Lantgårdens generationsväxlingsguide

Transkript

1 Lantgårdens generationsväxlingsguide OP

2 Innehåll Planeringen av generationsväxlingen 3 Finansieringen av generationsväxlingen 6 Beskattningen av generationsväxlingen 14 Gåvoskattetabeller 31 Avträdelsestöd för gårdsbruk 34 Övertagaren 40 Tjänstepaketet för generationsväxlingar på lantgårdar 45 2

3 Planeringen av generationsväxlingen Reservera tid för förberedelserna Det viktigaste vid förberedelserna för generationsväxling är antagligen beslutsfattandet. Det lantbrukarpar som överlåter verksamheten behöver få vänja sig vid att sluta med lantbruket och de som fortsätter behöver vara färdiga för att bära an svaret för gården. Planeringen är en mycket omfattande helhet som lätt gör en förbryllad. Det är lättare att fundera på en generationsväxling genom att dela upp den i mindre delar till exempel så här: hur ska överlåtarnas uppehälle ordnas hur ska överlåtarnas och övertagarnas boende ordnas hur ska övertagarnas fi nansiering ordnas vilka är skattepåföljderna hur ska köpebrevet och villkoren för det formuleras För varje delområde fi nns egna experter, och man ska anlita dem utan att tveka. I den här guiden redogörs för det som övertagarna och överlåtarna behöver känna till om ägarbyte på en lantgård. Andelsbanken ger dig tilläggsinformation och kontakter till andra experter. Planera först, överlåt sedan Sättet för överlåtelsen Ska gården överlåtas genom ett köp eller som en gåva eller ska man ingå ett arrendeavtal? För övertagaren är det förmånligaste sättet förstås en gåva, men i praktiken är det sällan möjligt på grund av att gården har skulder eller för att säljarnas uppehälle och boende behöver tryggas. Arrendering är ett rätt sällsynt sätt att genomföra en generationsväxling. Då skjuts nämligen över föringen av äganderätten till egendomen upp till senare. Jordlegolagen ställer upp 25 år som längsta möjliga arrendetid. Köpesumman för gården Köpesumman är alltid en kompromiss mellan köparen och säljaren. Vid generationsväxlingar är målet i regel inte fullt marknadspris, utan köpesumman bestäms på basis av gårdens produktionsvärde och övertagarnas resurser. Då man planerar köpesumman är följande utgångspunkter viktiga att beakta: skattemyndigheternas gängse värde för gården och det värde där gåvoskatt undviks gårdens skulder säljarnas fi nansieringsbehov gårdens likviditet på basis av kalkylerna, med beaktande av kommande investeringar Skattemyndigheterna har höjt de gängse värdena på lantgårdar rätt kraftigt, så de fall där gåvoskatten kan undvikas blir allt färre. Gåvoskattelättnaderna är dock så betydande att det för beskattningens skull oftast inte lönar sig att höja köpesumman till det belopp där gåvoskatten kan undvikas helt. Köparens syskon En generationsväxling på ett lantbruk är en fråga mellan köparen och säljaren. Hela köpesumman betalas till säljarna som sedan använder pengarna på det sätt de fi nner vara bäst. Det är förstås viktigt att alltid inom familjen diskutera de övriga syskonens ställning. Syskonen har rätt till laglott ur föräldrarnas arv. Laglotten utgör hälften av den kalkylmässiga arvslotten. Det är ovanligt, men dock möjligt att syskon efter föräldrarnas död gör anspråk på utfyllnad av laglott det här kan bli aktuellt först efter tiotals år. Ofta kvarstår föräldrarna dock med tillgångar utöver köpesumman för gården, och den kan då ges åt de andra syskonen t.ex. med testamente. 3

4 4

5 Bondas fi ck ett lämpligt pris Vår exempelgård Bondas är en vital mjölkgård som lantbrukarparet Mats och Henrika Bondas har drivit i snart trettio år. Gården har 48 hektar åker och 60 hektar skog. Gården har sammanlagt 30 mjölkkor och dessutom ungdjur. Johan Bondas, som kommer att ta över gården, har gått i lantbruksskola och vill gärna fortsätta att arbeta med lantbruk. Hans maka Mona arbetar i det lokala apoteket och hjälper till med lantbruksarbetet. Köpet av gården planerades tillsammans med Andelsbankens lantbruksexpert. Det gamla parets pensionsmöjligheter bedömdes redan på förhand vara goda, men man valde ändå att kontrollera detaljerna i AVSTÖ-pensionen med pensionsombudsmannen. Ombudsmannen hjälpte också med att upprätta pensionsansökan. Köparna hade inte stora förväntningar i fråga om köpesumman. Eftersom pensioneringsmöjligheterna såg goda ut och det bara fanns rester kvar av skulderna, uppskattade de att euro skulle vara en skälig kontant köpesumma. Parterna diskuterade också ett förbehåll av boenderätten till bostadshuset på gården, men säljarna beslöt dock att fl ytta till ett radhus nära kyrkbyn som de köpt redan tidigare. Ett par mindre lån återstod i säljarnas namn. Säljarna valde att återbetala dem med den köpesumma de fi ck. Övertagarparet tyckte att köpesumman var lämplig. Visserligen uppkom en del gåvoskatt att betala. Övertagarna kände till skattemyndigheternas gåvoskattepraxis: att gårdens gängse värde uppgick till så mycket som euro. För att helt undgå gåvoskatten hade de bort höja köpesumman till minst euro. Det här tyckte de dock inte att var förnuftigt, så de valde att nöja sig med att betala en del gåvoskatt. Hela gården såldes med ett enda köp. De diskuterade en aning om att förbehålla avverkningsrätten i skogen för att eventuellt minska gåvoskatten, men de konstaterade att förbehållet skulle inverka ganska lite på gåvoskattens belopp. Dessutom var det viktigt för övertagarna att få hela skogen i sin besittning på grund av den ladugårdsreparation de planerade. Två tomter reserverades dock för att senare överlåtas till gårdens döttrar. Köpet omfattade också allt lösöre. Ett utkast till köpebrev upprättades i Andelsbanken på de här villkoren. Man beslöt att skaffa ett förhandsavgörande för gåvobeskattningen och banken lovade anhängiggöra ärendet. På basis av utkastet till köpebrev ansöktes också om beslut om startstöd för unga jordbrukare. Villkoren för startstöd utreddes noga redan på förhand och det såg ut som att det inte borde fi nnas några hinder för att få fi nansieringen. Som bilaga till ansökan behövdes ytterligare en affärsplan samt en likviditets- och lönsamhetskalkyl - därför beslöt man kontakta någon som kan upprätta kalkylen så fort som möjligt 5

