ISBN: Crossing Boarders 2014 Projektledare/författare: Frida Karlson, Ida Östensson och Niklas Berg Layout: Niklas Berg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ISBN: 978-91-981408-1-1 Crossing Boarders 2014 Projektledare/författare: Frida Karlson, Ida Östensson och Niklas Berg Layout: Niklas Berg"

Transkript

1 1 / Crossing Boarders: Twiterklänningen / Rapport 2014

2 Crossing Boarders vision är ett jämställt och inkluderande samhälle där alla röster får höras och alla kan nå sin fulla potential. Därför stöttar vi verksamheter i att öppna upp sig för ett jämställt och inkluderande deltagande. Vi vill vara en positiv kraft som jobbar lösningsfokuserat och nyskapande. Vi arbetar med föreläsningar, utbildningar, opinionsbildning och metodutveckling. I vårt arbete utgår vi från vår egenutvecklade metod Jämställdhetseffekten, som bygger på våra och andras erfarenheter av hur man når framgång med sitt jämställdhetsoch inkluderingsarbete. Comviq har sedan 1981 varit pådrivande för att ge de svenska mobilkunderna billigare och enklare mobiltelefoni. Genom att våga vara annorlunda och göra tvärtom är vi den moderna priskrigaren. Våra abonnemang med superlågt fastpris där allt ingår säljs på comviq.se. Och så har vi kontantkort som slår allt annat hos mer än återförsäljare i Sverige. Hela idén med Comviq är att det ska vara Billigt. Billigt. Billigt. ISBN: Crossing Boarders 2014 Projektledare/författare: Frida Karlson, Ida Östensson och Niklas Berg Layout: Niklas Berg 2 / Crossing Boarders: Twiterklänningen / Rapport 2014

3 FÖR ATT ALLA RÖSTER SKA HÖRAS Almedalsveckan beskrivs ofta som Sveriges största demokratiska mötesplats där framtidens politik formas och diskuteras. Detta trots att det är en arena som långt ifrån alla har tillgång till. Almedalen speglar samhället och ärver politiska ojämlikheter och upprepar exkludering av grupper som inte syns och hörs eller har bristande inflytande i Sverige i övrigt. Nätverk och ekonomi är två exempel på faktorer som spelar roll för vilka som kan delta, men även vilka som ges förtroendeuppdrag i övriga samhället har betydelse. En av de grupper som lyser med sin frånvaro bland närvarande politiker, opinionsbildare, organisationer och bolag är unga. Mot denna bakgrund tog Crossing Boarders och Comviq fram Twitterklänningen - ett uppseendeväckande experiment för att lyfta fram ungas röster på ett sätt som aldrig tidigare skådats. Vi skapade en aktion som manade till självrannsakelse. Men inte minst uppmanade klänningen till förändring. Genom Twitterklänningen gavs människor som inte har möjlighet att själva åka till Almedalen en röst. Twitterklänningen är uppkopplad mot internet genom Comviqs mobilnät och har en inbyggd LED-display där politiker och makthavare på plats i Almedalen kunde se de ungas åsikter, förslag och frågor i realtid. 3 / Crossing Boarders: Twiterklänningen / Rapport 2014

4 På plats under Almedalsveckan deltog vi med Twitterklänningen i seminarier där vi lyfte de åsikter och frågor som skickades in av de unga. Vi sökte även upp makthavare för filmade intervjuer där de gav svar på de ungas frågor och åsikter. Intresset var stort och vi välkomnades både till seminarier och fick tala med upptagna politiker. Twitterklänningen blev en snackis och brett omskriven i medier. Man skulle kunna tro att vi nått vårt mål och uppfyllt vårt syfte med detta. Först nästa år vet vi det. Vi gjorde inte detta för att de unga skulle få plats och höras just i år. Inte heller för att Twitterklänningen är en slutgiltig lösning på representationsproblemen under Almedalsveckan eller i andra maktfora. Medan övriga deltagare har varsin stol på plats förpassas unga att trängas på en LED-display. Snarare än att inkludera unga handlade Twitterklänningen om att synliggöra att unga exkluderas. Vi tog fram Twitterklänningen för att utmana Almedalens gränser och skapa en diskussion om vilka röster som får höras och inte i den allmänna debatten. Vi vill få makthavare, organisationer och arrangörer att i efterhand kritiskt utvärdera det demokratiska samtal som de just deltagit i och inte minst att tänka annorlunda vid utskicket av inbjudningar samt tillsättningen av paneler i framtiden. Vi vill inte se fler Twitterklänningar under Almedalsveckan nästa år. Vi vill se paneler där de som samtalen handlar om faktiskt finns på plats och deltar. Vi vill se ett politiskt forum som gör skäl för sitt namn som den största demokratiska mötesplatsen i Sverige. Bollen ligger hos alla oss makthavare, organisationer och arrangörer som planerar att komma dit nästa år. Låt oss alla ta vårt ansvar - för att alla röster ska höras. En gång för ala: - Vad är Twiter? Twitter ( kvitter ) tillhör världens mest kända sociala medier, det vill säga ett medium där användare skapar innehållet och interagerar med varandra. Twitter är specialiserat på mycket korta inlägg och är uppbyggt för maximal spridning. Inläggen som kallas tweets får maximalt vara 140 tecken långa. 4 / Crossing Boarders: Twiterklänningen / Rapport 2014

5 DEN LEGITIMA MAKTORDNINGEN Det saknas åldersstatistik över deltagarna i Almedalen, vilket gör att det inte går att uttala sig om någon exakt siffra för ungas underrepresentation. På plats är dock underrepresentationen uppenbar för blotta ögat. Unga finns förvisso närvarande, men då som serveringspersonal eller som komponenter i programpunkter under rubriker som ungas bostadssituation, unga i utanförskap, ungas utbildning, ungas tillgång till kultur och ungas hälsa. När unga förs på tal är det vuxna som talar om unga - inte med unga. Fenomenet med ungas underrepresentation under Almedalsveckan kan kopplas till den åldersmaktordning som finns i samhället generellt idag. En maktordning som innebär att barn och ungas kompetens och erfarenheter ifrågasätts samtidigt som vuxna som grupp ges fördelar i samhället som barn och unga inte får tillgång till. Sammantaget gör detta att åldersmaktordningen ofta bagatelliseras och att vuxna ofta tar sig rätten att tala å barn och ungas vägnar utan att det ses som problematiskt. Barn och unga kan genom en legitimerad åldersmaktordning systematiskt utestängas från stora delar av den demokratiska processen utan att det ses som ett misslyckande. Men det är precis vad det är! Genom utestängning, nedvärdering och diskriminering förstärks känslan av utanförskap och maktlöshet hos hela generationer. Utan att alla röster får höras kan vi inte heller forma den bästa politiken eftersom inte alla perspektiv finns med. Ålder är sedan 2009 en skyddad diskrimineringsgrund i svensk lagstiftning, men av flera olika anledningar glöms den ofta bort och ses många gånger som mindre allvarlig än de andra diskrimineringsgrunderna. Eftersom man växer ur åldersdiskriminering betraktas den ibland som mindre orättvis. Dessutom har alla människor någon gång varit unga. Det innebär att även vuxna har egna erfarenheter av att utsättas för åldersförtryck samtidigt som de idag utsätter andra för det. 5 / Crossing Boarders: Twiterklänningen / Rapport 2014

