Samtal om Sveriges nation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samtal om Sveriges nation"

Transkript

1 Samtal om Sveriges nation Erik Sandewall Volibri

2 Text på bokomslagets baksida Demokratin ifrågasätts i dagens värld genom att auktoritära och fundamentalistiska ideologier av flera slag förs fram som alternativ. De tillämpas i praktiken i ett flertal länder, men de sprids också genom aktiv propaganda. Den här boken utgår från föreställningen att detta utgör en utmaning även för vårt land, och den föreslår framförallt två åtgärder för att möta den utmaningen. Ett förslag är att precisera samhällets demokratiska grundsatser och att komplettera dem med några ytterligare punkter, såsom följande. En princip om assimilationsfrihet formuleras, alltså en rättighet att byta etnisk, religiös eller politisk tillhörighet om man vill, och samtidigt förstås en rättighet att bevara den man har. I boken föreslås utvidgat skydd för dessa rättigheter. Likaså införs begreppet religionism, alltså hävdandet att en viss religion är överlägsen andra och är förutbestämd att ta över, och det föreslås att religionism ska likställas med rasism. Det andra huvudförslaget är att betrakta nationen som bäraren av detta utvidgade demokratibegrepp, men då handlar det om nationen i en annan bemärkelse än vad dagens nationalister föreställer sig. Boken anknyter till skillnaden mellan etnisk och samhällelig nationalism ( civic nationalism på engelska). I den förra söker man göra en etnisk grupp till en nation, i den senare ses nationen som fundamentet för staten och samhället, och som den samlande faktorn för alla medborgare som ansluter sig till det demokratiska samhällets principer. Boken hävdar också att en kunskap om Sveriges historia ur politisk och religiös synpunkt är viktig för att kunna relatera till de främmande ideologierna och för att förstå hur vår samhällsmodell förhåller sig till deras. Bokens författare, Erik Sandewall, är professor emeritus i datalogi vid Linköpings universitet.

3 Samtal om Sveriges nation Erik Sandewall Volibri

4 Publicerad 2015 av Volibri Förlag och IT, Linköping. Webbplats: Copyright 2015 Erik Sandewall Se även sidan 153 gällande copyright och kopiering Omslagsbilden är tecknad av Per Lagman Tryckt i Sverige år 2015 av LiU Tryck vid Linköpings universitet Första upplagan, första tryckningen ISBN

5 Förord Det här är en bok om och för fritänkare. Jag vill börja med ett citat: Freethinkers... understand what history has achieved, what the present is achieving, and have some insight into what the future may yet bring. But it also means that they are aware of their own ignorance.... Freethinkers are seen as dangerous simply because freethought challenges, or attempts to undermine, the conventional, the orthodox, and the dominant perspectives.... Ziauddin Sardar Med boken vill jag förfäkta behovet av fritänkare, särskilt vad gäller de frågor i samhället som avser egna och andras ideologier, relationerna mellan kulturer i ett multikulturellt samhälle, och relationen mellan stat och religioner. Jag tycker att diskussionen i sådana frågor har präglats alltför mycket av låsta positioner och brist på dialog. Om den här boken kan bidra till att diskussionen öppnar upp sig för nya tankar och perspektiv så har den fullgjort sitt viktigaste syfte. Ett flertal personer har läst tidigare versioner av boken och givit värdefulla synpunkter. Jag värdesätter särskilt dem som varit kritiska till delar av innehållet, eftersom de har bidragit till att skärpa eller nyansera argumenten för och emot i olika frågor. Mitt särskilda tack för deras synpunkter går till Berith Brännström, Gunnar Carlsson, Margareta, Mats och Örjan Sandewall, Jan Sundin, Börje Svensson, Anna Sågvall-Hein, Anita och Göran Westerström, Anders Wikström och Sten Wästerström, men mitt tack går också till alla andra som på olika sätt bidragit till att denna bok har kommit till stånd och fått sin form. Linköping i augusti 2015 Erik Sandewall

6

7 Innehåll 1 Nation, nationalism, och andra ideologier Att diskutera samhällssystem vårt eget och andras Nationalismen Filosofen Samhällsforskaren Viktor och Sveriges nation Samhällsforskarens perspektiv Nationen som grundare av staten Nation, stat och samhälle Alla ska vara med Vad är det som driver dig Flera kulturer inom en nation Åldermannen Nationalkaraktär, eller inte Zlatan Norrlänningen i Tyskland Flera religioner inom en nation Vem får fira Lucia Islam och lutheranismen Religion, stat och suveränitet Trettioåriga kriget och dess konsekvenser Utvecklingen Den unga prästen Ett nytt manifest Politisk islam och den sekulära staten Euroislam Religionen och lagen Sekulär islam Yussef och Adam Islamisten Assimilationsfrihet

8 6.7 Respekt för islam Terroristerna Ayaan Hirsi Alis bok Auktoritärt tänkande i en sekulär och demokratisk stat Rationalitet Olika slags samtal Den religiösa sfären Fritänkaren Den stränge Lutherdomen och det moderna samhället Uppriktig diskussion Feministen Argumentens kraft och verkan Imamen Den moderna tiden Folkrörelserna Sverigedemokraterna Toleranspartierna Docenten Förläggaren Sveriges nationella manifest Individens rättigheter och skyldigheter Etnicitet, assimilering och religion Definitioner och begrepp Remiss och acceptans Delegationen för nation och religion Bildandet Jul, midsommar, och de andra helgerna Granskningen Granskningens rapport gällande islam Den nya reformationen Sverige i världen 143

9 Del I: Utmaningarna Ett antal fiktiva samtal mellan personer med olika perspektiv på möjligheter, svårigheter och lösningar i ett multietniskt samhälle 1

10 2

11 1 Nation, nationalism, och andra ideologier 1.1 Att diskutera samhällssystem vårt eget och andras Jag tycker Sverige har förändrats rätt mycket bara på de senaste fem eller tio åren, och litet äldre personer som jag känner säger att det har förändrats väldigt mycket på tjugo eller trettio år. Det gäller förändringar i de enskilda människornas verklighet, men det gäller också förändringar i det stora hela, som hur vi ser på samhället, och vad vi tror om framtiden. Jag tycker vi måste diskutera vart detta är på väg. Att det blir förändringar beror nog på yttre omständigheter som vi inte kan göra så mycket åt, men vi måste påverka utvecklingen så att den går åt rätt håll. Egentligen är det här något positivt, för det ger oss nya möjligheter. Det är när en bil är i rörelse som man kan styra den, till exempel. Men det är klart att vi har också en hel del utmaningar. Det här är inte något unikt för vårt land, utan det verkar vara likadant på många håll i världen, och vi påverkas förstås av det som sker på andra håll. Men det finns stora skillnader mellan hur olika länder är organiserade. I det här läget tycker jag därför att det är intressant att jämföra hur vårt samhälle fungerar och hur det är i andra länder. Detta av flera skäl: vi påverkas av dem, och vi kanske kan lära något av dem, men inte minst därför att det finns grupper som vill förändra vårt samhälle efter förebilder från andra håll. Då är det viktigt att förstå både vår egen samhällsmodell och de här alternativen. Att det finns alternativ påminns man om gång på gång. Till exempel vid en tågresa nyligen läste jag i en tidning som en annan passagerare lämnat kvar, och där fanns en intressant artikel, en intervju med en viss Vsevolod Chaplin som sades vara the head of church-state relations in Russia. Jag bestämde mig för att ta hem tidningen, men redan på tåget prickade jag för flera avsnitt: Chaplin sees nothing wrong with the church and state speaking together with one voice. The idea of an inevitable conflict between the church and the state is a peculiarity of Western civilization, he says. For the Orthodox civilization and way of life, as well as 3

