 i Stockholm. Anmäl dig på sis.se/sisseminarium senast 10 april. Varmt välkommen! Vi gör att företag och organisationer blir mer konkurrenskraftiga på den svenska och internationella marknaden med hjälp av standarder. En organisation som med andra ord utvecklar standarder i Sverige i samarbete med våra medlemmar. 13STD1_11annons_7433.indd :22:17

12 Funktion Trafiksäkerhet Säker hastighet kan tyckas vara en självklarhet, men det slarvas ofta med hastighetsbegränsningarna liksom med att anpassa körningen till väglag och att hålla ett säkert avstånd till fordonet framför. Förares kondition är en avgörande faktor för säkerheten, exempelvis trötthet, alkohol-/drogpåverkan. Men även distraktion i form av exempelvis mobiltelefoner är ett växande problem i trafiken. SS-ISO tar upp flera så kallade prestationspåverkande trafiksäkerhetsfaktorer. Varje organisation ska identifiera vilka som är relevanta för deras verksamhet och analysera hur man kan minska dem. Illustrationen ger några exempel på sådana faktorer. Närmare nollvisionen Den allvarliga masskrocken i Skåne i januari skärpte igen fokus på att förbättra trafiksäkerheten. En ny standard kan bli ett viktigt verktyg. TexT Ulf Wiman illustration Graham Samuels Årligen mister omkring 1,3 miljoner människor livet i trafiken globalt. Svindlande 50 miljoner skadas. Siffrorna talar sitt tydliga språk och FN har gjort till sitt årtionde för trafiksäkerhet. Sverige ligger långt framme inom trafiksäkerhet, och Trafikverket och SIS leder ett internationellt samarbete kring vägtrafiksäkerhet. Detta resulterade hösten 2012 i standarden ISO 39001, Road Traffic Safety Management. Standarden utgår från nollvisionen och ska vara ett frivilligt verktyg för organisationer som påverkar eller påverkas av trafiksäkerhet. Den ska underlätta för organisationen att systematiskt och kontinuerligt förbättra sin trafiksäkerhet, bland annat genom analyser och 12 Standard Magazine mätningar. Riskexponering är centralt, och företagsledningens engagemang betonas. Kommunikation och kontroller är andra bärande delar. Lastbilscentralen Närkefrakt i Örebro vann Stora trafiksäkerhetspriset Det var självklart för företaget att som ett av de första företagen i världen certifiera sig enligt ISO 39001* förklarar Richard Nilborn, som med Kristin Gabrielsson driver trafiksäkerhetsfrågor på Närkefrakt: Nollvisionen är viktig i allas vår vardag. Det är oerhört centralt att förstå att trafiksäkerhet inte handlar om andra, utan om mig och mina anhöriga. Trafiksäkerhet handlar mycket om attityd och beteende. Det gäller att få folk att förstå och tänka själva. Vi kommer nu att informera och ha mer regelbunden kontakt med våra 113 åkeriägare och deras 550 förare, säger Kristin Gabrielsson. Närkefrakt kontrollerar kontinuerligt sina fordons hastighet. Man gör regelbundna stickprovskontroller av förarnas bältesanvändning och körkort, samt av körtider och vila. Vi vill inte se våra chaufförer inblandade i olyckor. Man ska inte heller blunda för att certifiering är bra för varumärket, säger Richard Nilborn. * Certifieringen är utförd av Sveriges Åkeriföretag, som inte är ackrediterade. Det finns i dag inget svenskt ackrediterat certifieringsorgan för 39001, men ackrediteringsorganet Swedac förbereder just nu detta.

13 Fordonssäkerhet fokuserar både på skydd för personer i organisationens fordon och för andra trafikanter, såväl oskyddade trafikanter som personer i andra fordon. Bristande lastsäkring kan bli förödande vid olyckor. Vägnätets planering, utformning och användning påverkar i hög grad. Mötande trafik är alltid en riskfaktor. 2+1 vägar och cirkulationsplatser höjer trafiksäkerheten. Personlig skyddsutrustning omfattar utrustning för personlig säkerhet som bilbälten, cykel och motorcykelhjälmar. Det inkluderar även utrustning för att se och synas bättre i trafiken, som ljus och reflexer. Det är oerhört centralt att förstå att trafiksäkerhet inte handlar om andra, utan om mig och mina anhöriga. Ledningssystem för vägtrafiksäkerhet Den internationella standarden ISO kom i svensk version i december Den innehåller både krav och vägledning och behandlar hur en organisation får över gripande kontroll över sitt trafiksäker hets arbete. Fokus ligger på människa fordon väg. Genom att arbeta förebyggande och minimera sina specifika risker ska organisationer inom olika verksamheter kunna minska allvarliga skador och dödsfall. Grunden i arbetet är PDCA cykeln (Plan Do Check Act) som leder till ständiga förbättringar. 43 länder och 14 intresseorganisationer var involverade i att ta fram den internationella standarden. Kommittén SIS/TK 511 Ledningssystem för trafiksäkerhet har startat ett nätverk som ska göra standarden mer känd och använd, inleda erfarenhetsutbyte samt förvalta och utveckla den. En partsamman satt tolknings grupp ska också startas inom kort för att underlätta användandet av standarden. Vill du veta mera? Kontakta SIS projektledare Tina Bohlin, sis.se och läs mer på sis.se/tk Standard Magazine 13

