Miralles - tolkningar av en arkitekts arbete. Fotografier av David Bestué 4 november 7 december

Transkript

1 Pressmeddelande x Barcelona Patentlösningar Ny katalansk arkitektur 2 oktober 6 januari Gaudí Unseen Att fullborda La Sagrada Família 2 oktober 6 januari En utställning från Deutsches Architekturmuseum i samarbete med Spatial Information Architecture Laboratory (SIAL) och Temple Expiatori de la Sagrada Família. Cerdà. Projektet Eixample i Barcelona 2 oktober 2 november Miralles - tolkningar av en arkitekts arbete. Fotografier av David Bestué 4 november 7 december Vernissage torsdag den 2 oktober kl Spaniens ambassadör Enrique Viguera inviger utställningarna. Deltar gör även curatorerna Yorck Förster, Jaime Salazar och Albert Serratosa samt direktör Ferran Ferrando Meliá, Instituto Cervantes. Kvällen inleds med föreläsning av arkitekt Arturo Frediani kl i hörsalen. Pressvisning torsdag den 2 oktober kl Anmälan till press@arkitekturmuseet.se senast 1 oktober. Arrangemangen sker i samarbete med Instituto Cervantes och Institut Ramon Lull. Utställningarna Barcelona står i fokus på Arkitekturmuseet i höst. Den katalanska huvudstaden är med sina 3 miljoner invånare Spaniens näst största stad. Tillsammans med Paris är Barcelona dessutom den mest tätbefolkade miljonstaden i Europa. Barcelona har haft tre stora perioder av tillväxt, den första redan på talet, då de flesta av de gotiska byggnaderna i den gamla stadskärnan Citutat Vella byggdes. Den andra byggboomen var på 1860-talet då utvidgningen av staden skedde efter Eixampleplanen av Cerdá. Den tredje perioden inleddes med sommar OS 1992 då stora infrastrukturella satsningar genomfördes och en ny vattenfront mot Medelhavet skapades. Efter sommarspelen har satsningen på en förnyelse av stadsbilden fortsatt och arbetsfältet vuxit - staden kan liknas vid ett företag som varit framgångsrikt i att stärka sin plats som affärsstad. Barcelona framhåller sig själv som en urban modell och ett laboratorium för urbant tänkande, en modell som använder kultur och arkitektur som katalysatorer i stadens omvandling. Stjärnarkitekter har bidragit med nya emblematiska byggnader; Kulturinstitutioner som museer, teatrar och konserthus, 1

2 offentliga platser som parker och torg samt kommersiella byggnader som hotell och affärscentra. Den katalanska modellen har hyllats internationellt. Den har varit källa och gett näring åt modeller för stadsutveckling och skapat nya sätt att se på förhållandet mellan stad, den regionala kulturen och arkitektonisk identitet. Sättet att använda kultur i stadsförnyelse har kopierats i andra europeiska städer under de senaste 20 åren som vid världsutställningarna i Sevilla och Lissabon eller arrangemang som Europas kulturhuvudstad i Glasgow, Stockholm och Porto. Förändringarna i Barcelona har dock varit omtvistade. Många har framfört kritik mot förnyelsen som ansetts vara kommersiellt driven och sakna förankring hos medborgarna vars möjligheter till medinflytande har varit begränsad. Den urbana modellen för förnyelse kopplad till kulturella evenemang har inneburit storskaliga rivningar. Dessutom har tillägg i form av ny infrastruktur och kulturinstitutioner, fördrivit, likriktat eller privatiserat lokalsamhällen. Den decentraliserade och bolagiserade stadsplaneprocessen har ifrågasatts och den sociala marginaliseringen och kommersialiseringen av staden kritiserats. En pådrivande faktor för att processen har kunnat pågå obruten, har varit Spaniens långa starka högkonjunktur som först under det senaste året har mattats av. Motreaktioner har uppstått i sociala rörelser i form av konstprojekt där tyngdpunkten ligger i att visa alternativa strategier och handlinsplaner. I dessa ser man på kultur som en resurs för att uppnå social rättvisa. Den senaste generalplanen för området Poble Nou, går ut på att omvandla det gamla industriområdet och ersätta det med en ny stad för kunskap och ny teknologi. Planen har mött starka protester både från stadsdelsföreningar och andra lokala grupper. Runt den gamla fabriken Can Ricart har medborgare skapat nätverk och aktiviteter under 2004 för att rädda byggnader från rivning och för att bevara ett område för kultur och urban kreativitet. Strategin har gått ut på att hitta alternativa vägar att skapa oberoende platser för kultur, lyfta fram frågor om medborgarinflytande över stadsförnyelsen, stödja lokal autonomi och att opponera sig mot att lokala kulturer eller grupper fördrivs. Företeelsen ger upphov till frågor rörande kulturell representation. Frågorna är: vilka kulturella grupper representeras? Av vem? Och för vem? Vem gör dessa val? Fattar dessa beslut? Och hur genomförs de? Höstens utställningar och program rymmer en mångfald aspekter och förutsättningar som förhoppningsvis kan stimulera diskussion. I utställningarna presenteras: Patentlösningar. Ny katalansk arkitektur I vårt kunskapssamhälle värderas nytänkande och uppfinningar allt högre, de ses som en fundamental tillgång för alla näringar i den globala ekonomin. Ofta kan dock dagens arkitektur fastna i ett läge där disciplinen bara betraktas som en service för andra näringar. Nya grepp och 2

3 uppfinningsrikedom ses som riskfaktorer vilka försvårar genomförandet av ett projekt. Denna utställning fokuserar på undantagen, tillfällen när sådana projekt kunnat genomföras och vittnar om Kataloniens potential som ett centrum för arkitektoniska idéer. Regionen har även tidigare varit grogrund för formmässiga experiment, men i dessa arbeten möjliggörs en kombination av visioner, yrkeskunskap och teknisk expertis, nyskapande förändringar eller förbättringar av människans livsmiljö. Ur detta perspektiv skiljs arkitektur från sin konstnärliga del och presenteras istället som ett användbart och produktivt kunskapssystem, ett nätverk av tänkare och doers gemensamma ansträngningar. Utställningen har fyra tematiska delar efter skala och karaktär på uppfinningen; Struktur, skinn, livsmiljö och landskap. De ger en vägledning till de programmatiska, rumsliga eller tekniska lösningar som skapats av arkitekter i Katalonien de senaste fem åren. De trettio projekten spänner från system för solavskärmning till stadsrum. Trots att de tillkommit i ett speciellt sammanhang ligger värdet hos dem i att de kan överföras till en ny situation. Gaudí Unseen - Att fullborda La Sagrada Familia Antoni Gaudí övertog arbetet med katedralen La Sagrada Familia i Barcelona 1882 och kom att arbeta med den fram till sin död Den ännu inte fullbordade katedralen är hans största, och mest kända byggnadsverk och står idag som en symbol för Barcelona. Gaudí har kallats för den fantastiska arkitekturens främsta företrädare och hans formspråk är onekligen säreget - element och ornament hämtar inspiration från naturens egna former. Årligen besöker cirka 2 miljoner människor det ofullbordade allkonstverket. Detta hundraåriga arkitektoniska drama, byggprojektet som pågått i mer än hundra år, fortsätter idag med en intensitet lika stor som under 1920-talet räknar man med att kunna hålla de första gudstjänsterna i det centrala kyrkorummet. Gaudís byggnader ser inte ut att följa några reguljära mönster eller bestå av upprepade former, de karaktäriseras istället av färg, ljus och organiska skulpturala motiv. Under arbetet med La Sagrada Familia utvecklade Gaudí en linmodell, där han i ett horisontellt snöre hängde upp tyngder som svarade mot de krafter som belastar en konstruktion. Systemen av stöd och valv i hans byggnader åskådliggörs i dessa upp och nervända modeller. De underlag i form av gipsmodeller och ritningar som fanns för katedralen förstördes under spanska inbördeskriget och många arkitekter har sedan dess försökt förstå hans gäckande strukturer. Arbetet med att bygga färdigt katedralen fick lita till muntligt överförd kunskap och det gjordes stora rekonstruktionsinsatser av modeller. Arbetslagen av arkitekter som arbetat med fullbordandet av La Sagrada Familia har mött en mängd svåra designproblem. Den nyzeeländske arkitekten Mark Burry är initiativtagare till utställningen och har varit involverad i arbetet sedan Han lyckades övertala huvudarkitekten Jordi Bonet att på 1980-talet pröva att arbeta med datorstöd för att förstå och komplettera konstruktionen. Samarbetet var lyckat och fortsatte. Burry fann snart att vanliga ritprogram för arkitekter var otillräckliga, lösningen på problemen blev istället att använda mjukvaruprogram för aerodynamik i arbetet. Redskapen har också bidragit till en bättre förståelse av Gaudís designprocess. 3

4 I utställningen berättas också om andra aspekter som är av betydelse i Gaudís arbeten som hans användning av geometri, hur han influerades av Mayaindianiernas kultur liksom av naturens egna former. Cerdà. Projektet Eixample i Barcelona Ildefons Cerdá ( ) har kallts för den moderna stadsplaneringens pionjär och främste teoretiker. Frihet för individen, en privat sfär för familjen, sol, luft och naturligt ljus i bostäder, samma standard och serviceutbud i alla delar av staden samt genomtänkta flöden var viktiga delar i planeringen av den integrerade staden. Cerdá förutsåg att den nya civilisationen skulle karaktäriseras av rörlighet och kommunikation. Dessa tankar var utgångspunkter i Cerdás projekt för utvidgningen av Barcelona 1859 och i hans allmänna teori om urbanisering från Barcelona-planen och teorin är Cerdás två viktigaste arbeten, byggnadsingenjören som ägnade hela sitt liv åt stadsplanering i teori och praktik. Utställningen bygger på ny kunskap som framkommit sedan flera teoretiska nyckelarbeten av Cerdá återupptäckts på 1990-talet. Den vill visa att hans arbeten inte bara är av historiskt intresse utan fortfarande äger relevans och aktualitet när det gäller allvarliga och tilltagande problem i växande stads-regioner. Projektet Eixample gav Barcelona förstklassiga egenskaper som stad, vilka fortfarande är giltiga. MIRALLES - tolkningar av en arkitekts arbete. Fotografier av David Bestué David Bestués utställning handlar om den katalanske arkitekten Enric Miralles och hans arbeten. Arkitektens kontor var mycket framgångsrikt under sent 80- och 90-tal och hans svårbeskrivna och nydanande arkitektur uppmärksammades även internationellt. Framförallt det mediala intresset; alla artiklar, alla specialbilagor i tidskrifter, där fotografierna visade Miralles byggnader just färdigställda, var något som fångade David Bestué och är en utgångspunkt för projektet. Byggnadsarbetena var över, men byggnaderna var tomma, människor hade ännu inte flyttat in och börjat använda dem. Bestué beskriver det som att han försökt göra ett multiporträtt av Enric Miralles, ett porträtt som både visar hans arkitektoniska produktion men också vad som ryms i denna. För att åstadkomma detta har Bestué använt olika kanaler; informationsflöden, medarbetare, byggnaderna och de människor som brukar byggnaderna, man kan faktiskt påstå att de har en nära relation till arkitekten. Bestué säger att eftersom han inte själv studerat arkitektur är hans kunskap obetydlig. Det var omöjligt för honom att göra ett akademiskt, teoretisk arbete om Miralles, han saknade förutsättningarna. Detta förklarar också namnet på utställningen, Bestué presenterar en syn eller studie av en arkitekts arbete, men det är en tolkning som av nödvändighet är ofullständigt och subjektiv. Här saknas information, däremot inkluderas personliga synsätt och aspekter som oftast inte framträder i konventionella studier. 4

5 Program 14 oktober Den lögnaktiga staden Föreläsning av Manuel Delgado, professor i antropologi vid Universidad de Barcelona. Han kommer samtala om stadens förändringar, om stora händelsers inverkan på turism och lokalbefolkning, som exempelvis OS 1992 och Forum de las Culturas Språk: Spanska med svensk översättning November (datum meddelas senare) Gaudí Unseen Arkitekt Mark Burry, SIAL, föreläser. 25 november Konst, politiska åtgärder och stad Detta är utgångspunkterna för Konstnärskollektivet Platoniq, Barcelona när de undersöker olika möjligheter att få invånarna att sinsemellan kommunicera och organisera sig för att ta del av det offentliga rummet. Allmänna visningar Söndagar kl 14 (svenska) Foto Pressfoto: Användarnamn: media Lösenord: media För ytterligare information vänligen kontakta: Karin Åberg Wærn, tel: karin.abergwaern@arkitekturmuseet.se 5