Årsredovisning Haparanda stad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning Haparanda stad"

Transkript

1 2011 Årsredovisning Haparanda stad

2 2

3 Innehåll Avsnitt i: Inledning 4 Medborgaren 6 Familjen 8 Gränsen 10 Avsnitt II: KOMMUNstyrelsens ordförandes kommentar 12 Avsnitt III: Avsnitt IV: KOMMUNCHefens kommentar 14 FÖRVALTNINGSBERÄttelse Fakta om Haparanda stad 16 Verksamhetsidé och målredovisning 17 Vision och värdeord 18 Målanalys 20 Omvärldsanalys 24 Företagande i Haparanda 30 Fakta arbetsmarknad 33 Klimat- och miljöbokslut 34 Ekonomisk översikt 36 Driftredovisning 40 Investeringsredovisning 42 Personalöversikt 44 Personalfakta 45 Finansiell analys Fyra perspektiv 48 Ekonomichefens kommentar 54 Finansiella nyckeltal 55 Tio år i sammandrag 56 Haparanda stad/ SaMManställd redovisning Resultaträkning 57 Balansräkning 58 Finansieringsanalys 59 Noter 60 VA-bokslut Verksamhetsberättelse 70 Resultaträkning/Balansräkning 71 Noter 72 Avsnitt V: VERKsaMHetsBERÄttelser Kommunstyrelsen 76 Samhällsbyggnadsnämnden 82 Barn- och ungdomsnämden 84 Socialnämnden 90 Ägandeandel i bolag, stiftelser & kommunala förbund 96 Kommunens bolag och stiftelser 97 Avsnitt VI: REDOVISNINGSPRINCiper 100 FÖRSLAG TILL BeslUt 104 REVISIONSBERÄttelse 105 3

4 HaparandaTornio 4

5 haparanda årsredovsining viktiga områden 2011 Under år 2011 har haparanda stad tagit fram en övergripande verksamhetsidé. De uppställda målen har tydligt kund- och medborgarfokus. tre områden är särskilt centrala i dagens haparanda: > 01 Medborgaren > 02 Familjen > 03 Gränsen 5

6 01 Medborgaren 2011 var ett revolutionsår. Då startade på allvar övergången från papper till digitala media. Haparanda har redan blivit känd som den pappersfria kommunen och som klimatsmart förebild. Men den digitala revolutionen handlar inte enbart om att värna miljön. Det är framför allt en väg att öka effektiviteten och förbättra servicen till medborgarna, att göra kommunen öppnare och tillgängligare. Det sker också genom att stadshuset byggs om, öppnas upp och får ett medborgarkontor.

7

8 02 Familjen Barnen är vår framtid. Vi vill att barnfamiljerna ska trivas i Haparanda. Det ska vara bra och enkelt att leva i kommunen, både i staden och i byarna. Därför har vi fri barnomsorg och bra skolor. Familjens hus är ett annat uttryck för våra ambitioner att vara den barnvänliga kommunen. Där finns barnavård, mödravård och sociala resurser samlade på ett och samma ställe.

9

10 03 Gränsen Victoriatorget, på gränsen mellan Haparanda och Tornio, knyter samman städerna och är ett synligt uttryck för det goda samarbete som vi har med våra grannar. Det gäller exempelvis samhällsplaneringen, utbildningar och utvecklingen av besöksnäringen. Med det nya torget, den blivande aktivitetsparken, nytt resecentrum och nya satsningar på gränsen bygger vi ihop städerna till ett gemensamt HaparandaTornio.

11

12 kommentarer» Haparanda ska vara en modern stad att bo i. Kommunens främsta uppgift är att ge våra medborgare bra service. «12

13 Gunnel Simu Kommunstyrelsens ordförande I Haparanda satsar vi på barnfamiljerna! Jag vill att det ska vara en bra stad för dessa att bo i. Vi har avgiftsfri barnomsorg av god kvalitet med generösa öppettider. Under år 2011 har Familjens hus varit igång med olika aktiviteter som vänder sig till föräldrar med barn. Från kommunens och landstingets sida har vi valt ett nytt sätt att arbeta med familjer. BVC, MVC, öppna förskolan och personal från individ- och familjeomsorgen under samma tak. I Familjens hus kan nyblivna föräldrar byta erfarenhet med varandra och få stöd av professionell personal. Det ska vara attraktivt för föräldrar att besöka Familjens hus med föräldrafika och andra aktiviteter. Nya arbetstillfällen är nödvändigt för att vi ska möjliggöra för barnfamiljer och unga att vilja stanna kvar i vår stad. Det är också helt nödvändigt för att vi som kommun ska kunna upprätthålla bra service till våra medborgare och fullgöra vårt grunduppdrag; bra skola, äldreomsorg, gator, underhåll mm. Jag har under 2011 arbetat hårt för att förverkliga detta mål genom en aktiv dialog med näringslivet kring hur vi ska skapa fler arbetstillfällen och utveckla vår gräns. Under våren fortsätter detta offensiva utvecklingsarbete i dialog med intresserade investerare. Medborgarna är alltid i centrum för vårt uppdrag. Hösten 2011 har kommunhuset börjat byggas om till ett medborgarkontor, som har till syfte att snabbt och smidigt ge medborgarna service och slussa dem till rätt medarbetare, så att de får svar och hjälp med sina frågor. Vi har också infört eförslag som innebär att medborgarna enkelt kan lämna förslag på nätet och så att andra, som tycker att förslaget är bra, kan skriva under. Får förslaget minst 30 underskrifter tas det upp i kommunstyrelsen för behandling. Vi har med detta sätt velat utveckla ett nytt sätt att föra dialog, låta medborgarna påverka oss förtroendevalda och Haparandas stads framtid. Vårt unika gränsläge är vår stora möjlighet och framtid. Vi har under 25 års tid utvecklat ett framgångsrikt samarbete mellan Haparanda och Tornio som är känt och högaktat långt utanför våra landsgränser. I september 2011 har vårt gemensamma Victoriatorg invigts. Det unika torget blir också en bekräftelse på att vi tar ytterligare ett steg för att utveckla och stärka vårt samarbete. Victoriatorget är en central mötesplats i HaparandaTornio. Här träffas vi, bygger relationer, byter åsikter och lär av varandra. Jag vill att vi fortsätter att utveckla samarbetet ytterligare och arbetar med gemensamma projekt, exempelvis Aktivitetsparken och resecentrum På Gränsen. Tillväxten i HaparandaTornio utgör grunden för en fungerande välfärd. Vi arbetar hårt och målmedvetet för att skapa fler arbetstillfällen och marknadsföra HaparandaTornio som en bra plats att besök eller flytta till. Jag vill att HaparandaTornio ska vara en livskraftig region med en positiv attityd till entreprenörskap och företagande. 13

14 kommentarer» Haparanda har tagit ytterligare steg i utvecklingen till att bli årets kvalitetskommun «14

15 Patrik Oja Kommunchef 2011 har varit ett spännande år då Haparanda har tagit ytterligare steg i utvecklingen till att bli årets kvalitetskommun Vi har fått den röda tråden i mål- och resultatstyrningen att bli tydlig. Alla medarbetare i Haparanda stad har ett eget åtagande kopplat till Vision Vår värdegrund i ledaridén och medarbetaridén är framtagen och arbetet med att implementera dessa i vardagen för alla medarbetare pågår. Det är en förutsättning med ett förändrat beteende hos alla medarbetare och chefer för att kunna utveckla kvalitén för de vi är till för. Under hösten har vi utbildat processledare för både det processbaserade arbetssättet (LEAN) samt internkontrollen. Det är också en viktig del för att kunna utveckla kvalitén. Vi jobbar också med att mäta kvalitet enligt kommunernas kvalitet i korthet för att faktiskt veta vad de vi är till för tycker om vår verksamhet. För att få en känsla av hur organisationen mår har en medarbetarundersökning gjorts under året och den kommer att göras årligen. Med resultatet som grund kommer vi att jobba målmedvetet med att skapa förutsättningar för att bli den attraktivaste arbetsgivaren i Norrbottten. För att säkra kompetensförsörjningen på chefer i framtiden samt skapa möjlighet till karriär har vi genomfört chefsaspirantprogrammet med över 60 medarbetare samt startat ledarakademin. Det är ett omfattande program som elva noggrant utvalda medarbetare får förmånen att gå under sammanlagt 18 månader. De kommer att få en grundläggande insikt i sin personlighet samt hur det är att vara chef och ledare och få förutsättningar att kunna bli chefer och utveckla ett gott ledarskap som passar i moderna organisationer. Vi har under året också tagit steget mot att bli en pappersfri kommun. Med det nya ärendehanteringssystemet, ny teknik bland annat i form av läsplattor, appar för hantering av dokument och nya arbetssätt har kvalitén ökat, kostnaderna minskat och Haparandas fotavtryck på jordklotet minskat. Vi kommer att fortsätta arbetet och verka för att hela kommunen så småningom blir pappersfri, med pappersfri säker kommunikation till alla kommunmedlemmar. Förutsättningar för fortsatt tillväxt har skapats genom en ny tillväxtenhet. Arbetet med att hjälpa företagare och nya företag har utvecklats genom vårt engagemang och satsning på entreprenörscentrum. Vi har jobbat med att få hit ytterligare etableringar med syfte att få ökad tillväxt. Arbete med att utveckla persontrafiken på järnväg har intensifierats. Processen med en ny översiktsplan är i full gång vilket ger förutsättningar för Haparanda ska bli en så attraktiv kommun som möjligt att besöka, bo och verka i. När året sammanfattats så visar kommunen på ett positivt ekonomiskt resultat trots de ekonomiska och verksamhetsmässiga utmaningarna som funnits. Vi har mycket bra medarbetare i organisationen som gör ett fantastiskt jobb. Det är med glädje jag summerar 2011 som kommunchef i Haparanda. Jag har förmånen att få leda hela den fantastiska organisationen inklusive våra kommunala bolag och stiftelser med att skapa förutsättningar för god kvalité för de vi är till för. Jag vill tacka alla medarbetare i Haparanda stad för att med gemensamma krafter ha bedrivit och fortsatt utveckla verksamheterna och implementera den nya mål- och resultatstyrningen. Jag ser fram emot att 2012 blir ett år med fortsatt utveckling och tillväxt och att vi har tagit oss ända fram för att nå våra mål. 15

16 fakta om haparanda stad Invånare 2011 ( , 2010 ) 810 Anställda 2011 ( 818, 2010 ) mandatfördelningen Socialdemokraterna (S) 21 Kristdemokraterna (KD) 1 Vänsterpartiet (V) 3 Centerpartiet (C) 4 Moderaterna (M) 6 22:28 Skattesats 2011 ( 22:28, 2010 ) Politisk organisation mandatfördelning Utöver de obligatoriska ; kommunfullmäktige, kommunstyrelse, valnämnd och överförmyndare finns ytterligare tre nämnder. revisorer 5 ledamöter kommunfullmäktige 35 ledamöter valberedning 9 ledamöter Överförmyndare barn- & ungdomsnämnd socialnämnd barn- & ungdomsnämnd valnämnd samhällsbyggnadsnämnd 9 ledamöter 16 Bolagsägande

17 Förvaltningsberättelse VeRKSamheTSIDé Under året har en verksamhetsidé tagits fram för Haparanda kommun som tolkar organisationens uppdrag och som ger svar på vad organisationen ska göra, vlket förhållningssätt medarbetarna ska ha samt för vem de är till för. Haparanda är ett unikt internationellt samhälle i utveckling. Vi genomför det politiska uppdraget inom utbildning, social omsorg och samhällsbyggnad. Vi skapar förutsättningar för kreativt och aktivt kultur- och friluftsliv samt ett expansivt näringsliv. Vi har respekt och förståelse för mångfald, är öppna och tillgängliga för alla och har medborgardialog i fokus. Vi arbetat resurseffektivt, med säkerställd kvalitet och rättvis behandling, för nuvarande och kommande generationer som bor och verkar i Haparanda. MålreDOVISning Under 2011 har kommunen arbetat med att implementera en ny mål- och resultatbaserad styrmodell. Kommunfullmäktiges vision med tillhörande mål bryts ner i organisationen genom nämndernas verksamhetsplaner och via medarbetarsamtalen ända ned till varje enskild medbetare. Medarbetarna har ett eller flera åtaganden, som har en direkt röd tråd kopplad från visionen. Haparanda har kommit en bra bit på väg med implementering av den nya styrmodellen och kommer under 2012 att arbeta med indikatorer som mäter måluppfyllnad samt kundnöjdhet, vilket ytterligare förfinar modellen och kvalitetssäkrar att organisationen uppfyller kommunfullmäktiges mål med kund- och medborgarfokus. Haparanda stads övergripande mål för verksamheten fastställs av kommunfullmäktige och utvärderas av kommunstyrelsen. De övergripande målen är både mål för verksamheten och för god ekonomisk hushållning. Målen utgår från visionen, våra värdeord samt från de prioriterade insatser som årligen fastställs av kommunfullmäktige i budget- och strategiplanen. Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det skall finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta betyder att målen för verksamheten och målen för god ekonomisk hushållning skall vara integrerade mål. Nämndernas målredovisnining sker under respektive nämnd i verksamhetsberättelsen. 17

18 vision & värdeord Haparanda Tornios vision har en gemensam framtidsbild, Vision 2020, som vi vill bygga vår framtid på. Visionen om Haparanda-Tornio som ett internationellt centrum mitt i Barents, är uppbyggd med ett antal ledord samt långsiktiga mål kopplade till varje ledord. Den gemensamma visionen genomförs i faser som en flerårsprocess. fem strategiska utvecklingsområden 2 Logistisk nod 1 Upplevelserik handels- och besöksplats vision 2020 Haparanda Tornio Ett internationellt centrum mitt i Barents. 5 Hållbar livsmiljö 3 Gränslös kunskap 4 Dynamisk företagsamhet Ovan nämnda fem utvecklingsområden bildar ramen för att kunna utforma och illustrera visionen. Illustrationen sker med hjälp av att de valda områdena ges innehåll och beskriver dem som om allting redan hade hänt, d.v.s. så att vi ser slutresultatet i förväg. Samtidigt får vi en referensram för våra målsättningar. Med hjälp av dessa kan vi börja förverkliga vår vision. våra Värdeord Demokrati Framtidsinriktad Tryggt samhälle Visionen skall tillsammans med våra värdeord genomsyra all vår verksamhet

19 19

20 Målet uppnått: Målet delvis uppnått: Målet ej uppnått: MÅlanalys 1 UpplevelseRIK handels- och besöksplats Utvecklingsområde Marknadsföra och utveckla Haparanda som besöksort. Inriktning Under året har det varit stort nationellt medialt intresse krig kommunens arbete med att bli en pappersfri kommun. Arbetet har fortgått med projektet upplevelseindustrinäringen i HaparandaTornio. Detta kan ha bidragit till att varumärkesbarometern ökat och igenkänningsfaktorn har stigit och därmed anses årets mål vara uppnått. Utvecklingsområde Utökat samarbete med och mellan företagen. Inriktning Under året har tillväxtenheten utökat sin bemanning och har forsatt samarbete mellan företagen och kommunen. Det är för tidigt att säga vad den processen kommer att leda till för resultat. Därmed är det osäkert om målet är uppfyllt. 2 Logistisk nod Utvecklingsområde Utveckla och stimulera infrastrukturen i, till och från Haparanda Inriktning Målet är uppnått då antalet resor ökade totalt från 8,4 miljoner resor till 8,5 miljoner resor Räknar man per innevånare är ökningen 33,5 till 34 resor. Fler i Norrbotten väljer kollektivtrafik. Kollektivtrafiken (antal miljoner resor) Kollektivtrafiken ökade med resor 2011 jämfört med

21 3 DynaMISK företagsamhet -1.4% Arbetslöshet (2011 jämfört med 2010 ) 52 placeringar upp på näringslivsrankningen 2011 jämfört med Utvecklingsområde Ett brett och dynamiskt näringsliv som ger fler Haparandabor arbete Inriktning Bedömningen är att målet är uppfyllt då den totala öppna arbetslösheten minskat med 1,4 procent Näringslivsrankningen har förbättrats 52 placeringar och nya arbetsplatser har tillkommit. Detta kan ha bidragit till att varumärkesbarometern ökat och igenkänningsfaktorn har stigit och därmed anses årets mål vara uppnått. Utvecklingsområde Arbeta för fler nyetableringar. Inriktning Målet anses som uppnått då det under året startats 57 nya företag i Haparanda. Kommunen har också 2011 infört LOV (Lagen om valfrihet) vilket även kan ha bidragit till nya etableringar. Socialförvaltningen har vid fyra tillfällen under januari-april informerat såväl allmänheten, presumtiva vårdtagare och boenden som potentiella företagare/utförare om valfrihetssystemet inom hemtjänsten. Biståndsenheten har fortlöpande vid varje enskilt ärende lämnat information om valfrihet av utförare. Utvecklingsområde Förankra och förbättra relationen till det lokala näringslivet. Inriktning Målet anses delvis som uppnått då målet var att tillhöra topp 100 men uppgången blev 52 placeringar till plats 185 i näringslivsrankingen. 21

22 4 GRÄnslÖS Kunskap 1:1 En dator per elev i årskurs 6-9. Utan slutbetyg Med slutbetyg Elever, vt åk 9 18% 82% Utvecklingsområde Vi ska arbeta för ett livslångt och gränslöst lärande och stödja en positiv utveckling av verksamheten och eleven. Inriktning Målet anses som delvis uppnått. Målet att få en attitydförändring i hela samhället för att uppnå 100 % godkända resultat i skolan är inte uppnått. För att skapa attraktiva lärmiljöer har satsningen på 1-1, en dator per elev gjorts och nu har alla elever i grundskolans åk 6-9 tillgång till en egen dator. För eleverna i F-5 finns tillgång till klassuppsättningar. I förskolan finns tillgång till läsplattor. Ett meritvärde på 215 har inte för vårterminen 2011 uppnåtts utan det genomsnittliga meritvärdet var 200,6. Att utforma nytt kvalitetssystem för förskola/skola är klart. Fullständiga betyg i skolan har ej nått målet, att alla elever i åk 9 har fullständiga betyg. I gymnasieskolan fick 82 % av eleverna slutbetyg vårterminen För att vid varje beslut ta hänsyn till barnkonventionen har en föreläsning om ämnet hållts för samhällsbyggnadsnämnden och kontoret. Utvecklingsområde Entreprenörskap och hållbart perspektiv ska profilera Haparandas skolor. Inriktning Målet anses som delvis uppnått. Under året har olika utbildningsinsatser gjorts för att stödja pedagogernas arbete med entreprenöriellt lärande. För att arbeta med utsatta barn och unga har det startats ett familjens hus. För att entreprenörskap ska genomsyra hela den kommunala verksamheten har för året en verksamhetside tagits fram och antagits. För att stimulera utbildningar som matchar behoven i regionen har arbete med att påverka Högskoleförbundet och det lokala näringslivet gjorts. Tillväxtenheten har börjat göra företagsbesök för att inventera företagens utbildningsbehov samt föra en löpande dialog med Högskoleförbundet och Handelsakademin. Under året har förvaltningsövergripande utbildningsinsatser gjorts kring barnkonventionen. 22

23 5 Hållbar Livsmiljö Utvecklingsområde Vi ska skapa ett hållbart, långsiktigt och klimatsmart Haparanda. Inriktning Målet anses som uppnått. Nedanstående åtgärder är gjorda under året. För att säkra god livsmedelshantering har samhällsbyggnadskontoret under 2011 utfört kontroller vid samtliga livsmedelsanläggningar, totalt 141 kontroller. Vidare har inspektioner utförts enligt verksamhetsplanen för att säkra miljö- och hälsoskydd. För att främja miljöoch klimatsmart byggande har byggnadsinspektören/energirådgivaren informerat om detta vid mottagande av bygglovsansökningar. Socialförvaltningen har haft möte med miljöstrategen på flertalet arbetsplatser och arbetet pågår enligt plan. Att införa ett kvalitetssystem för kost och lokalvård har påbörjats. Utvecklingsområde Haparanda ska vara en attraktiv, säker och trygg kommun för alla att bo i och vilja flytta till. Inriktning Målet som helhet anses som uppnått. God framförhållning och att tillhandahålla attraktiv byggbar mark för olika ändamål har utmynnat i skissunderlag färdiga och visade på hemsidan, inledande informations och dialogmöten har hållits under Översyn av befintliga detaljplaner Samtliga gällande detaljplaner har inventerats. Material läggs ut i elektroniskt format på hemsidan. Socialförvaltningen har aktivt samverkat med andra myndigheter och föreningar för ett tryggare Haparanda. Avtal har tecknats med några frivilligföreningar och fler är på gång. För att få ett rikt och mångfaldigt kultur- och friluftsutbud har under året fler satsningar gjorts på det rörliga friluftslivet. Tyvärr gjorde dåliga isar det omöjligt att iordningställa isbanan. Utvecklingsområde Medborgaren i centrum. Inriktning Målet anses som uppnått. En process med att redivera översiktplanen pågår. Samhällsbyggnadskontoret har under året arbetat med att öka tillgängligheten på kontoret. Ungdomens hus har ökat sina aktiviteter och därmed fått avsevärt fler besökare. Arbetet med hög kundnöjdhet gällande bemötande, tillgänglighet, delaktighet och kunnig personal inom socialförvaltningen pågår bland annat med kompetensutvecklingsplaner för hela socialförvaltningen. Alla verksamheter på socialförvaltningen ska tillämpa BBIC (Barnens Behov i Centrum) som metod i de ärenden där barn finns med. Metoden tillämpas och arbete pågår med att förverkliga målet. Utbildning inom BBIC är inbokad under maj och juni månad. Alla verksamheter skall även i såväl handläggning som verkställighet beakta de mål som är uppsatta i FN:s barn- och kvinnokonvention. I och med att kommunen fått ordinarie BBIC-licens finns barnkonventionens intentioner inbyggda i utredningsmallarna och systemet. Kommunen har under 2011 infört e-petitioner för att öka medborgarens inflytande och förbättra dialogen. För att öka tillgängligheten för näringslivet har sommarlovsentreprenörer med ungdomar genomförts och en handlingsplan om samverkan med UF är framtagen. 23

24 24

25 Hållbar Livsmiljö Utvecklingsområde Vi ska förbättra tillgängligheten inom, till och från Haparanda. Inriktning Målet anses som uppnått. Alla brukare ur minoritetsspråksgrupperna skall bemötas på sitt eget språk. På socialförvaltningen finns det alltid tillgång till tvåspråkig personal alternativt kan tolkhjälp erhållas omedelbart genom kollega. Handläggningen av ärenden har skett inom utsatta tidsramar för samhällbyggnadsnämnden. Utvecklingsområde Haparanda stad ska vara en attraktiv, kreativ och framtidsinriktad arbetsplats. Inriktning Målet anses som uppnått. Arbete pågår inom hela socialförvaltningen med att öka frisknärvaron bland anställda. Under året har chefsaspirantprogrammet slutförts och ledarskapsakademin har påbörjats under hösten Nästan alla medarbetare har ett åtagande som är direkt kopplat mot HaparandaTornios vision. Samverkansavtalet är under förhandling mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna. Utvecklingsområde God ekonomisk hushållning (Budget och strategiplan ). Inriktning Totalt för kommunen blev resultatet positivt, men målet anses bara delvis uppnått då verksamheternas driftnetto var negativt. För socialförvaltningen gick ej målet med en budget i balans att uppnå, på grund av ökade kostnader inom områderna försörjningsstöd, barnskydd, missbruksvård och hemtjänst. Kommunstyrelsen visade på positiv avikelse mot budget, barn- och ungdomsnämnden visade på balans. Utvecklingsområde Förnyelse, kvalitet och inre effektivitet (Budget och strategiplan ). Inriktning Målet anses delvis uppnått. Arbete pågår att inom socialtjänsten prioritera förebyggande arbete samt aktivt förbättra kvalitén där arbete pågår vad gällande omarbetning av rutiner enligt nya regler för avvikelsehanteringen. Arbete har påbörjats under året med internkontrollplaner samt att utbilda processledare för den interna kontrollen. Två språk eller tolk Socialförvaltningen har alltid tillgång till tvåspråkig personal, alternativt tolk. 25

26 omvärldsanalys Omvärldsanalysen har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Haparanda stad. Analysen berör följande områden; statens ekonomi, kommunsektorns ekonomi, befolkningen, näringslivet och arbetsmarknaden samt infrastrukturen. SVENSK EKONOMI Den ekonomiska utvecklingen har varit ytterligt svag under slutet av 2011 i stora delar av Europa. Den svaga utvecklingen har bidragit till ett påtagligt fall i svensk export och industriproduktion. Men trots den försvagning som skett uttrycker idag många industriföretag en större optimism om framtiden än tidigare. Även andra tecken tyder på att oron för eurons framtid och risken för en akut skuldkris har lättat något. SKL:s bedömning är att tillväxten i svensk ekonomi tillfälligt stannat av, men att svensk ekonomi snart växer igen. Tillväxten blir dock i år och nästa år väsentligt svagare än under 2010 och Arbetslösheten kommer därför att stiga något, men inte särskilt mycket. Lägre sysselsättning och dämpad inflation håller tillbaka skatteunderlaget, men andra faktorer som ökade pensioner verkar i motsatt riktning. Sammantaget innebär det att skatteunderlagets nivå 2013 beräknas bli något högre än vad SKL tidigare räknat med. SKL:s bedömning utgår från att skuldkrisen på sikt klaras upp under ordnade former. Även med ett lyckligt slut kommer det dock ta tid innan förtroendet återvänder och oron på de finansiella marknaderna lägger sig. SKL:s utgångspunkt är att oron för ett eurosammanbrott kvarstår, men att sannolikheten för och förväntningarna om en positiv lösning gradvis växer. Trots detta i huvudsak positiva anslag antas det svaga tillståndet i framförallt södra Europa bestå under lång tid framöver. Enligt SKL:s bedömning kommer utvecklingen både i Sverige och i övriga Europa att vara som svagast under vinterhalvåret 2011/2012. I takt med att turbulensen på de finansiella marknaderna lägger sig påbörjas en återhämtning av den internationella konjunkturen. Marknadstillväxten för svensk export ökar också. För många länder riskerar dock återhämtningen ta tid och tillväxttalen till en början bli måttliga. Men ökad draghjälp från exportindustrin i kombination med gynnsamma förutsättningar för inhemsk efterfrågan gör att svensk ekonomi kan växa i relativt snabb takt från och med Även sysselsättningen beräknas på sikt ta fart vilket bidrar till att arbetslösheten kan sjunka från 8 ner till 6 procent. Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden för med sig att också skatteunderlaget fortsätter växa i god takt KOMMUNERNAS EKONOMI Resultatet faller i år till följd av kostnaden för sänkt rips-ränta och avveckling av det tillfälliga konjunkturstödet. Nästa år växer skatteunderlaget endast måttligt och den sista delen av det tillfälliga konjunkturstödet dras in. Detta leder till att resultatet faller kraftigt 2012 även om kommunerna lyckas hålla en relativt låg kostnadsutveckling. Resultatet för 2012 kommer sannolikt att bli negativt i flera kommuner. Kommunernas resultat sammantaget 2012 motsvarar 1 procent av skatter och bidrag. Senast resultatet var så lågt i förhållande till skatter och bidrag var 2004, då 102 kommuner redovisade underskott. I SKL:s kalkyl för åren ökar intäkterna från statsbidragen och gör en trendmässig framskrivning av kostnaderna. Med ökade statsbidrag från 2013 kommer resultatet att återhämta sig från rekordlåg nivå 2012 till att närma sig tumregeln för god ekonomisk hushållning, men detta uppnås aldrig under kalkylperioden. Utan uppräknade statsbidrag försämras resultaten för varje år och uppgår till minus 3,5 miljarder år Hur stort resultat en kommun skall ha varierar från kommun till kommun. Det är kommunens 26