14 Utblick Miljöledning Lönsamt miljöarbete 14 STANDARD MAGAZINE

15 Företag som tillämpar ISO för miljö ledningssystem kan öka sin vinst. Nu är en ny utgåva av standarden på väg. Standard Magazine har talat med Martin Baxter från Storbritannien och Lynn Johannson från Kanada, som deltar i arbetet. TEXT Åke R Malm FOTO Camilla Lindqvist Sedan 1996 har ISO varit ett rättesnöre för hur system för miljöledning ska se ut. Standarden reviderades 2004, men utvecklingen på miljöområdet går fort. Nu tar den internationella standardiseringsorganisationen (ISO) fram en tredje utgåva för lansering ISO är en fantastisk möjlighet att skapa långsiktiga miljöförbättringar. Standarden påverkar hundratusentals aktörer, inom både privat och offentlig sektor, säger Martin Baxter som är policychef på det brittiska miljöinstitutet IEMA. Han är en av representanterna i ISO:s kommitté som arbetar med den nya utgåvan. Där ingår även SIS som i februari arrangerade kommitténs senaste arbetsmöte i Göteborg. Ett miljöledningssystem kan enkelt beskrivas som ett verktyg som en verksamhet använder för att styra sin miljöpåverkan. Den nya standarden kommer att vara aktuell under många år framöver. Därför är den viktigaste frågan hur olika verksamheter ska drivas i framtiden och vilka miljöutmaningar de måste hantera då. Vi måste ta fram en standard som är framtidssäkrad, säger Martin Baxter. En viktig del i revideringen av ISO är att ge den en förändrad struktur och terminologi. Det ska underlätta samordning med andra standarder för ledningssystem, till exempel ISO 9001 om kvalitet. Då går det också att integrera miljöarbetet bättre med kärnverksamheten så att det inte blir en ö i organisationen STANDARD MAGAZINE 15

16 Företag tittar alltmer på vilka följder som förändringar i miljön får för deras affärer. Martin Baxter, IEMA Faktum är att ISO är ett strategiskt verktyg som kan bidra till att skapa bättre affärer. Det visar en undersökning som SIS har gjort i Sverige. Där uppgav 55 procent av de drygt 600 deltagarna att de hade ökat sin ekonomiska vinst genom att följa standarden. En av orsakerna är en effektivare användning av energi och andra råvaror, med mindre spill som följd. I samma undersökning svarade 18 procent att den direkta miljöpåverkan från deras verksamhet hade minskat betydligt sedan standarden infördes. I Storbritannien blir miljöns inflytande på verksamheten en allt viktigare fråga. Den slutsatsen drar Martin Baxter av en undersökning som IEMA gjorde bland sina medlemmar i april Företag tittar allt mer på vilka följder som förändringar i miljön får för deras affärer i ett längre perspektiv. Hur ska de driva verksamheten vidare på ett framgångsrikt sätt, till exempel när tillgången på råvaror begränsas av faktorer styrda av klimatet? De pekar också på behovet av att se värdekedjan i verksamheten i ett vidare perspektiv, hela vägen från råvara till konsument. Genom att låta miljöhänsyn genomsyra konstruktion och utveckling av nya produkter går det att påverka hur konsumenten använder och slutligen gör sig av med dem, säger Martin Baxter. Ett miljöledningssystem skapar också trygghet för medarbetarna i deras yrkesutövning. När de håller sig inom systemets ramar behöver de inte oroa sig för att bryta mot lagen eller att oavsiktligt skada miljön. För att återgå till resultaten från SIS undersökning visar den att 56 procent av de senaste fem årens nya Global trotjänare får ny uniform Idag finns fler än certifikat för ISO utfärdade för företag, myndigheter och ideella organisationer i 160 länder världen runt. Den första utgåvan av standarden kom Ett skäl till den goda spridningen är att standarden är flexibel. Den talar om vilka krav ett miljöledningssystem ska uppfylla, men detaljstyr inte hur det ska ske. Ett miljöledningssystem är i korthet ett paket med administrativa verktyg och krav för att styra de faktorer som leder till miljöpåverkan från en verksamhet. ISO reviderades första gången 2004 och 2015 kommer en ny utgåva. certifieringar enligt ISO har gjorts av småföretag, främst på grund av kundkrav. På köpet kan den typen av företag också bli effektivare totalt sett. Det menar Lynn Johannson, ordförande för den kanadensiska kommittén för ISO och liksom Martin Baxter representant i ISO:s kommitté för miljöledning. Företag med färre än femtio anställda har ofta ett ganska informellt arbetssätt. ISO hjälper dem att ta kontroll över verksamheten genom att formalisera den. Det ger i sin tur både mindre miljöpåverkan och ökad produktivitet, säger hon. Lynn Johannson är grundare och vd för Going for the Green, ett nätverk som vill få kanadensiska småföretagare att utveckla sitt miljöarbete. Hon tror att mycket av den kunskap som finns tillgänglig inte är anpassad för dem. Vår utmaning är att få dem att förstå värdet av ett miljöledningssystem, men då måste vi också marknadsföra det bättre. Vad vi gör idag inom ISO-sfären är helt enkelt inte tillräckligt bra, anser hon. På ett allmänt plan är miljöfrågorna i Kanada starkt kopplade till energi- och transportområdet. Det är ett vidsträckt land med stor och energikrävande industri, till exempel inom tillverkning, olja och gas samt gruvdrift. I kombination med en liten befolkning som till största delen bor i landets sydligaste delar ställer det krav på infrastrukturen, vars skick idag är något varierande. I stora infrastrukturprojekt, där den offentliga och privata sektorn samarbetar, blir det allt vanligare att använda ISO för att garantera en bra styrning, berättar Lynn Johannson. Då har den en ny struktur som underlättar integrering med standarder för andra typer av lednings system, till exempel inom kvalitet. För mer information, kontakta SIS projektledare Anneli Rafiq: Läs mer på sis.se/tk Storbritannien Spanien Italien Japan Kina fem-i-topp Länderna ovan hade flest ISO certificat 2011*. USA ligger först på tionde plats med 4957 certifikat, vilket gör skillnaden mot Kina påtaglig. En tänkbar förklaring är att Kina producerar mycket varor för den europeiska marknaden där certifiering enligt ISO ofta är ett krav. I början av 2013 var drygt certifikat utfärdade i Sverige. * Källa: ISO några utmaningar Den nya utgåvan av ISO måste ta hänsyn till flera olika aspekter på fram tidens miljöarbete. Några av dem är: faktiska miljöförbättringar strategisk företagsledning anpassning till små och medelstora företag miljöpåverkan från produkter och tjänster involvering av intressenter 16 Standard Magazine