6 I Almedalsprogrammet beskrivs känslan av att alla kommer till Visby under Almedalsveckan. Det är en farlig känsla som riskerar att konservera det sneda deltagandet och de osynliggöra trösklarna som finns för att komma in. Svårigheten i att synliggöra trösklarna är att de flesta som finns på plats aldrig tvingats ta sig över dem. En som inte upplever eller lägger märke till en tröskel måste anstränga sig för att se den. Detsamma gäller för att se maktordningar från toppositioner eller privilegier för den som har dem. Därför behöver en priviligierad person ofta bli påmind om att det finns trösklar för att kunna se dem. Att se dem är i sin tur nödvändigt för att kunna förändra läget och skapa mer inkluderande strukturer. Vi tror på forum som Almedalsveckan som form, men med anspråket att vara en demokratisk mötesplats följer ett ansvar att vara öppen för förändring och ständigt sträva efter att fler bli inkluderade. Axlar man detta ansvar tror vi att lösningarna inte behöver vara långt borta. ALMEDALEN OCH RESTEN AV VÄRLDEN Med Twitterklänningen valde vi att fokusera på Almedalsveckan eftersom det är ett forum där mycket makt och uppmärksamhet samlas. Ett forum där framtidens politik diskuteras och formas, vilket gör att den demokratiska tillgängligheten är av stor vikt där. Men liknande problematik finns även i många andra sammanhang: när fritidsförvaltningen sätter samman en panel för att diskutera tillgången till fritidsaktiviteter i kommunen; när det årliga kvinnodagsarrangemanget planeras; när gymnasieskolan bjuder in till skolans hållbarhetsdag och så vidare. Vilka är våra målgrupper? Vilka bjuder vi in att sitta med i paneler? Vilka deltar vid arrangemanget? Med Twitterklänningen vill vi synliggöra alla dessa gränser och få personer som kommer i kontakt med kampanjen att börja granska de sammanhang den själv befinner sig i eller de arrangemang som den är med och planerar. Vilkas röster ger vi utrymme och vilkas inte? Vilka effekter får det att vi kontinuerligt gör så? Hur kan vi göra annorlunda? Twiterklänningen sate Almedalen under lupp, men siktar på at förändra världen. Och vi börjar med dig! 6 / Crossing Boarders: Twiterklänningen / Rapport 2014

7 RÖSTERNA BAKOM TWITTERKLÄNNINGEN Ett trettiotal unga (upp till 30 år) ansökte i förväg och blev antagna som Twitterklänningens röster. I sina ansökningar fick de berätta lite om sig själva, vad de brinner för samt ge något exempel på vad de önskade förmedla till politiker och andra makthavare. Genom att aktivt söka i olika nätverk och via olika typer av nyckelpersoner strävade vi efter en bred representation bland rösterna avseende hemort, intressen, könsidentitet, funktionsförmåga, etnicitet, social bakgrund, ekonomiska förutsättningar, religiös tillhörighet och så vidare. Rösternas twitterkonton kopplades till klänningen så att deras tweets visades på klänningens specialkonstruerade LED-display i realtid. Rösterna twittrade om allt möjligt - från sin bostadssituation och Sveriges utrikespolitik till ojämställdhet i skolan och bristen på tillgänglig kultur. Den enda förhållningsregeln var att tweetsen behövde följa Crossing Boarders och Comviqs värdegrunder 1 och svensk lag. Det fanns även en öppen hashtag som alla har kunnat använda sig av, det vill säga fler än de utvalda rösterna. När en person delat med sig av en åsikt, hashtaggad #twitterklänning, och fått den godkänd av våra moderatorer blev åsikten synlig på klänningen. 1. I korthet drogfrihet, partipolitisk obundenhet och alla människors lika värde. 7 / Crossing Boarders: Twiterklänningen / Rapport 2014

8 SABINA KORKMAZ 19, STOCKHOLM Sabina är 19 år och brinner för jämställdhet, socialt entreprenörskap och mångfaldsfrågor. Hon kommer ursprungligen från Trollhättan men bor numera i Stockholm. På fritiden spelar hon in en podcast om drömmar och framgång tillsammans med kompisen ASTRID JOHANSSON 15, LULEÅ Astrid är en modig feminist som vågar säga ifrån. Hon är ledamot för RFSL Luleå och norra Norrbottens läns styrelse. Förebilder är inget för Astrid, som tycker att alla som gör bra saker är EMELIE WESKI 24, STOCKHOLM Emelie pluggar på universitetet och jobbar som vikarie på mellanstadiet. Hennes intressen är att resa, förändra världen och att titta på tv serien Borgen. Hon ogillar perspektivlösa berättelser men gillar Gudrun ABDULLAHI MAHMOUD 20 ÅR, STOCKHOLM Abdullahi kom till Sverige för tre år sedan som ensamkommande flyktingbarn. Idag är han aktiv i flera olika organisationer både i Sverige och utomlands. Abdullahi brinner för människors lika värde och är speciellt engagerad i kampen för minoriteters rättigheter. Det bästa han vet är att prata med ungdomar och det värsta när man pratar OM ungdomar istället för med 8 // Crossing Boarders: Twitterklänningen / Rapport 2014

9 ROBIN HÖRNKVIST 17, ÖRNSKÖLDSVIK Robin pluggar samhällsvetenskap på gymnasiet och är ordförande i både Svenska kyrkans Unga och i Örnsköldsviks ungdomsråd, som han varit med och grundat. Vid sidan av det politiska engagemanget ägnar han gärna tid åt musik. Det bästa han vet är att göra någon glad, det värsta att göra någon LINDA BRUNDELL 16, STOCKHOLM Linda går på gymnasiet och hon brinner för jämställdhetsfrågorna i samhället. Hon tycker att feminism ska vara relevant för alla, oavsett individens klass eller kön. Det värsta Linda vet är hycklare och det bästa hon vet är människor som faktiskt gör något för att ändra på saker och INGRID STENLUND 16, ESKILSTUNA Kultur, jämlikhet och mänskliga rättigheter är frågor som ligger Ingrid varmt om hjärtat. För tillfället har hon sommarlov och inväntar höstens spetsutbildning i musik. Till makthavarna vill Ingrid poängtera vikten av att skolan utbildar sina elever kring diskriminering: Förtryck får inte förringas och bortförklaras som ELIS ÖRJES 20, STOCKHOLM Elis har ett stort samhällsintresse och ser sig själv som en riktig politiknörd. Han är engagerad inom spel och ungdomsverksamhet och imponeras av duktiga ledare, modiga val och människor som aldrig viker sig från sina 9 // Crossing Boarders: Twitterklänningen / Rapport 2014

10 CASSIE HALLBERG 15, LAHOLM Cassie har aldrig gillat när andra bestämmer åt henne, och engagerade sig därför tidigt i elevrådet, där hon i nionde klass blev ordförande. Mer praktisk arbetserfarenhet under skolåren är en extra viktig fråga för Cassie. Hon menar att det är enda sättet att få riktig inblick i arbetslivet: Mer entreprenörskap i NAJIM AL-GANAS 27, ÖREBRO Najim kom till Sverige som flykting 1997 och bor idag i Örebro. Najim är 27 år och ensamstående förälder till sonen Bilal. Socialt arbete har alltid legat Najim varmt om hjärtat och idag är han verksam med olika projekt kring barn, ungdomar och integrationsfrågor. Profeten Mohamed är Najims stora MARTINA HASSGREN 25, LULEÅ OLLE GYNTHER-ZILLÉN 21, STOCKHOLM Martina älskar att uttrycka sig genom musik och producerar mycket eget. Det värsta hon vet är negativitet och trångsynthet. Martina önskar att Sveriges makthavare blir mer lyhörda för vad ungdomar vill ha och inbjuder till att låta dem vara med och ta 10 // Crossing Boarders: Twitterklänningen / Rapport 2014 Olle studerar till högskoleingenjör och drömmer om att en dag bli generalsekreterare för FN. Nykterhet är en av Olles högst prioriterade frågor och från makthavarna efterlyser han fler nyktra mötesplatser för ungdomar att samlas

