Fältförsök med Bugstop 2002
|
|
- Håkan Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fältförsök med Bugstop 2002 Resultat från praktiska planteringar Uppdrag Stora Enso Skog AB Claes Hellqvist SLU, Institutionen för entomologi, Uppsala 2002
2 Innehåll INNEHÅLL... 2 BAKGRUND... 2 UTFÖRANDE... 3 RESULTAT... 4 SNYTBAGGESKADOR... 4 TORKSKADOR... 6 BEHANDLINGSSKADOR... 7 Plantmortalitet... 8 HYLTEFÖRSÖKET... 8 SLUTSATSER... 9 REFERENSER... 9 TABELLBILAGA Bakgrund Sedan 1995 har institutionen för entomologi, SLU, studerat skyddseffekten mot snytbagge för vaxbehandlade plantor (Bugstop) i fält. Studierna har genomförts både som uppföljningar av praktiska planteringar och genom mer kontrollerade försök. Försöken har genomförts på uppdrag av Stora Enso Skog AB. Att spruta ett skyddande lager med vax på den nedre delen av plantans stam har i de flesta av tidigare års försök givit ett relativt gott skydd mot snytbaggeskador, under åtminstone det första året i fält. En sammanställning av samtliga kända studier med Bugstop gjordes i utredningen Bugstop utredning av nuvarande kunskap, ekonomi och framtid (Stora Enso Skog, internutredning 2002). Skadorna av snytbagge i dessa försök reducerades från 49 till 28 % och andelen snytbaggedödade plantor mer än halverades, från 41 till 16 %. Även under 2002 har ett flertal praktiska planteringar med vaxbehandlade plantor på några av Stora Ensos bevakningar inventerats. Dessa inventeringar har ett stort praktiskt värde genom att jämförelsen mellan behandlade och obehandlade plantor kan göras på ett relativt stort antal hyggen med delvis olika geografiskt läge, marktyp, exponering osv. Det har också bedömts som viktigt att kunna jämföra skyddseffekten för Bugw98 med tidigare års praktiska försöksplanteringar med andra typer av vaxer. Under 2002 har SLU, institutionen för entomologi, genomfört ytterligare två delförsök med Bugstop på uppdrag av Stora Enso Skog AB: 1. Fältförsök med Bugstop Resultat från återinventering av ett år gamla planteringar (Hellqvist 2002) 2. Fältförsök med Bugstop Resultat från försök med olika vaxtyper (Hellqvist 2002 b) Planerna för årets försök har gemensamt utformats av Kristin Haga och Mats Karlbom, Stora Enso Skog AB, Jarl Petersen, Norsk Wax och Claes Hellqvist, institutionen för entomologi, SLU. Allt fältarbete gjordes av Claes Hellqvist som också ansvarar för sammanställning och redovisning av försöket. Göran Nordlander, institutionen för entomologi, SLU, har bidragit med värdefulla synpunkter på försöksuppläggningen.
3 Utförande Under 2002 inventerades 15 praktiska planteringar på Hagge, Storfors och Dalälvens bevakning (Tabell 1). Urvalet av hyggen för försöket gjordes av resp bevakning. Varje hygge delades in i tre jämförbara delar som planterades med obehandlade kontrollplantor, permetrinbehandlade plantor resp vaxbehandlade plantor (Bugw98). Utläggning av försöksytor på Dalälvens bevakning gjordes av personal från SLU medan bevakningarna själva ansvarade för försöksyteutläggning på övriga hyggen. Försöksytorna planterades i början och mitten av juni. Alla plantor i försöket var Planta 80 gran och var odlade vid Plantskolan Sjögränd. För plantbeställning, transport och plantering ansvarade resp bevakning. Efter plantering markerades 100 plantor per försöksled i en linje diagonalt över ytorna. Tabell 1. Beskrivning av försökshyggen för inventering av praktiska planteringar (K=kontroll, V=Bugw98, P=permetrin) Bevakning Lokal Försöksled Areal Bonitet Avverkat 1 Dalälvens Masmästarbotten K,V,P 6.3 T27 Sep Dalälvens Timmermyren K,V,P 9.4 T25 Sep Dalälvens Tjäderfallet K,V,P 17.9 G26 Aug Dalälvens Västra Vad K,V,P 13.9 G25 Maj Dalälvens Utjorden K,V,P 16.7 T28 Nov Hagge Mörttjärnstorp K,V,P 8.0 G26 Maj Hagge Gränse K,V,P 7.3 G26 Juli Hagge Gränsesticket K,V,P 5.0 G28 Juli Hagge Södra Hoberget K,V,P 11.9 G28 Feb Hagge Norra Hoberget K,V,P 11.9 G28 Feb Storfors Hallåsen K,V,P 5.8 G24 Juli Storfors Äspviken K,V,P 5.5 G26 Juli Storfors Blåsjön K,V,P 5.6 G30 Juli Storfors Halla K,V,P 4.3 G26 Juli Storfors Franstorp K,V,P 4.5 G28 Maj 1999 Under sommaren och hösten 2002 genomfördes tre inventeringar. Vid den första inventeringen under perioden 1-10 juli inventerades försöksytorna 1-3 samt 6-8. En andra inventering gjordes augusti, då ytorna 4-5 och 9-12 inspekterades. Slutinventering av de praktiska planteringarna gjordes under perioden 3-25 september Vid denna inventerades de försöksytor som ännu inte inspekterats (13-15). Dessutom återinspekterades de försöksytor som inventerades i juli (1-3 och 6-8). Resultaten från de två första inventeringarna avrapporterades till uppdragsgivaren 12 juli resp 28 augusti Vid inventeringen registrerades för varje planta plantvitalitet, skadegrad av snytbagge samt övriga skador på plantan.