17 5 frågor till... Lars Åman, VD Svensk Däck återvinning är medlem i SIS kommitté Återvinning av däckmaterial. Lars Åman jobbar bland annat för att däck ska klassas som råvara för att undvika resursslöseri. TEXT Göran Lind FOTO Sten Jansin Gräsdäck Närmare 100 procent av alla däck återvinns i Sverige. Ett användningsområde är fotbollsplaner med konstgräs. Ungefär ton däck per år återvinns i Sverige, cirka 55 procent används till bränsle. Sedan1994 är alla som säljer däck i Sverige skyldiga att ta hand om uttjänta däck. Har du frågor? Per Forsberg är projektledare för Återvinning av däckmaterial, SIS/TK 422, Läs mer på sis.se/tk422 Vilka frågor driver ni i kommittén? Det finns många tillämpningsområden för uttjänta däck och vi arbetar för att förenkla för hela återvinningsindustrin, bland annat genom att man ska kunna deklarera innehållet i materialet. Det behövs för att nästa led i kedjan, brukarna, ska kunna jämföra olika material och på så sätt öppna för nya möjliga användningsområden. Vilken fråga är aktuell just nu? Just nu är en viktig fråga att få fler engagerade. Jag skulle önska att vi till exempel kunde få med dem som bygger idrotts anläggningar och som använder gummigranulat från återvunna däck på fotbollsplaner med konstgjort gräs. Hur ser man på återvinning i andra länder? I många länder ligger fokus mer på själva processen att återvinna än hur materialet kan användas. I Sverige ligger vi långt fram när det gäller återvinningssystem och vi samarbetar med övriga Europa. Varför behövs standard för återvinning av däck? I Kretsloppspropositionen , som var upptakten till att de som producerar däck också är ansvariga för att de tas om hand, framgick att det är ett resursslöseri med en potentiellt bra råvara att slänga dem på soptippen. Poängen med att ha en standard är att det återvunna däckmaterialet ska få högre status. Formellt är däck avfall och de flesta däcken blir bränsle, men vi strävar efter att däck ska räknas som en råvara. Standardiseringsarbetet bidrar till detta då det blir lättare att ta fram innehållsdeklarationer om vad materialet består av. Det leder förhoppningsvis till en konsistent leverans av material. Vad används uttjänta däck till? Konstgräs är en stor marknad. Ett annat användningsområde är vägbeläggning. Genom att blanda in gummi i asfalten klarar den förslitningen bättre. I takt med att råvarupriser stiger kan man hoppas på att intresset att använda åter vunnen däckråvara kommer att öka STANDARD MAGAZINE 17