12 Islamic civilization, the very idea of the conflict between the religious community and power is something alien. Och litet längre fram i artikeln: I asked Chaplin if Orthodox civilization, as he conceives it, is compatible with democracy. The Western type of democracy is not universal, it should be confronted, it should be argued, it should be replaced in most of the societies that don t see it as something comfortable, he replies. The Western political system is just one of many systems that exist and will exist in the world. Det här var förstås främmande, både hans ifrågasättande av demokratin och av den sekulära samhällsmodellen med åtskillnad mellan stat och religion. Men jag tyckte ändå det var intressant i samband med den här frågan om hur olika länder är organiserade. I tidningarna läser man om länder som inte har någon stark statsmakt och egentligen inte har haft någon, utan där finns olika klaner som kontrollerar var sitt landområde. Jag tänkte också på det man lärt sig om världshistorien i skolan, att det har funnits löst sammanhållna imperier som det osmanska imperiet med bas i Turkiet till exempel. Och för den delen så hade vi ju feodalsystemet under medeltiden i Europa, eller på den europeiska kontinenten rättare sagt. Det vi har i Europa idag brukar kallas det westfaliska systemet, minns jag också. Det består i att vi har självständiga och likvärdiga stater utan någon överordnad auktoritet, som till exempel en kejsare. Vi tar det här med suveränitet som en självklarhet, och det är ju också den modellen som ligger till grund för FN. Men det systemet fungerar inte alltid så bra på andra håll i världen med länder som kommit till under 1900-talet när de europeiska kolonierna och protektoraten avvecklades. I Europa har vi också bara haft det i 300 eller 350 år; den westfaliska freden avslutade det trettioåriga kriget år Och hur är det med EU, egentligen: kommer eftervärlden att säga att det westfaliska systemet i Europa övergick till ett europeiskt imperium som var EU? Det intressanta med allt det här är att det kanske hänger ihop med vad som är den bästa samhällsmodellen när man har en multietnisk 4

13 befolkning? Inom ramen för det westfaliska systemet har de europeiska staterna gradvis blivit mer etniskt homogena, fram till nyligen, får jag för mig. Vi har fått nationalstater: varje nation i bemärkelsen etnisk grupp ska ha sitt eget land, särskilt genom nationalismen på 1800-talet. Och genom flera stora krig. Men om det inte är praktiskt möjligt att ordna det så, hur gör man då? De gamla imperierna var multietniska, kan vi lära något av dem nu när utvecklingen går i riktning mot mer etniskt blandade stater. Vi tycker naturligtvis att vår egen samhällsmodell är alldeles utmärkt, och kanske till och med den allra bästa som är möjlig. Men isåfall är det ju viktigt att vårda den så att den fortsätter att vara riktigt bra. Och det kan man inte göra genom att aldrig ändra på någonting, utan man måste hela tiden ifrågasätta och tänka på hur man kunde göra istället. Om världen stod still och ingenting förändrades så skulle man inte behöva ändra sig själv heller. Men nu är det ju inte så. Den stora förändringen inom vårt eget samhälle är att vi har fått en stor invandring och en mycket större etnisk variation sedan några årtionden. Till det kommer utmaningarna utifrån. Det är de förändringarna som vi måste använda på bästa sätt och vända till allas gemensamma fördel. Vsevolod Chaplin nämnde den islamiska civilisationen och islam tolkas mycket olika på olika håll, men sharía som är en mycket ortodox tolkning har ju sitt sätt att integrera stat och religion och att forma samhället. De försöker också få nya anhängare. Och Chaplin sade att demokratin should be confronted, det är väl ett av många tecken på att vi har ökande ideologiska motsättningar i världen. I det läget är det alltså det viktigaste att vi själva har en bra förståelse både för vårt eget system och för andra system. Det behövs av två skäl: dels för att vi ska kunna vårda vårt eget system, men också för att vi ska kunna ta debatten med sådana som propagerar för andra alternativ. Eftersom det här är så intressant har jag gjort anteckningar om samtal och händelser som jag varit med om eller hört talas om, och som har med detta att göra. Speciellt har jag tagit med samtal där min vän Viktor Barkengren deltar, eller som handlar om hans idéer, eftersom 5

14 han har tänkt mycket på de här frågorna. Genom att den bara återger en massa samtal så har boken inte blivit någon sammanhängande berättelse, utan den är mera som ett lapptäcke. Allt som ingår behandlar ändå det gemensamma temat om vårt och andras samhällssystem. En del som har läst manuset till boken har retat sig på det där med lapptäcket. De säger att det är svårt att förstå vart författaren vill komma. Men det som jag tycker har varit intressant med de här samtalen är inte att de har lett fram till en viss slutsats, utan att de har fått mig att fundera på saker och att ifrågasätta föreställningar som jag har haft hittills. Sedan har det också lett till många diskussioner med vänner och bekanta som också har läst boken. Det är alltså därför som jag har ställt samman samtalen och gett ut dem i bokform, för jag tror den sortens omprövning och diskussion verkligen behövs när det gäller de där olika ideologierna som gör sig påminda. Dessutom har jag lärt mig en hel del från samtalen, både om andra ideologier och religioner, och om svensk historia och hur historiska händelser har påverkat vad vi har för samhälle idag. En del av det som har påståtts finns det kanske olika åsikter om, och jag har inte kunnat eller velat gå in och faktagranska allting, men jag tror att det mesta som sagts är någorlunda sant och inte särskilt omtvistat. En del av samtalen är diskussioner om någon principiell fråga, andra är konkreta scenarier som illustrerar något principiellt, men i bägge fallen kan det finnas skäl att diskutera vidare från samtalet i boken. Därför finns det en webbplats för sådan diskussion. Där finns också möjlighet till korrigeringar om det skulle finnas sakfel i något av samtalen. Mer om det i slutet av boken. I en del av samtalen har det också förekommit ord eller omnämnanden som kanske inte är kända för alla läsare. Sådana fall är markerade med en stjärna så här vilket betyder att det finns en förklaring i avsnittet ordförklaringar i slutet av boken. Sammanfattningsvis hoppas jag alltså att den här boken kan få läsaren att överväga några nya tankar och tänkesätt, och att det blir en allmän diskussion om dem. 6

15 1.2 Nationalismen Jag är gymnasielärare, och nyligen var jag på en pedagogisk konferens i en internationell vänorganisation. Där var jag med i en grupp med en tysk, en rysk, och en amerikansk gymnasielärare som gjorde grupparbete. Vi skulle jämföra vad vi brukade säga om nationalism i vår undervisning. Jag börjar med Fichte förstås, sade tysken. Reden an die deutsche Nation, tal till den tyska nationen. Tanken att förena alla tyskar, som ju var uppdelade på många länder på den tiden, så att de kunde bilda ett enda land. Och på samma gång måste han förklara för dem att de verkligen var en enda nation, för det var ju inte alla som insåg. Den tyska nationen började, och sedan spred sig tanken till andra länder och andra nationer i Europa, tanken att varje nation skulle ha sitt eget land. Länder med flera nationer delades upp, nationer spridda på flera länder fick förenas. Det där är ju inte alltid så enkelt, sade amerikanskan. Tänk på Katalonien till exempel. De säger att de är en egen nation, Madrid säger att detta är olagligt för det står i den spanska konstitutionen att Spanien är en enda nation. Vem kan säga vem som har rätt? Duger det inte att de erkänns ha en nationalitet, utan att man använder ordet nation, sade ryssen. Det vill nog varken Madrid eller Barcelona, sade tysken. Hur kan man ha en så konstig lösning? Men så var det ju i Sovjetunionen, sade ryssen. Där var nationalism något dåligt, ungefär som separatism. Det fanns många nationaliteter i USSR: ryssar, ukrainare, kazacker, estländare, judar, alla möjliga, och det var helt naturligt. Det stod i passet vilken nationalitet man hade. Men nationalism, som i Tyskland, det fick inte förekomma, man kunde få långa fängelsestraff för det. Nationalism ansågs som något som skapade osämja mellan folkgrupper. Alla var vi sovjetmedborgare. Det där låter ju bra, sade tysken, men hur bra gick det i praktiken? Georgierna som ingick i det stora riket verkar ju inte vara helt nöjda med erfarenheten. Inte baltländerna heller. 7

16 Vi är väl heller inte helt nöjda med georgierna, sade ryssen, och balterna är bara otacksamma och missledda. Men det viktiga var att nationalitet var en sak och statsbildning en annan. Vi hade verkligen ett multikulturellt samhälle, som ni försöker ha i Europa också. Inte längre, sade tysken. Angela Merkel sade häromåret att multikulti har misslyckats. Vi har försökt ha olika grupper som lever sida vid sida i Tyskland, med tyskar och turkar och flera andra, men det fungerar inte. Efter hon sade det så instämde både Cameron och Sarkozy. Man måste ha enighet inom ett land, man måste ha samma språk, gemensam nyhetsförmedling och debatt. Det håller jag med om, sade ryssen. Sovjetunionen hade ryska som gemensamt språk, vi hade samma nyhetsförmedling och referensram. Debatten var väl litet begränsad en del perioder, men gemensam var den. Men etniskt sett behöll människorna sin identitet. Det är så multi-kulti som ni kallar det måste fungera. Men så är det inte med multi-kulti hos oss, sade tysken. Hos oss betyder det skilda grupper med skarpa gränser mellan dem. Parallella samhällen. Det var det som Angela Merkel underkände härom året. Hos oss har vi ett gemensamt ansvar så att flera lärare kan ta upp nationalism om de vill, sade jag. Nationalromantiken kan komma upp inom litteraturhistorien. Nazismen kommer upp inom 1900-talets historia, och nationalism som en drivkraft i samband med avkolonialiseringen kan eventuellt komma upp inom studiet av tredje världen. De andra verkade tyvärr inte så intresserade av det upplägget, utan amerikanskan fortsatte på det andra spåret. Jag gillar den där sovjetmodellen, faktiskt, sade han. Hör ni, i USA finns irländare och kineser och alla andra etniska grupper, men alla är amerikaner. Att vara amerikan, det är att tro på konstitutionen och det amerikanska politiska systemet och det amerikanska sättet att vara. Det är det som vi kallar nationalism, och den är vi stolta över. Det som ni kallade nationaliteter i Sovjetunionen, det kallar vi etniska grupper, och de är inte åtskilda. USA är en smältdegel, grupperna blandas i nya familjer, och så småningom smälter de samman. Men då blir väl amerikaner en etnisk grupp så småningom, sade 8

17 tysken. Om människor är amerikaner i första hand och irländare, till exempel, i andra hand så är väl Amerika alltså USA en nation? Jovisst säger vi att vi är en nation, sade amerikanskan. Vår pledge of allegiance låter såhär: I pledge allegiance to the Flag of the United States of America, and to the Republic for which it stands: one Nation under God, indivisible... och så vidare. Men det som definierar nationen är samhällsmodellen och tilltron till statsskicket, och inte någon gemensam etnisk historia. Vi är stolta över vår nations historia, men vi definierar den inte genom något historiskt ursprung. Allvarligt talat, fortsatte amerikanskan: är det Fichtes etniska nationalism som är på väg att ta över i Europa nuförtiden? Och är det samma etniska nationalism som vi ser ta plats i Ryssland också? Det finns de som försöker göra Ryssland till ett etniskt definierat land, men det är en omöjlighet, Ryssland är och måste vara multikulturellt, sade ryssen. Vi har många etniska grupper inom den ryska federationen, och inom den ryska världen. Det var ett intressant grupparbete, även om mitt bidrag inte kom med i sammanfattningen. 1.3 Filosofen Min vän filosofen förfäktar några etiska grundsatser och drar konsekvenserna av dem. Han anser framförallt att alla människor har lika värde och lika rättigheter. Det innebär bland annat att alla har lika rättighet att ta del av jordens resurser. Det innebär också att alla har rättighet att bege sig vart de vill på jorden, så långt som deras egen fysiska styrka och ekonomiska resurser medger. Därför avvisar han alla gränshinder; för honom är de ingrepp i individens frihet. Vidare anser han att gemensamma angelägenheter ska skötas på demokratiskt sätt. Egentligen borde det finnas en demokratisk världsregering, enligt honom, men av praktiska skäl kan han acceptera att man har demokratiska regeringar i varje land. Alla som befinner sig i landet på valdagen ska ha rätt att rösta. 9

18 Kan olika länder ha olika slags demokrati isåfall? undrade jag när vi pratade om det. Alla är väl inte överens om vad som är sann demokrati. Helst inte, sade han då, men han undvek frågan. Vad gäller privat ägande anser han att detta inte är en inneboende rättighet, utan en rättighet som valda församlingar kan och bör besluta om därför att det tjänar det allmänna bästa. Men det betyder förstås också att dessa valda församlingar kan inskränka äganderätten hur och när de så beslutar. Jag försöker prata med honom om vad det skulle leda till om man införde hans principer i praktiken. Vi skulle få en enorm invandring till länder som vårt, försöker jag säga. Sveriges nuvarande befolkning skulle mångdubblas, och vårt samhälle skulle inte klara av den anstormningen. Måste man så kan man, säger filosofen. Det blir förstås en massa problem, men då får det bli det, och så får man lösa dem på något sätt. Jamen vill du verkligen ha alla de förändringar som det då blir, frågar jag. Bostäder kommer inte att räcka till, så vi kommer att få tränga ihop oss. Det kommer inte att finnas jobb för alla dessa med sådana villkor som vi tar för självklara. Vi kommer att få stora skaror utfattiga, och efter ett tag kommer de eller deras barn att rösta igenom att alla ska dela på de resurser som finns, och så blir vi alla fattiga. Samhället som vi känner det kommer inte att kunna fungera. Visst, säger han, det blir stora förändringar, men det är också mer rättvist. Vi får stora konflikter, säger jag. Den tjetjenska maffian kommer att komma hit, och islamiska staten, och de kommer att slåss med shiamuslimerna och med judarna, och Svenskarnas parti tillsammans med MC-gängen kommer att bli stora, och alla kommer de att slåss. Det blir förstås jobbigt, medger han, men det är klart att det har varit krig förr i historien, och man kan inte ta bara det till anledning att tumma på grundläggande etiska principer. Tvärtom, det är om man står fast vid sådana principer som man har auktoritet att motsätta sig 10

19 ondskan om och när den kommer. Vad våldet må skapa är vanskligt och kort, det dör som en stormvind i öknen bort, citerar han. Han kritiserar mig för att vara egoistisk. Jag vill bevara mina egna orättvisa förmåner, säger han. Jag sitter här och har det bra, vad gäller bostad och mat och sjukvård och allt annat, och det är bara en liten del av världens befolkning som har det så bra. Ojuste att bevaka förmånerna på det sättet, säger han. Jag borde reflektera över hur skillnaderna har uppkommit. Men mycket av detta kan bara fungera om vi har ett samhälle som vårt, ett samhälle i den industrialiserde västerländska världen, säger jag. Vi har väl fungerande läkemedelsproduktion och läkarutbildning och sjukvård och jordbruk och så vidare, men om vi och alla andra länder hade fri invandring så skulle allt detta sluta att fungera. Det vore inte bra för oss, och inte för någon annan heller. Tja, säger filosofen. Det mesta av detta fungerar i Kina trots att de har mycket lägre medelinkomst. Ja men tänk vilket samhälle de har, säger jag. Det motsvarar inte precis ditt demokratiska idealsamhälle. Vill du verkligen att vi ska lämna över ett samhälle i upplösning och våld till våra barn och barnbarn? Allt som tidigare generationer har byggt upp, ska det få rivas ner? Varför är våra barn och barnbarn viktigare än alla andras barn och barnbarn? frågar filosofen. Alla människor har lika värde och lika rättighet till jordens resurser. På det sättet fortsätter våra samtal, och vi blir inte överens. Jag håller inte med honom, men jag har funderat en hel del på vad det är han har missat. Alla hans grundprinciper låter bra, men det han säger håller ju inte i praktiken. 1.4 Samhällsforskaren I mitt beråd efter alla samtal med filosofen gick jag till min vän samhällsforskaren. Eller vän är kanske för mycket sagt, jag hade träffat 11

20 honom några gånger och han verkade klok och sympatisk. Nu fick jag tillfälle till ett längre samtal med honom. Vad ska jag svara filosofen? frågade jag. Det vet jag inte, sade forskaren. Men genom det jag har gjort inom mitt forskningsområde så har jag ett annat perspektiv på det där. Berätta, sade jag. Det jag är intresserad av i det stora hela är hur världen kan bli så bra som möjligt att leva i, sade forskaren. För att studera det måste man välja metod. Min metod är att studera hur enstaka länder kan bli så bra som möjligt. Till och med den där filosofen accepterar ju att världen måste organiseras i enheter som vi kallar länder. Men länder kan vara väldigt egoistiska, sade jag. Om ett land gör det så bra som möjligt för sig självt så kan det lätt vara på andra länders bekostnad. Det måste väl vara ett problem för din metod. Länder är som individer på många sätt, sade forskaren. De kan vara egoistiska, de kan vara generösa och altruistiska, de kan agera för det gemensamma bästa. Allt beror på vad de har för ledare och vad för befolkning. Det ger inte något svar på min fråga, sade jag. Nej inte på den frågan, sade forskaren. Och om jag har ett svar till filosofen så är det inte vetenskapens svar, utan bara mina egna funderingar. Jag tänker att mellan människor är det väldigt viktigt att det finns föredömen, eller role models som man säger på engelska, alltså att det finns människor som gör saker rätt och som kan inspirera andra att ta efter. Och på samma sätt behövs det länder som kan vara föredömen. Besserwissrar är sällan populära, sade jag. Ingen kan själv utropa sig till föredöme för andra, sade forskaren, det fungerar bara inte, som du säger. Men nu är det så här att en del människor hamnar i situationer där de blir till föredömen för andra, vare sig de försöker det eller inte. Det kan vara chefer på jobbet, eller lärare, eller idrottsmän eller vad som helst. Och människor som blir 12

21 till föredömen på det sättet, de ska inte förhäva sig och låta det stiga sig åt huvudet, men samtidigt får de inte glömma att de har blivit föredömen. Det är ett särskilt ansvar att ha rollen som föredöme, för man kan ju vara antingen ett bra eller ett dåligt föredöme. Helt rätt, sade jag, men hur hjälper det mig att svara filosofen? Jag menar, sade samhällsforskaren, att Sverige är ett av de länder som helt enkelt har fått rollen av föredöme, och i huvudsak som ett gott föredöme. Vi har ett väl fungerande samhälle, hög levnadsstandard, hög medellivslängd, jämförelsevis begränsade sociala konflikter, you name it. Och Sverige är också ett land som ofta nämns som ett föredöme, andra tar oss som exempel när de vill argumentera för något. Visst, och det är ju trevligt, sade jag, men vad menar du att vi har för ett ansvar? Det finns många länder i världen som fungerar dåligt, sade forskaren. Länder som har fattigdom, korruption, stora interna konflikter, oförmåga att lösa det egna landets problem. Och så finns det människor där som försöker ändra på sakernas tillstånd, och andra som säger att det inte går, antingen för att de har gett upp, eller för att de själva tjänar på hur det är nu. Och därför är det så viktigt att det finns några länder, några föredömen, som de kämpande människorna kan hänvisa till och inspireras av. Om alla länder i hela världen vore skit så skulle det vara mycket svårare att kämpa för förändring, för det skulle ju uppfattas som hopplöst. Men om det finns föredömen, då går det alltid att säga att om det går att ha ett bra land där så ska det väl gå här också. Så du menar att i Sverige har vi ett historiskt uppdrag att sköta vårt land så att vi fortsätter vara ett föredöme för andra vad gäller samhällsbygge? frågade jag. Så högstämda brukar vi inte vara här uppe i Norden, svarade han. Jag skulle hellre säga att vårt land fyller en viktig nisch i den här planetens politiska ekosystem. Det finns några till som vi, och vi behövs för att helheten ska fungera bra på lång sikt. I kommande generationer. 13

22 Nja, svarade jag, filosofen säger säkert att det där bara är ett sätt att rationalisera och ursäkta vår egen egoism. Det är klart att det finns egoism hos oss också, sade forskaren, både hos de enskilda människorna och i landet som helhet. Och som i alla andra länder. Men det vore fel att säga att det bara finns egoism, och det är också fel att säga att omsorgen att vårda Sverige som ett bra land bara är till för vår egen skull. Det är bra för helheten, det är till och med vår skyldighet mot helheten att ha omsorg om landet på det sättet. Men filosofen säger ju att det går ut över helheten, sade jag. Ska vi ta mer än vår rättmätiga andel av jordens resurser för att bygga upp ett bättre samhälle för oss själva, men om alla andra gör som vi så räcker jordens resurser inte till? Det vore just ett snyggt föredöme. Om du vill ha en enkel lösning på de här problemen så får du hitta på den själv, sade forskaren, för ingen annan har någon sådan vad jag vet. Det gäller att avväga olika aspekter mot varann, och inte minst att avväga kortsiktiga och långsiktiga effekter av det man själv gör. Men en sak till, fortsatte han. Det där med föredöme kombineras faktiskt med att vi har en roll som föregångare. Det är också en viktig aspekt. Ett egotrippat ord till, sade jag. Nej men allvarligt, sade han, det är inte en fråga om att vara självupptagen, utan om att under det senaste århundradet har vi varit litet som ett laboratorium. Nya idéer har förts fram och realiserats på ett tidigt stadium hos oss, och sedan har de spridit sig till andra länder så småningom. Tänk på allmänna synsätt som Saltsjöbadsöverenskommelse och folkhem, eller tänk på nya regelverk som krav på bilbälte, eller förbud mot barnaga, eller att köp av sexuella tjänster har gjorts straffbart. Många sådana förändringar har börjat hos oss, och när andra har sett att det har fungerat så har de följt efter. Utan självhävdelse menar jag att vi har gått före in på okänd mark, och att vi fyller en viktig funktion när vi gör det. På vad sätt hjälper det mig när jag ska övertyga filosofen? frågade jag. 14

23 Jo, eftersom det ställs en del speciella krav på ett land för att det ska kunna fungera som före-gångare i den bemärkelsen, sade forskaren. Där måste finnas en öppenhet för förändringar, en gemensam dialog och opinionsbildning där nya idéer förs fram och får acceptans, och en trygghet så att man vågar sig på det som är nytt. De förutsättningarna finns inte överallt. Vi måste se till så att de fortsätter att finnas hos oss. Eller som Olof Palme en gång skrev, avslutade han: Vår förpliktelse mot människorna ute i världen är att visa att vi inte stagnerar i självbelåtenhet utan har förmåga att ständigt gå vidare framåt. 1.5 Viktor och Sveriges nation Min vän Viktor är nationalist. Han anser att den svenska nationen är ett föråldrat begrepp, och han glöder för Sveriges nation. Den svenska nationen, det är ungeför som den tyska nationen i Fichtes tappning, en etniskt definierad nation som är baserad på arv, nostalgi och gemensamma vanor. Glöm det, säger han. Nu är det Sveriges nation som gäller: en nation som omfattar i huvudsak alla som upplever att Sverige är deras hemvist. Där ingår sverigefinnar, sverigegreker, sverigekroater och alla andra sverigenånting. Och de som ofta kallas etniska svenskar, vad kallar du dem, frågar jag. Bara svenskar rätt och slätt, säger han. Och alla som ingår i Sveriges nation, vad får de heta, fortsätter jag. Det borde vi ha en pristävling om, säger han. Sveländare är ett bra förslag, i analogi med finländare, men man kan tänka sig andra ord. En fördel med sveländare är att man kan bilda motsvarande ord för andra länder som har invandrare och minoriteter: tyskländare, ryssländare, turkländare. Just nu använder han iallafall sveländare. Viktor har hetsiga diskussioner med min vän sverigedemokraten. Han har läst deras partiprogram och speciellt avsnittet om nationalitet. Inskränkt och föråldrat, säger han. De drömmer sig tillbaka till den svenska nationen och vill att alla invandrare ska assimileras. 15

24 Integreras, menar du väl, säger jag. Nej, skilj på integration och assimilation, säger han. Assimilation, det är när alla invandrare blir svenskar och tappar sitt ursprung. Integration, det är när invandrare blir en naturlig del av Sveriges nation och samtidigt behåller sin särart. Jamen en del invandrare assimileras ju faktiskt, om man använder de orden, säger jag. Och deras barn speciellt. Ska de inte få göra det? Jag gillar inte att man talar om att folk assimileras, säger Viktor, utan hellre att man säger att personer assimilerar sig. De tar till sig en annan grupps vanor och förhållningssätt, men bara bitvis och gradvis. Svenskhet kan aldrig vara ett smörgåsbord, säger sverigedemokraten, som nyss hade kommit in i rummet och hört vad vi pratat om. Antingen är man svensk, eller så är man tysk, eller kurd, eller något. Man måste veta var man hör hemma, och varje nation måste vara tydlig på vilka som ingår och vilka som inte ingår. Varför det, frågar Viktor. För att nationalitet är en fråga om lojalitet, säger sverigedemokraten. De nationer som överlever i det långa loppet, det är de vilkas medborgare är villiga att ställa upp för nationen, och offra livet för den om det behövs. Problemet med er sverigedemokrater, säger Viktor, är att ni fortfarande lever kvar i Fichtes tänkesätt: varje etnisk grupp ska vara en nation och ha sitt eget land. Den modellen är död. Sverige idag är en nation, den nationen innehåller flera etniska grupper, och i huvudsak hör varje människa till en enda nation, men ofta ingår hon i flera etniska grupper. Eller tar mer eller mindre del av flera sådana grupper. Så du påstår att svenskarna är bara en etnisk grupp inom den svenska nationen? frågar sverigedemokraten. Nej, en etnisk grupp inom Sveriges nation, säger Viktor. Den svenska nationen, glöm den, den finns inte längre. Du är inte klok, säger sverigedemokraten. 16

25 1.6 Samhällsforskarens perspektiv Är Viktor riktigt klok? frågade jag min vän samhällsforskaren. Inte annat än vad jag vet, svarade han. Är det något problem? Jag tänker på hans idéer om Sveriges nation, sade jag. De är så annorlunda. De är ovanliga i Sverige, sade samhällsforskaren, men internationellt och särskilt i USA är det inget konstigt med dem. Man brukar skilja mellan etnisk och samhällelig nationalism, eller ethnic och civic nationalism på engelska. Etnisk nationalism är den som ser den etniska gruppen som grund för den nationella sammanhållningen och värderingarna, och samhällelig nationalism är när man ser solidariteten med det gemensamma samhället som grund. Det visste jag inte, sade jag. När jag hör talas om nationalism så tänker jag mig den alltid som vad du kallar etnisk nationalism. Och jag förknippar den med fascism och rasism och sånt. Man kan förstås vara etnisk nationalist utan att vara fascist, sade samhällsforskaren, men det är sant att i riktig fascism ingår nog alltid etnisk nationalism som en viktig del. Samhällelig nationalism är mindre emotionell och mer rationell, och vad jag förstår så måste den vara raka motsatsen till fascism. Så du menar att det där med Sveriges nation är inte något som Viktor har hittat på, utan det finns sedan förut? frågade jag. Idéerna är inte nya eftersom samhällelig nationalism är något välkänt, sade samhällsforskaren. Tankarna som sådana började med John Stuart Mill i England och Ernest Renan i Frankrike, under andra halvan av 1800-talet. Ernest Renan författade artikeln Vad är en nation? där han förde fram en annan syn på nationen än vad Fichte hade haft i Tyskland. Men det vanliga är att man säger att samhällelig nationalism är något som förekommer i länder som har kommit till genom kolonisation där flera etniska grupper har blandats, som USA och Brasilien. Då säger man alltså att olika länder har olika sorts nationalism, men 17

26 man lägger inte i någon värdering om det ena eller det andra är bättre? frågade jag. Man är väl mest intresserad av att beskriva och förstå, sade forskaren, det är ju det som forskning går ut på. Men distinktionen mellan ethnic och civic nationalism är bra. I Ryssland till exempel så finns det ju en dragkamp mellan samhällsorienterad nationalism som vill inkludera de olika etniska grupperna i den ryska federationen, och etnisk nationalism som fokuserar på det specifikt ryska. Putin verkar luta mer åt den förra inriktningen, men vad som kommer att hända där är naturligtvis väldigt viktigt. Iallafall, fortsatte forskaren, så tycks Viktors idé vara att eftersom Sverige har förändrats från att vara ett etniskt väldigt homogent land, där etnisk nationalism har varit naturlig, till att vara ett land med mycket invandring, då är det mycket mer lämpligt med samhällelig nationalism. Det finns samhällsforskare som har sagt ungefär detta, men jag vet ingen som driver kampanj för det så som Viktor gör. Varken i Sverige eller någon annanstans. Intressant, sade jag. Då ligger det alltså något i det han säger? Han är i gott sällskap, sade forskaren, men han är speciell i att han gör den där skillnaden i orden mellan den svenska nationen och Sveriges nation. Det är ett nytt grepp vad jag vet, och det är naturligtvis bra när man ska driva en kampanj som han gör. Att bara stå på torget och ropa låt oss gå över från etnisk till samhällelig nationalism i vårt land skulle väl inte tända så många. Jo, han brinner ju för vad han gör, sade jag. Men om han ska få med sig folk så måste han ge någon substans åt det där begreppet Sveriges nation, så att det inte bara blir ett nytt ord. Just det, sade samhällsforskaren. Det ska bli intressant att se om han lyckas med det. 18

27 2 Nationen som grundare av staten Här är några samtal där Viktor förklarar sina idéer om nationen som grundare av staten. 2.1 Nation, stat och samhälle Filosofen hade hört talas om Viktors idéer och tyckte de var litet förvirrade. Nu satt de och pratade om saken. Din idé om Sveriges nation är meningslös, sade filosofen, eftersom den är baserad på något slags samhällsnationalism. Om man företräder etnisk nationalism då hyllar man Nationen med stort N, något som har en historia och en identitet, men om man företräder samhällsnationalism varför ska man då prata om en nation. Nationen finns väl då också, sade Viktor. Så här, sade filosofen. Det finns en stat och ett samhälle. Staten det är riksdag och regering och polis och militär, och allt annat som hör till statsapparaten. Samhället, det är vi alla medborgare, och staten, och frivilligorganisationerna, och familjer och släktband och så vidare. Men vad är nationen? Ibland säger man nation när man menar stat, som när man säger Förenta nationerna till exempel. Och ibland säger man nationen när man menar samhället, typ att nationen står enad. Något annat finns inte. Jag får nog andra associationer när jag hör ordet nation än när jag hör ordet samhälle, sade Viktor. Om du säger samhället står enat så känns det helt annorlunda än när du säger nationen står enad. Säger man nationen så tänker man kanske mest på medborgarna och mindre på samhällsorganen, sade filosofen. Det är i alla fall bara associationer utan större innehåll. Men jag förstår att du vill använda nationsordet när du diskuterar med sverigedemokraterna. Att kämpa för en nation låter mycket sexigare än att kämpa för ett samhälle... Verkligen? sköt jag in. Många har varit djupt engagerade i kampen för ett bättre samhälle. För folkhemmet och så. 19

28 Då ja, sade filosofen, men nu verkar det vara nationstanken som ligger i tiden, internationellt i alla fall. Jag kan förstå att Viktor vill sälja in samhällsengagemang genom att kalla det för nationalism, civic nationalism, men det är bara ny etikett på samma burk. När jag säger nation så menar jag inte vare sig stat eller samhälle, sade Viktor, utan jag menar den stora del av befolkningen som utgör grunden för staten. Det där låter misstänkt, sade filosofen. Det måste du förklara. Jag menar så här, sade Viktor. I de flesta västländer finns det en majoritet av befolkningen som har en gemensam syn på hur det egna samhället ska vara organiserat, och som därför har ett slags gemensam identitet i det avseendet. Det är den gruppen som jag kallar en nation. Möjligen kan den omfatta precis hela befolkningen men vanligen finns det särgrupper som inte har samma grundläggande samhällssyn. Genom att nationen är störst och särgrupperna är små så blir det naturligen nationen som kommer att bestämma hur staten ska vara organiserad. Det är vad jag menar med en nation. Förskräckligt, sade filosofen. Vi ska inte har något utanförskap och inte heller några särgrupper. Vi behöver begrepp för att beskriva hur det faktiskt är, och inte bara för hur vi vill att det ska vara, sade Viktor. Men det jag menar med särgrupper är sådana som själva vill organisera samhället på annat sätt. Ungdomar i välbeställda familjer som har tagit till sig en revolutionär ideologi av något slag, de är en särgrupp, men de lever ju knappast i utanförskap. Men däremot, fattiga och arbetslösa i USA om de fortfarande har tilltro till Amerika i bemärkelsen av konstitutionen och rättssystemet, de är inte någon särgrupp. Så om man inte har några särgrupper då är samhälle och nation samma sak? frågade filosofen. Ja, då sammanfaller de, sade Viktor. Men vi lurar oss själva om vi intalar oss att det inte finns några sådana grupper hos oss. Vad menar du att vi har för särgrupper då? fortsatta filosofen. Vit-makt-förespråkare till exempel, sade Viktor. De accepterar inte 20

29 folkstyret vad jag förstår. Extrema islamister likaså. Andra extremreligiösa grupper till exempel strikt ortodoxa judar. Vänsterrevolutionärer. Jag säger inte att alla medlemmar i de grupperna ställer sig utanför principerna för statsskick och demokrati i Sverige, men gruppernas agenda innehåller sådant. Det är den typen av grupper och agendor som jag menar. Hur ska man veta vilka personer som hör till nationen då och vilka som inte gör det? frågade filosofen. Ska man ha något slags utfrågning? Det är inte det som det går ut på, sade Viktor. Tänk på ett politiskt parti till exempel. Där finns ett partiprogram och andra uttryck för vad partiet står för, och det finns diskussioner om hur partiets ståndpunkt ska förändras. Man förutsätter att de som är medlemmar instämmer i partiets åsikter i stora drag i alla fall, men det är ingen som bekymrar sig över om fel person har råkat bli medlem, annat än i väldigt flagranta fall Så att Sveriges nation som du pratar om ska ha ett nationsprogram eller något sådant? undrade filosofen. Vad ska det stå där? Eller har du redan skrivit ett? Jag har väl några idéer, sade Viktor. Men det måste förstås diskuteras en hel del. Det måste ju göras väldigt allmängiltigt om de flesta ska kunna hålla med om det, sade filosofen. Hur vore det att ta den svenska grundlagen? Eller FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna? Det kan ju vara bra att använda något som andra redan har lagt ner mycket möda på att arbeta fram, menar jag. Jag tror inte det räcker att man talar om en massa bra saker som man tror på, som i en rättighetsförklaring, sade Viktor. Ett nationsprogram måste också tala om hur nationen och staten ska fungera. Det kommer att bli väldigt spännande att se vad det blir, sade filosofen. 21

30 2.2 Alla ska vara med Min vän aktivisten brukar vara snabb i sina omdömen om saker och ting, och särskilt om sådant som hon inte gillar. Hon hade hört talas om Viktors definition av en nation och hon tyckte den var helt oacceptabel. Nu pratade hon med Viktor om det. Några andra var också med och lyssnade, samhällsforskaren till exempel. Du pratar om att man ska ha en stat som styrs av en majoritet som kallar sig nationen, och så ska det finnas minoriteter som står utanför nationen men som ändå bor i samma land och styrs av samma lagar, sade aktivisten till Viktor. Det är ju apartheid. Är du fascist eller. Ska och ska, sade Viktor. De där begreppen är till för att kunna beskriva hur det är på olika håll, och inte bara i Sverige. Men självklart önskar man att den stat som nationen skapar ska vara öppen och generös mot sina särgrupper. Ingen vill väl argumentera för apartheid. Men när vi pratar om Sverige så ska vi väl ha begrepp för det samhälle som vi vill ha, och inte för något som är fel från början, protesterade aktivisten. Ditt tänkesätt legitimerar ju att majoriteten får förtrycka minoriteterna. Det är en annan fråga för det hänger alltid på majoriteten att låta bli det, sade Viktor. Men man kan inte bli av med problem bara genom att välja ett språk där problemen inte kan beskrivas. Men vi har nog faktiskt grupper som inte ingår i nationen, vi också. En del av fri vilja, andra för att de är utstötta tyvärr. Men om du nu menar att vi inte har några särgrupper så är det väl bara att använda min modell och konstatera att antalet särgrupper är noll. Ingen ställer sig utanför samhället av fri vilja, sade aktivisten. Diskriminering är aldrig självvald. Frågan gäller inte diskriminering utan en gemensam syn på statens och samhällets organisation, sade Viktor. Nationen fastställer några grundprinciper, staten realiserar dem, och alla som vill acceptera de grundprinciperna och ha dem som sina egna måste vara välkomna att ingå i nationen. Den intressanta frågan är hur man gör när det finns grupper som inte vill acceptera grundprinciperna. 22

31 Då får man väl göra dem mer flexibla så att alla kan vara med, sade aktivisten. Ibland är det omöjligt, sade Viktor. Vad händer om en minoritet vill ha apartheid så att samhället är indelat i olika delar, och majoriteten inte vill ha det. Hur ska man hitta en kompromiss om det? Nej, minoriteterna ingår förstås i nationen men de måste acceptera grundprinciperna, sade aktivisten. Man får se till att alla accepterar FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, och därefter är det fritt fram för alla att vara med. Mitt nationsbegrepp är inte sådant, sade Viktor. Jag tycker det är mer rimligt att säga att de ingår i samhället men inte i nationen. Det är därför vi behöver göra skillnad på stat och samhälle och nation. Nationen skapar staten, men staten måste bland annat ha regler för vad som gäller för särgrupperna. Så är det överallt. I en del länder ger staten väldigt hårda villkor för dem, i andra länder är reglerna generösa, men det måste vara staten som har det sista ordet, och det är nationen som är garant för staten. Men ta ett annat exempel, fortsatte han. Det finns en religiös sekt som heter Plymouthbröderna och som har en liten avläggare i Sverige. Det är en grupp som isolerar sig väldigt mycket från omvärlden. Enligt deras regler får medlemmarna inte läsa tidningar, inte använda radio, teve, eller Internet, och moderna tekniska hjälpmedel är i stort sett förbjudna. De har en strikt intern struktur, männen är överordnade kvinnorna, och så vidare. Missionerar de? frågade aktivisten. Rekryterar de nya medlemmar? Inte vad jag vet, sade Viktor. De är bara för sig själva med sitt mycket annorlunda sätt att leva. Och då menar jag att de är ett exempel på människor som inte ingår i Sveriges nation, även om de bor i Sverige och är svenska medborgare. De gör ingen något förnär, så det är inget ont i dem och vi kan gärna låta dem hållas, men de har ingen öppenhet och de deltar inte i samhället och dess utveckling. Det där går väl bra så länge som det rör sig om små grupper, sade aktivisten. Men vad händer om gruppen blir större och större? Om de får fler medlemmar, eller på sikt om de har många barn, till exempel. 23

32 Som de ultraortodoxa i Israel, sade samhällsforskaren som hade lyssnat intresserat. Det kommer inte att hända, sade Viktor. Vi måste tro på fördelarna och styrkan i vår egen samhällsmodell och vårt eget sätt att leva. Udda sekter kommer alltid att finnas, men det finns också alltid en nästa generation, och ungdomen brukar göra revolt. Alla stela strukturer ifrågasätts. I stort sett har du rätt, sade samhällsforskaren, men då är det två saker som är viktiga. Det första är att staten ska inte tillåta sekter som stänger inne sina medlemmar så att de förhindras att lämna om de vill. Det är viktigt inte bara för de medlemmar det gäller, utan också för hela samhällets skull. Det andra är att om ungdomen i en sekt kommer att rikta sitt uppror mot världen utanför sekten, istället för mot den egna sektledningen, då kan sekten förhärdas och komma i full konflikt med den nation och den stat där den befinner sig. 2.3 Vad är det som driver dig Varför är det så viktigt det där med Sveriges nation, frågade jag Viktor en dag. Du pratar om det i alla möjliga sammanhang, men varför? Är det bara för att du vill propagera mot Sverigedemokraterna? Det är det så många andra som gör, sade Viktor, och jag vill inte vara med i någon diskussion om deras socialkonservatism eller deras syn på invandringen. Det stora problemet som jag ser är att ideologierna är på väg tillbaka, överallt i världen, och det händer i Sverige också. Det tycker jag är väldigt obehagligt, och jag vill göra något åt det. Vad då för ideologier till exempel? undrade jag. Alla möjliga, sade Viktor. En del av dem är helt galna. Det finns bisarra religiösa rörelser som kommer från USA. Den katolska kyrkan agerar mer och mer på det politiska planet, inom EU till exempel. Sedan finns det religiöst färgad nationalism i Centraleuropa och i Ryssland. Kina för fram sitt statsskick som alternativ till demokrati. Islamister blandar sig med flyktingar och kommer in i landet som 24

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Förslag till teman LÄRARMATERIAL. Natur och Kultur

Förslag till teman LÄRARMATERIAL. Natur och Kultur Förslag till teman LÄRARMATERIAL Natur och Kultur BOKFÖRLAGET NATUR OCH KULTUR Kundtjänst/order: Förlagsdistribution, Box 706, 176 27 Järfälla Tfn 08-453 85 00, Fax 08-453 85 20 Redaktion: Box 27 323,

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

diskussionsunderlag Hallelujabröllop

diskussionsunderlag Hallelujabröllop diskussionsunderlag Hallelujabröllop Religion Vad är religion? Vad innebär det att vara religiös? Är du religiös? Om ja, vad innebär religionen för dig? Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder,

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Om medborgarskap och medborgarbildning

Om medborgarskap och medborgarbildning Om medborgarskap och medborgarbildning 50 Röster om folkbildning och demokrati Några röster Det som blivit tydligare för alla är att det är meningen att jag som boende i det här samhället ska ta ansvar

Läs mer

Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst

Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst Det här är en lättläst sammanfattning av intoleransrapporten. Texten är skriven med korta meningar och enkla ord.

Läs mer

Rättsstaten, mänskliga rättigheter, demokrati förutsättningar för internationell fred och säkerhet

Rättsstaten, mänskliga rättigheter, demokrati förutsättningar för internationell fred och säkerhet HÖGTIDLIGHÅLLANDE AV FN-DAGEN DEN 24 OKTOBER 2009 Rättsstaten, mänskliga rättigheter, demokrati förutsättningar för internationell fred och säkerhet Välkomsthälsning som upptakt till fredsmässan The Armed

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01)

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) SIDA 1/6 ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) Vilka är det som döljer sig bakom allt hat som grasserar på internet? Insidan har träffat näthataren Erik Walfridsson

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET ABF MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET rollspel Upplägget: Det finns 4 roller i varje scen, en roll som uttrycker sig främlingsfientligt, en cirkelledare/föreningsledare och en som ger stöd åt respektive

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna LINKÖPINGS UNIVERSITET Arabiska Våren Konsekvenserna Magnus Roback, Adam Palm Lamerstedt, Mariwan Nisstany, Gabriel Forsberg, Alexander Öström 12/19/2012 Konsekvenserna? Vi har valt att arbeta med frågan

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008

Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008 1(7) Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008 Varbergs kommun ska genom olika insatser främja lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund,

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se www.newconnexion.se Birgitta Hägg 070-672 80 39 Ulrica Tackerudh 070-672 80 31 info@newconnexion.se www.newconnexion.se Om du kommer till en öde ö och du bara har med dig en konservburk, hur skulle du

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det?

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? Nedan presenteras en del vanliga frågor och vi ger våra svar utifrån hur vi ser på Sudburymodellen. Avslutningsvis kommer en till förklaring till varför vi tycker

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Amerikanerna och evolutionen

Amerikanerna och evolutionen KREATIONISM Amerikanerna och evolutionen Jesper Jerkert refererar några nya enkäter om amerikanernas inställning till kreationism och evolution. DÅ OCH DÅ publiceras resultaten från enkäter som undersökt

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

[KORT 1] Hur mycket tid ägnar du totalt åt att titta på TV en vanlig vardag? Titta på svarsalternativen på det här kortet (KORT 1). 0.

[KORT 1] Hur mycket tid ägnar du totalt åt att titta på TV en vanlig vardag? Titta på svarsalternativen på det här kortet (KORT 1). 0. A1 [KORT 1] Hur mycket tid ägnar du totalt åt att titta på TV en vanlig vardag? Titta på svarsalternativen på det här kortet (KORT 1). 0. Ingen tid alls 1. Mindre än 1/2 timme 2. 1/2 timme, till 1 timme

Läs mer

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det. Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Varför migrerar människor?

Varför migrerar människor? Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING 1 MEDIATIDEN INLEDNING I dagens samhälle finns en mängd olika media som ger oss massor av information. Programserien Mediatiden handlar om vår samtid med fokus

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales bör vi moraliskt förbättra människan? Torbjörn Tännsjö i olika debatter sedan början av 1990-talet har jag hävdat att människor bör

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

47&//& - 3"3)"/%-&%/*/(

47&//& - 33)/%-&%/*/( 47&//& - 3"3)"/%-&%/*/( Innehåll Innehåll...2 Hej lärare...3 Filmen och övningarna...5 Filmens olika element...7 Individens identitet...9 Svenskhet...11 Myter att ifrågasätta...13 Integration...14 2 Hej

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer