december 2006 Del I - Utgångsläge

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "december 2006 Del I - Utgångsläge"

Transkript

1 december 2006 Del I - Utgångsläge 29

2 30

3 1. Aktuell situation 1.1 Ändrade förutsättningar Ett snabbare händelseförlopp av markdeformation Benämningen Markdeformation är egentligen bara ett annat namn för sprickutbredning. De syftar på samma fenomen, nämligen att marken spricker och sätter sig som en direkt konsekvens av LKAB:s malmbrytning i Kiirunavaara underjordsgruva. Långt nere i berget, för närvarande på omkring metersnivån, bryts malmen med en metod som kallas skivrasbrytning. (Se fig nedan) Principen är att man utvinner all malm utan att lämna några bergpelare eller obrutna partier kvar. Ur bl.a. säkerhetssynpunkt är det absolut nödvändigt att inga hålrum uppstår där malmen och en viss mängd kringliggande gråberg sprängts lös och forslats ut. Man eftersträvar således att gråberg direkt faller in uppifrån och från sidan och fyller de tomrum som uppstår. Den faktor som skapar problem är i första hand malmkroppens lutning. Malmkroppen lutar ca 60º in mot staden. Dess botten ligger alltså närmare bebyggelsen. Bergmassan på denna sida av malmkroppen kallas därför hängvägg, eftersom den stödjer sig mot malmkroppen. Lutningen gör att berg faller in från hängväggssidan i de tomrum som uppstår (se fig nedan) Fig Principen för s.k. skivrasbrytning, den metod som används i Kiirunavaaragruvan. Bildkälla Atlas Copco AB via LKAB. Fig Kiirunavaaragruvan i profil. Den visar malmkroppens lutning och principen för uppsprickning. Bildkälla LKAB Aktuell situation

4 Man har sedan länge kunnat konstatera att denna uppsprickning djupt underifrån så småningom når ända upp till markskiktet. Markytan spricker alltså bokstavligen. Närmast malmkroppen, i anslutning till det tidigare dagbrottet, är avståndet mellan brytzon och markskikt betydligt mindre än exempelvis vid järnvägen. Där uppstår stora kratrar då berget sjunker undan. Det är av denna orsak som Ön-området utrymdes och omvandlades till industrimark för flera årtionden sedan. Av samma orsak måste nu bl.a. järnvägen flyttas och delar av nuvarande bebyggelse rivas eller flyttas. Markdeformationsfenomenet är således ingen nyhet. Det nya i situationen är, att man ganska nyligen har kunnat konstatera att uppsprickningen i markskiktet går snabbare nu än vad man tidigare har observerat. Genom forskning har man också skaffat sig bättre kunskap om hur bergmassan deformeras. Nya teorier har lagts fram som visar att betydligt större områden än vad man tidigare har trott, längre bort från malmkroppen, troligtvis kommer att påverkas av markdeformation. Sådana områden blir obeboeliga. Påverkade områden övergår då till industrimark. Det är detta fenomen och problem som vi har att hantera och som nu har skapat radikalt ändrade förutsättningar i kommunens fysiska planering. 1.2 Markdeformation - prognos LKAB:s prognos är daterad Den visar hur Kiruna C kommer att påverkas de närmaste 10, 20 och 30 åren. Se karta för prognoslinjer, sid Direkta konsekvenser Vad påverkas? Nedan ges några exempel på bebyggelse och verksamheter som, enligt LKAB:s prognos, påverkas inom de närmaste 30 åren. Notera att prognosen och listan inte omfattar en framtida brytning av Norra sjömalmen. Vad som påverkas och sker i det läget går därför ännu inte att förutsäga. Efter ca år 2013 påverkas: Bostäder ca 160 st. lägenheter samt ett mindre antal villor i de västra delarna av Bolagsområdet berörs av markdeformation (väster om Silverbrandsvägen, söder om Hjalmarlundbohmsvägen och öster om Gruvvägen). Delar av järnvägen kommer inte att kunna brukas på grund av markdeformation. Väg E10 är mindre känslig än järnvägen och kommer troligen att kunna användas längre, men även E10:an blir obrukbar inom en 15-årsperiod. Ett Ställverk och en Omformarstation påverkas och måste flyttas Hjalmar Lundbohmsgården påverkas och kommer troligen att flyttas. Bolagshotellet påverkas och kommer troligen att flyttas. VA-ledningar Elförsörjning Tele- och IT-nät Bild En talande bild! Foto: Thomas Nylund Aktuell situation

5 Efter ca 2023 påverkas: Bostäder ytterligare ca 280 st. lägenheter samt ett antal enfamiljshus. Det handlar bl.a. om ett antal Bläckhorn väster om Silverbrandsvägen, ett antal lite nyare flerbostadshus söder och norr om Hjalmar Lundbohmsvägen, husen i den s.k. Gula raden norr om Hjalmar Lundbohmsvägen och det byggnadsminnesmärkta flerbostadshus som i folkmun kallas för Jerusalem. En större grundskola Bolagsskolan Hela eller delar av en gymnasieskola Hjalmar Lundbohmsskolan Viss kommersiell verksamhet, bl.a. en livsmedelsbutik Brandstationen Stadshuset Väg E10 har i detta skede blivit obrukbar och förläggs under en period till den gamla sträckningen via Hjalmar Lundbohmsvägen. Biblioteket Busstationen Ytterligare VA-ledningar Ytterligare delar av Elförsörjning Ytterligare delar av Tele- och IT-nät Efter ca 2033 påverkas Bostäder mist ca 520 st. lägenheter och ett antal villor Lombia ishall och fotbollsplan Folkets park vid Lombia idrottsanläggning Ridhuset som inrymmer Kiruna ridklubb De resterande delarna av Hjalmar Lundbohmsskolan som möjligen finns kvar i detta skede Kiruna kyrka Delar av sjukhuset kommer möjligen att påverkas Ytterligare VA-ledningar Ytterligare Elförsörjning Ytterligare Tele- och IT-nät Listan för föregående tioårsperiod adderas naturligtvis till nästa osv. Ytterligare byggnader och verksamheter kan komma att påverkas. Listan ovan ger endast en grov bild av de direkta konsekvenserna. Bild vy från Kiirunavaara med dagbrottet, kratrar och sprickor i förgrunden. Mitt i bild syns Kv. Ullspiran. Det bostadsområde som berörs först enligt LKAB:s prognos. Foto: Thomas Nylund Aktuell situation

6 34 1. Aktuell situation

7 2. Omvärlden 2.1 Övergripande analys Det mesta som sker och förändras i samhället påverkar på ett eller annat sätt kommunens utveckling och tillväxt. Trender i samhället och i omvärlden påverkar oss vare sig vi vill det eller inte, även om det sker långt bort. Kommuner och regioner står ständigt inför nya utmaningar. Det är på det regionala och lokala planet som de globala och nationella trenderna och utvecklingstendenserna ska översättas till praktisk handling. Därför är det viktigt att man kan se vad som pågår i olika delar av samhället och vilka trender som kan komma att påverka Kiruna, på både kort och lång sikt. Omvärlds- och trendanalyser handlar ofta om att identifiera och tolka svaga signaler, att i förväg se faktorer i omvärlden som i en nära eller avlägsen framtid kan komma att påverka vår egen kommun och verksamhet. Det är viktigt att skapa insikt i både hot och möjligheter och därmed kunna urskilja vissa trender för att kunna agera i tid och vara förberedd. Genom en ständigt uppdaterad och aktuell omvärldsanalys samlar kommunen kunskap som gör det lättare att identifiera betydelsefulla förändringar och förutse konsekvenser för den fysiska planeringen. Frågor som vi ställer oss är framförallt: Vilka synbara trender och tendenser i vår omvärld har en direkt eller indirekt påverkan på Kiruna kommun? Vilken påverkan har störst betydelse för kommunen? öppnats inte minst i form av utvecklande partnerskap med närbesläktade samhällsorgan, institutioner och företag på kontinenten. Men vi påverkas själfallet också av världshändelserna i övrigt. Betecknande för Kirunas situation är just att det är till folkmängden en liten stad i stora nätverk långt utanför landets gränser. Speciellt känsligt har Kiruna alltid varit för förändringar inom de övernationella stålmarknaderna. Också den nyorientering som skett inom kommunens näringsliv på IT-, rymd- och miljörelaterade verksamheter samt högra utbildningar har tydliga internationella inslag. Den internationella prägeln i kommunens försörjningsbas har därför ökat och den utvecklingen förväntas fortsätta även i framledes. Även kontakterna med det gränsnära grannskapet har trätt fram på ett annat sätt än tidigare. För Kiruna är exempelvis norra Nordland och Sörtroms en intressant interregional relation liksom självfallet även det östra gränsområdet mot Finland. Även de närmaste interkommunala samarbetsmotiven inom Malmfälten och inom fyrkommunkretsen Kraftfält Norr har uppmärksammats och gestaltas närmast av verksamheter som Lapplands kommunalförbund. Nya möjligheter till kontakter och samband har till avgörande del möjliggjorts och öppnats tack vare ny infrastruktur, ny teknik inom väg-, tåg-, flygoch IT-förbindelserna. Bredband, snabbare regionala tågförbindelser med kustlandet och Narvik samt tidsenliga flygförbindelser med Stockholm och Umeå med avseende på kapacitet, regularitet och komfort utgör tre utomordentligt viktiga faktorer för att Kiruna ska må väl och kunna utvecklas. Vi återknyter till kommunikationsmedlens betydelse lite senare. En liten stad med stora nätverk En tillbakablick på tiden efter 1995 visar att mycket har förändrats på några få år såväl i lokalsamhället som i den större omvärlden. Sverige och därmed också Kiruna finns nu med i den Europeiska Gemenskapen och i den Europeiska Unionen (EU). Det innebär i många avseenden en helt ny europeisk orientering också för Kiruna. En ny orientering som utvecklas av sig själv men som också kräver aktiv bevakning av de nya möjligheter som De fyra grundpelarna Kommunens vision är att skapa en attraktiv kommun och centralort. Det gör att fler människor och företag väljer att flytta hit och att fler väljer att stanna. Kirunas förutsättningar att vara en attraktiv stad är dock ytters beroende av de fyra grundpelare som bär upp Kirunas näringsliv. Alla dessa grundpelare är mer eller mindre beroende av omvärlden för att näringsbasen ska må väl och kunna utvecklas. Dessa fyra grundpelare är: Forskning, Gruvindustri, Rymdindustri och Turistnäring. Nedan görs en kort genomgång av var och en Omvärlden

8 av dessa fyra (se vidare kap. 13, Näringsliv) samt de villkor och trender i omvärlden som påverkar dem. Forskning I Kirunas kommun finns utbildning från förskolans lekande inlärning till mastersutbildningar i fysik. Forskningen vid Institutet för rymdfysik (IRF) har pågått sedan I Abisko har naturvetenskaplig forskning pågått sedan lång tid tillbaka. Idag är klimatforskning en viktig del av verksamheten i Abisko. Det finns idag inga signaler om att intresse och efterfrågan av de utbildningar och den forskning som bedrivs i och kring centralorten skulle minska, snarare tvärtom. Det finns en potential i Kiruna att ytterligare stärka de utbildnings- och forskningsfält som har anknytning till näringslivet i Kiruna samt de verksamheter som kan dra nytta av Kirunas klimat och geografiska läge. Gruvindustri LKAB är det enda företag som just nu bedriver gruvbrytning i Kiruna kommun. Det är jämförelsevis dyrt att bryta och transportera malmen från nära 1000 meters djup. Detta kompenseras genom att malmen redan från början har en hög järnhalt samt att LKAB tillverkar produkter med hög förädlingsgrad. Det medför emellertid att man är beroende av en exportmarknad som efterfrågar och är beredd att betala extra bra för de högkvalitativa produkter, främst pellets, som produceras. Just nu är världsmarknadspriset på järnmalm högt. Det är främst Kinas starka industriexpansion och byggverksamhet som driver upp efterfrågan och pris. På grund av det höga världsmarknadspriset gör LKAB just nu rekordvinster och planerar stora investeringar för att ytterligare kunna öka produktion och försäljning. En fortsatt stabil efterfrågan och ett högt pris är alltså av vital betydelse för LKAB och för Kiruna. Många företag i Kiruna är mer eller mindre beroende av LKAB som kund och gynnas givetvis av ett starkt LKAB. Hur länge efterfrågan och prisnivå håller i sig är svårt att förutsäga. Svackor i konjunkturen har hittills inträffat med ca års intervaller. Det finns dock goda skäl att anta att efterfrågan i nuvarande starka konjunkturläge håller i sig längre. Dels på grund av att Kina ännu är i ett tidigt skede av utveckling och expansion, dels också på grund av att andra stora länder, exempelvis Indien, också befinner sig i en utvecklingsfas, som troligen kommer att stärkas och pågå under många decennier. Man ska samtidigt hålla i minnet att dramatiska händelser kan inträffa som i ett svep kan förändra världsläge och förutsättningar. Elfte september 2001 påminde om det med obehaglig tydlighet. Rymdindustri Esrange uppskjutningsplats drivs av Rymdbolaget. Där samverkar forskare från hela världen för att bl.a. utföra experiment med raketer och ballonger som sänds upp på hög höjd. Satsningar på forskning och utveckling inom detta område i Sverige och i övriga världen är alltså viktiga för Kiruna. Det finns idag inga tecken på avmattning inom området. Internationellt finns ambitiösa program för att skaffa bättre kunskap samt genomföra expeditioner och etableringar ute i rymden. Sverige deltar aktivt i flera sådana program. Esrange, som en viktig bas i Sverige för rymdforskningen, kommer även fortsättningsvis att spela en nyckelroll. Turistnäring De senaste åren har upplevelseindustri vuxit fram som ett starkt och väl etablerat begrepp och delvis ersatt benämningar som turistverksamhet och turistnäring. I Kiruna som besöksstad står upplevelserna i centrum. Icehotel, Kiruna Lappland, Kungsleden, Riksgränsen m.fl. är kända begrepp i turistvärlden. Kirunas turistföretag är aktiva när det gäller att utveckla och marknadsföra upplevelser som ska leda till att fler väljer Kiruna som resmål. En fortsatt utveckling av upplevelseskapande verksamheter i kommunen förutsätter framförallt två saker: 1) Att resandet och suget efter den typ av upplevelser som erbjuds håller i sig och fortsätter att öka; 2) Att det även i framtiden finns goda helst ännu bättre resmöjligheter till Kiruna. För närvarande finns det inga tecken på ett minskat resande eller ett minskat intresset för Kiruna som upplevelseort. Det finns snarare en stark potential att ytterligare öka intresset. Det förutsätter emellertid goda kommunikationsmöjligheter även framöver Omvärlden

9 2.2 Kommunikationsmedlens betydelse Kiruna har ett mycket glest vägnät. En handfull vägar förbinder kommunen med Norge, Finland, Tornedalen och kusten. Europaväg 10 och Malmbanan mellan Kiruna och Narvik löper parallellt den största delen av sträckan. Denna Ofoten-Botnia korridoren utgör, vid sidan av havsleden längs norska kusten och Murmanskbanan, en av de tre tunga, dominerande transportstråken inom Barentsregionen. Långtradartrafiken på det allmänna vägnätet inom kommunen har ökat och kommer sannolikt att öka ytterligare. Många transporter från Norge sker längs väg E10. I EU:s arbete med en sammanhållen regional utvecklingsplanering ingår även kommunikationsfrågor och klassificering av vägsträckningar, bland annat TEN-sträckor (Transeuropeiska transportnätverk). I Kiruna finns väg E10 upptagen som en TEN-sträcka. Skoterleder utgör ett viktigt inslag för rekreation och turism. Kommunen har en skotersamordnare och flera organisationer som samverkar kring frågor om skoterleder, spårpreparering, tillgänglighet och marknadsföring. Malmbanan, som är av riksintresse, går genom kommunen och ingår i riksnätet som ansluter till inlandsbanan i Gällivare och till stambanan i Boden. Alla tåg stannar vid stationerna i Kiruna C, Abisko Ö, Abisko Turist, Björkliden och Riksgränsen. I övrigt finns ett stort antal mindre hållplatser, där vissa tåg stannar. Till malmbanan hör också sidobanan till Svappavaara som enbart används för godstransporter. Tågtrafiken har stor betydelse för såväl gods- som persontrafiken till, från och genom Kiruna. I en tid med stigande bensinpriser är det sannolikt så att persontransporterna med tåg kommer att öka i betydelse. Ytterligare tre viktiga faktorer som talar för att tågtrafiken ökar i betydelse är Norrbotniabanan och planerna på en godstågförbindelse mellan Narvik och Ryssland/Asien. Vidare har man från norsk sida framfört planer på att bygga en järnväg norröver som ansluter till Malmbanan via Sördalen, nordväst om Torneträsk. Blir dessa planer verklighet öppnas en betydande möjlighet till snabba kommunikationer med Norges och Barentsregionens nordliga delar via Kiruna, söderut och österut. För att bevaka behovet av kommunikationer - framför allt för nödvändig persontrafik finns ett kommunikationsråd i Kiruna. Inför en framtida förväntad tillväxt av inte minst det kontaktintensiva näringslivet och turismen i Kiruna är det viktigt med snabba regionala tågförbindelser. Den förstudie som gjordes 1998/99 om ett snabbtåg Narvik-Kiruna-Gällivare- Luleå har presenterat förslag till trafiklösningar som fortfarande är värda att beakta. Förstudien konstaterar att persontransporterna på järnvägen är starkt beroende av att olika transportmedel integreras. En förbättrad samordning med tåg, buss och flyg är önskvärd för att öka flexibiliteten i resandet. Under 1990-talet har Kirunas attraktiva läge på Nordkalotten tydliggjorts genom det charterflyg som då inleddes på Kiruna under turistsäsong. En antydan om Kirunas centrala roll på Nordkalotten visas inte minst av det faktum att det inom 30-minuters flygavstånd från Kiruna bor cirka invånare inom Sverige, Norge och Finland. Den stora benägenheten i Kiruna att nyttja flyget som transportalternativ är en reell återspegling av det geografiska läget, de kontaktintensiva verksamheterna inom näringslivet och besöksnäringens storlek. Antalet flygresor per invånare och år är 7,6 (2002), vilket placerar Kiruna på tredje plats i landet. (Det finns planer på en förlängning av rullbanan med 500 meter och en utbyggnad av ankomsthallen.) Kiruna flygplats - belägen ca 9 km från Kiruna centrum - är därför en mycket viktig del i Kirunas infrastruktur. Busstrafiken består av länstrafiken som innefattar det länsomfattande stomnätet, lokala landsbygdslinjer och kompletteringstrafik på landsbygden. Busstrafik i tätorten, kommunens lokaltrafik, drivs på entreprenad. Användningen av kollektivtrafiken inom och mellan tätorterna påverkas mycket av prisbilden och hur tidtabell, linjesträckning och hållplatser planeras. I kommunens strävan att profilera sig som en rymd- och högteknologikommun är det viktigt att följa upp denna strävan genom att se till så att det inom kommunen och centralorten finns tillgång till data och telekommunikation av hög standard. Ett av de viktigaste målen för näringslivet i Kiruna är att på IT-området ha samma förutsättningar som en förort till Stockholm. Det ska inte vara dyrare för ett företag i Kiruna att via Omvärlden

10 datakommunikation arbeta mot en kund någonstans i landet än det är för ett företag i t.ex. Kista att arbeta mot samma kund. Det finns en stark koppling mellan näringsliv och befolkningstal. Kiruna har i dag en mogen basindustri som en av fyra grundpelare för näringsbasen. Basindustrin består framförallt av gruvnäringen och företag som knyter an till gruvnäringen. En mogen basindustri som investerar ger sällan arbetstillfällen i proportion till investeringen. Detta om man jämför med andra branscher som ger en rakare koppling mellan investeringar och antalet nyanställningar. De andra tre grundpelarna i Kirunas näringsliv turism, rymd och forskning är alla beroende av goda kommunikationer för att kunna leva och utvecklas. För att behålla Kirunas befolkning måste det näringsliv som har en potential att skapa tillväxt även när det gäller sysselsättning ges goda förutsättningar. Goda kommunikationer är en av de viktigaste förutsättningarna för tillväxt. Man bör dock vara medveten om att gruvindustrins, dvs. LKAB:s, specifika behov av transporter ser väldigt annorlunda ut än huvuddelen av det övriga näringslivets. Vissa lösningar som passar LKAB, t.ex. i fråga om järnvägens sträckning, placering av resecentra och godsterminal mm., kan visa sig passa mycket illa för befolkningen och det övriga näringslivet. Det är därför angeläget att finna lösningar som fungerar bra för alla. Bild Kiruna flygplats i januari 2006, med stadens profil i bakgrunden. Foto: Thomas Nylund Bild Goda järnvägsförbindelser och god tillgänglighet till de allmänna transportmedlen är av mycket stor betydelse för en stad med Kirunas geografiska läge. Foto: Thomas Nylund Omvärlden

11 3. Geografi 3.1 Stadens geografiska läge Kiruna kommun är den nordligast belägna kommunen i Sverige och till ytan landets största med sina drygt km 2. Tätorten Kiruna (20.22 Ö; N) ligger 14 mil norr om polcirkeln, mitt i den subalpina fjällbjörksregionen mellan kalfjällen och den fjällnära barrskogen. Det är 12 mil till Gällivare, 18 mil till Narvik, 18 mil till Karesuando och 34 mil till Luleå. Det geografiska läget medför ett klimat med låg solinstrålning vintertid och en lång snösäsong. Sommartid råder midnattssol som gör den korta vegetationsperioden intensiv. Stadens storlek, utformning och bebyggelse på ett fjäll m ö h bidrar till att naturen upplevs ända in i de centrala delarna av staden. Omgivningarna utgörs av gammalt renbetesland och renflyttningar mellan fjällen och skogslandskapet sker i stadens närområde. Det råder stabilt inlandsklimat i Kiruna, samma som i övriga Norrlands inland. Tack vare närheten till Atlanten och Golfströmmen erhålls en betydligt högre vintertemperatur än vad den annars skulle vara med tanke på breddgraden, sommartemperaturen blir dock lägre. Sommartemperaturen faller hastigt mot höjdområdena och i själva fjällområdet avtar den starkt med stigande höjd. Den torra luften gör att låga temperaturer känns ganska behagliga jämfört med kustnära städer under vinterhalvåret. Vintern är den dominerande årstiden med en lång snötäckesperiod. Under tre veckor i december råder polarnatt, då solens strålar inte når över horisonten. Sommartid lyser midnattssolen under 50 dygn. I Kiruna blåser det nästan alltid och vindförhållandena ger en dominans av sydvindar under vintern samt nordvindar under sommaren (se karta med Vindros, sid. 55). Nederbörden är liten i jämförelse med stora delar av övriga Sverige. Det mesta av nederbörden faller i fjällen väster om Kiruna. Klimatet och stadsplanen - en kommentar 3.2 Klimat Metrologiska variabler Kiruna Stockholm Årsmedeltemperatur -2 till -1ºC +5 till +6ºC Medeltemperatur, januari -14ºC -3ºC Medeltemperatur, juli 12ºC 16ºC Nederbörd mm/år mm/år varav snö 40% 20% Snötäckesperiod dygn/år dygn/år Första dag med snötäcke kring 10 oktober kring 20 november Sista dag med snötäcke kring 20 maj kring 10 april Vegetationsperiodens längd dygn/år dygn/år Antal soltimmar 1450 h/år 1700 h/år Kiruna har en väl genomtänkt stadsuppbyggnad efter rådande klimat, topografi, landskap och växtlighet. Stadsbebyggelsen i sydväst- och södersluttningen på ett fjäll meter över havet ger ett gynnsamt lokalklimat med högre vintertemperaturer jämfört med det omgivande landskapets. Södersluttningen ger det bästa solläget och höjdnivån en hög solinstrålning samtidigt som bebyggelsen och fjällbjörkskogen skyddar mot vinden. I de centrala delarna går temperaturen sällan under -20ºC. Dock är temperaturskillnaden stor inom bara några kilometers radie. Kiruna flygplats, belägen i låglandet ca 6 kilometer söder om centrum, har ofta temperaturer upp emot 10ºC kallare vintertid. Källa SMHI Geografi

12 3.3 Naturlandskap Topografin Omgivningarna kring Kiruna ingår i den s.k. förfjällsregionen som karaktäriseras av vidsträckta, högt liggande platåer och enstaka bergshöjder eller lågfjäll. Stadsbebyggelsen är belägen på lågfjället Haukivaara och de närmsta omgivande lågfjällen utgörs av Eatnamvárri, Peuravaara och gruvan Kirunavaara i väster samt Luossavaara i norr. Terrängen varierar från Torneälvens dalgång på 329 m ö h, Luossajärvi på 499, samhället på , till Luossavaaras topp på 726 m ö h. Torvlagren är som regel tunna. Jordarterna förändras under klimatets, vegetationens samt faunans påverkan och bildar jordmån. I Kiruna är podsol den vanligaste jordmånen. Se karta för redovisning av jordarter, sid. 57. Den stadsnära terrängen är kuperad med bitvis branta sluttningar och stora höjdskillnader. Från Järnvägsstationen, belägen i låglandet väster om centrum, höjer sig terrängen 70 höjdmetrar till stadsbebyggelsens högsta punkt på Haukivaara. Den norra stadskärnan är byggd på Haukivaaras nordväst sluttning och terrängen norrut övergår i branta sluttningar på Luossavaara, som är ett tydligt riktmärke i det stadsnära landskapet. Från idrottsplatsen Matojärvi och Sandstensberget sänker sig terrängen kraftigt mot nordost i branta sluttningar klädda av fjällbjörkskog. Terrängen fortsätter att svagt slutta ned mot Torneälvens dalgång. På Haukivaaras södra och sydöstra sluttning sänker sig terrängen ned mot Bolagsområdet samt Jägarområdet. De nya stadsdelarna Tuolluvaara och Lombolo ligger i öst och sydöst några kilometer från stadskärnan och är, till skillnad från de gamla stadsdelarna, belägna i låglandet 440 respektive 480 m ö h. Marken I Kiruna är det lösa jordlagret ofta tunt det varierar mellan någon centimeter till någon meters mäktighet t ex längst ned i Haukivaaras sluttning. Berggrunden består av omvandlade vulkaniska bergarter, med ett mindre inslag av sedimentära bergarter samt grönstenar. I berggrunden påträffas även uranmineraliseringar vilka ger upphov till markradon. Berggrunden är på många ställen näringsrik p g a basiska mineral knutna till malmen. Detta avspeglar sig också i det lösa jordlagret. De dominerande jordarterna är morän och torv. Moränen är korttransporterad och har därför en likartad sammansättning som berggrunden, d.v.s. jorden är relativt näringsrik. Bild Stadsbebyggelsen på Haukivaara. Den stadsnära terrängen är kuperad med bitvis branta sluttningar och stora höjdskillnader. Foto: Mats Nilsson Geografi

13 Vegetation och växtförutsättningar Kiruna tillhör den nordligt Boreala vegetationszonen vilken karaktäriseras av glesa barrskogar med stort inslag av fjällbjörkskog och viden samt stora arealer våtmark. Det dominerande trädslaget inom planområdet är fjällbjörken vilken bildar s.k. subalpin björkskog. Fjällbjörken bildar en trädgräns på ca 700 m ö h där klimat, vanligtvis sommartemperaturen, sätter gränsen för reproduktion. De övre delarna av Luossavaara ligger ovan trädgränsen. Ju längre ned i terrängen man kommer desto fler blir inslagen av barrträd i fjällbjörkskogen. Barrskogens möjlighet att bilda bestånd ligger på ca 500 m ö h men enstaka barrträd kan nå långt ovanför den beståndsbildande gränsen. Barrskogen dominerar Torneälvens dalgång i öster med successiv inblandning av fjällbjörkskog. Tallskogen trivs bäst i terrängens torrare markområden medan granskogen växer främst i de blötare partierna. Andra trädslag som förekommer inom planområdet är sälg, hägg, rönn och asp, antingen naturligt spridda eller genom människans försorg. livscykeln ska kunna fullbordas. Vegetationens utbredning bestäms av klimat, topografi, markförhållande samt hydrologi och dessa parametrar ger upphov till en rik lokal variation med många olika vegetationstyper inom ett område. Variationerna kan avläsas tydligt i landskapet, även inom relativt begränsade områden. En fjällsida i sydläge får mer solinstrålning och skogsgränsen når därför högre upp jämfört med en sida i norrläge. På fjälltopparna är jordtäcket tunt och snötäcket långvarigt vilket medför helt andra vegetationstyper jämfört med sydsluttningar eller dalgångar. Floran är anpassad till de subalpina förhållandena och detta visar sig bland annat med flerstammiga björkar i områden med stora snömängder, och träd med färre, högre och rakare stammar i lägre liggande, mera skyddade partier i landskapet. Se Vegetationskarta, sid. 56. I den låglänta terrängen finns stora arealer våtmark och rished. Våtmarkerna har en varierad växtlighet av vitmossa, kråkbär, hjortron och starrväxter men även högvuxet ris såsom dvärgbjörk och odon. Rished har en växtlighet som karaktäriseras av främst dvärgbjörk, kråkbär samt lavar på torrare markområden och risklädda tuvor med videsnår på blötare områden (Se Vegetationskarta, sid. 56). Växtligheten inne i och i anslutning till stadsbygden domineras av fjällbjörken som växer längs Haukivaaras sluttningar, i stadens parker, grönområden och trädgårdar. Rönn finns i många trädgårdar liksom enstaka häggar. Asp förekommer framför allt i terrängens lägre liggande partier. Fjällbjörken dominerar även på Luossavaaras sluttningar och här växer fjällbjörkskogen med en undervegetation av främst örter och gräs. Längre upp på sluttningarna övergår fjällbjörkskogen till öppen mark med videsnår och lågvuxna ris såsom dvärgbjörk, kråkbär och blåbär. Vegetationsperioden är kort med mindre än 120 dygn per år. Ljuset sommartid kompenserar den korta växtsäsongen och denna är intensiv för de arter som förmår reproducera sig på den korta tid som erbjuds. Här spelar frön och andra växtdelar lagrade i markskiktet den avgörande rollen för att Bild Landskapet nedanför Haukivaaras nordostsluttning i öster sänker sig terrängen ned mot Torneälvens dalgång och fjällbjörkskogen övergår successivt i barrskog. Foto: Mats Nilsson Geografi

14 Stadsnära vattenmiljöer Landskapet splittras upp i flera sjöar och vattendrag av varierande storlek. I den stadsnära omgivningen finns dock få vattenspeglar. Nedanför Haukivaaras nordostsluttning ligger två vattenspeglar, Bogdanofftjärnen och en gruvdamm. Drygt 1 kilometer nordväst om centrum ligger den fiskrika sjön Luossajärvi. Stora delar av sjöns stränder är konstgjorda men sjöns norra och västra sida är naturliga med myrlänta och sanka stränder. Luossajärvi ingår i ett sammanhängande sjösystem med två mindre sjöar, Yli- och Ala Lombolo. Sjöarnas avrinningsområde avgränsas av en vattendelare som följer omgivningens höjdkurvor på lågfjällen Luossavaara, Peuravaara, Kirunavaara samt Haukivaara. Sjösystemet avvattnas mot Torneälven via bäcken Luossajoki. Naturförutsättningar för det nordöstliga omvandlingsalternativet I det östliga alternativet byggs nya stadsdelar vid dagens gamla militärområde Jägarskolan samt i ett område öster om Kurravaaravägen. Jägarskoleområdet är beläget på ungefär 510 m ö h och ligger på kuperad mark med sluttningar i främst österläge men även delvis i söderläge. Detta innebär en god solistrålning under främst förmiddagen men begränsat med kvällssol. I dagsläget är området väldigt öppet men med skyddande bebyggelse och vegetation kan ett behagligt lokalklimat uppnås. Området öster om Kurravaaravägen ligger i mer låglänt terräng som sluttar svagt mot öster. Temperaturen vintertid blir lägre jämfört med Jägarområdet eftersom kalluft samlas i sänkor. Den låglänta terrängen bör dock ge bättre vindförhållanden med mindre blåst. Växtligheten vid Jägarområdet domineras av fjällbjörkskog med några enstaka tallar. Inslaget av tallskog ökar längre ned i terrängen och nedanför Kurravaaravägen består skogen av en blandning av främst fjällbjörk, tall och gran. Blandskogen övergår i ett barrskogsbälte som växer ned mot golfbanan och våtmarken Tuolluvuoma. Marken nedanför Kurravaaravägen utgörs av en blandning av små myrområden och torrare markpartier. Det östliga alternativet ger fina utsikter från Jägarområdet mot norr, öster och söder. Bild Sjösystemet Luossajärvi, Yli Lombolo och Ala Lombolo. Foto: Mats Nilsson Geografi

Hur flyttar man en stad? Foto: Thomas Nylund, Kiruna Kommun

Hur flyttar man en stad? Foto: Thomas Nylund, Kiruna Kommun Hur flyttar man en stad? GEOTEKNIK Malmen är Kirunas lycka. Men det som är stadens lycka är samtidigt dess problem. När LKAB följer malmkroppen allt djupare ner i berget leder sprängningarna till sättningar

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020.

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020. 1000 miljarder SEK = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020 NORGE Tromsö Narvik Kiruna FINLAND Murmansk RYSSLAND Gällivare SVERIGE Pajala Luleå Kalix Kemi

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Utställningshandling. Fördjupad översiktsplan för Kiruna centralort MARS 2014

Utställningshandling. Fördjupad översiktsplan för Kiruna centralort MARS 2014 Utställningshandling Fördjupad översiktsplan för Kiruna centralort MARS 2014 Titel: Fördjupad översiktsplan för Kiruna centralort Datering: mars 2014 Kiruna kommun, kommunkontoret Denna skrift kan läsas

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Hos oss kommer du att trivas i den internationella miljön och bland trevliga människor.

Hos oss kommer du att trivas i den internationella miljön och bland trevliga människor. Haparanda är Sveriges östligaste tätort. Namnet, en försvenskning av finskans Haaparanta, betyder ordagrant aspstrand. Staden ligger alldeles invid riksgränsen mot Finland och gränsar direkt till den finländska

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen HUI RESEARCH PÅ UPPDRAG AV TRANSPORTFÖRETAGEN, SLAO OCH STF... JUNI 2015 Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen Case: Kirunafjällen Årefjällen GUSTAV BLOMQVIST MARTIN KARLSSON KARIN OLSSON Sammanfattning

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Flytta till Båstad... ett bättre sätt att leva

Flytta till Båstad... ett bättre sätt att leva Flytta till Båstad... ett bättre sätt att leva Att leva, arbeta och bo på Bjärehalvön är att välja ett liv med både hjärta och puls. Mötesplatsen Båstad erbjuder ett levande kultur- och nöjesliv och en

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ ORTSUTVECKLING - FLEN SWOT-analys STADSMILJÖ Flen har ett utmärkt geografiskt läge Sjöar, vacker natur och strövområden finns nära stadens centrum Kostnaderna för att köpa bostad (villa eller bostadsrätt)

Läs mer

P L A N B E S K R I V N I N G

P L A N B E S K R I V N I N G NACKA KOMMUN Planenheten DP 353 ONS 46/2003 214 P L A N B E S K R I V N I N G Detaljplan för del av Sicklaön 369:37, hus nr 9 Nacka Strand, Nacka kommun Upprättad på Planenheten i mars 2005 Enkelt planförfarande

Läs mer

Välkommen till Kiruna Lappland

Välkommen till Kiruna Lappland Välkommen till Kiruna Lappland lapporten icehotel lkab Visitor Centre norrsken Kebnekaise Fakta om Kiruna och Kiruna Kommun: Yta: 19 447 km² Invånare: 24 834(i kommunen) ca 80 % bor i tätorten Språk: Svenska,

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

SLUTRAPPORT BOENDE BEBYGGELSE OCH LIVSMILJÖ

SLUTRAPPORT BOENDE BEBYGGELSE OCH LIVSMILJÖ SLUTRAPPORT BOENDE BEBYGGELSE OCH LIVSMILJÖ 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUPPENS UPPDRAG...3 GRUPPENS SAMMANSÄTTNING...3 ARBETSGRUPPSMÖTEN...4 ARBETSPROCESS...4 VÅRT RAMVERK...4 AKTIVITETER...4 NULÄGE...5 SLUTSATSER/SAMMANFATTANDE

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Samråd för älvslandskapet. Strömbäck

Samråd för älvslandskapet. Strömbäck Samråd för älvslandskapet. Strömbäck I Strömbäck hölls torsdagen den 19 november 2009 det tredje samrådet för den fördjupade översiktsplanen för älvslandskapet och ett 50-tal personer hade vid tillfället

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Vad tycker du? Varför en ny översiktsplan? Denna broschyr vänder sig till dig som bor och lever i Gnosjö kommun. Du kanske bor ute på landsbygden i en villa och driver

Läs mer

Anmäl intresse www.boinassjo.se. Bo i. Nässjö

Anmäl intresse www.boinassjo.se. Bo i. Nässjö Anmäl intresse www.boinassjo.se Bo i Nässjö Välkommen att hyra en av våra nyrenoverade lägenheter i centrala Nässjö Våra lägenheter ligger i centrala Nässjö bara några kvarter från stationen, stadshuset,

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1 SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE KRONANDALEN MED OMGIVNINGAR Datum 50423 Plats Spirans förskola Deltagare Boende och intressenter i Kronandalen, Luleå kommun Processledare Strategisk Arkitektur DIALOGMÖTE _

Läs mer

Släpvagnsparkering och ett möjligt stop för husbilar, kan anordnas i området.

Släpvagnsparkering och ett möjligt stop för husbilar, kan anordnas i området. Trygghetsboende, Täby. Arkitekter Engstrand och Speek AB Trygghetsboende, Täby. Arkitekter Engstrand och Speek AB 5 Området sydväst om stationsområdet fräschas upp och förses med nya bostäder och vägen

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58)

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Kommunstyrelsen 2007-12-03 234 541 Arbets- och personalutskottet 2007-11-26 250 536 Dnr 07.648-552 decks15 Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Bilaga: Sammanfattning

Läs mer

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Global infrastruktur Global infrastruktur 2,5 miljarder passagerare 920 flygbolag

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Sandviken Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Disposition presentation 9/4 2014 Metod 2 Varumärkesmodell 4 Associationer till Sandviken 7 Sevärdheter/attraktioner 11 Kännedom om Sandviken 14 Identitet

Läs mer

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM Ydre kommun Ydre är en av Sveriges minsta kommuner med en befolkning på ca 4000 personer, vilket samtidigt kanske är den

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Vindkraft och turism. Bosse Bodén ETOUR/Mittuniversitetet Östersund

Vindkraft och turism. Bosse Bodén ETOUR/Mittuniversitetet Östersund Vindkraft och turism Bosse Bodén ETOUR/Mittuniversitetet Östersund Landskapsanalys * - Europiska landskapskonv. Betalningsvilja sol- resp vindk. Havsnäs; kort- (250-1000) resp lång sikt (13) lok. årsarbeten

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum 634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog Sammanställning av medborgardialog 2012-10-31 Jörgen Ölund Innehåll 1 Inledning 5 2 Frågorna 7 2.1.1 Bygg på höjden...7 2.1.2 Utpendlingen....7 2.1.3 Utveckling främst i tätorterna....8 2.1.4 Fler arbetsplatsområden....8

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26 Detaljplan Hällebäck Stenungsund 2 (6) Beställare Samhällsbyggnad Plan 444 82 Stenungsund Daniela Kragulj Berggren, Planeringsarkitekt Konsult EQC Karlstad Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Telefon: 010-440

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

NÄRINGSLIVSPROGRAM Älvsbyns kommun 2013-2015 Framtagen tillsammans med FR styrelse Älvsbyn / representanter från KS 23-24 maj 2012

NÄRINGSLIVSPROGRAM Älvsbyns kommun 2013-2015 Framtagen tillsammans med FR styrelse Älvsbyn / representanter från KS 23-24 maj 2012 NÄRINGSLIVSPROGRAM Älvsbyns kommun 2013-2015 Framtagen tillsammans med FR styrelse Älvsbyn / representanter från KS 23-24 maj 2012 1 Uppföljning näringslivsprogram 2009 1. Kvalitetsboende, attraktiva tomter

Läs mer

Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum

Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum LULEÅ KOMMUN PROJEKTDIREKTIV Version 1 (5) Projektdirektiv för Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum Bakgrund Resecentrums betydelse som en attraktiv punkt i staden Resecentrum i modern

Läs mer

Nordkroken detaljplan Vänersborg Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska och bergtekniska förhållanden

Nordkroken detaljplan Vänersborg Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska och bergtekniska förhållanden Nordkroken detaljplan Vänersborg Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska och bergtekniska förhållande Beställare: Vänersborgs kommun Beställarens representant: Helena Bråtegren Konsult: Uppdragsledare

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Vi tror på hela Laholm - alla behövs!

Vi tror på hela Laholm - alla behövs! Fotograf PeO Persson Vi tror på hela Laholm - alla behövs! Laholmsmoderaterna har de senaste åren genomfört flera tusen dörrknackningar över hela kommunen. Vi har haft många givande och trevliga samtal

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Näringslivsstrategi för Mora

Näringslivsstrategi för Mora Näringslivsstrategi för Mora I n n e h å l l Övergripande målsättning... 3 Specifika målsättningar till 2022... 3 Mått för uppföljning... 3 Målgrupper... 3 Strategi... 4 Fokusområden... 4 Förutsättningar...

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har

Läs mer

Var med och bygg FRAMTIDENS MOTALA

Var med och bygg FRAMTIDENS MOTALA Var med och bygg FRAMTIDENS MOTALA PROJEKTKATALOG OKT 2014 INLEDNING 2 I Östergötlands sjöstad finns det möjligheter - och efterfrågan På ett och ett halvt år har Motala fått över 600 nya invånare. De

Läs mer

3. Exploateringsnämnden begär att stadsbyggnadsnämnden startar detaljplanearbete för del av fastigheten Riksby 1:3.

3. Exploateringsnämnden begär att stadsbyggnadsnämnden startar detaljplanearbete för del av fastigheten Riksby 1:3. Anna Haraldsson Avdelningen för projektutveckling Telefon: 08-508 271 27 anna.haraldsson@stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2011-10-20 Markanvisning för byggvarhus inom del av fastigheten Riksby 1:3

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Sårbarhetskartering vattendrag

Sårbarhetskartering vattendrag Sårbarhetskartering vattendrag Per Danielsson, SGI per.danielsson@swedgeo.se På säker grund för hållbar utveckling Göta älv utredning 2 Göta älv utredning Surte 1950 Tuve 1977 Göta 1957 3 Göta älvutredningen

Läs mer

Nya bostäder i Diseröd

Nya bostäder i Diseröd Nya bostäder i Diseröd Tyfter 1:19 m fl, Kungälvs kommun Trafik- och bullerutredning 2012-10-31 ÅF Infrastructure AB, Kvarnbergsgatan 2, Box 1551 SE-401 51 Göteborg Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10

Läs mer

FRAMTIDENS KIRUNA INLEDNING. 1.1 Bakgrund

FRAMTIDENS KIRUNA INLEDNING. 1.1 Bakgrund FRAMTIDENS KIRUNA INLEDNING 1.1 Bakgrund Projektet startade formellt den 28 februari då kommunfullmäktige deltog i ett heldagsseminarium som syftade till att beskriva projektet och att ge fullmäktigeledamöterna

Läs mer

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan Beställare: ALE KOMMUN 449 80 ALAFORS Beställarens representant: Åsa Lundgren Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bengt Askmar HannaSofie Pedersen Uppdragsnr: 101

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län

Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING Handlingar Övriga handlingar Plankarta daterad 2012-10-30 rev. 2014-01-20 Planbeskrivning daterad 2012-10-30

Läs mer