APHEIS. Air Pollution and Health : A European Information System. Besvarar nyckelfrågor om luftföroreningar och hälsa i Europa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "APHEIS. Air Pollution and Health : A European Information System. Besvarar nyckelfrågor om luftföroreningar och hälsa i Europa"

Transkript

1 2001 APHEIS Air Pollution and Health : A European Information System Besvarar nyckelfrågor om luftföroreningar och hälsa i Europa

2 PRESENTATION AV APHEIS - en resurs som möjliggör svar på nyckelfrågor om luftföroreningar och folkhälsa i Europa Efter en engelsk version av Sylvia Medina, Antoni Plasència och APHEIS-projektets medlemmar Luftföroreningar fortsätter att vara ett folkhälsoproblem I Europa En beräkning som nyligen presenterades i The Lancet (Künzli et al., 2000) uppskattar att ungefär 40,000 personer dör varje år på grund av luftföroreningseffekter i tre Europeiska länder, motsvarande en kostnad på 50 miljoner (Euro) årligen (Sommer et al., 2000). Luftföroreningarna har också bestående negativa effekter på hälsosituationen i Europa i stort, de ökar förekomsten av astma attacker, luftrörskatarr, hjärtinfarkter och andra kroniska hjärt- och lungsjukdomar, samt har en negativ inverkan på lungornas utveckling hos barnen i förorenade miljöer. Trots införandet av emissionsbegränsningar, intensifierade mätningar av föroreningsnivåer och sjunkande koncentrationer av vissa typer av luftföroreningar, fortsätter luftföroreningarna att påverka hälsan i Europa. Mot denna bakgrund har APHEIS tillkommit som ett program uppbyggt för att förse beslutsfattare, miljöoch hälsoskyddssektorn och inte minst Europas medborgare med en överskådlig, modern och användarvänlig informationskälla beträffande luftföroreningars effekter på folkhälsan. Detta informationssystem skall bidra till mer välunderbyggda beslut av politisk, professionell eller personlig karaktär i dessa frågor. Detta behöver målgrupperna veta om luftföroreningar och deras konsekvenser för folkhälsan Europeiska beslutsfattare som drar upp riktlinjer för luftföroreningsfrågornas hantering behöver konkreta data som skapats för att motsvara behoven. Sådan information måste vara relevant och geografiskt representativ för europeiska förhållanden samt väl uppdaterad. Dataanalyserna måste dessutom vara åtgärdsinriktade och standardiserade, samt bygga på den mest aktuella metodiken. Europeiska miljö- och hälsoskyddsansvariga behöver information om luftföroreningar och hälsoeffekter i Europa för att kunna pröva nya idéer och förslag. Slutligen behöver Europas medborgare själva lättillgänglig, klar och begriplig information om luftföroreningars effekter på hälsan, för att kunna fatta väl underbyggda beslut om sitt vardagsliv och beteende. Tyvärr har hittills denna information vilken dessa tre användargrupper behöver, inte alltid funnits att tillgå. Hur har informationsbehoven tidigare blivit tillgodosedda? Innan forskningsprogrammet APHEA (Short-term Effects of Air Pollution and Health: A European Approach) påbörjades 1993, litade europeiska beslutsfattare och miljö- och hälsoskyddsexperter främst på informationen från nordamerikanska studier, eftersom bara ett fåtal europeiska studier fanns att tillgå. Dessa var enstaka undersökningar med olika metodik, vilket resulterade i att resultaten inte kunde vägas ihop eller jämföras i övergripande analyser. APHEA bidrog till att lösa detta problem genom att ta fram nya, tillförlitliga europeiska resultat kring sambandet mellan korttidsexponering för luftföroreningar och effekter på hälsan, genom introduktionen av en gemensam och standardiserad forskningsmetodik som kan användas i många länder (Katsouyanni et al., 1996). Först under programmets utvidgade andra etapp (APHEA2) har Sverige via Umeå universitet kommit med i detta forskningssamarbete. Som ett i tiden avgränsat forskningsprogram, var APHEA inte utformat för att svara för löpande information till europeiska beslutsfattare eller miljöoch hälsoskyddssektorn. Inte heller var dess avsikt att informationen skulle passa direkt för allmänheten. 2