11 SIMON LARSSON 22, KRISTINEHAMN Simon pluggar till lärare och brinner för kultur och ungdomsfrågor. Han vill se ett samhälle där man vågar jämställa kulturen med idrotten så att alla ungdomar får chansen till en kulturell fritid. Att göra sin röst hörd, våga sticka ut och att gå sin egen väg är ledord för MARTINA STERNÅ 17, LIDINGÖ Martina har mycket som hon vill framföra till svenska makthavare, men framförallt vill hon att de uppmärksammar den maktlöshet inför politiken som många ungdomar upplever idag och gör något åt det. Viktiga förebilder för henne är hennes storebror och Nelson VIKTOR SANDSTRÖM 15 ÅR, UMEÅ Viktors politiska engagemang rör både nationell och internationell nivå. Han spenderar stora delar av sin vakna tid åt att hålla sig uppdaterad på vad som händer i världen och fundera över vad man kan göra för att förbättra olika situationer ur ett politiskt perspektiv. Politik är det viktigaste vapnet vi har mot orättvisor i världen, och jag tycker att det är min plikt som ung människa i ett rikt land att aktivera mig, bilda mig en uppfattning och vara beredd att ändra mig MIRJA PETERSÉN 23, MALMÖ Mirja bor i kollektiv och arbetar som personlig assistent. Genus och klass är speciellt viktiga frågor för henne. Hon avskyr situationer där rasism och sexism blir socialt accepterat i samhället och vill se en ny typ av diskussion runt skatter där man istället för att tala om det som något negativt, lyfter fram 11 // Crossing Boarders: Twitterklänningen / Rapport 2014

12 AMANDA YLIPÄÄ (PÄÄ) 22, GÖTEBORG Pää är 22 år och har många engagemang, bland annat i Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF) och RFSL Ungdom. Hen lever sitt liv som en politisk aktion, en motprestation och en manifestation mot världens alla orättvisor. Allt hen vill ha är en jämlik värld där människor tar hand om varandra och miljön ett helt rimligt mål enligt ELI SOPHIE ANDREE 17, HELSINGBORG Ungdomar borde få tillgång till fler kreativa alternativ till fritidsaktiviteter istället för att lämnas åt att hänga på centralstationen timme ut och timme in. Det tycker Eli Sophie, för tillfället studerande på det estetiska gymnasieprogrammet i Helsingborg, med ett stort intresse för LOVA OLOFSSON 18, PITEÅ Lova är en engagerad 18 årig nybakad student som bor i en miniby utanför Piteå. För tillfället jobbar Lova på en 1st line support och kommer till hösten att plugga litteraturvetenskap i Uppsala. Lovas intressen är att läsa, se på film, snacka politik och hänga med goa MIKAELA TARALDSSON 15, STOCKHOLM Mikaelas stora passion i livet är musik, som hon både producerar och lyssnar på. Hon tycker att det är viktigt att ifrågasätta en mansdominerad musikbransch och att alltid satsa på det man vill göra. Sexism, orättvisor och rasism är det värsta Mikaela vet och några av hennes nyckelfrågor under 12 // Crossing Boarders: Twitterklänningen / Rapport 2014

13 ELAINE BOSTRÖM 24, GÖTEBORG Viktiga frågor för Elaine är jämställdhet och en trygg fritid där alla kan känna sig välkomna. Vid sidan av sin roll som ideell projektledare för Nätverket Leia, och ledamot i Sveroks förbundsstyrelse, finns ett stort engagemang för feminism och mänskliga SIGRID STEEN 17, GÖTEBORG Sigrid ägnar mycket och gärna tid åt att diskutera och debattera med andra och i framtiden vill hon arbeta som föreläsare. Hon vill se makthavarna satsa mer på barn och ungdomspsykiatrin genom till exempel mer trivsamma miljöer och fler SOHRAB FADAI 26, BORLÄNGE Sohrab är 26 år, född i Teheran och bor numera i Borlänge. Han är författare och sysslar just nu med spökskrivning åt en av Sveriges supertalanger. Sohrab är samhällsintresserad och drivs av frustration över främlingskap och orättvisor, en frustration som han kanaliserar in i sitt arbete och i sin vision om ett varmare samhälle med större 13 // Crossing Boarders: Twitterklänningen / Rapport 2014

14 VICTOR GANGULY 19, BORLÄNGE Victor sitter i styrelsen för Peace & Love och är också aktiv i det lokala ungdomsrådet. Med ett stort intresse för utbildningsfrågor har han visioner om hur framtidens skola bör utformas för att ta tillvara på den potential och talang som finns hos unga människor. Det värsta han vet är normer som begränsar oss från att bli det vi skulle kunna SOPHIE WESTMAN LUNDQVIST 28, VÄSTERÅS Sophie är en glad person som lever efter ordspråket bättre att ångra att jag försökt än att ångra att jag aldrig vågade. Hon ska börja plugga modedesign till hösten och är just nu ledig efter att ha jobbat på lager. På fritiden sysslar hon med lajv och påtar i trädgården. Hennes förebilder är alla som vågar ta en chansning fast ingen tror på dem. ERIK SANDSTRÖM 21, GÖTEBORG Erik är 21 år, bor i Göteborg och ska till hösten kandidera i kyrkovalet. Det bästa han vet är att se när samhället förändras till det bättre genom idérikedom och gott samarbete. Han tycker att det är spännande när viktiga frågor ställs på sin spets. Eriks intressen är boul, krocket och kalaha. 14 // Crossing Boarders: Twitterklänningen / Rapport 2014

15 STEFAN KRSTIC 17, ESKILSTUNA Stefan Krstic går i gymnasiet och är ordförande för Liberala ungdomsförbundet i Eskilstuna. Han avskyr våld och hot oavsett syfte, och menar att bättre vägar alltid finns att tillgå. Till makthavarna vill Stefan bland annat ifrågasätta ställningen mot SANDRA WÄRN 24, GÄVLE Sandra arbetar på RFSU och ett av hennes största fritidsintressen är TVspel. Hon avskyr sexism, vilket är något som hon upplever som ett stort problem inom just spelvärlden. Det bästa Sandra vet är att känna att hon är med och påverkar och förändrar till det 15 // Crossing Boarders: Twitterklänningen / Rapport 2014

16 VARFÖR LYSSNA TILL UNGAS RÖSTER? Att bli lyssnad till och inkluderad i beslut som rör den egna vardagen, framtiden och hjärtefrågorna är fundamentalt för att människor ska känna tillhörighet och lojalitet mot ett samhälle. Att säkerställa att barn och unga blir hörda är nödvändigt för att vuxna ska dra viktiga lärdomar, men det är också avgörande för att unga ska vilja och kunna bidra, ta ansvar och engagera sig. Barn och unga har rätt att bli hörda men ingen skyldighet att uttala sig. Det sätter stor press på alla som axlat rollen som beslutsfattare att hitta sätt att lyssna, fråga och få veta. Ungdomar lever i vårt samhäle lika mycket som ala andra. Varför får inte vi säga til om något? Varför känner jag mig så meningslös? Om ungdomar får mer makt eler mer at säga til om kommer deras ansvarsnivå blir högre och mer seriös. BARNKONVENTIONEN STYRANDE MEN INTE LAG Barnets rätt att bli hörd är en av de bärande principerna i FN:s barnkonvention 1 som har undertecknats av samtliga stater utom USA och Somalia. Sverige var ett av de första länderna att skriva på 1990 och av alla FN:s konventioner är Barnkonventionen den som de flesta känner till. Att säkerställa att barn och unga blir hörda är alltså en skyldighet likväl som en möjlighet för alla som möter barn direkt i sin yrkesroll. Däremot saknas en tydlig reglering av hur beslutsfattare inom exempelvis kommunalpolitik och näringsliv ska säkerställa att barn och unga kommer till tals. Barnkonventionen är inte lag i Sverige men staten är skyldig att anpassa den nationella lagstiftningen så att barns rättigheter respekteras. Barnkonventionens principer finns integrerade i flera av de lagtexter som reglerar verksamheter och processer som involverar barn. Det betyder att barnets rätt att komma till tals bland annat finns inskriven i Föräldrabalken, Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga och Skollagen Convention on the Rights of the Child, United Nations, [New York], Föräldrabalk (1949:381)6:2 a, LVU 1 st. 5.17, Skollag(2010:800) 8 16 / Crossing Boarders: Twiterklänningen / Rapport 2014

