Svenska ungdomars drogturism i Barcelona.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenska ungdomars drogturism i Barcelona."

Transkript

1 Svenska ungdomars drogturism i Barcelona. EN KVALITATIV STUDIE OM DROGTURISMEN I BARCELONA MARIO RIDERELLI Examensarbete i kriminologi Malmö högskola hp Hälsa och samhälle Kriminologiprogrammet Malmö HT 2013

2 Svenska ungdomars drogturism i Barcelona. EN KVALITATIV STUDIE OM DROGTURISMEN I BARCELONA MARIO RIDERELLI Riderelli, M. Svenska ungdomars droganvändning på semester i Barcelona. En kvalitativ studie om drogturismen i Barcelona. Examensarbete i kriminologi 15 högskolepoäng. Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö högskola, Syftet med denna studie är att undersöka drogturismen från ett fenomenologiskt perspektiv, alltså försöka förstå fenomenet som den upplevs av aktörerna. Baserad på en fältstudie där jag genomför intervjuer så är målet att kunna förklara hur och varför drogturism uppstår. Intervjuer har genomförts med individer som har rest till Barcelona under olika tidsperioder och tagit del av drogscenen. Tidigare studier har visat att semesterresor är vanligt förekommande för att initiera ett drogbruk. En hypotes avseende orsaken till droganvändandet är att resan till semesterorten skulle vara en medveten handling som genomförs med syfte att använda droger, s k drogturism. Studiens resultat visar att droganvändningen sker främst p.g.a. tillgängligheten av drogerna, acceptansen för mildare droger samt att riskerna upplevs som mindre. Några deltagare i studien hade även ideologiska samt moraliska ståndpunkter enligt droger och droglagar som är värt att belysa vidare. I en kontext där drogkulturen är mer öppen är det svårt att inte acceptera vissa beteenden och fenomen. Ytterligare studier bör genomföras i temat för att kunna skapa mer generaliserbara resultat. Nyckelord: Barcelona, Droger, Drogturism, Fenomenologiskt perspektiv 2

3 Swedish youth s drug tourism in Barcelona. A QUALITATIVE STUDY ON DRUGTOURISM IN BARCELONA MARIO RIDERELLI Riderelli, M. Swedish youth s drug use while on vacation in Barcelona. A qualitative study on drugtourism in Barcelona. Degree project in criminology 15 högskolepoäng. Faculty of health and society, Malmö University, The purpose of this study was to investigate drog tourim from a phenomenological perspective, meaning trying to understand the phenomena is it was experienced by the participants. Based on a field study where I conduct interviews the aim is to be able to explain how and why drug tourism occurs. Interviews has been conducted with individuals that have traveled to Barcelona under different time periods and taken part of the drug scene. Previous studies have shown that vacation trips are common to initiate a drug use. A hypothesis regarding the reason behind the drug use is that the trip to the vacation destination would be a conscious act that is carried out with the purpose of using drugs, s.c. drug tourism. The study s results show that the drug use is mainly because of the accessibility, the acceptance of lighter drug and that the risks are perceived as less. Some participants in the study had even ideological and moral standpoints according to drugs and drug laws that are worth highlighting further. In a context where the drug culture is more open it s hard not to accept certain conducts and phenomena. Additional studies should be conducted in the theme in order to create more generalizable results. Key words: Barcelona, Drugs, Drug tourism, Phenomenological perspective 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Bakgrund och vanliga droger bland drogturister Problemformulering Syfte Frågeställningar Metod Val av forskningsmetod Insamling av data den kvalitativa semistrukturerade intervjun Urval Tillvägagångssätt Transkribering och analys Litteratursökning Förförståelse Validitet Reliabilitet Generaliserbarhet Etiska överväganden Begränsningar Källkritik Tidigare forskning och teoretiska perspektiv Drogturismens utveckling Drogbruksskapande faktorer och teorier Resultat och analys Intervjupersonernas föreställningar om deras drogbruk samt den möjliga predispositionen hos individen Kontexten och hur den påverkar individerna Hur deras drogbruk lär manifestera sig framtiden Resultat Diskussion Reliabilitetdiskussion Validitetsdiskussion Slutdiskussion Inför framtiden...30 Referenser...31 Bilaga...34

5 FÖRORD Denna uppsats hade inte kunnat genomföras om inte de som deltagit i undersökningen hade ägnat tid och engagemang åt den. Jag vill därför tacka alla intervjupersoner som öppenhjärtligt svarat på frågor som av många säkerligen skulle kunna uppfattas som väldigt privata. Det är min förhoppning att intervjuerna och upplevelsen har varit lika givande för er som de varit för mig. Jag vill tacka Claudia, Mario, Eva, Jennifer, Patricia, Juan, Rodrigo, Patricio, Marta och Paloma för deras stöd och kärlek. Jag vill tacka Rebecka Klasson och Christian Riderelli för de tog sin tid att ge konstruktiva kommentarer och förbättringsförslag i arbetet. Och sist men inte minst vill jag tacka min handledare, Claes Andersson som under arbetets gång bidragit med kritisk granskning, goda råd samt relevant litteratur. Tack så hemskt mycket för ditt oändliga tålamod med denna tjockskalliga student! Mario Riderelli Malmö Högskola,

6 1. Inledning I den här staden så det så öppet med droger. Man skulle tro att man bor i en subkultur, men det är tvärtom. Det är sverige som bor i en subkultur. Alltså, när folk från hela världen kommer hit...alla har haft händer i drogerna; australienare, engelsmän, osv. Det är Sverige som är naivt. Bondemicke tror att mdma är som heroin. Det funkar för att avskräcka men han tror ju på en lögn. Det är ju inte sant. (intervjuperson, 1). 1.1 Bakgrund och vanliga droger bland drogturister i Barcelona År 2011 var jag i Barcelona på semester och besökte några bekanta. Under semestern träffade jag på ungdomar vars främsta syfte med resan till staden var att använda narkotika. De kom från olika länder, men jag förvånades av antalet svenskar. Det var första gången jag kom i kontakt med fenomenet drogturism. Ju längre tid som gick och ju fler ungdomar jag träffade på som var drogturister, desto mer nyfiken blev jag. Idén om en möjlig undersökning uppstod. Jag kontaktade några av ungdomarna och frågade om de skulle vara intresserade av att medverka i en undersökning. Ungdomarna var positivt inställda till idén var på jag beslutade att i framtiden åka ner och genomföra denna undersökning. Det som främst väckte mitt intresse var varför en ung person väljer att resa iväg och utsätta sig för risker som drogturism kan innebära. Nedan följer några olika drogsorter som har identifierats som populära bland drogturister (Bellis, m.fl, 2003; Bellis, m.fl, 2000). Kokain Kokain förekommer vanligtvis som ett fint, vitt pulver som inhaleras eller snusas genom näsan där det absorberas av slemhinnorna. Man kan även injiceras under huden, i en ven eller appliceras direkt på slemhinnorna i munnen, ändtarmen eller slidan. Oftast så intar man det via näsan och då varar ruseffekten ca minuter (Franck & Nylander, 2011). Kokainruset beskrivs som ledande till ökad: vitalitet, eufori, välbehag, tankeskärpa, energi och uthållighet (Knudsen, 2013a). För de européer som vill testa kokain är Spanien ett känt resmål. Till Spanien kommer nästan allt kokain som smugglas till Europa från Sydamerika (Rengfors, 2010). Amfetamin Amfetamin förekommer i tablettform eller kapslar samt i pulverform som gulaktiga kristaller. Amfetamin kan absorberas genom snusning i näsan eller injicering i venerna. Man kan också ta det oralt, t.ex. löst i vätska eller inlindat i lite papper som sedan sväljs (s.k. bomba ). 6

