Skrifter tran Stiftelsen Gene fornby 3. Ljus. varme I I. spis. Lena Edblom

Transkript

1 Skrifter tran Stiftelsen Gene fornby 3 Ljus varme I I spis Lena Edblom

2 Skrifter från Stiftelsen Gene fornby 3

3 Stiflelsen Gene fomby Bubgården Donujö ljus. värme och spis Eldning och uppvärmning i j ärn åldershus Sammandrag I Gene fornby m u söder om Örnsköldsvik. Ångernunl:md, upp fbrdes en rekonm uktion av en 40 m Slort Unghw. Förebilden var den undersökra ljmningen efter hus II pi Gennmon. bara en hundratal meter djrifrl n. lämningen darerades riu u c. Kr. Uppbyggnadsarbetet beskrivs i publikarjonen "U nghusci i Gene. err trnkcppigt jj rnlldershus och dess konsrruktic n" av samme förfau are. Under åren komplen eredes byggnaden med rumsinddning och inredning. Arberer och de rolkningar som ligger rill grund for dena beskrivs i publikationen "Stuga och Säre, rum och inredning i ett järn.llde ~h us" av samme forfahue. Här beskriver f'ö rfanartn experimem och f'otsök med d dnin g och uppvärmning unde r åren Härdkom p lexet i byggnadens mirr Utprovas f'or vj rmeh.lllning. ljus och madagning i f'o rhlllande till kraven art erhålla en acceprabd boendemi ljö uta n skadliga rökgaser. U nghuscl nr dirfor bebott under rvi vinlel'v«kor och värdefulla mnresultat visade bland annal arr byggnadens konstruktion har en medvelen ulformning f'or an skapa en rn urnnll och effekriv vj rmehll lningen av besraden. Nyckdord: Gmt10mb]. "lo1i1tn4ktirm, ä"'"jäm4iån.!o!kvtl"dri"ijfij./j"lhus. ij,rrd"i"l. "muji."kr;fj"", IIppvärm ";'11

4 Skrifter från Stiftelsen Gene forn by 2 Ljus, värme och spis Eldning och uppvärmning i järnåldershus av lena Edblom Stiftelsen Gene fornby Ornsköldsvik

5 Fotog~f~r och diagram av Jan Dufv;;a Lay-cur av Lena Edblom ISS:"<l SS4 ISBN c LenaEdblom och 5t'iftd~n ~~ romby Tryckr av UXXXXll Ornsköldsvik 2001

6 Förord Försöken med uppv ärmning och eldning i långhuset kan sägas VU;l, "k ronan pl verket" diet "pricket over i.et" för det rekcnsrrukrion sarbere i Gene: fornb y som hade sin början redan med dc arkeologiska utg rävningarn a på Ge nesmon. Må l u rm ingc:n med rekonstruktionen är både U t tolka och for allmånheten levandegöra dc: arkeologiska lamn ingarn a, men också an reko nstruktionen ska leda till en fun ktionsdu glig bostadsmiljö för både människor och dju r. Sedan dc: arkcologisb utgrävningarn a pi Genesmo n startade for 24 3.r sedan och till dags dato har väld igt många personer varir engagerade i detta arbe te. fö rst i dc arkeologiska urgf.ivnin garna och SCd:lO i up pbyggnade n av järnlidersgården i Gene fornby. Med stor racksamher villjagsärskilt nämna min handledare i.arkeologiska forskarsredier, professor Per H Ramqvise. H3 n har inre bara genom sin stora kunskap om det aktuella arkeo logiska fcrskningsläget utan od a l geno m sina gedigna datakunskaper lotsar mig geno m både teo retiska och prakti ska svårigheter. Uta n hans stöd och uppm untran hade föreliggande rapport aldrig kommir till tryck. Ett ston tack vill jag också rikta till landstinget i Yästernorrlands Län som lämnat Srifielsen ett forskni ngsa nslag som svarat för de fin ansi ella möjligheterna au utarbeta rapporten. Mediakonsult Jan Dufva har i tabellform fon in alla de närmare mätvärden som var I"C' sultatct OlIV boe ndeexpenrneneer i järnåldenhuset i Gene fornby. Han har också överförr tabellerna till de övenkådlig;j. diagram som redovisas i skriften samt tagit alla bildern a under experi me ntet. Jan visade också ett sron mått på tålighet och beslutsamhet när han geno mförde två veckors boende i ett långh us som erbjöd allt an nat än en behagl ig ko mfort. Trors en kall och rökig arbetsmiljö i långhusets provisoriska daracenrral och en lika kall och rökig sovmiljö hörde jag aldrig att han beklagade sig eller visade dlligt humör. T vartom var han oftjo den som VJr lugnast och mest positiv under våra fö rsök att hirra lösningar på fdgorna. Med sin bedrift är han. mig veterligt. den enda som i modern tid under en längre period har upplevt hur känns alt bo i ett treskeppige järnlidershus under den kallaste årstide n. Min forhoppning är art originalet sku lle h.1 kunn.1t erbjud.a honom en banre miljö än vad vårt forsö k till kopia kunde göra. Under våra experi ment. beråkningar och diskussioner kring långhusen ko nstruk tion, uppvärmning och rökproblem har jag tvingats till irrfärder ino m äm neso mråd en som jag inte.alls eller mycket ytligt behärskar: energitekni k. venti lation. byggn.adskonsuuktionoch eldniegsrekmk. Endast rack vare hj;;jp fdn flera perso ner med kompetens inom dessa o mråden har arbetet kunnat ledas framlr och ges en facklig belysning. Ett särskilt rack vill jag rikta till civilingenjö r Arne [ önsson, Mirthögskolan i Härnösand. Våra diskussioner och hans beråkningar har varit mycket betydelse fulla for arbetet. Ett varmt rack också till konstruktör Bo DUNa. WS-ingC'njör Sven-Erik Sedin och ingenjör Gunnar Eriksson for givaode diskussione r. Forograf Lars-Håkan N ilsson. arkeolog Carl Anders Gers rel och an tikvarie Sven No rdsnom har utifrån sina specialkunskape r bidragit med olika idee r och Förslag till lösningar vilket har varir betydelsefull t for arberer. Till alla de frivilliga som ovemanade i 11nghuset under experimentet och bjålpre css med eldning och bevakni ng och till de företag som med gåvor och bid rag giorde detta möjligt riktar vi ett varmt tack. Sludigen har der intresse som allm änheten vi sar för stiftelsens arbete varit en viktig spo rrc' som upp mu R[(4t oss till fonsana experime nt och tester. Tack vare detta gc'nsvar har arberer kännes betydelsefullt och inspirerande. Och viutska vi hitta lösningen pi rökproblemen. Det tar bara lite tid.

7 FORORO 2

8 l Inledning Slifu:be-n Cene fomby biki.1des i mus 1991 mej O rnskoldsviks kommun. Uns.sfYrdsen i Vj slernorr ~ nds Lin. l...1nd slingn i Vasternorrland och Umt! uni ~niln som huvudman. :-':y huvudrnan i stiftelsen bl" 1996 Lansmuseer i Vhlcnortb.nd. Ummusn:1 du:r [udde dj Unsryrdscn. som gt'nom den " y.1 niftdsc bgen blev rcirhind rad att iogi som huvudman i stift C"lKr. Bakgrunden till n iftdscbikiningell var de arkeologisiu und«5öic.ningun...1v en jim1ldcrsg3rdpj. Gmesmon, SjälC'Vadsocken. Undcrsökningu ru bed revsilv.lrkl:ologisic..li insriruno nen, Umd. univc'dk-1 under lren 19n 89. Still dsc n bildades med J'tl1hJrtningcn att l teub p.ll bilden av dc'1i undersö kt.1 ~nlldcng1rdcn frio 500 (.lin. I ~rlwimhell=n ska vetenskap, undervisning och turism skol vara de tre likvärdiga delar. För besökarna sb kunskapoch upplevelserbidra,iii en ökad ider uinkäns l<ll. Efter rio.in rekonsrrukdonsarbeten finns nu en Unghus. en smedj.1 och en sädeslada uppförda vid havsstranden, ett hu ndmal IT1C'rtr &5. n de n undersökla j1rn1ldc' r~bop l a lsc'n. G ärden görs under som marpenoden 1":lnJ C' med C'n Jr.muriKu nd C' j.iim1ldcrsfam ilj. hludjur odt h:lllmrkare. ~UI'\.iiun ingtn 1r att bilden av j.iirn.1ldtrsg1rdc'nforrlöpmdesu komplc'tltns med ny:a forskningsrön kring den äldre järnlldtrmbyggnadsskiå.. kouhlll. jordbruk och boskapssköisd. rdigio noch samluloorganisal:ion. Förtbildtn ror I!nghUKI i Gent fomby.iir hw II pi Gmtsmon. en 40 meter ston I!nghw Wleul frln 300 laiet min och ft:lm lill 600-u1etsbörjan. ByggnadtnliU hör den unktppiga byggnadnyptn vilken har vml d dande ror byggnadsskickn ino m sroraddar :IV Nom Europa undtr j.iirn.1ldc' m. I Norrland har :lndu!::lmningar clltr dc'nna hwryp undersökts i Högom (Mtdtlpad l. Trogsu (H.:dsinglandl och G:al1'\.iirt r (Angermanland). En urror lig br:skrivn ing ÖV(f arbetet med UnghUSC'U uppbyggn:ld l.iimnasi publiulionen-unghusc'l i Gent W (Edblom199n. HurUnghwnlwmpkrrtr.ldes med rum sindelningoch inredningbeskrivsi WSrugaoch S.iilt- (Ed blom 2001l. H är beskrivs problem och experirnen rmed d dning ror ljus och m.;r;dagning sam r ror :I n varm och behaglig bosudsmiljö. C'rh1lla C'II 3