17 Vart femte år granskar FN:s barnrättskommitté hur väl en stat lever upp till sina åtaganden gentemot barnets rättigheter. Senast Sverige stod inför kommittén uttrycktes oro över att barn och unga inte kommer till tals i alla frågor som angår dem och kommittén pekade särskilt på de kommunala skillnaderna; på vissa platser i landet finns väl fungerande forum för ungas inflytande och på andra saknas sådana forum helt. 1 Även om det är stater som ratificerar och undertecknar barnkonventionen, så finns det en rad andra aktörer som har ett stort ansvar för att den efterlevs. Sveriges kommuner har ett stort mått av självstyre och ansvarar för flera av de verksamheter som barn och unga kommer i kontakt med dagligen, inte minst skolan och fritidsgårdarna. ANTALET BARN STÖRRE ÄN ANTALET MODERATER En femtedel av Sveriges befolkning är under 18 år och får därför inte rösta. Det betyder att vuxna har ett ansvar att på andra sätt ta reda på vad barn och unga tycker för att kunna representera dem i politiken. Det finns fler barn i Sverige än personer som röstade på något av de enskilda partierna i riksdagsvalet; 20 procent av befolkningen var under 18 år, 19 procent av hela befolkningen röstade på Socialdemokraterna och 19 procent röstade på Moderaterna i valet I flera av landets kommuner bor fler barn än personer som röstade på hela alliansen eller Socialdemokraterna i kommunalvalet. Att bortse från barns åsikter, att inte höra deras röster, är att skapa ett demokratiskt underskott Concluding observations: Sweden CRC/C/SWE/CO/ Moderaterna fick röster, Socialdemokraterna i valet Samma år fanns det personer under 18 år i SCB:s befolkningsdatabas. 3. M. Sjögren Cronstedt (2011) Barns och ungas rätt att bli hörda, att delta och ha inflytande Remisspromemoria: En ny ungdomspolitik U2013/4442/UC Utbildningsdepartementet / Crossing Boarders: Twiterklänningen / Rapport 2014

18 EN NY UNGDOMSPOLITIK Med barn avses personer under 18 år och en etablerad definition av ungdom är personer mellan 13 och 25 år. Det är två stora och heterogena grupper som har vissa gemensamma förutsättningar, för barn gäller exempelvis att de saknar rösträtt och skyddas av FN:s barnkonvention. Ungdomar i Sverige är exempelvis mer känsliga för ekonomiska svängningar än andra åldersgrupper, vilket hänger samman med att ungdomar har kortare erfarenhet och är nya på arbetsmarknaden. Ungdomar är också underrepresenterade, ofta helt frånvarande, i beslutande församlingar. Att anlägga ett sådant ungdomsperspektiv på insatser och beslutsprocesser innebär att hänsyn måste tas till en rad olika diskrimineringsgrunder. Konsekvensanalyserna måste då göras med tanke på hur genus, etnicitet, funktionsförutsättningar och så vidare kan spela roll för hur en individ, ung eller inte, påverkas av en förändring. På så sätt blir ungdomsperspektivet ett sätt att bygga en demokratisk struktur med flera perspektiv. Hur det är att vara barn eller ungdom i dag påverkas av en rad faktorer. Utbildningsdepartementet föreslår en ny definition av begreppet ungdomsperspektiv inför arbetet med en kommande ungdomspolitisk proposition: Ett ungdomsperspektiv innebär att ungdomar ska få utöva sina mänskliga rättigheter, betraktas som en mångfald av individer, stödjas att bli självständiga och ha möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande M. Sjögren Cronstedt (2011) Barns och ungas rätt att bli hörda, att delta och ha inflytande Remisspromemoria: En ny ungdomspolitik U2013/4442/UC Utbildningsdepartementet / Crossing Boarders: Twiterklänningen / Rapport 2014

19 FÖRETAGENS INTRESSE OCH ANSVAR Företag har en enorm påverkan på samhället och har unika möjligheter att snabbt få till stånd storskalig och hållbar förändring. Företag påverkar barn och unga på många sätt. Barn och unga kan vara anställda, ha föräldrar som jobbar på företag, använda produkter som familjen köper av företag, påverkas av att företag finns i närområdet eller kanske vara mottagare av företags ansvarssatsningar. För ungdomar är det också ofta inom näringslivet som man får sin första kontakt med arbetsmarknaden; något som många gånger har stor betydelse för den fortsatta karriären och etableringen av ett självständigt och vuxet liv. Det finns en rad olika regler och lagar både nationellt och globalt som reglerar hur företag ska ta ansvar för sin samhällspåverkan men det var först 2012 som det kom samlade riktlinjer för hur företag ska ta sig an barnets rättigheter i och med Barnrättsprinciperna för företag. 1 Att lyssna på barn och unga har dock varit en självklarhet för många kommersiella aktörer redan tidigare, särskilt de som har barn och unga bland sina konsumenter eller kunder. För även om den formella kundrelationen finns mellan företaget och en förälder så använder barnet det inköpta och är därför en konsument. 2 Detta gäller allt från livsmedel, el och bostäder till leksaker och kläder. Flera företag genomför fokusgrupper med unga för att få nya insikter om hur de ska sälja en produkt men i och med att Barnrättsprinciperna för företag lanserades väcktes också ett intresse för intressentdialoger med barn för att företagen ska lära sig mer om hur de kan påverka samhället på ett sätt som bäddar för en långsiktigt hållbar marknad. Alla företag är beroende av att det finns kvalificerad arbetskraft och köpstarka kunder idag och imorgon Engdahl, N. (2012). Children's Rights in Corporate Responsibility: A Study of Child Construction in the Policies of Swedish Companies. (Student paper). Stockholms universitet. 19 / Crossing Boarders: Twiterklänningen / Rapport 2014

20 FRAMGÅNG & EFFEKT Blev Twitterklänningen framgångsrik under Almedalsveckan? Ja, det blev den. Både sett till det genomslag som klänningen fick i media och i möten med makthavare, men även på grund av det engagemang vi kunde se i klänningens Twitterflöde. Som påpekades i inledningen är det dock omöjligt att veta om vi har nått våra långsiktiga mål. Klänningen togs fram för att få igång en diskussion om delaktighet och representation som lever vidare samt för att långsiktigt göra underrepresenterade gruppers röster hörda. Om vi lyckades med detta får framtiden utvisa. 20 / Crossing Boarders: Twiterklänningen / Rapport 2014

21 KLÄNNINGEN I MEDIA Twitterklänningen fick ett stort genomslag under Almedalsveckan, vilket var oerhört betydelsefullt för vår möjlighet att nå ut med vårt budskap. Bland annat visade en undersökning gjord av Netigate i mitten av veckan att nästan hälften av alla Almedalsdeltagare lagt märke till klänningen. Twitterklänningen smyglanserades fredagen innan Almedalsveckan i TV4:s Nyhetsmorgon. En sammanställning efter veckans slut visar att klänningen sammanlagt tagits upp i media över 70 gånger (bloggar och sociala medier ej inräknat). Bland annat gick det att läsa om klänningen i Expressen, Dagens Media och Metro. Klänningen förekom även i internationell media så som FastCompany Labs och the Daily Dot. Twitterklänningen fick också uppmärksamhet när den blev utsedd till en av årets Almedarlingar av sajten makthavare.se. At hälten av besökarna uppmärksammat Twiterklänningen är väldigt bra jobbat. Specielt etersom det endast inns et exemplar av klänningen at marknadsföra. Här har den starka exponeringen i media hjälpt til at skapa buzz kring budskapet bakom. En lyckad pr-kupp. Lars Lindberg, marknadschef på Netigate / Crossing Boarders: Twiterklänningen / Rapport 2014