27 27

28 ekonomiska läge och framtidsutsikter som avgör detta. Haparanda kommun har i år ett resultat på 7,6 mkr vilket motsvarar 1,5 % av våra skatter och stadsbidrag vilket inte når upp till tumregeln för god ekonomisk hushållning på 2 %. Haparanda kommun har inte råd att öka sina kostnader de kommande åren utan att intäktssidan på något sätt ökar. En utredning pågår angående Likvärdiga förutsättningar - Översyn av den kommunala utjämningen som enligt förslag ska börja gälla från och med år Det förslag som är lagt skulle innebära en ökning av intäktssidan för kommunen. BEFOLKNING Befolkningen i Sverige har ökat under 2011 medan länet har minskat i befolkning med totalt 64 personer. Av fjorton kommuner i länet är det fyra som haft en positiv befolkningsutveckling. Haparanda har minskat sin befolkning med 18 personer per 31 december till vilket beror på födelseunderskott på 32 personer. Kommunen tror att folkmängden de närmaste åren inte ska minska mer utan bibehållen befolkningsmängd eller helst ökning är målet. NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD Sverige Under hösten 2011 utvecklades svensk export starkt, främst till följd av en stor efterfrågan från tillväxtekonomierna, också BNP fortsatte att öka rejält. Men den starka tillväxten är av tillfällig karaktär. I samband med att skuldkrisen eskalerade försvagades stämningsläget. Eftersom den svaga utvecklingen i omvärlden ser ut att fortsätta, kommer även svensk export att falla tillbaka. Följden blir att arbetslösheten ökar i början av 2012 och stiger till cirka 8 procent i genomsnitt under Norrbotten Skuldkrisen i Europa och den osäkerhet den för med sig beträffande efterfrågeläget har inte lämnat det norrländska näringslivet oberört. Men den tillbakagång som noterats sedan förra hösten har varit begränsad. Företagen i Norrbotten gör fortsatt en samlad bedömning att konjunkturläget är bättre än normalt. Förväntningarna framöver tyder på en tillförsikt i näringslivet och till våren 2012 väntas en stabilisering av konjunkturläget. Branschmässigt är det oväntat industrin, med sin stora exportkänslighet, som främst känner av den internationella oron. I synnerhet är det massa och papper samt trävaruindustri som känt av en svagare efterfrågan och fallit tillbaka under Däremot har verkstad samt järn- och stålindustri stått emot betydligt bättre, vilket är en direkt effekt av att den vanligtvis eftersläpande investeringskonjunkturen fortfarande hålls uppe. Ett tecken på att oron på kontinenten även har smittat av sig på de norrländska hushållen är att detaljhandeln snabbt har normaliserats vad gäller både konjunktur- och lönsamhetsbedömning. Det är främst detaljhandeln som ligger bakom tillbakagången i den Norrländska konjunkturen. Pajala -Övertorneå Företaget Northland bygger just nu ett av Sveriges största industriprojekt till en byggkostnad av 5 miljarder kr. I Kaunisvaaraprojektet kommer Tapuli järnmalmsgruva och Sahavaara järnmalmsgruva att ingå samt tillhörande anrikningsverk. Produktionsstart planeras till fjärde kvartalet 2012 och första leverans till kund under första halvåret Gruvnäringen ger förhoppningsvis positiva effekter för lokala entreprenörer i HaparandaTornio. Finland De finländska företagens konjunkturutsikter har avsevärt försämrats. En vändning till det sämre inträffade i slutet av sommaren och i början av hösten, och speciellt inom industrin var utvecklingen sämre än väntat under årets tredje kvartal. Konjunkturerna väntas bli svagare inom alla huvudsektorer under det närmaste halvåret. Spridningen mellan olika företag och branscher är ändå stor. Av industriföretagen räknade 16 procent med en konjunkturförstärkning, medan 36 procent enligt barometern väntade sig sämre tider. Inom byggnadssektorn trodde bara tre procent på bättre tider, medan 48 procent väntade sig att konjunkturen skulle försvagas. 28

29 Torneå I Torneå kommer Outokumpu att minska antalet anställda med 187 under 2012, varav cirka 20 är vad som kallas hårda uppsägningar. Cirka hälften av de som skall sägas upp är visstidsanställda samt cirka 40 procent är pensionsavgångar och övergång till andra arbetsuppgifter. Globalt planerar koncernen att minska med anställda. HaparandaTornio Handeln Trots den ansträngda omvärldsekonomin uppger lokala företagare och företagsrepresentanter att det fortfarande går bra, även om företag inom handel haft det svårare. Det finns dock ett fortsatt intresse från rikstäckande företag att etablera sig i HapaparandaTornio. Området uppfattas som attraktivt och spännande för etablering. Övrigt Arbetet med visionen HaparandaTornio - internationellt centrum mitt i Barents fortlöper. Målet är att turister och andra besökare ska stanna i HaparandaTornio i åtminstone 35 timmar. Det är viktigt med en stark gränsöverskridande samverkan mellan HaparandaTornios näringsliv, politiker och tjänstemän. Tillsammans behöver bli bättre på att marknadsföra och synliggöra HaparandaTornio som det självklara besöksmålet inom Barents. Antalet företag Vid årsskiftet 2011/2012 fanns 940 registrerade företag i Haparanda, varav: 323 aktiebolag, 30 handels- och kommanditbolag, 144 föreningar, stiftelser och andra 443 enskilda firmor Turism- och besöksnäring En nyetablering (camping) under 2012 kan bli aktuell. För tillfället diskuteras olika finansieringsalternativ, och en slutgiltig lösning kommer att vara på plats under våren Etableringen beräknas ge 3-4 nya arbetstillfällen från och med våren Cape East har satsat offensivt under Aftonbladet har utsett Cape East till Sveriges bästa spa. Dessutom utsåg tidigare veckotidningen Amelia anläggningen till nummer två i landet. Företaget, som har 40 anställda, går en spännande framtid till mötes. Andra etablerade aktörer i turistbranschen, såsom Seskarö havsbad och Kukkolaforsen har haft en bra säsong under Tillverkning Seskarö sågverk hade stått stilla sedan mitten på 2008, detta sedan Setra beslutat att lägga ned sågen. Men den 8 september 2011 drog finländska Morven, en del av Arktos Group, igång produktionen i Seskarö igen. För tillfället har sågen 27 anställda. Från att ha börjat med att torka och justera sågat virke från Arktos anläggningar i Kemijärvi och Peuruvuono, har Seskarö nu även fått igång såglinjen och råsorteringen. Det finns utrymme för viss kapacitetsökning men detta kommer knappast att medföra ny anställningar. År 2011 registrerades 57 nya företag, varav 68 % var enskilda firmor, 30 % var aktiebolag och resterande 2 % handlade om föreningar eller stiftelser. (Se diagram för jämförelse ) KÄNSLIGheTSanalyS En kommun påverkas även av händelser utanför dess egen kontroll. Ett sätt att göra detta tydligt är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. I tabellen nedan redovisas hur ett antal faktorer påverkar Haparanda stads finansiella resultat. Ränteförändring med 1 % Löneförändring med 1 % Bruttokostnadsförändring med 1 % Generella statsbidrag med 1 % Förändrad kommunal skatt med 1 kr 2,5 Mkr 2,6 Mkr 6,2 Mkr 1,6 Mkr 15,3 Mkr I tabellen ovan framgår bland annat att varje procents löneökning innebär en kostnad på cirka 2,6 Mkr. Vidare framgår det att en procents ökning av bruttokostnaderna medför en kostnadsökning på cirka 6,2 Mkr. Tabellen visar med tydlighet att oplanerade händelser kan få avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Därför 29

30 Företagande i Haparanda Antal företag i Haparanda 940 Antal registrerade företag årskiftet 2011/12 Fördelning företag ÅRSKSKIFTET 2011/2012 Aktiebolag 323 st Handels- och kommanditbolag 30 st Föreningar, stiftelser och annat 144 st Enskilda firmor 443 st 57 Antal nyregistrerade företag 2011 ( 68 st 2010 ) 15 Antal företag som upphört 2011 Det handlade främst om konkurser, men också om avregistreringar och fusioner. mandatfördelning Fördelning företag Fördelning nystartade företag 2010 & 2011 År 2011 registrerades 57 nya företag, varav 68 % var enskilda firmor, 30 % var aktiebolag och resterande 2 % handlade om föreningar eller stiftelser. Se diagram nedan för jämförelse mellan 2010 och Källa: UC WebSelect Aktiebolag Handels- & kommanditbolag Enskild näringsverksamhet Annat 30 Bolagsägande

31 är det viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt. STÖRSTA arbetsgivaren Haparanda stad är den enskilt största arbetsgivaren i kommunen. Hela 36 % av det totala antalet anställda i kommunen arbetar för staden. Ikea och Landstinget står för sammanlagt 8 %. Värt att notera är att de 15 största arbetsgivarna i kommunen står för hela 62 % av andelen anställda. (Se diagram på motstående sida.) arbetssökande Arbetsförmedlingen har gjort en förändring i hur de presenterar arbetslöshetsstatistik. Arbetslösheten (i procent) baseras på arbetskraften istället för som tidigare på befolkningen. Boende i Haparanda som pendlar till arbete i Finland räknas inte in i arbetskraften vilket betyder att arbetslösheten kommer att redovisas något högre än vad den i realiteten är. Årsmedeltal för 2011 redovisar en arbetslösheten på 4,9 %. Till detta tillkommer 7,6 % som var inskrivna i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprogram. Den totala siffran (årsmedeltal 2011) var 12,6 %, eller 765 personer. InFRaSTRuktur Staden arbetar tillsammans med övriga aktörer för en direkt flygförbindelse från Kemi/Tornio/ Haparanda flygplats till Stockholm. Hamnarna i HaparandaTornios närhet finns i Kemi, Röyttä och Karlsborg. Investeringar i närliggande hamn och järnvägar ger positiva effekter på Haparandas arbetsmarknad och förbättrade möjligheter för regionens industrier. Byggandet av den nya, moderna och elektrifierade Haparandabanan pågår för fullt och trafikstart beräknas för gods till För att hanteringen över gränsen med skillnader i spårvidd, tåghöjder och driftspänningar skall bli så rationell som möjlig behövs en ny logistikterminal till HaparandaTornio som också nyttjar det mycket strategiska läget på Nordkalotten. Kommunerna längs Bottenvikskusten, Landstinget, Kollektivtrafikmyndigheten, Länstrafiken och Länsstyrelsen samarbetar inom Norrtågsprojektet för att järnvägen skall erbjuda persontrafik på sträckan Luleå-svensk/finska riksgränsen. Haparanda, Tornio, Länsstyrelsen och Trafikverket har under 2011 inlett ett Interregprojekt för att bygga ett nytt resecentrum för buss/bussgods/taxi som skall angöras av både svensk och finsk trafik. På de nationella vägarna E4 och väg 99 pågår insatser med mitträcke och delar till en säker parallell GC-väg för E4:an. Insatser på väg 99 har ej gjorts under året trots stadens påtryckningar om detta i den regionala åtgärdsplaneringen och direkt till Trafikverket. Det är mycket viktigt ur miljö-, klimat-, trafiksäkerhets- och folkhälsosynpunkt att det byggs säkra och separerade GCvägar längs hela det nationella vägnätet genom kommunen. Staden har under året deltagit i ett projekt för Bottenvikens skärgård från Skellefteå till Haparanda som bland annat tar sikte på bättre infrastruktur i skärgården. Exempel på konkreta insatser som förordas är förbättrade farleder och hamnar, fler uthyrningsstugor och turbåtar i skärgården. ÖVRIGT En osäkerhetsfaktor blir den framtida möjligheten att rekrytera arbetskraft. Det är främst inom vård och omsorg som behovet av arbetskraft kommer att vara som störst. På grund av demografiska förändringar uppstår nya behov. I framtiden kommer antalet äldre att öka. För de närmaste åren medför inte detta något stort problem då de årliga pensionsavgångarna är relativt små. De förändrade förutsättningarna i Haparanda kan innebära att det uppstår problem att rekrytera arbetskraft även inom andra yrkesgrupper. En annan osäkerhetsfaktor är frågan, vilka effekter kommer förändringarna i statsbidragssystemet att innebära för vår kommun? Räntornas utveckling är ytterligare en faktor som påverkar vår ekonomi då vår låneskuld fortfarande är mycket hög trots stora amorteringar under de senaste åren. 31

32 32

33 Fakta Arbetsmarknad Främsta arbetsgivare 2011 (anställda, % av totala arbetsmarknaden) ng företag 1 Haparanda kommun (1 225, 36 %) 2 IKEA Svenska försäljnings AB (125, 4 %) norrbottens läns landsting (125, 4 %) 3 Elbyrån Bertgren & Co AB (125, 2 %) Polarica AB (75, 2 %) Storbutiken i Haparanda AB (75, 2 %) Samhall AB (75, 2 %) Strålund Felt montage AB (75, 2 %) 4 D-Link AB (35, 1 %) Skatteverket (35, 1 %) Sverigefinska Folkhögskolan (35, 1 %) Kriminalvården (35, 1 %) Carema äldreomsorg (35, 1 %) arbetsgivare Veolia Transport Sverige AB (35, 1 %) Konsum Norrbotten Ek. Förening (35, 1 %) 5 Övriga företag (1 680, 48 %) Källa: Statistiska Centralbyråns Företagsregister. En person räknas endast en gång även om personen har flera arbetsgivare. största arbetsplatserna 62% 15 företag står för 62 % av arbetstillfällena 2011 (68 st 2010) Antal anställda på Haparanda kommun årskiftet 2011/12 33

34 Klimat- och miljöbokslut KLIMAT OCH KOLDIOXIDUTSLÄPP Året började med fokus på näringslivet där temat på näringslivsdagen var klimat och miljö. Det fortsatte med Pär Holmgrens besök då han berättade för totalt 500 personer om klimatförändringarna och vad vi kan göra för att ställa om till ett hållbart samhälle. Under våren fick stadshuset en ny fräsch avfallsmöbel att sortera sina sopor i och en tjänstecykel designad av Svefis inredningselever att glida runt på. Ett näringslivsseminarium arrangerades med tema hållbar utveckling. Lagom till sommaren anlände åter Pär Holmgren och Staffan Lindgren till Haparanda på sina elmopeder och avslutade Elmopedturnén som började i Ystad. En av elmopederna är nu i stadshuset ägo. Strandpromenaden fick under sommaren 100 bärbuskar planterade så att stadens invånare ska kunna palla bär. Fler stadsodlingar med grönsaker planterades vid stranden, stationshuset och Lunden. Hösten invigdes med lokal marknad på torget där kommunens producenter sålde grönsaker, fisk, bär och hantverk. I skolorna var det en klimatvecka där det serverades klimatsmart mat. På menyn stod vegetariskt, vilt, lokalproducerat, ekologiskt och veganskt. Haparanda fick även sitt ekologiska fotavtryck uträknat av Nenet AB. Året avslutades med att 50 kvm solceller installerades på stadshustaket som ger ungefär 5300 kwh per år, med 60 % bidrag för investeringen från energimyndigheten. genomsnittlig Haparandabo skulle det behövas 3,5 jordklot för att tillgodose den efterfrågan. Det som har störst påverkan är vår livsmedelskonsumtion, vårt boende och våra resor, i den ordningen. Växthusgaser orsakar den största delen av det ekologiska fotavtrycket. Det är främst koldioxid från förbränning av fossil energi, men även exempelvis metangas från köttproduktion. Nedan till höger visas antal ton växthusgaser per capita i Haparanda ur ett produktions- och ett konsumtionsperspektiv. Framtid. Under 2012 ska utsortering av matavfall hos privata kunder införas och klimatstrategin för kommunen färdigställas. Det blir också ökat fokus på näringslivet, utåtriktade aktiviteter och projekt till skolor. Utsläpp av växthusgaser i kommunen. Utsläpp av växthusgaser kan mätas ur produktions- och konsumtionsperspektiv. Vanligast är att mäta ur ett produktionsperspektiv. Det är alltså de utsläpp som orsakas av industrier, transporter och energianvändning inom kommunens gränser. Men det är inte allt som produceras i en kommun som konsumeras där och det är mycket som vi konsumerar som inte produceras där vi bor. Utsläpp mätt ur konsumtionsperspektiv är oftast högre. Det mäter utsläpp av produktion och transporter oavsett var i världen de skett. För att mäta våra utsläpp och miljöpåverkan ur ett konsumtionsperspektiv används med fördel ekologiska fotavtryck. Om hela världens befolkning skulle leva som en 34

35 Miljöfakta 3,5 3,5 jordklot skulle behövas om hela världens befolkning skulle leva som en genomsnittlig Haparandabo bärbuskar planterade så att stadens invånare ska kunna palla bär kvm solceller installerades på stadshustaket som ger ungefär 5300 kwh per år. Koldioxidutsläpp (CO 2 ) Koldioxidutsläpp, ton per capita ur produktions- och konsumentperspektiv. Produktion Haparanda 1990 Produktion Haparanda 2000 Produktion Haparanda 2009 Produktion Sverige 2005 Produktion globalt 2000 Konsumtion Haparanda 2007 Global hållbar nivå 35

36 Ekonomisk översikt I denna översikt redovisas en ekonomisk analys av året I den mer djupgående finansiella analysen redovisas fler år och mer detaljerat. ÅRETS RESulTAT Årets resultat uppgår till +7,6 Mkr, vilket är 5,7 Mkr bättre än budgeterat I resultatet finns jämförelsestörande poster på 2,3 Mkr och förvaltningarna har återvunnit 1,4 Mkr i sitt resultat då avtalsförsäkringarna sänkts under året. Driftverksamheten 2011 i förhållande till budget gav ett underskott på 7,0 Mkr. Kommunstyrelsens verksamheter redovisar ett överskott på 3,7 Mkr, barn- och ungdomsnämnden 0 mkr och socialnämnden visade ett underskott på 9,2 Mkr medan pensionsutbetalningar har ett underskott på 1,2 Mkr. Att fler personer tagit ut sin sparade semester gjorde att semeterlöneskulden sjönk och resultatet ökade med 1,7 Mkr. Skatter och statsbidrag uppvisar ett överskott på 7,7 Mkr i förhållande till budget. Finansiella kostnader och intäkter har genererat ett överskott på 0,3 Mkr vilket i huvudsak beror på ökade ränteintäkter. justerat RESulTAT/BalanS- KRAVSUTREDNING Årets justerade resultat uppgår till + 7,6 Mkr, vilket är 5,7 Mkr bättre än budget. För att erhålla det justerade resultatet har kostnader av engångskaraktär justerats bort på 2,3 Mkr så som reavinster och förluster i samband med mark- och fastig-hetsförsäljning samt av värdepapper och den för i år sänkta RIPS-räntan. Det justerade resultatet innehåller i övrigt inga poster av engångskaraktär. Det är det justerade resultatet som avgör huruvida balanskravet uppnåtts. NÄMNDERNAS BUDGETAVVIKelSE Övergripande kommentarer redovisas under rubriken driftredovisning. Mer detaljerade kommentarer till det ekonomiska resultatet lämnas i respektive nämnds verksamhetsberättelse. PenSIONSFÖRPLIKTELSER Haparanda stad har avsatt medel i olika värdepappersfonder och strukturerade produkter i syfte att möta framtida pensionsutbetalningar. De placeringar som finns i strukturerade produkter är uteslutande kapitalgaranterade. Under 2011 har nya placeringar gjorts med 7,4 Mkr. Under året har värdepapper för 7,0 Mkr sålts. Placeringarnas anskaffningsvärde uppgick vid årsskiftet till 45,7 (45,8) Mkr. Placeringarna sker i enlighet med kommunens finanspolicy och uppföljning av placeringarna sker kontinuerligt. Kommunens pensionsskuld uppgår i bokslutet till 32,7 (31,0) Mkr. Detta är pensioner avseende åren 1998 och 1999 samt FFU (förmånligt förtida uttag). Löneskatten på pensionsåtaganden periodiseras fullt ut i enlighet med rekommendation från Rådet för kommunal redovisning. Pensionsskulden redovisas sedan 1998 enligt den lagstadgade blandmodellen där pensioner intjänade före 1998 inte skuldförs utan redovisas som ansvarsförbindelser. Pensionsutbetalningarna under året uppgick till 11,2 Mkr. Löneskatten på utbetalade pensioner uppgick till 2,7 Mkr. De totala pensionskostnaderna uppgick under året till 35,1 Mkr. (Tkr) Årets resultat Balanskravsresultat Jämförelsestörande poster Balanskravsresultat

37 37

38 SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG Kommunalskatteintäkterna (egna skattemedel) är kommunens huvudsakliga inkomstkälla och svarade 2011 för 50 (49) % av kommunens intäkter. Kommunalskatteintäkterna har i jämförelse med 2010 ökat med 12,5 (3,9) mkr eller 3,8 (1,2) %. Förutom kommunalskattemedel 164,3 (172,7,0) Mkr i statsbidrag (inkl. utjämningsbidrag) vilket är 8,4 mkr eller 4,8 (+5,1) % mindre än Kommunalskatten och statsbidragen svarade år 2011 för 73 (75) % av kommunens samlade intäkter. EKONOMISKA ENGAGEManG I den kommunala koncernen ingår bolag, stiftelser och kommunförbund vilka kommunen har ett bestämmande eller betydande inflytande i. Nedan följer en samlad bild av flöden som varit under året och engagemang som finns mellan kommunen och de bolag som finns i koncernredovisningen. Pensionsförpliktelser (Tkr) Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser inklusive löneskatt 31,0 32,7 Ansvarsförbindelser pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland avsättningar inklusive löneskatt 250,8 279,7 Finansiella placeringar (anskaffningsvärde) 45,8 45,7 Marknadsvärde 45,0 41,4 Depå medel 0,1 1,8 Återlån 236,8 269,2 Förändring av marknadsvärde 0,8-3,2 Realiserad/orealiserad avkastning/vinst/förlust på finansiella placering 0,7 0,4 Ökning/minskning av depå -0,4 1,7 Nedskrivning/uppskrivning av finansiella placeringar 0,0-0,7 Totala förpliktelser exklusive finansiella placeringar (bokfört värde) 281,8 312,4 Värdeökning och nyanskaffning under året 0,3 1,4 Specifikation värdeökning och nyanskaffning Utdelning 0,3 0,2 Vinst vid avyttring av värdepapper 0,9 0,5 Återföring av nedskrivning 0,4 0,0 Överföring från depå 1,7 Delsumma 1,6 2,4 Förlust vid avyttring av värdepapper -0,5-0,3 Nedskrivning -0,4-0,7 Bankkostnader 0,0 0,0 Courtage 0,0 0,0 Överföring från depå -0,4 0,0 Delsumma -1,3-1,0 SUMMA 0,3 1,4 38

39 EKONOMISKA ENGAGEMANG INOM KONCERNEN (TKR) försäljning lån Amortering 2011 BORGEN Ägd andel Intäkter Kostnader Givare Mottagare Betalare Mottagare givare Mottagare Kommunen Haparanda Teknik & Fastighets AB 100 % Stiftelsen Haparandabostäder 100 % Bottenvikens Reningsverk AB 35 % Haparanda värmeverk 50 % Summa NYCKELTAL KOMMUNEN (KR) Antal invånare Nettoinvesteringar/invånare Tillgångar/invånare Skulder/invånare Varav pensionsskuld Eget kapital/invånare Årets resultat/invånare Ansvarsförbindelse pensioner/invånare Övriga ansvarsförbindelser/invånare NYCKELTAL KONCERNEN (KR) Nettoinvesteringar/invånare Tillgångar/invånare Skulder/invånare Varav pensionsskuld Eget kapital/invånare Årets resultat/invånare Ansvarsförbindelse pensioner/invånare Övriga ansvarsförbindelser/invånare

40 Driftredovisning 2010 (TKR) Budget utfall Avvikelse intäkter kostnader netto intäkter kostnader netto intäkter kostnader netto Kommunfullmäktige Fullmäktige Revision Valnämnd Överförmyndarverksamhet Kommunstyrelsen Kommunledningsförv Fastighetsförvaltning Räddningstjänst Samhällsbyggn.kontor Pensionsförvaltning Samhällsbyggnadsnämnd Barn och ungdomsnämnd Socialnämnd Summa driftbudget Ansvarsåtaganden/borgen Förändrad semester/ferielöneskuld Intern ränta Interna poster Reavinst/förlust Finansiella intäkter Finansiella kostnader Skatter/statsbidrag Årets resultat Jämförelsestörande poster Justerat resultat

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

årsredovisning haparanda stad

årsredovisning haparanda stad 2010 årsredovisning haparanda stad Allt klimatarbete startar med vår klimatstrategi, målet är att minska utsläppen av koldioxid och andra klimatpåverkande växthusgaser. Vackra ord, men vad betyder det

Läs mer

ÅRSREDOVISNING HAPARANDA STAD 2012

ÅRSREDOVISNING HAPARANDA STAD 2012 ÅRSREDOVISNING HAPARANDA STAD 212 2 INNEHÅLL AVSNITT I: INLEDNING 4 Framtiden 6 Öppenhet 8 Kvalitet 1 AVSNITT II: KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDES KOMMENTAR 12 AVSNITT III: AVSNITT IV: KOMMUNCHEFENS KOMMENTAR

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Revisionsrapport Stadens styrmodell Haparanda kommun

Revisionsrapport Stadens styrmodell Haparanda kommun Revisionsrapport Stadens styrmodell Haparanda kommun Andreas Jönsson Cert. kommunal revisor Jenny Krispinsson Revisionskonsult 4 november 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409.

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409. Information i mail Medborgarbudget I Europa och i Sverige har det de senaste åren utvecklats en metod som kallas medborgarbudget. Nu vill Piteå kommun göra ett försök där ni som Piteåpanel får delge era

Läs mer

Delårsrapport, tertial 2

Delårsrapport, tertial 2 Delårsrapport, tertial 2 Haparanda kommun 2012 Innehållsförteckning Kommunfullmäktige, Delårsrapport tertial 2 Sida 1 1 FAKTA OM HAPARANDA STAD... 4 KONCERNEN HAPARANDA KOMMUN... 5 2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Dnr KS 2014/144.04 Årsredovisning 2013

Dnr KS 2014/144.04 Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 Innehållsförteckning FAKTA OM HAPARANDA STAD...3 KONCERNEN HAPARANDA KOMMUN... 4 POLITISK ORGANISATION... 5 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDES KOMMENTARER...6 KOMMUNCHEFENS KOMMENTARER...7

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Årsredovisning. Haparanda Kommun 2014

Årsredovisning. Haparanda Kommun 2014 Årsredovisning Haparanda Kommun 2014 Innehåll Inledning... 5 Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 6 Ny ordförande blickar mot framtiden... 7 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys - Målredovisning...

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av bokslut 2012 RappOIi

Granskning av bokslut 2012 RappOIi Värmlands läns Vårdförbund Granskning av bokslut 01 RappOIi Audjt KPMGAB Antal sidor: 6 II Rapport 0 1 V årdförbundet.docx 013 KPMG AB, a Swedish limited liahility company and a member firm oflhe KPMG

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Delårsrapportering 2010. Gällivare kommun. Revisionsrapport. November 2010. PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor

Delårsrapportering 2010. Gällivare kommun. Revisionsrapport. November 2010. PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Delårsrapportering 2010 Gällivare kommun Revisionsrapport November 2010 PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Innehåll Revisionsrapport... 1 November 2010...

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2014 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förbundets

Läs mer

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Vision För ett bra liv i ett attraktivt län Verksamhetsidé Genom kultur och kunnande, lust och lärande skapa ett rikt liv i en kreativ region Perspektiv med strategiska

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport April 2010 Robert Heed Åke Andersson Rolf Hammar Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.3 Bakgrund... 5 2.4 Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden?

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden? Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan Vision 2020 1. Bakgrund Den 2 november 2000 antog kommunfullmäktige Vision 2010. I Vision 2010 preciserades ett stort antal

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Nämndernas verksamhetsberättelse januari-juni 2015. Bergslagens Miljö- och Byggnämnd

Nämndernas verksamhetsberättelse januari-juni 2015. Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Nämndernas verksamhetsberättelse januari-juni 2015 Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Bergslagens Miljö- och Byggnämnd, Nämndernas verksamhetsberättelse januari-juni 2015 2(9) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...

Läs mer