6 Finansieringen av generationsväxlingen Startstöd för unga jordbrukare Startstödet för unga jordbrukare är avgörande för fi nansieringen av en generationsväxling. Det beviljas som en kombination av understöd och räntestödslån. Syftet med startstödet för unga jordbrukare är att minska kostnaderna för den som börjar bedriva lantbruk. Understödet kan användas för objekt som mottagaren själv valt ut, det fi nns inga hinder att använda det till exempel för personliga utgifter. Det är dock skattepliktig inkomst som ska deklareras på skatteblankett 2. Räntestödslånet kan användas för att betala köpesumman för gården och köpa ytterligare lantbrukslösöre inom ett år från startstödsbeslutet. Startstödet ska sökas hos NTM-centralen innan man upprättar det slutliga köpebrevet. Unga jordbrukare Startstöd för unga jordbrukare beviljas den som fortsätter med gården, om jordbrukaren är under 41 år och börjar bedriva jordbruk för första gången. Jordbrukaren kan ha förvärvat ägor tidigare, om företagarinkomsten från dem understiger euro. Om makar tillsammans fortsätter bedriva jordbruk, måste båda två uppfylla ålderskravet. Yrkeskunskap Den som tar över gården borde ha jordbruksutbildning, dvs. åtminstone yrkesutbildning på andra stadiet i naturbruk. För den som inte har sådan utbildning räcker minst tre års praktisk erfarenhet av jordbruk och 20 studieveckor eller 30 studie poäng, av vilka minst hälften ska vara studier i ekonomi. Den praktiska erfarenheten kan bestå av arbete på gården under veckoslut och semestertider efter grundskolan. 6

7 Man måste inte uppfylla kravet på yrkeskunskap då man ansöker om stödet. Sökanden har 36 månader tid att uppfylla kravet efter stödbeslutet. Av makar måste båda två ha tillräcklig erfarenhet av jordbruk och åtminstone den ena ska ha sådan utbildning som krävs. Graden av huvudsyssla och boendet på gården Den sökande kan ha arbete utanför gården, ingen uppmärksamhet fästs vid löneinkomsterna. Enligt villkoren för startstödet behöver man inte heller bo på gården, men enligt föräldrarnas AVSTÖ-villkor måste man bo på ett lämpligt avstånd från gården. När övertagarna är två eller fl era En gård kan också tas över av två eller fl era unga jordbrukare tillsammans, till exempel av syskon. Som yrkeskunskap räcker då att varje övertagare har minst tre års erfarenhet av jordbruk och att minst hälften av dem har 20 studieveckor eller 30 studiepoäng utbildning. Varje övertagares andel av gården måste uppfylla kravet på företagarinkomst från jordbruk. Dvs. då två bröder fortsätter med gården tillsammans, måste kravet på företagarinkomst från jordbruk uppfyllas dubbelt. Makars företagarinkomst måste dock inte fördubblas då båda makarna fortsätter med jordbruket. Sambor likställs med makar. När ett bolag tar över Startstöd kan också beviljas en gård i bolagsform. I ett aktiebolag måste det bestämmande infl ytandet och majoriteten av aktierna innehas av personer som uppfyller villkoren. I ett öppet bolag måste majoriteten av bolagsmännen och i ett kommanditbolag måste majoriteten av de ansvariga bolagsmännen uppfylla stödvillkoren. Räntestödslån beviljas dock inte för köp av aktier eller bolagsandelar. Understödet kan beviljas till fullt belopp till bolag. Den unga jordbrukarens gård Gården kan bestå av en eller fl era registerlägen heter eller delar av sådana. Till en gård ska i allmänhet höra åtminstone åker och de produktionsbyggnader som behövs. Skogen och bostadsbyggnaderna på gården måste inte överlåtas till övertagaren på grund av kraven på startstöd, men med tanke på gårdens verksamhet har de i allmänhet väsentlig betydelse. Produktionen på en gård kan bestå av många inriktningar. Med jordbruk avses utöver traditionellt åkerbruk och traditionell boskapsskötsel också växthusproduktion och annan trädgårdsodling, pälsdjursuppfödning, hästuppfödning, biodling, renskötsel och annan motsvarande produktion eller djuruppfödning. 7

8 Gården ska vara lönsam Det viktigaste kravet som ställs på gården är att verksamheten på den är lönsam och att likviditeten är i skick. Det fi nns inga gränser för gårdens storlek. Den kan vara hur liten som helst, till och med jämförbar med en bostadstomt med produktionsmedel, om produktionen inte kräver åkermark. Å andra sidan kan gården vara hur stor som helst, och den kan också ha avlönad arbetskraft. Lönsamheten mäts med kalkyler som bifogas affärsplanen, den vanligaste är LIKWI-kalkylen som upprättas av en rådgivare från det lokala lantbrukssällskapet ProAgria. Utvärderingen av gårdens lönsamhet baserar sig på den företagarinkomst som fås från jordbruket. För att den som tar över gården kan beviljas startstöd till fullo måste övertagarens företagarinkomst från jordbruket utgöra minst euro. Den företagarinkomst som behövs för det nedsatta startstödet måste för jordbrukets del utgöra minst euro. Företagarinkomsten räknas ut genom att från jordbruksinkomsterna dra av rörliga och fasta kostnader, avskrivningar och räntor på skulder. Av understöden kan investeringsstöd och startstöd för unga jordbrukare betraktas som inkomster. Kravet på storleken på företagarinkomsten ska dock uppfyllas också utan understöden. Avskrivningarna räknas ut genom att som avskrivningsgrund för byggnader och täckdiken använda nuvärdet och för lösöre dess gängse värde. Avskrivningsprocenterna är: byggnader 4 % maskiner och redskap 10 % täckdiken 3 %. Avskrivningarna räknas alltså på ett annat sätt än i beskattningen. Tilläggstid för lönsamheten Gårdens företagarinkomst måste dock inte vara i skick genast vid överlåtelsetidpunkten. Om den ser ut att inte uppfylla kriterierna, kan man få tilläggstid för att uppfylla den. Övertagaren kan i affärsplanen förklara hur den under tre kalenderår efter stödbeslutet kommer att öka gårdens intäkter från jordbruk. Då åtgärderna har utförts enligt planen och de rapporterats till NTM-centralen, är kravet uppfyllt. Arrendegård En ung jordbrukare kan få startstöd också för att börja bruka en gård genom att arrendera den i sitt namn. Det lönar sig att avtala om en tillräckligt lång arrendetid så att grunden för lönsamhets- och likviditetskalkylerna bibehålls. Föräldrarna beviljas inte AVSTÖ-pension vid arrende. Etablering Ett jordbruk anses ha blivit etablerat när sökanden med stöd av ett köpebrev, gåvobrev, en annan överlåtelsehandling eller ett arrendekontrakt kommit i besittning av en gård eller en del av en gård på vilken den årliga företagarinkomsten från jordbruket enligt affärsplanen är minst euro. 8