3 Tillkomsten av APHEIS För att kunna tillmötesgå informationsbehovet hos beslutfattare, miljö- och hälsoskyddet och allmänheten, började Folkhälsoinstitutet i Frankrike (InVS), Barcelonas folkhälsoinstitut (IMSP), världshälsoorganisationen WHO:s europeiska centra för miljö och hälsa och andra institutioner runt om i Europa att skissa på det som kom att bli APHEIS. APHEIS (Air Pollution and Health: A European Information System) finansieras hittills gemensamt av EU (Pollution Related Diseases Programme of DG SANCO of the European Commission contract No. SI [99CVF2-604]) och av de deltagande parterna. I Sverige har Naturvårdsverket bidragit via miljöövervakningsanslaget. APHEIS är ett epidemiologiskt övervakningssystem (Teutsch et al., 1994) vars syfte är att fortlöpande tillhandahålla information om luftföroreningars konsekvenser för folkhälsan i Europa, anpassad efter behoven hos de tre huvudsakliga målgrupperna. APHEIS kommer bl a att fokusera på nya analyser av korttidsexponering och uppdatera resultaten under de närmsta åren. APHEIS kan faktiskt bygga på omfattande erfarenheter från ett motsvarande system i Frankrike. Folkhälsoexperter började där på allvar 1991 undersöka värdet av ett sådant epidemiologiskt övervakningssystem. Detta resulterade i ERPURS programmet (Medina et al., 1997) vilket sedan 1994 har övervakat luftföroreningarnas konsekvenser för folkhälsan i Parisområdet kom efterföljaren PSAS-9 för 9 städer som ett svar på ny fransk lagstiftning om miljöövervakning gällande luftens hälsoeffekter (Quénel et al., 1999). Hur APHEIS skall tillhandahålla informationen som de tre målgrupperna behöver För att svara mot informationsbehoven hos beslutsfattare, miljö- och hälsoskyddssektorn och allmänheten har APHEIS målsättningen att: Skapa ett europeiskt epidemiologiskt övervakningssystem om luftföroreningar och hälsa Kvantifiera konsekvenserna av luftföroreningarna för folkhälsan över tid och på lokal, nationell och europeiskt nivå Bedöma betydelsen av faktorer som kan förändra exponerings-responssambandens utseende Producera standardiserade, periodiska rapporter angående hälsokonsekvenserna av luftföroreningar Andra nyckelfunktioner som APHEIS får Utöver huvudmålsättningen kommer APHEIS att: Skapa ett aktivt nätverk kring folkhälsa och miljö som möjliggör informationsutbyte mellan miljöoch hälsoansvariga samt utvecklar kompetensen inom detta område tvärs igenom Europa. Skapa dialog om hur luftföroreningsmätningar via lokala myndigheter kan optimeras för att svara mot kraven vid skattningar av hälsokonsekvenserna Medverka till utbildning för miljö- och hälsoskyddspersonal Tillhandahålla information om hälsoeffekterna av olika scenarios avseende sänkningar av luftföroreningshalterna på lokal, nationell och europeisk nivå Möjliggöra för forskare att testa nya hypoteser om hälsokonsekvenserna av olika slags luftföroreningar inklusive frågor kring etiologin bakom effekterna Hur långt har APHEIS kommit hittills? Under sitt första år (2000) har APHEIS sökt att: Definiera de lämpligaste indikatorerna för epidemiologisk övervakning av luftföroreningarnas effekter på folkhälsan i Europa Identifiera den organisation som passar bäst för att driva denna epidemiologiska övervakning hos parterna i de 12 deltagande länderna. För att klarlägga den lämpligaste metodiken skapades inom APHEIS fem expertgrupper inom områdena folkhälsovetenskap, hälsokonsekvensanalys, epidemiologi, exponeringsbedömning och statistik. Grupperna utarbetade förslag för igångsättandet av övervakningssystemet och utvecklade en standard för datainsamling och analyser. För att lösa den andra frågan, användes inom APHEIS ett frågeformulär för att kartlägga förutsättningarna i varje land och komma underfund med hur olika organisationer på lokal, nationell och europeisk nivå skulle kunna samarbeta. 3

4 Svaren i undersökningen avsåg bl a följande: Hur individuella APHEIS centra kan samarbeta med lokala, regionala och/eller nationella partners vad gäller frågor och data om luftkvalitet, meteorologi, hälsa och socioekonomiska förhållanden Förekomsten av existerande samverkan mellan luftförorenings- och folkhälsoansvariga myndigheter, särskilt på lokal och regional nivå Förekomsten av frivilligorganisationer som är intresserade av samband mellan miljö och hälsa Vilka som skulle kunna ha användning för den information som APHEIS kommer att tillhandahålla. Hur kommer APHEIS att fungera? Luftkvalitetsmätningar Exponeringsbedömning (Miljömyndigheter, European Environment Agency; WHO Collaborating Centre for Air Quality Control, Berlin; European Reference Laboratory Air Pollution, Ispra) Kvantifierade samband mellan exponering och hälsoeffekter (APHEIS) Hälsoövervakning (Hälsomyndigheter, EUROSTAT, WHO) Hälsokonsekvensberäkningar (beräknande antal och/eller andel fall) (APHEIS, WHO, ECEH) Spridning av informationen till definierade målgrupper (APHEIS) Forskare Beslutsfattare Allmänhet Luftvårdsarbete/Folkhälsoarbete Utvärdering (EU-kommissionen) 4

5 Utifrån resultaten från den första kartläggningen genomfördes inom APHEIS en detaljerad enkätundersökning för att bedöma respektive centras möjligheter att under 2001 tillämpa de metoder som expertgrupperna föreslagit. Resultaten av denna uppföljande undersökning visade att: De flesta centra som medverkar är någon typ av folkhälsomyndigheter De flesta centra förfogar inte själva över nödvändiga data utan får tillgång till dessa De grundläggande data som behövs går att få fram för de flesta centra som ingår Eftersläpningen i datatillgängligheten är avsevärd för hälsoregisterdata, vilket måste beaktas. och uppdateringar av de tidsmässiga och geografiska variationerna i effekter inom Europa. Anpassning och spridning av resultaten till de särskilda målgrupperna och rekommendationer för hur APHEIS övervakningssystem kan utvecklas vid andra centra. APHEIS kommer dessutom att undersöka möjligheterna till samarbete med EUROHEIS som är ett annat program med motsvarande stöd från EU-kommissionens hälsodirektorat och inriktat på geografiska analyser av hälsokonsekvenser. Städer inom APHEIS 2001 Slutsatsen blev därför att de flesta APHEIS-centra kan leva upp till expertgruppernas metodrekommendationer, att alla kan ta fram standardiserade APHEIS-rapporter och att några centra kan svara för en mer avancerad rapportering av speciella frågeställningar. APHEIS planer för framtiden Under APHEIS andra projektår (2001), testas programmet tillämpning och funktion som ett epidemiologiskt miljöövervakningssystem för 26 städer i 12 Europeiska länder (se kartan). Detta arbete inkluderar: Implementering av den organisatoriska modell som utarbetas under det första året, eller anpassning utifrån varje centras egna förutsättningar och behov. Detta innebär att man etablerar de lokala grupper som behövs och definierar deras funktioner. Insamling och bearbetning av data angående luftföroreningsexponering, väder och befolkningens hälsotillstånd inom de geografiska områden som ingår. De data som används kommer från lokala mätprogram och myndigheternas hälsoregister, samt i vissa fall från europeiska databaser (EUROSTAT and AIRBASE) Hur ska APHEIS kunna fortgå i framtiden? Om APHEIS verkligen skall leva upp till att effektivt svara mot informationsbehoven hos europeiska beslutsfattare, miljöhälsopersonal och en europeisk allmänhet, måste verksamheten bli kontinuerlig och långsiktig. Detta kräver att programmet får fortsatt stöd från EU-kommissionen och medlemsländerna. Analys av data utifrån APHEIS riktlinjer. Upprepningar kommer att möjliggöra skattningar 5

6 Partners i APHEIS Samordnare Sylvia Medina, Institut de Veille Sanitaire, Saint Maurice, France Antoni Plasència, Institut Municipal de Salut Pública, Barcelona, Spain Ledningskommitté Ross Anderson, Saint George s Hospital Medical School, London, UK Emile De Saeger, Joint Research Centre, Environment Institute, Ispra, Italy Klea Katsouyanni, University of Athens, Athens,Greece Michal Krzyzanowski, WHO ECEH, Bilthoven, The Netherlands Hans-Guido Mücke, WHO Collaborating Centre, Federal Environmental Agency, Berlin, Germany Joel Schwartz, Harvard School of Public Health, Boston, USA Roel Van Aalst, European Environmental Agency, Copenhagen, Denmark Experter och ingående centra Eva Alonso and Koldo Cambra, Dpto Sanidad Gobierno Vasco, Vitoria, Spain Lucía Artazcoz, Institut Municipal de Salut Pública, Barcelona, Spain Ferran Ballester, Carmela Moya and Jose Luis Bosch (City Council), Escuela Valenciana de Estudios para la Salud, Valencia, Spain Antonio Daponte, Escuela Andaluza de Salud Pública, Granada, Spain Bertil Forsberg, Bo Segerstedt, Lars Modig, Umeå University, Umeå, Sweden Francesco Forastiere and Ursula Kirchmayer, Agenzia di Sanita Pubblica Lazio, Rome, Italy Pat Goodman and Luke Clancy, Saint James Hospital, Dublin, Ireland Ayana Goren, Tel Aviv University, Tel Aviv, Israel Alain Le Tertre and Philippe Quénel, Institut de Veille Sanitaire, Saint Maurice, France Mercedes Martinez and Belén Zorrilla, Consejeria de Sanidad, Madrid, Spain Metka Macarol-Hiti and Peter Otorepec, Institute of Public Health, Ljubljana, Republic of Slovenia Emilia Maria Niciu, Institutul de Sanatate Publica Bucuresti, Bucharest, Romania Anna Paldy, National Institute of Environmental Health, Budapest, Hungary Janusz Swiatczak, National Institute of Hygiene, Warsaw, Poland Projektadministratör Claire Sourceau, Institut de Veille Sanitaire, Saint Maurice, France Referenser Katsouyanni, K, Schwartz, J, Spix, C, Touloumi, G, Zanobetti, A, Wojtyniak, B, Vonk, J M, Tobias, A, Pönkä, A, Medina, S, Bachrova, L, and Anderson, H R (1996). Short Term Effect of Air Pollution on Health: A European Approach Using Epidemiologic Time Series Data: The APHEA Protocol. Journal of Epidem. and Com. Health, 50 (Suppl 1), S12-S18. Künzli, N, Kaiser, R, Medina, S, et al. (2000). Public-health Impact of Outdoor and Traffic-related Air Pollution: a European Assessment. Lancet, 356, pp Medina, S, Le Tertre, A, Quénel, P, et al. (1997). Air Pollution and Doctors House Calls: Results from the ERPURS System for Monitoring the Effects of Air Pollution on Public Health in Greater Paris, France, Environmental Research, 75(1), pp Quénel, P, Cassadou, S, Declercq, C, Eilstein, D, Filleul, L, Le Goaster, C, Le Tertre, A, Medina, S, Pascal, L, Prouvost, H, Saviuc, P, Zeghnoun, A (mars 1999). Surveillance des effets sur la santé liés à la pollution atmosphérique en milieu urbain. Institut de Veille Sanitaire. Saint-Maurice, 148 pages. Sommer, H, Künzli, N, Seethaler, R, et al. (2000). Economic Evaluation of Health Impacts Due to Road Traffic-related Air Pollution. Expert Workshop on Assessing the Ancillary Benefits and Costs of Greenhouse Gas Mitigation Strategies, March 2000, Washington, D.C. Teutsch, S M, and Churchill, R E (eds.) Principles and Practice of Public Health Surveillance, Oxford University Press, New York. 6

