Vad kan kreativitet och konst göra för unga personer?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad kan kreativitet och konst göra för unga personer?"

Transkript

1 Vad kan kreativitet och konst göra för unga personer? Med utgångspunkt från Moderna Museets utställning Konstplaneten Bild: Moderna Museet, Stockholm 1 Rapport i Konstpedagogik, Stockholms Universitet Av: Christina Oscarsson och Tuva-Li Peter Handledare: Anne Lindén 1 1

2 Innehållsförteckning 1.) Inledning... s. 4 2.) Bakgrund...s. 4 3.) Problemställning/Frågeställning... s. 5 4.) Metod...s. 6 5.) Teori...s. 6 6.) Egen undersökning...s ) Barns utveckling...s ) Barn och kreativitet...s ) Kreativa miljöer för barn...s ) Har datorspel och internet påverkan på barns teckningar?...s ) Barn och ungas kreativitet, webb och data...s ) Moderna Museets konstpedagogik och demokrati, en reflektion över filmklippet konstens pedagogik...s ) Konsten, samtal med barn och svåra ämnen...s ) Bilders mångtydighet ur ett barnperspektiv...s ) Barn och skola...s ) Skolans roll för att stödja kreativiteten...s ) Kulturens betydelse...s ) Konferensen att skapa nya världar...s ) Slutsatser...s. 26 Källor och litteratur...s. 28 2

3 Sammanfattning/Abstract Sedan starten av kursen Konstpedagogik 1 vid Stockholms Universitet har vi båda haft ett speciellt intresse för varför konst och kreativitet är viktigt för barn. När vi startade upp med den första uppgiften som ställde frågan; vad konstpedagogik kan vara? märkte vi snart att vi båda brann för frågor om tillgänglighet och konstens betydelse för barn. Det kändes därför naturligt att göra en fördjupning i området och när vi fick reda på att det fanns en möjlighet att skriva med utgångspunkt från Moderna Museets utställning Konstplaneten kändes det rätt. Syftet med vår rapport är delvis att med utgångspunkt från utställningen söka svar på de frågor som Moderna Museet lyfter upp, delvis att med utgångspunkt från utställningen söka svar på egna frågor samt lyft fram reflektioner kring skapande, kreativitet och barns utveckling. Vi har delat upp rapporten och dess undersökningsområden i olika stycken och rubriker och använder oss i vår undersökning av intervjuer från experter inom området som bla deltagit som föreläsare vid Moderna Museets konferens: Att skapa ny världar och litteratur från kursen samt litteraturhänvisningar och film från Moderna Museet. Vi har också deltagit vid konferensen samt intervjuat barn som besökt Moderna Museets verkstad samt utställningen. Resultatet är en rapport som lyfter fram barns rätt till demokratiskt skapande och utveckling. Barn inspireras av sin omvärld och vikten av att inte döma ut inspirationskällor lyfts fram. De bilder som kommer fram i utställningen konstplaneten talar om bilder och ämnen som haft stor betydelse för människor genom alla tider. Rapporten gör en iakttagelse av Moderna Museets verksamhet med skapande arbete och visningar. Efter att ha sett filmen Konstens pedagogik 2 och tagit del av Moderna Museets historiebok samt material från och om Moderna Museet görs också en iakttagelse av det demokratiska arbete som genomsyrar verksamheten. 2 Film, Konstens Pedagogik, Hämta kraft, UR

4 1.) Inledning Moderna Museet öppnar under våren 2012 utställningen konstplaneten. En utställning av barn mellan 0-19 år som uttrycker sig i bla bild och skulptur. Utställningen är bla curerad av konstpedagoger vid Moderna Museet med mångårig erfarenhet av pedagogik, skapande och konst. Barn och ungdomar från hela landet har skickat in bidrag till utställningen som vill lyfta fram hur barn och ungas kreativitet ser ut i Sverige Utställningen pågår mellan den 17 mars till den 10 juni och ungefär 2000 barn har skickat in bla målningar och skulpturer. Konstplaneten lyfter fram frågeställningar som: Påverkas barnteckningar av dataspel och internet? Vilka är de ungas favoritmotiv just nu? Använder barn nya tekniker? I rapporten söker vi att vidröra dessa frågeställningar samt behandla andra aspekter av utställningen samt den konferens som anordnades av Moderna Museet mellan den mars 2012 i samband med utställningen. Moderna Museet beskriver i sin informationsfolder 2012 att de har en lång tradition av att uppmuntra barn till skapande vid museet. De skriver också att de är intresserade av alla uttryck som barn och unga använder sig av. Genom att besöka utställningen och konferensen och genomförandet av intervjuer, kommer vi att berätta mer om olika konstpedagogers och experter inom områdets syn på skapande och kreativitet. Vi kommer också att presentera intervjumaterial från barn som arbetat i Moderna Museets verkstad samt ställt ut själva i utställningen konstplaneten. Med vår rapport hoppas vi kunna lyfta fram vikten av vad konst och kreativitet kan göra och vara för barn och unga. 2.) Bakgrund När vi funderade över projektarbetet visste vi att vi ville skriva om vikten av skapande och om barns uttryck genom konsten. Vi hade diskuterat några olika utgångspunkter för detta och när vi såg att kursen erbjöd möjlighet att arbeta utifrån ett museums utställningar kändes det rätt. Utställningen var konstplaneten och institutionen Moderna Museet i Stockholm. Museets konstpedagog Maria Taube la efter kontakt fram förslaget att utgå från utställningen Konstplaneten. Utställningens frågeställningar tycktes ligga våra intressen väldigt nära och arbetet startades upp. Vi bestämde oss för att samla vårt material dels genom uppstarten med den konferens som vi fick möjligheten att delta i, dels genom intervjuer och tryckta källor. 4 3 Moderna Museets informationsfolder 2012: Utställningar och program, s