9 Stegvis generationsväxling Om föräldrarna inte har nått pensionsåldern, eller om det annars inte ännu är aktuellt att överlåta hela gården, kan ett stegvist ägarbyte vara ett lämpligt sätt att överlåta gården till övertagaren. Startstödet kan utnyttjas till fullo redan i det här skedet, om förutsättningarna för startstöd annars uppfylls. Vid stegvis generationsväxling lönar det sig att beakta att: övertagaren får en så stor del av gården att kravet på företagarinkomst uppfylls företagarinkomsten måste uppfyllas inom tre kalenderår t.ex. genom att överlåta resten av gården gården bildar en beskattningssammanslutning som består av föräldrarna och övertagaren där inkomsterna fördelas enligt innehav och arbetsinsats föräldrarna får AVSTÖ-pension först då hela gården överlåtits, å andra sidan bibehålls pensionsrätten också vid ett stegvist ägarbyte. Startstödets belopp och villkor Startstödet består av understöd och räntestödslån. Startstöd till fullt belopp Startstödet kan beviljas till fullt belopp, om sökandens företagarinkomst från jordbruket uppgår till minst euro. I startstöd kan beviljas: understöd euro räntestödet för räntestödslån är euro, och det betalas i högst fem år för den andel som är överlåtelseskattefri kan man använda euro räntestödslån för högst 80 % av köpesumman och värdet av lösöre som förvärvats under det första året, dock högst euro. Då räntestödslån beviljas för anskaffningen av en fastighet, ger den också frihet från överlåtelseskatt. Om värdet av skattefriheten överstiger euro, dras den överskridande delen av från räntestödet. Om köpesummans andel i ett köp är till exempel euro och överlåtelseskatten skulle vara euro, ska av räntestödet dras av euro. Nedsatt startstöd Startstödet kan beviljas till nedsatt belopp, om sökandens företagarinkomst från lantbruket uppgår till minst euro. Startstödets belopp är: understöd euro räntestödet för räntestödslån är euro, och det betalas i högst fem år för den andel som är överlåtelseskattefri kan man använda euro räntestödslån för högst 80 % av köpesumman och värdet av lösöre som förvärvats under det första året, dock högst euro. 9

10 Räntestödslån Räntestödslånet kan beviljas för att betala den köpe summa som betalas kontant till den del som köpesumman gäller: en lantbruksfastighet och en bostadsbyggnad maskiner, redskap och husdjur en skogsfastighet och andra skogstillgångar. Stödrättigheternas andel av köpesumman kan inte omfattas av lånet. Dessutom kan räntestödslånet inom maximibeloppet också beviljas för anskaffningar av lantbrukslösöre under det första året. Om det fi nns planer på att anskaffa maskiner eller husdjur inom ett år efter stödbeslutet, måste man göra en utredning över det lösöre som man kommer att skaffa och foga den till ansökan om startstöd. Lån kan beviljas för högst 80 % av kostnaderna. Då en gård ges som gåva, kan lån beviljas för förvärv av lösöre. Lågräntelån som överförs De lån med låg ränta som beviljats föräldrarna kan vid köpet överföras till övertagaren. Det nya räntestödslånet kan dock inte riktas till samma objekt som ett överfört lågräntelån. Till exempel ska en produktionsbyggnads andel dras av den del av köpe summan som lån tas för, om den omfattas av ett lågräntelån. Lån kan därmed beviljas för andelen på 80 % av den återstående köpesumman. Lånevillkor Räntestödet för räntestödslånet utgör 3 procentenheter och låntagaren ska betala minst en procent i ränta. Räntestöd betalas i högst fem års tid. Den totala låneräntan och lånetiden, liksom de säkerheter som behövs ska förhandlas fram mellan låntagaren och banken. Lånet kan inte få statsborgen. Räntestödslån och understöd kan tas ut efter det att de slutliga köpen har gjorts och NTM-centralen har fått ett meddelande om att jordbruket har etab lerats. Lånet kan tas ut i en eller två delar. 10

11 Den första delen måste tas ut inom ett år från stödbeslutet och den andra inom 1 år och 5 månader. Lånet kan tas ut, trots att det beviljats tilläggstid för att skaffa den yrkeskunskap eller företagarinkomst som krävs. Då lånet tas ut måste den totala belåningsbara köpesumman betalas till säljarna. För att kunna ta ut lånet måste man ansöka om uttagstillstånd från NTM-centralen. NTM-centralen måste få verifi - katen över betalningen av köpesumman inom en månad från uttaget av lånet. Den låneandel som beviljats för anskaffning av lösöre under etableringsåret kan lyftas på basis av kvitton. Understöd Understödet kan användas enligt eget val, man måste inte reda ut hur man använt det. Men det lönar sig att komma ihåg att understödet är skattepliktig inkomst av jordbruk. Understödet betalas ut i två delar. Den första delbetalningen sker i slutet av mars eller oktober efter det att stödbeslutet fattats eller etableringen skett, om den söks minst två månader före den utsatta dagen. Den andra delbetalningen betalas ett år efter det. Ansökan om och beviljande av stöd Startstöd ansöks med blankett Man kan ansöka om startstöd fortlöpande. Ansökningarna behandlas dock av NTM-centralerna endast efter bestämda stödperioder, dvs.: Till ansökan ska fogas ett utkast till överlåtelsehandling för gården, bankens kreditlöfte och en affärsplan med lönsamhets- och likviditetskalkyler samt skatteuppgifter om gården och sökanden. Den lokala NTM-centralen avgör ansökan. Elektronisk ansökan Landsbygdsverket rekommenderar att ansökan inleds med Hyrrä-tjänsten. Syftet är att göra processen för ansökningar om startstöd och investeringsstöd elektronisk så långt som det är möjligt. De bilagor som nämns ovan ska bifogas i Hyrrätjänsten i elektronisk form. De kan skannas eller annars bifogas i tjänsten. Med Hyrrä kan sökanden själv följa upp hur en ansökan behandlas vid NTM-centralen. Ansökningarnas urvalsförfarande Trots att en ansökan uppfyller alla krav som nämns ovan, poängsätts ansökningarna ytterligare enligt vissa kriterier. De är: 1. Ekonomiska förutsättningar för gårdens företagsverksamhet (40%) 2. Gårdens produktionsförutsättningar (30 %) 3. Gårdens utvecklingsåtgärder och möjligheter (30 %) Varje objekt kan ge 0 3 poäng, och sammanlagt borde poängen med de vikter som angetts inom parenteserna uppgå till minst 1,

