Äldres boende idag och i framtiden. UNDERLAG TILL DISKUSSIONEN OM ETT BOENDEPOLITISKT program för PRO

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Äldres boende idag och i framtiden. UNDERLAG TILL DISKUSSIONEN OM ETT BOENDEPOLITISKT program för PRO"

Transkript

1 Äldres boende idag och i framtiden UNDERLAG TILL DISKUSSIONEN OM ETT BOENDEPOLITISKT program för PRO

2 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 3 Förord Äldres livskvalitet är i hög utsträckning kopplad till boendet och boendemiljön. Att bo på ett sätt som skapar förutsättningar för delaktighet i samhället, ett rikt socialt liv och meningsfulla aktiviteter är en mycket angelägen fråga för PRO. Vi lever längre och friskare och vi blir allt fler äldre. Det ställer nya krav på äldres boende. Trots detta har det varit märkligt tyst kring denna fråga. Det vill PRO ändra på. Vi vill höja temperaturen i den boendepolitiska debatten och formulera konstruktiva lösningar som leder fram till ett bra boende för äldre både på kort och på lång sikt. PRO:s kongress 2012 gav PRO:s styrelse i uppdrag att ta fram ett boendepolitiskt program för äldre. Programmet ska belysa boendet i ett brett perspektiv. Det ska handla om husen och lägenheterna, men lika mycket om boendemiljön, närhet till service och det sociala innehållet. Det boendepolitiska programmet ska presenteras under Boende för äldre är inte en ny fråga för PRO. Under de senaste åren har PRO skaffat sig kunskap om boende för äldre genom rapporter som Syneförrättning av bostäder (2007), Boende och livsmiljö (2012) samt Äldrebarometern (2012). Tillsammans med den alldeles färska medlemsundersökningen vi presenterar i denna rapport ger detta sammantaget en bra vägledning i hur PRO:s medlemmar ser på sitt boende idag och i framtiden. För att kunna göra ett genomgripande och heltäckande boendepolitiskt program för äldre vill PRO gärna ta del av den kunskap och erfarenhet som finns hos andra aktörer i samhället. Under våren 2013 arrangerar vi tre kunskapskonferenser för att belysa boende för äldre ur olika perspektiv, hur vill äldre bo, vad är hindren för ett bra boende för äldre och hur fyller man boendet med ett bra innehåll? Jag hoppas att denna rapport ska utgöra både kunskapsunderlag och inspirationskälla för arbetet med att skapa ett bra boende för äldre. PRO:s medlemsundersökning som visar hur medlemmar bor idag och hur medlemmar vill bo i framtiden, kan tillsammans med de goda exempel rapporten lyfter fram vara en bra plattform när PRO:s medlemmar i de kommunala pensionärsråden driver frågor om boende. Välkommen att delta i debatten om äldres boende idag och i framtiden. Mars 2013 Curt Persson Ordförande PRO

3 4 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN INNEHÅLL Förord 1. En tillbakablick Det politiska ansvaret för äldres boende Många äldre med tydliga krav och behov skapar ett starkt tryck på boendet Gruppen äldre växer allt snabbare Utmaningen äldres behov och önskemål och samhällets möjligheter att möta dessa Äldres boende idag Var bor äldre? Olika former av boende Lägger mest på boendet Tillgängligheten stort problem Bostadsanpassning Hemtjänst och anhörigvård Bostadstillägg Investeringsstöd till äldrebostäder Hur vill äldre bo? När vet man hur man vill bo? Bo bra på äldre dar PRO:s medlemmar om sitt boende idag och i framtiden Hinder för ett bra boende med valfrihet för äldre Bostadsmarknaden Bostadspolitiken nedprioriterad Brist på samverkan och kunskap om äldres behov Pensionärernas ekonomi Osäkra prognoser Livsstilsrelaterade frågor blir allt viktigare vid val av boende Hinder för att kunna bo kvar i eget boende Hinder för äldres boende i olika former av mellanboende Hinder för äldres boende i särskilda boenden Slutsatser...25 Ordförklaringar...27 Läslista Inledning Många äldre innebär stora utmaningar för boendet Äldres boende idag Hur vill äldre bo? Hinder för ett bra boende med valfrihet för äldre...30

4 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 5 1. En tillbakablick Ännu i början av 1900-talet saknade en stor andel äldre försörjning om de inte togs omhand av sina barn. För dem återstod fattigstugorna, där fattiga, gamla och sjuka personer blandades. Fattigstugorna omvandlades 1918 till ålderdomshem och nya ålderdomshem inrättades för att ta hand om pensionärer som utan egen förskyllan var beroende av kommunens hjälp. 1 Förhållandena på hemmen gjorde att de var avskydda och fruktade. Med bättre pensionsförmåner och bostadstillägg blev det efterhand ekonomiskt möjligt för allt fler äldre att bo kvar i sina egna hem, men den dåvarande bostadsstandarden med många omoderna eller halvmoderna bostäder gjorde att många äldre tvingades flytta till ålderdomshem. Bostadsstandarden i landet började förbättras efter andra världskriget. Till en viktig del berodde detta på den reform som möjliggjorde bildandet av kommunala bostadsföretag. De kooperativa organisationerna HSB och Riksbyggen spelade också en stor roll. Bostadsproduktionen ökade under 1950-talet och framåt. Det så kallade miljonprogrammet, då ca lägenheter och småhus per år byggdes under åren , innebar att allt fler äldre människor gavs möjligheter att bo bra och bo kvar. Kommunerna började också i mitten av 1970-talet att bygga särskilda servicehus avsedda för personer som i stort sett kunde klara sig själva. För sjuka personer med stora funktionsnedsättningar byggde landstingen ungefär samtidigt sjukhem. Under och 1970-talen ökade antalet hemhjälpstimmar kraftigt. Från och med 80-talet utvecklades hjälpen till att omfatta alltmer personlig omvårdnad och blev det vi idag benämner hemtjänst. Utvecklingen av hemtjänsten har inneburit att också äldre som lider av till exempel kronisk sjukdom kan bo kvar hemma. Med Ädelreformen år 1992 fick kommunerna det samlade ansvaret för såväl omsorgen som den långvariga somatiska vården upp till läkarnivån. Läkarna blev även fortsättningsvis anställda av landstingen anställda bytte arbetsgivare och sjukhemsplatser fördes över till kommunerna. Ungefär samtidigt tog staten över ansvaret för kommunernas bostadstillägg. 2 De traditionella servicehusen har på många ställen omvandlats endera till vård- och omsorgsboende eller till seniorboende och på senare år även till trygghetsboende. I stort sett i alla kommuner har tröskeln för att få en lägenhet i ett servicehus höjts sedan Ädelreformen. Detta har inneburit att personer som kan få sitt fysiska hjälpbehov tillgodosett via hemtjänst, men som inte känner sig trygga i sitt hem, fått allt svårare att beviljas plats i servicehus. De senaste 20 åren har präglats av att allt fler äldre bor kvar i sina hem med stöd av hemtjänst och hemsjukvård och att antalet platser i särskilt boende har minskat infördes investeringsstödet till äldrebostäder för att stimulera nybyggnad och ombyggnad av befintliga boenden. 1 Rolf Ohlsson, Det svenska välfärdssamhällets framväxt tacka kvinnorna för det, Socialvetenskaplig Tidskrift, (årsangivelse saknas) 2 SOU 1999:52

5 6 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 2. Det politiska ansvaret för äldres boende Regeringen beslutade i maj 2006 att tillkalla en delegation för utveckling av bostäder och boende för äldre personer med uppgift att följa och analysera behoven av och utvecklingen av boende för äldre. Den så kallade Äldreboendedelegationen lämnade ett delbetänkande i december 2007 Bo för att leva - seniorbostäder och trygghetsbostäder 3 och ett slutbetänkande i december 2008 Bo bra hela livet 4. Äldreboendedelegationen föreslog bland annat åtgärder för att öka byggandet av trygghetsbostäder och för att säkerställa tillgången till bra bostäder för äldre. Kommunen har ansvar för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden. Kommunen har också ansvar för att äldre ska ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra och att äldre människor får goda bostäder samt det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service de behöver. 5 Riksdagen har slagit fast följande mål för bostadspolitiken: Alla ska ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga kostnader, i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. 3 SOU 2007:103 4 SOU 2008:113 5 Socialtjänstlagen 4