22 MÖTEN MED MAKTEN Under veckan genomfördes sammanlagt femton inspelade intervjuer med politiker och andra makthavare. Det var tydligt att Twitterklänningen väckte intresse och att engagemanget för att möta rösterna var stort. Under Almedalsveckan, då mångas scheman är som allra mest pressade, fick vi bland annat träffa fem nuvarande ministrar, ett språkrör, en talesperson och flera riksdagsledamöter. De inspelade intervjuerna går att finna på kampanjens hemsida Gustav Fridolin Språkrör, Mp Min erfarenhet är att feminismen är en ganska bra karta för att förstå verkligheten. Den har inte minst hjälpt mig när jag har arbetat som lärare, genom att liksom kunna se hur killar tar med plats i klassrummet eller hur tjejer tar mer ansvar för grupparbeten. Per Lodenius Riksdagsledamot, C Maria Larsson Barn- och äldreminister, Kd Det här att det är så dyrt och att de etablerade organisationerna tar över, det får ju den effekten att det blir ett pratande om dem som inte är här. Kent Persson Partisekreterare, M Torbjörn Björlund Riksdagsledamot, V Gudrun Schyman Talesperson, F! 22 / Crossing Boarders: Twiterklänningen / Rapport 2014

23 Erik Ulenhag Integrationsminister, Fp Det bästa sättet att ta plats är att gå in i ett politiskt parti. Jag blir ju glad ifall människor går med i folkpartiet. Men jag tycker att det är bättre att man går med i ung vänster eller grön ungdom än att man inte engagerar sig alls. Birgita Ohlsson EU- och demokratiminister, Fp Jag brukar säga att jag är ur och skur-feminist och inte konjunkturfeminist. Det betyder att jag driver feminism oavsett om jag är med i politiken, utanför eller privat. Isak From Riksdagsledamot, S Daniel Heldén Oppositionsborgarråd i Stockholms stad, Mp Rossana Dinamarca Riksdagsledamot, V Ibrahim Baylan Riksdagsledamot, S Det är precis så enkelt och så svårt. Att var och en av oss ska få bli betraktad och värderad utifrån den hen är (intressen, personlighet och kunskaper). Att det är det som definierar oss och inte vårt kön. Maria Arnholm Jämställdhetsminister, Fp Janna Valik Generaldirektör, Boverket Gunila Carlsson Biståndsminister, M 23 / Crossing Boarders: Twiterklänningen / Rapport 2014

24 PANELER OCH SEMINARIER Under veckan kunde Twitterklänningen bokas för att närvara i panelsamtal och på seminarier. Klänningen kunde på ett effektfullt sätt föra fram ungas röster till sammanhang där ungas liv och villkor diskuterades, men där unga annars saknades i samtalen. Ett exempel på klänningens deltagande var i ett seminarium arrangerat av Sveriges Musik- och Kulturskoleråd (SMoK) och Studiefrämjandet. Seminariets titel var Alla barn och unga har rätt till kultur - varför misslyckas vi med uppdraget?. Upplägget var att de två arrangerande parterna först bekände synd, det vill säga vad de tror att de gör fel. Därefter fick inbjudna gäster trösta dem genom att visa på framgångsrika exempel och tips på fungerande metoder. Som vanligt bestod panelen som skulle diskutera ämnet av vuxna, medelålders personer. När arrangörerna fick höra om klänningen blev de därför intresserade och klänningen fick en roll i seminariet. Vi tyckte at Twiterklänningen var klockren som et supplement til den gedigna och kunniga - men vuxna panelen. Vi hade nog kunna använda Twiterklänningen ännu bätre och mer spektakulärt, men vi var lite oförberedda på hur den skule tas emot av publiken och fegade. Vi var ju först ut på måndagsmorgonen Johan Kellokumpu, Studiefrämjandet. Twitterklänningen fortsätter att vara bokningsbar även efter Almedalsveckans slut. Brottas ni med svårigheter att nå en bred och blandad målgrupp till något arrangemang? Varför inte boka Twitterklänningen? Då ingår även utbildning i praktiska inkluderingsmetoder. Läs mer på sidan 39 och kontakta oss om du vill veta mer! 24 / Crossing Boarders: Twiterklänningen / Rapport 2014

25 TWITTERFLÖDET Det pratades en hel del genom klänningen under veckan... Totalt kom det in runt 500 tweets till klänningen. Av dessa handlade cirka 130 stycken om själva klänningen, till exempel att någon sett klänningen, att den varit synlig i media eller att det var ett bra initiativ. Fem tweets var antingen skämt eller kunde inte tolkas som något budskap eller fråga. Resterande, det vill säga cirka 365 tweets, innehöll antingen frågor eller åsikter som kunde visas på klänningen. Tittar vi närmare på de 365 tweets som innehöll frågor eller åsikter finns en stor spridning i vilka teman som togs upp. För att kunna få en överblick har vi gjort en uppdelning, där vi sorterat in temana inom de vanligaste kategorierna. Illustrationen nedan visar dessa. Tydligt är att de teman som engagerat de unga rösterna och som genererat flest tankar och åsikter rör områden som är viktiga för de flesta människor, oavsett ålder. Vår sysselsättning, bostadssituation, hälsa och delaktighet för att nämna några exempel. I följande avsnitt visas ett urval tweets från de vanligast förekommande kategorierna. 25 / Crossing Boarders: Twiterklänningen / Rapport 2014

26 SKOLAN Skolan var det område som engagerade allra mest. Kanske inte så konstigt i och med att skolan är en del av de allra flesta av rösternas vardag. Åsikterna om, och berättelserna från, skolan var många och varierade. En twittrare efterlyste en blocköverskridande överenskommelse om skolan för att minska reformtätheten. Andra reagerade istället på bristen av förnyelse när det gäller vilka skolämnen och språk som lärs ut. Min pappa och jag läste samma ämnen i grundskolan. Säger inte det något? Varför läser vi tyska, franska och spanska när det är mandarin och ryska som gäler nu? Många reagerade på dagens lärarroll som alltför mycket kommit att handla om administration och pappersarbete på bekostnad av relationen till eleverna. Krav på en bättre lärarutbildning lyftes, likaså ett förslag om att beslutsfattande politiker borde praktisera ett tag i skolan för att få insyn. På temat hur kunskap prövas påpekar en röst också att salstentor har visat sig vara en dålig mätare av kunskap, men trots det fortsätter att användas i svenska skolan och undrar varför. Jämställdhet, eller snarare brist på jämställdhet, var ett annat förekommande tema inom skolan. Jag vil inte ha ler svenskprov med bara manliga förfatare. Hur kan jag påverka och få skolan at jobba mer jämstält? Min kompis blev utsat för sexistiska påhopp av andra elever och min rektor säger at nog var på skoj. Som tjej får jag mer kommentarer om mit utseende än min kunskap av vissa lärare. Lyssna nu på den snygga tjejen. Eter vår sex och samlevnad redovisade elever och sa at män är det mest diskriminerade könet. Ingen lärare sa något. Ok? Stress lyftes av flera som ett skolrelaterat problem, bland annat kopplat till det nya betygssystemet. Även hur kunskap prövas i skolan ifrågasattes. Vad betyg inneburit för mig: Extremt mycket mer ångest och stress, sämre resultat. Bra va? När jag började första året på gymnasiet visste jag inte vad algebra var. Jag hade VG i mate. 26 / Crossing Boarders: Twiterklänningen / Rapport 2014

27 Även andra typer av normer som kan exkludera, osynliggöra och kränka elever i skola lyftes. Vad gäler HIV kom en tjej och pratade om homosexuelas sex och vanligt sex och jag mådde så sjukt ila av 1. normen om hur sex ska gå til och 2. den ständiga diskrimineringen i skolan. Det här med skolans Friendsprojekt. Hur motverkar man mobbning genom at rösta fram de populäraste i klassen? Hur kan det vara tilåtet at endast ha alternativen kile och tjej i enkäter som delas ut til eleverna i skolan? Några av rösterna hade idéer om hur utbildning och arbete kan kopplas samman. At åter använda rena lärlingsutbildningar i gymnasiet skule enligt mig ge et alternativ til utbildning för skoltröta. Bland rösterna fanns erfarenheter av svenskundervisningen för personer som invandrat till Sverige, så även kring denna typ av undervisning fanns tankar bland tweetsen. Vissa ungdomar går i SFI fast de är under 18 år. Det är inte bra at de går i samma klass som vuxna. Bland de många konstruktiva förslagen och idéer fanns också en del dystrare tankar om skolan kopplat till vinst. Skolor ska sträva eter at ha samma standard istälet för at konkurera med varandra. Vinst i skolan leder til ökade klytor. Försökte kola på vilka som gynnas av dagens skolsystem. Tyvär kom jag bara på vindrickande direktörer. Låt ala ungdomar praoa, det ger en helt annan syn på arbetslivet. Det viktigaste nu är at lärare får tid med sina elever. Ingen elev ska någonsin behöva gå hem med ont i magen för at den inte hanns med. Ingen lärare ska behöva gå hem med ont i magen för at den inte hann med sina elever. För at lyckas med deta måste vi minska lärarnas administrativa arbete samt se til at det inns tilräckligt med personal i skolan., Gustav Fridolin svarar Twitterklänningen. 27 / Crossing Boarders: Twiterklänningen / Rapport 2014

28 JÄMSTÄLLDHET & ANTIDISKRIMINERING Det räcker inte med at ha jämstäldhetsutbildning, utan man behöver ha jämstäldhet integrerat i alt., Gustav Fridolin svarar Twitterklänningen. Det innebär också at obligatorisk jämstäldhetsutbildning måste in även på lärarutbildningen. Och så är det inte idag, det är et patriarkalt mörker!, Gudrun Schyman svarar Twitterklänningen. Många av rösterna skrev om jämställdhet i sina tweets. En röst ställde till exempel frågan till de politiker vi träffade om de är feminister eller inte samt bad dem motivera sina svar. Det kom även in förslag på vad som behöver göras för att Sverige ska bli jämställt. För at uppnå et jämstält samhäle måste vi först inse at vi inte har et jämstält samhäle. Börja prata om jämstäldhet med fakta! Media måste sluta fråga #svensson om Sverige är jämstält. Åsikten styr inte verkligheten. Personerna som styr Sverige måste inse at det krävs insatser och resurser, men även politisk vilja för at skapa et jämstält samhäle. Låt jämstäldheten handla lika mycket om män som kvinnor. Utbildning lyftes av flera som en framgångsnyckel. Inför genusperspektiv i al undervisning från förskolan. Kommande generationer bör få chansen at vara MÄNNISKOR och inte kön. För jämstäldhet måste vi satsa på utbildning. Hur ska vi nå alas lika värde om vi inte ala vet vad det innebär? Staten fick sig en känga när det gäller ordval för förtroendeposter och partierna för att de satsar för lite på att bekämpa hemmavåldet. När ska staten sluta kala ala för män? Diskrimineringsombud sparar til och med bläck i skrivaren. Hemmavåldet är de viktigaste jämstäldhetsfrågan. Jag ser inget parti som tar tag i den på alvar. Vad gör ministern? 28 / Crossing Boarders: Twiterklänningen / Rapport 2014

29 Även här kunde det anas en viss cynism i några av tweetsen. Hörde på nyheterna at löneskilnaderna melan kvinnor och män minskat med 0,6 %. Härligt, vi är ikapp vid nästa istid. Andra former av diskriminering lyftes framförallt i förhållande till Almedalsveckan, men kan också ses under andra kategorier som till exempel kultur och arbetsmarknaden. Var är samerna i Almedalen? Sveriges mest åsidosata folkgrupp? Över hälten av arangemangen i Almedalen är otilgängliga för hörselskadade enligt #slingpatrulen. Ingen förbätring från föra året. Skandal! Nyhet: Det nuvarande läget har inte förändrats, det är fortfarande vitare än i en Colgate-reklam i Almedalen. Ska jag nämna en särskild jämstäldhetsfråga så är det kampen mot hedersförtryck och hedersvåld för at vi så länge glömde de unga tjejer, det är framföralt tjejer, som inför sommaren känt en rädsla för at åka tilbaka til släktens forna hemland för at kanske bli bortgita. Erik Ullenhag svarar Twitterklänningen. 29 / Crossing Boarders: Twiterklänningen / Rapport 2014

30 KULTUR & FRITID Tillgången till kultur och fritid var ett annat ämne som diskuterades mycket. Är kulturen jämställt och jämlik? Vad kan göras för att kulturen ska bli för alla? Det saknas tilgängliga kulturupplevelser för unga, som inte exkluderar genom t.ex. åldersgränser och dyra biljetpriser. Många kommuners bidragsregler ger bara föreningsanslutna barn/ungdomar rät til kultur. Sedan kan ju också den EXTREMA kultursatsningen (sarkasm) vara en bidragande orsak til et falerat intresse. Via skolan trycker vi i eleverna at kultur är trist. Mer fri kultur istälet för bara det klassiska och trista. Anledningen til at kulturens mångfald falerar är för at den är gjord för gamla, vita, hetero män - precis som resten av världen. Hur jävla taggad blir en på at söka sig til kulturen som exempelvis ung, svart kvinna när alt en ser är vita ansikten? Det gavs även förslag på vad som kan göras åt problemen. Mångas idéer byggde på att ge makt och inflytande till de som inte har tillgång till kulturen idag. Även kulturens ställning i samhället i stort togs upp som något vi måste förändra. Når inte kulturen ut til de unga? Anstäl några at jobba för er så ni vet hur ni når ut til unga. Få kidsen själva at skapa, göra, arangera. UKM är et bra exempel at lära av. Våga jämstäla kulturen med idroten och ge ala ungdomar möjlighet til en kulturel fritid. Önskar at vi hade en politik som skule frigöra folk at syssla med kultur så mycket som möjligt istälet för at tjäna pengar. Kommuner bör ta tilvara på ung, lokal talang och skapa lätilgängliga ytor för kulturela utryck och diskussioner. Många berättade vad kultur är för dem genom mängder av exempel och fantasifulla liknelser. Kultur är en fristad för utryck, känslor, gemenskap, visioner, hopp och möten. Kultur bör inkludera, inte exkludera. Kultur är alt från det min lilebror ritar och ger mig i julklapp til när min vän har en spelning inne på Malmö Arena. Kultur måste vara så mycket mer än matan vi snubblar över i politikens möblerade rum. När ska vi inse at spel och internet också är kultur? Hur ska vi gå från hat til kärlek och gemenskap på nätet? 30 / Crossing Boarders: Twiterklänningen / Rapport 2014

31 UNGAS DELAKTIGHET Jag håler inte med om at rösträtsåldern bör sänkas från 18 til 16 år. Anledningen til det är at jag tycker at det är viktigt at rösträtsåldern är samma som för at bli vald och även at man blir myndig vid 18-års ålder., Birgitta Ohlsson svarar Twitterklänningen. Att bli lyssnad på som ung, rösträttsåldern och synen på unga i samhället var andra saker som ju både var centrala för kampanjen och som rösterna lyfte. Åldersdiskrimineringen och åldersmaktordningen är sanningar men nästan ingen pratar om dem. Vi är nu och vi behöver höras. Unga är inte representerade i riksdagen, vi kan inte rösta och får lägre lön för samma arbete. Men det är helt ok, eler? Behovet av att se erfarenhet utifrån sitt sammanhang för att veta när den är relevant och inte fördes fram. Unga är oerfarna. Det är sant. Vi har ingen erfarenhet av at gå i 70-talets skola. Och det är ju skitrelevant just nu. Nackdelarna med att utestänga gruppen unga från makt och möjlighet att höras illustrerades i tweetsen. Ungdomar lever i vårt samhäle lika mycket som ala andra. Varför får inte vi säga til om något? Varför känner jag mig så meningslös? Om ungdomar får mer makt eler mer at säga til om kommer deras ansvarsnivå blir högre och mer seriös. Demokrati i skolan och vuxnas icke-lyssnande lyftes också. Hur ska eleverna bli intresserade av at säga sin mening när ingen lyssnar på dem? Vuxna måste börja lyssna på riktigt. Inte bara säga at de lyssnar. Rösträttsåldern kom vid ett flertal tillfällen upp till diskussion och många av rösterna är positiva till att sänka den till 16 år. Rösta vid 16! Varför? För at det inte inns något motargument som inte botnar i fördomar. Eler som bara falerar när jag säger sanningen. Kommunernas roll i att skapa kanaler för inflytande för de unga debatterades. Min kommun strävar eter at bli en ungdomsinlytande stad, men så fort man kommer in på pengar så vänder de ryggen til. Bygga/renovera en enorm lokal för lera miljoner och sedan döpa byggnaden til Ungdomens Hus. Snäla, ni är bätre än så! 31 / Crossing Boarders: Twiterklänningen / Rapport 2014

32 ARBETSMARKNADEN En hög tröskel in på arbetsmarknaden och en stark oro inför en framtid på arbetsmarknaden var de genomgående teman som rösterna behandlade i sina tweets kopplade till arbete och arbetsmarknaden. Hur ska man komma ut i arbetslivet om man behöver vara nyutbildad och ha erfarenhet? Läste et plakat för et tag sedan där det stod: Hur ska vi jobba tils vi är 70 om vi aldrig får et jobb?. Vilket är dit drömjobb? - Min dröm är et jobb! Moderaternas förslag om handledning lägger skulden för ungdomsarbetslösheten på de unga. 28 % är en politisk skuld! Men även diskriminering vid rekrytering och löneskillnader kopplade till kön twittrades det om. Vad är det egentligen som hindrar oss från at införa lika lön oavset kön? Fler måste inse at den bäst lämpade kompetensen at rekrytera mer av är den som är underepresenterad. I tweetsen hittar vi olika åsikter om arbetsförmedlingen, förslag på strategier för framtiden och goda exempel att inspireras av. Vad är Arbetsförmedlingens uppdrag? At förmedla jobb eler at förse politiker med statistik? Varför håler Arbetsförmedlingen på med Fas3-jobb när det förbjöds för två år sedan. Et program som inte gör annat än förvandlar unga til slavar. Ge Arbetsförmedlingen en peng när de hitar et jobb åt någon och en peng när den unga hat jobbet i et år. Uppsök Malmö gör det som Arbetsförmedlingen och majoriteten av HR-byråer misslyckas med. At kanalisera mänskliga resurser. En röst lyfte bemanningsföretagens möjliga effekt på det fackliga deltagandet. Hur får vi anstälda på bemanningsföretag at gå med i fackförbund när de riskerar at inte bli inringda mer om de är fackligt anslutna? Jag tycker at det är bra at vi har lönespridning i Sverige. En 18-åring ska inte ha samma lön som en 40-åring. Snarare har vi för lite lönespridning och det är därför unga har svårt at komma in på arbetsmarknaden., Erik Ullenhag svarar Twitterklänningen. 32 / Crossing Boarders: Twiterklänningen / Rapport 2014

33 UTANFÖRSKAP Att skapa samhörighet och gemenskap samtidigt som vi bryter utanförskap och främlingsskap var teman som verkade beröra många baserat på de tweets som inkom. Vi frågar oss hur vi ska hjälpa dem at komma in. Men hur ska VI hjälpa OSS själva at ta vara på VÅRA resurser. Om utanförskap görs til huvudproblemet så skapas en stigmadiskussion om et vi som är inne och et dem som är ute. Orsaker till utanförskap, eller främlingskap som det också kallades, diskuterades. Främlingsskapet: At vi uteslutande skafar vänner som tycker, tänker, beter sig och klär sig på samma sät som oss själva. Likaså förslag på hur vi kan agera för att bryta dem. Skit i nästa mingel, kampanj, bjudning, middag eler event och gå ut och prata med människor istälet. Möt människor som har svårt at hita nya vänner, svårt at få pengarna at räcka hela månaden och svårt at få tiden at räcka til barnen. Hur? Dörknackning är en bra metod. Knacka på en dör och den ska öppnas. Fråga och ni ska få svar. Utanförskapet handlar om at vi är så förbannat självupptagna. Både i politiken och individuelt. Och om DU inte vil satsa på andra, satsa då på din delaktighet i et hålbart samhäle. Du spelar rol! 33 / Crossing Boarders: Twiterklänningen / Rapport 2014

34 BOSTADSMARKNADEN Att ha eget tak över huvudet och kunna bli vuxen genom att flytta hemifrån var ämnen kopplade till bostadsmarknaden som togs upp. Vi fick också höra egna berättelser från bostadsmarknaden. När jag valde at lyta til Stockholm så gjorde jag det med vetskapen om at jag skule ha svårt at hita boende. Hade en klump i magen och svårt at sova i lera månader. Skule jag hita et boende och få bo kvar i Stockholm? Som nybliven 18-åring hade jag inte samlat särskilt många ködagar och jag hade absolut inte råd at köpa en lägenhet. Som tur var löste det sig och jag bor i en studentkoridor på 17 kvadrat som jag ick via SSSB och jag trivs superbra. Men bostadsmarknaden kan och får inte handla om tur. Det krävs investeringar och at man faktiskt bygger ler hyresräter. Hur ska en lära sig at bli vuxen och ta eget ansvar om en aldrig får lyta hemifrån? Kvantitet och kvalitet. Fler boenden, utan vägglöss och mögel. Förtjänar vi inte det? Bostadsmarknadens stora betydelse för andra funktioner i samhället togs upp i tweetsen. Hur ska vi få bätre forskning om vi lägger ala pengar där det inte inns bostäder? Kopplingen mellan ungas situation på bostadsmarknaden och i samhället i stort belystes. Problemet med ungas boende är inte bara själva boendet, utan strukturen i at utnytja ungdomen så mycket som möjligt. Vad görs för våra ungdomar med funktionsnedsätning? Från särskola til et liv som vuxen med eget boende och arbete. Idéerna för hur vi kan förbättra bostadsmarknaden var många och på vissa punkter mycket skilda. Bygg kostnadsefektivt med god standard. Hyresräter. Unga ska kunna få en bostad utan at låna eler be föräldrar. Det måste byggas ler bostäder. Låt det göras centralt och spara på våra ina grönområden och naturmarker. Ala studentkoridorer ligger så centralt - då blir de dyra. Utanför Lund t.ex. inns pendlingsbara samhälen. Bygg där! Satsa på at bygga lägenheter som är självförsörjande med el = biligare hyror = ler bostäder. Kola in Freiburg! Åk på studiebesök til Tyskland. Det som tar 10 år at bygga i Sverige, tar et eler två år i Tyskland. Det inns massa övergivna hus i Sverige - rusta upp dem, gör dem til lägenheter och sät biliga hyror. 34 / Crossing Boarders: Twiterklänningen / Rapport 2014

19 oktober / kl 11.30-19.00 Bygget Fest & Konferens Norrlandsgatan 11 Stockholm LSU SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER

19 oktober / kl 11.30-19.00 Bygget Fest & Konferens Norrlandsgatan 11 Stockholm LSU SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER 19 oktober / kl 11.30-19.00 Bygget Fest & Konferens Norrlandsgatan 11 Stockholm LSU SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER PROGRAMÖVERSIKT 11.30 Dörrarna öppnas 12.00-13.10 Inledning med demokratiminister Birgitta

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter!

