KRAV-märket står för: Bra miljö God djuromsorg God hälsa Socialt ansvar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KRAV-märket står för: Bra miljö God djuromsorg God hälsa Socialt ansvar"

Transkript

1

2

3 KRAV-märket står för: Bra miljö God djuromsorg God hälsa Socialt ansvar KRAV ekonomisk förening Regler för KRAV-certifierad produktion Utgåva januari 2010 Postadress: KRAV Box 1037, Uppsala Besöksadress: Kungsängsgatan 12 Tel: Fax: Webbplats: E-post: 1

4 Denna trycksak skyddas av såväl lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk som utländsk upphovsrättslagstiftning. Upphovsrätt innebär att KRAV har ensamrätt, med vissa mycket begränsade undantag, att förfoga över materialet genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, på Internet och i annan media eller teknik. I korthet innebär det att det inte är tillåtet att lagra, kopiera, överföra, visa, framföra, överlåta, sälja och på andra sätt utnyttja material i KRAVs regler. Den enda användning av materialet som är tillåten är sådan begränsad användning som är möjlig genom särskilda undantag i upphovsrättslagen (privat bruk och citat), och sådan användning som KRAV ekonomisk förening har lämnat tillstånd till. Det är tillåtet att använda material ur KRAV-reglerna för privat (dvs. icke kommersiellt bruk), men all kommersiellt utnyttjande av KRAVs material får bara ske efter tillstånd från KRAV ekonomisk förening. Även om KRAV ekonomisk förening har givit tillstånd att använda materialet får materialet bara användas i enlighet med tillståndet. Källa och upphovsman skall alltid tydligt anges. Det är inte tillåtet att använda KRAVs regler för annan certifiering än för KRAV-certifiering. Enligt den så kallade citaträtten i upphovsrättslagen är det tillåtet att citera kortare delar ur KRAVs material. Citatet måste vara korrekt refererat och det skall tydligt framgå varifrån citatet är hämtat (KRAVs regler, utgåva januari 2009). Citatet får inte återges eller ändras på sådant sätt att meningen med texten förvanskas eller förvrängs. Dessutom skall omfattningen av citatet kunna motiveras av dess syfte. Det är inte tillåtet att citera större delar eller en hel text. Det innebär t.ex. att det inte är tillåtet att kopiera eller citera annat än korta utvalda delar av KRAV-reglerna och då endast om citatet är motiverat och källan anges. Den som bryter mot upphovsrättslagstiftningen kan straffas med böter eller fängelse och dömas att betala skadestånd. För mer information, kontakta Produktion och grafisk formgivning: José Barrios Lancellotti/KRAV KRAV ekonomisk förening Tryck: Grafiska Punkten, Växjö 2 Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2010

5 Innehåll Den ekologiska produktionens målsättning... 7 KRAVs regelrevisioner... 7 Påverkan på andra regelverk... 8 Om KRAV-märket och våra fyra ben... 8 Flera certifieringsorgan erbjuder certifiering enligt KRAVs regler....8 Läsanvisning... 9 Nyheter i KRAVs regler Översikt över kapitelindelning...12 Definitioner...15 Syfte och omfattning...27 Syfte...28 Ramar för regelverket...28 Omfattning Märkning och marknadsföring Allmänna regler Hur du ska använda KRAVs namn och märken Märkningsregler i EU-förordningen om ekologisk produktion Hur du i övrigt ska märka förpackningar samt ange ursprung Märkning på följesedlar och fakturor Marknadsföring Marknadsföring av kaffe eller öl som serveras av annan aktör Regler för frivillig ursprungsmärkning Allmänna regler Vad det innebär att följa KRAVs regler Certifiering Dina åtaganden som certifierad Revision av KRAV-certifierad produktion Om du inte följer reglerna Du kan överklaga Avtalsfrågor Byte av certifieringsorgan Sekretess Hantering av personuppgifter Avtal med tredje part Följ lagen Social policy Håll alltid isär KRAV-certifierade produkter från andra Rengöring, desinfektion och bekämpning Förpackningar Miljöskydd Lantbruk Vad KRAV-anslutningen omfattar Lagring och hantering av produkter och produktionshjälpmedel Miljö-, natur- och kulturskydd Växtodling Allmänt Hushålla med växtnäringen Gödselmedel, jordförbättringsmedel Växtskydd Utsäde och plantor Odling i växthus Svampodling...97 Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari

6 5.- Djurhållning Kunskapskrav, karenstider vid omläggning och parallellproduktion Märkning och dokumentation Inköp, avel och uppfödning Utevistelse Ge djuren möjlighet att bete sig naturligt Stallförhållanden Foder och vatten Bete Mjölkuppfödda djur Foderprocesser, fodertillsatser och foderkonservering Hälso- och sjukvård Hantering, transport, slakt och förmedling Biodling Inträde och omläggning Inköp av bin Foder och risk för föroreningar med fodret Läkemedel och kemiska bekämpningsmedel Kupor Övrigt Vattenbruk Omfattning Allmänna regler om produktionens upplägg Allmänna regler om karenstid Allmänna regler om utgångsmaterial och ursprung Allmänna regler om foder och utfodring Allmänna regler om hälsa och djurskydd Särskilda regler för laxartade och abborrfiskar Särskilda regler för odling av blåmussla Särskilda regler för fångstbaserat vattenbruk Vildväxande produktion Anmälan och utredning Miljön, social hänsyn, marken och de arter du ska samla in Skörd, information till och arbetsvillkor för plockare Livsmedelsförädling KRAV-certifierade ingredienser Konventionella råvaror Processer och lösningsmedel Bestrålning Tillsatser, aromer och processhjälpmedel Ämnen i kontakt med livsmedel Filtrering Ingrediensmärkning av KRAV-certifierade ingredienser Slakt Allmänt om slakt och slakteriets ansvar Hantering och djuromsorg Märkning, identifiering och särhållning Transport Lokaler och uppstallning Drivning Upphängning före bedövning av fjäderfän Bedövning och avblodning Hjort Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2010

7 11.- Fodertillverkning Allmänna regler för alla sorters foder Foder till KRAV-certifierad djurhållning Foder till sällskapsdjur Produktionshjälpmedel Vilka produktionshjälpmedel som kan KRAV-märkas När produktionshjälpmedel får KRAV-märkas Jordblandningar Analysera innehållet av tungmetaller och näring Begränsa tillförseln av tungmetaller Tungmetaller i jordar Förpackningar Tillåtna produktionshjälpmedel Textilråvaror samt hudar, läder och skinn från KRAV-certifierad djurhållning Råvarans ursprung Regler för märkning och marknadsföring Bomull Silke Miljömärkning Butik Butikens övergripande åtagande Hur du hanterar och säljer KRAV-produkter Märkning, skyltning och exponering Dokumentation Restauranger och storhushåll Allmänt Certifiering av storhushåll Registrering av KRAV-certifierade livsmedel Tillfällig certifiering Gruppcertifiering Import och införsel av produkter eller råvaror KRAV-märkning vid import och införsel av produkter och råvaror KRAV kan erkänna andra regelverk och certifieringsprogram KRAV kan återkalla erkännandet av certifieringsprogram Produkter som är tillverkade utanför Sverige och certifierade enligt KRAVs regler Fiske Allmänna regler Ansökningsprocessen Beståndet - grundläggande principer och regler för att Fiskefartyget Fiskemetoden Landning och förädling Regler för godkända certifieringsorgan Allmänna regler Krav på certifieringsorgan Krav på revisorer och revisionsledare Kalibrering av revisorer Bilagor Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari

8 Kommentera gärna direkt! Läser du våra regler på hemsidan finns en möjlighet att lämna kommentarer direkt i anslutning till regeln. Vi läser kommentarerna vi får och publicerar dem om vi inte redan fått samma kommentar. Vi tror att det här ger oss en bra möjlighet att utveckla reglerna. Ta chansen och hjälp oss att göra dem bättre! 6 Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2010

9 Den ekologiska produktionens målsättning Grunden för den ekologiska produktionen är en omsorg om naturens grundläggande funktioner och global solidaritet. Målsättningen är att bedriva en långsiktigt hållbar och ur konsumentens synvinkel förtroendeingivande produktion av livsmedel och andra produkter av hög kvalitet. Strävan är att i alla led (produktion, förädling, distribution, etc) visa omsorg om naturliga förlopp och beteenden, samt utforma verksamheten så att: markens och det övriga ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga bevaras och stärks. den biologiska och genetiska mångfalden i kulturlandskapet liksom i produktionen skyddas och utvecklas man minimerar användningen av energi och framförallt fossila bränslen och andra icke förnybara naturresurser, liksom utsläpp av föroreningar användningen av naturfrämmande ämnen undviks en god hälsa hos husdjuren främjas och att de ges möjlighet till ett naturligt beteende, en värdig tillvaro och ett värdigt slut förädling sker med hjälp av utvalda processer som är skonsamma mot såväl naturen som produkterna och med ett minimum av tillsatser lantbrukaren och övriga som är verksamma i produktionen ges en skälig inkomst, en säker arbetsmiljö, glädje och tillfredsställelse i arbetet ekologiska produkter blir tillgängliga för alla konsumenter handel med ekologiska produkter främjar en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling både där varan produceras och där den konsumeras. Den ekologiska produktionen strävar efter att stärka banden mellan landsbygd och tätort samt mellan producent och konsument, bland annat genom öppenhet kring verksamheten. En diversifierad och geografiskt spridd livsmedelsproduktion ger möjlighet till maximal återcirkulering av näringsämnen och mullråvara. Ovanstående text, frånsett rubriken, är hämtad ur KRAVs stadgar ( 4) KRAVs regelrevisioner KRAVs regler finns till för att bland annat driva KRAVs målsättning med ekologisk produktion såsom den definieras i KRAVs stadgar och är dessutom en utgångspunkt vid påverkan på andra regelverk. Målsättningen för KRAVs regelrevisioner är att skapa ett heltäckande, fungerande, väldefinierat och stringent regelverk som återspeglar KRAVs målsättningar med ekologisk produktion såsom de definieras i KRAVs stadgar. I regelrevisionerna uppdaterar och förtydligar vi även regelskrivningar i linje med vår strävan att harmonisera med IFOAM Basic Standards. KRAVs arbete med att förbättra reglerna pågår ständigt. Regelförändringar publiceras åtminstone två gånger per år. Det innebär att vissa av reglerna i den tryckta regelboken kan komma att ändras innan nästa regelbok trycks. Gällande regler finns dock alltid tillgängliga på KRAVs webbplats. Där hittar du också information om bland annat vilka regelrevisioner som är på gång och vilka som arbetar med dem, när nya regler träder i kraft och hur du kan inkomma med synpunkter på KRAVs regler. Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari

10 Påverkan på andra regelverk KRAV arbetar även med att påverka externa regelverk framförallt IFOAM Basic Standards och EG-förordningarna om ekologisk produktion, (EG) nr 834/2007 och 889/2008. KRAVs regelkommitté bearbetar aktuella frågor som sedan behandlas nationellt och i flera internationella grupperingar. Läs mer Läs mer om KRAVs regelarbete, IFOAM och EU-ekologiskt på KRAVs webbplats, Om KRAV-märket och våra fyra ben De mervärden som KRAV-märket står för kan sammanfattas i KRAV-märkets fyra ben : Bra miljö God djuromsorg God hälsa Socialt ansvar. Läs mer om KRAV-märkets fyra ben på KRAVs webbplats, KRAV-märket är ett registrerat varumärke med nummer Registreringen ger KRAV ekonomisk förening ensamrätt till namnet KRAV i versaler. Flera certifieringsorgan erbjuder certifiering enligt KRAVs regler. Sedan 1 juli 2007 kan flera certifieringsorgan använda dessa regler för att erbjuda certifiering. Vilka certifieringsorgan det är och vilken produktion de certifierar kan du hitta på KRAVs webb-plats, under fliken företag klicka på att ansöka. 8 Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2010

11 Läsanvisning Varje kapitel har en inledning som anger syftet med reglerna i kapitlet. Även en del regelavsnitt inleds på samma vis. Syftet ger en inriktning för fortsatt regelarbete och kan vara en tolkningsgrund för certifieringsorganen. Kapitlen inleds också med en läsanvisning som beskriver innehållet i kapitlet och med definitioner av en del begrepp som används i det aktuella kapitlet. Alla definitioner har också samlats i det inledande definitionskapitlet. Regeltext Vi har skrivit texterna så att det ska framgå vad som är bindande krav som den KRAV-anslutne ska uppfylla och som certifieringsorganen verifierar, och vad som i en del fall är rekommendationer. Varifrån kommer en regel? För att en produkt ska få säljas som ekologisk i EU måste produktionen även enligt svensk lag uppfylla kraven i EU-förordningen (EG) nr 834/2007. All KRAV-ansluten produktion ska uppfylla svensk lag, men eftersom KRAVreglerna även tillämpas utanför Sverige och eftersom det i vissa fall förenklar att tydliggöra vad lagen kräver, så innehåller KRAVs regler också vissa lagkrav. KRAVs regler har utvecklats under lång tid och i samverkan även med andra internationella organ. Därför innehåller våra regler krav som sträcker sig utöver EU-förordningen. För att göra tydligt vad en regel har för bakgrund, så finns det markeringar i texten som har följande betydelse: (EU) regeln har stöd i EU-förordningen (SL) regeln är ett förtydligande av övrig svensk lagstiftning (IBS) regeln har stöd i IFOAM Basic Standards (K) regeln är KRAVs egen. I kapitel 7, 12, 13, 16, och 18 är inte denna genomgång gjord. Kapitel 14, 15 och 17 saknar motsvarighet i EG-förordningen och IFOAM Basic Standards. Vill du ha mer information om bakgrunden till någon regel kontakta gärna KRAV, till exempel med ett e-post till Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari

12 Nyheter i KRAVs regler 2010 I februari 2010 lanserar KRAV en ny logotyp som ersätter nuvarande grundmärke och B-märke. Det får börja användas direkt efter lanseringen och ska användas senast 1 juli Nytt för i år är också att många växtodlare och växthusproducenter ska göra en växtnäringsbalans på 2010 års skörd och sedan uppdatera den varje år. Klimatanpassningen av KRAVs regler har påbörjats med regler för växthusproducenter och för fiskare. I övrigt har vi försökt göra språket tydligare och reglerna mer lättlästa. Vi har tagit bort några regler som varit onödigt krångliga och vi har anpassat reglerna till den nya EU- förordningen. Nedan följer listan på alla ändringar kapitel för kapitel. Kapitel 1 Reglerna om KRAVs nya logotyp är nya. Den ersätter nuvarande grundmärke och B-märke senast från 1 juli Aktuella regler finns i avsnitt 1.2. I kapitel 1 finns också regler för den nya EU-logotypen som är obligatorisk för de flesta KRAV-produkterna, frivillig för till exempel kaffe och förbjuden för fiskeprodukter. När den nya EU-logotypen används ska du också ange ursprung för ingredienserna. Reglerna för märkningen finns i avsnitt 1.3. Reglerna om slutberedningsland och ursprungsland förenklas, se reglerna Avsnitt 1.8 handlar om marknadsföring av kaffe på caféer och serveringar som inte är certifierade via deras leverantörer. Från och med 2010 får det systemet också användas för fatöl. Kapitel 2 Förtydligande att du ska anmäla de olika regelområden där du har verksamhet till ditt certifieringsorgan i regel Bilaga 9 tas bort. Kapitel 4 Parallellodlingsreglerna har förtydligats. Parallellodling är inte möjlig inom ett och samma företag. Om du odlar samma gröda på KRAV-godkänd mark och på mark i karens är det inte parallellodling. Dokumentationskraven är förtydligade i regel Förtydligande att du som producent är ansvarig för att undersöka och dokumentera markföroreningar om det finns anledning att misstänka sådana, regel De flesta växtodlare och växthusproducenter ska göra en växtnäringsbalans från och med 2010 års skörd. Reglerna har funnits sedan 2007 men 10 Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2010

13 gäller nu de flesta. De finns i avsnitt 4.3 Om du har brist på ett mikronäringsämne och kan visa det är tillförsel i växande gröda med ett tillåtet gödselmedel tillåtet. Se regel Nya klimatregler för växthus finns i avsnitt Uppvärmda växthus ska övergå till förnybara energikällor, de över 200 m 2 under 2010 de mindre till 31 december Rötrester från biogasproduktion tillåts också när hushållsavfall rötats om insamlingsystemet är godkänt se regel Samrötning med annars otillåten gödsel tillåts och rötresten får användas i proportion till den tillåtna andelen, se regel Källsorterat urin och slam från egen trekasmmabrunn kan inte längre användas. Se regel Utsäde från odling på mark i karens kan fortfarande godkännas, men nedklassat utsäde får inte användas som foder. Se regel Stallgödsel från ekologisk djurhållning får användas. Nu är det tydligt att även slaktsvinsgödsel från ekologiska djur får användas. Se regel I svampodling avsnitt 4.7 tillåts ekologiskt substrat. Kapitel 5 Karenstiderna vid inträde har ändrats. En anpassning till EU-förordningen gör att äldre nötkreatur får en längre karenstid än ett år, 3 fjärdedelar av deras liv ska ha gått innan de blir godkända. Se regel Djurungar från inköpta konventionella djur som föds under karenstiden är godkända direkt från födseln. Se regel Regeln om övergång från EU-ekologisk produktion till KRAV-godkänd har förtydligats, se regel Karenstiden för inköpta djur minskar till 6 månader för kött från får, getter och grisar samt ull se regel Dokumentationskraven är förtydligade i regel Ingen prövning av djurinköp från certifieringsorganen se avsnitt % tackor som inte fött ungar får köpas in se regel Djur i fäbboddrift ska kunna certifieiras, undantag från kravet på utevistelse större delen av dygnet medges för dem. Se regel Veterinärmedicinska läkemedel framtagna med hjälp av GMO kan accepteras. Kapitel 9 Avsnittet om KRAV-certifierade ingredienser ingår nu i kapitel 9 som avsnitt 9.8. Alla som certifieras enligt kapitel 9 får använda reglerna utan ytterligare certifiering. Reglerna har förtydligats. Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari

14 Översikt över kapitelindelning Tabellen ger en översikt över vilka kapitel som berör det företag som är eller ska bli KRAV-certifierat, beroende på verksamhet. KAPITEL VERKSAMHET Växtodling Djurhållning Biodling Vildväxande produktion Hantering och Förädling Slakt Butik Restaurang och Storhushåll Produktionshjälpmedel Textilråvaror samt hudar, läder och skinn från KRAV-certifierad djurhållning Svampodling Import och införsel av produkter eller råvaror Vattenbruk Fodertillverkning Fiske Inl Bilagor x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x (x) (x) x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x 12 Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2010

15 Regler för KRAV-certifierad produktion Utgåva januari 2010 KRAVs styrelse antog reglerna den 2 december 2009 Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari

16 14 Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2010

17 Definitioner Definitioner 15

18 I KRAVs regler används följande begrepp: Ackreditering För att säkerställa certifieringsorganens kompetens krävs ackreditering av ett ackrediteringsorgan, till exempel IOAS (International Organic Accreditation Service) eller olika länders motsvarighet till SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll). Sådan ackreditering visar att certifieringsorganet kan och får certifiera enligt ett visst regelverk. Ackrediteringen görs mot ackrediteringskriterier som EN /ISO 65 eller IFOAM Accreditation Criteria och för ett visst regelverk till exempel KRAVs regler eller EU:s förordning för ekologisk produktion Arom En arom består av aromämne eller arompreparat och bärare eller lösningsmedel. Avblodning Tömning av djurkroppen på blod. Avvikelser Avsteg från KRAVs regler. Berikningsmedel Berikningsmedel är ämnen, (mineraler, inklusive spårämnen, vitaminer, aminosyror och mikronäringsämnen), som sätts till med syftet att produkten ska kunna marknadsföras som extra vitaminrik eller mineralrik eller för att ersätta vitaminer som gått förlorade vid tillverkningen. Du får inte använda berikningsmedel i KRAV-certifierade produkter om det inte är ett lagkrav att använda dem. Bestånd Biologisk enhet som avgränsar individer inom en art som i huvudsak har gemensam geografisk och årlig livscykel. I kapitel 17 används begreppet i den här betydelsen: En avgränsningsbar grupp av fiskar av samma art som har ett gemensamt fortplantningsområde. Betesperiod Den av Jordbruksverket fastställda minimitiden för betesgång i respektive del av landet. Bifångst Oavsiktlig fångst av däggdjur och fåglar eller av fisk av arter eller storlekar som man inte planerat att fånga. Biologiska processer Processer som sker med hjälp av levande organismer till exempel rötning och kompostering. 16 Definitioner

19 Biotekniska metoder (i Regel ) Med biotekniska metoder menas (K): diatomépuder etanol svavel syrereduktion med kvävgas såpor och vegetabiliska oljor ättiksyra (ättiksprit) Biprodukter Fiskrens från förädlingsindustrin inklusive fiskråvara från arter som är ämnade till människoföda men som är nerklassade på grund av kvalité. (Denna definition gäller endast kapitel 7, vattenbruk.) Bisamhälle Grupp av bin som lever tillsammans. Brukningsenhet/Gård En fastighet eller ett företag som består av en eller flera registerfastigheter eller delar av sådana fastigheter som har gemensam bokföring. Begreppet motsvarar EU-förordningens jordbruksföretag. Vi använder gård och brukningsenhet som precis samma begrepp. Bur En till golvytan betydligt begränsad inhägnad för ett eller en mindre grupp fjäderfän eller andra smådjur. Certifieringskommitté Certifieringskommittén är respektive certifieringsorgans kommitté som beslutar om överklaganden av certifieringsbeslut. Certifieringsorgan Organisation som undersöker hur ett KRAV-anslutet företag följer KRAVs regler och kontrollerar att detta sker på ett tillräckligt bra sätt. Oftast använder vi bara begreppet certifieringsorgan i regeltexten när vi menar ett godkänt certifieringsorgan. I kapitel 16 används certifieringsorgan för certifieringsorgan som använder andra regelverk än KRAVs. Certifieringsprogram Ett systematiskt arbete där ett certifieringsorgan genomför certifiering enligt ett visst regelverk. I förordning (EG) nr 834/2007 används begreppet kontrollorgan i samma betydelse som när det här står certifieringsprogram. Certifikat Intyg om KRAV-certifiering för speciell produkt, produktion eller aktivitet. Drivning Att förmå djuren att röra sig för egen maskin i önskad riktning. Definitioner 17

20 Drönarlarv Hanbilarv. Ekologisk Ordet ekologisk får användas vid märkning och marknadsföring av produkter om (EG) nr 834/2007 och (EG) nr 889/2008 uppfylls. EN Europeisk Norm (i Sverige SS EN 45011, där SS står för Svensk Standard). Identisk med ISO 65. Erkännande av certifieringsprogram Ett regelverk kan innehålla regler för hur produktion eller produkter som certifierats enligt ett annat certifieringsprogram ska kunna godkännas. Sådana regler måste tala om både vilka regelverk och vilka certifieringsorgan det är som erkänns. Etablerad djurgrupp Med etablerad djurgrupp menas en grupp av djur som har haft erforderlig tid att etablera en inbördes rangordning på gården. EU-ekologisk Producerad och kontrollerad i enlighet med Rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion av och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91, utan att vara KRAVcertifierad. Farligt avfall Med farligt avfall menas till exempel explosivt, brandfarligt, oxiderande, giftigt eller hälsoskadligt avfall. Exempel på farligt avfall är oljeavfall, impregnerat virke, el- och elektronikskrot, batterier, lösningsmedel, färg och lack. Foder från karensårsodling (karensfoder) Foder som odlas på mark som är under karens och skördas tidigast 12 månader efter att karenstiden påbörjats. Vissa grödor får användas som foder till egna djur tidigare vilket framgår av reglerna. Fysikaliska metoder (i avsnitt ) Med fysikaliska metoder menas (K): frysning ljusfällor för fångst av flygande insekter ultraljud mot råttor och möss UV-ljus värme ånga 18 Definitioner

21 Fysikaliska processer Processer som sker med fysikaliska metoder till exempel malning, frysning och torkning. Fånggröda En gröda som sås in i befintlig gröda för att fånga upp överskott av växtnäring under hösten och därefter plöjas ner. Den består ofta av gräs. Färgämne Ämne som har eller kan ge färg. Det kan förekomma i naturen eller vara syntetiskt framställt. Färskvaror Livsmedel som inte behandlats i konserverande syfte genom exempelvis sterilisering, saltning, torkning, rökning eller djupfrysning och som därför kan ha begränsad hållbarhet. Färskvaran kan vara beredd eller oberedd. Vissa färskvaror är för sin hållbarhet beroende av att förvaras på särskilt sätt, exempelvis i kyla. Förnybar energi Förnybar energi är energi från vattenkraft (byggd före 2009), vindkraftverk, solfångare och solceller, biobränsle och spillvärme. El, värme och kyla som är miljömärkt enligt Bra Miljöval får räknas som förnybar utan vidare analys. Förpackning Produktens inre och yttre emballage. Förpackningsmateriel Produkter, oavsett material, som används för att innehålla, skydda, hantera och presentera en vara. Försiktighetsansats Försiktighetsansatsen är ett regelverk som avser att förhindra skadliga eller irreversibla effekter av mänsklig aktivitet (till exempel fiske) på havens ekosystem. Regelverket innebär att fiskeförvaltningen skall värdera och ta hänsyn till påverkan på fiskbestånd och miljö vid beslut om fiske. Försiktighetsprincipen Om miljökonsekvenserna av ett ämne, en produkt eller en verksamhet är okända eller osäkra förkastas hellre än accepteras det/den för att minimera eventuella risker. Den grundläggande hänsynsregeln i miljöbalken innebär att alla som ska vidta en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att åtgärden inte ska skada hälsan eller miljön. Förstahandsmottagare Auktionsinrättning eller annat organ som är auktoriserat av Fiskeriverket (enligt FIFS 1995:23) för att i första handelsledet förmedla fisk till försäljning eller för att köpa fisk för vidare saluföring. I ett annat land än Sverige är det en organisation med motsvarande auktorisation. Definitioner 19

22 Förädling Förädling är ett samlande begrepp för all beredning av jordbruksprodukter och andra livsmedeslråvaror till livsmedel, foder, produktionshjälpmedel eller textil, skinn, läder och hudar. I ett första led räknas inte packning och märkning av produkten som förädling men om produkten till exempel tvättas eller skalas anses den ha förädlats. Exempel på förädling är malning av spannmål, safttillverkning, charkuteritillverkning, mejeri-, bageri-, slakteri- och styckningsverksamhet, konservering, djupfrysning, torkning eller annan konserverande behandling, spinning och vävning av textil. Genetiskt modifierad organism GMO En organism i vilken det genetiska materialet har ändrats på ett sådant sätt som inte förekommer naturligt genom parning eller naturlig rekombination. Inom ramen för denna definition anses genetisk modifiering uppkomma åtminstone vid tillämpningen av de metoder som anges nedan: Hybrid-DNA-metoder med vektorsystem, vilka omfattas av rådets rekommendation 82/472/EEG. Metoder som innebär direkt införande i en organism av ärftligt material som beretts utanför organismen genom bland annat mikroinjektion, makroinjektion och mikroinkapsling. Cellfusion (inklusive protoplastfusion) eller hybridiseringsmetoder som innebär att levande celler med nya kombinationer av ärftligt genetiskt material bildas genom fusion av två eller flera celler på ett sätt som inte förekommer naturligt. Följande metoder anses inte leda till genetisk modifiering, förutsatt att hybrid- DNA-molekyler eller genetiskt modifierade organismer inte används: befruktning in vitro, konjugation, transduktion, transformation eller annan naturlig process, induktion av polyploidi. Godkänt certifieringsorgan Ett godkänt certifieringsorgan är ett certifieringsorgan som är ackrediterat för att certifiera enligt KRAVs regler. KRAVs webbplats har en lista över de certifieringsorgan som är ackrediterade för att certifiera enligt KRAVs regler. Oftast använder vi bara begreppet certifieringsorgan i regeltexten när vi menar godkänt certifieringsorgan. I kapitel 16 används certifieringsorgan för andra certifieringsorgan som använder andra regelverk. Grovfoder Med grovfoder avses bete, hö, ensilage, helsädesensilage, grönfoder, halm, löv, bark, kvistar, betmassa och rotfrukter (ej potatis). Gröngödsling En gröda som inte skördas till foder eller livsmedel, och som har till syfte att användas som gödsel, oftast på samma mark som den odlats på. Den innehåller oftast kvävefixerande baljväxter. 20 Definitioner

23 Gård/Brukningsenhet En fastighet eller ett företag som består av en eller flera registerfastigheter eller delar av sådana fastigheter som har gemensam bokföring. Begreppet motsvarar EU-förordningens jordbruksföretag. Vi använder gård och brukningsenhet som precis samma begrepp. Hantering Allt du gör med produkten som inte förändrar den. Hit räknas att ta emot produkten, lagra, sortera och packa den. Hit räknas även att torka din egen spannmål på gården och att tvätta egna produkter på gården med rent vatten. Huvudråvara Den viktmässigt dominerande råvaran i en sammansatt produkt. Hygieniserade slaktrester Produkter från slakt som används för gödsling, bland annat blodmjöl, hovmjöl, hornmjöl, benmjöl, benkol, köttmjöl, fjädermjöl, hårmjöl, ull, päls och hår. Högmjölkande Kor, getter och tackor för mjölkproduktion som är i början av laktationsperioden och mjölkar som mest. Högsta tillåtna giva Där den maximala mängd av ett produktionshjälpmedel som en lantbrukare får tillföra marken utan att det medför att för stora mängder tungmetaller eller växtnäring samtidigt tillförs. Den högsta tillåtna givan får som mest beräknas för fem år. Du ska ange hur lång tid du använt i din beräkning. IAC IFOAM Accreditation Criteria. IBS IFOAM Basic Standards. ICES International Council for the Exploration of the Sea. IFOAM International Federation of Organic Agriculture Movements. Världsomspännande samarbetsorganisation för ekologisk produktion. Utarbetar internationella regler (IFOAM Basic Standards for Organic Production and Processing) för ekologisk produktion samt kriterier för ackreditering av kontrollorgan (IFOAM Accreditiation Criteria for Programmes Certifying Organic Agriculture and Processing). Import Inköp av produkter från ett tredjeland alltså ett land utanför EU och EFTA. För att få importera ekologiska produkter krävs importtillstånd från Livsmedelsverket eller Jordbruksverket. Definitioner 21

24 Industrikalk Restprodukt från industri med kalkningsverkan. Införsel Inköp av produkter från ett annat land inom EU och EFTA. Du får fritt föra in ekologiska produkter från anda EU-länder. Ingredienser av olika slag Ingredienser indelas i råvaruingredienser, livsmedelstillsatser och aromer. Råvaruingredienser kallas i denna regeltext också för råvaror. Det är sådana ingredienser som är grunden i ditt recept, till exempel mjölk, laktos, gurkmeja, syrakultur. Livsmedelstillsatser är berikningsmedel eller teknologiska tillsatser. Karantän Avskilt stall för att hålla införda djur skilda från den befintliga besättningen på grund av smittorisken. Karenstid Den tid du ska följa KRAVs regler men inte får sälja eller använda skörden som KRAV-certifierad. Karensårsodling Odling på mark under karenstiden. Kraftfoder Alla foder utom grovfoder och vitamin- och mineraltillskott. Potatis räknas som kraftfoder. KRAV-ansluten En producent eller motsvarande som har ett avtal med ett certifieringsorgan som är godkänt att certifiera enligt Regler för KRAV-certifierad produktion. När reglerna använder producent betyder det KRAV-ansluten producent. KRAV-certifierade råvaror Hudar, läder, skinn och textilråvaror från KRAV-certifierad produktion. Landning Överlämning av fångst från fiskefartyg till mottagare i land. Lekbiomassa Den sammanlagda vikten av lekmogna fiskar i ett bestånd. Leverantör Det företag du som KRAV-ansluten köper råvaror av. Lokala ekotyper Raser anpassade till lokala förhållanden. 22 Definitioner

25 Långsamväxande fjäderfäras eller linje Tillsvidare är enligt KRAVs bedömning en långsamväxande fjäderfäras eller linje en ras där djuren växer med maximalt 50 gram per dag i genomsnitt. Jordbruksverket kommer att besluta vad räknas som långsamt växande raser. Vi definierar långsamväxande på detta sätt för att möjliggöra KRAV-certifierad slaktkycklingproduktion. Idag är tillgången på verkligt långsamväxande raser mycket begränsad och import av avelsdjur är också begränsad på grund av reglerna om karantän. KRAVs förhoppning är att definitionen ger en ökad omfattning av slaktkycklingproduktionen och ett bredare utbud av raser som är mer anpassade till ekologisk produktion. Den KRAV-certifierade slaktkycklingproduktionen har redan idag stora fördelar ur djuretisk synpunkt genom att man inte har någon förebyggande medicinering med coccidiostatika, att djuren kan gå ute under vår, sommar & höst samt att de får KRAV-certifierat foder. Lönproduktionsavtal Lönproduktionsavtal gäller endast för hantering/förädling av produkter där enbart egenproducerade råvaror ingår. Om både producent och lönproducenten är KRAV-anslutna behövs inget avtal. Lösningsmedel och bärare av tillsatser och aromämnen Som ingredienser anses inte ämnen som använts i de mängder som är absolut nödvändiga som lösningsmedel för eller som bärare av tillsatser och aromämnen. Till exempel kan majsstärkelse användas som bärare till en arom. Manual för slakteriet Manualen ska innehålla de rutiner och arbetsinstruktioner som slakteriet behöver för att säkerställa att KRAVs regler uppfylls för slakteriets KRAV-certifierade verksamhet. Manualen ska också innehålla redovisande dokument för olika moment i arbetet så att ett certifieringsorgan kan följa upp slaktverksamheten vid en revision. Manualen ska visa att KRAVs regler är inarbetade i organisationen och tillgängliga för personalen. Mekaniska metoder (i avsnitt ) Med mekaniska metoder menas vidare användning av (K): fällor och fångstanordningar insektsfällor med födoattrahenter eller feromoner rått- och musfällor Målart Den fiskart man vill fånga. Omläggning Övergång från konventionell till KRAV-certifierad produktion. P-AL klass En indelning av jordar efter koncentrationen av lättlösligt fosfor. Definitioner 23

26 Parallellodling Med parallellodling menas när samma gröda odlas konventionellt och enligt KRAVs regler inom samma brukningsenhet/företag. Om samma gröda odlas enligt KRAVs regler på karensmark och på KRAV-certifierad mark räknas det inte som parallellodling, men du måste alltid säkerställa och kunna visa att en KRAVcertifierad produkt och en produkt från karensmark inte blandas ihop. Detsamma gäller om du odlar samma gröda enligt (EG) nr 889/2008 och enligt KRAVs regler inom samma företag. Parallellodling är endast tillåtet under mycket begränsade villkor, se regel Processhjälpmedel Ämnen som används vid tillverkning men som inte räknas som ingredienser och som inte har någon teknologisk effekt i det färdiga livsmedlet räknas som processhjälpmedel. Det kan till exempel vara vegetabilisk olja som används som släppmedel. Producent Den som är certifierad enligt KRAVs regler och som odlar, producerar, hanterar, förädlar, distribuerar eller importerar en vara. Begreppet betyder i texten samma sak som KRAV-ansluten. Produktgrupp En produktgrupp är en grupp av varor av ett visst slag, exempelvis mjöl, pasta eller saft. Produktionshjälpmedel Insatsmedel i jordbruket, till exempel gödsel och växtskyddsmedel, samt djurvårdsmedel, och desinfektionsmedel i lagerlokaler. Produktionsplats Fysiskt avgränsad enhet som är KRAV-ansluten. Begreppet motsvarar EU-förordningens produktionsenhet. Regelverk Regelverk betyder här en lagtext eller en standard för (ekologisk) produktion. Den organisation som utvecklar reglerna kallas regelägaren. KRAV ekonomisk förening är regelägare för KRAVs regler. Rekommenderad giva Den mängd av ett produktionshjälpmedel som du rekommenderar den KRAVanslutne jordbrukaren att använda. Det ska framgå om din rekommendation är en årlig giva eller om du räknat på ett längre tidsintervall. Du får inte räkna på längre tid än fem år. Rekonstituering Rekonstituering innebär att produktens ursprungliga vattenhalt återställs. 24 Definitioner

27 Revision En oberoende systematisk granskning som avgör om den KRAV-anslutne följer KRAVs regler. Revisionsledare En erfaren revisor som fungerar som ledare i ett revisionslag. Revisor En person som kan och får genomföra en revision. SJVFS Statens Jordbruksverks författningssamling, det vill säga de föreskrifter som Jordbruksverket ger ut. Alla publiceras på Jordbruksverkets hemsida. Spökfiske Förlorade redskap som kan fortsätta fånga djur under mycket lång tid eftersom de är tillverkade av svårnedbrytbara material som nylon och andra plaster. Stallperiod Den period när djuren normalt hålls inne varje dag, med eller utan tillgång till utevistelse. När djuren bara vistas inne i samband med mjölkning räknas inte. Stress Stress är både fysiska och psykiska påfrestningar på djuren. Djur kan stressas av reflekterande ytor, buller och höga ljud, luftströmmar, starkt ljus, lukter, tvära krökar eller blindgångar, smärta, hård hantering med slag och stötar samt stress och oro från andra djur. För att minska stressen kan slakteriet utnyttja djurens naturliga beteende för att driva dem, till exempel genom att hålla samman gruppen, att djuren får gå från mörker till ljus eller följa ledardjuret. Ströbädd/djupströbädd En ströbädd gödslas ut med intervall från någon eller några veckor upp till ett år. Den hålls torr genom att nytt strömedel läggs ovanpå det gamla. Djupströbädd är en ströbädd som gödslas ut en eller ett par gånger per år. Tillsatser Kallas ibland teknologiska tillsatser. Är de ämnen som har en teknisk funktion i livsmedlet och för vilka myndigheterna bestämt att de ska ha en särskild säkerhetsprövning. Dessa tillsatser har ett E-nummer. Till exempel är askorbinsyra (C-vitamin) en teknologisk tillsats när den används som antioxidationsmedel med E-nummer E 300. Torrsubstans (ts) Det som är kvar när man torkat bort allt vatten i något, till exempel ett foder. Begreppet används bland annat för foder för att kunna jämföra olika produkter där vattenhalten kan variera mycket. Definitioner 25

28 Tredje part Ett företag som anlitas av ett KRAV-anslutet företaget för viss hantering av KRAV-certifierade produkter. Certifieringsorganet och det anslutna företaget är de andra två parterna. Uddevallasystem En typ av slaktinredningssystem. Uppstallning Inhysa djur i stall för viss tid. Utevistelseperiod Tiden före och efter betesperioden. Djur ska ha möjlighet att gå ut när mark- och väderförhållanden tillåter detta för respektive djurslag. Verandavistelse Används för fjäderfä. Vistelse på hårdgjord yta med tak utanför ett isolerat stall. Den kan vara helt eller delvis inklädd med vindväv eller liknande. Vildväxande produktion Vildväxande produktion är växtproduktion som skördas eller insamlas utan att i nämnvärd utsträckning vara föremål för odlingsåtgärder. Vildväxande produktion innefattar alla vilda växter. (EU) Vinterlamm Avvanda lamm som behålls för slaktuppfödning under stallperioden. Växtföljd En planerad ordningsföljd mellan grödor på ett enskilt skifte. Växtnäringsbalans Förhållandet mellan införd växtnäring i till exempel inköpt gödsel och den växtnäring som förs bort i de produkter som går ut från gården. Växtskyddsmedel Medel som skyddar växterna mot angrepp av insekter, svampar och andra skadegörare. 26 Definitioner

29 Syfte och omfattning Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari

30 Syfte Regler för KRAV-certifierad produktion, hädanefter kallat KRAVs regler, är ett redskap för att omsätta Den ekologiska produktionens målsättning till handling i hela kedjan från råvaruproduktion till konsument (av livsmedel och andra jordbruksprodukter). Reglerna tar hänsyn till många faktorer för att inbegripa helheten i produktionssystemen och den omgivande miljön. Social rättvisa och sociala rättigheter ingår som en integrerad del. Biologiska mekanismer och sammanhang är grunden för vad som betraktas som naturligt och därmed förenligt med ekologisk produktion. Strävan är att ha vetenskapligt stöd för alla regler. Ofta prioriteras försiktighetsprincipen till dess forskning och beprövad erfarenhet kan ge en säker grund för reglernas gränsdragningar. Vid konflikt mellan olika mål kan helhetssynen bedömas som viktigare än de olika delarna i målkonflikten. KRAVs regler fastställer hur produktion skall bedrivas för att produkter ska få märkas och marknadsföras med KRAVs märke och/eller med hänvisning till att produkterna producerats i enlighet med KRAVs regler. Därigenom skapas en plattform som underlättar en enhetlig marknadsföring av KRAV-certifierad produktion, samt ger förtroende i alla produktionsled och på marknaden. Ramar för regelverket Nationell lagstiftning, exempelvis djurskydds- och miljölagstiftning, ligger alltid som grund för KRAV-certifierad produktion. Utformningen av och innehållet i KRAVs regler styrs därutöver även av andra regelverk på europeisk och global nivå. KRAV har anpassat reglerna till IFOAM Basic Standards, så att ackreditering enligt den globala samarbetsorganisationen IFOAM:s normer är möjlig. EU har regler för ekologisk produktion i Förordningarna (EG) nr 834/2007; (EG) nr 889/2008 och (EG) nr 967/2008. Förordningarna är lag i Sverige och reglerar hur ordet ekologiskt får användas. Förordningarna omfattar växtodling, djurhållning, biodling, vattenbruk, vildväxande produktion, livsmedelsförädling, import, slakt och foderproduktion. KRAVs regler uppfyller EG-förordningarna och är i vissa fall strängare än dessa. KRAVs regler omfattar fler områden än EGförordningarna, till exempel restaurangcertifiering, fiske och textilier. Omfattning Reglerna är fastställda utifrån vad som bedöms vara praktiskt möjligt att uppnå för närvarande. Reglerna fastställs av KRAVs styrelse och gäller till dess något annat beslutas. KRAVs beslut om regler sätter gränser för vilka produkter och vilken produktion eller hantering av ekologiska produkter som kan godkännas. KRAVs märke är främst avsett att användas på livsmedel men vi certifierar även andra råvaror från ekologiskt jord- och vattenbruk samt fiske. KRAV förbehåller sig rätten att avgöra om regelverket är tillämpligt för viss produktion. 28 Syfte och omfattning

31 Reglerna och kontrollen omfattar produktionsförhållanden, produkter och recept, dokumentation och märkning. Avseende primärproduktion, produktionshjälpmedel och insatsmedel, hantering, lagring och förpackning, förädling, försäljning och marknadsföring samt produkter och råvaror som certifierats enligt andra regelverk för ekologisk produktion. Syfte och omfattning 29

32 30 Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2010

33 1 Märkning och marknadsföring Obs: När reglerna trycktes i slutet av februari 2010 fanns ett ändringsförslag om att EU:s nya logotyp ska börja användas senast 1 juli 2012, istället för 1 januari 2012, som tidigare beslutats. Vi har i reglerna utgått från att det förslaget antas. Likaså finns ett ändringsförslag om att kodnumret för certifieringsorgan får placeras i samma synfält som den nya EU-logotypen och inte att den måste skrivas under den nya logotypen som tidigare beslutat. Regel utgår från vad som gällde när reglerna trycktes men nämner ändringsförslaget. Beslut om utformningen väntas publiceras i mars Vi anpassar då denna regel på vår webbplats. Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari

34 Reglerna i det här kapitlet har som mål att öka och underlätta försäljningen av KRAV-certifierade produkter i hela kedjan från råvaruproduktion till konsument. Reglerna ska också värna om KRAV-märkets trovärdighet. Reglerna i detta kapitel ska underlätta för dig som producent eller säljare att märka och marknadsföra dina KRAV-certifierade produkter. Reglerna ska också göra det lättare för dig att få nytta av KRAV-märkets mervärden. Slutligen ska reglerna underlätta för köparen och konsumenten att hitta och välja KRAV-certifierade produkter. Kapitlet innehåller regler för vem som får använda KRAVs namn och märken, hur du får utforma märkningen samt vilka märkningsuppgifter som ska finns på eller tillsammans med KRAV-certifierade produkter. Regelkapitlet anger hur KRAVs namn och märken ska användas i marknadsföring. I kapitlet finns också särskilda märknings- och marknadsföringsregler för kaffeservering samt regler för ursprungsmärkning som ett frivilligt tillägg. Läsanvisning Avsnitt 1.1 handlar om hur KRAVs olika märken allmänt får användas. Avsnittet talar bland annat om vem som kan använda de olika märkena och vilka produkter de ska användas på. Avsnitt 1.2 innehåller mer detaljerade regler om hur du får eller ska använda KRAVs namn och märken. Avsnitt 1.3 beskriver de märkningsregler som finns i EU-förordningen. Avsnitt 1.4 handlar om vilka märkningsuppgifter som ska finnas på förpackningar och emballage. Det gäller bland annat uppgift om slutberedningsland och ursprungsland. Avsnitt 1.5 reglerar vilka märkningsuppgifter som ska finnas på följesedlar och fakturor. Avsnitt 1.6 behandlar marknadsföring av KRAV-märkta produkter, medan 1.7 speciellt behandlar marknadsföring av kaffe som säljs av andra än kaffeleverantören, som exempelvis vendingföretag eller restauranger och storhushåll. Slutligen finns i avsnitt 1.8 regler för frivillig ursprungsmärkning. Tänk särskilt på Om du måste märka dina produkter med EU:s nya logotyp för ekologisk produktion behöver du göra om dina förpackningar senast till 1 juli Information om det finns i avsnitt 1.3. KRAV-märket är ett registrerat varumärke hos Patent- och registreringsverket. Registreringen ger KRAV ekonomisk förening ensamrätt till varumärket KRAV. (K) 1.1 Allmänna regler Detta avsnitt presenterar KRAVs olika märken och användningen av dem, vem som kan använda de olika märkena och vilka produkter de ska användas på. KRAV har flera olika märken som ska användas för olika typer av produkter. Du bör läsa hela avsnittet för att förstå vilket märke som passar just din verksamhetsinriktning. 32 Märkning och marknadsföring

35 1.1.1 För att använda KRAV-märket måste du ha ett avtal med ett godkänt certifieringsorgan Du har rätt att använda KRAVs namn och märken när du har ett avtal om certifiering med ett godkänt certifieringsorgan och certifieringsorganet har utfärdat ett certifikat för KRAV-certifierad produktion. (K) Produkter som får omfattas av märkningen Du får använda KRAVs namn eller märke i samband med märkning och marknadsföring av produkter från produktion som uppfyller KRAVs regler. Du får även använda KRAVs namn eller märke i samband med produkter och råvaror när du uppfyllt reglerna i kapitel 16, import och införsel. (K) KRAVs nya logotyp I februari 2010 lanserar KRAV en ny logotyp. Du får använda den omedelbart och du ska använda den senast 1 juli KRAVs nya logotyp ersätter både KRAVs grundmärke och KRAVs B-märke När du får använda KRAVs grundmärke Du får endast använda grundmärket: på produkter där andelen KRAV-certifierade ingredienser utgör minst 95 procent av de ingående ingrediensernas sammanlagda vikt på produktionshjälpmedel när innehållet till 100 procent är produkter eller råvaror från KRAV-certifierad produktion (K) på fodersäckar och produktblad för produkter där alla foderråvaror är KRAV-certifierade och där fodertillsatser och liknande överensstämmer med KRAVs regler. (K) När du beräknar andelen KRAV-certifierade ingredienser av den totala vikten ska du inte räkna med koksalt och vatten. Om du tillsatt vatten för rekonstituering ska det dock räknas med. Grundmärke B-märke När du får använda KRAVs B-märke Du får endast använda KRAVs B-märke: när du märker dina rätter eller dina registrerade KRAV-certifierade livsmedel, om du är certifierad enligt kapitel 15 restauranger och storhushåll på produktion certifierad enligt reglerna i kapitel 17, fiske. (K) Fram till 31 december 2008 fanns en möjlighet att använda KRAVs B-märke Märkning och marknadsföring 33

Sveriges mest kända miljömärkning för mat, uppbyggd på ekologisk grund med särskilt höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan.

Sveriges mest kända miljömärkning för mat, uppbyggd på ekologisk grund med särskilt höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan. Regler för KRAV-certifierad produktion utgåva 2013 Sveriges mest kända miljömärkning för mat, uppbyggd på ekologisk grund med särskilt höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan.

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Receptet på godare mat

Receptet på godare mat L i v s me d e l s f ö r ä d l i n g Receptet på godare mat Sveriges mest kända miljömärkning för mat, uppbyggd på ekologisk grund med särskilt höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan.

Läs mer

Utbildning om KRAV och ekologisk produktion

Utbildning om KRAV och ekologisk produktion Välkomna till Utbildning om KRAV och ekologisk produktion Norrbottens Läns Landsting 17 september 2014 Staffan Carlberg KRAV Ekologisk grundkurs KRAV som organisation, mervärden Märkningar Ekologisk produktion

Läs mer

Förslag till nya Regler för Certifieringsorgan Kapitel 18 2015.

Förslag till nya Regler för Certifieringsorgan Kapitel 18 2015. Förslag till nya Regler för Certifieringsorgan Kapitel 18 2015. Regler för KRAV-certifierad produktion, utgåva 2015. Jämförelse med samma kapitel, utgåva 2014. Understruken text är ny, genomstruken borttagen.

Läs mer

Välj godare råvaror till ditt kök

Välj godare råvaror till ditt kök KRAV-CERTIFIERA DIN RESTAURANG Välj godare råvaror till ditt kök Receptet på godare mat VASA ALLÉ GÖTEBORG Restaurang Wasa Allé ligger mitt i Vasastaden i Göteborg. Här är ambitionsnivån skyhög, inte minst

Läs mer

Hjälp oss göra våra regler bättre!

Hjälp oss göra våra regler bättre! Remiss, nya regler för slakt, kapitel 10, få ändringar i djurreglerna, kapitel 5 Svara senast 31 mars 2013 Svara till regler@krav.se Hjälp oss göra våra regler bättre! KRAVs styrka är en bred förankring

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

9 Livsmedelsförädling

9 Livsmedelsförädling 9 Livsmedelsförädling Läsanvisning Reglerna i detta kapitel rör sförädling. Regler om införsel och import finns i kapitel 16. Reglerna för avtal, särhållning och miljöskydd med mera finns i kapitel 2.

Läs mer

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning Bakgrund KRAV-anslutna företag måste kunna visa att GMO (genmodifierade organismer) inte har använts i den certifierade produktionen, och att företaget gjort allt

Läs mer

Samlad fakta från KRAVs webbutbildning 2015 - för restaurangpersonal

Samlad fakta från KRAVs webbutbildning 2015 - för restaurangpersonal Samlad fakta från KRAVs webbutbildning 2015 - för restaurangpersonal 1. Vad är KRAV? En ekonomisk förening och Sveriges mest kända miljömärkning för mat. KRAV-märket visar att en vara är producerad på

Läs mer

Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård. Katja Korkalainen Fodersektionen

Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård. Katja Korkalainen Fodersektionen Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård Katja Korkalainen Fodersektionen Neuvo 2020 December 2014 Allmänt om foderkontroll på djurgårdar Foder Ämnen och produkter som är avsedda för utfodring av djur

Läs mer

Försäljning av små mängder. Information till dig som säljer små mängder av egna primärprodukter direkt till konsument

Försäljning av små mängder. Information till dig som säljer små mängder av egna primärprodukter direkt till konsument Försäljning av små mängder Information till dig som säljer små mängder av egna primärprodukter direkt till konsument Att sälja små mängder I den här broschyren kan du som ska sälja små mängder primärprodukter

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. LIVSMEDELSPOLICY Beslutad i: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-12-16 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret, tillsvidare POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

ursprungsmärkning av livsmedel

ursprungsmärkning av livsmedel Frivillig ursprungsmärkning av livsmedel Martin & Servera arbetar, tillsammans med restaurang- och storköksbranschen, för att initiera en frivillig ursprungsmärkning för livsmedel, något som många kunder

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Regeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18 Med kommentarer av Sofia Wiberg, Vet med lic. 10 Slakt. Definitioner

Regeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18 Med kommentarer av Sofia Wiberg, Vet med lic. 10 Slakt. Definitioner Regeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18 Med kommentarer av Sofia Wiberg, Vet med lic. Nedan finns förslaget till nya regler som börjar gälla 1 januari 2014. Texten utgår från reglerna

Läs mer

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Definitioner av begrepp i detta dokument: BeM Avser riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening. Medlem Medlem

Läs mer

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Ändringar i IP SIGILL Gris_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Regeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18

Regeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18 KIWAS KOMMENTARER Regeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18 Nedan finns förslaget till nya regler som börjar gälla 1 januari 2014. Texten utgår från reglerna 2013, ny text är understruken

Läs mer

Frågor och svar om GMO

Frågor och svar om GMO Frågor och svar om GMO 140414 Om LRFs position angående GMO i foder och hållbarhetscertifierad soja 1. Är LRF för GMO? Ja, om de bidrar till en miljömässig och ekonomiskt mer hållbar utveckling, samt inte

Läs mer

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010. Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010. Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010 Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se AGENDA Exempel på Miljöstyrningsrådets nya livsmedelskriterier Den offentliga

Läs mer

IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP FRUKT & GRÖNT GRUNDCERTIFIERING

IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP FRUKT & GRÖNT GRUNDCERTIFIERING IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP FRUKT & GRÖNT GRUNDCERTIFIERING Standard för kvalitetssäkrad produktion av bär, frukt, potatis, frilands- och växthusgrönsaker. LIVSMEDELSSÄKERHET Copyright/Upphovsrätten

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

MÄRKNING & HANTERING

MÄRKNING & HANTERING MÄRKNING & HANTERING Produktmärkning och marknadsföring med Svenskt Sigill samt regler för hantering av Sigillråvaror. Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör Sigill Kvalitetssystem AB, Stockholm,

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Beskrivning av bakgrund av den konventionella odlingens produktionsmedel.

Beskrivning av bakgrund av den konventionella odlingens produktionsmedel. Bilaga 1 - till Anmälan om vilseledande marknadsföring från Biodynamiska föreningen Beskrivning av bakgrund av den konventionella odlingens produktionsmedel. Att använda begreppen närodlat/närproducerat

Läs mer

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll LIVSMEDELSVERKET PROMEMORIA 1 (5) Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll Bakgrund Europeiska unionens kommission har den 6 maj lagt fram fyra förslag

Läs mer

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar) Ändringar i IP SIGILL Mjölk_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Mjölk, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl.

Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl. Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl. MSBFS 2011:8 Grundförutsättningar Ackreditering av certifieringsorgan för certifiering

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om fastställande av djurhälsoregler

Läs mer

Konsekvensutredning Ändring i föreskrifter och allmänna råd om certifiering av vissa installatörer

Konsekvensutredning Ändring i föreskrifter och allmänna råd om certifiering av vissa installatörer Konsekvensutredning Ändring i föreskrifter och allmänna råd om certifiering av vissa installatörer Boverket maj 2015 Titel: Konsekvensutredning Ändring i föreskrifterna om certifiering av vissa installatörer

Läs mer

Övervakningen av tvärvillkor hänför sig till fodersäkerhet och spårbarhet för foder:

Övervakningen av tvärvillkor hänför sig till fodersäkerhet och spårbarhet för foder: 4 Foder Övervakningen av tvärvillkor hänför sig till fodersäkerhet och spårbarhet för foder: avfall, farliga ämnen, växtskyddsmedel, biocider, utsäde, gödselmedel och läkemedelsfoder förvarats och hanterats

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad Nya regler för enklare företagande Information till företagare som hanterar livsmedel Registrerad Livsmedelsverket dec 2009 Box 622, 751 26 UPPSALA Grafisk form: Maj Olausson Illustration: Olle Engqvist

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning 2015-03-30/Eva-Lena Rådberg Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning Sammanfattning Mjölkkor 74% anser att beteskravet är viktigt för mjölkens mervärde. 60 % av producenterna

Läs mer

KRAV-märkt mer värt!

KRAV-märkt mer värt! Vi ser till att skillnaden märks KRAV-aktuellt NYHETSBREV TILL FÖRETAG ANSLUTNA TILL KRAV OKTOBER 2008 Jord på trynet? Bara hos KRAV-bonden Djurens välfärd i centrum? Ja! hos KRAV-bonden KRAV-märkt mer

Läs mer

Synpunkter på utkast till föreskrift om miljöersättningar m m Ert Dnr 19-9225/06, utkast daterat 29 september

Synpunkter på utkast till föreskrift om miljöersättningar m m Ert Dnr 19-9225/06, utkast daterat 29 september PETER EINARSSON Tel & fax 0477 401 60 E-post peter.einarsson@ekolantbruk.se 5 oktober 2006 Till Jordbruksverket Gunilla Kock gunilla.kock@sjv.se Synpunkter på utkast till föreskrift om miljöersättningar

Läs mer

Kyckling med kvalité

Kyckling med kvalité Vi ser till att skillnaden märks KRAV-aktuellt NYHETSBREV TILL FÖRETAG ANSLUTNA TILL KRAV DECEMBER 2008 stöd för butiker Kyckling med kvalité Den har högre smak och bättre kvalité. Det är mycket stor skillnad,

Läs mer

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006 Etikguiden Att göra etiska köp Detta häfte följer med som bilaga i Råd & Rön nr 10/06. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Carina Lundgren Text: Emma

Läs mer

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5)

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5) 2012-01-18 Sid 1 (5) Matens miljöpåverkan Vår mat påverkar miljön på många olika sätt och under senare år har klimatet varit i fokus. Livsmedelsproduktionen påverkar även andra miljöaspekter som övergödning

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Certifiering för framgång. Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering

Certifiering för framgång. Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering Certifiering för framgång Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering Inledning När ert företag har visat att ledningssystem uppfyller internationella standarder vinner ett företag mycket på att

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om producentorganisationer inom

Läs mer

Jordbruksinformation 18 2010. Du är foderföretagare dessa regler gäller för dig

Jordbruksinformation 18 2010. Du är foderföretagare dessa regler gäller för dig Jordbruksinformation 18 2010 Du är foderföretagare dessa regler gäller för dig Innehåll Du är foderföretagare dessa regler gäller dig... 4 Så här läser du broschyren... 4 Vem är foderföretagare?... 5

Läs mer

Nationella riktlinjer för ekologisk produktion

Nationella riktlinjer för ekologisk produktion Nationella riktlinjer för ekologisk produktion 2014-01-20 Nationella riktlinjer för ekologisk produktion Introduktion De Nationella riktlinjerna är branschens tolkning av hur EU:s lagstiftning för ekologisk

Läs mer

Vattenskyddsområden - Bor du i ett?

Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Bilaga 5 Information till hemsidan Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Varför har vi vattenskyddsområden? Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan välja bort olika livsmedel, men utan

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Växtinspektionen informerar 2007-02-22

Växtinspektionen informerar 2007-02-22 Växtinspektionen informerar 2007-02-22 Träemballage godkänt för internationell handel förklarande dokument Jordbruksverkets godkännande enligt ISPM 15 1 Syftet med Jordbruksverkets godkännande av tillverkning

Läs mer

Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:...

Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:... Sprutjournal År:... Företag:... Odlare:... Syfte Att föra sprutjournal är ett verktyg för egenkontroll genom att medvetenheten i och omkring bekämpningsarbetet ökar i och med att mått och steg antecknas.

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Biobränsle. Ansökan 2013. Naturskyddsföreningen Bra Miljöval

Biobränsle. Ansökan 2013. Naturskyddsföreningen Bra Miljöval Naturskyddsföreningen Bra Miljöval Biobränsle Ansökan 2013 Naturskyddsföreningens anteckningar Version 2013:B Denna handling är en Ansökan om Licens att få använda Bra Miljöval i enlighet med Licensvillkoren

Läs mer

KRAV-aktuellt N Y H E T S B R E V T I L L F Ö R E TA G A N S L U T N A T I L L K R A V O K T O B E R - 2 0 0 4

KRAV-aktuellt N Y H E T S B R E V T I L L F Ö R E TA G A N S L U T N A T I L L K R A V O K T O B E R - 2 0 0 4 Vi ser till att skillnaden märks KRAV-aktuellt N Y H E T S B R E V T I L L F Ö R E TA G A N S L U T N A T I L L K R A V O K T O B E R - 2 0 0 4 Foto: Daniel Wester De KRAV-märkta räkorna har landats KRAV

Läs mer

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Inledning Vad är det egentligen vår mat innehåller, är innehållet alltid så oskyldigt som man tror? Hur ofta brukar man inte förbise innehållsförteckning

Läs mer

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige - under de senaste 15 åren Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), maria.wivstad@slu.se Nasjonal

Läs mer

Nationella riktlinjer för ekologisk produktion

Nationella riktlinjer för ekologisk produktion Nationella riktlinjer för ekologisk produktion 2014-01-20 Nationella riktlinjer för ekologisk produktion Introduktion De Nationella riktlinjerna är branschens tolkning av hur EU:s lagstiftning för ekologisk

Läs mer

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli? Vad menas med det? Är det funktionell mat? Tjejmjölk i rosa förpackning med extra folsyra som underlättar om man vill bli gravid. Är det smart? GMO? Genetiskt Modifierad Organism Ris med mer A-vitamin?

Läs mer

Märkning av hönsägg. De viktigaste reglerna från och med 1 januari 1998; gäller från 1 juli 2007. Namnet på varan (beteckning)

Märkning av hönsägg. De viktigaste reglerna från och med 1 januari 1998; gäller från 1 juli 2007. Namnet på varan (beteckning) Märkning av hönsägg De viktigaste reglerna från och med 1 januari 1998; gäller från 1 juli 2007 2 Antalet ägg 1 Namnet på varan (beteckning) Produktionssystem 8 Bäst 4före-dag 6 ägg från frigående höns

Läs mer

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser.

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser. SSABs affärsetiska bestämmelser SSAB-koncernens affärsetiska bestämmelser SSABs mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer baserade på respekt, ansvar och högklassighet med medarbetare,

Läs mer

Konsoliderad version av

Konsoliderad version av Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:11) om ackreditering av organ som certifierar personer Ändring införd t.o.m.

Läs mer

Vad berättar livsmedelsförpackningen?

Vad berättar livsmedelsförpackningen? Vad berättar livsmedelsförpackningen? LÄTTLÄST 1 Innehåll Vad berättar förpackningen... 3 Livsmedlets namn...4 Vad är livsmedlet tillverkat av... 5 Datummärkning... 7 Varifrån kommer livsmedlet... 8 Andra

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING Tillverkning och förpackning

VERKSAMHETSBESKRIVNING Tillverkning och förpackning Diarienummer (ifylles av myndig het) : Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet Norragatan 17, AX -22100 Mariehamn Tel: +358 18 528 600, Fax: +358 18 528 601 E-post: kansliet@amhm.ax Hemsida: www.amhm.ax

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2013:xx Utkom från trycket den xx månad 20XX Föreskrifter om ändring i Styrelsens för ackreditering

Läs mer

Journalföring för får och getter

Journalföring för får och getter Journalföring för får och getter Kravet på att journalföra får och getter finns för att myndigheterna snabbt ska kunna förhindra smittspridning i händelse av en smittsam djursjukdom i Sverige. Det är därför

Läs mer

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 Hållbar produktion hållbart företagande Planet People Profit (3P) Miljö Planet Sociala förhållanden

Läs mer

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna!

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/ Hantering Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/Hantering Vilka är vi?: Magnus Sandström, kursansvarig, Jordbruksverket Thomas Wildt-Persson, rådgivningsexpert, Hushållningssällskapet

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

FÖRPACKNINGAR på gott och ont

FÖRPACKNINGAR på gott och ont FÖRPACKNINGAR på gott och ont Johanna Berlin SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik Konsumentföreningen Stockholm Circus 31 mars FRÅGA 1 Vilket steg i tillverkningen av mjölk påverkar miljön mest?

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 3.9.2002 KOM(2002) 464 slutlig 2001/0199 (COD) Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2000/13/EG när det gäller

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Regler om vattenskyddsområden

Regler om vattenskyddsområden Sid 1 Regler om vattenskyddsområden Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd av miljöbalken förklara ett område vars vattentillgångar behöver skyddas som vattenskyddsområde. Reglerna för detta finns i

Läs mer

CSR Ansvarsfullt företagande

CSR Ansvarsfullt företagande CSR Ansvarsfullt företagande Det finns ett ökat tryck på våra företag att respektera mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsrättsprinciper och grundläggande miljöstandarder oavsett var i världen vi

Läs mer

Fördjupning bekämpning inom ekologisk och oekologisk odling

Fördjupning bekämpning inom ekologisk och oekologisk odling Fördjupning bekämpning inom ekologisk och oekologisk odling Även i ekologisk odling måste man hålla undan ogräs, insekter och svampangrepp, som till exempel skorv. Ogräs bekämpas mekaniskt, insekter tar

Läs mer

Krav för certifieringsorganisationer

Krav för certifieringsorganisationer Svenska PEFC ek för Krav för certifieringsorganisationer PEFC SWE 005:3 Dokumentnamn: Krav för certifieringsorganisationer Dokumenttitel: PEFC SWE 005:3 Godkänt av: Svenska PEFC Datum: 2011 01 31 Godkänt

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Ekohusdjurskurs. ProAgria Anteckningar i ekohusdjursproduktion

Ekohusdjurskurs. ProAgria Anteckningar i ekohusdjursproduktion Ekohusdjurskurs ProAgria Anteckningar i ekohusdjursproduktion Ekoplan för djur Beskrivning, hur sköts och utfodras djuren på gården så att produktionsvillkoren uppfylls? Hurdana produktionsbyggnader finns

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS XX:Y) om officiella veterinärer;

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Friederike Ziegler, SIK- Institutet för Livsmedel och Bioteknik KSLA 5 december, 2013 SIK- Institutet för Livsmedel

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

KRAV-aktuellt NYHETSBREV TILL FÖRETAG ANSLUTNA TILL KRAV

KRAV-aktuellt NYHETSBREV TILL FÖRETAG ANSLUTNA TILL KRAV Vi ser till att skillnaden märks KRAV-aktuellt NYHETSBREV TILL FÖRETAG ANSLUTNA TILL KRAV APRIL 2008 KRAV-märkningen det bästa valet! Foto: Kajsa Friberg Remiss om klimatregler KRAV driver ett projekt

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer

SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen

SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - bördor för företagen I tabellen ska anges de nya eller ändrade paragrafer i föreskriften/allmänna rådet som innehåller bördor för företaget och en bedömning ska göras av den

Läs mer

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

Miljöguide. Lokalt Agenda 21-arbete, 1998

Miljöguide. Lokalt Agenda 21-arbete, 1998 Miljöguide Lokalt Agenda 21-arbete, 1998 MILJÖGUIDE Miljöguide Hushållen står för nära hälften av de totala utsläppen i Sverige. Nästan allt vi gör påverkar miljön mer eller mindre och hushållen bidrar

Läs mer