6 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 7 3. Många äldre med tydliga krav och behov skapar ett starkt tryck på boendet 3.1 Gruppen äldre växer allt snabbare Äldre är den grupp som haft den största förbättringen av hälsan under de senaste decennierna och det faktum att så många kan leva ett rikt och långt liv är en av samhällets stora landvinningar. Mellan 1975 och 2005 fördubblades andelen äldre över 80 år från 2,7 procent av befolkningen till 5,4 procent. Prognosen för 2030 är 7,7 procent, vilket betyder att ökningstakten saktar ner något. Idag är var fjärde svensk över 60 år och bara Tyskland och Japan har en större andel. Om man ser till gruppen äldre (80+ år) är ökningen jämförelsevis större och vi går mot ett läge där antalet äldre 80+ är nära en miljon år I Europa ligger svenska män idag på första plats vad gäller förväntad livslängd (80 år). Framtida prognos FÖR 65 ÅR och äldre År Antal 65 år Antal 80 år Källa: SCB, DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2012:2, Sveriges framtida befolkning Eftersom vi är friska längre upp i åldrarna betyder det fler år av gott liv. Ökningen av antalet äldre har skett utan att samhället förlorat kontrollen över utgifterna för äldreomsorg och sjukvård, vilket har varit fallet i flera andra utvecklade länder. Vården och omsorgen har effektiviserats med ny teknik och nya hjälpmedel som by-passoperationer och rullatorer. Dagens äldre behöver helt enkelt inte lika mycket omsorg som tidigare generationer; vi blir äldre och får samtidigt fler friska år som läggs till livet. Gruppen äldre blir alltmer heterogen och den största förändringen är den ökade andelen utrikes födda. Som andel av populationen 65+ år ökar utrikes födda från två procent 1960 till 12 procent 2012 och kommer att öka till 17 procent år 2030 och till 25 procent år 2060 eller från personer till personer. 6 Det kommer att ställa särskilda krav på kulturell kompetens och flerspråkighet i vård och omsorg. Det är givetvis glädjande att äldre lever längre och är friskare allt högre upp i åldrarna. Samtidigt är det en utmaning för samhället när den arbetsföra delen av befolkningen inte växer i samma takt som den äldre. Det innebär i praktiken att de som arbetar måste försörja en allt större grupp som inte finns i arbetslivet. Det gäller såväl barn och ungdomar som 6 SCB, DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2012:2, Sveriges framtida befolkning

7 8 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN ännu inte är i yrkesverksam ålder som pensionärer. I kommuner med många äldre och få yrkesverksamma blir det också mycket svårt att rekrytera personal till äldreomsorgen. Arbetskraften räcker helt enkelt inte till. ANTAL INVÅNARE 85 ÅR OCH ÄLDRE Källa: Den långsiktiga finansieringen välfärdspolitikens klimatfråga? Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, 2009:1, Per Borg Allt fler äldre kan leda till påfrestningar på den framtida finansieringen av välfärden. Samtidigt ska vi vara medvetna om att utvecklingen i Sverige inte är så dramatisk som i många andra länder. Vi får dock inte blunda för de framtida problemen. Inte minst när det gäller den ojämna fördelningen mellan kommunerna. Många mindre kommuner kan få svårt att klara äldreomsorgens kostnader med sin kommunalskatt. 3.2 Utmaningen äldres behov och önskemål och samhällets möjligheter att möta dessa Utmaningen är att erbjuda ett boende och en boendemiljö som äldre trivs med och som också möter den äldres behov och förutsättningar. De flesta äldre vill bo kvar i eget boende så länge som möjligt. För kommunerna kan det också vara ekonomiskt lönsamt eftersom ett särskilt boende ofta blir dyrare än insatser från hemtjänsten. När det egna boendet inte längre motsvarar äldres fysiska eller psykiska förutsättningar är alternativen att anpassa bostaden, ordna ett annat ordinarie och bättre fungerande boende eller att den äldre flyttar till någon form av äldreboende som erbjuder trygghet, omsorg och vård. Utmaningen för samhället är att hantera de här övergångarna utifrån äldres olika önskemål och behov och, inte minst, med största möjliga självständighet och autonomi för den äldre människan.

8 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 9 4. Äldres boende idag 4.1 Var bor äldre? Störst andel äldre personer som är 80 år eller däröver bor i Norrlands inland samt i sydöstra Småland. Lägst andel äldre är bosatta i kranskommunerna runt Stockholm. Störst andel ensamstående äldre personer hör hemma i Norrlands inland samt i Stockholms innerstad. De flesta äldre personer bor relativt nära sina barn. Det är framför allt äldre personer i Västerbottens och Norrbottens inland som har sina närstående på långt avstånd Olika former av boende Ordinärt boende De allra flesta bor kvar i sina egna hem. En del anpassar bostaden för att kunna bo kvar, andra flyttar till nytt boende som är bättre anpassat för den annalkande ålderdomen. Det gäller också de allra äldsta; ännu vid 100 år fyllda bor nära hälften i ordinärt boende. Bara en av tjugo som är 65+ år bor i särskilt boende. Majoriteten av kvinnorna bor ensamma i slutet av sina liv medan flertalet män är sammanboende livet ut. Den helt dominerande boendeformen bland äldre är villa. Flertalet bor i villa när de fyller 75 år, men sedan sjunker andelen, när allt fler flyttar till flerbostadshus för att slippa trappa, skötsel och underhåll av hus och trädgård. Nära hälften av de äldre i åldrarna år bor i flerbostadshus och av dem hyr två av tre sin bostad. I den här gruppen är också två av tre ensamboende. UPPLÅTELSEFORM OCH ÅLDER I PROCENT år år 85+ år Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Källa: SCB ULF/SILC Databas/Boende, upplåtelseform och ålder Sannolikt kommer äldres boende i huvudsak inte att se så mycket annorlunda ut i framtiden mot vad det gör idag. Forskare menar dock att vi kan förvänta oss en något ökad rörlighet bland äldre och en större beredskap att själva se om sin situation. Om äldre ges möjlighet, i form av ett mer varierat bostadsutbud, flyttar fler till ett mer anpassat boende. 8 7 Äldrecentrum 2006, Kristina Larsson, Kvarboende eller flyttning på äldre dagar en kunskapsöversikt 8 Hjälpmedelsinstitutet 2012, Äldres flyttningar och motiv till att flytta eller bo kvar, Marianne Abramsson, Anna Elmqvist, Lena Magnusson Turner

9 10 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN Anpassat boende Så kallat anpassat boende är mellanformer mellan ordinärt boende och särskilt boende med vård och omsorg. Det fanns, enligt Sveriges kommuner och landstings senaste enkät, drygt seniorbostäder i kommunerna Men eftersom ett stort antal kommuner inte svarat på enkäten bedömer Hjälpmedelsinstitutet att det sammantaget kan finnas anpassade boenden varav merparten är seniorbostäder och drygt trygghetsbostäder. Seniorbostäder är vanliga bostäder som är avsedda för personer över en viss ålder, ofta 55+ år. De finns vanligtvis i flervåningshus med särskilt god tillgänglighet och många gånger med gemensamhetslokaler, gästlägenhet och någon form av extraservice. De finns som bostadsrätt, hyresrätt och kooperativ hyresrätt. Det behövs inte något biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen för att flytta in. Enligt Boverkets kommunenkät som gjordes 2012 fanns i 21 kommuner planer på ombyggnad av bostäder till seniorbostäder och i 12 kommuner planer på att omvandla servicebostäder för äldre till seniorbostäder. Kommunerna bedömde att seniorbostäder skulle komma att påbörjas under 2012 och 2013, i huvudsak genom nyproduktion. Cirka 550 bostäder beräknas bli omvandlade från särskilda boendeformer till seniorboende. Det är framför allt högskoleorterna och kommuner med mindre än invånare som planerar för seniorbostäder. I hälften av projekten är det ett allmännyttigt bostadsföretag som är byggherre och en fjärdedel byggs som bostadsrätt. 10 Från och med 2010 kan det statliga investeringsstödet till äldrebostäder ges till trygghetsbostäder. Med trygghetsbostäder avses bostäder med utrymmen för gemensamma måltider, samvaro, hobby och rekreation och att det finns personal som dagligen på olika sätt kan stödja de boende under vissa angivna tider. Trygghetsbostäder kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. Ytterligare ett krav för att få investeringsstöd är att bostäderna ska innehas av personer som fyllt 70 år. När det gäller makar, sambor eller syskon räcker det att en av personerna har fyllt 70 år. Inflyttning kräver inget biståndsbeslut. Någon samlad statistik över boendekostnaderna i trygghetsboende finns inte, men nedslag på några orter ger bilden att hyrorna ofta är höga i trygghetsboenden som tillkommit genom nyproduktion eller mer omfattande renoveringar. I Bjurholm ligger hyran för en tvårummare på mellan och kronor per månad. 11 I Stockholm ombildades ett servicehus till trygghetsboende och som en följd av ombyggnaden höjdes hyran på en tvårummare med 37 procent till kr. 12 Inkomstgränsen för att få flytta in låg på drygt kr i månaden. I Hässleholm är hyran för den billigaste tvåan i ett nytt trygghetsboende kr. 13 Enligt Boverkets kommunenkät 2012 fanns det i 117 kommuner planer på att bygga drygt trygghetsbostäder fram till Nyproduktion av trygghetsbostäder står för över hälften och omvandling av bostäder i särskilda boendeformer för cirka en tredjedel. Resten en femtedel ska tillkomma genom ombyggnad. Det planerade tillskottet är störst i kommuner med färre än invånare. Särskilt boende är en samhällsservice som kommunen tillhandahåller. Det särskilda boendet kallas ibland för vård- och omsorgsboende. Det vänder sig till personer med stora vårdoch omsorgsbehov, många gånger på grund av demens. Omkring hälften av de boende har 9 SKL 2011, Seniorbostäder, 55+, 65+bostäder, Kommunkartläggning Boverket Bostadsmarknaden Västerbottens-Kuriren Svenska Dagbladet Kristianstadsbladet