7 Ruseffekten med Amfetamin brukar karaktäriseras av en kortvarig euforisk period följt av en långvarig dysforisk (känsla av olust eller ledsamhet) period. Under euforin ökar vakenheten och självkänslan, samt ökad psykisk energi och fysisk prestationsförmåga. Under dysforin som följer karaktäriserad av ökat sömnbehov, olustkänslor, håglöshet, apati nedstämdhet och psykomotorisk hämning (t.ex. nedsatt reaktionsförmåga, osv) (Knudsen, 2012b). Ecstasy Ecstasy är ett centralstimulerande medel som blivit en vanlig partydrog sedan 1990-talet. Preparatet är något svagare fysiologiska och euforiserande effekter än amfetamin och det förekommer vanligast som färgglada tabletter med olika utseende. Effekten av ecstasy karaktäriseras av eufori, social empati, öppenhet och ökad mental och fysisk energi. Effekten varar under 1-3 timmar efter intag. Drogerna ger en förstärkt känsla av förståelse, inlevelse och kommunikation. Mydriasis uppstår (pupillerna vidgas). Några exempel på några negativa effekter är hyperaktiviter, tankelyft, oro, rastlöshet, ångest och irritabilitet (Knudsen, 2013c). Cannabis Det uppskattas att cannabis används av 147 miljoner människor världen över, cannabis är också den vanligaste missbruksdrogen i Sverige. Cannabis är klassad som den mest lättillgängliga drogen i Europa. Cannabis förekommer vanligaste i rullcigaretter (s.k. joints) eller i pipa (s.k. holk), men kan även intas i dryck (t.ex. i te) eller ätas i kakor. Symtomer av cannabispåverkan är känsla av avslappningar, lugn, fridfullhet och lustfylld upprymdhet. Negativa aspekter kan vara torrhetskänsla i mun och svalg, ångestattacker, hjärtklappning, takykardi (hjärtklappning) och sluddrigt tal (Knudsen, 2012d). Alkohol Alkohol påverkar människor på olika sätt. Vid konsumtion känner sig individen glad och belåten, samt så dämpar alkoholen oro. Med små mängder alkohol så märks den uppmuntrande effekten som mest, ökar man dosen så tenderar individen snarare att bli nedstämd. Negativa effekter med ett prolongerat missbruk är ångest och oro, svettningar, hjärtklappning, darrningar, illamående och sömnproblem (Lundmark, 2011). 1.2 Problemformulering Termen drogturism hänvisar till fenomenet genom vilken individen medvetet söker en resedestination p.g.a. tillgängligheten av illegala preparat. Konsumtion och användning av drogerna tillkommer eventuellt också (Uriely & Belhassen, 2005). 7

8 Tidigare studier har visat att semesterresor är en vanligt förekommande plats för att initiera ett drogbruk (Bellis, m.fl, 2003). En hypotes avseende orsaken till droganvändandet är att resan till semesterorten skulle vara en medveten handling som genomförs med syfte att använda droger, s.k. drogturism. På senare tid har det förts en massmedial diskussion om drogturism. Det har poänterats hur vanligt det är att svenska ungdomar åker till olika semesterorter för att använda droger. Det har t.ex. rapporterats om hur vanligt det är att svenska ungdomar åker till Barcelona för att använda droger och/eller använder droger under vistelsen i Barcelona (Rengfors, 2010). Drogturismen är stor i Spanien. Där finns det ett mer öppet användande och större acceptans för t.ex. cannabis eller kokain. Studier har visat att turister blir mer drogliberala när de reser utomlands. Individer blir mer risktagande och riskmöjligheter anses minska (Tutenges, 2012). Intressant för undersökningen var att undersöka varför svenska ungdomar valt Barcelona och ett mer avvikande beteende med drogbruk och risktagande? Vad är det för skillnader mellan Sverige och det drogliberala Spanien som lockar så mycket? Hur påverkar det individerna? Den aktuella studien avser att undersöka om svenska ungdomar som använder droger i Barcelona (1) tidigare har använt droger? (2) om de har sökt sig till Barcelona med syfte att använda droger? och (3) om de de tror att de kommer att fortsätta använda droger när de återvänder till Sverige? Utöver detta så finns det väldigt lite studier om drogturism. Med bakgrund av detta är det viktigt att öka vår kunskap om detta fenomen (Uriely & Belhassen, 2005). Detta är viktigt då det inte bara handlar om att förklara detta komplexa beteende utan för att sedan kunna genomföra effektiva förebyggande program och behandlingar (Iglesias, 2000). 1.3 Syfte Syftet är att undersöka drogturismen från ett fenomenologiskt perspektiv, alltså försöka förstå fenomenet som den upplevs av aktörerna. Studien vill även belysa vad det är som driver svenska ungdomar att avvika från de svenska normerna och välja en mer riskfylld vardag (t.ex. med drogbruk). 8

9 1.4 Frågeställningar - Vad är orsaken till att svenska ungdomar använder droger under semestervistelsen i Barcelona? - Vad får de svenska ungdomarna att avvika från de svenska normerna och välja ett mer normbrytande beteende? 2. Metod I detta stycket redogörs för vilken forskningsmetod som använts, hur jag har kommit i kontakt med respondenterna samt hur informationen har samlats in. Vidare förklaras vilka begränsningar som gjorts samt hur transkriberingen har gått tillväga. Studiens reliabilitet, validitet och generaliserbarhet tas också upp. Stycket illustrerar också de etiska överväganden som gjorts under studiens gång. 2.1 Val av forskningsmetod Eftersom området som skall undersökas inte är så väl dokumenterat så läts angreppssättet vara öppet, med öppet så menas att intervjuaren försöker styra informationen som samlas så lite som möjligt, även kallat induktivt förhållningssätt (Jacobsen, 2007). Studiens syfte är att undersöka drogturismen från ett fenomenologiskt perspektiv, med ett fenomenologiskt angreppssätt så sätts betoning på individens livsvärld och hans/hennes exakta beskrivningar av deras erfarenheter (Kvale, 1997). Den kvalitativa forskningsmetoden har som syfte att förstå och beskriva hur de individer som deltar i studien rent subjektivt upplever centrala delar av sin värld. Närhet mellan den som undersöker och de/den som undersöks främjas. Målet är att kunna förstå de undersökta så bra som möjligt, till skillnad från den kvantitativa metoden där men inte nödvändigtvis behöver känna till ens respondenter (Jacobsen, 2007). Genom studiens syfte och frågeställningar vill jag få en ökad förståelse kring orsakerna bakom svenska individer som använder droger på semester i Barcelona. Med andra ord en kunskap som består av intervjupersonernas egna tankar och erfarenheter. Den kvalitativa metoden ger möjlighet till att kunna gå djupare i intervjupersonernas subjektiva sanningar. Den kvalitativa forskningsmetoden ansågs som lämplig metod till både studiens syfte och frågeställningar samt den fenomenologiska förklaringen. 9

10 2.2 Insamling av data den kvalitativa semistrukturerade intervjun Studien genomförs med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Med detta menas att samma eller liknande frågor ställs till alla informanter. Frågorna som ställdes var följande: A) har du använt droger tidigare (vilka droger)? B) har du använt droger i Barcelona (vilka droger)? C) kommer du att använda droger när du återvänder hem (vilka droger)? D) Hur skulle du beskriva orsaken till A, B och C? Frågorna har öppna svarsmöjligheter. Man ger intervjupersonerna en lika chans att säga sin åsikt om samma frågor. En fördel med semistrukturerade intervjuer är att man har möjlighet att vara flexibel och ändra frågornas form och ordningsföljd beroende på syftet och frågeställningarna. Möjligheter för följdfrågor finns också, vilket passar när intervjupersonerna måste tänka tillbaka och kanske försöka minnas detaljer. Här höjs intervjuarens chans att följa upp intervjupersonens berättelser och erfarenheter (Repstad, 1999). Dock så argumenterar Kvale (1997) för att med följdfrågor så finns det risk för att dessa blir ledande. Alltså, intervjuareffekten kan öka vilket påverkar studiens reliabilitet. Mer om intervjuareffekt under rubriken reliabilitet. Semistrukturerade intervjuer passade studiens syfte då drogturismen skulle belysas från ett fenomenologiskt perspektiv. Jag ville låta intervjupersonerna leda svaren fritt så att jag får en så omfattande bild som möjligt. Samtidigt så håller jag mig inför ramarna för att besvara frågeställningarna genom följdfrågor. Genom s.k. specifierade följdfrågor kan man operationalisera bättre, t.ex. vad tänkte du då? och Hur förändrades din syn på droger?. Jag ställer liknande frågor till alla deltagare men de får leda svaren varthän de vill (Kvale, 1997). 2.3 Urval För att kunna besvara syftet och frågeställningen så har man valt intervjua ungdomar som har åkt ner till Barcelona och uppfyllt kraven för drogturism. Termen drogturism hänvisar till när individen medvetet söker destinationer p.g.a. tillgängligheten av droger och fortsätter eventuellt med förvärvandet och konsumtion (Uriely & Belhassen, 2005). Som mål valdes ungdomar p.g.a. att det finns empiriska bevis på att ungdomar brukar vara överrepresenterade när det gäller just drogturism och risktagande (Pizam, m.fl. 2004). Individerna som medvetet rest till Barcelona p.g.a. tillgängligheten av droger och förvärvat och konsumerat. Enskilda intervjuer genomfördes med fyra svenska unga individer. 10

11 Detta antal respondenter valdes med tanke på tidsramen, samt att kvalitativa studier inte tenderar att ha så många respondenter (Kvale, 1997). Urvalet skedde via snöbollsurval, det vill säga att deltagare introducerar eller rekommenderar andra deltagare (Repstad, 1999). Snöbollsurval har vissa positiva som negativa aspekter. De positiva är att det är kostnadseffektivt, samt så är det inte tidskrävande vid letandet av intervjupersoner. Den negativa aspekten kan vara att intervjupersonerna tillhör en begränsad grupp. Problemets totala bild kan bli oklar på detta vis (Polit & Beck, 2008). 2.4 Tillvägagångssätt Via en kontakt jag hade i Barcelona så kom jag i kontakt med två individer som uppfyllde kraven för drogturism (de hade medvetet sökt Barcelona p.g.a. tillgängligheten av droger). Dessa individer rekommenderade i sin tur två individer till. Jag presenterade mig själv till de urvalda individerna samt presenterade muntlig information om projektet. Jag hade planerat att presentera både skriftlig och muntlig information men detta gick inte i alla fall så jag fick utesluta mig till muntlig. I bilagan kan man läsa all information som muntligen gers till individerna. Visade individerna intresse så planerade man en möjlig plats och tid. Deltagarna fick möjlighet att ställa kompletterande frågor, innan han/hon bestämde sig för att medverka eller inte. Visade de intresse så organiserades ett möte på den avsedda platsen. För att spela in intervjuerna så användes antingen en iphone eller block och penna. Iphonen har fördelen att den har en inkorporerad ljudinspelare. Fördelen med att spela in intervjun är att intervjuaren kan koncentrera sig 100% på respondenten istället för att behöva ta anteckningar. Med inspelad data så finns också möjlighet att lyssna på intervjun flera gånger och kanske minnas saker men glömt eller översett. Ytterligare en fördel med inspelning är att det går att observera det icke-verbala beteendet som kan lägga emfas på vissa informationsdelar över andra (Repstad, 1999). Samtliga intervjuer spelades in, varje intervju pågick ca 30 minuter. 2.5 Transkribering och analys När man vill analysera intervjuer så är det alltid lättare om man kan ha det i läsform. Därför så behövde man föra över intervjuerna från ljudform till skriftligt, genom s.k. transkribering (Roxel & Tiby, 2006). Detta är en viktig del som brukas anses som en långsam och jobbig del av uppsatsarbetet. Roxel och Tiby (a a) förklarar att analysera intervjuer innebär mycket mer än att bara göra intervjuer och sedan analysera dessa som en enskild del. Transkriberingen innefattar vad som sagts, hur det sagts och samspelet mellan intervjuare och intervjuperson. Transkriberingen av intervjuerna har skett ordagrant, för att sedan i analysfasen extrahera allt som är relevant till frågeställningen och syfte. 11

12 Intervjupersonernas svar har alltså blivit lite mer kortfattade och koncisa. Jag har både intervjuat och tolkat intervjuerna. Kvale (1997) förklarar att eftersom forskaren vet vad han söker så kan han säkra alla detaljer som är relevanta för studiens specifika analys. Personuppgifter som nämndes har uteslutit från resultaten. Efter att ha lyssnat på intervjuerna och under transkribering så passade jag på att skriva ner mina reaktioner och funderingar som bandspelaren inte kunde få med. Detta underlättade mycket vid analysfasen då jag kanske hade glömt eller översett dessa med tiden. För att belysa syftet och frågeställningar användes tidigare forskning samt teorier som illustreras i sektion 3 - Tidigare forskning och teoretiska perspektiv. 2.6 Litteratursökning Sökningar om tidigare forskning har gjorts i databaserna SAGE Journals och Pubmed. Sökorden som använts har varit drugtourism, Barcelona, drugs, risk taking, sensation seeking och tourist behavior. För metodik och analys så har det använts av studentlitteratur samt kompendium av kvalitativ metodlitteratur som inhämtats från Internet. 2.7 Förförståelse Förförståelsen är den förkunskap intervjuaren tar med sig in i studien innan den inleds. Forskarens förförståelse framträder under hela processen och påverkar forskarens sätt att samla in och analysera data (Malterud, 2009). Förförståelsen består av ens erfarenheter, hypoteser, ens yrkesmässiga perspektiv samt den teori man refererar till under studiens gång. Malterud (a a) förklarar att förförståelsen kan vara ett incitament för forskaren att ta sig an ett visst projekt. I detta fall så blev det just erfarenheten av att ha åkt till Barcelona som triggade mitt intresse. Jag fick se drogturismen med egna ögon och ville gräva djupare och se vilka bakgrundsfaktorer som fanns. Innan man inleder en studie är det därför klokt att inse ens utgångsposition som forskare. Man kan tänka igenom de förhållanden man har till ämnet som ska studeras. Vad förväntar man sig att finna? Vad är det unika med ens tillvägagångssätt som kommer att urskilja denna studien från andra? Lägger man fram premisserna rätt så finns det bättre chanser att göra en studie med hög validitet. I andra fall så brukar den vanligaste fallgropen vara att man låter förförståelsen ta övertaget före det empiriska materialet, och då kan det kallas för fusk och opålitlig forskning (Malterud, 2009). 2.8 Validitet Eriksson & Wiedersheim-Paul (2011) förklarar att validitet visar i hur hög grad det man mäter är det som avsetts mätas. Halvorsen (1992) tolkar validitet som hur pass giltig eller relevant forskningsprocessen är. Målet är att samla in data som är relevanta för själva frågeställningen och syftet. 12

13 Hur pass pålitliga är våra mätningar? Är kunskapen man fått sann? Är slutsatserna trogna till premisserna (Kvale, 1997)? Frågorna som ställts och de teman som tagits upp har anpassats för att verkligen mäta det som avsetts mätas. Studien är av kvalitativ natur med semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att man kan dialogera med intervjupersonen ifall det skulle uppstå något missförstånd (Jacobsen, 2007). 2.9 Reliabilitet Med reliabilitet menas hur pålitlig studien är. Med hög reliabilitet så ska man kunna genomföra oberoende mätningar och det ska ge ungefär liknande resultat (Halvorsen, 1992). För att höja tilliten till en studie så bör den vara genomförd på ett trovärdigt sätt, ett sätt som väcker förtroende. Man vill undvika mätfel som kan göra resultaten bristfälliga (Jacobsen, 2007). Med kvalitativa intervjuer så blir chansen för exakt samma resultat inte lika klar som kanske med en kvantitativ metod. Även antalet intervjupersoner hämmar studiens generaliseringsbarhet. Detta har man försökt motverka med att få en så omfattande bild som möjligt. Fördelen med intervjuer i kontrast till enkäter är att bortfallet blir mindre eftersom det är mer personligt, samt så kan man övertala de tvekande av medverka (Halvorsen, 1992). En nackdel dock är intervjuareffekten som kan uppstå. Halvorsen (1992) förklarar att effekten kan manifestera sig genom att t.ex. respondenten försöker svara som de tror att intervjuaren vill eller tvärtom, att intervjuaren ställer ledande frågor som ger oärliga svar. Mer om intervjuareffekten i resultatdelen Generaliserbarhet Generaliserbarheten ämnar att mäta i vilken utsträckning studiens resultat kan återfinnas med en liknande målgrupp och studie (Kvale, 1997). Malterud (2009) förklarar att generaliserbarheten ofta misstolkas och ger orealistiska antaganden om att få fram allmängiltiga resultat. Generaliseringen har sina begränsningar, men med en bra urvalsstrategi så går det åtminstone att bestämma vart gränserna går. Med ett bra urval så går det att effektivt belysa studiens problemställning och sedan ge starka och önskade resultat. Denna studie blir svag rent statistikt om det anses det få antal respondenter som deltagit. Men med tanke på att syftet ämnar att fenomenologiskt förklara drogturismen så är aktörernas subjektiva åsikter absolut relevanta Etiska överväganden Då studien rör ett känsligt och personligt tema så behövdes det vara noggrant med de etiska frågorna runt intervjuerna. Kvale (1997) argumenterar för hur viktigt det är med de etiska överväganden en forskare står för när han ska genomföra forskningsintervjuer. Det finns några etablerade riktlinjer för att garantera en etiskt lämplig studie. Första riktlinjen är informerat samtycke, vilket betyder att om intervjupersonen är villig att delta i studien så ger han/hon sitt samtycke. 13

14 Detta ska dock ske efter en orientation om studiens syfte och upplägg så att intervjupersonen vet vad han/hon ger sig in i. Samtycket kan dokumenteras både skriftligt som muntligt. I denna studie så har alla intervjupersoner givit sitt samtycke muntligen då intervjuerna spelades in. Andra riktlinjen är konfidentialitet, alltså privata data som inte kommer att redovisas för allmänheten. För att minimera integritetsintrånget i studien så har materialet förvarats så det bara var tillgängligt till mig. Personuppgifter, enskilda platser, osv. som kan direkt eller indirekt härledas till enskilda personer kamouflerades eller uteslöts från studien. Tredje och sista riktlinjen är konsekvenser. Med detta så menas de möjliga påföljderna som intervjupersonen utsätter sig för både under intervjun som efteråt. Det eftersträvas att försöka minska skaderiskerna för intervjupersonerna och om möjligt främja fördelarna med att delta i undersökningen. I denna studien fanns det inga direkta fördelar med att vara med men inga påtagliga skaderisker heller. Som sagt så avidentifierades intervjupersonerna så att de inte fanns några möjliga repressalier. Dessutom förstördes alla dokument efter att uppsatsen examinerats. Vid fakulteten för hälsa och samhälle finns ett etikråd för etisk granskning av projekt. Med projekt med etiskt känsligt innehåll, oavsett nivå, skall det granskas av etikrådet. Denna studie, som rör ett känsligt tema som individers drogbruk, har fått genomgå en etikprövning hos etikrådet. För att granskningen skulle få genomföras skickades en ansökan om etikprövning till rådet. Under arbetets gång fick jag korrigera för att hålla mig inom etikrådets ramar. Rådet gjorde bedömningen att studien inte kunde godkännas, p.g.a. opreciserade frågeställningar, diffust syfte samt dålig bakgrundsbeskrivning. Ansökan blev alltså avstrykt och en komplettering behövde göras för en ny bedömning Dnr HS /404:2. Jag korrigerade mitt angreppssätt och projektplan och blev godkänd till slut. Under insamlingen av datan så gick jag utanför etikrådets ramar och det insamlades information som inte etiskt kunde kvaliciferas, t.ex. gruppintervjuer. Denna information fick exkluderas från studien Avgränsningar Innan man dyker in i en undersökning så är det viktigt att man avgränsar sig och filtrar bort allt som inte är relevant till frågeställningen. Jacobsen (2007) menar att alla frågeställningar måste förklaras på ett sätt som sedan kan undersökas empiriskt. Frågeställningarna måste konkretiseras, alltså föra dem från teoretisk till operativ nivå. När man för begränsningar så definieras det som ska studeras och även det som inte ska studeras. 14

15 Problem uppstår om man har en för holistisk vy och ställer generella frågeställningar. Resultaten blir svåra att undersöka empiriskt, samt så blir reliabilitetet låg. Denna studien fick utstå vissa avgränsningar. Med tanke på att det var en uppsats över en kortare period så fick jag begränsa antalet intervjupersoner. Initialt var det planerat att respondenter skulle deltaga i studien, men transkribering och analys är tidskrävande i en kvalitativ studie så antalet begränsades till fyra intervjupersoner. Studien är också begränsad i det avseendet att jag bara har intervjuat individer som har tagit del av drogturismen. Det är kanske inte så representativt för allmänheten men det upplyser frågeställningen likväl Källkritik Med källorna menas ursprunget av vår information. I denna studien har jag använt mig av information som har samlats från andra, både i muntlig och skriftlig form. De muntliga källorna är intervjuerna där intervjupersonerna delade med sig av sin kunskap och erfarenhet. Den andra är all skriftlig information som t.ex. vetenskapligt granskade artiklar, nyhetsartiklar, studentlitteratur samt kompendium av metodlitteratur. Jacobsen (2007) förklarar att när en undersökning genomförs så brukar den insamlade informationen gå genom en sorteringsprocedur (tre moment) som filtrar bort viss data: I det första bortfallsmomentet räknas all information som inte registreras. Här inkluderas allt som inte lyckades spela in, såsom möjliga ickeverbala beteenden som skulle ge annorlunda mening till det som sades. Det andra bortfallsmomentet räknas all information som registrerats men som inte blev tillgängligt. Här inkluderas allt som registrerats men som inte kan användas i studien, t.ex. personuppgifter. Tredje bortfallsmomentet räknas all tillgänglig information som inte behövdes för att besvara frågeställningen. Här inkluderas allt som sorteras bort p.g.a. irrelevans till frågeställningen. När det gäller äktheten av källorna så kan intervjupersonerna anses uppfylla kraven. De var alla i Barcelona under oberoende tidsperioder och tog medvetet del av drogturismen. Några hade varit i Barcelona prolongerade perioder och andra hade precis anlänt, så deras vyer kunde ha varierat lite då vissa tittade på sina orsaker mer i efterhand. De skriftliga källorna var nästan alla relativt aktuella studier publicerade under 2000-talet. Urvalet till undersökningar styrs av syften. De enheter som antogs skulle ge den mest intressanta informationen för att belysa frågeställningen valdes för denna studie. Det finns inget perfekt sätt att välja ens enheter, urvalets kvalitet bedöms på hur väl intervjupersonerna samstämmer med frågeställningen (Jacobsen, 2007). 15

16 3. Tidigare forskning och teoretiska perspektiv I detta stycket redogörs för den tidigare forskning och teoretiska perspektiv som arbetats med. 3.1 Drogturismens utveckling och natur Under de senaste två decennierna så har det skett en förändring i de element som utgör en utekväll, speciellt hos yngre människor (Bellis, m.fl, 2003). Drogbruket har eskalerat markant med åren; till exempel i Storbritannien så har studier visat att livserfarenheten av cannabis, ecstasy och kokain för ca 16- till 24-åringar har ökat med 36%, 8% och 3%, resp. Dessa trender har setts speglas i andra länder såsom USA, Norge och Tyskland (Bellis, m.fl, a a). En nyckelfaktor bakom det ökande drugbruket är dess länk till nattklubbar och dansmusik. Internationella semesterorter länkar alltmer droganvändning med enskilda individers ursprungsländer. Studier visar att på orter som Ibiza eller Amsterdam så erbjuds turister möjligheten att öka nivåerna av narkotika och prova olika ämnen i en atmosfär som främjar experimenterande (Bellis, m.fl, 2003). Internationella studier från bl.a. Nordamerika, (Apostolopoulos, m.fl. 2002; Josiam, m.fl. 1998), England (Elliot, m.fl. 1998; Hughes, m.fl. 2009), Australia och Nya Zeeland (Maticka-Tyndale, m.fl. 2003; Ryan, m.fl. 1996) har visat att nattlivet på semesterorter underlättar för olika typer av riskfyllt beteenden såsom alkoholkonsumtion, drugbruk, oskyddad sex och våld. Tutenges (2012) förklarar att nattlivet på semesterorter kan fungera som platser där individer känner sig skyddade och dolda för annars reguljära auktoritetsfigurer som t.ex. föräldrar, lärare eller det straffrättsliga systemet. Semesterorter erbjuder en atmosfär med lite extra krydda som uppmuntrar individer att agera med mindre återhållsamhet än vanligt. Utöver detta så finns det orter som har rykte som hedonistiska tillflyktsorter, detta påverkar individen psykologiskt för att släppa hämningar och överse möjliga risker (Tutenges, 2012). Utöver drogerna så är alkoholen också ett fenomen som manifesteras på semesterorter. Det sker en liknande process som med drogerna där turisterna dricker utöver det vanliga. Tutenges (2012) förklarar att turisterna genomför s.k. binge drinking där man dricker alkoholen varken för smaken, för att släcka törsten eller för mindre sinne förändringar. Snarare så dricker individen rikligt och kontinuerligt för att flytta långt bortom det vardagliga och i stater överge medvetandet. Turisterna försöker avsiktligt fördjupa sig i berusade äventyr (både med alohol som med droger). Utöver den möjliga ruseffekten som tillkommer så vill turisterna också kunna skapa berättelser om överträdelser som de sedan kan referera till som ett tecken på deras förmåga att modifiera och delvis bryta den vardagliga rutinen. 16

17 Studier visar att vissa unga turister uppfattar avhållsamhet och måttlig dricka som symptom på omognad och undergivenhet till auktoriteter. Drickandet av alkohol, å andra sidan, är något som de anser som ett tecken på mognad och självständighet (Tutenges, 2012). Studier har visat att drogturisters erfarenheter är heterogena till sin natur och kan innebära antingen jakten på ren njutning eller en strävan för djupa och meningsfulla upplevelser. Individerna skiljer sig från sin egen kultur och söker något mer passande i andra kulturer. När det kommer till drogturister för blotta nöjet, så har man kunnat bevisa att det är som en intensifierad förlängning av deras vardagliga nöjesaktiviteter hemma (Uriely & Belhassen, 2005). Man stödjer idén av att nöjesorienterad turism och fritidsbeteende inte bör betraktas som separata ämnesområden och att begrepp eller teorier som utvecklats i fritidsstudier kan användas för att förstå hedonisktiska turist beteenden och vice versa (Uriely & Belhassen, 2005). Iglesias (2000) förklarar att fritiden (t.ex. nöje, underhållning) är ett karaktärsdrag av de mest avancerade samhällen. Arbetet har långsamt blivit något som endast upptar en viss del av dagen. Nuförtiden finns möjlighet till flera lediga dagar och mer fritid uppstår. Detta begrepp om arbetet har genomsyrat socialt liv, speciellt hos ungdomar. Det är allmänt känt att under de senaste åren har det skett en stor omvandling av det som anses kul och vanorna som förknippas med det (Iglesias, 2000). Nöje, ha kul, utekvällar, har blivit ett nytt fenomen. Idag förknippas det mycket med extas, vilket ger grund för drogbruk. Man festar ända in på morgonen, vilket inte sågs för några år sedan. På så vis förknippas drogerna med nöje och utbudet av droger ökar (Iglesias, 2000). Detta påverkar tillgängligheten samt efterfrågan. Drogerna är en svart marknad som i slutändan styrs av samma parametrar: utbud och efterfrågan. Utbudet är så högt att priset blir relativt lågt. Faktorer som priset och enkelheten med vilken man intar drogerna har gjort att konsumtionen har sträckt sig långt (Diario, 2006). Iglesias (2000) hävdar att droger blir ett mer frekvent fenomen, speciellt bland tonåringar och unga vuxna. Denna gruppen kommer att vara i kontakt med drogerna eftersom deras tillgänglighet är hög och marknadsföringen för att få nya kunder är väl utformade. Försäljningen brukar äga rum på de platser de rör sig i, t.ex. platser för nöje och underhållning (Iglesias, a a). Tillgängligheten av droger är således en viktig faktor. Beroende på tillgängligheten så tas beslutet att prova på droger, eller låta bli att fortsätta konsumera (Iglesias, 2000). Svenskarnas drogbruk har ökat med tiden. Folkhälsointitutets hälsoenkät estimerade att personer rökt cannabis år 2009 i Sverige. För tyngre missbruk (t.ex. injicering av preparat eller dagligt bruk) så estimerades det ca tunga missbrukare år

