UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT 6 KAP. MILJÖBALKEN AVSEENDE DEPONI FÖR MUDDERMASSOR PÅ HÄLLA

Transkript

1 NORRKÖPINGS HAMN & STUVERI AB ENLIGT 6 KAP. MILJÖBALKEN AVSEENDE DEPONI FÖR MUDDERMASSOR PÅ HÄLLA UPPDRAGSNUMMER SWECO NYKÖPING/NORRKÖPING YVONNE STIGLUND repo001.docx

2

3 Innehållsförteckning Administrativa uppgifter Bakgrund Prövningsprocess och samråd Lokalisering Markanvändning Planerad verksamhet Tid Mudderupplagets utformning Transport av muddermassor Kontroll Avslutning Alternativ Nollalternativ Materialåtervinning Dumpning Lokaliseringsalternativ Förutsättningar Planförhållanden Riksintressen Geologisk barriär Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Bostäder Ledningar Utförda utredningar Föroreningar i muddermassor Påverkan på ytvatten Påverkan på Grundvattenn Miljöaspekter som ska utredas vidare inom kommande MKB (12) repo001.docx l r:\miljö\hällaupplaget\samrådsunderlag häll a.docx

4 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökandens namn Norrköpings kommun Organisationsnummer Postadress Kontaktperson för samrådet Kommun Län Prövningsgrund Tillståndsmyndighet Norrköping Linn Almcrantz, Norrköpings Hamn & Stuveri AB Norrköpings kommun Östergötland 9 kap. 6 miljöbalken samt 35 miljöprövningsförordningen (verksamhetskod ) Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt Fastighet och rådighet Fastighetsbeteckning Händelö 2:1, Händelö 2:2 och Händelö 2:41 Fastighetsägare Norrköpings kommun 2 BAKGRUND Norrköpings kommun äger Norrköpings Hamn där Norrköpings Hamn & Stuveri AB (NHS) bedriver hamn-, stuveri- och terminalverksamhet. Norrköpings kommun avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken för deponering av muddermassor. Den plats som setts ut som mest lämplig och som ansökan avser är Hällaupplaget på Händelö i Norrköping. Uppgrundning av hamnområden pågår ständigt till följd av sedimentation, fartygsrörelser samt ras. Kontinuerlig rensning behövs för att tillräckligt djup ska upprätthållas och att hamnverksamheten ska kunna bedrivas. För att kunna muddra behövs plats för uppläggning av muddermassor. Eftersom Hällaupplaget använts under lång tid för uppläggning av muddermassor, anses denna plats mycket lämplig både för den planerade rensmuddringen men även för framtida muddringar som kan komma att behöva göras. Eftersom det inte finns något tillstånd för Hällaupplaget som deponi söks nu tillstånd hos Mark- och miljödomstolen för deponering av framtida muddermassor. De muddermassor som planeras deponeras på Hällaupplaget är att klassa som ickefarligt avfall. 2 (12) repo001.docx l r:\miljö\hällaupplaget\samrådsunderlag hälla.docx

5 3 4 PRÖVNINGSPROCESS OCH SAMRÅD En tillståndsansökan kommer att tas fram och planeras att lämnas in till Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt ungefär vid årsskiftet 2013/2014. Ansökan avser en deponi för icke-farligt avfall. Tillståndsansökan kommer att innehålla en teknisk beskrivning samt en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Innan dessa kan färdigställas ska samråd hållas i enlighet med bestämmelserna i 6 kapitlet miljöbalken. Samrådet hålls för att informera om projektet, samla in kompletterande information samt ge möjlighet att lämna synpunkter. Samråd sker med Länsstyrelsen, Norrköpings Kommun, närliggande verksamheter, intresseorganisationer samt med de enskilda som kan antas bli särskilt berörda som t.ex. närboende. Inkomna synpunkter sammanställs i en samrådsredogörelse vilken ingår i kommande tillståndsansökan. Synpunkter och informationn beaktas vid upprättande av teknisk beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning. LOKALISERING Hällaupplaget är beläget på den norra sidan av Händelö. Upplaget sträcker sig i östlig- västlig riktning och korsas av Bravikenvägen i nordlig-sydlig riktning. Norr och väster om upplaget finns ett antal sommarstugeområden; Boudden /Grymön samt Neptun. Väster om upplaget finns ett äldre mudderupplag som användes redan under 40-talet. Sydväst om upplaget ligger Västerbyholms gård medan Händelö Gård ligger öster om detsamma. I nordöst finns E.ON:s kraftvärmeverk samt Pampushamnen. Figur 1. Flygfoto över Händelö med Hällaupplaget markerat med blå linje. 3 (12) repo001.docx l r:\miljö\hällaupplaget\samrådsunderlag häll a.docx

6 4.1 MARKANVÄNDNING Hällaupplaget är 35 hektar stort. Bravikenvägen delar upplaget i två delar östra och västra delen. I väster och öster finns anlagda vallar och även delvis mot norr medan den södra delen gränsar mot berg och moränområden. Avvattning sker åt väster vid ett utlopp med ett skibord vid Boudden. Under Bravikenvägen finns ett antal trummor anlagda för att underlätta avvattningen västerut. Figur 2. Flygfoto med östra (gröna området) och västra delen (blåa området) markerade. Figur 3. Flygfoto med vallarna och utloppet i väster markerade. 4 (12) repo001.docx l r:\miljö\hällaupplaget\samrådsunderlag hälla.docx

7 5 5.1 PLANERAD VERKSAMHET TID På Hällaupplaget planeras deponering av muddermassor från muddringar av Norrköpings hamnområde. Under förutsättning att tillstånd erhålls för deponering av muddermassor vid Hällaupplaget kommer en första rensmuddring av Lindökanalen och gamla Motala 3 Ström-fåran att utföras snarast. Denna muddring beräknas ge upphov till m muddermassor. Rensmuddringar kommer sedan att pågå under ett antal tillfällen inom de närmaste 50 åren. Behovet av återkommande muddring bedöms idag till var 10:e år. Norrköpings Hamn & Stuveri AB önskar även få möjlighet att lägga upp andra typer av muddermassor vid Hällaupplaget än rensmuddringsmassor, ex från muddring vid kommande utbyggnad av Pampushamnen. Varaktigheten för ett muddringsarbete varierar. Tidigare rensmuddring som utfördes i Lindökanalen och gamla Motala ström-fåran åren pågick under ett och ett halvt år med vissa avbrott. Den tid en muddring tar beror bland annat på specifika förhållanden vid muddringstillfället, muddringsmetod, väderlek m.m. 5.2 MUDDERUPPLAGETS UTFORMNING Den rensmuddring som är planerad i ett första skede bedöms ge upphov till en höjning av mudderupplaget till några meter. Framtida muddringar kommer att höja nivån ytterligare. Vilken nivå som är möjlig med de förutsättningar som finns på Hällaupplaget kommer att presenteras i den kommande tillståndsansökan. I nuläget är denna nivå under utredning. Vad gäller mudderupplagets stabilitet bedöms en första uppfyllnad med muddermassor kunna utföras utan några större åtgärder av befintliga vallar. Utmed delar av norra vallen erfordras dock förstärkningsåtgärder även för befintliga förhållanden. Förslagsvis kan detta genomföras med att tryckbanken utökas, främst i plan med även delvis i höjd. Detta har till vissa delar utförts under hösten I tillståndsansökan kommer behovet av höjning och förstärkning av vallarnaa vid en framtida höjning av mudderupplaget att presenteras. 5.3 TRANSPORT AV MUDDERMASSOR Hur muddermassorna tillförs Hällaupplaget beror på vilken muddringsmetod som används vid det specifika muddringstillfället. Vilken metod som väljs beror bland annat på muddermassornas egenskaper, utbredning och djup. Muddring av hamnområden kan komma att ske med olika metoder. Sugmuddring eller grävmaskin på pråm och muddring med gripskopa är två troliga alternativ. I det fall sugmuddringg används som metod kan muddermassorna antingen pumpas i en lång ledning från muddringsplatsen till upplaget eller lastas på en pråm som bogseras till en provisorisk kaj byggd där det finns lämpligt djup och pumpas därifrån till upplaget. För att klara pumpning långa sträckor kan pumpstationer (s.k. Booster stationer) att behövas längs vägen. För att få så lång uppehållstid som möjligt för sedimentationn av muddermassorna ska muddermassorna pumpas ut så långt från utloppet som möjligt. 5 (12) repo001.docx l r:\miljö\hällaupplaget\samrådsunderlag häll a.docx

