4 Penningmängds- och bankstatistik

Transkript

1 Finlands Banks regler för motparter och kunder Penningmängds- och bankstatistik 4 Penningmängds- och bankstatistik 4.1 Allmänna förordningar EU-rådets förordning (EG/2533/98) om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter 4.2 Förordningar avseende balansräkning ECB:s förordning (ECB/2001/13) om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut ECB:s förordning (ECB/2002/4) om rättelse av förordning ECB/2001/13 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut ECB:s förordning (ECB/2002/8) om ändring av förordning ECB/2001/13 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut ECB:s förordning (ECB/2003/10) om ändring av förordning ECB/2001/13 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut Bilaga 1 Kalender för rapportering, godkännande och korrigering av kassakrav ECB:s förordning (ECB/2004/21) om ändring av förordning ECB/2001/13 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut och förordning ECB/2001/18 om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag ECB:s förordning (ECB/2007/18) om ändring av förordning ECB/2001/13 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut Meddelande (2004/C 195/10) från ECB avseende föreläggandet av sanktioner vid åsidosättande av rapporteringskraven för balansräkningsstatistik Bilaga 2 System för efterlevnadskontroll av rapporteringskraven för balansstatistik för monetära finansinstitut, Finlands Banks promemoria ECB:s förordning (ECB/2008/32) om de monetära finansinstitutens balansräkningar (omarbetning) 4 1

2 Finlands Banks regler för motparter och kontohavare Penningmängdsoch bankstatistik 4.3 Förordningar avseende räntor ECB:s förordning (ECB/2001/18) om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och ickefinansiella företag ECB:s förordning (ECB/2009/7) om ändring av förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18) om statistik över räntesatser som tilllämpas av monetära finansinstitut på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag 4.4 Förordningar avseende investeringsfonder ECB:s förordning (ECB/2007/8) om statistik över tillgångar och skulder hos investeringsfonder 2

3 L 318/8 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av protokoll nr 3 om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad stadgan), särskilt artikel 5.4 i denna, med beaktande av Europeiska centralbankens (nedan kallad ECB) rekommendation ( 1 ), insamling av dessa uppgifter struktureras så att ECB snabbt och smidigt skall kunna använda statistik av hög kvalitet som speglar växlande ekonomiska och finansiella villkor samt tar hänsyn till uppgiftslämnarnas arbetsbörda. När detta görs måste uppmärksamhet riktas inte bara mot ECBS:s uppgifter och dess oavhängighet utan också mot att hålla nere de rapporterande tjänstemännens arbetsbörda så mycket som möjligt. med beaktande av Europaparlamentets yttrande ( 2 ), med beaktande av kommissionens yttrande ( 3 ), i enlighet med det förfarande som anges i artikel i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen samt i artikel 42 i stadgan, och (3) Det är därför önskvärt att fastställa en referenspopulation av uppgiftslämnare, dvs. de kategorier av berörda ekonomiska enheter och statistiktillämpningar till vilka ECB:s befogenheter på området statistik skall begränsas och bland vilka ECB genom sina föreskrivande befogenheter skall fastställa kretsen av faktiska uppgiftslämnare. av följande skäl: (1) I artikel 5.1 i stadgan krävs det att ECB, med de nationella centralbankernas stöd, skall samla in de statistiska uppgifter som behövs, antingen från de behöriga nationella myndigheterna eller direkt från de ekonomiska aktörerna, för att Europeiska centralbankssystemets (nedan kallat ECBS) uppgifter skall kunna utföras. För att underlätta utförandet av dessa uppgifter, enligt artikel 105 i fördraget, och då särskilt den monetära politiken, skall dessa statistiska uppgifter främst användas för att ta fram aggregerad statistik där de ekonomiska aktörernas identitet är irrelevant, men de kan även användas på nivån enskilda ekonomiska aktörer. I artikel 5.2 i stadgan krävs det att de nationella centralbankerna så långt som möjligt skall utföra de uppgifter som anges i artikel 5.1 i stadgan. I artikel 5.4 i stadgan krävs det att rådet skall fastställa kretsen av uppgiftsskyldiga fysiska och juridiska personer, sekretessföreskrifter samt lämpliga bestämmelser om genomförande och påföljder. De nationella centralbankerna får samarbeta med andra behöriga myndigheter, däribland nationella statistiska organ och andra aktörer som reglerar marknaden, för ändamålen i artikel 5.1 i stadgan. (4) En homogen population av uppgiftslämnare är nödvändig för upprättandet av en konsoliderad balansräkning för sektorn monetära finansinstitut i de deltagande medlemsstaterna, vars främsta syfte är att förse ECB med en heltäckande statistisk bild av den monetära utvecklingen i de deltagande medlemsstaterna, sedda som ett ekonomiskt område. ECB har upprättat och håller i en förteckning över monetära finansinstitut för statistikändamål som grundar sig på en gängse definition av dessa institut. (5) I nämnda gängse definition för statistikändamål specificeras det att monetära finansinstitut omfattar kreditinstitut som de definieras i gemenskapslagstiftningen och alla andra finansinstitut med hemvist i gemenskapen som mottager inlåning och/eller närbesläktade substitut för inlåning från andra enheter än monetära finansinstitut och, för egen räkning (åtminstone i ekonomiska termer), beviljar krediter och/eller gör investeringar i värdepapper. (2) För att statistiska uppgifter skall kunna bli ett effektivt instrument för genomförandet av ECBS:s uppgifter måste formerna och förfarandena för ( 1 ) EGT C 246, , s. 12. ( 2 ) EGT C 328, ( 3 ) Yttrandet avgivet den 8 oktober 1998 (ännu inte offentliggjort i EGT). (6) De postgiroinstitut som inte är monetära finansinstitut enligt den gängse definitionen för statistiska ändamål kan ändå underkastas ECB:s krav på rapportering av statistiska uppgifter på området penning- och bankverksamhetsstatistik samt betalningssystemsstatistik, eftersom de i betydande

4 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 318/9 utsträckning kan mottaga inlåning och/eller närbesläktade substitut för inlåning och företa betalningssystemsaffärer. (7) I Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet 1995 ( 1 ) (nedan kallat ENS 95) omfattar därför de monetära finansinstituten underavdelningarna centralbanken och andra monetära finansinstitut och kan endast utvidgas genom att kategorier av institut från underavdelningen övriga finansinstitut, utom försäkringsföretag och pensionsinstitut tas med. (12) Under de första åren efter införandet av den gemensamma valutan kan kostnadseffektiviteten kräva att ECB:s rapporteringskrav i fråga om statistiska uppgifter tillfredsställs genom övergångsförfaranden beroende på begränsningar i insamlingssystemen. Detta kan under de första åren av det gemensamma valutaområdet eventuellt medföra att, särskilt när det gäller den finansiella redogörelsen för betalningsbalansen, uppgifter om s.k. crossborderpositioner eller cross-bordertransaktioner i de deltagande medlemsstaterna kan sammanställas med användande av alla positioner eller transaktioner mellan de som har sin hemvist i en deltagande medlemsstat och de som har sin hemvist i andra länder. (8) Statistik om betalningsbalansen, den internationella investeringspositionen, värdepapper, elektroniska pengar och betalningssystem är nödvändiga för att ECBS skall kunna genomföra sina uppgifter på ett oavhängigt sätt. (9) Användningen av begreppen fysiska och juridiska personer i artikel 5.4 i stadgan måste tolkas på ett sätt som stämmer överens med medlemsstaternas praxis på området för penning-, bank- betalningsstatistik och omfattar därför även objekt som varken är fysiska eller juridiska personer enligt respektive nationell lagstiftning, men ändå faller inom de relevanta underavdelningarna i ENS 95. Uppgiftsskyldighet kan därför åläggas enheter som handelsbolag, filialer, företag för kollektiv investering i värdepapper och fonder som enligt respektive lands nationella lagstiftning inte åtnjuter status som juridisk person. I dessa fall åläggs uppgiftsskyldigheten de personer som enligt tillämplig nationell lagstiftning företräder de berörda enheterna i juridiska frågor. (13) Gränserna och villkoren för ECB:s rätt att förelägga sanktioner för åsidosättande av kraven i ECB:s förordningar och beslut har fastställts i rådets förordning (EG) nr 2532/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens rätt att förelägga sanktioner ( 2 ) i överensstämmelse med artikel 34.3 i stadgan. Nämnda förordning är underordnad den här förordningen när det gäller ECB:s rätt att införa sanktioner. Sanktionerna för åsidosättande av kraven i den här förordningen påverkar inte ECBS:s möjlighet att fastställa lämpliga bestämmelser för genomförande och påföljder i förhållande till sina motparter, inklusive partiell eller total utestängning av en uppgiftslämnare från penningpolitiska transaktioner i händelse av ett allvarligt åsidosättande av kravet på att rapportera statistiska uppgifter. (10) De statistiska balansräkningsrapporterna för de institut som nämns i artikel 19.1 i stadgan kan även användas för beräkning av de minimireserver som de kan krävas hålla. (14) Förordningar utfärdade av ECB enligt artikel 34.1 i stadgan ger inte icke-deltagande medlemsstater några rättigheter eller skyldigheter. (11) ECB-rådets uppgift är att fördela uppgifterna mellan ECB och de nationella centralbankerna när det gäller att insamla och verifiera statistiska uppgifter och deras genomförande och påföljder, med beaktande av principen i artikel 5.2 i stadgan, samt de uppgifter som kommer att skötas av nationella myndigheter inom ramen för deras behörighet, för att kunna ta fram statistik med jämn och hög kvalitet. (15) Med hänvisning till punkt 1 i protokoll nr 12 om vissa bestämmelser angående Danmark har Danmark i Edinburghbeslutet av den 12 december 1992 meddelat att det inte kommer att delta i den tredje etappen av Ekonomiska och monetära unionen. I enlighet med punkt 2 i sagda protokoll kommer därför alla artiklar och bestämmelser i fördraget och stadgan som avser undantag att tilllämpas på Danmark. ( 1 ) EGT L 310, , s. 1. ( 2 ) Se sida 4 i denna tidning.

5 L 318/10 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning (16) Enligt punkt 8 i protokoll nr 11 om vissa bestämmelser angående Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, är inte artikel 34 i stadgan tillämplig på Förenade kungariket såvida det inte deltar i tredje etappen av Ekonomiska och monetära unionen. (17) De statistiskuppgifter som behövs för att uppfylla ECB:s rapporteringskrav är inte desamma för deltagande som för icke-deltagande medlemsstater, men artikel 5 i stadgan gäller såväl deltagande som ickedeltagande medlemsstater. Detta förhållande och artikel 5 i fördraget medför en skyldighet att på nationell nivå utforma och genomföra alla de åtgärder som medlemsstaterna anser lämpliga för att kunna inhämta de statistiska uppgifter som behövs för att uppfylla ECB:s rapporteringskrav och för att i rätt tid fullborda förberedelserna på statistikområdet för att de skall bli deltagande medlemsstater. 18 i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier. (21) Den möjliga användningen av statistiska uppgifter för utförandet av de uppgifter ECBS har i enlighet med artikel 105 i fördraget, samtidigt som den samlade rapporteringsbördan minskas, medför att föreskrifterna om insynsskydd i denna förordning i viss utsträckning måste skilja sig från allmänna gemenskapsprinciper och internationella principer gällande insynsskyddade statistiska uppgifter, och särskilt från bestämmelserna om insynsskyddade statistiska uppgifter i rådets förordning (EG) nr 322/97 av den 17 februari 1997 om gemenskapsstatistik ( 2 ). Med förbehåll för denna punkt skall ECB ta hänsyn till de grundläggande principerna för gemenskapsstatistiken enligt artikel 10 i förordning (EG) nr 322/97. (18) Insynsskyddade statistiska uppgifter som ECB och de nationella centralbankerna måste erhålla för att kunna genomföra ECBS:s åligganden måste skyddas för att vinna och behålla uppgiftslämnarnas förtroende. När denna förordning är utfärdad kommer det inte längre att finnas anledning att åberopa bestämmelser om insynsskydd vilka hindrar utbyte av insynsskyddade statistiska uppgifter som rör ECBS:s åligganden enligt bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter ( 1 ). (19) I artikel 38.1 i stadgan föreskrivs det att ledamöterna i de beslutande organen och personalen i ECB och de nationella centralbankerna, även efter det att deras uppdrag har upphört, är förpliktade att inte lämna ut upplysningar som omfattas av sekretess, och i artikel 38.2 i stadgan föreskrivs det att för personer som har tillgång till uppgifter som enligt gemenskapsföreskrifter omfattas av sekretess skall de föreskrifterna gälla. (20) Varje brott mot de regler som gäller för ECB:s personal, antingen de begåtts med uppsåt eller av försumlighet, kan medföra disciplinära sanktioner och eventuellt laga straff för brott mot tystnadsplikten, enligt bestämmelserna i artiklarna 12 och (22) Föreskrifterna om insynsskydd i denna förordning gäller endast insynsskyddade statistiska uppgifter som lämnats till ECB för att ECBS skall kunna utföra sina uppgifter, och påverkar inte särskilda nationella bestämmelser eller gemenskapsbestämmelser som rör överlämnandet av andra typer av uppgifter till ECB. De regler för insynsskydd av statistiska uppgifter som tillämpas av nationella statistikinstitut och kommissionen på de uppgifter de samlar in för egen del måste respekteras. (23) När det gäller artikel 5.1 i stadgan skall ECB samarbeta på statistikområdet med gemenskapsinstitutioner och gemenskapsorgan, med behöriga myndigheter i medlemsstaterna eller i tredje land och med internationella organisationer. ECB och kommissionen kommer att fastställa lämpliga samarbetsformer på statistikområdet för att kunna utföra sina uppgifter på effektivast möjliga sätt i ett försök att begränsa uppgiftslämnarnas arbetsbelastning. (24) ECBS och ECB har anförtrotts uppgiften att utarbeta kraven på statistikrapportering så att denna kan vara i full gång vid den tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen (nedan kallat den tredje etappen). Förberedelser gjorda i tid på statistikområdet är av väsentlig betydelse för att ECBS skall kunna fullfölja sina uppgifter vid tiden för den tredje etappen. Ett väsentligt inslag i dessa förberedelser är antagandet före den tredje etappen ( 1 ) EGT L 281, , s. 31. ( 2 ) EGT L 52, , s. 1.

6 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 318/11 av ECB:s statistikförordningar. Det är önskvärt att under 1998 underrätta marknadsaktörer om de detaljerade bestämmelser som ECB kan anse sig behöva anta för att genomföra kraven på statistikrapportering. Det är därför nödvändigt att från och med dagen för den här förordningens ikraftträdande utrusta ECB med föreskrivande befogenheter. 6) elektroniska pengar: valuta som lagrats elektroniskt med hjälp av en teknisk anordning, däribland kontantkort, som i omfattande utsträckning kan användas för betalningar till andra enheter än utställaren utan att ett bankkonto nödvändigtvis ingår i transaktionen; dessa kort fungerar som instrument där inbetalning gjorts i förväg av innehavaren. (25) Bestämmelserna i denna förordning kan endast tilllämpas effektivt om alla deltagande medlemsstater i enlighet med artikel 5 i fördraget har antagit de åtgärder som behövs för att deras myndigheter skall ha befogenhet att fullt ut bistå och samarbeta med ECB i genomförandet av den kontroll av och den obligatoriska insamlingen av statistiska uppgifter. Artikel 2 Referenspopulation av uppgiftslämnare HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. 1. För att ECB:s rapporteringskrav ifråga om statistiska uppgifter skall efterlevas har ECB rätt att med hjälp av de nationella centralbankerna i överensstämmelse med artikel 5.2 i stadgan insamla statistiska uppgifter inom ramen för referenspopulationen av uppgiftslämnare och för vad som krävs för att utföra ECBS:a uppgifter. Artikel 1 Definitioner 2. Referenspopulationen skall omfatta följande uppgiftslämnare: I denna förordning avses med 1) ECB:s rapporteringskrav i fråga om statistiska uppgifter: de statistiska uppgifter som uppgiftslämnarna skall tillhandahålla och som är nödvändiga för att ECBS:s uppgifter skall kunna utföras, 2) uppgiftslämnare: de fysiska och juridiska personer som anges i artikel 2.3 och som är uppgiftsskyldiga enligt ECB:s rapporteringskrav i fråga om statistiska uppgifter, 3) deltagande medlemsstat: en medlemsstat som har infört den gemensamma valutan i enlighet med fördraget, 4) som har sin hemvist: den som har ett ekonomiskt intressecentrum i ett lands ekonomiska område som det beskrivs i bilaga A. I detta sammanhang avser s.k. cross-borderpositioner respektive cross-bordertransaktioner positioner respektive transaktioner i tillgångar och/eller skulder hos dem som har sin hemvist i deltagande medlemsstater, sedda som ett ekonomiskt område, gentemot de som har sin hemvist i icke-deltagande medlemsstater och/eller i tredje land, 5) internationell investeringsposition: balansräkningen mellan samtliga finansiella cross-bordertillgångar och -skulder, a) Fysiska och juridiska personer som kan hänföras till underavdelningarna centralbanken, andra monetära finansinstitut och övriga finansinstitut, utom försäkringsföretag och pensionsinstitut såsom de beskrivs i bilaga B och har sin hemvist i en medlemsstat i den utsträckning som är nödvändig för fullgörandet av ECB:s rapporteringskrav i fråga om penning-, bankoch betalningssystemsstatistik. b) Postgiroinstitut i den utsträckning som är nödvändig för att fullgöra ECB:s rapporteringskrav i fråga om penning-, bank- och betalningssystemsstatistik. c) Fysiska och juridiska personer som har sin hemvist i en medlemsstat, om de innehar s.k. cross-borderpositioner eller utför s.k. cross-bordertransaktioner och om de statistiska uppgifter som hänför sig till sådana positioner eller transaktioner är nödvändiga för att efterleva ECB:s rapporteringskrav ifråga om statistiska uppgifter som rör betalningsbalans och internationell investeringsposition. d) Fysiska och juridiska personer som har sin hemvist i en medlemsstat om statistiska uppgifter rörande de värdepapper eller de elektroniska pengar som ges ut av dem är nödvändiga för att efterleva ECB:s rapporteringskrav ifråga om statistiska uppgifter.

7 L 318/12 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning En enhet som annars skulle omfattas av definitionen i punkt 2, men, som enligt den nationella lagstiftningen i det land där den har sin hemvist, varken är en juridisk person eller en samling fysiska personer, fastän den kan ha rättigheter och skyldigheter, skall vara uppgiftslämnare. En sådan enhets rapporteringsplikt skall fullgöras av dess rättsliga företrädare. När en juridisk person, en samling av fysiska personer eller en enhet enligt första stycket i denna punkt har en filial i ett annat land, skall filialen vara uppgiftslämnare i sig själv, oavsett var huvudkontoret är beläget, så länge som filialen uppfyller villkoren i punkt 2, med undantag av kravet att inneha självständig rättskapacitet. Alla filialer i samma medlemsland skall betraktas som en enda filial när de tillhör samma underavdelning i ekonomin. En filials rapporteringsskyldighet skall fullgöras av de som är dess företrädare i juridiska frågor. Artikel 5 ECB:s föreskrivande befogenheter 1. ECB får anta förordningar som gäller utformning och genomförande av de rapporteringskrav på statistiska uppgifter som den ålägger den faktiska rapporteringspopulationen i deltagande medlemsstater. 2. Närhelst det finns anknytning till kommissionens krav på statistiska uppgifter, skall ECB samråda med kommissionen om förslag till förordningar för att garantera den enhetlighet som krävs för framtagandet av statistik som uppfyller deras respektive krav. Kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik skall inom ramen för sin behörighet delta i samarbetet mellan kommissionen och ECB. Artikel 3 Närmare bestämmelser för definitionen av kravet på rapportering av statistiska uppgifter I utformningen och åläggandet av rapporteringskrav skall ECB specificera den faktiska rapporteringspopulationen inom ramarna för referenspopulationen av uppgiftslämnare som den definieras i artikel 2. Utan hinder för fullgörandet av ECB:s rapporteringskrav a) skall ECB så långt som möjligt begränsa rapporteringsbördan, bl.a. genom att i görligaste mån använda befintlig statistik, b) skall ECB ta hänsyn till statistiska standarder på såväl gemenskapsnivå som internationell nivå, c) får ECB helt eller delvis befria särskilda klasser av uppgiftslämnare från sina krav på rapportering av statistiska uppgifter. Artikel 6 Rätt till verifikation och inhämtning av statistiskuppgifter 1. Om en uppgiftslämnare som har sin hemvist i en deltagande medlemsstat misstänks för åsidosättande, enligt artikel 7, av ECB:s rapporteringskrav ifråga om statistiska uppgifter, skall ECB, och i överensstämmelse med artikel 5.2 i stadgan, den nationella centralbanken i den berörda deltagande medlemsstaten, ha rätt att verifiera korrektheten och kvaliteten på de statistiska uppgifterna och att inhämta dem. Skulle de statistiska uppgifterna däremot vara nödvändiga för att visa att kraven på minimireserver efterlevs, skall verifikationen utföras i överensstämmelse med artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 2531/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens tillämpning av minimireserver ( 1 ). Rätten att verifiera statistiska uppgifter och inhämta sådana skall omfatta rätten att a) begära att dokument överlämnas, Artikel 4 b) granska uppgiftslämnarens räkenskaper och register, Medlemsstaternas förpliktelser c) ta kopior av eller göra utdrag ur sådana räkenskaper och register, och Medlemsstaterna skall organisera sig själva på statistikområdet och skall helt och fullt samarbeta med ECBS för att garantera att förpliktelserna i artikel 5 i stadgan fullgörs. d) begära skriftliga eller muntliga förklaringar. ( 1 ) Se sida 1 i denna tidning.

8 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 318/13 2. ECB eller den behöriga nationella centralbanken skall skriftligen meddela uppgiftslämnaren sitt beslut om verifikation av de statistiska uppgifterna eller om inhämtning; beslutet skall också ange tidsgränsen för efterkommande av verifikationskravet, de sanktioner som tillämpas i händelse av att kraven ej följs samt rätten till överprövning. ECB och den berörda nationella centralbanken skall underrätta varandra innan de begär sådana verifikationer. 3. För verifikation och inhämtning av statistiska uppgifter skall nationella förfaranden följas. Kostnaderna för förfarandet skall bäras av den berörda uppgiftslämnaren om det slås fast att uppgiftslämnaren har brutit mot kraven på rapportering av statistiska uppgifter. 4. ECB får utfärda förordningar som specificerar villkoren för att rätten att verifiera eller inhämta statistiska uppgifter skall få utövas. 5. Inom ramen för sin behörighet skall deltagande medlemsstaters nationella myndigheter ge nödvändigt bistånd till ECB och de nationella centralbankerna vid utövandet av de befogenheter som föreskrivs i denna artikel. 6. När en uppgiftslämnare motsätter sig eller hindrar verifikationsprocessen eller inhämtningen av de begärda statistiska uppgifterna, skall den deltagande medlemsstat i vilken uppgiftslämnarens lokaler är belägna ge nödvändigt bistånd, däribland tillförsäkra ECB eller den nationella centralbanken tillträde till uppgiftslämnarens lokaler för att de rättigheter som nämns i punkt 1 skall kunna utövas. b) de statistiska uppgifterna är oriktiga, ofullständiga eller har en form som inte överensstämmer med kraven. 3. Skyldigheten att tillåta ECB och de nationella centralbankerna att verifiera korrektheten och kvaliteten på de statistiska uppgifter som uppgiftslämnarna översänder till ECB eller den nationella centralbanken skall anses ha åsidosatts närhelst en uppgiftslämnare hindrar denna verksamhet. Sådana hinder omfattar, men är inte begränsade till, undanröjande av dokument och att ECB eller den nationella centralbanken nekas sådant fysiskt tillträde, vilket är nödvändigt för dem för utförandet av verifikationen eller inhämtningen. 4. ECB kan införa sanktioner enligt följande: a) Vid åsidosättande som det definieras i punkt 2 a, vite som inte överstiger euro per dag, totalt inte överstigande euro. b) Vid åsidosättande som det definieras i punkt 2 b, böter inte överstigande euro. c) Vid åsidosättande som det definieras i punkt 3, böter inte överstigande euro. 5. Sanktionerna i punkt 4 i denna förordning gäller utöver uppgiftslämnarens skyldighet att bära kostnaderna för verifikation och inhämtning enligt artikel Vid utövandet av de befogenheter som föreskrivs i denna artikel skall ECB agera i överensstämmelse med de principer och förfaranden som anges i förordning (EG) nr 2532/98. Artikel 7 Sanktioner 1. ECB skall ha rätt att förelägga de sanktioner som återfinns i denna artikel mot de uppgiftslämnare som har sin hemvist i den deltagande medlemsstaten och som inte efterlever kraven i denna förordning eller i ECB:s förordningar eller beslut om utformning och fastställande av ECB:s rapporteringskrav ifråga om statistiska uppgifter. 2. Skyldigheten att överlämna vissa statistiska uppgifter till ECB eller till de nationella centralbankerna skall anses ha åsidosatts om a) inga statistiska uppgifter erhålls av ECB eller den nationella centralbanken inom utsatt tid, eller Artikel 8 Föreskrifter om insynsskydd 1. I denna förordning och för de föreskrifter om insynsskydd vilka gäller de statistiska uppgifter som är nödvändiga för att ECB:s uppgifter skall kunna utföras, skall statistiska uppgifter vara insynsskyddade när de kan identifiera uppgiftslämnare eller andra juridiska eller fysiska personer, enheter eller filialer, antingen direkt genom namn, adress eller genom en officiellt tilldelad identitetskod, eller indirekt genom deduktion, och därvid röja uppgifter om individer. För att avgöra huruvida en uppgiftslämnare eller annan fysisk eller juridisk person, enhet eller filial går att identifiera skall hänsyn tas till allt som en tredje part kan använda för att identifiera sagda uppgiftslämnare eller juridiska person, fysiska person,

9 L 318/14 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning enhet eller filial. Statistiska uppgifter som hämtats från källor som är tillgängliga för allmänheten i enlighet med nationell lagstiftning är inte insynsskyddade. 2. Översändande från de nationella centralbankerna till ECB av insynsskyddade statistiska uppgifter skall äga rum i den utsträckning och med den typ av uppgifter som är nödvändigt för att ECB:s uppgifter skall kunna utföras av ECBS enligt artikel 105 i fördraget. 3. Uppgiftslämnare skall underrättas om vad de statistiska uppgifter som de lämnat kan komma att användas till på det statistiska området liksom övriga administrativa områden. Uppgiftslämnare skall ha rätt att erhålla information om den rättsliga grunden för överlämnandet och de vidtagna skyddsåtgärderna. 4. De insynsskyddade statistiska uppgifter som överlämnats till ECB skall uteslutande användas för ECBS utom i följande fall: c) Om den används på tillsynsområdet eller för utövande, i överensstämmelse med artikel 14.4 i stadgan, av andra uppgifter än de som nämns i stadgan. d) För att bevilja vetenskapliga forskningsorgan tillgång till insynsskyddade statistiska uppgifter som inte medger direkt identifiering. 6. Denna artikel hindrar inte att insynsskyddade statistiska uppgifter som samlats in för andra ändamål än att uppfylla ECB:s rapporteringskrav ifråga om statistiska uppgifter, eller förutom detta ändamål, används för dessa andra ändamål. 7. Denna artikel gäller endast insamling och överförande av insynsskyddade statistiska uppgifter för uppfyllandet av ECB:s rapporteringskrav ifråga om statistiska uppgifter. Den berör inte särskilda nationella föreskrifter eller gemenskapsföreskrifter om överförande av annan information till ECB. 8. Denna förordning påverkar inte tillämpningen av direktiv 95/46/EG. a) Om uppgiftslämnaren eller annan juridisk eller fysisk person, enhet eller filial som kan identifieras, uttryckligen har givit sitt samtycke till att sagda statistiska uppgifter får användas för andra ändamål. b) För att framställa särskild gemenskapsstatistik, till följd av en överenskommelse mellan kommissionen och ECB i överensstämmelse med artikel 9 i förordning (EG) nr 322/97. c) För att bevilja vetenskapliga forskningsorgan tillgång till insynsskyddade statistiska uppgifter som inte medger direkt identifiering, utan att det påverkar tilllämpningen av den nationella lagstiftningen, och med ett i förväg uttryckligen givet samtycke från den nationella myndighet som tillhandahöll uppgifterna. 5. De nationella centralbankerna skall använda de insynsskyddade statistiska uppgifter som samlats in för att uppfylla ECB:s rapporteringskrav uteslutande för utförandet av ECBS:s uppgifter utom i följande fall: a) Om uppgiftslämnaren eller den juridiska eller fysiska person, enhet eller filial som kan identifieras uttryckligen har givit sitt samtycke till att sagda statistiska uppgifter används för andra ändamål. b) Om de används på nationell nivå för statistiska ändamål till följd av en överenskommelse mellan de nationella statistikmyndigheterna och den nationella centralbanken, eller för framställning av gemenskapsstatistik i enlighet med artikel 9 förordning (EG) nr 322/97. I de fall då uppgifter inhämtade av nationella statistiska organ samt kommissionen överlämnas till ECB skall den här förordningen i fråga om insynsskydd för statistiska uppgifter, gälla utan att det påverkar förordning (EG) nr 322/ ECB och de nationella centralbankerna skall vidta alla nödvändiga rättsliga, administrativa, tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa skyddet av insynsskyddade statistiska uppgifter. ECB skall utforma gemensamma regler och miniminormer för att förhindra olagligt röjande och otillåten användning av uppgifter. Skyddsåtgärderna gäller alla insynsskyddade statistiska uppgifter såsom de definieras i punkt Medlemsstaterna skall anta alla nödvändiga åtgärder för att säkra skyddet för insynsskyddade statistiska uppgifter, inklusive lämpliga åtgärder för genomförande och påföljder vid eventuellt åsidosättande. Artikel 9 Slutbestämmelser Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Artikel 5, artikel 6.4 och artikel 8.9 skall tillämpas från och med den dag då denna förordning träder i kraft. Övriga artiklar skall tillämpas från och med den 1 januari 1999.

10 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 318/15 Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 23 november På rådets vägnar R. EDLINGER Ordförande

11 L 333/1 Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV I (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EG) nr 2423/2001 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut (ECB/2001/13) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter ( 1 ), särskilt artiklarna 5.1 och 6.4 i denna, ECB utfärda förordningar i den utsträckning som behövs för att genomföra ECBS uppgifter sådana dessa anges i stadgan, och i vissa fall, i bestämmelser som antagits av rådet i enlighet med artikel i fördraget. med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2531/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens tillämpning av minimireserver ( 2 ), särskilt artikel 6.4 i denna, och av följande skäl: (1) Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2819/98 av den 1 december 1998 angående en konsoliderad balansräkning för sektorn för monetära finansinstitut (ECB/1998/16) ( 3 ) har redan ändrats genom förordning (EG) nr 1921/200 (ECB/2000/8) ( 4 ). Eftersom nya omfattande ändringar nu görs är det önskvärt att sammanföra bestämmelserna i en enda rättsakt genom den här förordningen. (2) För att kunna utföra sina uppgifter är Europeiska centralbankssystemet (ECBS) beroende av att det framställs konsoliderade balansräkningar för de monetära finansinstituten (MFI). Huvudsyftet med en sådan balansräkning är att Europeiska centralbanken (ECB) skall få en heltäckande statistisk bild av den monetära utvecklingen i de deltagande medlemsstaterna, vilka ses som ett enda ekonomiskt område. Statistiken omfattar de sammanlagda finansiella tillgångarna och skulderna, i form av stocksiffror (utestående belopp), tillförlitliga uppgifter i fråga om låneflöden samt förbättrad flödesstatistik för MFI:s värdepappersinnehav. (4) Enligt artikel 5.1 i stadgan skall ECB med stöd från de nationella centralbankerna samla in de statistiska uppgifter som behövs för utförandet av ECBS uppgifter, antingen från de behöriga nationella myndigheterna eller direkt från de ekonomiska aktörerna. Enligt artikel 5.2 i stadgan skall de nationella centralbankerna så långt som möjligt utföra de uppgifter som anges i artikel 5.1. (5) Det kan bli nödvändigt, och minskar eventuellt rapporteringsbördan, att låta insamlingen av de statistikuppgifter från den faktiska uppgiftslämnande populationen som behövs för att uppfylla ECB:s statistikkrav utgöra en del av en mer omfattande datainsamling, som de nationella centralbankerna organiserar inom sitt eget ansvarsområde för andra syften i enlighet med gemenskapsrätten, nationell lag eller vedertagen praxis. Detta gäller under förutsättning att det inte finns risk för att ECB:s statistikkrav åsidosätts. För att främja öppenhet och insyn är det i sådana fall lämpligt att uppgiftslämnarna underrättas om att uppgifter samlas in även för andra statistikändamål. I särskilda fall kan ECB använda sig av sådan statistik för att uppfylla statistikkraven. (3) Enligt bestämmelserna i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (nedan kallat fördraget) och enligt stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad stadgan) skall ( 1 ) EGT L 318, , s. 8. ( 2 ) EGT L 318, , s. 1. ( 3 ) EGT L 356, , s. 7. ( 4 ) EGT L 229, , s. 34. (6) Enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 2533/98 skall ECB specificera den faktiska uppgiftslämnande populationen inom ramen för referenspopulationen av uppgiftslämnare. Enligt samma artikel har ECB rätt att helt eller delvis befria särskilda kategorier av uppgiftslämnare från kraven på rapportering av statistiska uppgifter. Enligt artikel 6.4 i samma förordning får ECB utfärda förordningar som anger under vilka förutsättningar rätten att verifiera eller inhämta statistiska uppgifter skall få utövas.

12 L 333/ Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV (7) Enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 2531/98 har ECB rätt att anta förordningar och beslut i syfte att undanta institut från kassakrav (kravet på minimireserver), att närmare ange hur skulder gentemot andra institut får uteslutas eller avräknas från kassakravsbasen och att fastställa skilda kassakravskvoter för vissa kategorier av skulder. Enligt artikel 6 har ECB rätt att från instituten samla in den information som behövs för tillämpningen av kassakravet och att kontrollera riktigheten och tillförlitligheten på den information som instituten tillhandahåller för att visa att de uppfyller kassakraven. För att minska den sammanlagda rapporteringsbördan för instituten är det önskvärt att de statistiska uppgifterna från de månatliga balansräkningarna även används för den återkommande beräkningen av kassakravsbasen för kreditinstitut som omfattas av ECBS kassakravssystem. (8) Enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 2533/98 skall medlemsstaterna organisera sig själva på statistikområdet och samarbeta helt och fullt med ECBS för att garantera att förpliktelserna enligt artikel 5 i stadgan fullgörs. gemenskapens sekundärrätt rörande publika aktiebolag. Dessa definitioner har anpassats för denna förordning. Dessa förfaranden påverkar inte möjligheten att inneha kassakravsmedel genom ombud. (12) ECB:s monetära statistik grundar sig på balansräkningsstatistik som samlas in från MFI i enlighet med förordning (EG) nr 2819/98 (ECB/1998/16). Den utformades under den andra etappen av Ekonomiska och monetära unionen och ansågs innefatta endast ett minimum av de uppgifter som behövs för penningpolitiska ändamål. Förordningen omfattade dessutom bara insamling av balansräkningsstatistik över stockar, däremot inte sådana uppgifter om justeringar för omvärderingar som behövs för sammanställning av flödesstatistik för motposterna i det breda penningmängdsaggregatet M3, på vilken tillväxttakten beräknas. Eftersom dessa sammanställningar var så begränsade, har det blivit nödvändigt med en förbättring av MFI:s balansräkningsstatistik. (9) Även om de förordningar som ECB utfärdar med stöd av artikel 34.1 i stadgan inte medför några rättigheter eller skyldigheter för icke deltagande medlemsstater är ändå artikel 5 i stadgan tillämplig på såväl deltagande som icke deltagande medlemsstater. I förordning (EG) nr 2533/98 erinras om att artikel 5 i stadgan tillsammans med artikel 5 i fördraget medför en skyldighet för de icke deltagande medlemsstaterna att på nationell nivå utforma och genomföra alla de åtgärder som de anser lämpliga för att kunna inhämta de statistiska uppgifter som behövs för att uppfylla ECB:s rapporteringskrav och för att i tid fullborda förberedelserna på statistikområdet för att de skall bli deltagande medlemsstater. (10) För att underlätta ECB:s och kreditinstitutens likviditetshantering skall kassakraven bekräftas senast den första dagen av uppfyllandeperioden. I undantagsfall kan behov uppstå för kreditinstitut att rapportera om ändringar av kassakravsbasen eller av kassakrav som har bekräftats. Förfarandena för att bekräfta eller godkänna kassakrav påverkar inte uppgiftslämnarnas skyldighet att alltid rapportera korrekta statistiska uppgifter eller ändra felaktiga statiska uppgifter som de eventuellt redan rapporterat. (13) Det är nödvändigt att utöka kraven på månadsvisa uppgifter till att omfatta en uppdelning av inlåning på undersektorer och dessutom på löptid/valuta och av utlåning på undersektorerna löptid och ändamål, eftersom dessa uppdelningar anses viktiga för penningpolitiska ändamål. Häri skall även ingå uppgifter som tidigare endast lämnats kvartalsvis. (14) Det är nödvändigt att snabbt utarbeta stock- och flödesstatistik för penningmängdsaggregaten och motposterna. Utifrån den konsoliderade balansräkningen över stockar skall flödesstatistik tas fram med hjälp av kompletterande statistiska uppgifter om växelkursförändringar, övriga värdeförändringar på värdepapper, av- och nedskrivningar på lån och övriga justeringar såsom omklassificeringar. (15) Det är nödvändigt att säkra tillgången på tillräckligt överensstämmande och högkvalitativa uppgifter om avoch nedskrivningar på lån genom att begära rapporter härom från uppgiftslämnarna. Även prisförändringar på värdepapper behöver rapporteras. (11) Det är nödvändigt att fastställa särskilda förfaranden för fusioner och uppdelningar som rör kreditinstitut för att klargöra institutens skyldigheter i fråga om kassakrav. Definitionerna av fusioner och uppdelningar i denna förordning baseras på definitioner som redan finns i (16) Den särskilda kategorin penningmarknadspapper i balansräkningen tas bort och slås samman med uppgiftskategorin emitterade värdepapper under skulder. Instrument som hänförs till den kategorin kommer att föras in under emitterade skuldebrev och fördelas efter ursprunglig löptid. En motsvarande omfördelning har gjorts på tillgångssidan i MFI:s balansräkning.

13 L 333/3 Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV (17) När termen inlåning definieras bör hänsyn även tas till saldon på kontantkort avseende elektroniska pengar. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. 3. Listan över MFI för statistiska ändamål skall tjäna enbart som informationskälla. Om den senast tillgängliga versionen av listan enligt punkt 2 är felaktig skall ECB emellertid inte besluta om sanktioner för enheter som underlåtit att på ett korrekt sätt fullgöra sin rapporteringsskyldighet i den mån som underlåtenheten beror på att enheten i god tro utgått från den felaktiga listan. Artikel 1 Definitioner I denna förordning används termerna uppgiftslämnare, deltagande medlemsstat, hemvist/hemmahörande/inhemsk med den betydelse som framgår av artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98 avseende uppgiftslämnare, deltagande medlemsstat och som har sin hemvist. Artikel 2 Faktisk uppgiftslämnande population 1. Den faktiska uppgiftslämnande populationen skall bestå av MFI med hemvist i de deltagande medlemsstaternas territorium. För statistiska ändamål avses med sådana MFI kreditinstitut enligt gemenskapsrättens definition samt alla andra finansinstitut vilkas verksamhet består i att de tar emot inlåning eller nära substitut till inlåning från andra enheter än MFI och i att de för egen räkning (åtminstone i ekonomisk bemärkelse) beviljar krediter eller placerar i värdepapper. 2. De nationella centralbankerna får bevilja undantag för små MFI med det förbehållet att de MFI som bidrar till den månatliga konsoliderade balansräkningen skall utgöra minst 95 % av den sammanlagda MFI-balansräkningen avseende stocksiffror i varje deltagande medlemsstat. De nationella centralbankerna skall kontrollera att detta villkor är uppfyllt i så god tid att de vid behov kan bevilja eller återkalla undantag med verkan från varje års början. Artikel 3 Lista över MFI för statistiska ändamål 1. ECB skall upprätta och underhålla en lista över MFI för statistiska ändamål i enlighet med de klassifikationsprinciper som anges i del 1.I i bilaga I och med beaktande av de krav i fråga om frekvens och tidsramar som följer av att listan skall användas i samband med ECBS kassakravssystem. ECB:s direktion skall vara behörig att upprätta och uppdatera listan. 2. De nationella centralbankerna och ECB skall se till att listan över MFI för statistiska ändamål och uppdaterade versioner därav på lämpligt sätt hålls tillgänglig för de berörda instituten, bland annat på elektronisk väg, över Internet eller på begäran av berörda uppgiftslämnare på papper. Artikel 4 Skyldigheter i fråga om statistikrapportering 1. För att konsoliderade balansräkningar skall kunna upprättas regelbundet avseende stocksiffror och flöden för MFI-sektorn skall den faktiska uppgiftslämnande populationen varje månad lämna statistiska uppgifter om sin balansräkning vid månadens slut tillsammans med månadsvisa justeringar av flödessiffror för av- och nedskrivningar på lån samt justeringar för prisförändringar på innehav av värdepapper under rapporteringsperioden till den nationella centralbanken i den medlemsstat där MFI har sitt hemvist. Ytterligare detaljuppgifter om vissa av balansräkningens poster skall lämnas varje kvartal i form av stocksiffror. 2. De statistiska uppgifter som krävs anges i bilaga I till den här förordningen. 3. De nödvändiga statistiska uppgifterna skall lämnas i enlighet med de minimistandarder för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering som anges i bilaga IV till den här förordningen. 4. De nationella centralbankerna skall fastställa och genomföra de förfaranden som skall användas när den faktiska uppgiftslämnande populationen skall lämna sina uppgifter och därvid ta hänsyn till nationella förhållanden. De nationella centralbankerna skall säkerställa att de nödvändiga statistiska uppgifterna tillhandahålls genom dessa förfaranden och att de ger möjlighet till vederbörlig kontroll av att minimistandarderna enligt punkt 3 för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering följs. 5. De undantag som avses i artikel 2.2 skall minska MFI:s skyldigheter i fråga om statistikrapportering enligt följande: Kreditinstitut som omfattas av sådana undantag skall fullgöra de begränsade rapporteringsskyldigheter som anges i bilaga II till den här förordningen. Små MFI som inte är kreditinstitut skall fullgöra de begränsade rapporteringsskyldigheter som anges i bilaga III till den här förordningen. Små MFI kan välja att inte utnyttja undantagen utan i stället fullgöra de fullständiga rapporteringsskyldigheterna. 6. Utan att det påverkar tillämpningen av undantaget enligt artikel 2.2 kan de nationella centralbankerna medge undantag för penningmarknadsfonder från rapporteringen om justeringar för omvärderingar och slopa skyldigheten för dem att rapportera om justeringar för omvärderingar.

14 L 333/ Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV 7. De nationella centralbankerna kan medge undantag avseende tidsintervallet och tidsramarna för rapportering om prisomvärderingar avseende värdepapper och begära in dessa uppgifter kvartalsvis och enligt samma tidsramar som för stockuppgifter, under förutsättning att följande tvingande minimikrav uppfylls: Uppgiftslämnare skall lämna relevanta uppgifter till de nationella centralbankerna om värderingspraxis, inbegripet siffror på hur stor procentuell del av innehavet av dessa instrument som omfattas av de olika värderingsmetoderna. Om det görs en betydande prisomvärdering, skall de nationella centralbankerna ha rätt att begära kompletterande upplysningar från uppgiftslämnaren rörande den månad då detta inträffade. 8. Om det sker en fusion, en uppdelning eller någon annan omorganisation som kan påverka uppgiftslämnandet skall den berörda uppgiftslämnaren så snart avsikten att genomföra en sådan åtgärd har offentliggjorts och i god tid innan fusionen, uppdelningen eller omorganisationen träder i kraft underrätta berörd nationell centralbank om de förfaranden som planeras för att uppfylla rapporteringskraven enligt den här förordningen. Artikel 5 Användning av inrapporterade statistiska uppgifter inom ramen för förordning (EG) nr 2818/98 (ECB/1998/15) 1. De uppgifter som kreditinstitut lämnar enligt den här förordningen skall användas av respektive kreditinstitut för att beräkna dess kassakravsbas i enlighet med Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2818/98 av den 1 december 1998 angående tillämpningen av minimireserver (kassakrav) (ECB/1998/15) ( 1 ), ändrad genom förordning (EG) nr 1921/2000 (ECB/2000/8). Varje kreditinstitut skall särskilt använda uppgifterna för att kontrollera att det har uppfyllt sitt kassakrav under uppfyllandeperioden. 2. Utan att det påverkar tillämpningen av uppgiftslämnarnas skyldigheter enligt artikel 4 och bilaga IV i den här förordningen får kreditinstitut som omfattas av kassakrav rapportera ändringar av kassakravsbasen och kassakravet enligt förfarandet i artikel 5 i förordning (EG) nr 2818/98 (ECB/1998/15). 3. Särskilda bestämmelser och övergångsbestämmelser för tillämpningen av ECBS kassakravssystem anges i bilaga II till den här förordningen. De särskilda bestämmelserna i den bilagan skall gälla framför bestämmelserna i förordning (EG) nr 2818/98 (ECB/1998/15). Artikel 6 Kontroll och tvångsvis insamling Rätten att kontrollera och att tvångsvis samla in de uppgifter som uppgiftslämnarna skall lämna i enlighet med kraven i fråga om statistikrapportering i den här förordningen skall utövas av de nationella centralbankerna, utan att detta påverkar ECB:s rätt att själv utöva denna rätt. Rätten skall särskilt utövas då ett institut som ingår i den faktiska uppgiftslämnande populationen inte uppfyller de minimistandarder för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering som anges i bilaga IV till den här förordningen. Artikel 7 Övergångsbestämmelser Övergångsbestämmelser för tillämpningen av delar av förordningen har tagits in i bilaga V till den här förordningen. Artikel 8 Upphävande 1. Förordning (EG) nr 2819/98 (ECB/1998/16) skall upphöra att gälla. 2. Hänvisningar till den upphävda förordningen skall gälla som hänvisningar till den här förordningen. Artikel 9 Slutbestämmelser Denna förordning skall träda i kraft den 1 januari Utfärdad i Frankfurt am Main den 22 november För ECB-rådet Willem F. DUISENBERG Ordförande ( 1 ) EGT L 356, , s. 1.

15 L 333/5 Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV BILAGA I KRAV PÅ STATISTIKRAPPORTERING SAMT KLASSIFIKATIONSPRINCIPER DEL 1 Statistikkrav för de monetära finansinstituten Inledning Syftet är att en ändamålsenligt uppställd konsoliderad balansräkning regelbundet skall tas fram för penningskapande finansinstitut i de deltagande medlemsstaterna, sedda som ett enda ekonomiskt område. Balansräkningen skall anges i stockar och flöden samt bygga på en heltäckande och homogen monetär sektor och uppgiftslämnande population. Statistiksystemet för de deltagande medlemsstaterna avseende den konsoliderade balansräkningen för MFI-sektorn har därför följande två huvudkomponenter: En lista över MFI för statistiska ändamål. En specifikation av den statistik som dessa MFI skall lämna varje månad respektive varje kvartal. Statistiken från MFI samlas in av de nationella centralbankerna enligt nationella förfaranden som bygger på de harmoniserade definitioner och klassifikationsprinciper som anges i den här bilagan. I. Monetära finansinstitut 1. Europeiska centralbanken (ECB) skall upprätta och regelbundet uppdatera listan över MFI för statistiska ändamål enligt klassifikationsprinciperna nedan. En viktig aspekt i sammanhanget är innovationer på det finansiella området, vilka i sig är påverkade av den inre marknadens utveckling och övergången till den ekonomiska och monetära unionen. Båda dessa faktorer påverkar de finansiella instrumentens egenskaper och kan medföra att instituten ändrar inriktning på sin verksamhet. Rutiner för övervakning och fortlöpande kontroll säkerställer att MFIlistan alltid är aktuell, exakt, så homogen som möjligt och tillförlitlig för statistiska ändamål. I listan anges också huruvida de enskilda instituten enligt gällande regler omfattas av Europeiska centralbankssystemets (ECBS) kassakravssystem (krav på att hålla minimireserver). 2. Enligt definitionen i artikel 2.1 i den här förordningen inbegriper följaktligen MFI-sektorn två stora grupper av inhemska finansinstitut utöver centralbankerna, nämligen dels kreditinstitut enligt gemenskapslagstiftningens definition ( ett företag vars verksamhet består i att från allmänheten ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel ( 1 ) och att bevilja krediter för egen räkning eller institut för elektroniska pengar i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/46/EG av den 18 september 2000 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet ) (EGT L 275, , s.39) ( 2 ), dels andra MFI, dvs. andra inhemska finansinstitut som uppfyller kriterierna för ett MFI, oavsett vilken verksamhet de bedriver. Avgörande för klassificeringen är i vilken utsträckning instrument emitterade av sådana andra MFI kan räknas som substitut till sådan inlåning som kreditinstitut tar emot, detta förutsatt att instituten i övrigt uppfyller kriterierna för MFI. 3. I Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut undantas vissa enheter från fullständig tillämpning av direktivet. Dessa undantagna enheter skall omfattas av den här förordningen, förutsatt att de uppfyller kriterierna för MFI. 4. I vilken utsträckning instrument emitterade av andra finansinstitut än kreditinstitut kan räknas som substitut till inlåning beror på instrumentens likviditet, definierad som en kombination av faktorerna överförbarhet, konvertibilitet, värdesäkerhet och omsättningsbarhet, och där så är lämpligt även instrumentens löptid. 5. Vid fastställandet av i vilken utsträckning ett instrument kan utgöra substitut till inlåning enligt punkten ovan skall begreppen nedan användas med följande betydelser: överförbarhet: innebär att de medel som är bundna i ett finansiellt instrument kan lösgöras med hjälp av betalningsmedel som check, girering, direktdebitering eller liknande. ( 1 ) Inklusive medel som härrör från försäjning till allmänheten av bankers skuldförbindelser. ( 2 ) Artikel 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 200/12/EG av den 20 mars 2000 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (EGT L 126, , s. 1), ändrat genom direktiv 2000/28/EG av den 18 september 2000 (EGT L 275, , s. 37).

16 L 333/ Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV konvertibilitet: avser möjligheten till och kostnaden för konvertering av instrumentet mot kontanter eller överförbar inlåning. De skattemässiga fördelar som går förlorade genom konverteringen kan ses som en straffavgift som minskar graden av likviditet. värdesäkerhet: innebär att ett finansiellt instruments exakta kapitalvärde i nationell valuta är känt i förväg. omsättningsbarhet: anses föreligga om värdepapper är föremål för offentlig notering och regelbunden handel på en reglerad marknad. För andelar i öppna värdepappersfonder finns det ingen marknad i sedvanlig mening. Placerarna får emellertid information om den dagliga noteringen för fondandelarna och kan ta ut sina andelar till den kursen. 6. Bland värdepappersfonderna (collective investment undertaking) uppfylls likviditetskravet av penningmarknadsfonder (money market funds), vilka därför räknas till MFI-sektorn. En penningmarknadsfond definieras som en värdepappersfond, vars andelar i fråga om likviditet utgör nära substitut till inlåning, och som huvudsakligen investerar i penningmarknadsinstrument, andelar i penningmarknadsfonder, andra överförbara skuldförbindelser med en återstående löptid upp till ett år, insättningar i bank, eller strävar efter en avkastning som ligger nära räntorna på penningmarknadsinstrument. De upplysningar som behövs för att fastställa om det rör sig om en penningmarknadsfond skall kunna utläsas av värdepappersfondens offentliga emissionsprospekt, liksom av fondregler, stiftelseurkund, stadgar, lokala bestämmelser, teckningsdokumentation, placeringsavtal, marknadsföringsmaterial eller andra handlingar med liknande status. 7. Vid fastställandet av om det rör sig om en penningmarknadsfond enligt punkt 6 skall begreppen nedan användas med följande betydelser: värdepappersfond: ett företag vars enda syfte är att företa kollektiva investeringar med kapital från allmänheten och vars andelar på begäran av innehavarna återköps eller inlöses direkt eller indirekt med medel ur företagets tillgångar. Sådana företag kan bildas med stöd av lag, antingen på avtalsrättslig grund (värdepappersfonder som förvaltas av fondbolag), enligt trustlagstiftning (unit trusts) eller på bolagsrättslig grund (investmentbolag). bankinlåning: kontantinsättningar hos kreditinstitut som återbetalas på anfordran eller efter en uppsägningstid upp till tre månader, eller efter en överenskommen löptid upp till två år, inbegripet belopp som betalas till kreditinstitut vid överlåtelse av värdepapper inom ramen för återköpstransaktioner eller i samband med värdepapperslån. nära substitut till inlåning likviditetsmässigt: möjligheten att under normala marknadsförhållanden på begäran av innehavaren kunna återköpa, inlösa eller överföra andelar i värdepappersfonder på ett sådant sätt att andelarnas likviditet är jämförbar med likviditeten hos inlåning. huvudsakligen: minst 85 % av investeringsportföljen. penningmarknadsinstrument: de kategorier av överförbara skuldförbindelser som normalt är föremål för handel på penningmarknaden (t.ex. bankcertifikat, företagscertifikat, bankväxlar och statliga och kommunala skuldförbindelser) eftersom de har följande egenskaper: i) De är likvida, dvs. de kan återköpas, inlösas eller säljas till begränsad kostnad (låg provision och liten marginal mellan köp- och säljkurs) och avvecklas snabbt. ii) iii) iv) De har en djup marknad, dvs. de är föremål för handel på en marknad som kan absorbera stora transaktionsvolymer, och handel med sådana stora volymer får bara begränsad inverkan på instrumentens pris. De har värdesäkerhet, dvs. deras värde kan exakt fastställas vid varje tid eller minst en gång i månaden. De medför en låg ränterisk, dvs. de har en återstående löptid på upp till ett år eller är föremål för regelbundna räntejusteringar mot bakgrund av utvecklingen på penningmarknaden minst en gång om året. v) De medför en låg kreditrisk i den bemärkelsen att de antingen är noterade på en fondbörs eller är föremål för handel på andra reglerade, erkända marknadsplatser som bedriver regelbunden verksamhet och som är öppna för allmänheten, har emitterats enligt bestämmelser om skydd för investerare och insättningar, har emitterats av stater, delstater eller kommuner, centralbanker i deltagande medlemsstater, Europeiska unionen, ECB, Europeiska investeringsbanken, en icke-medlemsstat eller om denna är en federal stat även en av dess delstater, eller offentliga internationella organisationer som en eller flera medlemsstater tillhör,

17 L 333/7 Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV av enheter som är föremål för tillsyn enligt kriterier fastställda i gemenskapslagstiftningen, eller av enheter som omfattas av och efterlever tillsynsregler som av de behöriga myndigheterna anses vara minst lika stränga som gemenskapslagstiftningens, eller med garanti från en sådan enhet, eller av företag vilkas värdepapper är noterade på en fondbörs eller är föremål för handel på andra reglerade, erkända marknadsplatser som bedriver regelbunden verksamhet och är öppna för allmänheten. 8. I det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 95) indelas finansinstitut klassificerade som MFI i två undersektorer, nämligen centralbanker (S.121) ( 1 ) och andra monetära finansinstitut (S.122). II. Redovisningsregler De redovisningsregler som MFI tillämpar finns i de nationella genomförandereglerna av rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut ( 2 ) och övriga tillämpliga internationella standarder. Utan att det påverkar rådande redovisningspraxis och nettningsrutiner i medlemsstaterna skall alla finansiella tillgångar och skulder redovisas brutto för statistiska ändamål. III. En konsoliderad balansräkning byggd på månadsvisa ställningsuppgifter Syfte 1. Syftet med balansräkningen är att tillhandahålla månadsdata om MFI:s verksamhet när det gäller ställningsuppgifter. Uppgifterna skall vara tillräckligt detaljerade för att ECB skall få en heltäckande statistisk bild av den monetära utvecklingen i de deltagande medlemsstaterna, sedda som ett enda ekonomiskt område, och få möjlighet att beräkna penningmängdsaggregat och motposter för hela området på ett flexibelt sätt. Den månadsstatistik avseende enskilda ställningsuppgifter som lämnas av kreditinstitut som omfattas av ECBS kassakravssystem används dessutom för beräkning av kassakravsbasen för dessa institut i enlighet med Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2818/98 av den 1 december 1998 angående tillämpningen av minimireserver (kassakrav) (ECB/1998/15) ( 3 ), ändrad genom förordning (EG) nr 1921/2000 (ECB/2000/8) ( 4 ). Den månadsvisa rapporteringen av ställningsuppgifter skall ske enligt tabell 1. De uppgifter som skall redovisas i de tunnstreckade cellerna ( 5 ) lämnas endast av kassakravspliktiga kreditinstitut (se bilaga II för ytterligare detaljer). Denna rapportering är obligatorisk med undantag för rapporteringen avseende inlåning med uppsägningstid över två år, som tills vidare är frivillig. I del 3 i den här bilagan finns detaljerade definitioner av de instrument som omfattas. Krav 2. ECB skall sammanställa penningmängdsaggregaten för de deltagande medlemsstaternas territorium i form av utestående belopp (stockar). Penningmängden omfattar sedlar och mynt i omlopp och MFI:s övriga monetära skulder (inlåning och andra finansiella instrument som är nära substitut till inlåning). Övriga poster i MFI-balansräkningen är motposter till penningmängden. ECB sammanställer även flöden som härrör från stockarna och från andra uppgifter, inklusive sådana som ges in av MFI (se avsnitt V). 3. ECB vill ha statistiken uppdelad på kategorier avseende instrument/löptider, valutor och motparter. Eftersom kraven är olika för skulder och tillgångar behandlas de båda sidorna i MFI-balansräkningen var för sig se tabell A i del 2 av den här bilagan. i) Instrument- och löptidskategorier a) Skulder 4. För att penningmängdsaggregat skall kunna beräknas för de deltagande medlemsstaterna måste instrumenten klassificeras i lämpliga kategorier. Dessa är följande: utelöpande sedlar och mynt, inlåning, utgivna andelar i penningmarknadsfonder, emitterade värdepapper, eget kapital och reserver och övriga skulder. För att särskilja monetära och icke-monetära skulder delas inlåningen dessutom in i inlåning över natten, inlåning med överenskommen löptid, inlåning med uppsägningstid och återköpsavtal (repor). ( 1 ) Denna hänvisning liksom hänvisningarna längre fram avser sektorer och undersektorer enligt klassificeringen i ENS 95. ( 2 ) EGT L 372, , s. 1. ( 3 ) EGT L 356, , s. 1. ( 4 ) EGT L 229, , s. 34. ( 5 ) Kreditinstituten får rapportera positioner gentemot MFI exklusive kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB:er i stället för gentemot MFI och kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB:er, förutsatt att detta inte innebär att detaljuppgifter går förlorade och att inga rubriker i fet stil påverkas.

18 L 333/ Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV 5. Uppdelning efter ursprunglig löptid kan användas i stället för klassificering efter instrumenttyp i de fall där de finansiella instrumenten på de olika marknaderna inte är fullt jämförbara. Indelningen efter ursprunglig löptid (eller uppsägningstid) är följande: för inlåning med överenskommen löptid upp till ett år, över ett år och upp till två år och över två år, och för inlåning med uppsägningstid upp till tre månader, över tre månader och upp till två år och över två år. Repor delas inte upp efter löptid eftersom de i regel är mycket kortfristiga (oftast med en ursprunglig löptid under tre månader). Skuldebrev emitterade av MFI delas upp på löptidskategorierna upp till ett år, över ett år och upp till två år och över två år. Andelar i penningmarknadsfonder behöver inte delas upp efter löptid. b) Tillgångar 6. MFI:s tillgångar indelas i följande kategorier: kassa, utlåning, obligationer och andra räntebärande värdepapper, andelar i penningmarknadsfonder, aktier och andra andelar, anläggningstillgångar och övriga tillgångar. En uppdelning efter ursprunglig löptid (upp till ett år, över ett år och upp till fem år och över fem år) skall göras av MFI-lån till motparter med hemvist i deltagande medlemsstater (andra än MFI och offentliga sektorn), allt efter underkategorier, och dessutom efter ändamål när det gäller MFI-lån till hushållen. En uppdelning efter löptid skall även göras av MFI:s innehav av skuldförbindelser emitterade av övriga MFI i de deltagande medlemsstaterna. Innehavet skall delas upp i löptidskategorierna upp till ett år, över ett år och upp till två år och över två år för att möjliggöra nettning av inbördes MFI-innehav av instrumentet i fråga vid beräkningen av penningmängdsaggregaten. ii) Valutor 7. ECB måste ha möjlighet att definiera penningmängdsaggregaten på ett sådant sätt att de inbegriper saldon i samtliga valutor tillsammans eller endast saldon uttryckta i euro. Eurosaldon skall därför redovisas separat för de balansräkningsposter som kan användas för beräkning av penningmängdsaggregaten. iii) M o t p a r t e r 8. För beräkningen av penningmängdsaggregat och deras motposter för samtliga deltagande medlemsstater måste det fastställas vilka av motparterna i de deltagande medlemsstaternas territorium som bildar innehavarsektorn för penningmängden. Inhemska motparter och motparter i andra deltagande medlemsstater redovisas separat och behandlas på exakt samma sätt i alla statistikuppdelningar. Motparter utanför de deltagande medlemsstaternas territorium behöver inte delas upp efter land i månadsstatistiken. 9. Motparter i de deltagande medlemsstaterna särredovisas enligt ländernas nationella sektorsklassificering eller enligt deras indelning i institutionella enheter i enlighet med listan över MFI för statistiska ändamål och de riktlinjer för statistisk klassificering av kunder som ges i ECB:s Money and Banking Statistics Sector Manual ( Guidance for the statistical classification of customers ), som följer klassificeringsprinciper som överensstämmer med ENS 95 så långt det är möjligt. För att innehavarsektorn för penningmängden i de deltagande medlemsstaterna skall kunna avgränsas delas motpartsgruppen icke-mfi upp på offentlig sektor (S.13), varvid staten (S.1311) redovisas separat under inlåning totalt, och övriga inhemska sektorer. För att kunna beräkna en månatlig sektorsvis uppdelning av penningmängdsaggregaten och motposterna delas övriga inhemska sektorer upp i följande undersektorer: andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S S.124), försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125), icke-finansiella företag (S.11) och hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14 + S.15). För inlåning totalt och kategorierna inlåning med överenskommen löptid över två år, inlåning med uppsägningstid över två år och repor görs en ytterligare uppdelning på kreditinstitut, övriga MFI-motparter och staten. Denna uppdelning behövs för ECBS kassakravssystem. iv) Angivande av ändamål 10. Lån till hushållen (inklusive hushållens icke vinstdrivande organisationer) delas upp efter typ av lån (konsumtionskrediter, bostadslån, övriga krediter). En detaljerad beskrivning av konsumtionskrediter och bostadslån finns i del tre av den här bilagan, under rubriken Detaljbeskrivning av instrumentkategorier i den aggregerade månadsbalansräkningen för MFI-sektorn, under kategori 2 Utlåning. v) Inbördes förhållanden mellan instrument- och löptidskategorier respektive valutor och motparter 11. För sammanställning av penningstatistiken för de deltagande medlemsstaterna och för beräkning av kassakravsbasen för kreditinstitut som omfattas av ECBS kassakravssystem är det nödvändigt att balansräkningen innehåller vissa uppgifter om inbördes förhållanden mellan instrument/löptidskategorier/valutor och motpartskategorier samt för lån till hushållen även om ändamålet.

19 L 333/9 Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV 12. De mest detaljerade uppgifterna krävs för motparter som ingår i innehavarsektorn. Statistiska uppgifter om inlåning, uppdelade efter underkategori och löptid samt ytterligare efter valuta, är nödvändiga för att möjliggöra en närmare analys av utvecklingen för de utländska valutakomponenter som ingår i M3. Särskilt valutaanalysen av dessa komponenter underlättar undersökningar rörande i vilken utsträckning utländska valutor kan utgöra substitut för komponenter denominerade i euro i M3. Positioner gentemot andra MFI delas upp endast i den utsträckning som detta behövs för nettning av MFI-saldon inbördes eller för beräkning av kassakravsbasen. 13. Positioner gentemot övriga utlandet behöver uppges i fråga om inlåning med överenskommen löptid över två år, inlåning med uppsägningstid över två år och repor (för beräkning av den kassakravsbas för vilken kassakravsprocenten är större än noll) samt i fråga om inlåning totalt (för beräkning av externa motposter). När det gäller betalningsbalansen och finansräkenskaperna delas inlåning från och utlåning till övriga utlandet även upp på ursprunglig löptid upp till ett år och över ett år. Tidsramar 14. En aggregerad månadsbalansräkning över MFI-positioner i varje deltagande medlemsstat skall vara ECB till handa före stängningsdags den femtonde arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser. De nationella centralbankerna bestämmer själva när de senast behöver få in materialet från de uppgiftslämnande instituten för att kunna lämna sina uppgifter till ECB i tid. De bör då även beakta tidsramarna för ECBS kassakravssystem. IV. Balansräkningsstatistik byggd på kvartalsvisa ställningsuppgifter Syfte 1. Vissa uppgifter behövs för närmare analys av den monetära utvecklingen och för andra statistikändamål, t.ex. för finansräkenskaperna och betalningsbalansen. Syftet är att ytterligare detaljer om vissa balansräkningsposter skall redovisas för dessa ändamål. Krav 2. Kvartalsvisa uppdelningar skall redovisas endast avseende de viktigaste posterna i den aggregerade balansräkningen. ECB kan dessutom tillåta viss flexibilitet vad gäller beräkningen av aggregat i fall där inrapporterade uppgifter som insamlats på en högre aggregeringsnivå visar att de berörda uppgifterna sannolikt inte är signifikanta. a) Uppdelning efter underkategori och löptid av utlåningen till icke-mfi i de deltagande medlemsstaterna 3. För uppföljning av den totala underkategori- och löptidsstrukturen hos MFI:s totala kreditgivning (utlåning och värdepapper) till innehavarsektorn skall utlåningen till offentliga sektorn med undantag för staten kvartalsvis delas upp efter ursprunglig löptid upp till ett år, över ett år och upp till fem år och över fem år, och innehavet av värdepapper emitterade av offentliga sektorn med undantag för staten delas upp efter ursprunglig löptid upp till ett år och över ett år, samtliga korsvis relaterade till en uppdelning efter underkategori (delstater (S.1312), kommuner (S.1313) och socialförsäkringsfonder (S.1314). En korsvis uppdelning av underkategorier med löptid upp till ett år och över ett år skall också göras av innehav av obligationer och andra räntebärande värdepapper, utställda av andra inhemska sektorer än MFI och offentliga sektorn. En uppdelning av MFI:s innehav av aktier och andra andelar efter undersektor skall göras efter följande undersektorer: andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S S.124), försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125) och icke-finansiella företag (S.11). 4. Totala beloppet för MFI:s lån och MFI:s innehav av obligationer och andra räntebärande värdepapper gentemot staten (S.1311) skall också rapporteras. b) Uppdelning på undersektorer av MFI:s inlåning från den offentliga sektorn i de deltagande medlemsstaterna med undantag av staten 5. Inlåning från offentliga sektorn i de deltagande medlemsstaterna med undantag för staten skall delas upp på delstater (S.1312), kommuner (S. 1313) och socialförsäkringsfonder (S.1314).

20 L 333/ Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV c) Uppdelning efter land 6. En uppdelning av motparter efter medlemsstat görs för en vidare analys av den monetära utvecklingen och av skäl som sammanhänger med övergångskraven och kvalitetskontrollen rörande uppgifterna. För att få bättre information om de innehav av skuldförbindelser fördelade på utställande land som ingår i penningmängdsaggregaten krävs uppgifter om löptid upp till ett år, över ett år och upp till två år samt över två år. d) Uppdelning efter valuta 7. De viktigaste balansräkningsposterna skall delas upp på de icke deltagande medlemsstaternas valutor och de viktigaste internationella valutorna (US-dollar, yen och schweiziska franc). Detta behövs för beräkningen av flödesstatistik för penningmängdsaggregat och motposter justerade för valutakursförändring i de fall aggregaten definieras så att de omfattar alla valutorna tillsammans. För betalningsbalansen och finansräkenskaperna ges uppdelning på valutor för inlåning från och utlåning till övriga utlandet tillsammans med en uppdelning på ursprunglig löptid upp till ett år och över ett år. e) Uppdelning efter sektor av positioner gentemot motparter utanför de deltagande medlemsstaterna (icke deltagande medlemsstater och övriga utlandet) 8. Vad gäller MFI:s positioner gentemot motparter utanför de deltagande medlemsstaternas territorium måste positioner gentemot banker (eller MFI i icke deltagande medlemsstater) och icke-banker kunna särskiljas. Icke-bankerna skall indelas ytterligare i offentlig sektor och övriga inhemska sektorer. Sektorsindelning enligt ENS 93 tilllämpas där ENS 95 inte gäller. Tidsramar 9. Kvartalsstatistiken skall lämnas in till ECB av de nationella centralbankerna före stängningsdags den tjugoåttonde arbetsdagen räknat från utgången av den månad som statistiken avser. De nationella centralbankerna bestämmer själva när de senast behöver få in materialet från uppgiftslämnarna för att kunna lämna sina uppgifter till ECB i tid. V. Sammanställning av flödesstatistik Syfte 1. För att flödesstatistik över penningmängdsaggregat och motposter skall kunna sammanställas måste uppgifter om värdet av genomförda transaktioner ges in i god tid från de konsoliderade balansräkningarna i form av stockar som ger information om utestående tillgångar och skulder, och ytterligare statistiska uppgifter rörande omklassificeringar, valutaförändringar, andra värdeförändring och vissa justeringar som avskrivning av lån. Krav 2. Finansiella transaktioner redovisas som skillnaden mellan stockuppgifterna vid utgången av respektive rapportmånad med avräkning för effekterna av förändringar som beror på andra faktorer än genomförda transaktioner. ECB behöver därför statistik över sådana faktorer för ett flertal poster i MFI-balansräkningen. Statistiken skall redovisas som justeringar uppdelade på omklassificeringar och andra justeringar, justering för valutakursförändringar och omvärderingar och av- och nedskrivningar på lån. ECB behöver också förklaringar till justeringar i kategorin omklassificeringar och andra justeringar. 3. De krav som genom den här förordningen ställs på den faktiska uppgiftslämnande populationen gäller uteslutande justeringar för omvärderingar, innefattande både av- och nedskrivningar på lån och prisomvärderingar rörande värdepappersinnehav under referensperioden. 4. För uppgiftslämnarna gäller de s.k. minimikrav i fråga om rapportering som anges i tabell 1A i del 2 av den här bilagan. Dessa minimikrav anses utgöra det minimum som behövs för en sammanställning och bedömning av justeringar avseende de samlade uppgifter som ECB behöver. De nationella centralbankerna kan samla in ytterligare uppgifter som inte omfattas av minimikravet. Dessa uppgifter kan gälla sådana uppdelningar i tabell A som inte ingår i minimikravet.

21 L 333/11 Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV 5. I de krav som ställs på uppgiftslämnarna ingår inte växelkursförändringar och justeringar för omklassificering. ECB beräknar den månadsvisa växelkursförändringen utifrån stockuppgifter valuta för valuta, som ges in av uppgiftslämnarna. Dessa uppgifter ges in kvartalsvis i enlighet med tabell 4 i del 2 i den här bilagan. De omklassificeringar som anges i punkt 1 undantas också, eftersom de nationella centralbankerna själva samlar in dessa uppgifter med hjälp av olika informationskällor som de redan har tillgång till. Av- och nedskrivningar på lån 6. Uppgifter om av- och nedskrivningar på lån skall ges in för att flödesstatistiken skall kunna rensas från verkan av värdeförändringar av lånen på balansräkningen, som orsakas av av- eller nedskrivningar. Uppgifterna bör också visa förändringar av reserveringar för lån för de fall där en nationell centralbank beslutar att utestående stockar skall redovisas utan reserveringar. Av- och nedskrivningar som noteras när lån säljs eller överförs till tredje man skall också tas upp om de är kända. i) Instrument- och löptidskategorier 7. Av- och nedskrivningar hänför sig till tillgångsposten utlåning. I minimikravet ingår ingen uppdelning på löptid. De nationella centralbankerna kan emellertid begära kompletterande uppgifter från uppgiftslämnarna om den uppdelning på löptider som anges för de månadsvisa stockuppgifterna. ii) Valutor 8. En uppdelning av justeringar för omvärderingar efter lånevaluta (euro/övriga) ingår inte i minimikravet, men de nationella centralbankerna kan begära en uppdelning efter valuta. iii) M o t p a r t e r 9. I minimikravet ingår särskiljande av av- eller nedskrivna belopp, och förändringar i reserveringar om lånen rapporteras netto utan reservering, allt efter motpartens geografiska hemvist. Motparter i de deltagande medlemsstaterna delas dessutom upp efter sektor med separata uppgifter för MFI och övriga inhemska sektorer, varvid den senare delas upp ytterligare i andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S S.124), försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125), icke-finansiella företag (S.11) och hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14 + S.15). Hushållssektorn delas dessutom upp efter ändamålet med lånen, dvs konsumtionskrediter, bostadslån och övriga (restpost). Totalbelopp anges för utlåning till övriga utlandet, utan någon ytterligare uppdelning. iv) Tidsramar 10. Uppgifter om de sammanlagda justeringarna för omvärderingar avseende av- och nedskrivningar på lån för uppgiftslämnarna i varje deltagande medlemsstat skall ges in till ECB före stängningsdags den femtonde arbetsdagen räknat från utgången av den månad som uppgifterna avser. De nationella centralbankerna bestämmer själva när de senast behöver få in materialet från uppgiftslämnarna för att kunna ge in sina uppgifter till ECB i tid. Prisförändringar rörande värdepapper 11. Justeringar för prisförändringar rörande värdepapper avser värdeförändring som uppkommer på grund av ändringar av det pris till vilket värdepapper noteras eller handlas. Däri ingår förändringar som uppkommer över tiden i stockarnas balansräkningsvärde på grund av vinster/förluster. Justeringarna kan även innefatta värdeförändringar till följd av värdepapperstransaktioner, dvs. vinster/förluster. i) Instrument- och löptidskategorier a) Skulder 12. Det antas att justeringar för övriga värdeförändringar endast kan avse tillgångssidan på grund av de allmänt tilllämpade redovisningsreglerna när det gäller att sammanställa stockuppgifter. Därför anges inga minimikrav för rapportering rörande balansräkningens skuldsida.

22 L 333/ Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV b) Tillgångar 13. Justeringar för prisförändringar hämtas från MFI för posterna obligationer och andra räntebärande värdepapper och aktier och andra andelar. Minimikravet gäller obligationer och andra räntebärande värdepapper med en ursprunglig löptid över två år. De nationella centralbankerna kan emellertid gå utöver minimikraven och begära uppgifter rörande samma uppdelning på valuta och löptid som för de månadsvisa stockuppgifterna. För posten aktier och andra andelar avser minimikravet totalbelopp per sektor och sammanfaller med kraven i fråga om stockuppgifter. ii) Valutor 14. En uppdelning av prisförändringarna ingår inte i minimikravet. De nationella centralbankerna kan gå utöver minimikravet vad gäller uppdelningen på valutor (euro/övriga). iii) M o t p a r t e r 15. När det gäller prisförändringar för posten obligationer och andra räntebärande värdepapper avser minimikravet en uppdelning av inhemska motparter respektive motparter hemmahörande i andra deltagande medlemsstater efter sektorer, dvs. MFI, offentlig sektor och övriga inhemska sektorer. För övriga utlandet anges totalbeloppet för justeringarna. De nationella centralbankerna kan gå utöver minimikravet och begära in samma uppdelningar som för de månadsvisa stockuppgifterna. 16. När det gäller prisförändringar för aktier och andra andelar avser minimikravet en uppdelning av inhemska och andra deltagande medlemsstater efter sektorer, dvs. MFI och övriga inhemska sektorer, och totalbelopp för justeringarna avseende övriga utlandet. Här sammanfaller minimikravet med de uppgifter som de nationella centralbankerna lämnar till ECB. iv) Tidsramar 17. De sammanlagda justeringarna för omvärderingar som täcker prisförändringar på värdepapper avseende uppgiftslämnarna i respektive deltagande medlemsstat skall ges in till ECB före stängningsdags den femtonde arbetsdagen räknat från utgången av den månad som uppgifterna avser. De nationella centralbankerna bestämmer själva när de senast behöver få in materialet från uppgiftslämnarna för att kunna lämna sina uppgifter till ECB i tid.

23 L 333/13 Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV DEL 2 Begärda uppdelningar Tabell A Översikt över uppdelningar för den aggregerade balansräkningen i MFI-sektorn Instrument, löptidskategorier, motparter och valutor (Månadsdata anges i fetstil med *) INSTRUMENT- OCH LÖPTIDSKATEGORIER Tillgångar Skulder 1. Kassa* 2. Utlåning* upp till 1 år ( 1 )* över 1 år och upp till 5 år ( 1 )* över5år( 1 )* 3. Obligationer och andra räntebärande värdepapper* upp till 1 år ( 2 )* över 1 år och upp till 2 år ( 2 )* över2år( 2 )* 4. Andelar i penningmarknadsfonder* 5. Aktier och andra andelar* 6. Anläggningstillgångar* 7. Övriga tillgångar* 8. Utelöpande sedlar och mynt 9. Inlåning* upp till 1 år ( 3 )* över 1 år ( 3 )* 9.1 Inlåning över natten ( 4 )* 9.2 Inlåning med överenskommen löptid* upp till 1 år* över 1 år och upp till 2 år* över 2 år ( 5 )* 9.3 Inlåning med uppsägningstid* upp till 3 månader ( 6 )* över 3 månader* varav över 2 år ( 9 )* 9.4 Repoavtal* 10. Utgivna andelar i penningmarknadsfonder* 11. Emitterade värdepapper* upp till 1 år* över 1 år och upp till 2 år* över 2 år * 12. Eget kapital och reserver* 13. Övriga skulder*

24 L 333/ Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV MOTPARTER Tillgångar A. Inhemska motparter* MFI* Icke-MFI* Offentlig sektor* staten delstater kommuner socialförsäkringsfonder Övriga inhemska sektorer ( 10 )* andra finansinstitut, etc. (S S. 124) ( 7 ), ( 10 )* försäkringsföretag och pensionsinstitut (S. 125) ( 10 )* icke-finansiella företag (S. 11) ( 10 )* hushåll, etc. (S S. 15) ( 8 ), ( 10 )* B. Motparter i andra deltagande medlemsstater* MFI* Icke-MFI* Offentlig sektor* staten delstater kommuner socialförsäkringsfonder Övriga inhemska sektorer ( 10 )* andra finansinstitut, etc. (S S. 124) ( 7 ), ( 10 )* försäkringsföretag och pensionsinstitut (S. 125) ( 10 )* icke-finansiella företag (S. 11) ( 10 )* hushåll, etc. (S S. 15) ( 8 ), ( 10 )* C. Motparter i övriga utlandet* banker icke-banker offentlig sektor övriga motparter D. Ofördelat Skulder A. Inhemska motparter* MFI* varav Kreditinstitut Icke-MFI* Offentlig sektor* staten* delstater kommuner socialförsäkringsfonder Övriga inhemska sektorer ( 10 )* andra finansinstitut, etc. (S S. 124) ( 7 ), ( 10 )* försäkringsföretag och pensionsinstitut (S. 125) ( 10 )* icke-finansiella företag (S. 11) ( 10 )* hushåll, etc. (S S. 15) ( 8 ), ( 10 )* B. Motparter i andra deltagande medlemsstater* MFI* Varav Kreditinstitut* Icke-MFI * Offentlig sektor* staten* delstater kommuner socialförsäkringsfonder Övriga inhemska sektorer ( 10 )* andra finansinstitut, etc. (S S. 124) ( 7 ), ( 10 )* försäkringsföretag och pensionsinstitut (S. 125) ( 10 )* icke-finansiella företag (S. 11) ( 10 )* hushåll, etc. (S S. 15) ( 8 ), ( 10 )* C. Motparter i övriga utlandet* banker icke-banker offentlig sektor övriga motparter D. Ofördelat

25 L 333/15 Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV Valutor e euro x utländska valutor andra valutor än euro (övriga medlemsstaters valutor, USD, JPY, CHF, övriga) Anmärkningar ( 1 ) Månadsvis uppdelning efter löptid tillämpas endast för lån till andra inhemska sektorer än MFI och offentliga sektorn i deltagande medlemsstater, samt månadsvis uppdelning efter löptid per år för lån till övriga utlandet. Kvartalsvis uppdelning efter löptid för lån till offentliga sektorn med undantag för staten i deltagande medlemsstater. ( 2 ) Krav på månatlig uppdelning gäller endast innehav av värdepapper emitterade av MFI i deltagande medlemsstater. Innehav av värdepapper emitterade av icke-mfi i deltagande medlemsstater delas i kvartalsdata upp på upp till ett år och över ett år. ( 3 ) Endast gentemot övriga utlandet. ( 4 ) Inklusive svävande saldon, som representerar belopp lagrade på kontantkort som utfärdats i MFI:s namn samt andra skulder på grund av utställda elektroniska pengar. ( 5 ) Inklusive administrativt reglerad inlåning. ( 6 ) Inklusive icke överförbar avistainlåning. ( 7 ) Andra finansinstitut (S.123) + finansiella serviceföretag (S.124). ( 8 ) Hushåll (S.14) + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.15). ( 9 ) Rapporteringen av posten inlåning med uppsägningstid över två år är frivillig tills annat anges. ( 10 ) Månadsvis uppdelning på undersektorer krävs för ut- och inlåning.

26 Balansräkningsposter MFI (3) Tabell 1 Stockar Uppgifter som skall lämnas varje månad Uppgifter i rutor med tunna linjer lämnas endast av kassakravspliktiga kreditinstitut ( 5 ) varav kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB Offentlig sektor Staten Övrig offentlig sektor A. Inhemska motparter B. Övriga deltagande medlemsstater Totalt Icke-MFI Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S S.124) Övriga inhemska sektorer Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S. 125) Hushåll + hushållens Icke-finansiella företag icke vinstdri- (S. 11) vande organisationer (S S. 15) MFI (3) Varav kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB Offentlig sektor Staten Totalt Icke-MFI Övriga inhemska sektorer Övrig offentlig sektor Andra finansinstitut Försäkrings- Hushåll + hushållens + finansiföretag och Icke-finansi- icke vinstdri- ella serviceföretag pensionsinstitut ella företag vande organisationer (S S.124) (S. 125) (S. 11) (S S. 15) (a) (b) (c) (d) (e) (f) (g) (h) (i) (j) (k) (l) (m) (n) (o) (p) (q) (r) (s) (t) SKULDER 8. Utelöpande sedlar och mynt 9. Inlåning * * * * * * * upp till 1 år över 1 år 9e. Euro * * * * 9.1e Över natten * * * * 9.2e Med överenskommen löptid upp till 1 år * * * * över 1 år och upp till 2 år * * * * över 2 år ( 1 ) * * * * * * * * * * * 9.3e Med uppsägningstid upp till 3 månader ( 2 ) * * * * över 3 månader * * * * varav över 2 år ( 4 ) * * * * * * * * * * * 9.4e Repoavtal * * * * * * * * * * * 9x. Utländska valutor 9.1x Över natten * * * * 9.2x Med överenskommen löptid upp till 1 år * * * * över 1 år och upp till 2 år * * * * över 2 år ( 1 ) * * * * * * * * * * * 9.3x Med uppsägningstid upp till 3 månader ( 2 ) * * * * över 3 månader * * * * varav över 2 år ( 4 ) * * * * * * * * * * * 9.4x Repoavtal * * * * * * * * * * * 10. Utgivna andelar i penningmarknadsfonder 11. Emitterade värdepapper 11e. Euro upp till 1 år * över 1 år och upp till 2 år * över 2 år * 11x. Utländska valutor upp till 1 år * över 1 år och upp till 2 år * över 2 år * 12. Eget kapital och reserver 13. Övriga skulder C. Övriga utlandet D. Ofördelat L 333/16 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning

27 L 333/17 Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV BALANSRÄKNINGSPOSTER TILLGÅNGAR 1. Kassa 1e. varav euro 2. Utlåning upp till 1 år över 1 år och upp till 5 år över 5 år 2e. varav euro 3. Obligationer och andra räntebärande värdepapper 3e. Euro upp till 1 år över 1 år och upp till 2 år över 2 år 3x. Utländska valutor upp till 1 år över 1 år och upp till 2 år över 2 år 4. Andelar i penningmarknadsfonder 5. Aktier och andra andelar 6. Anläggningstillgångar 7. Övriga tillgångar MFI Offentliga sektorn Totalt Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S S. 124) A. Inhemska motparter B. Övriga deltagande medlemsstater Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S. 125) Icke-MFI Övriga inhemska sektorer Icke-finansiella företag (S. 11) Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S S. 15) Konsumtionskrediter MFI Offentliga sektoren Totalt Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S S. 124) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S. 125) Icke-MFI Övriga inhemska sektorer Icke-finansiella företag (S. 11) Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S S. 15) Övrigt (restpost) Bostadslån Konsumtionskrediter Övrigt (restpost) Bostadslån (a) (b) (c) (d) (e) (f) (g) (h) (i) (j) (k) (l) (m) (n) (o) (p) (q) (r) (s) (t) C. Övriga utlandet D. Ofördelat

28 Noter: Rutor markerade med * används vid beräkningen av kassakravsbasen. Beträffande värdepapper skall kreditinstitut antingen styrka att de har skulder som skall dras av från kassakravsbasen eller göra ett schablonavdrag med en viss procent som anges av ECB. Anmerkningen (1) Inklusive administrativt reglerad inlåning. (2) Inklusive icke överförbar avistainlåning. (3) Kreditinstitut kan rapportera positioner gentemot MFI exklusive kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB i stället för gentemot MFI och kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB, förutsatt att det inte medför någon informationsförlust och att inga positioner i fetstil berörs. (4) Rapportering av den här posten är frivillig tills annat anges. (5) Beroende på det nationella insamlingssystemet och utan att det påverkar den fullständiga överensstämmelsen med definitionerna och de klassificeringsprinciper för MFI-balansräkningen som anges i den här förordningen, kan kassakravspliktiga kreditinstitut alternativt rapportera de uppgifter som är nödvendiga för beräkning av kassakravsbasen (celler markerade med *), utom de för överlåtbara instrument, i enlighet med tabellen nedan, förutsatt att inga positioner i festil berörs. I den här tabellen bör sträng överensstämmelse med tabell 1 eftersträvas, som beskrivs nedan. SKULDER (Euro och utländska valutor tillsammans) INLÅNING TOTALT 9.1e + 9.1x 9.2e + 9.2x 9.3e + 9.3x 9.4e + 9.4x varav 9.2e + 9.2x med överenskommen löptid över 2 år varav 9.3e + 9.3x Med uppsägningstid över 2 år Rapportering är frivillig varav 9.4e + 9.4x repoavtal Kassakravsbas (utom överlåtbara instrument), beräknad som summan av följande kolumner i tabell 1 (Skulder): (a) (b) + (c) + (d) + (e) + (j) (k) + (l) + (m) + (n) + (s) L 333/18 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning

29 BALANSRÄKNINGSPOSTER Totalt Staten (S.1311) Tabell 2 Uppdelning efter sektorer Uppgifter som skall lämnas varje kvartal A. Inhemska motparter B. Övriga deltagande medlemsstater C. Övriga utlandet Icke-MFI Icke-MFI Totalt Offentlig sektor (S. 13) Övriga inhemska sektorer Offentlig sektor (S. 13) Övriga inhemska sektorer Icke-banker Totalt Övrig offentlig sektor Övriga inhemska sektorer Delstater (S.1312) Kommuner (S.1313) Socialförsäkringsfonder (S.1314) Totalt Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S S. 124) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S. 125) Icke-finansiella företag (S. 11) Hushåll- + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S S. 15) Totalt Staten (S.1311) Övrig offentlig sektor (a) (b) (c) (d) (e) (f) (g) (h) (i) (j) (k) (l) (m) (n) (o) (p) (q) (r) (s) (t) (u) (v) (w) (x) (y) (z) SKULDER 8. Utelöpande sedlar och mynt 9. Inlåning M M M 9.1 Över natten M M M M M M M M M M M M 9.2 Med överenskommen löptid ( 1 ) M M M M M M M M M M M M 9.3 Med uppsägningstid ( 2 ) M M M M M M M M M M M M 9.4 Repoavtal M M M M M M M M M M M M 10. Utgivna andelar i penningmarknadsfonder 11. Emitterade värdepapper 12. Eget kapital och reserver 13. Övriga skulder TILLGÅNGAR 1. Kassa 2. Utlåning M M M M M upp till 1 år M M M M M M M M över 1 år och upp till 5 år M M M M M M M M över 5 år M M M M M M M M 3. Obligationer och andra räntebärande värdepapper M M M M M upp till 1 år över 1 år 4. Andelar i penningmarknadsfonder 5. Aktier och andra andelar M M M 6. Anläggningstillgångar 7. Övriga tillgångar M Uppgifter som skall lämnas varje månad, se tabell 1. ( 1 ) Inklusive administrativt reglerad inlåning. ( 2 ) Inklusive icke överförbar avistainlåning. Totalt Delstater (S.1312) Kommuner (S.1313) Socialförsäkringsfonder (S.1314) Totalt Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S ) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S. 125) Icke-finansiella företag (S. 11) Hushåll- + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S S. 15) Banker Offentlig sektor SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 333/19

30 L 333/ Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV Tabell 3 Uppdeling efter land Uppgifter som skall lämnas varje kvartal BALANSRÄKNINGSPOSTER B. Övriga deltagande medlemsstater (med undantag för inhemska sektorer) + del av C. Övriga utlandet (medlemsstater) ( 1 ) Del av C. Övriga utlandet (med undtag för medlemmsstater) BE DK DE GR ES FR IE IT LU NL AT PT FI SE GB Totalt ( 2 ) SKULDER 8. Utelöpande sedlar och mynt 9. Inlåning a. från MFI b. från Icke-MFI 10. Utgivna andelar i penningmarknadsfonder 11. Emitterade värdepapper 12. Eget kapital och reserver 13. Övriga skulder TILLGÅNGAR 1. Kassa 2. Utlåning a. till MFI b. till icke-mfi 3. Obligationer och andra räntebärande värdepapper a. emitterade av MFI upp till 1 år över 1 år och upp till 2 år över 2 år b. emitterade av icke-mfi 4. Andelar i penningmarknadsfonder 5. Aktier och andra andelar 6. Anläggningstillgångar 7. Övriga tillgångar ( 1 ) En beräkning av de konsoliderade balansräkningsaggregaten kräver en uppdelning av MFI-motparternas hemvistland efter varje potentiell deltagande medlemsstat. ( 2 ) En uppdelning på enskilda länder för övriga utlandet (med undantag för medlemsstater) skulle kunna vara av interesse, men har ansetts gå utöver den aktuella uppgiften. Beträffande MFI se ENS 93 avsnitten S.121 +S.122.

31 L 333/21 Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV BALANSRÄKNINGSPOSTER Alla valutor sammanlagt Euro SKULDER 9. Inlåning A. Inhemska motparter a. till MFI M M b. till icke-mfi M B. Övriga deltagande medlemsstater a. till MFI M M b. till icke-mfi M C. Övriga utlandet i. upp till 1 år M ii. över 1 år M a. till banker b. till icke-banker 10. Utgivna andelar i penningmarknadsfonder M 11. Emitterade värdepapper M M Övriga skulder M Tabell 4 Uppdelning efter valuta Uppgifter som skall lämnas varje kvartal Övriga medlemsstaters valutor Övriga valutor Totalt DKK SEK GBP Totalt USD JPY CHF Äterstående valutor sammanlagt

32 L 333/ Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV BALANSRÄKNINGSPOSTER Alla valutor sammanlagt Euro TILLGÅNGAR 2. Utlåning A. Inhemska motparter a. till MFI M b. till icke-mfi M M B. Övriga deltagande medlemsstater a. till MFI M b. till icke-mfi M M C. Övriga utlandet i. upp till 1 år M ii. över 1 år M a. till banker b. till icke-banker 3. Obligationer och andra räntebärande värdepapper A. Inhemska motparter a. emitterade av MFI M M b. emitterade av icke-mfi M M B. Övriga deltagande medlemsstater a. emitterade av MFI M M b. emitterade av icke-mfi M M C. Övriga utlandet a. emitterade av MFI b. emitterade av icke-mfi 4. Andelar i penningmarknadsfonder A. Inhemska motparter M B. Övriga deltagande medlemsstater M C. Övriga utlandet M Övriga tillgångar M M Uppgifter som skall lämnas varje månad, se tabell 1. Övriga medlemsstaters valutor Övriga valutor Totalt DKK SEK GBP Totalt USD JPY CHF Äterstående valutor sammanlagt

33 BALANSRÄKNINGSPOSTER MFI varav kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB Offentlig sektor Staten Övrig offentlig sektor Tabelle 1A (Justeringar för omvärderingar) Uppgifter som skall lämnas varje månad A. Inhemska motparter B. Övriga deltagande medlemsstater Totalt Icke-MFI Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S S. 125) Övriga inhemska sektorer Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S. 125) Hushåll + hushållens Icke-finansiella företag icke vinstdri- (S. 11) vande organisationer (S S. 15) MFI varav kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB Offentlig sektor Staten Totalt Icke-MFI Övriga inhemska sektorer Övrig offentlig sektor Andra finansinstitut Försäkrings- Hushåll + hushållens + finansiföretag och Icke-finansi- icke vinstdri- ella serviceföretag pensionsinstituella företag vande organisationer (S S. 125) (S. 125) (S. 11) (S S. 15) (a) (b) (c) (d) (e) (f) (g) (h) (i) (j) (k) (l) (m) (n) (o) (p) (q) (r) (s) (t) SKULDER 8. Utelöpande sedlar och mynt 9. Inlåning upp till 1 år över 1 år 9e. Euro 9.1e Över natten 9.2e Med överenskommen löptid upp till 1 år över 1 år och upp till 2 år över 2 år 9.3e Med uppsägningstid upp till 3 månader över 3 månader varav över 2 år 9.4e Repoavtal 9x. Utländska valutor 9.1x Över natten 9.2x Med överenskommen löptid upp till 1 år över 1 år och upp till 2 år över 2 år 9.3x Med uppsägningstid upp till 3 månader över 3 månader varav över 2 år 9.4x Repoavtal 10. Utgivna andelar i penningmarknadsfonder 11. Emitterade värdepapper 11e. Euro upp till 1 år * över 1 år och upp till 2 år * över 2 år * 11x. Utländska valutor upp till 1 år * över 1 år och upp till 2 år * över 2 år * 12. Eget kapital och reserver 13. Övriga skulder Anmärkning: MFI skall lämna uppgifter om serier som markerats med ordet MINIMUM. De nationella centralbankerna får utöka detta till att omfatta även serier som markerats med tomma vita eller skuggade rutor (dvs. som inte innehåller ordet MINIMUM). De nationella centralbankerna skall lämna uppgifter till ECB om tomma rutor (vita och skuggade) och om rutor markerade men MINIMUM. De tomma rutorna med en * på skuldsidan antas vara noll om inte annat påvisas. C. Övriga utlandet D. Ofördelat SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 333/23

34 L 333/ Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV BALANSRÄKNINGSPOSTER MFI Offentlig sektor Totalt Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S S. 124) A. Inhemska motparter B. Övriga deltagande medlemsstater Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S. 125) Icke-MFI Övriga inhemska sektorer Icke-finansiella företag (S. 11) Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S S. 15) Konsumtionskrediter MFI Offentlig sektor Totalt Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S S. 124) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S. 125) Icke-MFI Övriga inhemska sektorer Icke-finansiella företag (S. 11) Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S S. 15) Övrigt (restpost) Bostadslån Konsumtionskrediter Övrigt (restpost) Bostadslån (a) (b) (c) (d) (e) (f) (g) (h) (i) (j) (k) (l) (m) (n) (o) (p) (q) (r) (s) (t) C. Övriga utlandet D. Ofördelat TILLGÅNGAR 1. Kassa 1e. Varav euro 2. Utlåning MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM upp till 1 år över 1 år och upp till 5 år över 5 år 2e. Varav euro 3. Obligationer och andra räntebärande värdepapper Varav över 2 år ( 1 ) MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM 3e. Euro upp till 1 år över 1 år och upp till 2 år över 2 år 3x. Utländska valutor upp till 1 år över 1 år och upp till 2 år över 2 år 4. Andelar i penningmarknadsfonder 5. Aktier och andra andelar MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM 6. Anläggningstillgångar 7. Övriga tillgångar Anmerkning: MFI skall lämna uppgifter om serier som markerars med ordert MINIMUM. De nationella centralbankerna får utöka detta till att omfatta även serier som markerats med tomma vita eller skuggade rutor (dvs. som inte innehåller ordet MINIMUM). De nationella centralbankerna skall lämna uppgifter till ECB om tomma rutor (vita och skuggade) och om rutor markerade med MINIMUM. ( 1 ) De nationella centralbankerna kan begära att MFI lämnar uppgift om dessa poster varje kvartal i stället för varje månad.

35 L 333/25 Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV DEL 3 Definitioner av begrepp i den konsoliderade balansräkning som skall lämnas till ECB klassificering av tillgångar och skulder Allmänna definitioner För sammanställningen av den konsoliderade balansräkningen för monetära finansinstitut (MFI) inom de deltagande medlemsstaterna består den uppgiftslämnande populationen av de MFI som är upptagna på listan över MFI för statistiska ändamål och som har hemvist inom de deltagande medlemsstaternas territorium ( 1 ). Dessa institut är följande: Institut som är inregistrerade och belägna inom territoriet, inbegripet dotterbolag till moderbolag utanför territoriet. Filialer till institut som har sitt huvudkontor utanför territoriet. Dotterbolag är fristående inregistrerade enheter som någon annan enhet är majoritetsägare eller ende ägare till, medan filialer är oregistrerade enheter (de är inte självständiga juridiska personer) som i sin helhet ägs av moderbolaget. MFI skall för statistikändamål sammanställa verksamheten vid alla sina kontor (inregistrerade kontor, huvudkontor eller filialer) inom samma nationella territorium. Sammanställning över nationsgränser är inte tillåten för statistiska ändamål. Om ett moderbolag och dess dotterbolag är MFI och belägna inom samma nationella territorium får moderbolaget sammanställa dotterbolagens verksamhet i statistikmaterialet. Verksamheten i kreditinstitut och i andra MFI måste emellertid hållas isär för att kunna användas för ECBS kassakravssystem. Om ett institut har filialer inom andra deltagande medlemsstaters territorium skall det inregistrerade kontoret eller huvudkontoret i en viss deltagande medlemsstat betrakta positioner gentemot alla dessa filialer som positioner gentemot hemmahörande i andra deltagande medlemsstater. Omvänt skall en filial i en viss deltagande medlemsstat betrakta positioner gentemot det inregistrerade kontoret eller huvudkontoret eller gentemot institutets övriga filialer inom de övriga deltagande medlemsstaternas territorium som positioner gentemot hemmahörande i andra deltagande medlemsstater. Om ett institut har filialer utanför de deltagande medlemsstaternas territorium skall det inregistrerade kontoret eller huvudkontoret i en viss deltagande medlemsstat betrakta positioner gentemot alla dessa filialer som positioner gentemot hemmahörande i utlandet. Omvänt skall en filial i en viss deltagande medlemsstat betrakta positioner gentemot det inregistrerade kontoret eller huvudkontoret eller gentemot institutets övriga filialer utanför de deltagande medlemsstaterna som positioner mot hemmahörande i utlandet. Institut i offshore-finanscentrum räknas statistiskt som hemmahörande inom det territorium där dessa finanscentrum är belägna. Ursprunglig löptid avser den fasta överenskomna tid under vilken ett finansiellt instrument inte kan inlösas (t.ex. värdepapper) eller kan inlösas endast mot något slags straffavgift (t.ex. vissa typer av inlåning). Uppsägningstid är den tid som förflyter från det att innehavaren aviserar sin avsikt att lösa in instrumentet och det datum då innehavaren har rätt att byta ut instrumentet mot kontanter utan att behöva betala någon straffavgift. Endast då ett finansiellt instrument saknar överenskommen löptid klassificeras det efter uppsägningstid. Definitioner av sektorer Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 95) ligger till grund för sektorsindelningen. Sektorsindelningen av motparter som inte är MFI och som är belägna utanför det nationella territoriet beskrivs närmare i ECB:s statistikriktlinjer Money and Banking Statistics Sector Manual. Banker utanför medlemsstaterna kallas banker i stället för MFI. På samma sätt hänför sig icke-mfi bara till medlemsstaterna. För andra länder gäller termen icke-banker. Kategorin icke-mfi omfattar följande sektorer och undersektorer: ( 1 ) I tabellerna i del 2 av den här bilagan klassificeras ECB som ett MFI med hemvist i det land där ECB fysiskt är beläget.

36 L 333/ Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV offentlig sektor: inhemska enheter vilkas primära uppgift är att producera icke marknadsförda varor och tjänster som är avsedda för individuell och kollektiv konsumtion eller att omfördela nationella inkomster och förmögenhet (ENS 95, ). staten: administrativa statliga departement och andra centrala myndigheter vilkas behörighet sträcker sig över hela det ekonomiska territoriet, utom vad avser administration av socialförsäkringsfonder (ENS 95, 2.71). delstater: separata institutionella enheter som utövar några av en regerings funktioner på en nivå mellan stat och kommun, utom vad beträffar socialförsäkringsfonder (ENS 95, 2.72). kommuner: allmänna administrativa enheter vilkas behörighet sträcker sig endast över en lokal del av det ekonomiska territoriet, och undantar lokala avdelningar av socialförsäkringsfonder (ENS 95, 2.73). socialförsäkringsfonder: statliga, delstatliga och kommunala institutionella enheter, vilkas huvudsakliga aktivitet är att tillhandahålla sociala förmåner (ENS 95, 2.74). Sektorn övriga inhemska sektorer, dvs. andra inhemska icke-mfi än offentlig sektor, omfattar följande undersektorer: andra finansinstitut + finansiella serviceföretag: icke-monetära finansiella företag och företagsliknande enheter (utom försäkringsföretag och pensionsinstitut), som främst ägnar sig åt finansförmedling genom att ta upp lån i andra former än valuta, inlåning eller nära substitut till inlåning från andra institutionella enheter än MFI (ENS 95, ). Häri ingår även finansiella serviceföretag, som utgörs av alla finansiella företag och företagsliknande enheter vars verksamhet huvudsakligen utgörs av finansiell serviceverksamhet (ENS 95, ). försäkringsföretag och pensionsinstitut: icke-monetära finansiella företag och företagsliknande enheter, som främst ägnar sig åt finansförmedling som en följd av riskspridning (ENS 95, ). icke-finansiella företag: företag och företagsliknande enheter, som inte ägnar sig åt finansförmedling utan främst åt produktion av marknadsförda varor och icke-finansiella tjänster (ENS 95, ). hushåll: individer eller grupper av individer i deras egenskap av konsumenter och producenter av varor och icke-finansiella tjänster uteslutande för egen slutlig användning, och som producenter av marknadsförda varor och icke-finansiella och finansiella tjänster, förutsatt att deras aktiviteter inte är sådana som utförs av företagsliknande enheter. Hit räknas de av hushållens icke vinstdrivande organisationer som främst ägnar sig åt produktion av icke marknadsförda varor och tjänster avsedda för specifika grupper av hushåll (ENS 95, ). Definitioner av instrumentkategorier I definitionerna av kategorierna tillgångar och skulder i den konsoliderade balansräkningen har de olika finansiella systemens särdrag beaktats. Uppdelning efter löptid kan ersätta klassificering efter instrumenttyp i de fall där instrumenten inte är fullt jämförbara mellan olika finansmarknader. I tabellerna nedan ges en detaljerad beskrivning av instrumentkategorier som de nationella centralbankerna i enlighet med den här förordningen skall omvandla till kategorier som är tillämpliga på nationell nivå ( 1 ). ( 1 ) Dessa tabeller är således inte förteckningar över enskilda finansiella instrument.

37 L 333/27 Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV Detaljbeskrivning av instrumentkategorier i den aggregerade månadsbalansräkningen för MFI-sektorn KATEGORIER AV TILLGÅNGAR Kategori Viktigare egenskaper 1. Kassa Innehav av utelöpande sedlar och mynt i euro och utländska valutor som allmänt används som betalningsmedel 2. Utlåning I datainsamlingen omfattar denna post medel som uppgiftslämnarna har lånat till låntagare och som inte förekommer i form av något dokument eller som förekommer i form av ett enda dokument (även om det har blivit överlåtbart). Här ingår tillgångar i form av insättningar: Lån till hushåll i form av konsumentkrediter (lån som har beviljats för personlig konsumtion av varor och tjänster), bostadslån (lån som har beviljats för bostadsförvärv inklusive lån för byggnation och renovering) och övriga lån (affärskrediter, konsolidering av skulder, studielån etc.). Lån till bostadsförvärv innefattar lån mot säkerhet i bostad som innehas med äganderätt och som används för bostadsförvärv samt andra lån för bostadsförvärv om de kan särskiljas som görs i form av personliga lån eller mot säkerhet i form av andra tillgångar Insättningar hos andra MFI Finansiell leasing till tredje man Finansiell leasing är avtal varigenom den lagliga ägaren till en kapitalvara (leasegivaren) hyr ut varan till tredje man (leasetagaren) för större delen av eller hela varans ekonomiska livslängd mot delbetalningar som täcker varukostnaden och en beräknad ränta. Avsikten är att alla med varan förbundna förmåner skall komma leasetagaren till del samt att denne skall stå för kostnader och risker som sammanhänger med äganderätten. I statistiksammanhang behandlas finansiell leasing som lån från leasegivaren till leasetagaren (som möjliggör för leasetagaren att förvärva kapitalvaran). Leasing från ett MFI (som leasegivare) skall tas upp i MFI:s balansräkning under tillgångsposten utlåning. De tillgångar (kapitalvaror) som hyrts ut till leasetagaren skall inte tas upp i MFI:s balansräkning Osäkra fordringar som ännu inte återbetalats eller avskrivits Med osäkra fordringar avses lån där återbetalningen är försenad eller på annat sätt bedöms som osäker. De nationella centralbankerna avgör om osäkra fordringar skall anges med eller utan reserveringar Innehav av icke-överlåtbara värdepapper Innehav av obligationer och andra räntebärande värdepapper, som inte är överlåtbara och som inte har någon andrahandsmarknad, se även under överlåtbara lån Överlåtbara lån Lån som de facto blivit överlåtbara skall tas upp under tillgångsposten utlåning så länge de förekommer i form av ett enda dokument och som regel endast handlas tillfälligtvis Efterställda fordringar i form av in- eller utlåning

38 L 333/ Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV Kategori Viktigare egenskaper Efterställda fordringar medför en underordnad fordran på utställarinstitutet, som endast kan göras gällande sedan alla bättre ställda fordringar (exempelvis in- och utlåning) tillgodosetts, vilket gör att de får liknande egenskaper som aktier och andra andelar. I statistiksammanhang skall efterställda fordringar följa det finansiella instrumentet, dvs. de klassificeras som antingen utlåning eller obligationer och andra räntebärande värdepapper beroende på vilket instrument det gäller. Om det i statistiken anges en enda siffra för MFI-innehav av samtliga former av efterställda fordringar skall den tas upp under posten obligationer och andra räntebärande värdepapper, eftersom efterställda fordringar oftare utgörs av värdepapper än av lån Fordringar enligt omvända repor Beträffande motpost till kontant betalning för värdepapper som förvärvats av uppgiftslämnare se skuldpost 9.4 Följande post skall inte behandlas som lån: Lån som ges på förtroendebasis Lån som ges på förtroendebasis (förtroendelån/lån utan säkerhet) görs i ena partens namn (förvaltaren) för tredje mans räkning (mottagaren). Lån på förtroendebasis skall för statistikändamål inte tas upp i förvaltarens balansräkning om de risker och förmåner som sammanhänger med äganderätten ligger kvar hos mottagaren. De risker och förmåner som sammanhänger med äganderätten ligger kvar hos mottagaren om: i) mottagaren står kreditrisken för lånet (dvs. förvaltaren ansvarar endast för den administrativa hanteringen av lånet), eller ii) mottagarens investering är säkrad mot förluster, om förvaltaren skulle träda i likvidation (dvs. förtroendelånet ingår inte i de av förvaltarens tillgångar som kan tas i anspråk vid eventuell konkurs) 3. Obligationer och andra räntebärande värdepapper Innehav av obligationer och andra räntebärande värdepapper, som är överlåtbara och vanligen har en andrahandsmarknad eller kan användas för avräkning på marknaden och som inte ger innehavaren någon form av äganderätt till det institut som har emitterat värdepapperen. I posten inräknas innehav av värdepapper som ger innehavaren en ovillkorlig rätt till en fast eller avtalsenlig avkastning i form av kupongbetalningar eller en bestämd fast summa på en given dag (eller givna dagar) eller räknat från en vid emissionen bestämd dag överförbara lån som omstrukturerats till ett stort antal identiska dokument och har en andrahandsmarknad (se även överlåtna lån under kategori 2) efterställda fordringar i form av skuldförbindelser (se även efterställda fordringar i form av in- eller utlåning under kategori 2) värdepapper som lånas ut mot säkerhet skall stå kvar i den ursprungliga ägarens balansräkning (i stället för att överföras till den tillfälliga förvärvarens balansräkning) i de fall det finns ett bindande åtagande att låta lånet gå tillbaka (och inte endast en option att låta det återgå). Avsikten härmed är att behandla dessa transaktioner på samma sätt som repo- och liknande transaktioner 3a. Obligationer och andra räntebärande värdepapper med ursprunglig löptid upp till ett år Innehav av överlåtbara skuldförbindelser (dokumenterade eller inte) med ursprunglig löptid upp till ett år Överlåtbara lån med ursprunglig löptid upp till ett år som omstrukturerats till ett stort antal identiska dokument och är föremål för handel på andrahandsmarknader Efterställda fordringar i form av skuldförbindelser med ursprunglig löptid upp till ett år

39 L 333/29 Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV Kategori 3b. Obligationer och andra räntebärande värdepapper med ursprunglig löptid över ett år och upp till tva år Viktigare egenskaper Innehav av överlåtbara skuldförbindelser (dokumenterade eller inte) med ursprunglig löptid över ett år och upp till två år Överlåtbara lån med ursprunglig löptid över ett år och upp till två år som omstrukturerats till ett stort antal identiska dokument och är föremål för handel på andrahandsmarknader Efterställda fordringar i form av skuldförbindelser med ursprunglig löptid över ett år och upp till tva år 3c. Obligationer och andra räntebärande värdepapper med ursprunglig löptid över två år Innehav av överlåtbara skuldförbindelser (dokumenterade eller inte) med ursprunglig löptid över två år Överlåtbara lån med ursprunglig löptid över två år som omstrukturerats till ett stort antal identiska dokument och är föremål för handel på andrahandsmarknader Efterställda fordringar i form av skuldförbindelser med ursprunglig löptid över två år 4. Andelar i penningmarknadsfonder I posten inräknas innehav av andelar som har emitterats av penningmarknadsfonder. Dessa är värdepappersfonder, vars andelar i fråga om likviditet utgör nära substitut till inlåning och som huvudsakligen investerar i penningmarknadsinstrument, andelar i penningmarknadsfonder, andra överförbara skuldförbindelser med en återstående löptid upp till ett år, insättning i bank eller som strävar efter en avkastning som ligger nära räntorna på penningmarknadsinstrument (se även kategorierna 5 och 10) 5. Aktier och andra andelar Innehav av värdepapper som medför äganderätt till aktiebolag eller liknande juridiska personer. Värdepapperen ger vanligen innehavaren rätt till en andel av bolagens eller de juridiska personernas vinster och till en andel av deras egna kapital vid likvidation. Andelar i aktiefonder (utom andelar i penningmarknadsfonder) ingår här 6. Anläggningstillgångar I datainsamlingen består posten av icke-finansiella materiella och immateriella tillgångar som är avsedda att fortlöpande användas av uppgiftslämnare under en längre period än ett år. Här ingår mark och byggnader som disponeras av MFI liksom maskiner och inventarier, programvara och övrig infrastruktur. Finansiella anläggningstillgångar tas inte upp här utan under utlåning/obligationer och andra räntebärande värdepapper/aktier och andra andelar beroende på instrumenttyp 7. Övriga tillgångar Posten övriga tillgångar är en restpost på balansräkningens tillgångssida och definieras som tillgångar som inte kan hänföras till någon annan kategori Häri kan ingå: Finansiella derivatpositioner med positivt bruttomarknadsvärde Finansiella derivatinstrument som tas upp i balansräkningen skall föras hit när det gäller sammanställningen av statistik Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter brutto som hänför sig till svävande poster Svävande poster är tillgångssaldon i MFI:s balansräkning, som inte är kontoförda under kundnamn men som ändå hänför sig till kundmedel (dvs. medel som skall investeras, överföras eller avvecklas) Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter brutto som hänför sig till poster på väg Dessa poster (som oftast tillhör kunder) är medel som håller på att överföras mellan olika MFI. I posten ingår checkar och andra typer av betalning som sänts till andra MFI för mottagande

40 L 333/ Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV Kategori Viktigare egenskaper Upplupna räntor på utlåning Upplupna räntor på lån avser ränta som utgör en fordran när bokslutet skall rapporteras, men som inte kommer att inflyta förrän senare (dvs. inte förrän efter rapporteringsdagen). Upplupen ränta på lån skall tas upp brutto under kategorin övriga tillgångar. Upplupen ränta skall särskiljas från det lån den hör till, vilket bör tas upp till det utestående nominella beloppet på rapporteringsdagen Upplupen vinstutdelning Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter som inte hänför sig till den primära MFI-verksamheten Motpost till mynt som ges ut av staten (endast på NCB-balansräkningar) Från övriga tillgångar kan uteslutas finansiella instrument i form av finansiella tillgångar (som tas upp under andra balansräkningsposter), vissa finansiella instrument som inte utgör finansiella tillgångar, såsom garantier, åtaganden, administrerade och anförtrodda medel (som tas upp utanför balansräkningen) och icke-finansiella tillgångar, såsom mark och kapitalutrustning (som tas upp under anläggningstillgångar) KATEGORIER AV SKULDER Kategori Viktigare egenskaper 8. Utelöpande sedlar och mynt Skuldkategorin utelöpande sedlar och mynt definieras som utelöpande sedlar och mynt som allmänt används som betalningsmedel. Häri ingår sedlar som utgivits av ECB och NCB:er. Utelöpande mynt är inte en skuldkategori för MFI i de deltagande medlemsstaterna utan för staten. Mynt är emellertid en del av penningmängdsaggregaten och enligt praxis skall denna skuld tas upp under kategorin utelöpande sedlar och mynt. Motposten till denna skuld skall tas upp under övriga tillgångar 9. Inlåning Belopp som uppgiftslämnare är skyldiga sina fordringsägare, exklusive belopp som hänför sig till emitterade överlåtbara värdepapper. För datainsamlingen skall kategorin delas upp i inlåning över natten, inlåning med överenskommen löptid, inlåning med uppsägningstid och repor Inlåning täcker även upplåning som skulder för MFI. Begreppsmässigt står upplåning för belopp som mottagits av MFI och som inte har formen av inlåning. I ENS 95 skiljer man mellan utlåning och inlåning utifrån vilken part som tar initiativet (om detta är låntagaren, så utgör det en utlåning, men om det är långivaren, så är det en inlåning). I praktiken varierar emellertid betydelsen av den här distinktionen allt efter den nationella finansstrukturen. För datainsamlingen behandlas inte upplåning som en separat kategori på balansräkningens skuldsida. Saldon som ses som upplåning skall i stället utan uppdelning klassificeras under posten inlåning, såvida de inte har formen av överlåtbara instrument. Detta är i linje med definitionen ovan av inlåning. Upplåning till MFI som klassificeras som inlåning skall delas upp i enlighet med kraven för datainsamlingen (dvs. efter sektor, instrument, valuta och löptid) Icke-överlåtbara instrument som emitterats av uppgiftslämnare skall i allmänhet klassificeras som inlåning. Instrument kan betecknas som icke-omsättningsbara i den meningen att det finns restriktioner för överlåtelse av äganderätten till instrumentet, vilket innebär att de inte kan handlas eller att de även om de formellt sett är överlåtbara inte kan omsättas eftersom det saknas en reglerad marknad. Icke- omsättningsbara instrument som emitterats av uppgiftslämnare och som i ett senare skede blir omsättningsbara och kan handlas på andrahandsmarknaden bör omklassificeras som skuldförbindelser

41 L 333/31 Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV Kategori Viktigare egenskaper Marginalbetalningar i samband med derivat skall klassificeras som inlåning om de utgör säkerhet i form av kontanter till MFI och de förblir insättarens egendom och skall återbetalas till denne när kontraktet avvecklas. Med hänsyn till rådande praxis föreslås även att marginalinsättningar som tas emot av uppgiftslämnare skall klassificeras som inlåning endast i den mån MFI får tillgång till medel som fritt kan vidareutlånas. Om en del av den marginalinsättning som MFI tar emot måste vidarebefordras till en annan deltagare på derivatmarknaden (exempelvis en clearingcentral) skall i princip endast den återstående delen, som MFI kan förfoga över, klassificeras som inlåning. De stora skillnaderna i rådande praxis kan göra det svårt att fastställa vilka marginalinsättningar som verkligen skall återbetalas, eftersom olika typer av marginalinsättningar sätts in utan åtskillnad på samma konto, och vilka marginalinsättningar som förser MFI med medel för vidareutlåning. I dessa fall kan det godtas att dessa marginalinsättningar klassificeras som övriga skulder eller som inlåning, allt beroende på nationell praxis Öronmärkta saldon i samband med exempelvis leasingavtal klassificeras som inlåning under inlåning med överenskommen löptid eller inlåning med uppsägningstid, beroende på löptid/bestämmelser i det underliggande avtalet Medel (insättningar) som mottagits på förtroendebasis skall inte tas upp på MFI:s statistikbalansräkning (se lån som ges på förtroendebasis under kategori 2) 9.1 Inlåning över natten Insättningar som kan tas ut i kontanter eller på begäran kan överföras utan uppsägningstid med check, girering, debitering eller liknande utan större dröjsmål, begränsningar eller straffavgift. I denna kategori ingår saldon avseende belopp i form av elektroniska pengar, antingen hårdvarubaserade elektroniska pengar (exempelvis kontantkort) eller mjukvarubaserade elektroniska pengar, som ställts ut av MFI. I posten skall inte inräknas icke överförbara insättningar som tekniskt sett kan tas ut vid anfordran, men där avsevärd straffavgift tas ut: saldon (räntebärande eller icke räntebärande) som kan överföras genom check, girering, debitering eller liknande utan större straffavgift eller begränsningar saldon (räntebärande eller icke räntebärande) som på anfordran omedelbart kan tas ut i kontanter eller före stängningsdags dagen efter insättningen utan större straffavgift eller begränsningar, men som inte är överförbara saldon (räntebärande eller icke räntebärande) som utgörs av förbetalda belopp som hårdvarubaserade eller mjukvarubaserade elektroniska pengar (exempelvis kontantkort) lån som skall återbetalas före stängningsdags dagen efter det att lånet beviljats 9.2 Inlåning med överenskommen löptid Icke överförbara insättningar som inte kan tas ut i kontanter före den överenskomna förfallodagen, eller som kan tas ut i kontanter under löptiden endast mot någon form av straffavgift. Posten innehåller också administrativt reglerad sparinlåning, där löptidskriteriet är irrelevant (klassificeras som tillhörande löptidskategorin över två år). Finansiella produkter med roll over-bestämmelser skall klassificeras efter den kortaste löptiden. Även om inlåning med överenskommen löptid kan tilllåta tidigare inlösen efter uppsägning, eller kan inlösas på anfordran mot viss straffavgift, kan dessa omständigheter inte anses avgörande för klassificeringen

42 L 333/ Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV Kategori 9.2a Inlåning med överenskommen löptid upp till ett år Viktigare egenskaper Saldon som placerats med fast löptid på högst ett år (med undantag för inlåning med en urpsrunglig löptid på en dag), som varken är överförbara eller kan tas ut i kontanter före förfallodagen Saldon som placerats med fast löptid på högst ett år, som inte är överförbara men kan tas ut före förfallodagen efter uppsägning. Om uppsägning har skett bör sådana saldon klassificeras som tillhörande kategori 9.3a eller 9.3b beroende på vilket som är tillämpligt Saldon som placerats med fast löptid på högst ett år, som inte är överförbara men kan tas ut vid anfordran mot viss straffavgift Marginalbetalningar i samband med derivatkontrakt, som stängs inom ett år, i form av kontanter som ställts som säkerhet mot kreditrisker men som förblir insättarens egendom och skall återbetalas till denne när kontraktet avvecklas Lån som förekommer i form av ett enda dokument med ursprunglig löptid upp till ett år Icke överlåtbara skuldförbindelser emitterade av MFI (dokumenterade eller inte) med ursprunglig löptid upp till ett år MFI:s efterställda skulder i form av insättningar eller lån med ursprunglig löptid upp till ett år 9.2b Inlåning med överenskommen löptid över ett år och upp till två år Saldon som placerats med fast löptid mellan et och två år, som varken är överförbara eller kan tas ut i kontanter före förfallodagen Saldon som placerats med fast löptid mellan ett och två år, som inte är överförbara men kan tas ut före förfallodagen efter uppsägning. Om uppsägning har skett bör sådana saldon klassificeras som tillhörande kategori 9.3a eller 9.3b beroende på vilket som är tillämpligt Saldon som placerats med ursprunglig fast löptid mellan ett och två år, som inte är överförbara men kan tas ut vid anfordran mot viss straffavgift Marginalbetalningar i samband med derivatkontrakt som stängs inom ett till två år, i form av kontanter som ställts som säkerhet mot kreditrisker men som förblir insättarens egendom och skall återbetalas till denne när kontraktet avvecklas Lån som förekommer i form av ett enda dokument med ursprunglig löptid mellan ett och två år Icke överlåtbara skuldförbindelser emitterade av MFI (dokumenterade eller inte) med ursprunglig löptid över ett år och upp till två år MFI:s efterställda skulder i form av insättningar eller lån med ursprunglig löptid över ett år och upp till två år 9.2c Inlåning med överenskommen löptid över två år Saldon som placerats med fast löptid över två år, som varken är överförbara eller kan tas ut i kontanter före förfallodagen Saldon som placerats med ursprunglig fast löptid över två år, som inte är överförbara men kan tas ut före förfallodagen efter uppsägning. I fall där uppsägning har skett bör sådana saldon klassificeras som tillhörande kategori 9.3a eller 9.3b, beroende på vilket som är tillämpligt

43 L 333/33 Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV Kategori Viktigare egenskaper Saldon som placerats med ursprunglig fast löptid över två år, som inte är överförbara men kan tas ut vid anfordran mot viss straffavgift Saldon (oavsett löptid) för vilka ränta och/eller villkor fastställs i nationell lagstiftning och som är avsedda för specifika ändamål (t.ex. bostadsfinansiering) med löptider över två år (även om de tekniskt sett kan lyftas vid anfordran) Marginalbetalningar i samband med derivatkontrakt, som stängs efter mer än två år, i form av kontanter som ställts som säkerhet mot kreditrisker men som förblir insättarens egendom och skall återbetalas till denne när kontraktet avvecklas Lån som förekommer i form av ett enda dokument med ursprunglig löptid över två år Icke överlåtbara skuldförbindelser emitterade av MFI (dokumenterade eller inte) med ursprunglig löptid över två år MFI:s efterställda skulder i form av insättningar eller lån med ursprunglig löptid över två år 9.3 Inlåning med uppsägningstid Icke överförbara insättningar utan överenskommen löptid, som inte kan tas ut i kontanter utan uppsägningstid och som inte kan tas ut i kontanter före uppsägningstidens utgång eller endast mot viss straffavgift. I posten ingår inlåning som, trots att insättningarna i vissa fall juridiskt sett kan tas ut utan uppsägningstid, enligt nationell praxis skulle träffas av straffavgifter och avsevärda begränsningar (klassificerade under löptidskategorin upp till tre månader), liksom placeringskonton utan uppsägningstid eller överenskommen löptid men med restriktiva uttagsvillkor (klassificerade under löptidskategorin över tre månader) 9.3a Inlåning med uppsägningstid upp till tre månader Saldon som placerats utan fast löptid, som endast kan lyftas efter en uppsägningstid på upp till tre månader. I fall där pengarna kan lyftas före uppsägningstidens utgång (eller vid anfordran) medför det att en straffavgift tas ut Icke överförbara avistasparkonton och andra former av insättningar från allmänheten som kan tas ut bara mot en avsevärd straffavgift även om de juridiskt sett kan lyftas vid anfordran Saldon som placerats med fast löptid, som inte är överförbara, men för vilka en uppsägningstid under tre månader för förtida återbetalning har inletts 9.3b Inlåning med uppsägningstid över tre månader varav över två år (i förekommande fall) Saldon som placerats utan fast löptid, som endast kan lyftas efter en uppsägningstid över tre månader. I fall där pengarna kan lyftas före uppsägningstidens utgång (eller vid anfordran) tas en straffavgift ut Placeringskonton utan uppsägningstid eller överenskommen löptid men med restriktiva uttagsvillkor Saldon som placerats med fast löptid, som inte är överförbara, men för vilka en uppsägningstid av mer än tre månader för förtida återbetalning har inletts

44 L 333/ Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV Kategori Viktigare egenskaper 9.4 Repor Motposten till kontanter, som mottagits i utbyte mot värdepapper/guld, som sålts av uppgiftslämnare till ett givet pris med ett bindande åtagande att återköpa samma (eller motsvarande) värdepapper/guld till ett fast pris på en viss dag i framtiden. Belopp som uppgiftslämnare mottagit i utbyte mot värdepapper/guld, som överlåtits till tredje man (tillfällig förvärvare) skall klassificeras som repoavtal, om det finns ett bindande åtagande att låta transaktionen gå tillbaka och inte endast en option att låta den återgå. Detta innebär att uppgiftslämnare behåller den faktiska (ekonomiska) äganderätten till de underliggande värdepapperen/guldet under transaktionen. I det avseendet är inte den rent juridiska äganderättsövergången avgörande för behandlingen av repo-liknande transaktioner. Om den tillfälliga förvärvaren säljer de mottagna värdepapperen genom en repa, skall den försäljningen ses som en outright värdepappers/guld-transaktion och tas upp i den tillfälliga förvärvarens balansräkning som en negativ post i portföljen för värdepapper/guld De följande tre varianterna av repo-liknande transaktioner är alla utformade så att de skall uppfylla de villkor som gäller för att behandlas som lån mot säkerhet. Belopp som mottagits av uppgiftslämnare (som utbyte för värdepapper/guld som tillfälligt överlåtits till tredje man) skall således behandlas som repoavtal Belopp som erhållits i utbyte mot värdepapper/guld, som tillfälligt överlåtits till tredje man i form av repoavtal Belopp som erhållits i utbyte mot värdepapper/guld, som tillfälligt överlåtits till tredje man i form av obligationslån (mot säkerhet i form av kontanter) Belopp som erhållits i utbyte mot värdepapper/guld, som tillfälligt överlåtits till tredje man i form av återköpsavtal (sale/buy-back) 10. Andelar i penningmarknadsfonder Andelar emitterade av penningmarknadsfonder. En penningmarknadsfond definieras som en värdepappersfond, vars andelar i fråga om likviditet utgör nära substitut till inlåning och som huvudsakligen investerar i penningmarknadsinstrument, i andelar i penningmarknadsfonder, i andra överförbara skuldförbindelser med en återstående löptid upp till ett år, i insättningar i bank eller som strävar efter en avkastning som ligger nära räntorna på penningmarknadsinstrument. 11. Emitterade värdepapper Värdepapper utom aktier som emitterats av uppgiftslämnare och som vanligen är överlåtbara och har en andrahandsmarknad, eller kan användas för avräkning på marknaden och som inte ger innehavaren någon form av äganderätt till det institut som har emitterat värdepapperet. I posten inräknas värdepapper som ger innehavaren en ovillkorlig rätt till en fast eller avtalsenlig avkastning i form av kupongbetalningar och/eller en bestämd fast summa på en given dag (eller dagar) eller räknat från en vid emissionen bestämd dag. Icke-överlåtbara instrument som emitteras av uppgiftslämnare och som senare blir överlåtbara bör omklassificeras som skuldebrev (se även kategori 9) Efterställda skulder som emitterats av MFI skall, när det gäller finansmarknadsstatistik, behandlas på samma sätt som andra skulder som MFI ådragit sig. Efterställda skulder som emitterats i form av värdepapper skall alltså klassificeras som emitterade värdepapper, medan efterställda skulder som emitterats av MFI i form av in eller utlåning skall klassificeras som inlåning. Om de nationella centralbankerna i statistiken fastställer alla efterställda skulder som emitterats av MFI som en enda post skall siffran tas upp under posten emitterade värdepapper, eftersom efterställda skulder oftare utgörs av värdepapper än av lån. Efterställda skulder bör inte föras in under skuldposten eget kapital och reserver

45 L 333/35 Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV Kategori 11a Värdepapper med ursprunglig löptid upp till ett år 11b Värdepapper med ursprunglig löptid över ett år och upp till två år 11c Värdepapper med ursprunglig löptid över två år Viktigare egenskaper Överlåtbara skuldförbindelser som emitterats av MFI (dokumenterade eller inte) med en ursprunglig löptid upp till ett år Efterställda skulder som emitterats av MFI i form av skuldförbindelser med en ursprunglig löptid upp till ett år Överlåtbara skuldförbindelser emitterade av MFI (dokumenterade eller inte) med ursprunglig löptid över ett år och upp till två år Efterställda skulder emitterade av MFI i form av skuldförbindelser med ursprunglig löptid över ett år och upp till två år Överlåtbara skuldförbindelser emitterade av MFI (dokumenterade eller inte) med ursprunglig löptid över två år Efterställda skulder emitterade av MFI i form av skuldförbindelser med ursprunglig löptid över två år 12. Eget kapital och reserver I datainsamlingen redovisas här de poster som härrör från emissionen av aktiekapital i uppgiftslämnande MFI till aktieägare eller andra ägare och som för innehavaren medför äganderätt till institutet och vanligen rätt till en del av institutets vinst och av dess egna kapital vid likvidation. Hit räknas också outdelade förmåner och medel som uppgiftslämnare avsatt för väntade framtida betalningar och åtaganden. Häri ingår: Aktiekapital Outdelade förmåner och medel Specifika och allmänna reserver mot förluster i samband med utlåning, värdepapper och andra typer av tillgångar (kan redovisas enligt bokföringsreglerna) 13. Övriga skulder Posten övriga skulder är en restpost på balansräkningens skuldsida för skulder som inte kan hänföras till någon annan kategori Den här posten kan innefatta: Finansiella derivatpositioner med negativa bruttomarknadsvärden Finansiella derivatinstrument som tas upp i balansräkningen skall föras hit när det gäller sammanställningen av statistik Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter brutto som hänför sig till svävande poster Svävande poster är saldon i MFI:s balansräkning som inte är kontoförda under kundnamn men som ändå hänför sig till kundmedel (dvs. medel som skall investeras, överföras eller avvecklas) Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter brutto som hänför sig till poster på väg Poster på väg är medel (oftast tillhörande kunder) som är under överföring mellan MFI. Posterna innefattar överföringar som har debiterats på kunders konton och övriga poster för vilka uppgiftslämnarna ännu inte betalat motsvarande belopp Upplupna räntor på inlåning Upplupna räntor på inlåning avser ränta som utgör en skuld när bokslutet skall rapporteras, men som inte kommer att betalas förrän senare (dvs. inte förrän efter rapporteringsdagen). I enlighet med allmänna principer för periodiserad redovisning skall ränta på lån tas upp i balansräkningen allt eftersom den uppkommer.(dvs. enligt bokföringsmässiga grunder) i stället för när den betalas (kontantprincipen). Upplupen ränta på lån skall tas upp brutto under kategorin övriga skulder. Upplupen ränta skall särskiljas från den inlåningskategori den hör till, vilken bör tas upp till det utestående nominella beloppet på rapporteringsdagen

46 L 333/ Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV Kategori Viktigare egenskaper Upplupen vinstutdelning Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter som inte hänför sig till den primära MFI-verksamheten (belopp som skall betalas till leverantörer, för skatter, löner, sociala avgifter, etc.) Reserver för åtaganden gentemot tredje man (pensioner, utdelning, etc.) Marginalbetalningar i samband med derivatkontrakt Marginalbetalningar som görs enligt derivatkontrakt skall normalt klassificeras som inlåning (se kategori 9) De stora skillnaderna i rådande praxis gör det svårt att fastställa vilka marginalbetalningar som verkligen skall återbetalas, eftersom olika typer av marginalinsättningar sätts in utan åtskillnad på samma konto, och vilka marginalinsättningar som förser MFI med medel för vidareutlåning. I dessa fall kan det godtas att dessa marginalbetalningar klassificeras som övriga skulder eller som inlåning, allt beroende på nationell praxis Nettopositioner som härrör från värdepapperslån utan säkerhet i form av kontanter Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter netto som hänför sig till framtida avveckling av värdepapperstransaktioner eller valutatransaktioner Från posten övriga skulder kan uteslutas i det närmaste alla finansiella instrument i form av finansiella skulder (som tas upp under andra balansräkningsposter), finansiella instrument som inte utgörs av finansiella skulder, såsom garantier, åtaganden, administrerade lån och förtroendelån, icke-finansiella skulder såsom kapitalposter på skuldsidan (som tas upp under eget kapital och reserver)

47 L 333/37 Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV BILAGA II SÄRSKILDA BESTÄMMELSER, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH BESTÄMMELSER RÖRANDE FUSIONERANDE KREDITINSTITUT I FRÅGA OM TILLÄMPNINGEN AV KASSAKRAVSSYSTEMET DEL 1 Särskilda bestämmelser I. Kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet 1. För en korrekt beräkning av en kassakravsbas på vilken en positiv kassakravsprocent tillämpas krävs en månadsvis uppdelning på kreditinstituts inlåning med överenskommen löptid över två år, inlåning med uppsägningstid över två år och skulder avseende repoavtal gentemot (inhemska och andra deltagande medlemsstaters) MFI, kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB:er samt staten och gentemot motparter i övriga utlandet. Kreditinstituten kan också rapportera positioner mot andra MFI än kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB:er i stället för gentemot MFI och kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB:er, förutsatt att uppgifterna är tillräckligt detaljerade och att inga poster i fetstil påverkas. Dessutom kan kreditinstitut som omfattas av kassakrav beroende på de nationella systemen för insamling av statistiska uppgifter och förutsatt att de definitioner och klassifikationsprinciper för MFI-balansräkningen som anges i den här förordningen följs helt och fullt alternativt välja att lämna de uppgifter som behövs för beräkning av kassakravsbasen, med undantag av uppgifter om omsättningsbara instrument, i enlighet med fotnot 5 till tabell 1 i bilaga I, förutsatt att inga poster i fetstil påverkas. II. Rapporteringskrav för små kreditinstitut behandlade som tail 2. Små tail -klassificerade kreditinstitut skall som ett minimikrav rapportera de kvartalsdata som behövs för att i enlighet med tabellen i den här bilagan beräkna kassakravsbasen inom Europeiska centralbankssystemets (ECBS) kassakravssystem. Tail -klassificerade kreditinstitut skall säkerställa att rapporteringen i enlighet med tabellen överensstämmer helt med de definitioner och klassificeringar som används i tabell 1. Kassakravsbasen för tre (enmånaders) uppfyllandeperioder för de tail -klassificerade instituten beräknas på de kvartalsdata enligt ställningen vid utgången av kvartalet som samlas in av de nationella centralbankerna (NCB) med en rapporteringsfrist på 28 arbetsdagar från utgången av det kvartal som statistiken avser. III. Rapportering av konsoliderade data på koncernbasis från kreditinstitut som omfattas av ECBS kassakravssystem 3. Efter tillstånd från Europeiska centralbanken (ECB) får kassakravspliktiga kreditinstitut tillämpa konsoliderad statistikrapportering för en koncern av kassakravspliktiga kreditinstitut inom samma nationella territorium, förutsatt att alla de berörda instituten har avstått från möjligheten att avräkna ett engångsavdrag från kassakravet. Avdragsmöjligheten kvarstår dock för koncernen som helhet. Alla sådana institut tas upp var för sig i ECB:s lista över MFI. 4. Om samtliga kreditinstitut i koncernen räknas som tail behöver den endast lämna in data enligt förenklade rapporteringskrav för sådana institut. Annars gäller full rapporteringsskyldighet för hela koncernen. IV. Tabellkolumnen varav kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB:er 5. Kolumnen varav kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB:er skall inte innehålla uppgiftslämnarnas skulder mot institut som beviljats undantag från ECBS kassakravssystem, dvs. institut som har undantagits av andra orsaker än rekonstruktion. 6. Listan över undantagna institut innehåller endast institut som beviljats undantag av andra skäl än rekonstruktion. Institut som tillfälligt medgetts undantag från kassakrav på grund av att de är föremål för rekonstruktion behandlas som kassakravspliktiga institut, och skulder mot sådana institut skall därför ingå i kolumnen varav kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB:er. Skulder mot institut som i praktiken inte behöver hålla kassakravsmedel hos ECBS till följd av det generella avdraget skall också inräknas under den kolumnen.

48 L 333/ Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV DEL 2 Övergångsbestämmelser 7. Rapportering om inlåning med uppsägningstid över två år är tills vidare frivillig. Uppgiftslämnare har valfrihet, dvs. de får antingen rapportera verkliga siffror (inkl. nollpositioner) eller uppgifter saknas (med respektive symbol). De som en gång valt att rapportera verkliga siffror har inte längre möjlighet att rapportera uppgifter saknas. DEL 3 Fusioner där kreditinstitut ingår 8. I denna bilaga har termerna fusion, fusionerande institut och förvärvande institut den betydelse som anges i Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2818/98 av den 1 december 1998 angående tillämpningen av minimireserver (kassakrav) (ECB/1998/15) ( 1 ), ändrad genom förordning (EG) nr 1921/200 (ECB/2000/8) ( 2 ). 9. För den uppfyllandeperiod under vilken en fusion träder i kraft skall kassakraven för det förvärvande institutet beräknas och fullgöras i enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 2818/98 (ECB/1998/15). 10. För de följande uppfyllandeperioderna skall kassakravet för det förvärvande institutet i tillämpliga fall beräknas på grundval av en kassakravsbas och av statistiska uppgifter som lämnats i enlighet med reglerna i tillägget till den här bilagan. I annat fall skall de vanliga reglerna för rapportering av statistiska uppgifter och beräkning av kassakrav i artikel 3 i förordning (EG) nr 2818/98 (ECB/1998/15) gälla. 11. Tillfälligt undantag från det förvärvande institutets normala rapportering Utan att det påverkar skyldigheterna i föregående punkter kan berörd NCB ge det förvärvande institutet tillstånd att uppfylla sin skyldighet att lämna statistiska uppgifter genom ett tillfälligt förfarande, exempelvis separat för vart och ett av de fusionerande instituten under ett antal perioder efter det att fusionen trätt i kraft. Detta undantag från normala rapporteringsförfaranden måste begränsas till att gälla kortast möjliga tid och får inte överskrida sex månader räknat från det att fusionen trätt i kraft. Detta undantag påverkar inte det förvärvande institutets skyldighet att uppfylla sina rapporteringsskyldigheter enligt den här förordningen och, i förekommande fall, dess skyldighet att uppfylla de fusionerande institutens rapporteringsskyldigheter i enlighet med den här bilagan. ( 1 ) EGT L 356, , s. 1. ( 2 ) EGT L 229, , s. 34.

49 L 333/39 Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV TABELL 1A Uppgifter för kassakravssystemet som skall lämnas kvartalsvis av små kreditinstitut INLÅNING (euro och utländska valutor sammanlagt) 9. INLÅNING TOTALT 9.1e + 9.1x 9.2e + 9.2x 9.3e + 9.3x 9.4e + 9.4x varav: 9.2e + 9.2x Med överenskommen löptid över 2 år Kassakravsbasen beräknas som summan av följande kolumner i tabell 1 (Skulder): (a) (b)+(c)+(d)+(e)+(j)+(k)+(l)+(m)+(n)+(s) varav: 9.3e + 9.3x Med uppsägningstid över 2 år Frivillig uppgift varav: 9.4e + 9.4x Repor Utelöpande emissioner, kolumn (t) i tabell 1 (Skulder) OMSÄTTNINGSBARA INSTRUMENT (euro och utländska valutor sammanlagt) 11. EMITTERADE VÄRDEPAPPER 11e + 11x Med överenskommen löptid upp till 2 år 11. EMITTERADE VÄRDEPAPPER 11e + 11x Med överenskommen löptid över 2 år

50 L 333/ Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV TILLÄGG Särskilda bestämmelser för beräkning av kassakrav för fusionerande kreditinstitut ( 1 ) Fall nr Typ av fusion Skyldigheter 1 En fusion, varigenom ett kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (de fusionerande instituten), träder i kraft efter utgången av den tidsfrist som berörd NCB fastställer för inlämnande av månadsvisa statistiska uppgifter för föregående månad i enlighet med artikel 4 i den här förordningen För den uppfyllandeperiod som följer på fusionen skall kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för det förvärvande institutet och för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som skall läggas samman är de som skulle ha varit relevanta för den aktuella uppfyllandeperioden om fusionen inte ägt rum. Endast ett engångsavdrag skall medges 2 En fusion, varigenom ett kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera tail -klassificerade institut och eventuellt ett eller flera kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (de fusionerande instituten), träder i kraft efter utgången av den tidsfrist som berörd NCB fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående kvartal i enlighet med artikel 4 i den här förordningen För den uppfyllandeperiod som följer på fusionen skall kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för det förvärvande institutet och för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som skall läggas samman är de som skulle ha varit relevanta för den aktuella uppfyllandeperioden om fusionen inte ägt rum. Endast ett engångsavdrag skall medges 3 En fusion, varigenom ett kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (de fusionerande instituten), träder i kraft mellan utgången av en månad och den tidsfrist som berörd NCB fastställer för inlämnande av månadsvisa statistiska uppgifter för föregående månad i enlighet med artikel 4 i den här förordningen För den uppfyllandeperiod som följer på fusionen skall kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för det förvärvande institutet och för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som skall läggas samman är de som skulle ha varit relevanta för den aktuella uppfyllandeperioden om fusionen inte ägt rum. Endast ett engångsavdrag skall medges. Det förvärvande institutet skall, utöver sin egen rapporteringsskyldighet, även uppfylla de fusionerande institutens skyldighet att lämna statistiska uppgifter för den månad som föregår fusionen 4 En fusion, varigenom ett kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera tail -klassificerade kreditinstitut och eventuellt ett eller flera kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (de fusionerande instituten), träder i kraft mellan utgången av ett kvartal och den sista dag som berörd NCB fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående kvartal i enlighet med artikel 4 i den här förordningen För den uppfyllandeperiod som följer på fusionen skall kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för det förvärvande institutet och för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som skall läggas samman är de som skulle ha varit relevanta för den aktuella uppfyllandeperioden om fusionen inte ägt rum. Endast ett engångsavdrag skall medges. Det förvärvande institutet skall, utöver sin egen rapporteringsskyldighet, även uppfylla de fusionerande institutens skyldighet att lämna statistiska uppgifter för den månad eller, beroende på institutet, det kvartal som föregår fusionen ( 1 ) I tabellen speciferas sådana mera omfattande förfaranden som gäller för vissa fall. Vanliga regler för rapportering av statistiska uppgifter och beräkning av kassakravet enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 2818/98 (ECB/1998/15) skall gälla för fall som inte tas upp i tabellen.

51 L 333/41 Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV Fall nr Typ av fusion Skyldigheter 5 En fusion, varigenom ett tail -klassificerat kreditinstitut (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet och eventuellt ett eller flera tail -klassificerade kreditinstitut (de fusionerande instituten), träder i kraft efter utgången av den tidsfrist som berörd NCB fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående månad i enlighet med artikel 4 i den här förordningen Samma förfarande som för fall 1 6 En fusion, varigenom ett tail -klassificerat kreditinstitut (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera tail -klassificerade kreditinstitut (de fusionerande instituten), träder i kraft efter utgången av den tidsfrist som berörd NCB fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående kvartal i enlighet med artikel 4 i den här förordningen Från och med den uppfyllandeperiod som följer på fusionen och intill dess det förvärvande institutet första gången har lämnat kvartalsuppgifter i enlighet med de förenklade rapporteringskrav för tail -klassificerade institut som anges i bilaga II till den här förordningen skall kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för det förvärvande institutet och för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som skall läggas samman är de som skulle ha varit relevanta för den aktuella uppfyllandeperioden om fusionen inte ägt rum. Endast ett engångsavdrag skall medges 7 En fusion, varigenom ett tail -klassificerat kreditinstitut (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera tail -klassificerade kreditinstitut (de fusionerande instituten), träder i kraft efter utgången av den tidsfrist som berörd NCB fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående kvartal i enlighet med artikel 4 i den här förordningen och det tail -klassificerade institutet, i och med fusionen, blir ett institut med full rapporteringsskyldighet Samma förfarande som för fall 2 8 En fusion, varigenom ett tail -klassificerat kreditinstitut (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera tail -klassificerade kreditinstitut (de fusionerande instituten), träder i kraft mellan utgången av ett kvartal och den sista dag som berörd NCB fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående kvartal i enlighet med artikel 4 i den här förordningen Från och med den uppfyllandeperiod som följer på fusionen och intill dess det förvärvande institutet första gången har lämnat kvartalsuppgifter i enlighet med de förenklade rapporteringskrav för tail -klassificerade institut som anges i bilaga II till den här förordningen skall kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för det förvärvande institutet och för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som skall läggas samman är de som skulle ha varit relevanta för den aktuella uppfyllandeperioden om fusionen inte ägt rum. Endast ett engångsavdrag skall medges. Det förvärvande institutet skall, utöver sin egen rapporteringsskyldighet, även uppfylla de fusionerande institutens skyldighet att lämna statistiska uppgifter för det kvartal som föregår fusionen

52 L 333/ Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV Fall nr Typ av fusion Skyldigheter 9 En fusion, varigenom ett tail -klassificerat kreditinstitut (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet och eventuellt ett eller flera tail -klassificerade kreditinstitut (de fusionerande instituten), träder i kraft mellan utgången av en månad och den sista dag som berörd NCB fastställer för inlämnande av månadsvisa statistiska uppgifter för föregående månad i enlighet med artikel 4 i den här förordningen Samma förfarande som för fall 3 10 En fusion, varigenom ett tail -klassificerat kreditinstitut (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera tail -klassificerade kreditinstitut (de fusionerande instituten), träder i kraft mellan utgången av ett kvartal och den sista dag som berörd NCB fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående kvartal i enlighet med artikel 4 i den här förordningen och det tail -klassificerade institutet, i och med fusionen, blir ett institut med full rapporteringsskyldighet Samma förfarande som för fall 4 11 En fusion, varigenom ett kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (det förvärvande institutet) bildas av kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (de fusionerande instituten), träder i kraft mellan utgången av en månad och den sista dag som berörd NCB fastställer för inlämnande av månadsvisa statistiska uppgifter för föregående månad i enlighet med artikel 4 i den här förordningen För den uppfyllandeperiod som följer på fusionen skall kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som skall läggas samman är de som skulle ha varit relevanta för den aktuella uppfyllandeperioden om fusionen inte ägt rum. Endast ett engångsavdrag skall medges. Det förvärvande institutet skall uppfylla de fusionerande institutens skyldighet att lämna statistiska uppgifter för den månad som föregår fusionen 12 En fusion. varigenom ett kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (det förvärvande institutet) bildas av ett eller flera tail -klassificerade kreditinstitut och eventuellt ett eller flera kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (de fusionerande instituten), träder i kraft mellan utgången av ett kvartal och den sista dag som berörd NCB fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående kvartal i enlighet med artikel 4 i den här förordningen För den uppfyllandeperiod som följer på fusionen skall kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som skall läggas samman är de som skulle ha varit relevanta för den aktuella uppfyllandeperioden om fusionen inte ägt rum. Endast ett engångsavdrag skall medges. Det förvärvande institutet skall uppfylla de fusionerande institutens skyldighet att lämna uppgifter för den månad eller, beroende på institutet, det kvartal som föregår fusionen

53 L 333/43 Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV Fall nr Typ av fusion Skyldigheter 13 En fusion, varigenom ett tail -klassificerat kreditinstitut (det förvärvande institutet) bildas av ett eller flera tail -klassificerade kreditinstitut (de fusionerande instituten), träder i kraft mellan utgången av ett kvartal och den sista dag som berörd NCB fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående kvartal i enlighet med artikel 4 i den här förordningen Från och med den uppfyllandeperiod som följer på fusionen och intill dess det förvärvande institutet första gången har lämnat kvartalsuppgifter i enlighet med de förenklade rapporteringskrav för tail -klassificerade institut som anges i bilaga II till den här förordningen skall kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som skall läggas samman är de som skulle ha varit relevanta för den aktuella uppfyllandeperioden om fusionen inte ägt rum. Endast ett engångsavdrag skall medges. Det förvärvande institutet skall uppfylla de fusionerande institutens skyldighet att lämna statistiska uppgifter för det kvartal som föregår fusionen

54 L 333/ Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV BILAGA III STATISTIKKRAV FÖR SMÅ MFI SOM INTE ÄR KREDITINSTITUT Nationella centralbanker som beslutar medge små MFI som inte är kreditinstitut undantag från full rapporteringsskyldighet skall informera de undantagna instituten om sitt beslut, men fortsätta att som ett minimikrav årligen samla in uppgifter över institutens balansomslutning, så att storleken på rapporterande tail -klassificerade institut kan följas upp.

55 L 333/45 Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV BILAGA IV MINIMISTANDARDER SOM SKALL TILLÄMPAS AV DEN FAKTISKA UPPGIFTSLÄMNANDE POPULATIONEN Uppgiftslämnarna skall tillämpa följande minimistandarder för att uppfylla ECB:s rapporteringskrav: 1. Minimistandarder för dataöverföring a) Rapporteringen till de nationella centralbankerna skall ske snabbt och inom de tidsramar som fastställts av centralbankerna. b) Rapporterna skall till form och uppställning följa de tekniska rapporteringskrav som fastställts av de nationella centralbankerna. c) Kontaktperson(er) hos uppgiftslämnarna skall namnges. d) De tekniska specifikationerna för dataöverföringen till de nationella centralbankerna skall följas. e) De statistiska uppgifterna skall vara exakta: 2. Minimistandarder för noggrannhet uppgifterna skall stämma lineärt (t.ex. balansräkningarna måste gå jämnt ut, delsummorna skall sammanräknade stämma med totalsumman), och uppgifter som inrapporteras med olika frekvens skall stämma sinsemellan. f) Uppgiftslämnarna skall kunna lämna information om den utveckling som inrapporterade data visar. g) Statistiken skall vara fullständig, luckor i uppgifterna skall påpekas och förklaras för de nationella centralbankerna och i förekommande fall snarast möjligt rättas till. h) Statistiken får inte innehålla fortlöpande och strukturella luckor. i) Uppgiftslämnarna skall använda de enheter och antal decimaler som föreskrivits av de nationella centralbankerna för den tekniska överföringen av data. j) Uppgiftslämnarna skall tillämpa de avrundningsregler som föreskrivits av de nationella centralbankerna för den tekniska överföringen av data. 3. Minimistandarder för begreppsmässig överensstämmelse k) Statistiken skall överensstämma med definitioner och klassificeringar i den här förordningen. l) Vid avvikande definitioner och klassificeringar skall uppgiftslämnarna i förekommande fall regelbundet följa upp och kvantifiera skillnaderna mellan använda mått och måtten enligt ECB:s förordning. m) Uppgiftslämnarna skall kunna förklara avbrott i inrapporterade data jämfört med uppgifterna för föregående period. 4. Minimistandarder för revidering n) De revideringsprinciper och -rutiner som fastställts av ECB och de nationella centralbankerna skall följas. Avvikelser från normala revideringsförfaranden skall förklaras i noter.

56 L 333/ Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV BILAGA V ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR TILLÄMPNINGEN AV FÖRORDNINGEN 1. Förordningen skall tillämpas från och med rapporteringen av månadsuppgifterna för januari Under en övergångsperiod på tolv månader kan de nya månadsvisa stockuppgifterna rapporteras till ECB med en förskjutning på en extra månad från och med stängningsdags den femtonde arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser. De nationella centralbankerna bestämmer när de senast behöver få in uppgifterna för att kunna lämna dem till ECB i tid. 3. Under en övergångsperiod på tolv månader kan uppgifter om av- och nedskrivningar på lån och prisförändringar på värdepapper rapporteras till ECB med en förskjutning på en extra månad från och med stängningsdags den femtonde arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser. De nationella centralbankerna bestämmer när de senast behöver få in uppgifterna för att kunna lämna dem till ECB i tid. 4. För den månadsvisa uppdelningen på löptid av utlåning/inlåning gentemot övriga utlandet och den extra kvartalsvisa uppdelningen efter valuta av denna utlåning/inlåning som behövs för statistiken rörande betalningsbalansen, har varje medlemsstat möjlighet att utifrån sina egna behov fastställa en tidtabell för användningen av MFI:s balansräkningsuppgifter för betalningsbalansstatistiken. 5. En särskild övergångsföreteelse är övriga medlemsstaters införande av euron. MFI beaktar detta genom att behålla möjligheten att dela upp positioner gentemot hemmahörande i icke deltagande medlemsstater efter land. I princip borde dessa saldon även delas upp efter respektive valutor, och särskilja icke deltagande medlemsstaters valuta, euron och övriga valutor. För att minska den tämligen tunga rapporteringsbördan kan eventuellt uppgifterna rörande tiden före det att en ändring av sammansättningen av de deltagande medlemsstaterna blir känd framställas på ett mer flexibelt sätt, förutsatt att ECB gett sitt godkännande. 6. När utbytet av sedlar och mynt genomförs i samband med att en medlemsstat inför euron skall de poster i rapporteringsschemat som är uttryckta i medlemsstatens nationella valuta inkluderas i de poster som anges i euro från och med den dag medlemsstaten går in i den monetära unionen och innan utbytet av den berörda valutan till euro har avslutats.

57 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 151/11 EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EG) nr 993/2002 av den 6juni 2002 om rättelse av ECB/2001/13 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut ( 1 ) (ECB/2002/4) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter ( 2 ), särskilt artikel 5.1 och artikel 6.4 i denna, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2531/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens tillämpning av minimireserver ( 3 ), ändrad genom förordning (EG) nr 134/ 2002 ( 4 ), särskilt artikel 6.4 i denna, och av följande skäl: (1) Förordning ECB/2001/13 avsågs från och med den 1 januari 2003 ersätta Europeiska centralbankens förordning ECB/1998/16 av den 1 december 1998 angående en konsoliderad balansräkning för sektorn för monetära finansinstitut ( 5 ), ändrad genom förordning ECB/2000/ 8( 6 ). Rapportering av uppgifter enligt den nya förordningen skall ske första gången för januari månad Skyldigheterna i fråga om statistikrapportering enligt förordning ECB/1998/16 skulle därför ha kvarstått till den 1 januari Datum för ikraftträdande av förordning ECB/2001/13 sattes emellertid felaktigt till den 1 januari 2002, vilket fick till följd att förordning ECB/ 1998/16 upphävdes ett år för tidigt, eftersom denna enligt bestämmelserna i förordning ECB/2001/13 upphör att gälla i och med att den förordningen träder i kraft. Förordning ECB/2001/13 skall därför rättas för att klargöra att den träder i kraft den 1 januari (2) Skyldighet för uppgiftslämnarna att rapportera statistik enligt förordning ECB/1998/16 infördes den 1 januari De har fortsatt att rapportera dessa statistiska uppgifter även efter utgången av En fortsatt tillämpning av den förordningen till och med den 31 december 2002, och särskilt skyldigheten att tillämpa den från och med den 1 januari 2002, dvs. innan den här förordningen träder i kraft, kan inte anses stå i strid med uppgiftslämnarnas berättigade förväntningar. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Förordning ECB/2001/13 rättas på följande sätt: Artikel 8.1 skall ersättas med följande: 1. Förordning (EG) nr 2819/98 (ECB/1998/16) upphör att gälla den 1 januari Artikel 9 skall ersättas med följande: Artikel 9 Denna förordning träder i kraft den 1 januari Artikel 2 Slutbestämmelse Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Utfärdad i Frankfurt am Main den 6 juni För ECB-rådet Willem F. DUISENBERG Ordförande ( 1 ) Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2423/2001 (EGT L 333, s. 1). ( 2 ) EGT L 318, , s. 8. ( 3 ) EGT L 318, , s. 1. ( 4 ) EGT L 24, , s. 1. ( 5 ) Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2819/98 (EGT L 356, , s. 7). ( 6 ) Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 1921/2000 (EGT L 229, S. 34).

58 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 330/29 EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EG) nr 2174/2002 av den 21 november 2002 om ändring av förordning ECB/2001/13 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut (ECB/2002/8) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter ( 1 ), särskilt artiklarna 5.1 och 6.4 i denna, och Artikel 1 av följande skäl: (1) Enligt förordning (EG) nr 2423/2001 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut (ECB/2001/13) ( 2 ), med rättelse enligt förordning (EG) nr 993/2002 (ECB/2002/4) ( 3 ), skall statistiska uppgifter rörande de monetära finansinstitutens (MFI) balansräkningar rapporteras med angivande av motpartens hemvist, för att det skall bli möjligt att sammanställa penningmängdsaggregat och andra mått på likviditet och utlåning, exklusive sådana MFI-tillgångar och -skulder som innehas av aktörer med hemvist utanför de deltagande medlemsstaterna. (2) Enligt förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) skall uppgifter rörande skuldposten utgivna andelar i penningmarknadsfonder endast rapporteras som totalsummor istället för uppdelade efter motpartens hemvist. (3) För att sammanställa penningmängdsaggregat behöver ECB ändå uppgifter om hemvist för innehavare av andelar ipenningmarknadsfonder. Det måste därför utarbetas regler enligt vilka uppgiftslämnarna skall förse de nationella centralbankerna med relevanta statistiska uppgifter. Det är inte nödvändigt att samla in statistiska uppgifter om prisomvärderingar för andelar i penningmarknadsfonder, eftersom värdeförändringar på dessa instrument när det gäller penningmängds- och bankstatistik behandlas som ränta som återinvesterats i samma instrument. (4) För att få fram uttömmande uppgifter om MFI:s balansräkningar är det nödvändigt att ålägga andra finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.123) viss rapporteringsskyldighet, när dessa deltar i finansiella aktiviteter avseende andelar i penningmarknadsfonder. För att fastställa skyldigheterna för dessa institut att lämna uppgifter enligt den här förordningen kan det bli nödvändigt att sammanställa en lista över dessa andra uppgiftslämnande finansinstitut. ( 1 ) EGT L 318, , s. 8. ( 2 ) EGT L 333, , s. 1. ( 3 ) EGT L 151, , s. 11. Förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) ändras enligt följande: 1. Artikel 2 skall ändras på följande sätt: Följande punkt 3 skall läggas till: 3. Den faktiska uppgiftslämnande populationen enligt bilaga I del 1 avsnitt III underavsnitt vi skall även omfatta andra finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut i enlighet med artikel 2.2 a i förordning (EG) nr 2533/98. De nationella centralbankerna får bevilja dessa enheter undantag om de nödvändiga statistiska uppgifterna kan erhållas från andra källor enligt bilaga I del 1 avsnitt III underavsnitt vi. De nationella centralbankerna skall kontrollera att detta villkor är uppfyllt i så god tid att de vid behov, efter godkännande från ECB, kan bevilja eller återkalla undantag med verkan från varje års början. De nationella centralbankerna får enligt den här förordningen upprätta och underhålla en lista över uppgiftslämnande andra finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut i enlighet med principerna i bilaga I del 1 avsnitt III underavsnitt vi). 2. Bilaga I del 1 Inledning skall ändras på följande sätt: a) Följande stycke skall införas före det sista stycket. För att få fram uttömmande uppgifter om MFI:s balansräkningar är det nödvändigt att ålägga andra finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.123) viss rapporteringsskyldighet, när dessa deltar i finansiella aktiviteter avseende andelar i penningmarknadsfonder. b) Det sista stycket skall ersättas med följande: Dessa statistiska uppgifter skall samlas in av de nationella centralbankerna från MFI och andra finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut enligt avsnitt I punkt 6 i enlighet med nationella förfaranden som beaktar de harmoniserade definitionerna och klassifikationerna i den här bilagan.

59 L 330/30 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning Bilaga I del 1 avsnitt I skall ändras på följande sätt: a) Följande mening skall införas i slutet av punkt 6: En penningmarknadsfond skall antingen själv eller via sina lagliga företrädare säkerställa att de krav som ställs på penningmarknadsfonder i fråga om statistikrapportering uppfylls. Om det är nödvändigt av praktiska skäl kan uppgifterna lämnas av någon av de enheter som deltar i finansiella aktiviteter avseende andelar i penningmarknadsfonder, exempelvis registeransvariga. b) Följande punkt 9 skall läggas till: 9. I denna ECB-förordning avses med registrerade andelar i penningmarknadsfonder: andelar i penningmarknadsfonder som, enligt nationell lag, finns upptagna i ett register med personuppgifter och uppgift om hemvist för innehavarna av fondens andelar, innehavarandelar i penningmarknadsfonder: andelar i penningmarknadsfonder som, enligt nationell lag, inte finns upptagna i något register med uppgifter om innehavarna av andelar i fonderna, eller som finns upptagna i ett register utan uppgift om innehavarnas hemvist. 4. Bilaga I del 1 avsnitt III skall ändras på följande sätt: Följande underavsnitt vi skall införas: vi) Uppgift om hemvist för innehavare av andelar ipenningmarknadsfonder 13a Uppgiftslämnare skall månadsvis minst rapportera uppgifter om hemvist för innehavare av andelar i penningmarknadsfonder utgivna av MFI ide deltagande medlemsstaterna med uppdelning på inhemska motparter/övriga deltagande medlemsstater/övriga utlandet. Härigenom kommer det att bli möjligt för de nationella centralbankerna att förse ECB med uppgifter om hemvist för innehavare av dessa instrument och att utesluta andelar som innehas av aktörer med hemvist utanför de deltagande medlemsstaterna, när det gäller sammanställningen av penningmängdsaggregat. 13b Enligt artikel 4.4 får de nationella centralbankerna begära in uppgifter med sådana ytterligare uppdelningar som inte krävs enligt den här förordningen, inbegripet uppdelning efter motpartssektor, valuta eller löptid. 13c I fråga om registrerade andelar skall utgivande penningmarknadsfonder, deras lagliga företrädare eller de enheter som avses i bilaga I del 1 avsnitt I punkt 6 i den månadsvisa balansräkningen lämna uppgifter med uppdelning efter hemvist för innehavare av utgivna andelar i fonderna. 13d I fråga om innehavarandelar skall uppgiftslämnarna rapportera uppgifter med uppdelning efter hemvist för innehavare av andelar i penningmarknadsfonder på det sätt som respektive nationell centralbank fastställt efter godkännande från ECB. Detta krav begränsas till ett eller en kombination av nedanstående alternativ, som skall antas med beaktande av organisationen av de relevanta marknaderna och de nationella rättsliga förutsättningarna imedlemsstaten ifråga. Detta kommer att återkommande följas upp av de nationella centralbankerna och ECB. a) Utgivande penningmarknadsfonder Utgivande penningmarknadsfonder, deras lagliga företrädare eller de enheter som avses ibilaga I del 1 avsnitt I punkt 6 skall lämna uppgifter med uppdelning efter hemvist för innehavarna av andelar i fonderna. Om en utgivande penningmarknadsfond inte direkt kan ange en innehavares hemvist, skall den rapportera de relevanta uppgifter som finns tillgängliga. Sådana uppgifter kan komma från en mäklare som förmedlar andelarna eller från någon annan enhet som deltagit i utgivningen, återköpen eller överföringen av andelarna. b) MFI och andra finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut i egenskap av depåhållare för andelar i penningmarknadsfonder Som uppgiftslämnare skall monetära finansinstitut och andra finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut i egenskap av depåhållare för andelar ipenningmarknadsfonder rapportera uppgifter med uppdelning efter hemvist för innehavare av andelar som utgivits av inhemska penningmarknadsfonder, och som förvaras på depå för innehavarens räkning eller för sådan annan mellanhands räkning som också fungerar som depåhållare. Detta alternativ kan väljas om följande villkor är uppfyllda: För det första skall depåhållaren skilja ut andelar i penningmarknadsfonder som förvaras för innehavarens räkning från dem som förvaras för andra depåhållares räkning. För det andra skall merparten av andelarna ipenningmarknadsfonderna förvaras av inhemska institut som klassificeras som finansinstitut (MFI eller andra finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut). c) MFI och andra finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut i egenskap av uppgiftslämnare i fråga om inhemska aktörers transaktioner med utländska motparter rörande andelar ien inhemsk penningmarknadsfond Som uppgiftslämnare skall MFI och andra finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut i egenskap av uppgiftslämnare i fråga om inhemska aktörers transaktioner med utländska

60 L 330/31 Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV motparter rörande andelar i en inhemsk penningmarknadsfond, rapportera uppgifter med uppdelning efter hemvist för innehavare av sådana andelar i inhemska penningmarknadsfonder som de köper och säljer för innehavarens eller för sådan annan mellanhands räkning som också deltar i transaktionen. Detta alternativ kan väljas om följande villkor är uppfyllda: För det första skall rapporteringen vara uttömmande, dvs. omfatta idet närmaste uppgiftslämnarnas samtliga genomförda transaktioner. För det andra skall precisa uppgifter inrapporteras om köp och försäljningar med motparter utanför de deltagande medlemsstaterna. För det tredje skall skillnaden mellan utgivningsvärdet och lösenvärdet för samma typ av andelar, exklusive avgifter, vara obetydlig. För det fjärde skall värdet på de andelar utgivna av inhemska penningmarknadsfonder som innehas av aktörer utanför de deltagande medlemsstaterna vara lågt. Om uppgiftslämnaren inte direkt kan ange en innehavares hemvist, skall de relevanta uppgifter som finns tillgängliga lämnas in. 13e De nationella centralbankerna får bevilja undantag för ett år från kraven ipunkt 13c och 13d, om registrerade andelar eller innehavarandelar ges ut första gången, eller om det finns behov av nya alternativval på grund av utvecklingen på marknaden.. 5. Bilaga I del 2 tabell 1 (Stockar) skall ändras på följande sätt: a) Rad 10 (Utgivna andelar i penningmarknadsfonder) skall ersättas med raden i bilagan till den här förordningen. b) En fotnot 6, kopplad till rad 10 (Utgivna andelar i penningmarknadsfonder) skall läggas till: Uppgifter rörande den här posten kan samlas in enligt olika statistiska metoder, som beslutats av en nationell centralbank iöverensstämmelse med reglerna idel 1 avsnitt III.. 6. Bilaga V skall ändras på följande sätt: Följande punkt 7 skall läggas till: 7. Från och med den 1 maj 2003 till och med den 31 december 2003 kan månadsvisa uppgifter om hemvist för innehavare av andelar i penningmarknadsfonder som utgivits av MFI i de deltagande medlemsstaterna med uppdelning på inhemska motparter/övriga deltagande medlemsstater/övriga utlandet rapporteras till ECB med en månads förskjutning från och med stängningsdags den 15:e arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser. De nationella centralbankerna bestämmer när de senast behöver få in uppgifterna för att kunna lämna dem till ECB itid.. Artikel 2 Denna förordning träder i kraft den 1 maj Utfärdad ifrankfurt am Main den 21 november För ECB-rådet Willem F. DUISENBERG Ordförande

61 L 330/32 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning BILAGA

62 SV Europeiska unionens officiella tidning L 250/17 EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EG) nr 1746/2003 av den 18 september 2003 om ändring av förordning (EG) nr 2423/2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut (ECB/2001/13) (ECB/2003/10) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter ( 1 ), särskilt artikel 5.1 och artikel 6.4 i denna, och av följande skäl: (1) Enligt Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2423/2001 ECB/2001/13 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut (ECB/2001/13) ( 2 ) skall monetära finansinstitut (MFI) kvartalsvis lämna statistiska uppgifter uppdelade efter land och valuta. Enligt förordningen krävs sådana uppgifter för närvarande dock endast i förhållande till de stater som var medlemmar i Europeiska unionen (EU) när förordningen antogs. Den måste därför ändras så att rapporteringskraven utsträcks till att omfatta uppgifter avseende de länder som ansluter sig till EU den 1 maj (2) De flesta uppgifter beträffande de ovannämnda länderna är för närvarande sannolikt inte signifikanta. Fördelarna med att separat identifiera uppgifter som inte är signifikanta är sannolikt mindre än kostnaderna för insamlingen av dem. I enlighet med den flexibilitet som redan tillåts enligt förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/ 13) vid beräkningen av kvartalsvisa uppgifter i fall där inrapporterade uppgifter som insamlats på en högre aggregeringsnivå visar att de berörda uppgifterna sannolikt inte är signifikanta, bör principen om flexibilitet också tillämpas när det gäller rapporteringen av de nya uppgifterna. Mot bakgrund av detta undersöker de nationella centralbankerna regelbundet huruvida uppgifterna är signifikanta. (3) På grund av kodifieringen av förordning (EG) nr 2434/ 2001 av den 1 december 1998 angående tillämpningen av minimireserver (kassakrav) (ECB/1998/15) krävs ytterligare ändringar i förordning (EG) nr 2818/98 (ECB/ 2001/13) ( 3 ). HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Förordning ECB/2001/13 ändras på följande sätt: 1. I artikel 4.2 skall följande mening läggas till: Varje NCB skall med hänvisning till punkterna 6a och 7a i bilaga I del 1 avsnitt IV undersöka om uppgifter i rutor som är markerade med # -tecknet i tabellerna 3 och 4 i bilaga I del 2 inte är signifikanta och skall informera uppgiftslämnarna när de inte behöver rapporteras. 2. Artikel 5.2 skall utgå. 3. Bilagorna I och V skall ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen. 4. Bilaga II skall ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen. Artikel 2 Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Artikel 1.1 och 1.3 skall gälla från och med den 1 maj Artikel 1.2 och 1.4 skall gälla från och med den 10 mars Utfärdad i Frankfurt am Main den 18 september På ECB-rådets vägnar Willem F. DUISENBERG ( 1 ) EGT L 318, , s. 8. ( 2 ) EGT L 333, , s. 1 i dess lydelse enligt förordning (EG) nr 2174/2002 (ECB/2002/8) (EGT L 330, , s. 29). ( 3 ) EGT L 356, , s. 1, i dess lydelse enligt Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 690/2002 (ECB/2002/3) (EGT L 106, , s. 9).

63 L 250/18 SV Europeiska unionens officiella tidning BILAGA Bilagorna I, II och V till förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) skall ändras på följande sätt: 1. Bilaga I skall ändras på följande sätt: a) Del 1 avsnitt IV skall ändras på följande sätt: i) Följande punkt 6a skall läggas till: 6a. Uppgiftslämnarna skall lämna uppgifter avseende de rutor som inte är markerade med #-tecknet i del 2 tabell 3. Uppgiftslämnarna skall också lämna uppgifter avseende de rutor som är markerade med #-tecknet. Om uppgifter som insamlats på en högre aggregeringsnivå visar att dessa uppgifter inte är signifikanta får de nationella centralbankerna besluta att dessa ej behöver rapporteras. Varje nationell centralbank skall underrätta uppgiftslämnarna om ett sådant beslut. ii) Följande punkt 7a skall läggas till: 7a. Uppgiftslämnarna skall lämna uppgifter avseende de rutor som inte är markerade med #-tecknet i del 2 tabell 4. Uppgiftslämnarna skall också lämna uppgifter avseende de rutor som är markerade med #-tecknet. Om uppgifter som insamlats på en högre aggregeringsnivå visar att dessa uppgifter inte är signifikanta får de nationella centralbankerna besluta att dessa ej behöver rapporteras. Varje nationell centralbank skall underrätta uppgiftslämnarna om ett sådant beslut. iii) Följande punkt 9a skall läggas till: 9a. När uppgifter i fråga om rutor markerade med # -tecknet inte är signifikanta men de nationella centralbankerna ändå beslutar att de skall rapporteras, kan de nationella centralbankerna rapportera dem till ECB med en förskjutning på en extra månad från och med stängningsdags den 28:e arbetsdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser. De nationella centralbankerna bestämmer när de senast behöver få in uppgifterna för att kunna lämna dem till ECB i tid. b) Del 2 skall ändras på följande sätt: i) I tabell 3 (Uppdelning efter land): Under rubriken B. Övriga deltagande medlemsstater (med undantag för inhemska sektorer) + del av C. Övriga utlandet (medlemsstater) skall kolumner införas för varje land som ansluter sig till EU den 1 maj Varje ruta i var och en av dessa kolumner skall markeras med tecknet #. I rubriken till den sista kolumnen skall orden (med undantag för medlemsstater) ersättas med (med undantag för DK, SE, GB). Följande Allmän anmärkning skall läggas till tabellen: Om uppgifter som insamlats på en högre aggregeringsnivå visar att uppgifter i rutor som är markerade med # -tecknet inte är signifikanta får de nationella centralbankerna besluta att dessa ej behöver rapporteras. ii) I tabell 4 (Uppdelning efter valuta): Under rubriken Övriga medlemsstaters valuta skall kolumner införas för varje land som ansluter sig till EU den 1 maj Varje ruta i var och en av dessa kolumner skall markeras med tecknet #. Den första raden skall ersättas med följande text: BALANS RÄK- NINGS- POSTER Alla valutor sammanlagt Euro Övriga medlemsstaters valuta Övriga valutor Totalt USD JPY CHF [Rutor som representerar valutan i varje medlemsstat] Återstående valutor sammanlagt ( 1 ) ( ) ( 1 ) Övriga medlemsstaters valuta (exklusive DKK, SEK och GBP) inkluderas i denna kolumn. Följande Allmän anmärkning skall läggas till tabellen: Om uppgifter som insamlats på en högre aggregeringsnivå visar att uppgifter i rutor som är markerade med # -tecknet inte är signifikanta får de nationella centralbankerna besluta att dessa ej behöver rapporteras. 2. I bilaga II del 1 punkt 2 skall ordet (enmånaders) strykas.

64 L 250/19 Europeiska unionens officiella tidning SV 3. I bilaga V skall följande punkt 1a, punkt 1b och punkt 2a läggas till: 1a. Utan hinder av punkt 1 skall den första rapporteringen enligt denna förordning avseende rutor markerade med # -tecknet börja med kvartalsvisa uppgifter för den period som upphör med utgången av juni b. Om den berörda nationella centralbanken beslutar att inte kräva att rapporteringen av icke signifikanta uppgifter börjar med de kvartalsvisa uppgifterna för den period som upphör med utgången av juni 2004, skall den första rapporteringen ske tolv månader efter det att den nationella centralbanken underrättat uppgiftslämnarna om att uppgiftsrapportering skall ske. 2a. Under de första tolv månaderna som de rapporteras kan signifikanta uppgifter med avseende på rutor markerade med # -tecknet rapporteras till ECB med en förskjutning på en extra månad från stängningsdags den tjugoåttonde arbetsdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser. De nationella centralbankerna bestämmer när de senast behöver få in uppgifterna för att kunna lämna dem till ECB i tid.

65 Finlands Banks regler för motparter och kunder Penningmängds- och bankstatistik Bilaga 1. Kalender för rapportering, godkännande och korrigering av kassakrav 2010 Av nedanstående tabell framgår tidsfristerna för rapportering, godkännande och korrigering av kassakrav. Tidsplanen för uppfyllandeperioderna visas också i tabellen. Den motpart som utför beräkningen rapporterar till den andra motparten det beräknade kassakravet senast tre centralbanksdagar innan uppfyllandeperioden börjar. Den mottagande motparten skall godkänna det beräknade kassakravet senast centralbanksdagen före uppfyllandeperiodens början. Det beräknade kassakravet för uppfyllandeperioden i fråga anses ha godkänts om den mottagande motparten inte har reagerat på rapporten senast centralbanksdagen före uppfyllandeperiodens början. Korrigerad statistik skall lämnas in till Finlands Bank senast sex centralbanksdagar före uppfyllandeperiodens början för att bli beaktad i kassakravet. Uppfyllandeperioden börjar Uppfyllandeperioden slutar Kassakravsbas för kreditinstitut som rapporterar månadsvis Kassakravsbas för kreditinstitut som rapporterar kvartalsvis Sista dag för korrigering av statistiken Rapport om kassakrav Godkännande av beräknat kassakrav November 2009 September December 2009 September Januari 2010 December Februari 2010 December Mars 2010 December April 2010 Mars Maj 2010 Mars Juni 2010 Mars Juli 2010 Juni Augusti 2010 Juni September 2010 Juni Oktober 2010 September Bilaga 1 1

66 Finlands Banks regler för motparter och kunder Penningmängds- och bankstatistik Bilaga 1. Kalender för rapportering, godkännande och korrigering av kassakrav 2011 Av nedanstående tabell framgår tidsfristerna för rapportering, godkännande och korrigering av kassakrav. Tidsplanen för uppfyllandeperioderna visas också i tabellen. Den motpart som utför beräkningen rapporterar till den andra motparten det beräknade kassakravet senast tre centralbanksdagar innan uppfyllandeperioden börjar. Den mottagande motparten skall godkänna det beräknade kassakravet senast centralbanksdagen före uppfyllandeperiodens början. Det beräknade kassakravet för uppfyllandeperioden i fråga anses ha godkänts om den mottagande motparten inte har reagerat på rapporten senast centralbanksdagen före uppfyllandeperiodens början. Korrigerad statistik skall lämnas in till Finlands Bank senast sex centralbanksdagar före uppfyllandeperiodens början för att bli beaktad i kassakravet. Uppfyllandeperioden börjar Uppfyllandeperioden slutar Kassakravsbas för kreditinstitut som rapporterar månadsvis Kassakravsbas för kreditinstitut som rapporterar kvartalsvis Sista dag för korrigering av statistiken Rapport om kassakrav Godkännande av beräknat kassakrav November 2010 September December 2010 September Januari 2011 December Februari 2011 December Mars 2011 December April 2011 Mars Maj 2011 Mars Juni 2011 Mars Juli 2011 Juni Augusti 2011 Juni September 2011 Juni Oktober 2011 September Bilaga 1 1