12 12

13 Finansieringslösningarna på Bondas Då man planerade generationsväxlingen på Bondas, konstaterade man att övertagaren har goda möjligheter att få fullt startstöd för att fortsätta bruka gården, eftersom företagarinkomsten från jordbruket enligt kalkylerna är klart större än euro. Som köpesumma för gården hade man avtalat euro. Av köpesumman hänför sig euro till stödrättigheterna som räntestödslån inte beviljas för. Räntestödslånet skulle på så sätt bestå av 80 % av den del av köpesumman som kan få lån, dvs euro. Men eftersom det var möjligt att få upp till euro i räntestödslån, beslöt den som upprättade stödansökan att upprätta en utredning över lösöreanskaffningarna under etableringsåret: Anskaffningarna utreddes på följande sätt: byte av traktor, mellanskillnad kvigor 16 st. för att utvidga ladugården totalt För anskaffningen av lösöre kunde man i räntestödslån få 80 % av kostnaderna, dvs euro. Sammanlagt ansöks alltså euro i räntestödslån. Det belopp som återstår att fi nansiera på något annat sätt är euro. Övertagarna planerar betala euro av den här delen ur egna tillgångar. Det räntestöd som beviljas räntestödslånet uppgår till högst euro. Av det måste man dock dra av från värdet av den överlåtelseskattefria delen den andel som överstiger euro. Fastighetens andel av köpesumman uppgår till euro, dvs. värdet på skattefriheten är euro. För räntestödslånet återstår därmed något mer än euro att använda som räntestöd. Om ränte utvecklingen är återhållsam, räcker stödet då för lånet för hela femårsperioden. Understödet uppgår till euro. För det här beloppet fann övertagarna genast många användningsändamål.. 13

14 Beskattningen av generationsväxlingen Red ut skattepåföljderna Skatteplaneringen är en väsentlig del av ekonomiplaneringen på gården och dess betydelse är extra viktig vid generationsväxlingen. Överlåtelsen av egendomen i övertagarens namn leder alltid till skattepåföljder. Det lönar sig att reda ut dem innan den slutliga överlåtelsehandlingen upprättas. På beskattningen inverkar överlåtelsesättet: överlåts egendomen till övertagaren med ett köp, ges den som gåva eller är gården ett arv? Då man diskuterar köpet spelar köpesummans storlek en viktig roll. Målet är att ägaren byts ut under det gamla lantbrukarparets livstid, då det är enklast att slipa villkoren för köpet. Skattepåföljderna gäller både överlåtaren och övertagaren. De viktigaste skattefrågor som måste redas ut är: gåvobeskattningen inkomstbeskattningen beskattningen av överlåtelsevinsten överlåtelseskatten mervärdesskatten skogsbeskattningen. 14

15 1. Gåvobeskattningen Gåvoskatt måste betalas, om gården ges som gåva till övertagaren eller om den säljs genom ett köp av gåvokaraktär. Ett köp anses vara av gåvokaraktär, om det vederlag som antecknats i köpebrevet utgör högst 75 % av egendomens gängse värde. En god utgångspunkt då man planerar köpesumman för gården är att reda ut gårdens gängse värde i gåvobeskattningen. Skatteförvaltningen har upprättat riksomfattande anvisningar för beräkningen av gängse värde på tillgångar, men den skattskyldiga kan också vid behov påverka värdena själv. Det gängse värdet på åkermark och skogsmark i arvs- och gåvobeskattningen har fastställts landskapsvis och delvis enligt ekonomiska regioner. Kommunvis prisinformation och övriga principer om hur det gängse värdet fastställs fi nns på skatteförvaltningens nätsidor på adressen Det exaktaste beskedet som också binder skattemyndigheterna får man genom att be skattebyrån om ett skriftligt förhandsavgörande om grunderna för gåvoskatten och den eventuella gåvoskatten med den köpesumma som planerats. Ett förhandsavgörande kostar 380 euro och det gäller i regel ett halvt år. Köparen eller säljaren kan anhålla om det. Besittningsrättsförbehåll Från värdet på den egendom som överlåts ska dras av värdet av de förbehåll till markområden, tomter o.dyl. som säljarna ska ha. Om säljarna förbehåller sig tidsbestämd besittningsrätt till skogen, räknas värdet på besittningsrätten i regel på basis av skogens gängse värde så att det årliga värdet är 5 % av gängse värdet och det totala värdet fås genom att multiplicera det årliga värdet med en kapitaliseringskoeffi cient som baserar sig på åldern. Vid tidsbestämda förbehåll kapitaliseras det årliga värdet enligt överlåtelsetidpunkten genom en diskonteringsmetod. Ett livstida förbehåll av besittningsrätten till gårdens hela skogsmark är en ganska tvivelaktig lösning, för den förhindrar övertagaren att använda skogen under en tid som ofta är lång. I regel lönar det här sig inte enbart för att minska gåvoskatten, eftersom gåvoskattelättnaderna är avsevärda. Förbehållet av besittningsrätten leder till att skogen inte omfattas av lättnaderna i 55 i lagen om skatt på arv och gåva. Säljarna kan också förbehålla sig avverkningsrätt till den kubikmetervolym de önskar, t.ex. till 500 m3. I köpebrevet kan man avtala att säljarna avverkar träden inom de närmaste åren. Värdet på de förbehållna kubikmetrarna ska värderas i enlighet med det allmänna genomsnittliga rotpriset. Besittningsrättsförbehåll till en bostadsbyggnad till förmån för säljarna medför dock enligt HFD:s tolkning inte att man går miste om gåvoskattelättnaden (HFD:2011:60). Boenderätten minskar i regel det gängse värdet på den egendom som övergår till övertagaren. Som årligt värde på boenderätten används i regel 5 % av bostadens gängse värde. Bostadens kapitalvärde beräknas genom att multiplicera det årliga värdet med en koeffi cient enligt överlåtarnas ålder. Om boenderätten också inkluderar värme och el, betraktas värdet av boenderätten i regel som ersättning som övertagaren betalar och som läggs till köpesumman. Som årligt värde på besittningsrättsförbehåll till semesterstugor betraktas 3 % av deras gängse värde. Gåvoskattelättnader Bestämmelser om lättnader i gåvoskatten för lantgårdar och företag fi nns i 55 och 56 i arvs- och gåvoskattelagen (ArvSkL). Gåvoskattelättnaden kan utnyttjas då företagsverksamheten fortsätter. Lättnaderna medför att man undviker gåvoskatt, om det vederlag som antecknats i köpebrevet överstiger 50 % av gårdens gängse värde. Till vederlaget räknas utöver penningbetalningen de skulder som överförs och ska återbetalas och en eventuell sytning som värderas på det sätt som nämnts ovan. 15