10 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 11 en svår kognitiv nedsättning och inflyttning sker ofta efter akut sjukhusvård. Särskilt boende tillhandahålls efter särskilda biståndsbeslut. Också särskilt boende omfattas av det statliga investeringsstödet till äldrebostäder. Det är i huvudsak kommunerna som tillhandahåller särskilt boende och privata vårdgivare står för omkring en femtedel av vårdplatserna. 14 Antalet platser i särskilt boende har minskat kraftigt och enligt Boverket har platser tagits bort de senaste tio åren. 15 Enligt Socialstyrelsens statistik från april 2012 var antalet platser nere i år Bara en mindre del av de äldre återfinns i särskilt boende cirka 5 procent i åldersgruppen 65+ år och 14 procent av personerna 80+ år. År 1980 var den senare andelen dubbelt så hög. Flertalet boende, 70 procent, är kvinnor. 16 Boverket hävdar att många särskilda boenden inte uppfyller kraven i arbetsmiljölagen och i stället för att bekosta en ombyggnad väljer många kommuner att avveckla bostäderna. Boverket föreslår därför att investeringsstödet ska omfatta även ombyggnad av särskilda boendeformer. Hittills har stödet bara omfattat ombyggnad som medför ett nytillskott av platser på särskilda boenden. 17 Som en följd av minskningen av antalet platser har det blivit allt svårare för äldre att få ett biståndsbeslut som ger rätt till särskilt boende. Det har i sin tur lett till att korttidsvården alltmer upptas av personer som väntar på plats i särskilt boende och att slutenvården ökar. I förlängningen innebär platsminskningen också ett ökat tryck på primärvården, hemtjänsten och de anhöriga. Kommunerna verkar vara väl medvetna om att det fattas platser i särskilt boende. Bara sex av tio kommuner anser sig ha täckt behovet av särskilda boendeformer för äldre Lägger mest på boendet Pensionärshushåll lägger en större andel av sin inkomst på boendet än andra hushåll och det gäller i synnerhet ensamhushållen och kvinnorna. I hyresrätt motsvarar boendeutgiften för ensamboende kvinnor 65+ år hela 42 procent av den disponibla inkomsten. Lägsta boendeutgiftsandelen har sammanboende 65+ i egnahem 14 procent. Enligt SCB utgör boendekostnaden en börda för 8 procent av äldre år och ökar sedan för att vara en börda för hela 33 procent av de äldre 85+ år och då i större utsträckning för kvinnor än för män. Med börda avser SCB situationer då boendekostnaden är mer än 40 procent av inkomsten. Boendekostnaden utgör i definitionen de samlade kostnaderna för boendet med bostadstillägget inräknat. I inkomsten räknas de totala inkomsterna in, men inte bostadstillägget Tillgängligheten stort problem För många äldre är tillgängligheten till och i bostaden ett stort problem. Bara omkring en fjärdedel av landets bostäder uppskattas vara tillgängliga för personer med rörelsehinder. Två av tre boende i flerbostadshus i åldrarna år bodde 2002 i lägenheter som inte var 14 Socialstyrelsen, Äldre och personer med funktionsnedsättning regiform år 2011 Vissa kommunala insatser enligt socialtjänstlagen, Boverket Rapport 2013:7, Utvärdering av investeringsstödet till äldrebostäder 16 Socialstyrelsen, Äldre vård och omsorg den 1 april 2012 Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, Boverket Rapport 2013:7, Utvärdering av investeringsstödet till äldrebostäder 18 Boverket 2012, Bostadsmarknaden SCB, ULF/SILC databas 2011, Boende efter indikator (boendekostnad, boendestandard), ålder och kön

11 12 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN tillgängliga för rullstolsburna. 20 För dem som bor i flerbostadshus handlar det ofta om att det saknas hiss och nästan hälften av personerna över 80 år bodde vid sekelskiftet i en bostad utan hiss. 21 Enligt Boverket kan så många som en miljon hushåll boende i cirka uppgångar sakna hiss. 22 Med begränsad nybyggnation och bristfällig upprustning av rekordårens bostäder kan andelen otillgängliga lägenheter förväntas öka. Tillgängligheten måste givetvis fortsätta att förbättras. För fastighetsägarnas del kan det ske i samband med bland annat renovering. Vidare kan tillgängligheten förbättras i samband med bostadsanpassningar. I vissa fall är det mycket svårt att lösa tillgänglighetsproblemen i det befintliga bostadsbeståndet. Det kan innebära att den enskilde måste byta bostad för att få sina behov av god tillgänglighet tillgodosedda. 4.5 Bostadsanpassning Om samhället ska förmå att möta äldres önskan att bo kvar i den egna bostaden ställs stora krav på att bostaden anpassas till deras behov och förutsättningar. Det kommunala bostadsanpassningsbidraget är till för att enskilda ska kunna få sin bostad anpassad med sådana åtgärder som är nödvändiga på grund av en funktionsnedsättning. Stödet riktar sig till alla med funktionsnedsättning, men det är framför allt äldre som erhåller bidraget drygt 70 procent går till personer äldre än 70 år. Vanligtvis avser anpassningen mindre åtgärder som justering av trösklar, anpassning av badrum, montering av ramper, anpassning av dörrar, installation av spisvakt/timer och montering av stödhandtag. Beloppet ska motsvara skälig kostnad, men det finns inget kostnadstak för åtgärderna. År 2011 beviljades bidrag till en sammanlagd kostnad på miljoner kr och en genomsnittlig kostnad på kr. Bidraget kan också gå till särskilda boenden. 4.6 Hemtjänst och anhörigvård Den viktigaste förutsättningen för äldres möjligheter att bo kvar i sina egna hem, när hälsan börjar svikta, är den vård och omsorg som utförs av anhöriga. Det förekommer att anhöriga anställs av kommunen, men det är ovanligt. Merparten av anhörigvården utförs helt ideellt och utvecklingen har hittills gått mot att anhöriga står för allt mer av vården och omsorgen. Kommunerna är enligt socialtjänsten skyldiga att erbjuda anhöriga stöd och hjälp. Vad som ofta erbjuds är avlösning och avlastning i form av korttidsboende. Trots lagens krav varierar stödet mellan kommunerna. I vissa kommuner är det svårt att få hjälp som anhörig. Kommunerna ansvarar för hemtjänsten, men tjänsterna kan också utföras av privata företag (ca 20 procent). Idag blir det allt vanligare att också hemsjukvården bedrivs av kommunen, som tagit över den från landstinget. Drygt äldre var beviljade hemtjänst år procent av dem var äldre än 80 år och merparten var kvinnor. Antalet äldre med hemtjänst ökar stadigt enligt Socialstyrelsen. I flera kommuner har man infört en förenklad biståndsbedömning. Det innebär att alla över en viss ålder erhåller hemtjänst upp till ett visst antal timmar i form av service. Det kan till exempel vara att alla över 70 år har rätt till sex timmar i veckan. 20 SCB, Så bor vi i Sverige Bostäder, boendemiljö och transporter Äldreboendedelegationen, Bo bra hela livet (SOU 2008:113) 22 Boverket 2003, Bättre koll på underhåll 23 Socialstyrelsen, Äldre vård och omsorg den 1 april 2012 Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, 2013