4 Förutom de 15 praktiska planteringarna på Dalälvens, Storfors och Hagge bevakning lades ett försök ut 20 km söder om Hyltebruk i södra Halland. I detta försök användes endast permetrin- och vaxbehandlade plantor. Plantorna till försöket kom från Svenska skogsplantor AB. De vaxbehandlade plantorna i försöket skickades upp till plantskolan Sjögränd för behandling. Plantorna behandlades med Bugw101 och behandlingen utfördes med fontänspruta. Permetrinplantorna levererades direkt från Svenska skogsplantor till planteringslokalen. Försökshygget avverkades vintern 2001/2002 och risrensades samt markbereddes under försommaren. Plantering av försöket utfördes veckan efter midsommar och omfattade ett ha vardera per försöksled. Försöket inventerades 18 september. Vid inventeringen inspekterades 200 plantor per försöksled med samma inventeringsrutiner som för de praktiska planteringarna. På grund av de kraftiga torkskadorna i detta försök (se Resultat) kompletterades inventeringen med en registrering av kvarvarande barrmassa. Resultat Snytbaggeskador Snytbaggeskadorna varierade kraftigt mellan de olika planteringarna (Figur 1, Tabell 3). Även vid tidigare års inventeringar av praktiska planteringar har liknande variationer i frekvensen snytbaggeskadade plantor registrerats. Skillnader i bonitet, hyggesvilans längd, snytbaggepopulationens storlek inom området, typ av markberedning och geografiskt läge har tillsammans varit faktorer som bestämt skadetrycksnivån på de enskilda hyggena Dalälvens bev Snytbaggedödade Snytbaggeskadade Hagge bev Storfors bev 50 Andel plantor, % KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP K = kontroll V = vax P = permetrin Figur 1. Snytbaggeskadornas fördelning på de 15 planteringarna.
5 Inom alla tre bevakningarna fanns både hyggen med mycket låga skadenivåer och hyggen med omfattande skador och plantdöd. Knappt en tredjedel, 32.9 %, av samtliga oskyddade plantor i försöket fick skador av snytbagge under det första året i fält (Tabell 2). På ett av hyggena på Storfors bevakning, Hallåsen, angreps 64 % av plantorna och nästan alla dog av sina skador. På ytterligare tre hyggen på Storfors bevakning samt på ett av hyggena på Dalälvens bevakning var mer än varannan oskyddad planta skadad av snytbagge. Som kontrast var snytbaggeskadorna på kontrollplantorna på två av hyggena på Dalälvens bevakning och på ett hygge vardera på övriga bevakningar lägre än 5 %. Snytbaggeskador drabbade huvudsakligen plantor som var satta utanför det markberedda området eller i humus. På några av hyggena med mycket kraftiga skador förkom dock även gnag på plantor som var satta i mineraljordshög. På samtliga femton av de inventerade hyggena utom ett reducerade vaxbehandlingen snytbaggeskadorna (Figur1, Tabell 3). Undantaget var försöksytan vid Blåsjön på Storfors bevakning där alla behandlingar hade endast marginella skador. På de flesta hyggen var skillnaden i angrepp mellan vaxbehandling och kontrollplantor stor. Variationen i angrepp mellan olika lokaler var dock, som nämnts, stor. Av 1500 obehandlade kontrollplantor angreps 32.9 % av snytbagge mot 8.7 % för plantorna behandlade med Bugw98. Detta resultat är något bättre än under 2001 då 29.2 % resp 12.2 % blev angripna. Denna skadenivå var i sin tur något lägre än i tidigare motsvarande försök. Tabell 2. Andel plantor som skadats eller dödats av torka, snytbagge eller annan orsak (N=1500) Behandling Torkskador Snytbaggeskador Övriga skador Totalt påverk död påverk död påverk död påverk död Obehandlade Bugw Permetrin Av de angripna vaxplantorna dog ungefär hälften av skadorna mot två tredjedelar av kontrollplantorna. Av de permetrinbehandlade plantorna som angreps av snytbagge dog endast 28 % av skadorna. Gnagen på permetrinbehandlade plantor var oftast ganska små vilket gjorde skadorna mindre allvarliga (Figur 2). Medelskadan på en permetrinbehandlad planta var bara hälften mot de obehandlades skador medan skadorna för de vaxbehandlade plantorna var intermediära. De totala angreppen på permetrinplantor var högre än vaxplantornas medan ungefär lika många plantor dog av snytbaggeskador. Hyggesvilan på de olika försökslokalerna varierade från ett till fyra år (Tabell 1). På två av bevakningarna fanns ett relativt tydligt samband mellan hyggesvilans längd och storleken på snytbaggeskadorna. Fyra av försökslokalerna på Storfors bevakning var avverkade sommaren 2001 och hade alltså en hyggesvila på en knapp säsong. På dessa hyggen var i medeltal 57 % av de obehandlade plantorna skadade av snytbagge. På det femte hygget på Storfors bevakning, Franstorp, var hyggesvilan tre år och här var endast en planta angripen. Ett liknande mönster är tydligt även på Hagge bevakning. På tre hyggen med treårig hyggesvila var i medeltal 36 % av kontrollplantorna skadade medan på två hyggen med fyraårig hyggesvila var 7.5 % av plantorna snytbaggeangripna. Det hygge som användes för specialförsöket 2002 (Hellqvist 2002) var beläget på Hagge bevakning var också fyraårigt. Även här var snytbaggeskadorna överlag låga, 22 %, trots att hälften av plantorna sattes i humus. På Dalälvens bevakning var variationen i hyggesvilans längd mindre och inget tydligt samband med skador av snytbagge kunde urskiljas.
6 120 Kontroll Bugw98 Permetrin 100 Antal skadade: 511 Medelskada: 3.65 Antal skadade: 132 Medelskada: 2.79 Antal skadade: 212 Medelskada: 1.94 Antal skadade plantor Skadegrad Skadegrad Skadegrad Figur 2. Fördelning av skadegrad på snytbaggeskadade plantor. För förklaring av skadegrad, se Utförande Några hyggen slutinventerades redan i slutet av augusti. Detta kan innebära att ytterligare plantor kan ha angripits senare under hösten. Ganska få plantor hade dock pågående angrepp vilket gör att några mer omfattande angrepp senare under hösten, efter inventeringen, inte är att vänta. Torkskador Några av försökslokalerna på Dalälvens och Hagge bevakning drabbades av kraftiga skador av torka (Figur 3). Skadorna drabbade samtliga försöksled hårt men var kraftigast för de permetrinbehandlade plantorna. Vaxbehandlade plantor och kontrollplantor drabbas av torkskador i ungefär samma utsträckning. Liknande skador, lokalt ännu svårare, drabbade även de praktiska planteringarna i norra Uppland under 2001 (Hellqvist 2001). Även då var skadorna allvarligast för de permetrinbehandlade plantorna. Båda åren har dominerats av en lång högtrycksperiod utan regn och med höga temperaturer veckorna efter plantering. Från mitten av maj till 11 juni kom troligtvis ingen nederbörd alls. Enligt SMHI:s beräkningar klassades markfuktigheten i det aktuella området den 10 juni som Extremt torrt och brandrisken som Extremt stor (SMHI 2002). En bidragande orsak till skadorna kan också vara att på vissa hyggen har plantorna satts i relativt små mineraljordshögar som lagts ovanpå humusen. Under de senaste årens extremt torra försomrar har dessa högar torkat ut. För att liknande skador i framtiden ska undvikas bör högarna göras flackare och plantorna sättas djupare så att de får kontakt med underliggande humus. Man kan även se ett mönster där torkskadorna är allvarligare på hyggen där mineraljorden huvudsakligen bestått av grövre material. I dessa högar sker uttorkningen snabbt. På ett av hyggena på Dalälvens bevakning, Masmästarbotten, bestod mineraljorden främst av sand med en bättre kapillaritet. Här var också torkskadorna radikalt lägre än på övriga försökslokaler i området.