16 Om gåvoskatt ska betalas, beräknas skatten i enlighet med lättnadsprinciperna. Den formel som används kan dock verka en aning komplicerad. Som grund för arvs- och gåvobeskattningen används ett belopp som utgör 40 % av beloppet enligt lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (1142/2005). Lättnaden omfattar alla gårdens tillgångar med undantag av bostadsbyggnadens tomt. Värdet enligt värderingslagen är bestäms så här: värdet på skog bestäms som den årligen kommun vist fastställda hektaravkastningen multiplicerad med talet 10 som värdet av jordbruksmark och dess växtbestånd bestäms på motsvarande sätt markens årligen fastställda genomsnittliga hektaravkastning multiplicerad med talet 7. Till värdet av jordbruksmarken läggs vid behov ett täckdikningstillägg som i beskattningen för 2015 är 357,26 euro per hektar. Stödrättigheten ingår i värdet på jordbruksmarken. värdet av produktionsbyggnader är byggnadernas oavskrivna utgiftsrest maskiner och redskap värderas också enligt utgiftsresten, dock inte ett belopp som överstiger det gängse värdet värdet på bostadsbyggnaden är återanskaffningsvärdet minskat med åldersavdrag (1,25 % för träbyggnader och 1 % för stenbyggnader per år), dvs. i praktiken beskattningsvärdet. byggplatser för produktionsbyggnader: fyrfaldigt värde jämfört med motsvarande jordbruksmark värdet på boskap enligt Jord- och skogsbruksministeriets förordning 503/2012 övriga tillgångar: gängse värde, dvs. egendomens sannolika överlåtelsepris. Då en gård ges som gåva, är värdet på den beskattningsbara gåvan med lättnaderna 40 % av det värde på gården som räknats ut på ovan nämnt sätt. I en överlåtelse mot vederlag räknas gåvans belopp som en relativ andel av det ovan nämnda värdet enligt förhållandet mellan köpesumman och det gängse värdet. Exempel: gårdens gängse värde är euro och som köpesumma avtalades euro. Enligt värderingslagen är värdet på gårdens tillgångar euro. I så fall: är gåvans andel av gårdens gängse värde 60 % och köpesummans andel 40 % enligt lättnaden i 55 är 40 % av värdet enligt värderingslagen euro gåvans andel (60 %) av det föregående är euro, dvs. gåvoskattens belopp räknas på det här beloppet gåvoskatten blir euro (2016), om överlåtelsen sker mellan nära släktingar och antalet överlåtare och mottagare är ett. Enligt 56 i ArvSkL kan man få räntefri betalningstid upp till tio år för betalningen av gåvoskatten. De årliga betalningarna måste dock uppgå till minst 850 euro. 16

17 Förutsättningarna för gåvoskattelättnaden Gåvoskattelättnaden kan beviljas då företagsverksamheten fortsätter. Övertagaren behöver inte vara släkt med överlåtaren. Lättnaden tillämpas utöver på lantgårdar också på annan företagsverksamhet, men inte på överlåtelser av enbart skogslägenheter. Enligt rättspraxis kan åkermarkens andel vara relativt liten (HFD 2010:56). En förutsättning för lättnaden är att övertagaren fortsätter att odla gården i eget namn. Om säljarna har arrenderat ut gårdens åkrar till någon utomstående före generationsväxlingen, kan lättnaden ändå beviljas, om övertagaren börjar odla åkermarken själv efter ägarbytet. Övertagaren behöver nödvändigtvis inte själv delta i allt arbete på gården eller bo på den. Lättnaden kan därmed också beviljas den som har lantbruk som bisyssla. Lättnaden tillämpas också på överlåtelse av en del av gården, om tillräckligt med åkermark följer med i överlåtelsen. Lättnaden i arvs- och gåvoskatten ska alltid sökas skriftligt. Det här kan ske i samband med arvseller gåvoskattedeklarationen, dock senast innan beskattningen verkställs. Lättnaden kan sökas också då köpesumman är större än 50 % av gängse värde. Då måste man inte betala gåvoskatt, men överlåtelsen har ändå gåvokaraktär, dvs. upp till 75 % av gängse värde. Gåvoskattedeklarationen ska lämnas in inom tre månader från det att man tagit emot gåvan. Trots att man i ansökan om förhandsavgörande om gåvo skatten har bett att lättnaderna ska beaktas, måste man ansöka separat om lättnader i gåvoskattedeklarationen. Lättnaden binder också mottagaren, för företagsverksamheten måste fortsätta i minst fem år från det att gåvobeskattningen verkställts. Under den här tiden får man sälja högst hälften av gården, annars blir man skyldig att för lättnaden betala skatt som är förhöjd med 20 %. 17

18 Sammanslagning av överlåtelser Skattemyndigheterna sammanslår gåvoskattekalkylerna för separata överlåtelser då egendom överlåts till övertagaren genom fl era överlåtelser som gäller samma gårdsbruksenhet. Sammanslagningen sker trots att en del överlåts till gängse värde och endast en del som gåva eller köp av gåvokaraktär. Om övertagaren får t.ex. fast egendom genom ett köpebrev av gåvokaraktär och lösöre med ett gåvobrev, räknar skattemyndigheterna ihop vederlaget och den förmögenhet övertagaren fått. Detsamma gäller då en skogslägenhet överlåts genom köp och övriga lägenheter ges som gåva (HFD:2014:155). Därför måste man noga bedöma förhållandet mellan vederlaget och förmögenheten, om man vill undvika gåvoskatt med ett vederlag som är en aning större än 50 % av egendomens gängse värde. Det är därför motiverat att be skattemyndigheterna om ett förhandsavgörande. Utöver gåvobeskattningen gäller sammanslagningen också inkomstbeskattning och överlåtelsebeskattning. Ren gåva Det är fråga om en ren gåva, då det inte fi nns något som helst vederlag vid överlåtelsen, inte ens en betalningsskyldighet för t.ex. värme och el i bostaden. I så fall avviker skattebehandlingen en aning från köp av gåvokaraktär. Gåvobeskattningen avviker inte från beskattningen av köp av gåvokaraktär. Beskattningen bestäms enligt gängse värde och gåvotagaren kan ut nyttja samma lättnader som vid köp av gåvokaraktär. Överlåtelsen är dock skatteneutral i inkomstbeskattningen. Säljarna får inga skattepåföljder för överlåtelsen, t.ex. för överlåtelser av djur, lager, stödrättigheter o.dyl. Övertagaren kan inte heller dra av värdet av dem i sin inkomstbeskattning. Övertagaren fortsätter att göra avskrivningar från säljarnas oavskrivna anskaffningsutgifter. Oupplösta utjämningsreserveringar intäktsförs dock för säljarna i gåvoårets beskattning. I ett fall med ren gåva kan överlåtaren avgränsa gåvotagarens makes giftorätt så att den inte gäller den egendom som ges som gåva och avkastningen på den. 18

