Sammanfattning, koncernen

Transkript

1 Delårsrapport för Swedbank Januari - september 2008 Stockholm den 22 oktober 2008 Periodens resultat ökade med 1 procent jämfört med de tre första kvartalen 2007 Periodens resultat uppgick till mkr (8 888) Resultat per aktie uppgick till 17,41 kronor (17,25) Räntabilitet på eget kapital uppgick till 17,0 procent (19,0) K/I-talet uppgick till 0,50 (0,51) Räntenettot ökade med 15 procent till mkr (13 898) Kreditförlusterna* uppgick till mkr (381), motsvarande en kreditförlustnivå på 0,18 procent (0,06) Primärkapitalrelationen uppgick enligt nytt regelverk till 8,7 procent (8,5 procent den 31 december 2007) och med övergångsregler till 6,8 procent (6,2). Minskat resultat för tredje kvartalet jämfört med andra kvartalet 2008 Periodens resultat minskade med mkr till mkr (3 604), varav nettoresultat finansiella poster till verkligt värde minskade med mkr till -109 mkr (1 141) Resultat per aktie uppgick till 4,79 kronor (6,99) Räntabilitet på eget kapital minskade till 13,8 procent (20,6) K/I-talet uppgick till 0,52 (0,47) Räntenettot ökade med 2 procent till mkr (5 295) Kreditförlusterna* uppgick till 812 mkr (423), motsvarande en kreditförlustnivå på 0,27 procent (0,14). Finanskrisens påverkan på kvartalsresultatet Swedbanks kvartalsresultat har påverkats negativt av oron på de globala finansmarknaderna, framför allt genom lägre nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. Exempel på detta är: Negativa värderingseffekter i Swedbank Markets kreditobligationsportfölj på 217 mkr Kreditförlustreserveringar på 169 mkr i icke säkerställd tradingexponering mot Lehman Brothers Lägre intäkter i Swedbank Hypotek med 356 mkr till följd av bland annat förlängd likviditet och oro på upplåningsmarknaderna (räntenetto och nettoresultat finansiella poster till verkligt värde) Negativa värderingseffekter i de baltiska trading-, likviditets- och försäkringsportföljerna med cirka 100 mkr Lägre intäkter i Swedbank Robur med 98 mkr. Periodens resultat, mkr Resultat per aktie, kr Räntabilitet på eget kapital, % Primärkapitalrelation, % Kv Kv Kv Kv Kv Kv Kv Kv Kv Kv ,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Kv Kv Kv Kv Kv ,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Kv Kv Kv Kv Kv ,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 VD-kommentar Världen har drabbats av en finansiell kris. Den finansiella krisens förlopp har varit snabbt. Den påverkar utvecklingen av den reala ekonomin världen över och Swedbanks hemmamarknader utgör inget undantag. Swedbank värnar långsiktiga kundrelationer och fördjupar dialogen med kunderna i dessa svåra tider. Banken har en god och stabil lönsamhet. Periodens resultat visar en stabil intjäning i nivå med samma period De finansiella riskerna är begränsade. Swedbank vidtar åtgärder för att balansera utvecklingen, till exempel ökade krav på kreditkvalitet och en striktare relation mellan inoch utlåning. Kostnadsbesparingar och effektiviseringar prioriteras fortsatt högt. * Kreditförluster = reserveringar + bortskrivningar - återvinningar Swedbank, delårsrapport januari september (45)

2 Sammanfattning, koncernen mkr Kv3 Kv2 % Kv3 % Jan-sep Jan-sep % Helår Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Skatt Periodens resultat Periodens resultat hänförligt till Swedbanks aktieägare Nyckeltal Kv3 Kv2 Kv3 Jan-sep Jan-sep Helår Räntabilitet på eget kapital, % 13,8 20,6 18,1 17,0 19,0 18,9 Resultat per aktie, kronor 1) 4,79 6,99 5,57 17,41 17,25 23,28 K/I-tal, före kreditförluster 0,52 0,47 0,51 0,50 0,51 0,51 Eget kapital per aktie, kronor 1) 141,68 135,81 124,89 141,68 124,89 131,96 Kapitaltäckningskvot exklusive tillägg 1,57 1,58 1,63 1,57 1,63 1,59 Primärkapitalrelation, %, exklusive tillägg 8,7 8,8 8,6 8,7 8,6 8,5 Kapitaltäckningsgrad, %, exklusive tillägg 12,5 12,6 13,1 12,5 13,1 12,7 Primärkapitalrelation, %, övergångsregler 6,8 6,7 6,2 6,8 6,2 6,2 Kapitaltäckningsgrad, %, övergångsregler 9,9 9,7 9,4 9,9 9,4 9,3 Kreditförlustnivå netto, % 0,27 0,14 0,09 0,18 0,06 0,07 Andel osäkra fordringar, % 0,32 0,20 0,14 0,32 0,14 0,13 1) Antalet aktier specificeras på sidan 43. Nyckeltalen baseras på resultat och eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank. Balansräkningsdata mdkr 30 sep 31 dec % 30 sep % Utlåning till allmänheten Inlåning från allmänheten Aktieägarnas eget kapital Balansomslutning Riskvägda tillgångar äldre regelverk Riskvägda tillgångar exklusive tillägg Riskvägda tillgångar övergångsregler Swedbank, delårsrapport januari september (45)

3 Resultatutveckling i koncernen, Kv3 jämfört med Kv Ökat räntenetto och lägre kostnader Periodens resultat minskade med mkr eller 32 procent till mkr (3 604) Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde minskade med mkr till -109 mkr (1 141) Resultat per aktie uppgick till 4,79 kronor (6,99) Räntabilitet på eget kapital uppgick till 13,8 procent (20,6) Rörelseresultatet minskade med 32 procent till mkr (4 580) Intäkterna minskade med 13 procent till mkr (9 433) Räntenettot ökade med 2 procent till mkr (5 295) Provisionsnettot minskade med 5 procent till mkr (2 374) Kostnaderna minskade med 3 procent till mkr (4 430) K/I-talet uppgick till 0,52 (0,47) Kreditförlusterna ökade till 812 mkr (423) Skattebelastningen uppgick till 21 procent (20). Ökat räntenetto Intäkterna minskade med mkr eller 13 procent till mkr (9 433). Intäktsminskningen beror på lägre nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. I kvartalet ingår en engångsintäkt på 95 mkr från försäljning av återförsäkringsbolaget SPS Reinsurance i Luxemburg. Föregående kvartal ingick engångsintäkter från försäljning av MasterCard-aktier med 101 mkr och Hansabanks delägda kortbolag Pankade Kaardikeskus (PKK) med 66 mkr. Räntenettot ökade med 2 procent och uppgick till mkr (5 295). Räntenettot från utlåningsportföljen ökade med 123 mkr. Räntenettot från inlåningsverksamheten ökade med 89 mkr på grund av högre räntemarginaler. Övrig verksamhet minskade med 83 mkr. Provisionsnettot minskade med 5 procent och uppgick till mkr (2 374). Intäkterna från betalningsförmedling ökade med 60 mkr. Sjunkande aktiekurser medförde lägre kapitalförvaltningsprovisioner och courtageintäkter. Intäkterna från corporate finance minskade med 155 mkr till 22 mkr. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde minskade med mkr till mkr (1 141). För att minska den redovisningsmässiga volatiliteten på derivat kopplade till finansiering av euroutlåning i Baltikum tillämpas kassaflödessäkring från och med tredje kvartalet. Orealiserade värdeförändringar redovisas därmed inte längre i resultaträkningen utan direkt i eget kapital. Under andra kvartalet påverkades nettoresultatet positivt med 419 mkr. I Swedbank Markets minskade nettoresultat finansiella poster till verkligt värde med 328 mkr från förra kvartalet, varav negativa värdeförändringar i kreditobligationsportföljen stod för 217 mkr (0). I Swedbank Hypotek gav marknadsvärderingen av utlåning och upplåning inklusive derivat en negativ resultateffekt på 171 mkr under kvartalet jämfört med en positiv på 29 mkr föregående kvartal. Den negativa värdeförändringen förklaras av de stora rörelserna som skett på marknaden mellan räntor på bostadsobligationer och interbankräntor. I Baltisk bankrörelse minskade nettoresultat finansiella poster till verkligt värde med 98 mkr från föregående kvartal, huvudsakligen till följd av värdeminskningar i försäkringsrörelsens placeringstillgångar samt svagt resultat i aktietradingen. I tredje kvartalet ingår en negativ valutaeffekt på 77 mkr hänförlig till redovisad skuld avseende bedömd tilläggsköpeskilling i dollar för Swedbank Ukraine, vars funktionella valuta är hryvnya. Svenska kronan försvagades relativt sett mer emot dollarn än hryvnyan. Motsvarande värde för andra kvartalet var en positiv valutaeffekt på 61 mkr. I andra kvartalet ingick en realisationsvinst från försäljning av MasterCard-aktier med 101 mkr. Försäkringsnettot ökade till 105 mkr (101). Andel av intresseföretags resultat ökade till 138 mkr (122), framför allt till följd av högre resultat i EnterCard. Övriga intäkter ökade till 415 mkr (400). I tredje kvartalet ingår realisationsvinst på 95 mkr från försäljning av SPS Reinsurance. Andra kvartalet påverkades av realisationsvinst på 66 mkr från försäljningen av Hansabanks delägda kortbolag Pankade Kaardikeskus (PKK) samt återförd skatt på leasingobjekt i Ryssland med 19 mkr. Lägre kostnader Koncernens kostnader minskade med 3 procent till mkr (4 430). Personalkostnaderna var i princip oförändrade och uppgick till mkr (2 453). Resultatbaserade personalkostnader ökade med 50 mkr. Inom Swedbank Markets innebar det svaga kvartalsresultatet att avsättningen till resultatbaserade personalkostnader blev 158 mkr lägre än föregående kvartal. Andra kvartalet påverkades av att reserven för resultatbaserade ersättningar inom Baltisk bankrörelse reviderades med 185 mkr till följd av lägre avsättningsbehov. Minskningen av personalkostnader exklusive resultatbaserade ersättningar uppkom huvudsakligen inom Baltisk bankrörelse, bland annat till följd av färre antal anställda. Övriga kostnader minskade med 6 procent till mkr (1 977), huvudsakligen på grund av en momsåtervinning på 83 mkr i den ryska leasingverksamheten. Avskrivning av värdet för varumärket Hansabank ingår med 39 mkr (24). Kreditförluster Kreditförlusterna uppgick netto till 812 mkr (423), vilket motsvarar en kreditförlustnivå på 0,27 procent (0,14). Ökningen förklaras av en reservering på 169 mkr för sannolika förluster i tradingportföljen samt av ökade förluster i Baltikum. Av kreditförlusterna utgörs 787 mkr av reserveringar, 122 mkr av bortskrivningar och -97 mkr av återvinningar. Specifikation av kreditförluster och lånefordringar lämnas i not 3 och 4. Swedbank, delårsrapport januari september (45)

