Bilagor framtagna till planhandlingen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilagor framtagna till planhandlingen"

Transkript

1 Antagande Detaljplan för Sundsvall Logistikpark Skön, Sundsvalls kommun Bilagor framtagna till planhandlingen 1. Containerhamn till Sundsvallsregionen, Fördjupad lokaliseringsstudie, WSP, februari Regionalekonomisk konsekvensbedömning: FÖP Tunadal-Korsta-Ortviken, SWECO, januari Fördjupad idéstudie Lokalisering av kombiterminal i Sundsvallsregionen, Banverket, maj Förstudie Triangelspår Maland och upprustning och elektrifiering av Tunadalsspåret, Trafikverket, maj Verksamhetsbeskrivning, Hamn och logistikverksamhet, WSP, januari 2012 (utkast) 6. PM Vägtrafikflöden av tung trafik, WSP, februari Utredning vattenhantering, Logistikpark Petersvik, Sundsvall WSP, januari PM Kulvertering av Tunabäcken, WSP, juni PM Akvatisk inventering av Tunabäcken i Petersvik, Naturvärdesbedömning, konsekvenser, och skyddsåtgärder, Tyréns, juli Inventering Tunabäcken, Petersvik, Sundsvall, Naturinformation, Lennart Vessberg, juni PM Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten vid byggande och drift av containerhamn i Sundsvall, WSP, juli Fiskundersökning med naturvärdesbedömning, Petersvik, Sundsvall, Fisk o Vattenvård i Norrland AB, december PM Påverkan på strömningsförhållanden vid Petersvik till följd av ny kaj, WSP, oktober Sammanställning bullersituationen, ÅF, september Bullerdämpande åtgärder Containerhamnen. ÅF, augusti 2011

2 16. Buller från containerhamnen och kombiterminalen läge oktober 2011, ÅF, oktober Bostäder vid Granbacken, Bullerskydd tågtrafik, ÅF, oktober Sundsvalls Logistikpark. Trafikbuller, ÅF, februari Riskbedömning, Sundsvalls kombiterminal och containerhamn, WSP, utkast för detaljplanhandling, februari Säkerhetsrapport 2011, LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall, WSP, utkast för detaljplanhandling, februari PM Geoteknik, Sammanfattning jord-, berg- och hydrologiförhållanden, WSP, februari PM Förorenad mark och sediment, Sundsvall logistikpark, januari Särskild arkeologisk utredning inom del av exploateringsområdet för utbyggnad av kraftvärmeverk samt kombiterminal i Korsta-Petersvik, Sundsvalls kommun, Murberget, Länsmuseet Västrenorrland, Rapportnr. 2011: Utsläpp till luft från transporter som kan kopplas till Sundsvall Logistikpark AB:s planerade kombiterminal och containerhamn, Profu, februari 2012

3 BILAGA 10

4 (4) Inventering Tunabäcken, Petersvik, Sundsvall Inventeringen avser i första hand kärlväxtfloran med sök efter eventuella skyddsvärda arter. Metod och avgränsning Området har besökts vid tre tillfällen 20/6, 28/6, 29/6. Inventeringsområdet har rört bäcken samt m på vardera sidan om bäcken från infarten till Granbacken (se karta) nära vattendelaren fram till utloppet vid Petersvik. Inventeringen har gjorts i första hand på kärlväxtfloran för att ge en bild av områdets status utan att för den skull ta upp varje trivialart. Eventuella förekomster av skyddsvärda/rödlistade vedsvampar har också varit föremål för områdets bedömning. Området har delats in i fyra delområden A D för att ge en mer detaljerad bild av bäckens lopp. Karta bil 1 Geologi Berggrunden utgörs av gnejser med granitinblandning, dvs sura bergarter. Bäcken är nedskuren i finsediment mellan 0,5 5,0 m ner till en botten av morän. Den sammantagna kärlväxtfloran vittnar om näringsrik mark med högt rörligt grundvatten. Delområde A Trädskiktet domineras av gråal i och närmast bäcken. Inslag av asp, björk hägg, Salix sp., gran och tall. Representativa kärlväxter i markskiktet: Borsttistel Cirsium helenioides Gullpudra Chrysosplenium alternifolium Hultbräken Phegopteris connectilis Kabbleka Caltha palustris Kärrfibbla Crepis paludosa Nordbräken Dryopteris expansa Nordisk stormhatt Aconitum lycoctonum Ormbär Paris quadrifolia Skogssallat Mycelis muralis Skogssäv Scirpus syvaticus Trolldruva Actaea spicata Vänderot Valeriana sp. Älgört Filipendula ulmaria Noabla vedsvampar: Fjällticka Polyporus squamosus Platt-ticka Ganoderma applanatum

5 Delområde B Gallrad och delvis avverkad grov granskog. 2 Representativa kärlväxter i markskiktet: Borsttistel Cirsium helenioides Hultbräken Phegopteris connectilis Kabbleka Caltha palustris Kärrfibbla Crepis paludosa Måbär Ribes alpinum Nordbräken Dryopteris expansa Nordisk stormhatt Aconitum lycoctonum Ormbär Paris quadrifolia Skogssallat Mycelis muralis Skogssäv Scirpus syvaticus Strutbräken Matteuccia struthiopteris Trolldruva Actaea spicata Vänderot Valeriana sp. Älgört Filipendula ulmaria Noabla vedsvampar: Harticka Inonotus leporina Sammetsskinn Stereum subtomentosum Trametes pubescens Delområde C Bäcken bildar här en upp till 5 m djup ravin mellan N och S Sommarstigen. I dess övre lopp bitvis skodd med betongblock samt planterad gran och björk. Trädskiktet utgörs av gråal, hägg, björk, Salix sp., rönn, lönn, alm. Bäcken omges av kulturmark med ett stort inslag av förvildade kulturväxter. Representativa vilda kärlväxter i markskiktet: Borsttistel Cirsium helenioides Besksöta Solanum dulcamara Bäckbräsma Cardamine amara Gul svärdslilja Iris pseudacorus Gullpudra Chrysosplenium alternifolium Kabbleka Caltha palustris Kärrfibbla Crepis paludosa Nordbräken Dryopteris expansa Nordisk stormhatt Aconitum lycoctonum Ormbär Paris quadrifolia Skogssallat Mycelis muralis Skogssäv Scirpus syvaticus Strutbräken Matteuccia struthiopteris Trolldruva Actaea spicata Vänderot Valeriana sp. Älgört Filipendula ulmaria

6 Exempel på odlade förvildade kärlväxter i mark- och buskskiktet: Bergklint Centaurea montana Druvfläder Sambucus racemosa Hesperis Hesperis matronalis Humle Humulus lupulus Hässleklocka Campanula latifolia Kornell Cornus sp. Krollilja Lilium martagon Lupin Lupinus polyphyllos Plymspirea Aruncus dioicus Vallört Symphytum x uplandicum 3 Delområde D Sista biten av bäcken bildar översvämningsmark från Petersviksvägen till mynningen i havet vid Petersvik. De sista 25 metrarna rinner bäcken genom ett bladvassbälte, som närmast trädskiktet vid besökstillfället ligger över havsnivån. Trädskiktet utgörs här av gråal, hägg, björk, Salix sp., gran. Även alm noterades här. Representativa kärlväxter i markskiktet: Besksöta Solanum dulcamara Bäckbräsma Cardamine amara Gullpudra Chrysosplenium alternifolium Kabbleka Caltha palustris Kärrfibbla Crepis paludosa Nordbräken Dryopteris expansa Nordisk stormhatt Aconitum lycoctonum Ormbär Paris quadrifolia Skogssallat Mycelis muralis Skogssäv Scirpus syvaticus Strandlysing Lysimachia vulgaris Topplösa Lysimachia thyrsiflora Vänderot Valeriana sp. Älgört Filipendula ulmaria Sammanfattning Områdets flora är representativ för bördig mullrik mark i regionen. Granarna i område B är grova och visar på hög bonitet med angrepp av rotröta och harticka. Nedre delen av området vid N resp S Sommarstigen har en flora med en rik inblandning av förvildade trädgårdsväxter. En notabel art i bäckens nedre lopp är bäckbräsma Cardamine amara som här växer nära sin nordgräns efter kusten. Ca 75 m uppströms Petersviksvägen växer ett mindre bestånd av gul svärdslilja Iris pseudacorus som tillhör de fridlysta arterna

7 4 i Västernorrlands län. Den är dock inte hotad som art och är inte upptagen i Artdatabankens Rödlistade arter i Sverige Inga rödlistade arter har noterats bland kärlväxterna längs bäckens sträckning vid inventeringstillfället. Bland vedsvamparna kunde inte heller några rödlistade arter noteras. Den ringa vattenmängden i bäcken bedöms omöjliggöra eventuell fiskvandring/överlevnadsmöjligheter i bäcken vid den tidpunkt som inventeringen gjordes. Någon fisk syntes inte heller till. Litt: - Berggrundskarta över Västernorrlands län, SGU Svampar, Ryman, Holmåsen Den nordiska floran, Mossberg B., Stenberg L Medelpads flora, Lidberg R., Lindström H Rödlistade arter i Sverige 2010, ArtDatabanken, SLU NATURINFORMATION Lennart Vessberg Bilagor Bil 1 Bil 2 Bil 3 Karta CD med bilder Bildbeskrivningar

8 1 1 Bil 1 ~1 13 \ 1 t es $ ¾ ¾ AInosun~, 0 ~1 Tunadal& hamneh ¾ 1 b / fl 1; Og Ko staud Ii. 3 fr åts 4Papp bruk /amn ~aii ~ ~0-~! t4 ~ -~ Sa4 /k _ pt~ Q dden/ en \,: _ ¾ ss. ¾ fjarden % ~ 25~ 1~ ~i Il , 1 0 tt

9 Område A Bild Bild Bild Bild

10 Område B Bild Bild Bild Bild Område C Bild Bild Bild

11 Område D Bild

12 Bil 3 1(2) Bildbeskrivningar till Inventering Tunabäcken, Petersvik, Sundsvall Bilderna följer bäckens längdriktning från översta delen av inventeringsområdet ner till mynningen. Område A Bild Kulverten vid infarten till Granbacken Bild Gråal i och närmast bäcken. Åkermarken lyser igenom till höger i bild Bild Betongtrumma under kulvert(?) omedelbart väster om Tunabäcksvägen Bild Samma trumma som ovan, synbarligen igentäppt av rasmassor Område B Bild Trumma under Tunabäcksvägen. Fallhöjd ca 40 cm. Eventuell fiskvandring skulle troligen inte kunna ske längre än hit Bild Granskogen döljer bäcken väl där det inte är avverkat Bild Här är sedimenttäcket endast ca 0,5 m Bild En rotvälta har frilagt moränen som utgör bäckens botten Område C Bild Betongskoningen vid bäckens övre lopp mellan N och S Sommarstigen

13 2 Bild Botten av den ca 5 m djupt nerskurna bäcken Bild Ymnig vegetation med ett mindre bestånd av gul svärdslilja ca 75 m uppströms Petersviksvägen Område D Bild Översvämningsmarken mellan Petersviksvägen och mynningen vid Petersvik. Bäcken skymtar till vänster i bild NATURINFORMATION Lennart Vessberg

14 BILAGA 11

15 Uppdragsnr: (7) BILAGA 2 PM Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten vid byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall C:\Documents and Settings\SEAT13998\Local Settings\Temporary Internet Files\Content.Outlook\CNPMNCS7\Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall (2).docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Bakgrund Sundsvalls Logistikpark kommer att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken för att anlägga och driva en containerhamn i Sundsvall, utfyllnad av intilliggande vattenområde samt kulvertera del av Tunabäcken. Etableringen kommer att ske på mark som idag är naturmark. Vattenområdet som kommer att fyllas ut är beläget i gränszonen mellan de båda ytvattenförekomsterna Alnösundet 1 och Draget 2. Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt beslutade i december 2009 om miljökvalitetsnormer för samtliga vattenförekomster i distriktet. Samtliga ytvattenförekomster ska uppnå god ekologisk status (alternativt god potential) samt god kemisk ytvattenstatus år 2015 om det inte finns skäl för undantag från detta 3. Miljökvalitetsnormerna innefattar även ett krav på ickeförsämring. Detta krav innebär att vattenförekomstens miljötillstånd inte får försämras till en lägre statusklass. Ekologisk status bedöms utifrån en rad så kallade kvalitetsfaktorer enligt föreskrifter från Naturvårdsverket 4,5. För kustvatten finns såväl biologiska som fysikaliska/kemiska kvalitetsfaktorer. Kemisk ytvattenstatus bedöms för ämnen där det finns EGgemensamma miljökvalitetsnormer 4,5,6. För fisk- och musselvatten finns särskilda miljökvalitetsnormer angivna enligt förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Vattenförekomsterna Alnösundet och Draget är dock inte utpekade som fiskvatten enligt Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten (NFS 2002:6). 1 SE SE Länsstyrelsen i Västernorrlands läns (Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikts) föreskrifter (22 FS2009:59) om kvalitetskrav för vattenförekomster i Bottenhavets vattendistrikt. 4 Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:1) och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten 5 Naturvårdsverkets handbok 2007:4. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon 6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område WSP Samhällsbyggnad Nybrogatan 20B Falun Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

16 Uppdragsnr: (7) Föreliggande PM syftar till att bedöma påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten vid byggande och drift av containerhamnen. Ekologisk status Den ekologiska statusen har för vattenförekomsterna Alnösundet och Draget klassificerats som måttlig (Tabell 1). Vattenmyndighetens statusklassificering grundar sig på expertbedömning av makroalger tillsammans med bottenfauna samt påverkansanalys 7. Påverkansanalysen har visat att förorenande områden och vissa typer av tillståndspliktiga verksamheter finns inom tillrinningsområdet. Även förekomst av främmande arter anges som ett hot mot vattenförekomsternas ekologiska status. För båda vattenförekomsterna har miljökvalitetsnorm fastställts till god ekologisk status år I båda fallen åberopas undantag i form av tidsfrist då det bedöms som tekniskt omöjligt att nå god ekologisk status år 2015 på grund av förekomst av främmande arter. För vattenförekomsten Alnösundet åberopas undantag även för miljöproblemet övergödning. Tabell 1. Vattenmyndighetens statusklassning av berörda vattenförekomster. Källa: Kvalitetsfaktorer Alnösundet (SE ) Draget (SE ) C:\Documents and Settings\SEAT13998\Local Settings\Temporary Internet Files\Content.Outlook\CNPMNCS7\Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall (2).docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Ekologisk status Måttlig Måttlig Näringsämnen God God Siktdjup God God Syrebalans Hög Hög Särskilda förorenande ämnen I Måttlig II Måttlig Makroalger och gömfröiga växter Måttlig Måttlig Växtplankton God III God III Bottenfauna Otillfredsställande Otillfredsställande Kemisk status IV Uppnår ej god Uppnår ej god I) II) III) IV) Prioriterade ämnen Uppnår ej god Uppnår ej god Särskilda förorenande ämnen ingår som kvalitetsfaktor i NV handbok 2007:4 men ej i NFS 2008:1 Endast parametern syntetiska ämnen har bedömts Avser parametern klorofyll a Exklusive kvicksilver 7 ww.viss.lansstyrelsen.se

17 Uppdragsnr: (7) Påverkan på miljökvalitetsnormen god ekologisk status Näringsämnen Kvalitetsfaktorn näringsämnen bestäms genom att jämföra uppmätta halter av näringsämnen med referensförhållanden. Byggandet av containerhamnen har ingen påverkan på halten av näringsämnen i vattnet och därmed ingen påverkan på kvalitetsfaktorn. Driften av containerhamnen kan ge upphov till ett tillskott av näringsämnen. Dagvatten från hamnområdet kan komma att innehålla näringsämnen i relativt hög halt. Eftersom dagvattensystemet ska dimensioneras för att inte överskrida riktvärden kommer halten näringsämnen begränsas. Riktvärden för dagvatten överskrider ofta de gränsvärden som gäller för god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus. I ett förslag från en arbetsgrupp vid Stockholms läns landsting föreslås t.ex. riktvärden som överskrider gränsvärden för god status med ca 10 gånger 8. Mängden dagvatten är dock mycket begränsad och späds snabbt ut till låga koncentrationer. Om riktvärden för dagvatten följs kommer därför utsläppen inte ha någon reell effekt på näringsförhållandena i recipienten. En annan potentiell källa till näringsämnen under driften är utsläpp av avloppsvatten från fartyg. Avloppsvatten från såväl fartyg som området kommer dock att avledas till det kommunala avloppsreningsverket. C:\Documents and Settings\SEAT13998\Local Settings\Temporary Internet Files\Content.Outlook\CNPMNCS7\Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall (2).docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Siktdjup Siktdjupet indikerar påverkan från näringsämnen via ökad primärproduktion men kan också påverkas av grumling. Byggande och drift av containerhamnen kommer inte leda till förändrade näringsförhållanden (se ovan) och därmed inte heller förändrat siktdjup från ökad primärproduktion. Byggandet av containerhamnen kommer leda till grumling i vattnet. Grumlingen ska begränsas genom skyddsåtgärder i form av t.ex. skyddslänsar, goetextiler eller bubbelskärmar. Viss grumlingen är dock oundviklig, speciellt om muddring blir nödvändig. Den grumling som uppstår påverkar endast siktdjupet under själva byggskedet och kommer alltså inte påverka huruvida normen god ekologisk status år 2021 följs. Driften av containerhamnen ger upphov till dagvatten som kan innehålla partiklar. Förutsatt att dagvattnet samlas upp och renas i sedimentationsbassänger före det släpps ut så kommer siktdjupet i recipienten inte påverkas. Syrebalans Syrebrist kan vara en direkt följd av utsläpp av syretärande ämnen eller en indirekt följd av utsläpp av näringsämnen. I det senare fallet uppstår syrebrist vid nedbrytning av det organiska material som en ökad primärproduktion ger upphov till. Byggande och drift av containerhamnen kommer inte leda till utsläpp av syretärande ämnen eller förändrade näringsförhållanden (se ovan) och därmed inte heller förändrad syrebalans. 8 Stockholms läns landsting (2009) Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp

18 Uppdragsnr: (7) Särskilda förorenande ämnen Särskilda förorenande ämnen är farliga ämnen som kan orsaka ekologisk skada men som inte har EU-gemensamma gränsvärden 9. Vilka ämnen som är särskilda förorenande bedöms för varje enskilt ytvatten, och för de särskilda förorenande ämnen som släpps ut i betydande mängd ska Vattenmyndigheten ta fram gränsvärden. Som stöd till Vattenmyndigheten har Kemikalieinspektionen på uppdrag av Naturvårdsverket tagit fram förslag till gränsvärden för ett antal ämnen som kan vara problematiska i Sverige 10. För vattenförekomsterna Alnösundet och Draget har inga gränsvärden fastställts men kvalitetsfaktorn ingår i Vattenmyndighetens expertbedömning. Tillskott av förorenande ämnen i vattenförekomsterna kan medföra att det blir svårare att följa normen god ekologisk status. Eftersom kvalitetsfaktorns status idag uppvisar måttlig status innebär ytterligare utsläpp att normen blir svårare att följa. Byggandet av containerhamn innebär viss risk för utsläpp av särskilda förorenande ämnen. Marken kan innehålla föroreningar som vid byggandet kan läcka ut i vattnet. Marken består dock av naturmark som sannolikt inte är förorenad. Om muddring blir nödvändig kan eventuella föroreningar i sediment tillföras vattnet. Sedimentet kommer därför provtas inför en eventuell muddring så att erforderliga skyddsåtgärder kan vidtas. Eventuellt läckage av föroreningar under byggskedet kommer dock inte påverka föroreningshalten på lång sikt, och därmed inte påverka huruvida normen god ekologisk status år 2021 följs. Under driften kan containerhamnen medföra utsläpp av förorenande ämnen vid olyckor. Hantering av kemikalier ska dock göras på ett sådant sätt att eventuellt spill undviks. Även fartygsolyckor innebär en riskfaktor. Vid hamnar är även utsläpp av förorenande ämnen vid servicearbeten vanliga (t.ex. blästring). C:\Documents and Settings\SEAT13998\Local Settings\Temporary Internet Files\Content.Outlook\CNPMNCS7\Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall (2).docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Makroalger och gömfröiga växter Makroalger och gömfröiga växters djuputbredning påverkas negativt av försämrade ljusförhållanden. Ljusförhållandena påverkas av primärproduktionen som i sin tur styrs av näringsförhållandena, samt av grumling. Byggande och drift av containerhamnen bedöms inte påverka näringsförhållandena och därmed inte heller primärproduktionen. Under byggskedet kommer ljusklimatet påverkas av grumling. För att djuputbredningen av makroalger och gömfröiga växter ska förändras krävs dock en mer permanent förändring av ljusklimat. Eftersom driften inte orsakar grumling bedöms ingen påverkan ske på kvalitetsfaktorn. Växtplankton Kvalitetsfaktorn växtplankton har två ingående parametrar som båda styrs av näringstillgången. Eftersom byggande och drift av containerhamnen inte påverkar näringsförhållandena bedöms ingen påverkan ske på kvalitetsfaktorn. 9 Särskilda förorenande ämnen ingår som kvalitetsfaktor för kustvatten i NV handbok 2007:4 men ej i NFS 2008:01 10 Naturvårdsverket rapport 5799

19 Uppdragsnr: (7) Bottenfauna Kvalitetsfaktorn bottenfauna bestäms utifrån indexet BQI m, vilket är uppbyggt för att uppvisa en kraftig respons både vid syrebrist och vid ökande eller minskande organisk belastning. Syrebrist kan vara en direkt följd av utsläpp av syretärande ämnen eller en indirekt följd av utsläpp av näringsämnen. I det senare fallet uppstår syrebrist vid nedbrytning av det organiska material som en ökad primärproduktion ger upphov till. Byggande och drift av containerhamnen bedöms inte påverka näringsförhållandena eller mängden syretärande ämnen i vattenförekomsterna. Kvalitetsfaktorn bedöms därför inte påverkas. C:\Documents and Settings\SEAT13998\Local Settings\Temporary Internet Files\Content.Outlook\CNPMNCS7\Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall (2).docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Övrig påverkan Byggandet av containerhamn innebär en fysisk förändring som påverkar en orörd kustremsa med fina grundområden och vassrika vikar som är värdefulla för den biologiska mångfalden. Påverkan är dock begränsad till ett litet område och har liten effekt på berörda kvalitetsfaktorer för vattenförekomsterna som helhet. Driften av containerhamnen innebär en ökad risk för spridning av främmande arter. Om obehandlat barlastvatten släpps ut kan främmade arter introduceras och etableras i vattenförekomsterna. Blir arterna invasiva kan de ekologiska konsekvenserna bli mycket stora. Störst är risken med barlastvattnet som kommer från områden med likande miljö som recipienten. Behovet av åtgärder för att begränsa risken för införsel av främmande arter ska diskuteras. Exempel på åtgärder kan vara behandling av barlastvatten eller byte till saltare barlastvatten på öppet hav i de fall fartyget kommer från en region med en miljö som liknar Östersjöns. Utöver de kvalitetsfaktorer som anges i Naturvårdsverkets handbok och föreskrifter har Vattenmyndigheten inkluderat förekomst av främmande arter i sin expertbedömning av vattenförekomsternas ekologiska status. Redan idag förekommer främmande arter i området. Tillförsel av ytterligare arter kommer sannolikt påverka framtida bedömningar av ekologisk status, och därmed även göra det svårare att följa normen god ekologisk status. Kemisk ytvattenstatus Vattenförekomsten Alnösundet och Draget uppnår ej god kemisk ytvattenstatus (Tabell 1). Vattenmyndighetens statusklassning är av typen expertbedömning och baseras främst på förekomst av förorenande områden och vissa typer av tillståndspliktiga verksamheter inom tillrinningsområdet. I bedömningen ingår även resultat från sedimentundersökningar. För båda vattenförekomsterna har miljökvalitetsnorm fastställts till god kemisk ytvattenstatus år I normen görs ett nationellt undantag för kvicksilver och kvicksilverföreningar. För kvicksilver gäller som miljökvalitetsnorm att halterna av kvicksilver och kvicksilverföreningar i vattenförekomsten inte bör öka till den 22 december I båda vattenförekomsterna åberopas undantag i form av tidsfrist då det bedöms som tekniskt omöjligt att nå god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) år 2015 på grund av höga halter av kadmium. För vattenförekomsten Draget åberopas undantag även för höga halter av fluoranten.

20 Uppdragsnr: (7) Påverkan på miljökvalitetsnormen god kemisk ytvattenstatus Prioriterade ämnen Prioriterade ämnen är ämnen och ämnesgrupper med särskilt farliga egenskaper. För de 33 ämnen och ämnesgrupper som har prioriterats inom europeisk vattenförvalting finns EG-gemensamma gränsvärden 11. Tillskott av prioriterade ämnen i vattenförekomsterna kan medföra att det blir svårare att följa normen god kemisk ytvattenstatus. Eftersom statusen idag inte är god innebär även mindre utsläpp att normen blir svårare att följa. Byggandet av containerhamn innebär vissa risker för utsläpp av prioriterade ämnen. Marken kan innehålla föroreningar som vid byggandet kan läcka ut i vattnet. Marken består dock av naturmark som sannolikt inte är förorenad. Om muddring blir nödvändig kan eventuella föroreningar tillföras vattnet från sedimentet. Sedimentet kommer därför att provtas inför en eventuell muddring. Eventuellt läckage av föroreningar under byggskedet bedöms dock inte påverka halterna på lång sikt och kommer därmed inte påverka huruvida normen god kemisk ytvattenstatus år 2021 följs. Driften av containerhamnen kan medföra utsläpp av olika förorenande ämnen vid olyckor. Hantering av kemikalier ska dock göras på ett sådant sätt att eventuellt spill undviks. Det bedöms inte heller som sannolikt att eventuellt spill skulle innehålla prioriterade ämnen. Även fartygsolyckor innebär en viss riskfaktor, men att utsläpp av just prioriterade ämnen skulle ske vid en fartygsolycka bedöms som osannolikt. Dagvatten innehåller vanligen små mängder av vissa prioriterade ämnen (t.ex. bly). Dimensionering av dagvattensystem för att inte överskrida riktvärden medför dock att halten prioriterade ämnen begränsas. Eftersom mängden dagvatten är mycket begränsad och snabbt späds ut till låga koncentrationer kommer utsläppen inte ha någon reell effekt på halterna i recipienten. Sammanfattande bedömning C:\Documents and Settings\SEAT13998\Local Settings\Temporary Internet Files\Content.Outlook\CNPMNCS7\Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall (2).docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Ekologisk status Byggandet och drift av containerhamnen bedöms inte påverka huruvida normen god ekologisk status år 2021 följs. Driften medför dock en ökad risk för olyckor som kan medföra att det blir svårare att följa normen. Exempelvis skulle en fartygsolycka kunna medföra ett större utsläpp av särskilda förorenande ämnen. Introduktion av främmande arter via barlastvatten är en annan riskfaktor som skulle kunna medföra att det blir svårare att följa normen. Kemisk ytvattenstatus Byggandet och drift av containerhamnen bedöms inte påverka huruvida normen god kemisk ytvattenstatus år 2021 följs. 11 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område

21 Uppdragsnr: (7) Falun WSP Samhällsbyggnad Daniel Larson C:\Documents and Settings\SEAT13998\Local Settings\Temporary Internet Files\Content.Outlook\CNPMNCS7\Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall (2).docx Mall: Memo.dot ver 1.0

22 BILAGA 12

23 Fiskundersökning med naturvärdesbeskrivning Petersvik, Sundsvall Erik Sjölander Fisk o Vattenvård i Norrland AB Säte i Timrå VAT nr Köpenhamnvägen FAGERVIK Innehar F-skattebevis Bg Tel & Fax Pg Mobiltel

24 Fisk- o Vattenvård (13) Sammanfattning 8-9 september genomfördes ett provfiske med 14-sektioners översiktsnät i Petersvik i anslutning till området för den planerade containerhamnen. I 8 nät under en natt fångades totalt 11 fiskarter med 281 individer och totalt g. Abborre är den helt dominerande fiskarten, men mycket få yngre individer fångades av såväl abborre som övriga arter. Fångsten gav inga särskilt känsliga eller sällsynta arter, men sannolikt kan de större abborrarna utgöra en intressant sportfiskfångst. Det finns dock inget som tyder på att detta allmänna fiske inom Sundsvallsbukten inte ska kunna hålla samma nivå även efter anläggning av containerhamnen, enligt nu gällande planer. Någon påverkan på riksintressen för yrkesfiske och vattenbruk kan inte förväntas av detta eftersom det redan tidigare varit en farled för sjöfart. Bakgrund Sundsvalls Logistikpark planerar för att skapa en containerhamn strax norr om Sundsvall vid Petersvik. Enligt samrådsunderlaget ( ) kommer en etablering av containerhamnen att innebära att 3 hektar naturmark kommer att exploateras och ett cirka 7 hektar stort vattenområde kommer att fyllas ut. Utfyllnaden av vattenområdet görs för att erhålla tillräckliga ytor för hamn och terminalverksamheten samt för att få ett tillräckligt vattendjup invid kajen. Den planerade längden på kajen är 525 meter. Eftersom områdets vattenområde kommer att påverkas genom utfyllning har en fiskundersökning genomförts under sommaren Figur 1. En översiktsbild över området med den planerade containerhamnen inlagd. (från samrådsunderlag ).

25 Fisk- o Vattenvård (13) Metodik För att studera vilka fiskarter och storlekar som förekommer i området genomfördes ett provfiske med 14-sektioners översiktsnät (6,25-75 mm maska). För att belysa så stor del som möjligt av området användes 8 nät fördelat på fyra grupper (Fig 2). Näten lades på kvällen och togs upp morgonen efter. Vattentemperaturen var 17 C vid ytan och temperaturgradienter redovisas nedan Fig 14). Leonardsson & Lund (2010) drar slutsatsen att områden djupare än 10 m inte behöver prioriteras. Valet av områden gjordes efter att hela området ekolodats så att nätläggningsplatserna skulle representera de olika miljöerna väl både avseende djup, bottenbeskaffenhet och litoralmiljö: A. Ett grunt område 2-3 m med en vassbevuxen vik till väster och utfyllt område i norr (Fig 3, vänster). Området kommer att fyllas ut helt. B. Ett område med 4-5 m djup och stenig-blockig strand (Fig, 3 höger). Området kommer att fyllas ut helt. C. Ett område som inte kommer att fyllas, men som väl kommer att påverkas av utfyllnadsarbetena i alla fall. Området ligger strax utanför en vassbeväxt vik och näten lades på 3-5 m (Fig 4). D. Ett djupare område (11-17 m) som ligger i kanten eller precis utanför området som ska fyllas ut. I vart fall kommer det att påverkas under anläggningsarbetena. Figur 2. Siteplan från WSP med det planerade utfyllnadsområdet. De fyllda röda ringarna anger nätläggningsplatserna och dess bokstavsbeteckningar används i rapporten.

26 Fisk- o Vattenvård (13) Figur 3. Till vänster ligger området för nätplatserna A och till höger för område B. Botten inom hela det undersökta området karaktäriseras som mjuk- och sedimentationsbottnar. Detta gäller även botten inom nätområde B och D, d.v.s. området med blockstrand (Fig 3, höger) och djupområdet. Vid en dykinventering 2009 (Wibjörn & Hallén, 2010) angavs deras närmaste lokal, S10 Tjuvholmen, på ett sätt som väl överensstämmer med dessa observationer. Figur 4. Området utanför utfyllningsområdet, vilket kallas C avseende nätplatser. Till vänster ser man området på lite avstånd något från norr och till höger lite närmare. Den vassbeväxta vik som kommer att fyllas över (vid nätplats A) är relativt begränsad i sin utbredning och tydligt påverkad av tidigare mänsklig aktivitet. Det gäller i första hand genom den nordliga stranden (Fig 3, vänster). Området vid nätplats C (Fig 4, höger) utgör ett betydligt större område med vass, vilket dessutom inte fragmenterats i samma utsträckning av mänskliga aktiviteter. Det förefaller rimligt att anta att samma flora och bottenfaunasamhälle finns inom dessa bägge områden.

27 Fisk- o Vattenvård (13) Resultat Resultat av provtagning på vattentemperatur och syrgas anges platserna enligt rikets nät i X-rak och Y-rak. Provfiskeresultaten hänvisar till nätområdena enligt figur 2. Provfisket Totalt fångades 11 fiskarter till ett totalantal av 281 individer och totalvikt på g (Tab 1). Abborre dominerade fångsten både till numerär och vikt. Tabell 1. Vid provfisket i Petersvik 8-9/9-11 fångades på de 8 näten dessa arter fördelade på område. Eftersom varje delområde utgörs av 2 nät ska antalet i kolumnerna efter art delas med 2. Totalkolumnens per nät anger antal per nät som medeltal. A B C D Totalt Abborre Gers Nors Strömming Sik Siklöja Benlöja Hornsimpa Storspigg Mört Elritsa Summa per nät ,5 35,1 Tabell 2. Vid provfisket i Petersvik 8-9/9-11 fångades på de 8 näten dessa arter fördelade på område. Eftersom varje delområde utgörs av 2 nät ska vikten (g) i kolumnerna efter art delas med 2. Totalkolumnens per nät anger vikten per nät i gram som medeltal. A B C D Totalt Abborre Gers Nors Strömming Sik Siklöja Benlöja Hornsimpa Storspigg Mört Elritsa Summa per nät

28 Fisk- o Vattenvård (13) Figur 5. Längdfrekvensdiagram för de fångade abborrarna i Petersvik. X-axeln är 5-mm längdintervall. Observera att inom det djupaste området (D) fångades endast en individ. Figur 6. Längdfrekvensdiagram för de fångade mörtarna i Petersvik. X-axeln är 5-mm längdintervall. Observera att inom det djupaste området (D) fångades ingen mört och i B endas en.

29 Fisk- o Vattenvård (13) Figur 7. Längdfrekvensdiagram för de fångade strömmingarna i Petersvik. X-axeln är 5-mm längdintervall. Förutom abborre var strömming den enda art som fångades inom alla fyra områdena. Figur 8. Längdfrekvensdiagram för de fångade sikarna i Petersvik. X-axeln är 5-mm längdintervall. Observera att inom områdena A och B fångades ingen sik.

30 Fisk- o Vattenvård (13) Figur 9. Längdfrekvensdiagram för de fångade gersarna i Petersvik. X-axeln är 5-mm längdintervall. Observera att inom område B fångades ingen gers, medan C hade de flesta. Område A Område A var relativt grunt med dominans av mjukbotten med en mindre vassvik på väster sida. Abborre dominerade viktmässigt, men inte i samma utsträckning antalsmässigt (Fig 10). Förutom när det gäller mört, så fångades en mycket liten andel korta och unga individer av övriga arter (Fig 5-9). 6 arter fångades inom området, varav benlöja avvek genom att endast var inom detta område som den arten fångades. Figur 10. Sammanställning av fångsten inom område A. Diagrammet till vänster är fördelningen av de olika arterna i antal och diagrammet till höger visar fördelningen av de olika arterna i vikt. Totalt 80 individer och g.

31 Fisk- o Vattenvård (13) Område B Område B var relativt grunt med dominans av mjukbotten, men utan någon vassvik. Abborre dominerade stort både avseende antal och vikt (Fig 11). Inga unga individer fångades (Fig 5-9). Endast 4 arter fångades. Figur 11. Sammanställning av fångsten inom område B. Diagrammet till vänster är fördelningen av de olika arterna i antal och diagrammet till höger visar fördelningen av de olika arterna i vikt. Totalt 38 individer och g. Område C Område C hade den största andelen mjukbotten med vass i sitt direkta närområde. Abborre dominerade viktmässigt, men det berodde på att det fångades i stort sett endast äldre individer (Fig 5). Inom detta område fångades flest gersar, men de flesta var inte särskilt unga (Fig 9). Totalt fångades 7 arter inom området. Figur 12. Sammanställning av fångsten inom område C. Diagrammet till vänster är fördelningen av de olika arterna i antal och diagrammet till höger visar fördelningen av de olika arterna i vikt. Totalt 98 individer och g.

32 Fisk- o Vattenvård (13) Område D Område D var det undersökta djupområdet. Antalsmässigt dominerade sik, strömming och nors och viktmässigt dominerade sik (Fig 13). Inga yngre individer fångades (Fig 5-9). Totalt fångades 7 arter inom området. Figur 13. Sammanställning av fångsten inom område D. Diagrammet till vänster är fördelningen av de olika arterna i antal och diagrammet till höger visar fördelningen av de olika arterna i vikt. Totalt 65 individer och g. Temperatur och syrgas i vattnet Vattentemperatur och syrgashalt/-mättnad mättes på tre platser inom området. Såväl vattentemperaturen som syrgasförhållanden följde varandra väldigt väl på de tre platserna. Proverna visade inget anmärkningsvärt (Fig 14 & 15). Figur 14. Temperaturgradienter på 3 platser i området Seriernas benämning anger koordinaterna för mätningen. Y- axeln anger vattentemperatur ( C) och x-axeln djupet (m).

33 Fisk- o Vattenvård (13) Figur 15. Syrgasförhållanden vid punkten X-axeln anger djup (m), den vänstra y- axeln anger syrgasmättnad (%) och höger y-axel syrgashalt (mg/l). Naturvärdesbeskrivning Naturvärdesbeskrivningen har genomförts utifrån fiskförekomster och Vattenmyndighetens bedömningar av den aktuella vattenförekomsten, som kallas Draget (SE ). Draget omfattar Alnösundet från strax norr om Petersvik och det undersökta området till Nyhamnsudden, men inte mynningsområdena för Selångersån (innanför Tjuvholmen) och Ljungan (innanför Klampenborg). Vattenmyndighetens har klassificerat den ekologiska statusen i ytvattenförekomsten till måttlig, otillfredsställande eller dålig och Vattenmyndigheten har bedömt att det finns skäl att fastställa miljökvalitetsnormen till god ekologisk status med tidsfrist till Som motiv anges ekonomiskt orimligt och/eller tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status Man konstaterar även att Vattenförekomsten har problem med främmande arter, vilket anses tekniskt omöjligt att åtgärda. Den främmande arten som påträffats är havsborstmasken Marenzelleria neglecta. Vid karaktäriseringen av den kemiska statusen pekar Vattenmyndigheten ut fluoranten, kvicksilver och kadmium från tidigare och befintliga industrier, men dessa ämnen bedöms som tekniskt omöjliga att åtgärda före Även förhöjda halter av zink, koppar och krom i ytsediment har uppmätts, vilkas nivåer enligt Vattenmyndigheten överskrider i större delen av vattenförekomsten gränsvärdena enligt NV Rapport bedömningsgrunder för kust och hav. Som speciella förhållanden i området kan nämnas den låga salthalten i vattnet och den stora vattenomsättningen, eftersom huvuddelen av Indalsälvens vatten passerar området. Dessa förhållanden innebär även att en mängd olika fiskarter får goda livsbetingelser, vilket även visades vid provfisket Någon rödlistad art påträffades inte. Den här berörda delen utgör dock ingen unik miljö som inte förekommer på fler platser inom ytvattenförekomsten. Området är begränsat och påtagligt påverkat av mänskliga aktiviteter, i form av kajer, industrier och rester av den gamla sågverkepoken. Fisksamhället har en relativ artrikedom. Vid dykinventering i Sundsvallsbukten anger Wibjörn & Hallén (2010) att den närmaste lokalen (S10 Tjuvholmen) har lågt naturvärde med dominerande växtarterna Bacillariophyta, Chara aspera, Potamogeton perfoliatus, Vaucheria, Zannichellia palustris.

34 Fisk- o Vattenvård (13) Diskussion Totalt fångades 11 fiskarter vid provfisket i Petersvik 8-9/9-11. Visserligen kan det anses något sent för att säkert fånga så många unga individer som möjligt, men eftersom sommaren varit lång och vattentemperaturen fortfarande inte nått höstnivåer så får resultaten ändå anses representativa. Få eller inga unga individer fångades trots att 14-sektioners nät brukar vara mycket effektiva för just yngre och mindre individer. Ett möjligt motiv till det lilla antalet fångade yngre individer kan vara att området inte är särskilt väsentligt för fiskreproduktion. Området domineras av mjukbotten med två vassvikar, varav den mindre planeras bli övergrävd. Av de fångade arterna dominerade abborre när det gällde både antal och vikt (Fig 16). Strömming och gers förekom i rimligt stora numerärer. Figur 16. Sammanställning av totalfångsten. Diagrammet till vänster är fördelningen av de olika arterna i antal och diagrammet till höger visar fördelningen av de olika arterna i vikt. Totalt 281 individer och g. De enda av de fångade arterna som möjligen kan reproducerar sig i Petersviks-området är abborre och mört i vassvikarna, samt strömming och gers, åtminstone närheten av området. Några betydande naturvärden ur fisksynpunkt lär inte bli förstörda av de planerade arbetena för containerhamnen i Petersvik. Mjukbottnarna kan fungera som skafferi för ett flertal arter, men de planerade åtgärderna torde inte komma att begränsa några fiskbestånd i området. Ishavsgråsugga eller skorv (Saduria entomon) (Fig 17) förekom i riklig mängd på i synnerhet strömmingen. Skorv är en favoritföda för hornsimpa, varför den stora mängden skorv bekräftar provfiskeresultatet med relativt få hornsimpor (Fig 16). Figur 17. Skorv, Saduria entomon, fångad vid provfisket i Petersvik.

35 Fisk- o Vattenvård (13) Konsekvenser för vattenbruk och yrkesfiske Som riksintresse för yrkesfisket pekade Fiskeriverket ut hela mynningsområdena av Indalsälven och Ljungan ut till en linje Åstön-Nyhamnsudden (Thörnqvist, 2006). De fiskarter som utifrån ekonomiska värden utpekas som målarter är strömming, sik och lax. Det totala området för riksintresset är 184 km 2 med beräknade fångster till ett årligt värde av 1,2 milj.kr. Något omfattande yrkesmässigt fiske efter strömming, sik och lax verkar inte bedrivits så här nära hamnanläggningen eftersom det under lång tid bedrivits sjöfart med fraktfartyg för Tunadal, Rotviken m.m. Att bedriva yrkesfiske just i en farled är inte lämpligt. Fiskeriverket utpekar Klingerfjärden och Sundsvallsbukten som skyddsvärda områden avseende vattenbruk (Thörnqvist, 2006). I hela området Klingerfjärden-Sundsvallsbukten finns det gott om utrymme, men inga anläggningar för vattenbruk. Utfyllnaden vid Persvik kommer sannolikt inte att begränsa möjligheterna för att bedriva vattenbruk i området. Eftersom man i området sedan länge bedrivit omfattande hamnverksamhet torde det aldrig varit särskilt aktuellt för vattenbruksverksamhet just här. Någon konsekvens på riksintressen för yrkesfiske och vattenbruk är därför inte att förvänta av anläggande av containerhamnen. Vegetation Vid dykinventering i Sundsvallsbukten 2009 konstaterades Att statusklassa Sundsvallsbukten enligt handboken för bedömningsgrunder är för de flesta lokaler inte möjligt då lokalerna inte uppfyller de grundläggande kraven på växtarter, transektdjup och salthalt. Eftersom kriterierna för att statusklassa området enligt bedömningsgrunderna inte uppfylls mer än på två transekter har vi valt att inte göra den klassningen. (Wibjörn & Hallén, 2010). Det här berörda området, som under så lång tid påverkats av mänskliga aktiviteter, kan inte förväntas ha några betydande naturvärden avseende vattenvegetation. Referenser Leonardsson K. & Lund J Utvärdering av den samordnade kustfiskövervakningen i Bottniska viken. Länsstyrelsen Västernorrland. Avdelningen för Miljö och Natur, 2010:24 Sundsvalls Logistikpark Samrådsunderlag: Vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet, byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall Thörnqvist S Områden av riksintresse för yrkesfisket. Finfo 2006:1. Wibjörn C.& Hallén S Marin dykinventering Lst Dnr WSP Lokaliseringsutredning - Containerhamn till Sundsvallsregionen. Sundsvalls logistikpark. WSP

36 BILAGA 13

37 Uppdragsnr: (7) PM Påverkan på strömningsförhållanden vid Petersvik till följd av ny kaj Inledning Sundsvall Logistikpark AB planerar att anlägga en ny kaj vid Petersvik. Med anledning av planerad utfyllnad för den nya kajen har WSP utfört en översiktlig konsekvensbedömning avseende eventuell påverkan på strömningsförhållandena. Förutsättningar Djupdata har hämtats från ekolodning utförd av Norrlands Sjöentreprenad samt data från tidigare ekolodningar från 2004 samt sjökort för området. Den nya kajen kommer att ha vertikala väggar från kajkant till botten förutom på södra sidan in mot land där det blir en sprängstensslänt med lutning (osäkert utseende). Kajlinjen får en höjd på ca 3 m ovan vattenytan (motsvarar nivån ca +2 i Sundsvalls lokala höjdsystem). Utfyllnadsområdet kan studeras i figur 4. Den nya kajen kommer att byggas mellan november och mars. R:\5525\ DP Petersvik\5_Beräkningar\Strömning\Slutrapport\PM_Strömningsutredning.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Tidigare utredningar Ortvikens pappersbruk gjorde en spårämnesundersökning i Alnösundet. Följande avsnitt sammanfattar de för denna utredning väsentliga slutsatserna av denna. Under större delen av året finns en skiktning mellan söt- och saltvatten i Sundsvallsbukten. Sötvattenskiktet varierar mellan 0-10 meters mäktighet. Under vintertid och isperiod är språngskiktet som kraftigast. Strömningen i Alnösundet styrs till största del av havet samt flödet från Indalsälvens och Ljungans utlopp. Strömningen kan grovt beskrivas genom att det går en ytlig ström av sötvatten från de stora älvarna ut i havet. Detta skapar en motriktad ström av saltvatten som leds in i bukten på ett större djup. Den vanligaste strömriktningen för sötvattnet är från norr till söder (se figur 1), men motsatt riktning förekommer. Strömmätningarna visade att Alnösundet har en utåtgående, sydgående, ström i ytvattnet och en inåtgående returström i djupvattnet. Sötvattenlagret i ytan är ofta tunnare än 3 m, varför utströmmen registrerades i en mätare på 3 m djup. På stora djup visade undersökningarna ingen huvudsaklig transportriktning. Slutsatsen drogs att returströmmen till dominerande del går i lagret över 15 m. WSP Samhällsbyggnad Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

38 R:\5525\ DP Petersvik\5_Beräkningar\Strömning\Slutrapport\PM_Strömningsutredning.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Uppdragsnr: (7) Figur 1 Översiktskarta med huvudsakliga strömriktningar i Alnösundet, vit pil motsvarar ytlig sötvattenström och blå pil returström av saltare vatten. Strömmätningarna visade också att strömmen byter riktning på samtliga djup då vinden ändrar riktning eller försvagas. Om vinden är stark eller varaktig ökar ytvattenlagrets tjocklek så att inströmning efter en tid även sker på 7 m djup. Strömningsmönstret inom djupintervallet 7-13 m är mycket komplicerat.

39 Uppdragsnr: (7) Ytströmmarna bedömdes i undersökningen ha en medelströmhastighet på 8-10 cm/s i höjd med Sundsvallsfjärden och högre i de trängre delarna av Alnösundet. R:\5525\ DP Petersvik\5_Beräkningar\Strömning\Slutrapport\PM_Strömningsutredning.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Figur 2 Karakteristiska strömprofiler i Alnösundet (hämtat från SCA Paper, Ortviken, Recipientundersökning, VBB 1990). Vintertid Då isen lagt sig och förhindrar direkt vindpåverkan på kustområdet uppträder en mycket skarp skiktning. I Alnösundet är det söta ytvattenlagret ca 2-3 m tjockt. Detta följs av ett skarpt språngskikt som övergår i ett homogent saltare vatten ända ned till botten. Vindpåverkan är under den islagda tiden så svag att cirkulationen som drivs av utflödet från de stora älvarna är det som helt styr strömmar och vattenomsättning. Det krävs dock en relativt lång period med istäcke, sannolikt mer än en månad, för att rörelserna i vattenmassan ska dämpas så mycket att en typisk vintersituation uppstår. Det krävs då ett fast istäcke i bukten och närliggande del av öppna kusten. Istäcket i Sundsvallsbukten ligger normalt mellan mitten av januari till mitten av april. Isfri vinter och höst Under höst och vinter utan istäcke gör vindomblandning i ytvattnet att salthaltsskiktningen nära ytan bryts upp längre in i bukten än på sommaren, ofta innanför linjen

40 Uppdragsnr: (7) mellan Spikarna och Juniskären. Salthaltsskiktningen kan t o m vara mer uppbruten under isfria vinterförhållanden än under hösten. Under perioder med blåsigt väder varierar djupet till språngskiktet mycket och strömningshastigheterna är betydligt större än när sötvattenutflödet från älvarna huvudsakligen är den drivande kraften. Hur omblandningen av de olika massorna sker är helt beroende av hastighetsskillnader mellan olika lager. Alnösundet Spikarna Ljungan Juniskären R:\5525\ DP Petersvik\5_Beräkningar\Strömning\Slutrapport\PM_Strömningsutredning.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Figur 3 Sjökort över Alnösundet och omgivande kust. Indalsälven mynnar norr om Alnön. Beräkningar Kajen kommer att byggas i linje med befintlig konstruktion strax uppströms och inte sträcka sig längre ut i sundet än denna. Kontrollberäkningar har dock genomförts för att se om strömningen påverkas på olika djup. För den huvudsakliga strömriktningen från norr till söder finns en begränsande sektion norr om gasolkajen (se sektion 1 i figur 4). Den ungefärliga bredden på Alnösundet är här ca 620 m. Bredden vid tvärsektion 2 (figur 4) minskar med ca 40 m till ca 680 m efter utbyggnad av kajen, dvs fortfarande bredare än sektion 1. En jämförelse av tvärsnittytor på olika djup har även gjorts utifrån ungefärliga djupgränser för huvudströmmar. Beräkningarna baseras på djupdata från ekolodning 2004 och 2011 samt sjökort. På djup under ca 15 m har samma djupdata som för sektion 2 använts för sektion 1, eftersom detaljerad data saknats under denna nivå (endast sjökort).

41 Uppdragsnr: (7) grundare parti sprängstensslänt (osäkert läge) Figur 4 Beräknade sektioner (numrerade 1-4), utfyllnadsområdets utbredning markerad med rött, ungefärligt läge för sprängstensslänt från södra kajkanten markerad med streckad svart linje. R:\5525\ DP Petersvik\5_Beräkningar\Strömning\Slutrapport\PM_Strömningsutredning.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Beräkningarna visar att tvärsektionsytan i sektion 2 efter utfyllnad minskar till max 5 % mindre än ytan i sektion 1 på samma djup. Ytan blir endast mindre än den begränsande sektionen på större djup där huvudsakligen returströmmen påverkas. Skillnaden i yta på olika djup kan studeras i tabell 1 nedan. Sektion 3 och 4 har båda två större tvärsnittsytor på samtliga djup.

42 Uppdragsnr: (7) Tabell 1. Sammanfattning av beräkningsresultat. Negativ skillnad betyder att ytan i sektion 2 är mindre än sektion 1 på samma djup. Sötvattenlager (inströmning) ,8 Möjligt sötvattenlager och inströmning vid stark vind ,0 Salt returström ,0 Möjlig salt returström ,2 Södra delen av utfyllnaden in mot stranden kommer att bli sluttande med sprängstensyta, vilket gör att det skapas ett något grundare parti mot befintlig grundare del av viken mellan Pettersvik och Kaptensudden (se figur 4). Detta medför att strömmarna lokalt i detta område kan begränsas något. Sannolikt finns tillräckligt djup kvar för att även få en returström. Beroende på hur långt slänten sträcker sig kan det dock bli ett område med periodvis något mer stillastående vatten och därmed risk för sedimentation. Det finns också en risk för tidigare isbildning. R:\5525\ DP Petersvik\5_Beräkningar\Strömning\Slutrapport\PM_Strömningsutredning.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Bedömning/slutsatser Utfyllnaden vid den nya kajen bedöms inte påverka strömningen i Alnösundet som helhet eftersom en mer begränsande sektion norr om kajen kommer att vara oförändrad. Ytan för den salta returströmmen kan dock minska marginellt. Under perioden då isen lagt sig, vilket är den huvudsakliga byggperioden för kajen, är den dominerande strömriktningen för ytströmmarna sydgående och för djupströmmarna norrgående. En smalare sektion ännu längre uppströms torde dock vara än mer begränsande för strömningen som helhet (denna har ej studerats på olika djup). Det grundare partiet söder om gasolkajen bedöms kunna påverkas till viss del av utfyllnaden samt sprängstensslänten. Det kan inte uteslutas att det blir mer stillastående vatten samt risk för sedimentation. Det finns också risk för tidigare isbildning. Vid anläggningsarbetet kan bottensediment grumlas upp. Bedömning av detta görs i WSP:s rapport Miljöteknisk undersökning av havsbottensediment samt åtgärdsförslag (uppdragsnummer ).

43 Uppdragsnr: (7) Stockholm WSP Samhällsbyggnad Granskning Anna Risberg Claes Olausson/ Mattias Svensson R:\5525\ DP Petersvik\5_Beräkningar\Strömning\Slutrapport\PM_Strömningsutredning.docx Mall: Memo.dot ver 1.0

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Bilagor (1-24)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Bilagor (1-24) Antagande Detaljplan för omfattande fastigheterna Korsta 7:1 m.fl. Upprättad av stadsbyggnadskontoret i samarbete med WSP 2011-10-26, reviderad 2012-02-22 samt 2012-05-16 Kontaktpersoner: Johanna Söderholm,

Läs mer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer Föreskrifter om miljökvalitetsnormer 22 FS 2015:xx Utkom från trycket den xx december 2015 Länsstyrelsen i X läns (Vattenmyndigheten i Y vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster

Läs mer

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten Uppdragsnr: 10133309 1 (6) PM Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten John Sternbeck, WSP Inledning Slussen i Stockholm är uttjänt och behöver byggas om. Den nuvarande avtappningskapaciteten

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes 2009 Uppsala 2016-04-07 Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Miljökvalitetsnormer Generellt Alla vattenförekomster ska uppnå

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten

Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten Bakgrundsdata HOME Näringsstatus Recipientkontrolldata Näringsstatus Klorofyll (Bottenfauna) Prio och SFÄ NMÖ/RMÖ Näringsämnen Klorofyll, Biovolym

Läs mer

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk

Läs mer

Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten

Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten Albin Ring, Förvaltningsjurist Hur påverkas kommunerna av åtgärdsprogrammen? Åtgärdsprogrammet listar ett antal generella åtgärder för kommunerna.

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag.

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. REV 2014-04-22 Bakgrund Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. I dag är ca 35 % av fastighetens area hårdgjord, d.v.s. består

Läs mer

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Utsläpp till vatten Program för Airport city Härryda kommun 2011-05-13 Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Kund Swedavia Flygplatsfastigheter i Landvetter AB, Härryda

Läs mer

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning

Läs mer

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. 1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO

Läs mer

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås

Läs mer

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Lilla Å (Mynningen-Musån) 20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet

Läs mer

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-15 Handläggare: Stina Thörnelöf Telefon: 08-508 28 852 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-11-20 p. 22 Miljöövervakningsprogram 2012-2015

Läs mer

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Författare Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Foto Författarna om inget annat anges Produktion

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn

Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn Länsjurist Göteborg 9 november 2011 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Acceptabel belastning

Acceptabel belastning 1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

GEOTEKNISK UNDERSÖKNING: PM BETRÄFFANDE DETALJPLAN

GEOTEKNISK UNDERSÖKNING: PM BETRÄFFANDE DETALJPLAN PM BETRÄFFANDE DETALJPLAN 2003-04-22, rev 2003-09-25 GF KONSULT AB Geoteknik Daniel Strandberg Uppdragsnr: 1075 001 23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll Sida Orientering 1 Underlag 1 Utförda geotekniska undersökningar

Läs mer

PM, dagvattenhantering

PM, dagvattenhantering , dagvattenhantering Tillhörande detaljplan för Isgärde 4:74, Mörbylånga kommun 2015-12-02 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 5 2 PLANERAD MARKANVÄNDNING... 5 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN... 6 4 DAGVATTEN...

Läs mer

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten

Läs mer

Salems kommun 2014-01-31

Salems kommun 2014-01-31 Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...

Läs mer

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):

Läs mer

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat

Läs mer

PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP

PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP RAPPORT PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP SLUTRAPPORT 2014-05-19 Uppdrag: 250825, Dp Grostorp i Finspång Titel på rapport: PM Dagvattenutredning Grostorp Status: Datum: 2014-05-19 Medverkande Beställare:

Läs mer

Ord och begrepp inom vattenförvaltningen

Ord och begrepp inom vattenförvaltningen Ord och begrepp inom vattenförvaltningen Om det du funderar på inte finns i ordlistan nedan går det även att leta i databasen över vatten i Sverige, VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Där finns även

Läs mer

Rädsjön. Bakgrund. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Rädsjön. Bakgrund. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Senast uppdaterad 9--1 Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 677 / 11911 Höjd över havet (m): 36 Län: Dalarna () Sjöyta (ha): 8 Kommun: Mora Maxdjup (m): 9 Vattensystem (SMHI): Dalälven (3) Medeldjup (m):,

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl

Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl Detaljplaneområdet, Färingsö trä, åker och infartsparkering sett från nordväst. Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl Ekerö kommun Stockholm 2015-07-01 Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar

Läs mer

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen Särskilt förorenande ämnen (SFÄ)

Läs mer

Programhandling DNR BTN 2011/0225-214:M. Planprogram för Arlandastad Norra

Programhandling DNR BTN 2011/0225-214:M. Planprogram för Arlandastad Norra Programhandling DNR BTN 2011/0225-214:M Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-18 118 regeringsbeslut 2006-06-26 NORMALT PLANFÖRFARANDE Planprogram för Arlandastad Norra Omfattande del av fastigheterna Broby

Läs mer

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat Anna Dimming Vattenvårdsenheten anna.dimming@lansstyrelsen.se Översikt kustvattenförekomster i Västra Götalands län 88 kustvattenförekomster

Läs mer

Provfiske i Järlasjön 2008

Provfiske i Järlasjön 2008 Provfiske i ärlasjön 2008 Rapport 2008:20 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provfiske i ärlasjön 2008 1 Provfiske i ärlasjön 2008 Författare: Ulf Lindqvist 2008-10-14 Rapport 2008:20

Läs mer

Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen

Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen Uppdragsnr: 10144353 1 (11) PM Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen Komplettering 2011-04-07 Bakgrund PEAB Bostad AB och Skanska Nya Hem AB i samarbete med Upplands-Bro kommun har beslutat att ta fram

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

MOTALA STRÖM 2008 ALcontrol Bilaga 9 BILAGA 9. Fiskedirektivet

MOTALA STRÖM 2008 ALcontrol Bilaga 9 BILAGA 9. Fiskedirektivet BILAGA 9 Fiskedirektivet 335 Jönköpings län 336 UNDERRÄTTELSE Datum 2009-04-02 Beteckning 502-4946-09 Sida 337/10 Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Måns Lindell Naturavdelningen 036-395053 Postadress 551

Läs mer

YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN

YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN Översiktlig miljöteknisk sedimentundersökning längs planerad farledsyta WSP Sverige AB Gävle 2010-11-05 Uppdragsnummer: 10124632-05 Handläggare: Lisa Bergquist Granskning: Annika

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömning Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömningen av detaljplan för Alby Gård, del av Alby 15:32, är framtagen

Läs mer

Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten

Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten Elisabeth Lundkvist i samarbete med WRS Uppsala På uppdrag av Stockholms Stad och Stockholm Vatten AB Exploatering Samhällsbyggnad Naturvård

Läs mer

Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14

Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14 Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten Tumba 2014-02-14 Förord Följande behovsbedömning av detaljplan för Dioriten1/Grönstenen 4 i Storvreten

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad UPPDRAG Plinten 1 Kompletterande MU UPPDRAGSNUMMER 1331623000 UPPDRAGSLEDARE Annika Niklasson UPPRÄTTAD AV Annika Niklasson DATUM Härtill hör Bilaga 1 Bilaga 2 Fältrapport (15 sid) Analysresultat jord

Läs mer

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...

Läs mer

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008 Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008 en utvärdering av Magnus Dahlberg & Niklas B. Sjöberg Juni 2009 Omslagsfoto: Magnus Dahlberg Inledning Följande rapport redovisar resultatet

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Informationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun

Informationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun Informationsmöte 25 september 2014 Huvudstudie Bysjön Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun Lina Westerlund 2014-09-25 Innehåll Kort historik Varför ännu en

Läs mer

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Författare: Ulf Lindqvist tisdag 13 augusti 2013 Rapport 2013:30 Naturvatten i Roslagen

Läs mer

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg. Maren Maren tillhör Törnerumsbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 22 km S om Hultsfred på en höjd av 92,3 m.ö.h. Det är en näringsfattig till måttligt näringsrik, något

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

Erfarenheter från statusklassning i Sverige Erfarenheter från statusklassning i Sverige Gunilla Lindgren Samordnare av vattenförvaltningen Länsstyrelsen i Uppsala län +46 18 19 50 15 Gunilla.lindgren@c.lst.se Statusklassning i praktiken En guidad

Läs mer

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Övertorneå kommun - översiktsplan BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Sammanställd av Mia Sundström, MAF arktiktkontor AB, 2013 Miljökvalitetsnormer Det svenska genomförandet

Läs mer

Sjön saneras från kvicksilver

Sjön saneras från kvicksilver Sjön saneras från kvicksilver 2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar

Läs mer

Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad 2014-02-28

Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad 2014-02-28 Uppdragsnr: 10191200 1 (8) PM Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad 2014-02-28 1 Inledning Idag leds orenat dagvatten ut via ledning till Hudiksvallsfjärden från ett område på

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING 14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda ) Rydjan St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Lejondalssjön Upplands-Bro kommun Kalmarviken Björkfjärden Namn Rydjan EU_CD (VISS) NW661098-159871 SjöID 661122-159863

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten VF Begreppet vattenförekomster Vattenförekomst Kust allt vatten till 1 mil utanför baslinjen

Läs mer

Samrådshandling: Stockholms stad planerar att sanera i Vinterviken

Samrådshandling: Stockholms stad planerar att sanera i Vinterviken Samrådshandling: Stockholms stad planerar att sanera i Vinterviken Exploateringskontoret planerar att sanera förorenade massor i Vinterviken i Stockholm, med start 2017. Inför det behövs tillstånd sökas

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden MILJÖFÖRVALTNINGEN ENHETEN FÖR MILJÖANA LYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-04 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-50828885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-06-14 p 35 Miljögiftsövervakning

Läs mer

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplaneunderlag Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplan för verksamhetsområde söder om västra infarten PM Mark och vatten Stockholm 2010-10-05 Beställare: Norrtälje kommun Projektbeteckning:

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 13. Unnåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-31 2 13. Unnåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Svenska Björn SE0110124

Svenska Björn SE0110124 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund

Läs mer

Samrådsredogörelse. Ansökan om tillstånd för en containerhamn i Sundsvall, 9 och 11 kapitlet i miljöbalken

Samrådsredogörelse. Ansökan om tillstånd för en containerhamn i Sundsvall, 9 och 11 kapitlet i miljöbalken Samrådsredogörelse Ansökan om tillstånd för en containerhamn i Sundsvall, 9 och 11 kapitlet i miljöbalken December 2011 Datum: 2011-12-20 Samrådsredogörelse för ansökan om tillstånd för en containerhamn

Läs mer

Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013

Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013 Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013 Lagnö 2002-2013 September 2013-1 - Sammanfattning Resultaten indikerar att fisksamhällets status varit oförändrad under den studerade

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2012-03-02 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till NORS Nationellt

Läs mer

Inre hamnen, Oskarshamns kommun. Detaljplan Översiktlig geoteknisk utredning. Geotekniskt PM 2015-03-09

Inre hamnen, Oskarshamns kommun. Detaljplan Översiktlig geoteknisk utredning. Geotekniskt PM 2015-03-09 Geotekniskt PM 2015-03-09 Upprättad av: Martin Holmberg Granskad av: Daniel Elm Uppdragsnummer: 10207748 INRE HAMNEN, OSKARSHAMNS KOMMUN Geotekniskt PM Kund Oskarshamns Kommun Erik Hjertqvist Konsult WSP

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Antagen av miljö- och byggnämnden i Ovanåkers kommun den 12 mars 2014. Det här dokumentet ska fungera som en vägledning över arbetet med

Läs mer

Ivösjön en vattenförekomst i EU

Ivösjön en vattenförekomst i EU Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.

Läs mer

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001 Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan

Läs mer

Projekterings PM Geoteknisk undersökning Detaljplan för Del av Kyrkostaden 1:1, Storumans kommun Projektnummer: 10192673

Projekterings PM Geoteknisk undersökning Detaljplan för Del av Kyrkostaden 1:1, Storumans kommun Projektnummer: 10192673 1:1, Storumans kommun Projektnummer: 10192673 2014-04-09 Upprättad av: Mikael Persson Granskad av: Joakim Alström 2014-04-09 Kund Storumans kommun Blå vägen 242 923 81 Storuman Konsult WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun

Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun Uppdragsnr: 10153917 1 (6) Naturvärdesbedömning Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun Bakgrund och syfte I samband med framtagandet av en detaljplan för

Läs mer