5 Under arbetet har vi fått ta del av ett stort antal uttryck och verk av barn mellan 0-19 år. Verken består i teknik av måleri, teckning, skulptur, fotografi, film eller video. Ser vi till Läroplanens allmänna mål så är det att öppna nya möjligheter för eleverna att förstå vad konsten och kulturen innebär samt att främja elevernas förmåga till kreativt tänkande och handlande. Vi som författare till denna rapport anser att målet för bild bör vara att utveckla elevens förmåga att uttrycka sig i bildform samt att tolka bilder och bedöma dem kritiskt. Det är också viktigt att elever får handledning i att uttrycka sina tankar, föreställningar och känslor i bildform samt att i sitt arbete använda sig av olika material och tekniker på ett mångsidigt sätt. Vi har i arbetet försökt att lyfta fram en del frågor genom egna erfarenheter, och vi har båda bakgrund inom barn och deras utveckling på olika sätt. Christina Oscarsson, journalist och författare har skrivit flertalet publikationer inom ämnesområdet och Tuva-Li Peter har en bakgrund inom konstvetenskap och pedagogiskt arbete inom bla museivärlden. Institutionen Moderna Museet har många år bakom sig av konstpedagogiskt arbete. Museet var bland de första 1958 att visa konst för barn. 5 Det var då Carlo Derkert som höll i visningarna. Tidigare hade pedagogiken inneburit en slags institutionsartad information i en likriktning från pedagog till besökare, liksom tomma ark som fylldes med information. 6 Under Carlo Derkerts visningar fördes en dialog med de yngsta besökarna och ett nytt grepp att arbeta med visningar för barn med modern konst började att ta fart. Derkert hade tidigare haft visningar vid Nationalmuseum där den historiska konsten var i centrum. Nu blev det en ny dimension med den samtida konsten med andra uttryckssätt och tekniker. Tilltalet till barn och sättet att bemöta barn var och är fortfarande viktigt för Moderna Museet. Det handlar i grund och botten om demokrati och alla människors lika värde och få ta plats som barn och att för höras och synas. Maria Taube säger något liknande i intervjun till Konstens Pedagogik: 7 -Att alla människor har behov av bild och att se och veta att man finns till genom dess handling. Det verkar handla om att människan har och alltid haft ett behov av att uttrycka sig genom olika konstarter. 5 Historieboken, Moderna Museet, förlaget Steidl, Historieboken, Moderna Museet, s 258, Film, Konstens Pedagogik, Hämta kraft, 2008, ca 0.37 min in i programmet. Se adress under: 5

6 3.) Problemställning/Frågeställning Vi vill i vår rapport delvis utgå från Moderna Museets frågor med utställningen: Vilka motiv är angelägna för barn och unga just nu? Påverkas barnteckningar av dataspel och Internet? Finns nya tekniker bland dagens bilder? Samt delvis med utgångspunkt från utställningen vidröra frågor som: Hur kan man lyfta fram barnens egen kreativitet och skapande kraft? Hur kan skolan erbjuda en bra kulturmiljö? Hur arbetar Moderna Museet med visning och verkstad? Hur kan barn och unga uppfatta mångtydiga bilder eller svåra ämnen? 4.) Metod För att söka en bred information inför vår rapport har vi besökt utställningen Konstplaneten vid Moderna Museet. Vi har också deltagit i konferensen Att skapa nya världar som Moderna Museet arrangerade i samband med utställningen. I arbetet med vår rapport har vi intervjuat experter från konferensen samt barn som besökt utställningen och Moderna Museets verkstad. Vi har använt oss av litteratur från kursen, sökt egen litteratur samt fått tips på litteratur av Moderna Museet. En reflektion av filmen Konstens Pedagogik: Hämta kraft med iakttagelser av Moderna Museets konstpedagogik och demokrati arbete görs också. 5.) Teori Vi har tagit del av den litteraturen som hör till kursen men har även sökt egen litteratur som främst handlar om barn och dess skapande och som vi har funnit på Moderna Museet, bibliotek och Internet. 6.) Egen undersökning Först bevistat konferensen Att skapa nya världar och därefter intervjuat ett flertal av de medverkande experterna i en personlig intervju. Följt med en guidad visning av en barngrupp i förskoleklass och därefter personliga intervjuer med barnen som besökt verkstäder samt utställningen konstplaneten. Vi besökte också utställningen Konstplaneten själva och har använt litteratur både inom kursen samt sökt egen aktuell sådan men även tips från Moderna Museet. 6

7 Malin Hillberg, konstpedagog vid Moderna Museet tog med en grupp i årskurs 4 på Trollbodaskolan i Hässelby på en rundvandring. Efter visningen fick de arbeta med att göra egna collage i verkstaden. Under tiden de arbetade fick vi möjlighet att fråga dem vilka motiv som de helst gjorde och vilka material som de helst använde. Vi intervjuade Sofia, Disa, Julia, Louise, Desirée, Anton, Kristoffer, Felix, Hampus, Gabriel, Kiara, Elsa, Nora, Michel, Lina och Johanna. Det var ganska liktydigt vad de brukade måla; flickorna tyckte mest om att måla blommor, hav, djur och människor. Pojkarna som här var färre än antalet flickor målade helst båtar och gubbar. Samtliga tillfrågade barn tyckte mest om att måla med vattenfärger. Efter att ha lyssnat till konferensen Att skapa nya världar beslöt vi att välja ut ett par experter för att göra personliga intervjuer. På grund av tidsskäl så gjorde vi intervjuerna per telefon och vi valde ut Hillevi Berglund, Ulla Wiklund, Maria Sandgren och Ylva Hillström. 6.1) Barns utveckling Hur barn utövar konst har med många faktorer att göra men deras ålder har naturligtvis betydelse och vi vill därför nämna kort om barn och dess utveckling. Detta hade vi som bakgrund när vi tittade på tavlorna och deras motiv samt när vi pratade med barnen och vi kan då se att den psykiska utvecklingen har betydelse för hur de tolkar omvärlden. Fem- sex år 8 När barnet är fem-sex år så kan det finmotoriskt rita detaljrika teckningar som är välorganiserade, och i den här åldern klarar man också av att följa och komma ihåg längre instruktioner. Sex sju år Vid sex-sju års ålder sker ett nytt utvecklingssprång, vilket innebär en förändring i barnets sätt att tänka och uppfatta omvärlden. Barnet behöver inte längre handskas med tingen att förstå sammanhang, utan kan använda sig av symboler istället. Exempelvis kan barnet räkna ut ett tal endast med hjälp av siffror, utan att behöva se och hantera ett antal klossar. Man skulle kunna säga uttrycka det så att barnet förmår lämna verkligheten och kan med hjälp av sin fantasi och symboler finna nya lösningar på problem. Barnet förstår mer och mer att samvaron med andra människor kräver regler, uttalade och outtalade, för att inte bli kaotisk. Den ökande symboliseringsförmågan gör att fantasilivet spelar en allt större roll för att reglera barnets känslor. 8 Lyckliga Barn, Hansson Oscarsson, Ica Bokförlag,

8 Sju-tolv år Under perioden sju till tolv år skapar sig barnet andra bilder än föräldrar och syskon och idealiserar ofta lärare, äldre kamrater eller idrotts och mediastjärnor. Man kan se utvecklingen under de här åren som att barnet konstruerar en egen social roll eller ett nytt själv i relation till samhället, som en förberedelse för det identitetsskapande och den frigörelse som puberteten skall komma att innebära. Tonårstiden brukar delas in i tre faser, och den första börjar redan i tio-elvaårsåldern. Vi kan då märka att barnet börjar bli mer faktaintresserat och också mer intresserat av sin omgivning, vilket beror på en viss förmåga att kunna tänka abstrakt och som gör att man kan sätta in sig själv i ett större sammanhang. Tretton-sjutton år 9 När den andra perioden inträder brukar barnet vara år, och den pågår till år. Under perioden ökar förmågan att kunna tänka ännu mer abstrakt. Tonåringen har även ett stort behov av att kunna testa och experimentera för att undersöka vad som passar honom eller henne. Sexton nitton Under den tredje perioden utvecklas det abstrakta tänkandet ytterligare. När tonåringen är i årsåldern kan han eller hon se helheter på ett annat sätt än tidigare. Frontalloben i hjärnan är platsen där vi pusslar ihop allting och den påverkar också vår förmåga att kunna se just helheten. Man kan säga att det är där förståndet finns och det är också där som vi gör slutledningar. 6.2) Barn och kreativitet Vi intervjuade Maria Sandgren, filosofie doktor, leg.psykolog och lektor vid Södertörns högskola 10 om vad kreativitet för barn kan innebära. I hennes forskning och arbete har hon kunnat se att kreativitet kan innebära många saker, det kan vara en teckning men också en handling där man uttrycker sig på många sätt. För vuxna kan det vara förmågan att komma på bra idéer men att också kunna realisera och genomföra dem. Genom sin kreativitet så kan man uttrycka sig i olika konstformer. 9 Tonåren, Oscarsson, Ica Bokförlag, Telefonintervju

9 I kreativiteten så har inlevelseförmågan betydelse, att kunna föreställa sig, vara levande och att vara tillåtande i sin inställning. Samtidigt är det viktigt att ha vissa ramar och att inte vara alltför gränslös. Det skall vara roligt att vara i den kreativa processen men inte bara vara en tanke som levs ut, utan också konsekvensen av den. Vad innebär detta, och hur blir det om jag gör på ett visst sätt? Genom kreativiteten lockas barn in i nya världar och får tänka, föreställa sig, vidga sina vyer. Den står också för leken, ger terapi, närvaro och samtidigt kan den innebära visst motstånd. Vi kan med fantasin locka barn in i nya världar och få dem att tänka ett steg längre. Till exempel om vi berättar en saga och frågar dem vad tror du hände sedan? Då kan vi fortsätta att berätta våra reflektioner och fortsätta att samtala efter att sagan är slut. Vi frågade Hillevi Berglund, konstpedagog på Moderna Museet och konstnär 11 varför hon trodde att kreativitet var viktigt för barn: - Jag tror det är viktigt att göra något på eget initiativ, att vara handlingskraftig, bestämma över sig själv och ta kommando över verkligheten. 6.3) Kreativa miljöer för barn Vi frågade Maria Sandgren 12 hur vi kunde göra för att skapa kreativa miljöer för barn och hon ansåg att det behövs mer allmänbildning om kreativitet och vi kan göra ett exempel. Frågar du någon vilken hans eller hennes senaste kreativa handling var så vet personen säkert inte det. Frågar du däremot en person när hon eller han kände sig stressad senast eller blev orättvis behandlad så är det något som man lätt brukar komma ihåg. - Jag tror att om år så är det ett mer bekant begrepp och kreativitet innehåller just många olika saker. Hur du exempelvis tolkar en föreställning, din inlevelseförmåga, hur du tolkar allt runt omkring dig både intellektuellt och känslomässigt. Arbetet med konst och kultur är svårt att mäta och om vi arbetar tillsammans i en konstform så tvingas vi prata med varandra och vi kan mötas i detta forum. 11 Telefonintervju Telefonintervju

10 Vår fråga till Maria Sandgren var hur hon själv ville arbeta med kreativitet och skapande med barn och hon svarade: - Jag skulle vilja folkbilda begreppet genom att kreativitet blir lika bekant som exempelvis stress och genus. Känna och veta när vi skall vara kreativa eller inte. Vi måste veta när vi behöver förändra och när vi kan behålla stabiliteten i den kreativa processen. Ulla Wiklund, utvecklingskonsult med inriktning på skolutveckling 13 anser att när det gäller att som vuxen skapa kreativa miljöer för barn så tycker hon att man som vuxen inte skall lägga sig i för mycket och se till förmågan att inte ingripa. - Vi kan däremot tänka på hur vi bäst kan organisera miljöer och frigöra tid för att vi tillsammans kan göra reflektioner av det som barnen har skapat. Barn behöver ha egna oceaner att simma i och också ha lite tråkigt ibland, egen tid, för att det skall finnas tid och utrymme att sätta igång med något kreativt på egen hand. Enligt Hillevi Berglund 14 kan vi vuxna skapa kreativa miljöer och hon ser att är det en kreativ miljö för en vuxen person så anser hon att det också är det för barn. Ser vi till Verkstan på Moderna Museet så är det just en kreativ och rolig miljö att vara i. Det finns bra bord, god belysning och plats för att skapa. - Ser jag till mig själv så brukar jag alltid ha en anteckningsbok med mig så min dotter kan rita när vi är på väg någonstans som när vi åker tunnelbana. Det kan vara att hon t.ex. ritar hur det ser ut runt omkring henne och det är också en övning i koncentration bl.a. Hillevi Berglund menade också att kreativitet inte behöver innebära att man skapar med exempelvis lera utan det finns många olika uttrycksformer. Samtidigt är det viktigt att det finns möjlighet för barnen att arbeta med dessa material fastän det finns en baksida som exempelvis städningen. Det kan vara att man har använt frigolit i verkstaden och hela golvet 13 Telefonintervju Telefonintervju

11 är fyllt av det så är det ändå väl värt arbetet med att städa upp. Vi behöver vara generös mot kraften, släppa fram den både som barn och som vuxna. Vi intervjuade Ylva Hillström, intendent inom förmedling vid Moderna Museet. 15 Hur tycker du att vi kan främja barns kreativitet, utifrån Moderna Museets synvinkel? - Vi arbetar hela tiden med att förmedla konst till barn, unga och vuxna. Det är viktigt att se, samtala om och uppleva konsten. I mötet med konsten får man som åskådare impulser och det är en frihet i att se och uppleva hur konstnärer uttrycker bl a känslor och politik i en oändlig variation av tekniker. Det kan vara förlösande och inspirerande och främjar kreativiteten. Sedan jobbar vi med barn och unga och med skapande på plats i museets verkstäder. Verkstaden är viktig, där finns det bra förutsättningar för att skapa fritt. Det är en plats som inte är hämmande, det är helt okej att det kommer färg på golvet, till exempel. Vi arbetar med inspirerande material av bra kvalitet. Verkstaden går att boka av förskola och skola och vi har också familjeprogram på söndagarna med visning och verkstad. För ungdomar i åk 7-9 och gymnasiet finns workshops där teori och praktik förenas. Workshops erbjuder vi också utanför skoltid och just nu samarbetar vi med Lava på Kulturhuset kring några sådana. I utställningarna finns alltid våra värdar som förutom att vakta och informera om praktikaliteter också har ett pedagogiskt uppdrag. Vi har också andra aktiviteter man kan ta del av, snart kommer vi till exempel att kunna erbjuda tipspromenader för alla från fyra år och uppåt, audioguider och olika lättsamma samlingspromenader som guidar till några utvalda verk ur samlingen. * Hur ser ert arbete riktat mot skolor ut? - Vi arbetar främst utifrån museet där konsten finns. Skolklasser och grupper kommer hit till museet, snarare än att vi från museet kommer ut till skolorna. Att uppleva konsten på plats och att stå framför ett original är ju såklart en helt annan upplevelse än tex en powerpointvisning. Vi erbjuder också lärarhandledningar till våra stora tillfälliga utställningar. Dessa kan hämtas på plats på museet eller laddas ner från vår hemsida. Det finns också något som heter 50 bilder, vilket är 50 högupplösta bilder på verk ur Moderna Museets samling som vi har friköpt så att skolan kan använda dem. Dessa laddas ner från nätet. Ett par 15 Telefonintervju

