Bilagor framtagna till planhandlingen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilagor framtagna till planhandlingen"

Transkript

1 Antagande Detaljplan för Sundsvall Logistikpark Skön, Sundsvalls kommun Bilagor framtagna till planhandlingen 1. Containerhamn till Sundsvallsregionen, Fördjupad lokaliseringsstudie, WSP, februari Regionalekonomisk konsekvensbedömning: FÖP Tunadal-Korsta-Ortviken, SWECO, januari Fördjupad idéstudie Lokalisering av kombiterminal i Sundsvallsregionen, Banverket, maj Förstudie Triangelspår Maland och upprustning och elektrifiering av Tunadalsspåret, Trafikverket, maj Verksamhetsbeskrivning, Hamn och logistikverksamhet, WSP, januari 2012 (utkast) 6. PM Vägtrafikflöden av tung trafik, WSP, februari Utredning vattenhantering, Logistikpark Petersvik, Sundsvall WSP, januari PM Kulvertering av Tunabäcken, WSP, juni PM Akvatisk inventering av Tunabäcken i Petersvik, Naturvärdesbedömning, konsekvenser, och skyddsåtgärder, Tyréns, juli Inventering Tunabäcken, Petersvik, Sundsvall, Naturinformation, Lennart Vessberg, juni PM Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten vid byggande och drift av containerhamn i Sundsvall, WSP, juli Fiskundersökning med naturvärdesbedömning, Petersvik, Sundsvall, Fisk o Vattenvård i Norrland AB, december PM Påverkan på strömningsförhållanden vid Petersvik till följd av ny kaj, WSP, oktober Sammanställning bullersituationen, ÅF, september Bullerdämpande åtgärder Containerhamnen. ÅF, augusti 2011

2 16. Buller från containerhamnen och kombiterminalen läge oktober 2011, ÅF, oktober Bostäder vid Granbacken, Bullerskydd tågtrafik, ÅF, oktober Sundsvalls Logistikpark. Trafikbuller, ÅF, februari Riskbedömning, Sundsvalls kombiterminal och containerhamn, WSP, utkast för detaljplanhandling, februari Säkerhetsrapport 2011, LNG-terminal i Petersvik, Sundsvall, WSP, utkast för detaljplanhandling, februari PM Geoteknik, Sammanfattning jord-, berg- och hydrologiförhållanden, WSP, februari PM Förorenad mark och sediment, Sundsvall logistikpark, januari Särskild arkeologisk utredning inom del av exploateringsområdet för utbyggnad av kraftvärmeverk samt kombiterminal i Korsta-Petersvik, Sundsvalls kommun, Murberget, Länsmuseet Västrenorrland, Rapportnr. 2011: Utsläpp till luft från transporter som kan kopplas till Sundsvall Logistikpark AB:s planerade kombiterminal och containerhamn, Profu, februari 2012

3 BILAGA 10

4 (4) Inventering Tunabäcken, Petersvik, Sundsvall Inventeringen avser i första hand kärlväxtfloran med sök efter eventuella skyddsvärda arter. Metod och avgränsning Området har besökts vid tre tillfällen 20/6, 28/6, 29/6. Inventeringsområdet har rört bäcken samt m på vardera sidan om bäcken från infarten till Granbacken (se karta) nära vattendelaren fram till utloppet vid Petersvik. Inventeringen har gjorts i första hand på kärlväxtfloran för att ge en bild av områdets status utan att för den skull ta upp varje trivialart. Eventuella förekomster av skyddsvärda/rödlistade vedsvampar har också varit föremål för områdets bedömning. Området har delats in i fyra delområden A D för att ge en mer detaljerad bild av bäckens lopp. Karta bil 1 Geologi Berggrunden utgörs av gnejser med granitinblandning, dvs sura bergarter. Bäcken är nedskuren i finsediment mellan 0,5 5,0 m ner till en botten av morän. Den sammantagna kärlväxtfloran vittnar om näringsrik mark med högt rörligt grundvatten. Delområde A Trädskiktet domineras av gråal i och närmast bäcken. Inslag av asp, björk hägg, Salix sp., gran och tall. Representativa kärlväxter i markskiktet: Borsttistel Cirsium helenioides Gullpudra Chrysosplenium alternifolium Hultbräken Phegopteris connectilis Kabbleka Caltha palustris Kärrfibbla Crepis paludosa Nordbräken Dryopteris expansa Nordisk stormhatt Aconitum lycoctonum Ormbär Paris quadrifolia Skogssallat Mycelis muralis Skogssäv Scirpus syvaticus Trolldruva Actaea spicata Vänderot Valeriana sp. Älgört Filipendula ulmaria Noabla vedsvampar: Fjällticka Polyporus squamosus Platt-ticka Ganoderma applanatum

5 Delområde B Gallrad och delvis avverkad grov granskog. 2 Representativa kärlväxter i markskiktet: Borsttistel Cirsium helenioides Hultbräken Phegopteris connectilis Kabbleka Caltha palustris Kärrfibbla Crepis paludosa Måbär Ribes alpinum Nordbräken Dryopteris expansa Nordisk stormhatt Aconitum lycoctonum Ormbär Paris quadrifolia Skogssallat Mycelis muralis Skogssäv Scirpus syvaticus Strutbräken Matteuccia struthiopteris Trolldruva Actaea spicata Vänderot Valeriana sp. Älgört Filipendula ulmaria Noabla vedsvampar: Harticka Inonotus leporina Sammetsskinn Stereum subtomentosum Trametes pubescens Delområde C Bäcken bildar här en upp till 5 m djup ravin mellan N och S Sommarstigen. I dess övre lopp bitvis skodd med betongblock samt planterad gran och björk. Trädskiktet utgörs av gråal, hägg, björk, Salix sp., rönn, lönn, alm. Bäcken omges av kulturmark med ett stort inslag av förvildade kulturväxter. Representativa vilda kärlväxter i markskiktet: Borsttistel Cirsium helenioides Besksöta Solanum dulcamara Bäckbräsma Cardamine amara Gul svärdslilja Iris pseudacorus Gullpudra Chrysosplenium alternifolium Kabbleka Caltha palustris Kärrfibbla Crepis paludosa Nordbräken Dryopteris expansa Nordisk stormhatt Aconitum lycoctonum Ormbär Paris quadrifolia Skogssallat Mycelis muralis Skogssäv Scirpus syvaticus Strutbräken Matteuccia struthiopteris Trolldruva Actaea spicata Vänderot Valeriana sp. Älgört Filipendula ulmaria

6 Exempel på odlade förvildade kärlväxter i mark- och buskskiktet: Bergklint Centaurea montana Druvfläder Sambucus racemosa Hesperis Hesperis matronalis Humle Humulus lupulus Hässleklocka Campanula latifolia Kornell Cornus sp. Krollilja Lilium martagon Lupin Lupinus polyphyllos Plymspirea Aruncus dioicus Vallört Symphytum x uplandicum 3 Delområde D Sista biten av bäcken bildar översvämningsmark från Petersviksvägen till mynningen i havet vid Petersvik. De sista 25 metrarna rinner bäcken genom ett bladvassbälte, som närmast trädskiktet vid besökstillfället ligger över havsnivån. Trädskiktet utgörs här av gråal, hägg, björk, Salix sp., gran. Även alm noterades här. Representativa kärlväxter i markskiktet: Besksöta Solanum dulcamara Bäckbräsma Cardamine amara Gullpudra Chrysosplenium alternifolium Kabbleka Caltha palustris Kärrfibbla Crepis paludosa Nordbräken Dryopteris expansa Nordisk stormhatt Aconitum lycoctonum Ormbär Paris quadrifolia Skogssallat Mycelis muralis Skogssäv Scirpus syvaticus Strandlysing Lysimachia vulgaris Topplösa Lysimachia thyrsiflora Vänderot Valeriana sp. Älgört Filipendula ulmaria Sammanfattning Områdets flora är representativ för bördig mullrik mark i regionen. Granarna i område B är grova och visar på hög bonitet med angrepp av rotröta och harticka. Nedre delen av området vid N resp S Sommarstigen har en flora med en rik inblandning av förvildade trädgårdsväxter. En notabel art i bäckens nedre lopp är bäckbräsma Cardamine amara som här växer nära sin nordgräns efter kusten. Ca 75 m uppströms Petersviksvägen växer ett mindre bestånd av gul svärdslilja Iris pseudacorus som tillhör de fridlysta arterna