9 IlAK G~UN D : ;,';;-:.-::; '.-.0:' ',' :;}y::';:.::<::... o o o :--3ii re " " 0 " Figu r 2: J. Pt l1l ijvrrgravar (J-13), hwr;runtbr (I- XI V) ochhärdgropar (svana punirm) pjträjjåtk pj Gmts mofl (tjirr RamqviSl 1993;30). Eip,2:2. Dn llppfprtll IJnr,hwn i &n.t'fon/b] llnfrjn taljrni":a,.,,a av bw /I i Gt'nt'. T,,/r,., iir lij(/tt mul5 tan niiwr ifya JJrilrt. Fiirtk nona IU/lJt't",,,,. IfiimutJt i bitå. sjryjj.n "iil't'rt4lirn "V",kwJ mda" tk Ji,Jra!J.st.ulJria""a har in m" a is4t,.,.i1uu weir1li,,: all Mwr fkh f fl11l. 4

10 2 Bakgrund Den JrKn>logisluo undeookningen av fornbmning ru nr 21 pl Genarnon i SiaJ"1ds socken pj:gick under åren 19n-89. t.:rgr;ivning;nru. plbörjades som en cxplo.tleringsgnvn ing ioför en planerar besradsområde och bedtcv5 av.uka)logisb institutionen vid Umd Universitet. Ansv.irig;J gtivninguabre vu Per H R3.mqvise och Anna-IYrin Lindqvist. Redan diet n1gra Jr ändnda lk-hovet av ny.t bostäde r och undersökning.u n.t kunde. med rilvilligr n öd fri" u nurbeun.imn den i V:illC'momands l:inoch Omsköldsviks Kommun. fongj som fcrskni ngsundersöknio gar under 12 sä songer. Den ark~ logiska urgtivningen pi GC"nl:srno n avslu{.lidn 1989 med en uppmärkn ing av husg runderna. Väggun.u ptllceringar merkerades med IunrslC"n oc h stolparna med träkubbar. För art visa vilka byggnade r som varit sam tida, målades de yngre med vii färg och de äld re med gul f.i rg. [Lindqvist, A K. 1989). Den som id;lg besöket platsen fir wrfor en god uppfan ning och en upplevelse av miljön fö r en j:oirnlldersgird. Med sina synliga liimningar av husgrunder. gravhögar. strandvallar. och kolningsgropa r ;tr det fantasieggande att hit överfön den bild av bo ndgården. som nu ;tr uppbyggd vid havsseranden bara en hund rarai meter d;trifrin Arkeologisk utgrävning Vid den ;ukeologiska urgrävningen undersöktes lämningar efter 15 byggnader (fig 2:I). Limningama visade sig lillhöu en bo ndgård frin perioden ca 100 e. Kr till omkring i r 600 e. Kr. Till girden hörde ca 3 ha åker d;tr ma n i huvudsak odlade kom. nmiljens seorlek kunde beräknas till omkring 10 vuxna ~rwn er som livnärde sig pi jordbruk. boslu.pssköud. jakt oc h fiske. Boslu~n kunde bcriiknu till ca 10 kor. I häsr, 4 gtisar och 20 Br/getter. Smivi!ujaklen pi hare. Bgcl och ~I samt fuker var berydande. UndelSÖkningm visade ocksj att g!rden tillhörde amma byggnadsskick och kulturkrets som secra delat av norra Europa vid amma nd (RmlqviR 1983:204 O. För arxeologisita sammanhang fanju hu osedvan \igr goda föruri2nningat. Till skillnad fr.1n de mera tärtbebyggda delarna av kulrumrnridn i södra Skandinavien och norra TyskhnJ hade glroen. som Overgi. vns omkring i r600 e. Kr. forb!ivir öde. Goda mukforhjllanjen i kombin;liion med an urgravni ngen kunde bedrivas som en fon;kningsundenokning med ddvis nya forskn ingmeroder. bl a ddtog ekologn i forskningsprojektet:. ledde rill fördjupade kunska~r inre bara om norr u nchk j:irnl1dcr ulan ocluj om det: ii1dsra jordbru ket i hela Norden. Före- urgriivningen ansigs t ex an det: försra fasra ensadesjordbru ket i Norrland et:able~" försr under vikingarkl eller rkligasl 800-lal medan der var unr redan fri n l rhundradet omkring krisri födelse i södra och mellersra Sverige. Urgr:ivningen hu resultera r i en dokrorsavha ndli ng 1983 [Ra mqvist 1983) oc h flera publikationer (Fredrikson L ndqvist Lindqvist ~ Ramqvist Ramqvisr 1997). Man kan sjga all i den arkeologiska lirreraruren är j:irnll dersbo plarscn i Ge ne w v;tlkant begrepp. Både narione lir och inrernaricnelh refereras ofra till urgrävningarna pl Ge nesmon so m en vikrig kunskapskålla. Resul taten fd n Gene-undersöknin gen har en inremarionelh in tresse och mycket av materialer har d;trfor p ublic erats pi e n g~ elska. En svensk översikt publil;"erades 1993 (Lindqvist ~ Ramqvisr 1993) som pi en lärriug;tngligl san presente rar resulraren fr~ n urgrävningarna pi Ge nesmo n. För den int resserade fungerar denn a som en urrnarkr komplement och un derlag till föreligga nde redogörelse. 2.2 Långhusets konstruktion Uppbyggnaden av det: stora Unghusct pi gick under åren Före-bilden var hus II i Ge ne frln 300 u lets min till 600-uleu börja n. Utifrln de arkeologisu tolkningarna ledde arbetet till en antal praktisu st:illningstaganden. nya frigeswlningar samr resultat om rids- och mareriallrging (Edblom 199n. Unghuset år en 40 m Ung ueskeppiga brggnad med i minen so; Wc-ctt belagda rakbärande stclppar (fig 2:3). H uset har!ngt mngda ynernw-r och u som bredase 8 m pi minen. Yrrernw-rna ;tr dubbla oc h har rolkats som en yttre r:idagd g:lrdsgi rdsr.isl( och en inre- vjgg med sdende stolpar och däremellan risfbtade fack. 5