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter! Veckans nyheter Följ med i veckans nyheter och händelser genom att se på nyhetssändningar, läsa dagstidningar och lyssna på radions nyheter. Du ska välja ut sådant som har med samhällsfrågor att göra dvs

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnperspektiv på funktionsnedsättning Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden. KFUK-KFUM Idéförklaring Kampanj 2011 Arbetsdokument senast uppdaterad 2011-03-07 Bakgrund och syfte Kampanjidén för KFUK-KFUM utgår från verksamhetsidén: Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen Inledning Onsdagen den 19 oktober 2011 genomfördes för andra gången En dag i demokratins tecken. Dagen var tänkt som en avslutning på Luppundersökningen

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

En serie om demokratibegreppet

En serie om demokratibegreppet AV-nummer: 101659tv 1 5 Programlängd: 5 x 10 min. En serie om demokratibegreppet Inledning Om serien Vem bestämmer? Vem bestämmer? är en fiktiv dokusåpa som på ett humoristiskt sätt vrider och vänder på

Läs mer

Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET!

Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET! Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET! Nu är det snart skolval! Hösten 2010 hålls riksdags-, landstings- och kommunalval samtidigt

Läs mer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer Nätmobbing Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Leg. Psykolog & Doktorand Sofia Berne Definition: En person är nätmobbad när han eller hon, flera gånger blir utsatt för elaka handlingar

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Innehåll Inledning...2 Sajten we-change-larare.se...3 Hur vill du att din värld ska se ut?...4 Utmaningarna i tävlingen...6 Magasinet

Läs mer

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013 Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé Framtänk Norrbotten - en generationsöverskridande mötesplats för framtid och utveckling Sammanställning av diskussionscafé Sammanfattning Den 9 november 2013 arrangerades Framtänk Norrbotten på Nordkalotten

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Utbildningar och träffar 2015 JANUARI 13 14 Rädda Barnen bevakar FN:s barnrättskommittés utfrågning av den svenska regeringen i Genève Regeringen ansvarar

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04 Uppdrag Vi har valt att för ett annat företags räkning undersöka hur möjligheterna ser ut för att starta upp, sprida och marknadsföra en virtuell sida som riktar sig till studenterna vid Linköpings universitet.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha &

Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha & Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha & Jesper Zanton Projektkordinator: Dina Jacobson Innehåll:

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs.

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Det som är gemensamt för partnerna är att de alla utgår från

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Volontärbarometern En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Innehåll Inledning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd

Läs mer

POLICYDOKUMENT. för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism. Fastställd på kongressen 2014

POLICYDOKUMENT. för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism. Fastställd på kongressen 2014 POLICYDOKUMENT för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Fastställd på kongressen 2014 Vad är policydokument? Ungdom Mot Rasisms policydokument berättar om de olika riktlinjer som finns för organisationens

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Några tips om du man kan jobba med media och PR

Några tips om du man kan jobba med media och PR Några tips om du man kan jobba med media och PR 1. Höras och synas i media Idag är konkurrensen om medias utrymme stenhård. Den som vill synas och höras måste själv vara aktiv. Hur man lyckas beror mindre

Läs mer

f H ör a l n är dl ar edn e ing

f H ör a l n är dl ar edn e ing Handledning för lärare Välkommen till Skolval 2010! Under planeringen av Skolval 2010 pratade vi länge och väl om huruvida projektet skulle vara en del av undervisningen eller inte. Vi kom fram till att

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg

Läs mer

Har valt att inte svara: Moderaterna, Centern, Kristendemokraterna, Vänsterpartiet Miljöpartiet. Landsbygdspartiet Oberoende.

Har valt att inte svara: Moderaterna, Centern, Kristendemokraterna, Vänsterpartiet Miljöpartiet. Landsbygdspartiet Oberoende. Fördelning av antal mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010. Kommun Kommun M C FP KD S V MP SD Övriga Summa Luleå 9 3 3 2 32 4 4 4 61 FPLuleå Rättvisepartiet Socialisterna (3), Landsbygdspartiet Oberoende

Läs mer

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 1 Innehåll Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd av Vanja Höglund på Volontärbyrån våren 2014. Om du vill komma

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap Trappan - Ungas väg I detta material berättar ungdomar från Södertälje om hur det är, när livet plötsligt tar stopp och man inte kommer vidare till arbete eller fortsatta studier. I detta dokument har

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Seminarier. Spår A Mötesplats på väg

Seminarier. Spår A Mötesplats på väg Seminarier Spår A Mötesplats på väg På en attraktiv mötesplats händer det saker. På en bra mötesplats är ungdomarna delaktiga och lär sig saker. Det gäller bara att få ihop det. Under detta spår får du

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra?

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Datum: 28 okt, kl 9.30 Plats: Symfonin, Unionen, Olof Palmesgata 17 Form: Öppningsanförande, 20 min INTRO ALLAS LIKA

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Det digitala valet. juni 2014. Följ 2014 års digitala valrörelser med Notified och Springtime. Valrapport juni 2014

Det digitala valet. juni 2014. Följ 2014 års digitala valrörelser med Notified och Springtime. Valrapport juni 2014 Det digitala valet juni 2014 Följ 2014 års digitala valrörelser med Notified och Springtime. Valrapport juni 2014 Kungsgatan 37 PO Box 3295 SE-103 65 Stockholm +46 8 50 60 17 00 info@springtime.nu www.springtime.nu

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se a v ti k A SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 AKTIVA De aktiva är de som arrangerar aktiviteter i SSU-klubben och bär

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

Sociala medier. #val14 #svpol #eupol #ep2014

Sociala medier. #val14 #svpol #eupol #ep2014 Sociala medier #val14 #svpol #eupol #ep2014 Samtalens betydelse är beroende av hur väl de samverkar med annan väljarpåverkan Samtal Arrangemang Direktkontakt Webb/ Sociala medier Väljare 2014 Media Direktreklam

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Om rapporten. Om statistiken. Frågeställningar ur Ungdomsbarometern 13/14

Om rapporten. Om statistiken. Frågeställningar ur Ungdomsbarometern 13/14 Om rapporten Om statistiken Data från Ungdomsbarometern 13/14 Ungdomsbarometern är en årligen återkommande studie vars syfte är att kartlägga vad de svenska ungdomarna tycker, tänker och gör inom ett brett

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01)

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) SIDA 1/6 ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) Vilka är det som döljer sig bakom allt hat som grasserar på internet? Insidan har träffat näthataren Erik Walfridsson

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Normkritik i praktiken UMO.se ett exempel Nätverksträff Ungdomshälsa, norra Örebro län, 20 mars, 2014

Normkritik i praktiken UMO.se ett exempel Nätverksträff Ungdomshälsa, norra Örebro län, 20 mars, 2014 Normkritik i praktiken UMO.se ett exempel Nätverksträff Ungdomshälsa, norra Örebro län, 20 mars, 2014 Johan Nilsson, redaktör UMO.se Johan.y.nilsson@sll.se Juni 2007 Ungdomsmottagningen skall innehålla

Läs mer

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet.

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet. Vi i skolan har inte längre monopol på kunskap. Idag går det att lära sig saker mycket bra även utanför skolans värld. Inte minst genom den nya tekniken. Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

Futebol dá força Åland

Futebol dá força Åland Futebol dá força Åland Varför? Med växande psykisk ohälsa bland unga tjejer, ätstörningar, sexuella övergrepp och våld, höga krav på prestation, integrationsproblematik, en icke jämställd fördelning av

Läs mer

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa Lärgruppsplan för filmen Svensk idrott världens bästa Inom svensk idrott fi nns det i runda tal 600 000 idrottsledare som har olika typer av ledaruppdrag. Du är säkert en av dom. Många av er fi nns inom

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Totalt var 58 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra gäster och värdar inräknade i summan, så 53 medlemmar deltog. Vi har fått in totalt 19

Läs mer

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb.

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. 1. Att befästa och stärka S förtroende vad gäller jobbpolitiken. 2. Att stärka S förtroende vad gäller

Läs mer

Globala Kronobergs. Faktablad EVS. Komma igång

Globala Kronobergs. Faktablad EVS. Komma igång Globala Kronobergs Faktablad EVS Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Globala Kronoberg är ett internationellt center som drivs av Nätverket SIP. Vi koordinerar

Läs mer