12 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 13 Antalet äldre med stora och omfattande behov av vård och omsorg ökar inom äldreomsorgen, vilket kräver nära samarbete mellan landsting och kommuner. 4.7 Bostadstillägg Pensionärer med låga inkomster kan få tillägg till sin pension för att täcka boendekostnaden. Hur mycket man kan få är beroende av bostadskostnadens storlek och av pensionärens inkomster. Drygt pensionärer har bostadstillägg. Uppskattningar som gjorts av Pensionsmyndigheten tyder på att ytterligare pensionärer skulle vara berättigade till bostadstillägg, om de ansökte om detta. Enligt huvudregeln har en pensionär rätt till ersättning med högst 93 procent av bostadskostnaden upp till kronor per månad. En gift pensionär har rätt till halva beloppet. På summan görs ett tillägg med 170 kronor per person för gifta och 340 kronor för ogifta pensionärer. Den som är ogift och har mindre än kronor i månaden kvar att leva på när han eller hon har betalat sina bostadskostnader, har möjlighet att få ett särskilt bostadstillägg som täcker mellanskillnaden. För en gift person är motsvarande belopp kronor per månad. Tidigare var besluten om bostadstillägg tidsbegränsade och det var mycket besvärligt att fylla i ansökningsblanketterna. Det ledde till att många ansökningar var felaktigt ifyllda och handläggningstiderna kunde därför bli väldigt långa. I många fall ledde det till felaktiga beslut. 24 Sedan oktober 2012 gäller besluten tills vidare och blanketten för ansökan har blivit betydligt enklare. 4.8 Investeringsstöd till äldrebostäder År 2007 infördes ett statligt investeringsstöd för att öka byggandet av särskilda boenden för äldre. Sedan 2010 omfattar stödet även trygghetsbostäder. Stödet upphör år Vid nybyggnation är stödet kronor per kvadratmeter och vid ombyggnad kronor. En utvärdering av stödet visar att söktrycket har varit stort och att alla ansökningar om stöd inte kunnat beviljas inom den nuvarande ramen på 600 miljoner kr per år. Sedan stödet infördes och fram till december förra året har drygt bostäder varav trygghetsbostäder beviljats stöd på sammanlagt 1,3 miljarder kr. En enkät till de sökande visar att stödet hade stor betydelse för beslutet att bygga särskilt boende och i än högre grad för nybyggnad av trygghetsbostäder och då i synnerhet för privata fastighetsägare. Boverket menar att åldersgränsen vid 70 år är för högt satt och att det finns ett behov av särskilt tillgängliga bostäder även för äldre som inte fyllt 70 år. I mindre kommuner råder det ofta en osäkerhet om ifall det finns tillräckligt många som efterfrågar en trygghetsbostad i den aktuella åldersgruppen. Därför föreslår Boverket en sänkning av åldersgränsen för trygghetsbostäder från 70 år till 65 år. Boverket föreslår också att stödet utvidgas till att omfatta även ombyggnad av befintliga bostäder i särskilt boende Inspektionen för Socialförsäkringen, rapport 2012:3, Handläggning av bostadstillägg 25 Boverket Rapport 2013:7, Utvärdering av investeringsstödet till äldrebostäder

13 14 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 5. Hur vill äldre bo? 5.1 När vet man hur man vill bo? Äldre är inte är en homogen grupp. Att vara 68 år eller 92 år påverkar behov och önskemål. Äldre lever under olika förhållanden och kan ha helt skilda villkor, både ekonomiska och hälsomässiga. Äldre har olika värderingar och olika livsstilar. Trots alla dessa skillnader finns det en långtgående gemensam syn på hur man vill bo. De allra flesta vill kunna bo kvar hemma i sitt vanliga boende så länge som möjligt. De flesta kommuner har också slagit fast principen om rätt till kvarboende för äldre. Vad krävs för att man ska kunna bo kvar hemma? De flesta bestämmer sig för hur de vill bo som äldre först när de står inför den faktiska situationen. I dag bor de flesta äldre kvar som tidigare efter pensioneringen så länge att de, när de inte klarar sig helt själva längre, får hjälp av kommunens hemtjänst. När de inte klarar sig alls själva längre behöver de en plats på ett av kommunens vård- och omsorgsboenden. Det är denna kedja som kan behöva kompletteras med nya länkar som kan flytta fram behovet av vård- och omsorgsboende. Länkarna i denna kedja är olika former av boenden som kan erbjuda en större trygghet än en vanlig bostad på marknaden. Det handlar om närhet till lokaler för gemensamma aktiviteter, närhet till service och butiker, god tillgänglighet vad gäller både bostaden och närmiljön. Trygghetsboenden är ett sådant alternativ men det finns andra som till exempel väl fungerande seniorboenden. När vi talar om länkar i en kedja, bör vi också ha i åtanke att de allra flesta äldre aldrig flyttar till ett permanent vård- och omsorgsboende. Äldre vistas mer i bostaden och i området de bor i än andra och värderar också boendet högre. Med åldern blir det viktigare att det är lummigt och grönt, lugnt och tryggt, att grannar är skötsamma och att de som bor i området är lika varandra. För många blir det viktigare att bostaden är bekväm och lättskött och att boendet är anpassat för personer med funktionsnedsättning. Likaså värderar man närhet till butiker och service högre Bo bra på äldre dar Regeringen gav år 2010 Hjälpmedelsinstitutet i uppdrag att genomföra projektet Bo bra på äldre dar som resulterade i en mängd delprojekt i kommunerna och i flera undersökningar och rapporter. Syftet med projektet var att utveckla kunskaper om hur äldre bor, om hur de vill bo samt om hur olika aktörer kan agera för ett bra boende på äldre dar Samordning och inventering Bo bra på äldre dar pekade på betydelsen av samverkan inom kommunerna, samarbete mellan kommunen och berörda företag och med det civila samhället, inte minst de äldre och deras organisationer. Genom inventeringar av bostäder och miljö skaffade sig flera kommuner en bild av problem och möjligheter i det bostadsbestånd man har, till exempel om hur tillgängligheten ser ut i olika områden. Med undersökningar, inventeringar och analyser som grund har sedan kommunerna utarbetat strategier för den fortsatta planeringen och genomförandet. En studie omfattade utomnordiska invandrare, som gärna söker gemenskap med andra med samma kulturella bakgrund och vill se äldreboenden med personal som talar deras språk 26 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2004: Boendets betydelser och boendes värderingar, Jan-Erik Lind Sven Bergenstråhle

14 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 15 och kan laga den mat de är vana vid (Botkyrka/Mångkulturellt Centrum). Projektets slutsats är att det behövs en mångfald av alternativa och tillgängliga bostadsformer för äldre. Slutrapporten lyfte fram bristen på bostäder för äldre, betydelsen av tillgänglighet samt att trygghet och gemenskap är två av de viktigaste faktorerna för ett bra boende och att det minskar behovet av vård och omsorg. Den pekade också på att kommunerna kan göra betydande framtida besparingar genom att förbättra bostadsbeståndet och genom att stödja tillkomsten av senior- och trygghetsbostäder. 27 Erfarenheter pekar på att detta kommer att minska de förväntade ökningarna av behov av vård- och omsorgsboende som följer av allt fler gamla personer Hur och varför flyttar äldre? Ett av delprojekten i Bo bra på äldre dar var en rapport om flyttmönster Äldres flyttningar och motiv till att flytta eller bo kvar. Enligt rapporten är äldre inte särskilt flyttbenägna. En annan undersökning av äldre i Sverige födda åren visade dock att 25 procent under perioden flyttade till annan bostad. Nya undersökningar visar också på en ökad rörlighet bland de yngre äldre, de som är födda på 1940-talet, jämfört med dem som är födda på 1930-talet när de var i samma ålder. Den övervägande majoriteten äldre flyttar dock inte, utan bor kvar i en bostad där de har bott en längre tid. 28 I rapporten intervjuades ett 90-tal äldre personer, dels sådana som bor kvar i sin bostad sedan lång tid och dels personer som redan tagit ett beslut att flytta till senior- eller trygghetsboende. De intervjuade utgjorde en heterogen grupp av kvinnor och män. För flertalet av dem som bodde i eget boende var det inte aktuellt att flytta överhuvudtaget. Den kända miljön hade stor betydelse för inställningen. Flera av dem som bodde i villa och var angelägna att bo kvar, var beredda att betala för tjänster såsom trädgårdsskötsel, fönsterputsning och städning. De flesta vill dock göra saker själva för att hålla igång. Bland dem som bodde på landsbygden var bilen en avgörande faktor för hur länge man räknade med att kunna bo kvar. Flytten i sig var det få som oroade sig för, men man trodde att det kunde vara en avhållande faktor för andra äldre. Många av dem som ville bo kvar saknade kunskap om alternativ till det nuvarande boendet. En del bodde billigt och ville bo kvar av ekonomiska skäl. Många av 40-talisterna bodde i relativt stora bostäder och menade att storleken på bostaden var ett vägande skäl att flytta om man blev ensamstående. Att lämna orten för att flytta till ett bättre boende var bara ett fåtal beredda att göra. Några av de intervjuade funderade i termer av att utnyttja det kapital som fanns bundet i boendet, dels för nytt boende och dels för att realisera andra projekt. Bland dem som flyttat till seniorboende fanns två huvudgrupper. Den ena gruppen har gjort en så kallad livsstilsflyttning och flyttat för att få ett bra boende i en social gemenskap. Den andra gruppen har valt seniorboendet för dess tillgänglighet och för att ha ett bra boende när man har svårare att röra sig eller orka med. De flesta som flyttat till seniorboende menade att det inte är viktigt att bo med andra äldre utan man vill bo i åldersintegrerat boende, men att det ska vara lugnt. De intervjuade som bodde i ett trygghetsboende hade någon form av hälsoproblem och det var en bidragande orsak till att de flyttat dit. De hade svårt att klara sig i sin förra bostad. 27 Bo bra på äldre dar. Kreativitet och nytänkande när det gäller bostäder och boendemiljö för äldre. Hjälpmedelsinstitutet Äldres flyttningar och motiv till att flytta eller bo kvar, Marianne Abramsson, Anna Elmqvist och Lena Magnusson Turner

15 16 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN Alla uppgav att det var deras eget beslut att flytta men menade att de hade haft stöd av sina barn inför flytten. De verkade alla överraskade över den stora självständigheten, att det egentligen inte var någon större skillnad mot att bo i vanlig lägenhet. Utifrån svaren från de intervjuade, menar författarna, att vi kan vänta oss en något ökad rörlighet bland äldre och en större beredskap bland dem att själva se om sin situation. Med ett mer varierat bostadsutbud flyttar flera äldre till ett anpassat boende Tre kommunala projekt inom Bo bra på äldre dar Inom Hjälpmedelsinstitutets program Bo bra på äldre dar har 76 projekt i 58 kommuner genomförts. Det har handlat om behovsinventeringar och förstudier inför nybyggnad eller ombyggnad av befintligt bostadsbestånd. Alla finns redovisade på Hjälpmedelsinstitutets hemsida 29. Här följer sammanfattningar av tre projekt, som projektledaren lyft fram som bra exempel. Boendestrategier för äldrelivet i Alingsås I Alingsås riskerade den demografiska utvecklingen, med en kraftig ökning av antalet personer 85 år+år, att äventyra kommunens ekonomi. Strategin går ut på att höja välfärden i boendet för den äldre befolkningen för att därigenom minska behovet av vård- och omsorgsboende. Projektet syftade till att utveckla boendestrategier som kan hjälpa de äldre att, i god tid, planera hur de vill bo under äldrelivets olika skiftningar. Problemet i Alingsås är att många äldre bor kvar som tidigare allt för länge därför att de inte anser sig ha några alternativ. Kommunens bostadsföretag Alingsåshem fick medel från Bo bra på äldre dar för att få fram bättre kunskaper om vad de äldre anser vara attraktiva och väl fungerande bostäder. Projektgruppen använde analysverktyget Boendetypologi för äldrelivet för att öka kunskapen om bakomliggande behov och drivkrafter som styr hur äldre vill bo. De äldre delades in i fem grupper beroende på vilken boendesyn de hade. Projektgruppen utvecklade sedan i workshops förslag på boendeformer som matchade de olika gruppernas behov. Under arbetets gång träffade projektgruppen vid två tillfällen representanter för de fem grupperna, för att säkerställa att förslagen passade respektive grupp. Rapporten Boendestrategier för äldrelivet i Alingsås är en beskrivning av äldrelivets boendebehov, som kan användas av såväl de äldre som de aktörer som är inblandade i de olika boendeformerna. I Alingsås kartlade man utifrån de olika boendetyperna behovet av de nya boendeformerna. För att de nya boendeformerna ska komma till stånd krävs samverkan mellan flera olika aktörer. Därför föreslår projektet att kommunen ska tillsätta en projektgrupp, bestående av de inblandade huvudaktörerna, som ska ta fram affärsmodeller som kan förena aktörernas olika drivkrafter och verksamhetslogiker. Syd bygger för framtidens äldre Projektet genomfördes av Institutionen för designvetenskaper vid Lunds universitet och syftet var att ta fram ett underlag för den regionala planeringen av trygghetsbostäder i södra Sverige. Vad innebär sådan planering på 2010-talet? Vilka förändringar tar man hänsyn till i planerna? Vari består nytänkandet? 29

16 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 17 Projektet hade sin utgångspunkt i behovet av ett varierat utbud av bostäder som tar hänsyn till äldres individuella behov av social gemenskap och trygghet och som lyfts fram av Äldreboendedelegationen. Projektet fokuserade på dem som upplevde en ökad otrygghet och som funderade på sin framtida bostadssituation. En medaktör var det nätverk som Länsstyrelsen i Skåne startat och som består av näringsliv och regionala aktörer. Syftet med nätverket är att öka bostadsbyggandet genom att bättre förstå den långsiktiga befolkningsutvecklingen bortom enstaka demografiska pucklar, att bygga bostäder som attraherar äldre medborgare och att öka medborgarinflytandet. Med utgångspunkt från ett urval av kommunala planförslag och två nätverk bestående av kommuner och äldre medborgare kom projektet snabbt att inriktas på hur man skapar delaktighet i planeringen av äldrebostäder som ger möjlighet till ett bra livsinnehåll. Nätverk Syd bestod av femton kommuner i Blekinge, Skåne och Småland, som har resurser och politiskt ansvar för den lokala bostadsplaneringen. Referensgrupp Syd bestod av en grupp äldre medborgare som på olika sätt försökt bilda opinion eller på annat sätt var engagerade i bostadsplaneringen. De speglade variationen i behov, livsstil och intressen och representerade föreningar såsom BoAktiv, Aktiv Senior, Strokeförbundet, Anhörigförening, Äldre och Designprogrammets VIP-grupp m fl. Kommunerna ville få fram nya sätt att se på bostadsplaneringen och åldrandet i vår tid, metoder för att ta reda på äldre människors krav och behov och för att involvera dem i bostadsplaneringen. Referensgrupp Syd gav uttryck för behovet av att på ett bättre sätt än idag kunna påverka bostadsplaneringen och få stöd när man själv tar initiativ och organiserar sig för att bilda opinion eller för att starta egna boendekollektiv. Resultaten visar på behovet av en fördjupad demokrati och ett mer konsekvent förhållningssätt när det gäller planeringen av bostäder för äldre medborgare. En växande äldre befolkning, särskilt i den tredje åldern som svarar mot de behov trygghetsbostäderna avser, ställer krav på förändrade och mer dynamiska synsätt på åldrandet och på medborgarskapet i välfärdsstaten. Upplåtelseformerna måste anpassas till olika livsmönster och livsstilar, så att människor får ett reellt val att flytta till inte bara från något. Kommunerna bör ge äldre medborgare större möjligheter till samråd i planeringen. Hembesök som inventeringshjälp Laholms kommun utvecklade och testade under våren 2012 en arbetsmodell för kartläggning och inventering av tillgängligheten i befintliga fastigheter/kvarter/områden och enskilda lägenheter och hur dessa motsvarar de äldres behov och önskemål. Kommunen ville få fram en metod som gav tillförlitliga resultat till begränsade kostnader. Projektet vände sig till 205 personer, 72 år och äldre och med en tyngdpunkt på gruppen 80+ i 20 områden/fastigheter i Laholms kommun. Av de 205 personerna som erbjudits förebyggande hembesök ställde sig 153 positiva till ett besök. Resultaten pekar i första hand ut bristerna i tillgänglighet, då dessa ger den bästa indikationen på fastighetens respektive lägenhetens lämplighet med avseende på äldres boende och därigenom ger svar på de frågor som angavs i målbeskrivningen. Avstånd till service/inköp, sjukvård och gemenskap/kultur är över 400 m i de flesta områdena varför de klassats som bristande tillgänglighet. Närhet till offentliga kommunikationer har ingen större betydelse då endast några få av de intervjuade upplever sig kunna använda sig av bussarna. De inventerade fastigheterna saknar genomgående plats för uppställning av rollatorer/ rullstolar. De har också vanligen höga trösklar och tunga dörrar till sop- och tvättrum.

17 18 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN Tillgängligheten i lägenheterna begränsas generellt av höga trösklar, speciellt i entréer och till balkong/uteplats, men även mellan rummen. Trösklarna har dock åtgärdats i huvuddelen av de cirka 30 procent av lägenheterna som har bostadsanpassats. Bristande fri passage i dörrarna till i första hand badrum och klädkammare/förråd försvårar tillgängligheten till dessa för personer med rörelseproblem och omöjliggör i flera fall framkomlighet med rullstol. Detsamma gäller för bristande fri passage vid WC-stol och i köket, speciellt vid parallellkök. Bristande utrymme i badrum/toalett är mycket vanligt i de inventerade lägenheterna. Speciellt gäller detta för fri yta vid sidan av WC-stol och utrymme i duschen. Brist på stödhandtag vid dusch/badkar är också mycket vanligt. Vid de förebyggande hembesöken gjordes tillgänglighets- och lämplighetsinventeringar och intervjuer om personernas livssituation och ett erbjudande om trygghetskartläggning. Arbetsmodellen med tillgänglighetsinventering i kombination med förebyggande hembesök visade sig ha många fördelar. Genom de personliga intervjuerna var det möjligt att få fram intressant information som inte kommer fram vid sedvanlig tillgänglighetsinventering. Intervjuerna kan också ha fungerat som en viktig påminnelse till de äldre att tänka över sin bostadsplanering, då det vid intervjuerna fanns en mycket låg medvetenhet om behovet av detta. I en rapport från PRO; Syneförrättning från och 60- talen redovisas ett stort antal syneförrättningar av bostadsområden byggda under denna tid. Precis som i Laholm kom PRO fram till att bristerna är störst vad gäller tillgängligheten. Men man kunde också konstatera att det fortfarande byggs lägenheter med bristande tillgänglighet.

18 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN PRO:s medlemmar om sitt boende idag och i framtiden Under januari månad 2013 genomförde PRO i samarbete med Statistiska centralbyrån, SCB, en undersökning för att få medlemmarnas syn på PRO:s verksamhet, samhällsfrågor som rör äldre och den egna livssituationen inklusive boendet. Antalet i urvalet var totalt medlemmar och svarsfrekvensen blev 71 procent. 70 procent av kvinnorna och 73 procent av männen besvarade enkäten. 76 procent av medlemmarna som är 80 år eller yngre har besvarat enkäten, medan medlemmar som är 81 år eller äldre svarar i något mindre utsträckning, 62 procent. Det är viktigt att veta vad PRO:s medlemmar tycker i olika samhällsfrågor för att PRO ska kunna driva de krav som medlemmarna upplever angelägna. Medlemsundersökningen visar med all tydlighet att boendefrågan är en fråga som medlemmarna tycker att PRO ska arbeta med. 77 procent av medlemmarna anser att boendefrågan är mycket viktig. Lägger man därtill de 19 procent som tycker att det är ganska viktigt att PRO driver denna fråga så är det nästan alla medlemmar som menar att boendet är mycket viktigt eller ganska viktigt. Nedan följer en sammanställning av svaren på den del av enkäten som rör boendet. Boendet är en viktig beståndsdel för en bra livskvalitet. Att kunna bo bra anser 82 procent av medlemmarna vara mycket viktigt och 17 procent anser det vara ganska viktigt för livskvaliteten. En tredjedel av medlemmarna oroar sig alltid eller ofta för att de ska få en försämrad boendesituation. Att inte känna sig ensam är betydelsefullt. 92 procent av medlemmarna tycker att det är mycket eller ganska viktigt. Knappt sex av tio medlemmar bor ihop med make, maka, parter eller sambo. 41 procent av medlemmarna bor ensamma. Betydligt fler kvinnor än män bor ensamma, 52 procent mot 25. Det är fler medlemmar över 80 år som bor ensamma jämfört med yngre. Flest, 45 procent, verkar bo i villa/radhus/kedjehus, framförallt de medlemmar som är yngre än 70 år. 27 procent bor i hyresrätt och 23 procent bor i bostadsrättslägenhet. Knappt några, endast 3 procent, bor i trygghetsboende/seniorboende/55+boende eller äldreboende/serviceboende. Den upplevda trivseln av att bo där man bor är stor, hela 98 procent svarar att de trivs med boendet. Få, endast 3 procent, upplever sig trångbodda. 82 procent upplever att månadskostnaden för boendet är på en godtagbar nivå medan 18 procent inte anser att bostadskostnaden är på en rimlig nivå. Några större skillnader mellan män och kvinnor eller mellan olika åldersgrupper går inte att se. Svaren stämmer dock inte överens med boendeenkät Boende och livsmiljö PRO genomförde i början av 2012 inom ramen för Hjälpmedelsinstitutets projekt Bo bra på äldre dar. I den enkäten uttryckte många oro över sin ekonomiska situation och därmed möjligheterna att välja bra bostad och miljö. Det handlade då ofta om låga pensioner och höga hyror. I enkäten fick medlemmarna svara på vad som är viktigt eller oviktigt för en bra boendemiljö. Svaren i enkäten stämmer väl överens med PRO:s tidigare boendeenkät Boende och livsmiljö. Det som verkar vara viktigast för medlemmarna är framförallt närhet till affärer och service, där 66 procent säger att det är mycket viktigt. Det är viktigare bland medlemmar över 80 år. Även närhet till natur, grönområden och parker, kollektivtrafik samt att boendemiljön är anpassad efter deras fysiska behov anser medlemmarna vara viktiga inslag i boendemiljön. 59 respektive 54 procent uppger detta. Kollektivtrafik är mer viktigt för medlemmarna i Stockholms och Göteborgs distrikt.

19 20 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN Att boendemiljön är anpassad efter enskildas fysiska behov är mer viktigt ju äldre medlemmarna blir. Det gäller även att det är tyst och lugnt i området där man bor. Kvinnor samt medlemmar över 80 år tycker att det är mer viktigt att anhöriga och vänner bor i närheten. Närhet till restauranger och caféer och ett aktivt föreningsliv verkar vara minst viktiga inslag i den egna boendemiljön, 67 respektive 45 procent svarar att det inte är särskilt eller inte alls viktigt. PRO:s medlemmar fick svara på hur man vill bo om man i framtiden inte har möjlighet att bo kvar i sin nuvarande bostad pga. åldersskäl, hälsoskäl eller ekonomiska skäl. Fördelningen mellan de olika alternativen, i ett mindre eget boende, i ett seniorboende, i en trygghetslägenhet eller i ett serviceboende, är ganska jämn, ungefär 25 procent. Män vill i något större utsträckning bo i ett eget mindre boende, 32 procent jämfört med 24 för kvinnor. Det varierar även efter ålder där medlemmar äldre än 80 år i större utsträckning, 45 procent, vill bo i ett serviceboende och de yngsta medlemmarna under 70 år hellre vill bo i ett eget mindre boende eller seniorboende, 38 respektive 32 procent.