11 BAKGRUND Dn uppfordj Unghusct har ett ul bcsde:nde: av en t.tbromme:med njmde: ufuroch UnglhgJe:nde: sl.toor. Ov.tnpl d(1u ar en ukuckning av näver och to rv i den sodra delen samt njve:t och rakved i den norr.t delen. Limning.tr efre:r den no rr.t g.t~'l: l n ukn.ts och ha r uppfons med de:n$öår.t vvdn 10m förebild. G.tviJrn.t ;ar valreade med oppningar i d c: bl d.t g.n d 'ipclurn.t (tig 2:2). LJppbyggn.tJurbe:Ic:1 visade.ti1 och, lak. T tdsjrglngc:n for dc:1u arbel:e kunde: bcri.krw r< a ) b), 8 o o'".7 I: ~, ' o, V ~. ~~ ---E.. o skåle - -- ES o '1- r lada o o o o, stall O o O ---, o 050 o ~ I,.6~. ' ~. 0 CC).--E3 tjös - f-- - o --- 1\ o f-- - o U o.4'. :. 5 _. I ~,,) ~ U r- r ad [} o, stuga O <:l '-,.3.~: : " p~. El --- o ;,e & El först uga ~ \~ oj". 1 " : E2-. o.. OJ : e2- o o.z,"':.."':.,.0...:,.- ~. 1 ~ bur ')...'. a.-; D S m D 5m.2. " der kråvdes d rygt 1000 kubikmeter virke:. 5 lo n näver, 36 ro n torv oc h 12 lon klining liii uppfön ndc:1.tv Slom me, yttc:rväggu till en somm.t rpc:riod eller 98 djg.t r (ör 5 personer (Ed blom. 1997; l 02 ). Lnder ltm indelades Ol;h inreddes I.5nghuset i sju rum med 'ikild.t funklione:r (fig 2:4 ). Fd n 'löde:r finns nu förrijsrumme:t. fönlug.tn. bostadsrumrnet, (ahusc:t. 'iullc:1. bdjn och brywtuvn. Inddningc:n ha r gjorts med urglngspunkl frln RJ.mqvuu (I 98}).trkc:ologiska loikning.tr.tv hus II i Cene och bcskrivning.tr av mouvarande funktioner i dc: skri ft liga mnidrida k.allorn.t. Dc: meddlid..t bc:n.amni ng.trna pi dessa funkt ione:r j r frin 50da b",. L.lIi. JUlfiL, O6J. JUlIi. lada och JItJk (Edblom 200 I). Fip,2:3. PL.tlrimilll iiwr åt 6J.å4 /J1Ilh/4.Jnl i W 1It. SUlIphJi tl('h IVigrä1l1lIl' mm. hiinl.z, tl('h övrilll ll1lti!z"i1ltll,. k111i"'," Il) hw Il. (Il 350 t K, - 5otJ-..t.tIn:J biitj.:l1i. b) H w J. (il loot K,-(Il 350 t K, (4fn /tl"'qllur 1993:34) Fip,1:4. Dn rrltllmrrwrtuk /JlI:Jrwn i Gtllt ftrnb] ",ttl TU wuillåtbrillt

12 3 Syfte och metod ~konuruktioncnav Ilnghusc,ot har inte projdm~r;m i ett end... samm.lnh.lng utan i n..ppet under lio ln rid. D.irfÖr ar det en seen amod samverkande IOlkningsfönbg. som ligger liii grund för bilden av j.irnlldcrsgl rdcn ffln 500- u.ln. All! eftersom a rbelc'1 hu fonskridit har "r:.j. rrlg~rällningal dykt upp och del har blivit nöd vandigt 3Il umla nya kunsbper. Ocr har vuil viktigt att undersöka s;l mlnga fakto rer som möjligt som kan ränw pl~rb lösningen. En viktig målu n ning för allr rolknin~rberc har d:irför varu arr for ":Hjt (a llom ing w ka acceprabla argument med 51öd i dc,lrk~logiska lämningarn.ll. Dn humennåvarscu stort mltt.1v logik oc h komplexi rn i rolkningarru 51 an den C'IU lolkn i n~n pl vcrlur den andra i cu komplor sysratt. Det amal f;tkron:r som p1 si UH kom Ut ri F in i 101kningam;a vute med lr:'n och kom d smi ningom an bilda en v.-iv av S3.mvnkande lolkningsforsl;;ag. Mereden har byggt pl uppfanningen att vi genom Ut öb anralee leslim plik.uioner som har stöd både i de ;;arkeologisb lamningu n;;a och i de urford ;;a tolkningarna, ocksj ökar sannorlikheten at t rolkning. arna nar rnare överensstämmer med o riginalet. Risken an f1e~ - felaktiga- rolkningar stöder varandra skulle darrn ed minimeras. Erfarenh eten hu oc\uj visar arr felutigheter forr eller senare sils undan i en ddam komplext lolkn ingssplem. Har sb nu eld ning och uppy.irmning vävas in i detta arbete. En lotalprojeklering hade w erlip nril en b n samman: rclkningsmetcd me n forurunningarna för en ddan saknades. Stiftelsen skulle dier Ile uppbyggnadsjr kurrna driva verksamheten med egna medel. f ör det ta kravdes en uppbyggd anlaggni ng. fördelarn.. med en löpande rolkni ngsmodell lir..u de fdgeslallningar och ställningstagande n som det praktiska arbeter ger upphov liii kan utnyttjas i tolkningsa rbeter. Kun skaper so m svjr ligen kan fö rutses i en roralprojektering. En nackdel hu varil richptessen och brislen p3 resurser. fördd;lr n;r, med metoden ar an synen pl Unghu.set och dess konstruktion hda Iwen kan pl- ~rbs, utvidgu och bnske föråndru. S3 lange ape rimemen och resterna ulfor i fornbyn ar ocluj delta möjligt. Pl d sall bör fornb yn aidrig ses som en -får dig anlaggning. Med en plglende forskning kring jarnjldern kom mer kunskapen och synen an föråndras både beuajfan de järnli derns byggnadsskick. samhallssll ukrur, jordbruk och boskapsskötsel och sociala forhlilanden. Även kunskapen om religion, seder, kokkona och könsroller kommer art för.1ndru. Der är viktigl art forn byn deltar och ar inforsan i den na fon k ning for art standigt ko mplenera och aknu.lisera de n bild som allmanh elen ges av en jordbruk i Norrland pl 500-takt. Till tolkninpsysremtt med konslluklionsdeuljtt, hillfaslhelsberälmingar. rumsnmkiioner och rumsin delning fogas nu oclw eldn ing och uppvärmning for alt UlplOV<l o m iärnild~gl rdcns konslrukrion oc\uj leder ull en fungennde boendemiljö. De n vikrigasre fun krione n under vimerhalvl ret miste naturligtvis vara en fungerande vannehlllning utan sb dliga rökguer. Genom flera föesök under h en med olika eld ningstekniker och inredningsdetaljer hade vi kunnar kon sratera art bosradsrummel blev alllfor rökfylh for alt sbp;r, en behaglig bostad. Under M veckor i mlnads skiftel janw.ri.fcbnuri 1998 genomförda darlor en experime nt som syfude rill an undersöka om de viktigasie röluluuningarru for art erhlll.a ett ddanl fcngerande drag fdn eldstäderna kunde vara: att hwocl Voar placerar bngs med dc forhanbndt vindriktningarn.a, och alt vannen frln husdjuren leds UI genom samma Iunal som rökgaserna. För art ge lasaren en möjligher alf folj.. experimentet har jag valt an redovisa huvuddelen av de rönlag som prescm c:rars både frln en intresserad ajimanh el och frl n ron kare rill proffeu ionen. Jag har ocksl valt au redovisa subjektiva upplevelser vid övernattningarna i järnjldenhuscl. 7

13 SYFTE -, -. ~.~. -. Figu r J: I. Et! genomg åendekonstruktionsdragjor den ritskeppiga byggnadstypen är den valmade gaveln, vilket är en jorlltsättningfiir öppningl!n i gavelspetsen. det s k \'indagat, Här drar röken urgenom b åda go\'e1öppningarna. -- 8

14 4 Personal och ekonomi Ansv,uig prc jekrledare för ~rbt:[n kring Unghusns uppv~rmningh.trvarilmuseichd"ulu Edblom. FinMl,ie r i n ~n i form IV eu EU-pro jc'kt har urarber.arsav vik ffiukichjmug:una Fri~k och muscipnbgog Berran Edbcrg. Dn prak tiska byggn.lldsuooc:r och dn mirlc'knislu.liroon har ktu.llv museirekniker Agne S:i(e( berg. För konulu:numed media h.u bnslisr Nil1.l Hudig allsv;llr.llt. ~kdilkonsuh J.ln Dufva har ansvarar for <kr d.lt;lu~knisb ;ubcrc:r med ~4 märresultat samt for henuidan. Han lur ocsk.1 genomlevtochutfört bcdrifu:n arr Ö~ rn.ll ll.ll i en rökige och h.tlvbjh Iånghwn under (VI vimerveckoe, Aen. po:-rsonet med olika bakgrund och kemperensområden lur VOlrir bid rolg;andc med funderingar och rörsl;lg tilllösning'll pl rökproblemen: civilingenjör ArneJönS5Qn, konsrmkrörbodufva, ingenjör Gu nnar Eriksson. anrikvarie Sven No rdnröm. fotograf urs-hu.an Nil.\SOn och arkeolog G ri-andersgenrd. Sriftd scns ekonomi51c.li gru nd lir det stifrc1sdupiu! som utdelades med krllr underåren Medlen fdn Umd Universirer har ;anslagits;tv Kempesrifldsetn;a. Medlen fördelades per år enligt följan de: Öm sköldsviks Kommun kr U rwryrc'lsc-n i V»lerno rl;ands Li n 100 (Xl() u ndsringet i VJ.sletnorrund l:md Un ivc'n irn 200 (Xl() Under lren S uppfordesder sto ra I.1ngh USC"loch plbörj;ado in red nings;trbc'1:n. smedjan uppfördo och o md dn bröu upp fdn skogsnurk tiulkanurk. Stif relsc-ns kost ruda for elh rekonstrukrions.uooe under dessa. 1r uppgick till dry gr 1,9 m iljon er kronor (Edblom 199 7:16). ExperimC'ntC'r med uppvärmningen ingick som C'fI del i en EU -fin;ansiet;lf forskningprojekl under lren och Pecjekeerinn ehöll tre forskningsddar; inrc'lining av I1nghUSC'l. beredning av mjölkprodukrer och ett texlill projekt. Kosrnaden for dessa ne p rojekt under 1998 var SKR. varav Etl bekosrade SKR och Länsarbetsnamnden SKR. Resreraede finansierades av Sriftdsen GC' nc' fotnby. K05rn;aJ C'Tn;a för boendeexperime ntet hu ku nn;ar hlll ;as nere rack vare ;all;a de frivilliga n;arrgä.sler som hj:i.lpr os! med bevakning och ddningsamrgenom subvemieeerede p riser OI;h g åvor fdn b åde p rivatpe rsoner OI; h forc'l;ag. 9

15 PERSO NAL Figur J: J. Rekanstrukuon en är placerad i en sandig sydvästslutt"iflg mot havet. I området växer höga tallar som på~'('rktjr både vindstyrkoma och vindriktningarna i Iangh uselj närmiljö. \O

16 VINTERNATT 5 Vinternatt ijärnåldershus Aro.:lel med rekcnsrruknonen :.IV den sto ra järnlldenglrden i Gene fornby hu pjgln sedan Frlgorn:.l kring husets uppvärmning och inte minn rokproblemen h:.lr v:.lril den sländigt gäckande giun som pockat pi en Ii»ning, inre minst for:.lu kun n:.l :.Inrin..u byggn:.lden f0 1 verksamheter under vi nterh~vlrct. Under i ren 1994/95 indelades UnghUK't i sju rum: fonid (b..r). fonruga. bosradsrum (r",: ti). fmus ({jim. nan, lada och grovkök (rirjlr). Bosu.d.srummn hade lroligen v:jril fönclt med en innerrak vilket stolparn.a in lill de Iakbarande beckparen i bostadsrummer pekade pl. Dd,u..v den brända lerld iningen som hirta des i Gene hus I tydde ocw pl arr någon form :.IV pbnkkonsrruktion hade fimniu i rummet. Ramqvist (1997: ')4 ) rclkade dl:tu som lämningar efter en rö k flng ov<lnfo t dwtädern.a. Bosradsrurnmee Inreddes 1994 med sju sängar och en pb.nr innerrak med en lerlj in;ld rökhuv (Edblom 200 I: 39ff). Trots fler.a forsök med d d ning pl olika sän och med olika konslruk rio ner pi rökhuven var de t inte möjligt an su pa en gcdeagbar besradsmiljö. Vi upplevde ständiga rökp rob lem. Viren 1995 revs därför rökh uven och höslen 1996 genomfördes en enklare eld ningsex periment. Er farenh eterna fr3n d e~;i. försök i Iångh w er under visade alt drager ur genom der söd ra vindögat fun gerar d Il igl pga byggnadens placering i en skogsbevuxen siuilning. vilkel supar kastvi nda r kring huset. ;I.f[ elden behöver mera rillu fi, att yttertakets insid.. troligen varit lerklinad som skydd mor gnisror frln ddst.idern a,.att hl Jlfau hclsberäkn ingarn:.l för innertaket. utifn n d ime nsionen 20 cm på de rakbarande stolparna, klan visade att innerraket endast kunde urforas som en plant innertak om delta sakn.u klining. D åremor un en sluttande innertak forsa med en isokrande klining (Edblom 200USff). Efter för sök med ett plant inneruk med rö kh uv. h.lllfnthclsberäkninga.r och studier av den meddtida byggrudsrraditionen hade j<tg ~1uJ. kommit till slutsarsen alt bosraden hade ett sluttande inneruk. Under våren fördgs därför OOsladn u m me t med ett mot laknocun slun and e innerrak efter sam rna kcnstruktion som i de medelnda reksrugoma. Innenaket skulle därmai kunn.ll fungera. som etl sto n fökflng. Det duitande innen.a1rn grundade sig pl rolkning2r :.IV de litkrologi5b b m ninga.rna efter ukbänande slolpar. bränd Ic:rlJ in ing och den nordiw bysgrudmadirionen (Edblom 200 I: 39f). [fur d iskussioner med bl :.I skoruensmur.lre och sou.rmu u re hade j.lig ock.sj fln uppfauningen JU rokoppnin~n OV.lInfm dwriderna skulle göras g.ansu lilen för an fl b;,isu möjliga drag. PI de ukbännde boekama hade vi dä rför lagr in Id extraåsar som sröd för in nem kcl(figur 5:Il.Öppningen mellande b.ld.araksidorna gjordes 30 cm bred. Rököppni ngen Iöplr längs hd<t rummc"t! mittaxel. I OOsudsrummn finns treeldsrader (figu r '):2). E1d Sl.:idern.. hu uppforu urifnn de.arkrologisblämningarru efter härdarn.a i hus II i Gene. I maric.nivi längs husels min linje finns i söder en rekr.llllgub r härd, 1.6 x 1.0 m och i norr en lerkladd häll 1.6 x I. 2 m. Melb n desu finn s en rund lerklädd grop. 0.8 m i diameler och 0.35 m djup (~mqv i st 1983: 87). E1wtädemu funkr ioner hu lolurs s.1 an de n sto n hä rden l.ingsl i söde r :.Invänu som den huvudsaklig;a värme- och ljuskallan, de n runda gropen som kokgrop eller ugn och den lerljjdd;a hallen b ngsr mot norr för b rödbak och m;atlagning (Edblom 200 1: 52). H är kom mer vi art b ila dessa eldstäder för härden. kokgropen och h~len. I f~huser s södr.ll del finns ocksl en eldstad som troligen arwmrs for v::.irme till djuren under den kal Inte 3nriJen men också för m kolr.a dju rfoder s k ~ sj. r p.a~ :.IV bar k, löv och fröer. VI ra eldningserfarenbeter hade visar art en orsak liii vi ra rökproblem var an elden fick för liresyre. Med förebild frin uegråvningar na i Gallsärer. Ånge rma n- Fil ur 5:1. HöjJt" pd Jt raltbiira"jt inne r 14lwtolptlma hatk bmiimrr till 2.3 m (Edblom 2001: 39j). Fiir titt trhj//a tirjiim"t r/ultilmt in,,"ulrrlru/k tinr.lsto/ptl r,"hön höjas. mm vi IJtI/dr titt jörst zijrtl tir jörsolr utifrå" Jm lnfi"tuga hiij tkn pj sro/ptlrntl. II

17 VINII:. RNAII Figur 5:2. U ngsunghusi'ts minax~1finns m ~!djtiid~ r. Dm rydligasu jjrdm stora vä,."lthä rd~ n. iirn i~. som under experrmm trr hd/h b rin n tl "d~ stöm dr/m av dygnn NOTT om dm na är d~n runda Irolrgropm i bi/dm s,,~d" högra hörn. Här /igg~ r ",1gra w dtrdn öv~r Irokgropms runtll loclt. land, byggdes d:irfö r en lilluft skanal i golvet lill den srora värmehärden oc h en nllufrskanal rill bakhallen. Kanalerna grävdes ner ca 15 cm i marken och gjordes föm av Ir:.i (Ed blom 2001: 44) me n etsarres senare JV 50 mm grovj plaslrör. Under t...~ veckor, /2 1998, genomförda därefrer en b<x- n d('('x~ ri menr i Gene forn by. Der blev dl fö~(j. g~ngensom vi und er mera kontrollerade for mer och en längre lid skulk kunna fl kunsbp om hur der ~ t'tkligen fi..mgt'ra.de an boi n r ston jjrnjldt'~hus under den kall.me ~rniden. Under M veckor skulle 11nghuser VJU bebott for..n kunna m;,if;j. ternpcrarurer. ~ N.hgJng, rökgj.scr, lunrryck och vindrikrningar. Och vi hoppades p~ nlgra rikrigt bila ~ inrer,",xkor. Dc-I var darför vi VJlde de n h:.ir ~~r iden. Dc-r hunldukliga syner med expenmenrer var au undersöka om dc vikligaste förulsättningarna för ;lu erhålla en fungt' ra. ndt' v;i r meh~ li n i ng uran sbdligj rökgj.scr kunde vara: Jl1 huset var placerat langs med de förhä rskande vindriktninga rna. och all värme n fdn husdjuren leds ut genom sam ma kanal m m rökgascrn a.. Rekoe sn ukrionen är inreplacerad i felt J: ngfiirm liande som kan sägas vara jämförbara med förebildens. Järnåldersboplatsen på Genesmo n låg under bos.:in n ings. lid en pi kröner av en flack udde vid havsviken. Bida Ilnghusen hade plaurars i rikm ing NNO ull SSV. Bo. suden fanns i den söd ra delen. Dc rekcesr ruerade byggnaderna ha r placerats i samm.. riktn ingar som originalen, men husen liggt'r här inte pl ettöppet krön. uta n i en flack S)'dvislslunning ner mor havssru nde n. Runt glrden växer h~ rallar; Vit;) erfarenheter har redan visar Ut detta sbpu kasrvindar vid husc'l. Dc no rdiis" vindarnj bn eppenbarhgen inre svepa över husn pl samm.. som pi etr öppet ktönbgt. h!.jlltt virvlar dc Tunt under trädropparna. Vi h.u ragit ner n'sgra. tallar närmasr husen: K2nske behöver vi öppna. pi ännu me f;l~ Byggnadtns ko rar re kno n tyder pl JU röken ftln dc öppna eidstädttna min pi 801\'1:1i bosfa.dsrum mer, ska ledas U! genom öppnin gen i gavelspe!scn. Byggna. de n saknar all r~ skorsten. För JU det ta ska fungt ra tror vi art byggnadens placering längst med vindrikmingam a ar viktig. Under vinterhalv3ret jr ut'! no rdliga vind ar som är förhärskande längs no r rl a n d~ k u Sl e n 12

18 VINTER NATT (Edblom 1997: ). Om den a g.11lc'r upp\ jrmningc'n under den Iu.lh 1 ~lidc'n blir principen hdl :lnrun under sommaten. DJ u det njmligen dc 5Ydlig.1 vindarna som ar forhj rsunde och gör dc'1 omojlig r an fl n.1gof dug UI geoom gaveloppningen, Tvartorn blhtr dl vind:lrna in i huser. Byggn:ldens placering i forhl lb nde till de forh:lrsu nde vindri\nn ing:lryu. h:lded;irfor. C'nlip: vh :l C'rfuenhelC'r. u rskilt stor bc'tyddsc' under sommaren. For arr föooluo 1C'dJ rokc'n ur gc'oom den oort<l g:avdöppningc-n byggdc' vi 1995 C'n idirud röllirul under miulscn. Trou m1ng:a föook blev ändj den nom dekn :IV huset g:lnslu. rökfylld. VIn C'ff:lrenhC'tC'r vip<k d:lrfor au der under somrna ren behovsen laköppning en s k Ijore över ddsljdc'rna. Det lrolig:a j r arr jjrnåldersfamilien l1yn:lde ulliii UnghUKIs nordlig.ulc' g.1vdrum unde r sommarperioden cch a«man inre alls eldade i OOsudsrummd: (Edblom 2001 : 23f. 75tT). Men vi behövdekunn:l använda rummet for bc'sölu.rc' under lurillusongen. För art overhuvudragee kunn:l dd:l i bosradsrummet byggdeswrför tvi takluckor över b:lkhjijc'n våren En C'r l1c' ra ejlf'c'rimenl medpl:lllt innc'nakoch rökhuv iolika urfdranden och besvärande rökproblem ville vi nu prova andra faktore r som kunde pl vc'rka dragc't frl n eldstaderna. Fanns der fakrorer som eliminerade beeoendee av byggnadens placenngefeer vindrikmingarna~ En lmressanr friga som vi villesöka svaret pl var om värmen frl n de mstallade djuren i fahuser kunde ha betydelse for evakueringen :IV rökgasc' rna. Alla som har dd:lr i en vedspis känne r till problemen med en kall rökkanal. För au inre vedspisen ska ryb in mhlc' man försr varma upp rökkanalen. Vi kunde länka oss att principen vu densamma i jj rnildc'rshusc'1 men all man här hade säkersralh sig om en konlinuc'rlig upp v:atmning:iv bnalc'n. DC'n skörs av g.lrdc'ns 8-10 kor som finn s norr om och vägg i vjgg mc'd bostadsrummet. I all:l djursrallar :ar der viktigt med en god venlil:lllon. H är går den uppvärmda fdnluhc'n fdn fi husc't UI samma ng som röken fdn bostadsrummer. dvs bngs raknockc'n och ut gc'nom det södr:l vindögar. Dn bc'tydc'r samlidigt :In röllina1c'n srändigt: hill s \'arm vilkn vi troi skapu dc' foruuäuningarsom ktäv$ fot :lu dragc-t fd n ddst adc'n su fungc'r.j. uun bcsv:anndc' rök. l'c'r ~mqvist (1983 : 168/i) hu i sin avh:lndling kommit fram till att g.ltdc'n JudC' 10 mjölkkor. Enligt modttru. bc'räkning:ar~rc'n norm alstor ko \'2rme motsvan ndec:l700 W:lIU. J.1miJdefnS kor \'af nirm.ul h.1lftc'n sj stora som dagc'm. Vi räkru.rdirfot mn.f:lft varje' ko gav ca 500 w:lns n rme. Tyvärr kundc' vi inrc' pg:l oiiu djurskyddsbot:ammdstt f1yru vln husdjur till Figur 5:3. VJrd ~Mtr riskd miirmi"gskor var d/igd och ri'lfiirlirlig" mr" hogu op ~ rro,,'igd lliirm~ producrruer... gården under experimentet. Istället installerade vi 7 de:krri5b element rom gav samma v3rmc'mängd '10m 10 kur under j:irn1ide:rn, dvs war! (fig. 5:3). MC'n dosa kunde pl inget annat särt ersan a levande djur. För an :ind1 bidra till känslanaven levande bondglrd lånade Ca rl-anders Gerstd under nlgra d:lgar ut sin ~l i s ty. ett stabilt fiordingsro. som for der mesta tog den ovana miljön och uppståndelsen med C'[{ överseende lugn (fig. 5:4), Under 1re:ns lopp hade vi samb t pi oss en hd del kunskap både om husc'1 och hur de:t fengcrade men också om hur man skullc' elda på b:asu san. Nu villc' vi :luu,", an\'.1nd:l denn a kunskap för alt oclsj söb svu pl e:n antal pnktisb frjgor: Hur fungerar draget om man samlidigr ddar bolde p1 dc'n srot:l långhjrden och pol b:lk hällc'n ~ VilkC'n \ jrme: b n m:ln hilb i bostadsrumme'e Hur bc'vu:l r m:ln g1ooc'n i.ukan~!l.usre: m:ln dda undtt n.me:n ~ Hur sru.bbt sjunkc'r {C'mpcn lurc'n när ddc' n f:llnu~ Kommer koloxidmingdc'n att hillu pj KCq'ubl:l nivl C'r i bosudsrummc't och i fjh usc r~ SU rök.- och vnuilu iomuna1c'n undc'r taknocken vt' ridi~n vara hdl :lvsljngd \-jd de:n norra f.thw; v;iggc':n~ flkr 'iu der finn.u n r lundng genom hd.1 husc't fdn norr liusöd e: r ~ Kommer uidlm;:korru :1ft bc'hö\':i öpp- lus ibbnj~ 13