19 2. Beskattningen av överlåtelsevinsten Den som säljer gården kan bli tvungen att betala skatt enligt inkomstskattelagen (ISkL) på vinsten för överlåtelse av fast egendom. I regel är dock generationsväxlingsöverlåtelser skattefria. Man måste nämligen inte betala skatt, om följande villkor uppfylls: man har ägt gården över 10 år, till den här tiden räknas också den föregående ägarens ägotid, om man fått gården som gåva eller arv gården säljs till ens egna barn eller barnbarn, egen syster, bror eller halvsyster eller halvbror och dess make säljaren har bedrivit jord- eller skogsbruk på gården. försäljningen av bostadsbyggnaden med tomt är skattefri, om säljarna efter att de fyllt 18 år har bott i den minst två år under sin ägotid. Som fast egendom räknas också elanslutningar och andra dylika anslutningar samt andelar i samfällda skogar. Skattefriheten påverkas inte av att det på fastigheten kan ha uppförts nya byggnader under de senaste 10 åren. Enligt avgörandet HFD:2010:929 har överlåtaren inte behövt odla åkermarken själv omedelbart före överlåtelsen, om överlåtaren i något skede bedrivit jordbruk. Den som köper gården måste inte själv fortsätta att bedriva jord- eller skogsbruk, men den kan inte sälja gården utan skattepåföljder innan fem år förfl utit. I annat fall kommer den lättnad som säljaren fått att medräknas i beloppet av den skattepliktiga överlåtelsevinsten. Beskattningen sker registerlägenhetsvis. Om gården förvärvat tillskottsmark under de senaste tio åren, uppkommer av det eventuellt en överlåtelsevinst som är beskattningsbar. Det här kan ske också vid köp av gåvokaraktär, trots att en egentlig överlåtelsevinst inte verkar uppkomma, för från anskaffningsutgiften för tillskottsmarken kan man dra av endast den andel av gängse värdet som motsvarar vederlaget. Om den andel som betalas i pengar är t.ex. 30 % av gårdens gängse värde, kan man från anskaffningsutgiften för tillskottsmarken dra av endast 30 %. Dessutom intäktsförs värdet av de stödrättigheter som ansluter sig till åkermarken i överlåtarens inkomstbeskattning. Då en delägare i ett dödsbo säljer jord- eller skogstillgångar t.ex. till en nära släkting, tillämpas på överlåtelsen skattefrihet för överlåtelsevinst, om jordbruks- eller skogsfastigheten före överlåtelsen delas i kvotdelar mellan dödsbodelägarna. Skattefriheten tillämpas inte på överlåtelse av enbart andelen i dödsboet. 19

20 3. Den övring inkomstbeskattningen Då man planerar inkomstbeskattningen är ett mål att dela beskattningen under året för gårdsköpet mellan överlåtarna och övertagarna så att man undviker eventuella skattetoppar. De viktigaste faktorerna består av noggranna förberedelser, helst redan under några års tid före gårdsköpet. Övertagaren kan inte i sin inkomstbeskattning dra av andelen åkermark och bostadsbyggnader i eget bruk från köpesumman. Däremot kan övertagaren göra avskrivningar av täckdikens andel. Gårdsstödets andel kan övertagaren dra av som ett engångsavdrag eller som årliga avskrivningar. Av anskaffningsvärdet på skogen kan 60 % dras av som ett skogsavdrag. Skattebehandlingen av lösöre är i regel symmetrisk: det som intäktsförs för säljarna, är avdragsgillt i övertagarnas beskattning. Egendomsdelarnas gängse värden utgör grunden för inkomstbeskattningen Utgångspunkten för inkomstbeskattningen är egendomsdelarnas gängse värden. Skattemyndigheterna fastställer ett gängse värde för varje egendomsdel och använder samma värde som grund också för inkomstbeskattningen. På basis av den här grunden fördelas köpesumman för gården mellan de olika egendomsdelarna i förhållande till deras gängse värden. Exempel: Om köpesumman för gården är euro och det gängse värdet är euro, ska varje egendomsdels gängse värde multipliceras med 0,25, vilket ger de olika egendomsdelarnas andelar av köpesumman för gården (se också exemplet över Bondas, sidan 27). Därmed har den fördelning av köpesumman på olika delar av egendomen som gjorts i köpebrevet nödvändigtvis ingen betydelse med tanke på skatte myndigheternas avgörande. Också då köpesumman för gården överstiger skattemyndigheternas gängse värde, fördelas köpesumman mellan egendomsdelarna i förhållande till deras gängse värden. På basis av den här fördelningen bestäms vilka värden som intäktsförs i säljarens beskattning och vilka värden köparen kan dra av i sin beskattning. Exempel: Om köpesumman för gården är euro och skattemyndigheternas gängse värde är euro, börjar övertagaren göra avskrivningar av byggnader från ett värde som är 20 % högre än byggnadernas gängse värde. Ett specialfall är det fråga om då köpesumman för gården är mindre än skattemyndigheternas gängse värde utan att det är fråga om en över låtelse av gåvokaraktär. Köpesumman utgör då % av gårdens gängse värde. Också i sådana fall fördelas köpesumman mellan de olika egendomsdelarna i förhållande till deras gängse värden. Andelarna av köpesumman intäktsförs som sådana i säljarens beskattning och köparen gör motsvarande avdrag. De poster som intäktsförs för säljaren av avskrivningsbara egendomsdelar kan dock vara mindre än deras utgiftsrester. I det här fallet kan säljaren i sin beskattning göra ett extra avdrag som är lika stort som den här skillnaden. Vid köp av gåvokaraktär beskattas säljaren och köparen i regel så man till den andel av köpesumman som räknats ut på ovan nämnda sätt också lägger till värdet av gåvan på det sätt som beskrivs nedan. 20