7 70 60 Dalälvens bev Torkdödade Torkskadade Hagge bev Storfors bev 50 Andel plantor, % KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP K = kontroll V = vax P = permetrin Figur 3. Torkskadornas fördelning på de 15 planteringarna. Orsaken till torkskador kan dock även vara ett uttryck för allvarliga brister i planthanteringen. De två planteringarna Mörttjärnstorp och Gränse på Hagge bevakning ligger endast några hundra meter från varandra. Av dessa var den torrare sluttningen vid Mörttjärnstorp nästan helt befriad från torkskador medan torkskadade plantor var vanliga på det fuktigare och plana hygget Gränse. Tänkbara anledningar till dessa skillnader kan vara dels vitalitetsskillnader i det utsatta plantmaterialet eller skillnader i väderförhållandena i samband med plantering. Efter kontakt med den plantör som skötte planteringarna visade det sig att till hygget med ringa skador levererades plantorna samma dag som planteringen startade. På det andra hygget, Gränse, blev plantorna stående i oöppnade kartonger under två veckor före plantering. Plantören menade också att plantkvaliteten på dessa plantor var så låg att de aldrig borde ha satts. Uppenbarligen kan logistiken och rutinerna i samband med plantering förbättras. Behandlingsskador I de praktiska fältförsöken 2001 användes vaxformuleringen Bugw93. Detta vax ger en god skyddseffekt men även en alltför hög andel plantor med behandlingsskador. Skadorna har i första hand uppträtt på exponerade lägen i humus på torra hyggen. Under år 2000 och 2001 fälttestades i mindre skala plantor behandlade med titanvax, Bugw98 (Hellqvist 2001). De lovande resultaten från dessa tester, med betydligt färre behandlingsskadade plantor, medförde att alla plantor som vaxades hösten 2001 behandlades med Bugw98. Resultaten från årets försök indikerar att behandlingsskador av den typ av som under tidigare år förekommit i exponerade lägen är med Bugw98 mycket sällsynta. Enstaka plantor satta i humus i sydläge har haft vax som varit mjukt. Inga plantor har dock haft de typiskt bruna färgförändringarna i vaxet som under tidigare år registrerats för AW5530, Bugw93 och Bugw97. Detta kan antingen bero på att behandlingsskadorna faktiskt minskat eller på att man
8 med det vita titanvaxet inte ser behandlingsskadorna. Med ett mer transparent vax, som Bugw93 och Bugw97, syns färgförändringarna tydligt. Om man med Bugw98 inte ser färgförändringarna är det mycket svårt att särskilja behandlingsskador från vanliga torkskador. Eftersom andelen torkskadade plantor för Bugstop inte påtagligt avviker från övriga behandlingar bör dock de rena behandlingsskadorna, orsakade av att vaxet smälter och skadar kambiet, vara relativt låga. En mindre del av plantorna var drabbade av andra typer av skador. I några fall var skotten brunfärgade utan att plantorna visade symptom på torka. Några plantor i försöket var också utsatta för betskador. Plantmortalitet Totalt dog 25.4 % av de totalt 4500 plantorna i årets praktiska planteringar och 63.9 % var helt oskadade. Vaxbehandlingen medförde en halvering av plantmortaliteten efter en säsong i fält (Tabell 2). Plantavgången för de permetrinbehandlade plantorna var några procentenheter högre än för de vaxbehandlade. För de obehandlade plantorna svarade torkskador för 38 % av avgången och snytbaggeskador för 62 %. Av de döda vaxbehandlade plantorna hade 74 % dött av torka och 24 % av snytbaggeskador. Högsta andelen torkdödade plantor registrerades för de permetrinbehandlade där 83 % av de döda plantorna dog av torka medan 17 % dog av snytbaggeskador. 100 Dalälvens bev Hagge bev Storfors bev 90 Döda plantor Skadade plantor Andel plantor, % KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP K = kontroll V = vax P = permetrin Figur 4. Antal skadade resp döda plantor totalt på de 15 planteringarna efter en säsong i fält Hylteförsöket De vaxbehandlade plantorna i försöket i Hylte drabbades av mycket omfattande torkskador medan de flesta permetrinbehandlade plantorna var vitala. Orsaken till skadorna kan med stor säkerhet härledas till hur plantorna behandlades innan plantering. Dels utsattes de vaxbehand-
9 lade plantorna för en lång transport till och från plantskolan Sjögränd. Dels har plantorna enligt uppgift blivit stående i oöppnade kartonger på hygget i mellan en och två veckor innan plantering. Detta sammantaget gör att plantornas kondition vid plantering med största sannolikhet var mycket låg. Torkskadorna yttrade sig dels i en mycket hög plantdödlighet, dels att alla levande vaxbehandlade plantor tappat nästan samtliga fjolårsbarr. Dessa plantor hade därför bara små tofsar med årsbarr på en i övrigt kal stam. I medeltal återstod endast 3.5 % av fjolårsbarrmassan. Under det första året dog 70 % av vaxplantorna, 7 % av snytbaggeskador och resten av torkskador. Totalt angreps 12 % av vaxplantorna av snytbagge. Av de 200 permetrinplantorna i försöket angreps 8 % av snytbagge och en planta (0.5 %) dog av skadorna. Den totala plantavgången för permetrinplantorna var 6.5 %. Av dessa hade 3.5 % dött av torkskador och 3.0 % av behandlingsskador. Behandlingsskadorna för permetrinplantorna yttrade sig som skador i kambiet vid rothalsen men en ansvällning strax ovanför. Slutsatser - Variationen i snytbaggeangrepp mellan de olika försökslokalerna var mycket stor - På samtliga femton av de inventerade hyggena utom ett reducerade vaxbehandlingen snytbaggeskadorna. Snytbaggeskadorna på de obehandlade kontrollplantorna var nästan fyra gånger så höga som för vaxbehandlade plantor - Vaxbehandlingen gav i de praktiska planteringarna ett lika gott skydd mot snytbaggeskador som permetrinbehandling - Flera av försökslokalerna drabbades av mycket omfattande torkskador. Permetrinplantorna var något mer utsatta för torkskador än kontrollplantor och vaxbehandlade plantor - Med Bugw98 har de behandlingsskador hos vaxbehandlade plantor som under tidigare år varit vanligt förekommande i exponerade lägen mer eller mindre försvunnit - Den totala plantmortaliteten efter ett år i fält var i medeltal 35.0, 23.3 och 17.9 % för obehandlade, permetrinbehandlade resp vaxbehandlade plantor. För de två sistnämnda svarade torkskador för merparten av avgången medan skador av snytbagge huvudsakligen orsakade kontrollplantornas död Referenser Hellqvist, C Fältförsök med Bugstop Resultat från praktiska planteringar och försök med olika vaxtyper samt återinventering av ett år gamla planteringar. Uppdrag Stora Enso Skog AB. SLU, institutionen för entomologi. Stencil. 12 s Hellqvist, C Fältförsök med Bugstop Resultat från försök med olika vaxtyper. Uppdrag Stora Enso Skog AB. SLU, inst f entomologi. Stencil Hellqvist, C. 2002b. Fältförsök med Bugstop Resultat från återinventering av ett år gamla planteringar. Uppdrag Stora Enso Skog AB. SLU, inst f entomologi. Stencil SMHI Väder och Vatten, Nr 6 juni SMHI, Norrköping.