12 gånger per år välkomnar vi alla lärare på alla stadier till lärarkvällar, då någon av de stora utställningarna presenteras och lärarna får mingla, inspireras och höra mer om vår skolverksamhet. Lärare kan också boka studiedagar hos oss, och en gång om året anordnar vi en nationell fortbildningsdag för lärare tillsammans med Ntionalmuseum. Vi deltar också i mässan Skola+Museum = Sant en gång om året och når då ut med mer information om museet till ca 450 lärare. * Kan du se att barns teckningar i utställningen Konstplaneten är påverkade av datorspel eller internet? - Vi blev nog förvånade att det var så få bilder som var tydligt påverkade av nätet, film, tv eller media. Det fanns heller inte så många prinsessbilder eller krigsbilder tex kanske beror detta på att föräldrar och lärare har varit med vid urvalsprocessen. Barnen skildrar det som de är intresserade av och som finns runtomkring dem. I bland kan man höra att dataspel och tv förstör kreativiteten och att bilderna som skapas utifrån dessa bildvärldar blir stereotypa och tråkiga. Barns intressen för olika saker i omgivningen är ju tvärtom en utgångspunkt för deras fantasi, det behöver inte sela någon toll om den utgångspunkten är ett tv spel, det ka bli fantastiska bilder. * Hur arbetar ni på Moderna Museet med visningar kring utställningar med bilder som kan vara tex: otäcka eller läskiga? Kan vissa ämnen eller utställningar vara för svåra för barn? Tex kan ju vuxna läsa in mer i bilder än tex barn ser eller upplever. - Grundinställningen för Moderna Museet är att inte skygga för att visa utställningar för barn. Barn kan se det allra mesta om de får tid att tala med en vuxen om det som de ser. Därmed inte sagt att det inte finns vissa verk som är onödigt svåra och komplexa för att det ska vara klokt att välja att visa dem. Om ett verk är komplicerat teoretiskt eller uttalad vuxet i tilltalet kan vi förstås undvika det. Det finns en vilja hos vuxna att skydda barnen mot otäckheter. Men det är inte alltid de verk som man som vuxen tror ska vara upprörande verkligen är det för barn. Barn har ju inte samma bagage som en vuxen och ser ofta andra saker i konsten. Om det inte finns tid att prata länge om det vi ser och upplever inför ett starkt verk så kan det försätta skolans pedagog och barnens föräldrar i en knepig situation och de får då ta hand om 12

13 reflektionerna i efterhand. Det måste vi också ta hänsyn till. Men om barnen ser något som de vill prata om så försöker vi tillmötesgå dem. Vi vill att ett besök vid museet ska vara inspirerande och roligt. Inför varje utställning samtalar vi med guiderna om utställningen och diskuterar om det finns verk som kan vara problematiska för barngrupper och hur vi ska hantera dem. * I utställningen Konstplaneten, tycker du dig kunna se några specifika motiv eller bilder som barnen och ungdomarna gör? - I de fall det finns många bilder med samma tema är det ofta en pedgog i försolan eller skolan som har givit barnen en temauppgift, så även om vi fått in 25 snögubbar så kan vi inte påstå att snögubbar är ett vanligt motiv bland barns bilder i dag. Om vi ser till alla 2000 verken så är det de stora frågorna i livet som gestaltas på ett eller annat sätt. Det är ämnen som familj, kärlek, natur, djur, vänskap och identitet. Vi kan se en hel del manga inspirerade bilder och grafitti finns bland ungdomarna. Generellt är det inte typiska pojk och flickbilder i utställningen. * Hur vill du själv arbeta med kreativiteten och unga? - Jag är stolt och glad över hur vi arbetar idag på Moderna Museet, men givetvis finns alltid utrymme för förbättringar. Jag tror att det är viktigt att barn och unga i alla åldrar får möta konsten på museet, antingen på egen hand, i en visning eller visningar och verkstad/workshop. Numera erbuder vi eget skapande även för de äldre barnen och ungdomarna i våra workshops både i skolan och på fritiden. Det är viktigt att sätta ord på det man ser och formulera sina tankar, och det får barnen och ungdomarna göra när de kommer hit. Jag håller för närvarande på att skriva en bok om vad modern konst kan vara. Den riktar sig till unga läsare, och jag hoppas att den kan inspirera många, också de som inte har möjlighet att komma hit till museet. 13

14 6.4) Har datorspel och Internet påverkan på barns teckningar? Ulla Wiklund 16 anser att det är klart att barn påverkas av alla intryck och om omgivningen tränger in i deras inre så märks det. Ser vi till Konstplaneten så kan vi märka att barn tar intryck av varandra men också att de vill vara ifred för att sitta själva och göra klart sina konstverk. Genom forskningen så vet vi att barn i 9-10 årsåldern har en lätt stereotyp bildforskning som är typiskt för den konventionella åldern och gärna målar efter mallar. En del lärare använder just mallar men sedan kan barnen gå utanför dem och spränga ramarna för sitt konstutövande. Hillevi Berglund 17, ser att barn filtrerar allt som de får vara med om och motiv hämtade från TV-program, datorspel, Nintendo och Ipod återkommer hela tiden. Flickor och pojkar har ibland olika ingångar när de målar eller tecknar. Bilderna är individuella uttryck för något som barnen tänker på och de kan ju vara vad som helst egentligen. När vi frågar vilka motiv som framkommer mer än andra i tillexempel Konstplaneten så säger Hillevi Berglund: - Jag kan se att allt blandas i bilderna och det blir som en fantasiföreställning om något verkligt. Inget speciellt motiv dominerar vi kan se de klassiska motiven som porträtt, landskap och djur. Motiv som också är vanliga bland vuxna. - I verkstaden på Museet brukar jag arbeta på samma sätt som när jag är konstnär. Jag börjar ganska förutsättningslöst och låter sedan skapandet ta form. Med barnen i verkstaden så pratar vi med varandra och de ger olika förslag och på så sätt växer konstverken fram. Det kanske är så att barnen har ett eget sätt att tolka världen som vi vuxna faktiskt har glömt bort. Vi kan se på alla djurteckningar t.ex. att djuren är mer som i fablerna och kan prata. Djuren är besjälade på något sätt och påminner om något som var en gång. 6.5) Barn och Ungas kreativitet, webb och data I utställningen Konstplaneten vid Moderna Museet visas barns bilder, en del är bara några månader gamla, de äldsta 19 år. Utställningen innehåller åldrar representerade i barnkonventionen. Det är bilder med allt från huvudfotingar till grafitti. I utställningen finns också video. Kreativiteten minst sagt blommar på Moderna Museet. När vi besöker 16Telefonintervju Telefonintervju

15 verkstaden den 14/4 för att genomföra intervjuer träffar vi två familjer som sitter och arbetar i verkstaden. Jag slår mig ned och intervjuar två pojkar. Carl Jakob, 7 år och Jonatan, 6 år. De har inte lämnat bidrag till Konstplaneten. De sitter och bygger en modell i pappkartong. Jag frågar vad de brukar göra när de skapar. Carl Jacob brukar bygga garage, eller saker i olika material. I trä som träspel eller tv spel. Han vill bli spelutvecklare när han blir stor. Jonatan gillar också trä. Han spelar tv spel och tycker om att rita tv spel i stället för att spela i bland. Carl Jacob berättar att han tycker om att bygga lego hemma, helst borgar. Vid konferensen på Moderna Museet pratar Karin Aronsson om bilder som påverkar oss i massmedia. 18 Det är Tv, video, sagoböcker, alla möjlig olika bildyttringar. I media kan vi ofta läsa om passivitet i samband med tv spel och datorspel. Men det betyder inte att det alltid måste vara så. Forskningen visar på att barn som spelar datorspel tillsammans tex inte är passiva utan kommunicerar och pratar, och framförallt hejjar på varandra. Runt oss finns virituella personer som prinsessor eller actionhjältar sk virtuella föreställningar. I barns bilder kan man se alla möjliga olika bilder. Det är både från livet, media och internet. Statens medieråd skriver följande i sin artikel om forskning om skadlig mediepåverkan : Medierna skiljer sig åt eftersom tv- och filmtittande är en passiv handling, one-way, medan dataspel och internet kräver en aktiv interaktion. 19 Som Carl Jacob och Jonatan och alla andra barn skapar vi påverkade av vår egen verklighet. Media och internet och dess bilder och historier är en stor del av denna. I barns bilder ser vi därför att internet och datorspel kan påverka barns teckningar. Vad gäller de verk som finns vid utställningen Konstplaneten kan vi liksom Ylva Hillström och Hillevi Berglund nämner i sina intervjuer inte direkt se en koppling till media eller internet, det är andra motiv som framträder som nämnda bla: Natur, djur, familj, identitet. Men vi tror att barn och unga självklart påverkas av deras omgivning och att det kan ge inspiration i barn och ungas bilder. Som Ylva Hillström nämner i sin intervju behöver inte tex: datorspel eller Tv spel vara en, sk sämre inspirationskälla för skapandet. I bland kan man höra i media att datorspel dödar barns kreativitet, detta kan självklart vara utgångspunkt från många olika områden men vi tänker bildmässigt och inspirationsmässigt. En bild inspirerad från ett spel är inte sämre än tex ett stilleben. För att citera Ylva Hillström som så bra sa: Barnen skildrar det som de är intresserade av och som finns runtomkring dem. I bland kan man höra att dataspel och tv förstör kreativiteten och att bilderna som skapas utifrån dessa 18 Att skapa nya världar, konferens Lör den 31 mars, föreläsning Karin Aronsson, professor vd barn och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms Universitet

16 bildvärldar blir stereotypa och tråkiga. Barns intressen för olika saker i omgivningen är ju tvärtom en utgångspunkt för deras fantasi, det behöver inte sela någon toll om den utgångspunkten är ett tv spel, det kan bli fantastiska bilder. 6.6) Moderna Museets konstpedagogik och demokrati, en reflektion över filmklippet konstens pedagogik. Att möta barnen och ungdomarna i konsten, som också automatiskt innebär ett möte med dem mitt i livet, är viktigt och avgörande för att ett genuint samtal om konsten ska kunna äga rum. Det upplever vi att bla Carlo Derkert var en av de första att kommunicera och visa för oss. När vi kommunicerar konst med varandra eller när vi möter konst kan den beröra oss direkt och innerligt som människor. Att konsten talar till oss är ett uttryck som vi i alla fall har stött på många gånger. Att ta barnens tankar och erfarenheter på allvar och att möta dessa, och respektera dessa är avgörande för att man som människa ska kunna känna sig hemma i konsten, tillåtelse att vara en del av det och att kunna göra den till sin egen. Konst och demokrati och allas lika värde och rättigheter som att höras och synas är tydliga grundstenar i konstpedagogiken. I videon om Konstens Pedagogik på Moderna museet berättar och visar konstpedagogen Maria Taube oss en glimt in i museets verksamhet. För att konsten ska bli tillgänglig för alla människor på lika villkor behöver den också bli mer öppen och kanske mer tillåtande. Det upplever vi att Moderna Museet gör genom sitt arbete. Vid babyvisningarna hyschas inga småbarn när de gurglar, skriker eller pratar och låter högt. Maria Taube, konstpedagog vid Moderna museet i Stockholm är tydlig med detta. Att det råder en tanke om demokrati och lika rättigheter vid museet är märkbart. Filosofin om att alla människor kan skapa, att konsten finns i människan verkar vara en annan viktig aspekt i Moderna museets arbete. I Moderna museets verkstad talar pedagogerna och barnen alltid om barnens färdiga verk tillsammans i verkstaden. Det verkar vara en handling med avsikten att delvis se och bekräfta barnen delvis för barnen att lyssna, sätta ord på sina tankar och uttrycka sig. Efter att ha observerat filmklippet ur Hämta Kraft, Konstens pedagogik 20 syns tydligt en pedagogik som också talar om att barnen får våga ta plats, att få skapa i lugn och ro med stor koncentration och där färgen och skapandet är viktigt och tas på allvar, färgen och skapandet tillåts ta plats. Verkstaden är ett rum för detta, och i filmklippet kan man märka av barnens nyfikenhet och kreativitet över det fria skapandet. Barnen behöver 20 Film, Konstens Pedagogik, Hämta kraft, ca 0.37 min in i programmet. Se adress under: 16