18 SIS Inside Vi vill få ett samlat grepp kring socialt ansvarstagande. Louise Wall, hållbarhetsrådgivare på COWI Visa ansvar med egendeklaration Vill du veta mer? Kontakta SIS projektledare Bengt Rydstedt, Du kan köpa Socialt ansvars tagande Systematisk egendeklaration, SIS-SP 2:2013 genom att kontakta eller på sis.se/iso26000 Det blir allt viktigare för företag och organisationer att jobba aktivt med socialt ansvarstagande. Det stärker varumärket och attraherar kunder och medarbetare. SIS har nu tagit fram en egendeklaration som gör det lättare att visa hur man arbetar. en internationella standarden D för socialt ansvarstagande SS-ISO är en vägledning som anger hur företag och organisationer kan jobba med frågor som rör bland annat etik, hållbarhet och arbetsrätt. Många användare av standarden har frågat efter något enkelt sätt att påvisa för kunder och samarbetspartners hur man jobbar med socialt ansvarstagande. Därför har SIS tagit fram en egendeklaration som ska fungera som ett tydligt verktyg som visar vad man gör, säger Dag Sjöholm, sektionschef på SP och ordförande i verifieringsgruppen till SIS tekniska kommitté socialt ansvarstagande, SIS/TK 478. Egendeklarationen består av 80 frågor som besvaras med ISO som vägledning. Tanken är att en organisation ska kunna identifiera sina betydande sociala aspekter, till exempel miljö, arbetsmiljö, och ekonomi, för att ledningen ska kunna styra verksamheten mot en mer hållbar utveckling. Alla som arbetar med hållbarhetsfrågor kan använda det verktyg som SIS nu tagit fram. Egendeklarationen tillsammans med ett uttalande från organisatio- nens ledning kan verifieras av en extern part, antingen ett ackrediterat organ eller en intressent. 18 STANDARD MAGAZINE TEXT Petra Lodén FOTO Fredrik Nystedt, istockphoto VÄGLEDNING FÖR SOCIALT ANSVARSTAGANDE är en internationell standard med riktlinjer för socialt ansvarstagande, bygger på sju grundläggande principer som tillsammans definierar begreppet socialt ansvars tagande: ansvarighet, transparens, etiskt uppträdande, respekt för intressenternas intresse, respekt för rättsstatens principer, respekt för internationella uppförande normer, respekt för de mänskliga rättigheterna, beskriver vad företag och organisationer kan göra för att bidra till en hållbar framtid, är avsedd att hjälpa alla typer av företag och organisationer, oavsett storlek eller det geografiska läget när det gäller hållbar utveckling. Det är mest trovärdigt att låta ett ackrediterat organ göra verifieringen, eftersom dessa har krav på särskild kompetens, gör tillräckligt med stickprov och i sin tur granskas av Swedac, säger Dag Sjöholm. SIS planerar att tillhandahålla en förteckning över egendeklarationer på sin webbplats. Eftersom det är viktigt för många organisationer att ha koll på de sociala bitarna och även visa för intressenter och kunder vad man gör, så är vi glada att nu kunna lansera egendeklarationen, säger Bengt Rydstedt, projktledare på SIS. Han har märkt en tydlig efterfrågan från företag och organisationer att visa hur de arbetar med socialt ansvarstagande. Och det är lönsamt eftersom det stärker varumärket och attraherar kunder och medarbetare. Ett företag som var tidigt ute och har gjort en egendeklaration av sitt CSR-arbete är teknikkonsultföretaget COWI. Vi vill få ett samlat grepp kring socialt ansvars tagande. Vi har lång och gedigen erfarenhet av hållbarhetsfrågor. Det genomsyrar hela vår verksamhet och egendeklarationen innebär att vi kan tydliggöra hur vi ligger till och vad vi kan lyfta, berättar Louise Wall, hållbarhetsrådgivare på COWI. Hon påpekar att det kan vara lätt att bara fokusera på de självklara bitarna inom hållbarhet, till exempel miljöfrågor och energieffektivitet. Socialt ansvarstagande handlar om så mycket mer, som exempelvis arbetsmiljöfrågor, både fysisk och psykosocial miljö, och om att ha en dialog med olika intressenter, säger Louise Wall. ISO är plattformen som vi står på. Delar av det arbetet följer vi upp med egendeklaration.

19 SIS Inside g NYA ANSIKTEN Janez Marinko, Stockholm, är omvald ordförande i Dykapparater, SIS/TK 401. Janez har en civilingenjörsexamen i teknisk fysik (materialfysik) från Uppsala universitet och dykcertifikat PADI. Han arbetar sedan 1995 som byrådirektör på Arbetsmiljöverket i Stockholm där han bl.a. har sakansvaret för joniserande strålning, elektromagnetiska fält och dykning. Tomas Berns, Stockholm, är omvald ordförande i Ergonomi, SIS/ TK 380. Tomas har en PhD i ergonomi från Loughborough University of Technology i England. Han har arbetat både som konsult och med tillämpad forskning inom arbetsmiljö och arbetslivsområdet med användar- och verksamhetscentrerade utvecklingsprocesser. Tomas är författare till ett stort antal vetenskapliga artiklar och är en välkänd talare på vetenskapliga konferenser i ämnet. AKTUELLA S UTBILDNINGAR Nyhet Projektledning Att vi har flera olika kurser vet du säkert om, men känner du till att vi nu även har kurser i projektledning? Nu kan du gå grund- och fortsättningsnivå med kursledare som har många spännande exempel från arbetslivet. Ladda ner SIS partnersymbol Du och ditt företag driver utvecklingen framåt när ni deltar i en eller flera av SIS tekniska kommittéer. Det är intressant för dina kunder att veta, så se till att berätta det och visa ert engagemang och arbete. Nu kan du ladda ner SIS partnersymbol till er webbplats och visa att ni är samarbetspartner med SIS. Du väljer själv var den ska placeras på sidan. Lägg upp den så att dina kunder kan klicka på symbolen och länka till den kommitté som ni deltar i. Här hittar du symbolen: Logga in på SIS Livelink. Gå in under SIS Info. Öppna mappen Symbol SIS Standard Developer och ladda ner den symbol du är intresserad av. Den finns som både stående och liggande och i tre färgställningar. Visa upp ert engagemang i standardiseringsarbetet för kunderna. p NYA MEDLEMMAR 6 november januari 2013 AD Sport Sweden, Aff Service, Ardagh Glass Limmared, AstaZero, Axstores, BrandvarnareGruppen, Byggnadstekniska Byrån i Stockholm, Capolino Sweden, Carl Stahl, Carpenter Powder Products, CEDERROTH, Citec Engineering, Cresto, Dolphin Computer Access, Doppelmayr Scandinavia, Doxa Dental, E.ON Sverige, Elevdata i Malmö, Envirotainer Engineering, Eurofins Food & Agro Testing Sweden, Golvrapport, Green Cargo, Honeywell Safety Products Nordic, Hultsfreds kommun, IKEA of Sweden, Instrumentfirman Sjöholm, ITW Construction Products, Konsumentföreningen Stockholm, Leuze Electronic Scandinavia ApS, Länsstyrelsen Västmanlands län, Makita Oy Finland Sweden Filial, Marmite, Masimo Sweden, Medos, Mittuniversitetet Inst f informationstekno & medier, Nilsson Special Vehicles, Nobia Production Sweden, Nolek, Nordkrim, Ostnor, Profilcomponent Sweden, PwC, Ragn-Sells, RBMG Farsta, Returpack-Burk Svenska, Safety Equipment Sweden, Salinity, Scorett Foot Wear, SILJAN WOOD PRODUCTS, Specma Seals, Sveriges Utbildningsradio, Swift Sveriges Nationella Medlemsgrupp, Systemair, Södra Skogsägarna ek för Växjö, Tullverket Stockholm, Vision Resurscentret. Projektledning grunder Du får grundläggande kunskaper i projektledning; att planera, genomföra och följa upp ett projekt och hur olika intressenter påverkar arbetet. Du lär dig att formulera mål som är realistiska och mätbara och hur du på ett effektivt sätt styr projektet. Att leda och kommunicera projekt Du lär dig metoder och får träning i att leda och motivera projektmedarbetare så att de känner ökad delaktighet och tar ett ökat ansvar för projektets mål och resultat. Projektledning fördjupning Kursen ger dig fördjupade kunskaper i projektledning och tar dig vidare i rollen som projektledare. Du lär dig använda mer avancerade metoder för att tydliggöra projektets innehåll och avgränsningar, bestämma aktiviteternas ordningsföljd, hantera osäkerheter samt metod för att på ett tidigt stadium kalkylera projektets verkliga slutkostnad och sluttid. Workshop: Att facilitera arbetsmöten gå från ord till handling Du får konkreta verktyg och metoder för hur du leder effektiva arbetsmöten med motiverade kollegor som känner ökad delaktighet, tar ett ökat ansvar för resultatet och vill driva verksamheten framåt. För datum besök sis.se/ utbildning STANDARD MAGAZINE 19