8 6 (12) Muddermassorna kommer främst att bestå av vatten, gyttja, lera, sand och sediment. Avvattning av muddermassorna kommer att ske på Hällaupplaget. Detta sker med naturliga metoder genom sedimentation av fasta partiklar och genom att det klarnade vattnet rinner på ytan och slutligen avbördas vid ett utlopp med ett skibord vid Boudden. Avståndet mellan planerat insprutningsställe och utloppet är cirka 800 meter. Vidare sker även avdunstning och upptag av vatten genom växtlighet. 5.4 KONTROLL Ett kontrollprogram för verksamheten kommer att tas fram. Detta kommer innehålla de faktorer som behöver kontrolleras inför varje muddring, under varje muddringstillfälle samt de faktorer som behöver regelbunden kontroll tiden mellan muddringar. I kontrollprogrammet kommer bland annat kontroll av vallarna, sedimentundersökningar av aktuella muddermassor, kontroll av säkerhet och utsläppskontroll för vatten att regleras. 5.5 AVSLUTNING När tillåten höjd på Hällaupplaget har nåtts kommer deponin att avslutas. Förslag på hur deponin ska avslutas och hur denna ska kontrolleras efter avslutningen kommer att anges i den tekniska beskrivningen som tillhör tillståndsansökan. 6 ALTERNATIV 6.1 NOLLALTERNATIV Som nollalternativ föreslås att nuvarande förhållande vid Hällaupplaget kvarstår. Detta innebär att vidare uppläggning av muddermassor på Hälla inte utförs. Konsekvensen av detta blir att Norrköpings kommun ansöker om dispens från förbudet av dumpning av avfall i vatten. Om en sådan dispens inte skulle medges återstår att avstå från muddring av hamnområdet. Detta skulle innebära en försämrad tillgänglighet för djupgående fartyg vilket skulle få negativa konsekvenser för den viktiga transportlänk för gods som hamnverksamheten i Norrköping utgör. 6.2 MATERIALÅTERVINNING Muddermassor bör främst ses som en resurs och bör därför helst återvinnas när det är lämpligt. Muddermassor kan ibland användas för byggnadsändamål som komponenter i byggnadsmaterial eller användas som fyllningsjord. De muddermassor som är aktuella bedöms dock vara svåra att nyttja för materialåtervinning bl a beroende på hög vattenhalt, vilket kräver omfattande avvattning. På grund av hög halt finkornigt material såsom gyttja, lera och fin sand är det dessutom svårt att finna avsättning för materialet. 6.3 DUMPNING Ett flertal lokaliseringar för dumpning av muddermassor i vatten har utretts genom åren. De platser som skulle kunna vara tänkbara som nya mudderupplag är vikar vid Karlsro, repo001.docx l r:\miljö\hällaupplaget\samrådsunderlag hälla.docx

9 Loddby, Stridsudden-Surudden. För samtliga mudderupplag krävs dispens mot förbudet till dumpning av avfall i vattenområden. Samtliga vikar fodrar att en invallning görs mot sjösidan för att muddermassorna ska ligga kvar. Invallning kan exempelvis göras med stenbankar. Havsdumpning i Bråviken nordväst om Esterön är ett annat alternativ. Dumpning bedöms som sämre alternativ än uppläggning på Hällaupplaget eftersom muddermassorna till viss del är förorenade och dessutom består av mycket löst material såsom gyttja LOKALISERINGSALTERNATIV Stora landområden har under årens lopp tagits i anspråk för uppläggningg av muddermassor. Nu återstående möjligheter är därför begränsade. En alternativ uppläggningsplats för muddermassor på land är Boudden/Grymön. Detta mudderupplag användes under 1940-talet. Upplaget är i förhållande till Hällaupplaget mindre till ytan vilket innebär en kortare uppehållstid för dräneringsvattnet från muddermassorna. Dessutom ligger utloppet från Boudden i direkt anslutning till Motala Ström vilket innebär en större risk för grumlig av vatten och spridning av föroreningar till vattenmiljön i jämförelse med uppläggning på Hälla. Detta förslag har därför inte utretts närmare. FÖRUTSÄTTNINGAR I detta kapitel beskrivs de förutsättningar som är aktuella för att Hällaupplaget ska kunna användas för deponering av muddermassor. PLANFÖRHÅLLANDEN En fördjupad översiktsplan finns för Händelö, daterad I planen pekas det aktuella området ut som pågåendee mudderdeponi. Norrköpings kommun och Trafikverket planerar för en ny sträckning för väg E22, delen Norrleden. Den planerade vägen har en föreslagen sträckning längs mudderdeponins södra kant. Norrköpings kommun har tagit fram ett program för detaljplan för E22, delen Norrleden som antogs I planeringen av vägen beaktas att den ligger intill en pågående mudderdeponi. Området berörs inte av några övriga detaljplaner. 7.2 RIKSINTRESSEN Tillväxtverket arbetar för närvarande med att se över riksintressanta områden för industriell produktion. Länsstyrelsenn i Östergötlands län har i ett yttrande till Tillväxtverket föreslagit Händelö som ett av fem områden i Östergötland som man anser ska pekas ut som riksintresse för industriell produktion. Händelö ingår i kustområdet Högexploaterad kust som är riksintresse enligt 4 kap 4 Miljöbalken. Kustområdet sträcker sig från Arkösund till Forsmark och inom riksintresseområdet får exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön endast komma till stånd om de inte påtagligt skadar områdets natur- eller kulturvärden. 7 (12) repo001.docx l r:\miljö\hällaupplaget\samrådsunderlag häll a.docx

10 Intill och i närheten av deponiområdet finns ett flertal riksintressen för kommunikationer: den planerade vägen Norrleden, Bravikenvägen som korsar deponiområdet, den planerade godsjärnvägen Kardonbanan samt Bråviken som omger Händelö. Inget av riksintressena bedöms påverkas negativt. 7.3 GEOLOGISK BARRIÄR För bottentätningar av deponier krävs enligt förordningen om deponier av avfall en så kallad geologisk barriär. Transporttiden för den geologiska barriären får inte vara kortare än 50 år för en deponi för icke-farligt avfall. En geoteknisk undersökning gjordes på Hällaupplaget hösten Undersökningen visar att muddermassornas tjocklek uppgår till ett medeldjup på ca 2,6 meter på den västra delen och ca 0,8 meter på den östra delen av upplaget. Mäktigheten på underliggande lera bedöms till ett medeldjup på ca 10 m på den västra och östra delen. Mätningar och beräkningar har visat att den naturliga marken på de bägge delarna av upplaget med stor marginal uppfyller kravet på geologisk barriär för en deponi för ickefarligt avfall. 7.4 NATURMILJÖ På Händelö finns flera området med värdefulla ekmiljöer, varav delar är klassade som Natura 2000 och är skyddade som naturreservat. I nära anslutning till deponiområdet finns flera ekområden med höga värden, dock inga Natura 2000-områden. Väster om Bravikenvägen, söder om deponin finns det område som har högst värden. För att områdets höga naturvärden ska få ett långsiktigt skydd och en fortsatt utveckling har området nyligen beslutats bli ett naturreservat. Norr om deponiområdet finns ytterligare ett ekområde som är inventerat och klassat som värdekärna. I samband med planeringen för Norrleden har samtliga ekområden studerats bland annat med avseende på deras funktion som spridningslänkar. Området söder om deponiområdet är identifierat som en prioriterad spridningslänk och det norra som en kompletterande spridningslänk. Samtliga områden med naturvärden ligger utanför själva deponiområdet och dess vallar. Dock ligger flera av dem nära intill Hällaupplaget och vallarnas yttre gränser. Vid planeringen av eventuella förstärkningsåtgärder av vallarna samt under uppläggningen av muddermassorna är det viktigt att inga ingrepp görs i värdekärnorna eller dess närhet. Visst fågelliv finns i området, vilket kan påverkas tillfälligt under uppläggningen av muddermassorna. 8 (12) repo001.docx l r:\miljö\hällaupplaget\samrådsunderlag hälla.docx

11 Figur 4. Kartaa över ekutredning i samband med planering för Norrleden. 7.5 KULTURMILJÖ Inga riksintressen för kulturmiljö finns i eller i anslutning till området. Utanför Hällaupplaget finns sju objekt registrerade i FMIS, riksantikvariets fornlämningsregister. En av dessa är en fast fornlämning - en bytomt, fyra st är övriga kulturhistoriska lämningar och två är bevakningsobjekt. Ingen av dessa objekt bedöms kunna påverkas av deponinn då de inte ligger inom Hällaupplaget, vid tillfartsvägarna eller vallarna. Figur 5. Kartaa över fornlämningar och kulturhistoriska lämningar i anslutning till deponiområdet. (Källa FMIS) 9 (12) repo001.docx l r:\miljö\hällaupplaget\samrådsunderlag häll a.docx

12 7.6 REKREATION OCH FRILUFTSLIV Värden för rekreation och friluftsliv finns i ekområdet söder om deponin. Området har nyligen beslutats bli ett naturreservat. Inom det närliggande fritidshusområdet Boudden/Grymön finns värden för rekreation och friluftsliv. Själva Hällaupplaget har ringa värde för rekreation och friluftsliv, då markförhållandena och den täta vassväxligheten utgör ett hinder för att beträda området. 7.7 BOSTÄDER Norr och väster om upplaget finns ett antal sommarstugeområden; Boudden, Grymön och Neptun. Marken ägs av Norrköpings kommun och husen står på ofri grund. På Grymön finns ett fåtal året-runt boende. Områdena är dock inte planlagda som bostadsområden. Fritidshusområdena kan komma att påverkas av störningar under pågående muddringsarbeten i form av buller och lukt. Erfarenheten från tidigare uppläggning av muddermassor var dock att störningar för närboende var minimala. 7.8 LEDNINGAR En kraftledning korsar området. Uppfyllning av området kan påverka stolparna och tillgängligheten för dessa. Vidare är avståndet mellan mark och ledningar viktigt ur säkerhetssynpunkt. Hur detta ska lösas kommer att redovisas i den tekniska beskrivningen som tillhör tillståndsansökan. 8 UTFÖRDA UTREDNINGAR För att utreda lämpligheten av uppläggning av muddermassor på Hällaupplaget har ett flertal utredningar utförts för att bland annat utreda befintliga muddermassornas föroreningshalt och dess påverkan på grundvatten och ytvatten. Slutsatserna av dessa utredningar redovisas nedan. I kommande tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning och teknisk beskrivning kommer resultaten från dessa utredningar att redovisas utförligare. 8.1 FÖRORENINGAR I MUDDERMASSOR För att utreda de föroreningshalter som finns i befintliga muddermassor som ligger på Hällaupplaget idag samt de sediment som kommer att tillföras i och med kommande rensmuddring har ett flertal grundliga utredningar gjorts. Analyser av föroreningsinnehåll och utförda laktester i befintliga muddermassor på Hällaupplaget visar på låga halter föroreningar. Alla halter av uppmätta ämnen understiger mottagningskriterier för en deponi för icke farligt avfall utom för DOC, löst organiskt kol, i den västra delen av området, vilken överstiger mottagningskriterier för en deponi för farligt avfall. Hög halt av organiskt kol tillsammans med lågt ph kan öka utlakningen av föroreningar. Då muddermassorna i upplaget har ett ph-värde på 7,3, 10 (12) repo001.docx l r:\miljö\hällaupplaget\samrådsunderlag hälla.docx

13 PÅVERKAN PÅ YTVATTEN Vattenhalten i muddermassorna är vid uppläggningen mycket hög. Vattnet från muddermassorna kommer att avvattnas via skibordet i utloppet i den västra delen av upplaget. Ett flertal prover togs på utgående vatten från Hällaupplaget vid den senaste rensmuddringen som gjordes Halterna av föroreningar i dåvarande muddermassor är liknande de muddermassor som kommer att bli aktuella vid kommande muddring. Resultaten är därför intressanta då de kan antas spegla föroreningshaltenn i kommande utsläpp av ytvatten. Resultaten av miljökontollen n visade på en liten spridning av uppgrumlat bottensediment och attt lakvattnets beskaffenhet med avseende på metaller var klart tillfredställande. Grumlighetsmätningar på lakvattnet vid utloppet visade att Hällaupplaget fungerade bäst på sommaren och hösten då grumligheten i lakvattnet var lägst. Detta är naturligt med tanke på att man då har den största avdunstningen och dessutom fungerar vegetationen då också bäst som filter. Det visade sig också att Hällaupplaget på grund av sin stora yta gör attt muddermassorna får en lång uppehållstid vilket ökar möjligheten till avdunstning. Analyser av utgående vatten visade att mängden metaller som följde tillbaka ut i Motala Ström var mycket begränsade. vilket är ettt neutralt värde bedöms den höga halten löst organiskt kol inte påverka utlakningenn nämnvärt. Dessutom är, som redan nämnts, föroreningshalten låg. Utförda sedimentprovtagningar i Lindökalanen och gamla Motala strömfåran visar att massornass lakningsegenskaper underskrider Naturvårdsverkets gränsvärden för vad som får läggas på en deponi för icke-farligt avfall och till stor del även lakgränsvärdena för en deponi för inert avfall. De utförda analyserna visar dock på hög halt organiskt kol vilket gör att massorna generellt inte klara kraven för att få deponeras på en deponi för icke- att föroreningshalterna i muddermassorna understiger kraven på icke-farligt farligt avfall. Inför varje rensmuddring kommer sedimentundersökningar att utföras för att säkerställa avfall. 8.2 Vid den geotekniska utredningen som gjorts under 2012 har analyser på ytvattnet visar på mycket låga till låga halter av metaller frånsett krom och koppar som i inkommande vatten uppvisar måttligtt höga halter. Inga uppmätta halter överstiger maximala halter av prioriteradee miljöfarliga ämnen i Ramdirektivet för vatten. 8.3 PÅVERKAN PÅ GRUNDVATTEN Påverkan på grundvattnet bedöms vara låg då befintliga muddermassorr samt underliggande lera är vattenmättade. Avvattningen sker därför huvudsakligen genom ytavrinning och avdunstning. Analyser på grundvatten gjorda år 2012 visade att halterna av flertal metaller överskred referensvärden för grundvatten vilket indikerar en obetydlig avvikelse från ostörda förhållanden. I ett grundvattenprov har en halt av arsenik uppmätts som knappt överstiger riktvärdet för grundvatten på nationell nivå och i ett annat grundvattenprov har halten av bly överstigit riktvärdet knappt. Referens- och riktvärden gäller för vattenförekomsterr och eftersom grundvattnet under Hällaupplaget inte används för uttag av dricksvatten klassas 11 (12) repo001.docx l r:\miljö\hällaupplaget\samrådsunderlag häll a.docx

14 det inte som en vattenförekomst utan används endast som en jämförelse. Det bör dock noteras att det provtagna grundvattnet har en uppmätt grundvattenyta som är lägre än nivån på muddermassornas underkant. Uppmätt påverkan på grundvattnet bedöms inte härledas till muddermassorna utan istället till eventuella fyllnadsmassor i den östra vallen samt dess tryckbank. 9 EXEMPEL PÅ MILJÖASPEKTER SOM SKA UTREDAS VIDARE INOM KOMMANDE MKB Miljökonsekvenser för ansökt deponi vid Hällaupplaget kommer att utredas och redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. De väsentligaste miljökonsekvenserna av den planerade verksamheten bedöms i nuläget vara: Påverkan på grundvatten, utsläpp av föroreningar Påverkan på ytvatten, utsläpp av föroreningar Påverkan på landskapsbilden i och med en höjning av marknivån. Påverkan på naturmiljö, ekmiljöer Påverkan på kraftledningar och åtgärder vid dessa Övriga miljökonsekvenser som även kommer att belysas är: Luft Mark Buller och vibrationer Kulturmiljö Hushållning med naturresurser Risk och säkerhet 12 (12) repo001.docx l r:\miljö\hällaupplaget\samrådsunderlag hälla.docx