17 inte (som vi själva kan känna igen oss i) oroa sig i fall det skulle råka komma färg på tex: golvet eller att för den delen att göra fel som många av oss kanske upplevt genom de unga åren i skolans värld och som inte är ett existerande uttryck vid Moderna museet. Ur filmen Hämta kraft, Konstens Pedagogik finns många fina ögonblick där vi får se hur en visning och verkstad kan gå till i Moderna Museet. Verkstaden är ljus och luftig och det gör ingenting om det råkar komma färg av små händer på fiskakvariet eller på golvet. Som barn får man känna, prova, uppleva i skapandet. Ett ögonblick in i filmen ser vi ett barn som blir kornfundersam över sina helt färgade händer. Vi tror att barnet tänker att det kanske inte är bra att vara kladdig eller att i mötet med en vuxen så blir det automatiska att man går och tvättar bort färgen eftersom man är kladdig. Det är fint att se pedagogens bemötande av barnet med de rödfärgade händerna som skriker fröken förskräckt. Pedagogen svarar genom att bemöta barnet lugnt och hålla i dess rödfärgade händer. Bådas händer blir färgade men att de båda blir kladdiga är ingenting som uppmärksammas och verkade vara anledningen till barnets första impuls. Pedagogen frågar om barnet är kall om händerna och bekräftar den röda färgen och att den är lika röd och fin som barnets tröja. Vi tycker att denna scen ur verkstaden visar tydligt på det fina och det demokratiska bemötande Moderna Museet har i sin verksamhet. Under filmen får vi också se samtal både vid visningar och när barnen efter skapandet lägger fram sina bilder för att samtala om dem. Den pedagogik vi möts av liknar mycket den demokratiska pedagogiska grundsten som det beskrivs att Carlo Derkert bedrivit. Barnens tankar och associationer bemöts respektfullt, något som i början av 50 talet inte tycks ha varit en självklarhet. Carlo Derkert skriver i inledningen till boken Barns bilder och solen lyste blå 21, en text som beskriver det rätt och fel tänkande som så många gånger kan prägla den vuxnas värld: Adam bodde i ett gult hus men hade ingen fru, sent i natten kom Gud Fader in och tog Adams revben och rips raps var Adam väckt av Eva. Då sa Adam: Jag har väl ingen vän som heter Eva? Ev: Jo, du minns väl mig på festen. Adam: Nejj, men vi kan väl vara vänner ändå. Ja, ja sa Eva lite tveksamt. Men en vaker dag blev de vänner. Och solen lyste blå på den blå himlen. - Om man nu är lärare ska man då ändra denna 7-åriga författarinnas skapelseberättelse? Solen är väl inte blå. Jomen om man läser början: Adam bodde i ett gult hus. Då måste solen vara blå! Det är ju huset och det som händer där som är det viktiga. Det är logik. Poesins logik. Måleriets logik. /Carlo Derkert 21 Nordenfalk, Katta, 1996, Bergs Förlag, inledningen siduppslag 1 17

18 Barns bilder talar direkt till oss, och ofta är det väsentliga väldigt tydligt. Om vi ser en stol med två ben i stället för fyra kan vissa lätt utbrista eller kanske påpeka just detta. Men vad visste de om benen kanske var bakom?, eller som i Derkerts inledning, om solen är blå kanske det gula huset är det centrala och självklart i barnets färgval. Carlo Derkert tar också upp att vi vuxna måste bli medvetna om hur mycket vi faktiskt påverkar barn. Vi kan genom vår goda vilja faktiskt påverka dem negativt när det gäller bla självtillit. 22 Vuxna kan bedöma barn väldigt snabbt genom tex uttrycket: Vad duktig du är. Vidare den kultursyn som präglat konsten tidigare om att modern konst liknar barns verk, tex: naivismen och att denna inte aktas lika högt som föreställande konst. För att citera Carlo Derkert: Det är en dålig tavla, sa en pojke om Bror Hjorths naivistiska slädfärd. den hade jag kunnat göra själv. Vi lever verkligen i en livsfientlig kultur, en kultur där vi får barnen att tro att det som de gör själva är dåligt. 23 I den konstpedagogik som visas i filmen Urkfraft, Konstens pedagogik med Maria Taube och Moderna museet förs traditionen av demokrati vidare i pedagogiken och konstverkstaden. När barnen möter verk i utställningarna eller skapar i verkstad med museets pedagoger får de ett bemötande där deras tankar och associationer lyssnas till och tas emot på ett respektfullt berikande sätt. 6.7) Konsten, samtal med barn och svåra ämnen Vid konferensen vid Moderna museet vt var det vid ett av föreläsningstillfällena öppet för frågor till museets pedagoger från publiken. Bla ställdes en fråga om viss konst eller vissa ämnen kan vara för svåra att visa i en utställning för barn. Ett kort svar från Maria Taube var att det handlade mycket om pedagogens sätt att bemöta barnet. Runt om oss händer världen och i världen händer och sker också svåra saker. Konsten speglar av världen och kan ofta var ett svar på vad som händer och sker. En del vuxna blir nervösa eller vill inte prata om sådant som är läskigt eller otäckt för att det kommer för nära och de blir ställda när ett barn berättar eller undrar över sådana saker. Men Maria menade att så länge den finns vuxna som lyssnar och kan förklara och höra vad barnen säger och möta dem och inte lämna dem själva i tankarna så är ingenting för svårt. En rädd vuxen kan vara en farlig vuxen för ett barn på det sättet. 22 Nordenfalk, Katta, 1996, Bergs Förlag, s Nordenfalk, Katta, 1996, Bergs Förlag, s

19 I den kultur vi lever i just nu vill vi kanske ofta skydda barnen mot det som är svårt eller rentav otäckt eller hemskt. 25 Men barnen möter dessa bilder även utanför museihallarna i verkligheten. Tex: bilder från tidningar, nyheter eller film kan ge upphov till frågor som måste bemötas och inte viftas bort av vuxna. Maria Taube sa också under frågestunden någonting om att förmedla tron på det goda, att vi vuxna visar att vi väljer att tro på det goda i sådana typer av samtal. Det kan nog vara oerhört viktigt att förmedla till barnen och att de har en trygghet runtomkring sig där de vet att de kan prata om svåra ämnen vare sig det gäller på en konstutställning eller i andra situationer. När Tuva-Li arbetade med visning och verkstad vid ett konstmuseum en gång upplevde hon att den utställning hon skulle visa och arbeta med var väldigt stark. Hon visste inte från början på vilket sätt hon skulle presentera den för en barngrupp och tänkte att barnen kanske skulle ta med sig jobbiga bilder och upplevelser hem. Utställningsrummen var mörka och det var ljud och bildinstallationer i nästan alla rum som var väldigt höga. En del bilder som projicerades upplevde Tuva-Li personligen som otäcka. Tuva-Li arbetade med visningsmaterialet utifrån utställningen och dess historia. Hon ville inte ta med sina egna upplevelser in eftersom hon tänkte att barnen har andra referens ramar. Hon fördjupade sig i utställningen som visades, dansen, rörelser och filosofi samt de olika konstnärerna som fanns representerade i utställningen. Hon valde att fokusera på varför man började dansa den specifika stilen som var representerad i utställningen och historia. Man tittade också på scenografi som fanns i rummen och filosofin bakom verken. Hon spann vidare på barnens spontana tankar i mötet med utställningen. Med tanke på de olika teman och tekniker i verkstanden som utformades efter utställningen valde hon också olika rum beroende på vilket tema eller teknik de skulle arbeta med i verkstaden. En del verk valde hon också att inte behandla då hon upplevde att det inte alltid fanns tid att prata länge efter visningarna med barnen. Hon upplevde att hon fick en annan upplevelse efter arbetet med utställningen och verkstäderna av konstformen än hon fick i sitt första möte med denna. När hon tänker tillbaka på konferensen på Moderna Museet och Maria Taubes tankar om svåra ämnen och konst blir det ännu mer självklart att öppenhet för barnens tankar och reflektioner kring verk och att ifrågasätta sina egna referenser är något som är otroligt viktigt. 25 Att skapa nya världar, konferens Lör den 31 mars, föreläsning Karin Aronsson, professor vd barn och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms Universitet. 19

