Bilagor framtagna till planhandlingen

Transkript

1 Antagande Detaljplan för Sundsvall Logistikpark Skön, Sundsvalls kommun Bilagor framtagna till planhandlingen 1. Containerhamn till Sundsvallsregionen, Fördjupad lokaliseringsstudie, WSP, februari Regionalekonomisk konsekvensbedömning: FÖP Tunadal-Korsta-Ortviken, SWECO, januari Fördjupad idéstudie Lokalisering av kombiterminal i Sundsvallsregionen, Banverket, maj Förstudie Triangelspår Maland och upprustning och elektrifiering av Tunadalsspåret, Trafikverket, maj Verksamhetsbeskrivning, Hamn och logistikverksamhet, WSP, januari 2012 (utkast) 6. PM Vägtrafikflöden av tung trafik, WSP, februari Utredning vattenhantering, Logistikpark Petersvik, Sundsvall WSP, januari PM Kulvertering av Tunabäcken, WSP, juni PM Akvatisk inventering av Tunabäcken i Petersvik, Naturvärdesbedömning, konsekvenser, och skyddsåtgärder, Tyréns, juli Inventering Tunabäcken, Petersvik, Sundsvall, Naturinformation, Lennart Vessberg, juni PM Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten vid byggande och drift av containerhamn i Sundsvall, WSP, juli Fiskundersökning med naturvärdesbedömning, Petersvik, Sundsvall, Fisk o Vattenvård i Norrland AB, december PM Påverkan på strömningsförhållanden vid Petersvik till följd av ny kaj, WSP, oktober Sammanställning bullersituationen, ÅF, september Bullerdämpande åtgärder Containerhamnen. ÅF, augusti 2011

2 16. Buller från containerhamnen och kombiterminalen läge oktober 2011, ÅF, oktober Bostäder vid Granbacken, Bullerskydd tågtrafik, ÅF, oktober Sundsvalls Logistikpark. Trafikbuller, ÅF, februari Riskbedömning, Sundsvalls kombiterminal och containerhamn, WSP, utkast för detaljplanhandling, februari Säkerhetsrapport 2011, LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall, WSP, utkast för detaljplanhandling, februari PM Geoteknik, Sammanfattning jord-, berg- och hydrologiförhållanden, WSP, februari PM Förorenad mark och sediment, Sundsvall logistikpark, januari Särskild arkeologisk utredning inom del av exploateringsområdet för utbyggnad av kraftvärmeverk samt kombiterminal i Korsta-Petersvik, Sundsvalls kommun, Murberget, Länsmuseet Västrenorrland, Rapportnr. 2011: Utsläpp till luft från transporter som kan kopplas till Sundsvall Logistikpark AB:s planerade kombiterminal och containerhamn, Profu, februari 2012

3 BILAGA 10

4 (4) Inventering Tunabäcken, Petersvik, Sundsvall Inventeringen avser i första hand kärlväxtfloran med sök efter eventuella skyddsvärda arter. Metod och avgränsning Området har besökts vid tre tillfällen 20/6, 28/6, 29/6. Inventeringsområdet har rört bäcken samt m på vardera sidan om bäcken från infarten till Granbacken (se karta) nära vattendelaren fram till utloppet vid Petersvik. Inventeringen har gjorts i första hand på kärlväxtfloran för att ge en bild av områdets status utan att för den skull ta upp varje trivialart. Eventuella förekomster av skyddsvärda/rödlistade vedsvampar har också varit föremål för områdets bedömning. Området har delats in i fyra delområden A D för att ge en mer detaljerad bild av bäckens lopp. Karta bil 1 Geologi Berggrunden utgörs av gnejser med granitinblandning, dvs sura bergarter. Bäcken är nedskuren i finsediment mellan 0,5 5,0 m ner till en botten av morän. Den sammantagna kärlväxtfloran vittnar om näringsrik mark med högt rörligt grundvatten. Delområde A Trädskiktet domineras av gråal i och närmast bäcken. Inslag av asp, björk hägg, Salix sp., gran och tall. Representativa kärlväxter i markskiktet: Borsttistel Cirsium helenioides Gullpudra Chrysosplenium alternifolium Hultbräken Phegopteris connectilis Kabbleka Caltha palustris Kärrfibbla Crepis paludosa Nordbräken Dryopteris expansa Nordisk stormhatt Aconitum lycoctonum Ormbär Paris quadrifolia Skogssallat Mycelis muralis Skogssäv Scirpus syvaticus Trolldruva Actaea spicata Vänderot Valeriana sp. Älgört Filipendula ulmaria Noabla vedsvampar: Fjällticka Polyporus squamosus Platt-ticka Ganoderma applanatum

5 Delområde B Gallrad och delvis avverkad grov granskog. 2 Representativa kärlväxter i markskiktet: Borsttistel Cirsium helenioides Hultbräken Phegopteris connectilis Kabbleka Caltha palustris Kärrfibbla Crepis paludosa Måbär Ribes alpinum Nordbräken Dryopteris expansa Nordisk stormhatt Aconitum lycoctonum Ormbär Paris quadrifolia Skogssallat Mycelis muralis Skogssäv Scirpus syvaticus Strutbräken Matteuccia struthiopteris Trolldruva Actaea spicata Vänderot Valeriana sp. Älgört Filipendula ulmaria Noabla vedsvampar: Harticka Inonotus leporina Sammetsskinn Stereum subtomentosum Trametes pubescens Delområde C Bäcken bildar här en upp till 5 m djup ravin mellan N och S Sommarstigen. I dess övre lopp bitvis skodd med betongblock samt planterad gran och björk. Trädskiktet utgörs av gråal, hägg, björk, Salix sp., rönn, lönn, alm. Bäcken omges av kulturmark med ett stort inslag av förvildade kulturväxter. Representativa vilda kärlväxter i markskiktet: Borsttistel Cirsium helenioides Besksöta Solanum dulcamara Bäckbräsma Cardamine amara Gul svärdslilja Iris pseudacorus Gullpudra Chrysosplenium alternifolium Kabbleka Caltha palustris Kärrfibbla Crepis paludosa Nordbräken Dryopteris expansa Nordisk stormhatt Aconitum lycoctonum Ormbär Paris quadrifolia Skogssallat Mycelis muralis Skogssäv Scirpus syvaticus Strutbräken Matteuccia struthiopteris Trolldruva Actaea spicata Vänderot Valeriana sp. Älgört Filipendula ulmaria

6 Exempel på odlade förvildade kärlväxter i mark- och buskskiktet: Bergklint Centaurea montana Druvfläder Sambucus racemosa Hesperis Hesperis matronalis Humle Humulus lupulus Hässleklocka Campanula latifolia Kornell Cornus sp. Krollilja Lilium martagon Lupin Lupinus polyphyllos Plymspirea Aruncus dioicus Vallört Symphytum x uplandicum 3 Delområde D Sista biten av bäcken bildar översvämningsmark från Petersviksvägen till mynningen i havet vid Petersvik. De sista 25 metrarna rinner bäcken genom ett bladvassbälte, som närmast trädskiktet vid besökstillfället ligger över havsnivån. Trädskiktet utgörs här av gråal, hägg, björk, Salix sp., gran. Även alm noterades här. Representativa kärlväxter i markskiktet: Besksöta Solanum dulcamara Bäckbräsma Cardamine amara Gullpudra Chrysosplenium alternifolium Kabbleka Caltha palustris Kärrfibbla Crepis paludosa Nordbräken Dryopteris expansa Nordisk stormhatt Aconitum lycoctonum Ormbär Paris quadrifolia Skogssallat Mycelis muralis Skogssäv Scirpus syvaticus Strandlysing Lysimachia vulgaris Topplösa Lysimachia thyrsiflora Vänderot Valeriana sp. Älgört Filipendula ulmaria Sammanfattning Områdets flora är representativ för bördig mullrik mark i regionen. Granarna i område B är grova och visar på hög bonitet med angrepp av rotröta och harticka. Nedre delen av området vid N resp S Sommarstigen har en flora med en rik inblandning av förvildade trädgårdsväxter. En notabel art i bäckens nedre lopp är bäckbräsma Cardamine amara som här växer nära sin nordgräns efter kusten. Ca 75 m uppströms Petersviksvägen växer ett mindre bestånd av gul svärdslilja Iris pseudacorus som tillhör de fridlysta arterna

7 4 i Västernorrlands län. Den är dock inte hotad som art och är inte upptagen i Artdatabankens Rödlistade arter i Sverige Inga rödlistade arter har noterats bland kärlväxterna längs bäckens sträckning vid inventeringstillfället. Bland vedsvamparna kunde inte heller några rödlistade arter noteras. Den ringa vattenmängden i bäcken bedöms omöjliggöra eventuell fiskvandring/överlevnadsmöjligheter i bäcken vid den tidpunkt som inventeringen gjordes. Någon fisk syntes inte heller till. Litt: - Berggrundskarta över Västernorrlands län, SGU Svampar, Ryman, Holmåsen Den nordiska floran, Mossberg B., Stenberg L Medelpads flora, Lidberg R., Lindström H Rödlistade arter i Sverige 2010, ArtDatabanken, SLU NATURINFORMATION Lennart Vessberg info@naturi.se Bilagor Bil 1 Bil 2 Bil 3 Karta CD med bilder Bildbeskrivningar

8 1 1 Bil 1 ~1 13 \ 1 t es $ ¾ ¾ AInosun~, 0 ~1 Tunadal& hamneh ¾ 1 b / fl 1; Og Ko staud Ii. 3 fr åts 4Papp bruk /amn ~aii ~ ~0-~! t4 ~ -~ Sa4 /k _ pt~ Q dden/ en \,: _ ¾ ss. ¾ fjarden % ~ 25~ 1~ ~i Il , 1 0 tt

9 Område A Bild Bild Bild Bild

10 Område B Bild Bild Bild Bild Område C Bild Bild Bild

11 Område D Bild

12 Bil 3 1(2) Bildbeskrivningar till Inventering Tunabäcken, Petersvik, Sundsvall Bilderna följer bäckens längdriktning från översta delen av inventeringsområdet ner till mynningen. Område A Bild Kulverten vid infarten till Granbacken Bild Gråal i och närmast bäcken. Åkermarken lyser igenom till höger i bild Bild Betongtrumma under kulvert(?) omedelbart väster om Tunabäcksvägen Bild Samma trumma som ovan, synbarligen igentäppt av rasmassor Område B Bild Trumma under Tunabäcksvägen. Fallhöjd ca 40 cm. Eventuell fiskvandring skulle troligen inte kunna ske längre än hit Bild Granskogen döljer bäcken väl där det inte är avverkat Bild Här är sedimenttäcket endast ca 0,5 m Bild En rotvälta har frilagt moränen som utgör bäckens botten Område C Bild Betongskoningen vid bäckens övre lopp mellan N och S Sommarstigen

13 2 Bild Botten av den ca 5 m djupt nerskurna bäcken Bild Ymnig vegetation med ett mindre bestånd av gul svärdslilja ca 75 m uppströms Petersviksvägen Område D Bild Översvämningsmarken mellan Petersviksvägen och mynningen vid Petersvik. Bäcken skymtar till vänster i bild NATURINFORMATION Lennart Vessberg info@naturi.se

14 BILAGA 11

15 Uppdragsnr: (7) BILAGA 2 PM Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten vid byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall C:\Documents and Settings\SEAT13998\Local Settings\Temporary Internet Files\Content.Outlook\CNPMNCS7\Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall (2).docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Bakgrund Sundsvalls Logistikpark kommer att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken för att anlägga och driva en containerhamn i Sundsvall, utfyllnad av intilliggande vattenområde samt kulvertera del av Tunabäcken. Etableringen kommer att ske på mark som idag är naturmark. Vattenområdet som kommer att fyllas ut är beläget i gränszonen mellan de båda ytvattenförekomsterna Alnösundet 1 och Draget 2. Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt beslutade i december 2009 om miljökvalitetsnormer för samtliga vattenförekomster i distriktet. Samtliga ytvattenförekomster ska uppnå god ekologisk status (alternativt god potential) samt god kemisk ytvattenstatus år 2015 om det inte finns skäl för undantag från detta 3. Miljökvalitetsnormerna innefattar även ett krav på ickeförsämring. Detta krav innebär att vattenförekomstens miljötillstånd inte får försämras till en lägre statusklass. Ekologisk status bedöms utifrån en rad så kallade kvalitetsfaktorer enligt föreskrifter från Naturvårdsverket 4,5. För kustvatten finns såväl biologiska som fysikaliska/kemiska kvalitetsfaktorer. Kemisk ytvattenstatus bedöms för ämnen där det finns EGgemensamma miljökvalitetsnormer 4,5,6. För fisk- och musselvatten finns särskilda miljökvalitetsnormer angivna enligt förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Vattenförekomsterna Alnösundet och Draget är dock inte utpekade som fiskvatten enligt Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten (NFS 2002:6). 1 SE SE Länsstyrelsen i Västernorrlands läns (Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikts) föreskrifter (22 FS2009:59) om kvalitetskrav för vattenförekomster i Bottenhavets vattendistrikt. 4 Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:1) och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten 5 Naturvårdsverkets handbok 2007:4. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon 6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område WSP Samhällsbyggnad Nybrogatan 20B Falun Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

16 Uppdragsnr: (7) Föreliggande PM syftar till att bedöma påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten vid byggande och drift av containerhamnen. Ekologisk status Den ekologiska statusen har för vattenförekomsterna Alnösundet och Draget klassificerats som måttlig (Tabell 1). Vattenmyndighetens statusklassificering grundar sig på expertbedömning av makroalger tillsammans med bottenfauna samt påverkansanalys 7. Påverkansanalysen har visat att förorenande områden och vissa typer av tillståndspliktiga verksamheter finns inom tillrinningsområdet. Även förekomst av främmande arter anges som ett hot mot vattenförekomsternas ekologiska status. För båda vattenförekomsterna har miljökvalitetsnorm fastställts till god ekologisk status år I båda fallen åberopas undantag i form av tidsfrist då det bedöms som tekniskt omöjligt att nå god ekologisk status år 2015 på grund av förekomst av främmande arter. För vattenförekomsten Alnösundet åberopas undantag även för miljöproblemet övergödning. Tabell 1. Vattenmyndighetens statusklassning av berörda vattenförekomster. Källa: Kvalitetsfaktorer Alnösundet (SE ) Draget (SE ) C:\Documents and Settings\SEAT13998\Local Settings\Temporary Internet Files\Content.Outlook\CNPMNCS7\Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall (2).docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Ekologisk status Måttlig Måttlig Näringsämnen God God Siktdjup God God Syrebalans Hög Hög Särskilda förorenande ämnen I Måttlig II Måttlig Makroalger och gömfröiga växter Måttlig Måttlig Växtplankton God III God III Bottenfauna Otillfredsställande Otillfredsställande Kemisk status IV Uppnår ej god Uppnår ej god I) II) III) IV) Prioriterade ämnen Uppnår ej god Uppnår ej god Särskilda förorenande ämnen ingår som kvalitetsfaktor i NV handbok 2007:4 men ej i NFS 2008:1 Endast parametern syntetiska ämnen har bedömts Avser parametern klorofyll a Exklusive kvicksilver 7 ww.viss.lansstyrelsen.se

17 Uppdragsnr: (7) Påverkan på miljökvalitetsnormen god ekologisk status Näringsämnen Kvalitetsfaktorn näringsämnen bestäms genom att jämföra uppmätta halter av näringsämnen med referensförhållanden. Byggandet av containerhamnen har ingen påverkan på halten av näringsämnen i vattnet och därmed ingen påverkan på kvalitetsfaktorn. Driften av containerhamnen kan ge upphov till ett tillskott av näringsämnen. Dagvatten från hamnområdet kan komma att innehålla näringsämnen i relativt hög halt. Eftersom dagvattensystemet ska dimensioneras för att inte överskrida riktvärden kommer halten näringsämnen begränsas. Riktvärden för dagvatten överskrider ofta de gränsvärden som gäller för god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus. I ett förslag från en arbetsgrupp vid Stockholms läns landsting föreslås t.ex. riktvärden som överskrider gränsvärden för god status med ca 10 gånger 8. Mängden dagvatten är dock mycket begränsad och späds snabbt ut till låga koncentrationer. Om riktvärden för dagvatten följs kommer därför utsläppen inte ha någon reell effekt på näringsförhållandena i recipienten. En annan potentiell källa till näringsämnen under driften är utsläpp av avloppsvatten från fartyg. Avloppsvatten från såväl fartyg som området kommer dock att avledas till det kommunala avloppsreningsverket. C:\Documents and Settings\SEAT13998\Local Settings\Temporary Internet Files\Content.Outlook\CNPMNCS7\Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall (2).docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Siktdjup Siktdjupet indikerar påverkan från näringsämnen via ökad primärproduktion men kan också påverkas av grumling. Byggande och drift av containerhamnen kommer inte leda till förändrade näringsförhållanden (se ovan) och därmed inte heller förändrat siktdjup från ökad primärproduktion. Byggandet av containerhamnen kommer leda till grumling i vattnet. Grumlingen ska begränsas genom skyddsåtgärder i form av t.ex. skyddslänsar, goetextiler eller bubbelskärmar. Viss grumlingen är dock oundviklig, speciellt om muddring blir nödvändig. Den grumling som uppstår påverkar endast siktdjupet under själva byggskedet och kommer alltså inte påverka huruvida normen god ekologisk status år 2021 följs. Driften av containerhamnen ger upphov till dagvatten som kan innehålla partiklar. Förutsatt att dagvattnet samlas upp och renas i sedimentationsbassänger före det släpps ut så kommer siktdjupet i recipienten inte påverkas. Syrebalans Syrebrist kan vara en direkt följd av utsläpp av syretärande ämnen eller en indirekt följd av utsläpp av näringsämnen. I det senare fallet uppstår syrebrist vid nedbrytning av det organiska material som en ökad primärproduktion ger upphov till. Byggande och drift av containerhamnen kommer inte leda till utsläpp av syretärande ämnen eller förändrade näringsförhållanden (se ovan) och därmed inte heller förändrad syrebalans. 8 Stockholms läns landsting (2009) Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp

18 Uppdragsnr: (7) Särskilda förorenande ämnen Särskilda förorenande ämnen är farliga ämnen som kan orsaka ekologisk skada men som inte har EU-gemensamma gränsvärden 9. Vilka ämnen som är särskilda förorenande bedöms för varje enskilt ytvatten, och för de särskilda förorenande ämnen som släpps ut i betydande mängd ska Vattenmyndigheten ta fram gränsvärden. Som stöd till Vattenmyndigheten har Kemikalieinspektionen på uppdrag av Naturvårdsverket tagit fram förslag till gränsvärden för ett antal ämnen som kan vara problematiska i Sverige 10. För vattenförekomsterna Alnösundet och Draget har inga gränsvärden fastställts men kvalitetsfaktorn ingår i Vattenmyndighetens expertbedömning. Tillskott av förorenande ämnen i vattenförekomsterna kan medföra att det blir svårare att följa normen god ekologisk status. Eftersom kvalitetsfaktorns status idag uppvisar måttlig status innebär ytterligare utsläpp att normen blir svårare att följa. Byggandet av containerhamn innebär viss risk för utsläpp av särskilda förorenande ämnen. Marken kan innehålla föroreningar som vid byggandet kan läcka ut i vattnet. Marken består dock av naturmark som sannolikt inte är förorenad. Om muddring blir nödvändig kan eventuella föroreningar i sediment tillföras vattnet. Sedimentet kommer därför provtas inför en eventuell muddring så att erforderliga skyddsåtgärder kan vidtas. Eventuellt läckage av föroreningar under byggskedet kommer dock inte påverka föroreningshalten på lång sikt, och därmed inte påverka huruvida normen god ekologisk status år 2021 följs. Under driften kan containerhamnen medföra utsläpp av förorenande ämnen vid olyckor. Hantering av kemikalier ska dock göras på ett sådant sätt att eventuellt spill undviks. Även fartygsolyckor innebär en riskfaktor. Vid hamnar är även utsläpp av förorenande ämnen vid servicearbeten vanliga (t.ex. blästring). C:\Documents and Settings\SEAT13998\Local Settings\Temporary Internet Files\Content.Outlook\CNPMNCS7\Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall (2).docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Makroalger och gömfröiga växter Makroalger och gömfröiga växters djuputbredning påverkas negativt av försämrade ljusförhållanden. Ljusförhållandena påverkas av primärproduktionen som i sin tur styrs av näringsförhållandena, samt av grumling. Byggande och drift av containerhamnen bedöms inte påverka näringsförhållandena och därmed inte heller primärproduktionen. Under byggskedet kommer ljusklimatet påverkas av grumling. För att djuputbredningen av makroalger och gömfröiga växter ska förändras krävs dock en mer permanent förändring av ljusklimat. Eftersom driften inte orsakar grumling bedöms ingen påverkan ske på kvalitetsfaktorn. Växtplankton Kvalitetsfaktorn växtplankton har två ingående parametrar som båda styrs av näringstillgången. Eftersom byggande och drift av containerhamnen inte påverkar näringsförhållandena bedöms ingen påverkan ske på kvalitetsfaktorn. 9 Särskilda förorenande ämnen ingår som kvalitetsfaktor för kustvatten i NV handbok 2007:4 men ej i NFS 2008:01 10 Naturvårdsverket rapport 5799

19 Uppdragsnr: (7) Bottenfauna Kvalitetsfaktorn bottenfauna bestäms utifrån indexet BQI m, vilket är uppbyggt för att uppvisa en kraftig respons både vid syrebrist och vid ökande eller minskande organisk belastning. Syrebrist kan vara en direkt följd av utsläpp av syretärande ämnen eller en indirekt följd av utsläpp av näringsämnen. I det senare fallet uppstår syrebrist vid nedbrytning av det organiska material som en ökad primärproduktion ger upphov till. Byggande och drift av containerhamnen bedöms inte påverka näringsförhållandena eller mängden syretärande ämnen i vattenförekomsterna. Kvalitetsfaktorn bedöms därför inte påverkas. C:\Documents and Settings\SEAT13998\Local Settings\Temporary Internet Files\Content.Outlook\CNPMNCS7\Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall (2).docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Övrig påverkan Byggandet av containerhamn innebär en fysisk förändring som påverkar en orörd kustremsa med fina grundområden och vassrika vikar som är värdefulla för den biologiska mångfalden. Påverkan är dock begränsad till ett litet område och har liten effekt på berörda kvalitetsfaktorer för vattenförekomsterna som helhet. Driften av containerhamnen innebär en ökad risk för spridning av främmande arter. Om obehandlat barlastvatten släpps ut kan främmade arter introduceras och etableras i vattenförekomsterna. Blir arterna invasiva kan de ekologiska konsekvenserna bli mycket stora. Störst är risken med barlastvattnet som kommer från områden med likande miljö som recipienten. Behovet av åtgärder för att begränsa risken för införsel av främmande arter ska diskuteras. Exempel på åtgärder kan vara behandling av barlastvatten eller byte till saltare barlastvatten på öppet hav i de fall fartyget kommer från en region med en miljö som liknar Östersjöns. Utöver de kvalitetsfaktorer som anges i Naturvårdsverkets handbok och föreskrifter har Vattenmyndigheten inkluderat förekomst av främmande arter i sin expertbedömning av vattenförekomsternas ekologiska status. Redan idag förekommer främmande arter i området. Tillförsel av ytterligare arter kommer sannolikt påverka framtida bedömningar av ekologisk status, och därmed även göra det svårare att följa normen god ekologisk status. Kemisk ytvattenstatus Vattenförekomsten Alnösundet och Draget uppnår ej god kemisk ytvattenstatus (Tabell 1). Vattenmyndighetens statusklassning är av typen expertbedömning och baseras främst på förekomst av förorenande områden och vissa typer av tillståndspliktiga verksamheter inom tillrinningsområdet. I bedömningen ingår även resultat från sedimentundersökningar. För båda vattenförekomsterna har miljökvalitetsnorm fastställts till god kemisk ytvattenstatus år I normen görs ett nationellt undantag för kvicksilver och kvicksilverföreningar. För kvicksilver gäller som miljökvalitetsnorm att halterna av kvicksilver och kvicksilverföreningar i vattenförekomsten inte bör öka till den 22 december I båda vattenförekomsterna åberopas undantag i form av tidsfrist då det bedöms som tekniskt omöjligt att nå god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) år 2015 på grund av höga halter av kadmium. För vattenförekomsten Draget åberopas undantag även för höga halter av fluoranten.

20 Uppdragsnr: (7) Påverkan på miljökvalitetsnormen god kemisk ytvattenstatus Prioriterade ämnen Prioriterade ämnen är ämnen och ämnesgrupper med särskilt farliga egenskaper. För de 33 ämnen och ämnesgrupper som har prioriterats inom europeisk vattenförvalting finns EG-gemensamma gränsvärden 11. Tillskott av prioriterade ämnen i vattenförekomsterna kan medföra att det blir svårare att följa normen god kemisk ytvattenstatus. Eftersom statusen idag inte är god innebär även mindre utsläpp att normen blir svårare att följa. Byggandet av containerhamn innebär vissa risker för utsläpp av prioriterade ämnen. Marken kan innehålla föroreningar som vid byggandet kan läcka ut i vattnet. Marken består dock av naturmark som sannolikt inte är förorenad. Om muddring blir nödvändig kan eventuella föroreningar tillföras vattnet från sedimentet. Sedimentet kommer därför att provtas inför en eventuell muddring. Eventuellt läckage av föroreningar under byggskedet bedöms dock inte påverka halterna på lång sikt och kommer därmed inte påverka huruvida normen god kemisk ytvattenstatus år 2021 följs. Driften av containerhamnen kan medföra utsläpp av olika förorenande ämnen vid olyckor. Hantering av kemikalier ska dock göras på ett sådant sätt att eventuellt spill undviks. Det bedöms inte heller som sannolikt att eventuellt spill skulle innehålla prioriterade ämnen. Även fartygsolyckor innebär en viss riskfaktor, men att utsläpp av just prioriterade ämnen skulle ske vid en fartygsolycka bedöms som osannolikt. Dagvatten innehåller vanligen små mängder av vissa prioriterade ämnen (t.ex. bly). Dimensionering av dagvattensystem för att inte överskrida riktvärden medför dock att halten prioriterade ämnen begränsas. Eftersom mängden dagvatten är mycket begränsad och snabbt späds ut till låga koncentrationer kommer utsläppen inte ha någon reell effekt på halterna i recipienten. Sammanfattande bedömning C:\Documents and Settings\SEAT13998\Local Settings\Temporary Internet Files\Content.Outlook\CNPMNCS7\Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall (2).docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Ekologisk status Byggandet och drift av containerhamnen bedöms inte påverka huruvida normen god ekologisk status år 2021 följs. Driften medför dock en ökad risk för olyckor som kan medföra att det blir svårare att följa normen. Exempelvis skulle en fartygsolycka kunna medföra ett större utsläpp av särskilda förorenande ämnen. Introduktion av främmande arter via barlastvatten är en annan riskfaktor som skulle kunna medföra att det blir svårare att följa normen. Kemisk ytvattenstatus Byggandet och drift av containerhamnen bedöms inte påverka huruvida normen god kemisk ytvattenstatus år 2021 följs. 11 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område

21 Uppdragsnr: (7) Falun WSP Samhällsbyggnad Daniel Larson C:\Documents and Settings\SEAT13998\Local Settings\Temporary Internet Files\Content.Outlook\CNPMNCS7\Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall (2).docx Mall: Memo.dot ver 1.0

22 BILAGA 12

23 Fiskundersökning med naturvärdesbeskrivning Petersvik, Sundsvall Erik Sjölander Fisk o Vattenvård i Norrland AB Säte i Timrå VAT nr Köpenhamnvägen FAGERVIK Innehar F-skattebevis Bg Tel & Fax Pg Mobiltel erik@fiskochvattenvard.se

24 Fisk- o Vattenvård (13) Sammanfattning 8-9 september genomfördes ett provfiske med 14-sektioners översiktsnät i Petersvik i anslutning till området för den planerade containerhamnen. I 8 nät under en natt fångades totalt 11 fiskarter med 281 individer och totalt g. Abborre är den helt dominerande fiskarten, men mycket få yngre individer fångades av såväl abborre som övriga arter. Fångsten gav inga särskilt känsliga eller sällsynta arter, men sannolikt kan de större abborrarna utgöra en intressant sportfiskfångst. Det finns dock inget som tyder på att detta allmänna fiske inom Sundsvallsbukten inte ska kunna hålla samma nivå även efter anläggning av containerhamnen, enligt nu gällande planer. Någon påverkan på riksintressen för yrkesfiske och vattenbruk kan inte förväntas av detta eftersom det redan tidigare varit en farled för sjöfart. Bakgrund Sundsvalls Logistikpark planerar för att skapa en containerhamn strax norr om Sundsvall vid Petersvik. Enligt samrådsunderlaget ( ) kommer en etablering av containerhamnen att innebära att 3 hektar naturmark kommer att exploateras och ett cirka 7 hektar stort vattenområde kommer att fyllas ut. Utfyllnaden av vattenområdet görs för att erhålla tillräckliga ytor för hamn och terminalverksamheten samt för att få ett tillräckligt vattendjup invid kajen. Den planerade längden på kajen är 525 meter. Eftersom områdets vattenområde kommer att påverkas genom utfyllning har en fiskundersökning genomförts under sommaren Figur 1. En översiktsbild över området med den planerade containerhamnen inlagd. (från samrådsunderlag ).

25 Fisk- o Vattenvård (13) Metodik För att studera vilka fiskarter och storlekar som förekommer i området genomfördes ett provfiske med 14-sektioners översiktsnät (6,25-75 mm maska). För att belysa så stor del som möjligt av området användes 8 nät fördelat på fyra grupper (Fig 2). Näten lades på kvällen och togs upp morgonen efter. Vattentemperaturen var 17 C vid ytan och temperaturgradienter redovisas nedan Fig 14). Leonardsson & Lund (2010) drar slutsatsen att områden djupare än 10 m inte behöver prioriteras. Valet av områden gjordes efter att hela området ekolodats så att nätläggningsplatserna skulle representera de olika miljöerna väl både avseende djup, bottenbeskaffenhet och litoralmiljö: A. Ett grunt område 2-3 m med en vassbevuxen vik till väster och utfyllt område i norr (Fig 3, vänster). Området kommer att fyllas ut helt. B. Ett område med 4-5 m djup och stenig-blockig strand (Fig, 3 höger). Området kommer att fyllas ut helt. C. Ett område som inte kommer att fyllas, men som väl kommer att påverkas av utfyllnadsarbetena i alla fall. Området ligger strax utanför en vassbeväxt vik och näten lades på 3-5 m (Fig 4). D. Ett djupare område (11-17 m) som ligger i kanten eller precis utanför området som ska fyllas ut. I vart fall kommer det att påverkas under anläggningsarbetena. Figur 2. Siteplan från WSP med det planerade utfyllnadsområdet. De fyllda röda ringarna anger nätläggningsplatserna och dess bokstavsbeteckningar används i rapporten.

26 Fisk- o Vattenvård (13) Figur 3. Till vänster ligger området för nätplatserna A och till höger för område B. Botten inom hela det undersökta området karaktäriseras som mjuk- och sedimentationsbottnar. Detta gäller även botten inom nätområde B och D, d.v.s. området med blockstrand (Fig 3, höger) och djupområdet. Vid en dykinventering 2009 (Wibjörn & Hallén, 2010) angavs deras närmaste lokal, S10 Tjuvholmen, på ett sätt som väl överensstämmer med dessa observationer. Figur 4. Området utanför utfyllningsområdet, vilket kallas C avseende nätplatser. Till vänster ser man området på lite avstånd något från norr och till höger lite närmare. Den vassbeväxta vik som kommer att fyllas över (vid nätplats A) är relativt begränsad i sin utbredning och tydligt påverkad av tidigare mänsklig aktivitet. Det gäller i första hand genom den nordliga stranden (Fig 3, vänster). Området vid nätplats C (Fig 4, höger) utgör ett betydligt större område med vass, vilket dessutom inte fragmenterats i samma utsträckning av mänskliga aktiviteter. Det förefaller rimligt att anta att samma flora och bottenfaunasamhälle finns inom dessa bägge områden.

27 Fisk- o Vattenvård (13) Resultat Resultat av provtagning på vattentemperatur och syrgas anges platserna enligt rikets nät i X-rak och Y-rak. Provfiskeresultaten hänvisar till nätområdena enligt figur 2. Provfisket Totalt fångades 11 fiskarter till ett totalantal av 281 individer och totalvikt på g (Tab 1). Abborre dominerade fångsten både till numerär och vikt. Tabell 1. Vid provfisket i Petersvik 8-9/9-11 fångades på de 8 näten dessa arter fördelade på område. Eftersom varje delområde utgörs av 2 nät ska antalet i kolumnerna efter art delas med 2. Totalkolumnens per nät anger antal per nät som medeltal. A B C D Totalt Abborre Gers Nors Strömming Sik Siklöja Benlöja Hornsimpa Storspigg Mört Elritsa Summa per nät ,5 35,1 Tabell 2. Vid provfisket i Petersvik 8-9/9-11 fångades på de 8 näten dessa arter fördelade på område. Eftersom varje delområde utgörs av 2 nät ska vikten (g) i kolumnerna efter art delas med 2. Totalkolumnens per nät anger vikten per nät i gram som medeltal. A B C D Totalt Abborre Gers Nors Strömming Sik Siklöja Benlöja Hornsimpa Storspigg Mört Elritsa Summa per nät

28 Fisk- o Vattenvård (13) Figur 5. Längdfrekvensdiagram för de fångade abborrarna i Petersvik. X-axeln är 5-mm längdintervall. Observera att inom det djupaste området (D) fångades endast en individ. Figur 6. Längdfrekvensdiagram för de fångade mörtarna i Petersvik. X-axeln är 5-mm längdintervall. Observera att inom det djupaste området (D) fångades ingen mört och i B endas en.

29 Fisk- o Vattenvård (13) Figur 7. Längdfrekvensdiagram för de fångade strömmingarna i Petersvik. X-axeln är 5-mm längdintervall. Förutom abborre var strömming den enda art som fångades inom alla fyra områdena. Figur 8. Längdfrekvensdiagram för de fångade sikarna i Petersvik. X-axeln är 5-mm längdintervall. Observera att inom områdena A och B fångades ingen sik.

30 Fisk- o Vattenvård (13) Figur 9. Längdfrekvensdiagram för de fångade gersarna i Petersvik. X-axeln är 5-mm längdintervall. Observera att inom område B fångades ingen gers, medan C hade de flesta. Område A Område A var relativt grunt med dominans av mjukbotten med en mindre vassvik på väster sida. Abborre dominerade viktmässigt, men inte i samma utsträckning antalsmässigt (Fig 10). Förutom när det gäller mört, så fångades en mycket liten andel korta och unga individer av övriga arter (Fig 5-9). 6 arter fångades inom området, varav benlöja avvek genom att endast var inom detta område som den arten fångades. Figur 10. Sammanställning av fångsten inom område A. Diagrammet till vänster är fördelningen av de olika arterna i antal och diagrammet till höger visar fördelningen av de olika arterna i vikt. Totalt 80 individer och g.

31 Fisk- o Vattenvård (13) Område B Område B var relativt grunt med dominans av mjukbotten, men utan någon vassvik. Abborre dominerade stort både avseende antal och vikt (Fig 11). Inga unga individer fångades (Fig 5-9). Endast 4 arter fångades. Figur 11. Sammanställning av fångsten inom område B. Diagrammet till vänster är fördelningen av de olika arterna i antal och diagrammet till höger visar fördelningen av de olika arterna i vikt. Totalt 38 individer och g. Område C Område C hade den största andelen mjukbotten med vass i sitt direkta närområde. Abborre dominerade viktmässigt, men det berodde på att det fångades i stort sett endast äldre individer (Fig 5). Inom detta område fångades flest gersar, men de flesta var inte särskilt unga (Fig 9). Totalt fångades 7 arter inom området. Figur 12. Sammanställning av fångsten inom område C. Diagrammet till vänster är fördelningen av de olika arterna i antal och diagrammet till höger visar fördelningen av de olika arterna i vikt. Totalt 98 individer och g.

32 Fisk- o Vattenvård (13) Område D Område D var det undersökta djupområdet. Antalsmässigt dominerade sik, strömming och nors och viktmässigt dominerade sik (Fig 13). Inga yngre individer fångades (Fig 5-9). Totalt fångades 7 arter inom området. Figur 13. Sammanställning av fångsten inom område D. Diagrammet till vänster är fördelningen av de olika arterna i antal och diagrammet till höger visar fördelningen av de olika arterna i vikt. Totalt 65 individer och g. Temperatur och syrgas i vattnet Vattentemperatur och syrgashalt/-mättnad mättes på tre platser inom området. Såväl vattentemperaturen som syrgasförhållanden följde varandra väldigt väl på de tre platserna. Proverna visade inget anmärkningsvärt (Fig 14 & 15). Figur 14. Temperaturgradienter på 3 platser i området Seriernas benämning anger koordinaterna för mätningen. Y- axeln anger vattentemperatur ( C) och x-axeln djupet (m).

33 Fisk- o Vattenvård (13) Figur 15. Syrgasförhållanden vid punkten X-axeln anger djup (m), den vänstra y- axeln anger syrgasmättnad (%) och höger y-axel syrgashalt (mg/l). Naturvärdesbeskrivning Naturvärdesbeskrivningen har genomförts utifrån fiskförekomster och Vattenmyndighetens bedömningar av den aktuella vattenförekomsten, som kallas Draget (SE ). Draget omfattar Alnösundet från strax norr om Petersvik och det undersökta området till Nyhamnsudden, men inte mynningsområdena för Selångersån (innanför Tjuvholmen) och Ljungan (innanför Klampenborg). Vattenmyndighetens har klassificerat den ekologiska statusen i ytvattenförekomsten till måttlig, otillfredsställande eller dålig och Vattenmyndigheten har bedömt att det finns skäl att fastställa miljökvalitetsnormen till god ekologisk status med tidsfrist till Som motiv anges ekonomiskt orimligt och/eller tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status Man konstaterar även att Vattenförekomsten har problem med främmande arter, vilket anses tekniskt omöjligt att åtgärda. Den främmande arten som påträffats är havsborstmasken Marenzelleria neglecta. Vid karaktäriseringen av den kemiska statusen pekar Vattenmyndigheten ut fluoranten, kvicksilver och kadmium från tidigare och befintliga industrier, men dessa ämnen bedöms som tekniskt omöjliga att åtgärda före Även förhöjda halter av zink, koppar och krom i ytsediment har uppmätts, vilkas nivåer enligt Vattenmyndigheten överskrider i större delen av vattenförekomsten gränsvärdena enligt NV Rapport bedömningsgrunder för kust och hav. Som speciella förhållanden i området kan nämnas den låga salthalten i vattnet och den stora vattenomsättningen, eftersom huvuddelen av Indalsälvens vatten passerar området. Dessa förhållanden innebär även att en mängd olika fiskarter får goda livsbetingelser, vilket även visades vid provfisket Någon rödlistad art påträffades inte. Den här berörda delen utgör dock ingen unik miljö som inte förekommer på fler platser inom ytvattenförekomsten. Området är begränsat och påtagligt påverkat av mänskliga aktiviteter, i form av kajer, industrier och rester av den gamla sågverkepoken. Fisksamhället har en relativ artrikedom. Vid dykinventering i Sundsvallsbukten anger Wibjörn & Hallén (2010) att den närmaste lokalen (S10 Tjuvholmen) har lågt naturvärde med dominerande växtarterna Bacillariophyta, Chara aspera, Potamogeton perfoliatus, Vaucheria, Zannichellia palustris.

34 Fisk- o Vattenvård (13) Diskussion Totalt fångades 11 fiskarter vid provfisket i Petersvik 8-9/9-11. Visserligen kan det anses något sent för att säkert fånga så många unga individer som möjligt, men eftersom sommaren varit lång och vattentemperaturen fortfarande inte nått höstnivåer så får resultaten ändå anses representativa. Få eller inga unga individer fångades trots att 14-sektioners nät brukar vara mycket effektiva för just yngre och mindre individer. Ett möjligt motiv till det lilla antalet fångade yngre individer kan vara att området inte är särskilt väsentligt för fiskreproduktion. Området domineras av mjukbotten med två vassvikar, varav den mindre planeras bli övergrävd. Av de fångade arterna dominerade abborre när det gällde både antal och vikt (Fig 16). Strömming och gers förekom i rimligt stora numerärer. Figur 16. Sammanställning av totalfångsten. Diagrammet till vänster är fördelningen av de olika arterna i antal och diagrammet till höger visar fördelningen av de olika arterna i vikt. Totalt 281 individer och g. De enda av de fångade arterna som möjligen kan reproducerar sig i Petersviks-området är abborre och mört i vassvikarna, samt strömming och gers, åtminstone närheten av området. Några betydande naturvärden ur fisksynpunkt lär inte bli förstörda av de planerade arbetena för containerhamnen i Petersvik. Mjukbottnarna kan fungera som skafferi för ett flertal arter, men de planerade åtgärderna torde inte komma att begränsa några fiskbestånd i området. Ishavsgråsugga eller skorv (Saduria entomon) (Fig 17) förekom i riklig mängd på i synnerhet strömmingen. Skorv är en favoritföda för hornsimpa, varför den stora mängden skorv bekräftar provfiskeresultatet med relativt få hornsimpor (Fig 16). Figur 17. Skorv, Saduria entomon, fångad vid provfisket i Petersvik.

35 Fisk- o Vattenvård (13) Konsekvenser för vattenbruk och yrkesfiske Som riksintresse för yrkesfisket pekade Fiskeriverket ut hela mynningsområdena av Indalsälven och Ljungan ut till en linje Åstön-Nyhamnsudden (Thörnqvist, 2006). De fiskarter som utifrån ekonomiska värden utpekas som målarter är strömming, sik och lax. Det totala området för riksintresset är 184 km 2 med beräknade fångster till ett årligt värde av 1,2 milj.kr. Något omfattande yrkesmässigt fiske efter strömming, sik och lax verkar inte bedrivits så här nära hamnanläggningen eftersom det under lång tid bedrivits sjöfart med fraktfartyg för Tunadal, Rotviken m.m. Att bedriva yrkesfiske just i en farled är inte lämpligt. Fiskeriverket utpekar Klingerfjärden och Sundsvallsbukten som skyddsvärda områden avseende vattenbruk (Thörnqvist, 2006). I hela området Klingerfjärden-Sundsvallsbukten finns det gott om utrymme, men inga anläggningar för vattenbruk. Utfyllnaden vid Persvik kommer sannolikt inte att begränsa möjligheterna för att bedriva vattenbruk i området. Eftersom man i området sedan länge bedrivit omfattande hamnverksamhet torde det aldrig varit särskilt aktuellt för vattenbruksverksamhet just här. Någon konsekvens på riksintressen för yrkesfiske och vattenbruk är därför inte att förvänta av anläggande av containerhamnen. Vegetation Vid dykinventering i Sundsvallsbukten 2009 konstaterades Att statusklassa Sundsvallsbukten enligt handboken för bedömningsgrunder är för de flesta lokaler inte möjligt då lokalerna inte uppfyller de grundläggande kraven på växtarter, transektdjup och salthalt. Eftersom kriterierna för att statusklassa området enligt bedömningsgrunderna inte uppfylls mer än på två transekter har vi valt att inte göra den klassningen. (Wibjörn & Hallén, 2010). Det här berörda området, som under så lång tid påverkats av mänskliga aktiviteter, kan inte förväntas ha några betydande naturvärden avseende vattenvegetation. Referenser Leonardsson K. & Lund J Utvärdering av den samordnade kustfiskövervakningen i Bottniska viken. Länsstyrelsen Västernorrland. Avdelningen för Miljö och Natur, 2010:24 Sundsvalls Logistikpark Samrådsunderlag: Vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet, byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall Thörnqvist S Områden av riksintresse för yrkesfisket. Finfo 2006:1. Wibjörn C.& Hallén S Marin dykinventering Lst Dnr WSP Lokaliseringsutredning - Containerhamn till Sundsvallsregionen. Sundsvalls logistikpark. WSP

36 BILAGA 13

37 Uppdragsnr: (7) PM Påverkan på strömningsförhållanden vid Petersvik till följd av ny kaj Inledning Sundsvall Logistikpark AB planerar att anlägga en ny kaj vid Petersvik. Med anledning av planerad utfyllnad för den nya kajen har WSP utfört en översiktlig konsekvensbedömning avseende eventuell påverkan på strömningsförhållandena. Förutsättningar Djupdata har hämtats från ekolodning utförd av Norrlands Sjöentreprenad samt data från tidigare ekolodningar från 2004 samt sjökort för området. Den nya kajen kommer att ha vertikala väggar från kajkant till botten förutom på södra sidan in mot land där det blir en sprängstensslänt med lutning (osäkert utseende). Kajlinjen får en höjd på ca 3 m ovan vattenytan (motsvarar nivån ca +2 i Sundsvalls lokala höjdsystem). Utfyllnadsområdet kan studeras i figur 4. Den nya kajen kommer att byggas mellan november och mars. R:\5525\ DP Petersvik\5_Beräkningar\Strömning\Slutrapport\PM_Strömningsutredning.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Tidigare utredningar Ortvikens pappersbruk gjorde en spårämnesundersökning i Alnösundet. Följande avsnitt sammanfattar de för denna utredning väsentliga slutsatserna av denna. Under större delen av året finns en skiktning mellan söt- och saltvatten i Sundsvallsbukten. Sötvattenskiktet varierar mellan 0-10 meters mäktighet. Under vintertid och isperiod är språngskiktet som kraftigast. Strömningen i Alnösundet styrs till största del av havet samt flödet från Indalsälvens och Ljungans utlopp. Strömningen kan grovt beskrivas genom att det går en ytlig ström av sötvatten från de stora älvarna ut i havet. Detta skapar en motriktad ström av saltvatten som leds in i bukten på ett större djup. Den vanligaste strömriktningen för sötvattnet är från norr till söder (se figur 1), men motsatt riktning förekommer. Strömmätningarna visade att Alnösundet har en utåtgående, sydgående, ström i ytvattnet och en inåtgående returström i djupvattnet. Sötvattenlagret i ytan är ofta tunnare än 3 m, varför utströmmen registrerades i en mätare på 3 m djup. På stora djup visade undersökningarna ingen huvudsaklig transportriktning. Slutsatsen drogs att returströmmen till dominerande del går i lagret över 15 m. WSP Samhällsbyggnad Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

38 R:\5525\ DP Petersvik\5_Beräkningar\Strömning\Slutrapport\PM_Strömningsutredning.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Uppdragsnr: (7) Figur 1 Översiktskarta med huvudsakliga strömriktningar i Alnösundet, vit pil motsvarar ytlig sötvattenström och blå pil returström av saltare vatten. Strömmätningarna visade också att strömmen byter riktning på samtliga djup då vinden ändrar riktning eller försvagas. Om vinden är stark eller varaktig ökar ytvattenlagrets tjocklek så att inströmning efter en tid även sker på 7 m djup. Strömningsmönstret inom djupintervallet 7-13 m är mycket komplicerat.

39 Uppdragsnr: (7) Ytströmmarna bedömdes i undersökningen ha en medelströmhastighet på 8-10 cm/s i höjd med Sundsvallsfjärden och högre i de trängre delarna av Alnösundet. R:\5525\ DP Petersvik\5_Beräkningar\Strömning\Slutrapport\PM_Strömningsutredning.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Figur 2 Karakteristiska strömprofiler i Alnösundet (hämtat från SCA Paper, Ortviken, Recipientundersökning, VBB 1990). Vintertid Då isen lagt sig och förhindrar direkt vindpåverkan på kustområdet uppträder en mycket skarp skiktning. I Alnösundet är det söta ytvattenlagret ca 2-3 m tjockt. Detta följs av ett skarpt språngskikt som övergår i ett homogent saltare vatten ända ned till botten. Vindpåverkan är under den islagda tiden så svag att cirkulationen som drivs av utflödet från de stora älvarna är det som helt styr strömmar och vattenomsättning. Det krävs dock en relativt lång period med istäcke, sannolikt mer än en månad, för att rörelserna i vattenmassan ska dämpas så mycket att en typisk vintersituation uppstår. Det krävs då ett fast istäcke i bukten och närliggande del av öppna kusten. Istäcket i Sundsvallsbukten ligger normalt mellan mitten av januari till mitten av april. Isfri vinter och höst Under höst och vinter utan istäcke gör vindomblandning i ytvattnet att salthaltsskiktningen nära ytan bryts upp längre in i bukten än på sommaren, ofta innanför linjen

40 Uppdragsnr: (7) mellan Spikarna och Juniskären. Salthaltsskiktningen kan t o m vara mer uppbruten under isfria vinterförhållanden än under hösten. Under perioder med blåsigt väder varierar djupet till språngskiktet mycket och strömningshastigheterna är betydligt större än när sötvattenutflödet från älvarna huvudsakligen är den drivande kraften. Hur omblandningen av de olika massorna sker är helt beroende av hastighetsskillnader mellan olika lager. Alnösundet Spikarna Ljungan Juniskären R:\5525\ DP Petersvik\5_Beräkningar\Strömning\Slutrapport\PM_Strömningsutredning.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Figur 3 Sjökort över Alnösundet och omgivande kust. Indalsälven mynnar norr om Alnön. Beräkningar Kajen kommer att byggas i linje med befintlig konstruktion strax uppströms och inte sträcka sig längre ut i sundet än denna. Kontrollberäkningar har dock genomförts för att se om strömningen påverkas på olika djup. För den huvudsakliga strömriktningen från norr till söder finns en begränsande sektion norr om gasolkajen (se sektion 1 i figur 4). Den ungefärliga bredden på Alnösundet är här ca 620 m. Bredden vid tvärsektion 2 (figur 4) minskar med ca 40 m till ca 680 m efter utbyggnad av kajen, dvs fortfarande bredare än sektion 1. En jämförelse av tvärsnittytor på olika djup har även gjorts utifrån ungefärliga djupgränser för huvudströmmar. Beräkningarna baseras på djupdata från ekolodning 2004 och 2011 samt sjökort. På djup under ca 15 m har samma djupdata som för sektion 2 använts för sektion 1, eftersom detaljerad data saknats under denna nivå (endast sjökort).

41 Uppdragsnr: (7) grundare parti sprängstensslänt (osäkert läge) Figur 4 Beräknade sektioner (numrerade 1-4), utfyllnadsområdets utbredning markerad med rött, ungefärligt läge för sprängstensslänt från södra kajkanten markerad med streckad svart linje. R:\5525\ DP Petersvik\5_Beräkningar\Strömning\Slutrapport\PM_Strömningsutredning.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Beräkningarna visar att tvärsektionsytan i sektion 2 efter utfyllnad minskar till max 5 % mindre än ytan i sektion 1 på samma djup. Ytan blir endast mindre än den begränsande sektionen på större djup där huvudsakligen returströmmen påverkas. Skillnaden i yta på olika djup kan studeras i tabell 1 nedan. Sektion 3 och 4 har båda två större tvärsnittsytor på samtliga djup.

42 Uppdragsnr: (7) Tabell 1. Sammanfattning av beräkningsresultat. Negativ skillnad betyder att ytan i sektion 2 är mindre än sektion 1 på samma djup. Sötvattenlager (inströmning) ,8 Möjligt sötvattenlager och inströmning vid stark vind ,0 Salt returström ,0 Möjlig salt returström ,2 Södra delen av utfyllnaden in mot stranden kommer att bli sluttande med sprängstensyta, vilket gör att det skapas ett något grundare parti mot befintlig grundare del av viken mellan Pettersvik och Kaptensudden (se figur 4). Detta medför att strömmarna lokalt i detta område kan begränsas något. Sannolikt finns tillräckligt djup kvar för att även få en returström. Beroende på hur långt slänten sträcker sig kan det dock bli ett område med periodvis något mer stillastående vatten och därmed risk för sedimentation. Det finns också en risk för tidigare isbildning. R:\5525\ DP Petersvik\5_Beräkningar\Strömning\Slutrapport\PM_Strömningsutredning.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Bedömning/slutsatser Utfyllnaden vid den nya kajen bedöms inte påverka strömningen i Alnösundet som helhet eftersom en mer begränsande sektion norr om kajen kommer att vara oförändrad. Ytan för den salta returströmmen kan dock minska marginellt. Under perioden då isen lagt sig, vilket är den huvudsakliga byggperioden för kajen, är den dominerande strömriktningen för ytströmmarna sydgående och för djupströmmarna norrgående. En smalare sektion ännu längre uppströms torde dock vara än mer begränsande för strömningen som helhet (denna har ej studerats på olika djup). Det grundare partiet söder om gasolkajen bedöms kunna påverkas till viss del av utfyllnaden samt sprängstensslänten. Det kan inte uteslutas att det blir mer stillastående vatten samt risk för sedimentation. Det finns också risk för tidigare isbildning. Vid anläggningsarbetet kan bottensediment grumlas upp. Bedömning av detta görs i WSP:s rapport Miljöteknisk undersökning av havsbottensediment samt åtgärdsförslag (uppdragsnummer ).

43 Uppdragsnr: (7) Stockholm WSP Samhällsbyggnad Granskning Anna Risberg Claes Olausson/ Mattias Svensson R:\5525\ DP Petersvik\5_Beräkningar\Strömning\Slutrapport\PM_Strömningsutredning.docx Mall: Memo.dot ver 1.0