7 4 i Västernorrlands län. Den är dock inte hotad som art och är inte upptagen i Artdatabankens Rödlistade arter i Sverige Inga rödlistade arter har noterats bland kärlväxterna längs bäckens sträckning vid inventeringstillfället. Bland vedsvamparna kunde inte heller några rödlistade arter noteras. Den ringa vattenmängden i bäcken bedöms omöjliggöra eventuell fiskvandring/överlevnadsmöjligheter i bäcken vid den tidpunkt som inventeringen gjordes. Någon fisk syntes inte heller till. Litt: - Berggrundskarta över Västernorrlands län, SGU Svampar, Ryman, Holmåsen Den nordiska floran, Mossberg B., Stenberg L Medelpads flora, Lidberg R., Lindström H Rödlistade arter i Sverige 2010, ArtDatabanken, SLU NATURINFORMATION Lennart Vessberg Bilagor Bil 1 Bil 2 Bil 3 Karta CD med bilder Bildbeskrivningar

8 1 1 Bil 1 ~1 13 \ 1 t es $ ¾ ¾ AInosun~, 0 ~1 Tunadal& hamneh ¾ 1 b / fl 1; Og Ko staud Ii. 3 fr åts 4Papp bruk /amn ~aii ~ ~0-~! t4 ~ -~ Sa4 /k _ pt~ Q dden/ en \,: _ ¾ ss. ¾ fjarden % ~ 25~ 1~ ~i Il , 1 0 tt

9 Område A Bild Bild Bild Bild

10 Område B Bild Bild Bild Bild Område C Bild Bild Bild

11 Område D Bild

12 Bil 3 1(2) Bildbeskrivningar till Inventering Tunabäcken, Petersvik, Sundsvall Bilderna följer bäckens längdriktning från översta delen av inventeringsområdet ner till mynningen. Område A Bild Kulverten vid infarten till Granbacken Bild Gråal i och närmast bäcken. Åkermarken lyser igenom till höger i bild Bild Betongtrumma under kulvert(?) omedelbart väster om Tunabäcksvägen Bild Samma trumma som ovan, synbarligen igentäppt av rasmassor Område B Bild Trumma under Tunabäcksvägen. Fallhöjd ca 40 cm. Eventuell fiskvandring skulle troligen inte kunna ske längre än hit Bild Granskogen döljer bäcken väl där det inte är avverkat Bild Här är sedimenttäcket endast ca 0,5 m Bild En rotvälta har frilagt moränen som utgör bäckens botten Område C Bild Betongskoningen vid bäckens övre lopp mellan N och S Sommarstigen

13 2 Bild Botten av den ca 5 m djupt nerskurna bäcken Bild Ymnig vegetation med ett mindre bestånd av gul svärdslilja ca 75 m uppströms Petersviksvägen Område D Bild Översvämningsmarken mellan Petersviksvägen och mynningen vid Petersvik. Bäcken skymtar till vänster i bild NATURINFORMATION Lennart Vessberg

14 BILAGA 11

15 Uppdragsnr: (7) BILAGA 2 PM Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten vid byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall C:\Documents and Settings\SEAT13998\Local Settings\Temporary Internet Files\Content.Outlook\CNPMNCS7\Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall (2).docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Bakgrund Sundsvalls Logistikpark kommer att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken för att anlägga och driva en containerhamn i Sundsvall, utfyllnad av intilliggande vattenområde samt kulvertera del av Tunabäcken. Etableringen kommer att ske på mark som idag är naturmark. Vattenområdet som kommer att fyllas ut är beläget i gränszonen mellan de båda ytvattenförekomsterna Alnösundet 1 och Draget 2. Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt beslutade i december 2009 om miljökvalitetsnormer för samtliga vattenförekomster i distriktet. Samtliga ytvattenförekomster ska uppnå god ekologisk status (alternativt god potential) samt god kemisk ytvattenstatus år 2015 om det inte finns skäl för undantag från detta 3. Miljökvalitetsnormerna innefattar även ett krav på ickeförsämring. Detta krav innebär att vattenförekomstens miljötillstånd inte får försämras till en lägre statusklass. Ekologisk status bedöms utifrån en rad så kallade kvalitetsfaktorer enligt föreskrifter från Naturvårdsverket 4,5. För kustvatten finns såväl biologiska som fysikaliska/kemiska kvalitetsfaktorer. Kemisk ytvattenstatus bedöms för ämnen där det finns EGgemensamma miljökvalitetsnormer 4,5,6. För fisk- och musselvatten finns särskilda miljökvalitetsnormer angivna enligt förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Vattenförekomsterna Alnösundet och Draget är dock inte utpekade som fiskvatten enligt Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten (NFS 2002:6). 1 SE SE Länsstyrelsen i Västernorrlands läns (Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikts) föreskrifter (22 FS2009:59) om kvalitetskrav för vattenförekomster i Bottenhavets vattendistrikt. 4 Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:1) och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten 5 Naturvårdsverkets handbok 2007:4. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon 6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område WSP Samhällsbyggnad Nybrogatan 20B Falun Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

16 Uppdragsnr: (7) Föreliggande PM syftar till att bedöma påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten vid byggande och drift av containerhamnen. Ekologisk status Den ekologiska statusen har för vattenförekomsterna Alnösundet och Draget klassificerats som måttlig (Tabell 1). Vattenmyndighetens statusklassificering grundar sig på expertbedömning av makroalger tillsammans med bottenfauna samt påverkansanalys 7. Påverkansanalysen har visat att förorenande områden och vissa typer av tillståndspliktiga verksamheter finns inom tillrinningsområdet. Även förekomst av främmande arter anges som ett hot mot vattenförekomsternas ekologiska status. För båda vattenförekomsterna har miljökvalitetsnorm fastställts till god ekologisk status år I båda fallen åberopas undantag i form av tidsfrist då det bedöms som tekniskt omöjligt att nå god ekologisk status år 2015 på grund av förekomst av främmande arter. För vattenförekomsten Alnösundet åberopas undantag även för miljöproblemet övergödning. Tabell 1. Vattenmyndighetens statusklassning av berörda vattenförekomster. Källa: Kvalitetsfaktorer Alnösundet (SE ) Draget (SE ) C:\Documents and Settings\SEAT13998\Local Settings\Temporary Internet Files\Content.Outlook\CNPMNCS7\Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall (2).docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Ekologisk status Måttlig Måttlig Näringsämnen God God Siktdjup God God Syrebalans Hög Hög Särskilda förorenande ämnen I Måttlig II Måttlig Makroalger och gömfröiga växter Måttlig Måttlig Växtplankton God III God III Bottenfauna Otillfredsställande Otillfredsställande Kemisk status IV Uppnår ej god Uppnår ej god I) II) III) IV) Prioriterade ämnen Uppnår ej god Uppnår ej god Särskilda förorenande ämnen ingår som kvalitetsfaktor i NV handbok 2007:4 men ej i NFS 2008:1 Endast parametern syntetiska ämnen har bedömts Avser parametern klorofyll a Exklusive kvicksilver 7 ww.viss.lansstyrelsen.se

17 Uppdragsnr: (7) Påverkan på miljökvalitetsnormen god ekologisk status Näringsämnen Kvalitetsfaktorn näringsämnen bestäms genom att jämföra uppmätta halter av näringsämnen med referensförhållanden. Byggandet av containerhamnen har ingen påverkan på halten av näringsämnen i vattnet och därmed ingen påverkan på kvalitetsfaktorn. Driften av containerhamnen kan ge upphov till ett tillskott av näringsämnen. Dagvatten från hamnområdet kan komma att innehålla näringsämnen i relativt hög halt. Eftersom dagvattensystemet ska dimensioneras för att inte överskrida riktvärden kommer halten näringsämnen begränsas. Riktvärden för dagvatten överskrider ofta de gränsvärden som gäller för god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus. I ett förslag från en arbetsgrupp vid Stockholms läns landsting föreslås t.ex. riktvärden som överskrider gränsvärden för god status med ca 10 gånger 8. Mängden dagvatten är dock mycket begränsad och späds snabbt ut till låga koncentrationer. Om riktvärden för dagvatten följs kommer därför utsläppen inte ha någon reell effekt på näringsförhållandena i recipienten. En annan potentiell källa till näringsämnen under driften är utsläpp av avloppsvatten från fartyg. Avloppsvatten från såväl fartyg som området kommer dock att avledas till det kommunala avloppsreningsverket. C:\Documents and Settings\SEAT13998\Local Settings\Temporary Internet Files\Content.Outlook\CNPMNCS7\Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall (2).docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Siktdjup Siktdjupet indikerar påverkan från näringsämnen via ökad primärproduktion men kan också påverkas av grumling. Byggande och drift av containerhamnen kommer inte leda till förändrade näringsförhållanden (se ovan) och därmed inte heller förändrat siktdjup från ökad primärproduktion. Byggandet av containerhamnen kommer leda till grumling i vattnet. Grumlingen ska begränsas genom skyddsåtgärder i form av t.ex. skyddslänsar, goetextiler eller bubbelskärmar. Viss grumlingen är dock oundviklig, speciellt om muddring blir nödvändig. Den grumling som uppstår påverkar endast siktdjupet under själva byggskedet och kommer alltså inte påverka huruvida normen god ekologisk status år 2021 följs. Driften av containerhamnen ger upphov till dagvatten som kan innehålla partiklar. Förutsatt att dagvattnet samlas upp och renas i sedimentationsbassänger före det släpps ut så kommer siktdjupet i recipienten inte påverkas. Syrebalans Syrebrist kan vara en direkt följd av utsläpp av syretärande ämnen eller en indirekt följd av utsläpp av näringsämnen. I det senare fallet uppstår syrebrist vid nedbrytning av det organiska material som en ökad primärproduktion ger upphov till. Byggande och drift av containerhamnen kommer inte leda till utsläpp av syretärande ämnen eller förändrade näringsförhållanden (se ovan) och därmed inte heller förändrad syrebalans. 8 Stockholms läns landsting (2009) Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp

18 Uppdragsnr: (7) Särskilda förorenande ämnen Särskilda förorenande ämnen är farliga ämnen som kan orsaka ekologisk skada men som inte har EU-gemensamma gränsvärden 9. Vilka ämnen som är särskilda förorenande bedöms för varje enskilt ytvatten, och för de särskilda förorenande ämnen som släpps ut i betydande mängd ska Vattenmyndigheten ta fram gränsvärden. Som stöd till Vattenmyndigheten har Kemikalieinspektionen på uppdrag av Naturvårdsverket tagit fram förslag till gränsvärden för ett antal ämnen som kan vara problematiska i Sverige 10. För vattenförekomsterna Alnösundet och Draget har inga gränsvärden fastställts men kvalitetsfaktorn ingår i Vattenmyndighetens expertbedömning. Tillskott av förorenande ämnen i vattenförekomsterna kan medföra att det blir svårare att följa normen god ekologisk status. Eftersom kvalitetsfaktorns status idag uppvisar måttlig status innebär ytterligare utsläpp att normen blir svårare att följa. Byggandet av containerhamn innebär viss risk för utsläpp av särskilda förorenande ämnen. Marken kan innehålla föroreningar som vid byggandet kan läcka ut i vattnet. Marken består dock av naturmark som sannolikt inte är förorenad. Om muddring blir nödvändig kan eventuella föroreningar i sediment tillföras vattnet. Sedimentet kommer därför provtas inför en eventuell muddring så att erforderliga skyddsåtgärder kan vidtas. Eventuellt läckage av föroreningar under byggskedet kommer dock inte påverka föroreningshalten på lång sikt, och därmed inte påverka huruvida normen god ekologisk status år 2021 följs. Under driften kan containerhamnen medföra utsläpp av förorenande ämnen vid olyckor. Hantering av kemikalier ska dock göras på ett sådant sätt att eventuellt spill undviks. Även fartygsolyckor innebär en riskfaktor. Vid hamnar är även utsläpp av förorenande ämnen vid servicearbeten vanliga (t.ex. blästring). C:\Documents and Settings\SEAT13998\Local Settings\Temporary Internet Files\Content.Outlook\CNPMNCS7\Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall (2).docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Makroalger och gömfröiga växter Makroalger och gömfröiga växters djuputbredning påverkas negativt av försämrade ljusförhållanden. Ljusförhållandena påverkas av primärproduktionen som i sin tur styrs av näringsförhållandena, samt av grumling. Byggande och drift av containerhamnen bedöms inte påverka näringsförhållandena och därmed inte heller primärproduktionen. Under byggskedet kommer ljusklimatet påverkas av grumling. För att djuputbredningen av makroalger och gömfröiga växter ska förändras krävs dock en mer permanent förändring av ljusklimat. Eftersom driften inte orsakar grumling bedöms ingen påverkan ske på kvalitetsfaktorn. Växtplankton Kvalitetsfaktorn växtplankton har två ingående parametrar som båda styrs av näringstillgången. Eftersom byggande och drift av containerhamnen inte påverkar näringsförhållandena bedöms ingen påverkan ske på kvalitetsfaktorn. 9 Särskilda förorenande ämnen ingår som kvalitetsfaktor för kustvatten i NV handbok 2007:4 men ej i NFS 2008:01 10 Naturvårdsverket rapport 5799

19 Uppdragsnr: (7) Bottenfauna Kvalitetsfaktorn bottenfauna bestäms utifrån indexet BQI m, vilket är uppbyggt för att uppvisa en kraftig respons både vid syrebrist och vid ökande eller minskande organisk belastning. Syrebrist kan vara en direkt följd av utsläpp av syretärande ämnen eller en indirekt följd av utsläpp av näringsämnen. I det senare fallet uppstår syrebrist vid nedbrytning av det organiska material som en ökad primärproduktion ger upphov till. Byggande och drift av containerhamnen bedöms inte påverka näringsförhållandena eller mängden syretärande ämnen i vattenförekomsterna. Kvalitetsfaktorn bedöms därför inte påverkas. C:\Documents and Settings\SEAT13998\Local Settings\Temporary Internet Files\Content.Outlook\CNPMNCS7\Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall (2).docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Övrig påverkan Byggandet av containerhamn innebär en fysisk förändring som påverkar en orörd kustremsa med fina grundområden och vassrika vikar som är värdefulla för den biologiska mångfalden. Påverkan är dock begränsad till ett litet område och har liten effekt på berörda kvalitetsfaktorer för vattenförekomsterna som helhet. Driften av containerhamnen innebär en ökad risk för spridning av främmande arter. Om obehandlat barlastvatten släpps ut kan främmade arter introduceras och etableras i vattenförekomsterna. Blir arterna invasiva kan de ekologiska konsekvenserna bli mycket stora. Störst är risken med barlastvattnet som kommer från områden med likande miljö som recipienten. Behovet av åtgärder för att begränsa risken för införsel av främmande arter ska diskuteras. Exempel på åtgärder kan vara behandling av barlastvatten eller byte till saltare barlastvatten på öppet hav i de fall fartyget kommer från en region med en miljö som liknar Östersjöns. Utöver de kvalitetsfaktorer som anges i Naturvårdsverkets handbok och föreskrifter har Vattenmyndigheten inkluderat förekomst av främmande arter i sin expertbedömning av vattenförekomsternas ekologiska status. Redan idag förekommer främmande arter i området. Tillförsel av ytterligare arter kommer sannolikt påverka framtida bedömningar av ekologisk status, och därmed även göra det svårare att följa normen god ekologisk status. Kemisk ytvattenstatus Vattenförekomsten Alnösundet och Draget uppnår ej god kemisk ytvattenstatus (Tabell 1). Vattenmyndighetens statusklassning är av typen expertbedömning och baseras främst på förekomst av förorenande områden och vissa typer av tillståndspliktiga verksamheter inom tillrinningsområdet. I bedömningen ingår även resultat från sedimentundersökningar. För båda vattenförekomsterna har miljökvalitetsnorm fastställts till god kemisk ytvattenstatus år I normen görs ett nationellt undantag för kvicksilver och kvicksilverföreningar. För kvicksilver gäller som miljökvalitetsnorm att halterna av kvicksilver och kvicksilverföreningar i vattenförekomsten inte bör öka till den 22 december I båda vattenförekomsterna åberopas undantag i form av tidsfrist då det bedöms som tekniskt omöjligt att nå god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) år 2015 på grund av höga halter av kadmium. För vattenförekomsten Draget åberopas undantag även för höga halter av fluoranten.

20 Uppdragsnr: (7) Påverkan på miljökvalitetsnormen god kemisk ytvattenstatus Prioriterade ämnen Prioriterade ämnen är ämnen och ämnesgrupper med särskilt farliga egenskaper. För de 33 ämnen och ämnesgrupper som har prioriterats inom europeisk vattenförvalting finns EG-gemensamma gränsvärden 11. Tillskott av prioriterade ämnen i vattenförekomsterna kan medföra att det blir svårare att följa normen god kemisk ytvattenstatus. Eftersom statusen idag inte är god innebär även mindre utsläpp att normen blir svårare att följa. Byggandet av containerhamn innebär vissa risker för utsläpp av prioriterade ämnen. Marken kan innehålla föroreningar som vid byggandet kan läcka ut i vattnet. Marken består dock av naturmark som sannolikt inte är förorenad. Om muddring blir nödvändig kan eventuella föroreningar tillföras vattnet från sedimentet. Sedimentet kommer därför att provtas inför en eventuell muddring. Eventuellt läckage av föroreningar under byggskedet bedöms dock inte påverka halterna på lång sikt och kommer därmed inte påverka huruvida normen god kemisk ytvattenstatus år 2021 följs. Driften av containerhamnen kan medföra utsläpp av olika förorenande ämnen vid olyckor. Hantering av kemikalier ska dock göras på ett sådant sätt att eventuellt spill undviks. Det bedöms inte heller som sannolikt att eventuellt spill skulle innehålla prioriterade ämnen. Även fartygsolyckor innebär en viss riskfaktor, men att utsläpp av just prioriterade ämnen skulle ske vid en fartygsolycka bedöms som osannolikt. Dagvatten innehåller vanligen små mängder av vissa prioriterade ämnen (t.ex. bly). Dimensionering av dagvattensystem för att inte överskrida riktvärden medför dock att halten prioriterade ämnen begränsas. Eftersom mängden dagvatten är mycket begränsad och snabbt späds ut till låga koncentrationer kommer utsläppen inte ha någon reell effekt på halterna i recipienten. Sammanfattande bedömning C:\Documents and Settings\SEAT13998\Local Settings\Temporary Internet Files\Content.Outlook\CNPMNCS7\Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall (2).docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Ekologisk status Byggandet och drift av containerhamnen bedöms inte påverka huruvida normen god ekologisk status år 2021 följs. Driften medför dock en ökad risk för olyckor som kan medföra att det blir svårare att följa normen. Exempelvis skulle en fartygsolycka kunna medföra ett större utsläpp av särskilda förorenande ämnen. Introduktion av främmande arter via barlastvatten är en annan riskfaktor som skulle kunna medföra att det blir svårare att följa normen. Kemisk ytvattenstatus Byggandet och drift av containerhamnen bedöms inte påverka huruvida normen god kemisk ytvattenstatus år 2021 följs. 11 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område

21 Uppdragsnr: (7) Falun WSP Samhällsbyggnad Daniel Larson C:\Documents and Settings\SEAT13998\Local Settings\Temporary Internet Files\Content.Outlook\CNPMNCS7\Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall (2).docx Mall: Memo.dot ver 1.0

22 BILAGA 12

23 Fiskundersökning med naturvärdesbeskrivning Petersvik, Sundsvall Erik Sjölander Fisk o Vattenvård i Norrland AB Säte i Timrå VAT nr Köpenhamnvägen FAGERVIK Innehar F-skattebevis Bg Tel & Fax Pg Mobiltel

24 Fisk- o Vattenvård (13) Sammanfattning 8-9 september genomfördes ett provfiske med 14-sektioners översiktsnät i Petersvik i anslutning till området för den planerade containerhamnen. I 8 nät under en natt fångades totalt 11 fiskarter med 281 individer och totalt g. Abborre är den helt dominerande fiskarten, men mycket få yngre individer fångades av såväl abborre som övriga arter. Fångsten gav inga särskilt känsliga eller sällsynta arter, men sannolikt kan de större abborrarna utgöra en intressant sportfiskfångst. Det finns dock inget som tyder på att detta allmänna fiske inom Sundsvallsbukten inte ska kunna hålla samma nivå även efter anläggning av containerhamnen, enligt nu gällande planer. Någon påverkan på riksintressen för yrkesfiske och vattenbruk kan inte förväntas av detta eftersom det redan tidigare varit en farled för sjöfart. Bakgrund Sundsvalls Logistikpark planerar för att skapa en containerhamn strax norr om Sundsvall vid Petersvik. Enligt samrådsunderlaget ( ) kommer en etablering av containerhamnen att innebära att 3 hektar naturmark kommer att exploateras och ett cirka 7 hektar stort vattenområde kommer att fyllas ut. Utfyllnaden av vattenområdet görs för att erhålla tillräckliga ytor för hamn och terminalverksamheten samt för att få ett tillräckligt vattendjup invid kajen. Den planerade längden på kajen är 525 meter. Eftersom områdets vattenområde kommer att påverkas genom utfyllning har en fiskundersökning genomförts under sommaren Figur 1. En översiktsbild över området med den planerade containerhamnen inlagd. (från samrådsunderlag ).

25 Fisk- o Vattenvård (13) Metodik För att studera vilka fiskarter och storlekar som förekommer i området genomfördes ett provfiske med 14-sektioners översiktsnät (6,25-75 mm maska). För att belysa så stor del som möjligt av området användes 8 nät fördelat på fyra grupper (Fig 2). Näten lades på kvällen och togs upp morgonen efter. Vattentemperaturen var 17 C vid ytan och temperaturgradienter redovisas nedan Fig 14). Leonardsson & Lund (2010) drar slutsatsen att områden djupare än 10 m inte behöver prioriteras. Valet av områden gjordes efter att hela området ekolodats så att nätläggningsplatserna skulle representera de olika miljöerna väl både avseende djup, bottenbeskaffenhet och litoralmiljö: A. Ett grunt område 2-3 m med en vassbevuxen vik till väster och utfyllt område i norr (Fig 3, vänster). Området kommer att fyllas ut helt. B. Ett område med 4-5 m djup och stenig-blockig strand (Fig, 3 höger). Området kommer att fyllas ut helt. C. Ett område som inte kommer att fyllas, men som väl kommer att påverkas av utfyllnadsarbetena i alla fall. Området ligger strax utanför en vassbeväxt vik och näten lades på 3-5 m (Fig 4). D. Ett djupare område (11-17 m) som ligger i kanten eller precis utanför området som ska fyllas ut. I vart fall kommer det att påverkas under anläggningsarbetena. Figur 2. Siteplan från WSP med det planerade utfyllnadsområdet. De fyllda röda ringarna anger nätläggningsplatserna och dess bokstavsbeteckningar används i rapporten.

26 Fisk- o Vattenvård (13) Figur 3. Till vänster ligger området för nätplatserna A och till höger för område B. Botten inom hela det undersökta området karaktäriseras som mjuk- och sedimentationsbottnar. Detta gäller även botten inom nätområde B och D, d.v.s. området med blockstrand (Fig 3, höger) och djupområdet. Vid en dykinventering 2009 (Wibjörn & Hallén, 2010) angavs deras närmaste lokal, S10 Tjuvholmen, på ett sätt som väl överensstämmer med dessa observationer. Figur 4. Området utanför utfyllningsområdet, vilket kallas C avseende nätplatser. Till vänster ser man området på lite avstånd något från norr och till höger lite närmare. Den vassbeväxta vik som kommer att fyllas över (vid nätplats A) är relativt begränsad i sin utbredning och tydligt påverkad av tidigare mänsklig aktivitet. Det gäller i första hand genom den nordliga stranden (Fig 3, vänster). Området vid nätplats C (Fig 4, höger) utgör ett betydligt större område med vass, vilket dessutom inte fragmenterats i samma utsträckning av mänskliga aktiviteter. Det förefaller rimligt att anta att samma flora och bottenfaunasamhälle finns inom dessa bägge områden.

27 Fisk- o Vattenvård (13) Resultat Resultat av provtagning på vattentemperatur och syrgas anges platserna enligt rikets nät i X-rak och Y-rak. Provfiskeresultaten hänvisar till nätområdena enligt figur 2. Provfisket Totalt fångades 11 fiskarter till ett totalantal av 281 individer och totalvikt på g (Tab 1). Abborre dominerade fångsten både till numerär och vikt. Tabell 1. Vid provfisket i Petersvik 8-9/9-11 fångades på de 8 näten dessa arter fördelade på område. Eftersom varje delområde utgörs av 2 nät ska antalet i kolumnerna efter art delas med 2. Totalkolumnens per nät anger antal per nät som medeltal. A B C D Totalt Abborre Gers Nors Strömming Sik Siklöja Benlöja Hornsimpa Storspigg Mört Elritsa Summa per nät ,5 35,1 Tabell 2. Vid provfisket i Petersvik 8-9/9-11 fångades på de 8 näten dessa arter fördelade på område. Eftersom varje delområde utgörs av 2 nät ska vikten (g) i kolumnerna efter art delas med 2. Totalkolumnens per nät anger vikten per nät i gram som medeltal. A B C D Totalt Abborre Gers Nors Strömming Sik Siklöja Benlöja Hornsimpa Storspigg Mört Elritsa Summa per nät

28 Fisk- o Vattenvård (13) Figur 5. Längdfrekvensdiagram för de fångade abborrarna i Petersvik. X-axeln är 5-mm längdintervall. Observera att inom det djupaste området (D) fångades endast en individ. Figur 6. Längdfrekvensdiagram för de fångade mörtarna i Petersvik. X-axeln är 5-mm längdintervall. Observera att inom det djupaste området (D) fångades ingen mört och i B endas en.

29 Fisk- o Vattenvård (13) Figur 7. Längdfrekvensdiagram för de fångade strömmingarna i Petersvik. X-axeln är 5-mm längdintervall. Förutom abborre var strömming den enda art som fångades inom alla fyra områdena. Figur 8. Längdfrekvensdiagram för de fångade sikarna i Petersvik. X-axeln är 5-mm längdintervall. Observera att inom områdena A och B fångades ingen sik.

30 Fisk- o Vattenvård (13) Figur 9. Längdfrekvensdiagram för de fångade gersarna i Petersvik. X-axeln är 5-mm längdintervall. Observera att inom område B fångades ingen gers, medan C hade de flesta. Område A Område A var relativt grunt med dominans av mjukbotten med en mindre vassvik på väster sida. Abborre dominerade viktmässigt, men inte i samma utsträckning antalsmässigt (Fig 10). Förutom när det gäller mört, så fångades en mycket liten andel korta och unga individer av övriga arter (Fig 5-9). 6 arter fångades inom området, varav benlöja avvek genom att endast var inom detta område som den arten fångades. Figur 10. Sammanställning av fångsten inom område A. Diagrammet till vänster är fördelningen av de olika arterna i antal och diagrammet till höger visar fördelningen av de olika arterna i vikt. Totalt 80 individer och g.

31 Fisk- o Vattenvård (13) Område B Område B var relativt grunt med dominans av mjukbotten, men utan någon vassvik. Abborre dominerade stort både avseende antal och vikt (Fig 11). Inga unga individer fångades (Fig 5-9). Endast 4 arter fångades. Figur 11. Sammanställning av fångsten inom område B. Diagrammet till vänster är fördelningen av de olika arterna i antal och diagrammet till höger visar fördelningen av de olika arterna i vikt. Totalt 38 individer och g. Område C Område C hade den största andelen mjukbotten med vass i sitt direkta närområde. Abborre dominerade viktmässigt, men det berodde på att det fångades i stort sett endast äldre individer (Fig 5). Inom detta område fångades flest gersar, men de flesta var inte särskilt unga (Fig 9). Totalt fångades 7 arter inom området. Figur 12. Sammanställning av fångsten inom område C. Diagrammet till vänster är fördelningen av de olika arterna i antal och diagrammet till höger visar fördelningen av de olika arterna i vikt. Totalt 98 individer och g.

32 Fisk- o Vattenvård (13) Område D Område D var det undersökta djupområdet. Antalsmässigt dominerade sik, strömming och nors och viktmässigt dominerade sik (Fig 13). Inga yngre individer fångades (Fig 5-9). Totalt fångades 7 arter inom området. Figur 13. Sammanställning av fångsten inom område D. Diagrammet till vänster är fördelningen av de olika arterna i antal och diagrammet till höger visar fördelningen av de olika arterna i vikt. Totalt 65 individer och g. Temperatur och syrgas i vattnet Vattentemperatur och syrgashalt/-mättnad mättes på tre platser inom området. Såväl vattentemperaturen som syrgasförhållanden följde varandra väldigt väl på de tre platserna. Proverna visade inget anmärkningsvärt (Fig 14 & 15). Figur 14. Temperaturgradienter på 3 platser i området Seriernas benämning anger koordinaterna för mätningen. Y- axeln anger vattentemperatur ( C) och x-axeln djupet (m).

33 Fisk- o Vattenvård (13) Figur 15. Syrgasförhållanden vid punkten X-axeln anger djup (m), den vänstra y- axeln anger syrgasmättnad (%) och höger y-axel syrgashalt (mg/l). Naturvärdesbeskrivning Naturvärdesbeskrivningen har genomförts utifrån fiskförekomster och Vattenmyndighetens bedömningar av den aktuella vattenförekomsten, som kallas Draget (SE ). Draget omfattar Alnösundet från strax norr om Petersvik och det undersökta området till Nyhamnsudden, men inte mynningsområdena för Selångersån (innanför Tjuvholmen) och Ljungan (innanför Klampenborg). Vattenmyndighetens har klassificerat den ekologiska statusen i ytvattenförekomsten till måttlig, otillfredsställande eller dålig och Vattenmyndigheten har bedömt att det finns skäl att fastställa miljökvalitetsnormen till god ekologisk status med tidsfrist till Som motiv anges ekonomiskt orimligt och/eller tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status Man konstaterar även att Vattenförekomsten har problem med främmande arter, vilket anses tekniskt omöjligt att åtgärda. Den främmande arten som påträffats är havsborstmasken Marenzelleria neglecta. Vid karaktäriseringen av den kemiska statusen pekar Vattenmyndigheten ut fluoranten, kvicksilver och kadmium från tidigare och befintliga industrier, men dessa ämnen bedöms som tekniskt omöjliga att åtgärda före Även förhöjda halter av zink, koppar och krom i ytsediment har uppmätts, vilkas nivåer enligt Vattenmyndigheten överskrider i större delen av vattenförekomsten gränsvärdena enligt NV Rapport bedömningsgrunder för kust och hav. Som speciella förhållanden i området kan nämnas den låga salthalten i vattnet och den stora vattenomsättningen, eftersom huvuddelen av Indalsälvens vatten passerar området. Dessa förhållanden innebär även att en mängd olika fiskarter får goda livsbetingelser, vilket även visades vid provfisket Någon rödlistad art påträffades inte. Den här berörda delen utgör dock ingen unik miljö som inte förekommer på fler platser inom ytvattenförekomsten. Området är begränsat och påtagligt påverkat av mänskliga aktiviteter, i form av kajer, industrier och rester av den gamla sågverkepoken. Fisksamhället har en relativ artrikedom. Vid dykinventering i Sundsvallsbukten anger Wibjörn & Hallén (2010) att den närmaste lokalen (S10 Tjuvholmen) har lågt naturvärde med dominerande växtarterna Bacillariophyta, Chara aspera, Potamogeton perfoliatus, Vaucheria, Zannichellia palustris.

34 Fisk- o Vattenvård (13) Diskussion Totalt fångades 11 fiskarter vid provfisket i Petersvik 8-9/9-11. Visserligen kan det anses något sent för att säkert fånga så många unga individer som möjligt, men eftersom sommaren varit lång och vattentemperaturen fortfarande inte nått höstnivåer så får resultaten ändå anses representativa. Få eller inga unga individer fångades trots att 14-sektioners nät brukar vara mycket effektiva för just yngre och mindre individer. Ett möjligt motiv till det lilla antalet fångade yngre individer kan vara att området inte är särskilt väsentligt för fiskreproduktion. Området domineras av mjukbotten med två vassvikar, varav den mindre planeras bli övergrävd. Av de fångade arterna dominerade abborre när det gällde både antal och vikt (Fig 16). Strömming och gers förekom i rimligt stora numerärer. Figur 16. Sammanställning av totalfångsten. Diagrammet till vänster är fördelningen av de olika arterna i antal och diagrammet till höger visar fördelningen av de olika arterna i vikt. Totalt 281 individer och g. De enda av de fångade arterna som möjligen kan reproducerar sig i Petersviks-området är abborre och mört i vassvikarna, samt strömming och gers, åtminstone närheten av området. Några betydande naturvärden ur fisksynpunkt lär inte bli förstörda av de planerade arbetena för containerhamnen i Petersvik. Mjukbottnarna kan fungera som skafferi för ett flertal arter, men de planerade åtgärderna torde inte komma att begränsa några fiskbestånd i området. Ishavsgråsugga eller skorv (Saduria entomon) (Fig 17) förekom i riklig mängd på i synnerhet strömmingen. Skorv är en favoritföda för hornsimpa, varför den stora mängden skorv bekräftar provfiskeresultatet med relativt få hornsimpor (Fig 16). Figur 17. Skorv, Saduria entomon, fångad vid provfisket i Petersvik.

35 Fisk- o Vattenvård (13) Konsekvenser för vattenbruk och yrkesfiske Som riksintresse för yrkesfisket pekade Fiskeriverket ut hela mynningsområdena av Indalsälven och Ljungan ut till en linje Åstön-Nyhamnsudden (Thörnqvist, 2006). De fiskarter som utifrån ekonomiska värden utpekas som målarter är strömming, sik och lax. Det totala området för riksintresset är 184 km 2 med beräknade fångster till ett årligt värde av 1,2 milj.kr. Något omfattande yrkesmässigt fiske efter strömming, sik och lax verkar inte bedrivits så här nära hamnanläggningen eftersom det under lång tid bedrivits sjöfart med fraktfartyg för Tunadal, Rotviken m.m. Att bedriva yrkesfiske just i en farled är inte lämpligt. Fiskeriverket utpekar Klingerfjärden och Sundsvallsbukten som skyddsvärda områden avseende vattenbruk (Thörnqvist, 2006). I hela området Klingerfjärden-Sundsvallsbukten finns det gott om utrymme, men inga anläggningar för vattenbruk. Utfyllnaden vid Persvik kommer sannolikt inte att begränsa möjligheterna för att bedriva vattenbruk i området. Eftersom man i området sedan länge bedrivit omfattande hamnverksamhet torde det aldrig varit särskilt aktuellt för vattenbruksverksamhet just här. Någon konsekvens på riksintressen för yrkesfiske och vattenbruk är därför inte att förvänta av anläggande av containerhamnen. Vegetation Vid dykinventering i Sundsvallsbukten 2009 konstaterades Att statusklassa Sundsvallsbukten enligt handboken för bedömningsgrunder är för de flesta lokaler inte möjligt då lokalerna inte uppfyller de grundläggande kraven på växtarter, transektdjup och salthalt. Eftersom kriterierna för att statusklassa området enligt bedömningsgrunderna inte uppfylls mer än på två transekter har vi valt att inte göra den klassningen. (Wibjörn & Hallén, 2010). Det här berörda området, som under så lång tid påverkats av mänskliga aktiviteter, kan inte förväntas ha några betydande naturvärden avseende vattenvegetation. Referenser Leonardsson K. & Lund J Utvärdering av den samordnade kustfiskövervakningen i Bottniska viken. Länsstyrelsen Västernorrland. Avdelningen för Miljö och Natur, 2010:24 Sundsvalls Logistikpark Samrådsunderlag: Vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet, byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall Thörnqvist S Områden av riksintresse för yrkesfisket. Finfo 2006:1. Wibjörn C.& Hallén S Marin dykinventering Lst Dnr WSP Lokaliseringsutredning - Containerhamn till Sundsvallsregionen. Sundsvalls logistikpark. WSP

36 BILAGA 13

37 Uppdragsnr: (7) PM Påverkan på strömningsförhållanden vid Petersvik till följd av ny kaj Inledning Sundsvall Logistikpark AB planerar att anlägga en ny kaj vid Petersvik. Med anledning av planerad utfyllnad för den nya kajen har WSP utfört en översiktlig konsekvensbedömning avseende eventuell påverkan på strömningsförhållandena. Förutsättningar Djupdata har hämtats från ekolodning utförd av Norrlands Sjöentreprenad samt data från tidigare ekolodningar från 2004 samt sjökort för området. Den nya kajen kommer att ha vertikala väggar från kajkant till botten förutom på södra sidan in mot land där det blir en sprängstensslänt med lutning (osäkert utseende). Kajlinjen får en höjd på ca 3 m ovan vattenytan (motsvarar nivån ca +2 i Sundsvalls lokala höjdsystem). Utfyllnadsområdet kan studeras i figur 4. Den nya kajen kommer att byggas mellan november och mars. R:\5525\ DP Petersvik\5_Beräkningar\Strömning\Slutrapport\PM_Strömningsutredning.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Tidigare utredningar Ortvikens pappersbruk gjorde en spårämnesundersökning i Alnösundet. Följande avsnitt sammanfattar de för denna utredning väsentliga slutsatserna av denna. Under större delen av året finns en skiktning mellan söt- och saltvatten i Sundsvallsbukten. Sötvattenskiktet varierar mellan 0-10 meters mäktighet. Under vintertid och isperiod är språngskiktet som kraftigast. Strömningen i Alnösundet styrs till största del av havet samt flödet från Indalsälvens och Ljungans utlopp. Strömningen kan grovt beskrivas genom att det går en ytlig ström av sötvatten från de stora älvarna ut i havet. Detta skapar en motriktad ström av saltvatten som leds in i bukten på ett större djup. Den vanligaste strömriktningen för sötvattnet är från norr till söder (se figur 1), men motsatt riktning förekommer. Strömmätningarna visade att Alnösundet har en utåtgående, sydgående, ström i ytvattnet och en inåtgående returström i djupvattnet. Sötvattenlagret i ytan är ofta tunnare än 3 m, varför utströmmen registrerades i en mätare på 3 m djup. På stora djup visade undersökningarna ingen huvudsaklig transportriktning. Slutsatsen drogs att returströmmen till dominerande del går i lagret över 15 m. WSP Samhällsbyggnad Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

38 R:\5525\ DP Petersvik\5_Beräkningar\Strömning\Slutrapport\PM_Strömningsutredning.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Uppdragsnr: (7) Figur 1 Översiktskarta med huvudsakliga strömriktningar i Alnösundet, vit pil motsvarar ytlig sötvattenström och blå pil returström av saltare vatten. Strömmätningarna visade också att strömmen byter riktning på samtliga djup då vinden ändrar riktning eller försvagas. Om vinden är stark eller varaktig ökar ytvattenlagrets tjocklek så att inströmning efter en tid även sker på 7 m djup. Strömningsmönstret inom djupintervallet 7-13 m är mycket komplicerat.

39 Uppdragsnr: (7) Ytströmmarna bedömdes i undersökningen ha en medelströmhastighet på 8-10 cm/s i höjd med Sundsvallsfjärden och högre i de trängre delarna av Alnösundet. R:\5525\ DP Petersvik\5_Beräkningar\Strömning\Slutrapport\PM_Strömningsutredning.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Figur 2 Karakteristiska strömprofiler i Alnösundet (hämtat från SCA Paper, Ortviken, Recipientundersökning, VBB 1990). Vintertid Då isen lagt sig och förhindrar direkt vindpåverkan på kustområdet uppträder en mycket skarp skiktning. I Alnösundet är det söta ytvattenlagret ca 2-3 m tjockt. Detta följs av ett skarpt språngskikt som övergår i ett homogent saltare vatten ända ned till botten. Vindpåverkan är under den islagda tiden så svag att cirkulationen som drivs av utflödet från de stora älvarna är det som helt styr strömmar och vattenomsättning. Det krävs dock en relativt lång period med istäcke, sannolikt mer än en månad, för att rörelserna i vattenmassan ska dämpas så mycket att en typisk vintersituation uppstår. Det krävs då ett fast istäcke i bukten och närliggande del av öppna kusten. Istäcket i Sundsvallsbukten ligger normalt mellan mitten av januari till mitten av april. Isfri vinter och höst Under höst och vinter utan istäcke gör vindomblandning i ytvattnet att salthaltsskiktningen nära ytan bryts upp längre in i bukten än på sommaren, ofta innanför linjen

40 Uppdragsnr: (7) mellan Spikarna och Juniskären. Salthaltsskiktningen kan t o m vara mer uppbruten under isfria vinterförhållanden än under hösten. Under perioder med blåsigt väder varierar djupet till språngskiktet mycket och strömningshastigheterna är betydligt större än när sötvattenutflödet från älvarna huvudsakligen är den drivande kraften. Hur omblandningen av de olika massorna sker är helt beroende av hastighetsskillnader mellan olika lager. Alnösundet Spikarna Ljungan Juniskären R:\5525\ DP Petersvik\5_Beräkningar\Strömning\Slutrapport\PM_Strömningsutredning.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Figur 3 Sjökort över Alnösundet och omgivande kust. Indalsälven mynnar norr om Alnön. Beräkningar Kajen kommer att byggas i linje med befintlig konstruktion strax uppströms och inte sträcka sig längre ut i sundet än denna. Kontrollberäkningar har dock genomförts för att se om strömningen påverkas på olika djup. För den huvudsakliga strömriktningen från norr till söder finns en begränsande sektion norr om gasolkajen (se sektion 1 i figur 4). Den ungefärliga bredden på Alnösundet är här ca 620 m. Bredden vid tvärsektion 2 (figur 4) minskar med ca 40 m till ca 680 m efter utbyggnad av kajen, dvs fortfarande bredare än sektion 1. En jämförelse av tvärsnittytor på olika djup har även gjorts utifrån ungefärliga djupgränser för huvudströmmar. Beräkningarna baseras på djupdata från ekolodning 2004 och 2011 samt sjökort. På djup under ca 15 m har samma djupdata som för sektion 2 använts för sektion 1, eftersom detaljerad data saknats under denna nivå (endast sjökort).

41 Uppdragsnr: (7) grundare parti sprängstensslänt (osäkert läge) Figur 4 Beräknade sektioner (numrerade 1-4), utfyllnadsområdets utbredning markerad med rött, ungefärligt läge för sprängstensslänt från södra kajkanten markerad med streckad svart linje. R:\5525\ DP Petersvik\5_Beräkningar\Strömning\Slutrapport\PM_Strömningsutredning.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Beräkningarna visar att tvärsektionsytan i sektion 2 efter utfyllnad minskar till max 5 % mindre än ytan i sektion 1 på samma djup. Ytan blir endast mindre än den begränsande sektionen på större djup där huvudsakligen returströmmen påverkas. Skillnaden i yta på olika djup kan studeras i tabell 1 nedan. Sektion 3 och 4 har båda två större tvärsnittsytor på samtliga djup.

42 Uppdragsnr: (7) Tabell 1. Sammanfattning av beräkningsresultat. Negativ skillnad betyder att ytan i sektion 2 är mindre än sektion 1 på samma djup. Sötvattenlager (inströmning) ,8 Möjligt sötvattenlager och inströmning vid stark vind ,0 Salt returström ,0 Möjlig salt returström ,2 Södra delen av utfyllnaden in mot stranden kommer att bli sluttande med sprängstensyta, vilket gör att det skapas ett något grundare parti mot befintlig grundare del av viken mellan Pettersvik och Kaptensudden (se figur 4). Detta medför att strömmarna lokalt i detta område kan begränsas något. Sannolikt finns tillräckligt djup kvar för att även få en returström. Beroende på hur långt slänten sträcker sig kan det dock bli ett område med periodvis något mer stillastående vatten och därmed risk för sedimentation. Det finns också en risk för tidigare isbildning. R:\5525\ DP Petersvik\5_Beräkningar\Strömning\Slutrapport\PM_Strömningsutredning.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Bedömning/slutsatser Utfyllnaden vid den nya kajen bedöms inte påverka strömningen i Alnösundet som helhet eftersom en mer begränsande sektion norr om kajen kommer att vara oförändrad. Ytan för den salta returströmmen kan dock minska marginellt. Under perioden då isen lagt sig, vilket är den huvudsakliga byggperioden för kajen, är den dominerande strömriktningen för ytströmmarna sydgående och för djupströmmarna norrgående. En smalare sektion ännu längre uppströms torde dock vara än mer begränsande för strömningen som helhet (denna har ej studerats på olika djup). Det grundare partiet söder om gasolkajen bedöms kunna påverkas till viss del av utfyllnaden samt sprängstensslänten. Det kan inte uteslutas att det blir mer stillastående vatten samt risk för sedimentation. Det finns också risk för tidigare isbildning. Vid anläggningsarbetet kan bottensediment grumlas upp. Bedömning av detta görs i WSP:s rapport Miljöteknisk undersökning av havsbottensediment samt åtgärdsförslag (uppdragsnummer ).

43 Uppdragsnr: (7) Stockholm WSP Samhällsbyggnad Granskning Anna Risberg Claes Olausson/ Mattias Svensson R:\5525\ DP Petersvik\5_Beräkningar\Strömning\Slutrapport\PM_Strömningsutredning.docx Mall: Memo.dot ver 1.0

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Samrådsredogörelse. Ansökan om tillstånd för en containerhamn i Sundsvall, 9 och 11 kapitlet i miljöbalken

Samrådsredogörelse. Ansökan om tillstånd för en containerhamn i Sundsvall, 9 och 11 kapitlet i miljöbalken Samrådsredogörelse Ansökan om tillstånd för en containerhamn i Sundsvall, 9 och 11 kapitlet i miljöbalken December 2011 Datum: 2011-12-20 Samrådsredogörelse för ansökan om tillstånd för en containerhamn

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Samrådsunderlag. Vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet, byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall

Samrådsunderlag. Vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet, byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall Samråd 16 juni - 26 augusti 2011 Sökande Logistikpark AB Åke Jonsson c/o s kommun 851 85 Besöksadress: Norrmalmsgatan 4 Tel: 060-19 25 99 Mobil: 073-271 02 32 ake.jonsson@sundsvall.se Organisationsnummer:

Läs mer

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp HANDBOK 2007:4 UTGÅVA

Läs mer

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2012-03-02 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till NORS Nationellt

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten VF Begreppet vattenförekomster Vattenförekomst Kust allt vatten till 1 mil utanför baslinjen

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Status, potential och kvalitetskrav

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

1 (36) SLPAB-2015-00020

1 (36) SLPAB-2015-00020 1 (36) SLPAB-2015-00020 Samrådsunderlag Anläggande och drift av en containerhamn m.m. i Sundsvall inför ansökan om tillstånd enligt 9 och 11 kap. miljöbalken och dispens från förbudet att dumpa muddermassor

Läs mer

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplaneunderlag Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplan för verksamhetsområde söder om västra infarten PM Mark och vatten Stockholm 2010-10-05 Beställare: Norrtälje kommun Projektbeteckning:

Läs mer

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco.

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco. MORAVATTEN AB Del av Örjastäppan industriområde Uppdragsnummer 152080000 Ko Ko Falun 201001 SWECO ENVIRONMENT AB FALUN MILJÖ 1(6) ra0s 20100518 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19

Läs mer

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet.

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. MILJÖASPEKTEN VATTEN Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Med vatten menas här allt vatten såsom det uppträder i naturen, både

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

PM Mark och Avvattning. Utredning i samband med detaljplanearbetet vid Torsboda Logistikpark 2012-03-26

PM Mark och Avvattning. Utredning i samband med detaljplanearbetet vid Torsboda Logistikpark 2012-03-26 PM vid Torsboda Logistikpark 2012-03-26 Upprättad av: Kjell Molarin Granskad av: Joakim Alström Godkänd av: Henrik Jönsson vid Torsboda Logistikpark Kund Torsboda Combiterminal AB Konsult WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning för trafikövningsplats Ingarvets industriområde Falun UTKAST

RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning för trafikövningsplats Ingarvets industriområde Falun UTKAST RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning för trafikövningsplats Ingarvets industriområde Falun UTKAST 2006-11-20 Upprättad av: Lisa Granå Granskad av: Tommy Zetterling RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Mats Lindegarth Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet Innehåll Miljökvalitetsnormer föreskrifter EU-direktiv

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten; SGU-FS 2008:2 Utkom

Läs mer

RAPPORT. Dagvattenutredning Kalhyttan Filipstad 2012-03-21. Upprättad av: David Nilsson

RAPPORT. Dagvattenutredning Kalhyttan Filipstad 2012-03-21. Upprättad av: David Nilsson RAPPORT Dagvattenutredning Kalhyttan Filipstad 2012-03-21 Upprättad av: David Nilsson RAPPORT Dagvattenutredning Kalhyttan Filipstad Kund Filipstads Kommun Konsult WSP Samhällsbyggnad Box 117 651 04 Karlstad

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Projekterings PM Geoteknisk undersökning Detaljplan för Del av Kyrkostaden 1:1, Storumans kommun Projektnummer: 10192673

Projekterings PM Geoteknisk undersökning Detaljplan för Del av Kyrkostaden 1:1, Storumans kommun Projektnummer: 10192673 1:1, Storumans kommun Projektnummer: 10192673 2014-04-09 Upprättad av: Mikael Persson Granskad av: Joakim Alström 2014-04-09 Kund Storumans kommun Blå vägen 242 923 81 Storuman Konsult WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

RAPPORT Tekniskt PM Geoteknik (TPMGeo) Översiktlig geoteknisk undersökning för detaljplan för fastigheten Solhöjden 31, Sundsvalls kommun 10171279

RAPPORT Tekniskt PM Geoteknik (TPMGeo) Översiktlig geoteknisk undersökning för detaljplan för fastigheten Solhöjden 31, Sundsvalls kommun 10171279 RAPPORT Tekniskt PM Geoteknik () för detaljplan för fastigheten Solhöjden 31, Sundsvalls kommun 10171279 Datum: 2012-11-22 Upprättad av: Mikael Persson Granskad av: Joakim Alström Godkänd av: Joakim Alström

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

Skydd av hav, exempel Hanöbukten

Skydd av hav, exempel Hanöbukten Skydd av hav, exempel Hanöbukten Mats Svensson Enheten för Forskning och miljömål Mats.svensson@havochvatten.se Skydd av Hav Vad är det vi ska skydda? Miljötillstånd? Arter&Ekosystem? Nyckelbiotoper? Yrkesfisket?

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenvikens, Botten- och Västerhavets vattendistrikt

Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenvikens, Botten- och Västerhavets vattendistrikt Author Stéphanie Nicolin Phone +46 10 505 00 00 Mobile 0046(0)72 718 22 68 E-mail stephanie.nicolin@afconsult.com Date 2015-04-15 Project ID 6054235 Statkraft Sverige AB Remissvar gällande förslag till

Läs mer

Översiktligt VA för Triangeln

Översiktligt VA för Triangeln Uppdragsnr: 10108752 1 (6) PM Översiktligt VA för Triangeln Bakgrund I anslutning till väg 136 vid Borgholms norra infart planeras ett område för handel- och serviceetableringar. Planområdet omfattar ca

Läs mer

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM

Läs mer

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu).

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu). Att söka information i VISS, VattenInformationsSystem Sverige VISS är en databas där man samlar information om alla större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten i Sverige. Här finns förutom allmän

Läs mer

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?) "WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)" Lena Bergström, SLU Aqua Mats Lindegarth, Havsmiljöinstitutet WATER-konsortiet WATERS is

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2013/00169 Datum: 2014-04-15 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Sofiehem 2:1 och 2:2 inom Ålidhem i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2013-04-25

ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2013-04-25 ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK Örebro 2013-04-25 WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 010/722 50 00 2013-04-25

Läs mer

Havs och Vatten myndigheten

Havs och Vatten myndigheten Havs och Vatten myndigheten Yttrande STRÅLSÄKFCH-r Datum 2012-05-25 Handläggare Ann-Sofie Wernersson Dnr 165-11 M1333-11 samt 283-11 (Strålsäkerhetsmyndigh ref 12-399) Dir tel 010-698 6355 Mottagare Nacka

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK Örebro WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 019/17 89 50 2 SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse.

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse. Tjänsteskrivelse Handläggare: Andrea Nowag Telefonnummer: 0411-57 73 53 E-postadress: andrea.nowag@ystad.se Datum 2015-03-18 2015/87 Kommunstyrelsen Diarienummer Yttrande angående samråd inom vattenförvaltningen

Läs mer

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Uppdragsnr: 10069531 1 (8) PM Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Sammanfattning Tidigare upprättad hydraulisk modell har uppdaterats utifrån genomförda flödesmätningar. Resultaten av

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

VA och dagvattenutredning

VA och dagvattenutredning Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Bilagor Till denna VA- och dagvattenutredning bifogas följande kartmaterial. Bilaga 1 Illustrationskarta med VA för Stare 1:109 m fl. Daterad 2011-11-28.

Läs mer

Planens uppenbara positiva inverkan på:

Planens uppenbara positiva inverkan på: Sida 2 av 6 SAMMANFATTNING Betydande påverkan antas enligt bedömningskriterier i MKB-förordningen bilaga 4 Anges förutsättningar för kommande verksamhet eller åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan

Läs mer

PM REKOMMENDATIONER DETALJPLANEARBETE GEOTEKNIK

PM REKOMMENDATIONER DETALJPLANEARBETE GEOTEKNIK PM REKOMMENDATIONER DETALJPLANEARBETE GEOTEKNIK FÖRBINDELSE MELLAN KLIPPANVÄGEN OCH HAVSBADSVÄGEN 2013-09-18 Uppdrag: 251035 Projektnummer: 91945 Titel på rapport: PM Rekommendationer Detaljplanearbete

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors Umeå tingsrätt Miljödomstolen Box 138 902 04 UMeå Vår ref: Umeå 2008-05-07 Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors I egenskap av ombud för Urban Zingmark

Läs mer

Statkra~ , 'III II 02. S37-!S67b og i

Statkra~ , 'III II 02. S37-!S67b og i Statkra~ Vatlenmyndigheten i Botlenvikens vatlendistrikt Vatlenmyndigheten i Botlenhavets vatlendistrikt Vatlenmyndigheten i Västerhavet vatlendistrikt S37-!S67b og i, 'III II 02. Statkraft SverIge AB

Läs mer

Innehåll RAPPORT 2 (20) 2010-03-24. 1 SAMMANFATTNING 3 Total ekvivalent ljudnivå från både tåg- och vägtrafikbuller.

Innehåll RAPPORT 2 (20) 2010-03-24. 1 SAMMANFATTNING 3 Total ekvivalent ljudnivå från både tåg- och vägtrafikbuller. Handläggare Olofsson Edvin Tel 010 505 84 86 Mobil Edvin.Olofsson@afconsult.com RAPPORT 1 (20) Datum Jan Wennberg Sommen Strand skogsgatan 10 Uppdragsnr 54581201 Kontaktperson: Birger Boström 0703 05 06

Läs mer

Genomförandetid Genomförandetiden är tio år räknat från det datum då planen vunnit laga kraft.

Genomförandetid Genomförandetiden är tio år räknat från det datum då planen vunnit laga kraft. Datum Diarienummer Sida 2013-05-15 1/5 Samrådshandling Detaljplan för Ulvesunds Marina Ulvesund 1:206 m fl i Ljungskile Uddevalla kommun, Västra Götalands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING INLEDNING En genomförandebeskrivning

Läs mer

Norrtälje flygplats, flygbuller beräkning 2013

Norrtälje flygplats, flygbuller beräkning 2013 G:\Forv\LKPU\DETALJPLANER_Backup20101130\Mellingeholms aktivitetspark\flygplats\pm Norrtälje fpl.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10166992 1 (2) PM Norrtälje flygplats, flygbuller beräkning 2013

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00 Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00 Närvarande: Cecilia Dalman Eek, ordf. Göteborgs Stad Svante Brandin, Miljöförvaltningen i Göteborg Bo Svärd,

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 26 Meddelande 26:16 MALPROVFISKE EMÅN 26 Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 15 Meddelande

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman UPPDRAGSNUMMER ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING ARNÖ 1:3 SÖDER FLÄTTNALEDEN BJÖRKÖ, NYKÖPING NYKÖPINGS KOMMUN NYKÖPING Handläggare: Aino Krunegård Ronie Wickman Kvalitetsgranskning: Denis van Moeffaert 1

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Ny containerhamn, Sundsvall

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Ny containerhamn, Sundsvall MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Ny containerhamn, Sundsvall Rapport 2015-07-03 Upprättad av: Anne Thorén, Katrin Eitrem Holmgren Granskad av: Jonas Rune Godkänd av: Carina Sandgren 1 Anläggande och drift av

Läs mer

Dagvattenutredning Sparsör

Dagvattenutredning Sparsör Author Hanieh Esfahani Phone +46 10 505 94 79 Mobile +46706788714 hanieh.esfahani@afconsult.com Date 2014-12-05 Project ID 701324 Client Borås Energi & Miljö Dagvattenutredning Sparsör Hållbar dagvattenutredning

Läs mer

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning Uppdragsnr: 159253 27-9-21 1 (11) Bakgrund Dagvattnet från den före detta impregneringsplatsen i Nässjö har tre recipienter: Höregölen, Runnerydsjön och Nässjöån. Höregölen och Runnerydsjön är förbundna

Läs mer

Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05

Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05 Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare HÄRRYDA KOMMUN BOX 20 43521 MÖLNLYCKE Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng

Läs mer

UNITED BY OUR DIFFERENCE. Torp Segelhotellet 2013-06-26

UNITED BY OUR DIFFERENCE. Torp Segelhotellet 2013-06-26 UNITED BY OUR DIFFERENCE trafik pm Torp Segelhotellet 2013-06-26 Medverkande Beställare: Norden Etablering AB Konsult: WSP Samhällsbyggnad, Göteborg Kontakt: Bo Lindelöf, 010-722 72 49, bo.lindelof@wspgroup.se

Läs mer

LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING. Styrelsen önskar alla välkomna till

LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING. Styrelsen önskar alla välkomna till LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING Styrelsen önskar alla välkomna till detta öppna årsmöte. LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING Agenda. Information om arbetet med miljö/kanalfrågan. Arbete under

Läs mer

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK BEDÖMNING PRÄSTVIKEN-ERIKSBERG BOTKYRKA

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK BEDÖMNING PRÄSTVIKEN-ERIKSBERG BOTKYRKA PM ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK BEDÖMNING PRÄSTVIKEN-ERIKSBERG BOTKYRKA BILAGA TILL DETALJPLAN FÖR PRÄSTVIKEN 2014-11-17 Uppdrag: 251223, Stöd i framtagande av detaljplan Eriksberg, Botkyrka Titel på rapport:

Läs mer

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan Beställare: ALE KOMMUN 449 80 ALAFORS Beställarens representant: Åsa Lundgren Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bengt Askmar HannaSofie Pedersen Uppdragsnr: 101

Läs mer

Bäcklösa, Ultuna 2:23 Uppsala kommun Översiktlig Rapport geoteknik 2010-11-22

Bäcklösa, Ultuna 2:23 Uppsala kommun Översiktlig Rapport geoteknik 2010-11-22 Bäcklösa, Ultuna 2:23 Uppsala kommun Översiktlig Rapport geoteknik 2010-11-22 Datum Uppdragsnummer 2010-G106 Utgåva/Status Utg 2 Torbjörn Eriksson 070-526 00 45 GeoStatik Besök: Slottet, södra tornet Bellmansgatan

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

Workshop 2012-04-23 Dagvattenutredning Linero- Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden Lena Sjögren

Workshop 2012-04-23 Dagvattenutredning Linero- Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden Lena Sjögren Image size: 7,94 cm x 25,4 cm Workshop 2012-04-23 Dagvattenutredning Linero- Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden Lena Sjögren Dagvattenutredning Linero-Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Anna Thyrén UPPRÄTTAD AV. Petra Almqvist. Inventering av förorenad mark av Björnemossen, Hova, Gullspångs kommun

UPPDRAGSLEDARE. Anna Thyrén UPPRÄTTAD AV. Petra Almqvist. Inventering av förorenad mark av Björnemossen, Hova, Gullspångs kommun -14 UPPDRAG MKB detaljplan Hova, Gullspångs kommun UPPDRAGSNUMMER 1321526 UPPDRAGSLEDARE Anna Thyrén UPPRÄTTAD AV Petra Almqvist DATUM GRANSKAD AV Ann Christine Lember Inventering av förorenad mark av

Läs mer

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer