APHEIS. Air Pollution and Health : A European Information System. Besvarar nyckelfrågor om luftföroreningar och hälsa i Europa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "APHEIS. Air Pollution and Health : A European Information System. Besvarar nyckelfrågor om luftföroreningar och hälsa i Europa"

Transkript

1 2001 APHEIS Air Pollution and Health : A European Information System Besvarar nyckelfrågor om luftföroreningar och hälsa i Europa

2 PRESENTATION AV APHEIS - en resurs som möjliggör svar på nyckelfrågor om luftföroreningar och folkhälsa i Europa Efter en engelsk version av Sylvia Medina, Antoni Plasència och APHEIS-projektets medlemmar Luftföroreningar fortsätter att vara ett folkhälsoproblem I Europa En beräkning som nyligen presenterades i The Lancet (Künzli et al., 2000) uppskattar att ungefär 40,000 personer dör varje år på grund av luftföroreningseffekter i tre Europeiska länder, motsvarande en kostnad på 50 miljoner (Euro) årligen (Sommer et al., 2000). Luftföroreningarna har också bestående negativa effekter på hälsosituationen i Europa i stort, de ökar förekomsten av astma attacker, luftrörskatarr, hjärtinfarkter och andra kroniska hjärt- och lungsjukdomar, samt har en negativ inverkan på lungornas utveckling hos barnen i förorenade miljöer. Trots införandet av emissionsbegränsningar, intensifierade mätningar av föroreningsnivåer och sjunkande koncentrationer av vissa typer av luftföroreningar, fortsätter luftföroreningarna att påverka hälsan i Europa. Mot denna bakgrund har APHEIS tillkommit som ett program uppbyggt för att förse beslutsfattare, miljöoch hälsoskyddssektorn och inte minst Europas medborgare med en överskådlig, modern och användarvänlig informationskälla beträffande luftföroreningars effekter på folkhälsan. Detta informationssystem skall bidra till mer välunderbyggda beslut av politisk, professionell eller personlig karaktär i dessa frågor. Detta behöver målgrupperna veta om luftföroreningar och deras konsekvenser för folkhälsan Europeiska beslutsfattare som drar upp riktlinjer för luftföroreningsfrågornas hantering behöver konkreta data som skapats för att motsvara behoven. Sådan information måste vara relevant och geografiskt representativ för europeiska förhållanden samt väl uppdaterad. Dataanalyserna måste dessutom vara åtgärdsinriktade och standardiserade, samt bygga på den mest aktuella metodiken. Europeiska miljö- och hälsoskyddsansvariga behöver information om luftföroreningar och hälsoeffekter i Europa för att kunna pröva nya idéer och förslag. Slutligen behöver Europas medborgare själva lättillgänglig, klar och begriplig information om luftföroreningars effekter på hälsan, för att kunna fatta väl underbyggda beslut om sitt vardagsliv och beteende. Tyvärr har hittills denna information vilken dessa tre användargrupper behöver, inte alltid funnits att tillgå. Hur har informationsbehoven tidigare blivit tillgodosedda? Innan forskningsprogrammet APHEA (Short-term Effects of Air Pollution and Health: A European Approach) påbörjades 1993, litade europeiska beslutsfattare och miljö- och hälsoskyddsexperter främst på informationen från nordamerikanska studier, eftersom bara ett fåtal europeiska studier fanns att tillgå. Dessa var enstaka undersökningar med olika metodik, vilket resulterade i att resultaten inte kunde vägas ihop eller jämföras i övergripande analyser. APHEA bidrog till att lösa detta problem genom att ta fram nya, tillförlitliga europeiska resultat kring sambandet mellan korttidsexponering för luftföroreningar och effekter på hälsan, genom introduktionen av en gemensam och standardiserad forskningsmetodik som kan användas i många länder (Katsouyanni et al., 1996). Först under programmets utvidgade andra etapp (APHEA2) har Sverige via Umeå universitet kommit med i detta forskningssamarbete. Som ett i tiden avgränsat forskningsprogram, var APHEA inte utformat för att svara för löpande information till europeiska beslutsfattare eller miljöoch hälsoskyddssektorn. Inte heller var dess avsikt att informationen skulle passa direkt för allmänheten. 2

3 Tillkomsten av APHEIS För att kunna tillmötesgå informationsbehovet hos beslutfattare, miljö- och hälsoskyddet och allmänheten, började Folkhälsoinstitutet i Frankrike (InVS), Barcelonas folkhälsoinstitut (IMSP), världshälsoorganisationen WHO:s europeiska centra för miljö och hälsa och andra institutioner runt om i Europa att skissa på det som kom att bli APHEIS. APHEIS (Air Pollution and Health: A European Information System) finansieras hittills gemensamt av EU (Pollution Related Diseases Programme of DG SANCO of the European Commission contract No. SI [99CVF2-604]) och av de deltagande parterna. I Sverige har Naturvårdsverket bidragit via miljöövervakningsanslaget. APHEIS är ett epidemiologiskt övervakningssystem (Teutsch et al., 1994) vars syfte är att fortlöpande tillhandahålla information om luftföroreningars konsekvenser för folkhälsan i Europa, anpassad efter behoven hos de tre huvudsakliga målgrupperna. APHEIS kommer bl a att fokusera på nya analyser av korttidsexponering och uppdatera resultaten under de närmsta åren. APHEIS kan faktiskt bygga på omfattande erfarenheter från ett motsvarande system i Frankrike. Folkhälsoexperter började där på allvar 1991 undersöka värdet av ett sådant epidemiologiskt övervakningssystem. Detta resulterade i ERPURS programmet (Medina et al., 1997) vilket sedan 1994 har övervakat luftföroreningarnas konsekvenser för folkhälsan i Parisområdet kom efterföljaren PSAS-9 för 9 städer som ett svar på ny fransk lagstiftning om miljöövervakning gällande luftens hälsoeffekter (Quénel et al., 1999). Hur APHEIS skall tillhandahålla informationen som de tre målgrupperna behöver För att svara mot informationsbehoven hos beslutsfattare, miljö- och hälsoskyddssektorn och allmänheten har APHEIS målsättningen att: Skapa ett europeiskt epidemiologiskt övervakningssystem om luftföroreningar och hälsa Kvantifiera konsekvenserna av luftföroreningarna för folkhälsan över tid och på lokal, nationell och europeiskt nivå Bedöma betydelsen av faktorer som kan förändra exponerings-responssambandens utseende Producera standardiserade, periodiska rapporter angående hälsokonsekvenserna av luftföroreningar Andra nyckelfunktioner som APHEIS får Utöver huvudmålsättningen kommer APHEIS att: Skapa ett aktivt nätverk kring folkhälsa och miljö som möjliggör informationsutbyte mellan miljöoch hälsoansvariga samt utvecklar kompetensen inom detta område tvärs igenom Europa. Skapa dialog om hur luftföroreningsmätningar via lokala myndigheter kan optimeras för att svara mot kraven vid skattningar av hälsokonsekvenserna Medverka till utbildning för miljö- och hälsoskyddspersonal Tillhandahålla information om hälsoeffekterna av olika scenarios avseende sänkningar av luftföroreningshalterna på lokal, nationell och europeisk nivå Möjliggöra för forskare att testa nya hypoteser om hälsokonsekvenserna av olika slags luftföroreningar inklusive frågor kring etiologin bakom effekterna Hur långt har APHEIS kommit hittills? Under sitt första år (2000) har APHEIS sökt att: Definiera de lämpligaste indikatorerna för epidemiologisk övervakning av luftföroreningarnas effekter på folkhälsan i Europa Identifiera den organisation som passar bäst för att driva denna epidemiologiska övervakning hos parterna i de 12 deltagande länderna. För att klarlägga den lämpligaste metodiken skapades inom APHEIS fem expertgrupper inom områdena folkhälsovetenskap, hälsokonsekvensanalys, epidemiologi, exponeringsbedömning och statistik. Grupperna utarbetade förslag för igångsättandet av övervakningssystemet och utvecklade en standard för datainsamling och analyser. För att lösa den andra frågan, användes inom APHEIS ett frågeformulär för att kartlägga förutsättningarna i varje land och komma underfund med hur olika organisationer på lokal, nationell och europeisk nivå skulle kunna samarbeta. 3

4 Svaren i undersökningen avsåg bl a följande: Hur individuella APHEIS centra kan samarbeta med lokala, regionala och/eller nationella partners vad gäller frågor och data om luftkvalitet, meteorologi, hälsa och socioekonomiska förhållanden Förekomsten av existerande samverkan mellan luftförorenings- och folkhälsoansvariga myndigheter, särskilt på lokal och regional nivå Förekomsten av frivilligorganisationer som är intresserade av samband mellan miljö och hälsa Vilka som skulle kunna ha användning för den information som APHEIS kommer att tillhandahålla. Hur kommer APHEIS att fungera? Luftkvalitetsmätningar Exponeringsbedömning (Miljömyndigheter, European Environment Agency; WHO Collaborating Centre for Air Quality Control, Berlin; European Reference Laboratory Air Pollution, Ispra) Kvantifierade samband mellan exponering och hälsoeffekter (APHEIS) Hälsoövervakning (Hälsomyndigheter, EUROSTAT, WHO) Hälsokonsekvensberäkningar (beräknande antal och/eller andel fall) (APHEIS, WHO, ECEH) Spridning av informationen till definierade målgrupper (APHEIS) Forskare Beslutsfattare Allmänhet Luftvårdsarbete/Folkhälsoarbete Utvärdering (EU-kommissionen) 4

5 Utifrån resultaten från den första kartläggningen genomfördes inom APHEIS en detaljerad enkätundersökning för att bedöma respektive centras möjligheter att under 2001 tillämpa de metoder som expertgrupperna föreslagit. Resultaten av denna uppföljande undersökning visade att: De flesta centra som medverkar är någon typ av folkhälsomyndigheter De flesta centra förfogar inte själva över nödvändiga data utan får tillgång till dessa De grundläggande data som behövs går att få fram för de flesta centra som ingår Eftersläpningen i datatillgängligheten är avsevärd för hälsoregisterdata, vilket måste beaktas. och uppdateringar av de tidsmässiga och geografiska variationerna i effekter inom Europa. Anpassning och spridning av resultaten till de särskilda målgrupperna och rekommendationer för hur APHEIS övervakningssystem kan utvecklas vid andra centra. APHEIS kommer dessutom att undersöka möjligheterna till samarbete med EUROHEIS som är ett annat program med motsvarande stöd från EU-kommissionens hälsodirektorat och inriktat på geografiska analyser av hälsokonsekvenser. Städer inom APHEIS 2001 Slutsatsen blev därför att de flesta APHEIS-centra kan leva upp till expertgruppernas metodrekommendationer, att alla kan ta fram standardiserade APHEIS-rapporter och att några centra kan svara för en mer avancerad rapportering av speciella frågeställningar. APHEIS planer för framtiden Under APHEIS andra projektår (2001), testas programmet tillämpning och funktion som ett epidemiologiskt miljöövervakningssystem för 26 städer i 12 Europeiska länder (se kartan). Detta arbete inkluderar: Implementering av den organisatoriska modell som utarbetas under det första året, eller anpassning utifrån varje centras egna förutsättningar och behov. Detta innebär att man etablerar de lokala grupper som behövs och definierar deras funktioner. Insamling och bearbetning av data angående luftföroreningsexponering, väder och befolkningens hälsotillstånd inom de geografiska områden som ingår. De data som används kommer från lokala mätprogram och myndigheternas hälsoregister, samt i vissa fall från europeiska databaser (EUROSTAT and AIRBASE) Hur ska APHEIS kunna fortgå i framtiden? Om APHEIS verkligen skall leva upp till att effektivt svara mot informationsbehoven hos europeiska beslutsfattare, miljöhälsopersonal och en europeisk allmänhet, måste verksamheten bli kontinuerlig och långsiktig. Detta kräver att programmet får fortsatt stöd från EU-kommissionen och medlemsländerna. Analys av data utifrån APHEIS riktlinjer. Upprepningar kommer att möjliggöra skattningar 5

6 Partners i APHEIS Samordnare Sylvia Medina, Institut de Veille Sanitaire, Saint Maurice, France Antoni Plasència, Institut Municipal de Salut Pública, Barcelona, Spain Ledningskommitté Ross Anderson, Saint George s Hospital Medical School, London, UK Emile De Saeger, Joint Research Centre, Environment Institute, Ispra, Italy Klea Katsouyanni, University of Athens, Athens,Greece Michal Krzyzanowski, WHO ECEH, Bilthoven, The Netherlands Hans-Guido Mücke, WHO Collaborating Centre, Federal Environmental Agency, Berlin, Germany Joel Schwartz, Harvard School of Public Health, Boston, USA Roel Van Aalst, European Environmental Agency, Copenhagen, Denmark Experter och ingående centra Eva Alonso and Koldo Cambra, Dpto Sanidad Gobierno Vasco, Vitoria, Spain Lucía Artazcoz, Institut Municipal de Salut Pública, Barcelona, Spain Ferran Ballester, Carmela Moya and Jose Luis Bosch (City Council), Escuela Valenciana de Estudios para la Salud, Valencia, Spain Antonio Daponte, Escuela Andaluza de Salud Pública, Granada, Spain Bertil Forsberg, Bo Segerstedt, Lars Modig, Umeå University, Umeå, Sweden Francesco Forastiere and Ursula Kirchmayer, Agenzia di Sanita Pubblica Lazio, Rome, Italy Pat Goodman and Luke Clancy, Saint James Hospital, Dublin, Ireland Ayana Goren, Tel Aviv University, Tel Aviv, Israel Alain Le Tertre and Philippe Quénel, Institut de Veille Sanitaire, Saint Maurice, France Mercedes Martinez and Belén Zorrilla, Consejeria de Sanidad, Madrid, Spain Metka Macarol-Hiti and Peter Otorepec, Institute of Public Health, Ljubljana, Republic of Slovenia Emilia Maria Niciu, Institutul de Sanatate Publica Bucuresti, Bucharest, Romania Anna Paldy, National Institute of Environmental Health, Budapest, Hungary Janusz Swiatczak, National Institute of Hygiene, Warsaw, Poland Projektadministratör Claire Sourceau, Institut de Veille Sanitaire, Saint Maurice, France Referenser Katsouyanni, K, Schwartz, J, Spix, C, Touloumi, G, Zanobetti, A, Wojtyniak, B, Vonk, J M, Tobias, A, Pönkä, A, Medina, S, Bachrova, L, and Anderson, H R (1996). Short Term Effect of Air Pollution on Health: A European Approach Using Epidemiologic Time Series Data: The APHEA Protocol. Journal of Epidem. and Com. Health, 50 (Suppl 1), S12-S18. Künzli, N, Kaiser, R, Medina, S, et al. (2000). Public-health Impact of Outdoor and Traffic-related Air Pollution: a European Assessment. Lancet, 356, pp Medina, S, Le Tertre, A, Quénel, P, et al. (1997). Air Pollution and Doctors House Calls: Results from the ERPURS System for Monitoring the Effects of Air Pollution on Public Health in Greater Paris, France, Environmental Research, 75(1), pp Quénel, P, Cassadou, S, Declercq, C, Eilstein, D, Filleul, L, Le Goaster, C, Le Tertre, A, Medina, S, Pascal, L, Prouvost, H, Saviuc, P, Zeghnoun, A (mars 1999). Surveillance des effets sur la santé liés à la pollution atmosphérique en milieu urbain. Institut de Veille Sanitaire. Saint-Maurice, 148 pages. Sommer, H, Künzli, N, Seethaler, R, et al. (2000). Economic Evaluation of Health Impacts Due to Road Traffic-related Air Pollution. Expert Workshop on Assessing the Ancillary Benefits and Costs of Greenhouse Gas Mitigation Strategies, March 2000, Washington, D.C. Teutsch, S M, and Churchill, R E (eds.) Principles and Practice of Public Health Surveillance, Oxford University Press, New York. 6

7 Korrespondens Sylvia Medina Dept. of Environmental Health, National Institute of Public Health, InVS, 12 rue du Val d'osne, Saint Maurice Cedex, France. fax: Antoni Plasència Institut Municipal de Salut Pública de Barcelona, Pl. Lesseps, num 1, 08023, Barcelona, Spain. fax: Svensk styrgrupp för APHEIS För APHEIS i Sverige finns en styrgrupp som för närvarande (hösten 2001) består av Carl-Elis Boström, Tula Ekengren och Britta Hedlund från Naturvårdsverket, Eva Falck, Statens Folkhälsoinstitut, Christer Johansson, Slb Stockholms miljöförvaltning, Pirjo Körsén, Socialstyrelsen, Jesper Lindgren, Göteborgs miljöförvaltning, Karin Sjöberg, Svenska miljöinstitutet IVL, en representant för Svenska Naturskyddsföreningen respektive Astma- och allergiförbundet samt projektledaren Bertil Forsberg, Umeå universitet. Kontakt med APHEIS i Sverige: Bertil Forsberg/Lars Modig/Bo Segerstedt Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Umeå Tfn Epost: 7

8 Svensk styrgrupp för APHEIS För APHEIS i Sverige finns en styrgrupp som för närvarande (hösten 2001) består av Carl-Elis Boström, Tula Ekengren och Britta Hedlund från Naturvårdsverket, Eva Falck, Statens Folkhälsoinstitut, Christer Johansson, Slb Stockholms miljöförvaltning, Pirjo Körsén, Socialstyrelsen, Jesper Lindgren, Göteborgs miljöförvaltning, Karin Sjöberg, Svenska miljöinstitutet IVL, en representant för Svenska Naturskyddsföreningen respektive Astma- och allergiförbundet samt projektledaren Bertil Forsberg, Umeå universitet. Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Umeå Tfn Fax : Département Santé Environnement 12, rue du Val d Osne Saint-Maurice cedex Tél. : 33 (0) Fax : 33 (0)

APHEIS. Hälsokonsekvenser av partikulära luftföroreningar. - svenska resultat från APHEIS 3. Air Pollution and Health : A European Information System

APHEIS. Hälsokonsekvenser av partikulära luftföroreningar. - svenska resultat från APHEIS 3. Air Pollution and Health : A European Information System 4 APHEIS Air Pollution and Health : A European Information System Hälsokonsekvenser av partikulära luftföroreningar i 26 europeiska städer - svenska resultat från APHEIS 3 Kort om APHEIS och projektets

Läs mer

NYA NARKOTIKAFÖRETEELSER

NYA NARKOTIKAFÖRETEELSER NYA NARKOTIKAFÖRETEELSER En europeisk handbok för tidig information om nya Narkotikaföreteelser I denna sammanfattning redovisas de viktigaste resultaten av ett europeiskt samarbete kring hur man snabbare,

Läs mer

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Utblick luft, miljö och hälsa Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Disposition Riskfaktorer för folkhälsa globalt Luftföroreningar, ett hälsoproblem på global och Europeisknivå Vilka hälsoeffekter

Läs mer

Karin Hjorth Rybbe Europaprogrammen. Västsverige en stark kunskapsbaserad ekonomi 29 maj 2006

Karin Hjorth Rybbe Europaprogrammen. Västsverige en stark kunskapsbaserad ekonomi 29 maj 2006 Karin Hjorth Rybbe Europaprogrammen Västsverige en stark kunskapsbaserad ekonomi 29 maj 2006 Enheten för europaprogrammen Johan Lindberg 08-454 64 53 johan.lindberg@vinnova.se Europaprogrammen / VINNOVA

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

Akuta hälsoeffekter av luftföroreningar som indikator

Akuta hälsoeffekter av luftföroreningar som indikator Akuta hälsoeffekter av luftföroreningar som indikator tidsserieanalys av akutmottagningsbesök för astma eller andningsorganen i relation till luftföroreningshalter Bertil Forsberg Kadri Meister Redovisning

Läs mer

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter PIAAC Programme for the International Assessment of Adult Competencies En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter Ann-Charlotte Larsson Anna Eriksson Enheten för statistik om Utbildning

Läs mer

Konsumentprisets fördelning

Konsumentprisets fördelning 1% Konsumentprisets fördelning 2 kwh/år, avtal om rörligt pris, löpande priser (april) 8% 6% 4% 2% % Skatt, moms och elcertifikat Nätav gift Elenergipris 197 1977 1984 1991 1998 25 öre/kwh 12 Elpriset

Läs mer

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den Varför forska i psykisk hälsa? Psykisk ohälsa kan förorsaka en belastning för de som drabbas, deras närstående och för samhället överlag. Varje år upplever åtminstone en av tre européer psykisk ohälsa.

Läs mer

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG)

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) VERSION FINALE GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) 1. Inledning Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras:

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras: 1. Vad är EULID? Transplantation med organ från levande givare innebär fördelar jämfört med organ från avlidna. Europa behöver ett standardiserat regelverk angående levande donatorer. Donation från levande

Läs mer

Luftföroreningshalter och akutbesök för astma samt några andra luftvägssjukdomar i Stockholm 1998-2002.

Luftföroreningshalter och akutbesök för astma samt några andra luftvägssjukdomar i Stockholm 1998-2002. Luftföroreningshalter och akutbesök för astma samt några andra luftvägssjukdomar i Stockholm 1998-2002. Projektrapport till Naturvårdsverket Bertil Forsberg, Bo Segerstedt 2004 Institutionen för folkhälsa

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln SMÅFÖRETAGEN ÄR Större ÄN DU TROR I utrikeshandeln Småföretagen allt viktigare för utrikeshandeln Sverige är en liten utrikeshandelsberoende ekonomi. Det samlade importvärdet uppgick till 1036 mdr kronor

Läs mer

Är stress vår tids största folkhälsoproblem?

Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Hugo Westerlund, professor i epidemiologi Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet (Enheten för epidemiologi) Psykologiska institutionen, Stockholms

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999. (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG)

HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999. (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG) GEST.6.SV-V/F-01/10/98 HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999 (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG) 1. INLEDNING Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Sveriges Kommuner och Landsting 4 april 2006 Centrum för folkhälsa Sid 1 Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Tom Bellander tom.bellander@sll.se Centrum

Läs mer

LEVERANTÖR AV DET GODA MÖTET INNEHÅLL

LEVERANTÖR AV DET GODA MÖTET INNEHÅLL LEVERANTÖR AV DET GODA MÖTET INNEHÅLL OM TELETECH SNABB LEVERANS I SKANDINAVIEN TOLKUTRUSTNING FÖR MÖTEN OCH KONFERENSER AV-UTRUSTNING FÖR MÖTEN OCH EVENEMANG RÖSTNING UTRUSTNING VIDEOKONFERENS VILL DU

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Ökat antal dödsfall vid värmeböljor. Excess mortality in France 2003

Ökat antal dödsfall vid värmeböljor. Excess mortality in France 2003 Ökat antal dödsfall vid värmeböljor Excess mortality in France 2003 Effekt av prevention Värmebölja i Frankrike 2012 Drygt 1000 extra dödsfall kunde förväntas Nationell plan med preventiva åtgärder hade

Läs mer

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands IP/08/1144 Bryssel den 15 juli 2008 Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands Siffror som Europeiska kommissionen offentliggjorde idag

Läs mer

EURAMET/iMERA. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Inbjudan till Nationellt Informationsmöte om Kvalitetssäkrad Mätteknik.

EURAMET/iMERA. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Inbjudan till Nationellt Informationsmöte om Kvalitetssäkrad Mätteknik. EURAMET/iMERA Inbjudan till Nationellt Informationsmöte om Kvalitetssäkrad Mätteknik 5 februari 2008 Gothia Towers, Göteborg (Sweden) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Inledning Sverige Eurachem

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Kontorsindex. Fler anställda och ett ökat lokalbehov. Vårens mätning 2006 ILLUSTRATION: THOMAS PALMBÄCK

Kontorsindex. Fler anställda och ett ökat lokalbehov. Vårens mätning 2006 ILLUSTRATION: THOMAS PALMBÄCK 1 Kontorsindex ILLUSTRATION: THOMAS PALMBÄCK Vårens mätning 2006 Fler anställda och ett ökat lokalbehov Fakta om Kontorsindex 2 12:e undersökningen Svarsfrekvens 180 bolag, motsvarande ca 50% av panelen

Läs mer

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren Tylösandsveckan 17 maj 20110 Ett förändrat samhälle - krav på nya lösningar Vad händer med demografi, hälsa

Läs mer

Samhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige 1990-2011

Samhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige 1990-2011 Samhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige 1990-2011 Per Hortlund Elin Gabrielsson HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. Rökning betraktas generellt sett

Läs mer

National Prevention Strategy

National Prevention Strategy National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public

Läs mer

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02 100%

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02 100% jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11

Läs mer

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige LANDSPROFIL BARNSÄKERHET 2007 Sverige Barnsäkerhetsprofilen 2007 för Sverige belyser bördan av skador bland barn och ungdomar och undersöker de sociodemografiska bestämmande faktorerna för att ge en utgångspunkt

Läs mer

EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN

EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN Luftföroreningar och hälsa EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN Luftföroreningar Vart tar de vägen? Traditionell syn på inhalerade partiklars öde Transporteras

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 1 Baltic Biogas Bus Project Gasskonferansen, Bergen, 5 Maj 2011 Anneli Waldén AB Storstockholms Lokaltrafik www.sl.se 2 Agenda Bakgrund Baltic Biogas Bus Projekt Strategi vid införandet av biogasbussar

Läs mer

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande 1 .. Inledning En del faktorer som påverkar inomhusluften i skolor Hur är skolornas inomhusmiljö? Forskning om vikten av god

Läs mer

Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter

Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter MILJÖEKONOMI 29 november 2010 Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter Maria Vredin Johansson Climatools Femårigt forskningsprogram finansierat av Naturvårdsverket, 2006-2011. Syfte: att ta fram

Läs mer

Fortsatt anpassning av övervakning

Fortsatt anpassning av övervakning Fortsatt anpassning av övervakning - som följd av tillämpning av EU-gemensam lagstiftning Ann-Karin Thorén Havs- och vattenmiljöenheten Granskning av MS förvaltningsplaner och (åtgärdsprogram) EU-kom ber

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Migration, sexuell hälsa och hivprevention. HIV och migration i EU/EEA

Migration, sexuell hälsa och hivprevention. HIV och migration i EU/EEA Migration, sexuell hälsa och hivprevention HIV och migration i EU/EEA Teymur Noori Nationella Hiv/STI-konferensen Stockholm, 21-22 October 2013 Översikt Epidemiologisk översikt ECDC projekt kring migration

Läs mer

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL Skatter Hur ser regelverket ut? Definitioner av energiprodukter Regler för punktskatter (Energiskatt, Koldioxidskatt) Minimiskattenivåer Skattenedsättningar Basen

Läs mer

Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet

Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor under miljöbalken - Normering och annan vägledande information - Uppföljning och utvärdering av operativ

Läs mer

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki. Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?

Läs mer

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC. Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.NET I samarbete med EULAR och 22 center i hela Europa - Med stöd av EG:s

Läs mer

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa? Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa? Anneli Petersson, Dr. Svenskt Gastekniskt Center AB Svenskt Gastekniskt Center SGC samordnar gastekniskt utvecklingsarbete.

Läs mer

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för kriminalvården

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för kriminalvården Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för kriminalvården På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 2009 i samband med att Stockholms

Läs mer

Gränslösa ehälsotjänster. Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS

Gränslösa ehälsotjänster. Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS Gränslösa ehälsotjänster Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS 2011-11-01 Page 2 Agenda 1. Framtidens ehälsa i Europa 1. SepSOS Målbild, status och piloter NCP nationell kontaktpunkt Expedition av e-recept

Läs mer

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa Vad händer nu? Nästa steg för 50+ i Europa är att lägga till människors livshistoria till den existerande SHARE-databasen. Genom att koppla samman

Läs mer

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver?

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Lagar och krav Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Kurs i modellanvändning för en renare tätortsluft Helena Sabelström

Läs mer

Kvalitetsutveckling av hivprevention. Viveca Urwitz Frida Hansdotter

Kvalitetsutveckling av hivprevention. Viveca Urwitz Frida Hansdotter Kvalitetsutveckling av hivprevention Viveca Urwitz Frida Hansdotter Vad ska vi prata om idag? Introduktion till kvalitetsarbete Metoder för kvalitetsarbete Bakgrund och innehåll i EU projektet QI-Action

Läs mer

EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL)

EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL) EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL) Kortfattad sammanfattning av EDLocal Under tre års projekttid siktar EDLocal

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

ekologisk kompensation

ekologisk kompensation ekologisk kompensation STOCKHOLM 18-19 OKTOBER 2011 Ekologisk kompensation vägen vidare Konferens i Stockholm den 18 oktober med fältexkursion den 19 oktober Intresset för vår konferens om ekologisk kompensation

Läs mer

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Karin Carlin 2015-03-13 1 Tvärsektoriell handlingsplan Sid 2. Bakgrund Förslag till Svensk handlingsplan

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för

Läs mer

Kunskap och intentioner i kommunalt säkerhetsarbete

Kunskap och intentioner i kommunalt säkerhetsarbete Kunskap och intentioner i kommunalt säkerhetsarbete NOFS 2011, Revinge Anders Hanberger Umeå Center for Evaluation Research (UCER) Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet Innehåll

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

Nationella Dricksvattenkonferensen, Uppsala 14-15 april 2015. Hej 2015-04-30 Presentationsnamn Namn 1

Nationella Dricksvattenkonferensen, Uppsala 14-15 april 2015. Hej 2015-04-30 Presentationsnamn Namn 1 Hej 2015-04-30 Presentationsnamn Namn 1 Jag ska prata om EU Joint Programming Initiatives Forskningsutlysningen Waterworks2014 Hur man söker Var mer information finns 2015-04-30 Presentationsnamn Namn

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

Uppförandekod för Avtal om energiprestanda. Svensk översättning, utkast v.1

Uppförandekod för Avtal om energiprestanda. Svensk översättning, utkast v.1 Svensk översättning, utkast v.1 Transparense-projektet Detta dokument har tagits fram inom projektet Transparense Increasing Transparency of Energy Service Markets, finansierat av EU-programmet Intelligent

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa - hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept.

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation IP/08/40 Bryssel den 19 mars 2008 Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation Danmark, Finland, Nederländerna och Sverige är världsledande vad gäller

Läs mer

Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen. Innemiljö och hälsa

Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen. Innemiljö och hälsa 2013-02-18 13/44 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen Innemiljö och hälsa SYFTE/MÅL Under

Läs mer

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten?

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Prof. András Várhelyi, Prof. Christer Hydén, Doc. Åse Svensson, Trafik & väg, Lunds Universitet Bilen är ett flexibelt transportmedel som tillfredsställer

Läs mer

Yttrande över betänkandet Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort? Fi2015/2020

Yttrande över betänkandet Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort? Fi2015/2020 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-08-27 Ärendenr: NV-03611-15 Finansdepartementet 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över betänkandet Skatt på dubbdäcksanvändning

Läs mer

Fredrik Sjödin Institutionen för psykologi Epost: fredrik.sjodin@umu.se

Fredrik Sjödin Institutionen för psykologi Epost: fredrik.sjodin@umu.se Fredrik Sjödin Epost: fredrik.sjodin@umu.se SAMHÄLLSBULLER - AGENDA 1. Kort info om exponering och störning 2. Hälsoeffekter 3. Kostnader 4. Åtgärder kostnad/vinst SAMHÄLLSBULLER BAKGRUND Buller omger

Läs mer

Ansökan, genomförande och rapportering - erfarenheter av EU-projekt på SMHI

Ansökan, genomförande och rapportering - erfarenheter av EU-projekt på SMHI Östgötaregionens internationella dag 12 maj 2015 Ansökan, genomförande och rapportering - erfarenheter av EU-projekt på SMHI presenterat av: Lars Gidhagen (lars.gidhagen@smhi.se) chef luftmiljöforskning

Läs mer

Norwegian Air Shuttle - Destinationer och avreseorter Europa

Norwegian Air Shuttle - Destinationer och avreseorter Europa Norwegian Air Shuttle - Destinationer och avreseorter Europa Nedan framgår rabatt för respektive bokningsklass per destination och avreseort. Sid 1 (6) Vid förfrågan kan Ramavtalsleverantören erbjuda högre

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Resultatsammanfattning

Resultatsammanfattning Resultatsammanfattning Healthy Regions When Well being Creates Economic Growth 2007 2010 Östergötland Örebro, Sverige November 2010 Birgitta Larsson Forsknings och utvecklingsenheten för Närsjukvården

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Remissyttrande över promemorian En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet (DS 2012:49)

Remissyttrande över promemorian En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet (DS 2012:49) Stockholm 2013-01-21 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Remissyttrande över promemorian En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet (DS 2012:49) Ref: S2012/7860/FS Folkhälsa

Läs mer

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer?

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Judit Wefer, Enheten för EU-relationer Bild 1 Varför europeiskt samarbete? Resurser Forskningens behov Forskningsexcellence Gemensamma behov Bild 2 Bn 2007

Läs mer

Livscykelanalys eller LCA- Ett sätt att kommunicera produkters miljöpåverkan

Livscykelanalys eller LCA- Ett sätt att kommunicera produkters miljöpåverkan Livscykelanalys eller LCA- Ett sätt att kommunicera produkters miljöpåverkan Friederike Ziegler, Havsmiljöinstitutets konferens Hav och samhälle, Marstrand 28 november 2012 Något om SIK/SP Upplägg Konsumenten

Läs mer

SVCA:s årsrapport 2013

SVCA:s årsrapport 2013 SVCA:s årsrapport 213 Exempel på en Private Equity-fondstruktur Kapital Kapital Investerare Avkastning till investerarna Private Equity-fond Avkastning Portföljbolag Avkastning & ersättning Kapital & förvaltning

Läs mer

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Om IVL Fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut Ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning

Läs mer

En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre

En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre Med denna broschyr vill vi flagga för ett spännande internationellt arbete med en webbplattform

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Ett Europeiskt samarbete för att minska avfallet. This project is cofinanced by the ERDF and made possible by the INTERREG IVC programme

Ett Europeiskt samarbete för att minska avfallet. This project is cofinanced by the ERDF and made possible by the INTERREG IVC programme Ett Europeiskt samarbete för att minska avfallet Samarbete mellan tio organisationer, regioner och kommuner över hela EU för att utbyta erfarenheter och utarbeta metoder och indikatorer för hur avfallets

Läs mer

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning %LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG OKTOBER 212 1 ! A-kassan ger inte ekonomisk trygghet mellan två jobb Idag är maxbeloppet från a-kassan 14 9 kronor före skatt. Det motsvarar procent av en månadsinkomst

Läs mer

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se 0 2 Uppmätta dygnsmedelvärden (µg/m 3 ) av svaveldioxid och sot Dygnsmedelvärden av sot (µg/m 3 ) i mars 1965 - samvariationen visar på långdistanstransportens genomslag Smältverket i Vargön 1974 3 120

Läs mer

Elektronisk legitimation färdplan. Arvid Welin 2007-09-28

Elektronisk legitimation färdplan. Arvid Welin 2007-09-28 Elektronisk legitimation färdplan Arvid Welin 2007-09-28 Regeringens inriktning e-förvaltning All lämplig ärendehantering vara automatiserad Hela inköpsprocessen kunna hanteras elektroniskt - e-faktura

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Ekonomi i EU-projekt. 16 november 2004 Sofie Vennersten

Ekonomi i EU-projekt. 16 november 2004 Sofie Vennersten Ekonomi i EU-projekt 16 november 2004 Sofie Vennersten Fallstudie, TELLUS: Organisation/Rutiner Rapportering Contract Amendment Vad har vi lärt oss? CIVITAS INITIATIVE - mål : en märkbar förändring i resbeteende

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Vad säger den nya versionen av 15189? Jenny Lindkvist Ian Jones

Vad säger den nya versionen av 15189? Jenny Lindkvist Ian Jones Vad säger den nya versionen av 15189? Jenny Lindkvist Ian Jones Svensk standard SS-EN ISO 15189:2012 utgåva 3 Medicinska laboratorier krav på kvalitet och kompetens 15189 är en kombination av kvalitetskrav

Läs mer

Miljöavgifternas effekt på utsläpp, halter och hälsa i Storstockholmsområdet

Miljöavgifternas effekt på utsläpp, halter och hälsa i Storstockholmsområdet LVF 2004:13 Miljöavgifternas effekt på utsläpp, halter och hälsa i Storstockholmsområdet av Christer Johansson, Lars Burman & Boel Lövenheim, SLB-analys, Miljöförvaltningen, Stockholm samt Bertil Forsberg

Läs mer

ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN. Luftföroreningar och hälsa

ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN. Luftföroreningar och hälsa ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN Luftföroreningar och hälsa december 2006 Ulf Sjöstedt / www.pixgallery.com De senaste två decennierna har synen på luftföroreningars skadeverkningar skärpts avsevärt. Studier visar

Läs mer

Bakteriefritt vatten till alla

Bakteriefritt vatten till alla Vi söker donatorer för Bakteriefritt vatten till alla Varje dag dör 5 000 barn av förorenat vatten och mer än en miljard människor saknar tillgång till rent vatten. Med en unik produkt och tillsammans

Läs mer

Luftföroreningshalter och sjukhusinläggningar för luftvägssjukdomar i Göteborg 1988-1996.

Luftföroreningshalter och sjukhusinläggningar för luftvägssjukdomar i Göteborg 1988-1996. Luftföroreningshalter och sjukhusinläggningar för luftvägssjukdomar i Göteborg 1988-1996. Projektrapport till Naturvårdsverket Bertil Forsberg, Bo Segerstedt 2000 Institutionen för folkhälsa & klinisk

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Erfarenheter med naturskadeförsäkring och samarbete mellan försäkringsbolag och myndigheter i Tyskland och Sverige

Erfarenheter med naturskadeförsäkring och samarbete mellan försäkringsbolag och myndigheter i Tyskland och Sverige Erfarenheter med naturskadeförsäkring och samarbete mellan försäkringsbolag och myndigheter i Tyskland och Sverige Gregor Vulturius Stockholm Environment Institute Klimaseminar Finans Norge och Vestlandsforsking,

Läs mer

Bullernätverket Stockholms län - Ett nätverk för samverkan i bullerfrågor

Bullernätverket Stockholms län - Ett nätverk för samverkan i bullerfrågor Bullernätverket Stockholms län - Ett nätverk för samverkan i bullerfrågor Charlotta Eriksson, Med. Dr., Handläggare Centrum för Arbets- och Miljömedicin Stockholms läns landsting Samordningsgruppen Magnus

Läs mer

Kvalitetssäkring av modellberäkningar

Kvalitetssäkring av modellberäkningar Modellanvändning för en renare tätortsluft Kvalitetssäkring av modellberäkningar Innehåll Vad kan jag göra åt det? Vilka kvalitetskrav finns på modellberäkningar? Hur kan man utföra en utvärdering mot

Läs mer