20 POSTTIDNING B AVSÄNDARE: SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE STOCKHOLM VISSTE DU ATT? TEXT Petra Lodén FOTO Science & Society Picture Library Det internationella standardiseringsarbetet för gängsystem sker inom ISO/TC 1, den första internationella standardiserings kommitté som kom igång efter andra världskriget. Bilden visar principen bakom gängor, ritad av Henry Champman Skruvad expert et går lätt att föreställa sig hur rörigt det D måste ha varit innan en gemensam standard för skruvar och muttrar fanns. Joseph Whitworth är mannen som skapade ordning i kaoset med sitt gängsystem och han har därför kallats mannen med gängan. När Joseph Whitworth i början av 1800-talet samlade ihop alla de olika gängsystem som tillverkades individuellt, fick det stor betydelse för industrins utveckling presenterade han sitt gängsystem för det engelska civilingenjörs institutet och fick det antaget. Nu kunde man börja masstillverka skruvar och muttrar som passade ihop. Arbetet med gängstandarder stannade dock inte med Whitworths gängsystem. Sedan mitten av 1900-talet har världen utvecklat två modernare gängsystem främst för konstruktionsgängor, de metriska ISO-gängorna (M) och de tumbaserade unifiedgängorna (UN, UNC, UNF). Trots den uppenbara fördelen med en global gemensam standard för gängor finns idag alltså två parallella system. I USA håller man fortfarande hårt på sitt tum-system medan större delen av världen i övrigt använder sig av det metriska gängsystemet. Ett undantag är den amerikanska bilindustrin, som sedan länge uteslutande använder metriska gängor över hela världen. Men till exempel i köksmaskiner och andra produkter som framför allt bara säljs på den amerikanska marknaden, används mest tum-gängor. Det finns också ytterligare några internationellt accepterade gängsystem för speciella applikationer. Ett exempel på detta är rörgängor och trapetsgängor. Dessutom utvecklas nya mät- och kontrollmetoder för gängor. Det kostar förstås mycket pengar att ställa om tillverkningen till ett annat gängsystem. De företag som då inte ser vinster med att ställa om, stannar naturligtvis kvar med de system de är vana vid. Standardiseringsarbetets mål är att få ett gängsystem som används världen över och vid sidan av detta, men bara där särskilt definierade behov finns, internationellt accepterade gängsystem för speciella applikationer. Ett målmedvetet arbete fortlöper för att ena världen kring ett gemensamt gängsystem. Mannen med gängorna började alltså ett viktigt arbete som fortgår och har stor betydelse för industrin över hela världen. q

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till 1 (8) Revision av ISO 14001 Användarna tycker till Resultat av SIS nationella undersökning oktober 2012 SIS, Swedish Standards Institute SIS is the Swedish member of ISO and CEN Postadress: 118 80 STOCKHOLM

Läs mer

ABC - Hur certifiera verksamheten?

ABC - Hur certifiera verksamheten? ABC - Hur certifiera verksamheten? Läser du detta så kan ett skäl vara att ni funderar på att införa ett ledningssystem i verksamheten. Det tycker vi är jättebra. En certifiering är dock ingen garanti

Läs mer

Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet. Sponsorer:

Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet. Sponsorer: Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet Sponsorer: Ögonoptik Glasögonbågar, SS-EN ISO 12870 Termiska egenskaper hos fönster SS-EN ISO 10077-1 Betong, del 1 SS-EN 206-1 Belysningsstolpar,

Läs mer

Spår A. Socialt ansvarstagande på riktigt - ISO 26000 i praktiken

Spår A. Socialt ansvarstagande på riktigt - ISO 26000 i praktiken Spår A. Socialt ansvarstagande på riktigt - ISO 26000 i praktiken Spårpartner: Swedish Standards Institute (SIS) Bengt Rydstedt, projektledare för Teknisk Kommitté 478 Socialt Ansvarstagande som även är

Läs mer

SIS Ledningssystem. Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25. Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute

SIS Ledningssystem. Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25. Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute SIS Ledningssystem Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25 Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute 2010-08-25 2 Vad är SIS? SIS, Swedish Standards Institute

Läs mer

Det är inte pengar som får världen att fungera... ...det är standarder! Ett modernt samhälle kan knappast fungera utan standarder SIS

Det är inte pengar som får världen att fungera... ...det är standarder! Ett modernt samhälle kan knappast fungera utan standarder SIS Standardisering för kvalitet inom äldrevård och omsorg Informationsmöte 2 maj 2012 Marie Brandvold, verksamhetsområdeschef SIS, Swedish Standards Institute Vad är SIS? Varför behövs standarder? Varför

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö. NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik VAD ÄR KVALITET? Verksamhetsförbättring Kvalitetskontroll är allt som görs EFTER Kvalitetsstyrning är allt som görs för att säkra kvaliteten i ett pågående arbete, dvs NU Kvalitetssäkring är allt som görs

Läs mer

Var med och påverka kommande arbete inom Human resource management 2015-03-30

Var med och påverka kommande arbete inom Human resource management 2015-03-30 Var med och påverka kommande arbete inom Human resource management 2015-03-30 SIS på 1 minut Sveriges medlem i CEN och ISO Neutral plattform + processmetodik INNEHÅLLET skapar experter! Ideell förening

Läs mer

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011 Vad? Hur? Exempel Om SIS Januari 2011 Vad är SIS och standardisering? Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. 2011-01-24 5 SIS tre produktområden En kund till SIS kan: påverka

Läs mer

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005 Vad? Hur? SIS Förlag Vad är SIS och standardisering? Oktober 2005 SIS tre produktområden SIS, Swedish Standards Institute En kund till SIS kan: påverka standarders inriktning och innehåll få tillgång till

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det?

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? 1(5) MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? Innebär det inte bar a en massa byråkrati och papper?

Läs mer

Standardisering trender i en föränderlig värld. Henning Törner SIS, Swedish Standards Institute henning.torner@sis.se

Standardisering trender i en föränderlig värld. Henning Törner SIS, Swedish Standards Institute henning.torner@sis.se Standardisering trender i en föränderlig värld Henning Törner SIS, Swedish Standards Institute henning.torner@sis.se Vid förändring behövs standarder Förändringens vindar hos SIS Produkter Arbetssätt Nya

Läs mer

Certifiering för framgång. Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering

Certifiering för framgång. Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering Certifiering för framgång Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering Inledning När ert företag har visat att ledningssystem uppfyller internationella standarder vinner ett företag mycket på att

Läs mer

Standardiseringsarbete för Kvalitet i äldreboende och Kvalitet i hemtjänst SIS/TK 572/573

Standardiseringsarbete för Kvalitet i äldreboende och Kvalitet i hemtjänst SIS/TK 572/573 Standardiseringsarbete för Kvalitet i äldreboende och Kvalitet i hemtjänst SIS/TK 572/573 Stefan Lundberg, ordförande Alexandra Antoni, projektledare, SIS Tuula Cammersand, projektledare, SIS Standardiseringens

Läs mer

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller Standardisering kunskap och påverkan Bodil Möller Svensk standardisering Standardiseringens organisation Globalt IEC ISO ITU Europeiskt CENELEC CEN ETSI Svenskt SEK SIS ITS Fakta SIS Verksamheten bedrivs

Läs mer

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem 1 av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 RQ RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners kvalitetsarbete bygger på engagemanget

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Omfattande revidering av ISO 14001 väntar

Omfattande revidering av ISO 14001 väntar 2010-08-23 Handläggare, tfn Karin Bagge, +46 8 555 520 86 E-post Karin.bagge@sis.se Omfattande revidering av ISO 14001 väntar SIS, Swedish Standards Institute Framtidens miljöledningssystem bör enligt

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

Intern revision av ledningssystem

Intern revision av ledningssystem Intern revision av ledningssystem Intern revision av ledningssystem - en introduktion... en introduktion ISO 9000, ISO 14000, ISO 27000, OHSAS 18000 Behöver du en introduktion? Detta häfte är i första

Läs mer

HUR HÅLLBAR ÄR DU? TRANSPORTKÖPARNAS KRAV TRAFIKSÄKERT KLIMATSMART ANSVARSFULLT

HUR HÅLLBAR ÄR DU? TRANSPORTKÖPARNAS KRAV TRAFIKSÄKERT KLIMATSMART ANSVARSFULLT HUR HÅLLBAR ÄR DU? TRANSPORTKÖPARNAS KRAV på en sundare transport? TRAFIKSÄKERT KLIMATSMART ANSVARSFULLT ETT SAMARBETE MELL AN SVERIGES ÅKERIFÖRTEAG OCH Q3 FORUM FÖR HÅLLBARA TRANSPORTER Hållbar kunskap

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Presentation ISO 10667

Presentation ISO 10667 Presentation ISO 10667 Testdagen 2012 2011-03-30 1 Agenda 11.00 11.45 1. Övergripande presentation av ISO 10667 2. Certifiering mot ISO 10667 3. Frågor Tidplan ISO 10667 Vi är här nu ISO 10667 Förslag

Läs mer

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 1(7) LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Miljöpolicy Kvalitetspolicy Säkerhetspolicy Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 2(7) Innehåll 1 INLEDNING...

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning Inledning Detta är en information, utarbetad av SP, som kan användas som hjälpmedel för att sammanställa

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg 2014 09 18 Kvalitets och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets miljösystem av?) Genomgång av uppgiften kopplad till modul kretslopp...

Läs mer

Upphandlingskonferensen 2012

Upphandlingskonferensen 2012 Konferensen arrangeras av Swedish Medtech, LfU, LfMT och Materialkonsulenterna Upphandlingskonferensen 2012 Uppsala Konsert & Kongress 26-27 september 2012 Välkommen! Om Upphandlingskonferensen Konferensens

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

En ny ISO-standard Vägledning för Socialt ansvarstagande ISO 26000. Anna Linusson Stockholms läns landsting

En ny ISO-standard Vägledning för Socialt ansvarstagande ISO 26000. Anna Linusson Stockholms läns landsting 1 En ny ISO-standard Vägledning för Socialt ansvarstagande ISO 26000 Anna Linusson Stockholms läns landsting 2 Bakgrunden SLL:s engagemang Den svenska kommittén SIS/TK 478 Den internationella processen

Läs mer

FM-standarder. IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB

FM-standarder. IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB FM-standarder IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB Global marknad kräver globalt tänkande ISO International Organization for Standardization CEN Europeiska standardiseringskommittén

Läs mer

Vi gör det enkl are att köpa sunda transporter från sunda åkeriföretag

Vi gör det enkl are att köpa sunda transporter från sunda åkeriföretag Vi gör det enkl are att köpa sunda transporter från sunda åkeriföretag Ett samarbete mellan Sveriges Åkeriföretag och Q3 Forum för hållbara transporter För fler sunda transporter på våra svenska vägar!

Läs mer

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Halmstads kommun Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund, revisionsfrågor och

Läs mer

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter EU - Näringslivet - Miljön 2005-01-26 (uppdaterad 2005-04-14) ENVIVE AB Pia M Berglund-Lundström www.envive.se Övergång till ISO 14001:2004 Förberedelsetid

Läs mer

CERTIFIERING NYHETSBREV nr 2 - December 2013. Kunddagar i Borås. Fältuppdrag. Tekniska enheten för Certifiering och Kontroll

CERTIFIERING NYHETSBREV nr 2 - December 2013. Kunddagar i Borås. Fältuppdrag. Tekniska enheten för Certifiering och Kontroll Höstens nyhetsbrev innehåller många punkter. Vi upplever att nästan allt i vår bransch är under förändring och för oss på Swedac gäller det att vi håller oss uppdaterade på det mesta. Det är även en utmaning

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Riktlinje för riskanalys

Riktlinje för riskanalys Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-08-25 Therese Lindén, Ulrika Ström, Ingrid Olausson Förvaltningens ledningsgrupp Riktlinje för riskanalys KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kungsbacka kommun Vård & Omsorg

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-ISO 39001:2012

SVENSK STANDARD SS-ISO 39001:2012 SVENSK STANDARD SS-ISO 39001:2012 Fastställd/Approved: 2012-12-03 Publicerad/Published: 2012-12- Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 03.220.20; 04.110; 04.150 Ledningssystem för vägtrafiksäkerhet

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Certifiering för framgång. Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering

Certifiering för framgång. Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering Certifiering för framgång Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering April 2012 Inledning Grattis till ert företags certifiering! Nu när ert företag har visat att ert ledningssystem uppfyller internationella

Läs mer

Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag

Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag Mårten Johansson marten.johansson@akeri.se +46 70 671 13 85 teknikchef Sveriges åkeriföretag Sveriges Åkeriföretag

Läs mer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer Rapport Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer TCO Development, Stockholm, januari 2015 Innehåll Sammanfattning...3 Introduktion...4 Riskanalys av inköp pekar ut IT-produkter...5

Läs mer

InItIatIvet för. reko arbetsplats

InItIatIvet för. reko arbetsplats InItIatIvet för reko arbetsplats Initiativet för reko arbetsplats Initiativet för Reko Arbetsplats är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

SIS och Ledningssystem för hållbar IT

SIS och Ledningssystem för hållbar IT SIS och Ledningssystem för hållbar IT Standardisering En framgångsrik beprövad modell för att ta fram accepterade lösningar på gemensamma utmaningar hos företag, myndigheter och organisationer 2014-11-14

Läs mer

Hantering av oberoendeparadoxen exempel från miljömärkningsorganisationer

Hantering av oberoendeparadoxen exempel från miljömärkningsorganisationer Hantering av oberoendeparadoxen exempel från miljömärkningsorganisationer Kristina Tamm Hallström Handelshögskolan/ Stockholm Centre for Organizational Research (Score) Stockholm Centrum för forskning

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Praktiska råd för Hållbar IT-upphandling i offentlig sektor med hjälp av TCO Certified

Praktiska råd för Hållbar IT-upphandling i offentlig sektor med hjälp av TCO Certified Praktiska råd för Hållbar IT-upphandling i offentlig sektor med hjälp av TCO Certified Vägledning innan, under och efter upphandling för att ställa miljömässiga och sociala krav på ITprodukter och deras

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Integrerat ledningssystem. Landstinget Gävleborg. Revisionsrapport. Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson

Integrerat ledningssystem. Landstinget Gävleborg. Revisionsrapport. Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson Integrerat ledningssystem Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning......3 2. Inledning...4 2.1 Uppdrag och revisionsfråga......4

Läs mer

Ledningssystem för IT-tjänster

Ledningssystem för IT-tjänster Styrning och ledning av IT med stöd av internationella standarder Ledningssystem för IT-tjänster sixten.bjorklund@sipit.se 2013-11-05 Sip It AB, Sixten Björklund 1 Kort om Sixten Konsult i eget bolag Ledning

Läs mer

Socialt ansvarstagande baserat på ISO 26000 svenskt arbete för trovärdighet och transparens, bakgrund

Socialt ansvarstagande baserat på ISO 26000 svenskt arbete för trovärdighet och transparens, bakgrund Socialt ansvarstagande baserat på ISO 26000 svenskt arbete för trovärdighet och transparens, bakgrund Behov av att kunna verifiera en organisations tillämpning av ISO 26000 väcktes vid nystarten av TK

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg Förändringsledning Stöd & behandling Förändring It is not the strongest of the species that survives, nor the most intelligent, but the ones most responsive to change Charles Darwin, The Origin of Species,

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar

Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar - Miljöledningssystemet; uppbyggnad resultat och erfarenheter - Miljörevision: uppbyggnad resultat och erfarenheter

Läs mer

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Av: Åsa Wallqvist, Jack Axelsson, Kjell Fransson och Lotta Larsson Innehåll: Vad ska en genomförandeplan

Läs mer

Ledningssystem för tillgångar (Asset Management) SS-ISO 55000, 55001 och 55002

Ledningssystem för tillgångar (Asset Management) SS-ISO 55000, 55001 och 55002 Ledningssystem för tillgångar (Asset Management) SS-ISO 55000, 55001 och 55002 Sven Jansson Programområdesansvarig Överföring & Distribution Elforsk AB 101 53 Stockholm Tel 08-677 27 32 Mobil 0706-99 27

Läs mer

Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan

Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan Ackrediteringssökande är införstådd med reglerna för ackrediterade certifieringsorgan och förbinder sig att uppfylla dessa samt att till Swedac rapportera

Läs mer

Minnesanteckningar från GNS Vägs möte nr 147

Minnesanteckningar från GNS Vägs möte nr 147 [] 1(5) Minnesanteckningar från GNS Vägs möte nr 147 Tid: 2014-06-02. Start med samling kl 09.30 och avslut ca kl 17.00 Plats: Comfort hotell, Carlsgatan 10c, 211 20 Malmö. Lokal: Studio 3 Deltagare: Maria

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5 Sammanfattning I detta kapitel beskrivs Höganäs verksamhetsstyrning och egenkontroll. Lagstiftning som styr egenkontroll utgörs huvudsakligen av kap 26 19 i miljöbalken samt förordningar och föreskrifter

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

Ledningssystem för tillgångar (Asset Management) SS-ISO 5500x-serien

Ledningssystem för tillgångar (Asset Management) SS-ISO 5500x-serien Ledningssystem för tillgångar (Asset Management) SS-ISO 5500x-serien De tre nya standarderna SS_ISO 5500x SS-ISO 55000 Ledningssystem för tillgångar - Översikt, principer och terminologi SS-ISO 55001 Ledningssystem

Läs mer

Vårt ledningssystem med Esther i fokus. Camilla Strid & Jan Sverker, Medicinkliniken, Eksjö

Vårt ledningssystem med Esther i fokus. Camilla Strid & Jan Sverker, Medicinkliniken, Eksjö Vårt ledningssystem med Esther i fokus Camilla Strid & Jan Sverker, Medicinkliniken, Eksjö Med erfarenheter från Esther. Camilla Strid & Jan Sverker, Medicinkliniken, Eksjö 2015-05-11 Varför införa ett

Läs mer

KVALITETS- MANUAL. Ansvarig: Jonas Danielsson. Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30

KVALITETS- MANUAL. Ansvarig: Jonas Danielsson. Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30 KVALITETS- MANUAL Ansvarig: Jonas Danielsson Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30 B2B IT-Partner AB Box 1018, Svetsarvägen 8, 171 21 Solna Telefon

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Skånes färdplan för biogas

Skånes färdplan för biogas Minnesanteckningar workshop med färdplanens arbetsgrupper Eslöv den 25 januari 2012 Närvarande Se separat deltagarlista längst bak i dokumentet. Totalt 33 personer Dagordning Kort sammanfattning av färdplansarbetet

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM Nationell konferens för sjuksköterskor i äldrevård och geriatrik. Ett samarbete mellan Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård och tidningen Äldreomsorg/Gothia Fortbildning. SJUKSKÖTERSKAN GÖR

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Marknadskontroll - märkningskontroll av personlig skyddsutrustning

Marknadskontroll - märkningskontroll av personlig skyddsutrustning Rapport 29:24 Marknadskontroll - märkningskontroll av personlig skyddsutrustning Marknadskontroll märkningskontroll av personlig skyddsutrustning Rapport 29:24 Konsumentverket 29 2 Sammanfattning Konsumentverket

Läs mer

Det här är OHSAS 18001

Det här är OHSAS 18001 Det här är OHSAS 18001 OHSAS 18001 - ett bra kravdokument för att systematisera sitt arbetsmiljöarbete Jämförelse med miljö och kvalitet Jämförelse med AFS 2001:1 Vad säger ett arbetsmiljöcertifikat? Om

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

ISO 22870 ledningssystem för patientnära analysverksamhet

ISO 22870 ledningssystem för patientnära analysverksamhet ISO 22870 ledningssystem för patientnära analysverksamhet Lena Morgan Projektledare/Leg Biomedicinsk analytiker Swedish Standards Institute 2013-10-07 1 2013-10-07 2011-02-08 2 2 Och det gäller även inom

Läs mer

Hur gör man? Handledning för dig som skall arbeta med Nationell och regional samling. NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE

Hur gör man? Handledning för dig som skall arbeta med Nationell och regional samling. NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE Hur gör man? Handledning för dig som skall arbeta med Nationell och regional samling. NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE Hur gör man? Goda råd & tips på upplägg vid besök hos aktör Nationell,

Läs mer