4 Skattesats Resultatet före skatt uppgick till mkr (4 580) och skattekostnaden till 640 mkr (935), vilket motsvarade en skattebelastning på 21 procent (20). Resultatutveckling i koncernen, Kv jämfört med Kv Ökade intäkter Periodens resultat minskade med 14 procent till mkr (2 866) Resultat per aktie minskade till 4,79 kronor (5,57) Räntabilitet på eget kapital minskade till 13,8 procent (18,1) Rörelseresultatet minskade med 15 procent till mkr (3 669) Intäkterna ökade med 3 procent till mkr (8 031) Räntenettot ökade med 13 procent till mkr (4 806) Provisionsnettot minskade med 10 procent till mkr (2 503) Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde minskade till -109 mkr (196) Kostnaderna ökade med 4 procent till mkr (4 132) K/I-talet uppgick till 0,52 (0,51) Kreditförlusterna ökade till 812 mkr (230) Skattebelastningen var 21 procent (22). Ökade intäkter Intäkterna ökade med 207 mkr eller 3 procent till mkr (8 031). Högre räntenetto och övriga intäkter kompenserade lägre provisionsintäkter och lägre nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. Exklusive realisationsvinst från försäljningen av SPS Reinsurance i tredje kvartalet ökade intäkterna med 1 procent. Räntenettot ökade med 13 procent till mkr (4 806). Räntenettot från utlåningsportföljen ökade med 233 mkr trots fortsatt marginalpress och ökade upplåningskostnader. Räntenettot från inlåningsverksamheten ökade med 159 mkr genom volymökning. Övrig verksamhet ökade med 226 mkr. Provisionsnettot minskade med 238 mkr eller 10 procent till mkr (2 503). Intäkter från betalningsförmedling ökade med 85 mkr, medan intäkter från kapitalförvaltning minskade med 269 och courtage med 77 mkr. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde minskade med 305 mkr till -109 mkr (196). Minskningen återfanns framför allt inom Swedbank Markets, där nettoresultat finansiella poster till verkligt värde minskade med 377 mkr från föregående år. De negativa värdeförändringarna i Swedbank Markets kreditobligationsportfölj uppgick till 217 mkr (-60). För att minska den redovisningsmässiga volatiliteten på derivat kopplade till finansiering av euroutlåning i Baltikum tillämpas kassaflödessäkring från och med tredje kvartalet. Orealiserade värdeförändringar redovisas därmed inte längre i resultaträkningen utan direkt i eget kapital. Under tredje kvartalet 2007 påverkades nettoresultatet negativt med 89 mkr. Försäkringsnettot ökade till 105 mkr (99). Andel av intresseföretags resultat uppgick till 138 mkr (140). Övriga intäkter ökade till 415 mkr (287) främst genom en realisationsvinst på 95 mkr från försäljningen av SPS Reinsurance. Ökade kostnader Kostnaderna ökade med 181 mkr eller 4 procent till mkr (4 132). Avskrivning av värdet för varumärket Hansabank ingår med 39 mkr (0). Återvunnen moms i den ryska leasingverksamheten reducerade kostnaderna med 83 mkr. Personalkostnaderna ökade med 46 mkr eller 2 procent till mkr (2 412). Resultatbaserade personalkostnader minskade med 102 mkr, framför allt inom Baltisk bankrörelse. Personalkostnader exklusive resultatbaserade ersättningar ökade med 148 mkr, framför allt utanför Sverige. I Sverige ökade kostnaderna på grund av högre pensionskostnader och avtalsenliga löneökningar. Övriga kostnader ökade med 8 procent till mkr (1 720), framför allt på grund av högre kostnader för lokaler och IT samt avskrivningar för varumärket Hansabank. Kreditförluster Kreditförlusterna uppgick netto till 812 mkr (230), vilket motsvarar en kreditförlustnivå på 0,27 procent (0,09). Ökningen är primärt hänförlig till Baltisk bankrörelse samt reserveringen på 169 mkr avseende tradingtillgångar. Skattesats Resultatet före skatt uppgick till mkr (3 669) och skattekostnaden uppgick till 640 mkr (793), vilket motsvarar en skattebelastning på 21 procent (22). Den lägre skattesatsen förklaras bland annat av återvinning av skatt från föregående år. Resultatutveckling i koncernen, jan - sep 2008 jämfört med jan - sep 2007 Ökade intäkter Periodens resultat ökade med 1 procent till mkr (8 888) Resultat per aktie uppgick till 17,41 kronor (17,25) Räntabilitet på eget kapital uppgick till 17,0 procent (19,0) Rörelseresultatet minskade med 1 procent till mkr (11 476) Intäkterna ökade med 9 procent till mkr (24 050) Räntenettot ökade med 15 procent till mkr (13 898) Provisionsnettot minskade med 7 procent till mkr (7 344) Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde minskade med 15 procent till mkr (1 305) Kostnaderna ökade med 8 procent till mkr (12 193) K/I-talet uppgick till 0,50 (0,51) Kreditförlusterna ökade till mkr (381) Skattebelastningen uppgick till 21 procent (22). Swedbank, delårsrapport januari september (45)

5 Ökade intäkter Intäkterna ökade med mkr eller 9 procent till mkr (24 050). Exklusive realisationsvinster (SPS Reinsurance, MasterCard och PKK 2008, CEK AB 2007) och intäkter från kontorsförsäljningar ökade intäkterna med 6 procent. Räntenettot ökade med mkr eller 15 procent till mkr (13 898). Räntenettot från utlåningsportföljen ökade med 850 mkr trots fortsatt marginalpress och ökade upplåningskostnader. Räntenettot från inlåningsverksamheten ökade med 847 mkr genom såväl volymökning som förbättrade räntemarginaler. Räntenettot från övrig verksamhet ökade med 365 mkr. Provisionsnettot minskade med 525 mkr eller 7 procent till mkr (7 344). Intäkterna från betalningsförmedling ökade med 311 mkr, medan intäkterna från aktiemarknadsrelaterad verksamhet minskade. Intäkterna från kapitalförvaltning minskade med 472 mkr, från courtage med 207 mkr, från corporate finance med 136 mkr och från fondförsäkringssparande med 47 mkr. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde minskade med 198 mkr eller 15 procent till mkr (1 305). Marknadsvärdeförändringen i Swedbank Markets kreditobligationsportfölj uppgick till -404 mkr (-60). I Baltisk bankrörelse var nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 263 mkr lägre än föregående år, huvudsakligen på grund av negativa värdeförändringar på placeringstillgångar i försäkringsrörelsen samt svagt resultat i aktietradingen. I Swedbank Hypotek har marknadsvärderingen av utlåning och upplåning inklusive derivat gett en negativ resultateffekt på 158 mkr under året jämfört med en positiv effekt på 19 mkr föregående år. Den negativa värdeförändringen förklaras av de stora rörelserna som skett på marknaden mellan räntor på bostadsobligationer och interbankräntor. Värdeförändringen på Group Treasurys derivat kopplade till finansiering av euroutlåning i Baltikum uppgick till 163 mkr (0). För att minska den redovisningsmässiga volatiliteten i dessa affärer tillämpas kassaflödessäkring från och med tredje kvartalet, vilket innebär att orealiserade värdeförändringar inte längre redovisas i resultaträkningen utan direkt i eget kapital. Försäkringsnettot ökade till 313 mkr (269). Ökningen återfanns framför allt i Baltikum. Andel av intresseföretags resultat ökade till 376 mkr (354), främst genom högre resultat i EnterCard. Övriga intäkter ökade till mkr (880) genom realisationsvinst på 440 mkr från kontorsförsäljningar till två sparbanker i västra och södra Sverige, samt genom realisationsvinst från försäljningen av SPS Reinsurance, 95 mkr, och Hansabanks delägda kortbolag Pankade Kaardikeskus, 66 mkr ingick en realisationsvinst från CEK AB med 40 mkr. Ökade kostnader Kostnaderna ökade med 990 mkr eller 8 procent till mkr (12 193). Av kostnadsökningen var 407 mkr hänförligt till den förvärvade ukrainska bankrörelsen och 63 mkr till avskrivning av värdet för varumärket Hansabank. Personalkostnaderna ökade med 331 mkr eller 5 procent till mkr (7 159). Kostnadsökningen med 779 mkr eller 13 procent exklusive resultatbaserade ersättningar återfinns primärt utanför Sverige. Resultatbaserade personalkostnader minskade med 448 mkr. Minskningen återfinns framför allt inom Baltisk bankrörelse och Swedbank Markets. Övriga kostnader ökade med 659 mkr eller 13 procent till mkr (5 034) framför allt på grund av expansion och förändringsarbete utanför Sverige samt ökade kostnader för värdetransporter och säkerhet i Sverige. Återvunnen moms i den ryska leasingverksamheten har reducerat kostnaderna med 83 mkr. Kreditförluster Kreditförlusterna uppgick netto till mkr (381), vilket motsvarar en kreditförlustnivå på 0,18 procent (0,06). Kreditförlusterna har ökat med 358 mkr i Svensk bankrörelse, med 489 mkr i Baltisk bankrörelse, med 121 mkr i Internationell bankrörelse (Ukrainsk bankrörelse konsolideras från och med juli 2007) och med 169 mkr i Swedbank Markets (tradingtillgångar). Skattesats Resultatet före skatt uppgick till mkr (11 476) och skattekostnaden uppgick till mkr (2 500), vilket motsvarar en skattebelastning på 21 procent (22). Den lägre skattesatsen förklaras bland annat av större andel skattefria intäkter samt återvinning av skatt från föregående år. Ränterisk En höjning av samtliga marknadsräntor med en procentenhet skulle per den 30 september 2008 ha medfört en minskning av värdet av koncernens tillgångar och skulder, inklusive derivat, med mkr (1 961). I denna kalkyl ingår delar av bankens inlåning som åsatts en duration på mellan 2 och 3 år. Värdeminskningen för positioner i svenska kronor skulle ha uppgått till 952 mkr (1 549) medan positioner i utländsk valuta skulle få en värdeminskning med 769 mkr (412). Vid en räntehöjning med en procentenhet skulle koncernens nettoresultat av finansiella transaktioner den 30 september 2008 ha ökat med 162 mkr (296). Jämförelsetalen avser 31 december Risker och osäkerhetsfaktorer Swedbanks resultat påverkas starkt av omvärldsförändringar som bolaget själv inte råder över. Bland annat påverkar förändringar i det allmänna ränteläget samt börs- och valutakurser koncernens resultatutveckling. Samtidigt har Swedbank en lågriskprofil med en väldiversifierad kreditportfölj samt låga finansiella och operativa risker. Under tredje kvartalet eskalerade kreditoron på de globala finansiella marknaderna. Mot slutet av kvartalet upphörde de globala penning- och kapitalmarknaderna i princip att fungera, vilket skapade en likviditetskris för hela det finansiella systemet. Detta har påverkat Swedbank. Flera finansiella institutioner har drabbats negativt av den globala finanskrisen. Swedbank har begränsade exponeringar mot finansiella institutioner. Ökade riskpremier på värdepapper utgivna av andra motparter än stater har påverkat marknadsvärden på obligationsinnehav och derivat negativt. Samtidigt Swedbank, delårsrapport januari september (45)

6 har svårigheten att hitta relevanta marknadspriser ökat, då handeln i många instrument inte varit aktiv. Högre upplåningskostnader och nedsatt funktion på marknader för framför allt långfristig upplåning har i viss omfattning påverkat räntenettot negativt. Avsaknaden av fungerande långfristiga upplåningsmarknader har även inneburit att det blivit svårare att ha en matchad kapitalbindning mellan tillgångar och skulder. Fallande börskurser har påverkat intäkterna från bland annat kapitalförvaltning, livförsäkringssparande och aktiehandel negativt. Nyhetsrapportering från den globala finanskrisen samt ökad ryktesspridning har bidragit till oro bland bankkunder på alla Swedbanks hemmamarknader. Det snabbt försämrade ekonomiska läget i världen påverkar bankens kunder och därmed på sikt bankens resultatutveckling. Av Swedbanks hemmamarknader är det särskilt i Baltikum som den ekonomiska avmattningen redan har börjat synas. Hittills har den ekonomiska inbromsningen inte medfört några väsentliga negativa resultateffekter. Effekterna på Swedbanks verksamhet av omvärldsförändringarna beskrivs närmare i rörelsegrensredovisningen nedan. Utöver vad som framgår av denna delårsrapport återfinns en omfattande beskrivning av koncernens risker och riskkontroll i årsredovisningen för 2007 samt i Swedbanks första årliga rapport rörande riskhantering och kapitaltäckning enligt det nya regelverket Basel 2, Risk och kapitaltäckning Det har inte skett några betydande förändringar i riskfördelningen jämfört med vad som angavs i årsredovisningen eller i riskrapporten. Likviditet, upplåning och säkerställda obligationer Från mitten av september har såväl den svenska som de internationella kapitalmarknadernas funktion varit kraftigt nedsatt. Den ökade riskaversionen hos investerare och i interbankmarknaden har lett till att upplåning och likviditetsförsörjning via kapitalmarknaderna har försvårats kraftigt för hela banksystemet. Likviditet har därför tillförts banksystemet genom åtgärder från centralbanker. Swedbank har genom en aktiv hantering av tillgängliga likviditetsreserver även i detta dåliga marknadsklimat lyckats upprätthålla en god likviditet. De långfristiga hypotekslånen i Sverige, som hanteras av dotterföretaget Swedbank Hypotek, och även inkluderar betydande kreditvolymer förmedlade av svenska sparbanker, uppgår till 580 mdkr och utgör cirka hälften av koncernens utlåning till allmänheten. Swedbank Hypoteks utlåning till allmänheten finansieras genom upplåning på kapitalmarknaden och fr o m april 2008 primärt genom säkerställda obligationer. Övergången till säkerställda obligationer den 21 april 2008 skedde genom en konvertering av utestående långfristiga obligationer till säkerställda obligationer som har fått kreditbetyget AAA från Standard and Poor s och Aaa från Moody s. Den 15 maj genomfördes den första internationella säkerställda emissionen om en miljard euro. Kvaliteten i de säkerställda obligationerna vilar på den mycket goda kvaliteten i Swedbank Hypoteks säkerställda kreditportfölj, där det genomsnittliga belåningsvärdet ligger runt 43 procent. Kreditportföljen är avskild från koncernens övriga utlåning och består av krediter mot säkerhet i svenska fastigheter och krediter till svenska kommuner eller med garanti från svenska kommuner. Under årets nio första månader har Swedbank Hypotek emitterat säkerställda obligationer om 71 mdkr på den svenska marknaden och 23 mdkr på den utländska marknaden till externa investerare. Under det tredje kvartalet uppgår motsvarande belopp till 18 mdkr på den svenska och 11 mdkr på den utländska marknaden. Under det fjärde kvartalet 2008 förfaller 25 mdkr extern långfristig finansiering och under 2009 förfaller 102 mdkr. Swedbank har en stabil inlåningsbas i Sverige och i Baltikum med genomgående mycket höga marknadsandelar av allmänhetens inlåning. Den svenska bank- och finansbolagsutlåningen finansieras av inlåning tillsammans med eget kapital och förlagslån. Swedbanks upplåningsbehov på kapitalmarknaderna, utöver Swedbank Hypotek och normal likviditetshantering, avser primärt Swedbanks verksamhet utanför Sverige, där den inhemska inlåningen inte är i nivå med utlåningen. Swedbank AB har under årets nio första månader tagit upp cirka 45 mdkr i långfristig upplåning, exklusive emissioner kopplade till aktieindexobligationer. Av den långfristiga upplåningen förfaller cirka 18 mdkr under fjärde kvartalet 2008 och cirka 40 mdkr förfaller under Swedbank har under lång tid arbetat aktivt för att bibehålla och vidareutveckla sin väldiversifierade upplåningsbas. Detta arbete fortgår löpande. Kapitaltäckning Övergången till Basel 2-regelverket sker successivt och Swedbank uppnår full effekt av det minskade kapitalkravet först Från och med 2008 rapporterar samtliga bolag i den finansiella företagsgruppen enligt Basel 2- regelverket. De bolag som under 2007 rapporterade enbart enligt det gamla regelverket, Basel 1, rapporterar nu enligt det nya regelverkets schablonmetod. Bland dessa bolag märks dotterbolagen i Baltikum, Ryssland och Ukraina samt det svenska finansbolaget. Kapitaltäckningsgraden, som beräknas för den finansiella företagsgruppen, uppgick med full effekt av det nya regelverket den 30 september 2008 till 12,5 procent (12,7 den 31 december 2007), varav primärkapitalrelationen var 8,7 procent (8,5). Kapitaltäckningskvoten uppgick till 1,57 (1,59). Primärkapitalet inkluderar periodens resultat efter avdrag för beräknad utdelning. Med hänsyn tagen till övergångsreglerna var primärkapitalrelationen 6,8 procent (6,2), kapitaltäckningsgraden 9,9 procent (9,3) och kapitaltäckningskvoten 1,23 (1,16). En specifikation över kapitaltäckningen och en sammanfattning av det nya regelverket återfinns på sidan 32. Balansräkning Swedbanks balansomslutning uppgick till mdkr per den 30 september, vilket var en ökning med 25 mdkr eller 1 procent från föregående kvartal och en ökning med 88 mdkr eller 5 procent från årsskiftet. Ökningen såväl under kvartalet som under året avser huvudsakligen utlåning till allmänheten. Den långsiktiga likviditetsreserven uppgick till cirka 130 mdkr, varav cirka 20 mdkr i den svenska likviditetsportföljen och cirka 10 mdkr i den baltiska likviditetsportföljen. I likviditetsreserven ingår även innehav i moderbanken av säkerställda obligationer utgivna av Swedbank Hypotek på cirka 100 mdkr, ett innehav som dock elimineras i koncernbalansräkningen. Utöver den aktiva likviditetsreserven finns legala kassakravsreserver på närmare 14 mdkr i Baltikum, Ryssland och Ukraina. Swedbank, delårsrapport januari september (45)

7 Utlåning/inlåningskvoten uppgick till 267 procent jämfört med 245 procent vid årsskiftet. Utlånings/inlåningskvoten exklusive utlåningen i Swedbank Hypotek uppgick till 140 procent (121). Utlåningen till kreditinstitut, exklusive återköpsavtal, uppgick till 60 mdkr (83). Räntebärande värdepapper uppgick till 100 mdkr (115), varav cirka 30 mdkr i likviditetsportföljer hos Group Treasury och i Baltikum och cirka 70 mdkr i Swedbank Markets handelslager. På skuldsidan har emitterade värdepapper minskat 45 mdkr under kvartalet till 635 mdkr, medan upplåning från kreditinstitut inklusive repor och Riksgäldskontoret har ökat med 88 mdkr till 243 mdkr. Som ett led i att öka likviditeten under rådande marknadsförhållande har Swedbank AB ökat innehavet av säkerställda obligationer utgivna av Swedbank Hypotek, som är belåningsbara i centralbankerna. Efterställda skulder uppgick till 41 mdkr, en ökning med 1 mdkr från föregående kvartal liksom från årsskiftet. Ökningen under kvartalet är i allt väsentligt hänförligt till valutakurseffekter. Eget kapital uppgick till 73 mdkr, en ökning med 3 mdkr från föregående kvartal och med 5 mdkr från årsskiftet. En specifikation av balansräkningen återfinns på sidan 35. En specifikation över förändring av eget kapital återfinns på sidan 36. Förändring av eget kapital Av ökningen i aktieägarnas eget kapital med mkr under kvartalet bidrog, utöver periodens resultat på mkr, omräkningsdifferenser med 748 mkr efter avdrag för säkring av nettoinvestering i utländska dotter- och intresseföretag. Effekter av kassaflödessäkringar minskade det egna kapitalet med 191 mkr. Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod uppgår till 18,7 mdkr, varav goodwill uppkommen vid förvärvet av Hansabank utgör 12,0 mdkr och goodwill uppkommen vid förvärvet av OJSC Swedbank utgör 3,9 mdkr. Per den 30 september har en fördjupad prövning gjorts av koncernens goodwill och andra immateriella tillgångar. Inget nedskrivningsbehov föreligger. Utlåning Koncernens utlåning till allmänheten, exklusive återköpsavtal (repor), ökade under kvartalet med 49 mdkr eller 4 procent och uppgick den 30 september till mdkr (1 169). Ökningen föregående kvartal var 38 mdkr och motsvarande kvartal föregående år 43 mdkr. Utlåningsökningen i Baltikum var 10 mdkr under kvartalet jämfört med 11 mdkr motsvarande kvartal föregående år. Av utlåningsökningen i Baltikum under kvartalet var 6 mdkr hänförligt till valutakurseffekter. En specifikation över utlåningen återfinns på sidan 38. Andelen osäkra fordringar uppgick vid utgången av kvartalet till 0,32 procent (0,20). Av ökningen av osäkra fordringar brutto på 3,5 mdkr sedan årsskiftet svarade Baltisk bankrörelse för 2,7 mdkr. Ökningen i Baltikum återfinns framför allt bland privatkunder och bland fastighetsförvaltande företag i Estland och Lettland. Sparande och placeringar Kundernas totala sparande och placeringar i Swedbank minskade under kvartalet med 36 mdkr till mdkr. Sedan årsskiftet har kundernas sparande och placeringar minskat med 29 mdkr. Kundernas placeringstillgångar har fallit i värde till följd av sjunkande börskurser. Kundernas inlåning, exklusive återköpsavtal (repor), ökade sedan årets början med 7 mdkr eller 2 procent till 457 mdkr. En specifikation över sparande och placeringar återfinns på sidan 38. Övriga händelser Kontorsförsäljningar till sparbankerna Swedbank överlät den 1 januari 2008 sin verksamhet i Lerum till Sparbanken Alingsås. Samma datum överläts också Swedbanks sju kontor i Osby och Hässleholms kommuner till Sparbanken 1826 (före detta Kristianstads Sparbank och Tyringe Sparbank). Vid årsskiftet uppgick affärsvolymen vid de överlåtna kontoren till 12,9 mdkr, varav bankutlåningen till 1,4 mdkr och inlåningen till 3,6 mdkr. Affärsvolymerna avseende utlåning i Swedbank Hypotek och Swedbank Finans samt placeringsvolymer i Swedbank Roburs fonder och i Swedbanks aktieindexobligationer finns även efter överlåtelsen kvar i Swedbank. Försäljningspriset var 440 mkr. Swedbank Robur AB förvärvade Folksam Fond AB Swedbank Robur AB förvärvade den 2 januari 2008 samtliga aktier i Folksam Fond AB. Förvärvet reglerades kontant med 463 mkr. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet och dotterföretagets nettotillgång på 43 mkr allokerades till immateriell tillgång, fondförvaltningsuppdrag, med 583 mkr och uppskjuten skatteskuld med 163 mkr. Nyttjandeperioden har fastställts till 20 år. Swedbank Robur Nordens bästa fondförvaltare Swedbank Robur har för andra året i rad utsetts till Nordens bästa fondförvaltare av det internationella analysföretaget Lipper. Swedbank Robur erhöll sammanlagt åtta priser, två för bästa fondbolag och sex för enskilda fonder. Tidigare i år utsågs Swedbank Robur även till Årets Stjärnförvaltare 2007 av Morningstar och Dagens Industri för starka fondresultat under Förvärv av ZAO OKO Capital Vostok Swedbank AB slutförde under första kvartalet förvärvet av ZAO OKO Capital Vostok från finska Pohjola Bank. Anskaffningskostnaden uppgick till 5 mkr, som har allokerats till goodwill. Bolaget, som kommer att ändra namn till ZAO Swedbank Markets, är verksamt inom investment banking med huvudinriktning mot finansiell rådgivning till nordiska och ryska företag i samband med förvärv och försäljningar av företag och verksamheter i Ryssland. Bolaget har sju anställda. Ägandet av Swedbanks ryska verksamhet överfört från AS Hansabank till Swedbank AB Per 12 maj överfördes ägandet av den ryska verksamheten i OAO Swedbank och Hansa Leasing Ltd från AS Hansabank till Swedbank AB. Swedbank, delårsrapport januari september (45)