19 VINIE.RNAII FiglIr 5:4, Cdr/ Andm Gmu/ mfdsitt jjordinguo Mury. 14

20 M,\ININGA R 5.1 Mätningar och genomförande Deynre faktorer som kunde l::inkas påverka d raget frl n eldstäderna och darmed inomhwmiljön var utomh ustempe ratur. lufrtryck. luftfukt ighet. vindrilt ningaroch vindhanigbeeer. För au mäta dessa insrajlt'rades eu antal marinsrrurnenr pl olika platser i Ijn ghu~1 och den lilla mjölkboden i bostadsrummets nordöma hörn förvandlades till mncennal och daracenrral. Mätinstrumenten avlastes varje dag klockan ö, och 2::!. Den relativa lufifuktigberen registrerades av [Yl inlånade retmo hygrografer av märker Sam, modell R 704 (fig 5:5). De n ena placerades i högsättt i norra delen av rummet pl ca 50 cm höjd fr;ln golvet. Den andra placerades utom hus under takfoten, direkt på marken vid den väjiu3. ingl ng.:n (fig 5:9). Temperarargivare kopplade till en skrivare i mjölkbode n registrerade kontinue rligt te mperat ure n pl skilda pb lser i l:lnghusc:t: uromhus vid den västra långväggen. i förrådsrummet och fjhusc:t samt utrymm et mellan inner och yttervägg. Har hu vi kallat dena utrymme för mellanväggen. I bostadsrummer märres tempe:raturen p1 fyra olika nivåer: vid golvet. i bröst höjd. 2.5 ffi över golvet och vid raknocken (fig 5:9). Vind riktning och vindhastigheter märres under dc: förstol dagarna med en barb artestevem 4300 (fig 5:6). Fr5n tidigare försök hade vi erfoltc:nhc:tc: r av kastvindar vid I.tnghusc:t och ansjg dätföt an vi behövde en referenspunkr där vindarna inte påve rkades av omgivningen. T v.1 mätpunkter valdes därför. den ena uppe: p1 rolkc:t vid det södrol vindögat och den andra som en referenspunkt ute på Bäckfjärdens is. ca 200 m fr5n land. Uppe: på taket placerades efter några dagar en vindsrarlon medan den bärbara använd c:s ute p.l isen. Lufttrycket m årres med en inlåead barometer mc:d enh eten millibar (mbar). Den vanliga enheten vid märning av luftrry, k är annars idag hc:kropascal (hpa). P.l svenska breddgrader kan lufttrycket variera mellan ca 950 hra (mbar) i djupa I.tgtryck och ca 1050 hpa (mbolr) i högt ryck (NE 1993:473). Vi behövde ocks å en uppfauning om lutroms.ärrningc: n i bosradsrum met. Rökens hastighc:tgc:nom öppningarna mån es därför både i det norra och södra vind ögat samr i takluckorna. För detra anvandessamma instrument som vid vindrnamingarna. en bärbartestavent lnstrumenrer kunde automatiskt mäta medelhasngheren p.lluftflödet unde r 20 sek. Utan tvekan var mämingarna i gavelspetsarna de besvärligaste. Utrymmet var mer eller mindre rökfyllt och för au överhuvudtaget kunna placera insrrumenrer i vindögars öppning måste vi bär,l gasm:lsk. Vi uppräckte också Figur 5:5. T/fil ttrmo!j.rgrogr"jrr miitu kontinu~r ligt lufifilktiglmm h,idt inom- och utomhus. Figur 5:6. En harhar TtJtot'tnl.f 300 am'änd~rjor l'indm Jtninga r och ro/mlf hajrig/m gmom rak- och dörröppning"r. all der ibland var svårt at! ta en korrekt värde då luftfloder plötsligt kunde gj inåt iställer föt urdr. Ha lten av ko lmonoxid (koloxid ) ca mätte5 i bosrads rummc:t och vid några tillfillen i fähuset. ~ tärning arna gjordes med direkrvisande Dri gc:rrör och gick d till art man med en speciell pump med 10 pumpningar fyllde w för andamålet särskilt prc:partrar provrö r (fig 5:7). Sedm avlasres hur sror del av provrörers innehåll som blev mis.sfargat. Del hygieni5ka gransvärdet för Co är 35 ppm. Koloxid eller kolmonoxid. ca.är en mycket giftig. brännbar ga5uran färg. lukt och smak. Den bildas vid ofullständig förbränning av kolhah iga ämnen. orsakad.1\' ot illräcklig 15

21 f.,m INING I\R lutll,llt'""d. CifllghClC'n beror pj.111dc'n bind...r ca 150 ~ r _u rk.hc' an s~' r C' 1111de IOdJ bloj Lrorr u lu5 hemo ~Inb m. JJrigC'nnm blod'c'lj s s~ rl:ir Jn'p.. n...n liii hopp<'0\,'j\ njdc'roc:h \ ~'rc' hrm urr-dri cellerna.ytst'i. hu 'ud\ JIL. IIJm.k nj... mm..b\c'r'\c'u ~,'id lindngkolmon ",.J pj ' C' rlj n. rned an med verclocher. Lump...r..mdn,np - oc h, irkuljlionl..w.k, imljdc'1,id h6gr... konc...mrjlion..-r ( SJ t ion J IC' n \.~ kll) pnj i n S E 1993 : 181fl. SlutligC'n mjl rn JlgJngC'n J,','...J. \, b ~]gd...n src r lufnrm som rymdc' 1 kubikmtlc'1,...j (fig 5:8). Genom..u noltu hur lange dc11j rackre kunde: vi dds J"golJ hur myc:kc'1vtd som ku"jn under espenmenter och dds...1 som behovdes vu ;C' d.jg In: i forh.ilhnde rill um mh usremperarur, \'ujc' djg fordn ",W 'TfC' nsu pliga.ameckningar om fori nd ringjr dkr,hgirdt Tsom kunde V<IIr:l <liv bervdelse for expenme mer. AnrC'CkningJ.rn:l :lydg ofust Figur 5:7. M~d dirr!m'illl1lm Drägmiir mims hd/tm IlU~o loxid; bojtddjrummu. Dn Sm4U. tals rörrt /iingst upp i biljärp"/hl"rdt m~jiimnt11 som mmf.i'lds av ~oloxid. GLzsriJrrt s ;n~ r hdr monkrl1t pj J~n iii/il hllndpumpm som mrj ut antll/ h l1 ndp ump nintar fy/h r t /4srörn mrj luft. M ijjjirrgningm Ill'/iisn tij"ft~r pjglzniirru skala. Figur 5:8. Dr huggnj urd~!jbbllmd fy/ljn ; t11 tril form som rym'" / ltubi~mmr. uppgift...r om nar takluckor cch dorrar öppn..dn eller tr2ngd n. i huvudsak for art förbilftj rökniy~n i bosradsrummet. Men rc-dovi$.,lde ",W mat ningar av lufloml.3n ning. byggnjrionc'r dl...r Jndr.ll forindringar i OOsudsrummef. I Jma;kningun.. finns oc:w subjekriya upplevelser J.V röknivjn. För reflexioner oc: h andra subjeknva upplevelser ford" ne dagböck...r: JMl$ dagbok. a.rkc'ologens djgbok och g2sr...ns dagbok. Dagböckerna presenterades varj... J Jg pj fornbyns hemsida.. Drygt 3000 person...r besokre hemsidan under eaperimen ter och en 20-lal pc'rmn...r deltog med frjgor. funderingar och forsljg lilll ösningu. Men allmi nh... rens intrt; S-SC' YJr inle bara stort pj hemsidan. Genom del Slora intresse som media visade kunde allmårthelen folja. np...rimentet b åde i direkrsånda radio- och lv-insljgoc: h ridningsamklar i både dagsprl:ss. veckopress och fackpress. För arr kunn<l lnu inomhusmi ljön i förhjllanden lill for~ndc' r liga faktorer som ulomhustempculur.l ufitryck, luftfuktighel. vindriktningar och vindhasligheter. skalle ddningen genomforas enli&\" C'1t föru tbes r~ m l tidsschema. Und...r den försla veckan hade vi beslurat <In "den srora värmeelden. hirden. i bosadsrummer skull... u Ungt möjli&\" hlilas brinnand... w.g och nano ' d d n i n~ n pj de cvriga ddsri<krn<l skulle ske vid faslbgda lider.klockan8 i kokgrepenoch klockan 15p.l lerhallen "det skulle elda under dj.gc'n med JJUV('fl lövved: PJ b ill...n klockan 20. skulle firs lu melc'runga och kluvlu IJllu",lur placeras pj d lhrad...n.!\ldlan h<l). onu skulle ddas mc'd 10...«1. "fwusc1 skulle vara hd, forsluret mot nort'. dyl. in~ 1 luftdrag genom husc'l. 'vid besvärande b Slvinw.r skulle göras prov mc'd ('fl traskiva for <lrl C'VC'nrud h minsb rokbnakns öpp- 16

22 MAININGAR Figrlr 5:9. umptr.uurgil'" rt 1-9 plumldnp.l olikapluur i orh utanfiir 1,1nghwtl. Luftfllk/;ghu rrf mdun ul<lnfiir doi vdstra IJngväggtn ochi bouadsrummets norra dd. ning i den södra gavelspersen Under den andra veckan skulle luftdraget genom hu Kr öppnas. I övrigt skulle erfarenberema fl avgöra vilka fdr:.indrin gar som behövde göras. För au inre experimen tet skulle behöva searra med en helr nedkyld g~rd hade vi veckan före hållit takluckor och vindögon Slängda och med hjälp av nio elekniska kamflanselemenr försökt att hmla en viss underhållsvärme i bostadsrummet. De flesta mä r instrum enten installerades under fredagen och fd n och med lördag kunde vi avläsa temperaruter både utomhus, p.:l tre n i v~ er i bosradsrummer, i urrymm er mellan yttre långvägg och innervägg. i förrådsrummet och i fm uset. Elementen kop plades ifdn klockan 12 och insrallerades i fähuset där dc skulle avge värme morsvarande 10 järnilderskor. Elden i den stora härden, ami, tän des klockan och resultatet visade sigsnarr. Temperaruren i brösthöjd i srugan sjönk fdn 16"'C till II "C grader och det krävdes tre tim mars eldande inna n temperaturen hade stigir rill 16 C igen. Kurvan för golvtemperaruren visade samma nedgång Från 9"C rill 4"C och M r krävdes det nära fem timmar innan temj>c"raluren årer stod p.:l 9"C. Däremot Sleg naturligtvis värmen uppår mor taket. I rökkanalerna ökade temperaturen inom rvl timma r från 14"C till 28 C. När sedan elden tändes på hällen ökade rempe:rature n i rökkanalerna med ytlerligarc 12"<: och i brösthöjd mcd 6"C. Samtidig t blev der mycket rök i SlUgan och förhållandet blev inte bättre forrän veden burits borr fdn Milen. Här foljer nu en sammansrä Ilning av experimentet dag för dag urifr.:ln dagboksanteckningar och märresulrar. Där inte annat anges avser uppgifterna de rgna anteckning arna från arkeologens dagbok. Figur 5:10. Dm 1;/14 mjölkbodm i bosladsrummm nordvästra hörnfimgtradt som mät- ochdatauntral under experimentet. Ttmptratunkriva rm till värnur i bild rtgistrt radt kontinutrligt alla u mpt raturvi/rdm. Här tillbringadt Jan Dufia mjnga lim mar med all fira in alla värdm i rabtllfonn 17

23 DAGBOK 5.2 Dagbok Lördagen den 24januari Del var ka~lig3 vindar under dagen men röken drog ändl ut b åde gc:no m den mura och de n norra g3vdspel'ic'n. Vi märt e oduj lufmrömmj.rnj. in rill bos reds rummel. När vi öppnade d örren lill forstugan sj. drog del in med 1.0 m/sekund. Öppnade vi dörren nll fähuset s.l dr og det med 1,2 m/sekund. Nar elden tänd es pl hällen blev del mycket rök i rummet. H ur det upplevdes beskrivs aven v;1ra gaster Kimin Karlgren: "Der blev sj frukunsvän rökigl i rummel. Ingen kunde V3ra där inne mer an ett pj.r minuter i t3gel. Barnen stod i harbrel och bakade UI bröden. Men röken lende sig dit också. sj till Si SI san vi pl en rc'n fj ll utomhus och bakade del sista. "Inre forran vid femriden blev det så pass o-rökigt s.l all man ku nd e vistas inomhus Ulan au dc'1sved i ögonen". Jan DUNa beskriver erfarenh eten sj. har: " Hela hu ser blev rökfyllt. Jagsan och forsökte skriva medan rårama rann och n äsan arae ks. ;\1C'n när h uvud värken bö rjad e komma fick iag la min Hirnuft (del finns förslh s de som menar au någon som ska vara här frivilligt i rvå veckor saknar detsamma} rill flnga och g.l UI i friska lutren en tag." Uppenbarligen behövs det mera luft. Der finns säkerr uppgifte r pl hur rnycker syre en eld förb rukar/sekund. Vi vet nu hur myckel lutl mm lamnar rummet. Vi mj'ic: tj. rt"dj. pl hur sto r till u(l>m J.n~d som krin och hur stor J eller mlnga tillufl,kjnj.1cr denj. innebär. EflermiddJ.gem koloxidmälnlngj.r visade hög a vård...n. Crin",jrdCI tiir en IJngre tids vivelse i en miljö «rm innehåller koloxid är JS ppm. Vi up pm åne 42 ppm. Elden tick därtör slockna under experime ntets t"rltj. nj.rt dl 8 vw""j. och 2 bare i)vernj.ii3je i 11nghuse t. Rum stemperaruren i brösrhöjd var d.1 17"C. pl go[vt"1 <)0c. Utomh us var der - I C. ~ Figur 5:/ t. D~t varma sk~ntt jtjn ~ ld~n och /juslyktorna av svinblåsa var u nd~r kväl larna d~ tnda lj uskällorna. Figur 5: 12. När t/dm tiind~sp.,hiilim bk v dn sj rökigtan dn varsvårt an s~ftjn rum mets m a änd~ till dm andra. Här Slrymlar UlfEdbrrgochMy Karl uröm. Kommentarer: Elden ränds pl härden Elden länds pl hällen, mycket rökigt Elden las fr1n hällen. Röken lätrar snabbt Srockama las p.l härden. br a rökn ivj Elden brinner ut. Klockan 14 blåste vinden p1 raket fnn N, i övrigt ha r det i hu vudsa k blåstvastliga vinda r. P.l isen 7 mi sek under eftermiddagen sedan S m/sek och pl taket 1 3 m/sek. Luftfuklighelen var utomhus 85 % och ino mh us omk ring 40 %. Lufnrycker var sradigr på 1020 mbar hela dagen. Koloxidhale 17.30: 42 ppm, 23.00: 20 ppm Vedförbrukning: 1,06 m'/dygn 18

24 ~ ~ ~. DAGBOK. -; lic - -- ~~~I' " --~ 'C Temperatur "C ~ 1. ute golv - 3. rum _. 4. tak -. s. r ökkanal N r ökkanal S,..,,,. Luftomsättning m 3 /s - - IJffil I~ -- --~~,.., 0.15 e.se ",.,..., - - ~ -- ~-- -&. C < ~--~-_... -,;X -, Ä.- '" ~~, ~ ~ " >C _ ''''';.v-" -e ::~ Y, ''' i '" " =c -. _[." /.,,-,..,... " ".. ~. ' i." ~ ~. =--: 5 o ~ 5 =--- ~.i c ~ ~- ::5 e D Ö taklucka D V taklucka O S vindöga N vindöga Total t,, o,, s.:;: '.;,, ", '..'.., - ~, ", V ind s styrka och - m/ s, väderstreck, hav o V V V N V V -- riktning -- l tak : llO 19

25 DAGBOK Söndagen den 25januari JJn Dufvu kommentarer om dj gc'n: MJJg v:liknjdc' i nm och hö rde konstiga ljud fd n mjölkboden (num C'ra mar- och darcrbcdl, liiii, pop. iiii, pop!.ir der. SJ har uc't nog IJtit förr ränkre jag och somnade o m. NJr klockan sedan var SC'x och folket bö rjade vakna rillliv lyt kjd C's jag inre längrc' hö ra njgo r alls frjn mjölk. WC'n. JJ g bad U lrika riru in. Papperer har Irasslar sig och det J r en stort hji, var hermes sur. Der vu buj arr kliva upp och r.iru till. Jag som hade rinkt sova lire langre...fir«m iddj gen vu lika rökig som gjrda gc'n. men efter kvällsvarden Iäff.lldC' röken och der blev fri sikr. ~ J.lIn D ufvj ha r cckså euu och betn.t1.lir m:ingde n lufr till och frin bostadsrummer (Iunhurighet x area volym) och ko m fram rill att rilluften var dryxr I m3/s mabn frlnlunc'll n r kn.llppr I m'/s [tabell 6.1). Även Mbg blev det ston rökp robleffi nar man d dade pi hallen. (}.jn::motvaade matresulraten M dc' fdn lördagen och frin söndjgen.liu temperaruren i stugan stigc'r ffiulum med 5-IO'C u fon mjn börj u dda dar, Vi n or JI( Jn led ningen riu Jn slugan rökfyllu nar man hörj.llrd dj pi hj llen höt iho p med b ristc'n pllun eller syn::. De n räcker in re for IVIeldar, DC'n räcker inre C'ns for en eld, I morgon. mlnd.llg. m1sle vi INJ in mera luft till elden. Der enk1ure s.iuer.il.lin ta in luft vill rör frl n utrymmel mellan vj ggarn.ll ellc' r dirc:kt ut i frln. Om det t.ll.s direkt mifrjn j r njckdden JU lunen.ir bli. WC dlc't kallare:. och det krj vs jnnu mc'ra C'n C'rgi for an värma upp bostaden. O m isljllc'1 lun C'n t.ll.s frl n fihusc't s.5 har vira kons tgjord a kossot. som ger v.ilmc' mofsvu lmd C' 10 jjrnjl de rskossor. fjkriskt virmr upp luften liii omkring 10OC. De n hjr forvjtmda luf- 1itMU 5: 1. lufiomsiittni"l i bosllldsru",,,,n ",~d iippm flihusdiirr tkhni 14Jdudta. h.ll.stighet volym ml$r k m' fsck In fihusdörrc:n ( 1750x600) U, ukludtjn (520x35 0) m rj gavdöppningc'n (d ubbe l tr iangel 700:ö50) ten skulle vara myckn banre are leda in nll eldnjden. ~len hur jt dn med syr(' i den lufre n ~ At den mfan forbrukad av konorn a~ t.:nd('r kvallen ko m H a ns Lind fdn Fo rc: IJgsh.ilsovJrd('n och rnatre koki ioxidhalten. De n viud (' ~::trj(' r pp m pl nivån I.S m OVC'f golver och pp m 2.5 m over golvet. UlOmh us ::tr kold imijhjir('n un gefar 3 20 ppm. [ moo ('rna konrorslokal('r raknar man med 800 ppm. V3ra varden var alllu myckc:r bar tre :in i moderna ko nrotslokale r. NJ u ~n me r mlndagc:n evemanade 5 vuxna i UnghUSC'I. Hu r d.llgc:n upplevdes beskrivs av vjra gisra. Kent-ÅkC'. Mo nika och Lin us Ensrröml Svanbe rg: "Der ar nrr allddes s.irskill JU vara har. De n öppn.ll elden miu i rummer ar som C'Il ITl.lIgJlC"C 50m d rar till sig ögon. up pm:irwmhet. {Jnkar... Oc h J1J aknvirer, täljn ing. huggn ing. ('ldning. spinning. pm. m usik. vila och konlemplarion. som blir till run t Ilgo rn.t. ~ VI.lI vlr hemsida Ids vi av h.i.lsningar frin <lirkrolog C.ul -Anden Gc:rnd som besökt oss. und er degen och fundeur kring röken i I1ngh~. H<lIn associc'rjde till RunöhUKn. Lettland, vilka dokumenle~ pi rjlet och beskrev Il nghus med hjl muk. Over eldseaden fanns dar en eildflalu.. en kupolformad rökh uv utan öpp ni ng uppåt. Ca rl-andeu f'orc'sur ate vi provu en sådan över elden, Principen är au roken stiger uppår, varmer upp :iild flakan. fyllc:r den och når den rundar kanren. accelereras den av huvens uppvärmda ovansida. Kommenlu: S Tc:mpcra[urskrivarc:n hu gjon eu slo n hl! i pjppcrc:t Eldc:n länds på härdc:n. Rökige till ()(h frin hela d.llgen Hsbr I:iggs i kokgropcn. Srerurt1.ll virmdes i huden EJden b rinna på lwien. Myc ket rök L te rök Srochma pljcen5 pi huden. Rd.;alivr rökfriu 22.(1().6.25 Elden brinner Ut. Hela dagen j t d c:n ÖSm. uklucbn öppcn. Det bl1slc' under dagen västlig:. vindar, pi isen varierand(' mdl<iin 4 och 6.5 mlsek och pi laket I_ 2.5 mlsek. Frin kvällen vridande till NY, pi isc' n 3-5 mlse k ()(h på ta:k('l I mlsc:k. l unfuklighe[en v:lit ulomhw % oc h inomhw %. luft try( ket vu u adigt pi 1021 mbu hd<ll dj gcn. KoloxidhJlI : 10 ppm : 20 pp m Vedforbrukning: 0.36 mj/dygn 20

26 .. DAG BO K se - -~ ss - se ~'". C ~ "'N' ",~---~ ---:V~ ~ 3C ~...:...-. ~ S -, --, - 15,,,, is :z;::s 'E~~ ; 00 ~,,; A ~ C ~ , - - -rc Hi -00 fiiijl:&of 25,,,,,,,,, - r -,, ' - Te mpera t ur "C - - l. ute golv 3. rum _. 4. tak -. S. rökkanal N rökkanal S Luftomsättning m'/s o Ö t aklucka D V t aklucka O S vindöga N vindöga Totalt,.., '" '.00 O,1S o." O" " "'00 " 00 "'00 " ro '",.., V ind styrka och riktning m/s. väoerst rec ~ hav ta k ", v vax anoe, r e s J, o k,.-,,'" "'''' " '",,'" "" 21

27 DAG80 1< Mttn dag d en 26 j a nua ri IJn Dufn. kunde iglr berakna JII luflmingden som pj'...radc genom den 'Iud fj lp vdöppningo:n och go: num rakluckan vu ra 1 m 'tv: JJg kcncknde \VS int:o:njiir Sven-Erik Sedin, Orn,köldsviks kommun. Vi hj.!e redan liji~jre dirkurerar veunhricnen i 11nghll.'\C'l (EJblom 200 1":.:1')). HJn men ade J([ den varma luflen som IimnJr slugjn har srörre volym in den b ltj ullofren. Skillruden i volrm kan caknjs ur i sarskiljol tabeller. ~Io:n den är inte '11 nor uran man kan i prin cip ulg} ifdn al[ del kravs samma mängd lil1uft som frl nluft. Vi behöverjlln..1 en lufnillmömning med ca I m'is till elden. Del jr den mängd som kommer in genom folhusjör~n ( 1.75 x 0.6 m). Och vi ser ju.:m dct hjälper JU öppna. dörruna., men del ;ir inre rill mnod. Luften flr <XW röken JCI virvu runt i rum' rnet. L.ufl en måsle styr» direkt till elden. nr snickare, Parrik Aleniw. byggde djrför Klagen lillf.illig k.uul JVp!Jnk med innerm ånen Il x 26 cm. Den placerades vinkelran med ena öppningen i mellanvjggc'n och den andra mor den stora harden (fig ;:13). En lufu illmömning i unjic'n pi 13 lirer1s uppmärres nir fi husdö rren stod öppen, DC'ttJ mo rsvarar 2 % JV J e luer som beho vs. Su fah u~"r (e n "Jr S1ingd uppmjues en lufnillmomni ng pj 2-1Ilerf\. dler') % av beho vc't. Vi kunde inte se an lufien fdn bnjic'n innebar nj!:"n mirkba( lo rjn J rinl: l ' l ugjn. Ilur \.kulle "'i kunna lo:dj in d m ~'(k el luff '10m l 000 lifer eller I m'? O ch kunde der r o m vara 'Il an J el kravdes ann u mer J ~ De hir uppmimingjrnj gjorde\ ju med en brinnjnde eld. Vad 'Ikulle kravas för rvl djjr? JJg kom JU ranka poi Je upphöjda i,lind,b pla nkgolven. S.idana golv b~krivs i de lmkeppiga husc'n i de islindsb SJgorna och bli» dir lingpall. ti ngs srug.tns Ungsidor och rvarpall vid den inre gjvd~ n. Nirm»1 djsljden bc.-skrin en k1in.:ld golvytj. wrmc'r jr ett ca.}o crn högt lr.i.ppsreg som bildar kaneen p.1 p!jn kgolvc'l. "Trappsreget " fungeur <xw som en Ung sin baek vid varder.ll sidan om eldsraden (Edblom 2001 : S7(). Nigol som \'c:rk1igc-n s.3kn» i slug.tn. Dn är både för mörk! och för kallt an ~ i ru p.5 bjnur bng~ UI mot vjgga.rn.:l. Vin övernarrare bggc'r ut rc'mkinn p.1 golvc'1 för arr kunn.:l både silu och lisv' nju. elde n. Den gemenumm.:l längden p.5 de tre ddsljdc'rna i srugj n jr -4 m. [kr jr lill dena område som luftc'n ml.slc' styr». Och den behövs i golvnivl. där förbrm ningen sker. inte i knjhöjd eller högre. Om vi djrför Figur 5:/J. En tilllljisjuln,d i trä byggdrs till dm storar/ditt/dm. Pertonen till viimrrr i bi/d sitterpj kana/m som mynnar min p" rldsltldrm Ungsida. 22