21 Inkomstbeskattning enligt egendomsdelar Stödrättigheter Stödrättigheterna överförs med åkermarken till övertagaren, och det måste nämnas i köpebrevet. Köpesumman för stödrättigheterna intäktsförs inte för säljarna, om förutsättningarna för överlåtelseskattefriheten uppfylls. Övertagaren kommer för sin del att få dra av andelen av köpesumman och dessutom vid köp av gåvokaraktär ytterligare gåvans andel av stödrättighetens gängse värde. Avdraget kan dock högst uppgå till 30 % av åkermarkens andel av köpesumman. Beskattningen är inte helt symmetrisk: köparen får ett avdrag, men säljarna får ingen skattepliktig inkomst. Köparen kan också dra av värdet av stödrättigheterna som årliga avskrivningar, högst 10 % per år av utgiftsresten. Om övertagaren väljer avskrivningar, räknas den oavskrivna utgiftsresten av gårdsstödet med bland jordbrukets nettotillgångar. Men t.ex. då ägotiden för den tillskottsmark som överlåtarna köpt är kortare än 10 år, intäktsförs en motsvarande andel av värdet på stödrättigheterna i säljarnas inkomstbeskattning. Som gängse värde på stödrättigheter fastställer skattemyndigheterna ett belopp som motsvarar basstödet för ett år, om den skattskyldiga inte lägger fram ett annat värde. Oftast lönar det sig att föreslå att årsinkomsten ska kapitaliseras på basis av utfallet för några år, med en lämplig räntesats. Täckdiken Det gängse värdet på täckdiken består i princip av skillnaden mellan gängse värde på otäckdikad och täckdikad åkermark. I regel fastställs värdet till 500 /ha, om man inte lägger fram ett annat värde. Täckdikningens andel av köpesumman fastställs på samma sätt som de övriga egendomsdelarnas andelar. Till den summa som räknats ut på det här sättet läggs till gåvans andel av utgiftsresten för täckdiken (se exemplet om produktionsbyggnader). Produktionsbyggnader Som gängse värde av produktionsbyggnader anses i regel byggnadernas oavskrivna utgiftsrest. Om gården har investerat i byggnader under de senaste åren, kan skattemyndigheterna lägga till upplösta utjämningsreserveringar, försäkringsersättningar och understöd med avdrag av årliga avskrivningar. De här granskas inte längre för mer än tre år bakåt. I samband med en generationsväxling kan man föreslå att det gängse värdet på produktionsbyggnader ska höjas, åtminstone då en väsentlig del av byggnadernas värde har avskrivits t.ex. genom att använda reserveringar för mer än tre år sedan, och då deras gängse värde är klart större än utgiftsresten. En förhöjning kan kräva en opartisk värdering av byggnaderna för att skattemyndigheterna ska godkänna den. Vid köp av gåvokaraktär beräknas övertagarens avskrivningsgrund genom att en del av köpesumman hänförs till byggnaderna på basis av deras gängse värde. Till den andel av köpesumman som beräknats på det här sättet läggs ytterligare gåvans andel av byggnadernas oavskrivna utgiftsrest. Exempel: Om köpesumman för gården är euro och gängse värdet är euro, utgör vederlaget 40 % av det gängse värdet. Om byggnadernas gängse värde i det här fallet är euro och utgiftsresten euro, räknas byggnadernas värde ut med formeln: 40 % x euro + 60 % x euro, dvs. sammanlagt euro. Övertagaren kan göra avskrivningar från det här värdet som alltså är större än utgiftsresten för byggnaderna. Säljaren får inga skattepåföljder för försäljningen av produktionsbyggnader, om överlåtelsen annars uppfyller villkoren för befrielse från skatt på överlåtelsevinst. 21

22 Skog Den som köper skogsmark får ett skogsavdrag som uppgår till 60 % av den del av köpesumman som hänför sig till skogen jämte kostnader. Det årliga avdraget uppgår till högst 60 % av virkesförsäljningsintäkterna, dock till minst euro. Om gården ges som gåva, kan övertagaren dra nytta av överlåtarens outnyttjade skogsavdrag. Vid köp av gåvokaraktär får köparen utöver det skogsavdrag som bestäms på basis av köpesumman dessutom gåvans andel av säljarens outnyttjade avdrag. 22

23 Boskap Gängse värde på boskap fastställs enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning om ersättning för skador på djur (503/2012). Boskapens andel av köpesumman för gården intäktsförs direkt i säljarens beskattning. Vid köp av gåvokaraktär läggs till andelen av köpesumman gåvans andel av boskapens gängse värde. Köparen får göra ett motsvarande avdrag i sin beskattning. Köparen kan periodisera det gängse värde som fastställts för djur på tre år i sin beskattning, säljaren kan göra en motsvarande periodisering endast på boskapens andel av köpesumman. Exempel på gängse värden på boskap: Hästar över 1 år Hästar under 1 år Ponnyer Nötkreatur Tjurar över 2 år Tjurar 1-2 år 640 Kor och kvigor 760 Dikor 760 Kvigor för slakt 570 Kvigor 1 2 år 590 Kalvar under 1 år 170 Svin Galtar Suggor Övriga svin över 2 mån. Slaktsvin över 2 mån. Smågrisar under 2 mån. 540 Ð 300 Ð 185 Ð 80 Ð 40 Ð Får och getter Tackor för avel 431 Slaktfår 105 Baggar för avel 556 Lamm för avel 350 Mjölkgetter 312 Getabockar för avel 375 Killingar för avel 183 Renar Vajor för avel 676 Slaktvajor 225 Sarvar för avel 483 Slaktsarvar 322 Fjäderfä Värphöns 2,50 Kycklingar 3,40 Broilrar 0,70 Kalkoner 7,50 Övriga fjäderfän 2,50 23

24 Maskiner och redskap Som gängse värde på maskiner och redskap betraktas i regel deras andel av utgiftsresten. Till värdet kan dock läggas till en eventuell upplösning av utjämningsreserveringar samt understöd och försäkringsersättningar som erhållits för tre år med avdrag av årliga avskrivningar. Skattemyndigheterna hänför en del av köpesumman för gården till maskiner och redskap i förhållande till deras gängse värden. Vid köp av gåvokaraktär läggs till beloppet gåvans andel av maskinernas gängse värde. Det värde som beräknats på det här sättet intäktsförs i säljarens beskattning. Säljaren kan dock från beloppet dra av maskinernas utgiftsrest, dvs. endast den andel som överstiger utgiftsresten utgör inkomst för säljaren. Det värde som fastställts för köparen på det här sättet är en avdragbar utgift. Köparen kan alltså vid köp av gåvokaraktär börja göra avdrag från det gängse värde som skattemyndigheterna fastställt. Värdet på lager Om gården har avsevärda lager med produkter och förnödenheter som vid gårdsköpet övergår på övertagaren, kan köpesumman hänföras också till de här andelarna. Värdet på lager fastställs i regel till ca 80 % av producent- eller anskaffningspriserna. Lagrens andel av köpesumman för gården utgör intäkter för säljarna och utgifter för övertagarna. Vid köp av gåvokaraktär läggs till försäljningsvärdet gåvans andel av lagrens gängse värde. I regel är lagren dock rätt små vid den tidpunkt då gårdsköp sker, och en större uppmärksamhet fästs därför inte vid dem. Avskrivningar och reserveringar Avskrivningarna görs av den part som vid slutet av året äger de avskrivningsbara objekten, dvs. produktionsbyggnader, täckdiken och broar samt maskiner och redskap. Därför kan ett köp som sker alldeles i slutet av året för säljaren leda till ett ofördelaktigt resultat. Säljaren kan då inte längre göra avskrivningar av fast egendom på det gamla årets sida. Också för maskiner och redskap kan man göra avskrivningar endast om köpesumman inte ens delvis betalas med lån som överförs, utan hela köpesumman betalas på nästa års sida då också ägandet och besittningen övergår. Säljarnas oupplösta utjämningsreserveringar intäktsförs i beskattningen för året för köpet. De kan inte överlåtas till övertagaren. De utjämningsreserveringar som upplösts för maskiner och byggnader före generationsväxlingen, främst under de tre föregående åren, beaktas i inkomstbeskattningen i enlighet med det som sagts i respektive avsnitt ovan. Däremot beaktas reserver som upplösts för täckdiken och broar inte, om villkoren för befrielse från skatt på överlåtelsevinsten uppfylls. Låneräntor Räntor på lån som lyfts för att betala köpesumman för gården och övriga lånekostnader är avdragsgilla enligt lånets syfte. Den del av lånekostnaderna som gäller produktionsbyggnader, åkermark och lösöre dras av med blankett 2. Den del som gäller skog dras på motsvarande sätt av från kapitalinkomsterna. Låneräntor som hänför sig till bostaden kan dras av från kapitalinkomsterna eller, om sådana inte fi nns, som underskottsgottgörelse från skatten på förvärvsinkomster. 24

25 4. Mervärdesskatt För en överlåtelse av en gård eller en kvotdel av en gård betalas inte mervärdesskatt då verksamheten fortsätter. Inte heller då lösöre överlåts med ett separat köpebrev till den som fortsätter att bruka gården i samband med etablering påförs mervärdesskatt. Till köpesumman för stödrättigheter ska inte heller läggas mervärdesskatt. Då säljarna överför maskiner och redskap som de hållit kvar till privatbruk, påförs de mervärdesskatt. Överföringen kan också medföra inkomstskattepåföljder, för en maskin värderas till gängse värde vid överlåtelsetidpunkten. Om värdet är större än utgiftsresten, intäktsförs den överskjutande delen i säljarens beskattning. Om en maskin överförs till en annan mervärdesskattepliktig inkomstkälla, t.ex. till maskinentreprenad, uppkommer inga skattepåföljder. 25

26 4. Överlåtelseskatten och kostnaderna för köpet Köparen måste betala överlåtelseskatt för fastighetens lagfart. Skatten uppgår till 4 % av köpesumman för fastigheten, dvs. köpesumman för gården utan lösöre och stödrättigheter. Vid köp av lantbruk kan man dock beakta att bostadens andel av köpesumman är skattefri då den som inte fyllt 40 år förvärvar sin första bostad. Om räntestödslån beviljats för fi nansieringen av köpet, undviker man dock överlåtelseskatten. Köparen kan i sin beskattning dra av överlåtelseskatten, lagfartskostnaderna, köpvittnets arvode och övriga kostnader i anslutning till köpet, men endast till den del de här gäller avdragsgilla objekt. För byggnadernas, lösörets, broarnas och täck dikens andel sker det via utgiftsresten. Av den överlåtelseskatt och andra utgifter som gäller köp av skog läggs 60 % till beloppet av skogsavdraget. På motsvarande sätt dras andelens räntekostnader av från kapitalinkomsterna i enlighet med de allmänna principerna. 26

27 Skattekalkyler för Bondas På Bondas utreddes som grund för skattekalkylen gåvobeskattningens gängse värden och värdena enligt värderingslagen. På basis av de här värdena kunde man beräkna både gåvoskattepåföljderna och reda ut inkomstskattefrågorna då man dessutom kände till köpesumman för gården. Bondas gåvoskattevärde och värde enligt värderingslagen Skattemyndigheternas gängse värde, Tillgångarnas värde enl. värderingslagen, Åker öppna diken 5 ha, a täckdika 43 ha, a Stödrättigheter värde a Skog 60 ha, a Impediment 5 ha, a Produktionsbyggnader Byggnadsmark Bostadsbyggnad Tomt Fastigheten totalt Boskap 30 kor á kvigor á kalvar, á Maskiner och redskap utgiftsrest Lager uppskattning Tillgångar totalt Som gängse värde på stödrättigheterna fastställdes beloppet av det basstöd som betalts under några års tid diskonterat på året för köpet. Värdet på stödrättigheterna kan enligt skattemyndigheternas tolkning utgöra högst 30 % av köpesumman för åkermarken. Gårdsstödets värde fastställs inte enligt värderingslagen utan värdet anses ingå i värdet på åkermarken. Det gängse värdet på produktionsbyggnaderna fastställdes högre än den oavskrivna utgiftsresten utifrån en värdering från OP-Fastighetscentralen. 27

28 Köpesumman för gården Det äldre lantbrukarparet på Bondas hade uppskattat att den kontanta köpesumma som räcker för dem är euro. Gåvoskattekalkyler Gängse värde för de tillgångar som överlåts med köpebrevet är alltså euro och vederlagets belopp euro. Beloppet av det vederlag som avtalas i köpebrevet är därmed 19,4 procent av tillgångarnas gängse värde och gåvans andel är 80,6 procent. I gåvoskattekalkylen beaktas som följande hur lättnaderna enligt 55 och 56 i ArvSkL på verkar gåvoskattens belopp. Gåvoskatten beräknas på ett belopp som utgör 40 % av värdet enligt värderingslagen. Värdet efter lättnaden räknades ut så här: Tillgång Värde enligt värderingslagen, Nedsatt värde (40 %) Åker Skog Produktionsbyggnader Byggnadsmark Bostadsbyggnad Tomt Boskap Maskiner och redskap Lager Totalt Grunden för gåvobeskattningen är alltså euro, vilket är gårdens värde efter lättnaden enligt värderingslagen. Då man ytterligare beaktar att vederlagets andel av köpet är 19,4 procent, är gåvans andel av värdet efter lättnaden 80,6 procent, dvs euro. Eftersom överlåtarna är två, uppkommer två separata gåvor, en från fadern och en från modern. Båda två ger alltså övertagaren en gåva på euro. På basis av gåvoskatteskalan kan man sedan räkna ut att gåvoskatten för både faderns och moderns andel blir euro, dvs. sammanlagt euro (år 2016). Man valde att nöja sig med den här lösningen. Köpesumman borde ha varit mer än 50 % av det gängse värdet på de tillgångar som överlåts för att ingen gåvoskatt alls skulle ha uppkommit. Därför borde köpesumman ha höjts till åtminstone euro, och det betraktades inte som förnuftigt. Därför bestämde man sig för att lämna in en gåvoskattedeklaration till skattebyrån i samband med köpet och samtidigt åberopa lättnaderna i 55 och 56 i ArvSkL. 28