Building Digital City Infrastructures A theory of triggers. En kunskapssammanställning. Västsvenska forskningsnoden för morgondagens resa

Transkript

1 Västsvenska forskningsnoden för morgondagens resa Building Digital City Infrastructures A theory of triggers Dina Koutsikouri, Ola Henfridsson, Rikard Lindgren, Tillämpad informationsteknologi, Göteborgs universitet

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metod... 5 Resultat... 6 Slutsats... 7 Litteratur och referenser

3 Sammanfattning I våra stadsmiljöer finns det redan stora förhoppningar om att digitala tjänster ska minska behovet av uppbyggd fysiskt transportinfrastruktur och göra kollektivtrafik mer attraktiv och tillgänglig. Utan väl genomtänkta satsningar finns dock stor risk for felsatsningar. Tidigare forskning kring digitala infrastrukturer visar att det ar viktigt att satsningar riktas mot att åstadkomma positiva nätverkseffekter. Studien är inriktad mot att skapa kunskap om hur nya digitala tjänster (t.ex. mobilapplikationer) ska adderas till befintliga digitala transportinfrastrukturer för att generera användartillväxt, skalbarhet och innovation (Henfridsson och Bygstad, 2013). Studien är fokuserad på Stockholms digitala transportinfrastruktur och olika händelser som påverkat dess generativa kapacitet. Med utgångspunkt från fallstudien genomförs sedan en komparativ studie där 14 internationella transportinfrastrukturer ingår. Majoriteten av jordens befolkning lever i städer och andelen ökar konstant (Caragliu et al. 2011). År 2050 väntas denna siffra stiga till över 70 procent. Internationella studier visar att urbaniseringstrenden i Europa såväl som i Nord Amerika och Latin Amerika är förknippat med en rad signifikanta utmaningar för politiker och ledare (UN Habitat, 2008). Bland annat ökar befolkningens förväntan på att kunna förflytta sig i städerna (mobility) vilket kan leda till ökad trängsel och därmed högre utsläpp av växthusgaser. Perspektivet att bygga bort en ökande trängsel i stadstrafiken är en paradox eftersom det kräver stora satsningar på fysisk infrastruktur i form av vägar vilket i sin tur riskerar att leda till ännu större trängsel och miljöförstöring. Det aktuella forskningsläget understryker behovet av djupare studier av digital infrastruktur i syfte att försöka förstå vad som triggar en framgångsrik evolution. Tidigare forskning inom både digitala infrastrukturer och bootstrapping (Hanseth och Lyytinen 2010) lyfter fram att självförstärkande processer är fundamentala för hur infrastukturer utvecklas (Grindley). Problembilden som målas upp är att infrastrukturer inte kan designas för att är för komplexa (Ciborra et al. 2000). Trots att evolutionen av digitala infrastrukturer riskerar att begränsas av toppstyrda management metoder (topdown control) (Ciborra et al. 2000), hävdar vi att evolutionen ändå kan drivas fram genom människors handlingar och intentioner och därmed skapa s.k. triggers (generativa impulser). Med utgångpunkt från Hedström och Swedberg s (1998) banbrytande arbete kring sociala mekanismer, betraktar vi triggers som ett särskilt mönster för kollektivt handlande (action-formation interventions), som kan uppträda under olika omständigheter, men som inte utgör en allmän lag. Vi definierar triggers som en rad mänskliga handlingar och intentioner (events) som har en kapacitet att aktivera de mekansimer som orsakar digital infrastruktur evolution i form av en större användargrupp, ökad tjänsteutveckling och fler samarbetspartners. Fler och fler av världens storstäder har börjat använda digitaliserings möjligheter för att öka kapaciteten inom befintlig transportinfrastruktur. Det finns därför ett akademiskt och såväl som praktiker och policyintresse att förstå förutsättningarna och hindren för att iscensätta den här typen av handlingar (events). Mot bakgrund av detta har studien både explorativa och förklarande ambitioner och söker svar på frågan: Vilka mekanismer möjliggör framgångsrik utveckling av digitala city-infrastrukturer inom stadstrafiken? Figur 1 illustrerar komponenterna i teorin theory of trigger s. Ramverket visar att generativa mekanismer (triggers) inte lever i ett vacuum, utan de måste alltid ses i relation till omgivande villkor och omständigheter 3

4 (cf. Pawson and Tilley 2009), t.e.x kognitiva trossystem, tekniska artefakter och legitimering (cf. Garud och Rappa 1994; Henfridsson och Yoo2013). Styrning och teknisk arkitektur representerar nyckeldimensioner och ligger till grund för hur infrastrukturer evolverar (Aanestad och Jensen 2011; Hanseth och Braa 2000; Henfridsson och Bygstad 2013), vilket innebär att händelser som tillsammans utgör en trigger i de flesta fall inbegriper båda dimensionerna. Tidigare forskning har identfierat de kausala mekanismerna användartillväxt, innovation och skalbarhet, men mycket lite kunskap finns kring de triggers (handlingar och intentioner) som möjliggör att mekanismerna kickar igång. Figur 1: Mot en teori för digital infrastrukturdesign och utveckling (theory of triggers) 4

5 Metod Fallstudien rekonstruerar den historiska utvecklingen av Stockholms digitala infrastruktur så att det blir möjligt attt följa kritiska händelser och aktörers handlingar i spåren. Med stöd av empiriska observationer kopplades olika trigger-mekanismer samman till en så sammanhängande kedja som möjligt, t.ex. som en växelverkan mellan behov av real-tidsinformation i stadstrafiken och användning av digital teknologi (tillkomsten av Trafiken.nu); tillgänglighet av smart phones och behov av reseapplikationer i mobilt format (introduktionen av reseapplikationen Res i Stockholm); tillgängligheten av öppen trafik data och viljan att skapa nya tjänster (tillkomsten av innovationsplatformen Trafiklab). Genom en retroduktiv slutledning sammanställdes tre triggers som har kapacitet att aktivera/utlösa innovation, användartillväxt och skalbarhet. I korthet är dessa: Tillföra tjänstevärde (Adding Service Value - ASV), Skapa förutsättningar för innovation genom öppna trafikdata (Creating Design Attractors CDA) och Sänka tröskeln för nya samarbetspartners (Lowering Infrstructur Barriers - LIB). Dessa tre triggers låg sedan till grund för den komparativa fallundersökningen av 14 internationella transportinfrastrukturer. För att förstå de kombinatoriska effekterna av trigger-mekanismerna genomfördes en konfigurativ analys (fuzzy set analysis) där målet var att jämföra i vilken utsträckning som de identifierade trigger-mekanismerna förklarar utfallet av den digitala infrastrukturevolutionen (Ragin 2008). Inklusionskriterna för de valda städerna var att de 1) uppvisade en tydlig satsning på stadstransport infrastruktur, och 2) att det fanns tillräckligt med empiri för att kunna analysera fram möjliga trigger-mekanismer. Följande städer valdes ut: Barcelona, Helsingfors, Wien, Seoul, Hong Kong, Köpenhamn, London, Toronto, Berlin, Amsterdam, New York, Singapore, Rio och Paris. En viktig fråga som guidande analysen var: Vilka omständigheter/egenskaper (dvs triggers) krävs för att aktivera de generativa mekanismerna? Till exempel, för att framgångsrikt trigga en digital infrastrukturutveckling krävs generellt att alla tre triggermekanismerna medverkar, men det är inte alltid tillräckligt. Tanken är att komma fram till en logisk förklaring som beskriver förhållandet mellan utfallet och de förklarande omständigheterna. Metoden bygger på antagandet att omstädigheterna (t.e.x politisk kontext, teknisk kompetens, centraliserad/decentraliserad maktstruktur) i högsta grad påverkar utfallet. Utgångspunkten är att sociala fenomen är komplexa och att olika utfall kan produceras på olika orsaker under olika omständigheter (equifinality). Vidare om en förväntad mekanism inte uppträder gäller det att finna en rimlig förklaring till att så inte skett. 5

6 Resultat Resultatet av den komparativa fallstudien kan sammanfattas i tre punkter: 1. den mest relevanta kausala konfigurationen är ASV*CDA*LIB, vilket innebär att samtliga trigger-mekanismer i de flesta fall är nödvändiga för att trigga igång de självförstärkande processerna användartillväxt, innovation och skalbarhet. Städerna Helsingfors, London, New York, Köpenhamn, Amsterdam, Seoul, Singapore, och Berlin uppvisar ett tydligt samband i det hänseendet. 2. Städer som uppvisar en låg frekvens av handlingar och intentioner (triggers) har även svag utveckling av sin digitala infrastruktur (användartillväxt, innovation och skalbarhet). Här utmärker sig Rio och Barcelona. Vidare visar analysen att för att skalbarhet och innovationsprocesserna ska kickas ingång är det tillräckligt men inte nödvändigt med de tre trigger- mekansimerna. Däremot krävs det att alla tre medverkar för att användartillväxtprocessen ska aktiveras. Även om förklaringskraften i de idenfierade trigger-mekanismerna är stark, finns det oundvikligen flera faktorer (även fler triggers) som påverkar hur trigger-variablerna och hur de är konfigurerade faktiskt ter sig i olika sammanhang. 6

7 Slutsats I infrastrukturlitteraturen har det framhållits att det är omöjligt att designa infrastrukturer. Den här studien är bidrar till att förstå hur vi kan skapa bättre förutsättningar för att iscensätta mekanismerna för digital infrastruktur utveckling, och därigenom hitta sätt att påverka användartillväxt, tjänsteinnovation och attrahera nya intressenter. Utifrån det här perspektivet bidrar studien till att vidga förståelsen och betydelsen av de underliggande strukturer och mekanismer som orsakar händelser men som ofta inte kan observeras. Studiens slutsats är därmed att en god kännedom om de mekansimer/triggers som medverkar till att indirekt styra digital infrastrukturevolution är en viktig design-kunskap för att hantera framtidens trafikutmaningar i våra städer. 7

8 Litteratur och referenser Aanestad, M., and Blegind Jensen, T "Building Nation-Wide Information Infrastructures in Healthcare through Modular Implementation Strategies," Journal of Strategic Information Systems (20), pp Braa, J., Hanseth, O., Heywood, A., Mohammed, W., and Shaw, V "Developing Health Information Systems in Developing Countries: The Flexible Standards Strategy," MIS Quarterly (31:2), pp Caragliu, A., Del Bo, C., and Nijkamp, P "Smart Cities in Europe," Journal of Urban Technology (18:2), pp Caragliu, A., Del Bo, C., and Nijkamp, P Smart Cities in Europe, Journal of Urban Technology, (18:2), pp Ciborra, C.U., Braa, K., Cordella, A., Dahlbom, B., Failla, A., Hanseth, O., Hepsø, V., Ljungberg, J., Monteiro, E., and Simon, K.A. (eds.) From Control to Drift - the Dynamics of Corporate Information Infrastructures. Oxford: Oxford University Press. Grindley, P Standards, Strategy, and Policy: Cases and Stories, (Oxford University Press: New York. Hanseth, O., and Braa, K "Who's in Control: Designers, Managers-or Technology? Infrastructures at Norsk Hydro," in: From Control to Drift: The Dynamics of Corporate Information Infrastructures, C.U. Ciborra, (ed.). Oxford: Oxford University Press, pp Hedström, P., and Swedberg, R "Social Mechanisms: An Introductory Essay," in Social Mechanisms: An Analytical Approach to Social Theory, P. Hedström and R. Swedberg (eds.), Cambridge University Press: Cambridge, pp Henfridsson, O., and Bygstad, B "The Generative Mechanisms of Digital Infrastructure Evolution," MIS Quarterly (37:3), pp Henfridsson, O., and Yoo, Y "The Liminality of Trajectory Shifts in Institutional Entrepreneurship," Organization Science ( articles in advance). Ragin, C.C Redesigning Social Inquiry: Fuzzy Sets and Beyond. Chicago and London: The University of Chicago Press. Pawson, R., and Tilley, N Realistic Evaluation. London: Sage. Pipek, V., and Wulf, V "Infrastructuring: Toward an Integrated Perspective on the Design and Use of Information Technology," Journal of Association for Information Systems (10:5), pp