7 Korrespondens Sylvia Medina Dept. of Environmental Health, National Institute of Public Health, InVS, 12 rue du Val d'osne, Saint Maurice Cedex, France. fax: Antoni Plasència Institut Municipal de Salut Pública de Barcelona, Pl. Lesseps, num 1, 08023, Barcelona, Spain. fax: Svensk styrgrupp för APHEIS För APHEIS i Sverige finns en styrgrupp som för närvarande (hösten 2001) består av Carl-Elis Boström, Tula Ekengren och Britta Hedlund från Naturvårdsverket, Eva Falck, Statens Folkhälsoinstitut, Christer Johansson, Slb Stockholms miljöförvaltning, Pirjo Körsén, Socialstyrelsen, Jesper Lindgren, Göteborgs miljöförvaltning, Karin Sjöberg, Svenska miljöinstitutet IVL, en representant för Svenska Naturskyddsföreningen respektive Astma- och allergiförbundet samt projektledaren Bertil Forsberg, Umeå universitet. Kontakt med APHEIS i Sverige: Bertil Forsberg/Lars Modig/Bo Segerstedt Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Umeå Tfn Epost: bertil.forsberg@envmed.umu.se 7

8 Svensk styrgrupp för APHEIS För APHEIS i Sverige finns en styrgrupp som för närvarande (hösten 2001) består av Carl-Elis Boström, Tula Ekengren och Britta Hedlund från Naturvårdsverket, Eva Falck, Statens Folkhälsoinstitut, Christer Johansson, Slb Stockholms miljöförvaltning, Pirjo Körsén, Socialstyrelsen, Jesper Lindgren, Göteborgs miljöförvaltning, Karin Sjöberg, Svenska miljöinstitutet IVL, en representant för Svenska Naturskyddsföreningen respektive Astma- och allergiförbundet samt projektledaren Bertil Forsberg, Umeå universitet. Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Umeå Tfn Fax : Département Santé Environnement 12, rue du Val d Osne Saint-Maurice cedex Tél. : 33 (0) Fax : 33 (0)

APHEIS. Hälsokonsekvenser av partikulära luftföroreningar. - svenska resultat från APHEIS 3. Air Pollution and Health : A European Information System

APHEIS. Hälsokonsekvenser av partikulära luftföroreningar. - svenska resultat från APHEIS 3. Air Pollution and Health : A European Information System 4 APHEIS Air Pollution and Health : A European Information System Hälsokonsekvenser av partikulära luftföroreningar i 26 europeiska städer - svenska resultat från APHEIS 3 Kort om APHEIS och projektets

Läs mer

NYA NARKOTIKAFÖRETEELSER

NYA NARKOTIKAFÖRETEELSER NYA NARKOTIKAFÖRETEELSER En europeisk handbok för tidig information om nya Narkotikaföreteelser I denna sammanfattning redovisas de viktigaste resultaten av ett europeiskt samarbete kring hur man snabbare,

Läs mer

Hållbar efterbehandling NICOLE s vision

Hållbar efterbehandling NICOLE s vision Hållbar efterbehandling NICOLE s vision Bertil Grundfelt Nätverket Renare Marks vårmöte Göteborg 28-29 Mars 2012 www.nicole.org 1 Innehåll Historisk återblick Nicole s definition av Hållbar Efterbehandling

Läs mer

Karin Hjorth Rybbe Europaprogrammen. Västsverige en stark kunskapsbaserad ekonomi 29 maj 2006

Karin Hjorth Rybbe Europaprogrammen. Västsverige en stark kunskapsbaserad ekonomi 29 maj 2006 Karin Hjorth Rybbe Europaprogrammen Västsverige en stark kunskapsbaserad ekonomi 29 maj 2006 Enheten för europaprogrammen Johan Lindberg 08-454 64 53 johan.lindberg@vinnova.se Europaprogrammen / VINNOVA

Läs mer

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Utblick luft, miljö och hälsa Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Disposition Riskfaktorer för folkhälsa globalt Luftföroreningar, ett hälsoproblem på global och Europeisknivå Vilka hälsoeffekter

Läs mer

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle? Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle? Filip Fors, Sociologiska institutionen, Umeå Universitet Tre perspektiv på välfärdsmätning

Läs mer

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den Varför forska i psykisk hälsa? Psykisk ohälsa kan förorsaka en belastning för de som drabbas, deras närstående och för samhället överlag. Varje år upplever åtminstone en av tre européer psykisk ohälsa.

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter PIAAC Programme for the International Assessment of Adult Competencies En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter Ann-Charlotte Larsson Anna Eriksson Enheten för statistik om Utbildning

Läs mer

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält Maria Feychting 2014-12-11 Maria Feychting 1 WHO:s internationella EMF projekt Etablerades 1996 Syfte Att granska den vetenskapliga litteraturen om hälsoeffekter

Läs mer

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras:

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras: 1. Vad är EULID? Transplantation med organ från levande givare innebär fördelar jämfört med organ från avlidna. Europa behöver ett standardiserat regelverk angående levande donatorer. Donation från levande

Läs mer

Akuta hälsoeffekter av luftföroreningar som indikator

Akuta hälsoeffekter av luftföroreningar som indikator Akuta hälsoeffekter av luftföroreningar som indikator tidsserieanalys av akutmottagningsbesök för astma eller andningsorganen i relation till luftföroreningshalter Bertil Forsberg Kadri Meister Redovisning

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen

Verksamhetsplan 2016 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Verksamhetsplan 2016 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING I luftvårdsprogrammet samarbetar Göteborgsregionens kommuner, Trafikverket Region Väst, Länsstyrelsen och företag för

Läs mer

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG)

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) VERSION FINALE GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) 1. Inledning Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

Aktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet

Aktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet Aktuellt från SUHF 2017-04-24 Karin Röding Statssekreterare Disposition Högskolans utveckling Sveriges position i världen avseende forskning och utbildning Hela livet hela landet hela världen Nya mål för

Läs mer

NO X NO 2. Fortsättning från pdf nr 2

NO X NO 2. Fortsättning från pdf nr 2 Fortsättning från pdf nr 2 NO X 0 1 2 Kilometer < 5% 5-10 % 10-15 % 15-20 % 20-25 % Figur 13. Geografisk fördelning av de procentuella minskningarna av årsmedelvärdet av NO x exponeringarna vid scenariot

Läs mer

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA Annika Nilsson Footer 1 Om forskningsprojektet PASTA Startade i november 2013 och ska pågå i 4 år Det största forskningsprojektet i Sverige

Läs mer

In-Diversity 1:a elektroniska nyhetsbrevet

In-Diversity 1:a elektroniska nyhetsbrevet 1:a elektroniska nyhetsbrevet MAJ 2011 Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen. För uppgifterna i denna publikation ansvarar endast upphovsmannen. Europeiska kommissionen tar

Läs mer

E cigaretter: Vilka börjar röka dem och hur påverkas luftvägarna?