8 Swedbank lanseras som varumärke i Baltikum Under hösten 2008 byter Hansabank i Baltikum namn till Swedbank. Varumärkesbytet beräknas ta omkring ett år. Det medför att nyttjandeperioden är bestämbar och att avskrivning sker. Swedbank AB säljer sin andel i NCSD Swedbank AB har kommit överens om att sälja sitt aktieinnehav i NCSD Holding AB till Euroclear Group. Genom försäljningen kommer Swedbank att göra en realisationsvinst på preliminärt cirka 650 mkr. NCSDs verksamhet påverkade Swedbanks resultat med -13 mkr under 2006 och 82 mkr under Realisationsvinsten redovisas i fjärde kvartalet förutsatt myndighetstillstånd. Årsstämma och utdelning Swedbanks årsstämma 2008 hölls i Stockholm den 25 april. Vid stämman valdes en ny ledamot in i styrelsen, Helle Kruse Nielsen. Omval skedde av styrelseledamöterna Gail Buyske, Simon F.D Ellis, Ulrika Francke, Berith Hägglund-Marcus, Göran Johnsson, Anders Nyblom och Carl Eric Stålberg, som också utsågs till styrelsens ordförande. Utdelningen till aktieägarna fastställdes till 9,00 kronor per aktie (8,25) i enlighet med styrelsens förslag. Utdelningen utbetalades den 6 maj 2008 genom VPC:s försorg. Styrelsen och verkställande direktören beviljades ansvarsfrihet för år I övrigt beslutade stämman i enlighet med styrelsens förslag att banken fram till nästa årsstämma, i sin värdepappersrörelse för att underlätta denna rörelse, löpande får förvärva upp till 1 procent av aktier i banken. Vidare beslutades om bemyndigande för styrelsen att, vid ett eller flera tillfällen, intill nästa årsstämma fatta beslut om förvärv av egna aktier, utöver förvärv i värdepappersrörelsen, upp till 5 procent av samtliga aktier i banken. Förvärv får endast ske på OMX Nordic Exchange Stockholm och endast till ett pris som vid förvärvstillfället ligger i intervallet mellan högsta köpkurs och lägsta säljkurs. Vid stämman beslutades riktlinjer för utseende av valberedning. Banken kommer, senast sex månader före nästa årsstämma, offentliggöra namnen på ledamöterna i valberedningen. Vid stämman beslutades också om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Reviderat kapitaltäckningsmål Swedbanks styrelse fattade i juli beslut om nytt mål för primärkapitalrelationen. Det nya målet baseras på full effekt av det nya kapitaltäckningsregelverket och innebär att primärkapitalrelationen ska vara inom intervallet 8,5-9,0 procent. Målet innebär en höjning från det tidigare målet på omkring 6,5 procent, som baserades på övergångsreglerna i kapitaltäckningsregelverket. Swedbanks exponering mot Lehman Brothers I mitten av september ansökte moderbolaget inom den amerikanska investmentbankkoncernen Lehman Brothers om konkursskydd. Swedbank och Lehman Brothers har sedan början av 1990-talet haft ett kommersiellt samarbete, bank till bank, inom custody, finansiering och derivathandel. Swedbank har en icke säkerställd och en säkerställd exponering mot Lehman-koncernen. Den icke säkerställda exponeringen i form av derivat och obligationsinnehav till sex bolag inom Lehmankoncernen uppgick per 30 september till 209 mkr. 169 mkr, motsvarande 80 procent av exponeringen, har reserverats som sannolika kreditförluster. Swedbanks säkerställda exponering uppgår till miljoner US-dollar mot ett bolag i Lehmankoncernen. Säkerheten består av en pool av 69 skuldebrev avseende fastighetskrediter med underliggande pant inom maximalt 72 procents belåningsgrad. Säkerheterna består av olika typer av fastigheter med god geografisk spridning i USA. Varje fastighet har initialt värderats av oberoende värderare. Baserat på löpande förändringar av fastighetspriserna görs regelbundet korrigeringar av säkerhetsvärdet. Inget reserveringsbehov bedöms föreligga. Lehman-exponeringen har påverkat primärkapitalrelationen enligt nytt regelverk negativt med 15 punkter per den 30 september Swedbank Robur AB förvärvar Banco Fonder AB Swedbank Robur AB förvärvar Banco Fonder AB med ett förvaltat kapital på drygt 8 mdkr. Förvärvet sker per den 20 januari 2009 och då erläggs köpeskillingen. Banco Fonder AB har i dag cirka kunder och 26 olika fonder. Skillnaden mellan köpeskillingen och förvärvad nettotillgång, cirka 231 mkr, förväntas bli allokerad till immateriell tillgång och uppskjuten skatteskuld. Redovisningsprinciper Delårsrapporten är upprättad i enlighet med IAS 34. Moderbolaget upprättar som tidigare sin redovisning enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, Finansinspektionens föreskrifter samt Redovisningsrådets (från och med 1 april 2007 ersatt av Rådet för finansiell rapportering) rekommendation RR 32:06. Tillämpade redovisningsprinciper i delårsrapporten överensstämmer med de redovisningsprinciper som tillämpades vid upprättandet av årsredovisningen för Redovisningsprinciperna har dock uppdaterats med den förändring av IAS 39 som IASB (International Accounting Standards Board) utfärdade den 13 oktober 2008 och som antogs av EU den 15 oktober Förändringen, Reclassification of Financial Assets, innebär att finansiella tillgångar, exklusive derivat, som tidigare innehafts i handelssyfte kan från den 1 juli 2008 överföras till annan värderingskategori vid extraordinära omständigheter. Tillgångarnas verkliga värde vid tidpunkten för omklassificiseringen anses fortsättningsvis utgöra anskaffningsvärde. I moderbolaget har också redovisning av kalkylmässiga pensionskostnader och avräkning pensioner tagits bort. Därmed redovisas kostnaden för pensionstryggande i egen regi fullt ut som personalkostnad. Jämförelsetal har omräknats. Värderingsfrågor Till följd av att marknaderna för värdepapper alltmer blivit inaktiva har värdering till betydligt större del än tidigare skett utifrån värderingsmodeller. Värderingsmodellerna baseras dock på observerbara marknadsdata, det vill säga priser på så lika finansiella instrument som möjligt för vilka transaktioner skett. Dessa värden justeras sedan för att på bästa sätt Swedbank, delårsrapport januari september (45)

9 spegla värdet på koncernens värdepapper. Justering för relevant kreditrisk har härletts från derivatmarknaden. Per den 30 september värderades cirka 81 procent av koncernens räntebärande värdepapper i enlighet med dessa värderingsmodeller att jämföras med cirka 5 procent per den 31 december Värderingsmetodiken följer koncernens regler och följs upp av oberoende riskkontroll. Swedbank valde per 1 juli 2008 att omklassificera vissa räntebärande värdepapper som på grund av de extraordinära marknadsförhållandena blivit illikvida. Innehavet, enligt tabell nedan, omklassificerades till värderingskategorin hålles till förfall då instrumenten inte längre innehas i handelssyfte utan då de istället anses ekonomiskt motiverade att innehas till slutförfall. Värdering, baserat på tillgänglig information, gav för dessa innehav ett teoretiskt värde som inte speglar ett verkligt värde, d v s det belopp till vilket de skulle kunna överlåtas mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs. En redovisning till teoretiskt värde hade medfört 610 mkr lägre intäkter under tredje kvartalet. Motsvarande redovisad värdeförändring för innehavet uppgick under andra kvartalet till -5 mkr. Något nedskrivningsbehov fanns inte per sista september. Bokfört värde påverkas av ändrade valutakurser och periodisering av underkurs enligt effektivräntemetoden mkr 1 jul 30 sep Bokfört värde Nominellt värde Teoretiskt värde Rating S&P Moody's Fitch Sep 2008 Kort Lång Kort Lång BFSR * Kort Lång Swedbank A-1 A+ P-1 Aa2 B- F1 A+ Swedbank Hypotek A-1 P-1 Aa2 F1+ AA- Säkerställda obligationer AAA Aaa Hansabank P-1 Aa3 C F1 A * Bank Financial Strength Ratings Efter periodens utgång sänkte S&P Swedbanks långa rating från A+ till A den 3 oktober. Motivet som uppgavs var den allt djupare lågkonjunkturen i Baltikum. Med samma motiv sänkte Moodys den 10 oktober Swedbanks långa rating från Aa2/B- till Aa3/C+ och Hansabanks långa rating från Aa3/C till A1/C-. Swedbanks aktie SWED A 30 sep 31 dec Händelser efter 30 september 2008 Valberedning för 2009 utsedd Valberedningen består av följande personer: Torgny Wännström, representant för AFA Försäkring Hans Laufeld, representant för Sparbanksstiftelsernas Förvaltningsaktiebolag och Sparbanksstiftelser Lennart Ohlstenius, representant för Sparbanker och Sparbankernas Riksförbund Peder Hasslev, representant för AMF Pension och AMF Pension Fondförvaltning AB Carl Eric Stålberg, styrelseordförande Swedbank AB. Valberedningens uppgifter är att lämna förslag till stämmoordförande, ordförande, övriga ledamöter i styrelsen samt styrelse- och revisionsarvode och förslag till principer för utseende av valberedning. Marknadsutveckling Dramatiken på de globala finansmarknaderna har varit stor under oktober med ytterligare centralbanksingripanden, olika statliga räddningspaket inklusive höjt insättarskydd för banksparande samt fortsatt börsfall. Den finansiella krisen får alltmer synbara effekter även i den reala ekonomin. För Swedbanks del har börsfallet en direkt negativ resultatpåverkan i form av lägre kapitalförvaltningsprovisioner och andra aktiemarknadsrelaterade intäkter. Swedbank Markets har hittills klarat oktober månad väl utan några ytterligare negativa värdeförändringar i tradingportföljerna. Swedbanks långa rating har sänkts av såväl S&P som Moodys med hänvisning till försämrat ekonomiskt tillstånd i Baltikum. Den lägre ratingen påverkar inte Swedbank Hypoteks säkerställda obligationer och bedöms på kort sikt ha liten påverkan på bankens upplåningskostnad. Likviditetssituationen är fortsatt stabil. Swedbank har ingen direkt exponering mot isländska banker. Mot dotterföretag till isländska banker finns några mindre exponeringar, varav mot ett danskt dotterföretag en exponering på 564 mkr, som är av god kvalitet. Mot ett norskt dotterföretag har Swedbank en säkerställd obligation på 140 mkr och mot ett svenskt dotterföretag har Swedbank en säkerställd exponering på 17 mkr. Förstärkning av Koncernkommunikation och IR För att ytterligare stärka Koncernkommunikation och IR har Swedbank beslutat att tillsätta en ny funktion med övergripande koncernansvar för kommunikationsfrågor. Den nya funktionen rapporterar till Swedbanks verkställande direktör och koncernchef Jan Lidén, och kommer att ledas av Thomas Backteman, Partner från Brunswick Group, konsulter inom kommunikationsrådgivning. Rollen innebär ett uppdrag på sex månader och Thomas Backteman tillträder omedelbart. Senast betalt, kr 87,75 183,00 Antal utestående aktier Börsvärde, mkr Swedbanks aktie, kortnamn SWED A, är noterad på OMX Nordic Exchange. Swedbank, delårsrapport januari september (45)

10 Rörelsegrensredovisning 2008 Inter- Kapital- Gemensam Jan-sep Svensk Baltisk nationell Swedbank förvaltning service & Elimmkr bankrörelse bankrörelse bankrörelse Markets och försäkring koncernstaber ineringar Koncernen Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde Andel av intresseföretags resultat Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Resultatbaserade personalkostnader Datakostnader Övriga kostnader Avskrivningar Summa kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Skatt Periodens resultat Periodens resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB Minoriteten Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 20,6 17,5 6,1 15,4 35,6 6,4 17,0 K/I-tal före kreditförluster 0,51 0,41 0,58 0,64 0,46 0,94 0,50 Heltidstjänster Rörelsegrenarnas redovisningsprinciper Rörelsegrensredovisningen bygger på Swedbanks redovisningsprinciper, organisation och internredovisning. Ansvaret för finansiella institutioner med tillhörande produktområden samt filialerna i USA och Kina har från och med tredje kvartalet överförts från Swedbank Markets till Internationell bankrörelse. Historiska jämförelsetal har räknats om. Marknadsbaserade ersättningar tillämpas mellan rörelsegrenarna, medan alla kostnader inom IT och övrig gemensam service samt koncernstaber förs via självkostnadsbaserade internpriser till rörelsegrenarna. Koncernledningskostnader utfördelas inte. För gränsöverskridande tjänster sker fakturering enligt OECD:s riktlinjer för internprissättning. Koncernens eget kapital tillhörande aktieägarna allokeras till respektive rörelsegren baserat på kapitaltäckningsreglerna och bedömt ianspråktaget kapital. Det nya regelverket enligt Basel 2 används i allt väsentligt. Då alla bolag från och med 2008 rapporterar enligt Basel 2 medför detta några mindre förändringar. Räntabilitet för rörelsegrenarna beräknas på rörelseresultatet med avdrag för beräknad skatt och minoritetsandel i relation till genomsnittligt allokerat eget kapital. Swedbank, delårsrapport januari september (45)

11 Svensk bankrörelse Svensk bankrörelse är den dominerande rörelsegrenen i Swedbank. Här ligger ansvaret för samtliga svenska kunder med undantag för finansiella institutioner. Kunderna har tillgång till bankens tjänster genom det egna kontorsnätet med 432 kontor och genom sparbankernas och de delägda bankernas 259 kontor. Kontorsnätet kompletteras med 168 Bank i Butik och med kontantservice i cirka ICA-butiker. Banken finns också tillgänglig genom Telefonbanken och Internetbanken. I rörelsegrenen ingår vidare dotterbolagen Swedbank Hypotek, Swedbank Finans och Swedbank Card Services (f.d. Swedbank Babs), vilkas produkter säljs genom Swedbank och de samverkande sparbankernas distributionsnät. Dotterbolagen Swedbank Fastighetsbyrån, Swedbank Juristbyrån och Swedbank Företagsförmedling bedrivs enligt franchisekoncept. Enheten Kunderbjudande och Produkter producerar och samordnar kunderbjudanden till olika kundgrupper och ansvarar för vidareutveckling och lansering av nya produkter utifrån kundernas behov. Till Svensk bankrörelse räknas även det samägda kortföretaget EnterCard med verksamhet i Sverige, Norge och Danmark. Av rörelsegrenens cirka heltidstjänster återfinns ungefär i kontorsrörelsen. Resultatutveckling mkr Jan-sep Jan-sep % Kv3 Kv2 Kv1 Kv4 Kv3 Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde Andel av intresseföretags resultat Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Resultatbaserade personalkostnader Datakostnader Övriga kostnader Av- och nedskrivningar Summa kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Skatt Periodens resultat Periodens resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB Minoriteten Allokerat eget kapital Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 20,6 23,6 16,4 22,1 23,3 22,0 22,9 Intäktsposter Intäkter från externa kunder Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar Affärsvolymer, mdkr Utlåning Inlåning Fond och försäkring Övrig placeringsvolym Aktier och andelar i intresseföretag Riskvägda tillgångar äldre regelverk Totala tillgångar Totala skulder Heltidstjänster Swedbank, delårsrapport januari september (45)

12 Svensk ekonomi bromsar in mer än förväntat Den globala finanskrisen och en svagare internationell konjunktur påverkar allt mer den svenska ekonomin. För andra kvartalet 2008 var den kalenderkorrigerade BNPtillväxten 0,6 procent jämfört med 2,2 procent kvartalet innan. Förutom en svag produktionstillväxt inom industrin påverkas den privata tjänstesektorn i allt större grad av att den inhemska efterfrågan försvagas. Under det tredje kvartalet har konjunkturnedgången i svensk industri fördjupats enligt Swedbanks Inköpschefsindex (PMI). Det är framför allt exportutsikterna på den europeiska marknaden som har försämrats. Färre nyanmälda lediga platser och fler varsel tyder allt mer på att den svenska arbetsmarknaden kommer att försvagas ytterligare med stigande arbetslöshet som följd. Högre lånekostnader, fallande förmögenhetsvärden och en ökad osäkerhet om arbetsmarknaden har lett till en växande pessimism bland hushållen. Inflationstakten i svensk ekonomi var i september 4,4 procent och innebär att inflationen alltjämt är över Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Riksbanken har förändrat reporäntan två gånger under kvartalet. Detta innebär att reporäntan i genomsnitt var 4,54 procent, vilket kan jämföras med 3,55 procent under tredje kvartalet 2007 och 4,25 procent för andra kvartalet Riksbanken beslutade den 8 oktober att sänka styrräntan med 50 räntepunkter till 4,25 procent och utesluter inte ytterligare räntesänkningar. Stockholmsbörsens OMXSPI index minskade med 12 procent under tredje kvartalet. Sedan årsskiftet har börsen fallit med drygt 30 procent. Oro på finansmarknaden Under det tredje kvartalet har den finansiella oron fortsatt att eskalera. De korta marknadsräntorna bankerna emellan (Stibor) har fortsatt stiga. Skillnaden mellan interbankräntorna och statsskuldväxelräntorna har också ökat. Swedbank har under året höjt utlåningsräntorna på produkter med rörlig ränta vid fyra tillfällen utöver Riksbankens höjningar av reporäntan. De likviditetsfrämjande åtgärder som centralbanker världen över har vidtagit har hittills inte lyckats lugna marknaderna nämnvärt. Ränteskillnaden mellan statsobligationer och säkerställda bostadsobligationer har ökat under tredje kvartalet. Marknaden för säkerställda bostadsobligationers funktionssätt har också drabbats av kraftiga störningar, med större skillnad mellan köp- och säljkurser som följd. Swedbank Hypotek har i det rådande marknadsläget valt att hålla en extra hög likviditet, vilket har påverkat räntenettot negativt. Ledande på service Satsningen på helgöppet har berört tre fullservicekontor i de tre storstäderna och ingår i strategin att vara ledande på service. Ett 60-tal större kontor har redan tidigare kvällsöppet måndag fredag. Fondsatsning 2008 pågår sedan början av året, och i denna ingår ett nytt arbetssätt som gör det enklare för bankpersonalen att sälja fonder genom ett förenklat produktutbud. Satsningen började i mitten av januari med den uppmärksammade kampanjen Väck dina pengar. I maj lanserades tjänsten PPM Förvaltning, där kunden utifrån val av riskvillighet låter banken sköta hela förvaltningen av PPM-fonder. Under september anslöts drygt niotusen kunder till denna tjänst. Under de fem första månaderna av flytträtt för pensioner hade Swedbank sex gånger fler kunder som valt att flytta pensionen till banken än kunder som flyttat pensionen från banken. Inom Private Banking pågår omfattande produkt- och konceptutveckling för att öka volymer och marknadsandelar. Bearbetningen av storföretagsmarknaden förstärks genom fortsatt satsning såväl organisatoriskt som resursmässigt. Swedbank har under det tredje kvartalet lanserat Ekonomikompassen (en webb-sida i privatekonomi), den talande säkerhetsdosan för handikappade kunder samt presenterat att banken kommer att vara först ut med e-legitimation i mobilen. I maj relanserades fasträntekontot, som snabbt har blivit ett populärt sparalternativ med fördubblat antal konton och volymökning på 140 procent. Sedan början av oktober omfattas kontot också av den statliga insättargarantin. Sedan slutet av september är det också möjligt för kunder att åter spara i Swedbank Roburs Statsskuldväxelfond. Båda sparformerna är trygga alternativ för bankens kunder under rådande finansoro. Nöjda kunder Swedbank har stärkt sin ställning i 2008 års SKImätning, Svenskt Kvalitetsindex. På privatmarknaden befäste Swedbank ställningen som storbanken med de näst mest nöjda kunderna med index 70,6 (70,4). På företagsmarknaden klättrade Swedbank till andra plats bland storbankerna med index 70,6 (70,7). Sveriges mest attraktiva bank igen För andra året i rad rankas Swedbank som den mest attraktiva banken att arbeta på. I årets Företagsbarometer, som presenterades av Universum Communication, var Swedbank den fjärde mest attraktiva arbetsgivaren i Sverige bland ekonomistudenter. I årets anseendebarometer, som Nordic Brand Academy har gjort, var Swedbank bästa företag inom bank och finans. I Folksams årliga undersökning av svenska storbolag var Swedbank det mest jämställda företaget. Kontorsöverlåtelser Swedbank överlät den 1 januari 2008 sin verksamhet i Lerum till Sparbanken Alingsås. Samma datum överläts också Swedbanks sju kontor i Osby och Hässleholms kommuner till Sparbanken 1826 (före detta Kristianstads Sparbank och Tyringe Sparbank). Vid årsskiftet uppgick affärsvolymen vid de överlåtna kontoren till 12,9 mdkr, varav bankutlåningen till 1,4 mdkr och inlåningen till 3,6 mdkr. Antalet anställa vid de sålda kontoren var 52. Försäljningspriset var 440 mkr. Ökade utlåningsvolymer Utlåningen ökade med 17 mdkr under kvartalet. Detta kan jämföras med utlåningsökningen på 21 mdkr under föregående kvartal och 26 mdkr motsvarande kvartal föregående år. Den totala utlåningsvolymen uppgick till 926 mdkr vid utgången av kvartalet, vilket var en ökning med 11 procent på ett år. Hypoteksutlåningen till privatkunder ökade med 9 mdkr under kvartalet, vilket kan jämföras med 7 mdkr under föregående kvartal och 12 mdkr motsvarande kvartal föregående år. På ett år har hypoteksutlåningen till privatkunder ökat med 9 procent till 451 mdkr. Bankutlåningen till företagskunder ökade med 12 mdkr under kvartalet, vilket kan jämföras med 11 mdkr under föregående kvartal och 13 mdkr motsvarande kvartal föregående år. På ett år har bankutlåningen till företagskunder ökat med 25 procent till 252 mdkr. Swedbank, delårsrapport januari september (45)

13 Sparande- och placeringsvolymer Sparande- och placeringsvolymerna, exklusive innehav i kundernas värdepappersdepåer, minskade med 20 mdkr under kvartalet. Detta kan jämföras med volymökning under föregående kvartal med 6 mdkr och en volymökning med 9 mdkr motsvarande kvartal föregående år. Den totala sparande- och placeringsvolymen uppgick till 551 mdkr vid utgången av kvartalet, vilket var en minskning med 6 procent under ett år. Av volymförändringen under kvartalet svarade fondoch försäkringsvolymerna för -15 mdkr (-7 mdkr motsvarande kvartal 2007), inlåningen för -5 mdkr (15), samt aktieindexobligationer för 0 mdkr (1). Minskningen av fond- och försäkringsvolymerna beror på lägre marknadsvärden, 15 mdkr. Uttagen ur fonderna, förmedlade genom Svensk bankrörelse var under kvartalet 0,5 mdkr (2,5) högre än insättningarna. Minskad kontanthantering och ökad kortanvändning För att minska mängden kontanter i omlopp, vilket är önskvärt både ur säkerhets- och kostnadssynpunkt, har flera initiativ tagits i syfte att göra kortanvändning mer attraktivt, bland annat ny prissättning för handeln vid köp till mindre belopp. Såväl bankbranschen som detaljhandeln och värdetransportföretagen har med tanke på personalens arbetsmiljö ett gemensamt intresse av en minskad kontantanvändning i samhället. Antalet bankkort utgivna av Swedbank uppgick per den 30 september till 3,6 miljoner (3,5 vid föregående årsskifte). Antalet kortköp under årets första tre kvartal ökade med 15 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet inlösta korttransaktioner ökade under samma period med 18 procent. Marknadsandelsutveckling I augusti (senast publika mätning) uppgick marknadsandelen för total utlåning till privatkunder till 26 procent (26 vid föregående årsskifte) och för total utlåning till företagskunder till 22 procent (21). Marknadsandelen för hypoteksutlåning till privatkunder uppgick till 29 procent (30). Marknadsandelen för bankinlåning från privatkunder var i augusti oförändrad 26 procent (26). Detsamma gäller bankinlåning från företagskunder där marknadsandelen uppgick till 16 procent (16). Marknadsandelen för nettosparande i fonder var negativ (neg.) och stockmarknadsandelen per juni var 27 procent (25). Stockmarknadsandelen avseende noterade aktieindexobligationer var 24 procent (27). Resultatutveckling Kv jämfört med Kv Periodens resultat minskade med 387 mkr eller 24 procent till mkr. Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 16,4 procent (22,1). K/I-talet uppgick till 0,55 (0,50). Räntenettot minskade med 114 mkr eller 4 procent till mkr (2 971). Den fortsatta volymökningen av både in- och utlåning ökade räntenettot med 55 mkr. Utlåningsmarginalen ökade med 1 räntepunkt till 0,78 procent, vilket påverkade räntenettot positivt med 15 mkr. Ökad efterfrågan på högförräntande sparkonton innebar att räntemarginalen för inlåning minskade med 5 räntepunkter till 1,34 procent, vilket påverkade räntenettot negativt med 44 mkr. Övriga effekter var 140 mkr lägre än föregående kvartal. Provisionsnettot minskade med 19 mkr eller 2 procent till mkr, med anledning av minskade provisioner från fond- och försäkringssparande samt värdepapper. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde minskade med 305 mkr till -126 mkr på grund av värderingen av utlåning och upplåning inklusive derivat till verkligt värde i Swedbank Hypotek samt realisationsvinst på MasterCard-aktier under andra kvartalet. Andel av intresseföretags resultat ökade med 25 mkr till 122 mkr, huvudsakligen på grund av högre resultat i EnterCard och i delägda sparbanker. Övriga intäkter minskade med 22 mkr till 127 mkr. Kostnaderna minskade med 42 mkr eller 2 procent till mkr. Personalkostnaderna, exklusive resultatbaserade ersättningar, ökade med 7 mkr till 983 mkr. Resultatbaserade ersättningar ökade med 22 mkr till 63 mkr. Andra kvartalet påverkades positivt till följd av lägre utbetalningar av kontorsrörelsens incitamentsprogram än 2007 års reservering. Antalet heltidstjänster ökade med 40 till Ökningen är hänförlig till semestervikarier. Övriga kostnader minskade med 71 mkr eller 6 procent till mkr, främst på grund av lägre ITutvecklingskostnader samt säsongsmässiga effekter. Kreditförlusterna var netto 127 mkr (85). Resultatutveckling Kv jämfört med Kv Periodens resultat minskade med 322 mkr eller 21 procent till mkr. Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 16,4 procent (22,9). K/I-talet uppgick till 0,55 (0,51). Intäkterna minskade med 330 mkr eller 8 procent till mkr. Räntenettot minskade med 69 mkr till mkr. Den fortsatta volymökningen av både in- och utlåning påverkade räntenettot positivt med 321 mkr. Utlåningsmarginalen minskade med 5 räntepunkter till 0,78 procent, vilket påverkade räntenettot negativt med 139 mkr. För inlåningen förbättrades räntemarginalen med 4 räntepunkter till 1,34 procent, vilket påverkade räntenettot positivt med 33 mkr. Övriga effekter var 284 mkr lägre. Provisionsnettot minskade med 92 mkr eller 8 procent till mkr, främst på grund av lägre intäkter från fond- och försäkringssparande. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde minskade med 127 mkr till -126 mkr, huvudsakligen på grund av en positiv värdeförändring av aktier i MasterCard med 89 mkr under Andel av intresseföretags resultat ökade med 4 mkr. Övriga intäkter minskade med 46 mkr. Kostnaderna minskade med 11 mkr till mkr. Personalkostnaderna, exklusive resultatbaserade ersättningar, minskade med 12 mkr eller 1 procent, bland annat på grund av färre antal anställda. Resultatbaserade ersättningar minskade med 35 mkr på grund av lägre avsättning till kontorsrörelsens incitamentsprogram. Antalet heltidstjänster minskade med 96 till Av minskningen härrör 52 från kontorsöverlåtelser. Övriga kostnader ökade med 36 mkr. Kreditförlusterna uppgick netto till 127 mkr (3). Swedbank, delårsrapport januari september (45)

14 Resultatutveckling jan - sep 2008 jämfört med jan - sep 2007 Periodens resultat minskade med 134 mkr eller 3 procent till mkr. Exklusive realisationsvinster från kontorsförsäljningar samt aktier i MasterCard 2008 och CEK AB 2007 minskade resultatet med 423 mkr. Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 20,6 procent (23,6). K/I-talet uppgick till 0,51 (0,51). Intäkterna ökade med 45 mkr till mkr. Exklusive engångsposter minskade intäkterna med 367 mkr. Räntenettot ökade med 36 mkr till mkr. Den fortsatta volymökningen av både in- och utlåning påverkade räntenettot positivt med mkr. Utlåningsmarginalen minskade med 11 räntepunkter till 0,77 procent, vilket påverkade räntenettot negativt med 753 mkr. För inlåningen förbättrades räntemarginalen med 11 räntepunkter till 1,39 procent, vilket påverkade räntenettot positivt med 263 mkr. Övriga effekter var 539 mkr lägre. Provisionsnettot minskade med 201 mkr eller 6 procent till mkr, främst på grund av lägre intäkter från fond- och försäkringssparande. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde minskade med 150 mkr till 69 mkr på grund av värderingen av utlåning och upplåning inklusive derivat till verkligt värde i Swedbank Hypotek. Andel av intresseföretags resultat ökade med 30 mkr på grund av högre resultat i EnterCard. Övriga intäkter ökade med 330 mkr, varav 440 mkr avser kontorsförsäljningar 2008 och 40 mkr avser realisationsvinst på CEK AB Kostnaderna minskade med 30 mkr till mkr. Personalkostnaderna, exklusive resultatbaserade ersättningar, ökade med 21 mkr eller 1 procent. Resultatbaserade ersättningar minskade med 59 mkr på grund av lägre avsättning till kontorsrörelsens incitamentsprogram. Antalet heltidstjänster minskade med 96 till Av minskningen härrör 52 från kontorsöverlåtelser. Övriga kostnader minskade med 8 mkr. Kreditförlusterna uppgick netto till 307 mkr (-51). Swedbank, delårsrapport januari september (45)

15 Baltisk bankrörelse Baltisk bankrörelse består av Baltisk bankrörelse affärsverksamhet respektive investering. Baltisk bankrörelse affärsverksamhet definieras som dotterkoncernen Hansabank. En justering görs så att ett lägre eget kapital allokeras till verksamheten utifrån bedömt riskkapitalbehov än det kapital som de facto finns i dotterkoncernen. Baltisk bankrörelse bedriver affärsverksamhet i Estland, Lettland och Litauen. Kommentarer om Baltisk bankrörelse i denna delårsrapport avser affärsverksamheten om inte annat anges. I Baltisk bankrörelse investering redovisas effekterna av Swedbanks ägande i Hansabank i form av bland annat finansieringskostnader, koncernmässig goodwill samt koncernmässiga avskrivningar på övervärden i utlånings- och inlåningsportföljen identifierade vid förvärvet Namnbytet från Hansabank i Baltikum till Swedbank påbörjades i september. Varumärkesbytet kommer att ta omkring ett år. I juridisk mening kommer namnbytet att ske under våren Baltisk bankrörelse affärsverksamhet Resultatutveckling mkr Jan-sep Jan-sep % Kv3 Kv2 Kv1 Kv4 Kv3 Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde Andel av intresseföretags resultat Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Resultatbaserade personalkostnader Datakostnader Övriga kostnader Av- och nedskrivningar Summa kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Skatt Periodens resultat Allokerat eget kapital Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 29,9 32,2 25,9 34,8 29,1 28,4 31,4 Intäktsposter Intäkter från externa kunder Affärsvolymer, mdkr Utlåning * Inlåning * Fond och försäkring Riskvägda tillgångar äldre regelverk Totala tillgångar Totala skulder Heltidstjänster * Förändringen redovisas exklusive valutakurspåverkan Fortsatta förändringar i de baltiska ekonomierna Konjunkturen har under längre tid försämrats i de snabbväxande baltiska ekonomierna, i synnerhet i Estland och i Lettland. Konjunkturavmattningen är till största delen en följd av de senaste årens snabbt växande inhemska efterfrågan. Förändringarna i världsekonomin har ytterligare förstärkt nedgången. De negativa nyheterna från omvärlden och närliggande ekonomier tillsammans med den inhemska nedgången förstärker de negativa känslorna hos de baltiska hushållen och företagen, vilket leder till lägre konsumtion och investeringar. Fastighetspriserna har sjunkit i Estland och Lettland medan fastighetspriserna i Litauen hittills har varit stabila. BNP-tillväxten för andra kvartalet var -1,1 procent i Estland, 0,1 procent i Lettland och 5,2 procent i Litauen. Avmattningen av BNP-tillväxten förväntas fortsätta i alla de tre baltiska länderna. Inflationssiffrorna för september 10,5 procent i Estland, 14,9 procent i Lettland och 11,0 procent i Litauen. Under årets nio första månader föll aktieindex i med 37 procent i Estland, med 36 procent i Lettland och med 38 procent i Litauen. Swedbank, delårsrapport januari september (45)

16 Euroräntorna steg under tredje kvartalet. Euribor 90 dagar var i genomsnitt 5,00 procent jämfört med 4,86 procent andra kvartalet 2008 och 4,49 procent tredje kvartalet De inhemska räntorna i Estland var stabila medan de ökade något i Lettland och Litauen. Stora utmaningar De försämrade ekonomiska förutsättningarna i regionen innebär utmaningar för Swedbank som regionens största bank. Att säkerställa fortsatt hög kvalitet i kreditportföljen och att hitta fungerande lösningar tillsammans med de kunder som får försämrad betalningsförmåga har högsta prioritet. Kreditkvaliteten har gradvis försämrats under året. Minskad kreditefterfrågan innebär att försäljningsorganisationen får anpassas till lägre volymer. Detta tillsammans med pågående arbeten för att öka effektiviteten i försäljnings- och back officeprocesserna innebär att antalet anställda framöver kommer att reduceras. En effektivisering sker också av kontorsnätet. Antalet anställda minskade med 451 under det tredje kvartalet. Baltisk bankrörelse har ett relativt begränsat refinansieringsbehov under de kommande 15 månaderna. Under fjärde kvartalet 2008 behöver cirka 6 mdkr refinansieras, varav cirka 4 mdkr koncerninternt via Group Treasury. I rådande marknadsläge förväntas ingen nämnvärd ökning av utlåningen. Målsättningen är att finansiera ökning av utlåning med lokal inlåning. För att ytterligare ta tillvara samordningsfördelar mellan de tre baltiska länderna har en omorganisation initierats, där bland annat en tydligare gemensam organisation för produktveckling och kunderbjudanden skapats. Initiativ pågår även för att ytterligare integrera den baltiska verksamheten med övriga delar av koncernen. Från och med 2009 ska riskmätning enligt Intern Riskklassificeringsmetod (IRK) implementeras fullt ut. För närvarande testas IRK parallellt med det nya kapitaltäckningsregelverkets schablonmetod. De baltiska tillsynsmyndigheterna har högre krav för kapitaltäckning och kassakrav än många andra länder inom EU. I Estland är minimikravet för kapitaltäckningsgraden 10 procent istället för 8 procent och riskvikten för utlåning mot säkerhet i bostadsfastigheter 100 procent istället för 50 procent enligt äldre regelverk. Kassakravskvoten (andelen av inlåningen som måste placeras i centralbanken) är 15 procent i Estland och 6 procent i Lettland och Litauen. Detta ger de baltiska bankerna relativt sett bättre förutsättningar att klara ekonomiska störningar. Enligt Estlands centralbank är den finansiella stabiliteten i Estlands banksystem god. Affärsvolymernas utveckling Utlåningen ökade med 10 mdkr till 200 mdkr under tredje kvartalet, vilket kan jämföras med 8 mdkr föregående kvartal och 11 mdkr motsvarande kvartal föregående år. Av kvartalet utlåningsökning var dock hela 6 mdkr en valutakurseffekt vid omräkning till svenska kronor. Den senaste 12 månadersperioden var utlåningsökningen 15 procent mätt i euro. Ökningstakten har successivt minskat under det senaste året och förväntas fortsätta att minska. I Estland har utlåningen på ett år ökat med 14 procent till 80 mdkr, i Lettland med 15 procent till 64 mdkr och i Litauen med 17 procent till 56 mdkr. Utlåningen till privatpersoner har den senaste 12 månadersperioden ökat med 16 procent till 87 mdkr och utlåningen till företag med 14 procent till 113 mdkr. Inlåningen har på ett år ökat med 8 procent till 106 mdkr. I Estland har inlåningen på ett år ökat med 14 procent till 48 mdkr, i Lettland med 1 procent till 23 mdkr och i Litauen med 8 procent till 35 mdkr. Antalet utfärdade kort har ökat något från årsskiftet och uppgick till närmare 3,6 miljoner. Marknadsandelsutveckling Stockmarknadsandelarna för utlåning till företag uppgick till 44 procent (44 per 31 december 2007) i Estland, 26 procent (26) i Lettland och till 24 procent (25) i Litauen. Stockmarknadsandelen för utlåning till privatpersoner var 49 procent (49) i Estland, 28 procent (27) i Lettland och 27 procent (29) i Litauen. Stockmarknadsandelen för inlåning uppgick till 54 procent (53) i Estland, 17 procent (17) i Lettland och 29 procent (30) i Litauen. Resultatutveckling Kv jämfört med Kv Periodens resultat uppgick till 966 mkr (1 271). Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 25,9 procent (34,8) och K/I-talet till 0,38 (0,33). Intäkterna minskade med 8 mkr till mkr (2 414), framför allt på grund av lägre nettoresultat finansiella poster till verkligt värde samt en realisationsvinst på 66 mkr i andra kvartalet. Räntenettot ökade med 136 mkr eller knappt 9 procent till mkr. Den fortsatta volymökningen av både in- och utlåning påverkade räntenettot positivt med 25 mkr. Utlåningsmarginalen minskade med 4 räntepunkter till 2,06 procent, vilket minskade räntenettot med 19 mkr. Marginalerna var stabila i företags- och hypoteksutlåning men minskade något för övrig bankutlåning samt factoring. För inlåningen ökade räntemarginalen med 32 räntepunkter till 2,32 procent, vilket påverkade räntenettot positivt med 83 mkr. Höga lokala penningmarknadsräntor i kombination med en minskad kostnad för insättningsgarantin i Estland med 42 mkr förklarar till stor del ökningen. Övriga effekter påverkade räntenettot positivt med 47 mkr Provisionsnettot ökade med 14 mkr eller 3 procent till 492 mkr (478), huvudsakligen på grund av högre betalningsförmedlingsprovisioner medan aktiemarknadsrelaterade intäkter fortsatte att minska. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde minskade med 98 mkr till 107 mkr. Tredje kvartalet påverkades av svagt resultat i aktietradingen samt negativ värdeförändring på tillgångar i försäkringsrörelsen. Övriga intäkter minskade med 60 mkr eller med 30 procent till 140 mkr främst på grund av realisationsvinst vid försäljning av aktier i bankkortcentralen Pankade Kaardikeskus (PKK) i andra kvartalet. I tredje kvartalet ingår försäljning av fastigheter i Estland och Litauen med en vinst med 12 mkr. Kostnaderna ökade med 131 mkr eller med 16 procent till 926 mkr. Andra kvartalet inkluderar en återföring med 185 mkr av reserveringar för resultatbaserade personalkostnader till följd av lägre avsättningsbehov. Exklusive denna återföring minskade kostnaderna med 54 mkr eller 7 procent. Lägre personalkostnader förklarar till stor del minskningen. Antalet heltidstjänster minskade med 451 till 8 791, varav 264 i Estland, 89 i Lettland och 98 i Litauen. Antalet fast anställda minskade med 236 personer. Swedbank, delårsrapport januari september (45)

17 Kreditförlusterna uppgick till 405 mkr (245). Kreditförlustnivån ökade till 0,85 procent (0,54). Andelen osäkra fordringar ökade till 1,45 procent (0,91). Ökningen var framför allt hänförlig till Lettland och Estland hos privatkunder samt fastighetsförvaltningsföretag. Ökningen är i linje med förväntningarna och den tidigare angivna kreditförlustnivån på 0,70 procent för helåret Resultatutveckling Kv jämfört med Kv Periodens resultat minskade med 184 mkr eller 16 procent till 966 mkr (1 150). Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 25,9 procent (31,4) och K/I-talet till 0,38 (0,38). Intäkterna ökade med 118 mkr eller 5 procent till mkr (2 288), framför allt genom högre räntenetto. Räntenettot ökade med 180 mkr eller med 12 procent till mkr. Den fortsatta volymökningen av både in- och utlåning påverkade räntenettot positivt med 227 mkr. Utlåningsmarginalen minskade med 19 räntepunkter till 2,06 procent, vilket påverkade räntenettot negativt med 96 mkr. Ökade upplåningskostnader som inte fullt ut kunnat föras vidare till utlåningskunderna förklarar marginalförändringen. På inlåningssidan försämrades räntemarginalen med 19 räntepunkter till 2,32 procent, vilket påverkade räntenettot negativt med 52 mkr. Fallande lokala penningmarknadsräntor i kombination med ökad priskonkurrens om inlåning förklarar marginalpressen i framför allt Lettland. Övriga effekter påverkade räntenettot positivt med 101 mkr. Provisionsnettot ökade med 17 mkr eller med 4 procent till 492 mkr. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde minskade med 106 mkr till 107 mkr, bland annat på grund av negativ värdeförändring på tillgångar i försäkringsrörelsen. Övriga intäkter ökade med 29 mkr till 140 mkr, främst på grund av realisationsvinst med 12 mkr i samband av försäljning av fastigheter i Estland och Litauen. Kostnaderna ökade med 62 mkr eller 7 procent till 926 mkr. Personalkostnaderna, exklusive resultatbaserade ersättningar, ökade med 49 mkr eller 14 procent, främst på grund av högre löner. Resultatbaserade ersättningar minskade med 77 mkr, framför allt på grund av lägre resultatnivåer under Övriga kostnader ökade med 90 mkr eller 25 procent, främst på grund av ökade lokalkostnader samt kostnader för förändringsarbete. Antalet heltidstjänster minskade med 321 till 8 791, varav 145 i Estland, 245 i Litauen och en ökning med 69 i Lettland. Kreditförlusterna uppgick till 405 mkr, en ökning med 252 mkr. Kreditförlustnivån var 0,85 procent (0,40). Andelen osäkra fordringar ökade till 1,45 procent (0,34). Ökningen var framför allt hänförlig till Lettland och Estland hos privatkunder samt fastighetsförvaltningsföretag. Resultatutveckling jan - sep 2008 jämfört med jan - sep 2007 Periodens resultat ökade med 48 mkr eller 1 procent till mkr (3 252). Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 29,9 procent (32,2) och K/I-talet till 0,37 (0,39). Intäkterna ökade med 661 mkr eller 10 procent till mkr (6 401), framför allt genom högre räntenetto. Räntenettot ökade med 694 mkr eller med 17 procent till mkr. Den fortsatta volymökningen av både in- och utlåning påverkade räntenettot positivt med 841 mkr. Utlåningsmarginalen minskade med 14 räntepunkter till 2,14 procent, vilket påverkade räntenettot negativt med 265 mkr. Ökade upplåningskostnader som inte fullt ut kunnat föras vidare till utlåningskunderna förklarar marginalförändringen. På inlåningssidan försämrades räntemarginalen med 12 räntepunkter till 2,20 procent, vilket påverkade räntenettot negativt med 137 mkr. Fallande lokala penningmarknadsräntor i kombination med ökad priskonkurrens om inlåning förklarar marginalpressen i framför allt Lettland. Övriga effekter påverkade räntenettot positivt med 255 mkr. Provisionsnettot ökade med 51 mkr till mkr, främst på grund av ökade betalnings- och kortprovisioner. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde minskade med 263 mkr till 390 mkr, bland annat på grund av lägre kundaktivitet, sämre resultat i aktietradingen samt negativ värdeförändring på tillgångar i försäkringsrörelsen. Övriga intäkter ökade med 181 mkr till 469 mkr, främst på grund av realisationsvinst med 66 mkr vid försäljning av det delägda kortbolaget PKK. Försäkringsnettot ökade med 82 mkr. Kostnaderna ökade med 136 mkr eller 5 procent till mkr. Personalkostnaderna, exklusive resultatbaserade ersättningar, ökade med 239 mkr eller 23 procent till följd av högre löner. Resultatbaserade ersättningar minskade med 348 mkr. Övriga kostnader ökade med 245 mkr eller 24 procent, främst på grund av ökade lokalkostnader, datakostnader samt kostnader för förändringsarbete. Antalet heltidstjänster minskade med 321 till 8 791, varav 145 i Estland, 245 i Litauen och en ökning med 69 i Lettland. Under det senaste året har 22 kontor (10 i Estland, 3 i Lettland och 9 i Litauen) stängts på grund av optimering av kontorsnätet. Antalet kontor i Baltikum uppgår till 278. Kreditförlusterna uppgick till 823 mkr, en ökning med 489 mkr. Kreditförlustnivån var 0,62 procent (0,35). Estland Estland är den dominerande enheten i Baltisk bankrörelse med cirka hälften av affärsområdets resultat. Estland svarar för 40 procent (40) av utlåningen och 46 procent (43) av inlåningen i affärsområdet. Hansabank utsågs under 2007 till Årets Bank av den ansedda tidskriften Euromoney. Det estniska nätverket för ideella organisationer utnämnde Hansabank till Årets Företag. Sakförsäkringar har blivit en uppskattad ny produkt. Under årets första nio månader har en marknadsandel på 16 procent uppnåtts. Kvartalsresultatet minskade med 30 mkr från andra kvartalet. Andra kvartalet innehöll realisationsvinst från försäljning av aktierna i PKK. Niomånadersresultatet minskade med 142 mkr till mkr. Räntabiliteten på eget kapital för tredje kvartalet uppgick till 32,3 procent (35,4 föregående kvartal) och K/I-talet till 0,37 (0,38). Andelen osäkra fordringar uppgick till 1,25 procent (0,97). Swedbank, delårsrapport januari september (45)

18 Lettland Lettland är den näst största enheten i Baltisk bankrörelse. Lettland svarar för 32 procent (32) av utlåningen och 22 procent (25) av inlåningen. För fjärde året i rad fick Hansabank i Lettland utmärkelsen som företaget med bäst anseende samt det starkaste varumärket i landet. Av den ansedda facktidskriften The Banker utsågs även Hansabank till Årets Bank i Lettland Kvartalsresultatet minskade med 50 mkr från andra kvartalet och med 145 mkr från tredje kvartalet 2007 till 194 mkr. Trots lägre kostnadsökning minskar resultatet på grund av lägre intäkter samt ökade kreditförluster. Räntabiliteten på eget kapital för tredje kvartalet uppgick till 17,7 procent (22,7 föregående kvartal) och K/I-talet till 0,42 (0,44). Andelen osäkra fordringar uppgick till 2,25 procent (1,20). Litauen Litauen svarar för 28 procent (28) av utlåningen och 32 procent (34) av inlåningen i affärsområdet. Kvartalsresultatet minskade med 6 mkr från andra kvartalet och är på samma nivå som tredje kvartalet Räntabiliteten på eget kapital för kvartalet uppgick till 24,0 procent (23,6 föregående kvartal) och K/I-talet till 0,39 (0,47). Andelen osäkra fordringar uppgick till 0,82 procent (0,48). Valutakurseffekter De lokala valutorna i Estland, Lettland och Litauen är knutna till euron. Den svenska kronan försvagades mot euron med 3 procent under tredje kvartalet Valutakurseffekten vid omräkning till svenska kronor påverkade periodens resultat positivt med 71 mkr eller 2 procent för januari-september jämfört med Attraktiv arbetsgivare Enligt TNS Global s senaste undersökning rankas Hansabank i både Estland och Lettland som den mest attraktiva arbetsgivaren, oavsett bransch. Swedbank, delårsrapport januari september (45)

19 Baltisk bankrörelse, Affärsverksamhet och Investering Resultatutveckling mkr Jan-sep Jan-sep % Kv3 Kv2 Kv1 Kv4 Kv3 Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde Andel av intresseföretags resultat Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Resultatbaserade personalkostnader Datakostnader Övriga kostnader Av- och nedskrivningar Summa kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Skatt Periodens resultat Allokerat eget kapital Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 17,5 18,7 14,7 20,6 17,2 17,0 18,9 Intäktsposter Intäkter från externa kunder Affärsvolymer, mdkr Utlåning * Inlåning * Fond och försäkring Riskvägda tillgångar äldre regelverk Totala tillgångar Totala skulder Heltidstjänster * Förändringen redovisas exklusive valutakurspåverkan Swedbank, delårsrapport januari september (45)

20 Internationell bankrörelse Internationell bankrörelse omfattar alla internationella affärsenheter som inte definieras som hemmamarknader och självständiga strategiska affärsområden. Det innebär idag bankverksamheterna i Ukraina och Ryssland, filialerna i Danmark, Finland, Norge, USA och Kina, dotterbanken i Luxemburg och representationskontoren i Japan, Ukraina och Spanien. Dessutom har Internationell bankrörelse ansvaret för Swedbankkoncernens övergripande relationer med banker och finansiella institutioner. En ledningsfunktion med stabsfunktioner finns också inom rörelsegrenen Målsättningen är att Ukraina och Ryssland ska utvecklas till geografiska hemmamarknader i koncernen. Övriga internationella etableringar syftar primärt till att stödja Swedbanks verksamhet på de geografiska hemmamarknaderna. Filialerna i USA och Kina, liksom kundansvaret för finansiella institutioner och banker har detta kvartal flyttats över från Swedbank Markets. Historiska perioder har räknats om. Den flyttade verksamheten omfattar 91 personer, 6,2 mdkr i utlåning och 2,7 mdkr i inlåning. De koncernmässiga effekterna av investeringen i OJSC Swedbank i Ukraina i form av koncerngoodwill, koncernmässiga avskrivningar på identifierade övervärden i samband med förvärvet samt finansieringskostnader för förvärvet redovisas som en separat verksamhet skild från den ukrainska affärsverksamheten. Ukrainsk bankrörelse investering ingår i rörelsegrenen. Resultatutveckling mkr Jan-sep Jan-sep % Kv3 Kv2 Kv1 Kv4 Kv3 Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Resultatbaserade personalkostnader Datakostnader Övriga kostnader Av- och nedskrivningar Summa kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Skatt Periodens resultat Allokerat eget kapital Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 6,1 9,6 4,1 8,8 5,7 5,5 6,9 Intäktsposter Intäkter från externa kunder Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar Affärsvolymer, mdkr Utlåning Inlåning Fond och försäkring Riskvägda tillgångar äldre regelverk Totala tillgångar Totala skulder Heltidstjänster Det förändrade läget i världsekonomin samt den politiska utvecklingen i Ryssland och Ukraina påverkar Swedbanks marknadsförutsättningar. Swedbank har vidtagit åtgärder för att minska riskerna i Internationell bankrörelse och reducera tillväxttakten. Ukrainsk bankrörelse Ukrainsk ekonomi har präglats av såväl hög BNP-tillväxt som hög inflation. Både tillväxten och inflationen beräknas avta nu och framöver. BNP-tillväxten till och med augusti var 7,1 procent jämfört med samma period förra året. Inflationstakten i augusti var 26 procent. OJSC Swedbank med dotterbolaget CJSC Swedbank Invest förvärvades i juli Den ukrainska bankmarknaden utvecklas snabbt, och Swedbanks ambition är att ta vara på möjligheten till långsiktig, god tillväxt. De legala enheterna i Ukraina bytte namn till Swedbank i slutet av Lanseringen av varumärket Swedbank pågår och under det tredje kvartalet har en Swedbank, delårsrapport januari september (45)