10 Tabellbilaga Tabell 3. Sammanställning av skador och plantmortalitet för 15 praktiska planteringar. För behandlingarna är K = kontrollplantor, V = vaxbehandlade plantor och P = permetrinbehandlade plantor. N=100 Lokal Bevak- Behand- Torkskador Snytbaggeskador Övriga skador Antal Antal Oskadade ning ling påverk död påverk död påverk död påverkade döda plantor 1 Masmästarbotten Dalälven K Masmästarbotten Dalälven V Masmästarbotten Dalälven P Timmermyren Dalälven K Timmermyren Dalälven V Timmermyren Dalälven P Tjäderfallet Dalälven K Tjäderfallet Dalälven V Tjäderfallet Dalälven P Västra Vad Dalälven K Västra Vad Dalälven V Västra Vad Dalälven P Utjorden Dalälven K Utjorden Dalälven V Utjorden Dalälven P Mörttjärnstorp Hagge K Mörttjärnstorp Hagge V Mörttjärnstorp Hagge P Gränse Hagge K Gränse Hagge V Gränse Hagge P Gränsesticket Hagge K Gränsesticket Hagge V Gränsesticket Hagge P S Hoberget Hagge K S Hoberget Hagge V S Hoberget Hagge P N Hoberget Hagge K N Hoberget Hagge V N Hoberget Hagge P Hallåsen Storfors K Hallåsen Storfors V Hallåsen Storfors P Äspviken Storfors K Äspviken Storfors V Äspviken Storfors P Blåsjön Storfors K Blåsjön Storfors V Blåsjön Storfors P Halla Storfors K Halla Storfors V Halla Storfors P Franstorp Storfors K Franstorp Storfors V Franstorp Storfors P
11
Fältförsök med snytbaggeskyddade. resultat efter ett år i fält
Fältförsök med snytbaggeskyddade plantor 2010 resultat efter ett år i fält Uppdrag Bergvik Skog AB Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi, 750 07 Uppsala 2010 Fältförsök med snytbaggeskyddade plantor
Läs merSnytbaggeskador i Norrland
Snytbaggeskador i Norrland Preliminär sammanställning av resultat från sex års inventeringar, 2006 2011 Claes Hellqvist Göran Nordlander Institutionen för ekologi, Uppsala Version 1 2012 01 27 Inledning
Läs merFältförsök med snytbaggeskyddade
Fältförsök med snytbaggeskyddade plantor 2009 Uppdrag Bergvik Skog AB Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi, 750 07 Uppsala 2009 Fältförsök med snytbaggeskyddade plantor 2009 Uppdrag Bergvik Skog
Läs merUppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade. Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi
Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade plantor Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi På uppdrag av Svenska skogsplantor AB har SLU, Institutionen för ekologi, under 2007, 2008 och
Läs merFältförsök med snytbaggeskyddade plantor 2010 resultat efter två år i fält
Fältförsök med snytbaggeskyddade plantor 2010 resultat efter två år i fält Uppdrag Bergvik Skog AB Claes Hellqvist, SLU, Institutionen för ekologi, 750 07 Uppsala Dec 2011 Bakgrund Sedan mitten av 1990
Läs merPraktiska planteringar med snytbaggeskyddet Conniflex
Praktiska planteringar med snytbaggeskyddet Conniflex summering av erfarenheter från sju års uppföljningar i fält Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi, 750 07 Uppsala Conniflex Skador av snytbagge
Läs merTest av mekaniska plantskydd år 2, hösten 2015 i omarkberett och markberett Preliminär rapport
Sveriges lantbruksuniversitet Asa forskningsstation Carina Härlin Stefan Eriksson Ann-Britt Karlsson Test av mekaniska plantskydd år 2, hösten 2015 i omarkberett och markberett Preliminär rapport Testerna
Läs merSnytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:
Snytbaggen - åtgärder i Norrland Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: www.snytbagge.se Snytbaggeskador i Norrland Skador av snytbagge på barrträdsplantor betraktas allmänt som
Läs merPreliminär rapport - Test av mekaniska plantskydd år 1, hösten 2015
Sveriges lantbruksuniversitet Asa forskningsstation 2015-10-26 Carina Härlin Preliminär rapport - Test av mekaniska plantskydd år 1, hösten 2015 Testerna av mekaniska plantskydd mot snytbaggeskador gjordes
Läs merStorskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge - preliminära resultat efter ett år
Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark Magnus Petersson, 2007-02-05 Storskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge - preliminära resultat efter ett år Förord Forskningsprogrammet System
Läs merInventering av praktiska planteringar med snytbaggeskyddade plantor 2009
Inventering av praktiska planteringar med snytbaggeskyddade plantor 2009 Resultat efter en och två säsonger i fält Uppdrag Svenska Skogsplantor AB Claes Hellqvist Henrik Nordenhem SLU, Institutionen för
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark
Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark Carina Härlin Stefan Eriksson Magnus Petersson 2008-01-21 Preliminära resultat från 2006 års fältförsök med mekaniska plantskydd mot snytbaggeskador, resultat
Läs merInventering av praktiska planteringar med snytbaggeskyddade plantor 2010
Inventering av praktiska planteringar med snytbaggeskyddade plantor 2010 Resultat efter en, två och tre säsonger i fält Uppdrag Svenska Skogsplantor AB Claes Hellqvist Henrik Nordenhem SLU, Institutionen
Läs merInventering av planteringar med Conniflexbehandlade plantor 2011
Inventering av planteringar med Conniflexbehandlade plantor 2011 Resultat efter en, två och tre säsonger i fält Uppdrag Svenska Skogsplantor AB Claes Hellqvist Henrik Nordenhem SLU, Institutionen för ekologi,
Läs merPreliminära resultat av storskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge - anlagt våren 2010
Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark Carina Härlin Stefan Eriksson 2011-03-09 Preliminära resultat av storskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge - anlagt våren 2010 1 Bakgrund Mekaniska
Läs merPilotstudie för att kartlägga förekomsten av bastborreskador på granplantor 2015
Pilotstudie för att kartlägga förekomsten av bastborreskador på granplantor 2015 Stefan Eriksson, Ann-Britt Karlsson & Kristina Wallertz Rapport/Report 13 Asa 2016 Pilotstudie för att kartlägga förekomsten
Läs merPreliminär Rapport Testning av mekaniska plantskydd år 1, hösten 2012
Preliminär Rapport Testning av mekaniska plantskydd år 1, hösten 2012 Försöken är utlagda på tre lokaler, en lokal i Asa och två stycken i Ohs. Lokalerna averkades vintern 2011/2012 och markbereddes med
Läs merSVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Mekaniska snytbaggeskydd för täckrotsplantor, anlagt 1999 -Slutrapport Magnus Petersson Kristina Wallertz Beta Q Bugstop Helast Bio Hylostop KANT Rapport nr 2-2002 Sveriges
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark
Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark Carina Härlin Stefan Eriksson 2012-01-25 Preliminär rapport test av mekaniska plantskydd och insekticider mot snytbaggeskador. Anlagt våren 2010 på omarkberedda
Läs merSVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Mekaniska snytbaggeskydd för täckrotsplantor, anlagt 2001 -slutrapport Magnus Petersson Kristina Wallertz TPS - beläggningsskydd KANT - barriärskydd Rapport nr 1-2004 Sveriges
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark
Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark Carina Härlin Stefan Eriksson 2010-04-12 Preliminär rapport testning av mekaniska plantskydd mot snytbagge anlagt våren 2008, resultat efter 2 år, hösten 2009
Läs merSnytbaggen. åtgärder för lyckade planteringar
Snytbaggen åtgärder för lyckade planteringar Snytbaggeprogrammet Denna broschyr bygger till största delen på data som tagits fram inom Snytbaggeprogrammet och tidigare motsvarande forskningsprojekt. Snytbaggeprogrammet
Läs merSVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Mekaniska plantskydd mot snytbaggeskador, anlagt 2004 -slutrapport Carina Härlin Magnus Petersson Stefan Eriksson Täckrot Kontroll Cyper Plus Merit Forest WG BetaQ Vit Bugbar
Läs merUpptining och förvaring av plantor före plantering
Din plantleverans Din plantleverans 3 Upptining och förvaring av plantor före plantering Håller du denna broschyr i handen har du förmodligen fått plantor levererade av Södra Skogsplantor. Vi hoppas att
Läs merEtablering, tillväxt och skador för plantor odlade i såddrör (Tubesprout TM ) resultat efter två säsonger i fält
Etablering, tillväxt och skador för plantor odlade i såddrör (Tubesprout TM ) resultat efter två säsonger i fält Anders Lindström Claes Hellqvist Högskolan Dalarna Akademin Industri och Samhälle Plantproduktion/Skogsetablering
Läs merSkydd av plantor mot snytbagge aktuellt läge
Skydd av plantor mot snytbagge aktuellt läge Göran Nordlander 1 & Kristina Wallertz 2 1 Inst. för ekologi, SLU, Uppsala 2 Enheten för skoglig fältforskning, SLU, Asa Plantans dagar, Skogforsk, 18-19 oktober
Läs merAnalys av 5 års inventeringar av snytbaggeskador
Analys av 5 års inventeringar av snytbaggeskador en lägesrapport och översikt av kommande analysarbete Uppdrag Skogsstyrelsen Göran Nordlander & Claes Hellqvist Sammanfattning Denna lägesrapport den 29
Läs merTest av mekaniska plantskydd och insekticider mot snytbaggeskador på granplantor i omarkberedd mark, anlagt slutrapport
Test av mekaniska plantskydd och insekticider mot snytbaggeskador på granplantor i omarkberedd mark, anlagt 2008 - slutrapport Carina Härlin Stefan Eriksson Täckrot Obehandlad Merit Forest WG Merit Forest
Läs merMekaniska plantskydd mot snytbaggeskador, anlagt 2006
Mekaniska plantskydd mot snytbaggeskador, anlagt 2006 slutrapport Carina Härlin Stefan Eriksson Täckrot Obehandlad Permetrin ombehhandling Cyper Plus ombehandling Barrot Obehandlad Cyper Plus ombehandling
Läs merMekaniska plantskydd mot snytbaggeskador, anlagt 2005
Mekaniska plantskydd mot snytbaggeskador, anlagt 2005 slutrapport Carina Härlin Stefan Eriksson Magnus Petersson Täckrot Kontroll Cyper Plus 1 behhandling Cyper Plus ombehandling Snäppskyddet Selfix Barrot
Läs merSVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Mekaniska snytbaggeskydd för täckrotsplantor, anlagt 2000 -slutrapport Magnus Petersson Kristina Wallertz Helast Blue 2000 KANT 2000 Snäppskyddet Beta Q Rapport nr 1-2003
Läs merPlanteringsförsök En studie av fyra planttyper i olika storlekar med avseende på överlevnad och tillväxt efter två vegetationsperioder
Nr 51 22 Planteringsförsök En studie av fyra planttyper i olika storlekar med avseende på överlevnad och tillväxt efter två vegetationsperioder Sten Nordlund Uppsala Science Park, SE 1 83 UPPSALA Tel:
Läs merPLANTAKTUELLT Nr 2 2011 1. Plantaktuellt. Skogforsk NR. 2 2011
PLANTAKTUELLT Nr 2 211 1 Plantaktuellt Skogforsk NR. 2 211 2 PLANTAKTUELLT Nr 2 211 Ovan. Såddpucken består av sammanpressad torv med ett frö. Den är ca två cm hög och väger ca 2 g. Puckens övre del är
Läs merFöryngring av brända hyggen i Norrland med hänsyn till snytbagge slutresultat
Nr 483 2001 Föryngring av brända hyggen i Norrland med hänsyn till snytbagge slutresultat Henrik von Hofsten & Jan Weslien Uppsala Science Park, SE 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00 Fax: 018-18 86 00 skogforsk@skogforsk.se
Läs merResultat av storskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge efter tre år, anlagt våren Slutrapport
Resultat av storskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge efter tre år, anlagt våren 2010. Slutrapport Carina Härlin och Stefan Eriksson Rapport/Report 9 Asa 2014 Resultat av storskaligt försök
Läs merFöryngring av brända hyggen i Norrland med hänsyn till Snytbagge
Henrik von Hofsten 2-1-15 Föryngring av brända hyggen i Norrland med hänsyn till Snytbagge resultat efter fyra år Innehåll Inledning... 1 Material och metoder... 1 Försöksuppläggning... 1 Försöksled...
Läs merSVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Praktisk studie av kemiska och mekaniska plantskydd mot snytbaggeskador - uppdrag åt Sveaskog - Slutrapport Magnus Petersson Kristina Wallertz Conniflex Cypermetrin Imidakloprid
Läs merSkogsplantor våren 2015
Skogsplantor våren 2015 Skogsplantor för våren 2015 Alla gran- tall- lärk- och björkplantor i ordinarie sortiment odlas av för sydsvenska förhållanden genetiskt bästa frö = plantagefrö. Alla våra producenter
Läs merLångsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering
Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för ekologi Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 199-218 Åke Lindelöw Foto: Petter Öhrn Uppsala 219 SLU, Institutionen
Läs merKriterier för att värdera plantkvalitet och plantvitalitet - rätt planta till rätt ändamål. Jörgen Hajek, Skogforsk
Kriterier för att värdera plantkvalitet och plantvitalitet - rätt planta till rätt ändamål Jörgen Hajek, Skogforsk Vad är kvalitet? Vad är kvalitet? Kvalitet = uppfylld förväntan D v s att varan eller
Läs merÖvervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2011
Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 211 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 211 Genomförande Tre
Läs merDelrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010
Bilaga 1 Uppsala 2010-08-2 Martin Schroeder Inst Ekologi SLU Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Under sommaren har granbarkborrens aktivitet följts upp i fem av de skyddade
Läs merÖvervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013
Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Genomförande
Läs merTILLVÄXT OCH ÖVERLEVNAD HOS NIO OLIKA PLANTTYPER AV GRAN
TILLVÄXT OCH ÖVERLEVNAD HOS NIO OLIKA PLANTTYPER AV GRAN Karin Johansson Institutionen för Sydsvensk Skogsvetenskap SLU, Alnarp INLEDNING Beroende på specifika problem som kan uppstå på planteringsplatsen
Läs merRäkna med frost Om Frostrisk
Räkna med frost Ola Langvall, Mats Hannerz, Urban Nilsson Höstfrost är sällan något problem för gran i södra Sverige. Där är det försommarfrosterna, som slår till under granens skottskjutningsperiod, som
Läs merSVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Markberedningsmetoders effekt på snytbaggeskador Magnus Petersson Obehandlad Harv Högläggning BräckePlanter Asa-mockan Inversmarkberedning Rapport nr 1-2011 Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merExkursioner 2015 och 2016 till Piellovare, ett stort fältförsök på ca 400 möh och strax söder om polcirkeln anlagt 1993.
Exkursioner 2015 och 2016 till Piellovare, ett stort fältförsök på ca 400 möh och strax söder om polcirkeln anlagt 1993. Mats Hagner 2015-03-22 Fältförsöket Piellovare skildrad av Google Earth 2012. Piellovare
Läs merTest av mekaniska plantskydd och insekticider mot snytbaggar, anlagt våren 2009 Slutrapport
Test av mekaniska plantskydd och insekticider mot snytbaggar, anlagt våren 2009 Slutrapport Carina Härlin & Stefan Eriksson Sveriges lantbruksuniversitet Enheten för skoglig fältforskning Rapport 4 Swedish
Läs merFÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN
TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord
Läs merSurvey-studie på Hylonox och Woodcoat
Survey-studie på Hylonox och Woodcoat Survey-study on Hylonox and Woodcoat ANTON BROMAN RASMUS JOHANSSON Examensarbete i skogshushållning, 15 hp Serienamn: Examensarbete /SLU, Skogsmästarprogrammet 2019:19
Läs merResultat från fältförsök med miniplantor 2003 samt återinventering av äldre försök
Resultat från fältförsök med miniplantor 2003 samt återinventering av äldre försök Anders Lindström Claes Hellqvist Lars Håkansson Eva Stattin Högskolan Dalarna Institutionen för matematik, naturvetenskap
Läs merPrislista Södras plantor 2017
Prislista Södras plantor 2017 Prislista 2017 Inom Södra har vi femtio års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna erbjuda dig som skogsägare
Läs merSVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET. Snytbaggebekämpning utan insekticider. - slutrapport för ett TEMA-forskningsprogram
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Snytbaggebekämpning utan insekticider - slutrapport för ett TEMA-forskningsprogram Göran Nordlander Göran Örlander Magnus Petersson Helena Bylund Kristina Wallertz Henrik
Läs meråtgärder mot SNYTBAGGEN
åtgärder mot SNYTBAGGEN Magnus Petersson Kristina Wallertz SLU, Enheten för skoglig fältforskning Asa försökspark 360 30 Lammhult Tel 0472-26 30 00 Claes Hellqvist Göran Nordlander SLU, Institutionen för
Läs merÖvervakning av snytbaggeskador i södra Sverige 2007
Övervakning av snytbaggeskador i södra Sverige 2007 Uppdrag Skogsstyrelsen Göran Nordlander Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi, 750 07 Uppsala 2008 Övervakning av snytbaggeskador i södra Sverige
Läs merSVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Effekt av plantskydd, planttyp och markberedningsmetod för att minska snytbaggeskador uppdrag åt Sveaskog förvaltning AB, verksamhet skogsbruk Slutrapport Kristina Wallertz
Läs merSödras plantor ger snabbare tillväxt i skogen
Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material
Läs merFöryngring av brända hyggen i Norrland med hänsyn till snytbaggen två-årsresultat
Nr 443 Föryngring av brända hyggen i Norrland med hänsyn till snytbaggen två-årsresultat Henrik von Hofsten & Jan Weslien Uppsala Science Park, SE 75 83 UPPSALA Tel: 8-8 85 Fax: 8-8 86 skogforsk@skogforsk.se
Läs merPlantmaterialets spårbarhet från fröplantage till etablerad ungskog
Plantmaterialets spårbarhet från fröplantage till etablerad ungskog Umeå 18 Oktober 2017 Adam Klingberg Forskare, Förädlingsprogrammet Bakgrund Skogsvårdslagens föryngringskrav Plantering dominerande Andelen
Läs merBevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.
49 Bevakning av bladsvampar 8 1 Del. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. BLAD- SVAMPAR Betorna växer nu för fullt och snart nog är det dags att börja kontrollera fälten för
Läs merPrislista Södras plantor 2015
Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna
Läs merBli proffs på plantering
FOTO: MICHAEL ENGMAN PLANTERINGSINTRUKTION Bli proffs på plantering Att plantera är egentligen inte särskilt svårt, men instruktionerna kan ibland vara lite knepiga att förstå sig på. Vad är egentligen
Läs merSVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Insekticiders varaktighet på plantor - Slutrapport Magnus Petersson Göran Örlander CyperPlus GORI 920 LX Merit Forest WG Karate Zeon Rapport nr 1-2007 Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merPlanteringstidpunkt. Två exempel på planteringstidpunktens betydelse i kombination med andra faktorer..
Planteringstidpunkt Två exempel på planteringstidpunktens betydelse i kombination med andra faktorer.. Första exemplet Höga avgångar och flertoppighet för tall på kärva lokaler i Tornedalen En studie i
Läs merSNYTBAGGE. Magnus Petersson SLU Asa försökspark
SNYTBAGGE Magnus Petersson SLU Asa försökspark När barrskog avverkats avges dofter som lockar till sig svärmande snytbaggar. Snytbaggen äter på barken på de planterade eller självföryngrade plantor som
Läs merÖvervakning av snytbaggeskador i södra Sverige juni 2009
Övervakning av snytbaggeskador i södra Sverige juni 2009 Uppdrag Skogsstyrelsen Göran Nordlander Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi, 750 07 Uppsala 2009 Version 1, 2009-07-03 Övervakning av
Läs merHur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige.
Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige. Fokus på plantering, vilket utförs på 74% av föryngringsytan.
Läs merDags att plantera! Nytt från NorrPlant 2017
Dags att plantera! Nytt från NorrPlant 2017 Markberedning en bra grund för dina plantor Visst vill du ge nya din skog bästa möjliga start? Då bör du satsa på att markbereda inför planteringen. Markberedning
Läs merPlanteringsförsök jämförelse av olika planttyper med avseende på planteringsprestation, överlevnad och tillväxt
Nr 378 1997 Planteringsförsök jämförelse av olika planttyper med avseende på planteringsprestation, överlevnad och tillväxt - Sten Nordlund SkogForsk, Glunten, 71 83 UPPSALA Tel: 18-18 8 Fax: 18-18 86
Läs merPreliminär resultatsammanställning
2017 Preliminär resultatsammanställning TEST AV MEKANISKA PLANTSKYDD PÅ BARROTS- OCH TÄCKROTSPLANTOR I MARKBEREDD OCH OMARKBEREDD MARK, ANLAGT 2014 STEFAN ERIKSSON Testade behandlingar på barrotsplantor
Läs merBra plantor för din framtida skog FRÅN NORRPLANT
Bra plantor för din framtida skog FRÅN NORRPLANT Från frö till planta KVALITET I ALLA LED FÖR DIN SKOGS BÄSTA Har du avverkat skog de senaste åren eller funderar du på att göra det inom en snar framtid?
Läs merKörsbärsplommon. Med reservation för feltryckningar och eventuella sortimentsändringar.
Plantprislista 2018 Jubileumssäck med plantor för framtida generationer Sedan 1938 har Södra arbetat med att skapa förutsättningar för ny skog. Genom tiderna har den enskilde skogsägaren odlat olika trädslag
Läs merMisslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport
Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Niklas Björklund & Bo Långström Institutionen för Ekologi, SLU. Bakgrund En pilotstudie år 2008 visade att misslyckade angrepp av granbarkborre förekommer
Läs mereffektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge
effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge Conniflex är effektivt och miljövänligt Nu finns en ny metod för att skydda skogsplantor mot snytbagge. Skyddet heter Conniflex. Det är effektivt och miljövänligt.
Läs merTest av mekaniska plantskydd mot snytbaggar i omarkberedd och markberedd mark, anlagt våren 2013.
Test av mekaniska plantskydd mot snytbaggar i omarkberedd och markberedd mark, anlagt våren 2013. Slutrapport Stefan Eriksson, Ann-Britt Karlsson och Carina Härlin Rapport/Report 15 Asa 2017 Test av mekaniska
Läs merEtt tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com
Ett tryggt val för framtidens skog Nytt från NorrPlant 2015 www.scaskog.com En bra start ökar möjligheterna för din skog SCAs plantverksamhet NorrPlant levererar omkring 100 miljoner plantor årligen, vilket
Läs merTrygga din skogs framtid. Återväxt/plantering
Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering När skogen avverkas ska den ersättas med ny. Vid föryngringen lägger du grunden till det nya beståndet. Du har då stora möjligheter att forma skogen och skapa
Läs merMaskinell markberedning av skogsmark är inte längre nödvändig
Miljöminister Andreas Carlgren Kopia till Skogsstyrelsens ledning, Sveaskogs Styrelsen, Professor Anders Lindroth Lundsuniversitet, Samernas Riksförbund, Sametinget, Riksantikvarien. Media. Maskinell markberedning
Läs merUtvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport
2009-11-02 Utvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport Niklas Björklund & Martin Schroeder Institutionen för Ekologi, SLU. Sammanfattning Den 10 juni 2009 beslutades att projektet Sök & Plock
Läs merPrislista Södras plantor 2017
Prislista Södras plantor 2017 Prislista 2017 Inom Södra har vi femtio års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna erbjuda dig som skogsägare
Läs merOrienterande studie om rotskott från poppel. Skaraborg Rapport 1_2018 Per-Ove Persson
Orienterande studie om rotskott från poppel Skaraborg Rapport 1_2018 Per-Ove Persson Orienterande studie om rotskott från poppel Per-Ove Persson Hushållningssällskapet Skaraborg. Skaraborg Rapport 1_2018.
Läs merKostnadsoptimering av beståndsanläggningskedjan Försöksplan till försök Passagen
Kostnadsoptimering av beståndsanläggningskedjan Försöksplan till försök Passagen Helena Gålnander, Jörgen Hajek, Karin Hjelm, Lars-Göran Sundblad, Gustav Friberg och Ulf Sikström, Skogforsk Bakgrund Beståndsanläggningskedjan
Läs merBetning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009
Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,
Läs merÄlgbetesskador i tallungskog
ÄLGBETESSKADOR I SÖDRA GÄSTRIKLANDS VFO 2009........................................................................................................... Älgbetesskador i tallungskog Södra Gästriklands VFO
Läs merTest av mekaniska plantskydd och insekticider mot snytbaggar i omarkberedd och markberedd mark, anlagt våren 2011.
Test av mekaniska plantskydd och insekticider mot snytbaggar i omarkberedd och markberedd mark, anlagt våren 2011. Slutrapport Carina Härlin och Stefan Eriksson Rapport/Report 10 Asa 2014 Test av mekaniska
Läs merjämförelse av olika planttyper med avseende på överlevnad och tillväxt efter tre vegetationsperioder Sten Nordlund
Nr 452 2000 Planteringsförsök jämförelse av olika planttyper med avseende på överlevnad och tillväxt efter tre vegetationsperioder Sten Nordlund Uppsala Science Park, SE 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00
Läs merGrankloner under skärm och på hygge
Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut Grankloner under skärm och på hygge försöksbeskrivning och resultat de första två åren i försök S22S9420251 Skyttorp Mats Hannerz Arbetsrapport nr 334 1996 SkogForsk,
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om bidrag till anläggning av skog på områden med stormfälld skog; SFS 2006:171 Utkom från trycket den 21 mars 2006 utfärdad den 9 mars 2006. Regeringen föreskriver
Läs merSkogsskador i Region Syd 2013
Region Syd för 2013 Datum 2014-03-10 Diarienr 2014/783 1(11) Ingemar Strid, Ingvar Persson, Håkan Kollander, Anders Settergren Anders Bäckman, Bengt KR Johansson, Milena Stefanovic, Lennart Weidinger,
Läs merSVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Asa-mockan Göran Örlander Kristina Wallertz Rapport nr 4-2007 Sveriges lantruksuniversitet Asa försökspark SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Asa-mockan - Rapport nr 4-2007 Göran
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga
Läs merViltskadestatistik 2005
Viltskadestatistik 2005 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2005...2 INLEDNING...3 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN...4 ROVDJURSFORUM...5 RENSKÖTSELOMRÅDET...6 OM STATISTIKEN...6 TAMDJUR...7 OM STATISTIKEN...7 BEVILJADE
Läs merSeedPAD. - ny föryngringsmetod för tall. Plantans dagar Jonas Öhlund - SweTree Nutrition AB
SeedPAD - ny föryngringsmetod för tall Plantans dagar 16-10-18 Jonas Öhlund - SweTree Nutrition AB SweTree Nutrition (STN) Tre verksamhetsområden Flytande gödselmedel argrow Plantskolor Gräs Fasta långtidsverkande
Läs merTest av mekaniska plantskydd mot snytbaggar i omarkberedd och markberedd mark, anlagt våren 2015.
Test av mekaniska plantskydd mot snytbaggar i omarkberedd och markberedd mark, anlagt våren 2015. Slutrapport Stefan Eriksson, Kristina Wallertz och Ann-Britt Karlsson Rapport 16 Asa 2018 Test av mekaniska
Läs merSlutrapport, januari 2010 Projekt: Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär en förstudie 2009.
Slutrapport, januari 1 Projekt: Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär en förstudie 9. Projektledare Deltagare Birgitta Svensson, SLU Rånna och Alnarp Pauliina Jonsson och Helena
Läs merInventering av betesskador på planterad tall 2-5 vegetationsperioder efter plantering i de tre Smålandslänen
Inventering av betesskador på planterad tall 2-5 vegetationsperioder efter plantering i de tre Smålandslänen Rapporten är framtagen inom den regionala skogsstrategin för Småland med finansiering från det
Läs merPredationsstudie på varg och spillningsinventering av älg och rådjur i Tenskogsreviret vintern 2010
Predationsstudie på varg och spillningsinventering av älg och rådjur i Tenskogsreviret vintern 2010 av Håkan Sand 1, Barbara Zimmermann 2 och Petter Wabakken 2 1 Grimsö forskningsstation, SLU, Sverige
Läs merÖvervakning av snytbaggeskador i södra Sverige 2011
Övervakning av snytbaggeskador i södra Sverige 2011 Uppdrag Skogsstyrelsen Göran Nordlander Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi, 750 07 Uppsala 2011 Version 1, 2011-10-31 Övervakning av snytbaggeskador
Läs merRAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson
RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO Pär Eriksson KARTOR Lantmäteriet 2006, SGU Länsstyrelsen
Läs merSammanställning av skogsmarken på fastigheten Västerås Kävsta 5:6
2018-06-08 Sammanställning av skogsmarken på fastigheten Västerås Kävsta 5:6 En fältinventering utfördes under början av juni 2018 för att resultera i den nyupprättade sammanställningen av skogens tillstånd.
Läs mer