december 2006 Del I - Utgångsläge

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "december 2006 Del I - Utgångsläge"

Transkript

1 december 2006 Del I - Utgångsläge 29

2 30

3 1. Aktuell situation 1.1 Ändrade förutsättningar Ett snabbare händelseförlopp av markdeformation Benämningen Markdeformation är egentligen bara ett annat namn för sprickutbredning. De syftar på samma fenomen, nämligen att marken spricker och sätter sig som en direkt konsekvens av LKAB:s malmbrytning i Kiirunavaara underjordsgruva. Långt nere i berget, för närvarande på omkring metersnivån, bryts malmen med en metod som kallas skivrasbrytning. (Se fig nedan) Principen är att man utvinner all malm utan att lämna några bergpelare eller obrutna partier kvar. Ur bl.a. säkerhetssynpunkt är det absolut nödvändigt att inga hålrum uppstår där malmen och en viss mängd kringliggande gråberg sprängts lös och forslats ut. Man eftersträvar således att gråberg direkt faller in uppifrån och från sidan och fyller de tomrum som uppstår. Den faktor som skapar problem är i första hand malmkroppens lutning. Malmkroppen lutar ca 60º in mot staden. Dess botten ligger alltså närmare bebyggelsen. Bergmassan på denna sida av malmkroppen kallas därför hängvägg, eftersom den stödjer sig mot malmkroppen. Lutningen gör att berg faller in från hängväggssidan i de tomrum som uppstår (se fig nedan) Fig Principen för s.k. skivrasbrytning, den metod som används i Kiirunavaaragruvan. Bildkälla Atlas Copco AB via LKAB. Fig Kiirunavaaragruvan i profil. Den visar malmkroppens lutning och principen för uppsprickning. Bildkälla LKAB Aktuell situation

4 Man har sedan länge kunnat konstatera att denna uppsprickning djupt underifrån så småningom når ända upp till markskiktet. Markytan spricker alltså bokstavligen. Närmast malmkroppen, i anslutning till det tidigare dagbrottet, är avståndet mellan brytzon och markskikt betydligt mindre än exempelvis vid järnvägen. Där uppstår stora kratrar då berget sjunker undan. Det är av denna orsak som Ön-området utrymdes och omvandlades till industrimark för flera årtionden sedan. Av samma orsak måste nu bl.a. järnvägen flyttas och delar av nuvarande bebyggelse rivas eller flyttas. Markdeformationsfenomenet är således ingen nyhet. Det nya i situationen är, att man ganska nyligen har kunnat konstatera att uppsprickningen i markskiktet går snabbare nu än vad man tidigare har observerat. Genom forskning har man också skaffat sig bättre kunskap om hur bergmassan deformeras. Nya teorier har lagts fram som visar att betydligt större områden än vad man tidigare har trott, längre bort från malmkroppen, troligtvis kommer att påverkas av markdeformation. Sådana områden blir obeboeliga. Påverkade områden övergår då till industrimark. Det är detta fenomen och problem som vi har att hantera och som nu har skapat radikalt ändrade förutsättningar i kommunens fysiska planering. 1.2 Markdeformation - prognos LKAB:s prognos är daterad Den visar hur Kiruna C kommer att påverkas de närmaste 10, 20 och 30 åren. Se karta för prognoslinjer, sid Direkta konsekvenser Vad påverkas? Nedan ges några exempel på bebyggelse och verksamheter som, enligt LKAB:s prognos, påverkas inom de närmaste 30 åren. Notera att prognosen och listan inte omfattar en framtida brytning av Norra sjömalmen. Vad som påverkas och sker i det läget går därför ännu inte att förutsäga. Efter ca år 2013 påverkas: Bostäder ca 160 st. lägenheter samt ett mindre antal villor i de västra delarna av Bolagsområdet berörs av markdeformation (väster om Silverbrandsvägen, söder om Hjalmarlundbohmsvägen och öster om Gruvvägen). Delar av järnvägen kommer inte att kunna brukas på grund av markdeformation. Väg E10 är mindre känslig än järnvägen och kommer troligen att kunna användas längre, men även E10:an blir obrukbar inom en 15-årsperiod. Ett Ställverk och en Omformarstation påverkas och måste flyttas Hjalmar Lundbohmsgården påverkas och kommer troligen att flyttas. Bolagshotellet påverkas och kommer troligen att flyttas. VA-ledningar Elförsörjning Tele- och IT-nät Bild En talande bild! Foto: Thomas Nylund Aktuell situation

5 Efter ca 2023 påverkas: Bostäder ytterligare ca 280 st. lägenheter samt ett antal enfamiljshus. Det handlar bl.a. om ett antal Bläckhorn väster om Silverbrandsvägen, ett antal lite nyare flerbostadshus söder och norr om Hjalmar Lundbohmsvägen, husen i den s.k. Gula raden norr om Hjalmar Lundbohmsvägen och det byggnadsminnesmärkta flerbostadshus som i folkmun kallas för Jerusalem. En större grundskola Bolagsskolan Hela eller delar av en gymnasieskola Hjalmar Lundbohmsskolan Viss kommersiell verksamhet, bl.a. en livsmedelsbutik Brandstationen Stadshuset Väg E10 har i detta skede blivit obrukbar och förläggs under en period till den gamla sträckningen via Hjalmar Lundbohmsvägen. Biblioteket Busstationen Ytterligare VA-ledningar Ytterligare delar av Elförsörjning Ytterligare delar av Tele- och IT-nät Efter ca 2033 påverkas Bostäder mist ca 520 st. lägenheter och ett antal villor Lombia ishall och fotbollsplan Folkets park vid Lombia idrottsanläggning Ridhuset som inrymmer Kiruna ridklubb De resterande delarna av Hjalmar Lundbohmsskolan som möjligen finns kvar i detta skede Kiruna kyrka Delar av sjukhuset kommer möjligen att påverkas Ytterligare VA-ledningar Ytterligare Elförsörjning Ytterligare Tele- och IT-nät Listan för föregående tioårsperiod adderas naturligtvis till nästa osv. Ytterligare byggnader och verksamheter kan komma att påverkas. Listan ovan ger endast en grov bild av de direkta konsekvenserna. Bild vy från Kiirunavaara med dagbrottet, kratrar och sprickor i förgrunden. Mitt i bild syns Kv. Ullspiran. Det bostadsområde som berörs först enligt LKAB:s prognos. Foto: Thomas Nylund Aktuell situation

6 34 1. Aktuell situation

7 2. Omvärlden 2.1 Övergripande analys Det mesta som sker och förändras i samhället påverkar på ett eller annat sätt kommunens utveckling och tillväxt. Trender i samhället och i omvärlden påverkar oss vare sig vi vill det eller inte, även om det sker långt bort. Kommuner och regioner står ständigt inför nya utmaningar. Det är på det regionala och lokala planet som de globala och nationella trenderna och utvecklingstendenserna ska översättas till praktisk handling. Därför är det viktigt att man kan se vad som pågår i olika delar av samhället och vilka trender som kan komma att påverka Kiruna, på både kort och lång sikt. Omvärlds- och trendanalyser handlar ofta om att identifiera och tolka svaga signaler, att i förväg se faktorer i omvärlden som i en nära eller avlägsen framtid kan komma att påverka vår egen kommun och verksamhet. Det är viktigt att skapa insikt i både hot och möjligheter och därmed kunna urskilja vissa trender för att kunna agera i tid och vara förberedd. Genom en ständigt uppdaterad och aktuell omvärldsanalys samlar kommunen kunskap som gör det lättare att identifiera betydelsefulla förändringar och förutse konsekvenser för den fysiska planeringen. Frågor som vi ställer oss är framförallt: Vilka synbara trender och tendenser i vår omvärld har en direkt eller indirekt påverkan på Kiruna kommun? Vilken påverkan har störst betydelse för kommunen? öppnats inte minst i form av utvecklande partnerskap med närbesläktade samhällsorgan, institutioner och företag på kontinenten. Men vi påverkas själfallet också av världshändelserna i övrigt. Betecknande för Kirunas situation är just att det är till folkmängden en liten stad i stora nätverk långt utanför landets gränser. Speciellt känsligt har Kiruna alltid varit för förändringar inom de övernationella stålmarknaderna. Också den nyorientering som skett inom kommunens näringsliv på IT-, rymd- och miljörelaterade verksamheter samt högra utbildningar har tydliga internationella inslag. Den internationella prägeln i kommunens försörjningsbas har därför ökat och den utvecklingen förväntas fortsätta även i framledes. Även kontakterna med det gränsnära grannskapet har trätt fram på ett annat sätt än tidigare. För Kiruna är exempelvis norra Nordland och Sörtroms en intressant interregional relation liksom självfallet även det östra gränsområdet mot Finland. Även de närmaste interkommunala samarbetsmotiven inom Malmfälten och inom fyrkommunkretsen Kraftfält Norr har uppmärksammats och gestaltas närmast av verksamheter som Lapplands kommunalförbund. Nya möjligheter till kontakter och samband har till avgörande del möjliggjorts och öppnats tack vare ny infrastruktur, ny teknik inom väg-, tåg-, flygoch IT-förbindelserna. Bredband, snabbare regionala tågförbindelser med kustlandet och Narvik samt tidsenliga flygförbindelser med Stockholm och Umeå med avseende på kapacitet, regularitet och komfort utgör tre utomordentligt viktiga faktorer för att Kiruna ska må väl och kunna utvecklas. Vi återknyter till kommunikationsmedlens betydelse lite senare. En liten stad med stora nätverk En tillbakablick på tiden efter 1995 visar att mycket har förändrats på några få år såväl i lokalsamhället som i den större omvärlden. Sverige och därmed också Kiruna finns nu med i den Europeiska Gemenskapen och i den Europeiska Unionen (EU). Det innebär i många avseenden en helt ny europeisk orientering också för Kiruna. En ny orientering som utvecklas av sig själv men som också kräver aktiv bevakning av de nya möjligheter som De fyra grundpelarna Kommunens vision är att skapa en attraktiv kommun och centralort. Det gör att fler människor och företag väljer att flytta hit och att fler väljer att stanna. Kirunas förutsättningar att vara en attraktiv stad är dock ytters beroende av de fyra grundpelare som bär upp Kirunas näringsliv. Alla dessa grundpelare är mer eller mindre beroende av omvärlden för att näringsbasen ska må väl och kunna utvecklas. Dessa fyra grundpelare är: Forskning, Gruvindustri, Rymdindustri och Turistnäring. Nedan görs en kort genomgång av var och en Omvärlden

8 av dessa fyra (se vidare kap. 13, Näringsliv) samt de villkor och trender i omvärlden som påverkar dem. Forskning I Kirunas kommun finns utbildning från förskolans lekande inlärning till mastersutbildningar i fysik. Forskningen vid Institutet för rymdfysik (IRF) har pågått sedan I Abisko har naturvetenskaplig forskning pågått sedan lång tid tillbaka. Idag är klimatforskning en viktig del av verksamheten i Abisko. Det finns idag inga signaler om att intresse och efterfrågan av de utbildningar och den forskning som bedrivs i och kring centralorten skulle minska, snarare tvärtom. Det finns en potential i Kiruna att ytterligare stärka de utbildnings- och forskningsfält som har anknytning till näringslivet i Kiruna samt de verksamheter som kan dra nytta av Kirunas klimat och geografiska läge. Gruvindustri LKAB är det enda företag som just nu bedriver gruvbrytning i Kiruna kommun. Det är jämförelsevis dyrt att bryta och transportera malmen från nära 1000 meters djup. Detta kompenseras genom att malmen redan från början har en hög järnhalt samt att LKAB tillverkar produkter med hög förädlingsgrad. Det medför emellertid att man är beroende av en exportmarknad som efterfrågar och är beredd att betala extra bra för de högkvalitativa produkter, främst pellets, som produceras. Just nu är världsmarknadspriset på järnmalm högt. Det är främst Kinas starka industriexpansion och byggverksamhet som driver upp efterfrågan och pris. På grund av det höga världsmarknadspriset gör LKAB just nu rekordvinster och planerar stora investeringar för att ytterligare kunna öka produktion och försäljning. En fortsatt stabil efterfrågan och ett högt pris är alltså av vital betydelse för LKAB och för Kiruna. Många företag i Kiruna är mer eller mindre beroende av LKAB som kund och gynnas givetvis av ett starkt LKAB. Hur länge efterfrågan och prisnivå håller i sig är svårt att förutsäga. Svackor i konjunkturen har hittills inträffat med ca års intervaller. Det finns dock goda skäl att anta att efterfrågan i nuvarande starka konjunkturläge håller i sig längre. Dels på grund av att Kina ännu är i ett tidigt skede av utveckling och expansion, dels också på grund av att andra stora länder, exempelvis Indien, också befinner sig i en utvecklingsfas, som troligen kommer att stärkas och pågå under många decennier. Man ska samtidigt hålla i minnet att dramatiska händelser kan inträffa som i ett svep kan förändra världsläge och förutsättningar. Elfte september 2001 påminde om det med obehaglig tydlighet. Rymdindustri Esrange uppskjutningsplats drivs av Rymdbolaget. Där samverkar forskare från hela världen för att bl.a. utföra experiment med raketer och ballonger som sänds upp på hög höjd. Satsningar på forskning och utveckling inom detta område i Sverige och i övriga världen är alltså viktiga för Kiruna. Det finns idag inga tecken på avmattning inom området. Internationellt finns ambitiösa program för att skaffa bättre kunskap samt genomföra expeditioner och etableringar ute i rymden. Sverige deltar aktivt i flera sådana program. Esrange, som en viktig bas i Sverige för rymdforskningen, kommer även fortsättningsvis att spela en nyckelroll. Turistnäring De senaste åren har upplevelseindustri vuxit fram som ett starkt och väl etablerat begrepp och delvis ersatt benämningar som turistverksamhet och turistnäring. I Kiruna som besöksstad står upplevelserna i centrum. Icehotel, Kiruna Lappland, Kungsleden, Riksgränsen m.fl. är kända begrepp i turistvärlden. Kirunas turistföretag är aktiva när det gäller att utveckla och marknadsföra upplevelser som ska leda till att fler väljer Kiruna som resmål. En fortsatt utveckling av upplevelseskapande verksamheter i kommunen förutsätter framförallt två saker: 1) Att resandet och suget efter den typ av upplevelser som erbjuds håller i sig och fortsätter att öka; 2) Att det även i framtiden finns goda helst ännu bättre resmöjligheter till Kiruna. För närvarande finns det inga tecken på ett minskat resande eller ett minskat intresset för Kiruna som upplevelseort. Det finns snarare en stark potential att ytterligare öka intresset. Det förutsätter emellertid goda kommunikationsmöjligheter även framöver Omvärlden

9 2.2 Kommunikationsmedlens betydelse Kiruna har ett mycket glest vägnät. En handfull vägar förbinder kommunen med Norge, Finland, Tornedalen och kusten. Europaväg 10 och Malmbanan mellan Kiruna och Narvik löper parallellt den största delen av sträckan. Denna Ofoten-Botnia korridoren utgör, vid sidan av havsleden längs norska kusten och Murmanskbanan, en av de tre tunga, dominerande transportstråken inom Barentsregionen. Långtradartrafiken på det allmänna vägnätet inom kommunen har ökat och kommer sannolikt att öka ytterligare. Många transporter från Norge sker längs väg E10. I EU:s arbete med en sammanhållen regional utvecklingsplanering ingår även kommunikationsfrågor och klassificering av vägsträckningar, bland annat TEN-sträckor (Transeuropeiska transportnätverk). I Kiruna finns väg E10 upptagen som en TEN-sträcka. Skoterleder utgör ett viktigt inslag för rekreation och turism. Kommunen har en skotersamordnare och flera organisationer som samverkar kring frågor om skoterleder, spårpreparering, tillgänglighet och marknadsföring. Malmbanan, som är av riksintresse, går genom kommunen och ingår i riksnätet som ansluter till inlandsbanan i Gällivare och till stambanan i Boden. Alla tåg stannar vid stationerna i Kiruna C, Abisko Ö, Abisko Turist, Björkliden och Riksgränsen. I övrigt finns ett stort antal mindre hållplatser, där vissa tåg stannar. Till malmbanan hör också sidobanan till Svappavaara som enbart används för godstransporter. Tågtrafiken har stor betydelse för såväl gods- som persontrafiken till, från och genom Kiruna. I en tid med stigande bensinpriser är det sannolikt så att persontransporterna med tåg kommer att öka i betydelse. Ytterligare tre viktiga faktorer som talar för att tågtrafiken ökar i betydelse är Norrbotniabanan och planerna på en godstågförbindelse mellan Narvik och Ryssland/Asien. Vidare har man från norsk sida framfört planer på att bygga en järnväg norröver som ansluter till Malmbanan via Sördalen, nordväst om Torneträsk. Blir dessa planer verklighet öppnas en betydande möjlighet till snabba kommunikationer med Norges och Barentsregionens nordliga delar via Kiruna, söderut och österut. För att bevaka behovet av kommunikationer - framför allt för nödvändig persontrafik finns ett kommunikationsråd i Kiruna. Inför en framtida förväntad tillväxt av inte minst det kontaktintensiva näringslivet och turismen i Kiruna är det viktigt med snabba regionala tågförbindelser. Den förstudie som gjordes 1998/99 om ett snabbtåg Narvik-Kiruna-Gällivare- Luleå har presenterat förslag till trafiklösningar som fortfarande är värda att beakta. Förstudien konstaterar att persontransporterna på järnvägen är starkt beroende av att olika transportmedel integreras. En förbättrad samordning med tåg, buss och flyg är önskvärd för att öka flexibiliteten i resandet. Under 1990-talet har Kirunas attraktiva läge på Nordkalotten tydliggjorts genom det charterflyg som då inleddes på Kiruna under turistsäsong. En antydan om Kirunas centrala roll på Nordkalotten visas inte minst av det faktum att det inom 30-minuters flygavstånd från Kiruna bor cirka invånare inom Sverige, Norge och Finland. Den stora benägenheten i Kiruna att nyttja flyget som transportalternativ är en reell återspegling av det geografiska läget, de kontaktintensiva verksamheterna inom näringslivet och besöksnäringens storlek. Antalet flygresor per invånare och år är 7,6 (2002), vilket placerar Kiruna på tredje plats i landet. (Det finns planer på en förlängning av rullbanan med 500 meter och en utbyggnad av ankomsthallen.) Kiruna flygplats - belägen ca 9 km från Kiruna centrum - är därför en mycket viktig del i Kirunas infrastruktur. Busstrafiken består av länstrafiken som innefattar det länsomfattande stomnätet, lokala landsbygdslinjer och kompletteringstrafik på landsbygden. Busstrafik i tätorten, kommunens lokaltrafik, drivs på entreprenad. Användningen av kollektivtrafiken inom och mellan tätorterna påverkas mycket av prisbilden och hur tidtabell, linjesträckning och hållplatser planeras. I kommunens strävan att profilera sig som en rymd- och högteknologikommun är det viktigt att följa upp denna strävan genom att se till så att det inom kommunen och centralorten finns tillgång till data och telekommunikation av hög standard. Ett av de viktigaste målen för näringslivet i Kiruna är att på IT-området ha samma förutsättningar som en förort till Stockholm. Det ska inte vara dyrare för ett företag i Kiruna att via Omvärlden

10 datakommunikation arbeta mot en kund någonstans i landet än det är för ett företag i t.ex. Kista att arbeta mot samma kund. Det finns en stark koppling mellan näringsliv och befolkningstal. Kiruna har i dag en mogen basindustri som en av fyra grundpelare för näringsbasen. Basindustrin består framförallt av gruvnäringen och företag som knyter an till gruvnäringen. En mogen basindustri som investerar ger sällan arbetstillfällen i proportion till investeringen. Detta om man jämför med andra branscher som ger en rakare koppling mellan investeringar och antalet nyanställningar. De andra tre grundpelarna i Kirunas näringsliv turism, rymd och forskning är alla beroende av goda kommunikationer för att kunna leva och utvecklas. För att behålla Kirunas befolkning måste det näringsliv som har en potential att skapa tillväxt även när det gäller sysselsättning ges goda förutsättningar. Goda kommunikationer är en av de viktigaste förutsättningarna för tillväxt. Man bör dock vara medveten om att gruvindustrins, dvs. LKAB:s, specifika behov av transporter ser väldigt annorlunda ut än huvuddelen av det övriga näringslivets. Vissa lösningar som passar LKAB, t.ex. i fråga om järnvägens sträckning, placering av resecentra och godsterminal mm., kan visa sig passa mycket illa för befolkningen och det övriga näringslivet. Det är därför angeläget att finna lösningar som fungerar bra för alla. Bild Kiruna flygplats i januari 2006, med stadens profil i bakgrunden. Foto: Thomas Nylund Bild Goda järnvägsförbindelser och god tillgänglighet till de allmänna transportmedlen är av mycket stor betydelse för en stad med Kirunas geografiska läge. Foto: Thomas Nylund Omvärlden

11 3. Geografi 3.1 Stadens geografiska läge Kiruna kommun är den nordligast belägna kommunen i Sverige och till ytan landets största med sina drygt km 2. Tätorten Kiruna (20.22 Ö; N) ligger 14 mil norr om polcirkeln, mitt i den subalpina fjällbjörksregionen mellan kalfjällen och den fjällnära barrskogen. Det är 12 mil till Gällivare, 18 mil till Narvik, 18 mil till Karesuando och 34 mil till Luleå. Det geografiska läget medför ett klimat med låg solinstrålning vintertid och en lång snösäsong. Sommartid råder midnattssol som gör den korta vegetationsperioden intensiv. Stadens storlek, utformning och bebyggelse på ett fjäll m ö h bidrar till att naturen upplevs ända in i de centrala delarna av staden. Omgivningarna utgörs av gammalt renbetesland och renflyttningar mellan fjällen och skogslandskapet sker i stadens närområde. Det råder stabilt inlandsklimat i Kiruna, samma som i övriga Norrlands inland. Tack vare närheten till Atlanten och Golfströmmen erhålls en betydligt högre vintertemperatur än vad den annars skulle vara med tanke på breddgraden, sommartemperaturen blir dock lägre. Sommartemperaturen faller hastigt mot höjdområdena och i själva fjällområdet avtar den starkt med stigande höjd. Den torra luften gör att låga temperaturer känns ganska behagliga jämfört med kustnära städer under vinterhalvåret. Vintern är den dominerande årstiden med en lång snötäckesperiod. Under tre veckor i december råder polarnatt, då solens strålar inte når över horisonten. Sommartid lyser midnattssolen under 50 dygn. I Kiruna blåser det nästan alltid och vindförhållandena ger en dominans av sydvindar under vintern samt nordvindar under sommaren (se karta med Vindros, sid. 55). Nederbörden är liten i jämförelse med stora delar av övriga Sverige. Det mesta av nederbörden faller i fjällen väster om Kiruna. Klimatet och stadsplanen - en kommentar 3.2 Klimat Metrologiska variabler Kiruna Stockholm Årsmedeltemperatur -2 till -1ºC +5 till +6ºC Medeltemperatur, januari -14ºC -3ºC Medeltemperatur, juli 12ºC 16ºC Nederbörd mm/år mm/år varav snö 40% 20% Snötäckesperiod dygn/år dygn/år Första dag med snötäcke kring 10 oktober kring 20 november Sista dag med snötäcke kring 20 maj kring 10 april Vegetationsperiodens längd dygn/år dygn/år Antal soltimmar 1450 h/år 1700 h/år Kiruna har en väl genomtänkt stadsuppbyggnad efter rådande klimat, topografi, landskap och växtlighet. Stadsbebyggelsen i sydväst- och södersluttningen på ett fjäll meter över havet ger ett gynnsamt lokalklimat med högre vintertemperaturer jämfört med det omgivande landskapets. Södersluttningen ger det bästa solläget och höjdnivån en hög solinstrålning samtidigt som bebyggelsen och fjällbjörkskogen skyddar mot vinden. I de centrala delarna går temperaturen sällan under -20ºC. Dock är temperaturskillnaden stor inom bara några kilometers radie. Kiruna flygplats, belägen i låglandet ca 6 kilometer söder om centrum, har ofta temperaturer upp emot 10ºC kallare vintertid. Källa SMHI Geografi

12 3.3 Naturlandskap Topografin Omgivningarna kring Kiruna ingår i den s.k. förfjällsregionen som karaktäriseras av vidsträckta, högt liggande platåer och enstaka bergshöjder eller lågfjäll. Stadsbebyggelsen är belägen på lågfjället Haukivaara och de närmsta omgivande lågfjällen utgörs av Eatnamvárri, Peuravaara och gruvan Kirunavaara i väster samt Luossavaara i norr. Terrängen varierar från Torneälvens dalgång på 329 m ö h, Luossajärvi på 499, samhället på , till Luossavaaras topp på 726 m ö h. Torvlagren är som regel tunna. Jordarterna förändras under klimatets, vegetationens samt faunans påverkan och bildar jordmån. I Kiruna är podsol den vanligaste jordmånen. Se karta för redovisning av jordarter, sid. 57. Den stadsnära terrängen är kuperad med bitvis branta sluttningar och stora höjdskillnader. Från Järnvägsstationen, belägen i låglandet väster om centrum, höjer sig terrängen 70 höjdmetrar till stadsbebyggelsens högsta punkt på Haukivaara. Den norra stadskärnan är byggd på Haukivaaras nordväst sluttning och terrängen norrut övergår i branta sluttningar på Luossavaara, som är ett tydligt riktmärke i det stadsnära landskapet. Från idrottsplatsen Matojärvi och Sandstensberget sänker sig terrängen kraftigt mot nordost i branta sluttningar klädda av fjällbjörkskog. Terrängen fortsätter att svagt slutta ned mot Torneälvens dalgång. På Haukivaaras södra och sydöstra sluttning sänker sig terrängen ned mot Bolagsområdet samt Jägarområdet. De nya stadsdelarna Tuolluvaara och Lombolo ligger i öst och sydöst några kilometer från stadskärnan och är, till skillnad från de gamla stadsdelarna, belägna i låglandet 440 respektive 480 m ö h. Marken I Kiruna är det lösa jordlagret ofta tunt det varierar mellan någon centimeter till någon meters mäktighet t ex längst ned i Haukivaaras sluttning. Berggrunden består av omvandlade vulkaniska bergarter, med ett mindre inslag av sedimentära bergarter samt grönstenar. I berggrunden påträffas även uranmineraliseringar vilka ger upphov till markradon. Berggrunden är på många ställen näringsrik p g a basiska mineral knutna till malmen. Detta avspeglar sig också i det lösa jordlagret. De dominerande jordarterna är morän och torv. Moränen är korttransporterad och har därför en likartad sammansättning som berggrunden, d.v.s. jorden är relativt näringsrik. Bild Stadsbebyggelsen på Haukivaara. Den stadsnära terrängen är kuperad med bitvis branta sluttningar och stora höjdskillnader. Foto: Mats Nilsson Geografi

13 Vegetation och växtförutsättningar Kiruna tillhör den nordligt Boreala vegetationszonen vilken karaktäriseras av glesa barrskogar med stort inslag av fjällbjörkskog och viden samt stora arealer våtmark. Det dominerande trädslaget inom planområdet är fjällbjörken vilken bildar s.k. subalpin björkskog. Fjällbjörken bildar en trädgräns på ca 700 m ö h där klimat, vanligtvis sommartemperaturen, sätter gränsen för reproduktion. De övre delarna av Luossavaara ligger ovan trädgränsen. Ju längre ned i terrängen man kommer desto fler blir inslagen av barrträd i fjällbjörkskogen. Barrskogens möjlighet att bilda bestånd ligger på ca 500 m ö h men enstaka barrträd kan nå långt ovanför den beståndsbildande gränsen. Barrskogen dominerar Torneälvens dalgång i öster med successiv inblandning av fjällbjörkskog. Tallskogen trivs bäst i terrängens torrare markområden medan granskogen växer främst i de blötare partierna. Andra trädslag som förekommer inom planområdet är sälg, hägg, rönn och asp, antingen naturligt spridda eller genom människans försorg. livscykeln ska kunna fullbordas. Vegetationens utbredning bestäms av klimat, topografi, markförhållande samt hydrologi och dessa parametrar ger upphov till en rik lokal variation med många olika vegetationstyper inom ett område. Variationerna kan avläsas tydligt i landskapet, även inom relativt begränsade områden. En fjällsida i sydläge får mer solinstrålning och skogsgränsen når därför högre upp jämfört med en sida i norrläge. På fjälltopparna är jordtäcket tunt och snötäcket långvarigt vilket medför helt andra vegetationstyper jämfört med sydsluttningar eller dalgångar. Floran är anpassad till de subalpina förhållandena och detta visar sig bland annat med flerstammiga björkar i områden med stora snömängder, och träd med färre, högre och rakare stammar i lägre liggande, mera skyddade partier i landskapet. Se Vegetationskarta, sid. 56. I den låglänta terrängen finns stora arealer våtmark och rished. Våtmarkerna har en varierad växtlighet av vitmossa, kråkbär, hjortron och starrväxter men även högvuxet ris såsom dvärgbjörk och odon. Rished har en växtlighet som karaktäriseras av främst dvärgbjörk, kråkbär samt lavar på torrare markområden och risklädda tuvor med videsnår på blötare områden (Se Vegetationskarta, sid. 56). Växtligheten inne i och i anslutning till stadsbygden domineras av fjällbjörken som växer längs Haukivaaras sluttningar, i stadens parker, grönområden och trädgårdar. Rönn finns i många trädgårdar liksom enstaka häggar. Asp förekommer framför allt i terrängens lägre liggande partier. Fjällbjörken dominerar även på Luossavaaras sluttningar och här växer fjällbjörkskogen med en undervegetation av främst örter och gräs. Längre upp på sluttningarna övergår fjällbjörkskogen till öppen mark med videsnår och lågvuxna ris såsom dvärgbjörk, kråkbär och blåbär. Vegetationsperioden är kort med mindre än 120 dygn per år. Ljuset sommartid kompenserar den korta växtsäsongen och denna är intensiv för de arter som förmår reproducera sig på den korta tid som erbjuds. Här spelar frön och andra växtdelar lagrade i markskiktet den avgörande rollen för att Bild Landskapet nedanför Haukivaaras nordostsluttning i öster sänker sig terrängen ned mot Torneälvens dalgång och fjällbjörkskogen övergår successivt i barrskog. Foto: Mats Nilsson Geografi

14 Stadsnära vattenmiljöer Landskapet splittras upp i flera sjöar och vattendrag av varierande storlek. I den stadsnära omgivningen finns dock få vattenspeglar. Nedanför Haukivaaras nordostsluttning ligger två vattenspeglar, Bogdanofftjärnen och en gruvdamm. Drygt 1 kilometer nordväst om centrum ligger den fiskrika sjön Luossajärvi. Stora delar av sjöns stränder är konstgjorda men sjöns norra och västra sida är naturliga med myrlänta och sanka stränder. Luossajärvi ingår i ett sammanhängande sjösystem med två mindre sjöar, Yli- och Ala Lombolo. Sjöarnas avrinningsområde avgränsas av en vattendelare som följer omgivningens höjdkurvor på lågfjällen Luossavaara, Peuravaara, Kirunavaara samt Haukivaara. Sjösystemet avvattnas mot Torneälven via bäcken Luossajoki. Naturförutsättningar för det nordöstliga omvandlingsalternativet I det östliga alternativet byggs nya stadsdelar vid dagens gamla militärområde Jägarskolan samt i ett område öster om Kurravaaravägen. Jägarskoleområdet är beläget på ungefär 510 m ö h och ligger på kuperad mark med sluttningar i främst österläge men även delvis i söderläge. Detta innebär en god solistrålning under främst förmiddagen men begränsat med kvällssol. I dagsläget är området väldigt öppet men med skyddande bebyggelse och vegetation kan ett behagligt lokalklimat uppnås. Området öster om Kurravaaravägen ligger i mer låglänt terräng som sluttar svagt mot öster. Temperaturen vintertid blir lägre jämfört med Jägarområdet eftersom kalluft samlas i sänkor. Den låglänta terrängen bör dock ge bättre vindförhållanden med mindre blåst. Växtligheten vid Jägarområdet domineras av fjällbjörkskog med några enstaka tallar. Inslaget av tallskog ökar längre ned i terrängen och nedanför Kurravaaravägen består skogen av en blandning av främst fjällbjörk, tall och gran. Blandskogen övergår i ett barrskogsbälte som växer ned mot golfbanan och våtmarken Tuolluvuoma. Marken nedanför Kurravaaravägen utgörs av en blandning av små myrområden och torrare markpartier. Det östliga alternativet ger fina utsikter från Jägarområdet mot norr, öster och söder. Bild Sjösystemet Luossajärvi, Yli Lombolo och Ala Lombolo. Foto: Mats Nilsson Geografi

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och dina elever.. D material till interaktiva skrivtavlor

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och dina elever.. D material till interaktiva skrivtavlor

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Varumärkesplattform. Antagen i kommunfullmäktige , 109

Varumärkesplattform. Antagen i kommunfullmäktige , 109 Varumärkesplattform Antagen i kommunfullmäktige 2015-11-23, 109 Om varumärket Kiruna Kiruna kommuns varumärkesplattform är grunden som den interna och externa kommunikationen vilar på. Vårt agerande, vad

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-13, 153 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna kommun 2012-2018 2 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna 2012-2018 Förord Arbetet med en plan för god tillgång till bostäder

Läs mer

Kiruna. Flytten av en stad - ett Feng Shui-perspektiv

Kiruna. Flytten av en stad - ett Feng Shui-perspektiv Kiruna Flytten av en stad - ett Feng Shui-perspektiv En stad skall flyttas, en tilldragelse som är ovanlig för oss i Sverige men historiskt sett inte unik. I det gamla Kina inträffade ibland liknande händelser.

Läs mer

Hur flyttar man en stad? Foto: Thomas Nylund, Kiruna Kommun

Hur flyttar man en stad? Foto: Thomas Nylund, Kiruna Kommun Hur flyttar man en stad? GEOTEKNIK Malmen är Kirunas lycka. Men det som är stadens lycka är samtidigt dess problem. När LKAB följer malmkroppen allt djupare ner i berget leder sprängningarna till sättningar

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Naturvårdsplan Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Cecilia Nilsson 2001-08-10 1 Innehållsförteckning sida Syfte 2 Bakgrund 2 Området idag 2 Förändringar och åtgärder: Strandområdet 4 Tallskog på sandjord 4 Hällmarkskog

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN

TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN NY ÖVERSIKTSPLAN FÖR TANUMS KOMMUN IDENTITET OCH FRAMTID Tanums kommun Grebbestad Fjällbacka Rabbalshede Lur Resö Hamburgsund Bullaren Östad Tanumshede Gerlesborg Sannäs Havstenssund

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning

Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 2012-07-03 Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

Prata framtidens Sävar med oss!

Prata framtidens Sävar med oss! Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.

Läs mer

Stads-/landskapsbildsanalys inför Gruvstadsparken i Kiruna

Stads-/landskapsbildsanalys inför Gruvstadsparken i Kiruna Antagandehandling Stads-/landskapsbildsanalys inför Gruvstadsparken i Kiruna 2010-11 Dnr. 2010-.XX (DEL AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING) Till detaljplan för del av Bolaget, Gruvstadspark Kiruna kommun, Norrbottens

Läs mer

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020.

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020. 1000 miljarder SEK = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020 NORGE Tromsö Narvik Kiruna FINLAND Murmansk RYSSLAND Gällivare SVERIGE Pajala Luleå Kalix Kemi

Läs mer

Planstudie över Allarängen. Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG

Planstudie över Allarängen. Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG Planstudie över Allarängen Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG BAKGRUND I översiktsplanen beskrivs s k serviceorter på landsbygden och Allarängen är en av dem. Tanken är att ny bebyggelse på landsbygden

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet

Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet 2010 fyllde LKAB 120 år. Det är i sig fantastiskt. Nästan svårt att förstå... 120 år. Man måste stanna upp lite

Läs mer

32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka

32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka Nummer Område Markägare Areal Bostadstyp Trafik Havsutsikt Närhet till service 1 Kyrkskolan bostäder AB ca 1800 m² Flerbostadshus Parkering på tomten el

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

KIRUNA. Ett ovanligt parti för vanliga människor. Här vill vi leva våra liv! Kommunalt politiskt program för Kiruna 2011 2014

KIRUNA. Ett ovanligt parti för vanliga människor. Här vill vi leva våra liv! Kommunalt politiskt program för Kiruna 2011 2014 NORRBOTTENS SJUKVÅRDSPARTI KIRUNA KIRUNA Kommunalt politiskt program för Kiruna 2011 2014 Här vill vi leva våra liv! Ett ovanligt parti för vanliga människor 1 KIRUNA NORRBOTTENS SJUKVÅRDSPARTI Vårt partis

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

FJÄLLANDSKAPETS UTVECKLING I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

FJÄLLANDSKAPETS UTVECKLING I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT FJÄLLANDSKAPETS UTVECKLING I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT Leif Kullman HYPOTES: FÖRSVINNANDE FJÄLL I EN VARMARE VÄRLD Källa: C. Bernes, En varmare värld Kommer genuina fjällväxter att försvinna i ett varmare

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Kronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Kronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 Kronoberg inför 2010 s valprogram 2006 2010 Vision: I Kronobergs län skapar vi det goda livet! Vi tar tillvara det vi är bra och unika på. Känslan av det goda livet lever och sprids långt utanför våra

Läs mer

Tankar kring flytten av Kiruna 2015 11 10. Thomas Björnström, Energichef, Tekniska Verken/Kiruna Kraft

Tankar kring flytten av Kiruna 2015 11 10. Thomas Björnström, Energichef, Tekniska Verken/Kiruna Kraft Tankar kring flytten av Kiruna 2015 11 10 Thomas Björnström, Energichef, Tekniska Verken/Kiruna Kraft Arktis 24 000 innevånare 20 000 km 2 6000 sjöar 6 stora älvar 220 km 250 km POSITIVA PROGNOSER RYMDINDUSTRIN

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar 30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser

Läs mer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE RIEN E LANDSKAPSS ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och dina elever.. D material till interaktiva

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING. Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) tillhörande

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING. Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) tillhörande Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) PLANBESKRIVNING tillhörande DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING Katrineholms kommun, Södermanlands län Upprättad på Stadsarkitektkontoret

Läs mer

3. Kattvik med närmaste omgivning anpassad utbyggnad

3. Kattvik med närmaste omgivning anpassad utbyggnad 3. Kattvik med närmaste omgivning anpassad utbyggnad Kattvik är ett av de samhällen som kommunen anser bör växa i kraft av läge och bostadsefterfrågan. Det har drygt 100 bostadshus och c:a 90 fastboende.

Läs mer

Kiruna. en vision med övergripande mål för kiruna kommun

Kiruna. en vision med övergripande mål för kiruna kommun Kiruna en vision med övergripande mål för kiruna kommun vår visionsformulering Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden ska se ut. Ett

Läs mer

Byggnader förmedlar historia. En byggnad

Byggnader förmedlar historia. En byggnad 180 Modern arkitektur i Norrbotten jennie sjöholm Byggnader förmedlar historia. En byggnad kan läsas, liksom en bok. Bebyggelsen vittnar om samhällets utveckling och prioriteringar. Hantverksskicklighet

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Landsbygdsutveckling i ÖP

Landsbygdsutveckling i ÖP Översiktsplan Sundsvall 2021 Landsbygdsutveckling i ÖP 1. Riktlinjer på olika nivåer 2. Tankar med planeringen 3. Utpekade områden 4. Nästa steg Ulrika Edlund, 2015-09-04 Mål och prioriteringar Attraktiva

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Bostäder. FörslagTofta. Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf)

Bostäder. FörslagTofta. Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf) FörslagTofta Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf) Karaktär Tofta östra - föreslås utvecklas som ett stugområde med inslag av bostadshus. Utmed väg 23 är området

Läs mer

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Arbete med Lokal Utvecklingsplan. Varbergs kommun BYGDEPROFIL

Arbete med Lokal Utvecklingsplan. Varbergs kommun BYGDEPROFIL Arbete med Lokal Utvecklingsplan Varbergs kommun BYGDEPROFIL Vad och varför en Lokal Utvecklingsplan? - Vad hette det sa du? ( kan kalla den vad vi ) Tre delar 1. Bygdeprofil - beskriver den lokala identiteten,

Läs mer

Bussgata - nulägesbeskrivning. Bussgata, Bollnäs kommun Bussgatans närområde. Björktjära. Björktjäratjärn. Brånan

Bussgata - nulägesbeskrivning. Bussgata, Bollnäs kommun Bussgatans närområde. Björktjära. Björktjäratjärn. Brånan Bussgata - nulägesbeskrivning Bussgatans närområde Björktjära Bollevägen Bussgatan planeras att dras över den uppodlade dalgången mellan Brånan och Björktjära, Bollnäs kommun. Området ligger i en svag

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

2009-06-12 1. För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon 073-77 88 102

2009-06-12 1. För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon 073-77 88 102 1 Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2008-11-26 Pressinformation inför teknik- och samhällsbyggnadsnämndens sammanträde För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon

Läs mer

KIRUNA ARKTISKT SUBLIMA

KIRUNA ARKTISKT SUBLIMA Kiruna Nya Stadskärna Kiruna Kyrka Kiruna Nya Stadshus Tuolluvaara-sjön Tuolluvaara Nya E10 B A Hotell-, Konferensoch Spaanläggning Varma bassänger Paviljongpark Bibliotek n e l a Bibliotekstorget n o

Läs mer

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09 Innehållsförteckning Inledning 3 Naturgeografi 4 Kulturgeografi 6 Rumslig visuell analys 9 Landskapskaraktärsområden 12 Framställt av: Liljewall Arkitekter AB www.liljewall-arkitekter.se tel. 031-350 70

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE RIEN E LANDSKAPSS ! till arbetsformer med material tudiematerialet olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. Syftet med det rikliga passar din undervisning och dina elever..d material till interaktiva

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen GEOGRAFI Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Utbildningen stärker

Läs mer

Stråkanalys Projekt Fjällvägen

Stråkanalys Projekt Fjällvägen Stråkanalys Projekt Fjällvägen Riksväg 83/84 är en ca 40 mil lång interregional pulsåder mellan Tönnebro och norska gränsen. Riksvägarna länkar samman fyra kommuner. Söderhamns, Bollnäs och Ljusdals kommuner

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering...

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering... Bilaga 1 Härnösands kommun Innehåll... 2 Kommunens naturvårdsorganisation... 2 Underlag... 2 Datahantering... 2 Översiktlig beskrivning av Härnösands kommun... 3 Naturen... 4 Friluftsliv... 5 Sidan 1 av

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Anförande vid Näringslivsseminarium i Kiruna inför invigningen av Kiruna nya järnväg: Mikael Janson, North Sweden European Office / 2012-08-30

Anförande vid Näringslivsseminarium i Kiruna inför invigningen av Kiruna nya järnväg: Mikael Janson, North Sweden European Office / 2012-08-30 Anförande vid Näringslivsseminarium i Kiruna inför invigningen av Kiruna nya järnväg: Mikael Janson, North Sweden European Office / 2012-08-30 ------------------------ Tack för inbjudan! North Sweden är

Läs mer

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Uppdaterad: 2007-11-12 2003-06-13 Europeiska landskapskonventionen (ELC) Europarådet Färdig för undertecknande år 2000 Syfte att

Läs mer

Klimatet i Skandinavien

Klimatet i Skandinavien Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:

Läs mer

Detaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT 2010-07-23. Diarienummer PBN 2010/0086 214. Upprättad 2010-03-29

Detaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT 2010-07-23. Diarienummer PBN 2010/0086 214. Upprättad 2010-03-29 Diarienummer PBN 2010/0086 214 Detaljplan för SJÖBY 3:40 Horred, Marks kommun, Västra Götalands län Karta 1-1. Fastigheten Sjöby 3:40 i Horred omringad med svartlinje Upprättad 2010-03-29 Behnam Sharo

Läs mer

Nybyggarland i Kungens Kurva

Nybyggarland i Kungens Kurva Frågor och svar Uppdaterad i april 2013 Nybyggarland i Kungens Kurva Förslag till ny stadsdel för trähusbyggande Huddinge kommun Vi vill gärna ha en dialog om vårt förslag till ny stadsdel. För synpunkter

Läs mer

Betr. Program till detaljplan för del av Fåraby 1:13 m.fl. Norra magasinet, Havstenssund, er referens 2008.1305-314

Betr. Program till detaljplan för del av Fåraby 1:13 m.fl. Norra magasinet, Havstenssund, er referens 2008.1305-314 Havstenssunds Samhällsförening Sida 1 av 6 Havstenssund 2011-02-14 Tanums Kommun Miljö- och byggnadsnämnden 457 81 TANUMSHEDE Betr. Program till detaljplan för del av Fåraby 1:13 m.fl. Norra magasinet,

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,

Läs mer

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd Stadsbyggnadskontoret Markavdelningen Skötselplan Rökland 1:144 Samråd 2014-03-03 Skötselplanen har tagits fram av tjänstmän på Markavdelningens parksektion, Sundsvalls kommun: Cecilia Andersson, Hans

Läs mer

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ ORTSUTVECKLING - FLEN SWOT-analys STADSMILJÖ Flen har ett utmärkt geografiskt läge Sjöar, vacker natur och strövområden finns nära stadens centrum Kostnaderna för att köpa bostad (villa eller bostadsrätt)

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 6 beskrivning av landskapet

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 6 beskrivning av landskapet del 6 beskrivning av landskapet 47 6 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV LANDSKAPET I TINGSRYDS KOMMUN 6.1 Visuella förutsättningar Landskapet speglar vår historia ur många perspektiv. Människan har genom årtusenden

Läs mer

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen.

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Gävle Vision 2025 Gävle sätter segel Vision 2025 Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger

Läs mer