18 1992 hade den siffran eskalerat till och 1998 låg siffran på För kvinnorna var denna siffra betydligt lägre, ca en fjärdedel alla fem åren (CAN 2009). Tillgängligheten av narkotika i Sverige har alltid varit låg med tanke på de historiskt låga priserna. På senare tid har man dock börjat inse att det bör finnas en förhållandevis god tillgång med tanke på de stora mängder narkotika beslagtagna av rättsväsendet. Jämfört med EU-länder eller USA ligger andelen ungdomar som provat narkotika i Sverige väldigt låg (CAN 2011). 3.2 Drogbruksskapande faktorer och teorier Följande så redogörs för de teoretiska perspektiv som använts. Jag hade kunnat valt teorier och modeller som kanske varit mer kriminologiskt genomgripande men eftersom fokus var på det fenomenologiska perspektivet och själva frågeställningarna, så valdes en psykodynamisk modell samt en personlighetsteori som kunde belysa mer specifikt för aköternas erfarenheter och utgångspunkter. Med missbruk menas i regel ett mönster av upprepat intag av drogen som medför negativa kroppsliga, psykiska eller sociala konsekvenser för individen och dennes omgivning. - (Franck & Nylander, Sid 41) Studier har visat att under semesterresor så utsätter sig turister för hälsorisker som drogbruk, våldsamheter (t.ex. argument, slagsmål samt oavsiktliga skador som kan möjligen kräva läkarvård) och riskfyllt sexuellt beteende (t.ex. promiskuöst sex utan skydd) (Bellis, m.fl. 2009). Alla intervjuade skulle enligt definitionen ovan ta del av ett missbruk. Deras drogbruk förde med sig negativa konsekvenser, både på personnivå som på omgivningen. Drogmissbruk avgränsas av Cullberg (1996) genom att nämna två typer av missbrukare; dessa vore lätta respektive tunga missbrukare. Inom de lättare kan man klassa in individer som mestadels använder cannabis och hallucinogener, medan vid tungt missbruk så används oftare injektionspreparat av opiat-typer eller centralstimulantia. 18

19 Faktorer som bidrar till utvecklandet av missbruk 1. Preparatets potentiella egenskaper 2. Individens sociala och psykologiska situation 3. Preparatets samhälleliga status Individens benägenhet att utveckla missbruk Figur 1. Faktorer som bidrar till utvecklandet av ett missbruk (Cullberg, 1996). Cullberg (1996) förklarar genom tre sammanverkande nyckelfaktorer hur individen påverkas och hur dennes benägenhet att utveckla missbruk ökar. Med preparatets potentiella egenskaper menar man den ruseffekt som en drog kan tänkas ha. Behov av ruset har varit förknippat till människan i alla kända kulturer sedan urminnes tider. I de mer moderna samhällena så är ruseffekten något som är fast förknippat med festkulturer och sociala sammanhang. Med individens psykologiska och sociala situation så menar man i stora drag den otillfredsställande situation som gör att man söker till missbruk. Man fokuserar här på alla utstötningsmekanismer som kan påverka individen att pröva droger; t.ex. om individen är arbetslös, har en hållbar familj, kriminellt belastad, osv. Här inkluderas även individens sociala kompetens, menandes den formella kompetensen; t.ex. utbildning och status. Även den informella kompetensen, såsom familj, klasstillhörighet, begåvning och arbetsförmåga räknas in här. Med preparatets ställning i samhället menas hur en vis drog uppskattas gentemot samhället (t.ex. är den legal eller illegal? tillgängligheten? allmänhetens attityder inför drogen?) (Cullberg, a a). Exempel på detta är alkoholens värde i samhället; denna brukar vara ganska så högt uppsatt. Likaså cannabis bland ungdomar och vissa grupper av intellektuella. Till skillnad från dessa två så har opiater och centralstimulantia ett lägre värde i samhället. Dessa till stor del p.g.a. de ilegala egenskaperna som kommer med drogerna. Att handla det illegala preparatet för direkt med sig en negativ stigma där individen klassas som kriminell, detta främjar just den sociala utstötningen. Detta rör inte alkohol- eller läkemedelsmissbrukaren då deras problem hamnar inom det accepterade inom lagarna. Ytterligare faktorer som påverkar preparatets ställning i samhället är dess sociala långtidseffekt, med detta menas de sociala beteendemönster individen införlivar med själva missbruket. Ett exempel är att med en viss användning av ett visst preparat kan en negativ stigma förekomma som sedan påbörjar en negativ spiral med kriminella umgängen som sedan bara intensifierar utstötningen (Cullberg, 1996). 19

20 Egenskapsteorin Inom den psykologiska personlighetsforskningen råder det konsensus om att personligheten består av grundläggande mönster i hur man agerar och reagerar i olika situationer och att varje sådant mönster består av ett komplext samspel mellan ett antal olika egenskaper, vilka i sin tur ger upphov till individuella skillnader. - (Franck & Nylander, Sid 25) Den personlighetsforskning som har gjorts har etablerat en mångfald av teorier som förklarar individens egenskaper, t.ex. dennes tendens att hamna i missbruk. En teori som ofta används i missbruksfall kallas egenskapsteorin, en modern teori med utgångspunkten att personligheten består av biologiskt grundade egenskaper (t.ex. genetik, hjärnfunktion och fysiologisk aktivitet) som kommer att påverka hur karaktärsdrag hos individen kommer att manifesteras. Teorin förklarar att dessa biologiska egenskaper kan ändras med tiden genom olika psykosociala faktorer som kulturellt sammanhang, social miljö och egna livserfarenheter. Teorin menar att med tiden etablerar man grundläggande egenskaper som som blir oberoende av tid och rum, ens fastställda personlighet som varar ända in i vuxenåldern. Sedan menar teorin att det finns beteendemönster som vanligtvis förändras i olika situationer, dessa sinnestillstånd är situationsbundna och övergående (Franck & Nylander, 2011). Studier har kommit fram till några distinkta personlighetsdrag som ökar risken att utveckla ett missbruk. En nyckelfaktor som vore relevant för den aktuella studien vore personlighetsdraget utåtriktning. Denna personlighetsegenskapen innefattar olika beteenden som öppenhjärtlighet, sällskaphet och impulsivitet. Det utåtriktade beteendet som vanligtvis förknippas med missbruk är impulsivitet och sensationssökande (sensation seeking). Sensationssökande beteende karaktäriseras av ett starkt behov av att söka nya erfarenheter oberoende av såväl fysiska som sociala risker. Dessa tendenser är mer frekvent i unga år, d.v.s. yngre människor är mer benägna att söka äventyr och utsätta sig för riskerna som tillkommer. Praktiskt sett kan man fastställa att yngre människor med en sensationssökande personlighet har lättare att börja använda droger (Franck & Nylander, 2011). 4. Resultat och analys Under analysdelen analyseras intervjudeltagarnas föreställningar om deras drogbruk, den möjliga predispositionen hos individen, hur själva kontexten samspelar samt hur deras drogbruk manifesterar sig idag och hur det lär göra i framtiden. Intervjuerna analyseras med hjälp av den tidigare forskningen samt den teoretiska förankringen. Frågeställningarna besvaras i diskussionen. 20

21 Tolkningarna som presenterats i detta stycket är mina. Kvalitativa studier karaktäriseras av forskarens egna tolkningar och analyser. Man försöker beskriva ett fenomen utan att nödvändigtvis skapa nya allmänna sanningar. Alla slutsatser och metodappliceringar är mina egna, detta betyder att någon skulle kunna analysera studien eller duplicera studien och få fram annorlunda data (Kvale, 1997). I intervjuerna så har det klart framstått att miljön i Barcelona, allt från droglagar till attityder, är ett främjande medel när det gäller drogbruk. Alla intervjupersoner har satt prägel på öppenheten i Barcelona, att man har mycket mer individuellt utrymme för att explorera nya upplevelser som t.ex. droger. Ytterligare en faktor som samspelade var den individuella predispositionen att söka drogerna. Två av intervjupersonerna förklarade att de ansågs sig vara mer drogliberala och kanske hade en strävan efter nya upplevelser. Detta funkande som en sporre när det gällde drogbruket eller initiativet att resa ner till Barcelona för just drogerna. Nedanstående kommer extrakt från intervjuerna som är relevanta för frågeställningarna och syfte, detta ger läsaren en inblick i intervjuproceduren. 4.1 Intervjupersonernas föreställningar om deras drogbruk samt den möjliga predispositionen hos individen (predispositionen?) Jag har alltid velat testa och se vad som händer. Ser inte mig själv som att ha fallit för det här (drogbruk). Men allt är väl genetiskt, mycket är det i alla fall. Sen finns det med saken att göra att jag är ganska öppen och vill testa nya grejer i allmänhet, som kanske är lite farliga. (Hur och varför intervjupersonen hade åkt ner till Barcelona och tagit del av drogerna.) Ja, jag hade stuckit från Sverige och så...blev lätt utråkad. Kan ju säga som så: när jag kom hit så var jag jävligt uttråkad med hur sakerna var hemma i Sverige. Jag bodde hos mina föräldrar, pluggade filosofi på högskolan och jobbade på Netto. Var uttråkad och ville ha en snabb och bra förändring. Var inte nöjd med livet. Jag stack hit. Jag hade kompisar som redan hade tänkt att dra ner till Barcelona. Drogerna kom ju naturligt. I denna stan har dem en annan syn på droger. Jättemånga av dem som kommer hit från andra länder testar droger här (intervjuperson 2). Under intervjuerna så diskuterades hur man startade med drogerna väl nere i Barcelona. Om man går på en klubb här och ser så är det väldigt många som är drogade. Alltså, de flesta gör det nog inte men det är absolut inte konstigt (intervjuperson, 2). 21

22 I början så köpte vi av säljare på gatan. Det var ju inte svårt, jättedålig kvalité dock. Sedan fick man reda på någon kompis uppe i någon lägenhet där man kunde fixa lite bättre grejer. Annars kunde man träffa andra människor på gatan som hade tagit droger. Man bara frågade dem. Det är inget aktivt nätverkskapande...de bara sker. Människor du känner, det skapas ett nätverk. Det är jättelätt. Folk kan ju gå ut på klubben och bara fråga folk, så får man ett nummer. På alla klubbar finns det ju folk som säljer. Man frågar: Vem säljer? jag har aldrig stött på problem med det (intervjuperson, 2). Man brukar känna någon. Eller känna någon som känner någon. Eller så har man bott här såpass länge att man kan fixa själv eller så frågar man vem som helst inom nätverket (intervjuperson 1). Sedan är det ju livsstilen, det är en annan livsstil. Jag tror inte att jag är mer annorlunda än någon annan. Vi människor är inte särskilt annorlunda. Jag tror att de flesta...föräldrar och vänner till föräldrar, de flesta har provat droger. Men i Sverige så framstår det som negativt. Det kan förstöra din karriär. Har man provat kokain så kan man ringaktas. Alla har nog provat, bara att de inte säger någonting. Det finns en minoritet som inte dricker alkohol, men det är en minoritet. Alla har vi anlag för att droga eller dricka alkohol (intervjuperson 1). Nedan förklarar en intervjuperson hur hans/hennes inställning till drogerna (positiv eller negativ attityd gentemot droger?) hade varit anländandes till Barcelona, och hur denna förändrats över tid. Han/Hon förklarar även huruvida man kan förknippa drogerna med ens beteenden, t.ex. avvikande beteenden som våld och vandalism. Absolut. Hade redan tänkt på det när jag var på flyget. Jag kan knappt komma ihåg hur det var innan man började testa grejer. Man tyckte ju att det var farligt och fel, och starka känslor mot det. Och nu är det ju bara så... äh, lite knark. Man har tappat lite respekten för det. (intervjuperson 2) (Möjliga avvikande beteenden, t.ex. våldsamheter eller vandalism) Med mycket alkohol...kanske med kokain...vet inte. När man tar MDMA och liknande droger så tycker jag inte man har så konstiga beteenden. Man blir ju bara kärleksfull och inte direkt farlig på något sätt. Kokain dock...då kan man bli lätt agressiv...har sett många andra bli det. Likaså med amfetamin och sådana droger. Det är ju skillnad på drog och drog. Finns snälla droger och taskiga droger (intervjuperson 2) Det är lättare att falla för avvikande beteende. Här är allting mycker mer tillåtet. Polisen bryr sig inte så mycket. Häromdan tog jag en massa...skulle jag ha gjort det i Sverige hade jag vaknat i en cell. Polisen vill inte erkänna att det finns ett drogproblem i stan (intervjuperson 2). 22

23 Hur kontexten lockat intervjupersonen samt hur hans/hennes åsikter om droger har förändrats med tiden. Jo, det är kontexten. Man måste nog vara lite drogliberal. Lite sensation-seeking. Man är intresserad av nya upplevelser. Man har insett att allt staten säger stämmer ju inte alls. Propagandan. Det var nog innan man kom hit och man testade cannabis...jag har ju inte fått lust att hoppa ut genom fönstret direkt. Det med cannabispsykos händer ju bara i Sverige. Om de ljuger om det, varför skulle de inte ljuga om annat?! Så kommer man hit med den inställningen (intervjuperson 3). Under intervjuerna så förklarade intervjupersonerna hur hela proceduren hade gått till gällandes deras resor ner till Barcelona samt deras påbörjade drogbruk: Jag hade nog inte tänkt på att inte göra det, men inte heller tänkt göra det. Sen så fanns det (drogerna blev tillgängliga). Jag testade kokain första gången. Det var väl trevligt fast det var nog inte min drog. Man nyktrade bara till. Då kan man lika gärna vara nykter. Det var min första trip. Jag tog efedrin också. I Sverige tog jag ingenting, jag tog bara cannabis emellanåt. I Sverige är det ju inte så tillgängligt. Detta här blir tredje resan hit. Andra resan hit blev det ecstasy. Då hade jag nog tänkt testa. Man velade inte, var inte osäker om det (intervjuperson 3). (om yttre krafter som kunde ha påverkat, som t.ex. grupptryck) Grupptryck? Möjligt. Vi var i en grupp och de ville att jag skulle ta det, de sade: tar inte du det nu så tar jag det, och så tog man det (intervjuperson 3). När gruppen tog så tog man också, även om jag inte hade tänkt ta. När du tar en drog...det är som med alkohol, svenskarnas syn på alkohol. Cannabis och MDMA har fått samma syn. När man har provat det så säger man Ah, det är inte så farligt. Marihuana är ingen lätt drog, det har jag aldrig påstått, men den är inte som sverige framstår den att vara. Den är ju inte en FARLIG drog. Första gångerna så blev ju effekten mycket starkare. Man kunde sitta hemma 3 snubbar och festa loss. Nu går ju inte det. Med toleransen behöver man mer; man går ut, fixar annat, osv (intervjuperson 1). 4.2 Kontexten och hur den påverkar individerna Under en intervju så förklarade intervjupersonen hur kontexten i Barcelona tilltalat honom/henne, samt deras åsikter gällande svenska droglagar: I den här staden så det så öppet med droger. Man skulle tro att man bor i en subkultur, men det är tvärtom. Det är sverige som bor i en subkultur. Alltså, när folk från hela världen kommer hit...alla har haft händer i drogerna; australienare, engelsmän, osv. Det är Sverige som är naivt. Bondemicke tror att MDMA är som heroin. Det funkar för att avskräcka men han tror ju på en lögn. Det är ju inte sant. (intervjuperson 1). 23

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Sammanfattande kommentarer

Sammanfattande kommentarer Sammanfattande kommentarer Björn Hibell, Erik Fender, Ulf Guttormsson, Thomas Hvitfeldt Det är ofta svårt att beskriva tillstånd och företeelser som innebär brott mot lagar eller normer. Detta är något

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien:

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien: Opiumrökande dam, Carlo Sarra (ca 1890) Vad är en drog? Nationalencyklopdien: substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Vissa droger är lagliga:

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008. TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 2009-04-16 SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för

Läs mer

Att intervjua och observera

Att intervjua och observera Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Partybrudarna som vaskade allt!

Partybrudarna som vaskade allt! Iq Rapport 2011:1 en aktuell bild av ungas attityd till alkohol Partybrudarna som vaskade allt! Man har ungefär tre timmar på sig om man vill festa alkoholfritt, sedan blir alla för fulla. Folk ansåg att

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete

Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete Jack Lukkerz Socionom, aukt. sexolog (NACS) Master i sexologi Doktorand Malmö Högskola Sexualitet vad är det? Vad tänker ni på?

Läs mer

03.12.2010 15:04 www.questback.com. Studenter och narkotika 2010 1

03.12.2010 15:04 www.questback.com. Studenter och narkotika 2010 1 Studenter och narkotika 2010 1 1. Kön Proc ent 100,0 % 1 Kvinna 2 Man 90,0 % 80,0 % 70,0 % 60,0 % 57,3 % 42,7 % 40,0 % 30,0 % 20,0 % 10,0 % 0,0 % 1 2 Aktuell 450 N Studenter och narkotika 2010 2 2. Vad

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012 1 213-9-12 Kartläggning av narkotika i Norrköping för 212 SOCIALKONTORET, BEROENDEKLINIKEN OCH FRIVÅRDEN, NORRKÖPING SAMMANSTÄLLD AV BRITT BIRKNERT SOCIALKONTORET 213-9-1 2 Kartläggning av narkotika i

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Att göra examensarbete

Att göra examensarbete Att göra examensarbete För att ta ut en masterexamen måste du ha genomfört ett examensarbete. Under examensarbetet förväntas du bland annat visa fördjupade teoretiska kunskaper inom någon del av det biologiska

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: - Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. - Varje svar får innehålla

Läs mer

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG VIKTEN MAN KVINNA ALKOHOLSTYRKAN HUR FORT MAN DRICKER OM MAN ÄTER SAMTIDIGT MAN DRICKER STANDARDGLAS INNEHÅLLER 12 G 100% ALKOHOL 33 cl starköl 50 cl folköl 15 cl vin 4 cl starksprit 8 cl starkvin FÖRÄLDRARS

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen Att skriva examensarbete på avancerad nivå Antti Salonen antti.salonen@mdh.se Agenda Vad är en examensuppsats? Vad utmärker akademiskt skrivande? Råd för att skriva bra uppsatser Vad är en akademisk uppsats?

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod Föreläsning kvalitativ metod, Jonas Axelsson Jag skall ha detta upplägg: - Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod - Exempel på olika kvalitativa metoder - Något

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,

Läs mer

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser cannabisstudien Röster från Fyra berättelser Under åren 2012-2014 intervjuade forskaren Russell Turner personer som sökte hjälp på Behandlingsgruppen för drogproblems mottagningar. Alla som intervjuades

Läs mer

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Foto: Simon Paulin/Iimagebank.sweden.se Foto: Tomas Utsi/imagebank.sweden.se VERSION 1.0 DEN GLOBALA RESENÄRENS BILD AV SVERIGE INLEDNING Foto:

Läs mer

Skolan som arena för ANDT-prevention

Skolan som arena för ANDT-prevention Skolan som arena för ANDT-prevention Utvärdering av kontraktsmetoden Johanna Hulldin & Susanna Geidne Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Syfte Att förbättra kunskapsbasen

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Forskningsetiska anvisningar för examens-

Forskningsetiska anvisningar för examens- Forskningsetiska anvisningar för examens- och uppsatsarbeten vid Högskolan Dalarna Beslut: UFN och UFL 2008-12-17 Revidering: Rektor 2013-12-20 Dnr: DUC 2010/687/90 Gäller fr o m: 2013-12-20 Ersätter:

Läs mer

Antaget av Fullmäktige [Välj datum]

Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Alkohol- och drogpolicy Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Innehåll Innehåll... 2 Kapitel 1: Inledning... 3 Kapitel 2: Allmänna principer... 3 Kapitel 3: Ansvar... 4 Kapitel 4: Åtgärder... 5 2 Kapitel

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovet 4FH17 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4FH17 1.2.

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

TEMA: Droger Mitt namn:

TEMA: Droger Mitt namn: TEMA: Droger Mitt namn: 1 Vad är en drog? Drog är ett medel som ger användaren (den som använder droger) en bra känsla som brukar kallas rus, t.ex. glädje. För att inte förlora detta rus måste användaren

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium

HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium HÄRJEDALENS KOMMUN Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan handlingsplan för Härjedalens för grundskolor och gymnasium Barn, Utbildning och Fritid Drogpolicy och handlingsplan för Härjedalens kommuns

Läs mer

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Några frågor och svar om attityder till cannabis Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll

Läs mer

Tips till föräldrarna. Unga och rusmedel

Tips till föräldrarna. Unga och rusmedel Tips till föräldrarna Unga och rusmedel Tips till föräldrarna Hälsoproblemen som orsakas av rusmedel har ökat år för år. Ju yngre man är när man börjar använda rusmedel, desto större är sannolikheten för

Läs mer

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Kriminologi GR (C), Forskningsmetodik II, 15 hp

Kriminologi GR (C), Forskningsmetodik II, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Kriminologi GR (C), Forskningsmetodik II, 15 hp Criminology BA (C), Research methods II, 15 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn)

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Lathund olika typer av texter

Lathund olika typer av texter Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort

Läs mer

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny

Läs mer

European Family Empowerment. Enkät till förälder/vårdnadshavare

European Family Empowerment. Enkät till förälder/vårdnadshavare European Family Empowerment Enkät till förälder/vårdnadshavare ANONYMITET Ingen annan än vi forskare kommer att kunna se dina svar. Dina svar är konfidentiella och kommer inte att visas för någon annan.

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8 Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera resultat: noggrann

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

European Family Empowerment. Enkät till ungdomar

European Family Empowerment. Enkät till ungdomar European Family Empowerment Enkät till ungdomar ANONYMITET Ingen annan än vi forskare kommer att kunna se dina svar. Dina svar kommer att kodas och kommer inte att visas för någon annan. Resultatet kommer

Läs mer

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap

Läs mer

Praktisk intervjuteknik

Praktisk intervjuteknik Luleå tekniska universitet 2009 09 21 Systemteknik D0015E Håkan Jonsson Praktisk intervjuteknik En intervju är ett sätt att ta reda på information av någon eller några personer genom att ställa frågor.

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

+ + KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska

Läs mer

Sanning eller konsekvens? Dramatiska händelser granskade enligt källkritiska principer

Sanning eller konsekvens? Dramatiska händelser granskade enligt källkritiska principer Sanning eller konsekvens? Dramatiska händelser granskade enligt källkritiska principer Innehåll Syfte och mål Arbetsbeskrivning Inspiration och metodövning Analysschema Lathund källkritik Förslag på ämnen

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar 2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Klaras föräldrar har rest bort så Elin och Isa och alla andra är bjudna på fest hos henne. Klaras moster köper alkohol i Tyskland som hon sedan

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Framgångsrik Rehabilitering

Framgångsrik Rehabilitering Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Att arbeta kunskapsgrundat - Utgångspunkter Utgå från kunskap om problemet: kartlägg problembilden

Läs mer

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi Elevernas Researcharbete Elevernas researcharbete är det moment som särskiljer Film For Real metoden från alla tidigare informationsinsatser om droger. För deltagande skolor i kommunerna innebär detta

Läs mer