20 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN Hinder för ett bra boende med valfrihet för äldre Det finns en rad hinder för att äldre ska kunna bo bra i framtiden. De hänger samman med befolkningens utveckling och sammansättning, samhällets förmåga och vilja att ta sig an ett stort strukturellt problem som äldres boende, men också äldres egen vilja och förmåga att sörja för ett bra boende på äldre dar. Andra hinder är relaterade till bostadssektorn och hur bostadsmarknaden fungerar och inte minst bostadspolitiken. 7.1 Bostadsmarknaden Bostadsmarknaden fungerar inte som andra marknader. Utbudet har svårt att anpassa sig till förändringar i efterfrågan eftersom det tar lång tid att producera bostäder. Ökad produktion kan bara på mycket lång sikt tillfredsställa ökad efterfrågan. I stället blir priset den enda ventilen för ökad efterfrågan. De som behärskar produktionen kan dessutom hålla utbudet på en sådan nivå att priserna hålls uppe. Ju större koncentrationen är i byggnadssektorn, desto lägre är sannolikheten att det uppstår jämvikt mellan utbud och efterfrågan. Sektorn inriktar sig gärna på den del av marknaden, där avkastningen är störst, det vill säga på bostadsbehoven hos höginkomsthushållen. Vid sidan om bristande konkurrens i byggsektorn finns en bristande riskspridning och svårigheter att hantera risk i bostadsbyggandet. Den långa byggtiden gör att förutsättningarna kan ändras och eftersom det rör sig om stora belopp blir riskpremien hög. Till det kommer flaskhalsar och hinder i hanteringen av kommunernas planärenden, olika krav på nyproduktionen, tillgången på mark och bristande samordning mellan kommuner i sammanhängande bostadsregioner Bostadspolitiken nedprioriterad Bostadspolitiken är ett hinder framför allt därför att den länge haft låg prioritet. Bostadsförsörjningen har alltid i huvudsak varit marknadsstyrd och samhällets uppgift har varit att träda in där marknaden inte räckt till. Med 90-talskrisen försvann flertalet bostadspolitiska verktyg och det bostadspolitiska mål som formulerats av den nuvarande regeringen är att åstadkomma fungerande marknader. 31 Bostadsbristen och höga priser på nybyggen har drivit upp boendekostnaderna och reformerna inom boendet under senare år borttagandet av fastighetsskatten och införandet av ROT har drivit upp priserna ytterligare. Egendomsskattekommittén hade tidigare pekat på 32, 33 den effekten och den har också belysts empiriskt. Den förda politiken har ökat skillnaderna i ekonomiska villkor mellan olika upplåtelseformer, minskat valmöjligheterna för personer med låga inkomster och medelinkomster och skapat inlåsningseffekter. Samtidigt förvärras läget på bostadsmarknaden som en följd av in- 30 Bostadsfrågan och Malmö, Sven Bergenstråhle och Peder Palmstierna, Aa s 33 ff 32 SOU 2004:036 s The Capitalization of Interest Subsidies: Evidence from Sweden Berger, Tommy; Englund, Peter; Hendershott, Patric H. Turner, Bengt, Journal of Money, Credit and Banking, 2000, Vol.32(2), pp [Peer Reviewed Journal] samt Prisbildning på fastigheter/ Vad kan en skattesänkning innebära?, C-uppsats 2008, Uppsala universitet, Nationalekonomiska institutionen,

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Konferens Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre Göteborg 2012 05 09 Barbro Westerholm Vad kommer jag att tala om Demografin Äldres

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden?

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) marianne.abramsson@liu.se Han flyttar ju inte! Men jag skulle

Läs mer

Bo bra hela livet - också när man blir äldre. Barbro Westerholm 2010 11 17

Bo bra hela livet - också när man blir äldre. Barbro Westerholm 2010 11 17 Bo bra hela livet - också när man blir äldre Barbro Westerholm 2010 11 17 Skälen till äldreboendeutredningen 2006-2008 Bristen på platser i särskilt boende Insikten om att det är en myt att alla vill bo

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

PRO:S BOENDEPOLITISKA PROGRAM

PRO:S BOENDEPOLITISKA PROGRAM Jag vill bo här och du vill bo där hur svårt kan det vara? PRO:S BOENDEPOLITISKA PROGRAM JAG VILL BO HÄR OCH DU VILL BO DÄR HUR SVÅRT KAN DET VARA? 3 Bygg fler bra boendet för äldre till rimliga kostnader.

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bakgrund: Juli 2010 november 2012 50 miljoner kronor 76 projekt finansierade i 58 kommuner Fyra arkitekttävlingar Samråd myndigheter; Arbetsmiljöverket,

Läs mer

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Om att planera för sitt boende på äldre dagar Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt

Läs mer

Äldres flyttningar och boendepreferenser

Äldres flyttningar och boendepreferenser Äldres flyttningar och boendepreferenser Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att de äldre

Läs mer

Äldre på bostadsmarknaden

Äldre på bostadsmarknaden Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder

Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder Information om investeringsstöd till äldrebostäder Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder Bakgrund Denna information beskriver översiktligt reglerna för investeringsstöd till äldrebostäder.

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB

Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB Äldre Äldreomsorg Planera morgondagens bostäder för gårdagens ungdomar. Med både hjärta

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Bra boende för äldre på Vikbolandet

Bra boende för äldre på Vikbolandet 1 Bra boende för äldre på Vikbolandet Enkätens omfattning - sammanställning av enkätsvar Enkäten gick ut till personer som fyller 65 år eller mer under 2014 och som den 17 februari 2014 var folkbokförda

Läs mer

Äldreomsorg. i Täby kommun

Äldreomsorg. i Täby kommun Äldreomsorg i Täby kommun I denna broschyr beskrivs de tjänster som du kan ansöka om och ta del av som Täbybo. De flesta tjänster tilldelas efter bedömning av den individuella förmågan. Hur den bedöm ningen

Läs mer

Bostadsanpassningsbidrag - hur ansöker jag?

Bostadsanpassningsbidrag - hur ansöker jag? Bostadsanpassningsbidrag - hur ansöker jag? Bostadsanpassningsbidraget är ett ekonomiskt bidrag som du som har en bestående funktionsnedsättning kan söka för att anpassa din bostad. Du ansöker genom att

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Rapport 2013:7. Utvärdering av investeringsstödet till äldrebostäder

Rapport 2013:7. Utvärdering av investeringsstödet till äldrebostäder Rapport 2013:7 Utvärdering av investeringsstödet till äldrebostäder Utvärdering av investeringsstödet till äldrebostäder Boverket februari 2013 Titel: Utvärdering av investeringsstödet för äldrebostäder

Läs mer

Inflytande - Påverkansarbete

Inflytande - Påverkansarbete 2 3 4 Inflytande - Påverkansarbete Nationellt och lokalt Syfte Tillvarata äldres intressen Påverka de institutioner och verksamheter som berör äldres vardag Ställa äldres resurser till förfogande för det

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Attraktivt seniorliv. Kort sammanfattning: Seniorstrategi. Attraktivt Boende är A och O 2014-03-01 1( 5)

Attraktivt seniorliv. Kort sammanfattning: Seniorstrategi. Attraktivt Boende är A och O 2014-03-01 1( 5) 2014-03-01 1( 5) Attraktivt seniorliv På uppdrag av Moderata seniorer i Trelleborg har vi undersökt vad som utgör ett attraktivt liv för seniorer.. Ett gott seniorliv bygger på fyra hörnpelare. Attraktivt

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Fakta Göteborg Politiskt styre: S, MP, V och FI Folkmängd: 540 132 invånare (30/9-2014) Ökning av folkmängd 2013: 7 182 invånare 10

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Stockholms län som bor i egen bostad har minskat från 50 procent 2009

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk. Ylva Sandström, februari 2014

Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk. Ylva Sandström, februari 2014 Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk Ylva Sandström, februari 2014 Alla får funktionsnedsättningar med ökande ålder av synen av balansen av kraft och energi vid

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre VEM KAN FÅ HJÄLP? Socialtjänstlagen ger Dig rätt till hjälp i hemmet, äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd om Du inte själv kan tillgodose Dina

Läs mer

Avgifter för vård och omsorg 2015. Hemtjänst

Avgifter för vård och omsorg 2015. Hemtjänst Avgifter för vård och omsorg 2015 Hemtjänst Avgifter för hemtjänst 2015 Den lag som i huvudsak styr kommunens rätt att ta ut avgifter för vård och omsorg är socialtjänstlagen. Hemtjänst kan de som behöver

Läs mer

Anders Nordstrand VD Micasa Fastigheter i Stockholm Göteborg 1 mars 2012

Anders Nordstrand VD Micasa Fastigheter i Stockholm Göteborg 1 mars 2012 Anders Nordstrand VD Micasa Fastigheter i Stockholm Göteborg 1 mars 2012 Micasa Fastigheter skall vara ett nytt, spännande fastighetsbolag ett annorlunda bolag ett bolag i framtiden Micasa Fastigheter

Läs mer

HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare.

HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare. HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare. Biståndshandläggare De personer som har hand om Din ansökan kallas för biståndshandläggare. Biståndshandläggaren

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Äldres boende områdesfakta. Antal personer 65 år och äldre

Äldres boende områdesfakta. Antal personer 65 år och äldre Äldres boende områdesfakta Antal personer 65 år och äldre Syfte med delprojektet/strategin Utveckla en modell för att beskriva äldres boende i såväl stadsdelar som delområden i staden Underlag för fördjupade

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Gäller för perioden 2011-03-01 2012-02-28

AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Gäller för perioden 2011-03-01 2012-02-28 AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN Gäller för perioden 2011-03-01 2012-02-28 Innehållsförteckning Sida Information om avgifter 2 Information om hemförsäkring 3 Så här räknar vi ut din avgift 3-4

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna 2 2013-09-02 2,5 miljarder till pensionärerna 3 2,5 miljarder till pensionärerna Regeringen kan i dag presentera att vi avser att genomföra en skattelättnad för landets pensionärer på 2,5 miljarder kronor.

Läs mer

Avgifter för vård och omsorg 2015. Särskilt boende

Avgifter för vård och omsorg 2015. Särskilt boende Avgifter för vård och omsorg 2015 Särskilt boende Avgifter för särskilt boende 2015 Den lag som i huvudsak styr kommunens rätt att ta ut avgifter för vård och omsorg är socialtjänstlagen. Dessa avgifter

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Boende för äldre till rimliga kostnader. Underlag till diskussionen om ett boendepolitiskt program för PRO

Boende för äldre till rimliga kostnader. Underlag till diskussionen om ett boendepolitiskt program för PRO Boende för äldre till rimliga kostnader Underlag till diskussionen om ett boendepolitiskt program för PRO ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 3 Förord De allra flesta äldre vill bo kvar hemma i sitt eget

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

Avgifter. inom Vård och Omsorg i Eslövs kommun 2015/2016

Avgifter. inom Vård och Omsorg i Eslövs kommun 2015/2016 Avgifter inom Vård och Omsorg i Eslövs kommun 2015/2016 1 Allmänt om avgifter För vissa tjänster och serviceinsatser för äldre och funktionsnedsatta betalar du en avgift. Kommunfullmäktige har fastställt

Läs mer

Äldres boende. En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov

Äldres boende. En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov Äldres boende En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov Äldres boende 1. Öka kunskapen 2. Öka normaliseringen 3. Ökad tillgänglighet 4. Öka antalet mellanboenden 1:1 Utveckla behovsanalysen

Läs mer

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 1 Det goda boendet Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 Inledning För Socialdemokraterna är rätten till en egen bostad en social rättighet. Alla människor, och inte bara

Läs mer

Stöd och omvårdnad. Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning

Stöd och omvårdnad. Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning Stöd och omvårdnad Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning Gäller från 1 januari 2015 2 Information om avgifter Från och med 1 januari 2015 till och med 31 december 2015 Du som har svårt

Läs mer

SAMORGANISATION I STOCKHOLM. Kommunalpolitiskt PROGRAM

SAMORGANISATION I STOCKHOLM. Kommunalpolitiskt PROGRAM SAMORGANISATION I STOCKHOLM Kommunalpolitiskt PROGRAM Stockholms stad PRO SAMORGANISATION I STOCKHOLM November 2013 LAYOUT Marie Richardson Kommunalpolitiskt program PRO samorganisation Stockholm PRO antog

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

2. Nuvarande adress om annan än den där bidrag söks Postnummer och postort

2. Nuvarande adress om annan än den där bidrag söks Postnummer och postort Sänds till Fylls i av Stadsbyggnadskontoret STADSBYGGNADSKONTORET Ansökan om Fastighetsbeteckning bostadsanpassningsbidrag Bostadsanpassningsavdelningen Box 8314 104 20 Stockholm Tfn vxl 08-508 27 300

Läs mer

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll?

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll? www.med.lu.se/case Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll? Marianne Granbom leg. arbetsterapeut och doktorand Centre of Ageing and Supportive Environments Forskargruppen Aktivt och hälsosamt

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5.

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5. Antagen av Omsorgsnämnden 2011-03-02 Inledning Följande riktlinjer skall utgöra stöd och vägledning vid bedömning och beslut om beviljande av insatser avseende bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) i

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

Äldres boende Strategier och ramverk för mellanboendeformer för äldre i Göteborgs stad

Äldres boende Strategier och ramverk för mellanboendeformer för äldre i Göteborgs stad Äldres boende Strategier och ramverk för mellanboendeformer för äldre i Göteborgs stad KS-uppdrag där fastighetskontoret i samverkan med övriga aktörer tagit fram en handlingsplan och förslag till subventioner

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Eslövs kommun 2008

Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Eslövs kommun 2008 Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Eslövs kommun 2008 Allmänt om avgifter Kommunens möjlighet att ta ut avgifter inom äldre- och handikappomsorg regleras i social-tjänstlagens 8:e kapitel. Kommunfullmäktige

Läs mer

SENIOR- OCH TRYGGHETSBOENDE.

SENIOR- OCH TRYGGHETSBOENDE. SENIOR- OCH TRYGGHETSBOENDE. Ett tryggt, bekvämt och aktivt boendekoncept från Peab. HEM SOM HÅLLER ETT NJUTBART BOENDE. Annehem är början på ett nytt, bekymmersfritt liv. ETT AKTIVT BOENDE. Aktiviteter

Läs mer

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Fakta om undersökningen Undersökningen är genomförd av JM i samarbete med TEMO och Field

Läs mer

AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Gäller för perioden 2013-01-01 2013-12-31

AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Gäller för perioden 2013-01-01 2013-12-31 AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN Gäller för perioden 2013-01-01 2013-12-31 Innehållsförteckning Sida Information om avgifter 2 Information om hemförsäkring 3 Så här räknar vi ut din avgift 3-4

Läs mer

Avgifter. inom äldreomsorgen 2014

Avgifter. inom äldreomsorgen 2014 Avgifter inom äldreomsorgen 2014 Du betalar en avgift för den hjälp du får Du som får hjälp av hemtjänsten eller bor på ett äldreboende betalar en avgift för den hjälp du får. Hur mycket du betalar i avgift

Läs mer

Avgifter inom Vård och omsorg

Avgifter inom Vård och omsorg Sunne kommun Avgifter inom Vård och omsorg Information från Socialförvaltningen i Sunne kommun (SoL och HSL) 2015 Innehållsförteckning. Taxa. Avgifter inom eget boende, särskilt boende. 1. Lagrum 2. Så

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Ett boende att se fram emot

Ett boende att se fram emot Ett boende att se fram emot Micasa Fastigheter i Stockholm AB en del av Stockholms stad Ett fastighetsbolag där hyresgästen står i centrum Stockholms stad har valt att samla alla sina omsorgsfastigheter

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

Planering för en bra boendemiljö för äldre. Men, går det att planera bostadsbyggandet?

Planering för en bra boendemiljö för äldre. Men, går det att planera bostadsbyggandet? Planering för en bra boendemiljö för äldre Men, går det att planera bostadsbyggandet? Förr Kommunalt planmonopol Kommunala markförvärvslån Kommunal bostadsförmedling Bostadslån genom kommunens förmedlingsorgan

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet

Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet Råd för råden Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet Sjuksköterska Barnmorska Vårdlärare Utvecklingschef Närsjukvårdschef Presentation Förväntningar

Läs mer

En översikt om nuläge och trender hur äldre bor idag och hur de kan bo i framtiden

En översikt om nuläge och trender hur äldre bor idag och hur de kan bo i framtiden Nordiskt seminarium kring bostäder och boendemiljö för äldre Stockholm 11.12.2012 En översikt om nuläge och trender hur äldre bor idag och hur de kan bo i framtiden Kirsti Pesola, tekn.lic., arkitekt SAFA

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

1206:01. oenden i Stockholm

1206:01. oenden i Stockholm oenden i Stockholm ra alternativa boendeformer att välja bland. Bostadsförmedling i seniorlägenheter och trygghetsbostäder. Dessutom finns ende för dig med större behov av service och omvårdnad. r som

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer