APHEIS. Air Pollution and Health : A European Information System. Besvarar nyckelfrågor om luftföroreningar och hälsa i Europa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "APHEIS. Air Pollution and Health : A European Information System. Besvarar nyckelfrågor om luftföroreningar och hälsa i Europa"

Transkript

1 2001 APHEIS Air Pollution and Health : A European Information System Besvarar nyckelfrågor om luftföroreningar och hälsa i Europa

2 PRESENTATION AV APHEIS - en resurs som möjliggör svar på nyckelfrågor om luftföroreningar och folkhälsa i Europa Efter en engelsk version av Sylvia Medina, Antoni Plasència och APHEIS-projektets medlemmar Luftföroreningar fortsätter att vara ett folkhälsoproblem I Europa En beräkning som nyligen presenterades i The Lancet (Künzli et al., 2000) uppskattar att ungefär 40,000 personer dör varje år på grund av luftföroreningseffekter i tre Europeiska länder, motsvarande en kostnad på 50 miljoner (Euro) årligen (Sommer et al., 2000). Luftföroreningarna har också bestående negativa effekter på hälsosituationen i Europa i stort, de ökar förekomsten av astma attacker, luftrörskatarr, hjärtinfarkter och andra kroniska hjärt- och lungsjukdomar, samt har en negativ inverkan på lungornas utveckling hos barnen i förorenade miljöer. Trots införandet av emissionsbegränsningar, intensifierade mätningar av föroreningsnivåer och sjunkande koncentrationer av vissa typer av luftföroreningar, fortsätter luftföroreningarna att påverka hälsan i Europa. Mot denna bakgrund har APHEIS tillkommit som ett program uppbyggt för att förse beslutsfattare, miljöoch hälsoskyddssektorn och inte minst Europas medborgare med en överskådlig, modern och användarvänlig informationskälla beträffande luftföroreningars effekter på folkhälsan. Detta informationssystem skall bidra till mer välunderbyggda beslut av politisk, professionell eller personlig karaktär i dessa frågor. Detta behöver målgrupperna veta om luftföroreningar och deras konsekvenser för folkhälsan Europeiska beslutsfattare som drar upp riktlinjer för luftföroreningsfrågornas hantering behöver konkreta data som skapats för att motsvara behoven. Sådan information måste vara relevant och geografiskt representativ för europeiska förhållanden samt väl uppdaterad. Dataanalyserna måste dessutom vara åtgärdsinriktade och standardiserade, samt bygga på den mest aktuella metodiken. Europeiska miljö- och hälsoskyddsansvariga behöver information om luftföroreningar och hälsoeffekter i Europa för att kunna pröva nya idéer och förslag. Slutligen behöver Europas medborgare själva lättillgänglig, klar och begriplig information om luftföroreningars effekter på hälsan, för att kunna fatta väl underbyggda beslut om sitt vardagsliv och beteende. Tyvärr har hittills denna information vilken dessa tre användargrupper behöver, inte alltid funnits att tillgå. Hur har informationsbehoven tidigare blivit tillgodosedda? Innan forskningsprogrammet APHEA (Short-term Effects of Air Pollution and Health: A European Approach) påbörjades 1993, litade europeiska beslutsfattare och miljö- och hälsoskyddsexperter främst på informationen från nordamerikanska studier, eftersom bara ett fåtal europeiska studier fanns att tillgå. Dessa var enstaka undersökningar med olika metodik, vilket resulterade i att resultaten inte kunde vägas ihop eller jämföras i övergripande analyser. APHEA bidrog till att lösa detta problem genom att ta fram nya, tillförlitliga europeiska resultat kring sambandet mellan korttidsexponering för luftföroreningar och effekter på hälsan, genom introduktionen av en gemensam och standardiserad forskningsmetodik som kan användas i många länder (Katsouyanni et al., 1996). Först under programmets utvidgade andra etapp (APHEA2) har Sverige via Umeå universitet kommit med i detta forskningssamarbete. Som ett i tiden avgränsat forskningsprogram, var APHEA inte utformat för att svara för löpande information till europeiska beslutsfattare eller miljöoch hälsoskyddssektorn. Inte heller var dess avsikt att informationen skulle passa direkt för allmänheten. 2

3 Tillkomsten av APHEIS För att kunna tillmötesgå informationsbehovet hos beslutfattare, miljö- och hälsoskyddet och allmänheten, började Folkhälsoinstitutet i Frankrike (InVS), Barcelonas folkhälsoinstitut (IMSP), världshälsoorganisationen WHO:s europeiska centra för miljö och hälsa och andra institutioner runt om i Europa att skissa på det som kom att bli APHEIS. APHEIS (Air Pollution and Health: A European Information System) finansieras hittills gemensamt av EU (Pollution Related Diseases Programme of DG SANCO of the European Commission contract No. SI [99CVF2-604]) och av de deltagande parterna. I Sverige har Naturvårdsverket bidragit via miljöövervakningsanslaget. APHEIS är ett epidemiologiskt övervakningssystem (Teutsch et al., 1994) vars syfte är att fortlöpande tillhandahålla information om luftföroreningars konsekvenser för folkhälsan i Europa, anpassad efter behoven hos de tre huvudsakliga målgrupperna. APHEIS kommer bl a att fokusera på nya analyser av korttidsexponering och uppdatera resultaten under de närmsta åren. APHEIS kan faktiskt bygga på omfattande erfarenheter från ett motsvarande system i Frankrike. Folkhälsoexperter började där på allvar 1991 undersöka värdet av ett sådant epidemiologiskt övervakningssystem. Detta resulterade i ERPURS programmet (Medina et al., 1997) vilket sedan 1994 har övervakat luftföroreningarnas konsekvenser för folkhälsan i Parisområdet kom efterföljaren PSAS-9 för 9 städer som ett svar på ny fransk lagstiftning om miljöövervakning gällande luftens hälsoeffekter (Quénel et al., 1999). Hur APHEIS skall tillhandahålla informationen som de tre målgrupperna behöver För att svara mot informationsbehoven hos beslutsfattare, miljö- och hälsoskyddssektorn och allmänheten har APHEIS målsättningen att: Skapa ett europeiskt epidemiologiskt övervakningssystem om luftföroreningar och hälsa Kvantifiera konsekvenserna av luftföroreningarna för folkhälsan över tid och på lokal, nationell och europeiskt nivå Bedöma betydelsen av faktorer som kan förändra exponerings-responssambandens utseende Producera standardiserade, periodiska rapporter angående hälsokonsekvenserna av luftföroreningar Andra nyckelfunktioner som APHEIS får Utöver huvudmålsättningen kommer APHEIS att: Skapa ett aktivt nätverk kring folkhälsa och miljö som möjliggör informationsutbyte mellan miljöoch hälsoansvariga samt utvecklar kompetensen inom detta område tvärs igenom Europa. Skapa dialog om hur luftföroreningsmätningar via lokala myndigheter kan optimeras för att svara mot kraven vid skattningar av hälsokonsekvenserna Medverka till utbildning för miljö- och hälsoskyddspersonal Tillhandahålla information om hälsoeffekterna av olika scenarios avseende sänkningar av luftföroreningshalterna på lokal, nationell och europeisk nivå Möjliggöra för forskare att testa nya hypoteser om hälsokonsekvenserna av olika slags luftföroreningar inklusive frågor kring etiologin bakom effekterna Hur långt har APHEIS kommit hittills? Under sitt första år (2000) har APHEIS sökt att: Definiera de lämpligaste indikatorerna för epidemiologisk övervakning av luftföroreningarnas effekter på folkhälsan i Europa Identifiera den organisation som passar bäst för att driva denna epidemiologiska övervakning hos parterna i de 12 deltagande länderna. För att klarlägga den lämpligaste metodiken skapades inom APHEIS fem expertgrupper inom områdena folkhälsovetenskap, hälsokonsekvensanalys, epidemiologi, exponeringsbedömning och statistik. Grupperna utarbetade förslag för igångsättandet av övervakningssystemet och utvecklade en standard för datainsamling och analyser. För att lösa den andra frågan, användes inom APHEIS ett frågeformulär för att kartlägga förutsättningarna i varje land och komma underfund med hur olika organisationer på lokal, nationell och europeisk nivå skulle kunna samarbeta. 3

4 Svaren i undersökningen avsåg bl a följande: Hur individuella APHEIS centra kan samarbeta med lokala, regionala och/eller nationella partners vad gäller frågor och data om luftkvalitet, meteorologi, hälsa och socioekonomiska förhållanden Förekomsten av existerande samverkan mellan luftförorenings- och folkhälsoansvariga myndigheter, särskilt på lokal och regional nivå Förekomsten av frivilligorganisationer som är intresserade av samband mellan miljö och hälsa Vilka som skulle kunna ha användning för den information som APHEIS kommer att tillhandahålla. Hur kommer APHEIS att fungera? Luftkvalitetsmätningar Exponeringsbedömning (Miljömyndigheter, European Environment Agency; WHO Collaborating Centre for Air Quality Control, Berlin; European Reference Laboratory Air Pollution, Ispra) Kvantifierade samband mellan exponering och hälsoeffekter (APHEIS) Hälsoövervakning (Hälsomyndigheter, EUROSTAT, WHO) Hälsokonsekvensberäkningar (beräknande antal och/eller andel fall) (APHEIS, WHO, ECEH) Spridning av informationen till definierade målgrupper (APHEIS) Forskare Beslutsfattare Allmänhet Luftvårdsarbete/Folkhälsoarbete Utvärdering (EU-kommissionen) 4

5 Utifrån resultaten från den första kartläggningen genomfördes inom APHEIS en detaljerad enkätundersökning för att bedöma respektive centras möjligheter att under 2001 tillämpa de metoder som expertgrupperna föreslagit. Resultaten av denna uppföljande undersökning visade att: De flesta centra som medverkar är någon typ av folkhälsomyndigheter De flesta centra förfogar inte själva över nödvändiga data utan får tillgång till dessa De grundläggande data som behövs går att få fram för de flesta centra som ingår Eftersläpningen i datatillgängligheten är avsevärd för hälsoregisterdata, vilket måste beaktas. och uppdateringar av de tidsmässiga och geografiska variationerna i effekter inom Europa. Anpassning och spridning av resultaten till de särskilda målgrupperna och rekommendationer för hur APHEIS övervakningssystem kan utvecklas vid andra centra. APHEIS kommer dessutom att undersöka möjligheterna till samarbete med EUROHEIS som är ett annat program med motsvarande stöd från EU-kommissionens hälsodirektorat och inriktat på geografiska analyser av hälsokonsekvenser. Städer inom APHEIS 2001 Slutsatsen blev därför att de flesta APHEIS-centra kan leva upp till expertgruppernas metodrekommendationer, att alla kan ta fram standardiserade APHEIS-rapporter och att några centra kan svara för en mer avancerad rapportering av speciella frågeställningar. APHEIS planer för framtiden Under APHEIS andra projektår (2001), testas programmet tillämpning och funktion som ett epidemiologiskt miljöövervakningssystem för 26 städer i 12 Europeiska länder (se kartan). Detta arbete inkluderar: Implementering av den organisatoriska modell som utarbetas under det första året, eller anpassning utifrån varje centras egna förutsättningar och behov. Detta innebär att man etablerar de lokala grupper som behövs och definierar deras funktioner. Insamling och bearbetning av data angående luftföroreningsexponering, väder och befolkningens hälsotillstånd inom de geografiska områden som ingår. De data som används kommer från lokala mätprogram och myndigheternas hälsoregister, samt i vissa fall från europeiska databaser (EUROSTAT and AIRBASE) Hur ska APHEIS kunna fortgå i framtiden? Om APHEIS verkligen skall leva upp till att effektivt svara mot informationsbehoven hos europeiska beslutsfattare, miljöhälsopersonal och en europeisk allmänhet, måste verksamheten bli kontinuerlig och långsiktig. Detta kräver att programmet får fortsatt stöd från EU-kommissionen och medlemsländerna. Analys av data utifrån APHEIS riktlinjer. Upprepningar kommer att möjliggöra skattningar 5

6 Partners i APHEIS Samordnare Sylvia Medina, Institut de Veille Sanitaire, Saint Maurice, France Antoni Plasència, Institut Municipal de Salut Pública, Barcelona, Spain Ledningskommitté Ross Anderson, Saint George s Hospital Medical School, London, UK Emile De Saeger, Joint Research Centre, Environment Institute, Ispra, Italy Klea Katsouyanni, University of Athens, Athens,Greece Michal Krzyzanowski, WHO ECEH, Bilthoven, The Netherlands Hans-Guido Mücke, WHO Collaborating Centre, Federal Environmental Agency, Berlin, Germany Joel Schwartz, Harvard School of Public Health, Boston, USA Roel Van Aalst, European Environmental Agency, Copenhagen, Denmark Experter och ingående centra Eva Alonso and Koldo Cambra, Dpto Sanidad Gobierno Vasco, Vitoria, Spain Lucía Artazcoz, Institut Municipal de Salut Pública, Barcelona, Spain Ferran Ballester, Carmela Moya and Jose Luis Bosch (City Council), Escuela Valenciana de Estudios para la Salud, Valencia, Spain Antonio Daponte, Escuela Andaluza de Salud Pública, Granada, Spain Bertil Forsberg, Bo Segerstedt, Lars Modig, Umeå University, Umeå, Sweden Francesco Forastiere and Ursula Kirchmayer, Agenzia di Sanita Pubblica Lazio, Rome, Italy Pat Goodman and Luke Clancy, Saint James Hospital, Dublin, Ireland Ayana Goren, Tel Aviv University, Tel Aviv, Israel Alain Le Tertre and Philippe Quénel, Institut de Veille Sanitaire, Saint Maurice, France Mercedes Martinez and Belén Zorrilla, Consejeria de Sanidad, Madrid, Spain Metka Macarol-Hiti and Peter Otorepec, Institute of Public Health, Ljubljana, Republic of Slovenia Emilia Maria Niciu, Institutul de Sanatate Publica Bucuresti, Bucharest, Romania Anna Paldy, National Institute of Environmental Health, Budapest, Hungary Janusz Swiatczak, National Institute of Hygiene, Warsaw, Poland Projektadministratör Claire Sourceau, Institut de Veille Sanitaire, Saint Maurice, France Referenser Katsouyanni, K, Schwartz, J, Spix, C, Touloumi, G, Zanobetti, A, Wojtyniak, B, Vonk, J M, Tobias, A, Pönkä, A, Medina, S, Bachrova, L, and Anderson, H R (1996). Short Term Effect of Air Pollution on Health: A European Approach Using Epidemiologic Time Series Data: The APHEA Protocol. Journal of Epidem. and Com. Health, 50 (Suppl 1), S12-S18. Künzli, N, Kaiser, R, Medina, S, et al. (2000). Public-health Impact of Outdoor and Traffic-related Air Pollution: a European Assessment. Lancet, 356, pp Medina, S, Le Tertre, A, Quénel, P, et al. (1997). Air Pollution and Doctors House Calls: Results from the ERPURS System for Monitoring the Effects of Air Pollution on Public Health in Greater Paris, France, Environmental Research, 75(1), pp Quénel, P, Cassadou, S, Declercq, C, Eilstein, D, Filleul, L, Le Goaster, C, Le Tertre, A, Medina, S, Pascal, L, Prouvost, H, Saviuc, P, Zeghnoun, A (mars 1999). Surveillance des effets sur la santé liés à la pollution atmosphérique en milieu urbain. Institut de Veille Sanitaire. Saint-Maurice, 148 pages. Sommer, H, Künzli, N, Seethaler, R, et al. (2000). Economic Evaluation of Health Impacts Due to Road Traffic-related Air Pollution. Expert Workshop on Assessing the Ancillary Benefits and Costs of Greenhouse Gas Mitigation Strategies, March 2000, Washington, D.C. Teutsch, S M, and Churchill, R E (eds.) Principles and Practice of Public Health Surveillance, Oxford University Press, New York. 6

7 Korrespondens Sylvia Medina Dept. of Environmental Health, National Institute of Public Health, InVS, 12 rue du Val d'osne, Saint Maurice Cedex, France. fax: Antoni Plasència Institut Municipal de Salut Pública de Barcelona, Pl. Lesseps, num 1, 08023, Barcelona, Spain. fax: Svensk styrgrupp för APHEIS För APHEIS i Sverige finns en styrgrupp som för närvarande (hösten 2001) består av Carl-Elis Boström, Tula Ekengren och Britta Hedlund från Naturvårdsverket, Eva Falck, Statens Folkhälsoinstitut, Christer Johansson, Slb Stockholms miljöförvaltning, Pirjo Körsén, Socialstyrelsen, Jesper Lindgren, Göteborgs miljöförvaltning, Karin Sjöberg, Svenska miljöinstitutet IVL, en representant för Svenska Naturskyddsföreningen respektive Astma- och allergiförbundet samt projektledaren Bertil Forsberg, Umeå universitet. Kontakt med APHEIS i Sverige: Bertil Forsberg/Lars Modig/Bo Segerstedt Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Umeå Tfn Epost: 7

8 Svensk styrgrupp för APHEIS För APHEIS i Sverige finns en styrgrupp som för närvarande (hösten 2001) består av Carl-Elis Boström, Tula Ekengren och Britta Hedlund från Naturvårdsverket, Eva Falck, Statens Folkhälsoinstitut, Christer Johansson, Slb Stockholms miljöförvaltning, Pirjo Körsén, Socialstyrelsen, Jesper Lindgren, Göteborgs miljöförvaltning, Karin Sjöberg, Svenska miljöinstitutet IVL, en representant för Svenska Naturskyddsföreningen respektive Astma- och allergiförbundet samt projektledaren Bertil Forsberg, Umeå universitet. Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Umeå Tfn Fax : Département Santé Environnement 12, rue du Val d Osne Saint-Maurice cedex Tél. : 33 (0) Fax : 33 (0)

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Utblick luft, miljö och hälsa Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Disposition Riskfaktorer för folkhälsa globalt Luftföroreningar, ett hälsoproblem på global och Europeisknivå Vilka hälsoeffekter

Läs mer

Akuta hälsoeffekter av luftföroreningar som indikator

Akuta hälsoeffekter av luftföroreningar som indikator Akuta hälsoeffekter av luftföroreningar som indikator tidsserieanalys av akutmottagningsbesök för astma eller andningsorganen i relation till luftföroreningshalter Bertil Forsberg Kadri Meister Redovisning

Läs mer

Konsumentprisets fördelning

Konsumentprisets fördelning 1% Konsumentprisets fördelning 2 kwh/år, avtal om rörligt pris, löpande priser (april) 8% 6% 4% 2% % Skatt, moms och elcertifikat Nätav gift Elenergipris 197 1977 1984 1991 1998 25 öre/kwh 12 Elpriset

Läs mer

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG)

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) VERSION FINALE GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) 1. Inledning Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den Varför forska i psykisk hälsa? Psykisk ohälsa kan förorsaka en belastning för de som drabbas, deras närstående och för samhället överlag. Varje år upplever åtminstone en av tre européer psykisk ohälsa.

Läs mer

Är stress vår tids största folkhälsoproblem?

Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Hugo Westerlund, professor i epidemiologi Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet (Enheten för epidemiologi) Psykologiska institutionen, Stockholms

Läs mer

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras:

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras: 1. Vad är EULID? Transplantation med organ från levande givare innebär fördelar jämfört med organ från avlidna. Europa behöver ett standardiserat regelverk angående levande donatorer. Donation från levande

Läs mer

LEVERANTÖR AV DET GODA MÖTET INNEHÅLL

LEVERANTÖR AV DET GODA MÖTET INNEHÅLL LEVERANTÖR AV DET GODA MÖTET INNEHÅLL OM TELETECH SNABB LEVERANS I SKANDINAVIEN TOLKUTRUSTNING FÖR MÖTEN OCH KONFERENSER AV-UTRUSTNING FÖR MÖTEN OCH EVENEMANG RÖSTNING UTRUSTNING VIDEOKONFERENS VILL DU

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL Skatter Hur ser regelverket ut? Definitioner av energiprodukter Regler för punktskatter (Energiskatt, Koldioxidskatt) Minimiskattenivåer Skattenedsättningar Basen

Läs mer

Gränslösa ehälsotjänster. Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS

Gränslösa ehälsotjänster. Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS Gränslösa ehälsotjänster Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS 2011-11-01 Page 2 Agenda 1. Framtidens ehälsa i Europa 1. SepSOS Målbild, status och piloter NCP nationell kontaktpunkt Expedition av e-recept

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet

Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor under miljöbalken - Normering och annan vägledande information - Uppföljning och utvärdering av operativ

Läs mer

Kvalitetsutveckling av hivprevention. Viveca Urwitz Frida Hansdotter

Kvalitetsutveckling av hivprevention. Viveca Urwitz Frida Hansdotter Kvalitetsutveckling av hivprevention Viveca Urwitz Frida Hansdotter Vad ska vi prata om idag? Introduktion till kvalitetsarbete Metoder för kvalitetsarbete Bakgrund och innehåll i EU projektet QI-Action

Läs mer

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för

Läs mer

Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter

Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter MILJÖEKONOMI 29 november 2010 Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter Maria Vredin Johansson Climatools Femårigt forskningsprogram finansierat av Naturvårdsverket, 2006-2011. Syfte: att ta fram

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

Fortsatt anpassning av övervakning

Fortsatt anpassning av övervakning Fortsatt anpassning av övervakning - som följd av tillämpning av EU-gemensam lagstiftning Ann-Karin Thorén Havs- och vattenmiljöenheten Granskning av MS förvaltningsplaner och (åtgärdsprogram) EU-kom ber

Läs mer

Fredrik Sjödin Institutionen för psykologi Epost: fredrik.sjodin@umu.se

Fredrik Sjödin Institutionen för psykologi Epost: fredrik.sjodin@umu.se Fredrik Sjödin Epost: fredrik.sjodin@umu.se SAMHÄLLSBULLER - AGENDA 1. Kort info om exponering och störning 2. Hälsoeffekter 3. Kostnader 4. Åtgärder kostnad/vinst SAMHÄLLSBULLER BAKGRUND Buller omger

Läs mer

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver?

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Lagar och krav Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Kurs i modellanvändning för en renare tätortsluft Helena Sabelström

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Resultatsammanfattning

Resultatsammanfattning Resultatsammanfattning Healthy Regions When Well being Creates Economic Growth 2007 2010 Östergötland Örebro, Sverige November 2010 Birgitta Larsson Forsknings och utvecklingsenheten för Närsjukvården

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

ekologisk kompensation

ekologisk kompensation ekologisk kompensation STOCKHOLM 18-19 OKTOBER 2011 Ekologisk kompensation vägen vidare Konferens i Stockholm den 18 oktober med fältexkursion den 19 oktober Intresset för vår konferens om ekologisk kompensation

Läs mer

SVCA:s årsrapport 2013

SVCA:s årsrapport 2013 SVCA:s årsrapport 213 Exempel på en Private Equity-fondstruktur Kapital Kapital Investerare Avkastning till investerarna Private Equity-fond Avkastning Portföljbolag Avkastning & ersättning Kapital & förvaltning

Läs mer

Livscykelanalys eller LCA- Ett sätt att kommunicera produkters miljöpåverkan

Livscykelanalys eller LCA- Ett sätt att kommunicera produkters miljöpåverkan Livscykelanalys eller LCA- Ett sätt att kommunicera produkters miljöpåverkan Friederike Ziegler, Havsmiljöinstitutets konferens Hav och samhälle, Marstrand 28 november 2012 Något om SIK/SP Upplägg Konsumenten

Läs mer

Kunskap och intentioner i kommunalt säkerhetsarbete

Kunskap och intentioner i kommunalt säkerhetsarbete Kunskap och intentioner i kommunalt säkerhetsarbete NOFS 2011, Revinge Anders Hanberger Umeå Center for Evaluation Research (UCER) Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet Innehåll

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre

En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre Med denna broschyr vill vi flagga för ett spännande internationellt arbete med en webbplattform

Läs mer

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Om IVL Fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut Ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning

Läs mer

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa Vad händer nu? Nästa steg för 50+ i Europa är att lägga till människors livshistoria till den existerande SHARE-databasen. Genom att koppla samman

Läs mer

Ansökan, genomförande och rapportering - erfarenheter av EU-projekt på SMHI

Ansökan, genomförande och rapportering - erfarenheter av EU-projekt på SMHI Östgötaregionens internationella dag 12 maj 2015 Ansökan, genomförande och rapportering - erfarenheter av EU-projekt på SMHI presenterat av: Lars Gidhagen (lars.gidhagen@smhi.se) chef luftmiljöforskning

Läs mer

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG OKTOBER 212 1 ! A-kassan ger inte ekonomisk trygghet mellan två jobb Idag är maxbeloppet från a-kassan 14 9 kronor före skatt. Det motsvarar procent av en månadsinkomst

Läs mer

Elektronisk legitimation färdplan. Arvid Welin 2007-09-28

Elektronisk legitimation färdplan. Arvid Welin 2007-09-28 Elektronisk legitimation färdplan Arvid Welin 2007-09-28 Regeringens inriktning e-förvaltning All lämplig ärendehantering vara automatiserad Hela inköpsprocessen kunna hanteras elektroniskt - e-faktura

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

Ekonomi i EU-projekt. 16 november 2004 Sofie Vennersten

Ekonomi i EU-projekt. 16 november 2004 Sofie Vennersten Ekonomi i EU-projekt 16 november 2004 Sofie Vennersten Fallstudie, TELLUS: Organisation/Rutiner Rapportering Contract Amendment Vad har vi lärt oss? CIVITAS INITIATIVE - mål : en märkbar förändring i resbeteende

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Erfarenheter med naturskadeförsäkring och samarbete mellan försäkringsbolag och myndigheter i Tyskland och Sverige

Erfarenheter med naturskadeförsäkring och samarbete mellan försäkringsbolag och myndigheter i Tyskland och Sverige Erfarenheter med naturskadeförsäkring och samarbete mellan försäkringsbolag och myndigheter i Tyskland och Sverige Gregor Vulturius Stockholm Environment Institute Klimaseminar Finans Norge och Vestlandsforsking,

Läs mer

Green Innovation and strategy

Green Innovation and strategy Green Innovation and strategy Erfarenheter från tidigare och pågående projekt Det jag vill ha fram är tips som de andra kan ta med sig hur man bör tänka kring formuleringar, vilka partners, hur man jobbar

Läs mer

Hur förebygger vi olyckor och skadehändelser i framtiden? - med tillämpningar på barn

Hur förebygger vi olyckor och skadehändelser i framtiden? - med tillämpningar på barn Hur förebygger vi olyckor och skadehändelser i framtiden? - med tillämpningar på barn Lucie Laflamme, professor och äldre Karolinska Institutet Institutionen Lucie Laflamme, för folkhälsovetenskap professor

Läs mer

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Samtala om Vad är (kvalitets-)register inom vården/omsorgen för dig? Det var en gång.....en

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Snittpriser på flygbiljetter 2011 2014

Snittpriser på flygbiljetter 2011 2014 Snittpriser på flygbiljetter 2011 2014 Travellink har jämfört snittpriserna på tur- och returbiljetter till de mest populära resmålen mellan 2011 och 2014. Sista kolumnen visar förändringen i procent mellan

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Rökfria utomhus miljöer

Rökfria utomhus miljöer Rökfria utomhus miljöer RU om - passiv rökning på allmänna platser Karin Molander Gregory 2012-11-27 Sid 1 Lagstiftningsprocess rökfria miljöer 1993: Rökfri barn & skolomsorg, hälso- och sjukvård, gemensamma

Läs mer

Senior Lecturer and Associate Professor, Nordic School of Public Health, Göteborg.

Senior Lecturer and Associate Professor, Nordic School of Public Health, Göteborg. Susanna Bihari Axelsson Susanna Bihari Axelsson Associate Professor, Associate Professor Department of Sociology and Social Work Department of Sociology and Social Work The Faculty of Social Sciences Center

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel

Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel National Food Administration, Sweden Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel Formas, 2012-10-19 Heidi Pekar Hur stor del av sjukdomsbördan beror på dricksvattnet? Dricksvattnets

Läs mer

Mobilitet inom Erasmus+ Erasmusansvarigmöte

Mobilitet inom Erasmus+ Erasmusansvarigmöte Mobilitet inom Erasmus+ Erasmusansvarigmöte 2014-03-06 Jari Rusanen Nya kontrakt och det nya fördelningssystemet De slutliga reglerna ska vara klara i april 2014 Kontraktsperiod Nytt kontrakt varje år

Läs mer

Svensk miljöklassificering av läkemedel

Svensk miljöklassificering av läkemedel Svensk miljöklassificering av läkemedel Innehållsförteckning Bakgrund 3 Hur kommer läkemedelssubstanser ut i miljön? 4 Miljörisk och miljöfara 4 Hur bedöms miljörisken? 5 Hur bedöms miljöfaran? 6 Nedbrytning

Läs mer

PRODUCT MANAGEMENT. Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

PRODUCT MANAGEMENT. Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden på From Requirements in Excel - to development of profitable products Strategic Technology PRODUCT PRODUCT Market PLANNING MARKETING på Operational Product planning = Define and Develop Product marketing

Läs mer

Internationellt samarbete Exemplet EUREQUO. Mats Lundström Konsult för EUREQUO och Nationella Kataraktregistret

Internationellt samarbete Exemplet EUREQUO. Mats Lundström Konsult för EUREQUO och Nationella Kataraktregistret Internationellt samarbete Exemplet EUREQUO Mats Lundström Konsult för EUREQUO och Nationella Kataraktregistret EUREQUO Startade som ett 3-årigt EU-projekt med European Society of Cataract & Refractive

Läs mer

SCHEMA HT 12 Folkhälsoarbetets teori och praktik (15hp/ECTS 15) Stora konferensrummet

SCHEMA HT 12 Folkhälsoarbetets teori och praktik (15hp/ECTS 15) Stora konferensrummet Kursansvarig: Administratör: Mikaela Persson SCHEMA HT 12 Folkhälsoarbetets teori och praktik (15hp/ECTS 15) Stora konferensrummet Kursvecka 1 V (40) Teori Måndag 1/10 Tisdag 2/10 Onsdag 3/10 Torsdag 4/10

Läs mer

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Köpenhamn 20120209 Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Ingår som en del i NNM II s arbete med KreaNord INNEHÅLL Bakgrund Uppdrag och mål Aktiviteter och tidsplan Förankring och nätverk Konceptutveckling

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar"

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2014-01-17 Vår kontaktperson: Maryanne Rönnersten Roger Molin Enheten för folkhälsa och sjukvård Socialdepartementet Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska

Läs mer

The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for

The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for an Empathic Architecture Jonas E Andersson, arch SAR/ MSA, Ph D The School of Architecture and the Built Environment The Royal Institute of Technology

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se 0 2 Uppmätta dygnsmedelvärden (µg/m 3 ) av svaveldioxid och sot Dygnsmedelvärden av sot (µg/m 3 ) i mars 1965 - samvariationen visar på långdistanstransportens genomslag Smältverket i Vargön 1974 3 120

Läs mer

Från ord till handling. Artur Tenenbaum

Från ord till handling. Artur Tenenbaum Från ord till handling Artur Tenenbaum Enhetschef för Hälsan & Arbetslivet i Skaraborg Doktorand vid Institutionen för Medicin vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet Specialist i allmän- och ortopedisk

Läs mer

2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun

2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun -Gävles framtida klimat -Vad kan vi göra? -Baltic Climate 80 Förändring i temperatur och nederbörd 1960 2100 Årsmedelvärden i Gävleborgs

Läs mer

Bakteriefritt vatten till alla

Bakteriefritt vatten till alla Vi söker donatorer för Bakteriefritt vatten till alla Varje dag dör 5 000 barn av förorenat vatten och mer än en miljard människor saknar tillgång till rent vatten. Med en unik produkt och tillsammans

Läs mer

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram Spara och bevara Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt

Läs mer

Strategisk utveckling och förändring av IT

Strategisk utveckling och förändring av IT REFERENS Strategisk utveckling och förändring av IT Förstärkning av koncernens affärsvärde från IT Om Loomis globalt ledande på effektivt cash management Loomis är en global koncern, noterad på Nasdaq

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Genusmedveten och hållbar kompetensförsörjning vid LTU Paula Wennberg, Luleå 2015-06-10

Genusmedveten och hållbar kompetensförsörjning vid LTU Paula Wennberg, Luleå 2015-06-10 Genusmedveten och hållbar kompetensförsörjning vid LTU Paula Wennberg, Luleå 2015-06-10 GENOVATE Learning Circle Blogg: Genovate Community www.genovate.eu Twitter @genovateltu Program 12-13 Lunch 13-13.10

Läs mer

Synergier för bättre lärande: Ett internationellt perspektiv på utvärdering och bedömning

Synergier för bättre lärande: Ett internationellt perspektiv på utvärdering och bedömning OECD Multilingual Summaries Synergies for Better Learning: An International Perspective on Evaluation and Assessment Summary in Swedish Read the full book on: 10.1787/9789264190658-en Synergier för bättre

Läs mer

Inomhusmiljö och hälsa. Seminarium. Inomhusmiljö och hälsa. Umeå, 28 februari 2013

Inomhusmiljö och hälsa. Seminarium. Inomhusmiljö och hälsa. Umeå, 28 februari 2013 Inomhusmiljö och hälsa Seminarium Inomhusmiljö och hälsa Umeå, 28 februari 2013 Inomhusmiljö och hälsa 10.00 Välkomna Lisa Redin, Miljösamverkan Västerbotten Stina Lindström, KOMIN, Umeå universitet 10.15

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Ledningssystem för verksamhetsinformation en introduktion

Ledningssystem för verksamhetsinformation en introduktion 1 (8) 2014-05-05 Ledningssystem för verksamhetsinformation en introduktion För de flesta organisationer idag är information en förutsättning för att skapa affärsvärde eller verksamhetsnytta. Information

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄR VERSION 2003/2222(INI) 3 februari 2004 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om en europeisk strategi för miljö och hälsa (KOM(2003)

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

DEN OFFICIELLA STATISTIKEN INFÖR DEN DIGITALA REVOLUTIONEN: - ALLT STÖRRE LEGITIMITET OCH SAMHÄLLELIG NYTTA?

DEN OFFICIELLA STATISTIKEN INFÖR DEN DIGITALA REVOLUTIONEN: - ALLT STÖRRE LEGITIMITET OCH SAMHÄLLELIG NYTTA? 23:e Nordiska statistikermötet Åbo 18. 21.8.2004 DEN OFFICIELLA STATISTIKEN INFÖR DEN DIGITALA REVOLUTIONEN: - ALLT STÖRRE LEGITIMITET OCH SAMHÄLLELIG NYTTA?, Statistikcentralen Inledning Vad är statistikens

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Eurokrisen Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Bakgrund Euron infördes elektroniskt som gemensam valuta 1999 Euron infördes fysiskt 2002 Ursprungligen 11 länder: Tyskland, Frankrike,

Läs mer

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

Aktuella projekt inom Arbetsförmedlingens internationella utvecklingssamarbete

Aktuella projekt inom Arbetsförmedlingens internationella utvecklingssamarbete PM 2014-01-21 Aktuella projekt inom Arbetsförmedlingens internationella utvecklingssamarbete Januari 2014 Pär Skoglund Internationella staben Arbetsförmedlingen Sida: 2 av 7 Vitryssland Syfte: Stödja den

Läs mer

ÅTERVÄNDANDEFOND (ÅF) PROGRAM FÖR 2010

ÅTERVÄNDANDEFOND (ÅF) PROGRAM FÖR 2010 ÅTERVÄNDANDEFOND (ÅF) PROGRAM FÖR 2010 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Återvändandefond ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella ärenden OMFATTAR ÅR: 2010 3. ÅTGÄRDER SOM SKA STÖDAS

Läs mer

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 BV/UA 2010-03-30 1(7) Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande

Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande Kontaktperson: Markus Robèrt mrobert@kth.se 070-767 12 41 www.cero.nu Processmodellen CERO CERO (Climate and Economic Research in Organisations)

Läs mer

RESPIRATORIUS AB: Delårsrapport januari-juni 2008

RESPIRATORIUS AB: Delårsrapport januari-juni 2008 : Delårsrapport Ingen försäljning har förekommit under perioden (0) Resultat efter finansnetto för andra halvåret är 2,3 (-7,1) MSEK Resultat per aktie: 0 (-0,27) SEK Likviditeten uppgick till 0,1 (8,2)

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

Läget i följeforskningen, översyn av utvärderingsplanen?

Läget i följeforskningen, översyn av utvärderingsplanen? Läget i följeforskningen, översyn av utvärderingsplanen? Göran Brulin, ansvarig för lärande utvärdering och följeforskning i de regionala strukturfondsprogrammen 1 Sammanfattning av arbetet hittills: Följeforskning

Läs mer

Let s talk. Diskussionsunderlag om var depression kommer ifrån och hur den kan behandlas

Let s talk. Diskussionsunderlag om var depression kommer ifrån och hur den kan behandlas Let s talk Diskussionsunderlag om var depression kommer ifrån och hur den kan behandlas Let s talk Varför Let s talk? Eftersom obesvarade frågor kan förhindra framgångsrik behandling Uttryck vad du känner

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013 Jämlikhetsparadoxen Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Olle Lundberg, professor Örebro 1 februari 2013 Livslängd och social utveckling Livslängd används som en viktig indikator

Läs mer

Retail Academics/ Research Institute o Origin from Center for Retailing

Retail Academics/ Research Institute o Origin from Center for Retailing Retail Academics/ Research Institute o Origin from Center for Retailing - Retail Management Center at the Stockholm School of Economics o Specialized in Research & Tests in real store environment o Sweden,

Läs mer

Hur ska vi anpassar oss?

Hur ska vi anpassar oss? Hur ska vi anpassar oss? Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting Alla dessa faror Climate change (temperature change, altered precipitation, storm frequency) Socioeconomic

Läs mer

Slutrapport Mobilitet Mobila tjänster

Slutrapport Mobilitet Mobila tjänster 1.00 Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projektdokument Dokumentbeskrivning: Projekt: Projektnummer (enligt esamordnare) Slutrapport Mobilitet Mobila tjänster i Göteborgs stad Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av

Läs mer

Centre for Environmental and Resource Economics www.cere.se

Centre for Environmental and Resource Economics www.cere.se Centre for Environmental and Resource Economics www.cere.se Varför CERE? Miljö- och naturresursekonomi har av både Umeå Universitet och SLU utvalts som strategiska forskningsområden Två separata, men sammanlänkade,

Läs mer

Slutrapport för projekt som har stöd från Delegationen för Hållbara städer, SFS2008:1407

Slutrapport för projekt som har stöd från Delegationen för Hållbara städer, SFS2008:1407 Slutrapport för projekt som har stöd från Delegationen för Hållbara städer, SFS2008:1407 Projekt: Förstudie - Strategisk långtidsplan för utvecklingen av cykelparkering i Borås, 2010-10-01 till 2013-04-30

Läs mer

Införande av nya farmakovigilanslagstiftningen

Införande av nya farmakovigilanslagstiftningen Införande av nya farmakovigilanslagstiftningen il l i Direktiv 2010/84/EU och EU-Förordning 1235/2010 Annika Wennberg Christer Backman Koordinator EU-Koordinator Vetenskaplig och Regulatorisk Strategi

Läs mer

Omvärldsbevakning eller konsten att driva utvecklingen istället för att drabbas av den

Omvärldsbevakning eller konsten att driva utvecklingen istället för att drabbas av den Omvärldsbevakning eller konsten att driva utvecklingen istället för att drabbas av den Skrift ett i en serie avsedd att inspirera och ge vägledning inför förändringsoch utvecklingsarbete. Innehållet bygger

Läs mer

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning Människor på flykt En riskbedömning av smittspridning Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms eventuella intressekonflikter och jäv inom

Läs mer

HELIX-dagen 1/10 2009 Linköpings universitet FACKET IDAG OCH I FRAMTIDEN

HELIX-dagen 1/10 2009 Linköpings universitet FACKET IDAG OCH I FRAMTIDEN HELIX-dagen 1/10 2009 Linköpings universitet FACKET IDAG OCH I FRAMTIDEN (1) Om framtidens arbetsliv och partsrelationer: INDUSTRIAL RELATIONS FORESIGHT 2025: SWEDEN COMPARED TO EU15, EU12 AND GLOBAL 7

Läs mer

Tvingad att ingå behandling?

Tvingad att ingå behandling? Internasjonal oversikt over tvangsbehandling knyttet til rus Magnus Israelsson Institutionen för socialt arbete Mittuniversitetet Östersund magnus.israelsson@miun.se www.miun.se Tvingad att ingå behandling?

Läs mer