Teknisk beskrivning avseende utökad verksamhet vid Cementas depå i Bålsta, Håbo kommun Uppsala län

Transkript

1 DGE Mark och Miljö RAPPORT Teknisk beskrivning avseende utökad verksamhet vid Cementas depå i Bålsta, Håbo Cementa AB, Bålsta Rapport upprättad av Uppdragsledare Sebastian Lagerroth Monika Walfisz Tel: E-post: sebastian.lagerroth@dge.se monika.walfisz@dge.se DGE Mark och Miljö Tel: +46 (0) E-post: info@dge.se Hemsida: Kalmar Norra Långgatan 1 Box 258, Kalmar Tel: +46 (0) Göteborg Gullbergs Strandgata Göteborg Tel: +46 (0) Malmö Citadellsvägen Malmö Tel: +46 (0) DGE Mark och Miljö is a member of DGE Group and Inogen Environmental Alliance

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Verksamhetsbeskrivning Depån Hamn - kaj Tidigare Beslut Produkter Mediaförsörjning Vattenanvändning Energianvändning Kemikalieanvändning Transporter Allmänt Fartygstransporter Bulkbil Utsläpp till Luft Utsläpp till Vatten Övrig miljöpåverkan Avfallshantering Buller Kända föroreningar i mark och byggnader Olyckor och onormal drift Egenkontroll (14)

3 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Sammanställning av använda kemikalier Allmänna farleder till Bålsta Karta över transportvägar till depån Ritning över punktutsläpp för stoft och filter Avfallsplan Versionsförteckning Nr Datum Kommentar DGE Mark och Miljö Malmö Upprättad av Uppdragsledare Sebastian Lagerroth Monika Walfisz 2 (14)

4 1 Inledning På uppdrag av Cementa AB (Cementa) har DGE Mark och Miljö (DGE) upprättat föreliggande tekniska beskrivning avseende Cementas depåverksamhet inom fastighet Bista 4:28 i Bålsta, Håbo kommun, Uppsala län. Beskrivningen utgör en del av underlaget för en tillståndsprövning enligt miljöbalken omfattande en årlig hantering av ton cementprodukter. Beskrivningen har upprättats i samarbete med Cementa som också svarar för de uppgifter om verksamheten som sammanställts i det följande. Beskrivningen omfattar rådande förhållanden samt uppskattade förhållanden vid en maximal omsatt volym om ton cementprodukter per år. 2 Bakgrund Cementa AB tillverkar och marknadsför cementprodukter i Sverige samt importerar vitcement. Cementa AB är registrerat som ett svenskt aktiebolag, som ägs till hundra procent av HeidelbergCement Sweden AB, Sverige. Tillverkningen sker i Slite, Skövde och Degerhamn medan huvudkontoret ligger i Stockholm. Försäljningskontor finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Omsättningen är cirka 2 miljarder kronor och företaget har 425 anställda. Cementa ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement Group som omsätter drygt 130 miljarder svenska kronor och har cirka anställda i 40 länder. Cement används som bindemedel i betong och ingår som det väsentligaste byggmaterialet i alla byggkonstruktioner. Cementas kunder är betongtillverkare och entreprenörer i bygg- och anläggningsbranschen. Cirka 95 procent av den cement som produceras levereras i lös vikt, resten säljs via byggvaruhandeln i säckar. Cementa är kvalitets- och miljöcertifierat enligt de internationella kvalitets- och miljöstandarderna ISO 9001 och ISO vilket innebär att det bedrivs ett strukturerat kvalitets- och miljöarbete inom företaget. För att minska behovet av långväga landtransporter har Cementa ett nät av cementdepåer längs Sveriges kuster samt fyra i Mälardalen, se Figur 1 nedan. Till depåerna fraktas cement från Slite och Degerhamn med specialbyggda fartyg. Cement är en färskvara med stora krav på att varan kan distribueras ut på marknaden på ett snabbt och effektivt sätt. Därför är en effektiv transportapparat nödvändig med inhyrd fartygsflotta och depåer över hela landet. Från depåerna går cementprodukterna vidare ut till kunder med speciella bulkbilar, järnvägsvagnar eller i storsäck. 3 (14)

5 Fabriker Depåer Luleå Skelleftehamn Umeå Örnsköldsvik Sundsvall Söderhamn Wallhamn Varberg Västerås Köping Skövde Bålsta Stockholm Norrköping Slite Malmö Degerhamn Figur 1 Cementa AB:s fabriker och depåer i Sverige 3 Verksamhetsbeskrivning 3.1 Depån Depån som uppfördes 1972 tar emot, lagrar och levererar cement direkt till kund som bulkvara. Mottagningen sker från specialfartyg och utleveranserna sker med bulkbil. Vidare ingår en administrativ del som omfattar ordermottagning, utvägning, registrering och utskrift av leveranssedlar. Depån sköts av inhyrd personal. Mottagningsanläggningen är cementsortförreglad mellan båt och transportsystem med en kapacitet om ton/timme. Cementen sänds med pneumatik från båten via en 4 (14)

6 transportledning om ca 130 meter till silon. Lossningen övervakas kontinuerligt av personal från fartyget. Depåanläggningen består av en silo om ton som är försedd med dubbla överfyllnadsvakter. För indikering av nivåer av cement finns låg nivå, hög nivå samt hög nivå med akustiskt larm. I silon sker avdamningen direkt till filter och det avskilda dammet leds tillbaka till silon. Den lagerhållna cementen lastas ut i bulk till lastbil. Utlastningsanläggningen har en kapacitet om cirka ton/timme och omfattar bland annat följande utrustning: fordonsvåg, två stycken utlastningsbälgar, se Figur 2 automatiksystem för kvalitetssäkring Utlastningen är automatiserad och utförs av chaufförerna enligt instruktionerna i chaufförsmappen. Avdamningen av utlastningsbälgarna leds tillbaka till silofiltret. Figur 2 Utlastningsbälgar Depån planeras att vara öppen helgfri måndag torsdag och helgfria fredagar Lastning på annan tid kan i undantagsfall ske efter särskild överenskommelse med depåansvarig. Lossning av båtar kan också förekomma nattetid. Depåverksamheten omfattas, liksom bolagets övriga depåer samt de tre fabriker i Degerhamn, Skövde och Slite, av Cementa AB: s certifierade miljö- och kvalitetsledningssystem. 5 (14)

7 3.2 Hamn - kaj Till Cementa AB:s hamn, en kaj som består av fyra dykdalber med sammanlänkande landgångar, kommer ca 40 fartyg att anlöpa per år. Farleder som används kan ses i bilaga 2. Lossningen, som tar cirka timmar för cementleveranser, övervakas kontinuerligt av personal ombord på fartyget och av depåpersonal. Några ombyggnationer till följd av den utökade verksamheten är inte planerade. Figur 3 Pneumatiskt transportsystem 4 Tidigare Beslut Anläggningen har ett tillstånd enligt 9 kap miljöbalken från som medger 15 anlöp per år och en årlig hantering av ton cement. En prövotidsredovisning avseende buller har genomförts och slutligt villkor beslutades Från tiden då anläggningen etablerades finns också en vattendom meddelad från Österbygdens Vattendomstol. Domen är daterad och medger tillstånd att anlägga en kaj inom fastigheten samt att utföra erforderlig muddring. I januari 2013 genomfördes ett iordningställande av depån för hantering av en annan cementkvalitet. Vid iordningställandet av depån upptäcktes att kajen var skadad och krävde 6 (14)

8 omfattande reparationer. Företagsledningen beslutade under 2014 att utföra de åtgärder på kajen som krävdes för att kunna ta anläggningen i drift igen. En anmälan om vattenverksamhet enligt miljöbalkens 11 kap 9a lämnades in i mars 2015 till länsstyrelsen inför genomförande av åtgärderna som sedan utfördes under sensommaren Depån är nu åter fullt driftduglig och kommer att tas i drift under andra kvartalet Produkter Cement är cementklinker som framställs ur kalksten och lermineral som mals tillsammans med gips till ett finkornigt pulver. Cement indelas i olika typer bland annat beroende på malningsgrad. Det mest finmalda, injekteringscement, har en maximal kornstorlek på mindre än 30/1000 millimeter. Det grövsta, anläggningscement, har ett motsvarande värde på 125/1000 millimeter. Om man blandar cement med vatten och ett fyllnadsmaterial av grus och sten så får man betong, vars främsta egenskaper är formbarhet, styrka och beständighet. Inom depån sker lagring av olika cementprodukter. Med begreppet cementprodukter avser Cementa de nuvarande produktnamnen bas-, anläggnings-, snabb- och injekteringscement samt flygaska och kalk och produkter med likartade kemiska och fysikaliska egenskaper som kan användas för att uppnå önskvärda specifika egenskaper hos cementbaserade bindemedel. Nya produkter utvecklas hela tiden varför även andra produktnamn kan förekomma i framtiden. Gemensamt för alla produkterna är att de är alkaliska produkter i torrbulk. 6 Mediaförsörjning 6.1 Vattenanvändning På depån används uppskattningsvis 5 m 3 färskvatten från kommunens dricksvattennät. Den större delen av detta vatten går till fartygens påfyllning av färskvatten och en mindre för sanitetsändamål på depån. Användningen förväntas öka proportionerligt i förhållande till den förväntade ökade omfattningen av fartygsanlöp. 6.2 Energianvändning Den huvudsakliga elanvändningen vid depån sker vid förflyttning av cement inom anläggningen, från fartyg och vidare till utlastning på bil. Under 2015 har kwh el använts i verksamheten för uppvärmning av kontor och kompressorrum samt belysning. Då det inte har varit några anlöp till anläggningen sedan 2011 finns det inga rättvisande siffror för beräkning av vad förbrukningen kommer att bli vid ansökt nivå. Elförbrukningen kommer dock troligtvis öka proportionerligt med mängden cement Transportsystemet, vilket är den del som står för merparten av depåns elbehov, är enbart i drift när transporter sker, d.v.s. de går aldrig i tomgångsläge. Tryckluft används för renblåsning av filter. Tryckluftsbehovet tillgodoses av eldrivna kompressorer. Depåns utformning är tämligen fast och större ombyggnader är inte planerade i dagsläget. När ersättningsutrustning krävs byts äldre utrustning löpande ut till ny utrustning med bättre energiprestanda. Vid eventuella motorbyten installeras energisnålare högeffektsmotorer som 7 (14)

9 ett led i företagets energieffektivisering. Detta talar för att energiförbrukningen ändå inte kommer att öka i samma omfattning som verksamheten beräknas öka, se Tabell 1. Några särskilda energibesparingsåtgärder har inte ansetts motiverat att genomföra på anläggningen. Energianvändningen är av mindre omfattning, verksamheten klassas t.ex. inte som energiintensiv. Någon fossil energi används inte i depån och vid en jämförelse mot bästa tillgängliga teknik skulle även idag en pneumatisk lossning väljas då det har fördelen att vara ett helkapslat system utan damning med få mekaniska delar och utrymmeseffektivt. 6.3 Kemikalieanvändning Användningen av kemikalier är begränsad och utgörs främst av rengörings- och underhållskemikalier såsom vanlig allrengöringsmedel, såpa, T-röd och smörjmedel. De kemikalier som används är bedömda och registrerade i Cementas verksamhetssystem. Hanteringen sker i enlighet med gällande säkerhetsdatablad för kemikalierna och interna rutiner. En kemikalieförteckning återfinns som bilaga 1. 7 Transporter 7.1 Allmänt Depån har inte några interna fordon utan vid eventuella behov av hjullastare, truckar eller för snöröjning hyrs fordon in. Vissa mindre leveranser av utrustning och förbrukningsmaterial till anläggningen sker med last- eller paketbil. Cementa saknar rådighet över transporter från depån då produkterna säljs fritt avhämtat, d.v.s. det är kunderna som sköter hur och med vilket transportfordon produkterna hämtas. 7.2 Fartygstransporter Cementa äger inga egna fartyg utan dessa chartras in. Vid upphandling av fartygstransporter ställs krav på att rederiet är certifierade enligt kvalitets- och miljöstandarderna ISO 9001 och ISO Allt vad gäller fartygstransporter och logistik styrs av HeidelbergCement Logistics i Norge. Depån har således ingen rådighet över vilka fartyg som anlöper till depån. I Tabell 1redovisas antal fartygsanlöp sedan 2007 samt uppskattat antal vid ansökt verksamhet. Tabell 1. Uppställning över antal anlöp samt årlig hanterad mängd cement under samt för tillståndsgiven och ansökt verksamhet Ansökt verksamhet Anlöp, antal Cement, ton (14)

10 Antalet fartygsanlöp vid ansökt nivå har beräknats utifrån nuvarande fartygsflotta. Den framtida fartygsflottan kan dock komma att ha en mindre lastkapacitet vilket gör att antalet anlöp kan komma att öka ytterligare något. 7.3 Bulkbil Från anläggningen transporteras cementprodukter till Cementas kunder med bulkbilar. Från anläggningen transporteras cement och cementrelaterade produkter med lastbil maximalt cirka 11 gånger per arbetsdag vid en volym på cirka ton (förutsatt 46 arbetsveckor/år). Beaktat att varje uttransport föregås av en tom lastbil in bedöms sammantaget de dagliga transportrörelserna uppgå till ca 22 stycken. Transportbehovet förändras proportionellt mot volymhanteringen om inga förändringar vidtas. Vissa mindre leveranser av utrustning till anläggningen sker också med bilar. Landtransporter går i huvudsak närmaste väg till E18, även om vissa lokala kunder i Bålsta förekommer. Kalmarleden som i Bålsta övergår i S. Bålstavägen utgör kortaste väg till E18 och är upptagen som en sekundär transportled för farligt gods i den fördjupade översiktsplanen. För karta, se bilaga 3. Trafikmätningar som har gjorts av Håbo kommun uppmätte på Kalmarleden, sträckan Stockholmsvägen - Arosvägen, ett vardagsmedel på ca 6500 bilar varav ca 10 % tung trafik. Om tillstånd skulle ges till sökt verksamhet skulle det innebära en ökning med ca 14 transportrörelser per dag i förhållande till tillståndsgiven verksamhet, vilket motsvarar en ökning med ca 2,1 % av tung trafik, eller 0,2 % av den totala trafiken. 8 Utsläpp till Luft Utsläppen till luft från verksamheten består huvudsakligen av stoft från själva depåanläggningen. Indirekta utsläpp utgörs av koldioxid, kväveoxider, kolväten och partiklar från transportfordon och fartyg som används för leveranser till och från anläggningen. Depån är en tillståndspliktig verksamhet med SNI kod 63.10, Hamn där trafik medges för fartyg med en bruttodräktighet på mer än ton. Verksamheten utgör således ingen industriutsläppsverksamhet som omfattas av BAT-slutsatserna i industriutsläppsförordningen. Vid tillståndsprövning kan BAT-slutsatserna för cementindustrin däremot vara vägledande. I EU:s genomförandebeslut rörande bl.a. cementindustrin 1 anges i avsnitt vad som gäller för punktutsläpp av stoft från vissa dammande verksamheter, bl.a. för lagring och leverans av cement. 16. För att minska stoftutsläpp från punktkällor, är BAT att tillämpa ett underhållssystem vilket särskilt gäller filtrens prestanda vid dammande verksamheter. Med detta underhållssystem i beaktande, är BAT att använda torr rökgasrening med filter. 1 Kommissionens genomförandebeslut av den 26 mars 2013 om fastställande av BAT-slutsatser gällande produktion av cement, kalk och magnesiumoxid, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp (2013/163/EU) 9 (14)

11 Vid dammande verksamheter innebär torr rökgasrening vanligen ett textilt filter. BAT-värde för stoftutsläpp från dammande verksamheter är < 10 mg/m 3 ntg som medelvärde under provtagningsperioden (korttidsmätning under minst en halvtimme). För avdamning av silon och bälgar vid lossning är två dammfilter installerade på toppen på silon. Installerade stoftfilter förutsätts klara en resthalt mindre än 10 mg/nm 3 vilket föreslås som villkor. Det avskilda dammet leds tillbaka till silon. Hela transportsystemet är inkapslat och satt under undertryck för att förhindra stoftutsläpp i möjligaste mån. En skiss av silon med filter återfinns i bilaga 4. Diffus damning förekommer inte då hanteringen av cementen sker i ett inkapslat och slutet system. Vid en jämförelse mot bästa tillgängliga teknik skulle även idag en pneumatisk lossning väljas då det har fördelar att vara ett helkapslat system från fartygets lastrum till silo. Några särskilda villkor för reglering av damning förslås inte. Sjötransporter görs med fartyg som angör Bålsta från farleden i Mälaren och Kalmarviken. Utsläpp under lossningstiden vid kaj anses orsakade av Cementa och därmed en del av verksamheten. För att beräkna utsläppsmängder har en schablon för kustgående bulkfartyg använts där installerad motoreffekt på fartyget är kw och en typiskt installerad effekt på hjälpmotorn kw. De fartyg som anlöper Bålsta har inte riktigt dessa effekter därför får beräknade utsläpp betraktas vara i överkant. Även tiden för lossning och rengöring som använts i beräkningarna, 24 timmar, får anses vara ett maxvärde. Resultaten redovisas i Tabell 2. Tabell 2. Årliga utsläppsmängder från lossning av cementfartyg. Ämne Tillståndsgiven nivå 15 anlöp per år Ansökt nivå 40 anlöp per år CO2 * (ton) NOX **(ton) 3,6 9,5 SO2 ***(ton) 0,11 0,30 Kolväten (ton) 0,10 0,27 Stoft (ton) 0,08 0,20 * koldioxid, ** kväveoxider, *** svaveldioxid. Sverige har undertecknat MARPOL konventionen vilken bl.a. reglerar innehållet av svavelhalten i fartygsbränsle till att högst uppgå till 0,1 (tidigare 1,5) viktsprocent svavel för fartyg trafikerande i Östersjön som trädde i kraft Därför är svavelutsläppen lägre per anlöp än under tidigare år. Cementas anlitade fartyg uppfyller de internationella miljökrav som införlivats i Sjöfartsverkets föreskrifter. Det sätt på vilket Cementa samordnar distributionen av cement med fartygs- och lastbilstransporter bedöms vara det mest energi- och miljömässigt effektiva systemet för närvarande. 10 (14)

12 9 Utsläpp till Vatten Utsläpp till vatten kan förekomma som kondensvatten från kompressorer och sanitetsavlopp via anläggningens spillvattensystem till kommunalt reningsverk. Fastighetens spillvattensystem är anslutet till Gyprocs före avledning till kommunalt system. Oljeavskiljare finns installerade på spillvattnet från kompressorerna. Någon rening för dagvattnet finns inte installerad men oljetätningsdukar, som kan förhindra spill till dagvattenbrunnar, har införskaffats för att användas om ett eventuellt läckage skulle uppstå från lastande bulkbilar på området. 10 Övrig miljöpåverkan Uppgrumling (suspension) av bottensediment kan orsakas av sjötrafiken genom virvlar från propellrar och från skrov, men även genom de effekter som uppstår när fartyget genom sin rörelse i vattnet tränger undan vattenvolymen för sitt skrov. Sedimentationshastigheten av uppgrumlat material beror dels på partiklarnas storlek, dels på vilka vattenströmmar som råder i området. Är fartygstrafiken tät kan vattnet vara grumligt under en längre tid 2. Sedimentationsmaterialet kan orsaka att föroreningar sprids och att bottenfloran och bottenfaunan täcks över. Fartygstrafiken kan även ge ekologisk påverkan genom sina svalloch sugeffekter som kan försämra eller helt förstöra fiskens lek- och uppväxtmiljöer. 11 Avfallshantering De mindre mängder avfall i form av metall, brännbart avfall och branschspecifikt avfall (cement) som uppkommer i verksamheten hanteras av personalen på depån. Personalen tillämpar rutiner för sortering av avfall för återvinning och återanvändning. Små mängder farligt avfall uppkommer i form av t.ex. batterier, lysrör, spillolja och fettrester. Förekommande farligt avfall hanteras av godkänd avfallsentreprenör. Fartygsgenererat avfall kan lämnas vid depån. En gemensam avfallsplan för bolagets samtliga depåer finns upprättad för cementfartygen och bifogas som bilaga 5. Chartrade fartyg går inte på några rutter utanför EU och någon risk finns således inte för att animaliskt avfall eller matavfall tas emot som härrör utanför EU. Fartygen lämnar inte heller något ballastvatten vid depån. När fartygen anländer Mälaren är lastad cement tillräcklig som ballast. Efter lossning i Bålsta tankas mälarvatten som ballast och släpps ut i Östersjön och Kalmarsund då man lastar vid Cementas fabriker i Slite och Degerhamn. 12 Buller Befintliga bostäder finns i huvudsak norr om depån, i Fånäs och Kalmarsand. Ett mindre antal bostäder finns även söder om NCC:s anläggning i Toresta samt i Frösunda, söder om Cementas depå, se Figur 4. Närmsta bostad ligger ca 650 meter från anläggningen. 2 Naturvårdsverkets Handbok 2003:7 med allmänna råd: Hamnar 11 (14)

13 Figur 4 Närmsta bostad i förhållande till anläggningen. Huvudsaklig bullerkälla när fartygen ligger vid kaj är de hjälpmotorer som används för drift av generatorerna för elförsörjningen ombord, kompressorer för tryckluftsproduktion till den 12 (14)

14 pneumatiska lossningen samt transportledningen som transporterar cement till silon. Cementa anser sig ha rådighet över transportledning och lossningens bullernivåer men däremot inte över fartygens bullerkällor vid gång. Bullermätning utfördes den 7 mars 2016 av Akustikbyrån på fartyget M/S Cyprus Cement. Eftersom cementdepån inte är i drift i nuläget har inventeringsmätning av ljudnivåer istället utförts när fartyget lossas i Norra hamnen i Malmö. M/S Cyprus motsvarar den typ av fartyg som kommer att trafikera depån, även om andra fartyg, men med samma tekniska egenskaper och bullervärden, kan förekomma. Ljudtrycksnivån för samtliga ljudkällor som förekommer ombord har mätts på ett avstånd av 1 meter från den aktuella ljudkällan och sedan räknats om till ljudeffektnivå. För areakällor har mätning gjorts med svepande mikrofon över hela ytan. Mätning har även gjorts i referenspositioner på längre avstånd från fartyget. Ljudnivån vid bostäder har sedan beräknats fram med utgångspunkt i de mätningar som är utförda. Beräkningarna visar på att Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller 3 uppfylls vid närmsta bostäder vid dygnets alla timmar. Inga skyddsåtgärder bedöms därför som nödvändiga. 13 Kända föroreningar i mark och byggnader Produktionsområdet har inte varit föremål för några speciella undersökningar avseende eventuella föroreningar i marken. Inga tidigare verksamheter finns registrerade på den plats där Cementa ligger. 14 Olyckor och onormal drift Cementas organisationsförhållanden, styrning och uppföljning av verksamheten är beskrivet i Cementas verksamhetssystem som är certifierat enligt ISO 9001 och och uppfyller kraven enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll (SFS:1998:901). Filtermaterial i stoftfilterna kan slitas ut och hål uppstå så att stoft släpps ut delvis orenat. Stoftet består av cementpartiklar som är visuellt synliga för personal på plats. Övervakning av filterfunktionen och visuell kontroll av utsläppspunkter förebygger längre driftsstörningar av stoftfilterna. Slangbrott på lastande bulkbilar och utrustning kan uppstå vilket leder till läckage av t.ex. oljor till mark och dagvattensystem. Oljetätningsdukar, som kan förhindra spill till dagvattenbrunnar och absorbera läckage, finns tillgängliga på anläggningen. Vid någon form av utsläpp vid lossningen kontaktar fartygspersonal och/eller depåpersonal Räddningstjänsten via SOS Alarm. Då all lossning sker med bemanning på landsidan i depån finns alltid möjlighet för Räddningstjänsten att släppas in på området. 3 Buller ska begränsas till en ekvivalent ljudnivå vid bostäder på 5 db(a) dagtid (kl ), 45 db(a) kvällstid (kl, ) och 40 db(a) under sön- och helgdagar samt nattetid (kl ) 13 (14)

15 Vid en eventuell kollision med angörande eller avgående fartyg i Kalmarviken eller någon fritidsbåt i området anropas Sjöfartsverkets VTS (Vessel Traffic Service) för lokala delar av Mälaren eller Sweden Rescue i Göteborg. Från dessa centraler samordnas räddningsinsatserna. När en sjöräddningscentral mottar en nödsignal på radio eller på annat sätt och meddelas om en nödsituation eller en befarad sådan, bedöms situationen varefter behövliga sjöräddningsenheter larmas. Samtidigt meddelas övriga fartyg som på grund av sina lägen i förhållande till nödpositionen och beroende på nödsituationens karaktär kan vara lämpade att ingripa. Under pågående sjöräddningsinsats står deltagande enheter i ständig radioförbindelse med sjöräddningscentralen, som leder aktionen. Sjöräddningscentralen, som har den samlade bilden av hela insatsen, föreslår arbetsfördelning och åtgärder. Befälhavare ombord på respektive enhet avgör, med hänsyn till den egna säkerheten om den föreslagna åtgärden är möjlig att genomföra. Sjöräddningscentralen tar vid behov kontakt med berörda myndigheter i land för omhändertagande av räddade, saneringsåtgärder etc. Cementprodukterna transporteras från fartyget till silos med ett mekaniskt transportsystem. Transportsystemet är försett med elektriska förreglingar vilket innebär att om någon enskild del i transportsystemet stannar så stoppas hela kedjan samt att silosarna är försedda med överfyllnadsvakter. Detta för att förebygga att överfyllnad sker. All lossning övervakas kontinuerligt av personal ombord på fartyget och av depåpersonal. Invändig rengöring av silosarna sker dels vid behov av underhåll och renovering på det invändiga fluidiseringssystemet och dels vid byte av cementkvalitet. I samband med rengöring kontrolleras även silosarnas status avseende eventuell sprickbildning och vatteninträngning. Silosarna har befunnits vara av god kondition i förhållande till sin ålder. Bullerstörning kan uppstå vid lagerhaveri eller fel på någon utrustning. Förebyggande underhåll på anläggningens utrustningar förebygger olägenheter. 15 Egenkontroll Ett förslag till nytt kontrollprogram kommer att inlämnas till tillsynsmyndighet efter att tillstånd för verksamheten har vunnit laga kraft. I kontrollprogrammet kommer en beskrivning av hur gällande villkor samt egenkontrollförordningen följs upp genom exempelvis rutiner och kontroller. Exempel på vad som kan komma att ingå är: Damning, nedskräpning Utsläpp till luft Hantering och lagring av avfall och kemiska produkter Buller 14 (14)