E cigaretter: Vilka börjar röka dem och hur påverkas luftvägarna? E cigaretter: Vilka börjar röka dem och hur påverkas luftvägarna? Linnéa Hedman Docent i epidemiologi och folkhälsovetenskap OLIN studierna, Region Norrbotten. Inst för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Luftföroreningshalter och akutbesök för astma och andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö 2001-2008

Luftföroreningshalter och akutbesök för astma och andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö 2001-2008 Luftföroreningshalter och akutbesök för astma och andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö 2001-2008 Projektrapport till Naturvårdsverket, hälsorelaterad miljöövervakning avtal 2150901 Kadri

Läs mer

EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI?

EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI? EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI? Stockholm 23 september Matthew Ross-Jones, Enheten för luft & klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-26 1 Övergripande EU mål för

Läs mer

Exponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier

Exponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier Exponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Vad säger tidsseriestudierna

Läs mer

Regional variation av miljögifter hos människa

Regional variation av miljögifter hos människa Regional variation av miljögifter hos människa Ingvar Bergdahl & Maria Wennberg Yrkes- och miljömedicin Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Vad vet vi om hur kemiska miljöföroreningar

Läs mer

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Hälsokonsekvenser av avgaser/pm förekommande i HIA Mortalitet (långtidseffekter) Sjukhusinläggningar etc (akut

Läs mer

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd Ändring i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd (TLVAR 2003:2) om ekonomiska utvärderingar; TLVAR 2017:1 beslutade den 26 januari 2017.

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999. (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG)

HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999. (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG) GEST.6.SV-V/F-01/10/98 HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999 (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG) 1. INLEDNING Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Fordonsavgaser / Exponering Hur studerar man hälsoeffekter Lite resultat Exempel på epidemiologisk studie

Läs mer

Hälsa för tillväxt

Hälsa för tillväxt www.regionvasterbotten.se Hälsa för tillväxt 2014-2020 North Sweden European Office EU-forum 14 maj 2014 Nils Sandberg Projekthandläggare, Region Västerbotten nils.sandberg@regionvasterbotten.se Region

Läs mer

Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen

Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Verksamhetsplan 2014 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING I luftvårdsprogrammet samarbetar Göteborgsregionens kommuner, Trafikverket Region Väst och företag för att gemensamt

Läs mer

Bra luft gör Dig smartare viktigt vid energismart renovering. Svensk Ventilation Britta Permats

Bra luft gör Dig smartare viktigt vid energismart renovering. Svensk Ventilation Britta Permats Bra luft gör Dig smartare viktigt vid energismart renovering Svensk Ventilation Britta Permats Samband mellan dålig luft och produktivitet och inlärning Vilka samband känner vi till? Vad kostar produktivitetsförlusten?

Läs mer

Mötesplats Open Access 12-13 april 2007

Mötesplats Open Access 12-13 april 2007 Mötesplats Open Access 12-13 april 2007 Bio-medicinska tidskrifter - för och nackdelar med Open Access Agneta Andersson Acta Dermato-Venereologica och Journal of Rehabilitation Medicine Tre tidskrifter

Läs mer

SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader

SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader Sarka Langer Projektets mål och utförande Projektets mål var att ta fram en strategi och metodik för kartläggning, bedömning

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 www.svnuppsalaorebro.se Utkast 2015-11-18 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 Sjukvårdsregionens utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer 1 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Utvecklingsgruppen

Läs mer

Luftföroreningshalter och akutbesök för astma samt några andra luftvägssjukdomar i Stockholm 1998-2002.

Luftföroreningshalter och akutbesök för astma samt några andra luftvägssjukdomar i Stockholm 1998-2002. Luftföroreningshalter och akutbesök för astma samt några andra luftvägssjukdomar i Stockholm 1998-2002. Projektrapport till Naturvårdsverket Bertil Forsberg, Bo Segerstedt 2004 Institutionen för folkhälsa

Läs mer

Verksamhetsplan 2017 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen

Verksamhetsplan 2017 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Verksamhetsplan 2017 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING I Luftvårdsprogrammet samarbetar Göteborgsregionens kommuner, Trafikverket Region Väst, Länsstyrelsen i Västra Götalands

Läs mer

APHEIS. Hälsokonsekvenser av partikulära luftföroreningar. - svenska resultat. Air Pollution and Health : A European Information System

APHEIS. Hälsokonsekvenser av partikulära luftföroreningar. - svenska resultat. Air Pollution and Health : A European Information System 2003 APHEIS Air Pollution and Health : A European Information System Hälsokonsekvenser av partikulära luftföroreningar i 26 europeiska städer - svenska resultat Vad är APHEIS? APHEIS är ett epidemiologiskt

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovet 4FH17 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4FH17 1.2.

Läs mer

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt

Läs mer

EURAMET/iMERA. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Inbjudan till Nationellt Informationsmöte om Kvalitetssäkrad Mätteknik.

EURAMET/iMERA. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Inbjudan till Nationellt Informationsmöte om Kvalitetssäkrad Mätteknik. EURAMET/iMERA Inbjudan till Nationellt Informationsmöte om Kvalitetssäkrad Mätteknik 5 februari 2008 Gothia Towers, Göteborg (Sweden) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Inledning Sverige Eurachem

Läs mer

HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET

HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET Erik Stigell, PhD, trafikkonsult Trivector Nationella cykelkonferensen Östersund 2018-05-23 FRÅGA: VARFÖR SKA VI MÄTA CYKELTRAFIKENS HÄLSOEFFEKTER?

Läs mer

Cyklingens hälsoeffekter i Stockholm

Cyklingens hälsoeffekter i Stockholm 1 PM :91 Ulf Eriksson Lena Smidfelt Rosqvist -12-01 Cyklingens hälsoeffekter i Stockholm en utredning med HEAT Sammanfattning Syftet med denna utredning är att studera cyklandets utveckling till och från

Läs mer

PRAKTIKNÄRA FORSKNING OCH VETENSKAPLIGA KUNSKAPSLUCKOR

PRAKTIKNÄRA FORSKNING OCH VETENSKAPLIGA KUNSKAPSLUCKOR PRAKTIKNÄRA FORSKNING OCH VETENSKAPLIGA KUNSKAPSLUCKOR Varför är kunskapsluckorna viktiga? Synliggöra att vi inte vet. Peka på svaga områden/patientpopulationer Vad anser brukare och kliniker anser vara

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

Evaluation of "Tilførselsprogrammet" Programme for monitoring and modelling of contaminant loads and levels in Norwegian marine areas

Evaluation of Tilførselsprogrammet Programme for monitoring and modelling of contaminant loads and levels in Norwegian marine areas Evaluation of "Tilførselsprogrammet" Programme for monitoring and modelling of contaminant loads and levels in Norwegian marine areas Evalueringsgruppen Laurent Bertino Research Director, NERSC, Bergen

Läs mer

VINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober

VINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober VINNOVAs planering inför Horizon 2020 Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober Bakgrund Bild 2 FP7:s betydelse för svensk FoI Million SEK Swedish Research Council FP7 VINNOVA Swedish Energy Agency FORMAS

Läs mer

Luftföroreningshalter och akutbesök för astma och andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö 2001-2005

Luftföroreningshalter och akutbesök för astma och andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö 2001-2005 Luftföroreningshalter och akutbesök för astma och andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö 2001-2005 Projektrapport till Naturvårdsverket Bertil Forsberg, Kadri Meister, Bo Segerstedt Yrkes-

Läs mer

Trafikverkets. Nytt trafikverk, ny. Susanne Ingo

Trafikverkets. Nytt trafikverk, ny. Susanne Ingo Trafikverkets omvärldsanalys Nytt trafikverk, ny omvärld äld Susanne Ingo Stockholm 11 april 2012 2 2012-04-13 Stora demografiska utmaningar i världen. The Demographic transition Deat h rat e Birt h rat

Läs mer

National Prevention Strategy

National Prevention Strategy National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public

Läs mer

Ökat antal dödsfall vid värmeböljor. Excess mortality in France 2003

Ökat antal dödsfall vid värmeböljor. Excess mortality in France 2003 Ökat antal dödsfall vid värmeböljor Excess mortality in France 2003 Effekt av prevention Värmebölja i Frankrike 2012 Drygt 1000 extra dödsfall kunde förväntas Nationell plan med preventiva åtgärder hade

Läs mer

Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet

Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor under miljöbalken - Normering och annan vägledande information - Uppföljning och utvärdering av operativ

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Göran Pershagen 23 oktober 2013 1 PM 2,5 absorbans och PM 10 koncentrationer i olika europeiska städer Eeftens et al. 2012 NOx 1960 1970 1980

Läs mer

Särläkemedel. Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar

Särläkemedel. Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar Särläkemedel Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar 1 Förord LIF är branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag verksamma i Sverige. LIF har drygt 75 medlemsföretag vilka står som tillverkare

Läs mer

Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting

Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting Landstingets miljöarbete med läkemedel under perioden 2000-2010: 2001 Förorening av

Läs mer

Är stress vår tids största folkhälsoproblem?

Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Hugo Westerlund, professor i epidemiologi Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet (Enheten för epidemiologi) Psykologiska institutionen, Stockholms

Läs mer

LEVERANTÖR AV DET GODA MÖTET INNEHÅLL

LEVERANTÖR AV DET GODA MÖTET INNEHÅLL LEVERANTÖR AV DET GODA MÖTET INNEHÅLL OM TELETECH SNABB LEVERANS I SKANDINAVIEN TOLKUTRUSTNING FÖR MÖTEN OCH KONFERENSER AV-UTRUSTNING FÖR MÖTEN OCH EVENEMANG RÖSTNING UTRUSTNING VIDEOKONFERENS VILL DU

Läs mer

Konsumentprisets fördelning

Konsumentprisets fördelning 1% Konsumentprisets fördelning 2 kwh/år, avtal om rörligt pris, löpande priser (april) 8% 6% 4% 2% % Skatt, moms och elcertifikat Nätav gift Elenergipris 197 1977 1984 1991 1998 25 öre/kwh 12 Elpriset

Läs mer

Norr- och Västerbotten turné, april-maj 2014. Hälsa för Tillväxt. Lars Wikman, Senior adviser in European Affairs

Norr- och Västerbotten turné, april-maj 2014. Hälsa för Tillväxt. Lars Wikman, Senior adviser in European Affairs Norr- och Västerbotten turné, april-maj 2014 Hälsa för Tillväxt Lars Wikman, Senior adviser in European Affairs EU:s hälsoprogram har funnits sedan 1993 i olika versioner. Nuvarande program är det tredje

Läs mer

Cykelboom i Peking ska rädda miljön

Cykelboom i Peking ska rädda miljön Bilpendlare som blir cykelpendlare bidrar till renare luft och bättre hälsa för alla Cykelboom i Peking ska rädda miljön Fler personer dör av trafikens föroreningsutsläpp än i trafikolyckor Global burden

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 1 Baltic Biogas Bus Project Gasskonferansen, Bergen, 5 Maj 2011 Anneli Waldén AB Storstockholms Lokaltrafik www.sl.se 2 Agenda Bakgrund Baltic Biogas Bus Projekt Strategi vid införandet av biogasbussar

Läs mer

Hur kan man arbeta med klimatförändringens hälsoeffekter inom Kommun och Landsting? Ida Knutsson Avdelningen för analys och uppföljning

Hur kan man arbeta med klimatförändringens hälsoeffekter inom Kommun och Landsting? Ida Knutsson Avdelningen för analys och uppföljning Hur kan man arbeta med klimatförändringens hälsoeffekter inom Kommun och Landsting? Ida Knutsson Avdelningen för analys och uppföljning Disposition Folkhälsopolitiken och FHI Behovet av klimatanpassning

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln SMÅFÖRETAGEN ÄR Större ÄN DU TROR I utrikeshandeln Småföretagen allt viktigare för utrikeshandeln Sverige är en liten utrikeshandelsberoende ekonomi. Det samlade importvärdet uppgick till 1036 mdr kronor

Läs mer

Att mäta sociala effekter: En handbok för sociala investerare

Att mäta sociala effekter: En handbok för sociala investerare Att mäta sociala effekter: En handbok för sociala investerare Stockholm, 10 December 2013 Lisa Hehenberger, Research Director European Venture Philanthropy Association 1 Bakgrund till Handboken 2 Handboken-

Läs mer

Jord & mark - Vad pågår inom EU?

Jord & mark - Vad pågår inom EU? "On World Soil Day, I call for greater attention to the pressing issues affecting soils, including climate change, antimicrobial resistance, soil-borne diseases, contamination, nutrition and human health."

Läs mer

Frisk i natur et felles nordisk prosjekt

Frisk i natur et felles nordisk prosjekt Frisk i natur et felles nordisk prosjekt Lisa Bergström Projektledare för Frisk i naturen Friluftslivets fellesorganisasjon www.friskinaturen.org lisa@frifo.no + 46 (0) 70 268 80 10 Huvudproblematik Varför

Läs mer

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer

Vuxen- vaccinations- program. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län

Vuxen- vaccinations- program. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län Vuxen- vaccinations- program Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län Barnvaccinationsprogrammet: Noggrann kontroll och uppföljning. 97-98 % täckning Efter 18 årsdagen: Lycka till! (Hoppas

Läs mer

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till

Läs mer

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren Tylösandsveckan 17 maj 20110 Ett förändrat samhälle - krav på nya lösningar Vad händer med demografi, hälsa

Läs mer

Innemiljö på fartyg. Sarka Langer. IVL Svenska Miljöinstitutet AB Klimat och hållbara samhällssystem. SAN-konferens Sarka Langer 2012-10-25

Innemiljö på fartyg. Sarka Langer. IVL Svenska Miljöinstitutet AB Klimat och hållbara samhällssystem. SAN-konferens Sarka Langer 2012-10-25 Innemiljö på fartyg Sarka Langer IVL Svenska Miljöinstitutet AB Klimat och hållbara samhällssystem Inspiration och bakgrund Inspiration: resa till Antarktis Oden Southern Ocean 21/211 som gästforskare

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Sveriges Kommuner och Landsting 4 april 2006 Centrum för folkhälsa Sid 1 Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Tom Bellander tom.bellander@sll.se Centrum

Läs mer

Svensk sjukvård genom europeiska glasögon några reformtips. Johan Hjertqvist VD, Health Consumer Powerhouse Global Utmaning den 27 oktober 2015

Svensk sjukvård genom europeiska glasögon några reformtips. Johan Hjertqvist VD, Health Consumer Powerhouse Global Utmaning den 27 oktober 2015 Svensk sjukvård genom europeiska glasögon några reformtips Johan Hjertqvist VD, Health Consumer Powerhouse Global Utmaning den 27 oktober 2015 About Health Consumer Powerhouse Comparing healthcare systems

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 140-7

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 140-7 SVENSK STANDARD SS-EN ISO 140-7 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Byggstandardiseringen, BST 1999-01-15 1 1 (1+20) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT PÅ

Läs mer

Arbetet mot antibiotikaresistens -från planer till verkstad. Johan Struwe Folkhälsomyndigheten

Arbetet mot antibiotikaresistens -från planer till verkstad. Johan Struwe Folkhälsomyndigheten Arbetet mot antibiotikaresistens -från planer till verkstad Johan Struwe Folkhälsomyndigheten Sid Transplantationer Transplantationer Stor kirurgi Lunginflammation Förlossningsvård Cancer behandling Tyfoid

Läs mer

Luftföroreningshalter och sjukhusinläggningar för luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg 1997-1999.

Luftföroreningshalter och sjukhusinläggningar för luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg 1997-1999. Luftföroreningshalter och sjukhusinläggningar för luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg 1997-1999. Projektrapport till Naturvårdsverket Bertil Forsberg, Bo Segerstedt 2003 Institutionen

Läs mer

Arbetsgång

Arbetsgång Mätning eller beräkning? Behov och användningsområden av regionala emissionsdatabaser Christer Johansson SLB analys Miljöförvaltningen, Stockholm Räcker inte att mäta Kontroll av gränsvärden Trendanalys

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11734

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11734 SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11734 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 1999-01-22 1 1 (1+16) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Water

Läs mer

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa Vad händer nu? Nästa steg för 50+ i Europa är att lägga till människors livshistoria till den existerande SHARE-databasen. Genom att koppla samman

Läs mer

SIFO Radioundersökningar. Rapport II 2007

SIFO Radioundersökningar. Rapport II 2007 SIFO Radioundersökningar Rapport II 2007 RADIOLYSSNANDET I HELA RIKET SAMT STOCKHOLM, GÖTEBORG OCH MALMÖ Undersökningsperioder: Hela Riket 8/1-18/3 2007 Lokala områden 2/10-10/12 2006, 8/1-18/3 2007 SIFO

Läs mer

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för arbetsplatsen

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för arbetsplatsen Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för arbetsplatsen Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades

Läs mer

Informerar. Förklarar. Möjliggör. Europeiska miljöbyråns strategi

Informerar. Förklarar. Möjliggör. Europeiska miljöbyråns strategi Informerar. Förklarar. Möjliggör. Europeiska miljöbyråns strategi 2009 2013 Europeiska miljöbyråns strategi 2009 2013 Europeiska miljöbyråns strategi för perioden 2009 2013 ger en översikt över våra planer

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i 4FH11 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2010-11-09 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2015-06-11 Sid 2 (7)

Läs mer

Den svenska tankesmedjan Tobaksfakta vad säger en internationell utvärderingspanel om verksamheten?

Den svenska tankesmedjan Tobaksfakta vad säger en internationell utvärderingspanel om verksamheten? Den svenska tankesmedjan Tobaksfakta vad säger en internationell utvärderingspanel om verksamheten? LUFT Umeå 2014 10 03 Charli Eriksson, Professor i folkhälsovetenskap Panelen Charli Eriksson Professor

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR

HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR Utbildningsdag 25 oktober 2016 Varberg Titus Kyrklund Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 1 Upplägg av presentationen Vilka är källorna

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO SVENSK STANDARD SS-EN ISO 3175-1 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 1998-09-18 1 1 (1+10) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Rekommendation TILLÄMPNING AV RELEVANTA DIREKTIV PÅ LUFTBEHANDLINGSAGGREGAT

Rekommendation TILLÄMPNING AV RELEVANTA DIREKTIV PÅ LUFTBEHANDLINGSAGGREGAT December 1996 Rekommendation avseende TILLÄMPNING AV RELEVANTA DIREKTIV PÅ LUFTBEHANDLINGSAGGREGAT 1. Avsikten med denna Rekommendation är att den skall användas som riktlinje för tillverkare av luftbehandlingsaggregat.

Läs mer

Partikelutsläpp och hälsa

Partikelutsläpp och hälsa Partikelutsläpp och hälsa Höga partikelhalter kan påverka hälsan Under perioden 1 oktober 2012 till 15 april 2013, sänker Trafikverket hastigheten på E18 genom Danderyd och Täby. Skälet är att höga partikelhalter

Läs mer

Effektivitet och produktivitet i Europas cancervård

Effektivitet och produktivitet i Europas cancervård Effektivitet och produktivitet i Europas cancervård Vem betalar för innovationen? Rikard Althin, Rolf Färe, Katarina Gralén, Shawna Grosskopf, Bengt Jönsson, och Nils Wilking IHE:s nätverksmöte för hälsoekonomer

Läs mer

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Christer Johansson Miljöutredare, SLB analys, Miljöförvaltningen, Stockholm även Professor vid Institutionen för tillämpad

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa i patientens tjänst! - hur vet vi att patienten drar nytta av tjänsterna Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik

Läs mer

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring. Vanlig ide om förbättringsarbete Förbättringskunskap INTRODUKTION HEL 2 2015 ht Barbro Krevers Avdelningen för hälso och sjukvårdsanalys Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet Det blir

Läs mer

Kontorsindex. Fler anställda och ett ökat lokalbehov. Vårens mätning 2006 ILLUSTRATION: THOMAS PALMBÄCK

Kontorsindex. Fler anställda och ett ökat lokalbehov. Vårens mätning 2006 ILLUSTRATION: THOMAS PALMBÄCK 1 Kontorsindex ILLUSTRATION: THOMAS PALMBÄCK Vårens mätning 2006 Fler anställda och ett ökat lokalbehov Fakta om Kontorsindex 2 12:e undersökningen Svarsfrekvens 180 bolag, motsvarande ca 50% av panelen

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

DUBBDÄCK OCH PM10-HALTER

DUBBDÄCK OCH PM10-HALTER U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Bo Nyström Tfn: 08-786 51 93 PM 2013-02-08 Dnr 2013:86 DUBBDÄCK OCH PM10-HALTER Frågeställaren önskar en sammanställning av halterna av PM10 i följande europeiska städer

Läs mer

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012 ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012 Narkotika i Europa kort översikt Motvind? Medvind? Sidvind! ECAD kommande aktiviteter AB-möte Gbg / Financial Committee San Patrignano 5-7 sept Lissabon 10-12 okt

Läs mer

Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012

Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012 Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012 Lennart Hallgren Storstockholms Lokaltrafik, SL www.balticbiogasbus.eu

Läs mer