20 Tid är också en viktig aspekt, att vuxna människor verkligen tar sig tid att höra vad barnen säger och att de lyssnar och kan samtala om tankar och upplevelser. Hon tycker också att det var berikande att få samtala i intervjun med Ylva Hillström om svåra ämnen och verk och se hur Moderna Museet arbetade, det gav nya tankar och inblickar för framtida arbeten. 6.8) Bilders mångtydighet ur ett barnperspektiv I boken Sagor jag glömt att jag mindes så väl berättar Carin Hartmann om sin relation till sin mormors sagor och illustrationer. Hartmanns mormor var den kända illustratören och författaren Maj Lindman. 26 Boken är ett tydligt exempel på hur barn kan tolka bilder på ett sätt som vi kanske inte alltid ser. I boken ser vi sviter av teckningar som Hartmann själv målat ur minnet och hur hon upplevde sin barndom samt mormoderns illustrationer och sagor. Arbetet visar på hur många olika tolkningsdjup en bild kan innehålla. På sid ser vi Lindmans illustration av en prinsessa som niger och ler och tar emot sina tre bröder. Hartmann hade själv tre bröder och Lindman inspirerades ofta från sina barnbarn i berättelserna. Hartmann återberättar sin upplevelse av bilden: Som barn tampades jag varje dag med mina tre äldre bröder. När jag återser mormors bild av den nigande prinsessan inför de bugande bröderna vet jag att hennes leende inte är äkta. Hon är inte glad åt deras besök. 27 Bilden som Hartmann målat själv visar en prinsessa som ler men genomborrar sin tre bröder med ett svärd. I Lindmans saga Sommaridyllen med Snipp Snapp, Snurr befinner de sig på landet i en idyll. Hartman beskriver själv sin upplevelse av sagan som handlar om de tre pojkarna och deras vän Elsa. De fyra går förbi en hage där det finns en tjur och Elsa utbrister att hon inte är rädd. Elsa springer in till Tjuren men tappar sin röda sko, härnäst räddar pojkarna henne till ett träd och hon får skäll av sin far i slutet av sagan som en slags sensmoral. Men Hartmann frågar sig själv vilken sensmoral som sagan egentligen handlar om. Som barn upplevde hon sagan som skamfull och orättvis. Kanske förknippade hon sig själv med karaktären Elsa. I sagan lyfts inte Elsas modighet fram att möta tjuren utan snarare hennes nederlag. Sagan kan också ses som den analys med genusperspektiv som Hartmann gör. Trots att Elsa vågar gå emot pojkarna, tjuren och sin pappa blir hon tillrättavisad och inte hyllad, Elsa får lära sig en läxa. Sagorna och Hartmans sätt att lyfta fram sina barndoms känslor inför sago illustrationerna är intressanta. Det påminner om det sätt Carlo Derkert 26 Hartman, Carin, Sagor jag glömt att jag mindes så väl, Sesam förlaget Stockholm Hartman, Carin, Sagor jag glömt att jag mindes så väl, s 32 20

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet Konstpedagogiska Program 2012 Hogstadiet & Gymnasiet Upplev, skapa och kommunicera Bror Hjorths Hus erbjuder visningar på olika teman utifrån konstnären Bror Hjorths konst eller med utgångspunkt i de tillfälliga

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

NORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht 2010 - Vt 2011

NORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht 2010 - Vt 2011 NORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht 2010 - Vt 2011 Lyans förskola Övergripande tema Arlanda - närmiljön Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

Koll på konst. Inspiration, handledning och pedagogiska ingångar för programmet riktat till Förskoleklass åk 3

Koll på konst. Inspiration, handledning och pedagogiska ingångar för programmet riktat till Förskoleklass åk 3 Koll på konst Inspiration, handledning och pedagogiska ingångar för programmet riktat till Förskoleklass åk 3 Inledning Här finns förslag på saker ni kan göra före och/eller efter er medverkan i Koll på

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

KONSTpedagOgiSKT program 2012 BROR HJORTHS HUS

KONSTpedagOgiSKT program 2012 BROR HJORTHS HUS KONStpedagogiskt program 2012 BROR HJORTHS HUS LÄR, UPPLEV OCH UTVECKLAS bror hjorths hus Konstpedagogiken i Bror Hjorths Hus vänder sig till grupper i olika åldrar och med olika förutsättningar. Vi arbetar

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet Lilla Verkstan Djurås förskola Utvecklingsarbete hösten 2014 Vår barngrupp består just nu av tio barn, varav fyra är kvar sedan förra terminen och

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

KONSTPEDAGOGISKA PROGRAM BROR HJORTHS HUS 2009

KONSTPEDAGOGISKA PROGRAM BROR HJORTHS HUS 2009 KONSTPEDAGOGISKA PROGRAM BROR HJORTHS HUS 2009 VÄLKOMMEN TILL BROR HJORTHS HUS Bror Hjorths (1894-1968) röda trähus i Kåbo är ett litet men innehållsrikt konstnärsmuseum. Här hade konstnären sitt hem och

Läs mer

ASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN UTOMHUSLEK

ASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN UTOMHUSLEK ASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN ATT SKAPA NYA MÖJLIGHETER FÖR UTOMHUSLEK Genom vattenleken utvecklar barnen förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen lpfö 98 SKÅRTORPS FÖRSKOLA

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

bror hjorths hus konstpedagogiskt program 2013 bror hjorths hus konstpedagogiska program 2013

bror hjorths hus konstpedagogiskt program 2013 bror hjorths hus konstpedagogiska program 2013 konstpedagogiska konstpedagogiskt bror program program hjorths 2013 2013 hus bror hjorths hus bror hjorths hus Upplev, skapa och kommunicera Konstpedagogiken i Bror Hjorths Hus vänder sig till grupper

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i skapande skola- projekten. Susanna har

Läs mer

Kulturpedagogiska projekt

Kulturpedagogiska projekt Kulturpedagogiska projekt VEM HÅLLER I KULTURPROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i de kulturpedagogiska projekten. Susanna har flera års erfarenhet av att leda kurser

Läs mer

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Luossavaaraskolans fritidshem; planen uppförd juni 2014 Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Ett dokument med fritidsverksamhetens syfte, mål och metod. Luossavaaraskolans fritidshem, juni 2014

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN

UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN Värmlands Museum visar Japanska Träsnitt Under utställningen Bilder från den förbiflytande världen, där ett 50 tal träsnitt visas, vill vi berätta om konstnärerna,

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Metodöversikt och utvärdering

Metodöversikt och utvärdering Metodöversikt och utvärdering Workshop under ledning av kulturpedagoger med socionom och barnbibliotekarier som observatörer Ålder: år 3-6 Produkter: barnteckningar, film, sammanfattande bilder på grundval

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området NORMER OCH VÄRDEN Varje enhet har ett väl fungerande och förebyggande likabehandlingsarbete och en väl dokumenterad likabehandlingsplan

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Orange Centrals Förskola

Orange Centrals Förskola Orange Orange Centrals Förskola Vi som arbetar på Orange heter Ulrica, Sara, Lisbeth och Hafije. Telefonnumret till avdelningen är 044-13 49 62. Arbetslaget består av två förskollärare, två barnskötare.

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Konstpedagogik i Bror Hjorths Hus

Konstpedagogik i Bror Hjorths Hus Konstpedagogik i Bror Hjorths Hus Visningar och verkstäder i Bror Hjorths Hus är gratis för förskolor och skolor. Alla elever är välkomna, vi anpassar programmen efter din grupps förutsättningar. Vi ser

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015

Skapande skola- projekt 2014-2015 Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.

Läs mer

Pedagogen formulerar utmaningar successivt som deltagarna löser. Utmaningarna formuleras så det finns oändligt många lösningar.

Pedagogen formulerar utmaningar successivt som deltagarna löser. Utmaningarna formuleras så det finns oändligt många lösningar. MOMENTMETODEN Jag har skapat Momentmetoden för att på bästa sätt kunna stödja barn, ungdomar och vuxna att hitta sina egna bildspråk. Min pedagogik kallar jag Processpedagogik eftersom processen är central.

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 13/14 1 Innehållsförteckning Kommunens vision... 3 Verksamhetsidé... 4 "Vision"... 5 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Välkomna till Teater Eksem! Kontaktuppgifter. Om det här materialet

Välkomna till Teater Eksem! Kontaktuppgifter. Om det här materialet Lärarhandledning Teater Eksem 2012-2013 Välkomna till Teater Eksem! Teater Eksem är en fri teatergrupp som verkar i Göteborg, Sverige och världen. Vi strävar efter att undersöka, skildra, aktualisera,

Läs mer

Arbetsplan Violen Ht 2013

Arbetsplan Violen Ht 2013 Arbetsplan Violen Ht 2013 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att ta

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för

Läs mer

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG...

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG... Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG... Det var en gång... Alla barn är lika mycket värda. De har rätt att tänka hur de vill och säga vad de tycker. Samhället och vuxenvärlden

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/GENUS TJEJBILDER - KILLBILDER Efter en kort introduktion kring Bror Hjorths skulpterade Färg & Formskylt (där kvinnan står som symbol för naturen och det vilda) delas klassen in i mindre grupper.

Läs mer

Arbetsplan 2015-2016. Viggen, Ugglan, Ankan, Sparven, Svanen, Måsen, Storken, Svalan, Kråkan

Arbetsplan 2015-2016. Viggen, Ugglan, Ankan, Sparven, Svanen, Måsen, Storken, Svalan, Kråkan Arbetsplan 2015-2016 Viggen, Ugglan, Ankan, Sparven, Svanen, Måsen, Storken, Svalan, Kråkan V å r s y n p å u p p d r a g e t Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala 2010-06-14 Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och

Läs mer

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet 130422 Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet Varje gång du gör något som barnet kan göra själv tar du bort möjligheten för barnet att lära sig lära Det är utvecklande för barnet att

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016. Barnens verkstad med många möjligheter!

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016. Barnens verkstad med många möjligheter! Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016 Barnens verkstad med många möjligheter! Vår organisation Barn Arbetslag Lärandemiljöer - Utemiljö - Innemiljö - Närmiljö

Läs mer

Bildanalys. Introduktion

Bildanalys. Introduktion Bildanalys Introduktion Ett konstverk kan läsas på många olika sätt, ur flera olika perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna upplevelsen,

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som pedagog? Bergsnäs Förskola Aktivt lärande Ett aktivt lärande av medvetna pedagoger.att

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Montessorifriskolans fritidshem

Montessorifriskolans fritidshem Montessorifriskolans fritidshem Fritids är en pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn i årskurs F- 6. Fritids uppgift är att erbjuda barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid. Verksamheten

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

Malmö högskola Lärarutbildningen Självständigt arbete på grundnivå del II Intervju med den andre

Malmö högskola Lärarutbildningen Självständigt arbete på grundnivå del II Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Vivien Mach Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för inlämning:

Läs mer

VÅGA VARA KREATIV! 1

VÅGA VARA KREATIV! 1 VÅGA VARA KREATIV! 1 VÅGA VARA KREATIV! Ta steget och våga använda fantasin! Prova olika uttryckssätt i en workshop som berör såväl kropp som själ! Genom konst och kultur kan ni gemensamt utveckla en öppnare

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM Vi vill hälsa dig välkommen till Torpaskolan och Torpaskolans fritidshem! Vi tillsammans arbetar för att alla ska trivas här och fritidshemsverksamheten

Läs mer

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola

Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola Kvalitetsanalys Åsalyckans förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 8 Övriga mål

Läs mer

-en hyllningsutställning till minnet av Tove Janssons 100 års dag!

-en hyllningsutställning till minnet av Tove Janssons 100 års dag! -en hyllningsutställning till minnet av Tove Janssons 100 års dag! Foto: Maria Öhrn, Kulturhuset. Från utställningen Hur gick det sen? Moomin Characters Pedagogiskt program framtaget av Värmlands Museum

Läs mer

Rapport från klassrummet: Glasblåsarns barn

Rapport från klassrummet: Glasblåsarns barn Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se 2015-03-26 Rapport från klassrummet: Glasblåsarns barn Klass 4 Örnen

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM. TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby

PEDAGOGISK PLATTFORM. TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby PEDAGOGISK PLATTFORM TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby beslutad av Treklöverns personal 8/2 2008 INNEHÅLL INNEHÅLL OCH INLEDNING sidan 2 PRESENTATION AV ENHETEN sidan 3 UPPDRAG sidan 4 VERKSAMHETSIDÉ sidan

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens

Läs mer

Lika olika! ISBN: 978-91-980128-0-4

Lika olika! ISBN: 978-91-980128-0-4 Lika olika! Manus, text, musik, sång, kör, formgivning, produktion: Maud Mamma Måd Cederlöw, www.mammamåd.se Arrangemang, musik m.m.: Andreas Hedlund (för övrig CD-info se konvolut) Urval av och omarbetning

Läs mer

Lärarfolder. till dansföreställningen. Foto: Okänd

Lärarfolder. till dansföreställningen. Foto: Okänd Lärarfolder till dansföreställningen Foto: Okänd Inledning Detta är en folder framtagen av danskompaniet Arkeolog 8 till dig som är rektor, lärare, fritidspedagog, fritidsledare eller annan personal som

Läs mer

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket. Sagoberättande på Björken Sagoberättandet är en del av vårt kulturarv och ett viktigt inslag i avdelningens pedagogiska arbete. "Det var en gång..." skapar en förväntan att något spännande ska hända! Förutom

Läs mer

FÖRSKOLEKLASS. Skolverket anser att variationerna är stora för landets sexåringar. Det skulle inte bli skolifiering i förskoleklassen.

FÖRSKOLEKLASS. Skolverket anser att variationerna är stora för landets sexåringar. Det skulle inte bli skolifiering i förskoleklassen. FÖRSKOLEKLASS Ett barn har hundra språk, men berövas nittionio. Skolan och kulturen skiljer huvudet från kroppen. De tvingar en att tänka utan kropp och handla utan huvud. Leken och arbetet, verkligheten

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET illustration: Fibben Hald Detta är ett material till dig som lärare att använda före eller efter ni sett föreställningen Ägget på Unga

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer